Publika lon n

För3skn er, råd och anvisningar tillbyggnadsstadgan BA3S 1 7

Svensk Byggnorm 67

Statens planverk Publikation nr 1

UDK 69

Föreskrifter, råd och anvisningar för byggnadsväsendet

utfärdade med stöd av 76 § byggnadsstadgan

BABS 1967

Boktryckeri AB Thule, Stockholm 1968

Andra tryckningen

STATENS PLANVERK

Dnr T 693/67

Kungl Maj :t har den 17 mars samt den 6 och 22 september 1967jämlikt 76 § 1 mom byggnadsstadgan fastställt föreskrifter till stad-gan. Statens planverk har i anslutning härtill denna dag meddelatråd och anvisningar jämlikt 2 mom i samma paragraf. Dessa före-skrifter, råd och anvisningar ersätter byggnadsstyrelsens anvisningartill byggnadsstadgan (BABS 1960) och utges i planverkets publi-kationsserie som Svensk Byggnorm 67 (SBN 67). För att underlät-ta övergång från byggnadsstyrelsens till planverkets publikations-serie benämns publikationen även BABS 1967.

Kungl Maj :t har förordnat att föreskrifterna skall tillämpas frånoch med den 1 januari 1968, dock skall föreskrifterna under kapitel71 om hotell tillämpas från och med den 1 oktober 1967. Vidarehar Kungl Maj:t förordnat att föreskrifterna inte skall vara bin-dande i fråga om byggnad, som projekterats i sin helhet eller tillhuvudsaklig del före utgången av år 1967, beträffande hotellbygg-nad dock före utgången av september 1967, under förutsättningatt lov till byggnaden söks före den 1 juli 1968.

Beträffande giltigheten av föreskrifterna, råden och anvisningarnasamt i fråga om undantag från föreskrifterna hänvisas till kapitel0 Inledning (sid 9).

Vid tillämpning av föreliggande föreskrifter, råd och anvisningarhar byggnadsnämnd att i erforderlig omfattning samråda med öv-riga berörda myndigheter, såsom arbetarskydds-, brand-, civilför-svars och hälsovårdsmyndigheter.

Svensk Byggnorm 67 har utarbetats inom byggnadsstyrelsen undermedverkan av dess - numera planverkets - tekniska råd ochnormkommitteer samt andra experter. Samråd har skett med stat-liga och kommunala myndigheter och andra berörda parter. Ensträvan har varit att utforma föreskrifterna som funktionskrav ochatt samordna alla bestämmelser som berör husbyggandet. 1 dennautgåva har detta varit möjligt endast i begränsad omfattning.

5

I planverkets publikationsserie kommer att utges tillägg och änd-ringar till föreliggande föreskrifter, råd och anvisningar samt vissakommentarer och upplysningar i anslutning härtill. Även uppgifterom centralt godkända (typgodkända) eller klassificerade byggna-der och byggnadsdelar rn m avses att offentliggöras i samma serie.Publikationerna i denna serie jämte andra bestämmelser m ni somhar anknytning till byggnadsstadgan eller Svensk Byggnorm 67kommer att registreras i en särskild förteckning, som är planeradatt utges med något års mellanrum.

Statens planverk den 22 september 1967

Erik Nilsson

Gunnar Essunger

/John Löweberg

Innehållsöversikt

Kap 0 Inledning till planver-kets föreskrifter, råd ochanvisningar för bygg-nadsväsendet . . . . . 9

Avd 1 Allmänna bestämmelserKap 11 Byggnadslovshandlingar 17

12 Kontroll av material,byggvaror och byggnads-delar . . ........ . . . 31

13 Åtgärder vid byggnads-arbeten. . . . . . .

14-19 (Vakanta kapitel-35

Avd 4-5 Byggnadsdelar ochinstallationer

Kap 41 Mått för utskjutandebyggnadsdelar m m .. 321

42 Hisschakt, hissmaskin-rum och brytskiverum 325

43 Sopnedkast och soput-rymmen . . . . . . .. 349

44 Rökkanaler och avgas-kanaler . . . . 359

45 Uppvärmningsanord-ningar 381

46 Tillträdes- och skydds-nummer )

Avd 2 ByggnadskonstruktionerKap 21 La.stförutsättningar . 45

22 Allmänna fordringar påbärande byggnadsdelar 85

anordningar för tak m m 39147-59 ( Vakanta kapitel-

nummer)

Avd 6-7 Lokaler och byggnaderKap 61 Rumshöjd , . . 397

23 Grundkonstruktioner .. 89 62 Bredd på trappa och

24 Murverkskonstniktioner 117 trapplan m m . . . . 401

25 Betong- och lättbetong- 63 Mått för intallationsen-konstruktioner . . ..... 147 heter i hygienrum . . 411

26 Stålkonstruktioner . . . . 149 64 Personalrum 419

27 Träkonstruktioner . . 151 65 Pannrum m m . ..... . 425

28-29 (Vakanta kapitel-nummer )

66 Bränsleförråd . . . . .

67 Garage och parkerings-433

plats på tomtmark . . . . 435

Avd 3 Byggnadshygien ochbrandskydd

68-69 (Vakanta kapitel-nummer )

71 Hotell .. . . . . . . 441Kap 31 Byggnadshygieniska an- 72 Vårdanläggningar . . . 449

ordningar . . . . ....... 185 73 Skolor 45532 Fukt- och vattenisole- 74 Samlingslokaler . . . . 461

ring 189 75 Kontorslokaler . . . . 47533 Värmeisolering 199 76 Livsmedelslokaler , . 47934 Ljudisolering 219 77 Industribyggnader . . 48135 Beräkning av värmeef- 78-79 (Vakanta kapitel-

fektbehov . . 235 nummer)36 Ventilation ..... . 241 Innehållsförteckning . . . . . .. 49937 Brandskydd . . . . 289 Sakregister .. . . ..... . . . 50338-39 ( Vakanta kapitel- Introduction . . . . . . . 519

nununer) Pnblikationsförteckning . 523

7

Kapitel Tniedning till planverkets föreskrifter, rådU och anvisningar för byggnadsväsendet

I denna inledning orienteras om hur tillämpningsbestärnrnel-serna till byggnadsstadgan utformats vad gäller skrivsätt, in-delning och litterering m m. Inledningen innehåller även vis-sa generella begreppsbestärnningar. Vidare lämnas uppgiftom använda storheter och måttenheter jämte tillhörande be-teckningar samt om förkortningar.

:1 SKRIVSÄTT

: 1 1 AllmäntEfterföljande tillämpningsbestämrnelser till byggnadsstadganinnehåller dels föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom byggnads-stadgan, dels råd och anvisningar jämlikt 2 mom i sammaparagraf.

Föreskrifterna är bindande för den byggande och för myn-digheterna och får inte skärpas av byggnadsnämnd eller an-nan tillsynsmyndighet. Jämlikt 67 § byggnadsstadgan ägerlänsstyrelsen med avseende på visst byggnadsföretag medgemindre avvikelse från föreskrifterna. Länsstyrelsen äger för-ordna att denna befogenhet på vissa villkor skall tillkommaäven byggnadsnämnd. Av befogenheten för statens planverkatt meddela föreskrifter (SFS 1967 :328) följer att plan-verket även äger medge dispens från föreskrifterna.Råden och anvisningarna är icke bindande för den byggan-de och får därför inte ställas som villkor för byggnadslov el-ler annat godkännande. Dessa råd och anvisningar innehållerbl a exempel på konstruktioner m m som överensstämmer medföreskrifterna och som sålunda skall godtas av byggnads-nämnderna liksom andra lösningar som uppfyller föreskrif-terna.

9

1* - BABS 1967

0:1

:12 Typografisk utformningText som innehåller föreskrifter har full spaltbredd (22 ci-cero) och är satt med stor stil (10 punkter).Text som innehåller råd och anvisningar har smalare spalt-bredd (18 cicero) och är satt med mindre stil (8 punkter).Spaltbredder och stilstorlekar gäller inte för figurer och tabel-ler.

:13 Språklig utformningFöreskrifterna är i regel utformade med predikatet i presens.Exempel : I byggnad med fler än två våningar förses trapp-huset med Detta skrivsätt innebär ett krav, dvs "förses''har samma innebörd som "skall förses". I sådana fall då pre-sensformen inte kan tillämpas används skall-formen, t ex"skall vara".i de avsnitt som innehåller råd och anvisningar växlar skriv-sättet beroende på om det är fråga om en rekommendationeller ett exempel på godtagbart utförande. I förstnämnda fallär texten rådgivande, t ex "utförs lämpligen", medan den isistnämnda fall är utformad som en upplysning,

:2 BEGREPPSBESTÄMNINGAR

:21 AllmäntBegreppsbestämningar som är av allmän art eller gemensam-ma för flera kapitel anges i :22- :25.Begreppsbestämningar som huvudsakligen berör visst kapitelfinns i regel under rubriken "Inledning" i början av ka-pitlet vid rnarginalrubrik :02. Om begreppsbestämning krä-ver en längre redogörelse, anges den dock vanligen i kapit-lets löpande text.De termer som är begreppsbestämda markeras i sakregistretmed kursiv stil. Om termen förekommer på flera ställen, an-ges numret på det avsnitt där begreppsbestämningen finns medkursiv siffra.

:22 Byggnadslovshandlingar m mMed byggnadslovshandlingar avses ansökningshandlingar, be-slutshandlingar och, om byggnadslov beviljas, handlingar förarkivering.

Med typgodkännande avses att granskning och godkännandeskett centralt och att byggnadslov meddelas utan särskildgranskning i den utsträckning typgodkännandet gäller enligtinlämnat bevis.

10

0 :2

:23 Bygguadsko t ioner och bygn,:adsdelarMerl g und avses såväl byggnadens grundkonstruktion (bygg-nadsgrund) som jordlager (jordgrund) eller berg (berggrund),Med mark avses jordskorpans ytskikt bestående av jord ellerberg som direkt påverkas av klimat och vegetation.

Med byggvaror avses varor (produkter) som används för attbygga hus, t ex murbruk, betongmassa, tegelsten, dörrar, föns-ter, bjälklagselement, väggelement.

Med byggnadsdelar avses delar eller detaljer av byggnad,t ex väggar, yttertak, golv, dörrar, fönster. Vissa byggvarorövergår till byggnadsdelar i och med att de anbringas på sinplats i byggnaden.

:24 UMed rurnshöjd avses måttet från golv till tak.

Med boningsrum avses sovrum, vardagsrum, matrum ochdylikt för säng- eller sittplatsmöblering avsett utrymme i bo-stadslägenhet sarnt gästrurn för övernattning i hotell, pensio-nat m m.Med matlagningsutrymrne avses kök, kokvrå eller kokskåp.Med sanitärutrymme avses till byggnad hörande särskilt ut-rymme för badkar, tvättställ, bide, dusch, klosett, urinoar el-ler anordning för klädtvått.

:25 Byggnader och lokalerMed småhus avses en- och tvåfamiljshus, friliggande ellersammanbyggda till radhus eller kedjehus.

Med livsmedelslokal avses lokal enligt 8 § livsmedelsstadgan,

Med samlingslokal avses varje samlingssal eller grupp avsamlingsrum med gemensam utryrnningsväg, avsedd för mö-ten eller sammankomster av allmän eller enskild natur förfler än sammanlagt 150 personer eller med större samman-lagd yta än 120 na2,.

Med hotellrörelse förstås enligt hotellförordningen yrkesmäs-sig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfällig möb-lerad bostad.Med hotell förstås enligt förordningen byggnad eller lägen-het vari hotellrörelse drivs.Med vårdaniäggning avses byggnad eller lokal avsedd förvård, skydd, fostran eller liknande. I termen vårdanläggninginbegrips i huvudsak anläggning för sjukvård eller social-vård, dock inte kriminalvårdsanläggningar eller ungdoms-vårdsskola.

11

0:3

:3 INDELNING OCH LITTERERINGBestämmelserna är sammanförda i fem avdelningar, beteck-nade 1, 2, 3, 4-5 och 6-7. Varje avdelning indelas i ka-pitel, som betecknas med tvåsiffriga tal.

Vissa kapitelnumrner är vakanta för kommande behov.Kapitlen indelas i avsnitt som har sifferbeteckningar enligtdecimalsystemet. Kapitelnumren och avsnittens nummerskiljs genom kolon ( :), t ex 12 :361.

Inom samma kapitel upprepas inte kapitelnumret. I margi-nalen framför varje avsnittsrubrik - där sådan finns - före-kommer alltså endast kolontecknet med efterföljande siffra(siffror), t ex :361.Tabell, figur och ekvation anges med sifferbeteckningen fördet kapitel och avsnitt till vilket det hänför sig. Om tabell e dåberopas i flera avsnitt, betecknas den normalt efter det av-snitt där den först omnämns. Undantag från denna regelgörs, om innehållet i tabellen e d huvudsakligen behandlas iett senare avsnitt.

Hänvisning till annat avsnitt anges enligt följande :a) Hänvisning till annan avdelning i dess helhet :

avd +sifferbeteckningen för avdelning, t ex avd 1b) Hänvisning till annat kapitel:

kap + sifferbeteckningen för kapitel, t ex kap 11

c) Hänvisning till visst avsnitt i annat kapitel :sifferbeteckningen för kapitlet+ kolon ( ) + sifferbe-teckningen för avsnittet, t ex 11 :6.

d) Hänvisning till visst avsnitt inom samma kapitelsker med ett ( :) + sifferbeteckningen för avsnittet,:6.

:4 STORHETER OCH ENHETER

:41 AllmäntI denna utgåva bibehålls det hittills inom byggnadsfackettillämpade s k tekniska systemet för enheter. För massa ochkraft används dock olika enheter, kilogram (kg) resp kilo-pond (kp). Detta innebär att man vid beräkning av denkraft, varmed en massa påverkar en konstruktion, förutsätteratt på massan 1 kg verkar tyngdkraften 1 kp.De i denna publikation vanligast förekommande storheternaoch motsvarande enheter enligt tekniska systemet och SI-systemet redovisas i tabell 0 :41. Fullständiga uppgifter omSI-systemet finns i SIS 01 61 21 och omvandlingsfaktorer iSIS 01 62 11.

12

Tab

ell 0

:41.

Sam

man

stäl

lnin

g av

sto

rhet

er o

ch e

nhet

er.

Stor

hete

rE

nhet

eri

denn

apu

blik

atio

nSI

-enh

eter

Om

vand

-lin

gs-

fakt

or6)

"ng

Bet

eckn

ing

Ben

ämni

ngE

nhet

Ben

ämni

ngE

nhet

12

34

56

7

a R

um Län

gd (

bred

d, h

öjd

elle

r dj

up)

1 (b

, h )

Yta

, are

aA

Vol

ymV

b T

ids-

och

rum

-tid

Tid

tFr

ekve

nsf

Has

tighe

tv

Mas

sa, k

raft

Mas

sa (

=vi

kt)

mK

raft

FV

olym

vikt

(de

nsite

t)y

(p)

Påkä

nnin

g (s

pänn

ing)

a, r

Mom

ent

M

d E

nerg

iE

nerg

iW

Eff

ekt

P

met

er1)

kvad

ratm

eter

kubi

kmet

er

seku

nd2)

hert

zm

eter

per

sek

und

kilo

gram

')ki

lopo

nd4)

kilo

gram

per

kub

ikm

e-te

r5)

kilo

pond

per

kva

drat

-ce

ntim

eter

kilo

pond

met

er

kilo

kalo

riki

loka

lori

per

sek

und

1 m

1rn

"1

m3

1s

1II

z1

m/s

1kg

1 kp

1 kg

/rn3

1 kp

/c1

kpm

1 kc

al1

kcal

/s

met

erkv

adra

tmet

erku

bikm

eter

seku

ndhe

rtz

met

er p

er s

ekun

d

kilo

gram

new

ton

kilo

gram

per

kub

ik-

met

erne

wto

n pe

r kv

adra

t-m

eter

new

tonm

eter

joul

ew

att

1 m

1in

"1

rn8

1s

1 H

z1

m/s

1 kg

1 N

1 kg

/m3

1 N

/m2

1 N

m

1 9,81

98,1

-103

9,81

44:9

0811

9 : 1

103

1) ä

ven

mill

imet

er (

inm

), c

entim

eter

(cm

) oc

h de

cim

eter

(dm

), 2

) äv

en ti

mm

e (h

), 3

) äv

en to

n (t

), 4

) äv

en m

egap

ond

(Mp)

, 5)

även

ton

per

kubi

kmet

er (

t1m

3), 6

) an

ger

mät

etal

et f

ör a

ntal

et e

nhet

er i

kolu

mn

6 so

m m

otsv

arar

en

enhe

t ic

>rD

kol

umn

4.

