1

Uppsala Universitet Institutionen för informatik och media C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2011

TRÄNING MED ETT DIGITALT STÖD EN FALLSTUDIE AV IPHONE-APPLIKATIONEN NIKE+ GPS

Författare: Lindsey Schultz & Oscar Sivertzen

Handledare: Göran Svensson

2

Abstract

Title: Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS (Träning med ett digitalt stöd: en fallstudie av iPhone-applikationen Nike+ GPS) Number of pages: 67 (47 pages without Frontpage, Abstracts, Preface, Table of Contents, Sources and Appendix) Author: Lindsey Schultz & Oscar Sivertzen Tutor: Göran Svensson Course: Media and Communication Studies C Period: Fall Semester 2011 (HT 2011) University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University. Purpose/Aim: The purpose of the thesis was to examine how and why runners use the iPhone application Nike+ GPS. Material/Method: The method consisted of a mix of our own individual usage of Nike+ GPS, four ethnographic observations and six interviews with runners. Main results: Runners ran with Nike+ GPS primary as a Tool for their personal development. They got most of their motivation from the real time feedback of the digital support, running against their Virtual Ego. Paradoxically, sharing results on social networks were mainly a taboo for most of the runners, even though some runners had their best running experiences in the Nike+ Community. Keywords: Nike+ GPS, iPhone, Tool User, Virtual Ego, Anonymous Runners, Golden Mean, digital support, digital device, running device

3

Förord

Vi vill först och främst tacka vår handledare Göran Svensson som stöttat oss igenom hela vårt arbete. Att skriva är lite som att löpa. Det är en långsam process som kräver tålamod och uthållighet. Därför tänkte vi förutom att tacka, även hänvisa till författaren och långdistanslöparen Haruki Murakami, som vi delar synsätt med, både när det kommer till att skriva och att löpa. ― Lindsey Schultz & Oscar Sivertzen, måndagen den 2 januari 2012 “People sometimes sneer at those who run every day, claiming they'll go to any length to live longer. But don't think that's the reason most people run. Most runners run not because they want to live longer, but because they want to live life to the fullest. If you're going to while away the years, it's far better to live them with clear goals and fully alive then in a fog, and I believe running helps you to do that. Exerting yourself to the fullest within your individual limits: that's the essence of running, and a metaphor for life — and for me, for writing as whole. I believe many runners would agree.” ― Haruki Murakami, What I Talk About When I Talk About Running (Murakami, 2008)

4

Sammanfattning Syftet med uppsatsen har varit att genom en fallstudie undersöka “hur” och “varför” löpare använder sig av det digitala stödet och löparapplikationen Nike+ GPS till iPhone. Detta tillät oss att samla in en stor mängd information fokuserat på ett få antal fall. Metoden har bestått av en mix av egen användning av Nike+ GPS, samt fyra etnografiska observationer och sex stycken intervjuer med löpare. I undersökningen kommer vi fram till att löpare främst springer med Nike+ GPS för sin personliga utveckling. De ser Nike+ GPS som ett verktyg i utvecklingen, vilket gör löparen till vad McLuhan skulle kalla för; en Tool User. Med det menas att människan använder sig av mediet som ett verktyg till utveckling. Den mesta av motivationen får de genom feedback av det digitala stödet. De springer då främst mot sina egna Virtuella Egon, vilket är en målbild som är skapad av löparnas egna statistik. Paradoxalt nog agerade de flesta av löparna som Anonyma Löpare i de sociala medierna. De var inte speciellt aktiva med att dela med sig av sina löparresultat i de sociala nätverken, trots att enstaka löpare haft sina bästa löparupplevelser genom Nike+ Community. Verktyget Nike+ GPS ansågs även vara en form av Gyllene Medelväg för före detta elitidrottare och nybörjare.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1 Syfte 7 1.2 Problemformulering 7 1.3 Avgränsning 8 1.4 Disposition 9 1.5 Grundbegrepp 9

1.5.1 Smartphone 9 1.5.2 Digitalt stöd 9 1.5.3 iPhone löparapplikation 10

2. Bakgrund 10 2.1 Nike+ 10 2.2 Nike+ Community - Hemsidan 11 2.3 Nike+ GPS - iPhone applikationen 12 2.4 Nike+ GPS - Sociala Mediefunktioner 13

3. Teoretisk referensram 14 3.1.1 McLuhan - Teknologin påverkar kulturen 14 3.1.2 Olsson - Medieteknologi i vardagen 15 3.1.3 Thompson - Tekniska-, Sociala- och Kulturella aspekter 17

3.2 Teoretisk referensram - Sammanfattning 18 4. Metod 19

4.1. Datainsamlingstekniker 20 4.2 Egen användning 20 4.3 Etnografisk undersökning 20 4.4 Kvalitativa intervjuer 22

4.4.1 Tematisering 22 4.4.2 Planering 23 4.4.3 Intervju 23 4.4.4 Utskrift 24 4.4.5 Analys 24 4.4.6 Verifiering 25 4.4.7 Rapportering 25

4.5 Etiska forskningsregler 26 5. Resultat 27

5.1 Tekniska aspekter 27 5.1.1 Egen användning - Lindsey 27

5.1.2 Egen användning - Oscar 30 5.1.3 Observation 31 5.1.4 Intervju 33 5.1.5 Tekniska aspekter - Sammanfattning 35

5.2 Sociala aspekter 36 5.2.1 Egen användning - Lindsey 36 5.2.2 Egen användning - Oscar 37 5.2.3 Observation 38

6

5.2.4 Intervju 39 5.2.5 Sociala aspekter - Sammanfattning 41

5.3 Kulturella aspekter 42 5.3.1 Egen användning - Lindsey 42 5.3.2 Egen användning - Oscar 42 5.3.3 Observation 43 5.3.4 Intervju 44 5.3.5 Kulturella aspekter - Sammanfattning 45

6. Analys 46 6.1 Analys - Teknologiska aspekter 46

6.1.1 Verktygsanvändarna 47 6.2 Analys - Sociala aspekter 48

6.2.1 De Anonyma Löparna 48 6.3 Analys - Kulturella aspekter 50

6.3.1 Den Gyllene Medelvägen 50 6.3.2 Det Virtuella Egot 50

6.4 Diskussion 52 7. Framtida forskning 52 8. Källor 52

8.1 Tryckta källor 52 8.2 Elektroniska källor 53

9. Appendix 55 9.1 Formulär 55

9.1.1 Frågeformulär 1 - Observationsfrågor 55 9.1.2 Frågeformulär 2 - Intervjufrågor 58

9.2 Bilder 61

7

1. Inledning Användningen av smartphones, främst iPhones och Androids, har ökat dramatiskt under de senaste åren. Telefonen har blivit den mobile mediekonsumentens bäste vän. På våra telefoner avlöser tidnings-, film-, musik- och speltjänster varandra. Det är på telefonen som vi snabbast har tillgång till både internet, informationsamhället och vår omvärld. Det som förenar alla dessa nya digitala medieprodukter, för smartphones, är deras paketering i så kallade applikationer som går att ladda ner ifrån diverse nätbutiker som App Store och Android Markets. Var 13,5 person i Sverige äger en iPhone1. Den amerikanska bloggen 9to5Mac som specialiserar sig på att följa Apples utveckling har tagit reda på App Store försäljningsstatistik. Enligt den finns det nu drygt 425 000 applikationer som laddats ner 15 miljarder gånger världen över. (9to5Mac, 2011) De senaste årens ökning av både iPhones och applikationer har även gjort det möjligt för nya områden, så som hälso- och sportföretag, att ta sig in på applikationsmarknaden och tillverka digitala stöd. Enligt löparskobloggen Running Shoe Guru så listas de tre populäraste löparapplikationerna som Nike+ GPS, RunKeeper och Adidas miCoach. (Running Shoe Guru, 2011)

1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att kartlägga varför människor använder sig av Nike+ GPS och hur detta digitala stöd används. Nike+ GPS var den första kommersiella löparapplikationen som även fram tills idag har flest antal användare i världen. Med vår uppsats vill vi ge en bred förståelse för löparapplikationer generellt samt ge grundläggande information för vidare forskning inom ämnet.

1.2 Problemformulering Det är med bakgrunden av att löpare runt omkring oss mer och mer börjat springa med digitala stöd som vi insett att att det finns en enorm potential att undersöka detta nya och växande fenomen; löparapplikationer i smartphones. Löparaplikationer har väckt ett stort intresse i teknikens värld. De stora amerikanska teknikbloggarna Mashable och Tech Crunch har skrivit mängder om detta relativt nya användningsområde (Mashable, 2011a) (Tech Crunch, 2010) och ämnet borde nu även uppmärksammas mer i den akademiska världen för insikt och utveckling.

1 Enligt det oberoende konsult- och analysföretaget Media Vision fanns det under tredje kvartalet år 2010; 700 000 iPhoneägare. (Media Vision, 2010) Enligt SCB fanns det under år 2011: 9 471 174 invånare i Sverige. (SCB, 2011)

8

Vi har försökt att leta efter tidigare uppsatser inom ämnet, men inte funnit några. Frågeställningen är därför inte särskilt specifik, utan skall mest försöka ge en grund inom ämnet som sedan kan specificeras inom framtida forskning. Vår frågeställning är följande: - Hur tränar löpare med digitala stöd? - Varför tränar löpare med digitala stöd? Dessa två frågeställningar har vi försökt besvara utifrån ett tekniskt-, socialt- och kulturellt perspektiv. Vi har utgått ifrån McLuhans teknologiskt deterministiska perspektiv men sedan byggt på med Thompson och Olssons forskning om studier av medietekniken, där de båda anser att medietekniken inte bara kan undersökas utifrån ett rent tekniskt perspektiv, utan måste utifrån ett socialt och kulturellt sammanhang.

1.3 Avgränsning Vi har valt att fokusera på både män och kvinnor, från Web 2.0 generationen som använder sig av Nike+ GPS applikationen vid löparträning. Vi valde människor ur Web 2.0 generationen eftersom det främst är dessa som använder sig av sociala medier. Vi antog att de som använder sociala medier även har en större potential att använda sig av digitala stöd. I rapporten Swedish Students Online: An Inquiry into Differing Cultures on the Internet har forskaren Håkan Selg diskuterat generationsapekten på internetanvädning med fokus på de olika webbanvändargrupperna; Web 1.0 och Web 2.0. I Selgs undersökning om olika generationers internetanvändande kommer han fram till resultatet att majoriteten av studenterna i Sverige som är 30 år och yngre, tillhör Web 2.0 gruppen. Resultatet visade att internetanvändarna i denna åldersgrupp var mest aktiva på sociala nätverk. Till skillnad från Web 1.0 gruppen är Web 2.0 gruppen beroende av användargenererat material. Mjukvaruföretagens roll är att erbjuda en service, en plattform för användare att interagera med varandra. Nätverkseffekter är skapade av användargenererat material. Exempel på Web 2.0 är sökverktyg som Google, sociala nätverk som Facebook, videodelningssajter som YouTube och internetbibliotek som Wikipedia. (Selg, 2011:43) Samtliga av våra respondenter är mellan 20-30 år och arbetar eller studerar i Stockholm eller Uppsala. Samtliga har en medelklassbakgrund och samtliga studerar inom den samhällsvetenskapliga ämnena eller jobbar inom mediebranschen. En respondent avvek från vårt urval. När vi kom i kontakt med henne visade det sig att hon var äldre än resterande urval. Däremot beslöt vi oss för att inkludera henne ändå eftersom att hon, enligt oss, ändå ingår i Web 2.0 gruppen då hon arbetar inom mediebranschen och är aktiv inom de sociala nätverken.

9

1.4 Disposition Vi har disponerat uppsatsen på följande vis. I kapitel 1 går vi igenom inledningen av uppsatsen med grundbegrepp och problemformulering. Därefter följer kapitel 2 med bakgrund av Nikes digitala utveckling och Nike+ GPS. I kapitel 3 går vi in på vår teoretiska referensram bestående av teorier från McLuhan, Olsson och Thompson. Kapitel 4 går igenom den metod vi har använt oss av i vår undersökning, som består av; egen användning, observation och intervjuer. I kapitel 5 presenteras våra resultat utefter de tre olika aspekter; tekniska, sociala och kulturella. Därefter följer kapitel 6 med analys och sammanfattning. I kapitel 7 drar vi våra slutsatser och presenterar uppslag till framtida forskning. Till sist hänvisar vi till våra källor i kapitel 8 och appendix i kapitel 9.

1.5 Grundbegrepp Under sektionen grundbegrepp har vi förklarat vilka grundbegrepp som är centrala i uppsatsen och som vi kommer återkomma till under ett flertal tillfällen under uppsatsens gång.2 Dessa är: smartphone, digitalt stöd och iPhone löparapplikation.

1.5.1 Smartphone Enligt mobiltelefonbloggen och databasen Phone Scoop, så definieras en smartphone som;

...en kategori av mobiler som erbjuder avancerade kvalitéer långt över en mobiltelefon. En smartphone driver ett komplett operativsystem med ett standardiserat användargränssnitt och en platform för applikationsutvecklare. (Phone Scoop, 2011)

De vanligaste smartphonesen drivs idag på operativsystemen iOS (iPhone), Android (Google), Windows Mobile (Microsoft), Symbian (Nokia) och BlackBerry OS (BlackBerry). Det är för dessa operativsystem som de flesta applikationer tillverkas, och det är på iPhones operativsystem iOS som löparapplikationen Nike+ GPS drivs. (Phone Scoop, 2011)

1.5.2 Digitalt stöd

2 Inspiration till kapitlet om grundbegrepp (kapitel 1.7) och bakgrund (kapitel 2) har vi fått ifrån magisteruppsatsen En utvärdering av synthesizern OP-1 utifrån ett användbarhetsperspektiv. (Abrahamsson & Eriksson, 2011)

10

Vi utgår ifrån en stipulativ definition när vi definierar vad ett digitalt stöd är. Vi bygger vidare på begreppet digital artefakt som beskrivs i Jonas Löwgrens och Erik Stoltermans bok “Design av informationsteknik”. Där definieras det som:

Med digital artefakt menas något som är skapat av människor och som strukturellt och funktionellt möjliggörs genom informationsteknik, samt förekommer i relation till människor. (Löwgren & Stolterman, 2004)

Vi definierar ett digitalt stöd som en undergrupp av digitala artefakter. Förutom de egenskaper som en digital artefakt har, att det är något som möjliggörs med informationsteknik och förekommer i relationer mellan människor, så har vi satt ytterligare två kriterier som definerar vad ett digitalt stöd är: 1) Det digitala stödet behöver inte vara användbart i ett professionellt syfte utan är till för att underlätta i vardagen, som kartapplikationen Maps för iPhone som använder sig av iPhonens inbyggda GPS för att ge vägbeskrivningar. Informationsbiblioteket Wolfram Alpha, som är en iPhone applikation, är även det ett exempel på ett digitalt stöd. 2) Det digitala stödet kan vara mobilt och något som användaren kan bära med sig för att ta reda på data eller information ad-hoc.

1.5.3 iPhone löparapplikation En löparapplikation är ett digitalt stöd som räknar ut statistik via iPhonens inbyggda GPS. Den kan mäta tid och avstånd och därmed hastighet (Pace). Datan visas sedan upp som statistik i ett användarvänligt gränssnitt. Eftersom att iPhonen är uppkopplad mot internet går det att tävla mot vänner online. (App Store, 2011)

2. Bakgrund I bakgrundskapitlet kommer vi att definiera de funktioner som är specifika för löparapplikationen Nike+ GPS.

2.1 Nike+ Det globala sportföretaget Nike tog tidigt fasta på iPhone-applikationers betydelse inom området träning och hälsa. De släppte sin löparapplikation Nike+ GPS till iPhone år 2010 (Mashable, 2010b) och efter det har flera iPhone-applikationer tillkommit i segmentet, till exempel miCoach från Adidas och även RunKeeper, producerat av RunKeeper LLC, som båda utkom under 2010. Nike+ GPS har dock haft ett klart försprång gentemot de andra konkurrenterna eftersom Nike sedan tidigare varit tidiga inom den digitala utvecklingen på sporttillbehörsmarknaden. Redan år

11

1996, inför de Olympiska Spelen i Atlanta, lanserade de sin hemsida Nike.com. Efter det började Nike experimentera med digitala medier och samarbetade med Google år 2005-2006 för att lansera sitt digitala och sociala fotbollsnätverk Joga.com samma år. Under 2006 gjorde de ett samarbete med Apple som kom att heta: Nike+iPod. Det var det första digitala stödet för löpare. Med Nike+iPod använde löparen sig av en digital stegräknare i skon och en trådlös koppling till iPod Nano, iPod Touch eller ett Nike+-sportband. Den digitala stegräknaren skickade sedan data till iPoden eller sportbandet som sedan gick att tanka över till iTunes, Apples eget musikhanteringsmjukvara, via en USB-kabel. Efter överföringen av data till iTunes så skickas datan vidare till Nike+ Community och kan sedan ses på användarens personliga profil i form av löparstatistik. (Mashable, 2010b) Detta genombrott definierade hela marknaden för sportapplikationer i smartphones. Företag så som Suunto och Polar har sedan tidigare försökt sig på liknande verktyg som dock aldrig nådde några kommersiella framgångar. Nike+iPod var nämligen revolutionerande i både sitt användargränssnitt och systemet för uppladdning till hemsidan. (Tech Crunch, 2010) Från år 2006 har Nike+iPod sedan utvecklats till att bli Nike+ GPS som nu inte behöver några tillbehör, som stegräknaren och den trådlösa kopplingen i Nike+iPod, utan använder sig av iPhonens inbyggda GPS-funktion för att beräkna löparstatistik så som distans, tid och hastighet (Pace). I denna uppsats har vi valt att göra en fallstudie på iPhone-applikationen Nike+ GPS (kostar 1.99 $ eller 15 SEK och laddas ner via App Store) eftersom det är den löparapplikation till iPhone som var först ut på marknadens samt att den för tillfället har flest användare i världen, ca 5 miljoner användare (Mashable, 2010) mot RunKeepers 5 miljoner användare (New York Times, 2011) och Adidas miCoach med 224,000 användare. (The Next Web, 2011) Hänvisar till Bild 1: Nike+ GPS Huvudmeny i 9.2 Appendix. I Bild 1 ser vi Nike+ GPS Huvudmeny. Det är denna sida som dyker upp när vi loggar in på applikationen ifrån våra iPhones. Här ser vi totalt antal löpta kilometer, löptillfällen, Pace, tid och kaloriåtgång. Applikation kan sedan navigeras utifrån två menyer. I den översta menyn med vita knappar kan löparen Start a New Run (starta en ny löparrunda), Outrun Your Friends (spela Tag) eller Challenge Me (utmana sig själv). I den undre menyn med svarta knappar kan löparen ta sig till Home (huvudmenyn), se History (löparstatistik) eller ändra Settings (inställningar).

