1

2

Intro

Det här är en handbok för dig som är vår kund, denna hoppas vi ska hjälpa dig genom processen för att uppnå bästa resultat på din trycksak.

Vi beskriver bland annat olika arbetsflöden, hur en icc-profil fungerar och allt du behöver veta om färg. Vi har skapat denna manual för att du ska få ett så likt slutresultat på din trycksak som du tänkt dig. Följ vår

manual, få en bättre trycksak och lär dig många saker på vägen!

3

Innehåll

KulörsystemPMS 4CMYK 4RGB 4NCS 5Additiva Färgsystem 5Subtraktiva färgsystem 5Färgrymd 6

MaterialAtt välja papper 7Bestruket papper 7Obestruket papper 7Glättat och matt 7Plaster och folier 7

TryckmetoderOffset tryck 8Digitaltryck 8Screentryck 8

ArbetsflödeInnan du börjar: 9Fördelar 9Nackdelar 9Vad ska jag välja? 9

ICC-profilerVad är ICC-profiler? 10Var kommer ICC-profilerna från? 10ICC-profiler på din dator 11

KalibreringVad är kalibrering? 12

LathundTre-stegs-lathund 13

Grafisk ordlistaA-Ö 14

4

PMSPantone (PMS) är ett färgsystem där varje färg representeras av ett unikt namn och/eller nummer. Dessa färger, som finns återgivna i färgkataloger på olika papperstyper, blandas sedan på tryckeriet eller av färgleverantören utifrån unika färgrecept med ett givet antal grundfärger. PMS-systemet är, liksom systemet med användning-en av processfärgerna CMYK, enhetsberoende.

CMYKCMYK är en färgmodell för fyrfärgstryck med sub-traktiv färgblandning där primärfärgerna är cyan, magenta och gul(tillsammas ger de svart), där K är en svart färg som kompletteras till CMY. CMYK och subtraktiv färgblandning används i blandning av färg som läggs på papper eller annan tryckmedia, det vill säga synliggör reflektion.

RGBRGB är en färgmodell vilken används som grund-färger i additiv färgblandning där primärfärgerna är rött, grönt och blått (tillsammans ger de vitt ljus)RGB och additiv färgblandning används i blandning av emitterat ljus, som i bildskärmar, katodstrålerör och strålkastarljus.

Kulörsystem

5

LABLab är en helt neutral och enhetsoberoende färgrymd som beskrivs som tredimensionell och största fär-grymden . Det är en exakt beskrivning av en färg/kulör. Lab efterliknar all färg som mänskliga ögat kan uppfatta.

NCSNatural Color System är ett Svenskt kulörsystem som utgår från visuell bedömning av en färg. NCS beskri-ver färgen på alla ytmaterial. Med numeriska färg-koder, så kallade NCS-beteckningar. Man beskriver lättast en färg genom att beskriva hur det ser ut rent visuellt. NCS beskriver färger oberoende av material. NCS används inom textil- och målarbranschen.

Additiva FärgsystemAdditiv färgblandning eller optisk färgblandning fungerar att addera färg till varandra. Det är bland-ning av färgelement, oftast rött, grönt och blått, RGB.Den vanligaste formen av additiv färgblandning ut-går från svart det vill säga avsaknad av ljus, till vilken man sedan adderar, lägger till, de olika grundfärger-na. Ju större mängd av grundfärgerna som blandas desto ljusare slutfärg får man.När lika mängd av de tre grundfärgerna blandas får man grått eller vitt, beroende på den mängd av grundfärgerna som används. Använder du svart och vitt som grundfärger har du fått fram gråskalan. Det vill säga från svart till vitt där mellanfärgen är 100% grå. Den första (Svart) blir således 100% svart och den sista färgen i gråskalan är 100% vitt.

Subtraktiva färgsystemSubtraktiv färgblandning innebär att man subtrahe-ra färg från varandra. Det är filtrering av ljus med hjälp av antingen ett reflektivt medium, till exempel papper, eller ett genomlyst medium, till exempel ett strålkastarfilter. Subtraktiv färgblandning utgår alltså från en ljuskälla. Det vita ljuset, som innehåller många olika färger, filtreras genom att använda:- ett ljusfilter med vilket man filtrerar, tar bort, olika färger- en färg, till exempel tryckfärg, där ljuset filtreras genom en begränsad reflektion mot den yta färgen har applicerats på.

