1

Forsknings- och utbildningsstrategi2008–2012

Högskolan i HalmstadFör utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

2

Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad den 6 december 2007.Reviderad av styrelsen för Högskolan i Halmstad den 5 september 2008.

3

Innehållsförteckning

Förord sidan 5

Sammanfattning sidan 8

1 Allmänna omvärldsförutsättningar sidan 9

2 Högskolan i Halmstads förutsättningar och profilering sidan 10

3 Utgångspunkter och övergripande strategiska målsättningar för Högskolan under perioden 2008–2012 sidan 16 4 Strategiska mål och mått för Högskolan under perioden sidan 17

5 Strategiska satsningar sidan 18

4

5

FörordRektors operationaliseringPunkterna nedan utgör rektors operationalisering av strategin för profileringen av Högskolan. Profileringen har tidigare presenterats i bugetunderlag samt forsknings- och utbildningsstrate-gier. Den tydliggörs ytterligare i föreliggande forsknings- och utbildningsstrategi för Högskolan i Halmstad. Strategin för operationalisering – liksom för profileringen i sig – är väl förankrad inom Högskolan och i Högskolans styrelse.

1. Högskolans styrelse har slagit fast att Högskolans profil består av tre sammanflätade styrke-områden som vilar på Högskolans tradition: Utveckling och studier av verksamhet (organisation, region och samhälle), produkter (produkter, processer och tjänster) och livskvalitet (livskvalitet, välfärd och kultur). Mycket av det som sker inom ett styrkeområde är också relevant för de övri-ga. Exempel på detta är entreprenörskap med inriktning på hälsosektorn, hälsoteknik och ledar-skap. Kunskaps- och kompetensmässig samverkan mellan de tre styrkeområdena utgör grunden för att Högskolan skall kunna vidareutveckla en unik profil. Alla beslut som rör utbildning på grundläggande och avancerad nivå skall spegla Högskolans profil. För närvarande ingår följande:

Utveckling och studier av verksamhet inkluderar produktutveckling, innovationsledning, indu-striell organisation, ledarskap, entreprenörskap, arbetsvetenskap, handelsrätt, företagsekonomi, nationalekonomi, finansiell matematik, marknadsföring, medie- och kommunikationsveten-skap och statsvetenskap.

Utveckling och studier av produkter inkluderar datateknik, mekatronik, elektroteknik, byggtek-nik och maskinteknik samt viss naturvetenskap som gränsar till teknik såsom t.ex. biomekanik, miljöteknik och energiteknik.

Utveckling och studier av livskvalitet inkluderar vård, folkhälsa, idrott, funktionshinder, psyko-logi, sociologi och pedagogik samt lärarutbildning och viss humaniora.

2. Högskolan verkar för att begränsa antalet forskningsmiljöer och koncentrera dessa i enlighet med den övergripande profilens tre styrkeområden. Av särskild vikt är för närvarande forsk-ningsmiljön CIEL med inriktning på innovationsledning, produktutvecklingsarbete och affärs-utveckling (styrkeområde verksamhet) forskningen med inriktning på inbyggda och intelligenta system (styrkeområde produkter), samt forskning som rör hälsa, idrott och vård (styrkeområde livskvalitet). Dessa tre inriktningar är och/eller förväntas bli rättighetsbärande (se punkt 3) och skall förstärkas.

3. Högskolan har sökt eller ämnar söka masterrättigheter inom vart och ett av de tre styrkeom-rådena. Högskolan har redan erhållit rättighet vad avser datateknik (inbyggda och intelligenta

6

system) respektive innovationsledning och affärsutveckling. Dessutom har Högskolan tillställt Högskoleverket en ansökan om masterrättighet i hälsovetenskap. Avsikten är att dessa rättighe-ter i framtiden även skall gälla forskarutbildning. Målsättningen är att söka rättigheter för smala områden som kan nyttjas av flera ämnen på ett sätt som dels tydligt speglar Högskolans profil, dels i så hög grad som möjligt mobiliserar Högskolans interna resurser. Masterrättigheten inom innovationsledning och affärsutveckling står t.ex. redan i dag öppen för såväl tekniker som eko-nomer.