2.2 Nike+ Community - Hemsidan Nike+ Community är hemsidan på nikeplus.com som är den plats där löpare på ett överskådligt sätt kan ta del av all den information löparen matar in i sin iPhone varje gång denne löper. Där går det att se egen löparstatistik (Runs) och även se hur det går i utmaningar (Challenges) mot vänner samt om man håller det coachingprogram (Coach) eller mål (Goals) som man satt upp. Det går även att på ett överskådligt sätt se hur det går i spelmomentet “kull” (Tag) som går att spela mot vänner. Till sist går det även att skapa en egen avatar (Mini) som agerar som en själv i

12

communityn. Om någon av ens vänner springer med Nike+ eller Nike+ GPS så går dessa att lägga till som vänner i communityn. Hänvisar till Bild 2: Nike+ Community i 9.2 Appendix. I bilden ovanför ser vi Nike+ Communityns användargränssnitt. I vänster meny med svarta knappar kan vi välja Runs, Goals, Challenges, Coach, Maps eller Forums. I den undre menyn med illustrationer beskrivs samma val fast utan Maps och Forums men med Mini. Under Mini kan löparen skapa sig en virtuell karaktär som kommenterar löparens statistik och data med kortare kommentarer. Hänvisar till Bild 4: Nike+ Goals i 9.2 Appendix. Goals är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan bestämma olika storters mål. Dessa kan vara distans-, tids- eller hastighetsmål (Pace). Hänvisar till Bild 6: Nike+ Challenges i Appendix 9.2. Challenge är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan bestämma en utmaning mot en vän på Nike+. Dessa kan vara distans-, tids- eller hastighetsutmaningar (Pace). Hänvisar till Bild 7: Nike+ Coach i 9.2 Appendix. Coach är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan bestämma ett coachingprogram. Dessa kan basera sig på distans, tid eller hastighet (Pace). Hänvisar till Bild 9: Nike+ Mini i 9.2 Appendix. Mini är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan bestämma utseendet på sin avatar och virtuella karaktär i Nike+ communityn. Denna kommer sedan kommentera ens resultat under tidens gång genom en liten pratbubbla. Ofta är dessa kommentarer sarkastiska. Som i det här fallet: “My running game needs a major energy boost” vilket tyder på att löparen inte sprungit så mycket under den senaste veckan. Hänvisar till Bild 10: Nike+ Maps i 9.2 Appendix. Maps är den funktion där löparen kan se sina tidigare löparrundor med utförlig statistik på hemsidan. Distans, tid och kalorier går att se utförligt samt bedömningen av löparrundan; Tag Your Run. Det går även att spela upp hela löparrundan och se löparrundans Pace på Heat Map.

2.3 Nike+ GPS - iPhone applikationen Här tar vi upp alla de funktioner som är specifikt relaterade till Nike+ GPS iPhone applikationen.

13

Hänvisar till Bild 3: Nike+ GPS PowerSongs i 9.2 Appendix. Powersong är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan ställa in sin favoritlåt i iPhonens iTunes och sedan aktivera denna vid lämpligt tillfälle under löparrundan. Tanken är att löparen skall bli extra motiverad när ens favoritlåt går igång. Hänvisar till Bild 5: Nike+ GPS Challenge Me i 9.2 Appendix. Challenge Me är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan bestämma en utmaning mot sig själv på Nike+ GPS. Dessa kan vara distans-, tids- eller hastighetsutmaningar (Pace). Hänvisar till Bild 8.1, 8.2, 8.3: Nike+ Tag i Appendix 9.2. Tag är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan bestämma att utmana sina vänner på ett lekfullt sätt. Det går till på följande sätt. Löparen väljer ett tävlingsmoment som kan vara antingen distans-, tids- eller Last to Run. Efter det bjuder löparen in vänner från Nike+ Communityn att deltaga i utmaningen fram till ett bestämt datum. Tävlingen har ingen vinnare, det handlar snarare om att att undvika sistaplatsen. Den som ligger sist i tävlingen kallas för It. Om löparen vid det förutbestämda datumet fortfarande ligger sist, förlorar denne och måste starta en ny utmaning för att bli av med sin It-titel. Hänvisar till Bild 11: Nike+ Maps i 9.2 Appendix. I funktionen Heat Map kan löparen se vilken Pace denne höll under löparrundan. Grön färg innebär snabbare Pace (tempo), och gul färg medeltempo samt röd färg som innebär långsamt tempo. Pace utgår ifrån löparens Pace under den specifika löparrundan. Det gör det lättare för löparen att analysera sitt lopp och det går tydligt att se om de var specifika platser där löparen sprang “för långsamt eller för fort” eller om hela löparrundan hölls i ett medeltempo. Hänvisar till Bild 12: Nike+ Tag Your Run i 9.2 Appendix. När ett löppass avslutas kan löparen fylla i en bedömning av; sitt humör, vilket underlag denne sprang på, hur vädret var samt skriva “övriga kommentarer”. Detta görs i funktionen Tag Your Run med hjälp av olika ikoner samt en liten textbox för kommentarer. Bedömningen går sedan att titta tillbaka på för att minnas rundan.

2.4 Nike+ GPS - Sociala Mediefunktioner

14

De sociala medieplattformarna Facebook och Twitter är intregrerat med Nike+ GPS. De grundläggande funktionerna som sker i samband med användning av Nike+ GPS är: Push, Cheer, Like, och Feed. Vi tar även och definierar uttrycket Group som figurerar på Facebook. Push innebär att löparen publicerar sina resultat på de sociala nätverken. Detta kan göras i olika nivåer. Löparen kan välja att publicera sina resultat på antingen Facebook eller Twitter, eller båda två. På Facebook kan löparen även välja att publicera att löparrundan påbörjats, resultatet, eller båda två. På Twitter kan löparen endast publicera sitt resultat. Like innebär att när löparen publicerat att den påbörjat sin löparrunda så kan folk klicka Like på dennes publicering på Facebook. Detta ger löparen ett Cheer. Cheer innebär att löparen vid ett Like hör en applåd i sina hörlurar under löparrundan i realtid. Så fort någon klickar Like så spelas ett nytt applådljud upp. Cheer går endast att få via en Like på Facebook. Det fungerar således inte att få en Cheer via Twitter eftersom det inte går att publicera att löprundan startat, samt att Twitter inte har någon motsvarighet till Facebooks Like. Med Feed menas det flöde av nyheter som finns på både Facebook och Twitter. Det är i flödet av nyheter som publiceringen (Push) av Nike+ GPS resultat och information om löparrundorna sker. Med Group menar vi de grupper som användare på Facebook kan skapa för mer informella sammanslutningar och diskussioner. Det går att göra dessa grupper privata, där bara gruppens medlemmar får ha insyn i vad som skrivs i gruppen.

3. Teoretisk referensram I vår undersökning valde vi att utgå ifrån tre teorier som fokuserar på hur tekniken och kulturen samverkar. Vi har börjat med att beskrivaMarshall McLuhans teori där han förklarar Hur teknologin påverkar kulturen. Enligt McLuhan är det tekniken som skapar nya beteendemönster och sätt att interagera. Vi ansåg dock att det strikt teknologiskt deterministiska synsättet inte var tillräckligt om man ska undersöka medietekniker. Vi har därför urgått ifrån en andra teori; Vardagens medieteknologi som är skapad av Tobias Olsson, samt en tredje teorin, skriven av John B. Thompson, den förespråkar sambandet mellan de sociala-, kulturella- och teknologiska aspekterna.

3.1.1 McLuhan - Teknologin påverkar kulturen

15

McLuhan var en kanadensisk kommunikationsteoretiker som slog, och blev en stor popikon på 1960-talet med sin teori: The Medium is the Message. McLuhan var teknologisk determinist och blev även känd för att förespråka den starka interaktion som uppstår mellan teknologi och människan. (Lister, 2009: 78) Begreppet teknologisk determinist innebär att en person har:

...uppfattningen att samhällsutvecklingen ytterst är styrd av förändringar i samhällets materiella strukturer. (Nationalencyklopedin, 2011)

År 1964 släpptes McLuhans första upplaga av boken Understanding Media - The Extension of Man, där han skriver om hur teknologin skapar nya miljöer och drastiskt ändrar kulturer genom att styra människans beteendesätt samt inställning till olika saker och ting. (McLuhan, 2003:5, 165) Han anser att teknologin är någonting fysiskt och fungerar som en förlängning av den mänskliga kroppen. Förlängningen kan likna människans användande av ett verktyg och att människan då blir en så kallad Tool User. (Lister, 2009:87) Det innebär att bilen blir en förlängning av benen, hammaren en förlängning av armarna, glasögon en förlängning av ögonen och så vidare. Med hjälp av dessa verktyg ökar människans kapabilitet som öppnar nya möjligheter. I varje fall menar han i denna process, att en artefakt blir en del av människokroppen, en del av antingen en lem eller nervsystemet. Dessa artefakter kallar han för media. Väldigt ofta tar han upp den teknologiska aspekten av media och hur det inte existerar någon distinktion mellan ett medium och en teknologi. McLuhan är övertygad om den saken och har därför kunnat dra slutsaster om att teknologin är en förlängning av människan. (Lister, 2009:83, 85) Martin Lister knyter ihop McLuhans avsnitt genom att syfta till att det, enligt McLuhan, är tekniken som påverkar kulturen:

For McLuhan, the real message of any medium or technology is the change of scale or pace or pattern that it introduces into human affairs. (Lister, 2009: 78:84)

Han avslutar med att citera McLuhan från hans bok War and Peace in the Global Village:

The message of the electric light is like the message of electric power in the industry. Totally radical, pervasive, and decentralised. For the electric light and power are separate from the uses, yet they eliminate time and space factors in human association exactly as do radio, telegraph, telephone and TV, creating involvement in depth. (McLuhan, 1968:17)

Med det menar McLuhan att teknik är media, och media är det som skapar mänskliga upplevelser som gör oss involverade. Än en gång knyter det an till McLuhans tidigare nämnda grundtes, att det är tekniken som påverkar kulturen. Teknisk utveckling innebär då en utveckling av kulturen.

16

3.1.2 Olsson - Medieteknologi i vardagen I avhandlingen Mycket väsen om ingenting har Tobias Olsson undersökt arbetarklasskulturens uppfattningar samt användande av den dåvarande, nya informations- och kommunikationstekniken. Mer specifikt var hans främsta syfte att diskutera vilken betydelse datorn och internet hade för de vuxna hushållsmedlemmarna samt hur det påverkade deras roll som medborgare. Sedan fanns det även ett intresse att komma åt de bakomliggande faktorerna. Olssons avhandling utgick ifrån dessa frågeställningar: (Olsson, 2002:22) - På vilket/vilka sätt - om alls - används datorn och internet som verktyg för rollen som medborgare inom ramen för den svenska arbetarklasskulturen? - Vilken är den nya informations- och kommunikationsteknikens betydels - om någon - för identiteten som medborgare bland arbetarklasskulturens dator- och internetanvändare? En av hans ambitioner med hans frågeställningar var att ge en tydlig presentation av olika synsätt på informations- och kommunikationsteknik samt dess möjligheter och konsekvenser. Detta gör Olsson med hjälp av bland annat teoretiker som Marshall McLuhan, Manuel Castell och Raymond Williams. Här tar han upp teorier som förespråkar teknologisk determinism men också idéer om användandet av informations- och kommunikationsteknik i sociala och kulturella kontexter. (Olsson, 2002:48, 64) Olsson skriver följande:

För Marshall McLuhan är medierna något som omsluter hela samhället, och deras egenskaper utgör gränserna för samhällets sociala och kulturella omständigheter. I McLuhans perspektiv kan man därför inte separera ett samhälle från dess medier och ställa frågor om sociala och kulturella konsekvenser. (Olsson, 2002:51)

Olsson påpekar även att:

Manuel Castells ser den nya informations- och kommunikationstekniken och dess utveckling som en av tre grundläggande processer, som bidrar till att forma hela det samtida samhället (de övriga två är de ekonomiska omstruktureringarna och de framväxande kulturella, sociala rörelserna). Det teoretiska valet gör att informations- och kommunikationstekniken skrivs in i och och ses som en viktig del av så gott som alla sociala och kulturella processer, vilket gör att informations- och kommunikationstekniken antar många olika skepnader. (Olsson 2002:55)

I avhandlingen kommer Olsson fram till att den nya informations- och kommunikationstekniken inte formas till verktyg för rollen som medborgare i mötet med representanterna för den svenska arbetarklasskulturen. (Olsson, 2002:269) Även om datorn och internet fungerar som ett funktionellt verktyg inom diverse områden säger Olsson att det är långt ifrån för att kunna påstå

17

att de formas till verktyg för hushållsmedlemmarna i deras roll som medborgare. Han redogör med hjälp av sin empiriska undersökning på vilka sätt den nya informations- och kommunikationstekniken används för både nöje och nytta. Datorn och internet gör det möjligt för barnen att spela dataspel vilket erbjuder underhållning. De bidrar även till nytta för barnens skolarbete och i en del av hushållsarbetet även för de vuxna medlemmarnas personliga utveckling, samt för administrera hushållsekonomin. Den nya informations- och kommunikationstekniken är även användbar inom informationssökande, kommunikation och association. Största intresset i informationssökandet är att få djupare kunskaper i redan etablerade intressen, för att “kolla upp saker” och lösa små vardagliga problem samt att följa traditionella medier. (Olsson, 2002:236) Datorn och internets syfte inom kommunikation är att erbjuda flera olika typer av kommunikationsformer. Den kommunikation som sker via internet säger Olsson är för att uppfylla ett syfte; upprätthålla redan etablerade kontakter och användas som en substitut för telefonsamtal. Asociationen avser att hushållsmedlemmarna får möjligheten att gå med i olika typer av sammanslutningar. Tillgången till dator och internet innebär att en stor mängd internetgemenskaper skapas i form av nyhetsgrupper, mailingslistor samt andra typer av nätforum. (Olsson, 2002:249-263) Med alla dessa möjligheter nämner Olsson även de problem som tillkommer. Till exempel att den nya informations- och kommunikationstekniken kan upplevas som besvärlig eller att datorn och internet inte uppfattas som en informations- och kommunikationsteknik över huvudtaget. Den besvärliga delen kan bero på flera olika orsaker. Det kan handla om bristande kunskaper om tekniken, behärskandet av det skrift- och talspråk som krävs och till sist den besvärlighet som upplevs när information ska sökas och finnas på internet. (Olsson, 2002:174-175)

3.1.3 Thompson - Tekniska-, Sociala- och Kulturella aspekter I första kapitlet Kommunikation och Socialt sammanhang i boken Medierna och Moderniteten (2001) så förklarar Thompson följande:

Jag ska utveckla ett förhållningssätt till medierna som väsentligt är kulturellt, med vilket jag menar ett förhållningssätt som omfattar både de symboliska formernas meningsfulla karaktär och deras sociala kontextualisering. (Thompson, 1995:19)

Med det menar Thompson att han till skillnad från medievetare som McLuhan, som är teknologisk determinist, har Thompson undersökt ytterligare två dimensioner till medietekniken. Nämligen de sociala- och kulturella aspekterna. Thompson motsäger sig McLuhans idé: “uppfattningen att samhällsutvecklingen ytterst är styrd av förändringar i samhällets materiella strukturer.” (Lister, 2009: 78)

18

Thompson skissar sedan vidare på sina teorier om maktstrukturer, men betonar att:

...medierad kommunikation alltid är ett kontextualiserat socialt fenomen: den är alltid inbäddad i sociala sammanhang som strukturerats på olika sätt och som i sin tur har en strukturerande inverkan på den kommunikation som förekommer. (Thompson, 1995:20)

Med det utgår vi ifrån att Thompson menar att “medierad kommunikation” alltid måste tolkas utifrån de rådande sociala och kulturella strukturer som finns på den plats där den medierade kommunikationen sker. Thompson höjer dock ett varningens finger mot kulturvetares tolkning av “texter” och skriver att han:

...betonar ytterligare vikten av att sätta in kommunikationsmedierna i de praktiska sociala sammanhang där individer producerar och tar emot medierade symboliska former. Att bortse från dessa sociala sammanhang är en tendens som kan återfinnas genom hela historien av teoretisk reflektion över praktisk analys av medierna. Exempelvis har en hel del av de senaste årens kulturstudier, under inflytande av strukturalismen, semiotiken och besläktade riktningar, intresserat sig för de konstitutiva dragen hos texter - inte bara texter i litterära verks snäva mening utan texter i vidare mening: meningsfulla former, från filmer och TV-program till affischer och graffiti. (Thompson, 1995:53)

Han fortsätter sedan att förklara felaktigheterna med denna typ av tolkning inom kulturforskningen:

Producenterna och mottagarna glider ur sikte, medan analytikern eller kritikern koncentrerar sig på en kulturform som på ett något artificiellt sätt skiljs från de sociala förhållanden under vilka den produceras, sprids och mottas. (Thompson, 1995:53)

Thompson beskriver vidare hur medieforskningen ska utgå ifrån mer empiriska traditioner, där publikens “natur och roll” har undersökts på ett mer ingående sätt. Denna forskning har enligt Thompson frambringat en hel del intressant och viktigt material. Där har forskaren försökt undersöka “mottagandets vardagliga karaktär”. De har då utgått ifrån att mottagandet av medieprodukter är en rutinartad och praktisk verksamhet. Insiktsfulla studier har innehållit deltagande observation, frågerformulär och intervjuer för att undersöka hur “individer mottar medieprodukter, vad de gör med dem och vilken innebörd det ger dem”. Dessa studier har gjort slut på föreställningar om den passiva konsumenten som bara tar emot massmediala budskap utan vare sig analys eller reflektion. Thompson förklarar även att:

...de har också visat att det sätt på vilket individer ger mening åt medieprodukter varierar med deras sociala bakgrund och omständigheter så att samma budskap kan uppfattas på olika sätt i olika sammanhang. (Thompson, 1995:54)

19

Vi utgår ifrån ovanstående texter att Thompson menar att alla medieteknologier måste tolkas utifrån de sociala och kulturella sammanhang som medieteknologin producerats och konsumerats i. Samhällets förändringar sker inte bara genom en förändring av teknologin. Samhället förändras utifrån media, och som i sin tur förändras utav samhället i sig. En medial produkt eller medieteknologi får viss social eller kulturell betydelse beroende på vem som har producerat eller konsumerat mediet.

