EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP

VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2019:1

Faktorer som påverkar sjuksköterskors

implementering av evidensbaserad omvårdnad i

kliniskt arbete - litteraturstudie

Anna Larsson

Elisabet Nyman

1

Examensarbetets Titel: Faktorer som påverkar sjuksköterskors implementering av

evidensbaserad omvårdnad i kliniska arbete - litteraturstudie

Författare: Anna Larsson och Elisabet Nyman

Huvudområde: Vårdvetenskap

Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Fristående kurs

Handledare: Anne-Louise Bergh

Examinator: Ann-Helen Sandvik

Sammanfattning

Det finns idag stora variationer i vården, vilket betyder att vården inte alltid baseras på bästa

tillgängliga kunskap. Sjuksköterskor har ansvar att tillhandahålla god och säker omvårdnad och

måste kritiskt granska och reflektera över omvårdnaden i den egna verksamheten. Dagligen

fattas beslut kring omvårdnaden av patienten och behovet av uppdaterad kunskap är viktig för

att kunna ge bästa vård på vetenskaplig grund. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa

sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar implementering av evidensbaserad

omvårdnad i det dagliga arbetet. Detta för att få en större förståelse för de faktorer som hindrar

och främjar implementering av evidensbaserad omvårdnad. Författarna har utformat en

litteraturöversikt enligt Friberg (2017b, ss. 141–143) vars resultat grundar sig på åtta kvalitativa

vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudtema hämmande och främjande

faktorer, och flera subtema. Av resultatet framkom att sjuksköterskors närmsta chef har en

viktig roll för att implementering av evidensbaserad omvårdnad ska lyckas. Även brist på

kunskap, utbildning och tid framkom som faktorer som hämmar implementeringen. Chefer som

uppmuntrar, inspirerar, prioriterar och efterfrågar att ny kunskap uppdateras och implementeras

i verksamheten är viktigt, detta för att implementeringen ska utvecklas till en naturlig del i

sjuksköterskans arbete.

Nyckelord: Evidensbaserad omvårdnad, implementering, hinder, främjande faktorer,

erfarenheter

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ______________________________________________________________ 3

BAKGRUND _______________________________________________________________ 3

Omvårdnad ur ett historiskt perspektiv ____________________________________________ 3

Sjuksköterskans ansvar och kompetensområde _____________________________________ 4 Evidensbaserad omvårdnad _____________________________________________________________ 5 Säker vård __________________________________________________________________________ 5

Implementering av evidensbaserade arbetssätt ______________________________________ 6

PROBLEMFORMULERING _________________________________________________ 6

SYFTE ___________________________________________________________________ 6

METOD __________________________________________________________________ 7

Design  _______________________________________________________________________ 7

Datainsamling  _________________________________________________________________ 7

Analysmetod __________________________________________________________________ 8

RESULTAT _______________________________________________________________ 8

Hämmande faktorer ____________________________________________________________ 9 Brist på kunskap _____________________________________________________________________ 9 Ovilja att frångå invanda rutiner _________________________________________________________ 9 Brist på stöd från läkare ______________________________________________________________ 10 Brist på stöd från närmsta chef _________________________________________________________ 11 Brist på tid _________________________________________________________________________ 11

Främjande faktorer ___________________________________________________________ 11 Stöd från närmsta chef ________________________________________________________________ 11 Tidssparande och lättillgängligt _________________________________________________________ 12 Personligt engagemang _______________________________________________________________ 12

DISKUSSION _____________________________________________________________ 13

Metoddiskussion ______________________________________________________________ 13

Resultatdiskussion _____________________________________________________________ 14

SLUTSATSER ____________________________________________________________ 18

Framtida forskning ____________________________________________________________ 18

REFERENSER ___________________________________________________________ 18

Bilaga 1: Sökmatris ________________________________________________________ 23

Bilaga 2: Översikt av analyserad litteratur _____________________________________ 24

3

INLEDNING

I massmedia har under senare år den svenska hälso- och sjukvårdens ojämlikhet debatterats då

det upplevs finnas stora variationer i vården. Nationella jämförelser från Socialstyrelsen har

visat att vården inte alltid vilar på bästa tillgängliga kunskap. Det finns ett gap mellan den

tillgängliga kunskapen och vad som faktiskt görs inom hälso- och sjukvården (Willman 2019,

s. 179). Sjuksköterskor har ansvar att tillhandahålla god och säker omvårdnad och dagligen

fattas många beslut kring omvårdnaden av patienten. Behovet av uppdaterad kunskap är viktig

för att rätt beslut tas så att sjuksköterskor ger patienten omvårdnad baserad på senaste

forskningsresultat. Vår erfarenhet är att sjuksköterskor inte inhämtar ny kunskap från forskning

utan arbetar framförallt efter egen erfarenhet, arbetsplatsens befintliga rutiner och genom att

rådfråga kollegor. Detta väckte vårt intresse för att fördjupa oss i faktorer som påverkar

implementering av evidens i sjuksköterskors omvårdnadsarbete.

BAKGRUND

Evidensbaserad hälso- och sjukvård innebär att varje åtgärd och beslut skall vara baserade på

bästa tillgängliga vetenskapliga belägg vid beslutstillfället. Evidens som begrepp är nära

kopplat till vad som uppfattas som sant, rätt och riktigt samt med begrepp som bevis, tro,

vetande och påstående om sannolikhet (Lindal 2019, s. 220). Evidensbaserad hälso- och

sjukvård definieras i en generell mening av Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström

(2016, s. 22) som ”-Ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga

bevis som underlag för vårdbeslut och en process för att systematiskt sammanställa,

kvalitetsgranska, värdera, tolka och tillämpa befintliga forskningsresultat”.

Bakgrunden kommer att beskriva begrepp inom Omvårdnad ur ett historiskt perspektiv,

Sjuksköterskans ansvars- och kompetensområden samt Implementering av evidensbaserade

arbetssätt.

Omvårdnad ur ett historiskt perspektiv

Florence Nightingale, 1820–1910, bidrog till att omvårdnadsarbetet fick högre status och blev

ett yrke som krävde utbildning. Hon ansåg att studier skulle vara grunden för sjuksköterskans

arbete och använde statistik för att tex bevisa att frisk luft, renlighet och mat gjorde stor nytta

för soldaternas tillfrisknande. Nightingales idéer fick stor internationell genomslagskraft.

Mellan åren 1860 och 1910 etablerades utbildningar som grundade sig på hennes idéer runt om

i hela världen. I Uppsala startade Emmy Rappe år 1867 den första svenska

sjuksköterskeutbildningen. Emmy Rappe hade på uppdrag av Röda Korset utbildats hos

Florence Nightingale (Bentling 2019, ss. 33–34). I början av 1900-talet var sjuksköterskor inte

en homogen grupp, utan olika klassintressen delade in sjuksköterskor i olika grupper redan

under sjuksköterskeutbildningen. Landstingen skapade sina egna sjuksköterskeutbildningar, de

skilde sig åt och varierade både i längd och innehåll. Anledningen var att snabbt tillmötesgå det

ökade behovet av sjuksköterskor. Utbildningarna bestod mest av praktisk utbildning och oftast

ingen teori. 1910 bildades svensk sjuksköterskeförening med syfte att ena och utveckla

sjuksköterskeyrket. Endast sjuksköterskor med en kvalificerad sjuksköterskeutbildning från de

större skolorna tex. Röda korset och Sophiahemmet fick medlemskap (Dahlborg 2019, ss. 61–

62).

4

Utbildningsreformen Vård 1977 innebar att sjuksköterskeutbildningen skulle ingå i det högre

utbildningssystemet, som enligt högskolelagen bygger på forskning och utveckling, en

kommunal vårdhögskola skapades. Sjuksköterskeutbildningen skulle nu utgå från ett eget

vetenskapsområde som kallades omvårdnad. Ett ideal inom den högre utbildningen är förutom

vetenskaplig grund och en förmåga att kritiskt granska, även att kunna argumentera för sina

ståndpunkter. Den tidigare sjuksköterskerollen som lydig och undergiven förkastades, men det

dröjde fram till 1986 innan de första svenska professurerna i omvårdnad etablerades vid Umeå

och Linköpings universitet. Detta möjliggjorde forskarutbildning med ett eget kunskapsområde,

omvårdnad. 1995 övergick utbildningen till att bli statlig och många vårdhögskolor gick

samman och bildade institutioner vid befintliga universitet och högskolor (Bentling 2019, ss.

40–42). I den svenska sjuksköterskeutbildningen benämndes omvårdnad som karaktärsämne

mellan åren 1982 och 1992 och som huvudämne mellan åren 1993 och 2007. Efter 2007

benämns undervisningsområdet i stället som huvudområde. I dagens sjuksköterskeutbildning

varierar benämningen på huvudområdet vid olika lärosäten. Både vårdvetenskap,

omvårdnadsvetenskap, hälsovetenskap och omvårdnad används (Flensner 2019, ss. 116–117).

Sjuksköterskans ansvar och kompetensområde

Vårdvetenskap är en teoretisk grund som sjuksköterskor ska tillämpa i vårdandet och i

omvårdnaden av patienten. I sjuksköterskeutbildningen, inom forskningen och i det dagliga

arbetet, ska det finnas en vårdvetenskaplig prägel med patientens behov i centrum. Det ska

präglas av en helhetssyn på människan och patienten. Fokus är på den existentiella

dimensionen hos patienten och kompletterar därför medicinsk vetenskap som beskriver

sjukdom med fokus på symtom, diagnos och behandling. Omvårdnad har sin grund både i

vårdvetenskap och medicinsk vetenskap och beskriver hur omvårdnadsarbetet ska förstås och

utföras och sjuksköterskor behöver både vårdvetenskap och medicinsk vetenskap för att kunna

möta patientens behov och ge god vård (Ekebergh 2015, ss. 16–17). Arman, Ranheim,

Rydenlund, Rytterström och Rehnsfeldt (2015) beskriver att vårdvetenskap i en nordisk

tradition ses som en autonom och humanvetenskaplig disciplin. Frågor om liv och existens är

grunden för sjukvården och människor, deras hälsa och lidande är integrerade. Utgångspunkten

är att patienten i första hand är människa och patientens situation avgör hur vården utförs,

utifrån patientens individuella situation. Genom utvecklingen av teorier och koncept har

vårdvetenskap i de nordiska länderna utvecklats och utgångspunkten är patientens hälsa och

välbefinnande med mål att lindra lidande.

