Filipstad – Brattfors – Nordmark – Rämmen – Gåsborn – Nykroppa

KYRK-FILIPKYRK-FILIP Informationsblad från Filipstads församlingNr 4 2015

God Helg frånFilipstads församling!

�30 år�

2 KYRK-FILIPKYRK-FILIP

”Vi lär så länge vi lever, men är det inte så att vi lever så länge vilär?” Så sa kvinnan jag träffade för en tid sedan.Att ge sig tiden att stångas med de svåra frågorna får oss männi-skor att hitta oss själva och därmed stå stabilt när livets vindar blås-er. Som förälder så är min uppgift att fostra barnen att bli ansvars-tagande individer som självständigt står på egna ben och som mötersitt liv med de verktyg som vi skickat med. Men vi kan långt ifrånsjälva ge våra barn allt. Det behövs kunskaps- och inlärningsinhämt-ning från många mogna människor för att fostra och forma en män-niska.

Jag skulle vilja slå ett slag för konfirmationen och den möjlighetsom det innebär för våra ungdomar att få en bra start för att växa förlivet. Att under ett år i tonåren arbeta med frågorna kring livet till-sammans med andra ungdomar, men framförallt att få träffa vuxnamänniskor och under ordnade former prata existensiella frågor. Vadkan vara viktigare än att veta vem man är för att hitta en riktning pålivets väg? Att bli trygg i sin identitet. Så när krisen möter oss har viredskapen att bemöta det svåra och skaffa erfarenhet och därmedväxa som människa. Och att hela tiden lära och att växa som männi-ska är något av livets mening, kan jag tycka. Och klokheten och väx-ten kommer inte av sig själv. Vi måste ta oss tiden och vi måste ha envilja att komma vidare. För livet väntar inte på oss och det går hellerinte i repris. I det tempo som livet förändras så finns det inga genvä-gar att förstå det om jag inte själv försöker att lära och att söka.

Det har inte undgått någon att det är en förändring som sker i vårvärld. Det har alltid varit folkvandringar genom historien och nu harvi en som berör oss i vår samtid. Det kommer att bli förändringarsom vi inte kan se vidden av, men vi kan inte dra i nödbromsen ochfå rörelsen att stanna oavsett vad vi tycker om den. Det kommer attbli vardag att möta det andra och de andra. Vi kommer att få stångasmed nya erfarenheter och nya traditioner. Och hur ska vi kunna göradet om vi saknar verktyg att hantera dialogen med det nya och sak-nar en trygghet i vår identitet? För det är först i mötet med den an-dre, inför hennes sårbara ansikte, som jag på allvar förstår hennemen också någonstans mig själv. Ingen går oberörd från ett mötemed en annan människa, som ser en del av sig själv i henne och ettömsesidigt ansvar.

Vi behöver därför under vår livsvandring ta oss tiden att under pe-rioder fördjupa oss i de existensiella frågorna och konfirmationen ären bra början, men även mitt i livet behöver vi fördjupa oss i kun-skap. Att tillsammans med andra fundera över livets innehåll,riktning och dess ursprung. Att återerövra orden och försöka förståsin samtid och hitta sin identitet.Och trygga i vår identitet kan vimöta det nya och okända somkommer oss tillmötes. Kom ihågatt vi lever så länge vi lär, somkvinnan sa, och livet står inte stillutan det är alltid på väg.

Guds frid!

Stefan DaleviKyrkoherde

Vi lever så länge vi läroch växer som människor

Julkampanjen 2015med barnen i fokus

Var femte sekund dör ettbarn som inte hunnitfylla fem år. Barn dör av

undernäring, infektioner ochbristande omsorg. Den 29:enovember, på första advent,startar årets julkampanj.

Insamlingen för att flerabarn skall få fylla fem fortsät-ter även under julkampanjen2015. Det är verkligen angelä-get att få sätta barnen i fokusför det internationella arbetet.För barnen är de som får lidamest för allt dumt vi vuxnaställer till i världen. För vi vux-na måste våga ta till oss dettaatt se utifrån ett barnperspek-tiv när vi tittar på konsekven-ser av det vi hittar på. Gjordevi det tror jag att världen voreen gladare plats att leva på. Förbarn ger glädje och värmer enshjärta när man ser att de hardet bra, men ett barn som ärledset och förtvivlat över sin si-tuation eller lever i en utsattmiljö går rakt in i hjärtat. Ni

kommer alla säkert ihåg bil-derna på Allan och vad detgjorde med oss alla. Så låt ossfortsätta på den vägen, ge enslant till kyrkans internatio-nella arbete så att vi kan verkaför barns tillvaro och barns rättatt leva. Kom gärna på adventoch julens gudstjänster ochskänk en slant, alternativtsms:a LJUS till 72905 eller sättin en summa på pg 90 01 22-3eller bg 900-1223.

Var med du också! Varmttack för din gåva!

Anders E Carlsson Komminister

Om du är intresserad av attverka för kyrkans internatio-nella arbete ring eller skickae-mail till mig på 0590-187 57eller anders.g.carlsson@svens-kakyrkan.se, eller om du villveta mer om kyrkans interna-tionella arbete.

