Allmän SiS-rapport2001:1

Forskningsprojektfinansierade av SiS

ISSN 1404-2584

Förord

Statens institutionsstyrelse (SiS) har, efter behandling i SiS Vetenskapliga råd, delat ut nästan50 miljoner kronor vid sju ansökningstillfällen till forskning med relevans för tvångsvården avungdomar och vuxna missbrukare. Under 1995/96 startade 17 forskningsprojekt som samman-lagt tilldelades 7,2 miljoner kronor för. För 1997 har 8,4 miljoner kronor delats ut till olikaforskningsprojekt, varav sammanlagt 4,1 miljoner kronor gick till tio nya forskningsprojekt;sex projekt inriktade på ungdomsvård och fyra på missbrukarvård. För 1998 delades 10,8miljoner ut, varav 3,9 miljoner till nio nya projekt. Avseende år 1999 har 8,1 miljoner kronordelats ut, varav 2,4 miljoner till 9 nya projekt. Inför år 2000 delades 6,6 miljoner kronor,varav ca 2 miljoner för 4 nya projekt. Sju nya projekt, fyra avseende ungdomsvård och 3avseende missbrukarvård får möjlighet att starta år 2001 till en kostnad av cirka 3 miljoner.Totalt finansieras forskning motsvarande cirka 9 miljoner kronor år 2001.

Av de hittills tillstyrkta projekten har 18 en kvinnlig och 35 en manlig huvudsökande. Påungdomssidan leds 11 projekt av en kvinna, på missbrukssidan 7 projekt, 18 respektive 17projekt har/har haft en manlig projektledare.

Största anslagsmottagarna är Stockholms universitet och Lunds universitet, som erhållit 16,3resp 12,0 miljoner kronor sedan 1995/96.

Totalt beviljade forskningsmedel (tkr) fördelat på vetenskapsdisciplin och områden:

Disciplin Ungdomsvård Missbrukarvård Totalt

Socialt arbete 5 177 6 600 11777Psykologi 6 879 5 318 12197Pedagogik 3 991* 1 026 5017Sociologi 1 283 300 1583Kriminologi 3 409 – 3409Socialantropologi – 1 972 1972Juridik 1 000 600 1600Barn- och ungdomspsykiatri 3 734 358 4092Alkohol- och narkotikaforsk. 360 5 852 6212Statistik –_ 1 829 1829Summa 26 072 24 041 49 688* varav en del är övergripande forskning som gäller både ungdoms- och missbrukarvård.

Forskningssammanställningen har gjorts av SiS FoU i december 2000.

2

Innehållsförteckning

Förord 1

Forskning med inriktning på vård ochbehandling av utsatta ungdomar 3

Linköpings universitet 3Lunds universitet 4Stockholms universitet 7Umeå universitet 10Uppsala universitet 11Hälsohögskolan i Stockholm 11Växjö universitet 12Örebro universitet 13Karolinska Institutet 13

Forskning med inriktning på missbrukareoch vården; särskilt tvångsvården 15

Göteborgs universitet 15Lunds universitet 15Stockholms universitet 19Umeå universitet 21Uppsala universitet 22Karolinska Institutet 22Sköndalsinstitutet 22Socialtjänsten i Stockholm, FoU-byrån 24

3

Forskning med inriktning på vård ochbehandling av utsatta ungdomar

Linköpings universitet

Etiska konflikter inom tvångsvård av ungdomar (U 95-3009)Sökande: Fil dr Gunnel Colnerud, IPP, Linköpings universitetMedsökande: Tf professor, docent Kjell Granström, IPP, Linköpings universitetProjektperiod:1995-07-01–1998-12-31Beviljade medel: 1 195 000 kronorProjektet är avslutat

Avsikten är att utforska personalens identifiering och erfarenhet av yrkesetiskanormkonflikter i arbetet med ungdomar på § 12-hem. Man kommer att kartlägga detetiska problemområdet inom tvångsvården av ungdomar samt utröna hurpersonalen iakttar och hanterar etiska konfliktsituationer i vardagen. Projektetgenomförs i två steg med hjälp av critical incident metod och intervjumetod.

Rapporter:Colnerud, G. Etiska konflikter inom tvångsvård av ungdomar. Delrapport 1. Rapport nr 31997. Statens institutionsstyrelse.Colnerud, G. Etik och ungdomsvård – slutrapport. Rapport nr 1 1999. Statensinstitutionsstyrelse.

Flickors röst under utredning och behandling – Hur ungdomar med olika bakgrund blirhörda i samtal och i skriftliga dokument (U 97-3005)Sökande: Professor Karin Aronsson, Tema Barn, Linköpings universitetMedsökande: Doktorand Karin Osvaldsson, Tema Barn, Linköpings universitetProjektperiod: 1997-01-01–1999-12-31Beviljade medel: 530 000 kronor

Syftet är att följa ett antal flickor på särskilda ungdomshem genom analyser av institutionellasamtal och utredningsdokument och genom livshistorieintervjuer. Några frågor som mansöker svar på är följande. Hur förstår flickorna institutionella samtal? På vilket sätt gör de sighörda i samband med samhälleliga ingripanden och placeringar? Vilka missförstånd kan manidentifiera? Vilken roll spelar etnisk tillhörighet för flickornas möjlighet att göra sin rösthörd?

4

Utvärdering av behandlingen av pojkar på särskilda ungdomshem (U 98-3037)Sökande: Fil dr Rolf Holmqvist, Inst för pedagogik och psykologi, Linköpings universitetMedsökande: Fil mag, doktorand Lena Adamsson, doktorand Teci Hill, Inst för pedagogikoch psykologi, Linköpings universitetProjektperiod: 1998-09-01–2002-12-31Beviljade medel: 1 943 500 kronor

Undersökningens syfte är att utvärdera behandlingsresultatet av kognitiv beteendeterapi, somsedan några år används vid Sundbo ungdomshem. Behandlingsutfallet kommer att jämförasmed resultaten från Långanässkolan och Stigbyskolan. Utvärderingen kommer att ge kunskapom KBT-modellens värde i svensk behandlingsmiljö.

Förutsättningar för en god behandlingsallians mellan personal och elever på särskiltungdomshem (2000-0003)Sökande: Professor Rolf Sandell, Inst för pedagogik och psykologi, Linköpings universitetMedsökande: Doktorand Teci Hill, Inst för pedagogik och psykologi, Linköpings universitetProjektperiod: 2001-01-01–2003-12-31Beviljade medel: 350 000 kronor

Undersökningens syfte är att analysera ungdomshemmens organisatoriska förutsättningar attetablera en produktiv behandlingsallians mellan elev och personal. Den organisations-teoretiska utgångspunkten är Larsens distinktion mellan institutionens primära och sekundärauppgifter. Den metodologiska utgångspunkten är att studera agerade (i motsats till verbala)principer, d v s hur institutionen faktiskt agerar för att lösa de två uppgifterna. Projektetsuppläggning är en s k cases-within-cases design, där två fall/ärenden på vardera tre olikaungdomshem följs genom behandlingsprocessen med hjälp av dokumentstudier, deltagandeobservation, halvstrukturerade intervjuer och standardiserade frågeformulär på alla nivåer iärendet, från socialsekreterare i hemkommunen, över institutionsledning ochbehandlingspersonal, till ungdomen.

Lunds universitet

Behandlingsbegreppet i teori och praktik (U 95-3023)Sökande: Professor Sune Sunesson, Socialhögskolan, Lunds universitetMedsökande: Fil dr Hans Swärd, Socialhögskolan, Lunds universitetProjektperiod: 1995-07-01–1998-12-31Beviljade medel: 1 350 000 kronor

I denna studie görs en analys av innehållet i behandlingsbegreppet. Man skall bl.a. studeravilka argument och motiv som styrt behandlingsideologin under olika epoker och hur dessa ärkopplade till bredare ekonomiska och ideologiska utvecklingstrender. Exempel på fråge-ställningar som kommer att belysas är: Vilka bakomliggande idéer eller vetenskapligainfluenser har styrt vårdinnehållet vid olika tidpunkter och vad har dessa idéer inneburit förrelationen mellan vård och straff?

