förfrågan avseende kurser inom … · pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och...

Umeå School of Education

Förfrågan

Kurser inom

Utbildningsvetenskaplig kärna I och

VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 1 (15)

Förfrågan avseende kurser inom Utbildningsvetenskaplig kärna I och VFU I med speciella anvisningar för Kompletterande pedagogisk utbildning och Yrkeslärarprogrammet

Innehållsförteckning

1. Utgångspunkter 1.1 Kurser som ingår i förfrågansunderlaget 2. USE’s grundsyn 3. Kravspecifikation 3.1 Innehåll 3.2 Ekonomi 3.3 Uppföljning 3.4 Förbehåll 4. Övriga anvisningar 4.1 Pedagogisk vision 4.2 Anvisningar till kursplaneutkast 4.2.1 Kompetensuppföljning 5. Strukturbild i tabellform 6. Mall till inlämnade förslag 6.1 Undertecknande

Eventuella frågor avseende innehållet i förfrågningsunderlaget kan ställas i första hand till utbildningsledare Conny Saxin, [email protected] eller kanslichef Eva Lindgren, [email protected].

Förslag skall inlämnas i ett samlat malldokument per kurs /ämne för respektive program (endast kursplaner önskas i separat bilaga) senast 2010-12-15 dels via e-post till [email protected] och dels, ett av samtliga medverkande undertecknat exemplar, via internpost till Rose-Marie Söderström, USEs kansli, Förvaltningshuset, plan 5.

mailto:[email protected]




Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 2 (15)

1. Utgångspunkter Förfrågan avser enskilda kurser inom Utbildningsvetenskaplig kärna I (UK I) och Verksamhetsförlagd utbildning I (VFU I) för perioden 2011-07-01 t o m 2014-06-30.

Specifikation av förfrågansunderlagets ingående kurser framgår av förteckning nedan (1.1) och kurser och

innehållsrubricering framgår i detalj av struktur p. 5 (sid 12 f).

Av inlämnat förslag skall det klart framgå att kurser inom UK I profileras mot lärarutbildningens olika program och dess inriktningar; Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet, Ämneslärarprogrammet samt Yrkeslärarprogrammet. Observera att poängfördelning för Kompletterande pedagogisk utbildning och Yrkeslärare skiljer sig i kursen. Detta framgår under 1.1.

Till stöd för studenternas lärande införs i samband med de nya lärarutbildningarna en systematisk kompetensuppföljning. För en utbildning är det av stor vikt att utbildningens mål är tydliga, kända och väl integrerade samt att examinationen säkerställer dess uppnående. Kompetensuppföljningens grund är Högskoleförordningens examensbeskrivning och kursplanernas förväntade studieresultat. I denna förfrågan förutsätts att förväntade studieresultat för inlämnade kursförslag omsätts till mål avseende specifika lärarkompetenser vilka kan läggas tillgrund för kompetensuppföljningen enligt 5.2.1 nedan.

Portfolio introduceras i Kunskap, undervisning och lärande I. Introduktionen beräknas ta ca tre till fem dagar.

Inlämnat förslag ska innefatta ökande förekomst (i relevant mån) av internationell litteratur och internationella perspektiv.

Kursen VFU I syftar till att ge studenterna en upplevelse av att agera som lärare under en kortare tid till stöd för ett samtal om studentens lämplighet och personliga utveckling. Kursen skall anknytas till UK I och ingår i beställningen av UK I


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 3 (15)

Förfrågan Avancerad

nivå T1 x

1.1 Kurser som ingår i förfrågansunderlaget

Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet F-3, åk 4-9 och Fritidshem och Ämneslärarprogrammet åk 7-9 och gymnasieskolan.