4. Högskolan har ingått strategiska avtal med lärosäten som har rättigheter att bedriva forskar-utbildning. Avtalen med Örebro universitet rör vetenskapsområdena teknik och medicin och avtalet med Högskolan i Jönköping vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap.Avsikterna med avtalen är trefaldiga: 1) att markera Högskolan i Halmstads angelägenhet att erhålla rättigheten att utbilda doktorander inom lärosätets styrkeområden inför framtida rät-tighetsansökningar; 2) att inleda faktiskt samarbete eftersom Högskolan i Halmstad även med egna rättigheter inom sina styrkeområden är alltför resurssvag för att agera ensamt; samt 3) att ge de ämnen som inte kan anses utgöra den centrala basen för lärosätets tre styrkeområden möjlighet att finna dynamiska arenor för forskning, forskarutbildning och avancerad utbildning.

5. Högskolan är i färd med att bygga upp matrisorganisationer för innovation och nyttiggö-rande, samverkan inom grundutbildning och forskning samt för välbefinnande. Dessa teman är valda mot bakgrund av att de tre styrkeområdena var för sig förutsätter viss unik infrastruktur och samverkan för att kunna utvecklas positivt. Utveckling av produkter kräver ett fungerande innovations- och nyttiggörandesystem. Utveckling och studiet av verksamhet förutsätter nära samverkan med näringsliv och samhälle. Inriktningen på livskvalitet gynnas exempelvis av väl utvecklad student- och personalvård. Avsikten är vidare att dessa teman skall verka som ett kitt mellan styrkeområdena och därmed förstärka den inre samverkan. Högskolan arbetar för närva-rande med att finna formerna för detta, inte minst vad avser organisering. Enheten för kontak-ter och samverkan har en central ställning i arbetet.

6. Högskolan verkar aktivt för att knyta till sig samarbetspartner som förstärker profilering-en. Det rör sig om aktörer av vitt skilda slag, till exempel Region Halland, Hallandsidrotten, Landstinget, Länsstyrelsen, näringsliv, industriklustret Hälsoteknikalliansen, forskningsinstitut, andra lärosäten samt studentkåren. Många av aktörerna har fysiskt flyttat in på campus. Region Halland, Halmstads kommun och Kåren har dessutom antagit visionsdokument som går i samma riktning som Högskolans.

7. Högskolan har gjort och kommer att göra ett antal infrastrukturella satsningar som skall för-stärka profileringen såsom t.ex. idrottshall, nya laboratorier och campusutveckling.

8. Högskolan har inlett en organisationsöversyn. Organisationens förmåga att signalera och för-stärka Högskolans profil är av central betydelse.

7

9. Högskolan är i färd med att färdigställa ett nytt högskoleövergripande kvalitetssystem. Hög-skolans möjlighet att erhålla forskarutbildningsrätt och därmed nå en särskiljande profilering står i direkt förhållande till hur väl kvalitetssystemet är utvecklat. Högskolan har kommit långt i detta avseende.

10. Högskolan har inrättat en arbetsgrupp för strategisk kommunikation. Denna har två upp-drag: dels att ta fram en strategi för att synliggöra Högskolans profil i allt kommunikations- och informationsmaterial som lärosätet producerar, dels att verka för att närma sig centralt positio-nerade personer i landets högskole- och politiska system i avsikt att sprida kunskap om Hög-skolan i Halmstad och dess profilering.

11. Högskolan ämnar använda sitt myndighetskapital för att satsa på forskning och forskarut-bildning i syfte att strategiskt stärka Högskolans profil.

8

Forsknings- och utbildningsstrategi2008–2012SammanfattningHögskolan har under senare år aktivt arbetat för att utveckla en tydlig profil. Profilen bygger på en kunskaps- och kompetensmässig samverkan mellan tre styrkeområden: organisation, region och samhälle; produkter, processer och tjänster samt livskvalitet, välfärd och kultur. Tre teman – innovation, samverkan och välbefinnande – är överlappande och ömsesidigt stödjande och präglar styrkeområdena, om än i olika grad. All vidareutveckling och nysatsning skall stärka denna profil.

Högskolan i Halmstad har som en av de nyare högskolorna i landet, varit framgångsrik när det gäller att utveckla sitt utbildningsutbud och att attrahera studenter. Högskolan bedriver även framstående forskning där flera områden håller nationellt – ibland internationellt – hög kvalitetsnivå. De samarbetsavtal som Högskolan har ingått med andra lärosäten inom forsk-ning, forskarutbildning och utbildning på avancerad nivå stöder profileringen och målsättning-en är att skapa samverkansvinster och att öka konkurrenskraften. Detsamma gäller också för ansökningar om masterrättigheter.