Kyrkoherden har ordet

Jag har inga vänner. Visserli-gen brukar min hund viftapå svansen när jag kommer

hem, och ibland kliar jag honombakom örat, men det räknasinte, för ingen av oss är med i fa-cebook och kan alltså inte gillavarann.

Man kan ju vara hygglig motvarann ändå. I bergspredikanstår det ungefär "som ni vill attandra ska vara mot er ska niockså vara mot dem". Då gällerdet att kunna sätta sig in andrassituationer, till exempel tänkasig in hur det är för den som ärrullstolsburen.

Det tycks vara något magisktmed rullstolar. Hokus pokus –så är man osynlig. Ett klassisktexempel är när en varmkorvför-säljare frågar kompisen till densom sitter i rullstol: "Vill hon hakokt eller grillad?"

Och de som man trodde var

ens vänner trollas också bort.Eller är man kanske rädd för attrullstolar smittar, och därförhåller sig undan?

Det här är inget som jag fabu-lerat ihop, utan kommer direktfrån källan.

Kanske att jag också kommeratt hamna i en rullstol, ellerråkar ut för en svår sjukdom.Även om jag inte har några vän-ner, i alla fall inte på facebook,så hoppas jag ändå att någonkan vara lite hygglig mot mig då.

"...vad I viljen att människornaskola göra eder, det skolen I ockgöra dem". Starka ord som gåratt tillämpa bland nära och kära,bland bekanta och obekanta, ochinte minst i inställningen tillmänniskor som tvingats fly frånkrig och elände.

Bosse Landberg

Eftertanken_____________

KYRK-FILIPKYRK-FILIP 3

Församlingsnytt

Hela gänget som arbetat med inventeringen och genomgått stif-tets utbildning, här samlade vid Gåsborns kyrkogård.

Landskapsvetaren LinaRosell har under ett års tidvarit anställd i Filipstadsförsamling för att inven-tera och dokumentera his-toriskt intressanta grav-platser och miljöer. Nu ärprojektet avslutat och enutförlig rapport i bokformär på gång.

Efter att ha dokumenterat gra-var och kyrkogårdsmiljöer iÅmål kom Lina Rosell till Fi-lipstads församling förra hös-ten och under ett år har honhaft sin fasta arbetsplats här,mestadels ute ”på fältet” menockså med ett tillfälligt egetkontor på östra kyrkogårdensexpedition.

En mängd litteratur ochVärmlandsarkiv i Karlstad harvarit till stor del i arbetet, menuteslutande har Lina bokstavli-gen fått gräva där hon stått.

– Filipstads församling är justor med nio kyrkogårdar sådet tar både tid att fotograferavarenda gravsten och fogasamman alla fakta, menar hon.

Det hon först och främstkoncentrerar sig på är grav-platser vilka kan klassas somkulturhistoriskt värdefulla.

– Det är såna gravar som skabevaras på plats och då avseshela gravplatsen. Det brukarröra sig om cirka fem-sex pro-cent av det totala antalet grav-platser. I övrigt kan det ocksågivetvis finnas historiskt in-tressanta gravar, men någon-stans dras gränsen för det sär-skilt beaktansvärda. Vissa"kvalificerar" sig direkt, andrafår man undersöka närmare,berättar Lina.

Själva syftet med bevarandetär att man ska kunna se någonsorts utveckling, och tidsut-vecklingen bland gravvårdar.

Arbetet har nu mynnat ut ien bevarandeplan för samtligakyrkogårdar i församlingen,

och en historik i text och bildlämnar Lina efter sig för attman lätt ska kunna överblickakyrkogårdarnas olika kultur-värden, och hur det förändratsunder årens lopp.

Lina har jobbat med projek-tet fram till mitten av novem-ber och hoppas nu att försam-lingen kommer att följa uppdet på något sätt. Först blir deten slutredovisning av projektetnär hennes rapport i bokformär tryckt.

– Jag tror nog att jag harkunnat plocka fram en hel delspännande saker som ocksåkan väcka intresse för boken.Den kommer senare i år.

Rolf Carlsson

Inventering avkyrkogårdsmurarDet finns omkring 150stenmurar på kyrkogår-darna inom Karlstadsstift. Många av dessa är igott skick, andra är i stortbehov av reparationer. Föratt få en bättre bild av hurdet ser ut har stiftet an-ordnat en utbildning därett tiotal kyrkoanställdadeltagit.

Från Filipstads församling ärdet Johnny Larsson som lärtsig mer i ämnet och är nu mereller mindre proffs på lokalakyrkogårdsmurar.

– Det jag gjort är att inven-tera totalt 15 murar i stiftet, iFilipstad, Kil och Hagfors. Ut-bildningen jag gått har varitvid sex tillfällen mellan febru-ari 2014 och janurari i år. Denhar sedan avslutats med egetarbete i fält med inventeringoch skadebesiktning, berättarJohnny.

Deltagarna har fått repareramurar också.