0:4

:42 Beteckningar

:421 Beteckningar för storheterNedan anges i alfabetisk ordning vanligen förekommandebeteckningar. Jfr även tabell 0:41.a = temperaturledningsförmågaA -= area, ytab = breddc = centrumavstånd, formfaktorC = stralningstald = väggtjocklek, diameterD = diameterE = elasticitetsmodulf = frekvensF = kraftg = ständig last.G = skjuvrnodulh = höjd, djup (vertikal dimeusiv")H = horisontalkraft (höjd)

= tröghetsradie1 = böjstyvhetens tvärsnittsfaktor, yttröghetsmomentk = värmegenomgångstalK =- jordtryckskoefficient1 = längd, spännviddL = längd, ljudtrycksnivå

= värmemotstånd, moment per längdenhet, niassaM = moment71 = Emtål/Ebtg, EståljErrturverkN = normalkraftp = tryck, last per yt- eller längdenhet (rörlig last), vatten-

ångans partialtryck, jordtryckP = punktlast (kraft), effektq = last per yt- eller längdenhet, vindens hastighetstryckQ = total lastr = radieR = radie, reaktionskrafts = säkerhetsfaktort = tid, temperatur! tjocklekT = tvärkraft, absolut temperaturu = fuktkvoto = hastighetV = vertikalkraft, volymW = motståndsmoment (böjmotstånd), värrneeffekta = vinkel, längdutvidgningskoefficient, värmeövergångs talfl = vinkel, reduktionsfaktory volymvikt (densitet), skjuvvinkelAl = längdändringC = förskjutning av knutpunkto = relativ längdändring, emissionstal

värmeledningstal, slankhetstalo = normalpåkinning (normalspänning)T = skjuvpåkänning (skjuvspänning)

= vinkel, friktionsvinkel, relativ luftfuktighet

14

0:5

:422 IndexbeteckningazIndex bestående av en eller två bokstäver (egentligen be-teckningar) kursiveras, index med flera än två bokstäver(egentligen förkortningar) skrivs i rak stil enligt följandeexempel. Ordningsföljd betecknas med prim. och bis-tecken,armering a nominell = nombetong = b, btg normal = nbrott = B parallell (m ed) - I

böj = b proportionel 1 -= Pböjdrag = bd radial rböjtryek = bt reducerad = reddrag = d sträck serforderlig = erf tangentiell = t, tgideal = id tillåten = tillknäck = tryck tkritisk = krit utgångsvärd e = omaximum = max utmattning = ttmedelminimum

= med= min

vinkelrät (m ot) =

:5 FÖRKORTNINGARNedan anges vanligen förekommande förkortningar. Beträf-fande förkortningar för enheter, se tabell 0:41.anrnbl aca cirka (före siffror)dvs det vill sägae d eller dyliktekv ekvationetc et ceteraexkl exklusivefig figur (före siffror)fr o m från och med OSV

ggr gånger (efter siffror) s kinkl inklusive t exjfr jämför t o mkap kapitel (före siffror) templitt littera (före beteck-

ningsbokstav)

anmärkning In fl med flerabland annat m m med mera

minIllaXminmomnro dobs

BSIVAKBSKFSSENSFSSISSMSSOU

millimetermaximumminimummoment (underavd)nummer (före siffror)och dyliktobserveraoch sä vidaresä kalladtill exempeltill och medtemperatur

ByggnadsstadganIngenjörsvetenskapsakadernienKungl byggnadsstyrelsenKommerskollegii författningssamlingSvensk elektroteknisk normSvensk författningssamlingSveriges standardiseringskommissionSveriges mekanförbunds standardeentralStatens offentliga utredningar

15

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Kapitel

Denna avdelning behandlar vissa administrativa regler om hand-lingar i samband med ansökan om byggnadslov, om kontroll avmaterial m m och om skyddsåtgärder vid byggnadsarbete och riv-ning. Avdelningen är indelad i följande kapitel:

KaP 11 Byggnadslovshandlingar12 Kontroll av material, byggvaror och byggnadsdelar13 Åtgärder vid byggnadsarbeten14-19 (Vakant)

Byggnadslovshandlingar

Bred spalt =bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt = råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestärnmningar m m.

Kungl lantmäteristyrelsens meddelande nr 2:1966, Föreskrif-ter angående nybyggnadskarta.

Byggritningar, Ritblanketter, Format och ramar. SIS 03 22 11.Byggritningar, Skalor. SIS 03 22 16.

02 Begreppsbestämningar

Byggnadslovshandlingar omfattar ansökningshandlingar, be-slutshandlingar och, om byggnadslov beviljas, handlingar förarkivering.

Handlingar för arkivering, se :13 och :28.

17

11:1

:1 FÖREKOMMANDE HANDLINGAR

:11 Ansökningshandlingar

:111 Allmänt:1111 Vid ansökan om byggnadslov inlämnas handlingar i den utsträck-

ning som erfordras med hänsyn till byggnadsföretagets omfattningoch svårighetsgrad. Vid nybyggnad inlämnas, där inte annatsägs nedan, de i tabell 11:1 kolumn 2 angivna handlingarna.Vid till nybyggnad hänförlig åtgärd av mindre omfattning ellervid annan än till nybyggnad hänförlig åtgärd, för vilken erfordrasbyggnadslov, inlämnas de i tabell 11:1 kolumn 2 angivna hand-lingarna endast i den mån de erfordras för ärendets prövning.

:11111 Med nybyggnad av mindre omfattning avses exempelvismindre nybyggnad, såsom garage eller förrådsbyggnad försmåhus samt till- eller påbyggnad med enstaka utrymme ellersådan ombyggnad av enstaka utrymme varvid delar av bäran-de konstruktioner eller eldstäder berörs. I allmänhet erfordrasi sådana fall endast ansökan, situationsplan, huvudritningaroch teknisk beskrivning.

:1112 Där på grund av byggnadens art eller konstruktion särskilt skälföreligger kompletteras ansökningshandlingarna efter anfordranav byggnadsnämnden med i tabell 11:1 kolumn 3 angivna hand-lingar. Sådan komplettering görs i anslutning till byggnadslovs-prövningen eller vid senare i byggnadslovet angiven tidpunktföre arbetets påpörjande.

:112 Handlingar vid schaktningVid ansökan om byggnadslov för enbart schaktning skall ansö-kan vara åtföljd av situationsplan och huvudritningar rörandegrunden samt förslagsritningar eller preliminära huvudritningarrörande byggnaden i övrigt i sådan omfattning och så genomar-betade att byggnadsnämnden kan bedöma, huruvida byggnads-lov för schaktningsarbetet kan meddelas utan olägenhet.

: 1121 Innan byggnadslov för enbart schaktning beviljas bör bygg-nadsnämnden förvissa sig om att byggnadsförslaget är så ge-nomarbetat att sehaktningsarbetet kan utföras utan olägenhetoch att slutgiltiga ritningar kan beräknas föreligga i sådanordning att byggnadslov kan beviljas innan schaktningsarbe-tet avslutats.

18

11:1

Tabell 11:1 Byggnadslooshandlingar

Handling

Ansöknings-handlingar1)enligt :11

E '9'

gcsc

:31 Q

'5

2 5

Ansökan2) 1 1

Handlingar Situationsplan2> 3 1 1

'rande plan- Huvudritningar 3 - 1 1

ösningar, Detalj- och specialritningar - 1

fasader m m Modell m m3) 1

Handlingar Grundundersökningshandlingar 14) 1 - 1

rörande Huvudritningar4) 3 1 1

konstruk- Byggritningar - 3 1 1

tioner Konstruktionsberäkningar 2 - 1

Teknisk beskrivning 1 1

Handlingar rörande installationer 3 1 1

Handlingar rörande ställningar, spont, formar m rn- 1

Provningsintyg

1 )

2 )

Siffrorna anger erforderligt antal omgångar. Färre antal kan inlämnasdär byggnadsnämnden så medger. I vissa fall kan snabbare handlägg-ning ske om fler omgångar handlingar (ljuskopior av ritningar respkopior av beskrivningar m m) inlämnas, så att granskning kan äga rumsamtidigt hos olika myndigheter. I angivna antal omgångar ingår om-gångarna i kolumn 4 och 5.Inlämnas för varje tomt respektive tomtplats.

3) Modell erfordras inte i annat fall än då byggnaden är av synnerlig be-tydelse för stads- (eller landskaps-) bilden och dess inverkan på dennainte kan bedömas med ledning av övriga till byggnadsnämnden inlärn-nade handlingar. I vissa fall kan för bedömningen erforderligt under .lag lämnas i folin av perspektivritningar eller fotografier med föreslagenbyggnad inritad.

4) Inlämnas endast där särskilt skål föreligger på grund av byggnadens arteller konstniktion eller undergrundens beskaffenhet. Hinder föreliggerinte att i stället för huvudritningar inge byggritningar.

19

11:1

:113 Handlingar vid seriebyggandeFör bebyggelse av område med flera helt eller delvis identisktlika byggnader, som uppförs i en följd, godtas att handlingarnautförs schematiskt i de delar identiskt lika förhållanden råder,om hänvisning görs till gemensam handling, som redogör för av-sett utförande i den utsträckning som framgår av :2. Om den ge-mensarmna handlingen avser annan fastighet, skall även gällandefastighetsbeteckning för denna anges. Ansökan om byggnadslovenligt :22 och situationsplan enligt :241 inlämnas för varje tomtrespektive tomtplats.

:114 Handlingar vid typgodkännandeKonstruktion och utförande i övrigt av byggnader och andra an-ordningar med av planverket typgodkänt utförande skall godtasav byggnadsnämnd. Härvid erfordras i det avseende typgodkän-nandet gäller inga andra handlingar än bevis om typgodkännandeoch för arkivering lämpade kopior av tillhörande handlingar. Hartypgodkännande jämte tillhörande handlingar för arkivering tidi-gare inlämnats till byggnadsnämnden, erfordras inga ytterligarekopior, om hänvisning görs till tidigare ärende.

: 1141 Typgodkännande innebär att granskning skett centralt ochatt byggnadslov meddelas utan särskild granskning i den ut-sträckning typgodkärmandet gäller enligt inlämnat bevis.Beträffande närmare regler för handläggningen av ärendenangående typgranskade material, byggnadsdelar och byggna-der hänvisas till publikationer från planverket.

: 12 Beslutshandlingar

:121 FörhandsbeskedVid projektering av stora, komplicerade objekt eller när t extolkning av stadsplan eller andra ldarlägganden behöver ske,är det angeläget att besked kan erhållas från byggnadsnämn-den huruvida projektet i princip kan förväntas bli godtageteller ej, redan innan projekteringsarbetet drivits så långt somerfordras för ansökan om byggnadslov. Byggnadsnämndenmeddelar lämpligen i sådana fall, med stöd av 1 § byggnads-stadgan (tredje att-satsen), förhandsbesked, grundat på hand-lingar (förslagshandlingar) utförda på ett mer skisserat sättoch av mindre omfattning än som krävs för byggnadslovshand-lingar. Erforderlig omfattning av förslagshandlingarna be-stäms lämpligen efter samråd mellan sökanden och byggnads-nämnden.

20

11:2

:122 ByggnadslovSedan beslut fattats i byggnadslovsärende, återlämnas till sökan-den sådana till byggnadsnämnden inlämnade handlingar som an-ges i tabell 11:1 kolumn 4.

:1221 När handlingar för arkivering inlämnas i annan ordning änvid ansökan eller i samband med nämndens prövning, för-varas en omgång kopior av de fastställda handlingarna hosnämnden till dess att handlingar för arkivering inlämnats.

13 Handlingar för arkivering

tabell 11:1 kolumn 5 angivna handlingar inlämnas - i den månhandlingarna ingår som ansökningshandlingar (jämför :11) -i utförande som lämpar sig för arkivering enligt :28. Handlingar-na inges senast i samband med anmälan om slutbesiktning.

:131 Det förhållandet att handlingar för arkivering inges först isamband med anmälan om slutbesiktning innebär inte attbyggnadslovshandlingarna får frångås utan byggnadsnämn-dens medgivande.

:2 HANDLINGARS INNEHÅLL OCH UTFÖRANDE

:21 Allmänt

handlingarna visas hur den planerade byggnaden skall utförasför att uppfylla de krav som ställs i gällande bestämmelser. Inne-hållet avpassas efter vad som erfordras med hänsyn till byggnads-åtgärdernas art och omfattning.Ritningar, kartor och övriga handlingar som inges till byggnads-nämnd, skall innehålla uppgift om gällande fastighetsbeteckningoch handlingens innehåll samt vara daterade och försedda medunderskrift av den för handlingen ansvarige.

Ritningar förses med teckenförklaringar över sådana på ritningar-na förekommande beteckningar som inte är allmänt vedertagna.Ritningar, kartor och modeller utförs i för ändamålet lämpadskala samt förses med uppgift om använda skalor.

Handlingarna skall vara utförda med sådan teknik och så dispo-nerade att de blir tydliga och lättlästa. Grovleken på linjer ochtextstorlek väljs så, att fotografisk återgivning blir möjlig.

:211 Ritningar och kartor bör utföras i A-format enligt svenskstandard SIS 03 22 11. Ritning och karta bör inte ha mindre

21

11:2

format än A4 (210 x 297 mm) och inte större format änAO (841 x 1189 mm). Alla ritningar tillhörande ärendet börom möjligt utföras i samma format, Erfordras för någonritning större format än för övriga, bör ökningen ske påbredden och höjdformatet bibehållas.Post- och telefonadress till den för handlingarna ansvarigebör anges i namnrutan. För påskrift om myndighets beslutbör plats lämnas på ritningen i närheten av naninrutan.Genom att den för handlingarna ansvarige undertecknarhandlingarna bör - om inte annat särskilt anges - bygg-nadsnämnden ha anledning räkna med att byggnaden pro-jekterats i överensstämmelse med gällande bestämmelser. Omavsikten är att föreslå avsteg från bestämmelserna, måstedetta tydligt framgå av handlingarna samt särskild motive-ring lämnas.Följande skalor bör som regel användas : 1 :1, 1 :5, 1 :10,1 :20, 1 :50, 1 :100, 1:200, 1 :400, 1 :1000 och 1 :2000 (seSIS 03 22 16). Vid åtgärd som avses i :1111 andra stycketbör annan skala kunna godtagas, om tidigare gällandebyggnadslovshandlingar utförts i sådan skala.

:22 Ansökan

Ansökan om byggnadslov görs skriftligen. ansökan meddelasuppgifter om byggnadsplats, om den sökande samt om de hand-lingar som utgör underlag för ansökan.

:221 Ansökan görs lämpligen på av planverket fastställd blankettom inte särskilda skäl motiverar annat förfarande.

:23 Teknisk beskrivning

Till ansökan fogad teknisk beskrivning skall innehålla - förutomuppgifter om byggnadsplats och sökande - en orienterande,kortfattad beskrivning av byggnadens tekniska utformning.

:231 Teknisk beskrivning bör lämnas på av planverket, efter sam-råd med bostadsstyrelsen fastställd blankett, om inte särskildaskäl motiverar annat förfarande.

:24 Handlingar rörande planlösningar, fasader m m

:241 Situationsplan skall ange planerade och befintliga byggnadenlägen samt visa hur obebyggda delar av tomten kommer att dis-poneras, särskilt beträffande vägar (för trafik av olika slag, bl apersonbilar, sopbilar, utryckningsfordon. cyklar, fotgängare), par-keringsplatser, lekplatser och platser för andra ändamål. Vid nybyggnad anges avstånden till tomtens gränser och byggnadens22

11:2

huvudmått. Markens höjdförhållanden redovisas med nivåkur-vor eller på annat sätt. Väderstreck anges.

Om befintlig byggnad skall rivas i samband med byggnadsföre-taget anges detta på situationsplanen. Befintlig bebyggelse pågranntomt redovisas i den mån så erfordras för byggnadsfrågansprövning.

:2411 Inom område, där byggnadsnämnden tillhandahåller nybygg-nadskarta, skall enligt byggnadstadgan § 55 mom 1 situa-tionspLanen vara grundad på denna karta.Situationsplanen bör i regel innehålla de uppgifter somframgår av nybyggnadskartan och kan vanligen inritas på ko-pia av denna. (Se Kungl lantmäteristyrelsens meddelande nr2 :1966, Föreskrifter angående nybyggnadskarta.) Vid om-byggnad behöver situationsplanen inte redovisa mer än vadsom berörs av ombyggnaden.

:242 Huvudritningar över byggnadens funktionella och arkitektoniskautformning samt anslutning till mark skall omfatta planer, sek-tioner och fasader. På ritningarna visas och anges med text, ominte på annat sätt klart framgår, avsett ändamål för varje särskiltutrymme i byggnaden. På planritningarna visas även läge ochsträckning av rökkanaler och principen för ventilationens anord-nande, såvida inte detta visas på särskilda rökkanals- och ven-tilationsritningar. På planritningarna visas även sopnedkast ochtillhörande soputrymmen. Dörrar och fönster för vilka visst brand-motstånd krävs, förses med uppgift om brandteknisk klass. Bygg-nads nivåförhållanden klarläggs genom höjduppgifter.

Ritningar för om-, på- eller tillbyggnad upprättas med plan-,sektions- och fasadritningar av motsvarande beskaffenhet som förnybyggnad över de delar, som skall ändras eller tillkomma, och ierforderlig utsträckning över byggnaden i övrigt. Ritningarnautförs så att föreslagna ändringar och nya byggnadsdelar tydligtframgår. Om erforderliga handlingar över byggnaden i befintligtskick inte finns tillgängliga hos byggnadsnämnden för nämndensprövning länmas även sådana handlingar.

;2421 Om sökanden inte lämnar in särskilda ritningar för muraderökkanaler, bör kanalerna redovisas med detaljer i lämpligskala på planritningarna, vanligen i skala 1: 20.Byggnadens höjd och rumshöjder bör anges på sektionsrit-ning. I regel bör även anges höjdläge på golv i källare ochi våningsplanerna samt på yttertak.Väderstreck anges där så erfordras på grund- och vånings-planer.Fasadritning bör med en efter omständigheterna avpassaddetaljering visa byggnadens exteriör samt ange markens ur-

23

11:2

sprungliga och avsedda höjdkontur intill byggnaden och iregel angränsande gators eller vägars i fastställd plan be-stämda höjdlägen invid byggnadsplatsen. Höjder bör anges iförhållande till det nollplan som tillämpas inom kommunen.På typritningar kan dock höjd lämpligen hänföras till visstplan inom byggnaden, om planets läge i förhållande tillortens nollplan anges på annat lämpligt sätt, t ex på situa-tionsplanen.

Skall byggnad uppföras intill annan byggnad i gräns motgranntomt, bör i regel angränsande delar av grannbyggnadenvisas på fasadritning samt, då källarmursgenornbrott ellerannan kommunikation med grannbyggnad skall förekomma,även på plan- och sektionsritningarna.

:243 Detalj- och specialritningar skall innehålla uppgifter om sådanadelar av byggnaden som är av stor betydelse för byggnadensyttre och inre anordningar.

:244 Exteriörmodell skall visa byggnadens yttre utformning och erforder-liga delar av omgivningen med den detaljåtergivning som betingasav ändamålet med modellen.

:25 Handlingar rörande konstruktioner

:251 Grundundersökningshandlingar utgörs i förekommande fall avde handlingar, som bildar underlag för valet av byggnadensgrundläggningssätt och grundläggningsarbetets utförande samtomfattar i regel utlåtande om lämpligt grundläggningssätt jämteredovisning i plan och sektion av utförda sonderingar, provtag-ningar rn m.

:252 Huvudritningar över konstruktionerna omfattar planer och sek-tioner samt redovisar huvuddragen i byggnadens stomme ochisoleringar. Av ritningarna skall framgå byggnadens grundlägg-ningssätt samt material och dimensioner hos bärande och brand-cellsbegränsande konstruktioner.

