FOSFORKURS 2005-09-15

Fosforgödsling i praktiken

Göte BertilssonGreengard AB

Bas för framställningen:

Arbete med en rapport för aktualisering avP-rekommendationer

Uppdrag av SNV

Medverkande:Göte BertilssonLennart MattssonHåkan Rosenqvist

Under slutredigering

Förutsättningar:

Utnyttja tillgängliga försöksdata, nya som gamla.

Anpassa beräkningar till dagens prisläge

Kort sammanfattning:

Arbetet ger stöd för de rekommendationer som angettsi Jordbruksverkets Riktlinjer för Gödsling och Kalkning

Man har ingen nytta av P-AL högre än ca 10 för någon grödaHögre värden indikerar en resurs som ska användasoch byggas ner.

FOSFOR I LÅNGVARIGT FÖRSÖKBördighetsförsöket Orup, start 1957, analys 1984

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

kg

P/h

a (

matj

.) Lättillgängl

Förråd

Organiskt

Jämfört med Ersättningsledet E: Utan P har levererat ca 300 E+30 har fått 810

Fosforn ska ses långsiktigt.Marken hushållar väl. Den fastlägger, men reversibelt

Skiss till balans, ungefärlig. Kg P/ha

Totalt i matjorden 2000P-AL - P (vid P-AL 8) 200Bortförsel med normal gröda 15-20Gödsling till normal gröda 15-20 Därav som mineralgödsel medel 7

Utlakning och erosion 0,4

Utlakningen betyder föga för marken, men mängden ärstor för vattnen.

Vi vet också att nettouttag ur markens fosforförrådminskar förråden. En del registreras i P-AL (10-30%).

Det betyder att underhållsgödsling motsvarande bortförselnär nödvändig för att hålla läget.

När uppbyggnad behövs ger man mer än bortförseln,För att bygga ner ges mindre än bortförseln.

OM JORDANALYS.

Vi (+ Norge och ett par länder i Centraleuropa) använder P-AL

Tyskland använder delvis en variant av P-AL som kallas P-CAL,Delvis en vattenextraktion: P-H2O

En mycket viktig metod internationellt är Olsen-P, där manextraherar med natriumbikarbonat-Danmark använder en variant av denna.

Det är matjorden som analyseras i praktiken, men alvens betydelse skall inte underskattas.

Olika jordanalysmetoder kan inte enkelt omräknas tillvarandra.Relationen är avhängig av jordart, pH osv.

Viss uppfattning om hur de fungerar kan man få genomatt jämföra läget för ”Tillfredsställande halt” (stråsäd):

P-AL 4 – 8 mg P/100 g jordP-CAL 10-20 mg P2O5/100 g jord (4,5-9 P)P-H2O ca 10 mg P/l jordP-Olsen ca 25 mg P/kg

Vi vet att bara matjorden innehåller totalt tusentals kg P.

Vårt bekymmer är hur grödan ska försörjas med 15-20 kg P

Några påverkande faktorer:P-halten i matjord enligt analys.P i alvenAndra markfaktorer som mullhalt, pH osv.Rotdjupet, Rotutveckling i allmänhet

Vad betyder svårlösligare P-fraktionerVad betyder organiskt PMykorrhizaMarkstrukturen

Det är kanske inte konstigt att försöksresultat varierar.

Försöksbakgrund.

Eftersom fosforgödslingen ska ses långsiktigt är långvariga försök oumbärliga.De har dock svagheten att inte vara helt anpassade till dagensdriftssituation.

Som komplement behövs därför ettåriga försök med frågeställningen: betalar det sig att fosforgödsla?Då har man osäkerheten att de är en del av ett fosforgödslande system, och den ettåriga effekten kan störas av en möjlig fosforgödsling till förfrukten. Det ger då gammal gödselfosfori skörderester och en förhöjd bakgrund.

Men vi har använt båda försökstyperna.

I försöken har använts olika givor.Men alltid finns en giva i området 15-25 kg P, ungefär underhåll.

I huvudsammanställningen fokuseras på denna, och en sammanställning ”Skördeökning för underhåll vid olika P-AL”tas fram.

M-börd, hv, vf II

y = -273,11Ln(x) + 530,13

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

1000

0 5 10 15

P-AL

Korn Yara bredspr. kombi

y = -394,8Ln(x) + 1139,5y = -294,04Ln(x) + 941,96

-1000

-500

0

500

1000

1500

0 10 20 30

kombi

bredspr

Logg.(kombi)

Logg.(bredspr)

I stora ettåriga försöksserier blir spridningen stor

Msv börd. Oljev, Vf II, N2

y = -264,17Ln(x) + 552,8

-200

-100

0

100

200

300

400

500

600

700

0 2 4 6 8 10 12

P-AL

I vilket läge är gödslingen mest ekonomisk? Vid P-AL 8 får man ingen skördeökning. Är det det som gäller?Vi har använt följande definition: Mest ekonomiskt är att hålla det P-AL vid vilket underhållsgivanger en skördeökning som väger upp fosforkostnaden.

Korn, Yara, "grundskörd"

y = 37,648x + 5653,7

0

2000

4000

6000

8000

10000

0 10 20 30

P-AL

Msv börd. Oljev. "Grundsk. - P-AL

y = 118,6x + 553,37

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

0 2 4 6 8 10 12

P-AL

I tillägg har vi sett på ev samband grundskörd – P-AL.Nedan två exempel.

Det påverkar kalkylen föga i allmänhetOljeväxter i M.svBördighetsf ger starkaresamband, men det gällerunder ”underhållsgränsen”

En grundskördskalkyl.

Korn, underhålls-P-AL 6Regression ca 100 kg grundskördsökning per P-ALEnligt detta skulle P-AL 10 ge 400 kg merskörd jfrt 6.