Högskolan har dessutom medverkat till att formera tre industrikluster: inom hälsoteknik, inom inbyggda system samt inom intelligenta system. Ett nittiotal doktorander är verksamma vid Högskolan.

Som ny högskola begränsas utvecklingen av bredd vad avser disciplinära akademiska miljöer. Storleken underlättar samtidigt samverkan mellan olika discipliner och förenklar möjligheterna till profilering. De övergripande strategiska målsättningarna för perioden 2008-2012 är att Hög-skolan skall bedriva konkurrenskraftig och framstående forskning samt att säkra god utbild-ningskvalitet och rekrytering inom styrkeområdena. En förutsättning för detta är möjligheten att bedriva forskarutbildning. Målsättningen är således att vara ett specialiserat lärosäte med rätt att forskarutbilda inom styrkeområdena. Forskningens profilering och koncentration till ett få-tal starka forskningsmiljöer är vidare ett led i denna strategi. Den externa finansieringsgraden av forskningen skall öka och vara minst 50 procent vid var och en av forskningsmiljöerna. Myn-dighetskapitalet är i dag, sett till lärosätets storlek, relativt betydande. Högskolan avser att an-vända dessa resurser till att förstärka lärosätets profil genom att rekrytera nya doktorander och att anställa forskarassistenter inom de definierade styrkeområdena.

9

1. Allmänna omvärldsförutsättningarDet finns ett stort antal allmänna förutsättningar som har betydelse för hur högskolesystemet och därmed hur enskilda lärosäten utvecklas:

Det svenska forsknings- och utbildningssystemet har under de senaste decennierna vuxit snabbt. Under de senaste åren har denna utveckling brutits, och den snabba expansionen av antalet lä-rosäten, av nya universitet och av antalet studieplatser kommer knappast att återupptas. Medan volymtillväxten avtagit har kvalitetsaspekter i stället accentuerats. Detta kommer att leda till ökad konkurrens mellan lärosäten om ekonomiska resurser, om kompetent personal och om studentunderlaget. Samma utveckling utgör samtidigt ett incitament för ett ökat samarbete mellan lärosätena, i syfte att ta tillvara synergieffekter inom undervisning och forskning. Sam-arbete gör det också möjligt att öka arbetsdelningen och specialiseringen inom åtminstone delar av lärosätenas verksamheter.

Avvägningen mellan konkurrens och samarbete påverkas bl.a. av hur lärosätenas uppdrag och hur resursfördelningssystemet är utformat. En tydlighet när det gäller det politiska systemet är i detta sammanhang av stor vikt.

Högskoleverkets och lärosätenas roller och samverkan är i det här sammanhanget av stor vikt. Osäkerhet om dessa roller försvårar lärosätenas långsiktiga planering.

Bolognaprocessen och den nya utbildnings- och examensstrukturen syftar till att ge studenter ökade möjligheter och incitament att byta lärosäte vid övergången mellan utbildning på grund-nivå och avancerad nivå och forskarnivå. Detta kräver en anpassning av lärosätenas marknads-föring av sitt utbildningsutbud och en anpassning av utbildningens dimensionering och utbu-dets struktur.

Den ekonomiska högkonjunktur som Sverige, och större delen av världen, haft under flera år kan knappas förväntas bestå under hela perioden 2008-2012. Ett försämrat konjunkturläge kan leda till ökad tillströmning av sökande till högskoleutbildning.

De regionala förutsättningarna är goda eftersom Halmstad ingår i en tillväxtregion med en in-riktning som svarar mot Högskolans profil. Region och kommun har valt att anta strategidoku-ment som är i samklang med lärosätets.

10

2. Högskolan i Halmstads förutsättningar och profileringHögskolan i Halmstad är en av de nyare högskolorna i landet och saknar vetenskapsområde. Högskolan har varit framgångsrik när det gäller att utveckla sitt utbildningsutbud och att att-rahera studenter till detta. Högskolan bedriver även en framgångsrik forskningsverksamhet och har ett nittiotal doktorander verksamma vid Högskolan, även om dessa är antagna vid annat lä-rosäte. Högskolan, liksom andra liknande högskolor, har små anslag för forskning och har mer begränsade förutsättningar än de traditionella lärosätena med större anslag att få externa forsk-ningsmedel från forskningsråd och liknande finansiärer. Högskolan har trots detta varit fram-gångsrik vad gäller att attrahera externa forskningsmedel.