:2521 Inlämnar sökanden byggritningar över konstruktionerna re-dan vid ansökan om byggnadslov, ersätter dessa motsvarandehuvudritningar.Huvudritningar bör i regel åtföljas av en redogörelse förbelastningsantaganden och eventuellt tillämpade speciella be-räkningsmetoder. Detaljer avsedda att utföras enligt gängsepraxis samt armering o d behöver inte visas. För väggar ochbjälklag som avviker från gängse praxis, bör erforderliga upp-gifter lämnas om värrnegenomgångstal och ljudisoleringsför-måga.

:253 Byggritningar över konstruktionerna skall visa konstruktionen avbyggnadens grundläggning och stomme samt, där så erfordras,

24

11:2

klargöra hur byggnaden skyddas mot brand, vatten, kyla, värme,störande ljud och vibrationer m ni. Ritningarna skall i regel om-fatta planer över grund, bjälldag och takstolar samt erforderligavyer och sektioner. Detaljer över skorstenar, utvisande - förutomläget av rökkanalerna - skorstenens anslutning till väggar, bjälk-lag och yttertak av brännbart material, skall även ingå. Vidareredovisas håltagningar, slitsar o d av betydelse för stommensbärförmåga. Uppgift lämnas även om förutsatt grundpåkänningeller pållast och antagen nyttig last på bjälklag samt kvalitets-fordringar på material, som ingår i konstruktionen.

Vid byggnad, som är avsedd att uppföras mot grannbyggnad itomtgräns, visas sektioner och andra detaljer av vilka framgårsåväl den nya byggnadens som grannbyggnadens grundkonstruk-tion och utförandet i övrigt intill tomtgräns.

:2531 Vid byggnad med gängse förekommande konstruktioner ärdet för byggnadslovsprövningen i regel tillräckligt med enk-lare byggritningar än som ovan sagts.

:254 Konstruktionsberäkningar skall ge erforderliga uppgifter om be-lastningsantaganden och materialfordringar samt tillåtna påkän-ningar. De skall redovisa uppträdande krafter och moment avbetydelse för stommens bärförmåga, stabilitet och formbeständig-het, dimensioneringen av stommen och beräkningen av påkän-ningar samt i erforderlig omfattning även formändringar.

Där så erfordras, t ex när konstruktionerna avviker från vanligenförekommande, redovisas även beräkning av värmegenomgångstalför väggar och bjälklag mot det fria och mot ouppvärmt utrymmesamt ges uppgifter om ljudisolering hos väggar och bjälklag somär lägenhetsskiljande eller har motsvarande funktion.

:2541 Konstruktionsberäkningarna bör vara överskådligt uppställdaoch försedda med erforderliga figurer och förklarande textsamt innehålla uppgift om beräkningsmetod och litteratur-hänvisningar i sådana fall, då studiet av beräkningarna såkräver.

Om konstruktion eller del av konstruktion uppenbarligen bärmindre last än annars liknande som redovisats behöver kon-struktionsberäkning inte genomföras, Inte heller behöver såske för enklare konstruktion, t ex mindre uthus eller konstruk-tionsdel vars bärighet kan bedömas på grundval av erfarenhetoch praxis.

Beräkning behöver inte uppta varje led men bör vara såuppställd att beräkningsgången kan följas. Exempelvis er-fordras, om en beräkning utförs med matrismetodik, endast

25

1E2

att ursprungsmatriser utskrivs, operationer anges och resulta-tet redovisas.

Utförs beräkning eller del av beräkning på datamaskin börprogram som innebär avvikelser från gängse tillämpade ellertidigare godkända metoder vara godkänt av planverket.Om godkänt program inte föreligger bör programmets rik-tighet verifieras, exempelvis genom tillämpning på tidigareberäknad och kontrollerad konstruktion.Beräkningar skrivs lämpligen i format A 4.

:255 Provningsintyg rörande kontroll av tidigare oprövade materialeller konstruktioner skall vara utfärdat av officiell provningsan-stalt, såvida byggnadsnämnden inte medger annat, samt innehållaerforderliga uppgifter om provningsmetoder, provningsanordning-ar och provningsresultat.

:2551 Provningsintyg kan ifrågakomma för material eller konstruk-tion vars egenskaper (t ex i fråga om brandmotstånd, håll-fasthet, frostresistens) inte är kända genom erfarenheterfrån tidigare byggande eller provning och därför behöverklarläggas.

Beträffande fortlöpande kontroll och provning se kap 12.

:26 Handlingar rörande installationer

VVS-handlingar skall visa anordningarna för byggnadens ven-tilation och uppväsuining sarnt de sanitära installationerna i denomfattning som är nödvändig för byggnadsnärnndens bedömning.

Vid mindre byggnader, exempelvis srnåhus, erfordras inte sär-skilda VVS-handlingar, utan de uppgifter som är erforderligaför byggnadsnämndens bedömning av ärendet kan meddelas ihandlingar enligt :242 respektive :243.

:261 Av ventilationsritningar bör bl a framgå dragning, material,utförande och kringklädnad av förekommande kanaler, så-vida utförandet inte framgår på annat sätt.

:27 Handlingar rörande ställningar, sponter, formar m m

Där så erfordras visas med ritningar, beräkningar och beskriv-ningar konstruktionen av sådana byggnadsställningar, formar,tillfälliga sponter och stödkonstruktioner ruoo som avviker frångängse utförande.

Om risk bedöms föreligga att schaktnings- eller rivningsarbetekan föranleda skador på närliggande byggnader och gator, redo-visas dessa arbetens utförande

26

11:2

:28 Handlingar för arkivering:280 Begreppsbestämningar

Fotografiskt negativ: Negativ silverbild på genomlyshart ma-terial framställd på optisk väg genom fotografering; åter-givningsskalan mindre än originalets.Fotografisk reproduktion: Positiv silverbild av original.a) Kontaktkopia - framställd utan optiska hjälpmedel,

återgivningsskala samma som originalets.

b) Projektionskopia - framställd med optiska hjälpmedel;återgivningsskalan godtycklig.

Fotomekanisk reproduktion: Sådana slag av reproduktionersom inte kan hänföras till ovan angivna. Till denna grupphänförs zinktryck, elektrostatskopior m fl. Atergivningsskalagodtycklig,

Ljuskopia: Kontaktkopia enligt definition a) ovan men därbildsubstansen inte utgörs av silver (t ex diazokopia).

:281 AllmäntDe handlingar, som förvaras i byggnadsnämndens arkiv, skallvisa byggnadens verkliga utförande. De skall vara överskådligaoch framställda så att de blir tydliga vid avsedda läsnings- ochåtergivningsrnetoder. De skall vara utförda av sådant material ochenligt sådana metoder att handlingarna blir lämpade för arkive-ring enligt: 282 och :283.

:282 Ritningar och kariorRitningar och kartor, som skall arkiveras, utförs på sådant sättatt de blir kopieringsbara medelst genomlysning antingen genomprojektionskopiering eller kontaktkopiering.

:2821 Handlingar framställda enligt nedanstående metoder godtas förarkivering om såväl det använda materialet som den tillämpademetoden och kopieringsfirman som utför handlingen hargodkänts och därefter kontrolleras av Statens provningsan-stalt enligt särskilt avtal,a) Fotografiska negativ, ändamålsenligt förvarade respek-

tive monterade - om byggnadsnämnden har utrustningför mottagning av handlingar i denna form. Därvid skalltvå omgångar handlingar inlämnas,

b) Fotografiska eller fotomekaniska reproduktioner på där-till lämpat material eller tuschritningar på kalkerväveller annat godkänt material, Atergivningens skala vidreproduktioner kan i allmänhet med fördel väljas lika medhälften av originalets.

27

11:2

För ritningar i högst A3-format (eventuellt förlängt) till bo-stadshus med högst två lägenheter eller annan mindre bygg-nad godtas tillsvidare även andra av provningsanstalten god-kända material, t ex ljuskopior på därför lämpat material.

:2822 Handlingar för arkivering framställda enligt av Statens prov-ningsanstalt godkända förfaranden skall av tillverkaren eftererhållet tillstånd förses med märkning som föreskrivs avprovningsansta)ten, Av märkningen skall framgå såväl repro-duktionsfirma som material och metod. Sker regelbunden un-dersökning av framställda filmnegativ godtas i stället för märk-ning intyg om tillverkningskontrollen.

:2823 I första hand bör fotografiska negativ väljas till handlingarför arkivering. Om särskilda, starka skäl talar därför ärbyggnadsnämnd dock under en övergångstid inte förhindradatt välja annan form av handlingar. Det är emellertid ange-läget att söka skapa ett i möjligaste mån enhetligt förfarandeinom landet i denna fråga.Fotografiska negativ förekommer vanligen i formaten 90 x120 mm, 70 x 100 mm respektive 35 mm

Beträffande 35 mm film monterad som filmhålkort (bild-kort) finns vissa uppgifter publicerade av Sveriges mekan-förbund ("Mekanresultat 66016 Bildkort") samt av Försva-rets standardiseringsdelegation (FSD A008;3 "Filmhålkort- Fotografering av dokument för framställning av filmhål-kort från rullfilm").Av de båda negativen är det ena avsett som arbetsexemplarmedan det andra bör förvaras noga skyddat och endast i un-dantagsfall tas fram ur arkivet.I stället för två omgångar negativ kan en omgång negativtillsammans med en omgång positiva kopior på film av nega-tiven i samma skala (eventuellt i form av filmrulle) god-tas, I sådant fall utgör negativen arbetsexemplar och posi-tiven förvaras skyddade.De skyddsförvarade negativens respektive positivens tillståndbör kontrolleras och eventuellt erforderliga särskilda skydds-åtgärder vidtas. Sådan kontroll är särskilt angelägen i ortermed aggressivt klimat. ( Jämför Riksarkivets cirkulär medanvisningar rörande tillämpningen av allmänna arkivstadgan,SFS 1961 nr 591, § 11 mom 7.)

:2824 Förvaringspåse respektive monteringskort (filmhålkort, bild-kort) för fotografiskt negativ framställs av sådant materialsom av Statens provningsanstalt förklarats lämpligt för ända-målet.

Förvaringspåse respektive monteringskort förses med textför identifiering och registrering av innehållet.

:2825 Handling som skall utgöra underlag till fotografiskt negativinges lämpligen till byggnadsnämnden för godkännande ochregistrering innan den reproduceras. Reproducering sker ge-nom byggnadsnämndens försorg eller hos av nämnden an-

28

11:2

visad reproduktionsfirma. (Se vidare publikation från plan-verket med förslag till lämplig arbetsgång och rutin för rit-ningshantering vid utnyttjande av fotografiska negativ.)Arbetet hos byggnadsnämnden för att tillgodose allmänhetensbehov av uppgifter från ritningar eller kopior därav under-lättas i vissa fall om fotografiskt negativ åtföljs av en kopiai A4- eller A3-format, utförd på material lämpat för kopie-ring medelst genomlysning.

Uppgifter om godkända material och firmor för framställ-ning av handlingar som skall arkiveras införs i publikationfrån planverket. Förteckning införs även över de byggnads-nämnder som är utrustade för mottagning av handlingar iform av fotografiska negativ.

:283 Skriftliga handlingarTeknisk beskrivning och konstruktionsberäkningar m m skrivs påför arkivering lämpat papper med tydlig handskrift eller medskrivmaskin eller reproduceras så att beständig skrift erhålls.

:2831 Papper "Svenskt arkiv 100" godtas för handlingar för arki-vering. Beträffande bläck, färgband samt reproduktions- ochåtergivningsförfaranden som kan godtas, se Statens prov-ningsanstalts årligen utkommande förteckning (SFS nr 1).

:2832 Till ansökan om byggnadslov och till teknisk beskrivninggodtas blanketter enligt :221 och ;231.

:2833 Beskrivningar och beräkningar kan även arkiveras i formav fotografiska negativ. Härvid fotograferas två eller fleraA4-sidor på varje negativ,

29

-30

}i'Dn'te1 Kor_l_ 011 av material, byggvaror12 och byggnadsdelar

Bred spalt =bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt= råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 Hänvisningar

Kapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar in m

:02 Begreppsbestämningar

Material: Substans som byggvara (produkt) består av gertillverkas av, t ex grus, kalk, cement, trä.

Bygguaror: Varor (produkter) som används att bygga hus av,t ex murbruk, betongrnassa, tegelsten, dörrar, fönster, bjälk-lagselement, väggelement.

Byggnadsdelar : Delar eller detaljer av byggnad, t ex väggar,yttertak, golv, dörrar, fönster. Vissa byggvaror övergår tillbyggnadsdelar i och med att de anbringas på sin plats i bygg-naden.

:1 KONTROLL

:11 Allmänt

111 Material och byggvaror som skall uppfylla i dessa bestämmelserangivna fordringar underkastas föreskriven kontroll. Kontroll ut-förs i erforderlig omfattning antingen som enbart byggkontroll(kontroll i samband med att byggnaden uppförs, se :13) eller sorntillverkningskontroll (kontroll i anslutning till tillverkningen, se:12) och begränsad byggkontroil.

Material och byggvaror godtas utan provning, om det på annatsätt styrks eller är uppenbart att föreskrivna fordringar uppfylls.

Om det finns anledning anta att material eller byggvara som un-derkastats tillverkningskontroll inte uppfyller angivna fordringar,utförs provning i erforderlig omfattning i samband med byggkon-trollen.

31

12:1

:1111 Provning kan erfordras exempelvis om olämplig förvaring el-ler ovarsam transport kan misstänkas avsevärt ha förändratmaterials eller byggvaras egenskaper.

:112 Om det finns anledning anta att byggnadsdel eller inbyggt materi-al inte uppfyller angivna fordringar, utförs efterkontroll (se :14).

:12 Tillverkningskontroll

I de fall tillverkningskontroll enligt :111 sker, utförs denna ge-nom erforderlig fortlöpande driftskontroll och stickprovsmässigopartisk kontroll på av planverket godkänt sätt.

:l2 1 Av planverket godkänd tillverkningskontroll är i regel baseradpå följande förutsättningar :

a) Tillverkningen sker med hjälp av sådana maskinella an-ordningar och sådan organisation under sakkunnig drifts-ledning att avsedd kvalitet kan påräknas hos produkten.

b) Tillverkaren utför enligt fastställt program fortlöpandedriftskontroll, som journalförs i erforderlig omfattning.

c) Genom stickprovsmässig, opartisk kontroll granskas prov-ningsjournaler och uttas prover för provning vid av plan-verket godkänd provningsanstalt för jämförelse med de avtillverkaren utförda provningarna.

d) Tillverkningskontrollerade material och byggvaror försesmed särskilt märke som anger att tillverkningskontrollsker. Om sådan märkning inte kan utföras, lämnas erfor-derliga uppgifter för att möjliggöra identifiering på sär-skild följesedel som åtföljer levererat parti.

:13 Byggkontroll

I de fall byggkontroll enligt :111 sker, utförs denna genom besikt-ning, granskning av intyg eller annan erforderlig åtgärd och, omså erfordras, genom provning av material och byggvaror som leve-rerats eller avses att levereras till byggnadsplatsen. Byggkontrollsker i den omfattning som anges i bestämmelser för ifrågavarandematerial eller byggvara eller som i övrigt påvisas erforderlig. Detåligger den ansvarige arbetsledaren tillse att föreskriven prov-ning utförs samt att den sker på sätt som anges i :2 och att kopiaav provningsintyg samt provtagningsbevis överlämnas till bygg-nadsnämnden.

:131 Kopia av provningsintyg för byggnadsnämnden bör beställas iprovningsrekvisitionen och tillställas byggnadsnämnden direktfrån provningsanstalten.

32

12:2

:14 Efterkontroll

de fall efterkontroll enligt :112 skall äga rum besiktigas den fär-diga byggnaden eller byggnadsdelen i enlighet med gällande be-stämmelser eller enligt byggnadsnämndens bestämmande. Besikt-ningsprotokoll upprättas och överlämnas till byggnadsnämnden.Om byggnadsnämnden med anledning av besiktningen bedömerså erforderligt, företas närmare undersökning och provning ellerutförs provbelastning.

:141 Exempel på undersökningar och provningar vid efterkontrollär bestämning av betongkonstruktions armering (antalstänger, dimensioner, lägen), uttagning och undersökning avbetongprov samt mätning av ljudisolering.

:142 Provbelastning av konstruktion utförs, då särskild anledning(frostpåverkan, mindre goda hå)lfasthetspmv e d) finnsmisstänka att konstruktionen är behäftad med svaghet somkan utrönas genom provbelastning, Exempel på utförande avprovbelastning finns i 1938 års järnbe.stämmelser samt i1965 års betongbestämmelser. Provbelastningen ger vanligeninte besked om konstruktionens brottsäkerhet. Genom att vidprovbelastningen bestämma konstruktionsdelarnas deformatio-ner samt eventuellt även töjningar och med ledning därav be-räkna uppträdande påkänningar, kan man emellertid i all-mänhet konstatera, om konstruktionen fungerar tillfredsstäl-lande inom det aktuella belastningsintervallet.

:2 PROVNING

:21 Provtagning

Där inte annat sägs tas för provning erforderliga prov slumpmäs-sigt ut ur kontrollparti, så att beskaffenheten hos proven blir i möj-ligaste mån representativ för det parti som skall provas. Prov märkseller läggs i förpackning som förseglas och märks. över provtag-ning utfärdas provtagningsbevis.

:211 Provtagningsbevis bör innehålla uppgift bl a om tid och platsför provtagningen, hur proven tagits ut och märkts samt av-sedd kvalitet. Vid byggkontroll bör även anges vilken bygg-nad och om möjligt även vilken byggnadsdel, det provtagnapartiet härrör från eller är avsett för.

:22 Provningsplats

Provning utförs vid av planverket godkänd provningsanstalt ellervid annat i vederbörlig ordning godtaget provningslaboratorium.

33

2 - BABS 1967

12:2

:23 Provningsmetod

Provning utförs enligt av Statens provningsanstalt fastställd metod,om sådan föreligger, eller eljest enligt av planverket eller av bygg-nadsnämnden - där så påfordras efter samråd med planverket- godkänt förfarande.

34

Kapitel

13 Åtgärder vid byggnadsarbeten

Bred spalt-=bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt = råd och anvisningar tu ut

:p INLEDNING

:01 Hänvisningar

Kapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämmningar rn xn.