De primärfärger som används är cyan, magenta och gult. I trycksammanhang används också en så kallad nyckelfärg (en. keycolor), oftast svart, för att främst

6

förstärka kontrasten i bilderna. Färg på ett papper uppfattar vi som exempelvis rött för att en större mängd av de andra färgerna, till exempel grönt, blått och gult, filtrerats bort. Ju större mängd av ljuset som filtreras desto mörkare uppfattar vi papperet. När lika stor mängd av varje färg filtreras bort från det vita ljuset får man grått eller svart, bero-ende på hur mycket som filtrerats bort.

FärgrymdFärgrymd är en geometrisk representation av färger i rymden, oftast i tre dimensioner. Man kan beskriva den som en färglåda med många antal färger (bland-ningar). Den största färgrymden av alla är det synliga spektrat.

Den stora färgade cirkelytan i figuren symboliser-ar det synliga spektra vi kan se med ögat. Den inre formen visar ungefär de färger som en färgkopia kan återge.Men vad händer om man går från en stör-re färgrymd till en mindre? En del färg försvinner därför att den minsta har mindre kapacitet än den största så färgerna kommer att upplevas som plattare. Om man ångrar sig förlorar man färgerna som inte hade rum i den minsta färgrymden.

Den vanligaste färgrymden kallas sRGB och motsva-rar den större delen av figurerna. sRGB visar ungefär 70% av de färger som ögat förmår att uppfatta. Den mindre figuren har en ännu mindre rymd, endast 20% av de synliga färgerna. sRGB är den färgrymd som de flesta bildskärmar och konsumentkameror arbetar i.

Adobe RGB-färgrymden är en RGB-färgrymd som

utvecklats av Adobe Systems 1998. Den var avsedd att omfatta de flesta av färgerna kan uppnås på CMYK färg skrivare, men med hjälp av RGB primär-färger på en enhet som datorskär. Adobe RGB-fär-grymden omfattar ungefär 50% av de synliga färger-na anges av Lab färgrymden, förbättring på skalan av sRGB-färgrymden främst i cyan-greener.

CMYK Fogra 39 är en profil på Adobeprogrammen som heter Coated Fogra39 (ISO 12647-2:2004)Den är en av de bästa för bestruket papper och fäöl-jer ISO-normen för tryck och den klarar i princip alla av att trycka.

7

Papperets egenskaper är helt avgörande för tryckre-sultatet och därför ska man välja papper så tidigt som möjligt i den grafiska processen. Valet av papper på-verkar bland annat läsbarhet, layout, bildbehandling, tryckkvalitet och hållbarhet på trycksaken.

Att välja papper Valet av papper påverkar trycksakens känsla, utse-ende och kvalitet. Men man behöver också tänka på andra saker, så som vad trycksaken ska användas till, och vilken livslängd den behöver ha, vad den får kosta och om text eller bild ska prioriteras. Vilken tryckteknik och efterbehandling ska användas, hur ska den distribueras, hur påverkar den miljön osv. Allt detta påverkar valet av papper på olika sätt.

Frågor att ställa sig inför valet av papper:

• Vilken känsla ska trycksaken förmedla?• Hur lång livslängd ska den ha?• Vad får den kosta?• Är bild eller text viktigast att prioritera?• Vilken tryckteknik ska användas?• Hur ska trycksaken efterbehandlas?• Hur ska den distribueras?• Hur viktig är dess miljöpåverkan?

Bestruket papper Papper vars yta jämnats ut med en särskild smet för att erhålla goda tryckegenskaper. Bestrykningssm-

eten består av bindemedel (stärkelse eller latex) och pigment. Exempel på bestrukna papper är papper till broschyrer och tidskrifter.

Obestruket papper Ett papper som inte har bestrukits. De flesta obe-strukna papper ytlimmas för att få en god ytstyrka. Några exempel på obestruket papper är brev- och kopieringspapper eller papper till pocketböcker.

Glättat och matt För att uppnå en högre glans så kan papperets yta glättas, det ger en god återgivning av bilder och färger, men läsbarheten av text blir sämre på grund av störande ljusreflexer. Trycksaker med mycket text trycks därför ofta på matta och/eller obestrukna papper.

Plaster och folier Ibland vill man trycka på plaster eller folier istället för papper. Fördelen med plaster är att de är kemiskt beständiga, okänsliga för fukt och temperatur, de är starka, flexibla, lättbearbetade och billiga.

