fluidmekaniska tillÄmpningar

28
FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR AH1010 Fysik för den byggda miljön , 2008- 04-24 Hans Bergh, [email protected] Mark och vattenteknik

Upload: leo-dorsey

Post on 01-Jan-2016

47 views

Category:

Documents


1 download

DESCRIPTION

FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR. AH1010 Fysik för den byggda miljön , 2008-04-24 Hans Bergh, [email protected] Mark och vattenteknik. VATTEN (globalt). RESURS Dricksvatten (10 %) - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

Page 1: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

AH1010 Fysik för den byggda miljön , 2008-04-24 Hans Bergh, [email protected]

Mark och vattenteknik

Page 2: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

2

VATTEN (globalt)

RESURS

Dricksvatten (10 %) Industri (20 %) Bevattning (70 %) Vattenkraft Transporter Rekreation Recipient .............

Page 3: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

3

Size and numbers

• Inland lakes comprise about 0.02 percent of the water in the hydrosphere

• Rivers comprise 0.00008 percent• 1.6 percent immobilized as ice• Volume:

– Total of all lakes: 280 000 km3

– Freshwater lakes: 150 000 km3 (53.6%)– Salt lakes: 125 000 km3 (44.6%)

– Reservoirs: 500 km3 (1.8%)

Page 4: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

4

RISKFAKTOR

Höga flöden översvämningar: naturliga resp orsakade av dammras

Transporterar föroreningar (Konkurrens om tillgång till vatten,

orsak till konflikter)

Page 5: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

5

JORDENS VATTENTILLGÅNGAR

Ytvatten sötvattensjöar 0,009* vattendrag 0,000 saltvattensjöar 0,008

Grundvatten 0,614* Markvatten 0,005 Istäcke och glaciärer 2,147 Atmosfären 0,000 Världshaven 97,217 Totalt 100,000 % av

totalvolym

Page 6: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

6

VATTENANVÄNDNING I SAMHÄLLET

VATTNETS KRETSLOPP

Page 7: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

7

Vattenbalansekvationen

Page 8: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

8

Vattenbalansekvationen

P = R + E + S (L 3 L -2 T -1 = L/T) P = nederbörd (mm/år) R = avrinning (mm/år) E =avdunstning + transpiration från växter (mm/år) S = förändring av den vattenmängd som magasineras i

sjöar, som grundvatten eller som snö (mm/år)

Exempel: Östra Svealand Svenska fjällen P = 600 mm/år P = 1 200 mm/år E = 400 mm/år E = 200 mm/år R = 200 mm/år R = 1 000 mm/år

Page 9: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

9

HÖGA FLÖDEN - ÖVERSVÄMNINGAR

Vattenföringen i ett vattendrag varierar under året. De högsta vattenföringarna uppträder i större delen av Sverige i samband med snösmältningen (april - juni), vårflod. Genom frekvensanalys av de årliga högsta värdena kan man beräkna

Återkomsttiden = den tid det i genomsnitt tar för att en viss vattenföring ska överskridas = inverterade värdet av sannolikheten för att en viss vattenföring ska överskridas under ett år

Vattenföringar med återkomsttiden 100 resp 1 000 år, dvs varje år så är sannolikheten 1 resp 0,1 % att de ska överskridas, kallas 100- resp1 000-årsfloden.

Page 10: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

10

Page 11: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

11

Page 12: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

12

SVERIGES ELPRODUKTION

Vattenkraft: 45 - 50 % Kärnkraft: 45 - 50 % Fossila bränslen: 5 - 10 % Vindkraft: 0,5 %

Page 13: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

13

PRINCIPER FÖR VATTENKRAFT

Vattenkraft = potentiella energin hos vattnet utnyttjas genom omvandling till elektricitet då vattnet passerar en turbin som driver en generator

Genererad effekt P = η ρ g Q H (kW)

Page 14: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

14

P = effekt (kW) η = turbinens verkningsgrad (-) ρ = vattnets densitet (t/m 3) g = tyngdaccelerationen (m/s 2) Q = vattenföring (m 3/s) H = fallhöjd = nivåskillnad mellan

övre och nedre vattenyta (m)

Page 15: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

15

Tvärsektion genom vattenkraftstaion

Page 16: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

16

Page 17: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

17

VATTENKRAFT

Några egenskaper

Lagring av energi (vatten) för användning under vinterhalvåret

Lättreglerbar, kompletterar kärnkraften (och vindkraften)

Förnybar Inga emissioner

Överdämning av stora omr den ovanför dammarna, stora vattenst ndsvariationer

Torrläggning av vissa älvsträckor

Page 18: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

18

VATTENKRAFT - Sverige

ENERGIPRODUKTION (TWh/år) Teoretiskt tillgänglig vattenkraft: 200

Praktiskt och tekniskt utbyggbar vattenkraft: 130 Ekonomiskt utbyggbar vattenkraft: 1930: 33