Utbildningsvetenskaplig kärna I, 28,5 högskolepoäng

Kunskap undervisning och lärande I, 10 högskolepoäng

Demokrati, individ och samhälle, 10 högskolepoäng

Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning I, 1,5 högskolepoäng

Att vara lärare, 1,5 högskolepoäng Kompletterande pedagogisk utbildning och Yrkeslärare Utbildningsvetenskaplig kärna I, 30 högskolepoäng

Kunskap undervisning och lärande I, 10 högskolepoäng

Demokrati, individ och samhälle, 10 högskolepoäng

Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 10 högskolepoäng


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 4 (15)

2. USE’s grundsyn

Kurser ska vara inriktade på att kvalificera den studerande för undervisning i den inriktning som avses och den övriga verksamhet som är förbunden med det läraruppdrag som utbildningen avser. Med inriktning avses såväl verksamhetsinriktning som ämnesinriktning. Kursförslagens struktur ska stödja progression och kontinuitet liksom studentens utveckling av sådana ledarskapsförmågor som krävs för lärarrollen.

Kursförslag ska innehålla internationella perspektiv och i övrigt vara så planerade att överblick, kritiskt förhållningssätt och självständig aktions- och bedömningsförmåga utvecklas (jfr lärandemål för generell examen på avancerad nivå samt aktuell yrkesexamen)

Förväntningar på elever inverkar i hög grad på deras studieresultat. Analogt bör inlämnade förslag beakta behovet av tydliga förväntningar på dem som studerar inom lärarutbildningen genom att ställa höga krav, hålla ett högt studietempo, ge mycket eget ansvar och kontrollera det genom examination.

Kursförslag bör syfta till att de studerande utvecklar kompetenser för att dels kunna kontinuerligt ta del av ny kunskap inom områdets, dels arbeta med systematiskt utvärdering och kvalitetsutveckling av undervisningen.

Kursförslag skall beakta att forskningsmiljöer av såväl ämnes- som utbildningsvetenskaplig karaktär aktivt nyttiggörs i USEs utbildningar

IKT som teknik, innehåll, social och lärande arena skall beaktas och kommenteras i kursförslag

Synpunkter som framkommit under hearingar december 2009 – februari 2010

Återkoppling skall alltid ske vid bedömning av den lärarstuderandes prestationer

Under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU II och III skall universitetsläraren besöka studenten och genomföra trepartssamtal mellan universitetslärare, student, handledare.


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 5 (15)

Utvärderingar av kurser skall följas upp.

Ämnesinnehållet skall vara relevant i förhållande till förskolans, grundskolans och gymnasieskolans ämnesbeskrivningar och kursplaner.

Kursförslagen skall tydligt visa på den specifika yrkeskompetens som kursen avser utveckla relaterat till examensordningen krav.

Kursförslag skall integrera ämne och ämnesdidaktik.

Övriga underlag av relevans för kursförslag:

1. Lärarexamen, SFS nr: 1993:100 2. Länk till läroplan, http://www.skolverket.se/sb/d/46 3. Länk till avsedd kursplan för grundskolan och gymnasieskolan, http://www.skolverket.se/sb/d/165 4. Länk till Skolverkets startsida rubriken Reformer i skolan, http://www.skolverket.se/?d=none&Button1=V%E4lj

3. Kravspecifikation 3.1 Innehåll Lärarutbildning är hela universitetets angelägenhet . Lärarutbildning vid UmU ska vila på vetenskaplig och, i förekommande fall, konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. För en högkvalitativ lärarutbildning krävs därför kvalificerad kompetens inom såväl forskning som aktuell praktisk yrkeserfarenhet. Inom alla UmUs lärarutbildningar ska sålunda följande kompetensgrupper vara verksamma: - Forskarutbildade lärare: Utgångspunkten är att samtliga lärare på avancerad nivå, undantaget undervisning utförd av

http://www.skolverket.se/sb/d/165


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 6 (15)

adjungerade adjunkter (motsvarande) och undervisning direkt relaterad till VFU, och minst 60 procent på grundnivå är forskarutbildade - Lärare med omfattande erfarenhet av undervisning i skola och lärarutbildning (för undervisning på grundnivå) - Lärare med adekvat lärarkompetens inom den utbildningsvetenskapliga kärnan - Lärare som är verksamma inom för utbildningen relevant område som t.ex. förskola och gymnasieskola. Adjungering av adjunkter och kombinationsanställningar bör kunna ske till stöd för såväl VFU som högskoleförlagda delar av utbildningarna. Utgångspunkten är därför att den undervisande enhet som ansvarar för en viss kurs behöver hämta kompetenser också från andra enheter vid universitetet. Det är sålunda ett starkt önskemål att delar av undervisningen genomförs i institutionsövergripande lärarlag och att experter från olika delar av UmU deltar i undervisningen, liksom i förekommande fall experter från andra verksamheter.