Allmän ordningsstadga (SFS 1956:617, 1964 :677).Förordningen om explosiva varor (SFS 1949 :341, 1963 :185).Kommerskollegii kungörelse med närmare bestämmelser rö.rande tillämpningen av SFS 1949 :341 (KFS serie A 1964nr 2).Arbetarskyddslag (SFS 1949:1).Kungl. Maj :ts kungörelse med föreskrifter angående tillämp-ningen av arbetarskyddslagen - arbetarskyddskungörelsen(SFS 1949:208).Kungl. arbetarskydd,sstyrelsens anvisningar nr 32 angåendeskydd mot yrkesfara vid husbyggnadsarbete (Bygganvisning-ar) utfärdade i juni 1966.Kungl. arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 3 angåendeskydd mot yrkesfara vid sprängningsarbete (Spränganvis-ningar) utfärdade i december 1957.Lag om byggnadsminnen (SFS 1960 :690).Kungl. Maj :ts kungörelse med närmare bestämmelser rörandetillämpningen av lagen om byggnadsminnen (SFS 1960 :691).Högre byggnader under uppförande, Statens brandinspek-dons meddelande 1961 :1.

:02 Begreppsbestämningar

Byggnadsarbete: Till byggnadsarbete räknas här nybyggnadsamt ombyggnad och andra byggnadsåtgärder för vilka bygg-nadslov erfordras ävensom rivning.Nybyggnad: Se byggnadsstadgan § 75.Schaktning: Grävning, sprängning och därmed jämförliga ar-beten under marknivån.

35

13 :1

:1 ALLMÄNT

:11 Där så erfordras till skydd mot olycksfall stängs arbetsplats avfrån för allmänheten tillgänglig plats (t ex gata och väg samt så-dan gård eller tomtmark som är allmänt tillgänglig).

:12 Där för angränsande byggnad, ledning eller trafikled skadligmarkförskjutning kan uppkomma (t ex vid djup schaktning ellerhög markbelastning från fordon, upplag m m) vidtas erforderligaskyddsåtgärder (t ex spontning, stämpning, grundförstärkning).

:13 På ställning eller fasad intill gång- eller körbana anordnas skydds-tak på 3 m höjd över marken, om inte större höjd erfordras medhänsyn till trafiken eller eljest påvisas godtagbar. Skyddstaket ut-förs på sätt som anges i Bygganvisningar avd II A punkterna 3 och9. Om förhållandena så påkallas, förses ställningen även med in-täckning så att färg, bruk, damm etc inte sprids.

:14 Hållfasthetsberäkningar och ritningar för ställning, landgång, formeller annan tillfällig anordning, skall om anordningen inte är typ-godkänd och dessutom avviker väsentligt från gängse konstruk-tionssätt, belastning e d, underställas byggnadsnämnden för god-kännande, där nämnden så påfordrar.

:15 Där så erfordras förses närbelägna fönster i tak och gårdsbjälklagmed skydd mot nedfallande föremål.

:16 Ställning, plank o d anordnas så att tillträde till i bruk varandebrandpost, ledningsventil eller kabellåda inte hindras.

:17 De organ som svarar för av arbetet berörda gator och vägar samtvatten-, avlopps-, gas-, el- och teleledningar, underrättas om ar-betet genom anmälan om igångsättning i så god tid innan dettapåbörjas att nämnda organ hinner vidta erforderliga åtgärder(t ex granska föreslagna anordningar och meddela upplysningartill skydd mot skador på gator och ledningar).Där så erfordras av trafiktekniska skäl anmäls byggnadsarbeteäven till distriktets polisstation.

:171 Se även allmänna ordningsstadgan § 2 beträffande tillståndav polismyndighet att ta allmän plats i anspråk för ställningar,bodar, upplag m m.

:2 NYBYGGNADSARBETEN

:21 Schaktning

:211 Schaktning som berör gataInnan schaktning påbörjas, undersöks om ledningar för vatten, av-lopp, gas, el eller tele beräknas bli berörda av arbetena.

36

13:2

Vid schaktning som berör gata vidtas sådana åtgärder att marke-ringar för triangel- och polygonpunkter samt höjdfixar inte rub-bas eller skadas.

Om rör eller kabel blottas, anmäls detta genast till den som svararför ifrågavarande ledning.Aterfyllning av gata anmäls till det organ., som svarar för gatan,i så god tid innan arbetet påbörjas att nämnda organ hinner vid-ta erforderliga åtgärder.

:2111 Se även byggnadsstadgan § 60 tredje styckets första att-satsangående skydd för grannbyggnad och gata med dess led-ningar.

:212 Schaktning, packning och pålning invidfastighetsgräns eller byggnadVid packning av fyllning och sprängbotten samt vid pålning invidbyggnad vidtas erforderliga åtgärder till skydd mot skador i bygg-naden av vibrationer och rubbning av befintliga pålar.Spont utgörande provisoriskt stöd för intilliggande byggnad fårinte lämnas kvar, om sponten kan förmultna och därvid orsakaskadlig sättning.

Innan schaktning sker i gräns mot grannfastighet underrättas dessägare i så god tid före arbetets påbörjande att erforderliga åtgär-der hinner vidtas.

:2121 Där skäl firn-Is anta att schaktning kan skada nå"' belägen fas-tighet, bör fastigheten besiktigas innan arbetet påbörjas ochunder arbetet hållas under fortlöpande observation.

:213 SprängningVid sprängning så nära byggnad, trafikanläggning eller annan an-läggning att risk för skada inte helt kan uteslutas, utförs spräng-ningen enligt en av sakkunnig person upprättad sprängningsplan.Denna skall innehålla uppgifter om planerade borrnings-, ladd-nings-, fördämnings- och tändnings- samt utrymnings- och bevak-ningsåtgärder för arbetena. Sprängningsplanen förvaras tillsam-mans med sprängjournalen på arbetsplatsen.Där så erfordras utförs vibrationsmätning och mängden av på engång detonerande laddning justeras vid behov med hänsyn tillmätresultaten.Innan sprängningsarbete påbörjas skall i arbetet deltagande per-soner delges innehållet i sprängningsplanen.

37

13:2

När laddning påbörjats skall arbetsplats ständigt bevakas (ävenunder uppehåll i arbetet) tills rensning av ej detonerat sprängme-del skett. Borrhål skall markeras så att det framgår om det är lad-dat eller ej.För att förhindra skadlig stenkastning skall sprängsalva täckasmed fördämningsnaaterial i erforderlig utsträckning.

Sprängjourrial förs under arbetet. I journalen anges borrnings-,laddnings-, fördämnings- och tändningsdata samt vibrationsrnät-ningsresultat om sådan mätning utförs.

:2131 Till sprängningsplan bör fogas följande handlingar och de bördelges de i sprängningsarbetet deltagande personerna :a) Instrument över undersökning av beskaffenheten hus den

grund eller mark där sprängningarna avses ske.

b) Beskrivning av och protokoll över besiktning av byggnadoch anläggning, som kan riskeras bli skadad.

c) Uppgift om hur vibrationsmätning kommer att utföras.:2132 Där risk far skada annars inte helt kan uteslutas, bör slät-

sprängning ske med guritrörladdning e d, Skulle inte hellerdenna åtgärd eliminera skaderisken, bör arbetet utföras genommejsling, kilning e d.

:2133 E( ter sprängning bör sprängplatsen snarast möjligt besiktigasoch rensas från påträffat odetonerat sprängmedel. Röjnings-arbete får inte påbörjas förrän rensningen avslutats.

:2134 I sprängjournal bör även anges sådana sprängningsresultat,som avsevärt skiljer sig från avsedda resultat (t ex stenkastningåt fel hål)).

:2135 Det bör beaktas att ledandet av sprängningsarbete skall an-förtros ansvarig arbetsledare med erforderlig sakkunskap (sebyggnadsstadgan § 61 mom 2). Se även allmänna ordnings-stadgan § 6 beträffande tillstånd av polismyndighet för spräng-ning.

:22 Brandskyddstekniska åtgärder

:221 AllmäntBodar, verkstäder, materialupplag, uppvärmningsanordningar(uppvärmningsapparater och tillhörande kanaler), intäckningar,kommunikationsleder m m, anordnas så att brandfara och andraolägenheter så vitt möjligt undviks samt så att utrymnings- ochräddningsmöjligheter tryggas för på arbetsplatsen verksammapersoner.

:2211

38

Anordnande av uppvärmningsapparater och tillhörande ka-naler m m enligt :222 - :225 godtas där inte typgodkännan-det anger annat.

:2212

13:2

I Statens brandinspektions meddelande 1961:1 behandlas så-dana säkerhetsåtgärder med avseende på utrymning och skyddmot brand, som kan vara motiverade i höga byggnader underbyggnadstiden.

:222 Uppvärmningsanordningar för byggnaden:2221 Ångpanna, varmvattenpanna, varrnluftpanna, byggtork, låg-

tryekspanna, asfaltgryta, galt eller koksgryta som placeras påbrännbart underlag, ställs i låda av stålplåt med minst 10 cmhöga kanter. Lådan utsträcks minst 30 em utanför uppvärm-ningsanordningen och under hela bottnen anordnas en tätsockel av minst 10 cm tegel eller motsvarande. Låda för asfalt-gryta ges minst samma rymd som grytan.

:2222 Uppvärmningsanordning för fast, flytande eller gasformigtbränsle placeras så att brännbart material inte kommer när-mare anordningen i sidled och ovanför än vad som anges i ta-bell 13:2222 med tillhörande figur 13:2222 (se sid 40).

:2223 Bränslebehållare, som inte är fast hopbyggd med brännare,placeras på minst 3 m avstånd från brännaren och ställs läg-re än denna. Oljefat, vilket under användning som bränsletankförvaras liggande, placeras i stativ (vagga). Ledning mellanbehållare och brännare utförs med rörbrottsventil eller stryp-bricka och avstängningskran. Ledningen utförs av härför lämp-ligt material och skyddas mot överkörning sarnt annan åver-kan.

:2224 Exempel på godtagbart material för ledning mellan behållareoch brännare är kopparrör eller av sprängämnesinspektionenför ändamålet typodkänd slang.

:223 Uppvärmningsanordningar,för personalbodar,förråd och verkstäder

:2231 över uppvärmningsanordning (t ex karnin, värmefläkt ochstrålvärrnare) anbringas skydd av lämpligt obrännbart mate-rial så anordnat att ovanför upphängda föremål inte kan fast-na på skyddet eller apparaten om de faller ned. Detta skyddutförs vid kamin för fast, flytande eller gasformigt bränsle såatt föremålen inte kan komma närmare apparaten än 30 em.För att inte hindra den från karninen uppåtgående luftström-men kan skyddet exempelvis utföras enligt figur 13 :2231 (sesid 41).Värmefläkt och strälvärmare bör ges fast montering.

39

13:2

Tabell 13:2222 (Jämför figur 13.2222.)

Uppvärmningsanordning Minsta tillåtna mått i mAa B bKoksgryta, galt, asfaltgryta o d samteldstadsöppning till i nästa grupp an-givna anordningarÅngpanna, vannvattenpanna, varm-luf tspanna, byggtork, lågtryckspanna,spis, kamin

1,5 0,8 2,0 1,0

0,8 0,4 1,5 0,8

Sektion

Sekflon

Pfart

Sektion

Sekflon

-- oskyddat brännbart material- brännbart material med tändskydd ande bekläd-

nadU =uppvärmningsanordningA = avstånd till vägg e d av brännbart oskyddat materiala =avstånd till vägg e d av brännbart material men försett

med tändskyddande beklädnad eller strålningsskydd en-ligt 45 :243

B avstånd till tak e d av brännbart oskyddat materialb =avstånd till tak e d av brännbart material men försett

med tändskyddande beklädnad

Fig 13:2222 Erforderliga skyddsavstånd i sidled och upp-åt för uppvärmningsanordningar. Se vidare ta-bell 13:2222. (Beträffande golv se :2221 och:2232.)

40

pittskydd (med igensattegavlar)

elkomin

13:2

Fig 13 :2231 Exempel på skydd över uppvärrnningsanord-rzing

:2232 Uppvärmningsanordning för fast, flytande eller gasformigtbränsle som placeras på brännbart underlag, ställs i låda avmaterial samt med utformning och sockel enligt :2221. Kaminvars botten är belägen minst 20 cm över det brännbara under-laget, får dotk ställas på en stålplåt lagd direkt på underlagetom plåten sträcker sig minst 30 cm framför och minst 10 cmutanför på övriga sidor om kaminen.

Uppvärmningsanordning för fast, flytande eller gasformigtbränsle placeras så att brännbart material inte kommer närma-re anordningen i sidled och ovanför än vad som anges i tabell13:2222 med tillhörande figur 13:2222.

:224 Kanal för rökgaser eller rökgasblandad varmluft:2241 Kanal för rökgaser eller rökgasblandad varmluft utförs av

stålplåt med erforderlig hållfasthet.:2242 Kanal av oisolerad plåt anordnas inte närmare brännbart ma-

terial än 0,5 m. Är det brännbara materialet försett med tänd-skyddande beklädnad eller strålningsskydd anordnat som upp-fyller kraven i 45 :243 eller är plåtröret försett med värmeiso-lering enligt 44:141 får skyddsavståndet minskas till 25 cm.

:2243 Kanal skall mynna minst 0, 8 m över underliggande brännbartmaterial samt 1,5 m i sidled från brännbart material. Bränn-bart material ovanför mynningen får inte förekomma närmaredenna än 2 en. Där så erfordras förses mynningen med gnist-släckare.

:2244 Kanal från uppvärmningsanordning i personalbod, förråd el-ler verkstad omges av obrännbart skyddsnät som hindras klä-der och andra brännbara föremål att falla ned på eller kommanärmare kanalen än 30 cm.

41

2* - BABS 1967

13:2

:225 Kanal för varmluft:2251 Kanal för varmluft från t ex byggtork eller varmluftspanna

utförs av stålplåt eller annat obrännbart material med erfor-derlig hållfasthet. Kanalen dras på minst 10 cm avstånd frånbrännbart material och får inte mynna så nära brännbart ma-terial att brandfara kan uppstå.

:3 RIVNINGSARBETEN

:31 Åtgärder mot spridning av skadeinsekter

Innan rivningsarbete i byggnad påbörjas iakttas följande.

Genom intyg av sakkunnig person styrks att byggnaden är fri frånohyra.

Inom område där spridning av husbock kan befaras styrks genomintyg av sakkunnig person att byggnaden är fri från pågående an-grepp av husbock. Hinder möter dock inte att riva infekteradbyggnad eller att avlägsna angripet virke, om betryggande åtgär-der vidtas mot spridning, t ex omedelbar bränning av virket.

:311 Med ohyra avses väggohyra (vägglöss) och andra inomhus fö-rekommande skadedjur (t ex brödbaggar och ängrar).

:312 l Kungl byggnadsstyrelsens publikation 1961:3 "Bekämpningav husbocken och andra virkesförstörande insekter" beskrivs dei Sverige vanligaste virkesförstörande insekterna och deras ska-deverkningar samt anges deras geografiska spridning och läm-nas uppgifter om lämpliga förebyggande och utrotande åt-gärder. När skadeinsek ter påträffats bör avskrift av besikt-ningsprotokoll med uppgifter härom sändas till Statens skogs-forskningsinstitut för statistisk behandling.

:32 Skyddsåtgärder vid rivningsarbete inom område med stadsplan

:321 Åtgärder före rivningsarbetets påbörjandeByggnaden skall i sin helhet vara utrymd.

Byggnadens stomme skall ha undersökts av den ansvarige arbets-ledaren, dels genom inhämtande av tillgängliga arkivuppgifteroch dels genom besiktning och undersökning på platsen.

För byggnad högre än 8 m eller eljest då så påfordras på grundav byggnadens beskaffenhet, erfordras av byggnadsnämnden god-känd rivningsplan innan arbetena får påbörjas. I rivningsplanenredovisas skyddsanordningar, förstärknings- och stabiliserings-

42

13:3

åtgärder, transportanordningar sarnt erforderliga hållfasthetsbe-räkningar och uppgifter om hur arbetena avses bedrivas.

I :11 angiven avstängning placeras minst 3 m från byggnaden.

Skyddstak med fångskärm anordnas mot trafikerat utrymme (t exgata samt in- och utfartsöppningar) dels ett i höjd med bjälkla-get över bottenvåningen, dels ett högst 1 m under takfot somunder rivningens gång ersätts med ett högst 4 m under rivnings-stället.

Ägare av grannfastighet underrättas i god tid om rivningen ochi samråd med denne vidtas erforderliga åtgärder för att förebyggaskada på person eller egendom. Berörs grannfastighet direkt avrivningsarbete (t ex i fråga om gemensam brandmur) underrät-tas fastighetens ägare även om detta och om de åtgärder som i sam-band därmed planerats.

Tidpunkten för rivningens påbörjande anmäls till byggnadsnämn-den och yrkesinspektören.

Där så påfordras eller eljest skäl kan antas föreligga härtill tas kon-takt med landsantikvarie respektive stadsantikvarie och dennebereds tillfälle företa byggnads- och kulturhistoriska undersök-ningar.

:322 Rivningsarbetets utförandeKopior av godkänd rivningsplan och kopior av arkivritningaröver byggnadens stomme hålls tillgängliga på arbetsplatsen.

Avsteg från godkänd rivningsplan får endast ske efter byggnads-nämndens medgivande.

Grannfastighets brandmur rensas i den mån den blottas vid riv-ningsarbetet från löst sittande murstenar, bruk o d. I sambandmed rivningen ges grannfastighets ägare tillfälle att avhjälpabrister i brandmurens utsida och att vidta erforderliga dränerings-och isoleringsåtgärder.

Rivning utförs med en våning i sänder om inte annat rivnings-sätt påvisas kunna godtas. Maskinell rivning (t ex med gräv-maskinskopa) får inte ske till större höjd över angränsandemarkplan än vad som med hänsyn till dels maskinens typ och delsnärliggande trafikerat utrymme, bebyggelse o d inte innebär faraför person och egendom. Om inte större höjd påvisas kunna god-tas, får den maskinella rivningen omfatta bottenvåning och un-

43

13:3

derli ande våningar, dock till högst 5 m höjd över det angrän-sande markplanet. Takkonstruktion får inte rivas maskinellt.

