PRESSADEÖsterlenuppfödletar möjlighete

FÄRRE HÖNMinskat hönsanti Tyskland

SENASTE NYDet röda höns-kvalstret

SIFFROREFSA om campbacter i EU-26

ÄGGBIKTENKronägg frågarunga

FJÄDERFÄ

F Ö R E N I N G E N S VF J Ä D E R F Ä S K Ö T

T I D S K

02

UTEVISTELSEUt med ekohön

“Det finns alltid förbättringar att göra”Christer Svensson, Tre Högar

Reportage från hönsgårdenTre Högar, Lilluns AB.

Fjäderfä nr 5-2010.

(Särtryck, pdf på www.fjaderfa.se)

HälsningarSven Secherredaktör

Christer Svenssons far började på gården Tre Högarmellan Halmstad och Laholm, med äggproduktion ibörjan av 1970-talet då mjölkkorna ersattes av höns.Då var konventionella burar det naturliga valet förden som ville vara lagenlig och konkurrenskraftig.Under 1990-talet byggde Christer ett stall medinredning för frigående höns medan 2000-talets sats-

ningar på två hus (2002 resp 2008), med 30 000respektive 35 000 höns, har inretts med inreddaburar.

Christer har i dag i sitt företag Lilluns AB, femstall med tre djuråldrar och totalt 90 000 värphöns(LSL Lohmann) och han söker tillstånd för ytterli-

Besök på hönsgården Tre Högar

Ständigt nya steg för effektivare produktion– Det finns alltid förbättringar att göra.Det säger Christer Svensson om företagandet medproduktion av ägg som huvudsaklig inkomstkälla.Målet är en effektiv och lönsam äggproduktion ochvägen dit handlar dels om större investeringar somflera hönshus med centralt beläget packrum, delsom en rad mindre åtgärder för ett effektivare var-dagsarbete.

Christer Svensson (bilden till höger) har i dag 90 000 värphöns i inredda burar. Produktionen fungerarbra men Christer jobbar ständigt med vardagsrationaliseringar. På bilden håller Christer i en limpistolsom används för lagning av äggbanden (läs mer på sidan 28). Foto: Sven Secher.

forts på sidan 26

“Det finns alltid förbättringar att göra”Christer Svensson, Tre Högar

gare 40 000 höns. Om denna satsning kommer attförverkligas återstår att se. Marknaden avgör och detär också denna faktor som styr val av inhysnings-system men Christer trivs med de inredda burarnaser gärna en fortsättning på den inslagna vägen.

Stallet från 2002 har Viktorssons T8-bur medandet i 2008 års satsning installerades motsvarande burför tio värphöns, T10:an. Kanske en storbur med 40höns kan aktualiseras till nästa investering mendenna produktionsform är ännu inte godkänd i Hal-land, till skillnad mot Västra Götaland, Stockholmsoch Skåne län (en märklig situation med olika lag-tillämpning i landet, vilket vi skrivit om tidigare iFjäderfä).

Ständig effektiviseringMen denna artikel handlar inte om nästa investeringeller om att till varje pris växa och öka den produce-rade volymen. Vi tar istället fasta på Christers syste-matiska arbete i smått och stort för ökad effektivitetoch bästa möjliga lönsamhet under givna förutsätt-ningar med gårdens hönsantal.

– Det finns alltid något som kan bli bättre. Någotmoment där tid kan sparas och arbetet göras effekti-vare, säger Christer Svensson entusiastiskt.

Som framgår av bilderna nedan handlar förbätt-ringarna många gånger om ganska enkla och smååtgärder. Små men smarta. Låt oss nämna följande:

Fönster i kontrollskåpEtt hål i luckan där temperaturavläsningen sker.Tidigare skulle Christer eller någon i personalen

kliva över äggbandet, låsa upp luckan, öppna denoch läsa av temperaturen. Därefter stänga och backatillbaka över äggbandet. Nu avläses temperaturendirekt genom det monterade glaset i luckan. Tidsbe-sparing: någon minut varje dag.

Glasfiberpinne för lampjusteringarEn filad glasfiberpinne (som INTE leder ström)används när kontakten släpper i lampinfästningarna.Tidigare krävdes att strömmen bröts medan man nukan peta ihop infästningen direkt ute i djuravdel-ningen utan att först gå ut och bryta strömmen.