Svensk sjuksköterskeförenings (2017a) kompetensbeskrivning beskriver att legitimerade

sjuksköterskor självständigt ska kunna ansvara för kliniska beslut som ger människor ökad

möjlighet att förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa, hantera sin sjukdom eller

funktionsnedsättning och uppnå bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet fram till döden.

Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för sin yrkesutövning som innebär att fortlöpande

analysera styrkor och svagheter i den egna professionella kompetensen, samt att kontinuerligt

utveckla och fördjupa sin yrkeskompetens utifrån forskning och ett kritiskt reflekterande

förhållningssätt. Kunskapsområdet omvårdnad är knutet till sjuksköterskeyrket och beskriver

de kunskaper som är specifika för sjuksköterskans kompetens (Ekebergh 2015, s. 17). Att

definiera vad omvårdnad innebär är viktigt för att få respekt för sjuksköterskans kompetens.

Omvårdnadens mål är hälsa för patienten och utgår från patientens individuella besvär istället

för diagnosen. Omvårdnad fokuserar på att lindra upplevelsen, reaktionen och symtomen på

ohälsa och att stärka hälsan och förmågan till egenvård. Helhetssyn och etiskt förhållningsätt är

grunden i omvårdnad (Finnström 2019, s. 90). Institute of Medicine of the National Academies

(IOM) är en oberoende organisation i USA vars övergripande uppgift är att ge objektiv

5

rådgivning och vägledning inom hälsorelaterade frågor. IOM startade 2002 arbetet med att

utveckla strategier för alla hälso- och sjukvårdsutbildningar, så att innehållet bättre stämde

överens med framtidens hälso-och sjukvård. Resultatet sammanfattades 2007 i de sex

kärnkompetenserna: patientcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård,

förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik (Leksell & Lepp 2015,

ss.12–13).

Författarna har valt att beskriva två områden som är relevanta för studien, evidensbaserad

omvårdnad och säker vård.

Evidensbaserad omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad (evidence-based nursing/EBN) är en del inom begreppet EBP

(evidens-based practice/evidensbaserad vård). Detta är ett förhållningsätt där man hela tiden

kritiskt bedömer om vården vilar på bästa tillgängliga vetenskapliga grund. Utgångspunkten för

utvecklingen av evidensbaserad vård, skedde under mitten av 1800-talet då begreppet

evidensbaserad medicin (EBM) växte fram. Läkaren Archie Cochrane började på 1970-talet att

förespråka användningen av randomiserade kontrollerade studier (RCT) för att ge vetenskapligt

bevis för bästa medicinska insats och att säkerställa att resurser användes på ett effektivt sätt

(Rosén 2019, s.189, 201).

Evidensbaserad omvårdnad innebär att när vården utformas vägs patientens unika

förutsättningar och önskemål samman med bästa tillgängliga vetenskapliga bevis för nyttan av

olika åtgärder (Willman 2019, s. 177). Att tillämpa evidensbaserad omvårdnad innebär att, som

komplement till andra kunskaper, använda kunskap framtagen via vetenskapliga studier.

Evidensbaserad omvårdnad definieras både som en process och ett förhållningssätt. Ett

evidensbaserat förhållningssätt innebär en vilja till att använda vetenskapligt framtagen

kunskap. Processen betyder att sjuksköterskan systematiskt kvalitetsgranskar, sammanställer,

tillämpar och utvärderar befintliga forskningsresultat. Genom en tydlig definition av

evidensbaserad omvårdnad poängteras att vården ska ha ett vetenskapligt förhållningssätt och

de åtgärder som vidtas ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet (Furåker & Nilsson 2019,

s. 23). Evidensbaserad omvårdnad är viktig för att kliniska beslut skall kunna fattas på säker

grund. Syftet är att förbättra människors hälsa, främja spridning av bevisat effektiva metoder,

bromsa spridning av bevisat ineffektiva metoder och bidra till att hushålla med vårdens resurser

genom att satsa på de metoder som gör störst nytta (Bahtsevani, Willman, Rohlin, & Levi 2006).

Omvårdnad är idag ett eget kunskapsområde och en vetenskaplig disciplin där fokus i

sjuksköterskans arbete alltid är patienten och inte sjukdomen. Patienten ska så långt det är

möjligt vara delaktig i sin vård och patientens resurser ska tas tillvara (Flensner 2019, s. 119).

Säker vård

Sjuksköterskans kompetens är viktig för att bedriva säker vård. Bristande kompetens kan leda

till att vården utförs på ett felaktigt sätt, felbehandlingar sker eller felaktiga diagnoser sätts.

Studier visar att en större andel sjuksköterskor i den patientnära vården ger mindre

komplikationer (Andersson 2019, s. 179). Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) infördes

2011och innebar att arbetsgivaren fick ett tydligt ansvar att aktivt arbeta med patientsäkerhet

och fokus flyttades från individnivå till systemnivå. Hög patientsäkerhet ger vårdpersonal bästa

förutsättningar för att utföra sitt arbete på ett säkert sätt, så att oönskade konsekvenser i form

av vårdskador inte uppstår (Ödegård 2019, s. 31, 44). Patientsäkerhet är en grundläggande

kvalitetsdimension i vården och är nära förknippat med god vård som bland annat innebär att

vården ska vara av god kvalitet, vara lättillgänglig, bygga på respekt för patientens

6

självbestämmande och integritet och tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i

vården (Socialstyrelsen 2017).

Implementering av evidensbaserade arbetssätt

Implementering kan beskrivas med ord som att genomföra, införa, förverkliga, applicera, utföra

och sätta i verket (Nilsen 2014b, s. 61). Att utöva evidensbaserad vård kan vara ett krävande

arbetssätt, det finns forskning som visar på svårigheter att uppnå följsamhet och att påverka

verksamheter i riktning mot mer evidensbaserad vård (Nilsen 2014a, s. 46). En litteraturöversikt

där 18 vetenskapliga artiklar sammanställts har visat på att om sjuksköterskor får utbildning i

hur de skall implementera evidens i sitt omvårdnadsarbete, förbättras patientresultaten inom

många olika områden. Resultaten visade att patienterna fick mindre smärta, färre trycksår,

mindre vårdrelaterade infektioner och kortare vårdtider (Wu, Brettle, Zhou, Ou, Wang & Wang,

2018). Det är ett ökat fokus på implementeringsforskning som syftar till att identifiera hinder

och underlättande faktorer, för att kunna nyttja forskningen för ett mer evidensbaserat

arbetssätt. Teorier, modeller och ramverk används i dagens implementeringsforskning.

Teorianvändning underlättar förståelse av problem, tex orsaker till svårigheter att använda

forskning i kliniskt arbete. Teorierna kan användas för att förutsäga och förklara hur och varför

implementering lyckas, misslyckas, eller vara ett stöd för att planera och genomföra en

implementering. Implementeringsforskningen kan hjälpa oss förstå vad som påverkar

förändringar på individnivå, gruppnivå och organisatorisk nivå. På individnivå antas det att den

enskilde individen fattar beslut om att använda sig av en evidensbaserad metod, arbeta i enlighet

med en riktlinje eller på annat sätt tillämpa forskning i sitt arbete. Beteendeförändring kan ses

som en del av det bredare begreppet lärande. Lärande innebär förändring, förändringen kan avse

allt från förståelse, attityder och kunskaper till förmågor och beteenden (Nilsen 2014c, ss. 73–

74). På gruppnivå handlar det om relationer mellan individer, snarare än individers motivation,

kunskaper etc. Människors tanke- och handlingsmönster kan påverkas av människors

medverkan i olika grupper (Nilsen 2014c, ss. 77–78). På organisatorisknivå handlar det om

ledarskap, organisationskultur, organisationsklimat och organisatoriskt lärande (Nilsen 2014c,

ss.79–81)

PROBLEMFORMULERING

Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för sin yrkesutövning. Det innebär att fortlöpande

analysera styrkor och svagheter i den egna professionella kompetensen. Det skall ske en

kontinuerlig utveckling och en fördjupning av yrkeskompetensen utifrån forskning och ett

kritiskt reflekterande förhållningssätt. (Ekebergh 2015, s. 17). Att bedriva evidensbaserad

omvårdnad är en viktig uppgift och något som sjuksköterskors är ålagda att utföra enligt

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Att utöva evidensbaserad vård kan vara ett krävande

arbetssätt. Det finns forskning som visar på svårigheter att uppnå följsamhet och att påverka

verksamheter i riktning mot mer evidensbaserad vård (Nilsen 2014a, s. 46). Studier visar att om

sjuksköterskor får mer undervisning i hur de skall implementera evidens i sitt arbete förbättras

patienternas omvårdnad och vårdtiderna kortas (Wu et al. 2018) Därför är det relevant att belysa

faktorer som påverkar implementeringen av evidensbaserad omvårdnad i sjuksköterskors

dagliga omvårdnadsarbete.

SYFTE

Att belysa sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar implementering av

evidensbaserad omvårdnad i det dagliga arbetet.

7

METOD

Design 

Författarna valde att utföra en litteraturöversikt enligt Friberg (2017b, ss.141–151), som innebär

att med grund i forskning skapa en sammanställning som ökar kunskapen kring det valda ämnet.

Sammanställningen kan vara baserad på både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar

och syftar till att analysera befintlig forskning inom området. I denna studie analyseras endast

kvalitativa artiklar. 

Datainsamling 

Insamlingen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och Medline. Dessa databaser har artiklar

som är inriktade mot omvårdnadsforskning och medicin. Författarna började med att göra en

inledande generell sökning utan begränsningar enligt Friberg (2017c, s. 40) för att se vad som

fanns dokumenterat inom det valda området. Den inledande generella sökningen gjordes i

databasen Cinahl. Detta gav en överblick över vilken forskning som fanns.  

Därefter utfördes en strukturerad sökning med olika kombinationer av sökord från den

inledande generella sökningen. Tre olika söksträngar med snarlika sökord gjordes, dessa sökord

valdes då författarna ansåg att de skulle svara mot studiens syfte, se bilaga 1. Trunkering

användes på flera sökord för att få med så många böjningar som möjligt. Inklusionskriterierna

var att artiklarna handlade om implementering och hade ett tydligt syfte där EBP, EBN eller

forskning ingick. Det skulle även vara kvalitativa artiklar baserade på intervjuer utförda på

sjuksköterskor. Exklusionskriterier var studier där chefer och övrig sjukvårdspersonal ingick

eller där sjukvården inte bedömdes likvärdig med sjukvården i västvärlden. Enligt Östlundh

(2017, s. 77) är det viktigt att använda avgränsningar för att sortera bort artiklar som inte är

aktuella för ämnet. De avgränsningar som gjordes var att artiklarna skulle vara skrivna på

engelska och genomgått “peer-reviewed”. Sökning 1–2 hade avgränsning mellan åren 2009–

2019, i sökning 3 utökades åren till 2000–2019 för att hitta fler artiklar. De tre sökningarna gav

234 träffar och efter att författarna läst alla titlar och många abstract valdes 11 artiklar ut för

fortsatt granskning, se bilaga 1. Artiklarna lästes upprepade gånger i sin helhet för att säkerställa

att de uppfyllde inklusion- exklusionskriterierna. I samtliga artiklar var det svårt att urskilja

endast sjuksköterskors uppfattning/erfarenhet och därför valdes alla artiklarna bort.

