I ett frågesportprogram på teve får en kvinna frågan ”Vilket år dog Gustav Vasa?”. Hon svarar ”1560”, det rätta svaret och vinner en ny bil. ”Hon visste svaret”, skulle vi antagligen säga.

a. Visste hon det om hennes svar var en ren gissning?

b. Visste hon det om hon kom ihåg att hon hade läst det i en historiebok?

c. Visste hon det om hon en gång i tiden hade läst det i en historiebok, men inte längre kom ihåg var hon fått det ifrån när hon svarade?

a. Kunskap kommer från en källa och i det här fallet saknas källan till skillnad från b och c. Därför är svaret på den här frågan nej i de flesta fall men man kan faktiskt också argumentera för ja eller åtminstone försvaga argumenten för nej.

På ett språkligt plan så kan hon inte ha vetat det eftersom definitionen av en gissning är att man inte vet något och chansar. Ordet ”att gissa” kan därför vara lite missvisande i det här fallet och det måste man ta hänsyn till i filosofin. Om man fastnar i den språkliga definitionen så kan man ju inte ens börja argumentera för ja.

Om man kollar på säkerhetsargumentet så kan hon inte veta svaret enligt P4, som många tidigare skrivit. Hon var ju inte säker på det och då visste hon det inte. Fast motargumentet till säkerhetsargumentets P4 stämmer faktiskt in väldigt bra i det här fallet. Exempel: Kalle: ”Vet du när Gustav Vasa dog?” Anna: ”Ja, han dog 1560” Kalle: ”Är du helt säker på det?” Anna: ”Inte 100 men ganska säker”. Det här låter ju som en helt normal dialog som skulle kunna äga rum mellan två vanliga människor, inga konstigheter. Och i det här fallet stämmer alltså inte säkerhetsargumentets P4 särskilt bra. Men som sagt så är det oklart om den språkliga aspekten som spökar i det här fallet är tillräcklig för att användas som motbevis till P4. En slutsats som man skulle kunna dra av detta är att säkerhetsargumentet eller dess premisser och slutsatser är olika starka beroende på vilken sorts kunskap man pratar om. Om frågan skulle vara ”är du en kvinna” så skulle det ju vara extremt konstigt om hon svarade ”Ja, men jag är inte säker på det” och i detta fall så stämmer ju P4 fullständigt kan man säga.

En till aspekt man kan ta upp är att hon kan ha vetat det en gång i tiden, till exempel när hon läste historia i skolan men hon hade glömt bort det (och hade kanske även glömt bort att hon läste det). När hon nu svarade så gissade hon men någonstans långt bak i hennes medvetande fanns denna vetskap kvar. Det var en intuitiv gissning alltså och därför kan man säga att hon visste det. Så enligt mig kan slutledning till den bästa förklaringen användas även i fråga a (men självklart passar den bättre på fråga b eller c, som några av er skrivit).

b. Om hon läst det i en bok har hon belägg (en källa) för sin kunskap. Så om hon nu är helt säker på att hon läst det i en historiebok och även är helt säker på att det var just år 1560 så kan man konstatera att hon visste att det var vad som stod i just den boken. (omvänt P4) Men hon är medveten om den boken via sitt medvetande och hennes medvetande kan ju vara bedraget av en skeptisk hypotes. De skeptiska hypoteserna säger ju att man inte kan veta något om man inte är säker på att den skeptiska hypotesen är falsk. Att hon läst det i en bok spelar i det här fallet alltså ingen roll så svaret blir nej.

Ett exempel på en skeptisk hypotes, Russels skepticism:Om vi inte är säkra på att vi inte kom till för 5min sedan så kan vi inte vara säkra på att Gustav Vasa existerade och att han inte bara är ett faktum skapat för att fylla vår hjärna. Därför kan vi inte heller veta när han dog. Hennes minne, att hon läst det i en bok, kan också vara skapat så hon kan inte veta att hon läste det.

Solipsism: Om du nu är det enda som finns, och har i din fantasi skapat yttervärlden och även Gustav Vasa så är det ditt medvetande som styr över det som händer under frågesporten. Alltså ditt svar ”1560” är påhittat av dig och det är du själv som har hittat på att det är rätt. Det skulle lika gärna ha kunnat vara 1337 och ändå blivit rätt. Alltså eftersom det inte finns något absolut rätt svar så kan du inte ha vetat det. Och om det var en bok eller en iPad du kommer ihåg att du ”läste” det i spelar ingen roll i det här fallet.

c. Det ända som skiljer mellan b och c är att hon i c inte ”vet” källan till kunskapen. Men enligt säkerhetsargumentet och alla de skeptiska hypoteserna så spelar källan ingen roll (svar på b). Därför är svaret exakt samma som på b. Man kan även applicera slutledning till den bästa förklarningen som några nämnt innan mig och då kan man argumentera för ja.