Det är av mervärde om förslagsställaren visar på - en högre andel medverkande docenter och professorer och/ eller - en högre andel medverkande experter från andra institutioner än förslagsställarnas (exv. en enskild person från

ett helt annat område men som besitter en särskilt hög och synnerligen väsentlig kompetens) och/eller en högre andel adjungerande lärare från fältet

- och/eller nyttjande av kombinationsanställningar.

3.2 Ekonomi Kurser ersätt enligt årligen fastställda prislappar per utbildningsområde och per helårsstuderande och -prestationer. VFU ersätts generellt enligt utbildningsområde undervisning.

Beslut om antagning till program och till valbara kurser är beroende av studerandeantal och avgörs i samråd mellan USE och kursansvarig institution.


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 7 (15)

3.3 Uppföljning USE kommer att följa upp beställda kurser. Medverkande institutioner förväntas att aktivt bidra. Första uppföljningstillfället planeras till en tidpunkt efter första genomförandet för respektive kurs. Om kurs vid uppföljning befinns i väsentlig mening avvika negativt från beställd kurs kommer styrelsen för USE att fatta beslut om reduktion av kostnadsersättning. 3.4 Förbehåll Om nationella beslut fattas med sådan innebörd att beställda kurser inte kan genomföras äger USE rätt att säga upp beställningen i fråga. 4 Övriga anvisningar

4.1 Förklarande text - Pedagogisk vision En framgångsrik undervisning kan antas bygga på en väl utvecklad vision eller idé om hur designen på kursen, innehållet och metoderna sammantaget stödjer den studerandes utveckling hän mot de uppsatta målen. Därför önskar vi att förslagsställaren inramar det/de inlämnade kursförslagen med en förklarande text, om man så vill i form av en pedagogisk vision. Som sådan fyller texten en väsentlig funktion också för USEs bedömning och uppföljning. Den ska kommentera följande frågeställningar (nedan) och förslagsställaren uppmanas att i övrigt och mot bakgrund av i förfrågan meddelade synpunkter kommentera väsentliga överväganden.

hur USEs grundsyn och resultat från hearings beaktats i förslaget

hur kursinnehåll och förväntade studieresultat förhåller sig till examensbeskrivningen

hur valda undervisnings- och examinationsformer relaterar till förväntade studieresultat samt hur valda examinationsformer förväntas stödja progression


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 8 (15)

hur undervisningen generellt forskningsanknyts och specifikt i professionshänseende

hur utbildningsvetenskapligt innehåll integreras i kursen och/eller relationen mellan ämnesteori och ämnesdidaktik

hur den/de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda delarna av föreslagen kurs är relaterade till varandra (i förekommande fall i VFU III) samt för kurser med VFU skall förväntningar på student och lokal lärarutbildare beskrivas

Av betydelse är också att följande information meddelas till stöd för bedömning av inlämnat förslag:

hur forskningsmiljöer av skilda slag planeras att nyttjas i utbildningarna

hur program- och kursspecifika krav kommer till uttryck, exempelvis sådana genomgående perspektiv som den nationella examensordningen stipulerar

hur de undervisande lärarna ges tillgång till forsknings- och kompetensutvecklingstid samt hur den planeras att nyttjas i relation till undervisningsområdet

hur kursen planeras att bli utvärderad samt hur utvärderingsresultat avses (a) offentliggöras, (b) bearbetats och (c) leda till åtgärder.

Lärarutbildningens mångvetenskapliga karaktär innebär att undervisning i normalfallet ska genomföras i lärarlag som samlar personal från flera institutioner. Hur detta sker ska anges i inkomna förslag.


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 9 (15)

4.2 Anvisningar till kursplaneutkast

Kursplaneförslaget skall ha kurskod som börjar med siffran 6. Mall bifogas.