Material

8

Tryckmetoder

Offset tryckI offsetprocessen utgörs tryckformen av en plan offsetplåt som vanligtvis består av aluminium som är belagd med ett ljuskänsligt polymerskikt. Offset-plåtens tryckande och icke tryckande ytor ligger i samma nivå. Tryckande ytor är vattenbortstötande men tar emot färg medan övriga ytor av plåten kan behålla den fukt som löpande tillförs plåten under tryckning. Torroffset eller vattenfri offset är en variant av off-setprocessen. Där tillförs inget vatten. Istället är det ljuskänsliga skiktet täckt av ett icke tryckande skikt av silikongummi. De ytor där silikongummit avlägs-nats är färgmottagliga.

DigitaltryckDigitaltryck är ett samlings-namn för flera tryckmetoder som ständigt utökas med nya maskiner och metoder varje år. Den använder digitala filer för att framställa ett tryck på pap-per.

De vanligaste digitala trycktek-nikerna är xerografi (toner) och digitaltryck med bläck (inkjet). Xerografi används ofta i laser-skrivare och kopiatorer, men även i digitala tryckpressar. Det

innebär att man använder en torr toner, det vill säga ett pulver av den färg man skall trycka. Inkjet (bläckstråle) innebär således att man har fly-tande färg, bläck, som sprutas till papperet i droppar som bygger upp ett raster ungefär på samma sätt som vid offsettryckning.

ScreentryckFör att göra screentryck arbetar man med färg som pressas genom en tunn silkes-, eller polyesterväv som är fastspänd i en ram. Denna teknik klarar endast av rena färger. Med det menas färger som inte övergår till annan färg eller ändrar nyans. Dessa färger trycks enligt PMS. För varje färg som ska tryckas krävs en separat schablon.

9

Du har en idé om hur din bild/illustration ska se ut och det är dags att börja jobba. Nu ska du välja mel-lan dessa två alternativ, antingen jobbar du i färgsys-temet CMYK eller i RGB.

Innan du börjar:• Alla tryck sker i CMYK, så någon gång under

banans lopp så måste din bild/illustration kon-verteras till CMYK. Antingen så är din bild/illustration redan i CMYK eller så konverterar vi om den till detta när vi får den.

• Har du en digital bild som du ska arbeta med är den alltid i RGB

Fördelar I RGB har en större färgrymd vilket betyder att du har mer färger att välja bland. I CMYK du jobbar i den färgrymd som bilden sedan kommer att tryckas i. Därför kan du tydligare se hur trycksaken kommer att se ut i verkligheten. I RGB jobbar du med en bild så slipper du konvertera om den, det gör vi åt dig och gör ett så närliggande färgresultat som är möjligt.

NackdelarCMYK – mindre färgrymd och färre färger att välja bland.

RGB – du jobbar inte i det färgsystemet som tryck-saken trycks i, därför kan viss färginformation gå förlorad vid tryck

Vad ska jag välja?Att säga den ena eller andra är som att säga vill du ha Pepsi eller Coca-cola till någon som aldrig druck-it läsk förut. Du måste pröva dig fram. Välj det ena färgsystemet denna gång och det andra nästa och du märker snabbt själv vilken du själv gillade mest.

Arbetsflöde

10

Vad är ICC-profiler?ICC-profiler är en inställning för att göra det möjligt att flytta bilder mellan olika enheter utan att färgerna märkbart påverkas av de olika enheternas egenska-per. ICC-profiler hjälper olika enheter att förstå hur de ska återge färger så korrekt som möjligt. Alla olika enheter såsom skrivare, scannrar, bildskärmar och tryckpressar fungerar väldigt olika och pratar olika språk. Det är därför man använder ICC-profiler för att hjälpa till med kommunikationen. ICC-profilerna översätter tex hur färgen på skärmen ska bli när den skrivs ut på ett papper. Om du tex skulle skriva ut en bild från din skrivare och sedan be en kompis skriva ut samma bild på sin

skrivare. Då skulle troligen utskrifterna se väldigt olika ut. Det beror på många olika faktorer så som tex skrivare ,icc-profiler , pappers material m.m.