3.2 Teoretisk referensram - Sammanfattning I vår undersökning har vi utgått ifrån tre olika synsätt på media. 1) Tekniken påverkar kulturen: McLuhan som är teknologisk determinist är främst intresserad av de materiella strukturer som sker i samhället. Enligt McLuhan är det tekniken som är den yttersta definitionen av utveckling. McLuhan anser att teknik som används av människor är en förlängning av kroppen och således en artefakt. Artefakterna kallar han för media. Enligt McLuhan är det tekniken som påverkar kulturen. 2) Vardagens medieteknologi: Olsson förklarar i sin avhandling Mycket väsen om ingenting: Hur datorn och internet undgår att formas till medborgarens tekniker att medieteknologin inte alltid används så som den är tänkt att användas. 3) Tekniska-, Sociala- och Kulturella aspekter: Thompson lägger till ytterligare två aspekter att tolka media på. De tar med de sociala och kulturella kontexter, som tillsammans med den tekniska kontexten, behövs för att förstå mediet. Thompson menar att den tekniska aspekten endast kan förstås utifrån ett kulturellt perspektiv. Men förkastar dock kulturvetarnas tradition att läsa av kulturella fenomen som konstitutiva “texter”. Han syftar till att för att förstå en “text” så går det inte bara att se till dess grundläggande form. Ett kulturellt fenomen får olika tolkningar utifrån det sociala sammanhang som det befinner sig i. En symbol kan få en helt annan betydelse i ett annat sammanhang. Om vi applicerar teorin på medieteknik, så tolkar vi det som att Thompson menar att olika personer skapar kulturell mening med medietekniken på olika sätt utifrån det sociala sammanhang som det befinner sig i. Vi återkopplar till dessa tre olika teorier i 6. Analys.

4. Metod I denna undersökning har vi valt att utgå ifrån en fallstudiedesign. Forskningsmetoden kännetecknas att forskaren samlar in en stor mängd information fokuserat på ett fåtal fall eller ett enda fall, som ger djupgående kunskaper om det som undersöks. Detta tillåter forskaren att

20

fokusera på frågorna hur och varför som ställs i början av undersökningsprocessen. (Yins, 1989:20-23) Vår fallstudie är fokuserad på Nike+ GPS applikationen för att dra slutsatser kring digitala löparapplikationer generellt. Fallstudien är inspirerad utefter den metod som Zachary McCune, med handledaren sociologen John B Thompson, vid Cambridge University har använt sig av i sin magisteruppsats inom sociologi och med inriktning mot iPhone-applikationsanvändning: Consumer Production in Social Media Networks: A Case Study of the Instagram iPhone App. McCunes uppsats bestod av tre olika metodfaser vilket även vår undersökning kom att använda sig av. Första fasen är egen användning av applikationen, andra fasen är etnografisk observation av användare3, och tredje fasen är kvalitativa intervjuer. (McCune, 2011)

4.1. Datainsamlingstekniker Insamlandet av all data skedde på tre olika sätt; 1) den första gjorde vi genom att vi själva använda oss av Nike+ GPS applikationen, 2) den andra genom en etnografisk undersökning av fyra löpare som använde sig av Nike + GPS applikationen under ett löparpass samt personliga intervjuer 3) samt den tredje genom personliga intervjuer av sex personer. Det egna användandet satte vi gång med innan de etnografiska observationerna då vi ville att denna metod skulle fungera som orienterande inledning i fältarbetet av Nike+ GPS. Efter det gjorde vi den etnologiska undersökningen under en veckas tid, för att sedan göra intervjuerna under veckan efter. De som är med i den etnologiska undersökningen har även blivit intervjuade. Det ger oss totalt: två stycken egna betraktelser, fyra etnografiska observationer med intervjuer och sex enskilda intervjuer.

4.2 Egen användning Egen användning av Nike+ GPS applikationen skedde under en månads tid, mellan fredagen den 4 november och söndagen den 4 december 2011. Det har vi gjort för att få en egen uppfattning om hur applikationen och communityn fungerar. Vi sprang tillsammans 10 gånger (totalt 46 kilometer) och besökte Nike+ Community (nikeplus.com) 25 gånger under en totaltid av 2 timmar. Detta enligt Kaijser och Öhlanders principer om en orienterande inledning i fältarbete. (Kaijser & Öhlander, 2010)

4.3 Etnografisk undersökning 3 Doktorsavhandlingen Den allvarsamma leken - World of Warcraft of läckaget beskriver Stenberg hur han, efter inspiration av den virtuella etnologen Christine Hine, vid studiet av virtuella världar skall “problematisera det förgivet tagna och vara en lojal deltagare samtidigt som man är en undrande främling.” (Hine, 2005)

21

En etnografisk undersökning i form av fältarbete med fyra stycken Nike+ GPS användare. Här har vi observerat- och frågat löpare hur de använder sig av Nike+ GPS under själva träningspasset. I detta steg kommer vi använda oss av den etnografiska metod som är utarbetad av Lars Kaijser och Magnus Öhlander i boken Etnologiskt fältarbete. (Kaijser & Öhlander, 2010) Etnografisk undersökning sker i stort sett alltid genom ett så kallat fältarbete där forskaren

...genomför hela studien från början till slut. Den ger sig ut i fält, söker empiri, analyserar materialet för att slutligen sammanställa artiklar, rapporter och böcker. Till de vanligaste fältarbetsmetoderna hör intervjuer, observationer och fotgrafering samt internetstudier. Vanligt är också att fältmaterialet endast utgör en del av det underlag på vilket en undersökning baserar sig. (Kaijser & Öhlander, 37:2010)

I vår egen undersökning av Nike+ GPS har vi, likt Kaijser och Öhlander föreslagit, bestämt oss för att den etnografiska undersökningen endast ska utgöra en del av det underlag som undersökningen baserar sig på. Vi har baserat vårt fältarbete enligt de fyra faser som föreslås i boken Etnologiskt fältarbete. De fyra faserna är: 1) en orienterande inledning, 2) att ta sig in i fältet, 3) att ordna en vardagstillvaro, 4) att lämna fältet. I orienteringsfasen har vi satt oss in i vilka tidigare studier som har gjorts inom området Nike+ och Nike+ GPS och träning med digitala hjälpmedel. Medieteknologiska studier inom det området har vi inte hittat i Sverige, och vi har därför sneglat på Linköpings Universitets iPhone-applikationsforskningen om det terapeutiska hjälpmedlet Viary4 och även vänt oss till McCunes masteruppsats inom sociologi om fotograferingsapplikationen Instagram. För att lära känna Nike+-användaren har vi själva valt att använda applikationen under en månads tid. Enligt Etnologiskt fältarbete så är den orienterande inledningen av ett fältarbete en lärofas. Vi anser att vår egen användning av applikationen har gjort det lättare för oss att själva ta reda på vad det är för information som bör tas reda på och vilka frågor som bör ställas. I den andra fasen att ta sig in i fältet har vi via det sociala mediet Facebook skickat ut meddelanden till bekanta om de ville vara med i en undersökning för en kandidatuppsats vid Uppsala Universitet om Nike+ GPS. Till en början letade vi runt bland våra närmsta vänner, för att enligt snöbollsprincipen (Esaiasson m.fl. 2007:216) försöka få tag på vänners bekanta som möjligen kunde använda sig av applikationen. Med snöbollsprincipen menar vi att via den första personen som uppfyller kriteriet, i vårt fall att de använder sig av Nike+ GPS, kan få tips om fler användare som uppfyller samma kriterium. Efter en sökperiod på två veckor lyckades vi få tag på 10 stycken personer som var villiga att ställa upp antingen på en kvalitativ intervju eller observation. Deltagarna är antingen ytligt bekanta eller arbetskamrater inom främst PR- och mediebranschen som främst tillhör Web 2.0-generationen. (Selg, 2011:43) (Selg, 2011:48)

4 Vi har tagit inspiration av Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings Universitet, och psykologdoktoranden Hoa Ly har under 2011 börjat bedriva forskning om smartphones och KBT-relaterade hjälpmedel vid Linköpings Universitet, där resultaten skall presentera sig i en iPhone-applikation med namnet Viary. (www.viary.se) Applikationen skall vara speciellt utvecklad för terapeuter, idrottscoacher och företagsledare som vill ha löpande feedback från sin patient mellan terapisamtal och möten. (Viary, 2011) Forskning kring digitala stöd är något som vi båda är intresserade av och Anderssons och Lys forskning var den katalysator som fick oss att uppmärksamma ämnet.

22

I den tredje fasen att ordna en vardagstillvaro så nämner Kaijser och Öhlander i “Etnologiskt fältarbete” två övergripande aktiviteter: 1) att vara delaktig i det sammanhang som diskuteras och ge den tid som det tar att delta och intervjua och observera. 2) Ge tid för att renskriva anteckningar, smälta iaktagelser och minnas vad som hänt. I vårt fall har vi inte befunnit oss i fält speciellt länge vid varje etnografisk observation, utan endast befunnit oss på plats vid löparrundans start och mål. Detta fenomen är namngett av socialantropologen Helena Wulff och kallas för jojo-fältarbete där man åker fram och tillbaka mellan hem och fält i intensiva perioder (Wulff, 2002). Vi har anslutit till platsen, enligt överenskommelse, där undersökningspersonen tänkt starta och avsluta sin löparrunda. Där har vi informerat om observationen för sedan ha ställt frågor med betoning på just den löparrundan. Det har gått till på det sättet att respondenten fått de allmänna frågorna och de teknologiska frågorna som angår före ett löppass. Efter det har löparen fått springa sin naturliga löparrunda på 15-20 minuter för att sedan svara på resterande frågor. Frågorna är uppdelade efter Thompsons tre olika synsätt att se på medieteknologi. Dessa aspekter är tekniska, sociala och kulturella. Vi hänvisar till Frågeformulär 1 - Observationsfrågor i 9.1.1 Appendix. Den fjärde fasen att lämna fältet går Kaijser och Öhlandet igenom hur man lämnar fältet smidigt. När en etnolog fått tillräckligt med information för att svara på sina frågor och kan se mönstret så är det lägligt att förflytta sig till en universitetsmiljö och påbörja skrivprocessen. I vårt fall har vi inte behövt tänka speciellt mycket på den fjärde fasen eftersom vi utför ett så kallat jojo-fältarbete. Det som gör oss aningen kritiska till denna typ av etnologisk undersökning är att vi likt Stenbergs avhandling om Den allvarsamma leken - World of Warcraft och läckaget frågar oss hur vi ska kunna närma oss användaren, löparen i det här fallet, under så pass normala förhållanden som möjligt. Stenberg bestämde sig för att göra en deltagande obeservation under fyra års tid för att kunna närma sig det som är meningsskapande hos onlinerollspelare i dataspelet World of Warcraft. Hade Stenberg inte deltagit i spelet själv hade han inte kunnat få den närhet som krävs för att förstå de värden som spelarna bygger upp. Vi känner själva i vår undersökning av Nike+ GPS att vi kommer ha svårt att bli fullfjädrade Nike+ GPS-löpare efter endast en månad och bli en accepterad del av den community som kretsar kring löparapplikationen. Men vi vill ändå påpeka att vi tänkt en del kring dilemmat som ställs kring etnologiska undersökningar och dess deltagande, och försökt göra det bästa utifrån den rådande tidsbristen.

4.4 Kvalitativa intervjuer Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer av 10 stycken Nike+ GPS användare inspirerat av den

23

metod som är utarbetad av Steinar Kvale i boken Den kvalitativa forskningsintervjun. (Kvale, 2009) och Esaiassons Metodpraktikan, tredje upplagan (Esaiasson m.fl. 2007). Enligt Kvale och Brinkmann finns det ingen standardiserad procedur eller regler för hur en forskninsgintervju går till. Däremot skriver de att det finns standardval som kan förenkla hela processen. De beskriver ett av dessa standardval i form av sju stadier bestående av; Tematisering, Planering, Intervju, Utskrift, Analys, Verifiering och Rapportering. (Kvale, 2009:115)

4.4.1 Tematisering I början av denna process tematiserade vi vår forskningsidé och skapade på sätt vårt syfte med undersökningen. Vårt syftet med denna undersökning var att ta reda på hur och varför löpare använder sig av det digitala stödet Nike+ GPS inom deras träning. Vi fastställde detta genom en egen research på internet om applikationer och deras stora påverkan av människors vardag. Vi var även varit väldigt noggranna med att se till att vårt fokus låg på själva användandet av applikationen, då vi strävade efter att kartlägga Nike+ GPS som en medieteknologi. (Kvale, 2009:118)

4.4.2 Planering Vår planering av vårt arbete gjordes främst utifrån den kunskap vi strävade efter men också som passade in i vår tidsram. Detta hjälpte oss att besvara det tidigare nämnda, hur frågorna. Hur vi skulle gå till väga för att lyckas uppfylla vårt syfte. Genom detta fick vi svar på antalet respondenter som behövdes i undersökningen och hur mycket tid vi kunde lägga ner på vardera intervju. Efter att detta blev fastställt kunde vi gå vidare med att kontakta potentiella deltagare. Dessa var främst arbetskamrater och vänners vänner. Det strategiska urvalet bestämde vi skulle vara relativt snävt då vi var tvungna att ta hänsyn till storleken på materialet som skulle samlas in samt vår tidsram. Vi valde att försöka hitta folk via det sociala nätverket Facebook, då vi tyckte att det skulle vara mest tidseffektiva. Vi insåg ganska snabbt att Facebook är ett ypperligt sätt att hitta andrahandskontakter eftersom folk lätt skickar vidare förfrågningar till vänners bekanta. För att vi skulle kunna följa upp kontakten med våra deltagare och bibehålla kommunikationen använde vi oss också av mail. (Kvale, 2009:118)

4.4.3 Intervju Vi ansåg att kvalitativa intervjuer fungerade som en lämplig metod eftersom att vårt huvudfokus låg på respondenternas personliga åsikter kring ämnet. Vi ville även att intervjuerna skulle ske individuellt då vi inte ansåg att interaktionen mellan respondenterna var relevant. Intervjuprocessen började med att vi skapade en intervjuguide med dem tematiska och dynamiska tankarna i bakgrunden. Detta bidrog till att skapa god kunskapsproduktion samt intervjuinterkation. Först och främst skrev vi de så kallade; uppvärmningsfrågorna som

24

inledande frågor till respondeterna för att det skulle skapa en god stämning. Till exempel: Hur mår ni? Haft en bra dag? I Frågeformulär 2 - Intervjufrågor står dessa frågor som “Small talk”, eftersom vi anpassade uppvärmningsfrågorna utefter situation och sammanhang. Sedan skrev vi ner de så kallade tematiska frågorna som ska vara väldigt öppna och omfattande. Vi valde att utgå ifrån en huvudfråga: Varför springer du med Nike+ GPS? Utifrån denna delade vi sedan upp våra tematiska frågor i tre kategorier, enligt Thompsons metod. (Kvale, 2009:146-147) Frågorna vi ställde under intervjun överenstämmer i stort sett med de frågor som ställdes till den observerade gruppen, förutom att vi här inte utgår ifrån den löparrunda som precis skett. Vi hänvisar till Frågeformulär 2 - Intervjufrågor i 9.1.2 Appendix. Under tiden vi ställde dessa frågor följde vi upp svaren med ett par så kallade uppföljningsfrågor för att vi skulle få fram lite mer specificerad information. Detta gjorde vi genom att ta upp något som respondenten precis hade berättat och sedan be denne att utveckla lite mer. Det kunde vara frågor som:

Ni tog upp detta förut, när och under hur lång tid pågick det? (Kvale, 2009:150)

I slutet gjorde vi en egen tolkning av respondenternas svar. Vi stämde av att vi hade uppfattat allting korrekt och om det stämde. Även här skedde det återkopplingar till deras tidigare svar. När mötet med respondenterna var slut var vi väldigt noga med att tacka dem för deras deltagande.

4.4.4 Utskrift Som dokumentationsutrustning använde vi oss av två inspelningsverktyg i form av två stycken iPhones. För säkerhetsskull hade vi alltid två stycken utifall ljudet skulle vara dåligt eller om vi skulle få tekniska svårigheter. Sedan kom vi även överens vilka arbetsroller vi skulle ha inför varje intervju. För att inte förvirra respondenten såg vi alltid till att någon av oss intervjuade och den andre antecknade och hade ansvar för inspelningen. Vi förberedde intervjumaterialet för analys genom att först göra en transkribering av intervjumaterialet. När vi skulle transkribera; överföra intervjuerna till skriftspråk valde vi att utgå ifrån Linells exempel på tre olika transkriptionsnivåer. I vår undersökning beslöt vi oss för att använda den tredje nivån. Denna nivå är helt och hållet skriftsspråknormerad. Här utesluter vi oavslutade meningar, omtagningar, tvekljud och liknande då det inte kommer att påverka vår tolkning av respondenternas svar. Syftet med denna typ av transkription är att få ut det huvudsakliga innehållet i det som sägs och att inte vara helt ordagrann. Enligt Wibeck är är den perfekta transkriberingen en utopi. Med andra ord är chanserna väldigt stora att forskaren hör fel eller missar att anteckna något. (Wibeck, 2010: 93-97) Därför bestämde vi att det vore säkrast om både vi transkriberade vårt material. Detta innebar även att analys- och tolkningsarbetet

25

gjordes tillsammans där vi var tvungna att gå tillbaka flera gånger för att inte gå miste om viktiga aspekter.