Under följande rubriker i kursplaneförslaget anges:

Förväntade studieresultat Ingående kriterier grupperas i enlighet med examensordningens rubricering: - Kunskap och förståelse - Färdighet och förmåga - Värderingsförmåga och förhållningssätt Examination För samtliga kurser anges: Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

För vfu- kurser I de fall där handledare och examinator bedömer att en student under pågående VFU uppvisar sådan grov oskicklighet, sådana samarbetssvårigheter eller andra olämpliga beteenden att det medför en påtaglig risk att studenten kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt skall examinator efter att ha informerat studenten underkänna studenten innan kursen avslutas. Studenten avbryter då sin praktik och får betyget underkänd på kursen.


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 10 (15)

I samband med denna åtgärd skall en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen skall ange vilka kunskaper och färdigheter som studenten behöver tillgodogöra sig för att få återuppta praktiken, samt en tidpunkt vid vilken kontroll av sådant tillgodogörande skall ske.

En student har då praktik avbrutits rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt får dock antalet kontrolltillfällen under en hel utbildning inte uppgå till mer än högst fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger.

Tillgodoräknande För samtliga kurser anges: Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgodoräknande www.umu.se/blankett/SA

4.2.1 Kompetensuppföljning Till stöd för studenternas lärande införs i samband med de nya lärarutbildningarna en systematisk kompetens-uppföljning där individuell studieplanering i ValWeb samt E-portfolio utgör viktiga delar. För en utbildning är det av stor vikt att utbildningens mål är tydliga, kända och väl integrerade samt att examinationen säkerställer dess uppnående. Konceptet betecknas Kompetensuppföljning och de ingående komponenterna är:

Beskrivningar av de kompetenser de studerande ska utveckla. Utgångspunkten är Högskolelag,

examensbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner. Kompetenserna indelas i generella och specifika

lärarkompetenser.

Individuell studieplanering (Det befintliga planeringsinstrumentet ValWeb utvecklas till ett kompetensstrukturerat

instrument för de studerandes pedagogiska planering)

E-portfolio i syfte att ge den studerande utvecklade möjligheter att levandehålla de genomgångna studierna till såväl

den röda trådens allmänna stärkande som reflekterandet över den egna kompetensutvecklingen.

Uppföljning till stöd för reflektion över det egna lärandet i form av metareflektion utifrån lärandeteorier (exv. i form

av fallstudier) samt examination.

http://www.umu.se/blankett/SA


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 11 (15)

Syftet med det kompetensuppföljande arbetssättet är att stödja studentens utveckling och arbetssättet förväntas medföra väsentliga mervärden av vilka de främsta är:

Att det på detta sätt skapas ett tydligt och följbart sammanhang för såväl studerande som undervisande lärare.

Genom själva arbetssättet blir studenten inte bara uppmärksammad på programmålen i sig utan på dem som den

enskilde studentens kompetensmål.

Att arbetssättet medför att det med större säkerhet än i dag kan säkerställas att den studerande uppnått de krav som

gäller för erhållande av examen.

Att arbetssättet innebär att de studerande också blir bekanta med det arbetssätt som råder inom stora delar av

skolan då varje enskild student ska ha en individuell utvecklingsplan (IUP).

Att studenten ges förbättrade möjligheter att själva beskriva och presentera sin kompetens vilket antas underlätta

deras insteg i yrkeslivet.

Följande tabell med angivande av specifika lärarkompetenser som kursen avser att utveckla skall infogas under Övriga föreskrifter i inlämnat kursplaneförslag. Generella lärarkompetenser Specifika lärarkompetenser i kursen

Under din studietid ska du ha

utvecklat; Under denna kurs kommer du att utveckla kompetens

inom;

Kunskap och förståelse Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag

Färdighet och förmåga Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag

Värderingsförmåga och

förhållningssätt Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 12 (15)

5. Strukturbild i tabellform Område Termin Kurs Hp Innehåll Avancerad

nivå Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet F-3, åk 4-9 och Fritidshem och Ämneslärarprogrammet åk 7-9 och gymnasieskolan