– Men det är inte jag somjobbat med det i vår försam-ling. Bengt Jansson i Gåsbornhar under många år skött såntåt kyrkogårdsförvaltningen,

säger Johnny och fortsätter.– Jag har fått lära mig om

olika sorters murar, hur de skabehandlas och hur man lagardem, vilka saker som är skyd-dade i kulturmiljö och så vi-dare.

Halva kursen har varit ute ifält, resterande del har innebu-rit jobb med litteratur ochblanketter. Nu ska all doku-mentation lämnas in och där-efter ska stiftet följa upp detmed respektive kyrkogårdsför-valtning.

Bengt Jansson, Gåsborn, harstor erfarenhet av att repareramurar. Foto: Ylwa Bjur.

Historiska miljöerdokumenterade

Under året som gått har detblivit många kyrkogårdsvand-ringar för Lina Rosell.

4 KYRK-FILIPKYRK-FILIP

Höstens massiva flyktingströmmarfrån Syrien har fått många frivilligaoch eldsjälar att göra insatser för denödställda som kommit hit.

Det har samlats in kläder, leksaker och enhel del annat och i Filipstad har det heltnyöppnade Café Sham på Kungsgatan fun-gerat som lite av mittpunkt för allt detta.

Församlingens kyrkor har givetvis fun-nits med i insamlingsarbetet och på Vasa-kyrkan har det jobbats för högtryck medatt sortera kläder och annat.

Som tack till alla hjälpande filipstadsborbjöd Café Sham in till en ”Tack Sverigeoch Filipstad”-buffé en söndag i oktober.

– Vi var cirka 35 personer som lät oss

väl smaka av utsökta rätter och goda bak-verk. Ett positivt exempel på god integra-tion, menar Bengt Sjöberg.

De som arrangerade middagen var NoorEriksson, Zubiedeh Joudeh, Sanna Al Ati-ki, Barihan Al Atiki, Basheer al Mhemidoch Mohammed Hassan som driver caféet.

Tanken med Café Sham är att det skakunna bli en mötesplats i vardagen för allasom bor i stan, ett ställe som öppnar uppför många spännande, nya möten ochsamtal över en kopp kaffe. Att lära sig merom Filipstad, Sverige och det svenskaspråket står högst på önskelistan blandvåra nyanlända och här finns chansen attdela med sig av allt detta.

– Alla är välkomna hit, hälsar Moham-

med Hassan som varit i Sverige i fyra åroch numera arbetar inom Filipstads kom-mun.

För att kunna hålla caféet öppet tar hanpengar av sin egen lön, men hoppas kunnadriva det vidare med någon form av kom-munalt stöd eller liknande.

Sham betyder förresten, lite fritt, ”Komtill kärleken”.

– Det är egentligen samma ord som vihar på vår huvudstad, berättar han vidareoch syftar förstås på Syriens huvudstad.

Att den heter Damaskus kanske är be-kant för var och en.

Rolf Carlsson

Café Sham ska vara en mötesplats för alla

Mohammed Hassan, längst till höger, dri-ver det nyöppnade Café Sham på Kungs-gatan och har god hjälp av både vänneroch sin mamma Zubiedeh (i mitten). Härär han tillsammans med övriga gängetsom ville tacka filipstadsborna för all hjälpgenom att bjuda in till en liten fest på ca-féet. Foto: Jan Linnér.

Både mat och goda bakverk bjöds det på. Foto: Jan Linnér. Mohammed Hassan tackar alla som kom. Foto: Jan Linnér.

KYRK-FILIPKYRK-FILIP 5

– Det här är ett hedersuppdrag.Lena Wenander Johansson och

Margareta Andersson Kolpe har ar-betat som kyrkvärdar sedan förstaadvent förra året. Ett uppdrag sombåde är omväxlande och roligt, ochdessutom får de vara lite av kyrkansansikte utåt.

Kyrkvärdar. Det är dem du oftast möterförst som kyrkobesökare. De hälsar väl-kommen, delar ut program, psalmböckeroch biblar, men tänder också ljus vid ex-empelvis tacksägelsegudstjänster ochfinns med vid både dop och konfirmation.

– Ja, vi kan väl säga att vi sköter den all-männa omvårdnaden, säger Lena ochMargareta nickar instämmande.

De är två av sex kyrkvärdar i Filipstadskyrka och har nu jobbat ett första år.

– Jag blev tillfrågad redan för flera årsedan men tackade nej då, berättar Mar-gareta.

När hon fick frågan igen bestämde honsig ändå för att prova på, och Lena nap-pade också efter lite betänketid.

Ingen av dem har egentligen någonkyrklig tradition inom familjen men harändå levt "nära" kyrkan i många år.

– Jag är inte alls uppfödd med det kyrk-liga, men med en man som varit kyrkvärdhar det ju hela tiden funnits där, menarLena och Margareta tillstår att hon blivitmera "kyrklig" med åren.

– Det har blivit så. Jag sjunger i kyrko-kören till exempel.