4.4.5 Analys Utifrån vårt ämne och syfte avgjordes vilken analysmetod vi skulle använda. (Kvale, 2009:206) Vi valde att analysera vårt insamlade material genom att använda Ad hoc metoden som är en blandning av flera olika analysmetoder. Med denna metod kan forskaren läsa igenom intervjumaterialet och skapa en egen uppfattning. Sedan kan forskaren gå tillbaka till specifika avsnitt för att kunna fördjupa sig och analysera det viktigaste. Just i vårt fall tyckte vi att dessa tre olika angreppssätt skulle vara lämpligast för vår analys; kategorisering, koncentrering och egen tolkning (Kvale, 2009:251). Vi började först med att meningskoncentrera vårt material. Detta innebar att vi drog samman uttalanden till kortare formuleringar. Långa yttranden pressades samman i kortare, där huvudinnebörden av det som sagts tas ut och formuleras om i några få ord. (Kvale, 2009:221) Sedan gick vi vidare med att kategorisera materialet. Eftersom att vi har haft Thompsons modell som ett genomgående tema i vårt arbete beslöt vi oss för att använda samma typ av uppdelning i våra tre olika aspekter; tekniska, sociala och kulturella. Utifrån våra respektive aspekter har vi sedan skapat insikter som kategoriserats under respektive aspekt. Kvale förklarar: “Kategorierna kan vara utvecklade på förhand eller kan växa fram under analysens gång; de kan hämtas från teorin eller folkspråket eller till och med från intervjupersonernas eget idiom. Det är även ett bra sätt för att få en mer systematisk begreppsbildning kring uttalanden från sina respondenter. Detta skapar i sig förutsättningar för kvantifiering. (Kvale, 2009:217-19) Efter att vi bestämt kategorier sorterade vi ut all material till den kategori som var lämpligast. Detta gjorde att vi fick en tydligare struktur på alla uttalanden som sedan kom att underlätta jämförelser och hypotesprövning. Det sista angreppsättet, egen tolkning, tog plats när vi läste igenom all material. (Kvale, 2009:221-223) Under genomgången av vårt material vi utgått ifrån våra egna tolkningar, men samtidigt tolkat materialet utifrån våra teorier.

4.4.6 Verifiering Två krav som bör ha uppfyllts efter utskriften av intervjumaterialet är att den har både hög validitet samt reliabilitet. Hög validitet är avsaknaden av systematiska fel och uppnås genom att forskaren mäter det den avser att mäta. Det uppnås genom att forskaren ställer rätt frågor. Detta har vi försökt åstadkomma genom att konstant ifrågasätta och reflektera över vår arbetsprocess. Vår egen användning av Nike+ GPS bidrog även till att vi fick en större förståelse för applikationen själva, vilket förbättrar vår förmåga att ställa rätt frågor. Hög reliabilitet är avsaknaden av osystematiska fel och kan uppnås genom att mer än en forskare transkriberar. På det sättet kan eventuella misstag upptäckas, om någon har missuppfattat ett svar eller bara tolkat

26

det på ett annat sätt. Kvale och Brinkmann upplyser att en utskrift inte kan vara mer korrekt valid än någon annan, däremot bör forskarna tänka ut vilken utskrift som lämpar deras forskningssyfte bäst. (Kvale, 2009:118) Innan vi skulle börja transkribera, ansåg vi att det vore säkrast om båda gjorde utskrifter av intervjumaterialet. Om vi upptäckte att någon hade missat vissa punkter och någon hade hört fel, så diskuterade vi detta, och fyllde vi i varandras luckor. Detta hjälpte oss att få mer korrekta svar.

4.4.7 Rapportering Rapporteringen av undersökningens resultat gjorde vi det enligt de vetenskapliga kriterier som satts upp för C-uppsats vid Institutionen för informatik och media vid Uppsala Universitet. (Kvale, 2009:118)

4.5 Etiska forskningsregler I en forskningsstudie finns det en rad med krav, skapat av Vetenskapsrådet, som en forskare bör se till att följa. En av de många är det så kallade forskningskravet, som kräver att forskarens studie är inriktad på väsentliga frågor och håller hög kvalité. En studie ska följa de olika forskningskrav men även se till att följa flera andra krav. Det så kallade individskyddskravet är den största utgångspunkten för forskningsetiska regler. Kravet innebär att individer som ingår i en studie eller på något sätt berörs av en studie inte får utsättas för någon slags fysisk eller psykisk skada. För att forskare ska få en lättare förståelse för hur individskyddskravet fungerar har Vetenskapsrådet delat upp kravet i sig till fyra allmänna huvudkrav: 1. Informationskravet 2. Samtyckeskravet 3. Konfidentialitetskravet 4. Nyttjandekravet Informationskravet handlar om forskarens ansvar att informera studiens syfte till deltagarna samt göra dem medvetna om vad deras roll går ut på. Däremot är Olsson väldigt noga med att berättandet inte ska vara allt för tydligt då det finns risk för att det kan påverka deltagarnas beteendesätt men också slutresultatet. Kravet går snarare ut på att forskaren ska ge en relativ bred förklaring om undersökningen samt vilka villkor som gäller. Ännu en viktig faktor som bör ta hänsyn till är att forskaren ska vara noggrann med att påpeka att forskningssyftet är akademiskt. Det kan även vara lämpligt att berätta för deltagarna att slutarbetet kommer finnas tillgängligt för dem att ta del av. Som Olsson påpekar är det bra om forskaren informerar deltagarna så tidigt i arbetsprocessen som möjligt. Detta är något som vi valde att ta med i förberedelsen till våra etnografiska observationer och personliga intervjuer. När vi ville nå ut till våra respondenter, valde vi som tidigare sagt att ta hjälp av sociala medier; Facebook. På Facebook publicerade vi en berättande text som gav en bred förklaring om vårt syfte med arbetet samt vad vi var ute efter. Efter att ha fått svar från tio respondenter som kunde tänka sig att deltaga i undersökningen, gav

27

vi en aning mer utvecklad förklaring om hur intervjuerna samt observationerna skulle gå till, frågade om de föredrog anonymitet samt vart de sedan kunde ta del av det färdiga resultatet. I vår förberedelseprocess fanns det med andra ord två olika tillfällen där vi tog hänsyn till informationskravet. Olsson nämner att risker samt obehag som kan medföras med deltagarna är viktigt för forskaren att ta upp, däremot är det väldigt sällan att sådant förekommer i just mediestudier. Vi tänkte däremot att om någon deltagare skulle känna sig obekväm eller i behov att prata med någon av oss, skulle vi alltid finnas där för att besvara frågor. I vårt utskick på Facebook var våra namn samt mailadresser publicerade så att de kunde nå oss både på Facebook och via mail. Dock var detta inget problem då ingen av respondenterna ansåg att ämnesvalet var någonting känsligt och istället gav ett godkännande direkt från första början. (Olsson, 2008:77-79) Det andra allmänna huvudkravet, samtyckeskravet tog vi hänsyn till i förfrågan om våra deltagare ville medverka i vår undersökning, då vi gav dem en inbjudan men som de själva fick tacka ja eller nej till. Som tidigare nämnt är forskning kring medieanvädning relativ harmlös vilket gör att risken för att deltagare ångrar och drar sig ur efter att ha sagt ja är ganska liten. Samtyckeskravet togs även hänsyn till då vi ställde frågan om användandet av deltagarnas riktiga namn eller om de föredrog anonymitet, ännu ett tillfälle då de själva fick välja vad de föredrog. Detta ledde oss vidare till konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Efter att ha genomfört intervjuerna samt observationerna var vi noga med att hålla denna information till oss själva. Ett löfte gjordes från dag ett till deltagarna; undersökningen har ett akademiskt syfte och ingenting annat. (Olsson, 2008:79-83)

5. Resultat Vi har gjort en resultatdel som utgår ifrån Thompsons metod. Vi har gått igenom de olika enskilda aspekterna; tekniska, sociala och kulturella, var för sig.

5.1 Tekniska aspekter Här går vi igenom resultatet av de tekniska aspekterna.

5.1.1 Egen användning - Lindsey Kvinna, 20 år Jag har hållit på med löparträning i 1,5 år och Nike+ GPS under 1 månads tid.

28

Vid början av vår undersökning visste jag inte riktigt vilka funktioner Nike + GPS hade att erbjuda. Jag började med att utforska de olika funktionerna så att jag fick en idé om vad som fanns att välja bland. Utöver funktionerna på applikationen valde jag även att utforska Nike+ Community. Under min och Oscars egna användning bestämde vi för att prova hemsidan och till och med skapa en så kallad Challenge. Allt vi var tvungna att göra var att logga in på våra enskilda konton och bli vänner på hemsidan. Sedan var det bara att bestämma vilken typ av utmaning som skulle skapas och skicka iväg en förfrågan. Denna utmaning gick ut på vem av oss som kunde springa flest kilometer under en månads tid. Här kunde jag se både mina egna samt Oscars resultat. Innan mina löparrundor klickade jag först och främst på det lilla kugghjulet där det stod Settings (Inställningar). Jag började först och främst att av aktivera all form av delning till Facebook och Twitter. Vidare ställde jag in min vikt, längd, kön samt vilken typ av längdenhet som applikationen skulle använda sig av. Här stötte jag även på en funktion som heter PowerSong och är kopplad till iTunes biblioteket. Eftersom att jag inte har någon musik i mitt iTunes använder jag mig istället av musikapplikationen Spotify. Därför valde jag att av aktivera den funktionen. Sedan valde jag att aktivera funktionerna Pause on Incoming Calls samt Voice Feedback. När jag aktiverade Voice Feedback dök ytterligare två funktioner upp där jag kunde bestämma hur ofta jag ville att den skulle spelas upp. Nike+ GPS första förslag var för varje ny kilometer. Jag klickade i det förslaget samt att det skulle vara en kvinnlig röst som spelades upp. Dock fanns det tillfällen när jag inte var i lika stort behov av Voice Feedback. Det var tillfällen då jag inte ville att den skulle störa min musik. Ibland upplevde jag även problem mellan Voice Feedback och musikapplikationen Spotify var på jag avaktiverade Voice Feedback. Efter att ha ställt in mina inställningar var jag redo att starta min löparrunda, men för att komma igång var jag först tvungen att ställa in ett skräddarsytt program. Jag klickade på Start a New Run, sedan valde jag i vilken typ av program jag ville ha under min löparrunda var på jag klickade i Basic Run. Då var det dags att fylla i vilken spellista jag skulle springa med samt vilken typ av miljö jag skulle springa i. Eftersom att jag inte hade någon musik i mitt iTunes biblioteket valde jag att avaktivera den till No Music. Miljön jag oftast sprang i var inomhus på löpband. Då aktiverades inte GPS funktionen, istället fungerade applikationen mer som en tidtagarur, men den mätte fortfarande min Pace5, distans och antal föbrukade kalorier. Funktionen Cheers som är kopplad till Facebook valde jag även att av aktivera. Till sist bytte jag till Spotify för att sätta igång en spellista. Sedan bytte jag tillbaka och började mitt löppass.

5 iPhone har en inbbygd accelerometer som gör att smartphonen förstår när löparen rör på sig och när den står still. Det gör att Nike+ GPS även kan mäta löpare som springer inomhus på löpband, även fast mätningen troligtvis är mer exakt vid uthomhuslöpning med GPS. (Techlicious, 2010)

29

När jag väl hade börjat mitt löppass hade jag min iPhone i handen. Tack vare applikationens smarta låsfunktion, som låser skärmen men samtidigt tillåter mig att se statistiken, kunde jag hålla koll på tiden, distansen samt antal förbrukade kalorier. Den hjälpsamma Voice Feedback som spelades upp för vare ny kilometer jag sprang höll mig ännu mer uppdaterad. När jag kände att jag inte fick feedback tillräckligt ofta kollade flera gånger på skärmen eller så klickade jag på Voice Feedback knappen som fanns på den låsta skärmen. Med dessa funktioner hade jag extra bra koll på min löpning. Efter min löparrunda låste jag upp skärmen och avslutade mitt pass. Samtidigt som jag kollade mitt slutliga resultat; tid, distans och antal förbrukade kalorier skedde en automatisk synkronisering till mitt Nike+ konto. Sedan gjorde jag en Tag Your Run av min löpning, vilket bestod av att jag besvarade hur jag tyckte att löparrundan kändes, hur vädret var, vilket typ av väglag jag sprang på och ett fält för övriga kommentarer. Detta gjorde jag med hjälp av Nike+ GPS symboliska ikoner. Mitt val av Basic Run tyckte jag var lämpligt eftersom att jag aldrig har varit särskilt insatt i löpning och heller inte varit beroende av min personliga löparstatistik. Jag har snarare hållit det väldigt enkelt och sprungit så långt jag har orkat under en viss tid eller distans som själv har satt i huvudet. Detta beror dels på att löpning har varken varit en primär eller regelbunden träningsform för mig. Däremot har det alltid funnits ett intresse för att hålla koll på att jag löper så långt eller så länge som jag har förutsatt. Därför tyckte jag att det var viktigt att ställa in både Voice Feedback samt Basic Run. Med hjälp av dessa två funktioner slapp jag för det första att bli distraherad av att hela tiden kolla på skärmen för att se hur långt och hur läge jag hade sprungit. Oftast var jag väldigt nöjd med Voice Feedback men på grund av problemet mellan den och Spotify blev den ibland bara ett irriterande verktyg som jag istället valde att stänga av då rösten kunde upprepa sig samt vara oklar och hackig. För det andra, ogillade jag att fylla i funktioner innan ett löppass. Helst ville jag inte behöva fylla i någonting alls utan istället bara sätta igång med löpningen. Då upplevde jag att Basic Run var det smidigaste valet för mig. En ytterligare funktion som jag fann väldigt användbar var att jag kunde ställa in vilken typ av miljö jag skulle löpa i. I det här fallet på ett löpband. Majoriteten av alla de gånger jag löpte befann jag mig på gymmet. Sedan tidigare erfarenhet har jag upptäckt att jag blir för distraherad av att springa utomhus då det är så mycket annat som händer runtomkring. Push och Cheer funktionerna som är kopplade till Facebook och Twitter förblev avstängda för min del under hela vår undersökning. Jag valde detta dels på grund av att jag inte ville bli distraherad av notiser under min löparrunda men även för att jag inte ville dela med mig av löparrundan i de sociala medierna. Däremot valde jag att tillåta inkommande samtal genom att aktivera funktionen Incoming Calls. Om jag fick ett viktigt samtal som jag var tvungen att svara på behövde jag inte oroa mig för att löppasset i applikationen skulle fortsätta, utan istället sattes

30

den på paus samtidigt som jag får samtalet. Sedan var det bara att återuppta sitt löppass genom att klicka på Play. Nike+ Community gjorde det mycket enklare för mig att komma åt mina resultat, både från mina personliga löparrundor men också från min och Oscars utmaning. Jag gillade även att applikationen kunde synkronisera så snabbt och smidigt direkt till mitt konto som sedan lagrades både i telefonen och på Nike+ Community. Detta innebar att alla info angående mitt Nike+ konto blev väldigt lättillgängligt, vare sig jag satt hemma framför datorn eller om jag var på resande fot med min iPhone.

5.1.2 Egen användning - Oscar Man, 22 år Jag har hållit på med löparträning och Nike+ GPS under 1 månads tid. Jag testade lite olika funktioner under vår testmånad med Nike+ GPS och såg till att lära mig applikationen genom att undersöka både applikationen och communityn mellan löparpassen. Efter två veckor in i den egna användningen fastnade jag dock för ett antal funktioner som användes flitigare än andra. Innan ett löppass såg jag till att jag hade ställt in rätt Spotifylista, en musiklista med främst dansmusik, genom att öppna Spotify applikationen på min iPhone. Efter att musiken satts igång, kunde jag stänga ned Spotify-interfacet och sedan öppna Nike+ GPS applikationen. Där i såg jag till att funktionen Voice Feedback var på, samt att jag genom Push skickar information om löparrundan till Twitter men inte till Facebook. Sedan fyllde jag alltid i ett tidsmål, antingen 15 eller 30 minuter beroende på tillfälle. Under löprundorna höll jag min iPhone 4 hårt knuten i min högra hand, men tog upp den vid 4-5 tillfällen under rundan för att främst titta på Pace och distans. Eftersom jag är relativt ny löpare så satte jag ett förhållandevis (Man, 22 år) låg målbild med en Pace på 5 minuter och 30 sekunder per kilometer. Om jag kom under målbilden av min Pace så försökte jag ofta löpa på lite fortare. Om jag låg över en viss Pace så visste jag att jag kunde “spara mig mer” och saktade således ner något. Voice Feedback spelas upp vid varje ny kilometer och gör att jag blir extra uppmärksam på Pace och distans. Vid enstaka tillfällen tog jag även och klickade på den Voice Feedback knapp som finns tillgänglig i springläget. Då hördes Voice Feedback informationen utan att jag sprungit en ny kilometer. Efter en löparrunda så började jag jag alltid med att titta på tid, distans och Pace. Efter en runda gjorde jag alltid en Tag You Run av rundan genom att fylla i hur det kändes, väder och vilket underlag jag sprang på. Även en liten kommentar om hur jag kände inför min egen insats. Efter det stretchade jag ofta i samband med att jag tog en titt på Heat Map för att se vilka sträckor jag sprang snabbast respektive långsammast på. Eftersom jag ställt in funktionen att autouppdatera till Twitter så läggs löparrundans statistik automatiskt upp det där när jag sprungit klart. Jag väljer däremot att inte lägga upp någon information alls om löparrundan Facebook. Unde min första löparrunda använde jag mig av iTunesarkivet som är kopplat till Nike+ GPS. Det

31

fungerade då perfekt med Voice Feedback. När jag sedan bytte över till Spotify, en annan musikapplikation som jag använder till vardags, märkte jag att Voice Feedback slogs av och det tog 2-3 kilometers löpning innan jag insåg att jag inte skulle få någon ljudlig uppdatering. Jag använde mig av Nike+ Community under testperioden och testade både Coach, en Challenge och Goal tillsammans med Lindsey. De viktigaste funktionerna för mig var Pace och Voice Feedback, då det gav mig en tydlig indikation hur bra det gick för mig ute i löparspåret. Jag känner mig även mer motiverad när jag till musik vilket gjorde att applikationens kompatibilitet med iTunes, och till viss mån Spotify, gjorde att löprundorna kändes lättare. De sociala mediefunktionerna, som Push till Facebook och Twitter, samt att skapa tävlingar med medlemmar på Nike+ Community använde jag sällan. Som nybörjarlöpare kände jag mig helt enkelt inte redo för att visa upp mina resultat för vänner än, vilket gjorde att det enligt min mening, mer anonyma Twitter, var en lämpligare plattform för uppläggning av resultat än Facebook. Resultaten synkas automatiskt till Nike+ Community. Eftersom man på communityn endast kan se sina communityvänners resultat så fanns det ingen rädsla att någon utomstående skulle se dessa. Det var bara jag och Lindsey som hade lagt till varandra i respektive vänlista. För mig är relationen till Nike+ GPS än så länge mer av ett statistiskt datasamlande än en social upplevelse. Datan ger mig dock en bekräftelse på hur jag presterat.