1945: 41

1960: 87

1975: 95

2005: ca 100

Utbyggd vattenkraft (2004): ca 60

Page 19: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

19

BAKGRUND TILL ÖVNINGSUPPGIFT

BEVARANDE(KONSERVERINGS) LAGARNA FÖR FLUIDERBEVARANDE AV

Massa: Kontinuitetsekvationen (Kap 15.6)

Q = V1 A1 = V2 A2 (L 3 T -1 = L T -1 L2)

Q = flöde, vattenföring (m 3/s)V = medelhastighet (m/s)A = tvärsnitssarea (m 2)

Page 20: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

20

Energi: Bernoullis ekvation (Kap 15.7)

y = nivå i ett höjdsystem (m)p = tryck (Pa)V = medelhastighet (m/s)ρ = densitet (kg/m 3)

)(tan22

222

2

211

1 Ltkonsg

V

g

Py

g

V

g

Py

Page 21: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

21

Rörelsemängd: Impulssatsen

F m a ρ A LΔVΔt

F m a ρ A LΔVΔt

F = kraft (N)m = massa (kg)a = acceleration (m/s2)Utöver ovanstående finns: KONSTITUTIVA SAMBAND

t ex Hookes lag (deformationen = konstant x kraften)

Page 22: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

22

TILLÄMPNINGAR

Kontinuitetsekvationen

Flödesutjämning, magasinering, reglering sjöar och floder för bevattning eller vattenkraft, vattenförsörjningssystem, hantering av

avloppsvatten mm Tillrinning = Avrinning + Magasinering (L3)

Saltvattenutbytet i Östersjön genom Öresund Födesmätning genom mätning av salthalter

(utspädningsmätning)

Page 23: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

23

Tillförd mängd i sektion 1 = mängd som passerar sektion 2

C0 Q0 = C2 (Q + Q0) ≈ C2 Q (Q>>Q0 ) (M L-3 L3 T-1 = M T-1)

Q = flöde som ska mätas (m 3/s)Q0 = tillfört flöde i sektion 1 med hög koncentration av

något spårämne (salt) (m3/s)C0 = saltkoncentration i det tillförda flödet ( kg/m3)C2 = uppmätt saltkoncentration längre nedströms (kg/m3)

Page 24: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

24

Bernoullis ekvation

Dimensionen L kan tolkas som energi per tyngdenhet vätska

“Acceleration = trycksänkning”. Kan orsaka lyftkrafter (rörledning p flod- eller havsbotten, hustak mm) eller sidokrafter.

I praktiken måste man i allmänhet ta hänsyn till friktionsförluster, Energiekvationen. En term tillkommer d i högra ledet och uttrycker att en viss del av den mekaniska energin omvandlats till värme som inte kan återvinnas i de processer som vi studerar i denna kurs.

Page 25: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

25

Impulssatsen

Tillämpning förutsätter inte kännedom om strömningsmönstret i detalj

Snabb stängning av ventil i ledning: tryckslag, “vattenhammare

F ρALΔVΔt

F ρALΔVΔt

Δp FA

ρLΔVΔT

Δp FA

ρLΔVΔT

dvs tryckökningen blir

Page 26: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

26

ΔV =hastighetsminskningen = vattnets hastighet före stängning om ventilen stängs helt (m/s)

Δt =tid för stängningen (s)L =ledningens längd (m)A =ledningens/ventilens tvärsnittsarea (m2)Δp =tryckökning på grund av vattenmassans

uppbromsning (Pa)ρ =vattnets densitet (kg/m3)

Page 27: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

27

Tryckökningen varierar under uppbromsningsförloppet. Det beräknade värdet är ett medelvärde, det maximala är 1,5 à 2ggr större. Detta kan inte beräknas på teoretisk väg utan måste bestämmas genom mätningar.

Ovanstående ansats förutsätter att vattnet uppträder som en stel kropp. Vid “momentan” stängning (Δt → 0) måste vattnets kompressibilitet och ledningsväggens elasticitet beaktas.

Page 28: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR

28

HYDROSTATIK

Stillastående vätska:

Inga skjuvspänningar existerar trycket verkar vinkelrätt mot ytor och tänkta snitt genom vätskan

Vattentrycket i en punkt är lika stort i alla riktningar

Tryckets storlek är (hydrostatisk tryckfördelning), p = ρ g h (M L-3 L T-2 = M L-2 T-2)

p = tryck (övertryck i förhållande till atmosfärstrycket = relativa trycket) (Pa)

ρ =vätskans densitet (kg/m3)g =tyngdaccelerationen (9,8 m/s2)h=avstånd under vattenytan (m)