I våras gick de en kyrkvärdskurs därman bland annat gick igenom de så kal-lade liturgiska färgerna - vit, grön, lila,röd, blått och svart. Ett par handböcker,bland annat i textläsning, utgör också litestomme i uppdraget som kyrkvärd.

– Vi fick lära oss mikrofonteknik också,jag tycker det är väldigt kul att få läsa tex-ter högt, säger Lena.

Förr i tiden hade kyrkvärdar ett betyd-ligt större ansvar än idag.

– Vi har fortfarande en viktig funktionsom man bör värna, men det är ändå enväldig skillnad mot förr då kyrkvärdarhade ett stort ansvar inte minst ifråga omekonomin. Idag räcker det att vi tar uppoch räknar kollekten, och tur är väl det,menar de.

Jämfört med förr har också själva tjänst-göringen förändrats, i takt med att kyrko-besökarna blivit färre. Kyrkvärdarna job-bar numera ofta en och en som en följd avdet.

Men Lena och Margareta talar mestvarmt och med glädje om sitt uppdrag.

– Det är verkligen kul, och ett riktigt he-dersuppdrag. Vi får vara lite av kyrkansansikte utåt också och man märker så välatt kyrkan behövs i dessa tider, här kanman få en stunds lugn och ro.

Rolf Carlsson

Ett hedersuppdrag att vara kyrkvärd

Ljuständning hör till de vanligare uppgif-terna för kyrkvärden Margareta AnderssonKolpe.

Högläsning är något av det roligaste medjobbet tycker Lena Wenander Johansson.

Margareta och Lena har gått en särskildkyrkvärdskurs och några handböcker är tillgod hjälp i arbetet.

6 KYRK-FILIPKYRK-FILIP

Under studiecirkeln har vi fått lära oss omhans liv och om arvet efter honom och omhelgon som har kopplingar till honom påolika sätt, men också utifrån en katolsksyn på honom. Kursen har varit uppskat-tad och vi var mellan 30 och 40 deltagareunder dessa kvällar, av dessa var vi 24som valde att göra resan tillsammans föratt få vandra i hans fotspår. Så i mitten avseptember gav vi oss ut på resan till Italienoch Assisi som ligger cirka tre timmarsbussresa nordost om Rom i provinsenUmbrien.

Vår resa startade tidigt på morgonen,redan vid 03-tiden styrde vi färden motArlanda där vi skulle ta flyget ner till Ita-lien. Vi visste att det skulle bli en lång dag,för resan till Arlanda var endast en tredje-del av sträckan effektiv restid och flygetden andra tredjedelen och sista tredjede-len naturligtvis sista biten till hotellet i As-sisi.

Det var en trött skara som nådde Assisioch det blev en lugn kväll. En del tog enliten promenad i omgivningen och någratog en liten tur upp till Assisi innan dagenavslutades med en liten enkel kvällsmåltidtillsammans, innan vi gick till sängs. Fördet var dagen efter som vår resa på allvar

började. Under vår vistelse i Assisi hann vigöra både egna utflykter och gemensam-ma. De flesta gemensamma utflykter vigjorde var halvdagar, där vi sedan hade ef-termiddagarna och kvällarna för oss själ-va, tillsammans eller i mindre grupper.

Dagarna började oftast med att vi hadeen liten morgonandakt tillsammans innanvi åt frukost vid åttatiden. Under våra ge-mensamma utflykter besökte vi Assisi ochblev guidade av Valentina som berättadeom staden och dess helgon och kyrkor.

Under vandringen tillsammans medhenne besökte vi tre olika kyrkor i Assisi,

men det finns betydligt fler än så. Två avde kyrkor vi besökte hade koppling tillFranciscus, vilket också var vårt syfte medresan. Den första kyrkan vi besökte varSanta Chiara (St. Klara kyrka), Klarissor-nas kyrka, som är en av grenarna av Fran-ciskanerorden, Franciskaner den andra.I den kyrkan fick vi se ett speciellt kors,St Daminionkorset som fanns på Francis-cus tid och som han tillbett. Ett väldigtspeciellt kors, på så vis att Kristi ögon ver-kar följa efter en när man lämnat kyrkan.I kryptan fanns Clara begravd och ävenhennes hår som Franciscus klippte avhenne när hon blev nunna.

Den andra kyrkan vi besökte var enkyrka som var byggd till martyren Stefa-nos ära, passande besök då vår herde he-ter Stefan så han kände sig som hemma.Tredje stoppet var slutmålet San Francis-cus basilikan där den helige Franciscusligger begravd i kryptan under kyrkan sombestår av två kyrkor. En övre kyrka och enundre kyrka, men byggnaden innehållerockså ett museum. Franciscus är begravd ien pelare mitt i rummet med fem av sinaförsta franciskanermunkar runt omkringsig. Anledningen till att han är begravd ien pelare är den att de var rädda för atthan skulle delats upp i små bitar och pla-cerad i relikskrin lite varstans. Något somvar ganska vanligt att det skedde i den ka-tolska kyrkan under den tiden.