Ytterligare två sökningar (4–5, se bilaga 1) med nya sökord gjordes i Cinahl och Medline.

Sökningen utökades och gjordes även i databasen Medline eftersom de första sökningarna, gav

många träffar men inga studier hittades som bara inkluderade sjuksköterskor. Vid sökning 4

och 5 användes nyckelord från artiklar i tidigare tre sökningar. Boolesk söklogik enligt

Östlundh (2017, ss. 72–73) användes då det anses vara ett bra sätt att få träffar där flera likartade

söktermer ingår. Operatorn OR valdes då den gav träffar på artiklar där något eller alla

söktermer som användes ingick. Dessa två sökningar gav ytterligare 517 träffar och efter att

författarna läst alla titlar och många abstract, valdes 24 artiklar ut för ytterligare granskning.

Vid sökningarna användes avgränsningar enligt bilaga 1. De valda 24 artiklarna lästes av båda

författarna och granskades för att se om de uppfyllde inklusion-exklusionskriterierna, kvar blev

sju artiklar. Författarna läste även artiklarnas referenslistor och en artikel inkluderades genom

manuellsökning enligt Östlundh (2017, ss.61–62). Artikeln togs med i analysen då den

motsvarade syftet. De åtta artiklar som används i studien togs från två olika söksträngar som

presenteras i bilaga 1. De lästes noggrant och kvalitetsgranskades enligt frågeställningar som

8

anges av Friberg (2017, s.187). Artiklar från Asien valdes bort då beskrivningen av sjukvården

skilde sig mot artiklarna från västvärlden, och resultaten därför bedömdes svåra att jämföra. På

grund av att det var svårt att hitta artiklar med enbart sjuksköterskor i urvalet har författarna

valt att inkludera en artikel där även sjuksköterskor med ledningsansvar ingår, men där de utgör

en minoritet av de intervjuade. Resultatet i denna artikeln beskriver faktorer som påverkar

implementeringen i sjuksköterskans kliniska omvårdnadsarbete.

Valda artiklar för analys har EBN, EBP eller begreppet forskning i sitt syfte. I de artiklar där

begreppet forskning används görs bedömningen att det likställs med EBN och bedömning har

gjorts att det inte påverkar resultatet. Alla åtta artiklarna som inkluderades i studien presenteras

i nursing/caring tidskrifter och är utförda i Europa, Amerika eller Australien.

Analysmetod

Analysen har utgått från Fribergs fyra analyssteg. Inledningsvis lästes artiklarna noggrant

igenom flera gånger av båda författarna för att förstå innehåll, sammanhang och för att avgöra

om artiklarna var lämpliga att inkludera i resultatet. För att underlätta analysen av artiklarna

skapades en översikt enligt Friberg (2017b, ss. 148–150). Översikten presenterar en kortfattad

sammanställning av artiklarna under rubrikerna: syfte, urval, metod och resultat, se bilaga 2.

Artiklarnas resultat lästes därefter ytterligare flera gånger enskilt av båda författarna. För att

lättare urskilja likheter och skillnader användes färgmarkeringar som författarna därefter

sammanförde och tillsammans sorterades in under rubriker som resulterade i två huvudteman:

hämmande och främjande faktorer (Friberg 2017a, s. 133).

RESULTAT

Resultatet grundar sig på analysen av åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. I analysen framkom

två huvudtema: främjande och hämmande faktorer för om sjuksköterskor ska lyckas med

implementering av evidensbaserad omvårdnad i sitt dagliga arbete. Av respektive huvudtema

framträdde subteman som illustreras i figur 1 nedan.

Figur 1. Beskrivning av huvudteman och subteman

Hämmande faktorer

• Brist på kunskap

• Ovilja att frångå invanda rutiner

• Brist på stöd från läkare

• Brist på stöd från närmsta chef

• Brist på tid

Främjande faktorer

• Stöd från närmsta chef

• Tidsparande och lättillgängligt

• Personligt engagemang

9

Hämmande faktorer

I samtliga artiklar framkom att de intervjuade sjuksköterskorna inte hade något stort intresse

för forskningsresultat och implementering av evidensbaserad omvårdnad, samt att de sällan

förankrade sina beslut i evidens. Bland annat var hög arbetsbelastning, tidsbrist och

kunskapsbrist vanligt förekommande förklaringar till varför de inte eftersökte evidens.

Brist på kunskap

I resultatet av de analyserade artiklarna framkom att sjuksköterskor saknade kunskap kring

evidensbaserad omvårdnad och att utbildning efterfrågades, detta för att kunna implementera

evidens i sjuksköterskors dagliga arbete. Det förekom svårigheter att definiera och skilja på

forskning och evidensbaserad omvårdnad, även om nyutbildade sjuksköterskor upplevdes vara

bättre på det, än sjuksköterskor som hade lång erfarenhet (Schuessler et al. 2018). Mer kunskap

om hur man söker forskningsresultat samt forum där forskning kan diskuteras och erfarenheter

utbytas efterfrågades (Gustavsson, Mattson, Dubbelman & Snöljung, 2014). Bland många

sjuksköterskor fanns en förvirring kring hur forskningsresultat ska omsättas till det dagliga

arbetet. Glappet mellan forskning och klinisk verksamhet upplevdes stort då

forskningssjuksköterskor sällan upplevdes arbeta i klinisk verksamhet utan endast arbetade med

forskning. Sjuksköterskorna upplevde också att kunskapsnivån var låg kring hur nya

forskningsresultat ska implementeras i klinisk verksamhet, vilket var ett hinder för

implementering. Det framkom även att en strukturerad metod för implementering saknades,

vilket ledde till tidsslöseri och dålig samordning mellan sjuksköterskor (Bennasar-Veny,

Gonzalez-Torrente, Pedro-Gomez, Morales-Asencio & Perricas-Beltran, 2016).

Sjuksköterskorna har svårigheter att avgöra vilken evidens de kan lita på och hur den kan

förenas med egna erfarenheter och patientens önskemål och behov (Renolen & Hjälmhult

2015). Vidare framkom att sjuksköterskorna ibland tvivlar på objektiviteten och därmed

kunskapen och kvalitén på vetenskapliga artiklar pga. att artiklarna kan vara sponsrade av

privata företag (Hannes et al. 2007).

Sjuksköterskor som vårdar patienter i hemmet var mer benägna att frångå evidens, eftersom de

var gäster i patientens hem. De anpassade sig efter patientens egna önskemål och deras

förväntningar. Det kunde även vara anhörigas åsikter som hade betydelse för sjuksköterskans

beslut att frångå evidens kring patientens omvårdnad (Hannes et al. 2007; Moloney 2013).

Analysen fann att sjuksköterskor hade olika syn på hur ny evidens skulle inhämtas. En del

sjuksköterskor tyckte att det var personlig motivation och intresse som styrde, andra tycke att

alla har ett personligt ansvar för att hålla sig uppdaterade och sökte självmant ny kunskap via

vetenskapliga tidskrifter (Johnston et al. 2016).

Ovilja att frångå invanda rutiner

I flera av de granskade artiklarna beskrivs en ovilja att frångå invanda rutiner och en osäkerhet

kring implementering av evidens. Sjuksköterskorna som stötte på problem i sitt yrke valde att i

första hand försökte hitta något liknade som de varit med om tidigare för att lösa situationen,

annars frågade de en kollega. Sjuksköterskorna var skeptiska till ny evidens och kände ett

motstånd till förändringar. De hade svaga argument som ursäkter för varför de inte

implementerade evidens. Många sjuksköterskor litade på sin egen och sina kollegors

kunskap/erfarenhet och valde att använda sig av den istället för att söka ny evidens (Hannes et

al. 2007; Pericas-Beltran, Gonzales-Torrente, Pedro-Gomez, Morales-Asencio & Bennasar-

10

Veny 2014; Renolen & Hjälmhult 2015). Vidare framkom att sjuksköterskorna kände trygghet

i att ”göra som man brukar”. Om de inte provade nya sätt behövde de inte oroa sig för att göra

fel. Det nya och okända upplevdes som skrämmande och osäkert. Sjuksköterskorna upplevde

det lättare att garantera säkerhet om arbetet utfördes med rutiner de kände till och som de visste

att de klarade av. En del sjuksköterskor kände inte att de behövde fylla på med ny kunskap efter

sin utbildning utan att de lärde sig av erfarenheter i omvårdnadsarbetet (Gustavsson et al. 2014).

Vidare beskrev sjuksköterskorna det som att ”behålla kontrollen” och att de fattade beslut

utifrån den kunskapen de litade på. De valde ofta att använda egen etablerad kunskap framför

ny kunskap. Negativa erfarenheter av en rutin kunde göra att sjuksköterskor avstod från att

använda den, medan sjuksköterskor som hade positiv erfarenhet av samma rutin valde att

använda sig av den. Några beskrev att de sjuksköterskor som sökte ny evidens och

implementerade det i sitt arbete, kunde få en starkare position i arbetsgruppen än de

sjuksköterskor som hade längre erfarenhet men som inte implementerade evidens lika lätt.

Ibland ledde detta till ett ”A-” och ett ”B-” lag. Detta skapade frustration bland de erfarna

sjuksköterskorna då de tidigare varit i ”A-” laget men på grund av svårigheter att implementera

evidens upplevde att de hamnat i ”B-laget” (Renolen & Hjälmhult 2015). Sjuksköterskorna

upplevde att kollegor hade ett starkt motstånd och lågt intresse till att anpassa sig efter ny

evidens. Om sjuksköterskorna arbetat på ett visst sätt många år, var det en vana som de ogärna

övergav (Schuessler et al. 2018; Hannes et al. 2007). Vidare beskrev några sjuksköterskor att

deras arbete baserades på övertygelse, erfarenhet, kliniska bedömningar samt på forskning.