Hjulburen sprutaAtt spraya 35 000 hönor mot IB med ryggspruta ärett tufft jobb som har rationaliserats genom att manhar tagit fram en smidig vagn med en femliterstankoch tre sprutmunstycken som är placerade på olikahöjd, lagom för de tre våningarna i bursystemet.Vagnen går på hjul och skjuts lätt framåt och en litenbatteridriven elmotor pumpar vaccinet.

Ledad skrapaDet samlas mycket damm på golvet under burarnaoch arbetsställningen för att med skrapa dra utdammet är inte särskilt bekväm. Christers anställdeJohan Winterbol konstruerade då en ledad skrapasom sparar tid och ryggar.

DammblåsDet samlas också mycket damm högre upp i stalletpå väggar med mera. För att få bort detta använder

Tidigare skulle Christer eller någon i personalen kliva över äggban-det, låsa upp luckan, öppna den och läsa av temperaturen. Nu avlä-ses temperaturen direkt genom det monterade glaset i luckan.

Glasfiberpinne för att peta ihoplampinfästningar ute i djuravdel-ningen, utan att bryta strömmen.

man på Tre Högar en lövblås.Med miljöbensin går det att köra inne i stallet ochman brukar faktiskt blåsa bort dammet före utplock-ningen inför slakt. Hönsen klarar detta och persona-len som plockar höns får en betydligt bättre och merdammfri arbetsmiljö.

Relä rycker utgödslingenHur många utgödslingar har inte frusit fast en vintersom den nyss gångna? För att motverka detta harChrister monterat ett tidsrelä som då och då ryckerigång utgödslingen för fem sekunders körning.

Denna vinter har utgödslingen inte frusit en endagång på Tre Högar. (Christer betonar att detta inte ärhans idé, han har hämtat den från en kollega).

Eldriven handtruckDen eldrivna handtrucken är inget eget påfund somkonstruerats på gården. Men väl införskaffad sparar

En smidig hjulburen vagn medfemliterstank och tre sprutmun-stycken underlättar.

Den ledade skrapan sparar tid och ryggar när golvet under burarnaska skrapas.

Foto: Sven Secher

Lövblås som gårpå miljöbensinoch kan användasinne i stallet.

Den dagliga flytten av nära fem ton ägg från stap-laren till kylrummet går lätt och smidigt med deneldrivna handtrucken.

den kraft när varje dags nära fem ton ägg ska för-flyttas från staplaren till kylrummet.

GolvtvättInte heller maskinen för tvätt av golvet är ett egetpåfund men även detta inköp sparar tid och kropps-krafter.

Batteridriven limpistolNär äggbanden brister inne i hönshuset måste delagas och Christer går då in med sin limpistol. Tidi-

gare ordnades strömförsörj-ningen med en 50 metersförlängningssladd men se-dan Christer för en billigpenning hittade en uppladd-ningsbar pistol slipper han

dra ut kabeln (vilket tar tid och inte är bra hur hygie-nisk synpunkt). Pistolen laddas med 20 minuter iuttaget.

VardagsrationaliseringarDenna lista på detaljer visar ”tänket” på Tre Högar.Det behöver inte alltid röra sig om stora och kost-samma åtgärder som förbättrar effektiviteten. Istäl-let är det kreativitet och engagemang, utan yvigagester, som åstadkommer förbättringarna. Vardags-rationaliseringar är ett bra ord för detta.

Mer finns att göraEn av de åtgärder som står på tur är framtagning ochmontering av en u-formad ränna under äggbanden ipackrummet, där knäck och spill ska kunna rinnadirekt ner till avloppet istället för att hamna i de rek-

Bilder på staplaren i packrummet på Tre Högar. Här finns också en packmaskin, Moba 100.

forts på sidan 32

Var godoch läs vidare på nästa sida.

tangulära plåtar som i dag står under banden. Dessaplåtar ska som bekant rengöras varje dag och planenär alltså att Monika Fransson som sköter äggplock-ningen på Tre Högar ska slippa detta dagliga städ-moment.

Foderanläggning nästa stegUtöver Monika Fransson har Christer en kvinna somplockar ägg varannan helg samt en nyanställd manför service och djurskötsel. Johan Winterbol jobbarockså med hönsen men framför allt ute i växtodling-en som omfattar 245 hektar växtodling med blandannat 40 hektar potatis. Spannmålsodlingen domine-rar och nu ska skörden stanna på gården istället föratt köras till Lantmännens foderfabrik i Falkenberg.

Christers nästa investeringssteg är nämligen enspannmålsanläggning med tre silos. Hel spannmål,koncentrat och kalk ska blandas över våg.

