förstärkt syv-verksamhet i västerbotten – hur? dilemman!
DESCRIPTION
Förstärkt SYV-verksamhet i Västerbotten – Hur? Dilemman!. Jan Axelsson Umeå universitet Umeå 21/2 2013. Bakgrund. Hur förbättra?. S amordna, planera, utvärdera Gemensamt ansvar. Ur Skolinspektionens direktiv 2011-03-08. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Förstärkt SYV-verksamhet i Västerbotten – Hur? Dilemman!
Jan AxelssonUmeå universitetUmeå 21/2 2013
Bakgrund
Hur förbättra?Samordna, planera, utvärdera
Gemensamt ansvar
Ur Skolinspektionens direktiv 2011-03-08
Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledningsverksamhet fungerar på ett tillfredställande sätt?Frågan syftar till att belysa i vilken utsträckning vägledningsverksamheten är en prioriterad fråga på huvudmannanivå och hur styrningen fungerar. Har huvudmännen system och rutiner för planering, resursfördelning, uppföljning och utvärdering av verksamheten för att kunna säkra och utveckla personalens kompetens inom verksamhetsgrenen samt förbättra vägledningens kvalitet? Ger rektor riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar?Ger rektor riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att det blir en tydlig ansvarsfördelning för en verksamhet som hela skolan arbetar med? Frågan kan ge en bild av om och hur vägledningsverksamheten genomförs som en process på skolan, där frågor om vidare studier och arbetsliv är integrerat i undervisningen och där arbetet sker proaktivt. Ges alla elever tillgång till kontinuerlig och proaktiv vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra individuella och aktiva studie- och yrkesval utifrån egna intressen och förmågor?
Förväntade effekter:
Granskningen förväntas kunna uppmärksamma huvudmännen på deras styrnings- och ledningsansvar för att vägledningsverksamheten ska fungera väl i skolorna.
Granskningen kan också bidra till att granskade grundskolor tydligare prioriterar studie- och yrkesvägledningen genom att rektorerna tillsammans med personalen planerar verksamheten för vägledningen. På så sätt kan vägledningen bli en verksamhet som all pedagogisk personal, tillsammans med närsamhälle, andra skolformer och arbetsliv, kontinuerligt arbetar med.
Genom att de olika aktörerna tydligare medvetandegörs om vägledningens viktiga funktion kan den yttersta effekten bli välinformerade elever som kan göra aktiva och individuella val inför fortsatta studier och yrkesliv. I förlängningen förväntas granskningsresultaten också kunna spridas till andra skolor och huvudmän än de som är föremål för granskningen.
Förväntade effekter:uppmärksamma huvudmännen på deras styrnings- och ledningsansvar.
kan vägledningen bli en verksamhet som all pedagogisk personal, tillsammans med närsamhälle, andra skolformer och arbetsliv, kontinuerligt arbetar med.
I förlängningen förväntas granskningsresultaten också kunna spridas till andra skolor och huvudmän än de som är föremål för granskningen.
Undersökningen visar:
Att vägledningsarbetet i Västerbotten uppvisar stora
likheter med andra regioner som kartlagts.
Att det är stora skillnader mellan stora och små kommuner.
Endast tre kommuner har en positiv befolkningstillväxt.
Minskande skatte- och elevunderlag sätter press på studie-
och yrkesvägledningen i en nedskärningskontext.
Att regionen uppvisar en splittrad bild av
vägledningsarbetet med stor variation mellan arbetssätten i
de olika kommunerna. Det finns få systematiska rutiner för
central och lokal planering, utvärdering och uppföljning.
Att det finns stora behov för samordning och ledning. Många
vägledare i gymnasieskolor har flera chefer eftersom rektor är
närmaste chef. En del rektorer har liten eller ingen kunskap om
vägledningen. Dessutom råder oklarhet om det centrala i uppdraget
och studie- och yrkesvägledarna har ingen arbetsbeskrivning
Att den dagliga vägledningen inte baseras på
systematiska verktyg utan på inrotade pragmatiska
arbetsformer och oftast vilar på den enskilde
vägledaren, d.v.s. den är inte hela skolans ansvar.
Att det saknas kommunala handlingsplaner för
vägledningsarbetet och det råder oklarheter om
arbetsfördelningen på olika nivåer.
Att vägledningssamtalet är styrkan hos de allra flesta
studie- och yrkesvägledare, men att kompetensutveckling
behövs på olika områden, bl.a. kunskaper om, och
koppling till arbetsmarknaden och näringslivet.
Dilemman inför förändringRegionen
Befolkning/ekonomi
Nationellt Struktur/historia
Befolkningsutveckling 1990 – 2011 (SCB)
Umeå 91,258
Skellefteå 75,258
Lycksele 14,177
Vännäs 8,410
Nordmaling 8,192
Vilhelmina 8,509
Robertsfors 7,871
Storuman 7,735
Vindeln 6,661
Norsjö 5,371
Malå 4,154
Åsele 4,114
Dorotea 3,752
Sorsele 3,547
Bjurholm 2,959
Umeå 116,465
Skellefteå 71,580
Lycksele 12,343
Vännäs 8,465
Nordmaling 7,048
Vilhelmina 7,048
Robertsfors 6,762
Storuman 6,026
Vindeln 5,434
Norsjö 4,237
Malå 3,230
Åsele 3,007
Dorotea 2,862
Sorsele 2,729
Bjurholm 2,431
1990 2011
Befolkningsutveckling 1990 – 2013
Umeå 91,258
Skellefteå 75,258
Lycksele 14,177
Vännäs 8,410
Nordmaling 8,192
Vilhelmina 8,509
Robertsfors 7,871
Storuman 7,735
Vindeln 6,661
Norsjö 5,371
Malå 4,154
Åsele 4,114
Dorotea 3,752
Sorsele 3,547
Bjurholm 2,959
Umeå 116,465
Skellefteå 71,580
Lycksele 12,343
Vännäs 8,465
Nordmaling 7,048
Vilhelmina 7,048
Robertsfors 6,762
Storuman 6,026
Vindeln 5,434
Norsjö 4,237
Malå 3,230
Åsele 3,007
Dorotea 2,862
Sorsele 2,729
Bjurholm 2,431
1990 2011
Skellefteås befolkning ökarSkellefteborna blir allt fler. Och det är invandrarna som står för den positiva befolkningsökningen i kommunen. Enligt Statistiska centralbyråns rapport som gäller årets nio första månader så går Skellefteå framåt med 32 personer sedan 1 januari 2006. I dag bor det 71 942 personer i kommunen.