Var kommer ICC-profilerna från?ICC-profiler kommer ofta med när man köper digitalkamera, scanner eller skrivare. De brukar dock vara dåliga och generellt hållna. En användbar ICC-profil får man tillverka själv. Man kan skapa en ICC-profil genom att man skriver ut en eller flera standardiserade testbilder och mäter färgerna med en spektrofotometer och jämför med de faktiska värdena. Profilen genereras sedan för att kompensera för felaktigheterna. Profilen fungerar bara med den sortens papper och bläck som användes vid utskrif-ten av testbilderna. För att profilera en kamera eller scanner gör man motsvarande med den digitala filen man scannat eller fotograferat. För att göra det lite lättare så kan hitta förprogram-merade ICC-profiler i Photoshop. Vi har även egna ICC-profiler för olika tryckförfaranden och dessa kan ni ladda ner från våran hemsida.

ICC-profiler

11

ICC-profiler på din datorMan kan välja att aktivera färdiga ICC-profiler på sin egen dator för att uppnå rätt slutresultat. Det finns nedladdningsbara ICC-profiler att hämta på vår hemsida. De ICC-profilerna är specifika för de mate-rial och verktyg vi använder oss av för att underlätta arbetsprocessen mellan kunden och företaget.

När man laddat ner en ICC-profil kan man högerk-licka på filen och välja ”aktivera”. Om inte det fung-erar får man lägga in ICC-profilen i rätt mapp på datorn.

Det fungerar olika på Mac och PC men det finns en anvisning här nedan, för att veta vilka mappar man ska gå igenom för att komma till rätt mapp där ICC-profilen ska placeras.

Windows XP :C:Windows/System32/Spool/Drivers/Color

Mac OS X:Macintosh HD: Library/Application Support/Adobe/Color/Profiles

Sedan går man in i Adobe programmet och väljer ICC-profilen. Exempelvis så här:1. Öppna Photoshop, välj Edit i menyfliken och gå

in på Color settings. Välj sedan ICC-profilen vid Settings.

2. Klicka på OK-knappen, sen är det färdigt

12

Vad är kalibrering?Att kalibrera är att ställa in vissa grundvärden för att få din bildskärm att visa exakt samma blåa nyans som exempelvis din väns bildskärm, på skrivaren, förprovtrycket eller sättaren. Det är inte så svårt som det låter och det tar inte lika långt tid som man kan tro.

Det du ställer in när du kalibrerar skärmen är färg-temperaturen, kontrasten, ljusstyrkan och gamma. Man har tagit fram en enkel lösning för datorskärmar genom att skapa en gemensam inställning som alla kan använda. Genom att ställa in dessa inställningar, kan du vara säker på att alla färger visas korrekt.

Nedanför är en liten gråskala, där ska du tydligt kunna se skillnad mellan ruta 225 och 255. Om dem ser ut att vara likadana så beror det på att kontrasten är för hög.

http://www.rollup-kungen.com/index/page/Kalibre-ra%20din%20sk%C3%A4rm

Nedanför är samma test fast med den svarta färgen. Där ruta 0 ska vara helt svart och ruta 10 knappt synlig.

http://www.rollup-kungen.com/index/page/Kalibre-ra%20din%20sk%C3%A4rm

Kalibrering

13

Lathund

Tre-stegs-lathundFör att underlätta för dig när du tittar och arbetar med tryck på din dator har vi tagit fram en tre-stegs-lathund som kommer att göra arbetet mycket enklare och smidigare.

1. Färginställningar:Det är alltid bra att börja med att kalibrera din bildskärm för att undvika att färgproblem uppstår, exempelvis att bilden på skärmen inte alls ser likadan ut som det utskrivna resultatet.

Då RGB är en större färgrymd än CMYK, rekom-menderar vi dig att arbeta i RGB-flöde så länge som möjligt.

2. Ljus:När vi pratar om tryck och kulörer spelar ljuset en stor roll. För att undvika metameri (att två olika nyanser av en färg kan se identiska ut i ett ljus men skilja sig markant i ett annat ljus) är det viktigt att alltid använda det naturliga dagsljuset när du tittar på tryck, för att få bästa möjliga referens.

3. Bakgrunden:Kontrastverkan innebär att en kulör kan ändra intryck beroende på vad för bakgrund den har, eller vad för kulör den har bredvid sig. Precis på samma sätt som med ljus. För att undvika kontrastverkan och att ögat tillsammans med färg spelar oss ett spratt bör du tänka på att även kulörer påverkar var-andras intryck.