5

Rapporter:Levin, C. (1998) Uppfostringsanstalten. Om tvång i föräldrars ställe. Lund, Arkiv.Svensson, K. (1998) Straff eller behandling – om statens strategier mot gränsöverträdandeungdom under 1900-talet. Meddelanden från Socialhögskolan 1998:1, Lunds universitet.Levin, C. (1997) Ungdomar i tvångsvård. Råbyundersökning 94. Rapport nr 2 1997. Statensinstitutionsstyrelse.Levin, C. (1996) Barnen mellan straff och behandling, i Armelius, B-Å., m fl (red). Vård avungdomar med sociala problem. Liber utbildning och Statens institutionsstyrelse, Stockholm.Levin, C., Sunesson, S. & Swärd, H. (1998) Behandling. I Denvall, V. & Jacobsson, T. (red)Hverdagsbegreber i socialt arbedje. Ideologi, teori og praxis, Köpenhamn, Hans Reizel.(utgiven på svenska av Norstedt juridik, Stockholm).Levin, C. & Sunesson, S. Social forskning, nr 1/95.Levin, C. (1999). Hur går det för ungdomar efter tvångsvård? Social forskning nr 1/99.Svensson, K. (2000). Kvinnorollen i institutionsvården (insänd till Socialvetenskapligtidskrift).

Inkorporeringen av anhöriga i behandlingsarbetet – en sociologisk studie (U 95-3032)Sökande: Docent Malin Åkerström, Sociologiska institutionen, Lunds universitetMedsökande: Doktorand Maria Arvidsson, Sociologiska institutionen, Lunds universitetProjektperiod: 1995-07-01–1998-12-31Beviljade medel: 675 000 kronorProjektet är avslutat

Anhörigas betydelse inom vård- och behandlingssektorerna har alltmer kommit att betonas idet svenska samhället. Detta visar sig på olika sätt: inom behandlingsideologierna är numeras k nätverksarbete centralt. Syftet med denna studie är att analysera vad som kan uppmuntra,respektive förhindra ett konstruktivt samarbete mellan personal, ungdomar och derasanhöriga.

Rapporter:Bangura Arvidsson, M. & Åkerström, M. (1996). Anhörigarbete på särskilda ungdomshem –en preliminär rapportering. Network for Research in Criminology and Deviant Behavior atLund University. 1996:4.Bangura Arvidsson, M. Att sätta gränser för det normala. Stencil. Lunds universitet.Bangura Arvidsson, M. & Åkerström, M. När anhöriga involveras – Personalens beskrivningav anhörigarbete på särskilda ungdomshem. Bearbetning av David Wästerfors, Network forResearch in Criminology and Deviant Behavior at Lund University, 1999:1. Utgiven medsamma titel som Rapport nr 2 2000 av Statens institutionsstyrelse.Åkerström, M. (1998). Ambivalens i anhörigarbete – teoretisk acceptans och accepterandemotretorik. Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskab, 85:2:100–112.

Vård av unga – En rättslig studie av tvångsvård av barn och unga (U 95-3008)Sökande: Jur kand, tf lektor Titti Mattsson, Juridiska institutionen, Lunds universitetMedsökande: Professor Lotta Westerhäll, Rättsvetenskapliga institutionen, GöteborgsuniversitetProjektperiod: 1995-07-01–1999-12-31

6

Beviljade medel: 1 000 000 kronorSyftet är att undersöka svensk lagstiftning och rättstillämpning rörande tvångsvård av barnoch ungdom i avsikt att belysa rättssäkerheten. Forskningen genomförs huvudsakligen medvedertagen rättsvetenskaplig metod med komparativa inslag.

Rapporter:Mattsson, T. (1998). Barnets mening i LVU-processen. Socialvetenskaplig tidskrift, 1998:1.

Salutogen utredning och behandling. En kvasiexperimentell studie med inriktning påasociala ungdomar (U 95-3030)Sökande: Docent Kjell Hansson, Inst för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitetMedsökande: Professor Marianne Cederblad, Inst för barn- och ungdomspsykiatri,Lunds universitetProjektperiod: 1995-07-01–1996-12-31Beviljade medel: 300 000 kronorProjektet är avslutat

Medel har beviljats till ett forskningsprojekt om hälsobringande faktorer i en högriskgrupp.Projektet innebär en ny utrednings- och behandlingsinriktning, där fokus läggs på att stärkaoch utveckla kompensatoriska faktorer hos individen.

Rapporter:Hult, S., Waad, T., Cederblad, M. & Hansson, K. (1996) Salutogen miljöterapi i teori ochpraktik – en introduktion för blivande salutogener. Forskning om barn och familj nr 7/1996.Institutionen för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet.

Salutogen utredning och behandling. En kvasiexperimentell studie med inriktning påasociala ungdomar (U 98-3002)Sökande: Docent Kjell Hansson, Avd för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitetMedsökande: Professor Marianne Cederblad, Avd för barn- och ungdomspsykiatri, LundsuniversitetProjektperiod: 1998-01-01–1998-12-31Beviljade medel: 340 000 kronorProjektet är avslutat

Projektet bygger på tidigare studier som stötts av SiS (U95-3030). Syftet med detta projekt äratt undersöka hur en tungt belastad ungdomsgrupp klarar sig. Ett annat syfte är att jämföraresultat av en salutogen (hälsofrämjande) utrednings- och behandlingsinsats medkonventionell utredning som bedrivits tidigare på utredningsavdelningen vid barn- ochungdomspsykiatriska kliniken i Lund. Det tredje syftet är att utröna om salutogena jämförtmed patogena faktorer i en tungt belastad ungdomsgrupp har betydelse för prognosen.

7

Svåra problem i öppen vård – en jämförelse mellan institutionsvård och intensivfosterhemsplacering (U 99-3003)Sökande: Docent Kjell Hansson, Socialhögskolan, Lunds universitetMedsökande: Universitetsadjunkt Jan Gassne, Socialhögskolan, Lunds universitetProjektperiod: 1999-01-01–1999-12-31Beviljade medel: 75 000 kronorProjektet är avslutat

I studien skall prövas en behandlingsmetod, Multidimentional Treatment Foster Care,utvecklad av Chamberlain m fl. Modellen kombinerar institutionsvistelse, fosterhems-placering, familje- samt individualterapi. Modellen jämförs med konventionell behandling.Jämförelsen är tänkt att ge svar på frågan vilken behandling som lämpar sig för vilkaungdomar.

Hur tänker man behandling? (U 99-3019)Sökande: Fil dr Claes Levin, Socialhögskolan, Lunds universitetMedsökande: Professor Sune SunessonProjektperiod: 1999-01-01–2000-12-31Beviljade medel: 1 087 000 kronor

Tjugofem ungdomar på en behandlingsavdelning vid ett särskilt ungdomshem jämförs medlika många ungdomar som efter akut- eller utredande placering blir föremål för andra typer avåtgärder. Projektet söker svar på frågorna: Vilka föreställningar styr behandling och rehabili-tering av omhändertagna ungdomar? Vilka samband finns mellan dessa föreställningar, sättetatt utföra och organisera behandlingsarbetet och vilka konsekvenser får behandlingsarbetet förde unga? I studien intervjuas socialsekreterare och behandlare upprepade gånger. En uppfölj-ning sker 18 månader efter intagningen på ungdomshemmet.

Stockholms universitet

Länsrättens tillämpning av LVU och flickors respektive pojkars asocialitet (U 95-3016)Sökande: Fil dr Astrid Schlytter, Inst för socialt arbete, Socialhögskolan, StockholmsuniversitetProjektperiod: 1995-07-01–2000-12-31Beviljade medel: 1 450 000 kronor

Studiens övergripande syfte är att belysa om socialtjänsten ägnar större uppmärksamhet åtpojkars asocialitet och om pojkar får större del av socialtjänstens insatser (inklusivetvångsvård enligt LVU) än vad flickor får. Studien avser att belysa bl a följande fråge-ställningar: Huruvida kriterierna för tvångsvård enligt 3§ LVU bättre överensstämmer medpojkars asocialitet än flickors? Huruvida utredningarna som ligger till grund för social-nämndens insatser uppfyller de dubbla syftena: att vara underlag både för domstolensprövning och för det sociala arbetet samt vilken ömsesidig påverkan som föreligger mellanrättspraxis och det sociala arbetet?