5.1.3 Observation 1) Man, 24 år Löparen har hållit på med löparträning och löpt med Nike+ GPS i 1,5 år. Innan ett löppass sätter han på en specifik musiklista med låtar från Spotify. Efter att ha aktiverat musik ser han till att ställa in funktionen Voice Feedback. Under själva löppasset är det främst Pace som han håller koll på, medan Spotify och Voice Feedback hörs i hörlurarna. Efter löppasset så är det främst Heat Map som han tittar in på för att se vilka delar av löparrundan som gick snabbast respektive långsammast. Tag Your Run av löparrundan sker vid enstaka tillfällen. Att dela med sig på Facebook gör han endast vid specialla tillfällen. Till exempel att han skulle ha sprungit ett visst lopp eller gjort en exceptionell löparrunda. En exceptionell löprarrunda kunde innebära att han sprungit flera mil. Löparen poängterade att Pace var den absolut viktigaste statistiken samt det primära målet med att använda sig av applikationen. Heat Map var ett kul inslag, men det var Pace som verkligen kunde påvisa framsteg. 2) Man, 24 år

32

Löparen har hållit på med löparträning under 7 års tid, varav han har löpt med Nike+ GPS i 1 år. Innan ett vanligt löppass brukar han inte behöva ställa in särskilt många inställningar då han redan har en ständig set-up som han använder under varje löppass. I denna set-up aktiverar han funktionen Voice Feedback samt den automatiska push-inställningen som postar notiser till Facebook. Han väljer alltid att springa utan musik varpå han av aktiverar alla musikfunktioner, eftersom att rytmen och takten i musiken distraherar honom från att fokusera på sin andning. Detta innebär också att PowerSong faller bort. På hans tidigare arbetsplats anordnades en tävling genom Nike+ Community. Tävlingen gick ut på att vara först med att springa 80 kilometer under en period på två veckor. Han fick stor användning av Nike+ Community, speciellt innan han skulle ut och löpa då han kunde hålla koll på både sig själv och sina arbetskollegor samt planera in rutter inför sina framtida löparrundor. Under och efter ett löppass är han främst intresserad av sin Pace och gillar därför att lyssna på Voice Feedback men kollar även på skärmen då och då. När han avslutar ett löppass gör han en Tag Your Run av den så att han kan gå tillbaka och kolla på hur och vad han tyckte. Sedan gillar han att använda sig av funktionen Heatmap där han kan kolla vilken Pace han hade under olika delar av löparrundan. Slutligen kollar han sitt totala Pace. Nike+ GPS funktionen har underlättat väldigt mycket för honom då han tidigare hade en GPS klocka som krävde en massa inställningar, både innan och efter ett löppass. Med Nike+ GPS sker allting automatiskt.  3)  Kvinna,  25  år    Löparen har hållit på med löpning under 7 års tid varav hon har använt Nike+ under 6 år. Hon började använda sig av Nike+-chippet som kom ut 2006, men gick sedan över till applikationen Nike+ GPS. Innan ett löppass börjar hon med att slå på Spotify. Efter det sätter hon på Voice Feedback och sedan sätter hon upp ett distansmål. Under löppasset tittar hon främst på Pace och låter sedan Voice Feedback ge resten av datan. Det är endast vid enstaka tillfällen som hon bedömer rundan. Är en kul funktion enligt henne, men känns inte jätterelevant. Hon säger även att hon endast lägger upp resultat på Facebook vid enstaka tillfällen, eftersom det känns irrelevant om folk ser hur mycket hon tränar. Träningen är främst för henne själv. När hon springer tävlingar eller gör ett exceptionellt resultat så lägger hon upp resultatet på Facebook.

33

När hon sprang två mil så skrev hon upp resultatet med kommentaren: “släng dig i väggen jantelagen!” 4) Kvinna, 22 år Löparen har hållit på med löpning under 1,5 års tid varav hon har använt Nike+ i ett halvår. Innan ett löppass väljer hon oftast Push till Facebook, åtminstone de gånger hon kommer ihåg att göra det. Hon blev rekommenderad att posta på Facebook för att få ytterligare motivation. Hon upptäckte då att det fungerade som ett bra sätt för henne att hålla koll på sin träning. Hon kunde gå in på sin Feed och se hur många gånger hon hade löpt under en viss tid. Hon postar bara att hon ska ut och springa men inte resultatet. Sedan ställer hon in ett tidsmål som hon ska följa. Om hon har en dålig dag och inte känner sig motiverad till att löpa ställer hon in tidsmålet på en timme, då får den henne att känna sig benägen till att löpa hela tiden ut. Musikfunktionerna väljer hon att inte aktivera då hon lyssnar på sin musik via Spotify. Hon säger: “Jag blir jättestörd av deras musikfunktioner, tycker att de är värdelösa.” Voice Feedback sätts på eftersom att hon väljer helst att inte kolla på skärmen under ett löppass. Ju mer hon håller på med telefonen desto långsammare löper hon. Det blir allt för distraherande för henne . Efter ett löppass brukar hon oftast bara stänga ner applikationen. Ibland har hon använt sig av funktionen Heat Map för att se hennes rutt och Pace, särskilt när hon springer i stadsmiljöer då hon ofta stöter på övergångsställen och måste stanna. Istället för att bara gå på den totala tiden kan hon se exakt vart och hur länge hon har behövt stanna. De gånger hon har löpt med en skada brukar hon fylla i Tag Your Run för att kunna gå tillbaka och jämföra resultat. Aktiviteten på Nike+ Community är inte särskilt hög då hon knappt varit inne på hemsidan. Det har däremot hänt att hon har hamnat där av slump när kopplar in sin telefon till datorn och den frågar om hon vill ladda upp sina resultat på Nike+ Community. När hon väl har varit inne på hemsidan har hon tyckt att det var kul men det är ingenting hon använder sig av annars.

5.1.4 Intervju 1) Kvinna, 38 år Löparen har hållit på med löpning i 10 år och har sprungit med Nike+ GPS i 2 år. Innan ett löppass väljer hon ett distans- eller tidsmål beroende på tillfälle. Under löppasset kollar hon på skärmen för att se Pace. Efter löppasset ser hon till att telefonen automatsynkar med nätet. Hon bryr sig främst om datan, i form av distans och Pace vilket gör att hon inte bryr sig särskilt mycket om Heat Map eller att göra en Tag Your Run av löparrundan. Hon springer inte med musik eftersom hennes hörlurar är trasiga. 2) Man, 22 år

34

Löparen har hållt på med löpning i 8 år och har sprungit med Nike+ GPS i 3 månader. Ibland går löparen och tittar in tidigare löprundor innan löppasset, för att se vad för mål som ska sättas upp till nästföljande löparrunda. Brukar även ställa in tidsmål eller hastighetsmål (Pace) innan löparrundan. Det beror på vilket sorts löppass han tänker springa. Hastighetsmål kan vara intressant i kuperad terräng, eftersom han då kan fråga sig själv: “kommer jag orka hålla samma Pace i den här terrängen?” Under löparrundan så tittar han främst på tid och Pace. Försöker rätta sig efter den. Springer han för långsamt enligt Nike+ GPS Pace så försöker han öka på farten och tvärtom vid en för låg Pace. Detta för att inte “ta slut på krafterna för fort eller för långsamt”. Efter löparrundan så tittar han främst in Heat Map för att kunna bedöma var han sprang snabbt respektive långsamt. Han springer aldrig med musik eftersom det förstör hans löprytm. 3) Man, 23 år Löparen har hållt på med löpning i 13 år och har sprungit med Nike+ GPS i 1 år. Innan passet väljer han spellista. Bryr sig inte om tidigare löprundor eftersom han främst kollar på Pace. Han menar då att det inte spelar någon roll vilken runda han har tagit innan. Under löppasset så tittar han endast på Pace Efter löppasset så tittar han på total distans och Pace. 4) Kvinna, 26 år. Löparen har hållit på med löpning under 15 års tid varav hon har använt Nike+ GPS under cirka 2 års tid. Genom hela sitt löppass fixar löparen inte särskilt mycket med sina inställningar, utan väljer att hålla det väldigt enkelt. Innan hon ska ut och börja löpa ser hon först och främst till att sätta på en lämplig spellista. Detta kan spelas via antingen Spotify eller iTunes eftersom att hon har musik hos både två. Sedan aktiverar hon Voice Feedback. Under ett löppass kollar hon ingenting alls på sin iPhone. Hon känner inget behov av det eftersom att hon springer i det tempo hon känner för och inget annat. Det får henne att känna sig mer avslappnad. Intervaller och dylikt håller hon inte på med längre. Efter ett löppass tycker hon att det är kul att se hur långt hon har sprungit samt hennes Pace. 5) Man, 21 år Löparen har hållit på med löpning under 9 års tid varav han har använt Nike+ GPS under ett halvt års tid. Innan ett löppass aktiverar han först och främst funktionen Voice Feedback. Hans musikval kan variera vilket då bestämmer om han använder sig av iTunes eller Spotify, oavsett vilken det blir

35

av aktiverar han i alal fall alla andra musikfunktioner. Under ett löppass använder han sig av Voice Feedback samt tittar på skärmen för att hålla koll på sin Pace. Efter ett löppass kollar han alltid sin slutliga tid. Ibland händer det att han fyller i Tag Your Run. Vid vissa tillfällen har han blivit besviken på GPS funktionen då den har synkroniserat in fel distans. Detta har han lyckats upptäcka när han har löpt ett visst spår och vet den exakta distansen. Vid dessa tillfällen har han därför varit tvungen att kalibrera om löppasset. 6) Kvinna, 20 år Löparen har hållit på med löpning under 10 års tid varav hon har använt Nike+ GPS under 1 års tid. Innan hon går ut och löper ser hon först till att ställa in ett pass . Oftast har hon ett specifikt pass som hon använder varje gång hon går ut och löper. Detta pass brukar antingen ha ett distansmål eller tidsmål installerat, beror lite på vilken typ av löpning hon ska göra. Till exempel när hon skulle träna inför midnattsloppet då låg huvudfokuset på att orka springa 1 mil, då ställde hon in distansmål. När hon väl hade uppnåt det målet bytte hon till tidsmål för att kunna utmana sig själv och se om hon kunde förbättra sin tid. Under ett löppass har hon sin iPhone i sitt armfack och kollar ingenting på skärmen. Hon tycker att Voice Feedback ger henne all information som hon behöver under löparrundan. Hon är mest intresserad av att höra sin tid, distans samt Pace. Efter ett löppass bryr hon sig inte om att använda några fler funktioner. Hon kollar sitt slutliga resultat och låter applikationen synkronisera.

5.1.5 Tekniska aspekter - Sammanfattning Under vår testperiod med Nike+ GPS upptäckte både likheter och skillnader med våra val av funktioner. Både valde att använda funktionerna Voice Feedback, Tag your Run samt att använda Spotify. Voice Feedback var en funktion som vi båda upplevde som en nödvändig funktion under våra löparrundor, för att vi ville få den konstanta Feedbacken. Däremot visade det sig vi var ute efter helt olika typer av information under våra löparrundor. Lindsey var mer fokuserad på att höra sin tid, distans samt antal förbrända kalorier och Oscar var mer intresserad din sistans samt Pace. Detta kunde bero på att Lindsey alltid valde att springa Basic Run utan tids- eller distansmål och Oscar som alltid sprang med ett tidsmål. Vi upptäckte flera skillnader kring våra val när det kom till delandet via de sociala mediefunktionerna. Oscar använde sig sällan av dem men när han väl gjorde det pushade han ut till Twitter att han skulle ut och springa. Lindsey å andra sidan kände inte något behov av att dela någonting alls om sin träning, varken på Twitter eller Facebook. Däremot så lades våra resultat upp automatiskt på respektive Nike+ Community profiler. Eftersom att vi endast hade varandra som vänner på sidan och kunde se varandras resultat kände vi oss båda bekväma. Främst med tanken på att ingen av oss hade hållit på med regelbunden löpning sedan innan och låg därför på samma nivå. Angående musikfunktionerna, var vi som tidigare nämnt både Spotify användare, varpå vi ibland kunde uppleva kompatibla

36

problem mellan musiken och Voice Feedback. Detta var däremot ingenting som skedde vid varje löparrunda. Samtliga löpare som vi observerade visade sig också vara Spotify användare. Därför visade det sig att Nike+ GPS musikfunktioner inte var särskilt populära. Det var t.om. en som pointerade väldigt noga hur märklig Nike+ GPS Power Song var då hon inte upplevde att många använder sig av iTunes längre. En av löparna varierade ibland mellan Spotify och iTunes, beroende på vilken typ av musik han skulle lyssna på, dock ändrade det ingenting med musikfunktionerna. Innan ett löppass såg löparna till att aktivera Voice Feedback. Som i vår egen användning blev det även här den allra viktigaste funktionen. Majoriteten av löparna använde sig av tids- och distansmåls funktionerna så att de kunde utmana sig själva. Under deras löparpass låg det i allas intresse att få reda på sitt Pace. Dock var det en löpare som aldrig sprang med något inställt mål då hon använde sin löpning som avslappning. Däremot gillade hon att titta på sin Pace efter ett löparpass för skoj skull. Efter deras löparrundor var det några som tyckte att det var roligt att använda sig av Tag your Run. En av löparna brukade särskilt använda den då hon löpte med någon mindre skada. Då kunde hon gå tillbaka till sina bedömningar och jämföra resultaten. Dock var det ingen som tog den funktionen på största allvar. Några uppskattade även att kolla på Heat Map efter löparrundan för att se sin rutt och sitt slutliga Pace. För en av löparna var detta en funktion som hon använde sig väldigt mycket av eftersom att hon ofta löpte i en stadsmiljö. Med hjälp av Heat Map kunde hon då se hur ofta och hur länge hon behövde stanna vid trafikljus och övergångsställen då detta påverkade hennes totala tid. Användandet av Nike+ Community sidan var heller inte så populär, då många nöjde sig med att bara använda sig av applikationen. Däremot hade en av dem vi observerade använt sig av den, i samband med en tävling som arrangerades av sin tidigare arbetsplats. Det var något som uppskattades eftersom att han kunde hålla koll på sina motståndare samt se hur han själv låg till i tävlingen. En liten del av löparna såg alltid till att posta till Facebook. För en av löparna fungerade som ett sätt för henne att hålla koll på sin träning, genom att kolla på sin News Feed. För de andra handlade mer om att samla på sig Cheers under sin löparrunda. Däremot postade de endast att de skulle ut och löpa och inte själva resultatet. Resten postade varken till Facebook eller Twitter. För vissa berodde det på, som i Lindseys fall, att de inte var särskilt aktiva på Twitter. Sedan tyckte de inte att information om deras träning hörde hemma på en social plattform som Facebook. Dock fanns det några undantag då några svarade att de kunde tänka sig att dela med sig av sitt resultat om de hade varit med i ett marathon eller fått en ett riktigt bra resultat.

5.2 Sociala aspekter Här går vi igenom resultatet av de sociala aspekterna.

37

5.2.1 Egen användning - Lindsey Både före och efter ett löppass valde jag att inte dela med mig av mina resultat, varken till Twitter eller Facebook. Däremot gjorde jag mina resultat på Nike+ Community synliga för Oscar i samband med vår utmaning. Under undersökningsperioden var den sociala interaktionen mellan mig och Oscar den enda aktiviteten som skedde på Nike+ Community. En av anledningarna till varför jag inte valde att dela med mig av mina resultat på Twitter var främst för att jag inte är så bekant med Twitter och framförallt för att jag inte ens äger ett Twitter konto. Anledningarna till varför jag uteslöt delandet på Facebook är flera, men för det första använder jag endast Facebook som ett sätt att underlätta min vardagliga kontakt med vänner. Jag brukar således inte posta statusar eller dylikt om jag inte skriver till en vän eller om jag ska kommentera något. För det andra skulle det kännas som att jag skröt eller “störde” mina vänner varje gång jag publicerade någonting angående min löpning. För det fjärde anser jag heller inte att jag är sådan bra löpare att jag skulle vilja visa mina resultat för någon. Detta kan även bero på att jag ser min träning som någonting privat. Dock kan det hända att jag och mina närmsta vänner pratar om varandras träning, men det är aldrig någonting jag skulle posta offentligt. Eftersom att jag och Oscar skapade en tävling som stundtals liknande en lek kändes det inte så farligt att dela med mig av mina resultat med Oscar och på Nike+ Community. Efter att ha deltagigt denna tävling har jag definitivt blivit mer positiv kring virtuella tävlingar. Min inställning till att dela med mig av mina resultat är ungefär densamma men jag kan tänka mig att göra det om delandet sker på Nike+ Community och med människor jag känner. Återigen anser jag mina träningsresultat vara lite för privat för att låta människor jag inte känner ta del av dem.