Bjälklag och andra konstruktioner får inte belastas med rivnings-material från murverk o d förrän det klarlagts att konstruktio-nerna med erforderlig säkerhet kan ta upp lasterna. Stabilitetenhos kvarstående delar av byggnaden får inte äventyras, t ex ge-nom uppläggning av för höga rivningsmassor mot murverk ellerborttagning i för stor utsträckning av stödjande konstruktioner.Där så erfordras vidtas förstärknings- och stabiliseringsåtgärder.Rivning av murverk o d tyngre konstruktioner utförs så att besvä-rande skakningar i angränsande fastigheter och gatumark undviks.

För omgivningen besvärande damning förebyggs genom erfor-derliga åtgärder.

:3221 Exempel på darmnförebyggande åtgärder är: stängda fönstereller dammtätt igensatta fönsteröppningar, vattenbesprutningav rivningsmaterial, nedförning av dammande material genomtäta trummor till avstängt utrymme och intäckning av öppningtill materialficka.

:323 Iordningställande efter rivningFör rivningsplats, som inte omedelbart tas i anspråk för nybygg-nad, erfordras att byggnaden rivs helt ovanför markytan, atthåligheter under denna nivå fylls ut med lämpligt material samtatt rivningsplatsen befrias från bråte (t ex störande rivningsres-ter).

Angränsande gator och fastigheter rengörs från besvärande dammoch annat material, som spritts dit under arbetet.

:33 Skyddsåtgärder vid rivningsarbete inom annat område än stads-planelagt

Vid rivningsarbete inom annat område än sådant med stads-plan bör bestämmelserna i :32 iakttas i tillämpliga delar.

:34 Brandskyddstekniska åtgärder

Bestämmelserna i :22 bör iakttas i tillämpliga delar.

2 BYGGNADSKONSTRUKTIONER

Kapit.1

Denna avdelning behandlar lastförutsättningar samt bestämmelserrörande grundkonstruktioner och övriga bärande konstruktioner.Avdelningen är indelad i följande kapitel:

Kap 21 Lastförutsättningar22 Allmänna fordringar på bärande byggnadsdelar23 Grundkonstruktioner24 Murverkskonstruktioner25 Betong- och lättbetongkonstru.ktioner26 Stålkonstruktioner27 Träkonstruktioner28-29 (Vakant)

astförutsättningarBred spalt = bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BS

Smal spalt = råd och anvisningar m in

:0 INLEDNING

:01 Hänvisningar

Kapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar rn m.

Last på normalskyddsrum framgår av Tekniska bestämmelserför normalskyddsrum, utfärdade av Civilförsvarsstyrelsen(publikation 6.06.02-7FK).Normer för projektering, utförande och kontroll av svetsadestålkonstruktioner till byggnad.sverk (Byggsvetsnormer), ut-givna år 1949 av IVA :s svetskommission, reviderade 1950och 1961.

Normer för beräkning av stålkonstruktioner till lyftkranaroch kranbanor (krannormer), utgivna år 1961 av IVA:skran- och hisskommission.

Rapport ang "Formtryck vid gjutning av vertikala betong-konstruktioner", utgiven år 1962 av Statens institut förbyggnadsforsk ning.

45

21:1

Statliga belastningsbestämmelser av år 1960 för byggnads-verk, kap 3, angående inverkan av temperaturändring (SOU1961:12).

Statliga betongbestämmelser av år 1957, kap 2, angående de-formationer (SOU 1957:25).

:02 Begreppsbestämningar

Statisk last är last vars inverkan på konstruktion kan be-aktas genom att konstruktionens jämviktsvillkor i vila studeras.

Dynamisk last är last där man för bestämning av inverkanpå konstruktion måste beakta konstruktionens rörelseänd-rin g.

Vilande last är last eller lastdel som uppträder eller antasuppträda med fullt värde i alla åtkomliga positioner.Rlirlig last är last eller lastdel som förutsätts placerad i rim-lig position och riktning på sådant sätt att tillsammans medvilande last fås maximal inverkan i dimensionerande snitt.

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

:11 Lastantaganden

För dimensionering av byggnads bärande delar gäller de last-antaganden som anges i detta kapitel, såvida inte andra antagan-den i särskilt fall påvisas vara riktigare. Last som inte är angivenhär bestäms i varje särskilt fall.

För laster och lastfall som är komplicerade får förenklade anta-ganden göras, om det kan påvisas att konstruktionen härigenominte erhåller sämre egenskaper beträffande t ex bärförrnåga, sta-bilitet eller formändring än om här angivna laster påverkarkonstruktionen.

:111

Laster uppdelas med hänsyn till lastpositioner i vilande och rör-liga laster och betraktas, om inte annat särskilt anges, som statiska.

I "Normer för projektering, utförande och kontroll av svet-sade stålkonstruktioner till byggnadsverk (Byggsvetsnormer)"skiljs mellan konstruktioner för statisk last och konstruktionerför dynamisk last.

:12 Laster

Last betraktas som vanlig eller exceptionell enligt tabell 21 :12.

46

21:2

Tabell 21:12 Vanliga och exceptionella laster

Vanlig last Exceptionell last

Last av egenviktNyttig last med undantag ava) enstaka punktlast på takb) krafter orsakade av till-

fälliga stötar och sväng-ningar

c) påkörningskraft från fordonvid gatutrafik

d) bromskraftere) formtryckJordtryck (i allmänhet)Vattentryck inom normalavattenståndsgränserSnölast

Vindlast

Vattentryck utanför normala vat-tenståndsgränser

Snölast i kombination med där-med svårförenlig last, t ex trafik-last

Enstaka punktlast på takKrafter orsakade av tillfälligastötar eller svängningarPåkörningskraft från fordon vidgatutrafikBromskrafter

Formtryck

Inverkan av stödförskjutning,sättningInverkan av temperaturens varia-tioner

Inverkan av krympning, svällningoch krypning

:13 Lastfall

Laster kombineras till lastfall. Med vanligt lagfall förstås kom-bination av vanliga laster. Med exceptionellt lastfall förstås kom-bination av exceptionella laster eller av exceptionella och vanligalaster.

:2 EGENVIKT

:21 Allmänt

Till egenvikt räknas vikten av alla byggnadsdelar. Last av egen-vikt betraktas som vilande.

:211 Last från icke bärande mellanväggar räknas normalt jämntfördelad över bjälklaget, dock inte vid bjälklag med ringaeller ingen lastfördelande förmåga.Sammansatt bjälklags lastfördelande förmåga bedöms bl amed hänsyn till fogutformning och tvärförbindningar.Den ovan angivna lastfördelningen gäller ej för sådana falldär speciell officiellt godtagen beräkningsmetod förutsätter

47

21 :2

annat tillvägagångssätt.Vid beräkning av egenvikt hos material och konstruktioner till-lämpas i :22 - :29 angivna värden. Där ej annat anges, gäl-ler dessa vid normalt förekommande fuktkvot i materialet.

:22 NaturstenGnejs och granit 2 700 kg6m3

2 700 >KalkstenMarmor

20Sandsten, hård 2 700 a, lös 22 871 00000

Skiffer

:23 MetallerAluminium 2 700 kg/m3Bly 11 400 aGjutjärn 7 92050aKopparMässing, gul- och rödmetall 8 500 aStålgjutgods 7 850 »Valsat stål 7 850 aTenn 7 400 »Zink, valsad 7 200 a

:24 TräBjörkEk, bok och andra hårda träslagFuru eller gran, lufttorra » , våt

:25 Betong, lättbetong och brukBetong1) 2 740000 kg>/mGasbetong2) oarrnerad y = 650 kg/m3

y = 500 a 550 ay = 400 » 450 a

»armerad y= 650 »y = 500 » 67 050 000

y = 400 aLättklinkerbetong2) y =1 600 » 1 600 »

y=1 300 a 1 300y =1 300 » 1 300

»Sågsp ånsbetong aCementbruk 2 000 aKalkcem 1 800entbruk »K 1 700 »alkbruk

1) Gäller även för monteringsfärdiga byggnadselement av be-tong. Vid betongrnassa ökas volymvikten med 100 kg/ms.

2) Beträffande definitioner se 24:02.För material med annan nominell volymvikt (y-värde) in-terpoleras mellan de angivna värdena.

48

21:2

:26 MurverkBetonghålblock 1 400 kg/m3Betongmursten och massiva betongblock 2 100 aGasbetongblock2) 8) y = 650 kg/m3 800 »

y = 600 » 750 »y = 500 » 650 »y - 400 a 550 a

Kalksandsten 1 800 »Lättklinkerblock y =1 300 a 1 350 »

y= 650 » 700 »Tegelsten i viktklass 1 700 kg/m3 1 800 aa » 1 500 a 1 700 »» » 1 300 » 1 500 »

:27 Beklädnads- och isoleringsmaterial m moAsbestcement

hårdprcssat 2 000 kg/mopressat 1 800 »

Gipsskivor 900 »Glaä 2 600 »Halmplattor 350 »Mineralullsskivor 15-200 »Kork, expanderad 250 »Kryssfaner av furu 600 aTräfiberskivor, hårda eller härdade 1 000 a

» , halvhårda 850 »a , porösa 350 »

Träspånskivor 700 aTräullsplattor 350 aPlaster

akrylplast 1 200 »cellplast av polystyren 30 »etenplast 950 »glasfiberarmerad esterplast 1 600 »vinylplast (PVC) 1 400 »

:28 FyllningsmaterialGasbetong, krossad 450 kg/mGrus, löst utfyllt 1 600 »Grus, packat 1 800 »Kalkgrus, löst utfyllt 1 300 »Kiselgur, löst utfylld 450 »

a packad 750 »Koksaska och koksslagg 700 »Kutterspån, löst utfylld 100 »

a , packad 150 »Lera, mald 1 200 »

a , hårt packad 1 800 »

8) Egenviktsuppgifterna gäller för murade, limmade ellerlåsfogade murverk.

4) Se även tabell 33 :23.

49

21:2

Lättklinker» , cementbunden

Makadam och grus, vältat21

/kgms530500

»»Sand, löst utfylld 400000

» , packad830000Slaggsand 11 »»

Sprängsten 1 700» , packad 1 800

Sågspån, packad 200Tegel, krossat 1 200

:29 Beläggningsmaterial

:291 AllmäntAsfalt- och tjärmakadam, vältad 2 000 kg/m3Asfaltbetong, gjutasfalt, sandasfalt 2 000 »Bitumen 1 050 »Gatsten 2 300 >

Sättgrus 1 800 »

:292 Takbeläggningar (oberäknat underlag)Viktuppgifterna avser vikt per m2 täckt yta av taldallet

Aluminiumplåt, plan 0,7 mm tjock» , korrugerad 0,55 mm tjock

2 kg/m2 >

Asbestcementskivor, plana 4 mm tjocka,enkeltäckning 14 >

dubbeltlickning 20 »Asbestcementskivor, vågformade, 6 mm tjocka 18 »Betongtakpannor 40 >Kopparplåt, 0,6 mm tjock 7 »Papp, ett lags täckning 2 >

» , två » 2' 4 »» , tre » » 6 »

Plast, glasfiberarmerad esterplast, 1,5 mm tjock 3 >Plast, korrugerad akrylplast, 3-4 mm tjock 4 »Skiffer, dubbeltäckning, 1 cm tjock 55 >

Stålplåt, förzinkad, plan 0,56 mm tjock 5 »» , » , korrugerad 0,62 mm tjock 7 >

Tegel, ofalsat 30 >

» , falsat 40 »

:293 GolvbeläggningarGummi, klinker, linoleum, magnesit

och plast, per mm tjocklek

:3 NYTHG LAST

2 kg/m2

:31 Allmänt

Till nyttig last räknas last av personer, möbler, varor, fordon,50

21:3

maskiner e d. Nyttig last kan vara vilande eller rörlig. Nyttigalasten antas uppgå till i :32-:39 angivna värden.

:32 Vertikal last

:321 Utbredd lastUtbredd last anges i tabell 21:321.

Tabell 21:321 Utbredd last

Lokaltyp Vilandekp/m2

Rörligkp/m2

Bostads- och hotellrum samt vårdanstalter (patient-rum, personalrum o d jämte biutryrnmen) 50 100

Kontor och skolor') 50 1501)

Butiker, varuhus, biblioteks), samlingslokaler inklu-sive teatrar, biografer och kyrkor samt restauranger,gymnastiksalar, sittplatsläktare 502) 3502)

Vindsutryrnmen med minst 0,6 m höjd där tillfäl-liga laster kan ifrågakomma 50 50

Trappor m ma) inom bostadslägenhet och i övrigt där endast

persontrafik förekommer 150b) till utrymmen med högst 300 kp/m2 nyttig last 300c) loftgångar 400d) i övriga fall 400

Balkongers) 50 3504)

Takterrassera) med folkträngsel 400b) utan folkträngsel 200Industri- och lagerlokalers) G) minst 100 minst 4007)Garage och parkeringshuss) s) g)a) avsett för personbilar eller lätta for-

don10) minst 100 minst 1502) 11)b) i övriga fall s 100 300

Gårdsbjälklags) 6)a) utan fordonstrafik minst 100 minst 200b) med fordonstrafik 200 300

Ståplatsläktare o ds) 500

13 Gäller endast för s k ämnes- och grupprum. I korridorer till skolorsätts den rörliga lasten till 250 kp/m2.

51

21:3

2) Alternativt får nyttig last i bibliotek beräknas med hänsyn till hyllor-nas placering och höjd, varvid volymvikten för böcker o d antas vara800 kg/m5. Friytorna mellan hyllorna beräknas för 50 kia/m2 vilandeoch 150 kp/m2 rörlig utbredd la_st.

8) Samtidig snölast och utbredd nyttig last behöver inte förutsättas.4) Balkong i småhus får dimensioneras för 250 kpim2 rörlig last. Beträf-

fande punktlast se :322.5) För varje särskilt bjälklag anges den största tillåtna nyttiga lasten per

m2 resp det största tillåtna a.xelcycket genom tydligt anslag.

5) Se även :325, :34, :35, :36 och :39.n Gäller där annat värde ej påvisas vara riktigare.8) Se även :34 och :39.5) Vid ej övertäckt parkeringsdäck, där snölast kan förekomma, ökas

den rörliga lasten med halv enölast.

10) Med personbil eller lätt fordon avses sådant fordon som har en total-vikt, dvs tjänstevikt plus maximalt tillåten fordonslast, av högst 2,4 t.

11) Gäller under förutsättning att tyngre fordon hindras att köra in påbjälklaget. I annat fall dimensioneras bjälklaget för minst 300 kpfni2.

.322 PunktlastKonstruktion ingående i bjälklag, trappa, balkong eller liknande,antas alternativt med utbredd last enligt :321 vara belastad avpunktla.st med den storlek som kan ifrågakomma, dock med minst150 kp. Yttertak antas vara belastat av en enstaka punktlast(personlast) på 100 kp. Punktlasterna betraktas som rörliga.Punktlast och vindlast behöver inte kombineras till lastfall.

:323 Axeltryck från fordon eller annan punktlast frånfordonKonstruktion som bär upp last från motorfordon, t ex garage-bjälklag, samt gårdsbjälklag och bjälklag i industri- och lager-lokaler med fordonstrafik, antas alternativt med utbredd last en-ligt :321 vara belastad av axeltryck från motorfordon samt avannan punktlast som kan förekomma.

Axeltrycket antas vara 1,5 Mp vid konstruktion, som förutsättskomma att belastas av enbart personbilar, och minst 7 Mp iövriga fall (se fig 21:323). Angivna axeltryck antas innefattanormal dynamisk inverkan från fordon. Särskild hänsyn tas tillsådan dynamisk inverkan som kan uppkomma exempelvis inomområden av bjälklag, där nedfartsramper ansluter till bjälldaget,52

:3231

21:3

Fig 21:323 Uppställningsyta och axeltryck för personbil (t v) och lastbil(t h ). Mått i meter.

Axeltrycket antas fördelat på två lika stora hjultryck med in-bördes centnimavstånd enligt fig 21:323. Hjultrycket antas i for-donens längdriktning jänmt fördelat på en sträcka av 15 cm och itvärriktningen på en sträcka av 15 cm för personbilar och 30 cmi övriga fall.

Grundkonstruktion som kan bli utsatt för sidoinverkan avvertikal fordonslast beräknas med hänsyn till denna last.

Axeltryck från fordon eller annan punktlast från fordon betrak-tas som rörlig.

Den i :323 första stycket angivna punktlasten kan exempelvisförekomma vid lyftning av motorfordon med domkraft och avsnöröjningsfordon.Axeltryck från motorfordon kombineras till la.stgrupper, var-vid det antal fordon förutsätts som rned på fig 21:323 an-givna mått för uppställningsyta kan placeras på det aktuellabjälklaget. Fordonen kombineras i farligaste lastställning, var-vid även inbördes motsatta körriktningar förutsätts.Den i fjärde stycket ovan angivna överlasten kan exempelvisuppstå mot källarmur, där transportfordon har möjlighet attköra nära intill byggnaden.

:324 Last från hissmaskineriDe byggnadsdelar som bär upp hissmaskineri, brytskivor, gejderm m dimensioneras med hänsyn till den last som härrör frånhissen.

Hissmaskinrurnmets golv och eventuell golvlucka dimensionerasmed hänsyn till sådan tillfällig last som förekommer vid transportoch uppläggning av maskindelar till hissar, dock minst 150 kg/m'som rörlig och minst 50 kp/mm som vilande.

53

21:3

:3241 Uppgifter om sådan last från hissrnaskineri inhämtas lämpli-gen från hissleverantören.

:325 Last av varorLast av varor beräknas på grundval av varans volymvikt.

:3251 Volymvikten hos olika slag av varor kan antas till i :3252- :3255 angivna värden.