8

Rapporter:Schlytter, A. (1999). Kön och juridik i socialt arbete. Studentlitteratur, Lund.Schlytter, A. (1999). Flickor på undantag. Socionomen.Schlytter, A. (2000). Kvinnokroppen som text. Socialvetenskaplig tidskrift, 2000;1–2, s. 109–119.

24-års uppföljning av ungdomar som under åren 1990–95 varit inskrivna på särskildaungdomshem i Stockholm (U 97-3001)Sökande: Professor Jerzy Sarnecki, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitetMedsökande: Socionom Ulrika Bergström, Kriminologiska inst, Stockholms universitetProjektperiod: 1997-01-01–2001-12-31Beviljade medel: 2 549 000 kronor

Syftet med undersökningen är dels att studera om och i så fall på vilket sätt som de f d § 12-ungdomarna nu fyllda 24 år och på tröskeln till vuxenlivet, skiljer sig från en normalgruppungdomar. Man kommer också att studera hur olika grupper av § 12 ungdomar skiljer sig frånvarandra vid uppföljningstillfället.

Dolda resurskrävande problem i vård och omsorgsorganisationer (U 97-3019)Sökande: Fil dr Gurli Fyhr, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska InstitutetProjektperiod: 1997-01-01–1999-12-31Beviljade medel: 990 000 kronor

Projektet bygger på tidigare studier rörande handledning på vårdinstitutioner. Syftet är attvidareutveckla den i tidigare forskning empiriskt grundade teorin genom att studera de identi-fierade problemkomplexen och göra teorin mer generaliserbar. Tre särskilda ungdomshemskall bilda stomme i studien. Var och en av dem studeras i par med respektive ett daghem, ensjukhusenhet och en skolenhet.

Rapporter:Fyhr, G. (1999) Klockbacka – en välintegrerad akutinstitution, SiS följer upp och utvecklar,3/99. Statens institutionsstyrelse.

Ungdomar från särskilda ungdomshem i brottsliga nätverk (U 98-3021)Sökande: Socionom/doktorand Charlotta Fondén, Kriminologiska inst, Stockholms universitetVetenskaplig ledare: Professor Jerzy Sarnecki, Kriminologiska inst, Stockholms universitetProjektperiod:1998-09-01–2000-12-31Beviljade medel: 860 000 kronor

En undersökning skall genomföras avseende ungdomar som varit placerade på särskildaungdomshem i Stockholms län och som varit medlemmar i brottsliga nätverk i Stockholm.Tre befintliga projekt (”Brottsliga nätverk i Stockholm”, ”Utvärdering av socialtjänstensinstitutionsvård av barn och ungdomar”, ”24-årsuppföljning av ungdomar som varit inskrivnapå särskilda ungdomshem”) kommer att användas i kombination med nyinsamlade data. Ett

9

syfte är att se om deltagande i brottsliga nätverk påverkas av de mest brottsbelastadeungdomarna.Rapporter:Sarnecki, J. (1999). Ungdomar från särskilda ungdomshem i Stockholms brottsliga nätverk,Rapport nr 3 1999. Statens institutionsstyrelse.

Svåra uppväxtförhållanden bland flickor – bakgrund, konsekvenser och åtgärder (U 98-3026)Sökande: Professor Lars R Bergman, Psykologiska institutionen, Stockholms universitetMedsökande: Fil dr Margit Wångby, Psykologiska institutionen, Stockholms universitetProjektperiod:1998-01-01–1999-12-31Beviljade medel: 845 000 kronor

Inom forskningsprogrammet Individuell Utveckling och Miljö (IDA) observerades att dubbeltså många flickor som pojkar under uppväxten levt under mycket trassliga hemförhållanden.Huvudsyftet är nu att få ökad kunskap om den process som leder till att vissa flickor fårallvarliga utagerande problem. Longitudinella data för 1 300 barn inom IDA-projektet samtnyinsamlade intervjudata för institutionsplacerade flickor samt en kontrollgrupp kommer attanvändas. Resultaten kommer att leda till förslag på preventiva åtgärder och uppslag tillbehandling.

Ungdomar i §12-vård – Önskemål om hjälp och delaktighet (U 98-3028)Sökande: Fil dr Anne Hermodsson, Inst för socialt arbete, Socialhögskolan, StockholmsuniversitetVetenskaplig ledare: Professor Karsten Åström, Avd för rättssociologi, Lunds universitetProjektperiod: 1998-09-01–2002-12-31Beviljade medel: 1 000 000 kronor

Syftet med undersökningen är att låta ungdomarna på SiS institutioner ”komma till tals”genom att själva få uttrycka sina åsikter, sina önskemål om hjälp och delaktighet i behand-lingen. Som grundmaterial används SiS dokumentation om ungdomsvården (ADAD).Intervjuer med ungdomar i behandling kommer att utgöra komplement. Resultaten bör fåbetydelse för institutionernas metodutvecklingsarbete.

Utvärdering av sluten ungdomsvård (U 98-3036)Sökande: Professor Eckart Kühlhorn, SORAD, Stockholms universitetMedsökande: Doktorand Jessica Palm, SORAD, Stockholms universitetProjektperiod: 1998-10-15–2001-12-31Beviljade medel: 967 694 kronor

Projektet syftar till att utvärdera den nya påföljden – sluten ungdomsvård. Både rättssociolo-giska och omsorgsaspekter med relevans för den nya påföljden belyses. Projektet skall ge svarpå frågan, i vilken utsträckning intentionen, det vill säga att sluten ungdomsvård skall vara ettalternativ till fängelsestraff för unga lagöverträdare, kan anses vara uppfyllda.

10

Att tala om övergrepp och svåra erfarenheter. Behandling på särskilda ungdomshem(U 99-3001)Sökande: Fil dr Margareta Hydén, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan,Stockholms universitetMedsökande: Professor Karin Aronsson, Tema Barn, Linköpings universitetProjektperiod: 1999-01-01–2001-12-31Beviljade medel: 1 175 000 kronor

Projektets syfte är att vid två särskilda ungdomshem studera de problem, svårigheter ochdilemman som personalen ställs inför när de möter flickor som utsatts för sexuella övergrepp.Projektet söker svar på frågan hur personalen handskas med sådana problemsituationer. Ettvidare syfte är att bidra till långsiktig kunskapsuppbyggnad för vård och behandling av dennagrupp flickor.

Straff eller vård – ett paradigmskifte i synen på unga lagöverträdare? (2000-0023)Sökande: Professor Anna Hollander, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan,Stockholms universitetMedsökande: Socionom Michael Tärnfalk, Inst för socialt arbete, Socialhögskolan,Stockholms universitetProjektperiod: 2001-01-01–2003-12-31Beviljade medel: 400 000 kronor

Projektets syfte är att undersöka de motsägelsefulla ändamålen i lagstiftningen för ungalagöverträdare och hur socialtjänsten förhåller sig till dessa motsägelser för att utforma sinuppgifter för och ta ansvar för unga lagöverträdare och vilket resultat detta får för ungdomar-na. Hur socialtjänstens insatser utformas och används och hur lagstiftningen tillämpas för attlösa den inneboende konflikten mellan straff och vård är centrala frågor i projektet. I projektetstuderas relationen mellan straff- och socialtjänstlagstiftningen. Det görs en totalundersökningav samtliga ungdomar mellan 15 och 18 år som åren 1989 och 2000 dömts för mord, mord-brand, dråp, vållande till annans död, misshandel/grov misshandel och rån/grovt rån. Ett urvalav verkställda domar delas i fyra grupper och jämförs med varandra: de som 1989 dömts tillfängelse och de som överlämnats till vård inom socialtjänsten för vård enligt LVU, de somunder 2000 dömts till LSU (Lagen om sluten ungdomsvård) för brotten enligt ovan samt desom överlämnats till vård inom socialtjänsten för vård enligt LVU.

