evolutionens träd social redovisning vägenut trädgård

Socialredovisning

Vägen ut! TrädgårdEvolutionens Träd – ett konstprojekt som social redovisning2011-2012Att arbeta tillsammans med ett gemensamt projekt, både personal och deltagare, har gett oss mycket. Att få se resultatet genom att delta i det offentliga rummet, har ett ännu större värde. Det har ökat självkänslan hos oss alla.

Genomförd i SKOOPIs projekt VISOREK

2Evolutionens Träd – ett konstprojekt som social redovisning

1. Inledning 3

2. Mål och värderingar 4

2.1 Grön profil 42.2 De fyra E:na 42.3 Empowermentperspektivet 42.4 Den som äger problemet bär lösningen 52.5 Tillgänglighet och mångfald 52.6 Mål från föregående social redovisning 52.7 Social redovisning 5

3. Evolutionens träd – konstprojekt/social redovisning. 63.1 Bakgrund 63.2 Förord 6

4. Genomförande 84.1 Första besöket i Göteborg 84.2 Skulpturalt förslag 94.3 Work in progress, garbage turns into new lifeforms... 104.4 Trädets stam 13

5. Installation på muséet 15

6. Invigning 27 oktober. 16

7. Möte mellan konst, vetenskap och socialt företagande. 177.1 Så här presenterades projektet på Naturhistoriska museets hemsida och i pressutskick: 197.2 Utvärdering 207.3 Vad händer sen? 22

Innehållsförteckning


1. Inledning

Vägen ut! kooperativen har inspirerats av de sociala kooperativen i Italien. Företaget drivs utifrån affärsmässighet, demokrati, egenmakt och självhjälp.

Vägen ut! Trädgård är ett socialt kooperativ i Göteborg som startade den 12:e januari 2009 i ett samarbete med Coompanion. Vi har ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt stadsdelsnämnden – Socialtjänsten och Kriminalvården. Vi är medlemmar i Skoopi – Sociala arbetskooperativens intresseorganisation.Vägen ut! Trädgård är ett av de tolv Vägen ut! kooperativ som finns i Göteborg, Östersund, Sundsvall och Örebro.

Konsortiet Vägen ut! kooperativen löser gemensamma frågor som personal – och arbetsgivaransvar, försäkringar och löneadministration för företagen som ingår. Utvecklings- och kvalitetsfrågor, start av nya företag, marknadsföring och avtalsfrågor sköts gemensamt. Konsortiemodellen innebär även att företagen delar på risktaganden och lättare kan bygga upp ett gemensamt kapital.


2. Mål och värderingar

2.1 Grön profilVägen ut! Trädgård skall ha en ekologisk, närproducerad/odlad och hållbar/rättvi-semärkt profil och inriktning på sina produkter och i driften av företaget. Företaget skall befrämja god hälsa, ergonomi och i möjligaste mån använda sig av närodlad, rättvisemärkt och ekologisk mat, råvara och material. Vikten av en god yttre ekologi och hållbarhet skall således också spegla ”den inre ekologin”.

2.2 De fyra E:naVerksamheten utgår också från fyra E:na, ekologi, etik, estetik och ekonomi:

Ekologi – hållbar utveckling, permakultur •

Etik – att ha en god moral, socialt ansvar och omsorg om andra, hederlighet, • öppenhet, respekt för djur och natur.

Estetik – sinne för yttre och inre skönhet, till exempel i en trädgård eller i en • människa

Ekonomi – en hållbar hushållning•

2.3 EmpowermentperspektivetVägen ut! Trädgård drivs utifrån ett processorienterat, deltagarstyrt och ett tydligt empower- mentperspektiv, vilket syftar på den process som ger människor egen-makt och kontroll över sina liv. Eftersom företagsmodellen baseras på empower-mentperspektivet måste det investeras i den enskilda medarbetarens utveckling likväl som företagets utveckling. I ett situationsanpassat ledarskap stöttas medarbe-tarna till att utveckla sina inneboende resurser. För gemenskapens skull är det också viktigt att se till varandras olika behov och att det inte råder några motsatsförhål-landen.