UK 1

T1 ht

Kunskap, undervisning och lärande I

10 Kunskaps- och vetenskapsteori – Kunskapsformer – Kunskapstraditioner – Kunskapskvaliteter

Teorier om utveckling, lärande och undervisning - Utvecklingspsykologiska perspektiv - Lärande och former för lärande: t.ex. informellt –

formellt lärande - Lärarens kunskapsuppdrag - Didaktik och läroplansteori, t.ex. styrning – frihet,

undervisningsmetoder Introduktion av Kompetensuppföljning inkl portfolio

Demokrati, individ och samhälle

10 Skolans, samhällets och demokratins värdegrund - Demokratins grunder: definitioner, mekanismer

och former - Mänskliga rättigheter och människosyn: - Etiska teorier och lärares yrkesetik - Grundläggande perspektiv, t.ex. jämställdhet,

likabehandling - Styrdokument som bärare av värdegrund,


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 13 (15)

värdegrundsformuleringars re-ligiösa och historiska bakgrund

- Lärarens samhälleliga och demokratiska uppdrag Etnicitet, mångfald och urbefolkningsfrågor i lärarperspektiv

- T.ex. etnicitet och identitet, kulturella mönster, historiska och samtida kuturmöten, utbyte mellan kultursfärer, urfolkens historia, kulturer och samhällen med ett särskilt fokus på samerna

Barn- och ungdomars uppväxtvillkor och kultur som förutsättning för undervisning och lärande

- T.ex. livsvillkor, hälsa, kön, värderingar, fritid, sexualitet, medier/nätkulturer

-

Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering

8,5 - Läraruppdraget - Att vara ledare och att vara ledare i klassrummet: - Mitt eget ledarskap - Grupprocesser – Det heterogena klassrummets innebörder och krav – Bemötande, samtalsmetodik, kommunikation och

konflikthantering – Specialpedagogiska perspektiv

VFU I Att vara lärare

1,5 Knyts till UK1

Kompletterande pedagogisk utbildning och Yrkeslärare

UK 1

T1 ht

Kunskap, undervisning och lärande I

10 Kunskaps- och vetenskapsteori – Kunskapsformer – Kunskapstraditioner – Kunskapskvaliteter


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 14 (15)

Teorier om utveckling, lärande och undervisning - Utvecklingspsykologiska perspektiv - Lärande och former för lärande: t.ex. informellt –

formellt lärande - Lärarens kunskapsuppdrag - Didaktik och läroplansteori, t.ex. styrning – frihet,

undervisningsmetoder Introduktion av Kompetensuppföljning inkl portfolio

Demokrati, individ och samhälle

10 Skolans, samhällets och demokratins värdegrund - Demokratins grunder: definitioner, mekanismer

och former - Mänskliga rättigheter och människosyn: - Etiska teorier och lärares yrkesetik - Grundläggande perspektiv, t.ex. jämställdhet,

likabehandling - Styrdokument som bärare av värdegrund,

värdegrundsformuleringars re-ligiösa och historiska bakgrund

- Lärarens samhälleliga och demokratiska uppdrag Etnicitet, mångfald och urbefolkningsfrågor i lärarperspektiv

- T.ex. etnicitet och identitet, kulturella mönster, historiska och samtida kuturmöten, utbyte mellan kultursfärer, urfolkens historia, kulturer och samhällen med ett särskilt fokus på samerna

Barn- och ungdomars uppväxtvillkor och kultur som förutsättning för undervisning och lärande


Förfrågan

Kurser inom


VFU I

2010-xx-xx

Dnr: 240-XXX-10

Sid 15 (15)

- T.ex. livsvillkor, hälsa, kön, värderingar, fritid, sexualitet, medier/nätkulturer

Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering

10 - Läraruppdraget - Att vara ledare och att vara ledare i klassrummet: - Mitt eget ledarskap - Grupprocesser – Det heterogena klassrummets innebörder och krav – Bemötande, samtalsmetodik, kommunikation och

konflikthantering – Specialpedagogiska perspektiv

6 Mall till inlämnade förslag

Inlämnade förslag ska innehålla samtliga delar som efterfrågas i förfrågningsunderlaget. Bifogade förslagsmall, bilaga 1, skall användas.

6.1 Undertecknande Inlämnat förslag ska vara undertecknat av prefekt. Om inlämnat förslag innefattar åtaganden från flera institutioner ska prefekter från medverkande institutioner ha undertecknat förslaget.

förfrågan avseende kurser inom … · pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och...

Documents