Umeå universitet

Psykiska störningar hos ungdomar med sociala problem (U 98-3008)Sökande: Professor Bengt-Åke Armelius, Inst för tillämpad psykologi, Umeå universitetMedsökande: Docent Bruno Hägglöf, Psykiatriska institutionen, Umeå universitetProjektperiod:1998-01-01–2003-12-31Beviljade medel: 1 900 000 kronor

Projektet anknyts till pågående projekt vid Institutionen för tillämpad psykologi (”Behand-lingshemsprojektet”) och barnpsykiatri vid Umeå universitet och utgör en longitudinell studie

11

med omfattande intervjuer med ungdomar samt större datainsamlingar vid projektets börjanoch slut. Avsikten är att fokusera på ungdomar med psykiska problem på SiS institutioner.Affekter och relaterandeförmåga hos ungdomar med problem. En integrering avaffektteori och interpersonell teori (2000-0002)Sökande: Docent Kerstin Armelius, Institutionen för psykologi, Umeå universitetProjektperiod: 2001-01-01–2003-12-31Beviljade medel: 230 000 kronor

Syftet är att undersöka vilka relaterandemönster ungdomar med sociala problem använder föratt hantera negativa affekter (skam och aggressivitet) och hur detta påverkar deras självbild.Relaterandemönster och självbild beskrivs utifrån interpersonell teori och SASB-modellen,där viktiga begrepp för att beskriva relationer är fokus (agerar-reagerar), komplementaritet(hur agerande och reaktioner hänger ihop) och komplexitet samt introjektion (sambandetmellan självbild och relationsmönster). Den empiriska delen av studien består av 1. Att an-passa ett relationstest för ungdomar med sociala problem, som visar hur relationsmönster ochsjälvbild påverkas av det sätt på vilket ungdomar hanterar negativa affekter och 2. Att på basisav detta utveckla en metod för att öka ungdomarnas självkännedom och deras kunskaper omhur de hanterar negativa affekter och vilken betydelse detta har för deras självbild.

Uppsala universitet

Transnationellt adopterade ungdomar på §12-hem (U 99-3009)Sökande: Professor, överläkare Torsten Tuvemo, Akademiska Barnsjukhuset, UppsalaMedsökande: Professor, överläkare Anne-Liis Knorring; professor Lennart Melin, Dr Med ScLemm ProosProjektperiod: 1999-01-01–2002-12-31Beviljade medel: 1 256 000 kronor

Projektet avser att identifiera orsakerna till de transnationellt adopterades överrepresentationpå särskilda ungdomshem. I studien ingår en matchad kontrollgrupp av ej placerade trans-nationellt adopterade ungdomar. Ytterligare kontrollgrupper, en svensk grupp placerade samtplacerade med invandrarbakgrund på samma ungdomshem kommer att jämföras. Somatiska,sociala och psykologiska data kommer att insamlas. Intervjuer och allmänpsykologisk ochneuropsykologisk undersökning kommer att genomföras.

Hälsohögskolan i Stockholm

Sverige som socialisationskultur. En studie av utlandsadopterades syn på sinauppväxtvillkor och sin livssituation (U 97-3003)Sökande: Doktorand Katarina von Greiff, Hälsohögskolan i StockholmMedsökande: Professor Birgitta Qvarsell, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitetProjektperiod: 1997-01-01–1997-12-31Beviljade medel: 200 000 kronorProjektet är avslutat

12

Studien avser att belysa internationella adoptioner genom att lyfta fram olika perspektiv påfenomenet och undersöka dessas innebörd och konsekvenser. De adopterades livssituation häri Sverige kommer att studeras främst genom en kvalitativ intervjuundersökning med tvågrupper av adopterade som ursprungligen kommit från Colombia. Den ena gruppen intervju-ade blir unga, vuxna adopterade från Colombia och uppväxta i Sverige; den andra gruppenutgörs av tonåringar från Colombia, uppväxta i Sverige, omhändertagna för samhällsvårdenligt LVU och placerade på särskilt ungdomshem.

Rapporter:von Greiff, K. (2000) Adopterade från Latinamerika – deras uppfattningar om sina uppväxt-villkor, sin livssituation och Sverige som socialisationskultur (kapitel 8). Pedagogiskainstitutionen, Stockholms universitet

Växjö universitet

Pedagogikens villkor och möjligheter inom de särskilda ungdomshemmen (U 95-3039)Sökande: Fil dr Per Gerrevall, Institutionen för pedagogik, Växjö universitetProjektperiod: 1995-07-01–1998-12-31Beviljade medel: 900 000 kronor

Ett väsentligt inslag i de insatser som görs för ungdomar som placeras vid särskildaungdomshem är skolgången. Ofta finns hos ungdomarna en bakgrund där den ordinarieskolgången varit fylld av komplexa problem av olika slag. Projektets syfte är att bidra till attutveckla en specialpedagogik för de särskilda ungdomshemmen, som tar hänsyn dels tillungdomarnas speciella behov, dels till de ramfaktorer som styr verksamheten.

Rapporter:Fritzén, L. (1998) Pedagogikens janusansikte. Om det kommunikativa handlandets didaktiskavillkor och konsekvenser. Lund Studies in Education 8. Lund university press. Akad. avh.Gerrevall, P. & Jenner, H. (red) (1997). När skola möter behandling. Om pedagogikens villkorvid de särskilda ungdomshemmen. Högskolan i Växjö, Inst för pedagogik. Pedagogisk rapportnr 1.Skola och behandling på ungdomshem. Socialt perspektiv, 1997, vol 76, nr 1.

Lärande och kunskapsanvändning – En studie av reflektion och handledning som resultatav personalutbildning på SiS institutioner (Ö 98-3010)Sökande: Fil mag/doktorand Ingemar Svensson, Institutionen för pedagogik, Växjö universitetMedsökande: Adj. professor Håkan Jenner, Institutionen för pedagogik, Växjö universitetProjektperiod: 1998-01-01–1999-12-31Beviljade medel: 1 371 000 kronor

Projektets syfte är att belysa villkoren för att praktikers erfarenhetsbaserade kunskap skakunna utvecklas genom utbildning samt villkoren för att kunskapen ska kunna användas i det

13

dagliga arbetet. Projektet har två huvudfrågeställningar: 1) Hur ser villkoren ut för reflekte-rande processer i utbildningen? 2) Hur ser villkoren ut för reflekterande processer i praktiken?Studien belyser utbildningsinsatser, lärande, kunskapsutveckling och kunskapsanvändningsamt hur individ- och miljöfaktorer spelar in för resultaten. Undersökningsgruppen består avlärare och behandlare. Resultaten kan ingå i SiS beslutsunderlag för personalenskunskapsutveckling.

Rapporter:Nilsson, L. & Svensson, I. (1999) Att utveckla yrkesrollen genom utbildning – Behandlaresoch lärares uppfattning om två utbildningar inom SiS. Inst för pedagogik, Växjö universitet.Nilsson, L. & Svensson, I. (1999). Lärande och kunskapsanvändning. Redovisning av endelfistudie. Pedagogisk kommunikation, nr 6. Växjö universitet.Nilsson, L. & Svensson, I. (1999) Förutsättningar för reflektivt lärande. Socialt perspektiv, nr4, 1999.Nilsson, L. & Svensson, I (2000) Villkor för kompetens- och verksamhetsutveckling. I Jenner,H. m.fl. (red). När skolan möter behandling – om pedagogikens villkor på de särskildaungdomshemmen, Pedagogisk rapport (kommande), Växjö universitet.

Örebro universitet

Kontinuitet som förändringsagent i socialt arbete med tvångsomhändertagna ungdomar påinstitution – en studie med fokus på relationen som transformatör (2000-0010)Sökande: Socionom, fil mag Jürgen Degner, Inst för samhällsvetenskap, Örebro universitetVetenskaplig handledare: Professor Lars Oscarsson, Inst för samhällsvetenskap, Örebro univProjektperiod: 2001-01-01–2003-12-31Beviljade medel: 420 000

Studien lyfter fram olika faktorer som kan påverka utfallet av vårdinsatser som genomförsenligt LVU. Utgångspunkten är att relationen till psykologiskt nära personer; föräldrar,släktingar och vänner, såväl som till olika socialarbetare, vilka kommer i kontakt med denunge under vårdtiden, kommer att spela en avgörande roll för hur vårdinnehållet kommer attgestalta sig för den unge. Studiens syfte är att studera vilka relationsbestämda faktorer sompåverkar huruvida den unge kommer att ingå i en relation med någon eller några socialaagenter. I detta ligger att kartlägga vilka komponenter som får avgörande betydelse för att enförändringsprocess skall äga rum. Studiens teoretiska inramning är relations- och kommunika-tionsteori. Metodformen är kvalitativ och det empiriska materialet omfattar 20–30 pojkar ochflickor i ålder 15–20 år, som vid första intervjutillfället är omhändertagna enligt LVU ochplacerade på särskilt ungdomshem.