Det går åt cirka 1 700 ton vete och rågvete till TreHögars 90 000 värphöns och den volymen harChrister från egen odling. Investeringen ligger pårunt tre miljoner kronor och den ska betala sig såsnabbt som på tre till fyra år.

– Foderinvesteringen skulle ha gjorts tidigare,säger Christer men vi kan konstatera att tempot medinvesteringar i nya stallar och ett effektivt packrumändå har varit högt i företaget under senare år.

Effektiv packningPackrummet ligger i den huskropp som färdigställ-des 2002 där 30 000 höns finns.

– När nya packrummet skulle inredas förlängde vihuskroppen och fick på så sätt utrymme för ett brapackrum.

Via kulvertar kommer äggen in från de övrigastallen och Christer packar alltså alla ägg på ett stäl-le. Christer bytte nyligen ut sin packmaskin, Moba85, till en Moba 100 som teoretiskt ska packa 36 000ägg i timmen. Nytt i packlokalen är också robotensom staplar äggen. Roboten, som kostade cirka enmiljon kronor (270 000 i investeringsstöd), sparar enoch en halv timme för Monika varje dag och fram-för allt minskar den också belastningen på Monikasarmar, axlar och rygg.

– Det finns alltid en osäkerhet i djur-produktion och vi hade i en omgången väldigt hög dödlighet. Det visadesig då, att vi hade fått unghöns somvar uppfödda i frigående system, vil-ket alltså inte fungerade i den inreddaburen, säger Christer Svensson.

Monika Fransson, som har packat äggen på TreHögar i tolv år, är glad för hjälpmedel som stap-lare och eldriven handtruck.

forts från sidan 28

– Bättre att förekomma eventuella förslitningsska-dor, kommenterar Christer på sitt typiskt framsyntasätt.

Christer säljer till Hallandsägg, ingående i Stjärn-ägg, och runt vecka 20 byts de gamla pappbrickornaut mot plastbrickor. Bättre hygien är att vänta ochäven högre effektivitet i packen eftersom man då kanha fem varv på pallen istället för fyra.

Snart tio år med inredda burarVilka erfarenheter har då Christer Svensson av snarttio års produktion i inredda burar?

– Det är mycket vinklar och vrår och kvalster är ettproblem i hönshållningen. Men produktionen funge-rar i stort bra. Dödligheten är låg och när det gälleräggproduktionen kan nämnas 23 kilo i T10:ans för-sta omgång. Tyvärr har andelen smutsägg varithögre i T10:an men det är för tidigt att säga om detberor på burens utformning. När vi har kommit läng-re in i omgång två vet vi mer, säger Christer som påpapper noga dagligen noterar grundläggande fakto-rer som stalltemperaturer, vatten- och foderför-brukning (där våg finns), dödlighet etc. Monika skri-ver också upp hur många ägg som plockas men upp-gifterna om produktionsresultaten förs dock inte inpå data av Christer som enlig egen uppgift inte ärnågon skrivbordsmänniska. När det gäller datakör-

ningar backas dock Christer upp av foder- och höns-leverantörerna.

När det gäller kvalsterproblematiken kan nämnasatt omgång ett i det nya stallet med T10:an inte harhaft kvalster, ”peppar peppar”, säger Christer somannars i de övriga stallen bekämpar med kiselpulverungefär var tolfte vecka. Självklart försöker Christeroch hans personal nu undvika att få in kvalster i detnya stallet med strikt hygien i arbetet. Bland annatbörjar man alltid de dagliga skötselrundorna i detstallet.

Har du inte drabbats av några bakslag eller miss-lyckade omgångar?– Det finns alltid en osäkerhet i djurproduktion ochvi hade i en omgång en väldigt hög dödlighet. Detvisade sig då, att vi hade fått unghöns som var upp-födda i frigående system, vilket alltså inte fungeradei den inredda buren. Hönsen blev oroliga när de pla-cerades i bur, började hacka varandra och dödlighe-ten blev mycket hög, berättar 48-åriga ChristerSvensson som omsätter 25 miljoner kronor på singård Tre Högar i bolaget Lilluns AB, och han är nöjdmed lönsamheten.

SSvveenn SSeecchheerr

Du har just läst en av artiklarnai tidningen Fjäderfä nummer 5-2010.

För beställning av tidningenoch prenumeration, är du välkommen att kontakta Elisabeth Sechertel: 018-34 62 54e-post: elisabeth@secher.pp.se