Betydande?

Höjning med 4 P-AL betyder 120 P-AL-P men 600 total-P

Investering 6000 kr. Ränta 3% betyder 180 kr/år

Merskördens nettovärde vid marknadspris 0,80 är ca 240 kr

Det blir 60 kr/år över till amortering, så det väger jämnt efter100 år.

Andra prisförhållanden….

Försök och gröda UPAL UPAL 1,3

M.ökn PT Gr.ek Kommentarer Bilaga

Korn, M-börd 5,6 6,4 390 216 0,71 Bördighetsf. i M län F1 Korn, Msv-börd 3,9 4,4 279 111 0,36 Börd.f. i R E C län F2 Korn, ettåriga 3,0 4,1 134 35 0,11 F3 Korn, Yara, bredspr 8,7 10,6 328 55 0,18 Gäller NS jfrt NPS F4 Korn, Yara, kombi 7,8 9,6 293 37 0,18 Kombi N jfrt kombi

NP F4

Medel för korn 5,8 7,0 284 91 0,30 Höstvete, M-börd 1,8 2,5 114 99 0,29 F1 Hv. Msv-börd 5,2 5,8 567 133 0,39 F2 Hv, Yara 0,4 1,0 105 32 0,09 F4

Medel för höstvete 3,3 4,4 265 119 0,37 Stråsäd, Hahlin 1981 2,2 3,2 227 F5 Oljev., M-börd 8,8 9,8 299 114 1,12 F1 Oljev., Msv-börd 5,7 6,2 197 117 1,15 F2 Oljev., Hahlin 1981 9,4 11,3 135 F5 Vall, 70-80talet 0,2 0,8 190 Serier 3049, 3006 Vall, Hahlin 1981 5,5 7,7 535 F5 Potatis, Hahlin 1981 10,5 11 2675 F5 UPAL

0,7

Sockerb., M-börd 10,5 10,1 8354 3662

5,0 F1

Sockerb., Hahlin1981 19,5 10,6 2000 F5

Grödvis sammanfattning.

Korn P-AL att underhålla 6Höstvete 3

Vall ( 3)Oljeväxter 6-9

Sockerbetor 10Potatis 11

Över dessa värden lönar sig inte en full underhållsgiva.

Om man inte har betor eller potatis är P-AL över 9 enresurs som kan användas och byggas ner.Med betor/potatis är P-AL 10-11 motiverat, inte högreMed vall och stråsäd räcker P-AL 6

.Priskänslighet

”Underhålls- P-AL” är en ekonomisk storhet och är prisberoende.

30% prishöjning på produkten höjer med ca 1 P-AL.

Obs: grundförutsättningarna är prisläget 2004: pris 0,80 kr/kg spannmål , vilket betyder 0,60 i nettovärde

ODLINGSSYSTEM – VÄXTFÖLJD.

Prioritera P till grödor med högt Underhålls-P-ALOm t ex P-AL är 7 och man har höstvete och oljeväxter ska vetet ha mindre än underhåll (eller 0) medan oljeväxterna ska ha mera.

Radgödsling/kombisådd ger ökad effektivitet. Prioritera att ge P i samband med kombisådd.

Potatis. Rek. blir ca 80 kg P. Kan hanteras i en fyraårigväxtföljd om inga andra grödor P-gödslas.

Lågprioriterade grödor för P: vall, höstsäd. Men i systemet ska deras bortförsel beaktas.

MILJÖHÄNSYN VID FOSFORGÖDSLING

•Bygg ner höga fosfortal. Över ca 10 är aldrig befogat.•Sprid inte utanför fältet, lämna marginaler•Fältbrunnar etc – helst en skyddsruta runt•Undvik P-gödsel nära ytan höst-vinter-tidig vår•Ge inte stora förrådsgivor. Hellre principen bred fördelning•Radmyllning på våren – effektivaste spridningsmetod•Åtgärder mot erosion och ytavrinning•Lägg kritiska kantområden som skyddszon

•Avstå från att bruka lågavkastande fältdelar

•Stallgödseln – fördela den efter P-behov, inte efter enkelhet

Fält eller fältdelar med låg skörd kan vara direkt oekonomiska att odla.

En avställning ger då både bättre ekonomi och säkraremiljö.

Pröva med en kalkyl.

Rörl. Kostnader: diesel 500, utsäde 400, maskinunderh. 800, arb 500 Transp., torkn. 300(3 ton), 600(6 ton) Gödsl, bek. 900 (3 ton), 1800(6 ton)Medel kr/kg: 1,13 (3 ton), 0,77 (6 ton). Resultat vid 0,80 kr/kg: -1000 kr/ha (3 ton), 200 kr/ha (6 ton)

Ekonomi- och miljökalkyl Avställt låg skörd: norm. Skörd Scen 1 Scen 2Skörd kg/ha 0 3000 6000 5400 4800Netto enl ovan 0 -1000 200 -40 160

N-utlakn 10 24 20 20,8 18P-förlust 0,1 0,4 0,3 0,32 0,26Bekämpning 0 1 1 1 0,8Diesel 0 1 1 1 0,8

Andel, scenario 1 0,2 0,8Andel, scenario 2 0,2 0,8

FOSFORFRÅGOR FRAMÅT.

Effektiv återföring såväl stallgödsel som P från samhället

Minimerad bearbetning – fosforeffektivitet – förluster

Fosforeffektiva sorter, viktigast för de mest P-krävande

Praktiska system för anpassning inom fält

Bättre mark-kunskap vad gäller olika fosforfraktioner (P-HCl) , organiskt mykorrhiza, dess funktion och utnyttjande