Fem tvärdisciplinära sektioner vid Högskolan ansvarar för att utbildningsuppdraget genomförs och för de forskningsmiljöer som inrättats. De ekonomiska statliga resurserna för utbildning och forskning fördelas av kollegialt valda nämnder.

Det starka ekonomiska beroendet av ett utbildningsutbud som är likartat många andra hög-skolor måste tas i beräkning när Högskolan i Halmstad utformar lärosätets profil. Detta utbud omfattar utbildning inom företagsekonomi, vård, vissa tekniska utbildningar och lärarutbild-ning. Mellan 60 procent och 75 procent av helårsstudenterna finns inom dessa utbildningar vid den grupp högskolor som saknar vetenskapsområde. De ekonomiska medel som är knutna till utbildningsuppdraget vid denna grupp av högskolor är helt dominerande, jämfört med forsk-ningen.

Målsättningen är att finna ett sätt att kombinera, sammanfläta och komplettera de ämnen, eller delar av ämnen, som utgör lärosätets naturliga ekonomiska bas på ett sådant sätt att en särskil-jande profil uppstår. Forskningens inriktning är huvudredskapet för att genomföra den ambi-tionen.

Högskolan i Halmstad har under senare år därför aktivt arbetat för att utveckla en tydlig pro-fil genom att organisera verksamheten, inrikta undervisningsutbudet och organisera och stödja specifika forskningsinriktningar. Profileringen stöds även av de avtal om samarbete inom forsk-ning, forskarutbildning och utbildning på avancerad nivå som Högskolan ingått med andra lärosäten.

Högskolans profil bygger på en kombination av tre samverkande styrkeområden och tre teman som är gemensamma för de tre styrkeområdena.

11

2.1. Högskolans tre styrkeområden

De tre styrkeområdena är Organisation, region och samhälle, Produkter, processer och tjänster och Livskvalitet, välfärd och kultur. Den kunskaps- och kompetensmässiga samverkan mellan dessa styrkeområden utgör grunden för Högskolans profil.

Organisation, region och samhälle inkluderar ämnesmässigt, på grund- och magisterutbild-ningsnivå och inom forskning, produktutveckling, innovationsledning, industriell organisation, ledarskap, entreprenörskap, arbetsvetenskap, handelsrätt, företagsekonomi, nationalekonomi, finansiell matematik, marknadsföring, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.

Produkter, processer och tjänster inkluderar datateknik, mekatronik, elektroteknik, informatik, mobila tjänster, byggteknik och maskinteknik samt viss naturvetenskap som gränsar till teknik som t ex biomekanik, miljöteknik och energiteknik.

Livskvalitet, välfärd och kultur inkluderar vård, folkhälsa, idrott, funktionshinder, psykologi, sociologi och pedagogik samt lärarutbildning, viss humaniora och miljö.

2.2. Högskolans tre teman

Högskolans tre teman innovation, samverkan och välbefinnande är överlappande och ömsesidigt stödjande. Dessa teman ska prägla och tjäna som ett kitt mellan styrkeområdena, om än i olika grad.

Temat innovation berör verksamheten inom sektioner och nämnder men inkluderar även andra interna och externa aktörer inom Högskolans innovationssystem. Forskning och utbildning rör t.ex. innovationer i form av fysiska produkter, tjänster och nya sätt att organisera verksamhet.

Temat samverkan omfattar främst samverkan inom utbildning och forskning och berör allt från avtal med andra lärosäten, forskningsinstitut och regionala aktörer över studentintroduktion, examensarbeten och karriärutveckling till forskningsprojekt, forskarutbildning och forskning som rör samverkan.

Temat välbefinnande omfattar utbildning och forskning om t.ex. människans hälsa, kulturella identitet och livsstil, men även frågor som ligger utanför det rent akademiska, t.ex. student-hälsa, personalvård och campusutveckling.