Arbetsrutiner kunde vara baserade på rutinmässigt beteende snarare än forskningsresultat

(Johnston et al. 2016).

Brist på stöd från läkare

Hierarkin inom sjukvården ses som ett hinder för sjuksköterskor att implementera evidens. I

flera av de granskade artiklarna utrycker sjuksköterskorna en beroendeställning till läkarna och

en passivitet kring inhämtning av ny evidens. Sjuksköterskorna förlitade sig på att läkarna

inhämtade ny evidens, då de ansåg att det är läkarna som styr deras arbete (Hannes et al. 2007).

På grund av olika fokus går läkarnas och sjuksköterskornas åsikter om hur vården ska bedrivas

ibland isär. I patientmötet har läkarna ett botande fokus vilket skiljer sig från sjuksköterskorna

som har fokus på vårdandet. Sjuksköterskorna upplevde att läkarna tar deras åsikter som hot

och då fattar de motsatt beslut för att dominera. Sjuksköterskorna upplevde att detta var ett

problem som främst sågs hos den äldre generationen läkare och kommer därför troligen

försvinna när den yngre generationen tar över (Hannes et al. 2007). Sjuksköterskorna utryckte

att de var nöjda med att ta en passiv roll kring implementering av evidens. De uttryckte att

läkarna var mer lämpade och lämnade därför gärna över ansvaret till dem. Sjuksköterskorna

beskrev också att de använde läkarna som en trygghet i sitt dagliga arbete, om de inte visste vad

de skulle göra eller vilka beslut de skulle fatta så backade de och frågade läkaren och litade på

att hen fattade rätt beslut. Detta gav sjuksköterskorna en känsla av frihet från ansvar, när någon

annan garanterade kvalitén på vården (Gustafsson et al. 2014). Sjuksköterskorna beskrev även

att implementering av ny evidens kunde påverkas negativt av meningsskiljaktigheter. Läkarna

kunde uttrycka misstro till en ny rutin även om den baserades på vetenskapliga artiklar, detta

försvårade sjuksköterskornas arbete med att implementera ny evidens i sitt dagliga arbete

(Renolen & Hjälmhult 2015).

11

Brist på stöd från närmsta chef

Flera faktorer påverkar hur ny forskning implementeras i organisationen. I analysen av

artiklarna framkom bristen på stöd, uppmuntran och uppföljning från närmsta chef som hinder

till implementering av forskning i det dagliga arbetet, vilket ledde till bristande motivation hos

sjuksköterskorna (Schuessler et al. 2018; Renolen och Hjälmhult 2015; Pericas-Beltran et al.

2014; Bennasar-Veny et al. 2016). Sjuksköterskor upplevde att fokus i arbetet var olika för

sjuksköterskor och deras närmsta chef. Chefer upplevdes ha störst fokus på att få kontroll på

ekonomin medan sjuksköterskors fokus var att ge patienterna bästa möjliga vård och hälsa.

Vidare visar analysen att sjuksköterskorna ansåg att chefer inte tog hänsyn till resurserna i

verksamheten, vilken patientgrupp som vårdades eller professionens kompetens när nya

vårdriktlinjer skulle implementeras (Pericas-Beltran et al. 2014). Det kunde även vara tröghet i

organisationen som gjorde att det tog lång tid att få nya vårdriktlinjer implementerade. Detta

angavs som en förklaring till att motivationen var låg kring att söka ny kunskap (Schuessler et

al. 2018).

Brist på tid

Av analysen framkom att sjuksköterskorna upplevde tidsbrist som främsta orsak till att de inte

implementerade ny evidens. Brist på tid pga. hög arbetsbelastning upplevdes påverka kvaliteten

på vården. Det resulterade i bristande dokumentation, att sjuksköterskorna inte implementerade

nya rutiner och inte heller höll sig uppdaterad med senaste evidens. Sjuksköterskorna upplevde

att tidsbrist påverkade deras förutsättningar och möjligheter till implementering av ny evidens

(Johnston et al. 2016). Sjuksköterskorna önskade få arbetstid avsatt för att söka och

implementera evidens. På grund av hög arbetsbelastning beskrev sjuksköterskorna att de inte

hann söka evidens på arbetstid utan det fick ske på fritiden (Gustavsson et al. 2014; Maloney

2013). Analysen visar att sjuksköterskorna kände press från flera håll. Utöver kravet på skriftlig

vetenskaplig dokumentation fanns krav från ledning, patienter samt kollegor (Pericas-Beltran

et al. 2014). Vidare framkom andra perspektiv, sjuksköterskorna beskrev att när de sökte

evidens var de rädda för negativa kommentarer från sina kollegor. Det fanns en rädsla att ny

evidens skulle öka kollegornas arbetsbörda. Vidare beskrev sjuksköterskorna tidsbrist som

orsak, men att det i själva verket handlade om en attityd hos sjuksköterskorna och att tidsbrist

är något att gömma sig bakom för att slippa ändra sitt arbetssätt (Hannes et al. 2007).

Främjande faktorer

Vid analysen framkom faktorer som anses främja implementering av evidensbaserad vård i

sjuksköterskans arbete. Att ha stöd från närmsta chef, att ny evidens finns lättillgänglig och är

tidsparande samt att det finns ett personligt engagemang är faktorer som ansågs främja

implementeringen.

Stöd från närmsta chef

Att det fanns chefer som var förebilder och förespråkade att ny kunskap implementerades och

rutiner uppdaterades var viktigt och ökade motivationen hos sjuksköterskorna. Chefers

uppmuntran inspirerade och påverkade sjuksköterskorna positivt till att använda evidens

(Schuessler et al. 2018). Sjuksköterskorna uttryckte vikten av att chefer prioriterade arbetet med

att söka och implementera evidens i sjuksköterskornas dagliga omvårdnadsarbete. Detta för att

implementeringen skulle utvecklas till en naturlig del i det dagliga arbetet. Vidare framkom att

chefer måste kontrollera att den nya kunskapen används och implementeras. Sjuksköterskorna

erfor att det var alldeles för lätt att följa personliga åsikter och att falla tillbaka i gamla rutiner

12

utan att det ifrågasattes av deras närmsta chef. Även resurser till och rutiner för att introducera

ny personal i implementering av evidens poängteras som viktigt för att implementering skulle

lyckas (Renolen & Hjälmhult 2015; Hannes et al. 2007).

Tidssparande och lättillgängligt

I analysen framkom att sjuksköterskorna ansåg att evidensbaserad omvårdnad bidrog till att

utnyttja resurser och tid på bästa sätt vilket de upplevde som stärkande för professionen och

som ett juridiskt stöd för beslut (Pericas-Beltran et al. 2014). En faktor som främjar

implementeringen är att de nya evidensbaserade riktlinjerna underlättar sjuksköterskors arbete,

till exempel genom att minska onödigt pappersarbete eller gör det lättare att arbeta efter senaste

evidens. Rutiner baserade på evidens upplevdes hjälpa sjuksköterskorna, särskilt

nyutexaminerade, att känna trygghet i sin yrkesutövning och underlätta när de skulle utvärdera

omvårdnaden. Det som framkom som underlättande för implementeringen av nya rutiner

baserade på evidens var att den var lättanvänd, förståelig, tydlig och kortfattad (Johnston et al.

2016). Sjuksköterskorna efterfrågade även en bra intern webbsida, vilket skulle underlätta

arbetet med att söka evidens. De ansåg att det skall vara lätt att söka svar på sina frågor och få

stöd av evidens för att motivera sina kollegor att ändra invanda rutiner (Schuessler et al. 2018).

Personligt engagemang

I analysen framkom att sjuksköterskor uppfattade evidens som en nödvändighet och något de

ville använda i sitt arbete. Trots att sjuksköterskorna såg svårigheter hade många en ambition

att ge evidensbaserad vård till patienterna eftersom de ville vara professionella

sjuksköterskor. En sjuksköterska uttryckte ett personligt ansvar att föreslå och vidta åtgärder

för vilken kunskap hon behövde. En del sjuksköterskor beskrev vikten av kravet på att arbeta

efter evidens, och uppfattade det inte som något som är andras ansvar att leverera till dem, utan

evidens är något som sjuksköterskorna måste hålla sig uppdatera

de med. Evidensbaserat arbetssätt ses som en naturlig del av att vara sjuksköterska (Gustafsson

et al. 2014). Vidare framkom i analysen att sjuksköterskor är mer benägna att söka efter evidens

när de har en specifik uppgift att lösa eller när patienter eller deras anhöriga ställer frågor. De

sökte även evidens när de trodde de visste hur något skulle göras och ville bekräfta att det var

rätt (Renolen & Hjälmhult, 2015). Sjuksköterskorna utrycker att kliniska rutiner som vilar på

evidens ger en professionell bild av sjuksköterskan och ger ett juridiskt stöd att vila beslut i

omvårdnadsarbetet på. De ansåg även att evidens är resurs- och tidssparande samt ger jämlik

vård med hög patientsäkerhet vilket är en motivation till att implementera evidens i det dagliga

arbetet (Pericas-Beltran et al. 2014).

13

DISKUSSION

Metoddiskussion

För att skapa en översikt av kunskapsläget inom valt område valde författarna att göra en

litteraturöversikt enligt Friberg (2017b, s. 141–151). Fribergs metod för litteraturöversikt riktar

sig till studenter som skriver kandidatuppsats och modellen möjliggör en strukturerad

bearbetning av tidigare forskning kring ett problem inom sjuksköterskans kompetensområde.

Litteraturöversikt passade bra på ämnet som författarna valt att fördjupa sina kunskaper inom;

sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar implementering av evidensbaserad

omvårdnad i det dagliga arbetet. Det valda området var brett och det blev därför svårigheter att

avgränsa vid sökning av litteratur. Det fanns många artiklar skrivna inom ämnet men flertalet

var kvantitativa artiklar eller artiklar där även chefer intervjuades. Författarna ville studera

sjuksköterskans upplevelse och valde därför att bara inkludera kvalitativa artiklar samt att det

var sjuksköterskor som intervjuades. Utgångspunkten i en litteraturöversikt är att lära sig söka,

välja ut och sedan analysera artiklar från vetenskapliga tidskrifter. Detta i relation till syfte och

frågeställningar med en kritisk diskussion kring tillvägagångsätt och resultat är relevant för

examensarbete på kandidatnivå (Friberg 2017b, s.142–143).