:3252 Bränsle

Brännved, huggen 500 kg/mEldningsoljaKoks

900 >

500 >Stenkol 800 >Torv 6000 >Torvströ, pressatTräkol 200 >

:3253 Industriella stycke-, stapel- och mängdvarorAsfaltpapp i rullar 1 200 kg/rall

1 500 >CementGödningskalk 1 250 >

Järnmalm, styckemalm 3 5003 200> , slig

Kalksten, skärvad 1 800 >Papper 1 100 >Puderkalk, lös eller i säckar 700 >Stenmjöl, löst utfyllt 1 400 >

> , packat 1 700 >Sågspån, fuktig 250 >Ull, bomull, pressad 1 300 >

:3254 Livsmedel och lantbruksprodukterg/rnBetmassa 1 000 k

Ensilage av grönfoder i silorberoende av höjden 700-1 000 >

Halm, löst eller löspressad 60 >

> , hackad 90 >

> , hårdpressad 150 >Havre 700 >

Hö, löst eller löspressat 90 >

> , hackat 110 >

> , hårdpressat 200 >650 >Kaffe

Korn 700 >Mjöl (och gryn ) 700 >

Potatis 700 >

Rotfrukter 700 >Råg 900 >

Sah1 200 >

Socker 800 »Spannmål i säckarVete 900 >>

21:3

:3255 Vätskor

Bensin 750 kg/m3Fotogen 850 »Glycerin 1 250Sprit 800 »

:33 Reduktion av nyttig last

Vid dimensionering av byggnadsdel, som bär upp last från ovan-liggande våningar, får för byggnader avsedda för bostäder, hotell,vårdanstalter, kontor, skolor samt för garage (parkeringshus) deni :321 angivna nyttiga lasten reduceras med hänsyn till att sanno-likheten för att maximal nyttig last samtidigt uppträder i olikavåningar är liten.

För övriga slag av byggnader samt för sådana konstruktioner (pri-märkonstruktioner) som bär last från en större del av ett ochsamma bjälklag bestäms efter utredning i varje särskilt fall, omoch i vilken omfattning reduktion av den nyttiga lasten kan ske.

Nyttig last på bjälldag i samlingslokaler (restaurang, teater e d)får inte reduceras.

:331 Om inte annat visas vara riktigare, godtas följande reduktions-regler för den nyttiga lasten.

Nyttig last på bjälklag för bostäder, hotell, vårdanstalter, kon-tor och skolor reduceras till en tredjedel. Dock antas summanav nyttiga lasten från ovanliggande våningar inte lägre än somsvarar mot den i :321 angivna lasten på ett bjälklag.

Nyttig last på bjälklag för garage (parkeringshus) reducerastill två tredjedelar. Dock antas suumian av nyttiga lasten frånovanliggande våningar inte lägre än som svarar mot den i :321angivna lasten på ett bjälklag.

:34 Påkörnings- och bromskraft från fordon

:341 Påkörningskraft vid trafik inom byggnad

Där ej annat påvisas vara tillämpbart, dimensioneras skyddsräcke,bärande byggnadsdel, fasadvägg eller anordning som förhindrarpåkörning i byggnad trafikerad av lätta fordon för en horisontal-last av 0,2 Mp/m, dock minst 0,7 Mp. Last antas angripa bygg-nadsdelen på en höjd av 0,5 m från golvytan. Då bjälklag dimen-sionerats för tungt fordon (lastbil), ökas horisontallasten till 0,5Mp/m, dock minst 1,7 Mp. Angreppshöjden ökas i detta fall till

55

21:3

1,2 m. Horisontallasten antas vara rörlig. Lasterna betraktas somvanliga. Vid nedfartsramper fördubblas de ovan angivna lasterna.

:3411 De ovan angivna horisontallasterna gäller för en förutsatthögsta fordonshastighet av 20 km/h.

:3412 Under förutsättning att erforderliga kompletterande beräk-ningsantaganden påvisas riktiga kan konstruktionen alterna-tivt dimensioneras på sådant sätt att den utan att brott upp-står kan uträtta det arbete som erfordras för att bromsa upppåkörande fordon.

:342 Påkörningskraft vid gatutrafikI anslutning till gata belägen bärande byggnadsdel, exempelvisfasadpelare i pelargång, som kan bli utsatt för påkörning avtungt fordon (lastbil), beräknas för därav uppkommande hori-sontallast. Lasten betraktas som exceptionell.

:3421 Där inte genom särskild utredning klarlagts att annan dimen-sionerande last skall förutsättas, tillämpas följande lastanta-gande. Horisontallasten antas uppgå till 8 Mp. Denna lastantas angripa byggnadsdelen på en höjd av 1,2 m över gatuni-vän. Lasten betraktas som rörlig. Det sagda gäller även förskyddsanordning som förhindrar påkörning mot ovan angivenbyggnadsdel.

Beträffande dimensioneringen gäller även vad som anförs i:3412.

Hänsyn till påkörningskraften behöver ej tas, om det kan på-visas att en avslagen byggnadsdel ej medför brott på det öv-riga bärverket.

:343 BromskraftKonstruktion som belastas med fordon dimensioneras med hänsyntill bromskraft. Bromskraften antas verka längs bjälklagets över-yta och betraktas som rörlig och exceptionell.

:3431 Där närmare utredning om bromskraftens storlek inte utförs,kan bromskraf ten antas vara lika med en sjundedel av fordo-nets totalvikt. Totala bromskraf ten per fil bestäms på grundvalav antalet fordon som samtidigt kan förutsättas bromsa in påbjälklaget.

:35 Last från kran, travers e d

Hänsyn tas till last på byggnadskonstruktion från kran, travers e d,t ex bromskraft, sidokraft och stötkraft.

:351 Om storleken av lasten inte särskilt utreds, godtas att den be-räknas enligt av IVA :s kran- och hisskommission utarbetade

56

21:3

samt av Kungl arbetarskyddsstyrelsen den 25 mars 1960 god-kända "Normer för beräkning av stålkonstruktioner till lyft-kranar och kranbanor (Krannormer)." Dessa normer ingårsom Normblad IKH 4.30.01 (utgåva 1) i IVA :s publikation"Lyftdonsnormer".

:36 Skakningar m m

Hänsyn tas till skakningar från maskiner och andra inom bygg-nad monterade anordningar med periodiska rörelser genom visstefter förhållandena lämpat tillskott till den statiska lasten, i regeldock minst 25 %.

Om risk föreligger att skakningarna framkallar sådan medsväng-ning hos byggnad eller del därav att olägenheter uppkommer,tas hänsyn härtill.

:361 Last, som växlar styrka eller riktning, kan i vissa typer av kon-struktioner genom uppträdande svängningar framkalla storarörelser eller höga pålänningar. Olägenheter p g a sådan dy-namisk last kan minskas exempelvis genom att maskinenssvängningar på lämpligt sätt dämpas eller genom att bygg-nadskonstruktionens svängningstal ändras.

:37 Silotryck

Silotryck beräknas med hänsyn till fyllningsmassans fysikaliskaegenskaper, silons form och utförande samt andra inverkandef aktorer.

:371 Faktorer som inverkar på siotrycket är bl aa) fyllningsmassans volyrnvikt, hållfasthetsegenskaper, tempe-

raturrörelser och svällningb) silons utformning, ytjämnhet och material samt om silon

är ensam eller i batteric) vibrationer, törnningssätt, lagringstid samt vissa driftsfak-

toren:372 Där fyllningsmassan består av friktionsmaterial, godtas att ho-

risontaltrycket (ph) och vertikaltrycket (p.,,) mot en vertikalsiovägg under silons fyllning och när massan är i vila beräknasenligt följande formler :

fly A -K h tg å

P h - tg å U(1-e (21:372a)

Pv= Ph (21:3726)K

I formlerna ärph = horisontaltrycket i Mp/rn2p vertikaltrycket i Mp/m2

57

21:3

y = fyllningsmassans volymvikt i t/m3 (se :325 och tabell21 :372)

å = friktionsvinkeln mellan massa och siloväggh = djupet i meter under fyllningsmassans överytaA = silons inre tvärsnittsyta i kvadratmeterU = silons inre omkrets i meterK = en horisontaltryckkoefficient, vars storlek antas lägst

lika med 0,5.

Friktionsvinkeln (å) mellan fyllningsmassan och siloväggensätts lika med M 92, därM=. en faktor beroende bl a av siloväggens ytjämnhet ochrp = massans "inre friktionsvinkel".

M sätts lika med 1,0, om brott sker i massan, vilket kan för-utsättas inträffa exempelvis i silo för mjöl samt i spannmåls-silo av betong av vanligt utförande med inte släta eller mått-.noggranna ytor. Lägre M-värde än 1,0 väljs, där brott skerintill väggen. För spannrnålssilo av stål antas lämpligenM=0,5.Värden på 77 anges för några varor i tabell 21:372. Dessa vär-den godtas, såvida inte andra värden bestämts genom tillför-litliga försök på aktuella fyllningsmassor.

Tabell 21:372 Volyrnvikt (y) och inre friktionsvinkel

Material Volymvikt Friktions-rt/m3 vinkel

Vete, råg 0,9 25°Korn, havre 0,7Mjöl 0,8Cement 1,5

Vid tömning av en silo kan kortvarigt betydligt större tryckän dem som erhålls enligt ovanstående formler uppstå lokaltmot siloväggen, särskilt om fyllningsrnassan utgörs av tungspannmål. Som beräkningsantagande godtas att horisontal-trycket vid tömning antar värdet ph - 2_ över hela si-

x tgå Ulon.

:373 Vid dimensionering av siloväggar tas hänsyn till att dessa kanbli utsatta för ett tryck som är ojämnt fördelat såväl i verti-kalled som i horisontalled samt att temperaturinverkan kange skadlig sprickbildning. Bl a med hänsyn till dessa förhållan-den är det lämpligt att ytterväggar av betong dubbelarmeras.Temperaturen i siloväggen kan variera såväl i väggens tvärledsom i olika riktningar i väggens plan. Detta gäller särskilt igränsytan mellan fyllningsmaterialet och den ofyllda delenav silon.Vid dimensioneringen tas i förekommande fall även hänsyntill andra inverkande faktorer

'såsom inverkan från angrän-

sande silor i silobatteri samt från fyllningsmaterialets even-tuella svällning.

513

21:4

:38 Formtryck

Vid dimensionering av vertikala betongforrnar tas hänsyn tillhorisontellt sidotryck som betongmassan utövar vid gjutningenmed beaktande av bl a formdjup, stighastighet, bearbetningsme-tod och betongtemperatur. Lasten betraktas som exceptionell.

:381 Sidotryck mot betongformar har behandlats bl a i forsknings-rapport "Formtryck vid gjutning av vertikala betongkonstruk-tioner", publicerad som särtryck 11 :1962 från Byggforskning-en.

:39 Last på skyddsräcke m m

Skyddsräcke till trappa, balkong, terrass, loftgång e d beräknasför en last vid räckets överkant av minst 40 kp/m vinkelrätt motdess längdriktning. Där folkträngsel kan väntas förekomma, antasdock nämnda last uppgå till minst 80 kp/m. Lasterna betraktassom rörliga.

De ovan angivna lasterna förutsätts gälla även vid dimensione-ring av yttervägg. Lasterna antas verka utåt och längs en linje1,0 m över golvytan eller längs fönstrets underkant.

Skyddsräcke eller annan avstängning vid garage eller annat ut-rymme där fordonstrafik förekommer utformas i varje särskiltfall med hänsyn till risken för påkörning. Påkörningskraften frånfordon väljs enligt :34.

Samtidig inverkan av nyttig last och vind behöver inte förut-sättas.

:391 Den högre lasten bör antas exempelvis mot räcke mot gatasom används som kortegeväg eller mot räcke till läktare vididrottsanläggning. Samma last bör antas även mot ytterväggi samlingslokal.

:4 JORDTRYCK

:40 Inkdning

:401 HänvisningarBegreppsbestämningar beträffande jordarter, se kap 23.

:402 Samband mellan jordtryck och rörelseJordtryckets storlek och fördelning beror på bl a det deforma-tionstillstånd som den stödande konstruktionens rörelser fram-

59

21 :4

kallar i den anliggande jorden. Härvid inverkar såväl rörelsenhos konstruktionen i dess helhet, orsakad av t ex eftergivlig-het hos grundläggningen, som den inbördes förskjutningen hosolika punkter på konstruktionen till följd av exempelvis ringastyvhet hos denna.Där ingen rörelse uppträder, uppgår jordtrycket till det trycksom råder mot ett vertikalplan i den naturliga jorden. Enrörelse hos konstruktionen i jordtryckets riktning medför attjordtrycket minskar. När rörelsen uppgår till viss storlek, upp-nås aktivt jordtryck, vilket inte underskrids, även om rörel-sen ytterligare ökar. Hur stor rörelse som erfordras för att ak-tivt jordtryck skall utbildas är någorlunda känt endast försand. Vid vissa försök med sand mot stödmur med max 2 mhöjd visade sig den härför erforderliga medelrörelsen vara 0,01-0,1 % av konstruktionens höjd. En rörelse hos konstruktio-nen mot jordtryckets riktning medför att jordtrycket ökar föratt efter en viss rörelse uppgå till passivt jordtryck, vilket ejöverskrids, även om rörelsen ytterligare ökar. Storleken av denrörelse hos konstruktionen som erfordras för att passivt jord-tryck skall utbildas är betydligt större än motsvarande rörelseför aktivt jordtryck. Enligt vissa uppgifter är den vid sand avstorleksordningen 1-5 % av konstruktionens höjd. I väl kom-primerat rnsterial är deforrnationen sannolikt mindre.Jordtryckets riktning beror på inbördes rörelse mellan den stä-dande konstruktionen och jorden i riktning parallellt medkonstruktionens bakre yta. Rörelsen ger upphov till skjuvpå-känningar mellan den stödande konstruktionen och jorden.Påkänningarna kan medföra att jordtryckets storlek påverkas.

:41 Allmänt om beräkning av jordtryck

Vid beräkning av jordtryck beaktas ifrågavarande jordmaterialsbeskaffenhet, grundvattenståndet, den stödande konstruktionensutformning, styvhet och rörelsemöjligheter samt övriga inverkan-de faktorer. De jordkonstanter som erfordras för sådan beräkningbestäms genom geoteknisk undersökning eller med ledning av påannat sätt erhållna tillförlitliga uppgifter om det aktuella jord-materialet.

:411 För friktionsjordarter anges i tabell 21 :411 jordkonstanter,

:412

som i regel är godtagbara för beräkning av jordtryck.För mellan jordarter kan hänsyn tas till samtidigt uppträdandefriktion och kohesion, om i varje särskilt fall närmare under-sökning utförs av de jordkonstanter som erfordras för beräk-ningen.

:413 Det bör observeras att jordtryck kan uppkomma, förutom avjord.materialets egenvikt och yttre last, även till följd av tjäl-skjutning och fuktsvällning.

60

21:4

Tabell 21 :411 Konstanter f5r berökning au jorderyck

MaterialVolymvikt Jordtrycks-

tim° Frik- koefficient fördons-

Över gvy1) Under vinke14) aktivt passivtNormal g9"11 tryck tryckvatten- (skenbart) K4s) Kpti)halt2)

Sprängsten 1,135) 1,13) 42° 0,20 5,1Grus » » 35° 0,27 3,7Sand » » 32° 0,31 3,2Mo » » 30° 0,33 3,0

5) Med gvy avses grundvattenytan.25 Vatteninnehållet i procent av materialets vikt i torrt tillstånd.e) Ojärnnkorniga material har betydligt högre volymvikt, 2,0 tIme eller

mera över gvy och 1,25 tim3 eller mera under gvy.4) Friktionsvinkeln kan variera inom vida g-ränser beroende på lagringståt-

het, kornform, kornstorleksfördelning m m.5) KA = tg2 (45° -yo12). Det måste beaktas att hård packning av jorden

bakom en stödkonstruktion ger tillskott till det aktiva trycket.e) K,, = tg2 (450 + yo12),

:42 Jordtryck av jordens egenvikt och jämnt fördelad last på mark-Ytan

:421 Eftergivlig styv konstruktionEftergivlig styv konstruktion beräknas för aktivt jordtryck enligtden klassiska jordtrycksteorin samt för eventuellt vattentryck.Dock antas jordtrycket vid kohesionsjord vara minst lika medvatteritrycket 1,0 h Mp/m2, där h betecknar djupet i meter undermarkytan.

:4211 Med eftergivlig styv konstruktion avses fristående stödmur el-ler annan styv konstruktion med liknande rörelsemöjlighet ijordtryckets riktning.

:422 Eftergivlig böjlig konstruktionStorlek och fördelning av jordtrycket mot en eftergivlig böjligkonstruktion bedöms från fall till fall på grundval av konstruktio-nens rörelser. Konstruktionen beräknas dessutom för eventuelltvattentryck.

:4221 Med efter givlig böjlig konstruktion avses sponter och andrakonstruktioner med liknande rörelsemöjligheter. Mot sådana

61

2 1 :4

konstruktioner kan jordtrycket anta annan storlek och fördel-ning än aktivt respektive passivt tryck enligt den klassiskajordtrycksteorin.

:4222 Med hänsyn till osäkerheten beträffande jordtrycket bör eneftergivlig böjlig konstruktion kontrolleras för olika tänkbaraalternativ ifråga om storlek och fördelning av trycket.En spont, som är förankrad med eftergivlig förankring, bör iregel kontrolleras för jordtryck enligt den klassiska jordtrycks-teorin. Där förankringen inte är eftergivlig, är det lämpligtatt sponten beräknas för en tryckfördelning som ger störretryckintensitet invid förankringen än aktivt tryck. Vid leramed högre vattenhalt än ca 70 % reduceras lämpligen det vidgrundundersökningen erhållna skjuvhållfasthetsvärdet medstigande vattenhalt, innan jordtrycksberäkningen utförs.

:4223 Mot spont av i fig 21:4223 angiven typ varierar jordtrycketsfördelning beroende på grundförhållanden och olika rörelse-möjligheter hos sponten. Fördelningen kan dessutom vara olikaunder nedschaktningen och i slutstadiet. Sponten bör därförkontrolleras för farligaste last i olika stadier. Det farligastelastfallet uppträder i allmänhet under schaktningen omedelbartinnan den nedersta strävraden uppsatts,

1,6

q2h

Vid fest Inredfriktionsjordert

Valteniryc

vi jordig&

0,2h

P= Kratiresultanten förpositiv del av eklivljordtr y&

Vid lös lag adfriktion jordart oclivid kok esionsjordort

orda

Fig 21 :4223 Jordtryck mot under schaktbotten ej nedfördspont med flera avstyvningar

Under förutsättning att schaktning och strävning sker succes-sivt bör strävorna beräknas för de i figuren visade jordtrycken.Sålunda bör vid kohesionsjord beräkning utföras för jordtrycksåväl av sammansatt triangulär form som av parallelltrapets-form. Vid friktionsjord bör, om sponten är permanent, strävor-na även kontrolleras för aktivt jordtryck enligt den klassiskajordtrycksteorin.På grund av eftergivligheten hos spontplanken och i vissa fall

62

21:4

även hammarbanden kan jordtrycket på dessa delar av spon-ten antas vara något lägre än de visade diagrammen. Om plan-ken och hammarbanden är mycket styva eller om jorden be-står av mycket lös lera ( t :5_ 0,1 kp/cm2), bör emellertid tryc-ket på dem inte reduceras.Förutom i det föregående nämnda jordtryck dimensionerasöversta hammarbandet och strävraden för en horisontell linje-last av 0,5 MpIm.