2.3. Utbildningsutbudets inriktning

Högskolan strävar efter att all vidareutveckling av existerande utbildningar och satsningar på nya utbildningar skall ske så att den övergripande profileringen stärks. Det innebär att nya ut-bildningar enbart startas inom styrkeområdena och att satsningar som utvecklar de kvaliteter

12

som Högskolan står för prioriteras. Inom styrkeområdena skall det erbjudas utbildning på kan-didat-, magister- och på sikt även mastersnivå. Inom styrkeområdena Organisation, region och samhälle och Produkter, processer och tjänster har Högskolan beviljats rätt att bedriva masters-program. En ansökan om mastersrätt inom hälsovetenskap, inom styrkeområdet Livskvalitet, välfärd och kultur, har 2007 skickats till Högskoleverket.

Inom de tre styrkeområdena erbjuder Högskolan sammanhållna utbildningsprogram och fri-stående kurser, utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, möjlighet till heltids- och del-tidsstudier, utbildning med alternativa distributionsformer, utbildning under hösttermin, vår-termin och sommar. 2.4. Forskningens inriktning

Inom styrkeområdet Organisation, region och samhälle finns idag tre forskningsmiljöer.

• Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL) bedriver forskning som berör nya, små och medelstora företags samt regioners utveckling. Fokus ligger på innovations- och produktutvecklingsarbete, på frågor om strategi, management, marknadsföring, finansiering och internationalisering av företag, om entreprenörskap och om styrning (governance) av företag, regioner och innovations-system.

• Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM) bedriver forskning om bl.a. politisk kommunikation, kvinnor i politiken, journalistik och dokumentära framställningar i TV, samt om ungdomar, medier och globalisering.

• Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR), som även finns inom styrkeområdet Livskvalitet, välfärd och kultur, bedriver forskning om genusrelationer-nas centrala betydelse för en ökad förståelse av förändrings- och lärprocesser i det samtida samhället, om globalisering, nya arbets- och livsmönster, ökad datoranvänd-ning, den snabba utvecklingen av kommunikationsteknologi och den reflexiva problematiseringen av tillskrivna sociala karaktäristika.

Inom styrkeområdet Produkter, processer och tjänster finns i dag tre forskningsmiljöer.

• Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS) bedriver forskning inom inbyggda system, intelligenta system, tillämpad matematik och fysik samt informatik. I miljön ingår bland annat den KK-stiftelsefinansierade forskningsprofilen CERES, Centrum for forskning om inbyggda system.

• Maskinteknisk produktframtagning (MTEK) är inriktad mot produkters funktionella ytor och på tidiga produktutvecklingsfaser, design och digitala produktmodeller.

• Bio- och miljösystemforskning (BLESS) bedriver forskning som syftar till att öka

13

kunskapen om de processer och mekanismer som utgör ekosystemets funktioner samt forskning inom biomedicin/biomekanik.

Inom styrkeområdet Livskvalitet, välfärd och kultur finns idag fem forskningsmiljöer.

• Välfärd och välbefinnande (VV) studerar välfärdssystemen och människors välbefin-nande på individ-, grupp- och samhällsnivå. Forskningen syftar till att öka medveten-heten om livsstilsfaktorers betydelse för hälsan samt uppmärksamma utsatta gruppers hälso- och livssituation.

• Centrum för idrotts- och hälsoforskning (CIHF) fokuserar på idrottsskador och rehabili-tering, karriärövergångar, fysisk aktivitet och hälsa, anpassad aktivitet och barn- och ungdomsidrott.

• Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR) finns även inom styrkeområ-det Organisation, region och samhälle och beskrivs ovan.

• Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL) organiseras i an- slutning till lärarutbildningen och i samverkan med SLSR. Forskningen, som ligger

nära lärarutbildningens innehåll inklusive ämnesdidaktisk forskning, utgörs av praxisnära forskning och behandlar relationer mellan utbildning/skola och omvärld, samhälle och samhällsutveckling.

• Kontext och kulturgränser (KK) bedriver forskning om kulturinbäddade identitetsmar-körer där ”identitet” kan förstås både som individers och institutioners identitet och där markörerna kan kategoriseras med beteckningar som etnicitet, genus eller klass och där den inbäddade kulturen kan avgränsas som ett fysiskt territorium eller som

ett virtuellt fält.