Att få gå denna guidade tur genom As-sisi var mäktigt, man kan verkligen kännahistoriens vingslag då det märks att staden

I mitten på september gjorde Filipstads församling en resa till Asissiför att besöka de platser där den helige Franciscus var verksam. An-ledningen till denna resa var att församlingen under våren haft enstudiecirkel kring helgonet Franciscus som är ett av de mest kändahelgonen och grundare av Franciskanerorden.

Torget med fontänen Perugia

San FranciscusBasilikan och Assisi.

Enn pilgrimsresaa tilll Asissii –

KYRK-FILIPKYRK-FILIP 7

har en omkring 2000-årig historia, medbland annat ett romerskt tempel och un-der torget i centrum finns det gamla torgetkvar. Men inte bara utifrån ett historisktperspektiv utan också på det andliga pla-net. Framförallt nere i kryptan på basili-kan, där han var begravd, kunde man sevilken betydelse Franciscus har för tro-ende katoliker idag. Något som verkligenberörde det innersta hos mig och säkerthos flera av de andra som var med.

Ett av våra andra utflyktsmål var ocksåEremo delle Casceri, som är den platsutanför Assisi där Franciscus drog sigundan för att få lugn och ro. Den utflyktengjorde vi individuellt, en del i grupp, nå-gon ensam. Det går att åka bil hela vägenupp, vilket några gjorde medan andra avoss tog det som en utmaning att gå eller,som vi sa, göra vår lilla pilgrimsvandring.Från hotellet blev sträckan fram och till-baka omkring 14 km. Vägen dit var påfres-tande då det hela tiden går uppför ochstigningen är cirka 400-450 meter frånhotellet och upp till klostret. Men att göradenna vandring hela vägen upp eller baragå omkring i omgivningarna runt klostretär underbart, både visuellt och andligt.Man kunde verkligen gå in i sig själv ochkänna närvaron av något högre, för mig enverklig gudsnärvaro.

Vi fick också möjligheten att besöka an-dra platser förutom Assisi, bland annatCascia där helgonet Rita ligger begravdoch Norcia, orten där helgonet Benedictusär född och uppvuxen. Platsen är också

känd för sin tryffelsvamp. En trevlig ut-flykt för att kunna få en breddare bild avbetydelsen av helgonen i den katolska kyr-kan.

Som avslutning på den dagen åkte vi tillett vattenfall som är konstgjort. Kan låtalite konstigt och modernt påhitt, men intei detta fall. För detta vattenfall är drygt2000 år gammalt och byggt av romare, föratt undvika översvämning i den ena dalengenom att leda bort vatten från den övreälven till den lägre. Följden blev att detblev översvämning där och det utbröt ettkrig mellan folken i de två dalarna. Falletär högre än Niagarafallen i Amerika.

Vi besökte Perugia som är Umbriensprovinshuvudstad och som från början ären etruskisk stad. Och för att ta sig till dengamla staden var man tvungen att åkarulltrappa genom som synes en underjor-disk stad. Denna underjordiska stad är ettförsvarsverk som byggdes genom att manrev hus som fanns i staden och användedet till byggnadsmaterial. Stadens stolthetvar en fontän på torget i centrum av dengamla staden. Ett skrytbygge när det bygg-des då det inte fanns något vatten i stadenutan fick ledas in genom en akvedukt somidag fungerar som promenadstråk. Stadenär också ett gammalt lärosäte och har uni-versitet både för inhemska och utländskastudenter.

Sista dagen besökte flera av oss kyrkan iSanta Maria degli Angeli, som är platsendär Franciskus dog och verkade. Inne idenna enormt stora kyrka finns Francis-

cus egen kyrka, som ligger rakt under ku-polen på den stora kyrkan. En annan de-talj som jag personligen lade märke till varatt på varje kolon inne i kyrkan fanns entavla med berättelsen om Via Dolorosa,det vill säga Kristi väg till korset. Det gjor-de stort intryck på mig tillsammans medaltaret på den plats som ses som Francis-cus dödsplats några meter från hans egenkyrka.

Resan som helhet var en underbar upp-levelse tillsammans med resvännerna, förvi blev verkligen ett sammansvetsat gängsom trivdes tillsammans. Och platsen re-kommenderas att göra ett besök till, sär-skilt om man vill koppla av och få en and-lig upplevelse och äta god mat.

Anders E CarlssonKomminister

Stefan Dalevi utanför Stefanos kyrka As-sisi och till höger hela det glada ressäll-skapet under vandringen till Eremo delleCarceri.

–– II Franciscuss fotspår

Handelskvarter i Norcia.

8 KYRK-FILIPKYRK-FILIP

Nyrenoverad trotjänarehögtidligt återinvigdFör fyra år sedan, 2011, väcktesidéer kring att renovera orgeln i Fi-lipstads kyrka. Efter trettio år hadeden börjat bli sliten och förtjänadeen ordentlig genomgång.

Strax efter Oxhälja ifjol kunde ar-betet påbörjas och lite drygt ett årsenare har den nu återinvigts underfestliga och, givetvis, musikaliskaformer.