Vid alla typer av litteraturstudier måste avgränsningar göras för att få ett hanterbart och aktuellt

material att analysera. Författarna valde att avgränsa till åren 2009–2019 för att få så aktuell

forskning som möjligt. För att försäkra sig om att inte missa någon relevant artikel gjordes även

en sökning med åren 2000–2019. Sökningen med åren 2000–2019 resulterade inte i någon

ytterligare artikel relevant för arbetet. Via manuell sökning togs en artikel med som var

publicerad 2007 och tveksamhet fanns kring om resultatet representerade dagens

sjuksköterskor. Bedömning gjordes att den hade ett resultat som var relevant för studien.

En styrka i litteraturöversikten är att alla artiklar är publicerade i ”nursing/caring” tidskrifter,

skrivna av olika författare samt är från olika länder där bakgrunden i studierna beskriver

sjukvården och kulturen likartad som i Sverige, vilket är positivt då resultatet i studierna blir

lättare att jämföra. Mycket tid fick läggas på dataanalysen då samtliga artiklar är skrivna på

engelska. Författarna har svenska som modersmål och då sågs en risk att feltolka artiklarna och

på så vis få ett felaktigt resultat. Därför lästes alla artiklar många gånger av båda författarna,

svåra ord översattes och även synonyma översättningar granskades. För att förhindra

feltolkning av den svenska översättningen har författarna reflekterat tillsammans över

begrepp/termers betydelse i artiklarna. Vid analysen arbetade författarna först var för sig med

att urskilja likheter och olikheter i artiklarna, sedan jämfördes analyserna med varandra och på

detta vis skapades resultatet. Denna analysmetod anser författarna förstärker resultatets

trovärdighet. Ett annat möjligt tillvägagångssätt att belysa sjuksköterskors upplevelse av

faktorer som påverkar implementering av evidensbaserad omvårdnad skulle kunna vara att

författarna själva intervjuade sjuksköterskor. Detta skulle vara tidskrävande och det skulle inte

bli lika stort intervjumaterial som denna litteraturöversikt har gett, dvs totalt 307 intervjuade

sjuksköterskor.

Författarna bedömer att trovärdigheten i resultatet är god då det är sjuksköterskor som ingått i

intervjuerna och inte chefer eller andra personalkategorier. Resultatet speglar enbart

sjuksköterskors upplevelse av vad som hindrar och främjar implementering av evidens. De

subgrupper som framkommit i resultatet, baseras på flera av de granskade artiklarna där

likvärdiga resultat hittats. Även tidigare studier har kommit fram till liknande resultat.

14

Resultatdiskussion

Ämnesområdet som valts är av stort intresse då författarna ser stora brister kring

implementering av evidensbaserad omvårdnad i sjuksköterskans dagliga arbete. Övergripande

visar resultatet av studien att många sjuksköterskor har svårigheter att eftersöka ny evidens och

implementera det på sin arbetsplats. Resultatdiskussionen utgår från resultatets viktigaste fynd

som av författarna anses vara: Brist på kunskap och brist på tid som hämmande faktorer samt

stöd från närmsta chef som främjande faktor för om implementering av evidensbaserad

omvårdnad skall lyckas.

Författarna har under arbetets gång haft problem med att det i de granskade artiklarna både

finns de engelska begreppen EBN och EBP. Begreppen är svåra att skiljas åt, i artiklarna som

inkluderats i studien definieras begreppen likvärdigt, därför har författarna valt att använda

artiklar med både EBN, EBP eller begreppet forskning i resultat då samtliga svarat mot syftet.

Brist på kunskap

Sjuksköterskor har inte lång tradition av att söka forskningsresultat kring sina beslut i

omvårdnadsarbetet. Att få en förändring kring synsättet är nödvändigt för att sjuksköterskor ska

kunna arbeta efter bästa vetenskapliga evidens (Willman et al. 2016, s.31).

Implementeringsforskning på individnivå visar att den enskilda individen måste besluta sig för

att använda evidensbaserade metoder och därmed aktivt söka och implementera nya

forskningsresultat i arbetet. I samtliga granskade artiklar framkom att sjuksköterskor saknar

kunskap om evidensbaserad vård och att utbildning krävs för att kunna möta dagens krav på

implementering av evidens. I dagens sjuksköterskeutbildning har forskning en tydlig plats och

studenterna lär sig söka forskningsresultat och att ha ett kritiskt förhållningssätt till ny kunskap.

Författarna upplever att när sjuksköterskor kommer ut i arbetslivet så saknas förutsättningar för

att söka evidens och vidhålla ett kritiskt förhållningsätt, de faller snabbt in i arbetsplatsens

rutiner. Ingen efterfrågar deras nyvunna kunskap och författarna upplever att de nyexaminerade

sjuksköterskorna ibland möts av motstånd. ”Vi gör som vi alltid har gjort” är ett vanligt svar på

frågan om varför en rutin ser ut som den gör. I flera av de granskade artiklarna beskrivs en

trygghet i invanda rutiner och osäkerhet kring implementering av ny evidens, (Pericas-Beltran

et al. 2014; Renolen & Hjälmhult, 2015; Hannes et al. 2007; Gustavsson et al. 2014), vilket

stärker författarnas upplevelse av att det i praktiken är erfarna kollegers arbetssätt och gamla

rutiner som påverkar hur omvårdnad utförs. Vi upplever att de nyexaminerade sjuksköterskorna

gör som kollegor och avstår från att låta ny kunskap påverka arbetet. Implementeringsforskning

på gruppnivå kan hjälpa oss förtydliga hur människors tanke- och handlingsmönster påverkas

av andra människor (Nilsen 2014c, ss. 77–78). Sjuksköterskor måste förstå att det inte alltid

gynnar utvecklingen att anpassa sig efter gruppen, utan ny kunskap måste implementeras i

arbetet för att vården ska utvecklas och hålla hög kvalitet.

Både i sjuksköterskeutbildningen, inom forskningen och på arbetsplatserna finns i dag en

vårdvetenskaplig prägel. Patientens behov skall stå i centrum och det finns ett patient- och

närståendeperspektiv. Patienterna är också i dagens sjukvård mer delaktiga i sin egen vård. En

möjlighet är att sjuksköterskor ibland frångår evidensbaserad omvårdnad på grund av detta. Det

framkom i analysen att sjuksköterskor som vårdar patienter i hemmet var mer benägna att

frångå evidens, de anpassade sig efter patientens egna önskemål och deras förväntningar. Det

kunde även vara anhörigas åsikter som hade betydelse för sjuksköterskans beslut att frångå

evidens kring patientens omvårdnad (Hannes et al. 2007; Moloney 2013). Vi tror att det skulle

kunna vara så att sjuksköterskor påverkas av patienter och anhörigas inflytande, detta kan skapa

15

en osäkerhet, när skall de följa evidens och när skall de anpassa vården efter patientens egna

behov. Det är viktigt att sjuksköterskor förstår innebörden av evidensbaserade riktlinjer och

förstår betydelsen och konsekvenserna av att följa eller avvika från evidens (Willman 2019, s.

185).

Ny kunskap, gör att vården utvecklas. Forskningsresultat ska omsättas och användas, det vill

säga implementeras i den dagliga vården. Därför behövs kunskap om vad implementering

innebär och om vad som underlättar respektive försvårar införandet av ny forskning (Nilsen

2014b, s.61). Resultatet visar att det finns ett gap mellan tillgänglig kunskap och den kunskap

som används av sjuksköterskor i kliniskt arbete. Att sjuksköterskor tar del av

implementeringsforskning tror författarna kan bidra till ökad kunskap, och främja

implementeringen av evidens (Bennasar-Veny et al. 2016). På individnivå kan det betyda att

sjuksköterskor förstår vikten av att använda sig av en evidensbaserad metod, arbeta i enlighet

med en riktlinje eller på annat sätt söka och tillämpa forskningsresultat i sitt arbete. För att detta

ska ske krävs ökad kunskap kring forskningsresultat och implementering, vilket även

framkommer i samtliga åtta granskade artiklar.

Det publiceras idag mer än en miljon vetenskapliga artiklar per år inom hälso- och

sjukvårdsområdet, varav 18 000 per år i omvårdnadstidskrifter (Rosén 2019, s. 203). Detta

medför uppenbara svårigheter för enskilda sjuksköterskor att hitta och bedöma tillförlitligheten

i vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det saknas tillgänglighet till forskningsanknuten

litteratur på deras arbetsplatser, sjuksköterskor känner sig isolerade från nyhetsflödet inom

omvårdnadsforskning och att de väljer att inte läsa omvårdnadstidskrifter på sin fritid

(Gustavsson et al. 2014; Hannes et al. 2007). För att underlätta tillgängligheten till forskning

på arbetsplatsen vore en möjlighet att prenumerera på en omvårdnadstidskrift som finns lätt

tillgänglig i till exempel personalrum. Att låta nyutexaminerade sjuksköterskor presentera sin

kandidatuppsats på arbetsplatsen vore ett sätt att presentera och väcka nyfikenhet för

forskningsresultat hos yrkesverksamma sjuksköterskor.

Brist på tid

Under hela 2000-talet har det i Sverige varit brist på sjuksköterskor inom hälso- och

sjukvården. Detta tror författarna har medfört att chefer prioriterat bort arbetsuppgifter som inte

är patientnära arbete för att få vården att hålla hög patientsäkerhet trots bristande resurser. I

samtliga åtta artiklar framkom att sjuksköterskor upplever att det inte finns tid för att söka efter

ny evidensbaserad kunskap. Hög arbetsbelastning leder till tidsbrist och stress vilket gör att

uppdatering inom forskningen prioriteras bort. Författarna tror inte enbart att det är tidsbrist

som är orsaken till att ny evidens inte eftersöks, men det anges ofta som en orsak vilket även

Hannes et al. (2007) såg i sina fokusgruppsintervjuer. Sjuksköterskor kan skylla på tidsbrist

och låg bemanning för att själv slippa ta ansvar för sin kunskapsinhämtning.

I analysen framkom att sjuksköterskorna vid osäkerhet kring beslut väljer att rådfråga ansvarig

läkare som har det yttersta medicinska ansvaret och av sjuksköterskorna upplevs hålla sig

uppdaterade med senaste forskning (Gustafsson 2014). En förklaring tror vi skulle kunna vara

att sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad, vilket är en kombination av vårdvetenskap,

medicinsk vetenskap, helhetssyn och ett patientcentrerat synsätt. Författarna upplever att

vårdvetenskap är ett komplext område utan tydlig avgränsning mot medicinsk vetenskap. En

osäkerhet i kombination med tidsbrist skulle kunna vara en förklaring till att sjuksköterskor

väljer att fråga läkaren istället för att själv söka efter senaste evidens.