2.5. Kvalitetssystem

Högskolan har utvecklat ett omfattande kvalitetssystem för all verksamhet vid lärosätet. Ansva-rigt för kvalitetssystemet är ett kvalitetsråd som rapporterar till rektor. Det består av prorektor, ordförandena i Högskolans särskilda organ samt studentkårens ordförande. Kvalitetsrådet har ansvar för att ta fram övergripande visions- och strategidokument, att alla operativa organisatoriska enheter tar fram kvalitetsdokument och handlingsplaner, och kvali-tetsgranskar den egna verksamheten. Rådet för årligen dialoger med dessa enheter som dels är att betrakta som uppföljning, dels ska leda till handlingsprogram för kommande år. Rådet gör även särskilda återkommande uppföljningar av studenternas och lärarnas syn på lärosätet.

Kvalitetsrådet har motsvarande ansvar i relation till de kollegiala särskilda organen. Dessa organ bedriver samtidigt ett eget kvalitetsarbete för att säkerställa och utveckla kvaliteten i utbildning och forskning.

14

Utöver detta omfattas Högskolan av de gängse akademiska kvalitetssystemen som består av pröv-ningar, ansökningar, tentamina, kursuppföljning etc samt alla externa utvärderingar och gransk-ningar som genomförs av Högskoleverket, Riksrevisionen, myndigheter, forskningsfinansiärer, in-tresseorganisationer, privata företag etc. Högskolans kvalitetssystem är välutvecklat och omfattan-de. Högskolan avser att utvärdera och komplettera kvalitetssystemet under de närmaste åren.

2.6. Samverkan inom utbildning och forskning

Högskolan har etablerat samarbete med andra lärosäten inom främst forskning, forskarutbild-ning och mastersutbildning. Avtal finns idag med Högskolan i Jönköping (HJ), och med Inter-nationella Handelshögskolan, Hälsohögskolan och Högskolan för Lärande och Kommunika-tion vid HJ, och med Örebro universitet, där avtalen omfattar den teknisk naturvetenskapliga fakulteten och fakulteten för hälsa, medicin och vård. I flera fall är även andra högskolor parter i dessa avtal med Högskolan i Jönköping och Örebro universitet. I det avseende ska Högskolan i Skövde nämnas särskilt.

Genom avtalen öppnas möjlighet för Högskolan att bedriva forskarutbildning och att i samver-kan skapa större underlag för att bedriva mastersutbildningar och att ta fram ansökningar om större externa forskningsprojekt. En övergripande målsättning med allianserna är att skapa sam-verkansvinster och att öka den gemensamma konkurrenskraften.

En viktig aspekt av dessa allianser är att samverkan sker på fakultetsnivå. Högskolan lägger stor vikt vid att utveckla fakultetsfederationer. Modellen har valts mot bakgrund av att den centrala högskoleförordningen förutsätter att fakulteten ges en central ställning. Denna form av samver-kan förstärker möjligheterna för Högskolan att utveckla en entydig profilering. Fakultetssam-verkan leder i första hand till samordning av likartad forskning och utbildning inom nära och kompletterande områden och syftar inte till att samordna alla typer av verksamhet. Detta kan t ex ställas mot styrelsefederation (d v s en gemensam styrelse för flera lärosäten) som mer syftar till att skapa breda universitet genom allövergripande samverkan.

Högskolans egna utbildningar ska vara baserade på samverkan. Exempel på det är att inom ramen för de yrkesinriktade programmen förenas skilda ämnestraditioner. Samtliga program-utbildningar och 67 procent av Högskolans kurser erbjuder idag någon form av arbetslivsrelate-rade moment och en betydande del av examensarbetena är gjorda i samverkan med arbetslivet. Syftet med de samarbetsavtal som ingåtts med andra lärosäten är att de ska leda till någon form av arbetsdelning av utbildningen på avancerad nivå och på sikt även på grundnivå. Det ska vara lätt för studenter från andra nationer att komma till Högskolan och det ska vara lätt för studen-ter vid Högskolan att studera vid utländska lärosäten. I projektarbetets form verkar Högskolan för att lära ut metoder för samverkan. Samverkan i olika former är således en viktig faktor i ut-vecklingen av Högskolans profil.

15

2.7. Samverkan med näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat

Högskolans system för innovation, kommersialisering och samverkan med näringsliv och sam-hälle är integrerade och omfattar såväl forskning som utbildning. Merparten av all forskning och utbildning sker i samverkan med näringsliv, samhälle och föreningsliv. Samtliga akademis-ka enheter vid Högskolan bedriver omfattande omvärldssamverkan.