Det var en märkvärdig dag, och en märk-värdig sak, när orgelåterinvigningen ägderum i slutet av oktober. Förutom en storpublik hade många tillresta musikanteranslutit för att vara med om denna hän-delse, en konsert där man fick lyssna tillden nyrenoverade orgeln ur fyra olika per-spektiv.

Det låter inte som det brukar, var minförsta tanke. Basen var djupare, diskantenspröd och fin utan att vara vass och to-nerna landade rätt i kyrkorummet. Kons-tigt vore det väl annars, om inte en reno-vering av det här slaget också skulle höras.

Orgeln i Filipstads kyrka är den näststörsta orgeln i hela Karlstads stift, baraorgeln i Karlstads domkyrka är större.Den är egentligen inte särskilt gammal,byggd och invigd 1981, men räknar mansamman alla gudstjänster, påsk- och jul-högtider, dop och andra arrangemang ikyrkan där den använts flitigt genom årenså förstår man bättre behovet av en reno-vering.

– Tidigt 2012 började arbetet med attsöka tillstånd och bidrag, berättar organis-ten Johnny Larsson och fortsätter:

– Året efter på hösten kom tillståndetfrån Länsstyrelsen och senare samma årkopplades entreprenörer in för att se vemsom kunde och ville ha jobbet. 2014 påvåren blev allt klart och måndagen efterOxhälja 2014 drogs arbetet igång.

Johnny berättar entusiastiskt om orgelnoch renoveringen. Orgeln är en stor del avhans vardag och därför kom renoveringensom, ja, låt kalla det ”en skänk från ovan”.

– Den har blivit helt fantastisk! Äntligengår den att nyttja fullt ut också tack varenya orgeldatorn med digitalt kombina-tionssystem.

Karl Nelsons orgelbyggfirma i Lidköpinghar utfört arbetet med att renovera självaorgeln och se över dess klang. Trettio årssamlat damm har förstås påverkat klangoch ton och för att komma tillrätta medallt har man varit tvungen att se över varjepipa för sig. Och då talar vi om 4 500pipor totalt!

Den ”nya” orgeln – fasaden är bibehål-len – har också kompletterats med mo-dern, digital teknik som innebär betydligtstörre möjligheter än tidigare. Arbetetmed elektroniken är det Ingemar Oskars-son i Umeå som svarat för, så det haralltså varit två entreprenörer involverade irenoveringen.

Vid återinvigningen medverkade, somnämnt, ett stort antal musiker och även

Johnny Larsson ”live” på orgelläktarenoch fångad av den digitala storbildska-meran. Själva orgeln har också försettsmed ny, digital teknik.

Musik från orgelläktaren med trumpetarnaNiklas Lindholm och Kjell Erik Paulsrudsamt Johhny R Nilsson på slagverk ochJohnny Larsson vid orgeln.

Filipstads kyrkokör och Nykroppakörenunder ledning av Kerstin Chrunak.

KYRK-FILIPKYRK-FILIP 9

Många kom för att vara med om återinvig-ningen av kyrkorgeln och fick njuta av enrad olika typer av musik under konserten.

Ljusfest och LuciakröningNykroppa kyrka

Lördag 12 december kl. 17

Nykroppas Lucia med följeLjuståg med barn och ungdomar

från NykroppaNykroppakören, Marcos Ciscar

Jull ii folkvisetonFilipstads kyrka

Trettondag jul 6 januari kl 16

Folkmusiker från Värmland

Bygdegudstjänsti Västeruds bystuga

Annandag jul 26 december kl. 11

Per Saxholm

Katre Lehtsaar-Helmersson och

Per Saxholm spelar på två fioler

Kaffeservering

Välkommen!

Adventsgudstjänstmed stora och små

i Nordmarks kyrkaSöndag 29 november kl. 16

Anders E Carlsson, Helena NordhHimlakul och barnkörenSångfåglarna medverkar

Thomas Forsberg - trumpetKatre Lehtsaar-Helmersson

- körledare, orgelKaffe med skinksmörgås

PaketauktionVi bygger upp julkrubban inför julen

Välkommen!

Luciakröningi Filipstads kyrka

Söndag 13 december kl 17

Filipstads Lucia med följeMarcos Ciscar, Johnny Larsson

och Stefan Dalevi

1 advent i Filipstad kl. 11: Filipstadskyrkokör och Nykroppakören under led-ning av Johnny Larsson. Rustan Chris-tensson - trumpet, Johnny R. Nilsson -slagverk, Kerstin Chrunak - orgel. Konfir-mander och unga ledare medverkar. Ma-deleine Hyllengren Larsson. Kyrkkaffe iKyrkans hus.1 advent i Nykroppa kl. 16: Nykroppa-kören och Filipstads kyrkokör under led-ning av Johnny Larsson. Rustan Chris-tensson - trumpet, Kerstin Chrunak -orgel. Per Saxholm.Samling vid krubban, Julafton kl. 12i Filipstads kyrka. Katre Lehtsaar-Hel-

mersson - fiol. Madeleine HyllengrenLarsson, Helena Nordh.Midnattsmässa i Filipstads kyrkaJulafton kl. 23.30: Kent Lundberg - so-losång, Rustan Christensson - trumpet,Johnny Larsson - orgel. Per Saxholm, Ste-fan Dalevi.Julotta i Nykroppa kyrka kl. 7: Ny-kroppakören. Dietmar Schmid - saxofon.Ann-Marie Jonsson - körledare och orgel.Stefan Dalevi.Julotta i Filipstads kyrka kl. 7: Filip-stads kyrkokör. Johnny Larsson - körle-dare och orgel. Madeleine HyllengrenLarsson.