5.2.2 Egen användning - Oscar Jag delade med mig av mina resultat på Twitter under testperioden. På Nike+ Community delade jag med mig av mina resultat till Lindsey eftersom vi skapade en Challenge med varandra. Vi tävlade då om vem skulle springa längst under en månads tid. Jag delade mig mig av resultat på Twitter och inte Facebook eftersom jag har fler ytligt bekanta i Twittersfären medan jag på Facebook genast har en mer personlig kommunikation med folk. Den information som jag ger ut på Facebook känns för privat och jag skulle vara rädd att överrapportera irrelevant information i mina vänner och bekantas informationsflöde. På Twitter har jag främst ytligt bekanta eller nätrelationer med media, internet och IKT-intresse. Dessa skulle säkert kunna kommentera att det är kul att jag använder just den applikationen, eller ge mig nya uppslag om teknik och löpning. Jag tänker mig även att en sådan publik har det lättare att förbise en ointressant tweet, medan mina vänner och bekanta kan ha en hårdare bedömning. Jag skulle däremot kunna tänka mig att dela med mig av mina löparresultat på Facebook

38

framöver. Men då främst om jag uppnår goda resultat (en viss Pace) eller om jag springer en tävling. Något som skall kännas relevant för mina vänner och bekanta. Det skall finnas en chans att de kan uppskatta den informationen jag delar med mig av. Ett scenario skulle kunna vara att jag precis sprungit min första springtävling. Då vill jag gärna dela med mig av den informationen på Facebook eftersom det är en intressant händelse som sker i mitt liv. Vänner och bekanta kanske kan ge uppslag på nya tävlingar eller kommentera den jag just sprungit. Facebookstatusen blir helt enkelt mer “genomtänkt” än Twitterstatusen som främst går ut på impuls. Så även vid Nike+ GPS. Jag skulle heller inte ha några problem med att utmana någon i det verkliga livet om jag visste att de använde sig av Nike+ GPS.

5.2.3 Observation 1) Man, 24 år Löparen brukar inte använda sig av Push till Facebook eller Twitter. Men ibland händer det att tävlingsresultat läggs upp på Facebook, eftersom det känns som relevantare information för vänner och bekanta. Han påstår även att: “När jag väl springer, då springer jag ofta”. Det gör att han inte vill fylla sina vänners Feed med en massa irrelevant information. Han är heller aldrig längre inne på communityt då han tappade bort lösenordet för en tid sedan, och tycker att det är en för krånglig process att få tillbaka det. 2) Man, 24 år Innan ett löppass väljer han alltid att använda sig av Push till Facebook så att hans vänner kan se att han ska ut och springa samt ge honom Cheer. Detta bidrar till en ökad motivation särskilt i början av löparrundan. Han har två olika relationer till kontakter på Facebook och Twitter vilket avgör vart han ska dela med sig av sina resultat. På Facebook är det mer relevant för honom att posta statusar om till exempel hans löpning då han anser det vara en plats för fritidsrelaterade ämnen. På Twitter anser han ha en mer professionell relation till sina kontakter och oftast är det arbetsrelaterade ämnen som tas upp där. Han är inte särskilt socialt aktiv på Nike+ Community sida om inte löpningen sker i ett tävlingssyfte. Vid en tävling på kontoret blev han enormt aktiv och uppdaterade sidan ofta och mycket. Han säger att: “Klart vi trashtalkade varandra på forumet. Men sånt blir man ju bara sporrad av.” och “Det blev ett kul inslag i vardagen.” Han skulle kunna tänka sig att använda Community sidan oftare idag men med förutsättningarna att tävlingar skapas med människor han känner, såsom vänner eller arbetskollegor. Utan ett tävlingsmoment mot verkliga bekanta anser han inte att den fyller någon funktion.

39

3) Kvinna, 25 år Vid särskilda tillfällen händer det att löparen använder sig av Push till Facebook. Det händer vid tävlingar eller om hon sprungit exceptionellt långt.Hon tycker att träning är en privat angelägenhet och brukar egentligen inte prata om den så mycket med andra människor. Hon säger att: “Jag har delat med mig någon gång. Första gången jag sprang två mil. På Facebook. Jävligt töntigt. Men jag gjorde det. Så skrev jag något om att Jantelagen var dålig. I allmänhet är jag nog emot att man lägger ut varje dag. Jag vet inte. Det blir väl tillslut sådär halvintressant. Ja, men jag brukar inte prata så mycket med andra om det. Det är mest för mig själv.” Hon använde Nike+ Community förut. Den har hon nu helt slutat använda eftersom hon tycker att applikationen uppfyller i stort sett samma funktioner. 4) Kvinna, 22 år Främsta anlednigen till varför hon väljer att använda sig av Push till Facebook före Twitter är för att hon inte är särskilt aktiv på Twitter. Sedan har hon några vänner på Facebook som delar intresset kring Nike+ med henne. Därför känns det mer naturligt för henne att dela med sig av sådan information där hon vet att just de vännerna kan se det. Hon brukar inte använda Nike+ Community, men när hon väl hamnar där gillar hon sidan. Om hon däremot skulle börja använda det, vore inte syftet att söka nya kontakter. Hon använder sig endast av internetcommunities för att underlätta det verkliga livet.

5.2.4 Intervju 1) Kvinna, 38 år Hon använder sig inte av Push till varken Facebook eller Twitter eftersom hon tycker det känns onödigt för vänner och bekanta att ta del av resultaten. Det ger inget mervärde till hennes kontakter. I och med att hon använder mycket av de sociala medierna i sitt jobb inom PR-branschen, så är hon extra medveten om vad hon delar med sig av på nätet. Hon säger att:

Nej, jag tycker det känns lite fånigt när folk lägger upp sin resultat på Facebook och Twitter. Liksom bara yay, nu har jag sprungit så här långt. Jag tycker det bara är löjligt. Jag har aldrig delat med mig på Facebook eller Twitter, eller sånna grejer. När jag springer, det är liksom min grej, så. Jag använder ju Facebook väldigt mycket i mitt jobb, också. Så att alla dessa privata grejer på Facebook och Twitter känns liksom, så att, det ska inte de ha koll på. Jag tycker inte det är intressant. Jag tycker inte om att läsa andras resultat heller. Det är irrelevant information.

40

Hon och en arbetskollega startade en Challenge om vem som skulle kunna springa längst under ett antal månader. Då delade hon med sig av sina resultat på Nike+ Community. Men endast till den personen. Hon tycker att det är roligare att utmana en kompis än en person hon skulle träffa på internet. Hon säger även att hon fått en bättre relation till sin kompis tack vare Challenge och skulle verkligen kunna tänka sig att ställa upp på en till. 2) Man, 22 år Han delar med sig av sina resultat på Facebook eftersom han då kan få Cheer av sina vänner. Han säger följande: “Jag delar bara med mig på Facebook. Nä, inte Twitter. Där läser jag bara. Jag skriver inte själv.” Han säger även: “Det räcker med Facebook. Ja, jag klarar mig med Facebook.” Han tycker dock att det är en kul motivationshöjare att få hejarop när han är ute och springer. Han medger att det är ett problem att hans Facebookvänner klickar på Like precis när löparrundan läggs ut i hans Feed. Det gör att han oftast får en 3-4 Cheer redan under första kilometern, men inte mot slutet, när de behövs som bäst. Angående de sociala aspekterna med löpning säger han även att:

För mig är löpning inget stort intresse. Jag springer mest för att det är skönt. Jag springer inte för att få nya kompisar. Det känns för privat för mig.

3) Man, 23 år Han har aldrig delat med sig av sina resultat på varken Facebook eller Twitter. Många vänner och bekanta skulle påstå att han “ville hävda sig” med sina löparresultat. Han säger även: “Grejen är att det finns många fördomar i de sociala medierna. Man får inte säga vad som helst.” Han ställer sig dock positiv till att utmana andra Nike+-användare på communityn, som han inte kände sen innan, då det finns en överenskommelse att göra bra ifrån sig och visa upp sina resultat. Han skulle kunna tänka sig att ha en sluten grupp på Facebook med endast folk som löper med Nike+ GPS, som lägger upp sina resultat där, av samma anledning. 4) Kvinna, 26 år. Oftast brukar hon inte dela med sig av sina resultat via Facebook och Twitter. Däremot berättar hon: “Ibland skryter jag om mina resultat men bara om det har gått bra” Eftersom att hon har tävlat i längdskidor sedan tidig ålder och därav även hållit på med löpning i många år, känner hon inget behov av att visa det för sina vänner som redan vet att hon tränar. Hon har heller inte haft någon större social interaktion med andra Nike+ användare på Nike+ Community. Däremot var hon med i en tävling för några år sedan då hon var studierepresentant för “Apple on Campus”. De gjorde ett samarbete med Nike+ där tävlingen gick ut på att springa så mycket som möjligt under tre veckors tid och vinna en jorden runt resa. I samband med den tävlingen blev det

41

också ett tävlingsmoment mellan alla studierepresentanter. För att hon skulle kunna öka sina chanser att vinna priset laddade hon upp sina resultat. 5) Man, 21 år När det handlar om att dela med sig av resultat väljer han att inte visa upp dem. Däremot säger han:

Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att dela mina resultat om jag var i bättre form, men just för tillfället känner jag inget behov av det.

Han skulle även föredra om deladet sker på Facebook men i en sluten grupp med sina vänner då det skulle vara kul att jämföra med varandra. På så sätt känns det heller inte lika offentligt. 6) Kvinna, 20 år Hon har aldrig känt något större behov att dela med sig av sina resultat via sociala medier. Däremot håller hon inte sina resultat hemliga. Om det är någon som är nyfiken och frågar om hennes resultat kan hon dela med sig av det men att publicera det offentligt känns inte relevant.

5.2.5 Sociala aspekter - Sammanfattning Under den egna observation av Nike+ GPS märkte vi att vi var olika typer av sociala medieanvändare. Lindsey postar vanligen aldrig statusar på varken Facebook eller Twitter. Främst för att hon använder sociala medier till att underlätta vardagskommunikationen med vänner. Hon tycker även postandet av statusar kan tolkas som att hon skryter. Oscar postar oftar statusar på både Facebook och Twitter. Han bryr sig dock om vad han delar med sig av och är noga med att inte tolkas som att han skryter. Det gör att slentrianstatusar oftast skickas ut på Twitter där han inte är lika privat, medan en status på Facebook ofta är mer privat och "genomtänkt". Både Oscar och Lindsey skulle kunna tänka sig att bli mer aktiva på Nike+ Community om vänner från "det verkliga livet" blir mer aktiva där. Det blir som en skyddad sfär för bara de intresserade då. Löparen undviker missförstånd och att tolkas som att denne skryter. Under observationen av löpare märkte vi att de oftast inte delade med sig av sina resultat i de sociala medierna, men att de gärna delade med sig av resultat vid en tävling eller speciellt tillfälle. Flera löpare ansåg att det blev irrelevant och ointressant om denne la upp kontinuerliga statusrapporter ifrån sina löparrundor. Andra la upp en status om att de skulle ut och springa, så att de kunde få Cheer, men la aldrig upp själva resultatet. Löparen använde sig då endast av Facebook för att det skedde en mer privat kontakt med vänner där. På Twitter hade löparna professionella kontakter med arbetslivet eller så var de för inaktiva för att det ens skulle spela någon roll att lägga upp en status där. Nike+ Community användes inte av många av de observerade löparna. Främst för att de inte såg någon funktion med sidan om de inte tävlade med andra bekanta från verkliga livet. När de väl gjorde det så besöktes sidan mycket och ofta. Det

42

"sporrade" en löpare att kunna gå in och "trashtalka" sina medtävlare och ansågs vara "ett kul inslag i vardagen". Bland de som vi intervjuade så delade inte många där heller med sig i de sociala medierna. Det ansågs irrelevant och lite "fånigt". Vänner och bekanta skulle kunna hävda att personen ville "hävda sig". Dock om personen sprungit exceptionellt långt så kan det kännas relevant att dela med sig av resultatet för att det känns mer berättigat att skryta då. En enstaka delade med sig av statusen att denne skulle ut och löpa för att få Cheer av vänner och bekanta. Nike+ Community användes av en enstaka löpare för att tävla mot en bekant på kontoret. Det motiverade löparen.

5.3 Kulturella aspekter Här går vi igenom resultatet av de kulturella aspekterna.

5.3.1 Egen användning - Lindsey Innan jag började använda Nike+ GPS ansåg jag att löpning var en väldigt tråkig träningsform och mer som ett krav för att hålla mig i form. När det kommer till löpning har min största utmaning alltid varit att ta mig till gymmet samt se till att hålla det som en rutin. Som tidigare nämnt beror detta dels på att jag aldrig har varit riktigt insatt i löpning. Istället har dans och lagsporter varit mer omtyckta träningsformer. Efter Nike+ GPS har min inställning kring löpning blivit allt mer positiv. Tävlingarna har gett mig större motivation och en starkare vilja att löpa. Under min och Oscars tävling blev jag så tävlingsinriktad att jag frivilligt gick till gymmet och sprang, utan några motstånd. Tanken av att jag kunde samla på mig fler och fler kilometer fick mig att bli “triggad”. Däremot ligger jag fortfarande på en nybörjarnivå inom löpning och har därför inget större intresse av att se en personlig utveckling, i siffror. Med hjälp av Nike+ GPS kan jag registrera mina löppass och på så sätt hålla koll på hur ofta jag löper samt hur ofta jag bör löpa. Den hjälper mig även att hålla mig inom vissa ramar gällande tid och distans.

5.3.2 Egen användning - Oscar Innan Nike+ GPS var löpning något som jag mest förknippade med obligatorisk träning, ofta i samband med lagidrott. Löpning var inte en sport jag utövade för att bli bra på. Jag ansåg mest att löpning var ett supplement till andra sporter. Jag tog aldrig initativet att själv gå ut och löpa. Det var snarare en förutbestämd träningstid eller coach som behövde tvinga mig. Efter Nike+ GPS har jag lättare att motivera mig själv. Det är kul att få en konkret förbättring av sin Pace eller veta att kilometerräknaren tickar på.

43

Jag är i naturen en tävlingsperson, men har aldrig varit speciellt framstående inom just löpning. Det gör att jag sällan tagit mod till mig att utmana någon i just den grenen. Det som jag tycker är intressant med Nike+ GPS är att jag har på sätt och vis fått ett Virtuellt Ego att utmana, då jag i realtid har koll på exakt hur snabbt jag måste springa för att slå nytt rekord. Det gör att de sociala aspekterna inte känns livsnödvändiga för nybörjare. Jag känner även att Nike+ GPS ger en positiv distraktion ifrån det ansträngande med löpningen. Applikationen ger mig data som jag kan koncentrera mig på att förbättra istället för att fokusera på de negativa tankarna som vill få mig att avsluta löparrundan.

5.3.3 Observation 1) Man, 24 år Innan han började använda Nike+ GPS så ansåg han att löpning var någonting tråkigt, som han inte hade för vanan att hålla upp så länge. Det skedde endast i vissa perioder. Löpning var inte den primära motionsformen. Efter att han började använda Nike+ GPS så känner han sig mer motiverad att gå ut och löpa. Det känns meningsfullt att se sin Pace förbättras och samla på sig fler kilometrar. Han säger även följande:

När man använder appen så har man en viss benägenhet att springa ofta. Man vill bli bättre, man vill samla på sig fler kilometrar, eh, så det är nog mer att man fick in en rutin. Och där hjälpte ju appen självklart till liksom. De gångerna som appen inte fungerade. Då var det inget kul att springa liksom. Ibland har jag till och med avbrutit tidigare vid sånna tillfällen. Vilket är helt sjukt.

Han anser nu, efter Nike+ GPS, att löpning är den primära motionsformen för honom. 2) Man, 24 år Innan användandet av Nike+ GPS hade han inte alls lika stor koll på sina mellantider. Istället fick han utgå från sin totala sträcka, vilke han inte tyckte gav särskilt mycket. Efter att han började använda Nike+ GPS upptäckte han hur enkelt och smidigt det var att skapa personliga delmål. Detta gav en helt ny innerbörd för hans löpning då han nu fick feedback på varje enskild kilometer. Han gillar att han kan gå tillbaka och kolla på sin historik för att jämföra sina resultat. Till exempel i ett tidigare löppass sprang han inte sin snabbaste kilometer men i ett annat sprang han sin snabbaste mil. Nike+ GPS funktioner har underlättat hela hanteringen av hans löparstatistik. Tack vare att Nike+ GPS kan registrera all hans data efter varje löparrunda har det blivit den största drivande motivationsfaktorn i hans träning. Han tycker att kort sagt att: “Nike+ GPS underlättar för statistiknörden.” 3) Kvinna, 25 år

44

Innan Nike+ GPS hade hon en väldigt positiv syn på löpning tack vare sitt tidigare friidrottsintresse. Dock var det något som inte kändes lika kul. Efter Nike+ och Nike+ GPS så har hon känt att hon tycker det blir mer meningsfullt att löpa när hon får all statistik svart på vitt. Hon säger att:

Jag har alltid haft en positiv syn på löpning eftersom jag har hållt på med friidrott. Så det har varit en väldigt naturlig del av träning. Men det var inte lika kul. Det är helt klart så. När jag inte har min mobil eller när jag inte hade iPhonen laddad så sket jag i att springa. För det var så beroendeframkallande att veta hur långt man sprang. Annars känns det meningslöst. Det är mer motiverande att springa. Man får verkligen svart på vitt. Kunna räkna ut per vecka hur mycket man springer.

Det blir tydligare om hon har förbättrat sig, och hon säger sig även ha blivit lite beroende av all statistik som man kan få ut av applikationen. 4) Kvinna, 22 år Innan användandet av Nike+ GPS hade hon ingen större koll på sin personliga löparstatistik. Detta resulterade i bristande kunskaper samt intresse kring löpning. Tidigare hade hon inga förutsatta tids- eller distansmål och “sprang tills det kändes bra”. När hon tittar tillbaka och jämför hennes inställning till löpning, vad den var då och hur den ser ut idag, har hennes definition av ordet bra förändrats markant. Nu för tiden när hon löper med Nike+ GPS har hon fått mycket bättre koll och på så sätt också blivit mer målmedveten. Istället för att springa tills hon känner sig färdig tar hon nu hjälp av applikationens funktioner för att ställa in ett specifikt tidsmål. Detta har i sin tur ökat hennes motivation att löpa. All information som hon får från Nike+ GPS ger henne flera anledningar till att fortsätta löpa. Hon säger att: “Jag blir glad när jag ser att jag springer fortare.”