Högskolan har en särskild enhet som svarar för den omvärldssamverkan som sker utöver den som normalt hanteras av de akademiska enheterna. Enheten ska också verka för att stimulera och stödja de akademiska enheternas omvärldssamverkan. Högskolan kommer, tillsammans med innovationsbroarna i Lund och Göteborg, att ge enheten resurser för att stimulera forskare att kommersialisera forskningsresultat.

Högskolan har tillsammans med kommunen vidareutvecklat innovationssystemet vilket nu in-kluderar inspiratörer, utbildningar, förinkubator, inkubator, science park, rådgivning, holding-bolag och industriklusterbygge.

Högskolan har medverkat till att formera tre s.k. industrikluster: inom Hälsoteknik, inom om-rådet inbyggda system i nära anslutning till CERES och KK-profilen samt inom området intel-ligenta system. Dessa skall vidareutvecklas.

Högskolans relation till näringsliv och samhälle är således omfattande och framgångsrik. Hög-skolan har nyligen gjort en omfattande omstrukturering av systemen för innovation och om-världssamverkan och kommer att under kommande år vidareutveckla och utvärdera dessa.

2.8. Sammanfattande bedömning av Högskolans förutsättningar

Högskolan bedriver en framgångsrik forskning inom profilerade områden, där delområden håller en nationellt, och ibland internationellt, hög kvalitetsnivå. Utbildningens inriktning och attraktivitet visas av att antalet sökande till Högskolans utbildningar är på en efter omständig-heterna bra nivå. Högskolan står sig gott vid en jämförelse med andra lärosäten.

Högskolan är en ny högskola, vilket begränsar utvecklingen av bredd vad avser disciplinära aka-demiska miljöer men storleken ökar samtidigt samverkan mellan olika discipliner och förenklar möjligheterna till profilering. Högskolan har relativt små statliga forskningsanslag, och en ytter-ligare koncentration av forskningsmedel till de traditionella universiteten skulle kunna bli ett hot mot Högskolans framgångsrika forskning.

Högskolan saknar eget vetenskapsområde, men har inom sina styrkeområden starka forsknings-miljöer som är väl värda att bedriva egen forskarutbildning. Det finns all anledning att tro att

16

Högskolan har goda förutsättningar att erhålla sådana rättigheter om möjlighet ges. Dessutom har Högskolan genom samverkan med andra lärosäten delvis löst frågan om möjlighet att bedriva ”egen” forskarutbildning och därmed visat att Högskolan klarar av att hantera forskarutbildning. Allianserna förbättrar även de gemensamma möjligheterna att konkurrera om externa forsk-ningsmedel. En förenkling av möjligheterna för lärosäten utan vetenskapsområde att ingå i fakultet tillsammans med andra lärosäten skulle förbättra kraften av sådana allianser.

3. Utgångspunkter och övergripande strategiska målsättningar för Högskolan under perioden 2008–2012Högskolans målsättning är att vara ett specialiserat lärosäte med rätt att forskarutbilda inom sina profilområden. Det innebär att Högskolan inte har ambitionen att bli ett universitet. Detta är en central utgångspunkt för Högskolans arbete med att profilera sin forskning och utbildning. Högskolan avser att fortsätta det pågående profileringsarbetet genom att utgå från följande övergripande strategiska utgångspunkter och målsättningar.

•Högskolanskallstärkaforskningensprofileringochkoncentrationtillettfåtalstarkaforskningsmiljöer.Högskolansmålsättningärattforskningsmiljöernainomstyrkeom-rådet Organisation, region och samhälle i än högre grad skall finna gemensamma beröringspunkter,problemställningarochforskningsprojekt.Högskolanverkarocksåför att minska antalet forskningsmiljöer inom styrkeområdet Produkter, processer och tjänster.HögskolanskallävensträvamotattinomstyrkeområdetLivskvalitet, välfärd och kultur minska antalet forskningsmiljöer genom sammanslagning för att därigenom skapafärre,slagkraftigamiljöer.CIHFochVVhart.ex.funnitformerförytterligareformaliserad samverkan.

•HögskolanskallsäkraengodutbildningskvalitetochrekryteringinomdeområdensomutgörHögskolansekonomiskaryggradienlighetmedHögskolansprofil.