16

Resultatet av vår studie visar att stödet från närmsta chef är viktigt, och då angavs inte tid som

främsta stöd utan motivation, uppmuntran, uppföljning och tillgänglighet till databaser var

orsaker som angavs som avgörande (Hannes et al. 2007; Schuessler et al. 2018; Bennasar-Veny

el al. 2016).

I Socialstyrelsens rapport, kompetensförsörjning och patientsäkerhet presenteras ett samband

mellan såväl otillräcklig bemanning som otillräcklig kompetens och risk för vårdskador

(Socialstyrelsen 2018) vilket visar att när sjuksköterskor får fler patienter att ansvara för ökar

riskerna och vårdskador inträffar. Resultatet i vår studie visar att sjuksköterskor upplever krav

från flera olika håll vilket i förlängningen kan vara ett hot mot patientsäkerheten. De ska

tillgodose patient och närståendes önskemål, de har krav från närmsta chef att arbeta effektivt

och resurssnålt och de ställer även höga krav på sig själv att leverera en felfri vård (Johnston et

al. 2016; Pericas-Beltran et al. 2014). Utöver detta framhålls i ICN:s etiska kod för

sjuksköterskor att sjuksköterskan skall leda, prioritera, fördela och samordna vårdarbetet i

teamet, utifrån teammedlemmarnas kompetens (Svensk sjuksköterskeförening 2017b). Kanske

bidrar krav och hög arbetsbelastning till att sjuksköterskor har svårt att prioritera sökning och

implementering av ny evidens, vilket leder till att sjuksköterskorna inte ger omvårdnad baserad

på evidens.

Stöd från närmsta chef

Implementeringsforskning på organisatorisk nivå handlar om ledarskap, organisationskultur,

organisationsklimat och organisatoriskt lärande samt ledarskapets betydelse för medarbetarnas

motivation. (Nilsen, 2014c. ss.79–81). I flera av de granskade artiklarna framkom att

sjuksköterskor upplevde att närmsta chef inte tar hänsyn till organisatoriska strukturer. Behovet

av stöd, uppmuntran och uppföljning från närmsta chef upplevdes som viktigt för att

implementering av ny evidens skulle vara framgångsrik och bli en naturlig del av

sjuksköterskors arbete (Schuessler et al. 2018; Renolen & Hjälmhult 2015; Pericas-Beltran et

al. 2014; Bennasar-Veny et al. 2016). Flera av de granskade artiklarna visade även på att för att

få fart på arbetet med implementering av evidensbaserad omvårdnad i det dagliga arbetet,

krävdes att cheferna avsatte tid för utbildning och reflektion kring forskningsresultat. Cheferna

måste även efterfråga kunskapsläget och uppmuntra sökning av evidens när nya rutiner ska

implementeras (Schuessler et al. 2018; Renolen & Hjälmhult 2015; Pericas-Beltran et al. 2014;

Bennasar-Veny et al. 2016). Chefer måste vara medvetna om hur nödvändigt det är med

kontinuerlig kunskapsutveckling, både för sjuksköterskor personligen men också för

sjuksköterskeprofessionen (Willman 2019, s. 185). Arbetsgivare har enligt kap.1 §2 i

patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ansvar att aktivt arbeta med patientsäkerhet och att vidta

åtgärder för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Sjuksköterskornas närmsta chef

borde därför ha ett tydligare uppdrag att uppmuntra och underlätta för sjuksköterskor att

implementera ny evidens, som ett led i att arbeta patientsäkert och förhindra vårdskador.

Det framkommer tydligt i studiens resultat att cheferna har en viktig roll för om

sjuksköterskorna skall implementera ny evidens i sitt arbete. Detta resultat stöds också av

Bianchi et al. (2018) som gjort en litteraturstudie av 28 vetenskapliga artiklar. Där framkom att

chefer måste inspirera, och skapa ett gynnsamt stödjande klimat på arbetsplatsen. För att lyckas

med implementering av evidens krävs att cheferna har goda kunskaper, dvs är medvetna om

hinder och gör något åt de hinder som finns för implementering. Cheferna måste även förstå sin

roll vad gäller att skapa en stödjande och optimal miljö. Även Shuman et al. (2018) kom fram

till hur viktiga chefers egenskaper är för att skapa ett klimat på arbetsplatsen som gynnar

implementering av ny evidens. Slutsats för Shuman et al. (2018) var att det behövs mer

17

forskning kring hur chefer kan förbättra och skapa en gynnsam miljö för implementering.

Kjerholt och Holge-Hazelton (2017) gjorde en pilotstudie där de utvärderade en ”jounal club”

för sjuksköterskors chefer. De fann att utbildningen kunde vara användbar och meningsfull för

att utveckla chefernas kompetens. Cheferna som deltog upplevde att de blev bättre på att stödja

sjuksköterskor på arbetsplatsen kring evidensbaserat arbetssätt. Gardner et al. (2016) fann att

genom schemaläggning av en ”Nursing Journal Club” där sjuksköterskor fick söka evidens som

behövdes i arbetet och som stämde överens med arbetsplatsens mål eliminerade de hinder som

sjuksköterskor angav som orsak till att de inte sökte och implementerade ny evidens: tidsbrist,

brist på kunskap samt känslan att det måste vara meningsfullt för arbetet. Vidare fann även

Gardner et al. (2016) att viktigast för att lyckas med implementeringen är ledarskapet och att

nödvändiga resurser finns tillgängliga. För att öka förståelsen och intresset samt för att

underlätta implementering av evidens i sjuksköterskors dagliga arbete, skulle ett sätt kunna vara

att cheferna inför regelbundna diskussioner på arbetsplatsträffar eller sjuksköterskemöten, en

så kallad ”journal club”. Sjuksköterskorna skulle tex kunna ansvara för att på mötet presentera

en vetenskaplig artikel med ett ämne som är aktuellt på arbetsplatsen. En handledare eller

mentor skulle kunna vara ett stöd till att diskutera innehållet och dess tillämpning. I

förlängningen skulle det kunna leda till ett naturligt inslag i sjuksköterskans arbete och en

spontan sökning efter evidens. De erbjuder också nya sjuksköterskor en möjlighet att prata med

mer rutinerade sjuksköterskor om patientvårdsproblem.

För att implementera evidensbaserad omvårdnad ser författarna till studien att det krävs aktiva

och stödjande chefer och att alla sjuksköterskor i personalgruppen känner sig delaktiga. Viktigt

är att kontinuerligt följa upp, utvärdera och återföra resultatet till det dagliga arbetet. Forskning

visar att transformativt ledarskap kan vara en framgångsfaktor. Det finns många studier om hur

ett transformativt ledarskap kan stärka medarbetarnas välbefinnande och engagemang. Dellve

och Eriksson (2016) beskriver att transformativt ledarskap anses motivera och engagera genom

att göra medarbetarna medvetna om verksamhetens mål och värderingar. Transformativt

ledarskap fokuserar på att öka medarbetarnas inflytande genom tydliga visioner och mål,

förmedla stolthet i arbetet och skapa respekt och tillit genom hög moral i ledarskapet.

Transformativt ledarskap motiverar även medarbetarna genom att skapa mening till mål och

visioner, vilket leder till att medarbetare känner tillhörighet, meningsfullhet och vilja att

prestera bättre (Dellve & Eriksson 2016)

Hållbar utveckling

Vid FN:s toppmöte 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål för hållbar

utveckling i världen. Vid framtagande av de globala målen var det tre dimensioner;

ekonomiska, sociala och miljömässiga som belystes för en hållbar utveckling

(Regeringskansliet u.å). Regeringen har lyft fram sex fokusområden som beskriver hur Sverige

ska bidra för att nå de globala målen. Ett av dem är jämlikt och jämställt samhälle

(Handlingsplan agenda 2030 2018). Som sjuksköterska och medmänniska har vi ett ansvar att

arbeta för en hållbar samhällsutveckling och för att bekämpa ojämlikheter. Resultat i vår studie

belyser vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor att implementera evidens i det dagliga

arbetet. Att sjuksköterskor får bättre kunskap om och arbetar efter senaste evidens leder till

ökad vårdkvalitet. Detta ger förutsättningar att förändra sjukvården mot att bli en mer jämlik

hälso- och sjukvård, där alla får vård efter senaste forskningsresultat oavsett var de bor eller

vem de är. När sjuksköterskor inte arbetar efter senaste evidens skulle det kunna innebära att

vården inte bedrivs på ett ekonomiskt effektivt sätt. De resurser vi har ska vi använda på bästa

möjliga sätt, såväl ur mänskligt som materiellt perspektiv. Att arbeta efter evidens leder till att

18

sjuksköterskor blir bättre på att använda resurser på rätt sätt för att bidra till en mer hållbar

utveckling i framtiden.

SLUTSATSER

Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar implementering av

evidensbaserad omvårdnad i det dagliga arbetet. Resultatet kan bidra till förståelse för hur

viktigt det är med kontinuerlig kunskapsutveckling och chefers betydelse för att

implementering av evidens ska lyckas. Resultatet visar att kunskap saknas och utbildning

efterfrågas. Tidsbrist angavs som orsak till att sjuksköterskor inte söker och implementerar ny

evidens och det framkom att chefers stöd och engagemang har stor betydelse för om arbetet

med implementering av evidens ska lyckas.

Framtida forskning

De flesta artiklarna var publicerade efter 2013 och datainsamlingen var utförd flera år före

publicering. Ingen studie med datainsamling utförd efter 2016 hittades trots att vi upplever att

omvårdnadsforskningen har blivit mer uppmärksammad inom professionen, detta talar för att

fortsatt forskning är befogad, för att ytterligare belysa sjuksköterskors upplevelse av vad som

hindrar och främjar implementering av evidens.

Sjuksköterskans närmsta chef måste ges förutsättningar för att utöva ett ledarskap som tar

tillvara kunskap och intresse hos sjuksköterskorna och ger förutsättningar som främjar

implementering av evidens utan att arbetsbelastningen upplevs öka. För att evidensbaserad

omvårdnad ska bli en naturlig del i sjuksköterskans dagliga arbete ser författarna att det krävs

fortsatt forskning kring chefers kunskap, förståelse och förutsättningar kring implementering

av evidens. Vår litteraturöversikt beskriver att sjuksköterskors upplevelse är att deras närmaste

chefer inte prioriterar arbetet med att söka och implementera evidens. Vidare ser författarna att

fortsatt forskning kring sjukvårdsledning och politikers kunskap, förståelse och inställning till

chefens betydelse för implementering är ett område som är viktigt att bedriva forskning inom.