:4224 Utöver jordtrycksberäkning enligt :4223 kontrolleras spont-schaktens stabilitet i avseende på risken för skred och upptryck-ning av jord i schaktbotten samt risken för grundbrott av vat-tenuppströmning. För att få betryggande stabilitet måste oftasärskilda åtgärder vidtas. Där sponten nedförs under schakt-botten, bör spontens nedslagningsdjup och jordtrycket motsponten under schaktbotten utredas i varje särskilt fall. In-verkan av grundvattenströmning på jordtrycket medräknas.

:423 Icke eftergivlig konstruktionEn icke eftergivlig konstruktion beräknas för ett jordtryck somär större än aktivt jordtryck.

:4231 Med icke eftergivlig konstruktion avses styv konstruktion, sominte har möjlighet att röra sig så mycket att aktivt jordtryckutbildas.

:4232 Jordtryck från fyllning med horisontal yta mot vägg av gjutenbetong uppstyvad av bjälklag och tvärväggar samt mot styvkonstruktion grundlagd på berg bör vid friktionsjord antasvara 50 % större än det aktiva jordtrycket och vid kohesions-jord ha intensiteten 0,8 å 1,0 y h, dock minst 1,2 gånger detaktiva jordtrycket. Beteckningen y avser jordens volymvikt ochh djupet under markytan. De angivna jordtrycken betraktassom exceptionella laster.

:4233 Jordtryck mot vägg av murverk uppstyvad av bjälklag och tvär-väggar kan i allmänhet på grund av rörelser i murverket an-tas vara något mindre än det i :4232 angivna (jfr :402).Beträffande murverkets konstruktiva utformning, se 24 :411.

:43 Jordtryck av linjelast och koncentrerad last på markytan

Jordtryck av linjelast och koncentrerad last på markytan be-räknas enligt elasticitetsteorin, såvida inte grundförhållandenapåtagligt avviker från elasticitetsteorins förutsättningar, eller pågrundval av approximativa metoder beträffande antaganden omlastspridning. Jordtryck av sådana överlaster får även bedömasgenom glidyteberäkningar.

:431 Vid beräkning av jordtryck av linjelast på markytan godtas iallmänhet följande approximativa metod.

63

:432

21:4

64

Vertikal linjelast p på horisontal markyta antas ge upphov tillen jordtrycksresultant av storleken N/K p angripande i horison-tal riktning enligt fig 21:431 på nivån A-B. Denna går ge-nom den linje på konstruktionens bakre yta som träffas av ettplan i 400 vinkel mot horisontalplanet genom linjelastens an-greppslinje i markytan. Vid friktionsjordart antas K lika medjordtryckskoefficienten för aktivt tryck K, (se tabell 21:411).Vid kohesionsjordart antas K normalt lika med 1,0.

B

Fig 21:431 Angreppslinje för jordtryck av linjelast

Jordtryck av jämnt fördelad last P på ytan BxL, där B är måt-tet vinkelrätt mot och L måttet parallellt med konstruktionenpå avståndet a +.812 från konstruktionens bakre yta (se fig21:432), beräknas lämpligen approximativt på samma sättsom jordtryck av linjelast under antagande av att jordtryc-ket fördelas på en sträcka enligt figuren lika med a±L.

Fig 21:432 Angreppslinje och utbredning för jordtryck avkoncentrerad last

21:4

:44 Jordtryck där jorden är utsatt för skakuingar

Där jorden utsätts för kraftiga skakningar av trafik, sprängning,pålning e d, antas att jordtrycket blir högre än det aktiva. Hurlångt inverkan av skakningarna sträcker sig bedöms med hänsyntill bl a skakningarnas natur och jordlagrens beskaffenhet.

:441 Om inte annat beräkningssätt påvisas vara riktigare, godtas attjordtrycket närmast skakningscentrum antas 1,25 gånger detaktiva jordtrycket enligt :421.

:45 Passivt jordtryckPassivt jordtryck enligt den klassiska jordtrycksteorin får normaltantas fullt utbildat endast vid konstruktioner där stora rörelserkan tillåtas.

:451 Passivt jordtryck bör normalt inte tillgodoräknas annat än försponter och ankarplattor. Vid stabilitetsberäkning beaktas vadsom anförs i 22:33.

:46 Jordtryckets riktningJordtrycket antas riktat vinkelrätt mot konstruktionens yta i föl-jande fall:

a) Där stödkonstruktionens bakre yta är glatt eller ytbehandladmed t ex asfalt, så att någon skjuvpåkänning inte uppkommermellan konstruktionen och jorden

b) Där jorden är utsatt för skakningarc) Vid tillfälliga konstruktionerI andra fall beräknas jordtryckets riktning med hänsyn till upp-trädande skjuvpåkänning mellan konstruktionen och jorden.

:461 Där skjuvpåkänning enligt ovan skall antas verka mellan kon-struktionen och jorden, godtas att jordtryckets riktning be-räknas på följande sätt.Vid friktions jord antas aktivt jordtryck mot en stödmur varasnett nedåtriktat, så att vinkeln mellan jordtryckets riktningoch normalen till konstruktionens bakre yta blir högst 2/3 cp,där 92 är jordniaterialets friktionsvinkel. Vid passivt jordtryckantas jordtrycket normalt vara snett uppåtriktat, så att vinkelnmellan jordtryckets riktning och normalen blir högst 1/2 92.Vid snett uppåtriktat passivt jordtryck bör dock vinkeln varahögst så stor att jordtryckets uppåtriktade komposant med be-tryggande säkerhet understiger lasten av konstruktionens egen-vikt och övriga på konstruktionen verkande stabiliserande kraf-ter.Vid kohesionsjord och permanenta konstruktioner antas aktivt

65

3 - BABS 1967

21:4

jordtryck mot en stödmur normalt vara snett nedåtriktat.Jordtryckets riktning bestäms med utgångspunkt från skjuvpå-känningen i konstruktionens bakre yta. Påkänningens storlekbedöms med hänsyn till aktuella förhållanden. Den bör dock iregel antas vara högst 2/3 av kohesionsjordens skjuvhållfasthetoch högst 5 Mp/m2. Beträffande snett uppåtriktat passivtjordtryck gäller vad ovan anförts för friktionsjord.

:5 SNÖLAST

På tak med lutningsvinkel 30° mot ett vågrätt plan räknasför olika delar av landet med en snölast (q) per nt2 horisontalyta enligt tabell 21 :5. Halva denna snölast antas vara vilande,andra halvan rörlig.

Tabell 21:5 Snölast i olika snözoner

Snözonl) Snölast q i kp/rnz

A 250200150

D 100E 75

1) Zongränserna framgår av fig 21 :5

Tak med lutningsvinkel 60° antas ej påverkat av snölast. Vidlutningsvinklar mellan 30° och 60° interpoleras rätlinjigt mellanq och 0.

Där yttertakets form eller angränsande byggnadsdelar bedömsmedföra att snöficka bildas eller där i övrigt snöanhopning be-döms uppstå., tas hänsyn till därigenom ökad snölast. Sådan snö-last betraktas normalt som vilande last.

:51 Inverkan av rörlig snölast, exempelvis på ett sadeltak, studerasdels med ena takhalvan belastad, dels med bägge takhalvornabelastade. Vid dimensionering av sekundärkonstruktioner,exempelvis takåsar, bortser man från snölastens rörlighet.Snöficka kan bildas exempelvis invid vägg eller annan bygg-nadsdel som sticker upp ovan yttertaket. Snöanhopning kanuppstå också på sådan del av yttertak som skyddas för vindenspåverkan av högre liggande bebyggelse, terräng, trädvegeta-don e d. Det bör även beaktas att snöanhopning kan inträffagenom snöras från ett högre beläget tak till ett lägre beläget.Sådan snölast betraktas normalt som vilande last.

Snölastens storlek vid snöanhopning bedöms från fall till fall.Volymvikten kan antas vara 300 kg/m3.

21 :5

Fig 21 :5 Zonindelning medhänsyn till snölast

Snözon ADe delar av landets fjälltrakter som i öster begränsas av linjerenligt kartan.

67

21:6

Snözon BDen del av landet som i väster begränsas av snözon A och iöster av en linje 60 km från fastlandets inre kustlinje samtav södra eller östra gränsen hos följande kommunblock 1): Eds-byn, Rättvik, Leksand, Mockfjärd, Vansbro, Malung, Kyrkhe-den och Torsby.

Snözon CDen del av landet som i norr och väster begränsas av snäzon Boch i söder av södra gränsen hos följande kommunblock11: Skut-skär, Gävle, Sandviken, Avesta, Norberg, Smedjebacken, Koppar-berg, Hällefors, Filipstad, Hagfors, Forshaga, Kil, Arvika ochArj äng.

Snözon DDen del av landet som i norr begränsas av snözon C och i söderoch väster av södra och västra gränsen hos följande kommun-blockl): Torsås, Emrnaboda, Tingsryd, Älmhult, Strörnsnäsbruk,Markaryd, Ljungby, Hyltebruk, Gislaved, Svenljunga, Borås, Vår-gårda, Nossebro, Grästorp, Lidköping, Mellerud och Bengtsfors.

Snözon E

Den del av landet som i norr och öster begränsas av snözon D.

:6 VINDLAST

:60 BegreppsbestämningarFarmfaktor: En av det belastade föremålets form och avvindriktningen beroende faktor, som betecknas c, ct eller Cenligt nedan. I :63 anges för vissa föremål endast formfak-torer för den vindriktning som ger största lastpåverkan.

c = faktor för vindlasten vinkelrätt mot en yta. Vindkraf-tens riktning anges med beteckningarna tryck och sug.

ct = faktor för vindlastens komposant tangentiellt med enYta.

C = faktor för den totala vindlasten på ett föremål. För enskiva är C således faktorn för den samlade verkan avvinden på skivans båda sidor.

Hastighetstryck: Vindens rörelseenergi per volyrnsenhet. Be-zr1

tecknas q och är ^:".!, 17- kplma, där u är vindens hastighet i m/s.

1) Indelning i kommunblock enligt bealut av Kungl Maj :t (SFS 1964:162).

68

21:6

:61 AllmäntVid beräkning av vindlast antas här, då annat inte anges, vind-riktningen ligga i ett horisontalplan och i övrigt vara godtycklig.

Vindlasten på en yta antas i allmänhet verka vinkelrätt mot ytanantingen som tryck, dvs riktad mot ytan, eller som sug, dvs riktadfrån ytan, och uppgå till

Q = cqA (21:61 a)

där Q = vindlast i kpc = forrnfaktor

q = hastighetstryck i kpfm2A = ytan i na2

Luftströmmens rörelser utefter en yta antas i allmänhet försiggåutan friktion. Vid ojämna ytor beaktas dock uppträdande tangen-tialkraft.

Den totala vindlasten på ett föremål antas ha storleken

Q = CqA (21:61 b)

där C = formfaktorA. en i det särskilda fallet på visst sätt definierad

yta i m2.

Då det belastade föremålet har stor dämpning såsom vid vanligahus anses vindlasten vara statisk. En tredjedel av den statiskavindlasten betraktas som rörlig. Är föremålets dämpning ringaeller slankheten stor, beaktas vindlastens dynamiska verkningar.

:611 Beräkning av dynamisk vindlast kan ske enligt regler i publi-kation från planverket.

:62 Vindhastighet och hastighetstrycP

:621 Vanliga värdenDimensionerande vindhastighet (v) och motsvarande hastighets-tryck (q) varierar med höjden (h) över omgivande terräng ellervattenyta enligt kurva A i fig 21:621 (v = 12 (10 log h + 2) för

6 meter]. Vid avgränsad brant kulle eller dylikt mäts höjdenfrån kullens fot.

69

21:6

VindhostigheY

, h m 20 25 30 35 40 45 50 y rnlis

7

6

5

4

3

2

:6211

11111i

:

:

i

I

i

i

!

IlhilUllI

I

i

i I

' I

,

i

A er B

kusienblar-Klet Vid

i

I

c il

Skyddat läge

I il

Inlandet ,

:i

:

i

I

V kd k us t e n

liiiI

I

:

:

I

IIUII'50 100 150 q kp/rn'

Hostighetstryck

Fig 21:621 Dimensionerande vindhastighet och hastighetstryck

För bestämning av dimensionerande vindhastighet och has-tighetstryck vid formfaktor enligt :63 mäts vid olika föremålhöjden h till i tabell 21 :6211 angivna nivåer.

:622 Speciella värden

:6221 Föremål i utsatt läge

För föremål som är belägna närmare havskusten eller kustenkring Vättern och Vänern än 10 km och som inte är belägna iskyddat läge gäller för vindhastighet och hastighetstryck kurvaB i fig 21:621 [v = 13,2 (" log h + 2) för h 6 meter].

70

21:6

Tabell 21:6211 Nivå för bestämning av höjden h för olika föremål

Föremål AvsnittNivå för bestämning av dimen-sionerande vindhastighet ochhastighetstryck

Hus

Skärmtak

:632 Takets övre begränsning exklventilatorer, mindre hiss-

:633 maskinrum, expansionskärl o d

Skorstenar och torn :634Aktuell nivå

Fackverksmaster :6365

Öppna eller slutna ver-tikala skärmar med :6362 Den övre begränsningenmarkkontakt

:62211

öppna eller slutna ver- :6363 Den nivå som motsvarar hastig-tikala skärmar utan :6364 hetstryckets medelvärde för detmarkkontakt utsatta föremålet

Vid skärgård kan kusten anses vara gränsen mellan yttreskärgård (del där landområdena är mindre än 50 %) ochinre skärgård (del där landområdena är större än 50 %).

:6222 Föremål i skyddat läge

För föremål som varaktigt befinner sig i skyddat läge får tilläm-pas de lägre värden på vindhastighet och hastighetstryck som på-visas vara giltiga.

:62221 Vid tätbebyggelse omkring ett föremål kan, om föremåletshöjd är lägre än z m och bebyggelsens utsträckning kringföremålet är x km enligt nedanstående tabell, vindhastighetoch hastighetstryck bestämmas enligt kurvor C i fig 21:621.För mellanliggande värden interpoleras rätlinjigt.

x km z m

0,5 202,0 355,0 50

:6223 Föremål med kort varaktighet

fOr föremål med en varaktighet av högst två år, t ex byggnads-

71

21:6

ställningar och byggnader under uppförande (montage), får vind-hastigheter i fig 21:621 multipliceras med 0,85 och hastighets-tryck med 0,7.

:63 Formfaktorer

:631 AllmäntVärdet på formfaktorn bestäms genom observation på belastadeföremål i aktuell miljö eller i en ur vindsynpunkt korrekt modelldärav.

:6311

:632 Hus

:6321 Allmänt

För bestämning av statisk vindlast godtas i :632 :636angivna formfaktorer för vindlastens komposant vinkelrättmot en yta eller i vindriktningen hos ett föremål och i :637angivna formfaktorer för vindlastans komposant tangentielltmed en yta.

1 det följande angivna formfaktorer gäller för hus med rek-tangulär planforrn, vertikala väggar och med en höjd somär mindre än tre gånger byggnadens största horisontella ut-sträckning, De kan tillämpas på byggnader som står påpelare, om den fria höjden under byggnaden är mindre änen tredjedel av höjden från markytan till takets övre be-gränsning.

Taklutningen a är vinkeln mellan takytan och horisontalpla-net och räknas alltid positiv.

:6322 Invändig vindlastöppen byggnad och sluten byggnad med otätheter dimen-sioneras med nedan angivna formfaktorer för invändig vind-last, som verkar samtidigt med utvändig vindlast. Otätheteri sluten byggnad kan vara ventilationsöppningar vid takfot,dörrar eller öppningsbara fönster.

Byggnad

öppen eller vä.sentligt otätpå en sida eller på två in-tilliggande sidor

öppen eller otät på. minsttre sidor eller på två mot-stående sidor

0,7 - tryck eller sug

0,3 - sug

21:6

:6323 Utvändig vindlast

:63231 YtterväggarFör väggar som helhet anges formfaktorer i figur 21:63231.En mindre yta (a) av en hel väggyta (A) dimensioneras förtryck med formfaktorn

c= 1,0-0,3 a/A

Vindriktning111. 0,7

Vindriktning111> 0,7

Fig 21:63231 Formfaktor c för yttervägg

:63232 TaksprångPå ndcsprångs underyta är formfaktorn c=0,7 - sug ellertryck - verkande på taksprångets underyta. Vindlast på tak-språng verkar samtidigt med annan vindlast på tak.

73

3* - BABS 1967

21:6

:63233 SadeltakFör sadeltak anges formfaktorer i fig 21:63233. De gällerockså för valmade tak.

:63234 PulpettakFör pulpettak anges formfaktorer i fig 21 :63234.

:63235 BågtakFör bågtak med pilhöjdsförhållandet minst 1:8 anges form-faktorer i fig 21:63235.För bågtak med pilhöjdsförhållandet mindre än 1:8 är form-faktorerna desamma som för sådana sadeltak där tga är hälf-ten av värdet vid bågtakets fot.

:63236 SågtakFör sågtak tillämpas på varje enskild del formfaktorer förpulpettak enligt :63234. Om så visar sig ogynnsammare, räk-nas med sug på hela taket, motsvarande c = 0,7.