2.4 Den som äger problemet bär lösningenI ett arbete präglat av egenmakt finns ingen över – underordning i relationerna mel-lan människor. Inte heller i förhållande till experter, de som kan och de som inte kan. I stället står ”den det berör” i centrum, och det är han/hon som äger proble-met som bär lösningen.

2.5 Tillgänglighet och mångfaldMångfald – olikheterna gör oss unika som individer. Mångfald ses som en tillgång och förutsättning för att vi ska kunna utvecklas. Arbetsplatser med mångfald skapar kreativa och problemlösande medarbetare.

2.6 Mål från föregående social redovisningAtt bli ett självständigt, genuint företag som med delat entreprenörskap och god • nybyggaranda återinvesterar vinsten i företaget för att kunna anställa så många som möjligt.Att ha ett exklusivt, ekologiskt sortiment där kvalitet och hållbarhet är självklara • ledord i vårt företag.Med hundra procent efter egen förmåga för allas trevnad och välmående!•

2.7 Social redovisningSocial redovisning genomförs med stor delaktighet med dem som arbetar i koope-rativet och ger diskussioner om hur man arbetar, vad som kan förbättras med mera.De sociala arbetskooperativen har både sociala och ekonomiska mål. De ekono-miska målen är lättare att mäta än de sociala som är betydligt svårare. Social redo-visning är en metod för att planera, mäta och utvärdera de sociala målen i ett socialt kooperativ och det ger en bra grund för att utveckla kooperativet, både den egna verksamheten och relationen till omgivningen.

När vi tillfrågades om att göra det andra året av social redovisning som en laborativ verksamhet blev vi intresserade just på grund av att det skulle innebära att arbeta i ett friare socialt media. Processen gav oss möjligheten att utveckla de sociala målen om hållbarhet och arbete efter var och ens förmåga genom konst.

Att skapa evolutionens träd blev redovisningsmålet för detta år


3. Evolutionens träd – konstprojekt/social redovisning.3.1 BakgrundVåren 2011 fick Mattias Larsson i uppdrag av SKOOPI att i egenskap av konstnär med erfarenheter ifrån bl.a. projektet ”Skiss” http://www.skiss.se/wp_dir/skiss/, undersöka förutsättningarna för ett eventuellt konstprojekt på arbetskooperativet ”Vägen ut” i Göteborg.Att arbeta med konst som metod för att redovisa samhällsnyttan var en del i projektet VISOREK som genomfördes under 2009-2012 med medel från Allmänna Arvsfonden.

I denna rapport berättar Mattias Larsson om processen som också har dokumenterats genom en blogg. www.Thetreeofevolution.blogspot.com

3.2 FörordGenom erfarenheterna från en rad socialt orienterade konstprojekt har jag utvecklat metoder för att kunna kombinera olika samhällsinstitutioners och aktörers intressen, för att tillsammans skapa något nytt. I några fall har jag blivit engagerad av kommunala instanser för att genomföra processbaserade projekt som lett fram till offentliga gestaltningar. Dessa har varit allt ifrån monument på torg till en eftermiddags konsthändelse som inte lämnat annat efter sig än som upplevelser för att höja medvetandet och självkänslan hos deltagarna. I dessa fall har jag kunnat vara avlönad i projektanställningsform med månadslön för en viss period. I andra fall har jag samarbetat med andra konstnärer i t.ex. konstperformance i det offentliga rummet på eget initiativ och på ideell basis. Jag har även gjort nyttiga erfarenheter i workshops och personalevents med konstnärligt innehåll inom den privata sektorn. Gemensamt för dessa olika former har ändå varit det mänskliga mötet genom konsten och dess möjligheter. Från idépresentation, i det skapande skedet med deltagarna och i genomförandet där samarbeten med t.ex hantverkare, tekniker och administratörer ingår.


Konstens särställning eller ”gråzon” kan ofta utgöra ett problem, men går att vända till en fördel, när man vill genomföra förändringar. När nya kombinationer av idéer får lov att mötas kan nya värden födas.