•UtbildningarinomHögskolansstyrkeområdenskallerbjudaspåkandidat-,magister-

ochmastersnivåochHögskolanskallverkaförattfåegenforskarutbildningsrätt.

•Högskolanverkarförstrategiskalärosätesallianser.

•Högskolanskallarbetaförattstärkautbildningensforskningsanknytning.

•HögskolanskallhaenstarklärarutbildningsomspeglarHögskolansprofil.

•VidareutvecklingavettvälfungerandekvalitetssysteminomHögskolansalla verksamhetsområden skall ges hög prioritet.

17

•Högskolanskallarbetaförattytterligareutvecklasamverkanstematgenomattfort- sätta att bedriva tillämpad, praktiknära forskning, utveckla innovationssystemet och

stärkaHögskolanssamverkanmedandralärosäten.

•HögskolanskallsvaraförattdeninreorganisationenfrämjarochkommunicerarHögskolansprofil.

4. Strategiska mål och mått för Högskolan under perioden De strategiska målen för Högskolan skall understödja de övergripande strategiska målsättning-arna. De skall vara mätbara och det skall vara möjligt att följa utvecklingen av måluppfyllelsen över tid. Ett begränsat antal mål skall finnas för såväl forskning som utbildning. De mål som ställs upp skall senast vara uppnådda vid periodens slut. Utöver de resultat som skall rapporte-ras i Högskolans årsredovisning och budgetunderlag gäller följande mål:

1. Högskolan skall bedriva konkurrenskraftig och framstående forskning inom sina styrkeom-råden. Konkurrenskraftig forskning bedöms bäst genom att Högskolans forskning jämförs med andra aktörers forskning. Följande mål skall därför gälla: Inom varje styrkeområde skall finnas minst en forskargrupp/delområde som kan agera på god internationell nivå, och inom övriga forskningsmiljöer skall det finnas en forskargrupp/delom-råde som är i nivå med de nationellt ledande. Uppföljning sker genom mätning av publicering och jämförelse med relevant jämförelsegrupp/-område/-aktör.

2. En liten högskola utan vetenskapsområde har relativt små statliga anslag för forskning. En förutsättning för att Högskolan skall kunna expandera sin forskning är att det även finns kom-pletterande externa forskningsmedel.

Den externa finansieringsgraden av forskningen skall vara minst 50 procent vid var och en av forskningsmiljöerna. Uppföljning sker genom mätning av andelen externa medel i relation till det statliga anslaget för forskning som nämnderna disponerar.

3. Högskolan överväger att ta fram särskilda mål för utbildning och forskning vad avser Hög-skolans tre genomgående teman, dvs. innovation, samverkan och välbefinnande utöver det som redan finns.

18

5. Strategiska satsningarHögskolan ämnar om möjlighet ges att söka forskarutbildningsrätt som svarar mot Högskolans profil och därmed de tre styrkeområdena.

Högskolan har i dag ett myndighetskapital som i relation till Högskolans storlek är relativt be-tydande. Högskolan avser att använda dessa resurser till att förstärka lärosätets profil genom att rekrytera nya doktorander och att anställa forskarassistenter inom de definierade styrkeområ-dena. En plan ska dessutom tas fram för satsningens sammanhållning över ämnes- och områ-desgränser. Högskolan kommer därför att begära att, som en strategisk satsning, utnyttja en del av myndighetskapitalet för sådana rekryteringar. Rekryteringen skall enbart omfatta tidsbegrän-sade anställningar.

Högskolan håller på att genomföra en organisationsöversyn. Syftet är att förstärka och förtyd-liga organisatoriska förutsättningar för utveckling av Högskolans tre styrkeområden i enlighet med Högskolans profil. Avsikten är vidare att organisatoriskt förstärka möjligheterna för forsk-ning och utbildning att verka för innovation, samverkan och välbefinnande. Dessa teman skall vidare fungera som ett sammanfogande kitt mellan styrkeområdena men skall inte ersätta den normala sektions- och nämndstrukturen.

19

20

Högskolan i HalmstadBox 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: Kristian IV:s väg 3

Telefon: 035-16 71 00 • Telefax: 035-18 61 92 E-post: registrator@hh.se • www.hh.se H

H In

form

atio

nsav

deln

inge

n, o

ktob

er 2

008.

Try

ck: Å

kess

ons,

1 00

0 ex

.