5.3.4 Intervju 1) Kvinna, 38 år Innan hon använde sig av Nike+ GPS var löpning något som hon ansåg vara en skön och bra motionsform. Efter Nike+ GPS har det blivit roligare att löpa och hon har fått mer motivation. Hon säger även att hon har “svårt att uppehålla rutiner” men att det blivit lättare genom Nike+ GPS, och hon har sprungit vid fler tillfällen nu när hon använder Nike+ GPS. Hon är en utpräglad tävlingsmänniska. Nike+ GPS gör det lättare för henne att se sin egen förbättring samt att utmana vänner. Det känns motiverande att tävla i en Challenge mot en kollega som hon just nu håller på att “ta in på” och “klå” innan ett visst datum. 2) Man, 22 år

45

Innan han använde sig av Nike+ GPS så hade han alltid sett löpning som en naturlig träningsform. Han är en tävlingsmänniska som med Nike+ GPS har lättare att utmana sig själv. Han säger: “Det blir mer svart på vitt hur jag har presterat”. 3) Man, 23 år Innan han började löpa med Nike+ GPS så hade han ett delat förhållande till löpning. Han gillade att se resultat förbättras, och se sig själv utvecklas. Men löpningen i sig tyckte han inte var speciellt rolig. Alla former av distraktioner ifrån “det jobbiga” är bra enligt honom. Med Nike+ GPS så kan han hela tiden få datan och förbättringarna i realtid att tänka på. Vilket gör honom mer motiverad. 4) Kvinna, 26 år Innan hon började använda sig av Nike+ GPS var hon väldigt resultatinriktad. Eftersom att hon tävlade i längdskidor var det viktigt för henne att prestera sitt bästa och utvecklas inom idrotten. Löpningen gjordes alltid strategiskt och det fanns alltid ett visst ändamål. När hon slutade tävla ändrades hela hennes syn på löpning. Den har blivit mer till en skön avslappning och ett sätt för henne att komma ut och röra på sig samt få frisk luft. Efter användandet av Nike+ GPS har inställningen hållit sig densamma. Den drastiska förändringen skedde när hon slutade tävla i längdskidor och höll sig endast till motionslöpning. Hon gillar att använda Nike+ GPS för att kunna se hennes Pace och distans. Oftast har hon löpt i spår innan för att kunna ta tid på sig själv. Det är inte nödvändigt nu när hon använder sig av Nike+ GPS. 5) Man, 21 år Innan hans använde sig av Nike+ GPS tyckte han att löpning var väldigt tråkig. Löpningen för honom var oftast förknippad med fysträning under de åren han spelade lagsporter eller med obligatorisk löpning under skolans idrottslektioner. Han hade tidigare använt sig av klocka för att hålla koll på sin tid men fick en mycket mer positivare syn då han kunde mäta mer än bara tid samt få mer exakta siffror. 6) Kvinna, 20 år Innan hon använde sig av Nike+ GPS var inte motivationen kring löpning lika bra. I och med användandet av Nike+ GPS har hon märkt att det har blivit mycket lättare att bli motiverad samt hålla koll på sin träning. Eftersom att det går att få sådan bra statistik bidrar det till en starkare vilja att prestera bättre samt skapa nya utmaningar så att hon tävlar mot sig själv. Hon beskriver hur det var innan: “Man sprang rundor och visste knappt vilken tid man hade.”

5.3.5 Kulturella aspekter - Sammanfattning

46

Vi kom snabbt fram till i vår egen observation att vi båda tycker att löpning är en monoton och relativt tråkig träningsform. Det har mer varit ett "måste" för att hålla sig i form eller komplettera andra sporter. Det gör att det blir svårt att motivera sig att hålla upp rutinen. Nike+ GPS har fått oss båda att bli mer motiverade och "triggade" att gå ut och löpa. Vi har båda fått en anledning att gå ut och springa vid flera tillfällen, eftersom vi vet konkret exakt hur mycket, långt och snabbt vi springer. Det blir en utmaning mot det Virtuella Egot, att hela tiden slå sina egna personliga rekord och samtidigt veta att löpningen gör att vi samlar på oss kilometrar. Statistiken fungerar även som en positiv distraktion ifrån det jobbiga med löpningen. Under observationerna så märkte vi att löparna hade fått en benägenhet att springa oftare när de börjat använda sig av Nike+ GPS. Det sa även att det kändes meningsfullt att se sin Pace förbättras. Det gör även att det är lättare att sätta upp delmål under löparrundan. Varje kilometer på löparrundan blir minst lika viktig, vilket även det bidrar till motivationen. En annan löpare fyller i att det känns bra att få reda "svart på vitt" hur det går under löparrundan. En löpare tycker det är lättare att pressa sig själv eftersom kroppen kanske vill sakta ned under en löparrunda, medan Nike+ GPS ger indikationer om att löparen redan springer för långsamt, löparen blir då benägen av att försöka hålla kvar tempot eller till och med öka det, just för att bli bättre. Löparen blir glad av att se att Pace öka. Under intervjuerna märkte vi ofta att löpning innan Nike+ GPS var något som var förknippat med fysträning eller för att komplettera andra idrotter. Efter alla respondenter börjat använda sig av Nike+ GPS har de känt sig mer motiverade att löpa. En löpare säger att "Det är mer svart på vitt hur jag presterat." Fortsättningsvis säger en löpare att löpning är något tråkigt och utvecklas är något kul. Det blir då helt klart roligare att se utvecklingen i realtid. En annan säger att det är lättare att få statistik som det sedan går att tävla mot. En löpare menar att innan var det mest att: "Man sprang rundor och visste knappt vilken tid man hade." De som varit positiva till löpning och tävlar en hel del i idrotter relaterade till uthållighet påstod att Nike+ GPS är ett kul sätt att träna på. De kan mäta sina resultat, men det är inte lika prestationsbaserat som elitidrotter brukar vara.

6. Analys I vår analysdel har vi skapat insikter utifrån de resultat som presenterades i resultatdelen. Vi har även analyserat resultatet utifrån våra teorier av McLuhan, Olsson och Thompson.

6.1 Analys - Teknologiska aspekter I den här sektionen har vi analyserat de teknologiska aspekterna.

47

6.1.1 Verktygsanvändarna Marshall McLuhans teori beskriver människan som en Tool User. En människa som ser tekniken och mediet som verktyg och en förlängning av kroppen. Detta mönster var någonting vi såg hos samtliga löpare. Alla funktioner som de använde före, under och efter ett löparpass fungerade som ett stöttande verktyg i deras personliga utveckling. Voice Feedback och Pace uppfyllde kraven för de som var främst intresserade av sin löparstatistik. Vare sig om det var pågående eller gamla resultat löparen var ute efter. På detta sätt kunde de enkelt jämföra och se om deras löpning hade försämrats eller förbättrats. Funktionen Heat Map fungerade som ett stöd för de löpare som var intresserade av sina löparrundor i detalj. Den information de fick om deras hastighet, rutt, distans som de kunde se kartlagt var mycket givande för dem. Detta var ännu ett sätt för dem att få tag på statistik utan krångel. Efter en avslutad löparrunda var det några som använde sig av bedömningsfunktionen Tag Your Run. En av löparna (Kvinna, 22) använde sig särskilt av denna funktion de gånger hon löpte med någon mindre skada. Detta gjorde att hon kunde gå tillbaka och se hur hon mådde samt se resultaten från de olika löparrundorna. De andra använde sig av funktionen av liknande skäl men att det var mest för skoj skull och för att se hur personen mådde efter den specifika löparrundan. Bland alla löpare var det ett antal Nike+ GPS funktioner som inte användes. Eftersom att alla löpare använde sig främst av Spotify som musikkälla kom Nike+ GPS musikfunktioner, bland annat funktionen PowerSong, som endast är integrerad med iTunes, aldrig till användning. Detta var något som vi trodde var en av de mest populära funktionerna då dennes syfte lät lockande på förhand. Det visade sig att Nike+ GPS inte bidrog med något stöd inom musikområdet. En av löparna (Kvinna, 22 år) tyckte att Nike+ GPS musikfunktioner var “överflödiga” då hon inte ansåg att människor använder sig av iTunes längre. Hon var inte ensam om att tycka så, flera av löparna kände inte att funktionen uppfyllde något syfte. Det var en löpare (Man, 21) som varierade mellan Spotify och iTunes eftersom att vissa artister och låtar inte fanns tillgängliga på Spotify, dock betydde inte det att han använde sig av PowerSong. Ännu en anledning till varför musikfunktionerna aldrig användes var också för att några av löparnas huvudfokus låg på andningen. Musiken visade sig endast vara en stor distraktion då den störde deras löparrytm. Dessa löpare var särskilt beroende av funktionen Voice Feedback då det var den enda ljuduppspelningen de hade under löparrundorna. Av alla löpare var det endast ett fåtal som hade använt sig av Nike+ Community. Majoriteten av dem var belåtna med att bara använda applikationen samt dess funktioner i telefonen och tyckte inte att de behövde något mer. De få som var bekant med Nike+ Community hade en gemensam nämnare och det var att de hade använt sidan i ett tävlingssyfte. Detta underlättade för dem att hålla koll på både sig själva men även sina motståndare då det handlade om att samla på sig så mycket poäng som möjligt.

48

Vad gällde de sociala mediefunktionerna Twitter och Facebook, fanns det delade åsikter kring ämnet. Tre av löparna (Man 24 år, Man 21 år & Kvinna 22 år) såg alltid till att använda sig av av dem. Både Man 24 år och 21 år skickade Push till Facebook främst för att samla på sig Cheer från sina vänner under deras löparrundor. Kvinna 22 använde sig också av Push till Facebook däremot var det inte främst för att få Cheer utan snarare för att hålla koll på sin träning. Hon berättade att hennes News Feed brukar fungera som ett schema där hon kan se hur ofta hon har tränat. I den teknologiska delen av arbetet har Marshall McLuhans teknologiskt deterministiska syn haft en stor betydelse. Det vi har sett är att samtliga löpare använder sig av Nike+ GPS samt dess funktioner som verktyg för att underlätta sin träning. Löparnas gemensamma nämnare blev deras stora intresse för löparstatistik, främst Pace, Heat Map och Tag Your Run, däremot fanns det olika åsikter kring användandet av de andra funktionerna. Efter att ha summerat all material kunde vi se ett allt tydligare mönster på att tekniken (Nike+ GPS) hade skapat ett starkt samband mellan människan och träningen. Nu innebar det att varje gång de gick ut och löpte var de alltid i kontakt med tekniken. Två av löparna (Man, 24 & Kvinna, 26 år) visade sig bli helt beroende av Nike+ GPS applikationen. De berättade om gånger de har varit ute och sprungit då applikationen slutat fungera och själva behövt avsluta sina löparrundor eftersom de helt tappat motivationen att springa i huvudtaget. Löparna ansåg att:

Vad spelar det för roll att springa om jag inte kan mäta resultatet exakt? Det ser vi som ett tecken på att tekniken påverkar kulturen. Efter användandet av Nike+ GPS hade den blivit en förlängning av människans träning och ändrat dennes synsätt den. Slutsats: Löparna blir verktygsanvändare med Nike+ GPS eftersom de konstant vill ha feedback och exakt statistik.

6.2 Analys - Sociala aspekter I den här sektionen har vi analyserat de sociala aspekterna.

6.2.1 De Anonyma Löparna När vi frågade löparna vad de tyckte om att dela med sig av sina resultat fick vi väldigt många olika svar. Av samtliga löpare var det ingen av dem som delade med sig av själva resultatet. Däremot var det några som använde sig av Push till de sociala medierna för att påpeka att de skulle ut och springa. De löpare som varken delade med sig av sina resultat eller att de skulle ut och springa sa att de kunde tänka sig att göra det, men med vissa förutsättningar. Om det skulle delas till Facebook och Twitter så svarade en av löparna (Man, 21 år) att det helst skulle ske

49

bland sina vänner i en sluten krets, i form av en Group. På det här sättet kunde det ske på ett smidigt sett utan att alla sina kontakter på Facebook skulle behöva se det. En till förutsättning skulle vara att löparen hade bra resultat att publicera. Det är inte så att någon vill visa hur långsamt eller kort denne sprang. Detta går hand i hand med den tredje förutsättningen, vilket var om löparen hade varit med i ett marathon eller något liknande. En av löparna (Man, 24 år) berättade att efter han har deltagit i ett marathon kände han sig stolt och ville gärna visa upp det för andra. Dessa förutsättningar togs av olika anledningar. Några kände att de skulle störa sina kontakter på Facebook om de postade varje gång de skulle ut och löpa, det skulle kännas “fånigt” och “irrelevant”. Det skulle skapa irritationer. Sedan var det andra som tog upp att det skulle uppfattas som “skryt”. Löparna hade även olika relationer till Twitter och Facebook. De flesta löpare hade endast ett Facebookkonto vilket gjorde att dilemmat kring delandet av resultat endast skedde på den plattformen. En löpare (Man, 24 år) tyckte till exempel att han hade en mer professionell relation till Twitter, då han hade många arbetskontakter där. Facebook använde han för fritidsrelaterade aktiviteter med vänner vilket gjorde det till en plattform han gärna delade med sig av sina löparrundor på. Detta i jämförelse med Oscar som tyckte att Facebook blev en för privat sfär att dela med sig så resultaten på. Det skulle lätt kunna uppfattas som “irrelevant”. Anonymiteten på Twitter gjorde det enklare att dela med sig av resultatet där då endast de insatta inom teknik, IKT och inte minst löpning skulle ens bry sig om att leta upp resultatet. Han ansåg att det fanns en mindre chans att folk tror att löparen hävdar sig där. För att delandet ska bli möjligt, krävs en del tekniska förutsättningar också. Här kan vi dra paraleller till både McLuhan och Thompsons synsätt. I detta fall är det tekniken som gör delandet av resultatet möjligt. Däremot är det inte enbart tekniken som spelar roll utan andra faktorer också, som till exempel det kulturella. Löparen har chansen att genom tekniken dela med sig av sina resultat, men gör det inte eftersom det anses som ett socialt- och kulturellt stilbrott att dela med sig i alla lägen. Många löpare tyckte det kändes “onödigt” och “fånigt” att överrapportera i vänners Feed. I detta fall det sociala och kulturella aspekterna som styr löparens val, trots att tekniken finns tillgänglig för att “dela med sig”. Ingen av löparna hade något emot att publicera sina resultat på Nike+ Communityn. Detta eftersom att sidan är en plats specifikt ägnad för löpare som är intresserade av löparstatistik. De ansåg att det därför blir mer naturligt att lägga upp löparresultat där än på ett socialt nätverk. Sidan skapar en form av överenskommelse bland alla löpare som säger att det är tillåtet att dela med sig av resultat oavsett om de är skrytsamma eller ej. Det är endast vänner på Nike+ Communityn som kan se löparens resultat. Det bidrar även till anonymiteten. Vanligaste var att löparna som använde sig av Nike+ Communityn endast delade med sig till kollegor eller löparvänner som denne kände på förhand i det verkliga livet. Detta skedde oftast i samband med en “kontorstävling” eller “ett vad”. Ett fåtal löpare hade sina absolut roligaste och bästa löparminnen i samband med användning av Nike+ Community, trots det var det väldigt få löpare

50

i undersökningen som använde sig av den. Vi tror att det främst nöjde sig helt enkelt med att endast använda applikationen, eftersom den mest omfattande statistiken går att få tag på där. Det fanns lite delade åsikter kring den sociala interaktionen på Nike+ Community. Majoriteten av löparna ansåg inte att sidan fungerade som ett socialt nätverk, det ansvaret axlade Facebook när löparna gav sig ut på virtuella strapatser. Många av löparna kunde endast tänka sig att tävla mot vänner och inte söka upp nya kontakter. Här kunde vi se likheter med Olssons avhandling och hur hushållsmedlemmarna inte ansåg datorn och internet som ett sätt att skapa nya kontakter men istället för att upprätthålla redan etablerade. Löparna tyckte att det skulle vara roligare att löpa med vänner istället för okända människor som de inte vet någonting om. Dock var det en av löparna (Man, 23 år) som visade sig vara positiv till att tävla mot människor han inte kände. Så länge det skedde på en sida som Nike+ Community där alla har ett gemensamt intresse. Slutsats: Löparna förblir helst anonyma med sin resultat eftersom de tycker det är “onödigt” eller “fånigt” att överrapportera i Feed, trots att en del haft sina roligaste löparupplevelser via sociala nätverk.

6.3 Analys - Kulturella aspekter I den här sektionen har vi analyserat de kulturella aspekterna.

6.3.1 Den Gyllene Medelvägen Alla löpare som deltog i undersökningen ansåg att Nike+ GPS var ett bra sätt för dem att mäta sina löparförbättringar på. Nike+ GPS var ett lätt sätt att få tillgång till relevant data. Vi insåg dock att löparna hade olika tankar om statistiken. De flesta löpare i undersökningen som endast sett löpning som en del av sin vardagsmotion tyckte att Nike+ GPS bidrog med ett kul och motiverande tävlingselement. De flesta ville förbättra sin Pace och tyckte det var motiverande att tävla mot det Virtuella Egot. De blev sporrade att se statistiken förbättras eftersom de fick konkreta resultat av sin träning och blev således målmedvetna med Nike+ GPS. Vi observerade en föredetta friidrottare (Kvinna, 25) och vi intervjuade en föredetta längdskidåkare (Kvinna, 26). Båda hade tävlat på elitnivå i sin ungdom. De menade tvärtom, att nu när de inte längre höll på med elitidrott, så var det skönt att inte behöva vara lika medveten och målinriktad i sin träning. De menade dock att det var stimulerande att få någon form av feedback. Vi tolkar det som att motionärerna blir mer strukturerade och målmedvetna i sin träning med Nike+ GPS, medan de föredetta elitidrottarna kunde koppla av mer eftersom de själva inte behövde vara lika deltagande i sin planering av träningen. De behöver inte tänka lika mycket kring repititioner och specifika rundor, utan kan på ett mer lekfullt sätt ta sig an träning. Vi ser det som att motionärerna tar ett kliv upp på seriositetsstegen och elitidrottarna ett steg ner. Det

51

digitala stödet agerar som en mellanväg där två olika världar kan mötas. Det blir således en gyllene medelväg. Om vi applicerar Thompsons teori om att vi även måste studera de sociala- och kulturella aspekterna och inte bara tekniken, så kan vi dra slutatsen att trots att löparna har tillgång till samma sorts teknik, så applicerar de tekniken på väldigt olika sätt utifrån sina kulturella bakgrunder. Tekniken har dock möjligheten att sammanföra två olika typer av löpare, och mötas via en gemensam plattform. Slutsats: Föredetta elitidrottare och nybörjare har båda nytta av Nike+ GPS, fast av olika anledningar. De föredetta elitidrottarna fyller fortfarande sitt behov av statistik trots att de inte tränar på lika hög nivå, vilket ger dem ett lugn. Nybörjarna har lättare att “trigga” sig själva med hjälp av statistiken. Det blir en gyllene medelväg för båda parter.