Karolinska Institutet

Asociala ungdomars sociala nätverk (U 97-3007)Sökande: Psykolog Jan Swaling, Barn- och ungdomspsykiatriska enheten, S:t Göransbarnkliniker, KIMedsökande: Professor Per-Anders Rydelius, Institutionen för kvinnors och barns hälsa,

14

S:t Görans barnkliniker, KIProjektperiod: 1997-01-01–1998-12-31Beviljade medel: 528 000 kronorSyftet är att genom djupintervjuer med ungdomar på särskilda ungdomshem och ungdomarfria från asociala och psykiska störningar kartlägga och jämföra deras sociala nätverk. Genomanalys och tolkning av kartläggningen genereras hypoteser om dysfunktionella mönster i nät-verken med syfte att utveckla nätverksterapeutiska behandlingsmodeller. Ett viktigt delmål äratt få kunskap om asociala invandrarungdomars sociala nätverk.

Rapporter:Brendler-Lindqvist, M. (2000). Asociala ungdomars sociala nätverk med focus på ungdomarmed invandrar- och flyktingbakgrund. Research Report nr 17, Karolinska Institutet ochStockholms universitet.

Självmord och våldsam död före 25 års ålder – Följder av en omöjlig livssituation?(U 97-3020)Sökande: Professor Per-Anders Rydelius, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Barn-och ungdomspsykiatriska enheten, S:t Görans barnkliniker, KIProjektperiod: 1997-01-01–2000-12-31Beviljade medel: 1 050 000 kronor

Projektets syfte är att pröva frågan om självmord respektive våldsam död kan vara jämförbarauttryck för livsleda till följd av en omöjlig livssituation präglad av tidiga anpassnings-svårigheter, ungdomsbrottslighet, missbruk och arbetsoförmåga. Frågeställningen berörsjälvmordsstegen i ungdomsåren och har väckts genom redan genomförda longitudinellaundersökningar av självmord/dödsfall bland barnpsykiatriska patienter respektive ungdomarsom p g a asocialitet behandlats på ungdomsvårdsskolor.

ADHD/DAMP-projektet vid SiS (U 2000-3027)Sökande: Professor Per-Anders Rydelius, Institutionen för kvinnors och barns hälsa,Karolinska InstitutetProjektperiod:2000-01-01–2001-12-31Beviljade medel: 1 177 747 kronor

Projektets övergripande syfte är att kartlägga förekomsten av ADHD bland ungdomar somunder år 2000 intas och behandlas vid Lövsta skolhem. Ungdomarna kommer att beskrivaskonsekutivt och systematiskt med kriterier och metoder hämtade från de medicinska,psykologiska, sociala och pedagogiska vetenskaperna. De kriterier som finns enligt DSM-IVskall ligga till grund för att särskilja diagnosen ADHD (uppmärksamhetsstörning) frånuppförandestörning (conduct disorder), trotssyndrom och andra diagnoser. Standardiseradeoch välutprovade psykologiska test om kognitiva och exekutiva funktioner, personlighet ochbeteende används tillsammans med ADAD-formuläret. En pedagogisk bedömning görs.Resultaten kommer att bilda underlag för att utveckla/förbättra både utredningsrutinerna ochomhändertagandet/behandlingen av ungdomar som kommer till SiS ungdomsverksamhet.

Projektets resultat samordnas med resultaten från det utvecklingsprojekt om läs- ochskrivsvårigheter som sker parallellt vid Lövsta skolhem och från det projekt om funktionsnivå

15

på gränsen till lätt begåvningshandikapp och/eller störning inom autismspektrum som sker vidLånganässkolan.

Forskning med inriktning på missbrukare och vården;särskilt tvångsvården

Göteborgs universitet

Narkotikamissbrukare i LVM-vård och deras sociala nätverk (V 97-3021)Sökande: Socionom Anette Skårner, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitetMedsökande: Professor Gunnar Bernler, Institutionen för socialt arbete, GöteborgsuniversitetProjektperiod: 1997-01-01–1999-12-31Beviljade medel: 545 370 kronor

I projektet kartläggs LVM-vårdade missbrukares sociala nätverk och belyses vilken roll detsociala nätverket spelar i missbrukarens liv, framförallt hur missbrukarens sociala situationpåverkas av nätverket. Dessutom skall man undersöka hur missbrukare i LVM-vård skiljer sigfrån andra missbrukare i dessa avseenden genom en jämförelse med en parallell studie medlikartad uppläggning av narkotikamissbrukare i öppenvård.

Lunds universitet

Djupintervjustudie av tunga narkotikamissbrukare med självmordsförsök: Enexplorerande och jämförande studie av missbrukare i psykiatrisk vård och LVM-vård(V 95-3049, V 97-3004))Sökande: Docent Mats Fridell, Institutionen för tillämpad psykologi, Lunds universitetMedsökande: Socionom, leg. psykoterapeut Eva Johnsson FridellProjektperiod: 1995-07-01–1997-06-30Beviljade medel: 418 000 kronorProjektet är avslutat

Detta är en djupintervjuundersökning av 41 narkotikamissbrukare som i en tidigare intervju-undersökning uppgett att de någon gång försökt begå självmord. Nio av dessa har fått LVM-vård. Bl a skall följande frågeställningar belysas: Hur ser situationen kring ett självmordsförsök ut för narkotikamissbrukaren, hur känner, tänker och resonerar han/hon? Vad ärutlösande faktorer och hur ser missbrukaren själv på vad som är självmordsförsök i motsatstill ett i övrigt destruktivt liv? Vilka copingstrategier finns att tillgå? Innebär LVM-vård medsina speciella betingelser särskilda risker eller möjligheter? Vad är adekvat bemötande?

16

Rapporter:Fridell, M. m fl (1996) Faktorer som påverkar behandlingsutfallet för kroniska narkotika-missbrukare på kort och lång sikt. Slutrapport – del I. Målgrupp, frågeställningar,teoretiska perspektiv, metod och representativitet. Inst för psykiatri och neurokemi,S:t Lars sjukhus & Inst för tillämpad psykologi, Lunds univ.Fridell, M., Johnsson Fridell, E. & Cesarec, Z. (1996) Femårsuppföljning av tunganarkotikamissbrukare. En sammanfattning. Inst för tillämpad psykologi och Enhetenför kemiskt beroende, S:t Lars sjukhus, Lunds univ.Johnsson, E. & Fridell, M. (1997) Suicide attempts in a cohort of drug abusers: a 5-year follow-up study. Acta Psychiatrica Scandinavica, 1997:96;362–366. Ocksåpublicerad i Yearbook of Psychiatry 1998.Fridell, M. (1998) Drogmissbrukare med psykisk störning –femårsuppföljning avtunga narkomaner, i Gerdner, A. & Sundin, Ö. (red) Dubbel trubbel. Nya rön ocherfarenheter i diagnos och behandling av samtidigt beroende och psykisk störning.Behandlingshemmet Runnagården, Statens institutionsstyrelse.Johnsson, E. & Fridell, M. (1999) ”Plötsligt får man lust att leva”. En gruppnarkomaners berättelser om sina självmordsförsök. Rapport nr 2 1999. Statensinstitutionsstyrelse.