14

AAbsorbering Förmågan att suga upp vätska

A-format A0 841 mm x 1 189 mm A1 549 mm x 841 mm A2 420 mm x 594 mm A3 297 mm x 420 mm A4 210 mm x 297 mm A5 148 mm x 210 mm A6 105 mm x 148 mm A7 74 mm x 105 mm A8 52 mm x 74 mm A9 37 mm x 52 mm A10 26 mm x 37 mm

AkromatikSeparationsmetod där man i en digital vild ersätter lika mycket kulörfärg med svart.

AliasingNär pixlar synd i pixeluppbyggda bilder

Altarskåpsfalsning Trycksaksfalsning som består av två pararellfalsningar, resultatet blir som ett ”skåp” men två dörrar.

AnalogOrd som inom den grafiska bran-schen löst används för allt arbete som inte görs digitalt.

ArkivbeständighetMått i papprets hållbarhet och uppskattad livslängd

Ark Tillskuret papper

ArkavläggareDelen av tryckpressen där arken staplas

ArkformatStandardformat för ark som ska tryckas ArkföljdNär falsade ark läggs på varandra innan bindning

ArkmatareDel av trckpressen som matar in arket

ArkoffsetOffsettryckning där ark matas in en och en i maskinen.

AvgångDe ark som beräknas gå förlorade under färginställning och tryck-pressen.

BB-format Standardiserat pappersformat i följande mått:

B0 1000 mm x 1414 mm B1 707 mm x 1000 mm B2 500 mm x 707 mm B3 353 mm x 500 mm B4 250 mm x 353 mm B5 176 mm x 250 mm B6 125 mm x 176 mm B7 88 mm x 125 mm B8 62 mm x 88 mm B9 44 mm x 62 mm B10 31 mm x 44 mm

BanderollPappersremsa runt trycksak, till för att hålla samman och eventu-ellt budskap.

BaspapperPapper som inte är bestruket.

Beskärning Att skala bort oönskade partier av en bild.

Bestruket papperPapper vars yta behandlats med

Grafisk ordlista A-Ö

15

bestrykningssmet för att erhålla mer lättryckt yta.

BildupplösningAvser pixeltäthet på en bild

BindningAtt sätta ihop flera ark till en pro-dukt.

BlanksFörtryckta ark som det sedan görs ytterligare ett tryck på.

Blindprägling Relieftryck skapad genom trycket ab en kliché

BorstpräglingMetod där pappret får en blank och slät yta genom att det borstas via ett valsverk BroschyrFalsade ark som sticks in i varan-dra och binds samman i ryggen.

Bulk Mått på papperstjockleken ex. låg bulk – tunt papper

CC-formatStandarsformat för kuvert. Anpassat till A-format på så vis att ett A4 plats i C4

C0 917 mm x 1297 mm C1 648 mm x 917 mm C2 458 mm x 648 mm C3 324 mm x 458 mm C4 229 mm x 324 mmC5 162 mm x 229 mm C6 114 mm x 162 mm C7 81 mm x 114 mm C8 57 mm x 81 mm C9 40 mm x 57 mm C10 28 mm x 40 mm

CiviltryckeriTryckerier som arbetar med af-färs- och reklamtryck

ColorSync Kulörhanteringssystem i Apple

CTP ComputerToPlateTeknik som möjligör att informa-tion frs över direkt från en dator till en tryckplåt

DDensitetKan referera till tomomfånget eller vikten hos ett visst material.

DensitometerEtt instrument som mäter det ljus som reflekteras på en tryckt yta.

Digital Vardagsterm för allt som sker via dator.

Digitalt förprovstryckProvtryck på den färdiga trycksa-kens färger.

DPI DotsPerInch Mått på skrivares upplösning. Anges i punkter per kvadrattum.

DragspelsfalsningTyp av pararellfalsning, ex en folder.

DragstyrkaMått på hur stor dragkraft ett pap-per kan motstå innan det brister

Dubbelsidigt papper Bak och framsida på ett papper har samma ytegenskaper

DummyProvexemplar av trycksak, utskjut-ning eller bindning

EEfterbehandlingSamlingsnamn för bearbetning-en av trycksaken efter tryck, dvs stansning, bigning, perforering, falsning, häftning, bindning etc.

Eftersättsblad Blad hos en trådbunden bo som täcker pärmöverdragets invik på bakre pärmen

16

Enkelsidigt papperPapper som har olika ytegenska-per fram och bak.