Kunskap kommer från en källa och i det här fallet saknas källan till skillnad från b och c. Därför är svaret på den här frågan nej i de flesta fall men man kan faktiskt också argumentera för ja eller åtminstone försvaga argumenten för nej.

På ett språkligt plan så kan hon inte ha vetat det eftersom definitionen av en gissning är att man inte vet något och chansar. Ordet ”att gissa” kan därför vara lite missvisande i det här fallet och det måste man ta hänsyn till i filosofin. Om man fastnar i den språkliga definitionen så kan man ju inte ens börja argumentera för ja.

Om man kollar på säkerhetsargumentet så kan hon inte veta svaret enligt P4, som många tidigare skrivit. Hon var ju inte säker på det och då visste hon det inte. Fast motargumentet till säkerhetsargumentets P4 stämmer faktiskt in väldigt bra i det här fallet. Exempel: Kalle: ”Vet du när Gustav Vasa dog?” Anna: ”Ja, han dog 1560” Kalle: ”Är du helt säker på det?” Anna: ”Inte 100 men ganska säker”. Det här låter ju som en helt normal dialog som skulle kunna äga rum mellan två vanliga människor. Och i det här fallet stämmer alltså inte säkerhetsargumentets P4 särskilt bra. Men som sagt så är det oklart om den språkliga aspekten som spökar i det här fallet är tillräcklig för att användas som motbevis till P4. En slutsats som man skulle kunna dra av detta är att säkerhetsargumentet eller dess premisser och slutsatser är olika starka beroende på vilken sorts kunskap man pratar om. 

En till aspekt man kan ta upp är att hon kan ha vetat det en gång i tiden, till exempel när hon läste historia i skolan men hon hade glömt bort det (och hade kanske även glömt bort att hon läste det). När hon nu svarade så gissade hon men någonstans långt bak i hennes medvetande fanns denna vetskap kvar. Det var en intuitiv gissning alltså och därför kan man säga att hon visste det. Så enligt mig kan slutledning till den bästa förklaringen användas även i fråga a (men självklart passar den bättre på fråga b eller c, som några av er skrivit).

B. Om hon läst det i en bok har hon belägg (en källa) för sin kunskap. Så om hon nu är helt säker på att hon läst det i en historiebok och även ärhelt säker på att det var just år 1560 så kan man konstatera att hon visste att det var vad som stod i just den boken. (omvänt P4) Men hon är medveten om den boken via sitt medvetande och hennes medvetande kan ju vara bedraget av en skeptisk

hypotes. De skeptiska hypoteserna säger ju att man inte kan veta något om man inte är säker på att den skeptiska hypotesen är falsk. Att hon läst det i en bok spelar i det här fallet alltså ingen roll så svaret blir nej.

Ett exempel på en skeptisk hypotes, Russels skepticism: Om vi inte är säkra på att vi inte kom till för 5min sedan så kan vi inte vara säkra på att Gustav Vasa existerade och att han inte bara är ett faktum skapat för att fylla vår hjärna. Därför kan vi inte heller veta när han dog. Tjejens minne, att hon läst det i en bok, kan också vara skapat så hon kan inte ens veta att hon läste det. 

Solipsism:Om du nu är det enda som finns, och har i din fantasi skapat yttervärlden och även Gustav Vasa så är det ditt medvetande som styr över det som händer under frågesporten. Alltså ditt svar ”1560” är påhittat av dig och det är du själv som har hittat på att det är rätt. Det skulle lika gärna ha kunnat vara 1337 och ändå blivit rätt. Alltså eftersom det inte finns något absolut rätt svar så kan du inte ha vetat det. Och om det var en bok eller en iPad du kommer ihåg att du ”läste” det i spelar ingen roll i det här fallet.

C. Det ända som skiljer mellan b och c är att hon i c inte ”vet” källan till kunskapen. Men enligt säkerhetsargumentet och alla de skeptiska hypoteserna så spelar källan ingen roll (svar på b). Därför är svaret exakt samma som på b. Man kan även applicera slutledning till den bästa förklarningen som några nämnt innan mig och då kan man argumentera för ja.