LVM-vårdens effektivitet. Ett naturligt experiment efter lagändringen 1994 (V 95-3037)Sökande: Professor Mats Berglund, Alkohol- och narkotikakliniken, MASMedsökande: Kurator, fil kand Marianne Kronberg, Alkohol- och narkotikakliniken, MASProjektperiod: 1995-07-01–2000-12-31Beviljade medel: 1 934 700 kronor

För att förstå kausaliteten i sambandet mellan den ökade dödligheten i tvångsgruppen ochtvångsvården i sig krävs antingen ett naturligt experiment eller en randomiserad kontrolleradstudie. Sedan juli 1994 har de olika socialnämnderna själva ansvaret för att ansöka om tvångs-vård, vilket har medfört stora regionala skillnader. Detta kan inte förklaras av olika socialaförhållanden eller olikheter i frekvensen anmälningar. I studien skall jämföras LVM-anmäldamissbrukare i områden med högt respektive lågt antal LVM-ansökningar efter 24 respektive48 månader. En rad effektvariabler studeras.

Etik och LVM (V 95-3042)Sökande: Professor Mats Berglund, Alkohol- och narkotikakliniken, MASMedsökande: Fil kand, teol kand Jan Arlebrink, Sjukhuskyrkan, MASProjektperiod: 1995-07-01–1998-12-31Beviljade medel: 650 000 kronor

Syftet med projektet är flerfaldigt, att göra en analys av a) klienternas existentiella situationmot bakgrund av det faktum att de befinner sig på institution av tvång, b) undersöka i vad mån

17

klienterna uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull, c) undersökakränkningars svårighetsgrad och konsekvenser i olika faser av motivationen samt d) göra enetisk analys av lagstiftningen, de intagnas situation samt av personalens situation. En intervju-undersökning kommer att genomföras med personalen, fokuserad på vårdarens etiska med-vetenhet och existentiella förankring. I projektet skall även ett utbildnings- och handlednings-program utarbetas för personalen, fokuserat på den etiska dimensionen i deras arbete.

Tvångsvård av missbrukare – ett rättsligt perspektiv (V 96-3001)Sökande: Jur kand Ewa Gustafsson, Juridiska institutionen, Lunds universitetMedsökande: Professor Lotta Westerhäll, Rättsvetenskapliga institutionen, GöteborgsuniversitetProjektperiod: 1996-07-01–1997-12-31Beviljade medel: 600 000 kronor

Projektet syftar till, att genom en systematisk och teoretisk bearbetning av den rättsligaregleringen och det empiriska underlaget, ge en så verklighetsnära beskrivning som möjligt avtillämpningen vad avser tvångsvård av vuxna missbrukare samt att fastställa huruvida gängserättssäkerhetsgarantier och legalitetskrav är uppfyllda.

LVM-vårdens arbete – en undersökning av vårdarbetet på behandlingshem (V 97-3022)Sökande: Fil dr Bengt Svensson, Socialhögskolan, Lunds universitetProjektperiod: 1997-01-01–2000-12-31Beviljade medel: 1 602 000 kronor

Syftet är att undersöka hur tvångsvårdens motsägelsefulla strukturella förutsättningar mani-festeras i det arbete som sker på institutionen och i klienternas uppfattningar om och reak-tioner på detta arbete. Studien är av processkaraktär. Effekterna av arbetet på klienternaavläses inne på institutionen och i nära anslutning till utskrivning. Hur personalkultur ochklientkultur uttrycks i det sociala samspelet mellan institutionens olika kulturer undersöksockså.

Rapporter:Svensson, B. (1997) Livet som narkoman, Nordisk Alkohol- och narkotikatidskrift, vol 14,1997:4:219–230.Svensson, B. (1998) Missbrukare, i Denvall, V. & Jacobsson, T. (red) Vardagsbegrepp isocialt arbete, Nordstedt juridik, Stockholm.Svensson, B. (1998) Stjärnglans över drogerna, Socialpolitik, 1998:3:38–41.Svensson, B. (1999) Att vårda unga missbrukare, i Alkohol och narkotika – politik, vård ochdilemman. Rapport från konferens i Göteborg 12–13 april 1999, Socialvetenskapligaforskningsrådet.

Ny behandlingsprincip inom LVM-vården. Kombination farmakologisk – psykologiskbehandling. Cue-Exposition och Campral-medicinering utvärderat i en randomiseradkontrollerad studie (V 2000-3003)Sökande: Professor Mats Berglund, Avd för klinisk alkoholforskning, UniversitetssjukhusetMAS, Lunds universitetMedsökande: Fil dr, psykolog Björn Sallmén, Lunds universitet

18

Projektperiod: 2000-01-01–2002-12-31Beviljade medel: 900 000 kronor

Syftet är att i en randomiserad Cross-over-design studera effekten av Campral under samtidigbehandling med Cue Exposure hos alkoholberoende individer som vårdas på LVM-hem vadgäller 1. Frekvensen helnykterhet under planerade vistelser utanför institutionen 2. Graden avcraving (sug) och reaktioner från parasympatiskt nervsystem (mätta med hudtemperatur ochpuls) under veckorna före förberedelsen av vistelse utanför institution 3. Möjligheter att förut-säga effekterna av framtida behandling med Campral beroende på effekterna under behand-lingstiden 4. Att studera användandet av Campral 12 månader efter utskrivning fråninstitution.

Rättssäkerhet och tvångsvård – En rättssociologisk studie av rättssäkerhetens utvecklingför tvångsomhändertagna missbrukare under 1990-talet (V 2000-3015)Sökande: Tf professor Karsten Åström, Avd för Rättssociologi, Lunds universitetMedsökande: Jur kand Annika Staaf, Avd för Rättssociologi, Lunds universitetProjektperiod: 2000-01-01–2003-12-31Beviljade medel: 495 000 kronor

Projektet avser att studera och analysera utvecklingen av anmälan, utredning, ansökan, beslutoch verkställighet av vård jämlikt LVM under 1990-talet i syfte att belysa hur ändrad rättsligreglering inverkar på tillämpning och förfarande. Särskild vikt kommer att fästas vid, om detfinns skillnader i socialtjänstens och rättens handläggning, vad avser tvångsvård av mänrespektive kvinnor. Huvudsyftet är att analysera den ömsesidiga växelverkan rättsliga ochsamhälleliga processer har och vilka effekter dessa får för den enskilde för att öka förståelsenför komplexiteten i normativa strukturförändringar, vilket kan leda till en minskad risk förnegativ utveckling av rättssäkerheten vid tvångsomhändertaganden av missbrukare.

Kvinnors antisocialitet och brottslighet i ett livsförloppsperspektiv (2000-0013)Sökande: Docent Marie Torstensson, Avd för psykiatri, MAS, Lunds universitetProjektperiod: 2001-01-01–2002-12-31Beviljade medel: 358 000 kronor

Projektets övergripande syfte är att studera utvecklingen av antisociala och kriminellakarriärmönster bland kvinnor utifrån distinktionen mellan ”livsförloppskriminalitet” och”tillfälleskriminalitet”, betydelsen av olika individuella, strukturella och livsstilsegenskaperför utvecklingen av olika karriärmönster samt faktorer som kan påverka övergången frånantisocialitet och kriminalitet till en mer konventionell livsstil.

Undersökningens empiri hämtas från det longitudinella Projekt Metropolit omfattande 7 398kvinnor födda 1953 och följda under en 30-årsperiod och ca 1 500 kvinnor som varit föremålför § 7-undersökning under perioden 1992–1999.

19

Tvångsvårdade missbrukare i hemlöshet (2000-0024)Sökande: Docent Hans Swärd, Socialhögskolan, Lunds universitetMedsökande: Doktorand Anders Giertz, Socialhögskolan, Lunds universitetProjektperiod: 2001-01-01–2001-12-31Beviljade medel: 260 000 kronor

Syftet är att undersöka varför tvångsvårdade missbrukare av allt att döma så ofta hamnar ihemlöshet och vilken betydelse välfärdsstatliga förändringar, eftervårdens omsorg och kvalitetoch missbrukarens egna handlingar har för hemlösheten i denna grupp. Inom projektet görs enförsöksstudie i tre skånska kommuner, som sedan är tänkt att ligga till grund för det egentligaforskningsprojektet. En preliminär analys kommer att göras av varför de hemlösa missbrukaresom identifierats i Malmö, Lund och Helsingborg blivit hemlösa eller inte kommit in påbostadsmarknaden. Statistiskt material av de tvångsvårdade hemlösa i databasen MalmöLongitudinella Socialbidragsstudie analyseras också.