Advent och jul____________________

kyrkokören i Filipstad tillsammans medNykroppakören för att ge inramning åt or-gelns olika karaktärer och klanger. Kör-sång, psalmsång, solosång – det är mycketen kyrkoorgel används till. Eller som folk-musikinstrument, vilket det också gavsprov på.

– ”Instrumentens drottning” kan åter-igen sjunga i sin fulla prakt och har äntli-gen tagit steget – både tekniskt ochmusikaliskt – in i 2000-talet, menarJohnny Larsson.

Rolf Carlsson Lena Wenander Johansson och AliceLorin serverade fika i pausen.

10 KYRK-FILIPKYRK-FILIP

Korsordslösningen skall vara tidningen tillhanda senast den31 januari och adressen är Kyrk-Filip, Box 16, 682 21 Filipstad.Märk kuvertet med ”Korsord nr 4”. De tre först öppnade, rätta lösningarna belönas med varsinTriss-lott och vinsten skickas med post. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Kyrk-Filip.Lycka till!

Vinnare Korsord nr 3 2015:

Hasse Sandahl, FilipstadSonja Persson, KarlstadLillian Larsson, Filipstad

Grattis till vinsten!

Namn: _____________________________________

Adress: _____________________________________

Postadress: __________________________________

Telefon: ____________________________________

KYRK-FILIPS �-ORD_______________

KYRK-FILIPKYRK-FILIP 11

Kyrkans verksamhetför barn och unga

Våren 2016Start vecka 2

FILIPSTAD - Kyrkans HusTisdagar

”All världens café” för barn 0-5 årtillsammas med föräldrar kl 9.30-12.00

Vi leker, sjunger, umgås och fikarHimlakul juniorer, åk 3-6 kl. 15.00-16.30

OnsdagarHimlakul miniorer, förskoleklass-åk 2

kl. 16.30-18.00Fredagar

Fredax för barn 4-5 år kl 16-17

NORDMARK - FörsamlingshemmetTisdagar

Himlakul miniorer, förskoleklass-åk 2kl. 13.00-14.20

Himlakul juniorer, åk 3-6 kl. 14.30-16.00

LESJÖFORS - VärmlandssalenMåndagar

All världens café kl 10-12För barn 0-5 år tillsammans med föräldrar

Vi leker, sjunger, umgås och fikarHimlakul åk F-6 kl. 13.30-15.00

NYKROPPA - SockenstuganTorsdagar

Himlakul för dig som går i åk F-6kl. 14.00–15.30

BRATTFORS - Kyrksalen

Himlakul startas om intresse finnsVi bestämmer dag och tidnär vårterminen startas

Hör av er till Lena eller Helena

Anmälan och info:Helena Nordh tel. 187 54, 073-028 87 54

helena.nordh@svenskakyrkan.seLena Grindbo tel. 187 59, 073-049 87 59

lena.grindbo@svenskakyrkan.se

Varmt välkomna!

JulkonsertSöndagen den

6 december

i Nordmarks kyrka kl. 16i Brattfors kyrka kl. 18.30

Clas Grumer - trumpetLena Magnusson - sång, piano

Brattfors och Nordmarks kyrkokörerunder ledning av

Katre Lehtsaar-HelmerssonAnders E Carlsson - andakt

Välkommen!

Lördag 19 december kl 17

Filipstads kyrkokör - NykroppakörenKent Lundberg - Bosse Landberg

Orkester och solisterDirigent Johnny Larsson

Fri entré Insläpp från 16.30Vi bjuder på glögg och pepparkaka

vid kyrkporten från 16.30

Varmt välkommen!

Julkonserti Filipstads kyrka

Islutet på augusti uppträdde UlrikaWiker, dragspel, och Katre Lehtsaar-Helmersson, fiol, i Nordmarks kyrka.

De har spelat tillsammans i nästan 20 åroch har hittat sin egen stil i sammansätt-ningen dragspel och fiol. Glada medryck-ande toner från olika folkmusikstyckenfyllde kyrkorummet, duon bjöd på ”Napo-leons marsch över Alperna”, ”På Gammel-vala” och flera polskor, bland annat från

Storfors. Även den klassiska musikenfanns med på repertoaren, vackra tonernaav Pietro Frosinis ”Mazurka Amabile” och”Olivblossom” förenade de två instrumen-ten på ett utmärkt sätt. Efter avslutandestycket ”Silverbell” tackades duon av pu-bliken med en lång applåd och till extra-stycket blev den upplyftande Vikingahym-nen.