Detta skulle ge ökad kunskap kring chefers utbildningsbehov och vilka förutsättningar som

leder till ett främjande ledarskap inom implementeringsarbete av evidens.

19

REFERENSER Referens med * är inkluderade i resultatanalysen.

Andersson, Å. (2019). Vårdskador vid omvårdnad i särskilda boenden. I Ödegård, S. (red.)

Säker vård- nya perspektiv på patientsäkerhet. Stockholm; Liber, ss.177–186.

Arman, M. Ranheim, A. Rydenlund, K. Rytterström, P. & Rehnsfeldt, A. (2015). The Nordic

Tradition of Caring Science: The Works of Three Theorists. Nursing Science Quarterly. 28. ss.

288–296.

Bahtsevani, C. Willman, A. Rohlin, M. & Levi, R. (2006). Evidensbaserad vård -att använda

vetenskaplig kunskap i det dagliga vårdarbetet. Omvårdnadsmagasinet, (5), ss. 18–24.

*Bennasar-Veny, M. Gonzalez-Torrente, S. Pedro-Gomez, D. Morales-Asencio, J.M. &

Perricas-Beltran, J. (2016). Using knowledge as the basis for evidence‐based practice in

primary care nurses. International Nursing Review, 63, ss. 250–258.

Bentling, S. (2019). Sjuksköterskeprofessionen -en tillbakablick på kompetens och

kunskapskrav. I Leksell, J. & Lepp, M. (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm;

Liber, ss. 30–55

Bianchi, M. Bagnasco, A, Bressan, V. Barisone, M. Timmins, F. Rossi, S. Pellegrini, R. Aloe,

G. & Sasso, L. (2018) A review of the role of nurse leadership in promoting and sustaining

evidence-based practice. Journal of Nursing Management 26 ss. 918–932.

Dahlborg, E. (2019) I backspegeln – en historisk återblick. I Dahlborg, E. (red.) Att bli

sjuksköterska- en introduktion till yrke och ämne.3 uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 45–67.

Dellva, L. & Eriksson, A. (2016) Hållbart ledarskap- I vardag och förändring. Borås:

Högskolan Borås.

https://www.hb.se/Global/HB%20-%20externt/Forskning/Dellve%202016_1.pdf (2019-12-

20)

Ekebergh, M. (2015). Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans

omvårdnadsarbete. I Arman, M. Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red). Teoretiska grunder för

vårdande. Stockholm: Liber, ss. 15–24

Finnström, B. (2019). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. I Dahlborg, E. (red).

Att bli sjuksköterska- en introduktion till yrke och ämne. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur, ss.

73–96.

Flensner, G. (2019). Det vetenskapliga ämnet. I Dahlborg, E. (red.). Att bli sjuksköterska- en

introduktion till yrke och ämne.3 uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 103–128.

Friberg, F.(red.) (2017). Dags för uppsats-Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.

3 uppl., Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ

forskning. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats-Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 129–139.

20

Friberg, F. (2017b). Att göra litteraturöversikt. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats-Vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 141–151.

Friberg, F. (2017c). Tankeprocessen under examensarbetet. I Friberg, F. (red). Dags för

uppsats-Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur, ss.

37–48.

Furåker, C. & Nilsson, A. (2019). Kompetens, kunskap och lärande. I Leksell, J. & Lepp, M.

(red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm; Liber, ss. 11–29.

Gardner Jr, K. Kanaskie, M-L, Knehans, A. Salisbury, S. Doheny, K, & Schirm, V. (2016).

Implementing and sustaining evidence-based practice through a nursing journal club. Applied

Nursing Research 31, ss. 139–145.

*Gustavsson, L-K. Mattson, K. Dubbelman, K. & Snöljung, Å. (2014). Aspects of nursing with

evidence-base when nursing frail older adults: a phenomenographic analysis of interviews with

nurses in municipal care. Scandinavian Journal of Caring Sciences 28, ss. 793–801.

Handlingsplan agenda 2030(2018). Stockholm: Finansdepartementet & utrikesdepartementet.

https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/handlin

gsplan-agenda-2030.pdf (2020-03-08)

*Hannes, K. Vandersmissen, J. De Blaeser, L Peeters, G. Goedhuys, J. & Aertgeerts, B. (2007)

Barriers to evidence- based nursing: a focus group study. Journal of Advanced Nursing 60 (2),

ss 162–171.

*Johnston, B. Coole, C. Narayanasamy, M. Feakes, R. Whitworth, G. Tyrell, T. & Hardy, B.

(2016). Exploring the barriers to and facilitators of implementing research into practice. British

Journal of Community Nursing, 21(8) ss. 39–398.

Kjerholt, M. & Holge-Hazelton, B. (2017). Cultivating a culture of research in nursing through

a journal club for leaders: A pilot study. Journal of Nursing Management. 26 ss.42–49.

Leksell, J. & Lepp, M. (2015). En kvalitativ god vård inom hälso- och sjukvård. I Leksell, J. &

Lepp, M.(red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm; Liber, ss.11–14.

Lindal, B. (2019) Att vårda på evidensbaserad grund. I Dahlborg, E. (red.) Att bli sjuksköterska-

en introduktion till yrke och ämne.3 uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 220–242.

*Moloney, CW. (2013). Behavioural intention and user acceptance of research evidence for

Queensland nurses: provision of solutions from the clinician. Nurse Education In Practice,

13(4) ss. 310–316.

Nilsen, P. (2014a). Evidensbaserad praktik - teori och tillämpning. I Nilsen, P. (red.)

Implementering av evidensbaserad praktik. Malmö: Gleerups, ss. 43–57.

Nilsen, P. (2014b). Implementeringsforskning - en introduktion. I Nilsen, P. (red.)

Implementering av evidensbaserad praktik. Malmö: Gleerups, ss. 61–70.

21

Nilsen, P. (2014c). Teorier för implementeringsforskningen. I Nilsen, P. (red.) Implementering

av evidensbaserad praktik. Malmö: Gleerups, ss. 73–93.

*Pericas-Beltran, J. Gonzalez-Torrente, S. De Pedro-Gomez, J. Morales-Asencio, JM. &

Bennasar-Veny, M. (2014) Perception of Spanish primary healthcare nurses about evidence-

based clinical practice: a qualitative study. International Nursing Review 61 ss. 90-98.

Regeringskansliet (u.å). Agenda 2030 och de globala målen. Stockholm: Regeringskansliet.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ (2020-03-08)

*Renolen, Å. & Hjälmhult, E. (2015). Nurses experience of using scientific knowledge in

clinical practice: a grounded theory study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(4) ss.

633–641.

Rosén, M. (2019). Evidens och evidensbaserad vård. I Leksell, J. Lepp, M. (red.)

Sjuksköterskans kärnkompetenser. 2 uppl. Stockholm; Liber, ss. 187-203.

*Schuessler, Z. Castillo, L. Fessler, S. Herrmann, R. Kuntz, D. & Spencer, B. (2018). A

Qualitative Description of Nurses Experiences with Incorporation Research into Practice.

Journal of Continuing Education in Nursing, 49(7) ss. 299–306.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

Shuman, C. Liu, X. Aebersold, M. Tschannen, D. Banaszak-Holl, J. & Titler, M. (2018)

Associations among unit leadership and unit climates for implementation in acute care: a cross-

sectional study. Implementation science 13:62 ss.1–10.

Socialstyrelsen (2017). Definitionen av patientsäkerhet och vårdskada. Stockholm:

Socialstyrelsen.

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/definitionen-av-patientsakerhet-

och-vardskada (2019-09-09)

Socialstyrelsen (2018). Kompetensförsörjning och patientsäkerhet- Hur brister i bemanning

och kompetens påverkar patientsäkerheten. Stockholm: Socialstyrelsen.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-

2-15.pdf (2019-08-20)

Svensk sjuksköterskeförening (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska,

Stockholm: svenska sjuksköterskeföreningen. https://www.swenurse.se/globalassets/01-

svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-

legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf (2019-08-20)

Svensk sjuksköterskeförening (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, Stockholm:

svenska sjuksköterskeföreningen.

www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf (2019-12-

20)

22

Willman, A. Bahtsevani, C. Nilsson, R. & Sandström. (2016). Evidensbaserad Omvårdnad,

En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.

Willman, A. (2019). Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I Leksell, J. Lepp, M. (red.)

Sjuksköterskans kärnkompetenser. 2 uppl., Stockholm; Liber, ss.177–186.

Wu, Y. Brettle, A. Zhou, C. Ou, J. Wang, Y. & Wang, S. (2018). Do educational interventions

aimed at nurses to support the implementation of evidence-based practice improve patient

outcomes? A systematic review. Nurse Education Today, 70 ss. 109-114.

Ödegård, S. (2019). Från straff till prevention - en tillbakablick. I Ödegård, S. (red.) Säker vård-

nya perspektiv på patientsäkerhet. Stockholm: Liber, ss. 30–65.

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats-Vägledning i

litteraturbaserade examensarbeten. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 59–82.

23

Bilaga 1: Sökmatris

Databas och

sökdatum

Söksträng

Avgränsning Antal träffar Valda artiklar

efter abstrakt

Antal valda

artiklar-

Kvalitativa

Cinahl

190408

Sökning 1

Nursing practice,

evidence-based

Nursing knowledge

Practice guidelines

Implement*

Interview guides

2009–2019

Peer-reviewed

Engelska

8 1 0

Cinahl

190408

Sökning 2

Barriers to evidence-

based nursing

Implement*

interview

2009–2019

Peer-reviewed

Engelska

79 5 0

Cinahl

190506

Sökning 3

Evidence based practice

or ebp

nurs*

Implement*

Challenges or barriers or

difficulties or issues or

problems

research utilization

2000–2019

Peer-reviewed

Engelska

147 5 0

Cinahl

190520

Sökning 4

MW "Research, Nursing

Utilization" OR

"Nursing Practice,

Evidence-Based"

Perspective OR

experience OR attitude

OR perception OR

qualitative OR narrative

OR "focus group"

Implement* OR

compliance OR adapt*

MW nurse OR nurses

2009–2019

Peer-reviewed

Engelska

317

17 6

1 Referenssökning

Medline

190520

Sökning 5

MW “nursing research”

OR “Evidence-Based

Nursing”

perspective OR

experience OR attitude

OR perception OR

qualitative OR narrative

OR "focus group"

Implement* OR

compliance OR adapt*

MW nurse OR nurses

2009–2019

Engelska

200 7 1

Totalt 8

24

Bilaga 2: Översikt av analyserad litteratur

Titel, författare, tidskrift,

årtal, land

Syfte

Metod och urval

Resultat

Aspects of nursing with

evidence-base when nursing

frail older adults: a

phenomenographic analysis of

interviews with nurses in

municipal care.