Det finns däremot fyra kommuner i länet där befolkningen ökade under 2012. En av dem är Umeå som vid slutet av 2012 hade sammanlagt 117 294 invånare vilket är 829 fler än året innan, men även Skellefteå har plussat på med 194 invånare under året som gått. Lycksele gick plus med 8 personer och den fjärde kommunen som gått plus i länet är Vännäs som kan stoltsera med 57 fler invånare än tidigare.
Elever som deltagit i SFI-utbildning
2007 2008 2009 2010 2011
Västerbottens län 1086 1208 1456 1693 1701
Riket totalt 65222 73955 91237 96136 102434
Skolverket 2012
Regionala dilemman:
• Befolkningsmässig obalans• Ojämnt skatteunderlag• Vikande elevunderlag
Nationella historiska dilemman
Vägledningsmodell baserad på specifik yrkesutb./samtalscentreradOtydlig uppdrags-/arbetsbeskrivning
Kommunalt självbestämmande
Splittrade verksamheter - lapptäcke
Nationella historiska dilemmanDet snäva uppdraget
SamtalInformationPRAOAdministrationMarknadsföringEtc.
Det breda uppdraget
OmvärldenArbetsmarknadNäringslivSamhällsorienteringEtc.
Hur förbättra?Samordna, planera, utvärdera
Gemensamt ansvar
Umeå universitet:• Samordna vägledningsmoment i grundutbildningarna och fortbildning för lärare, rektorer och vägledare
På kommunal nivå:• Klargöra ansvarsfördelningen för vägledningsuppdraget i alla led (pol./adm.)
• Utarbeta adm. rutiner för planering, utvärdering och kvalitetssäkring
• Inrätta ledningsfunktion med uppdragsbeskrivning (Chef eller annan koordinerande post)
• Skapa decentraliserade vägledningscentra för karriärvägledning med lokala och regionala uppdrag
1. Stöd till Umeå kommun, (ledning, samordning, utveckling m.m.).
2. Stöd inriktat till de små kommunerna, (konsultationer, samarbeten, regionala aktiviteter etc.).
3. Specialiserat stöd till hela regionen, (informations- och metodmaterial, kompetensutveckling, databaser, specialistkunskaper kring funktionsnedsättning, flerspråk etc.).
Stöd - specifikt till Umeå
Specialiststöd till hela Västerbotten
Regionalt stöd - specifikt till små kommuner
Centra för Karriärvägledning1. Stöd till Umeå kommun, (ledning, samordning, utveckling m.m.).
2. Stöd inriktat till de små kommunerna, (konsultationer, samarbeten, regionala aktiviteter etc.).
3. Specialiserat stöd till hela regionen, (informations- och metodmaterial, kompetensutveckling, databaser, specialistkunskaper kring funktionsnedsättning, flerspråk etc.).
Kommunchef
Näringslivschef
Ekonomi och admin.
Arbetsmarknads-chef
Arbetsmarknad och vägledning
Näringsliv, landsbygdsutveckling,
turism och marknadsföring
Kommunstyrelsens arbetsutskott – politisk beredning
Mjölby kommun
Grundskolor, gymnasieskolor, särskola, vuxenutbildning, drop-in och bokade besök
Lundby ArbetsCentrum:
HandledningArbetsförmåge-
bedömningarRehabinsatser
Socialt företagande
PraktikanskaffningKommunal
ungdomsuppföljning,Feriejobb,
Särskilda anställningarmm
Organisation, Arbetsmarknad och Vägledning
Särskilda projekt;Visionscenter mm
Integrationoch mångfald
Studie- och yrkesvägledning
Vi samverkar med bl a:• Skolor (grund-, gy-, vux, sär, SFI, mm)• Socialtjänsten• Samordningsförbundet• Arbetsförmedlingen• Försäkringskassan• Andra kommuner• Landstinget• Länsstyrelsen,• Regionen Östsam• Företagarorganisationer• LEADER m fl EU-institutioner
Uppdrag• Bidra till att eleven/medborgaren gör väl
underbyggda val avseende pågående och framtida studier och yrkesliv.• Samverka med skolans personal i enlighet med de
allmänna råden – studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet och ett ansvar för hela skolan.• Omvärldskunskap för god matchning mellan
elevers/medborgares utbildningsval och arbetslivets behov av kompetens.• Medborgarfokus
Ur Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledning• ”Studie- och yrkesorientering förekommer i
undervisningen, i olika former av vägledning och genom informationsinsatser och berör all personal i skolan.”
Studie- och yrkesorientering
Undervisning•Lärare•SYV
Vägledning•SYV•Lärare
Information•SYV•Rektor•Lärare
Genomförandet organiseras av de olika kommunerna lämpligtvis genom olika former av samverkan med Region Västerbotten, Umeå universitet och SKLs projekt ”Plug-in” bl.a.
Tack!