Stockholms universitet

Äldre missbrukare inom institutionsvård – exemplet Östfora (V 95-3012)Sökande: Fil dr Ann Boklund-Palm, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan,Stockholms universitetProjektperiod: 1995-07-01–1997-12-31Beviljade medel: 790 000 kronor

Syftet är att undersöka vårdkedjan kring missbrukande personer, 60 år och äldre ellerfunktionshandikappade, intagna under en viss period på Östfora. Ett delsyfte är att undersökavad som konkret görs och hur behoven tillgodoses inom behandlingshemmet och social-tjänsten i hemkommunen. Ett annat delsyfte är att beskriva de intagna, vilka speciella behovdessa människor har samt försöka belysa hur de värderar vistelsen på Östfora. Vidare äravsikten att undersöka hur missbruket liksom livssituationen utvecklas efter hemkomsten frånbehandlingshemsvistelsen.

Tvångsvård av vuxna missbrukare: teori, praktik och mortalitet (V 95-3013)Sökande: Professor Anders Bergmark, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan,Stockholms universitetMedsökande: Professor Lars Oscarsson, Inst för samhällsvetenskap, Örebro universitetProjektperiod: 1995-07-01–1998-12-31Beviljade medel: 1 900 000 kronor

Projektet har tre delsyften: 1) att undersöka hur de svenska och internationella erfarenheternanär det gäller motivationsarbete med alkohol- och narkotikamissbrukare är tillämpliga inomtvångsvården av vuxna missbrukare, 2) att undersöka i vilken utsträckning tvångsvården ledertill fortsatt behandling i frivilliga former och 3) att undersöka mortalitetsutvecklingen blandtvångsvårdade missbrukare.

Rapporter:

20

Bergmark, A. (1996) Missbruk och temporalitet. En diskussion kring rationalitet, kontroll ochmotivation. Nordisk Alkoholtidskrift, vol 13, 1996:1:77–87.Bergmark, A. & Oscarsson, L. (1999) Behandlingsmotivation och tvångsvård.Socialvetenskaplig tidskrift 1999:3:194–209.Billinger, K. (2000) Få dem att vilja. – Motivationsarbete inom tvångsvården. Rapport isocialt arbete nr 95. Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet.Akad. avh.Statistiska index och prediktorer inom den institutionella missbrukarvården (V 98-3011)Sökande: Professor Ove Frank, Statistiska institutionen, Stockholms universitetMedsökande: Fil dr Ingegerd Jansson, Statistiska institutionen, Stockholms universitetProjektperiod: 1998-01-01–2000-12-31Beviljade medel: 1 139 000 kronor

Mått och metoder för kvantitativ statistisk analys av klienter inom institutionsvården ut-vecklas. Datamaterial från DOK, UNGDOK, MAPS och den svenska delen av det europeiskasamarbetsprojektet BIOMED II skall användas. Avsikten är att använda statistiska metoder föranalys av data om missbrukare, klienter och vårdinsatser dels genom användning av explora-tiva statistiska modeller (t ex klusteranalys) och dels genom utveckling av statistiskaförklaringsmodeller.

Alkoholmissbrukares livshistorier – en jämförande studie mellan LVM-vårdsklienter ochlänkmedlemmar med fokus på kvinnor (V 98-3023)Sökande: Fil dr Noriko Kurube, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, StockholmsuniversitetVetenskaplig ledare: Professor Lars Oscarsson, Institutionen för samhällsvetenskap, ÖrebrouniversitetProjektperiod: 1998-08-01–2000-12-31Beviljade medel: 950 000 kronor

Det övergripande syftet är att genom livsberättelser (20–24 st) hos kvinnliga och manligaLVM-vårdsklienter och Länkmedlemmar studera skillnader samt ge kunskap om klienternaslivshistoria och -situation för att kunna utveckla en LVM-vård som utgår från livssituationen.Livshistorier bör kunna ge en uppfattning om de existentiella villkor som bidrar till olikaförutsättningar för missbrukare i olika livsfaser och de värderingar som ligger bakom olikalivsstilar.

Klientperspektiv på motivationsarbetet inom LVM-vården (V 98-3029)Sökande: Anders Bergmark, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, StockholmsuniversitetMedsökande: Doktorand Mats Ekendahl, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan,Stockholms universitetProjektperiod: 1998-01-01–1999-06-30Beviljade medel: 552 000 kronor

Syftet är att beskriva, typologisera och analysera hur LVM-vårdsklienter uppfattar ochvärderar de centrala momenten i LVM-vården. Även deras egna tidigare erfarenheter, upp-levelser och konkreta tvångsåtgärder, framtida möjligheter och handlingsstrategier som har

21

relevans för motivationsarbete och eventuella följder kommer att analyseras. Grundläggandeklientstrategier kommer att identifieras.

Förekomst och växlingar mellan olika faser i missbrukares liv – En analys av vård ochåterfall med statistiska durations- och transitionsmodeller (Ö 2000-3021)Sökande: Professor Ove Frank, Statistiska institutionen, Stockholms universitetMedsökande: Fil kand Jonas Larsson, Statistiska institutionen, Stockholms universitetProjektperiod: 2000-01-01–2002-12-31Beviljade medel: 690 000 kronor

Projektet syftar till att undersöka hur statistiska durations- och transitionsmodeller kan an-vändas för att beskriva och förklara olika faser i missbrukares liv. Olika livssituationers var-aktighet och växlingar skall studeras för klientgrupper för att få statistiskt underlag för attbedöma hur olika typer av missbruk vanligtvis utvecklas och hur man med vårdinsatser ochandra kontrollerade faktorer kan påverka förloppet. Något som också kommer att belysas medde använda metoderna är utvärdering av vårdhemmens insatser med hänsyn tagen till derasspeciella klientgrupper. Data från SiS forskningsregister, DOK och ADAD samt från uppfölj-ningsstudier från ett EU-projekt om återfallsprevention kommer att användas.

Umeå universitet

Missbruk och psykisk störning (V 95-3004)Sökande: Professor Bengt-Åke Armelius, Inst. för tillämpad psykologi, Umeå universitetMedsökande: Fil dr Håkan Larsson, Inst. för tillämpad psykologi, Umeå universitetProjektperiod: 1995-07-01–2001-12-31Beviljade medel: 4 150 000 kronor

Föreliggande projekt syftar till att öka kunskaperna om kombinationen missbruk och psykiskstörning dels genom att göra en noggrann genomgång av missbruk bland patienter i det s kBehandlingshemsprojektet, dels genom att inkludera SiS-institutionerna Frösö och Hesslebybehandlingshem i den longitudinellt upplagda studien. Resultaten förväntas ge ökade kun-skaper om sambanden mellan behandlingsutfall och patientkaraktäristika, vårdinnehåll ochvårdkultur.

Rapporter:Larsson, H. (1998) Långtidsuppföljning – process och resultat för missbrukare, i Gerdner, A.& Sundin, Ö. (red) Dubbel trubbel. Nya rön och erfarenheter i diagnos och behandling avsamtidigt beroende och psykisk störning. Behandlingshemmet Runnagården. Statensinstitutionsstyrelse.Larsson, H. & Ollus, M. (1999) Ett år efter utskrivning – vad hände sen? En uppföljning av31 LVM-klienter. SiS följer upp och utvecklar, 5/99.Ollus, M. & Larsson, H. (2000) Arbetsmiljö och vårdkultur (Del 6) Frösö behandlingshem.Stencil. Statens institutionsstyrelse.Ollus, M. & Larsson, H. (2000) Arbetsmiljö och vårdkultur (Del 7) Hessleby behandlingshem.