6.3.2 Det Virtuella Egot Vi märkte tydligt hur de flesta av löparna klarar sig utan stora delar av den sociala aspekterna av Nike+ GPS. Något som löparna däremot värderade högt var applikationens statistikfunktioner. De ville gärna tävla mot sig själva och hela tiden se sig själva förbättras. Många nämnde hur pass motiverade de blev när de såg att deras Pace blivit bättre, eller att de ökade tempot när Pace var för långsam. Många fann även nöje i att tydligt se "svart på vitt" att de "samlat på sig flera kilometrar". Flera av löparna nämnde även att en stor anledning till motivationen var att istället för att endast mäta löparrundor, så fick hela löparrundan ett värde, eftersom denne delades upp i delmål tack vare funktionen Pace. Vi tolkar det som att löparna gärna löper mot sitt eget Virtuella Ego och blir motiverade att utmana sig själva. Löpare har i modern tid haft möjligheten att klocka sig själv och skriva ner resultatet, men som säkert varit omständigt för den vanliga motionären. Med Nike+ GPS har vi sett att löpare spontant samlar på sig en mängd statistik om sig själva, vilket gör det lättare för dem att se sina förbättringar. Det var ytterst få i undersökningen som använde sig av Nike+ GPS funktioner Challenge och Goals. Vi tolkar det som att löparna främst använder Nike+ GPS som en statistiksamlare. Ett sätt att, utan några krångligheter, kunna tävla mot sitt Virtuella Ego i realtid. Nike+ GPS har gjort det lättare för löpare att mäta av sig själva. Tekniken har påverkat kulturen (McLuhan), samtidigt som att kulturen kring att mäta sig själv egentligen alltid har funnits där (Thompson). Den tekniska innovationen har bara gjort det lättare att få fram resultaten på ett enklare vis. Slutsats: Löparna har med Nike+ GPS chansen att utmana sig själva “svart på vitt”. De får tag i statistik som de tidigare inte fick tag på. Det gör att det är lättare för dem att utmana siga själva; sitt Virtuella Ego.

52

6.4 Diskussion Under vårt arbete med uppsatsen har vi lyckats få en allt djupare förståelse för det starka sambandet mellan de teknologiska-, sociala- och kulturella aspekterna. Efter att ha tillämpat våra teorier till det empiriska materialet såg vi att ett mönster hade börjat smyga sig fram. Detta mönster visade sig relatera bra till Thompsons modell, om hur de teknologiska aspekterna påverkade de sociala samt hur dessa i sin tur påverkade det kulturella, och vi skulle nästa vilja se det som som ett Virtuellt Löparkretslopp. 1) Det största intresset hos löparna i denna undersökning var löparstatistiken. 2) När löparna fick tag på datan ledde det till att de fick bättre koll på sin träning. 3) Detta i sig fungerade som en motivationsfaktorn och gjorde att löparen presterade bättre och ville förbättra sina resultat. 4) De goda resultaten bidrog till en ökad tillfredsställelse hos löparen. 5) Den ökade tillfredsställelsen av resultaten gjorde att denna hade större potential att dela med sig av resultaten. 6) Fler delade resultat gjorde att den sociala interaktionen höjdes. 7) Om den sociala interaktionen höjdes, så delas det naturligt mer löparresultat mellan de olika löparna. 8) Fler löparresultat skapar mer intresse för löparstatistiken. Vi kunde dra några kopplingar till McLuhans tankar och idéer kring Tool Users. Tekniken var främst för personlig utveckling. Men dock insåg vi allt mer och mer att hans synsätt var alldeles för enkeltriktat. Därför vände vi oss till Thompson och hans förklaring om att det krävs mer än bara förändringar i samhällets materiella strukturer för att samhällsutvecklingar ska kunna ske. Vi såg tydligt hur löparna var påverkade av deras sociala och kulturella sammanhang som de befann sig i som medieanvändare. De hade information som de rent tekniskt sätt enkelt kunde dela med sig av, men som de sällan gjorde pågrund av sociala och kulturella omständigheter. Det ansågs “onödigt” eller “fånigt”. När de väl gjorde det så var det dock ofta positivt och något “roligt”. Olsson avhandling visade sig vara ett bra stöd till Thompson. Hans studie om medietekniken i vardagen fick oss att en bredare förståelse för människans olika synsätt på användandet av informations- och kommunikationsteknik i vardagliga sammanhang.

7. Framtida forskning Vi tycker fortfarande att området kring löparapplikationer och digitala stöd är intressant och något som fler inom den akademiska världen borde intressera sig för. Framtida forskning borde ske med större urval och genom en djupare etnologisk undersökning. Vi tror att det skulle vara intressant att spendera mer tid med löpare som använder sig av digitala stöd. Vi diskuterade även att låta löparna använda sig av mediedagböcker, något som skulle kunna vara intressant att studera under en längre period. Framtida forskning skulle kunna grunda sig på kvantitativa

53

resultat, med ett större urval, där forskaren undersöker om det finns några skillnader i löpare med digitala stöd och vanliga löpare. Nike lanserade även en ny uppdatering till Nike+ GPS den 19 december 2011. Det går nu efter det datumet att lägga upp löparrundor direkt i Feed. Vi har inte tagit med den senaste uppdateringen i undersökningen eftersom vår egen undersökning skedde innan den sista uppdateringen. Vi tror dock Nike kommer att fortsätta uppdatera Nike+ GPS och vi är övertygade om att löparapplikationer, och digitala stöd med fokus på idrott och hälsa, kommer att fortsätta utvecklas.

8. Källor Här är våra källor vi har använt oss av i uppsatsen. Dessa är uppdelade i tryckta källor och elektroniska källor.

8.1 Tryckta källor Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wängnerud, Lena. (2007) “Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad”, Tredje upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik.

Hine, C. (2005) “Virtual Methods: Issues in Social Research on the Internet.” Oxford: Berg. Kaijser, L. & Öhlander, M. (2010) “Etnologiskt fältarbete, Andra upplagan”, Studentlitteratur Kvale, S. (2009) “Den kvalitativa forskningsintervjun”, Lund: Studentlitteratur Lister, M. (2009) “New media: A Critical introduction. 2. ed”, London: Routledge

Löwgren, J. & Stolterman, E., “Design av informationsteknik”, 2:a upplagan, ISBN 978-91-44-04203-9, Studentlitteratur, Lund 2007 Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur McCune, Z. (2011) “Consumer Production in Social Media Networks: A Case Study of the Instragram iPhone App”, University of Cambridge McLuhan, M. (2003) “Understanding Media - the extension of man”, Gingko Press

54

McLuhan, M. (1968) War and Peace in the Global Village, Jerome Agel; 1st Ed.: Bantam, NY; reissued by Gingko Press, 2001 Murakami, H. (2008) “What I talk about when I talk about running” - Knopf; First Edition edition Selg, H. (2011). “Swedish students online: an inquiry into differing cultures on the Internet”. In Dunkels, E., Frånberg, G., & Hällgren, C. (Eds.), “Youth culture and net culture: online social practices”(s. 41-62). Hershey PA. Stenberg, P. (2011) “Den allvarsamma leken - World of Warcraft och läckaget”, Umeå Universitet

Thompson, J. (1995) “Medierna och moderniteten”, Originalets titel: “The Media and Modernity. A Social Theory of the Media”, Bokförlaget Daidalos AB (2001)

Tobias Olsson (2008) “Medievardagen - En introduktion till kvalitativa mediestudier”, Gleerups Utbildning AB

Wulff, H. (2002) “Yoyo fieldwork. Mobility and time in a multi-local study of dance in Ireland”, Anthropological Journal of European Cultures 11: 117-136

Yin, Robert K., 1989. “Case Study Research- Design and Methods”, 4:e uppl. Newbury Park Sage Publications Inc.

8.2 Elektroniska källor 9to5mac.com (2011) “Apple issues App Store stats: 425,000 apps, 15B downloads, $3.6B revenue”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://9to5mac.com/2011/07/07/apple-issues-app-store-stats-15b-downloads-425000-apps-nearly-3-6b-revenue/ (2011-11-15) App Store (2011) “Nike+ GPS”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://itunes.apple.com/us/app/nike-gps/id387771637?mt=8 (2011-11-15) Gerhard Andersson (2011), “Gerhard Andersson”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.gerhardandersson.se/ (2011-11-17) Mashable (2010), “How Nike Outruns the Social Media Competition”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://mashable.com/2011/09/22/nike-social-media (2011-11-15) Mashable (A) (2011), “Health Apps Get Smarter With RunKeepers Health Graph API” (Elektronisk) Tillgänglig: http://mashable.com/2011/06/07/runkeeper-api/ (2011-11-17)

55

Mashable (B) (2010), “Nike Unveils New iPhone App Just for Runners” (Elektronisk) Tillgänglig: http://mashable.com/2010/09/06/nike-runner-iphone-app/ (2011-11-15) Mashable, (2010), “How Nike Outruns the Social Media Competition”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://mashable.com/2011/09/22/nike-social-media/ (2011-11-16) Media Vision (2010) “iPhone - Fortsatt framgång i Sverige”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.mediavision.se/Templates/News1.aspx?PageID=31b349db-b00a-4b24-ba9b-198c12ff79e5 (2011-11-18) Nationalencyklopedin (2011) “Teknisk determinism”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.ne.se/teknisk-determinism (2011-12-05) Phone Scoop (2011) “Smartphone”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.phonescoop.com/glossary/term.php?gid=131 (2011-11-18) Running Shoes Guru (2011), “5 Running Apps for iPhone for 2011 (plus one bonus app)”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.runningshoesguru.com/2011/04/5-running-apps-for-iphone-for-2011-plus-one-bonus-app/ (2011-11-15) Statistiska Centralbyrån (2011) “Belfolkningsstatistik 30 september 2011”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/Product____25785.aspx(2011-11-20) Tech Crunch (2010), “Going the distance: Nike+ GPS Vs. RunKeeper”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://techcrunch.com/2010/10/09/going-the-distance-nike-gps-vs-runkeeper/ (2011-11-16) Techlicious (2010), “iPhone Fitness App Throwdown: Nike+ GPS vs. Adidas miCoach”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.techlicious.com/review/iphone-app-throwdown-nike-gps-vs-micoach/ (2011-12-02) The New York Times (2011), “Running App RunKeeper Pro Looks Beyond Running & Apps”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.nytimes.com/external/gigaom/2011/02/04/04gigaom-running-app-runkeeper-pro-looks-beyond-running-app-1987.html?scp=1&sq=runkeeper&st=cs e (2011-11-16) The Next Web (2011) “TNW Review: Adidas smart new ios connected football boot with a brain”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://thenextweb.com/apps/2011/11/25/tnw-review-adidas-smart-new-ios-connected-football-boot-with-a-brain/ (2011-12-17) Viary (2011), “Viary”, (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.viary.se/ (2011-11-16)

9. Appendix

56

I Appendix har vi lagt med våra frågeformulär samt bilder på applikationen Nike+ GPS gränssnitt.

9.1 Formulär Här är de frågeformulär som användes i undersökningen.

9.1.1 Frågeformulär 1 - Observationsfrågor Nike+ GPS Intervjuguide - Observation Frågor: --- Före löparrunda: “Small talk”: - Tack för du ville ställa upp i vår undersökning! Etiska aspekter: - Anonymitet? - OK med inspelning? (1 st iPhone 4 och 1 st iPhone 3GS) - Gå igenom undersökningen lite kort - berätta vad vi gör med samlad information Uppvärmningsfrågor: - Namn? - Ålder? - Kön? - Hur länge har du löptränat? - Hur länge har du sprungit med Nike+ GPS? - Vad har du för förväntningar på den här löparrundan? Inledningsfrågor: Huvudfråga: - Varför löper du med Nike+ GPS?

57

- Underfråga: - Hur löper du med Nike+ GPS? Tekniskt: (Användning Nike+ GPS funktioner) Huvudfråga 1: - Vilka funktioner använder du innan ett löppass? Underfrågor: - Varför använder du funktionerna? - Hur använder du funktionerna? - När du kommer tillbaka kommer vi sedan att ställa några frågor kring din användning av Nike+ GPS applikationen. --- Efter löparrunda: Tematiska frågor: Socialt: (Interaktion mellan användare) Huvudfråga 1: - Delar du med dig av dina resultat? Underfrågor: - Varför? Varför inte? - Nike+ GPS? - Facebook? - Twitter? Huvudfråga 2: - Hur interagerar du med andra användare Nike+ GPS? Underfrågor: - Dig själv? - Kompisar? - Community? Huvudfråga 3: - I vilket syfte använder du dig av Nike+ GPS communityn? Underfråga: - Personlig utveckling?

58

- Social interaktion med existerande vänner? - Social interaktion med nya vänner? Kulturellt: (Digital löparkultur) Huvudfråga 1: - Hur var ditt synsätt på löpning innan Nike+ GPS? Underfråga: - Varför var det på det viset? Huvudfråga 2: - Hur är ditt synsätt på löpning efter Nike+ GPS? Underfråga: - Varför är det på det viset? Tekniskt: (Användning Nike+ GPS funktioner) Huvudfråga 1: - Vilka funktioner använde du under löppasset? Underfrågor: - Varför använde du funktionerna? - Hur använde du funktionerna? Huvudfråga 3: - Vilka funktioner använde du efter ett löppass? Underfråga: -Varför använde du funktionerna? - Hur använde du funktionerna? --- Avslut: “Small talk”: - Tack än en gång för du ville ställa upp i vår undersökning! - Din medverkan kommer att behandlas anonymnt. - Vi hör av oss med resultat och färdig uppsats.

9.1.2 Frågeformulär 2 - Intervjufrågor

59

Nike+ GPS Intervjuguide - Intervju Frågor: --- “Small talk”: - Tack för du ville ställa upp i vår undersökning! Etiska aspekter: - Anonymitet? - OK med inspelning? (1 st iPhone 4 och 1 st iPhone 3GS) - Gå igenom undersökningen lite kort - berätta vad vi gör med samlad information Uppvärmningsfrågor: - Namn? - Ålder? - Kön? - Hur länge har du löptränat? - Hur länge har du sprungit med Nike+ GPS? Inledningsfrågor: Huvudfråga: - Varför löper du med Nike+ GPS? - Underfråga: - Hur löper du med Nike+ GPS? Tematiska frågor: Socialt: (Interaktion mellan användare) Huvudfråga 1: - Delar du med dig av dina resultat? Underfrågor:

60

- Varför? Varför inte? - Nike+ GPS? - Facebook? - Twitter? Huvudfråga 2: - Hur interagerar du med andra användare Nike+ GPS? Underfrågor: - Dig själv? - Kompisar? - Community? Huvudfråga 3: - I vilket syfte använder du dig av Nike+ GPS communityn? Underfråga: - Personlig utveckling? - Social interaktion med existerande vänner? - Social interaktion med nya vänner? Kulturellt: (Digital löparkultur) Huvudfråga 1: - Hur var ditt synsätt på löpning innan Nike+ GPS? Underfråga: - Varför var det på det viset? Huvudfråga 2: - Hur är ditt synsätt på löpning efter Nike+ GPS? Underfråga: - Varför är det på det viset? Tekniskt: (Användning Nike+ GPS funktioner) Huvudfråga 1: - Vilka funktioner använder du innan ett löppass? Underfrågor: - Varför använder du funktionerna? - Hur använder du funktionerna? Huvudfråga 2:

61

- Vilka funktioner använder du under ett löppass? Underfrågor: - Varför använder du funktionerna? - Hur använder du funktionerna? Huvudfråga 3: - Vilka funktioner använder du efter ett löppass? Underfråga: -Varför använder du funktionerna? - Hur använder du funktionerna? Avslut: “Small talk”: - Tack än en gång för du ville ställa upp i vår undersökning! - Din medverkan kommer att behandlas anonymnt. - Vi hör av oss med resultat och färdig uppsats.

9.2 Bilder Omslagsbild: Nike+ GPS iPhone (2011) Fotografi, Oscar Sivertzen

Bild 1: Nike+ GPS Huvudmeny (2011) Screen Shot iPhone 4, Oscar Sivertzen

62

Bild 2: Nike+ Community (2011) Screen Shot MacBook, Oscar Sivertzen

Bild 3: Nike+ GPS PowerSongs (2011) Screen Shot iPhone 4, Oscar Sivertzen

63

Bild 4: Nike+ Community Goals (2011) Screen Shot MacBook, Oscar Sivertzen

Bild 5: Nike+ GPS Challenge Me (2011) Screen Shot iPhone 4, Oscar Sivertzen

64

Bild 6: Nike+ Community Challenges (2011) Screen Shot MacBook, Oscar Sivertzen

Bild 7: Nike+ Community Coach (2011) Screen Shot MacBook, Oscar Sivertzen

65

Bild 8.1, 8.2, 8.3: Nike+ GPS Tag (2011) Screen Shot iPhone 4, Oscar Sivertzen

Bild 9: Nike+ Community Mini (2011) Screen Shot MacBook, Oscar Sivertzen

66

Bild 10: Nike+ Maps (2011) Screen Shot MacBook Oscar Sivertzen

Bild 11: Nike+ Heat Map (2011) Screen Shot iPhone 4, Oscar Sivertzen

67

Bild 12: Nike+ Tag Your Run (2011) Screen Shot iPhone 4, Oscar Sivertzen