Det har förts en diskussion huruvida dessa nyttoaspekter instrumentaliserar konsten och tar ifrån den sitt egenvärde. Jag ser det som en fråga om balans, där den konstnärliga kvalitén utgörs såväl av en social funktion som en problematiserande estetik. Balansen har en avgörande betydelse för projektens genomförande och trovärdighet. För mig är en social estetik en extra utmaning som berikar den konstnärliga processen, en ingrediens som förädlar smaken.

Mattias Larssonhttp://www.hammarbyartport.com/larson/


4. Genomförande

Den 6:e april 2011 tog jag tåget till Gbg. Mötet på arbetskooperativet "Vägen ut - Trädgård Pater Noster" kändes bra, jag fick höra om verksamheten av verksamhets-chef Marja Korhonen och lyssnade på medlemmarnas förväntningar och behov av social redovisning.

Jag föreslog att vi tillsammans skulle genomföra ett offentligt och processbaserat konstverk. Jag berättade att jag bokat ett möte med chefen på Naturhistoriska mu-seet, Ann Strömberg, där mitt förslag om en återvinstsverkstad med en konstnärlig gestaltning redan presenterats. http://www.gnm.se/Kultur_Default.aspx?id=58450Intendent Mikael Rosén mötte mig i entrén och mötet med Ann var väldigt posi-tivt.Väntar nu på definitivt beslut från museet, men det ser lovande ut. Jag tror att verk-samheten skulle kunna utvecklas till ett ömsesidigt utbyte, där arbetskooperativet når ut med sin verksamhet och kan växa i självkänsla, samtidigt som museet vinner en kontaktyta mot samhället med ett socialt engagemang och dessutom konstnär-liga värden.

4.1 Första besöket i Göteborg


4.2 Skulpturalt förslagDen 30 juni besökte jag kooperativet igen och vi snackade vidare om projektets ut-veckling och besökte Naturhistoriska museet efter lunch. Vi talade bl.a. om att den konstnärliga gestaltningen även skulle kunna innefatta fantasifulla förslag för hur livet eventuellt kan komma att utvecklas i framtiden. Och att vi gärna vill bjuda in museets expertis i att artbestämma de olika livsformer som kommer att skapas under arbetets gång. Fram till slutet av september arbetar vi i PaterNoster kyrkans källare, vi fortsätter skapa växt- och djurarter och rot, stam och grenverk för att sedan bygga ihop trädet i museets foajé.


4.3 Work in progress, garbage turns into new lifeforms...


Djursens evolution under skapande.Foton av Eva Hambe


En tusenfotning gjord av bubbleplastFoton Eva Hambe


4.4 Trädets stamI september 2011 kom jag till kooperativet för att vi skulle ta itu med själva roten, stammen och grenverket. Min ambition var att skaffa hushållsavfall av det slag man kan hitta i grovsoprum, gardinstänger, dammsugarslangar, golvlampor, skidstavar etc.

Igenkännbara, långsmala objekt som kan bli delar av rötter, stam eller grenar. Märk-ligt nog blev det inte så lätt att hitta, och när vi hittade, kunna ta hand om materia-let.

Den som söker, han skall finna. I detta fall en stam till ett trädFoton av Eva Hambe


Den nya EU-lagstiftningen om vem som får hantera ”avfall” gör det svårt för med-borgarna att ta vara på resurserna och vara så där miljömedvetna som det annars förväntas av oss. Ett allt större ansvar läggs på oss att källsortera, bära olika kassar med flaskor åt ett håll och tidningar åt ett annat håll. För att inte tala om hur man ska bli av med grovsoporna, när man väl hittat var grovsoprum eller sopstationen ligger ska man passa rätt öppettider. På kooperativet var man förberedd med nyckel till ett närbeläget soprum men där var just tömt och öde. I verksamhetens egna la-gerlokal hittade vi dock några användbara armeringsjärn, vackert rostade och lagom böjliga för att stadga konstruktionen. Vi fick ett hett tips om ett soprum uppför Fjällgatan som skulle vara öppet.