F Fadensiegel Bokbindningsteknik som är en blandning mellan lim/textilbland-ning

FalsningAtt vika ett ark

Falskt uppslagUppslag i bok eller tidning som består av två olika ark

Fiberriktning Vilken riktning ett pappers fiber ligger i

FlexotryckTryckmetod fär färgen läggs på klichéer, gummi eller plastformar. Påminner om stämpeltryck.

FMrasterStokastiskt raster

FolderVikt/falsad flersidig trycksak

FräsningTeknik där en bit av ett bokblocks rygg slipas av. Detta för att limmet mellan bok och omslag ska kunna

fästa bättre.

FullslagningRasterpunkter som flutit ihop

FyllnadsmedelTillsatts som adderas till papper-smälden och ger förbättrad opaci-tet, färsättning och kan ge pappret ytterligare spänst.

Fyrfärgsseparation Att anpassa en digital bild i RGB till CMYK, det vill säga en fil för varje CMYKkulör.

FärgFysiska betäckningen för kulör

Färgabsorbation Papprets förmåga att suga åt sig färg

FärgmängdMängden tryckfärg som påläggs i ett ark

FärgmättnadEn färgs intensitet

FärgprofilInformationsfil som berättar vilka färgvärden som kommer användas vid skärmvisning, plåtframkall-ning, tryck etc.

FärgrymdDe färger som ingår i en färgmo-dellFärgstickObalans mellan färgerna i bilden.

Färgstripp Remsa på tryckarket som består av fyrkantiga färgrutor.

GGammavärdeKurva över tonkomprimering och kulörfördelning. Gammavärdet används även vid färginställning av bildskärmar.

GCR GreyComponetReplace-mentSeparationsmetod där de områden i bilden som innehåller CMY istäl-let ersätts med blacK. Detta för att reducera färgmngden.

Genomslag/genomtryckTryck som lyser igenom pappret.

Genomskicktsorginal Original, exempelvis diabild som går att lysa igenom. GIF GraphicsInterchangeFormatFilformat för webben med upplös-ning 72 Dpl

Glättat papperBestruket papper med hög glans.

17

Gråbalans Neutral grå ton som skapats ge-nom en balanseras blandning av CMY.

GråtonerToner mellan 100% vitt och 100% svart

HHalvtonsbildSvartvit bild skapad av raster

Homogen kartongKartong där massblandningen är densamma rätt igenom

HWC HeavyWeightCoated paperTrähaltigt besturket papper med ytvikt 100g/m2<

HyssjningNär rasterpunkter får en oval form. Detta antingen på grund av att plåt-och gummicyliner inte är helt synkroniserade.

HålningHåltagning, för att trycksaken ska kunna sättas in i en pärm.

HögdagerLjusaste delen i en bild

HögupplöstDigital bild med minst 300 Dpi,

med andra ord tillräckligt för att kunna tryckas med 150 linjers raster.

IICC-profilStandarsprofil som beskriver kulö-regenskaperna för skärmar, scann-rar, skrivare, tryckpressar osv.

IläggareDel av arkoffcetpress som matar in ett ar i taget.

IläggningskantKanten på arket som matas in först.

InlagaSidorna innanför omslaget på en bok, tidning etc.

InstickTryckark som vikts/falsats och sedan placerats in i varandra.

JJPEG Joint Photographic Experts GroupEn standarstyp av bildkompri-mering. Bilden sparas till mindre storlek vilket också gör att infor-mation går förlorad, bilden kan alltså i värsta fall bli pixlig.. Bilder som är ämnade för vidare bild-

behandling bör då inte sparas i JPEG.

KKalandrering Polering av pappret, som får gå genom ett stålsverk och därefter blir extra jämt och glansigt.

KalibreraAtt ställa in utrustninga efter giv-na riktmrken, detta sker ofta med hjälp av mjukvara tillhandahållen avutrustningens tillverkare.

KartongPapper med ytvikt 170g/m2<

Kaschering Att limm ett tunt ytskikt på kartong eller pappersark för att förbättra ytan.

KelvinTemperaturskala som i grafiska sammanhang beskriver ljus.

KlichéTryckform med upphöjda partier.

Klotband Bokpärm i textil, vanligen bomull eller linne.

Kompendium Limbunden/wire-o-bunden tryck-

18

sak, vanligen ämnad för att in-formera vid seminarier eller som studielitteratur.