Gustavsson, L-K. Mattson, K.

Dubbelman, K. Snöljung, Å.

Scandinavian Journal of

Caring Sciences 2014; 28, ss.

793-801.

Sverige

Identifiera och beskriva

hur

kommunsjuksköterskor

upplever arbetet med

EBN vid vård av svaga

äldre.

Kvalitativ metod

35 ssk

Semistrukturerad

Intervjuer

Våren 2012

4tema

EBN som önskad och förväntad uppgift:

Förväntningar från sig själva, arbetsgivaren, från

policyhandlingar och patienter. Nödvändigt i yrket.

Brist på praktiska stödstrukturer för att tillämpa

EBN: Tid, tillgänglighet, ökad kunskap för att söka

forskning och forum för kunskapsutbyte.

Brist på förtroende för egen förmåga att använda

EBN i det dagliga arbetet: Uppfattar andra mycket

mer kompetenta, brist på utbildning i området,

isolerad från nyhetsflödet från omvårdnadsforskning.

Äldre ssk osäkra.

Tro på att det kommer fungera ändå. ”En

säkerhet att göra som vanligt”, tro på att sanna bevis

bara kommer från läkare och patienten. Andra

experter kommer att ta hand om forskning.

A Qualitative Description of

Nurses Experiences With

Incorporation Research into

Practice.

Schuessler, Z. Castillo,

L. Fessler, S. Herrmann,

R. Kuntz, D. Spencer, B.

A Journal of Continuing

Education in Nursing, 2018;

49 ss. 299-306.

USA

Få insikt i upplevelsen

av att leta upp, granska

och implementera

forskning i praktiken.

Kvalitativ

beskrivande metod.

13 ssk.

Semistrukturerade

intervjuer med öppna

frågor.

Juli 2016

3 tema.

Medvetenhet: Svårt att skilja på forskning och EBP,

ökad medvetenhet med efterföljande implementering

av EBP skulle vara ett paradigmskifte för ssk.

Motivation att förändra: ssk vill ge patienterna god

vård. Förebilder är viktigt för motivationen,

inspirerar och uppmuntrar till EBP.

Hinder: Motstånd till förändring, brist på resurser,

pengar, kunskap och utbildning. Tidsbrist. Bristande

ledningsstöd.

Barriers to evidence- based

nursing: a focus group study

Hannes, K. Vandersmissen, J.

De Blaeser, L Peeters, G.

Goedhuys, J. Aertgeerts, B.

Journal of Advanced Nursing

2007. 60(2) ss 162-171.

Belgien

Undersöka hinder för

EBN, bland belgiska

sjuksköterskor

Kvalitativ metod.

53 Ssk

5 fokusgrupper

Semistrukturerade

intervjuer med öppna

frågor.

Oktober 2004-

oktober 2005.

5 tema:

Läkare: Styr ssk arbete, en hierarki, det är svårt att

säga emot läkare, förlitar sig på att läkare är

uppdaterade.

Patienter och familj: Ssk kan frångå evidens då de

är gäster i patientens hem. Anpassar sig till

patientens önskemål och förväntningar. Patienten

värderar läkarens åsikter högre.

Ledning / chefer: Har fokus på ekonomi. Ssk har

mer fokus på vårdens kvalitet. Chefer är medvetna

om att evidens bör implementeras, men har inga

verktyg för hur det ska ske. Bristande uppföljning.

Sjuksköterskor: Motstånd och lågt intresse för

EBP. Baserar vården på erfarenheter istället för att

söka forskning.

Brist på tid, brist på utbildning/kunskap. Ingen

ekonomisk vinning.

Evidens/bevis: Saknar kunskap och färdighet att

utföra EBN. Ej åtkomst till vetenskaplig information,

ej på egna språket, motivationen att läsa tidskrifter är

låg.

25

Behavioural intention and user

acceptance of research

evidence for Queensland

nurses: provision of solutions

from the clinician.

Moloney, CW.

Nurse Education In Practice

2013 Jul; Vol. 13 (4), pp. 310-

316.

Australien

Vilka faktorer påverkar

forkningsutnyttjandet

hos ssk inom

njurmedicin i

Queenland.

Ssk bads beskriva både

positiva och negativa

erfarenhet av att

använda

forskningsbevis

Kvalitativ metod

48 ssk

6 st fokusgrupper.

Semistrukturerade

intervjuer

Del i större studie

Tid, kunskap, arbetsbelastning,

organisationsfaktorer, informationsåtkomst,

inlärning och komplexitet

4 nya tema:

Kulturell bakgrund: Kulturell bakgrund och

utomeuropeiskutbildning påverkar hur forskning

implementeras.

Familjeinflytande: Familjärt stöd påverkar

patienten. Patient, familj deltar/ ifrågasätter/vården.

Stor mängd forskning: Förväntningar att

genomföra och använda forskning. Svårigheter att

gallra i all information.

Utbildningsbehov: Saknar kunskap om hur

forskning implementeras i verksamheten.

Exploring the barriers to and

facilitators of implementing

research into practice

Johnston, B. Coole,

C. Narayanasamy, M. Feakes,

R. Whitworth, G. Tyrell,

T. Hardy, B.

British Journal of Community

Nursing, 2016. 21(8) ss. 39-

398.

England

Undersöka hinder och

underlättande för att

implementera forskning

i praktik.

Kvalitativ metod

22 ssk

4 fokusgrupper.

Semistrukturerade

intervjuer.

Del i större studie

Januari 2016.

4 tema

Hålla sig uppdaterad: Forskning var inte en

prioritet, en aktivitet som man gjorde utanför

arbetstid. Uppfattningen var att vård bygger på tro,

erfarenhet och klinisk bedömning, såväl som på

evidens.

Klinisk rutin: Önskar valmöjligheter att använda

kliniska rutiner. Viktigt att det gör jobbet enklare.

Utformningen viktig. Bra stöd för nya ssk. Inte alltid

anpassade till patienten.

Utbildning/träning: Viktigt med utbildning och

träning för att implementering ska bli av.

Implementering: Brist på tid, ökad arbetsbelastning

upplevdes påverka kvaliteten på arbetet,

genomförande av nya rutiner, möjligheten att hålla

sig uppdaterad med forskning och möjlighet till

utbildning. Oro över att inte "göra det rätta".

Nurses experience of using

scientific knowledge in

clinical practice: a grounded

theory study

Renolen, Å. Hjälmhult, E.

Scandinavian Journal of

Caring Sciences, 2015. 29(4)

ss. 633–641.

Norge

Få mer kunskap om vad

ssk uppfattar som den

viktigaste utmaningen

för att kunna

implementera EBP,

samt förklara hur de

agerar för att möta och

övervinna dessa

utmaningar.

Grounded theory

study

14 ssk.

Fyra fokusgrupper.

Semistrukturerade

intervjuer.

November 2011-

januari 2012.

3 huvudkategorier.

Frågande strategi: Lärde sig genom att arbeta med

rutiner, resultatet blev att de blev säkrare vad gäller

EBP. Prioriterades inte av chefer och en otillräcklig

resursfördelning, brist på tid och personal var en

utmaning. Lätt att följa individuella rutiner och att

falla tillbaka i gamla rutiner.

Kritiskt söka kunskap: Ändrar inte sin praxis om

de var osäkra på fördelarna för patienten.

Erfarenheten av att använda ett arbetssätt påverkar

om ssk väljer att använda det eller inte.

Bibehålla kontrollen: Använde huvudsakligen

etablerad kunskap snarare än ny. Ssk litar mer på

egna erfarenheter än forskning. Chefer kontrollerade

inte att ny forskning användes, resurser och prioritet

saknades

26

Perception of Spanish primary

healthcare nurses about

evidence-based clinical

practice: a qualitative study

Pericas-Beltran, J. Gonzalez-

Torrente, S.

De Pedro-Gomez, J. Morales-

Asencio, J.M. Bennasar-Veny,

M.

International Nursing Review

2014;61 ss. 90-98

Spanien

Undersökte

sjuksköterskor på

spanska vårdcentraler

med avseende på

kunskap, fördelar och

hinder med EBP.

Kvalitativ studie

46 ssk

5 fokusgrupper varav

1 grupp med

lednings-ansvariga

ssk. (8st)

Halvstrukturerade

guider som

samtalsunderlag.

Mars-september

2010.

4 tema

Sökning efter EBP: Vanligast var att fråga en

kollega om man hade ett problem eller söka på

internet. Detta för att man ville ha ett snabbt svar.

Spridning av EBP: Interna utbildningstillfällen.

Workshops

Fördelar med tillämpning av EBP: Gav hög

kvalitet på vården. Sparade tid och utnyttjade

resurserna bäst. Både en utmaning och en

motivation

Hinder för implementering och användning av

EBP: Bristen på stöd, uppmuntran och erkännande

av EBP Motsättningar mot klinisk praxis bland

personal. Svårigheter att ändra praxis trots att

evidens finns.

Using knowledge as the basis

for evidence-based practice in

primery care nurses

Bennasar-Veny, M. Gonzalez-

Torrente, S. Pericas-Beltran, J.

International Nursing Review

2016; 63 s250-258

Spanien

Studera behovet av och

användning av

forskning, som grund

för EBP på

arbetsplatsen. Samt titta

på vilka faktorer som

kan hindra eller

möjliggöra

genomförandet i dagligt

arbete.

Kvalitativ studie

76 ssk

5 Fokusgrupper

Halvstrukturerade

intervjuer.

Mars-september

2010.

3tema

Medvetenhet om behovet av att använda kunskap

från forskning: Alla ansåg att det saknades struktur

för att utföra EBP, brist på tid och dålig samordning

mellan ssk

Sjuksköterskor som kunskaps spridare:

Förvirring mellan inhämtning av evidens och

användning. Svårt att omsätta teori till praktik.

Behov av att ifrågasätta rutiner för att skapa ny

kunskap.

Motivation att använda forskning trots hinder:

Stimulans och motivation från ledning för att

underlätta användningen av EBP. Tid för att söka

information, hålla sig uppdaterad behövdes, det

fanns bara tid för patientarbete.