Med det material som vi hittills hittat kunde vi börja sammanfoga början till vad som kommer grena ut sig på Naturhistoriska

Nästa dag tog vi verksamhetens egna bil och släpvagn och körde till ”Krets-loppsparken” norr om stan. Där såldes diverse byggskrot, väl bevakat en prismed-veten personal. Efter att jag presenterat oss och vårt ärende, fick vi möjlighet att komma ut på baksidan, där sortering ägde rum så att vi skulle kunna hitta något bland det som inte gick att sälja. Här slängdes allt som definierades som värdelöst skräp i en container som vi absolut inte fick klättra upp i. Vi fyndade lite grejer som vi sedan i alla fall fick betala för. På vägen tillbaks till Majorna stannade vi vid sop-rummet på Fjällgatan men det var stängt just på onsdagar.


5. Installation på muséetTrädet tar form på Naturhistoriska museet i Göteborg.

Trädet på plats.Foton tagna av Adel Alrobaie.


6. Invigning 27 oktober.

Invigning på torsdag den 27 oktober, kl. 16. På plats finns konstnären Mattias Larson, Annica Falk från Skoopi och Marja Korhonen och Elisabet Mattson från arbetskooperativet Vägen ut/Trädgård samt museichef Ann Strömberg. Varmt välkomna!


7. Möte mellan konst, vetenskap och socialt företagande.Den 27 oktober fanns konstnären Mattias Larson, Annica Falk från Skoopi och Marja Korhonen och Elisabet Mattson från arbetskooperativet Vägen ut/Trädgård samt museichef Ann Strömberg, bland andra på plats för att inviga konstverket.

Invigningen blev ett trevligt möte mellan konst, vetenskap och socialt företagande.Kenneth Lundin, biolog från museet, berättade om evolutionens komplexa struktur, som skulle kunna liknas med ett risigt buskage, vilket också skrotträdet alltmer liknar, där det fortsätter att växa och befolkas av nya hybrider.

Museets snickare Ulf Bruse hade snickrat ett möblemang efter mina ritningar, där besökarna kan sitta eller stå vid arbetsytor och tillverka egna bidrag till trädet. Under sitsarna finns arbetsmaterial och verktyg samlade. Under höstlovet höll kooperativets medlemmar öppna workshops med besökande barn och deras föräldrar.


7.1 Så här presenterades projektet på Naturhistoriska mu-seets hemsida och i pressutskick:”Evolutionens träd” - ett interaktivt konstprojekt på Naturhistoriska museet i Gö-teborg.Sedan april 2011 har konstnären Mattias Larson arbetat med arbetskooperativet ”Vägen ut/Trädgård” i Pater Nosterkyrkans källare i Majorna, Göteborg. ”Vägen ut/Trädgård” erbjuder trädgårdsnära tjänster och ”ReDo”-verkstad, där återvunna material blir nytt konsthantverk.Mattias Larson blev anlitad av Skoopi (arbetskooperativens intresseorganisation) för att, tillsammans med kooperativet uppföra ett offentligt och processbaserat konstverk som sociala redovisning.” Social redovisning är en självutvärderande metod för att planera, mäta och utvär-dera den sociala verksamheten”. (hämtat från Skoopis handbok för social redovis-ning.)Konstverket, dess rötter, stam, grenar och alla livsformer som fyller trädet, är ska-pat av återvunnet avfall.

Runt skulpturen finns arbetsplatser där besökarna kan delta i evolutionen.Två eller tre av Vägen ut/Trädgård finns på plats för att hjälpa till.


7.2 Utvärdering

Den 25 januari återvände jag till kooperativet för ett utvärderande samtal.Marja Korhonen samlade några av medlemmarna och jag inledde med att fråga vad som eventuellt hade varit problematiskt under arbetsprocessen.

Det fanns en viss osäkerhet över hur skulpturen skulle se ut, alla föreställde sig resultatet på olika sett och jag kunde bekräfta att jag medvetet, inte velat presentera en allt för utvecklad bild, för att på det viset öppna upp möjligheterna att påverka och känna delaktighet. Efterhand hade ändå idén klarnat och tilliten kunde växa med trädets grenverk.