22

Stencil. Statens institutionsstyrelse.Armelius, K., Larsson, H. & Armelius, B-Å. (2000) Självbild och symtom hos missbrukare –en jämförelse med psykiatripatienter. Inst för psykologi, Umeå universitet (utgivning SiS2001).Larsson, H. & Armelius, B-Å. (2000) Att använda ASI som en metod för att fokusera påmissbruksklienters bristande subjektiva värdering av sina problem, Inst för psykologi, Umeåuniversitet (utg. SiS 2001).Uppsala universitet

Behandlarrollen i missbrukarvården: professionell hållning och empati (V 95-3021)Sökande: Fil dr Ulla Holm, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitetProjektperiod: 1995-07-01–1999-12-31Beviljade medel: 1 026 000 kronor

Syftet är att studera hur professionellt förhållningssätt och empatisk förmåga hos personal vidbehandlingshem inom missbrukarvården utvecklas och påverkas av dels utbildning, fort-bildning och handledning, dels av personlighetsrelaterade faktorer som självkännedom ochhantering av egna psykiska behov. Projektet omfattar personal vid Salberga och Rällsögårdenoch innehåller såväl en kvantitativ som en kvalitativ undersökning.

Rapporter:Holm, U. (2000) Behandlarrollen i missbrukarvård. Empati och professionelltförhållningssätt. Preliminär rapport. Inst för pedagogik, Uppsala universitet.

Karolinska Institutet

Odysseusprojektet. En svensk tillämpning av Community Reinforcement Approach (CRA)(V 99-3020)Sökande: Dr Med Sc Olof Wisén, Beroendecentrum Syd, Huddinge sjukhusMedsökande: Docent Sven Andreasson, Inst för folkhälsovetenskap, Karolinska InstitutetProjektperiod: 1999-03-01–2001-12-31Beviljade medel: 75 000 kronor

Syftet med projektet är att studera effektiviteten av behandling enligt CommunityReinforcement Approach vid svårt alkoholberoende.

Sköndalsinstitutet

LVM-vård som kulturell ingenjörskonst. En socialantropologisk studie av en vårdformsfaktiska innehåll (V 97-3002)Sökande: Fil dr Göran Johansson, SköndalsinstitutetProjektperiod: 1997-01-01–1998-12-31Beviljade medel: 754 000 kronorProjektet är avslutat

23

Syftet med studien är att utifrån den konkreta praktiken vid ett LVM-hem försöka förstå hurvården går till. Hur tar den ”hårda” professionaliteten uttryck i vårdarbetet och hur samspelarden med ”mjuka” faktorer som vänskap och ömsesidighet? Projektet är fokuserat på självabehandlingsprocessen, d v s allt det som händer en klient från det han kommer till hemmet tilldess han skrivs ut.

Rapporter:Johansson, G. Tvång och tillit. LVM-vård som kulturell ingenjörskonst – exemplet Hornö.Rapport nr 1 2000. Statens institutionsstyrelse.

Kvinnosynens praktiska betydelse i behandlingsarbetet med missbrukande kvinnor(V 99-3011)Sökande: Fil dr Carin Holmberg, Ersta Sköndal högskolaProjektperiod: 1999-01-01–1999-12-31Beviljade medel: 275 720 kronorProjektet är avslutat

Tre behandlingshem för missbrukande kvinnor, två med frivillig och ett med tvångsvård, ochmed uttalad kvinnosyn i arbetet undersöks. Såväl uttalade som dolda mål i behandlingsarbetetlyfts fram. Projektet söker svar på frågorna: Vilken innebörd har den uttalade kvinnosynen iarbetet och hur förstår och tolkar personal respektive de boende kvinnorna densamma? Vilkenkvinnosyn förmedlas till respektive målgrupp? Hur konkretiseras den i det faktiskamiljöterapeutiska arbetet?

Rapporter:Holmberg, C. (2000) Aspekter av kvinnosynen i missbruksbehandling. Empiriska exempel ochteoretiska funderingar. Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie nr 14. Ersta Sköndal högskola.

Bete sig normalt. En studie av familjehemsvård för vuxna missbrukare (V 2000-3013)Sökande: Fil dr Göran Johansson, SköndalsinstitutetProjektperiod: 2000-01-01–2001-12-31Beviljade medel: 1 236 000 kronor

Studien avser att komplettera två tidigare studier, av frivillig vård (Åsbrohemmet, LP-stiftel-sen) och tvångsvård (Hornö LVM-hem) av missbrukare. Utslussning och eftervård är kritiskalänkar i missbrukarrehabiliteringens vårdkedja. Även några av tvångsomhändertagna klienterväljer familjevården som frivilligt fortsättningsalternativ. Familjer godkända som familje-vårdshem måste vara starka nog att klara en anpassning till klienten och samtidigt ställa kravpå denne associerade familjemedlem. Den (utopiska) tanke som studien prövar är att familje-vårdshemmen som ett slags samhällets receptorer dels skulle kunna representera samhälletsförändrade attityd till klienten efter inledande motivationsbehandling, dels katalysera dendjupgående samhällsförändring som resulterar i att fler samhällsmedlemmar bereds plats igemenskapen.

24

Socialtjänsten i Stockholm, FoU-byrån

Tvångsingripanden, frivillig vård och livsstilsförändring. Behandlingserfarenhetens roll idet långsiktiga rehabiliteringsförloppet (V 97-3015)Sökande: Psykolog Jan Blomqvist, Socialtjänsten, FoU-byrånMedsökande: Dr Med Sc Gunnar Ågren, Socialtjänsten, FoU-byrånProjektperiod: 1997-01-01–1999-12-31Beviljade medel: 1 456 000 kronor

Projektet syftar till att ge kunskap om behandlingens roll i den långsiktiga rehabiliterings-processen vid alkohol- och narkotikamissbruk, med särskilt fokus på upplevelser avingripanden utan den enskildes samtycke. Mer specifika aspekter, som kommer att belysas ära) likheter och skillnader mellan de ”verksamma inslagen” i spontanläkning och behandling;b) samspelet mellan livshändelser och behandlingserfarenheter med avseende på hurmissbruket utvecklas; c) specifika omständigheter, under vilka frivillig vård resp. tvångsvårdkan påskynda och underlätta ”naturliga” förbättringsprocesser; d) specifika omständigheter,under vilka frivillig vård resp. tvångsvård kan försvåra eller omintetgöra långsiktigrehabilitering; samt e) likheter och skillnader mellan alkohol- och narkotikamissbrukare inämnda avseenden.

Rapporter:Blomqvist, J. Recovery with and without treatment: A comparison of resolutions of alcoholand drug problems. Addiction Research (kommande).

LVM i Stockholm 1997 (V 98-3038)Sökande: Enhetschef Gun-Lis Angsell, Resursförvaltningen, FoU-enhetenMedsökande: Dr Med Sc Gunnar ÅgrenProjektperiod: 1999-01-01–1999-03-31Beviljade medel: 60 000 kronorProjektet fortsätter i projekt nr 2000-0019

Genom projektet söks fördjupad kunskap om LVM-vårdens förutsättningar i en störrekommun, Stockholm. Vidare studeras vilken vård som erbjuds de som är aktuella för enLVM-utredning, både de som blir dömda till LVM och de vars anmälningar avskrivs. Enpilotstudie genomförs med tonvikt på handläggningen samt en uppföljande studie av vad somhänder med de enskilda missbrukarna, i första hand dem vars anmälningar avskrivits.

Rapporter:Strömberg, A-M. (1999) Hur utreds LVM-anmälningar? FoU-byrån. Socialförvaltningen,Stockholm.

25

Vem får vilken missbruksvård? En vinjettstudie av behovsbedömningar, val av vårdformoch LVM-handläggning inom socialtjänsten (2000-0019)Sökande: Fil dr Jan Blomqvist, FoU-enheten, Socialtjänstförvaltningen, StockholmProjektperiod: 2001-01-01–2002-12-31Beviljade medel: 500 000 kronorProjektet syftar till att med hjälp av fiktiva fall, s k vinjetter, systematiskt utvärdera kritiskabedömningssituationer inom den socialtjänstbaserade missbrukarvården. De situationer somkommer att studeras är att ge bistånd eller ej, val av vårdform (behandlingshem, öppenvårdeller samtalskontakt) i det enskilda fallet och beslut om att göra LVM-ansökan eller ej.Socialarbetare från kommuner/stadsdelar med skilda organisatoriska förutsättningar får taställning till fallbeskrivningar med relevans för var och en av de tre typsituationerna. Densvarande ombeds att ta ställning till vilket av de givna alternativen han/hon skulle välja.Dessutom ombeds han/hon att ta ställning till om valet skulle bli detsamma också underrealistiska förutsättningar.