KompressionAtt packa ihop en fil för att minska dess storlek

KonsttryckpapperHögbestruket papper som ger en utmärkt bildåtergivning.

Kuvertering Maskinell hantering för att placera det tryckta innehållet i tillhörande kuvert.

LLackering Ytbehandling av papper efter tryck för att få en blank yta. Heltäckan-de eller partiellt.

Laminering Beläggning av ett plastbaserat yt-skikt, finns i både blankt och matt utförande.

Led Fiberriktningen i papper. Viktigt med tanke på slutresultatet.

Limbindning Teknik för att binda in tjockare trycksaker som tex. böcker. Arken ruggas och limmas i ryggen.

Lågupplöst bildEn lågupplöst bild kräver min-dre lagringsutrymme än en med högre upplösning. Klarar oftast inte kraven i offset. Kan räcka till i digitaltryck.

MMagenta Den röda/rosa färgen i Europaska-lan.

Moiré Visst vinkelmönster mellan två raster. Kan bidra till problem vid ytterligare användning av original.

NNappning När tryckfärgen sliter loss pap-persfibrer från papperet.

NCS – Natural Color System Ett färgsystem utvecklat i Skandi-navien som beskriver/betecknar färger så som människor ser och uppfattar dem.

Noppor Pappersfragment som färgen slitit loss från papperet, vid så kallad nappning, och som har fastnat på gummiduken eller tryckplåten, ger prickar i duken.

OObestruket papper Ett papper som inte har bestru-kits. De flesta obestrukna papper ytlimmas för att få en god ytstyr-ka. Några exempel på obestrukna papper är brev- och kopierings-papper eller papper till pocket-böcker.

Oblat Liten, ofta självhäftande etikett som används för att tex. försluta kuvert eller fästa svarskort.

OCR-läsning Optical Character Recognition, optisk läsning av tryckta eller skrivna tecken. (Se inbetalnings-kort).

Offsettryck Tryck med hjälp av plan plåt, Tryckplåten överför trycket till en cylinder med en gummiduk, som i sin tur pressar det över på papper.

Omflödning När radfallet i ett dokument ofri-villigt förändras, tex vid byte av font.

Omfång Antalet sidor i en trycksak.

19

Opacitet Mått på en trycksaks genomskin-lighet. Ju högre opacitet, desto ogenomskinligare är pappret.

OPI – Open Prepress Interface. Program som gör det möjligt att inom prepress arbeta med lågupp-lösta bilder, som sedan byts ut mot högupplösta.

Optiska mittpunkten Den punkt på ett papper som av ögat uppfattas som mittpunkten. Den egentliga mittpunkten ligger ca. 10 % lägre. Används ofta vid placering av titel på en bok eller pärm.

Original Ursprunglig version.

PPagina/Paginering Sidnumrering i ordningsföljd.

Papp Kartong över 350g/m2.

Papperssorter Olika typer av papperssorter kan vara inom områdena gramvikt, storlek, yta etc.

PDF Portable Dokument Format. Ett

format som är plattformsoberoen-de. Det idag ledande formatet vid trycksaksproduktion.

Perforering Bearbetning som gör det enklare att riva av en del av en trycksak.

Pixel Bildelement i en dator. Antal pixlar per tum anger bildens eller skärmens upplösning.

Plåtar Plåtar kan vara avsedda för positiv eller negativ film. Offsetplåtar är vanligtvis av aluminium.

PMS Pantone Matching System. Färg-blandningssystem för att ange dekorfärger, som består av nio olika färger.

POD Print on Demand, helt digital framställningsmetod som möj-liggör smidiga ändringar, små volymer och minskade ledtider. Traditionell lagring är ej heller nödvändig.

PostScript Sidbeskrivningsprogram inom Adobe som är standard för grafis-ka utskrifter.

Preflight Att med hjälp av speciella program gå igenom, kontrollera och justera dokument och deras bestånds-delar inför utskrift på film eller tryckplåt.

Prepress Namn på den del av ett tryckeri som sköter färgseparationer, fil-mer, plåtar och original.

Prima och sekunda Sidorna på ett tryckark. Prima är den sida som innehåller arkets för-sta sida och sekunda den motsatta.

Prägling Nedsänkta respektive upphöjda bokstäver eller tryck på papper, plastkort etc.