Det fanns t.ex. lite olika uppfattning om hur naturalistiskt formspråket skulle be-höva vara. En viss idétorka kunde åtgärdas med inspirerande Youtubeklipp med konstnärer som arbetar med skrot.Temat lämnade stor, individuell frihet med utrymme för personliga uttryck och samtidigt fanns mer kollektiva arbetsmoment som t.ex. lövklippning av tomma kaffeförpackningar. Att bli inspirerad av förpackningars former, blev en väg in i skapandet. Momentet att hitta skrotet, som skulle utgöra stammen och grenarna, blev en utmaning och ett äventyr i sig.

Tyvärr blev medlemmarnas första möte på Naturhistoriska inte med Ann Ström-berg, som tidigare varit i huvudsak positivt inställd, utan med en underordnad med en i huvudsak negativ attityd. - Situationen blev något pinsam, i hög grad för mig, eftersom det framstod som att jag lovat för mycket och att projektet inte skulle gå att genomföra, berättade Mat-tias Larsson. Som väl var vändes stämningen till det bättre till slut och gruppen kunde skiljas åt med nytt hopp.

På min fråga om vad som varit positivt, svarade någon att det varit kul med något helt nytt.Man utryckte stolthet över resultatet och glädje under handarbetet och i samarbe-tet.Skrotletandet, som jag själv problematiserat, tyckte någon var det roligaste.Någon talade om att projektet väckt nyfikenhet på naturen och öppnat ögonen för formspråk.


Vi talade ofta om evolutionen, i naturvetenskaplig, filosofisk eller social mening. Vi talade om arternas, samhällets och individens utveckling. Trädets symbolik, som tryggheten och kontakten med ursprunget. Om hållbarhetstänkandet, i både mil-jömässig och social bemärkelse, där det handlar om att ta vara på och värna om resurser. Vi konstaterade att projektet väl speglat kooperativets värdegrund, där de fyra E´na; Ekologi, Etik, Estetik och Ekonomi är nyckelord. Det femte E´t kanske blir Evolution?

På min fråga om vad som varit positivt, svarade någon att det varit kul med något helt nytt. Man utryckte stolthet över resultatet och glädje under handarbetet och i samarbetet. Skrotletandet, som jag själv problematiserat, tyckte någon var det roligaste. Någon talade om att projektet väckt nyfikenhet på naturen och öppnat ögonen för formspråk. Marja Korhonen undrade huruvida konstprojektet i sig var den sociala redovisning som kooperativet förväntades göra, eller om en skriftlig, traditionell sådan ändå skulle krävas.


Under 2012 kommer kooperativet flytta till Kajskjul 46, där det redan finns ett screentryckeri och tvätteri. Detta planeras ingå i verksamheten förutom det man redan sysslar med, ReDo verkstad och Gröna tjänster.

Den text och bildmaterial som finns på bloggen ”thetreeofevolution.blogspot.com”, behöver eventuellt kompletteras med mer information kring kooperativets övriga verksamhet och omstrukturering och lokalflytt som planeras.

Under 2012 firar Vägen ut! 10-års jubileum. Vägen ut! Trädgård kommer att pre-sentera Evolutionens träd på Sociala företagsmässan, på Kulturhuset i Stockholm och på Västergötlandsmuseum under hösten. 2012 är utlyst av FN som kooperatio-nens år.

7.3 Vad händer sen?


Vägen ut! Trädgård (Kajskjul 46)

Stigbergsliden 5B 414 63 Göteborgtel kansli 031-711 61 50

SKOOPI – Sociala arbetskooperativens intresseorganisation

Box 16355, 103 26 STOCKHOLM Klara södra kyrkogata 1

Tfn. 08-32 72 30e-post. [email protected],

www.skoopi.coop

Projektägare

Ett projekt genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden

evolutionens träd social redovisning vägenut trädgård

Documents