eva melander, strama, vårdhygien mas inledning
DESCRIPTION
Hög genomströmning i sjukvård och korttidsboenden-risk för stress, vårdrelaterade infektioner och smittspridning Vi kan inte hoppas på nya antibiotika i närtid Rationell antibiotikaanvändning Minska risken för selektion God vårdhygien Minska risken för spridning. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Eva Melander, Strama, Vårdhygien MAS Inledning
• Hög genomströmning i sjukvård och korttidsboenden -risk för stress, vårdrelaterade infektioner och smittspridning
• Vi kan inte hoppas på nya antibiotika i närtid
• Rationell antibiotikaanvändning– Minska risken för selektion
• God vårdhygien– Minska risken för spridning
Ulrika Körnell, Socialdepartementet: Regeringens strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är stora patientsäkerhetsproblem som
• krävt ”egen” lagstiftning – befintligt regelverk har inte räckt
• fordrar att ”god hygienisk standard” integreras i vardagens arbetssätt och fortlöpande kvalitetsarbete
• förutsätter att all personal får relevant utbildning samt tillgång till utrustning för att kunna följa basala hygienrutiner
• innebär att följsamhet till rekommendationer och rutiner för antibiotikabehandling måste kvalitetssäkras
Liliana Lindström, Hälso-och sjukvårdsnämnden,
Skåne Politikerns syn
• viktig prioriterad patientsäkerhetsfråga
• stramaarbetet och motsvarande framtidsfråga som behöver finansiellt stöd och uppdrag
utvecklingsmöjligheter - hinder
• sätta mål – ställ krav vid upphandling/avtal
• ställ krav på information om resultat
Karin Boijertz, Malmö kommun MAS:ens synpunkter
• Vårdhygien är ett teamarbete mellan såväl -ledning och personal som
-kommunen och landstinget
• Kompetensutveckling är nödvändigt för att nå målet med minsta möjliga antal vårdrelaterade infektioner. Kunskapstillföring otillräcklig – beteendeförändring?
Även ledningen behöver kompetensutvecklas.
• Vård i patienternas egna bostäder ställer särskilda krav på kommunen som vårdgivare
Ingrid Mattiasson, MAS Chefläkarens synpunkter
• var tydlig att visa att ledningen står bakom
• sälj budskapet med hjälp avsaklig dokumentationdrastiska exempel
lokala ”profiler”
• hur många har ”läst men inte förstått ”?
Gabriella Kollander Fållby , SKL: Vem ansvarar för vad i Kommunal vård och omsorg ?
• God hygienisk standard är en naturlig del i uppdraget - såväl inom socialtjänsten som hälso- och sjukvården.
• Genom att vidta basala hygienrutiner visar vi respekt för den enskilde
• Varken brukare, vårdtagare/patienter eller personalen ska utsättas för smitta.
• Det är ett arbetsgivaransvar att tillhandahålla skyddsutrustning
Bengt Hjelmqvist, primärvåren Kalmar: Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens
• Eftersträva positiv diagnostik. Behandla inte enbart på misstanke eller för säkerhets skull.
• Exspektans och kontroll gör att omhändertagandet kan bli bra utan antibiotika.
• Undvik / ompröva KAD
• Luftvägsinfektioner:övre – virus, ingen antibiotikanedre - läkarundersökning
• Var frikostig med sårodling för MRSA diagnostik - inte för att antibiotikabehandla!
Vad lärde vi oss av Emma ?
• Tillämpa alltid basala hygienrutiner-minskar problemen vid oväntade fynd !
•Tänk på överrapportering vid flyttning inom och mellan enheter patientsäkerhet
behovriskfaktorer
•Var frikostig med sårodling – läkarordination !
•Ha en bra diagnos innan antibiotika sätts in – avvakta ?!
Inger Riesenfeld-Örn, Socialstyrelsen Vårdhygienisk standard i kommunerna
• Tydligare krav på god hygienisk standard – en ledningsfråga
• utrustning
• lokaler
• kompetens
• utbildning
• tillgång
• Basala hygienrutiner
• händer
• skyddskläder
• Ett kontinuerligt, systematiskt förbättringsarbete behövs-mycket bra förbättringsarbete pågår på många
håll
Åsa Askblom, Lena Sars, Västmanland VRISS- så minskade vi urinvägsinfektionerna
• "Det ska vara lätt att göra rätt”
• Delaktighet, all personal ska vara med i processen! Bra tvärvetenskaplig sammansättning av teamet är
en viktig framgångsfaktor.
• Våga titta med kritiska ögon den egna verksamheten.
Eva Pettersson, Apoteket AB Antibiotikaanvändning i särskilda boenden
• I över 50% är en förmodad urinvägsinfektion antibiotikaindikation
• I de flesta fall där sjuksköterskan har kontaktat doktorn förskrivs antibiotika (84%)
• En stor andel av antibiotikan förskrivs utan att läkaren har någon kontakt med den boende (38%) - Acceptabelt ?
• Områden som behöver extra uppmärksamhet:
– Hög användning av kinoloner
– Ofta för lång behandlingstid för nedre UVI
– Diagnostik av UVI ?
Åsa Rosenberg, Vårdhygien Stockholm
Hemtjänstutbildning i Stockholm
Cheferna måste få utbildning så att personalen får gehör för vad de lärt sig - tex att få nödvändig tillgång på sprit, handskar coh
förkläden.
Utbildning med svarsfrågor finns på stadens intranät
Den enskilde vårdtagaren/patientens behov och säkerhet är utgångspunkten. ”Enskild säkerhet = delad säkerhet”
Samordning samarbete/samverkan- Respektera/ utnyttja kompetens hos olika aktörer/
yrkesroller !
Utbilda och påverka förhållningssätt
– läkare – rationell antibiotikaanvändning !
- åter till Semmelweiss - basala hygienrutiner är god hygienisk
standardkvalitet
- ”Teamutbildningar” i stället för olika grupper för sig ?
Låt oss lära av varandras goda exempel !
"Det ska vara lätt att göra rätt” (och svårt att göra fel!)
Slutsatser - Hur går vi vidare ?
Tillvägagångssätt
Före….. …efter
Handdesinfektion
Ringar, läkare