Iaugusti gästades Brattfors kyrka avduon Sven Johansson på sång och Do-nald Brokvist, gitarr. De är också kän-

da som Visans vingar.Publiken bjöds på stämningsfulla sånger

såsom ”Omkring tiggarn från Luossa”,”Kajsas udde”, ”I folkviseton” och ”Gässenflytta”. Man kunde njuta av Svens varma,mju-ka röst och Donald spelade för detmesta gitarr till sångerna, men stämdeäven in i refrängerna som var tvåstäm-miga. Konserten var mycket uppskattadoch den talrika publiken tackade musi-kerna med många applåder.

Kvällen avslutades med innerligasången om kvällsbönen, "Kvällsböna".

Uppskattad visduoi Brattfors kyrka

Dragspel och fiol i Nordmarks kyrka

Katre Lehtsaar-Helmersson ochUlrika Wiker bjödpå fiol och drag-spelsmusik i Nord-marks kyrka.Foto: Lenny Falk.

Musikgudstjänstpå Lesjöfors Museum

Annandag jul 26/12 kl 18

Sven ”i Väse” Olsson - sång

Jacobus van Laatum - sång

Rämmen-Gåsborns kyrkokör

JohnElis Hollsten - betraktelse

Kaffe och skinksmörgås

Behöver du komma i kontakt med kyrkan i något ärende? Här hittar du våra aktuellatelefonnummer och adresser

FILIPSTADS FÖRSAMLINGBox 16, 682 21 Filipstad

FILIPSTAD

Församlingsexpedition

Kyrkans Hus, Kyrkogatan 2Telefon- och öppettid tisdag-fredag 9.30-12 187 50Fax 150 22E-post: filipstads.forsamling@svenskakyrkan.seKyrkoherde Stefan Dalevi 187 61Komminister Per Saxholm 187 67Komminister Madeleine Hyllengren Larsson 187 53Kyrkobokföring 187 51Sverigefinsk verksamhetMerja Piispanen 0586-688 30Diakon JohnElis Hollsten 187 60Organist Johnny Larsson 187 52Församlingspedagog Lena Grindbo 187 59Barntimmeledare Helena Nordh 187 54Husmor Anette Dahlberg Mella 187 64Filipstads kyrka 107 71Kyrkvaktmästare Thomas Nilsson 107 75 Skavnäsets kapell, tel och fax 213 22

BRATTFORS

Komminister Anders Ekelund Carlsson 187 57Kantor Katre Lehtsaar-Helmersson 187 68Kyrkvaktmästare 401 31 Övrigt se Filipstad

NORDMARK

Församlingshem, tel och fax 503 70 Kyrkvaktmästare Marina Karlsson Berg 501 90Övrigt se Brattfors

NYKROPPA

Församlingsexpedition

Sockenvägen 5, 680 90 NYKROPPATelefon- och öppettid onsdag 10-12 413 68Fax 411 72Nykroppa kyrka 413 08Kyrkvaktmästare Patrik Lundberg 413 40Sockenstugan 419 16Övrigt se Filipstad

LESJÖFORS

Församlingsexpedition

Piltorpsvägen 4, 680 96 LesjöforsTelefon- och öppettid, tisdag och fredag 10-12 300 86Fax 301 40Kantor Maria Lundgren 187 55Lesjöfors kyrka 300 38Kyrkvaktmästare Jonny Olsson 300 37Övrigt se Filipstad

RÄMMEN

Rämmens kyrka 320 67Kyrkvaktmästare Jan Boork 187 66 Sockenstuga, tel och fax 320 30Övrigt se Lesjöfors

GÅSBORN

Gåsborns kyrka, tel och fax 230 30Kyrkvaktmästare Rolf Bjur 230 29Övrigt se Lesjöfors

Kyrkoförvaltning

Ekonomiassistent 187 56Assistent 187 65

Kyrkogårdsförvaltning

Axelsvik, Östra begravningsplatsenExpedition tfn-tid måndag-fredag 10-12 102 54Kyrkogårdsföreståndare Eije Wigh 187 63Arbetsledare Magnus Henriksson 187 72Trons kapell, krematoriet, tel och fax 128 75Krematorievaktmästare Sandra Henriksson 128 78Personalrum 100 48

Kyrkofullmäktige och kyrkoråd

Ordförande kyrkofullmäktige Sune Frisk 415 32Ordförande kyrkoråd Rolf Wennerlöf 150 24- mobil 070-326 07 84

Besök även vår nya hemsida på nätet!www.svenskakyrkan.se/filipstad

KYRK-FILIPKYRK-FILIPInformationsblad från Filipstads församling

Utkommer 4 gånger per år och delas ut gratis till alla hushåll inom församlingenUpplaga: 5 600 ex

Redaktör: Rolf CarlssonAnsvarig utgivare: Stefan Dalevi

Postadress: Kyrk-Filip, Box 16, 682 21 FilipstadTelefon: 0590-187 50E-post: filipstads.forsamling@svenskakyrkan.seProduktion: Vivenda Media, Filipstad/VF Tryck, KarlstadDistribution: PostNord

Nästa nummer utkommer i februariManusstopp 31 januari