RRaster Bilder delas in i raster, punkter i rut- eller linjeformade mönster.

Rastertäthet Ju bättre rastertäthet desto bättre bildåtergivning.

Responshantering Uppföljning av tex. kampanj eller behandling av inkomna svar.

20

Retuschering Exempelvis bildbehandling för att anpassa och förbättra bilden i tryck.

RGB Röd, Grön och Blå. Additivt kulör-system som används i exempelvis bildskärm och scannrar.

RIP Raster Image Processor, dator som tolkar PostScript-koder och vida-rebefordrar text och bilder inför utskrift.

Rippning Utmatningen av själva filen, se RIP.

SScreentryck Tryckmetod som oftast används vid stora format eller där materialet så kräver.

Sekunda Tryckarkets baksida – motsats till Prima.

Skärning Man skär papperet till önskad stor-lek för att passa tryckpressen eller efterbehandlingsmaskinen och man skär den färdigbundna trycksaken för att få rätt format med jämna fina kanter.

Slutkorrektur Absolut sista korrektur innan man ska börja trycka.

Smetning Arken smetar färg på varandra. Tryckfenomen som uppstår när man har för mycket tryckfärg på tryckarket, eller då färgen inte har hunnit torka.

Stamsatser Lösa blankettset med en stam i överkant som håller ihop setet.

Stansning Efterbearbetning i form av skär-ning som används vid ex.vis tillverkning av offertmapp eller dylikt.

Startkostnad Kostnad för att starta en process, exempelvis kostnaden för ett intag i en tryckpress eller en efterbe-handlingsmaskin.

Streamer Långsmalt liggande format. Passar till butiksexponering.

Svanenmärkning System för miljövänliga produk-ter. Produkterna uppfyller vissa krav eller riktmärken. Tryckerier erhåller ett licensnummer för att

användas tillsammans med sym-bolen.

TTabloidformat Formatet av en halv tidningssida, exempelvis kvällstidningsformat.

Tabulatorpapper Vanligtvis traktormatat papper. Används till radskrivare. Teknik på väg att fasas ut.

Thermo print Tryck med värmeteknik inom kortproduktion.

Tilltryckning När man skall trycka upp ytterli-gare exemplar av samma trycksak.

Triohålning Den vanliga hålningen som används för svenska pärmar (ej internationell standard).

Tryckbarhet Ett mått på papperets tryckduglig-het.

Tryckort Uppgifter om var, och ofta när, trycksaken framställts.

Tryckyta Det maximala utrymmet för tryck,

21

oftast lite mindre än faktiska stor-leken.

Typografi Utformning av trycksak eller text.

Typometer Grafisk måttsticka.

UUpplösning Antal pixlar i en bild, informa-tionstäthet, kvalitet på bild etc. Mäts i ppi eller dpi.

Utfall Bilder eller objekt som skall ligga ända ut i sidans kant måste göras med utfall, dvs läggas en bit utan-för sidans slutformat, ca 5 mm.

Utjämna Justering av avståndet mellan bok-stäver i ett ord, så att det uppfattas vara jämt.

Utskjutning Att placera ut sidor i trycksaken enligt ett speciellt schema till fär-diga tryckmontage lika stort som tryckarken. Hur sidorna skall pla-ceras styrs av efterbehandlingen.

UV-lackering Lackering av tryckark, ger glansigt utseende. Kan ske över hela

tryckarket eller partiellt.

V WVariabelt tryck Teknik som möjliggör föränd-ringar från tryckark till tryckark. Kallas även personifierat tryck. Möjligheten har uppkommit ge-nom den digitala tryckmetoden.

Varumärke Symbol eller tecken för ett företag, dock oftast ej själva företagsnam-net som är logotype.

Versaler Stora bokstäver. Motsatsen till gemener.

Visitkort Ett visitkort är vanligare för före-tag än för privatpersoner och det utgör en förlängd kontaktyta mot nya kunder och kontakter.

Wire-o Typ av spiralbindning med plast-belagd tråd, används ofta till manualer och skrivblock som uppslagna kan ligga helt plant.

YYtvikt Även kallat gramvikt. Anges i gram per m2

ÖÖvertryck Den avvikande färgblandning som uppstår när två objekt trycks ovanpå varandra.

22

Philippa Hedjerson, Stephanie Khoury, Charlotte Ternström, Elin Fransson2, Moises Pena Ramos, Marina Isaksson