141

7,4

0,8

0,6

0,4

Eefflie ENE~ MbeiIfflleWil11111111ffil 111~~. pffliieell0,21,

0 0

0° 5

0,2

,4

0,6

0,0

0 2 0 4

10' 15' 20 25 30 35

2 tg a

50° a

MENENIpill RONIMIN11 EINE

nem emrade id dess.utom ert 'Mig yta

X2a med rd48sugA

Två tys fall, A vd, 8

Fig 21:63233 Formfaktar

74

sadeltak

0,0a = 0,1 b dock a 05 h 00 02 14 0,46 t,

° 2100 Å° do0 a

21:6

Inom område Hl dess.urom en r5rlig yta,X20 rnedc=1,8 regi

Fig 21:63234 Formfaktor c för pulpettak

sY:

0,2

0,0

0,0

ts a 00 tg ex< 0,8 j, a -..2t 0,0

a = 0,1 bl:locka n0,2 h0,2

I 2 fg

bb° a

0,8 ,

Inom område .dass-1

utoen en rörlig yt&5,5 clf ;ned e =-1,0

Aug

Fig 21:63235 Formfaktor c för bågtak med pilliöjdsförhållan-det minst 1:8.

75

216

:633 Fristående skärmtak

:6331 AllmäntI det följande angivna formfaktorer gäller när det är fripassage mellan rnarkytan och taket. Formfaktorerna förut-sätter att den fria höjden under taket är minst hälften avtakets bredd mätt horisontellt.

Vinkeln a räknas alltid positiv,

Formfaktorn C motsvarar den totala vindlasten, dvs densamlade verkan av vinden på takets över- och undersida,Lasten antas verka vinkelrätt mot takytan.

:6332 Fristående sadeltakFör fristående sadeltak anges formfaktorer i figur 21:6332.

:6333 Fristående omvända sadeltakFör fristående omvända sadeltak anges formfaktorer i figur21 :6333.

:6334 Fristående pulpettakFör fristående pulpettak anges formfaktorer i figur 21 :6334.

z

cLO

0,8elliD1EINI0,6

0,4 110111020,2

0,0

0 0 0 4 0 6 0 3 1 0 Ig

0. 10 15. 20° 25' 0' 35 40. 45 50' a0,0

as

0,4

0,6

0,0

1,2

1,4

1,6

1,0

Eli 11~1T mumeileimeneenEdueeemeemee

1111rM11111111.Il 5 iffellIENEMII 101~111EINEM 'IEEENINE MEM

Iva la t1a11,4 och B

Fig 21:6332 Formfaktor C för fristående sadeltak

76

/

c2,0

1,8

1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0,0

0

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

4

I INIIII,

,0 0,2 0,4 0,6 0,8 7,0 1,i i i t %

7° °

,tlb° l5 ° 20° 2'5° 3'0° 35° 410° 45° 5'C

E 1111~11~1UMMEINEIN111iiiii 11~11eememeeeemeRIM/ We=

Två 1.16611,A och 8

21 :6

Fig 21:6333 Forrnfaktor C för fristående ornvanda sadeltak

Fig 21:6334 Forrnfaktor C för fristående pulpettak

77

21:G

:634 Skorstenar och torn

:6341 Skorstenar eller torn med rektanguliir planformFör skorstenar eller torn med rektangulär planform angesforrnfaktorn C vid vind vinkelrätt mot en sida med längdenb och vid olika värden på sidoförhällandet (a/b) i nedanstå-ende tabell.

alb C

< 1 2,01-5 2,2 - 0,2 alb> 5 1,2

Närmast toppen är vindlasten lägre. Inom sträckan 3 b där-ifrån multipliceras de givna forrnfaktorerna med 0,6.För a/b =1 är den totala lasten av vind mot ett hörn likastor som av vind vinkelrätt mot en sida.

:6342 Skorstenar eller torn med cirkulär planformFör skorstenar eller torn med cirkulär planform tillämpas i:635 givna formfaktorer för stänger med cirkulär tvärsek-tion. Närmast toppen är vindlasten lägre. Inom sträckan3d därifrån, där d är diametern, multipliceras de givna f orm-faktorerna med 0,8.

:635 StängerVindlasten på stänger med stor längd i förhållande till tvär-dimensionerna beräknas med nedan angivna formfaktorer Cför den totala vindkraften.Formfaktorerna gäller för vindkraftens komposant i vind-riktningen. Den motsvarande ytan är stängens projektions-area på ett plan vinkelrätt mot vindriktningen.Vindlasten på stänger med cirkulär tvärsektion beror avReynolds' tal (Re) och av ytans dhetsförhållande (kld), därk är ojämnheternas höjd och d är stångens diameter.

vdRe = 105, där u är vindhastigheten i m/s och d är dia,1,5

metern i meter.Formfaktorn C framgår av tabell 21 :635.

78

21:6

Tabell 21:635 Formfaktor C för stänger med cirkulär sektion

Re C

< 5.1055 - 10-8

> 5 - 10-8

1,2

1,4

> 5.105

C

2,

1,

1,

'

INNINIMeiraNIMINIIIIEEIN

0 5 1 5 10 50 108 509 1000 --' x 10,d

För vindlast på stänger, vars tvärsnitt har skarpa kanter, gäl-ler C=.2. Om vindriktningen inte är symmetrilinje förstångens tvärsektion, tillkommer en vindkraft vinkelrätt rr ,cvindriktningen. Dess storlek får bedömas från fall till fall.Vanligen saknar den betydelse.

:636 Skärmar och fackverk

:6361 AllmäntVindlasten på en vertikal skärm uppbyggd av element, varstvärsnitt har skarpa kanter, beror av den relativa täthe-ten m---AelA, där A, är den effektiva arean, och A är areaninnanför konturen, Formfaktorn för den totala vindkraften(C) motsvarar den effektiva arean. Inverkan av lutning hosvindriktningen medräknas genom att den beräknade horison-tella vindkraften antas luta alternativt ± 10° mot horison-talplanet,

:6362 Enstaka Skärm med markkontakt

För enstaka skärmar med markkontakt anges formfaktorer ifigur 21:6362, Figuren gäller för skärmar med rektangulärform och där förhållandet mellan skärmens horisontella ut-sträckning och höjd är större än 0,5.

79

21:6

c.

2,0

1,

,4

1,2

1,

KIMME=11111111111111~111~111IIIIENEW11111111111111

2,0

1,6

1,4

1,2

rn-0,1 0 2 0,3 0 4 0 5 0,6 0,7 0 8 0 9 1 0.

Fig 21:6362 Formfaktor C. vid enstaka skärm med mark-kontakt

:6363 Enstaka skärm utan markkontaktFör enstaka skärmar utan markkontakt gäller, när det är fripassage mellan markytan och skärmen, formfaktorer enligtfigur 21:6363.Figuren gäller för skärmar med rektangulär form. Faktorn rär förhållandet mellan den längsta och kortaste sidan.

c.

2,0

1,6

1,4

,2

1,

oneemeeMEMIE111111111111111ME.MIIIEWE

1,8

0 1 0 2 0 3 0,4 0 5 0 6 0 7 0,8 0,9 1 0

,4

,2

Fig 21 :6363 Formfaktor C. vid enstaka skårm utan mark-kontakt

:6364 Flera skärmar utan markkontaktVindlasten på två lika, plana och parallella skärmar, som ärbelägna bredvid varandra, beräknas på följande mätt.

80

21:6

Konstruktionen i lovart anses vara fullt belastad enligt:6363. Vindlasten på konstruktionen i lä är mindre och er-hålls genom mukiplikation med faktorn n. Om h är skärm-höjden och b är avståndet mellan de två skärmarna, beräknasn ur nedanstående uttryck för 0,2 < hlb < 1,0.

< 0,64

1,15 - 1,67 m4 1 -

> 0,6 1,15 hlb

h b

Faktorn n får dock inte vara större än 1.Om C, är formfaktorn för konstruktionen i lovart, blir vind-lasten Q på konstruktionen i lä :

Q = C, n q A.Vindlasten på flera lika, plana och parallella skärmar beräk-nas genom att belasta skärmen i lovart enligt :6363 och öv-riga skärmar lika belastade enligt detta avsnitt.

:6365 FackverksmasterFör fackverksmast med kvadratisk planform uppbyggd avstänger, vilkas tvärsnitt har skarpa kanter, beräknas vindlas-ten för vind vinkelrätt mot en sida enligt :6364. Vindlastenpå stänger, som är parallella med vindriktningen, saknar be-tydelse.

För vind, som blåser i 450 vinkel mot sidoytorna, blir vind-lasten 1,2 gånger större än för vind vinkelrätt mot en sidoyta.Vindlasten på fackverksmast med triangulår planform ochuppbyggd av rundstänger beräknas med följande forrnfakto-rer.

Formfaktorn för längsgående stänger benämns C/, för dingo-naler och tvärförbindningar Ca och för eventuella knutplåtarC. De ytor som svarar mot dessa formfaktorer utgörs avstängernas och plåtarnas projektionsareor på ett plan pa-rallellt med konstruktionen, då mastens sidor har vikts ut en-ligt figur 21:6365.

= 1,2 för Re < 5 106C/ = 0,7 för Re > 5 108Ca = 0,6 för Re < 5 106Ca = 0,35 för Re > 5 - 106Ch =- 0,5

vdRe 106 där v är vindhastigheten i mis och d är dia-

1,5metern i meter.

81

21:6

Fig 21 :6365 Vindyta vid f ackverksmast av runda stänger

:637 Tangentiell vindlast vid ojämn ytaStorleken av vindlastens tangentiella komposant är vid en ytaberoende av ytans ojämnhet och kan vid nedan angivna ytor be-stämmas genom att anta följande värden på formfaktorn ct:Vid svagt korrugerade ytor (våghöjd ca 5 cm) c t= 0,02

» starkt » » ( » 25 » ) ct= 0,04

:7 TEMPERATURÄNDRINGAR

Där konstruktionens art så kräver, tas hänsyn till inverkan avtemperaturändringar och ojämn temperaturfördelning.

:71 Normalt kan för konstruktion, belägen i icke uppvärmt utrym-me inom i övrigt uppvärmd byggnad, antas en temperatur-variation av ± 20°C vid stålkonstruktion och ± 15°G vidbetongkonstruktion. För konstruktion, belägen inom bygg-nad som inte eller endast tidvis uppvärms, bestäms tempe-raturvariationen med hänsyn till förhållandena i varje sär-skilt fall. För utomhus (i det fria) belägen konstruktion kantemperaturvariationen i tillämpliga delar antas i enlighet medi Statliga belastningsbestämmelser (SOU 1961 :12) för väg-broar angivna regler.

Utvändigt värmeisolerade byggnadsdelar i uppvärmd bygg-nad behöver i allmänhet inte undersökas för temperaturpå-känningar.För vissa konstruktioner beaktas även de ternperaturrörelsersom uppstår vid brand (jfr kap 37). Längdutvidgningskoef-ficienten för temperaturändring antas för stål, betong ocharmerad betong vara 0,000 01.

82

21:8

Hänsyn till ojämn temperaturfördelning kan exempelvis be-höva tas vid dimensionering av fristående skorsten.

:8 KRYMPNING OCH KRYPNING

:81 Där konstruktionens art så kräver, tas hänsyn till inverkan avkrympning och krypning.

Ohämmad betongkrympning som orsakar deformation kanantas vara 0,4 0/oo. Härnniad krympning som orsakar kraftkan antas vara 0,25 0/oo. Inverkan av krympningen bör be-aktas särskilt vid konstruktion som är ensidigt armerad. Ominte annat påvisas vara riktigare, bör vid beräkning av de-formationer hos slakarmerad betong hänsyn tas till kryp-ningens inverkan genom reduktion av värdet på elasticitets-modulen.För långtidslast tillämpas i Statliga betongbestämmelser (SOU1957:25), kap 2, angivna värden på den skenbara elasticitets-modulen, varigenom inverkan av krypning blir beaktad.

83

84

Kttel Mim ä nn ärdiingar på bärande22 byggnadsdelar

Bred spalt ---,bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt ---- råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 Hänvisningar

Kapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar in in.

:1 ALLMÄNT

Byggnad utförs så, att säkerheten mot brott blir betryggande ochför byggnadens avsedda funktion skadliga formändringar ellersprickbildningar inte uppstår. Härvid skall beaktas förhållandenainte endast sedan byggnaden uppförts utan även under byggnads-tiden.

:2 MATERIALFORDRINGAR

I kap 23 27 anges kvalitetsfordringar för olika material i bä,rande byggnadsdelar. I sådana fall då dessa fordringar inte ärtillämpbara och planverket inte heller utfärdat bestämmelser påannat sätt har byggnadsnämnden att pröva huruvida materialetkan godtas. Härvid beaktas bl a att byggnadsmaterial under deförhållanden och den tidrymd materialet är avsett att användasskall vara beständigt samt vara så beskaffat att hygieniska olä-genheter inte uppkommer.

Beträffande kontroll och provning av material och byggnadsde-lar gäller vad som sägs i kap 12 och 23-27.

:21 Vid prövning av fråga huruvida nytt byggnadsmaterial kangodtas bör byggnadsnämnd samråda med planverket i erfor-derlig omfattning för att bedömningen i största möjliga ut-sträckning skall bli enhetlig.

85

22:3

:3 KONSTRUKTIONSFORDRINGAR

31 Dimensionering

Dimensionering baseras på tillförlitliga beräkningar eller försök.Dimensioneringsberäkning utförs enligt mekanikens och hållfast-hetslärans regler och med lastförutsättningar som gäller enligt kap21. Försök utförs och tolkas med hänsyn till försöksresultaten ochderas spridning samt till utförandet hos såväl modell som kon-struktion.

:311 Konstruktion som på annat sätt visats vara betryggande urbrott- och deforrnationssynpunkt behöver inte kontrolleras ge-nom beräkningar eller försök. Detta gäller även då det medhänsyn till konstruktionens dimensioner och utförande äruppenbart att angivna krav uppfylls.

:32 Säkerhet mot materialbrott

Vid hållfasthetsberäkning av konstruktion tillämpas de tillåtnapåkänningar som anges i kap 23-27 för olika material. I frågaom material, för vilka tillåtna påkänningar inte angetts av plan-verket i nämnda kapitel eller i annat sammanhang, har byggnads-nämnden att pröva vilka påkänningar som kan tillåtas, där så be-döms erforderligt. Detta gäller även där de angivna påkänningarnainte är tillämpliga.

Om belastning ger upphov till så stora och så många påkän-ningsändringar, att risk för materialbrott på grund av utmatt-ning föreligger, minskas de tillåtna påkänningarna i erforderliggrad.

:321 Tillåtna påkänningar i kap 23-27 avser vanligt och excep-tionellt lastfall. Därjämte lämnas uppgift om sådana för-höjda tillåtna påkänningar, vilka får tillämpas under sär-skilt angivna förhållanden.

:322 1 regel ändras hållfastheten hos ett material med ändradtemperatur och fukthalt. Därjämte är hållfastheten mer ellermindre beroende av lasttiden. De i kap 23-27 angivna tillåtnapåkänningarna gäller, där inte annat särskilt anges, vid normaltemperatur och fukthalt hos materialen.

:323 Risken för sprickbildning eller materialbrott i övrigt på grundav påkänningar i konstruktionen, förorsakade av temperatur-ändringar, svällning och krympning o d, bör beaktas, t ex vidsvetsning av stålkonstruktioner, vid anslutning mellan betong-stomme och murverk, vid putsning samt vid användning av träunder varierande fuktförhållanden i konstruktioner där träetsfuktrörelser är av väsentlig betydelse.

86

22:3

324 Tillfredställande säkerhet från hållfasthetssynpunkt måstesjälvfallet finnas även i sekundärt bärande konstruktionermed ev tillhörande infästningsanordningar, t ex yttertak ochtakbeklädnader, fasadbeklädnader, undertak, rnellanväggar,fönster och dörrar, räcken, på byggnaden monterade skyltaroch armaturer, i byggnadskonstruktionen anbringade lyftög-lor etc.

:325 1 byggnad anbringad permanent lyftögla bör vara så utfördoch infäst att förhållandet mellan brottlasten och den tillåtnalasten i aktuell dragriktning vid sällan förekommande lyft,t ex inmontering av maskiner, är minst 4 och vid mera kon-tinuerligt bruk av dylik lyftögla minst 6.På plats, där permanent lyftögla är anbragt, bör finnas skyltmed uppgift om högsta tillåtna last och tillåtna dragrikt-ningar.

:33 Stabilitet

Stabiliteten hos konstruktionen skall vara sådan, att säkerhetenmot stjälpning, glidning, knäckning, buckling och vippning ärbetryggande.

:331 För stjälpning är det ofta rimligt att anta att stabilitetenär betryggande, om säkerheten mot stjälpning - uttryckt så-som förhållandet mellan stabiliserande och stjälpande momentkring stjälpningsaxeln -är minst 1,5. Härvid bör man bl ata hänsyn till att en konstruktion i allmänhet inte stjälperkring sin kant utan kring en axel, vars läge avgörs av håll-fastheten hos de aktuella materialen.Vid grundplatta på jord kan, under förutsättning att last-resultanten är i stort sett vertikal, stjälpningsaxelns läge app-roximativt bestämmas på nedanstående sätt.. Om lastresul-tanten lutar väsentligt, erfordras särskild utredning orn stjälp-ningsaxelns läge.

Stjälpningsaxelns avstånd a12 från närmaste plattkant (sefig 22:331) beräknas med hjälp av uttrycken

P = aott a L ochObrott = k Gm, där

(22:331 a)(22:331 b)

P = storleken av vertikalkrafternas resultantL = grundplattans längdNrott = medeltryckpåkänning vid brott på ytan a x Lk = en koefficient, som i regel kan sättas lika med 2 vid

kohesionsjord och lika med 3 vid annan jordtillåten medeltryckpåkänning på ytan a x.L. Den be-

räknas enligt 23:532 eller 23:533, varvid a insätts istället för B i formlerna.

87

22:3

Fig 22:331 Bestämning av stjälpningsaxelns låge vid grund-låggning på jord.

Vid bedömning av en konstruktions säkerhet mot glidningbeaktas även risken för brott i glidyta i jorden under kon-struktionen.

:332 Tillåtna påkänningar vid knäckning anges i kap 24-27.Beträffande buckling och vippning hänvisas till kap 25 och26.

:34 Formändring och sprickbildning

Vid bedömning av en byggnadsdels fo mändringar beaktas för-utom den omedelbara deformationen vid lastens påförande ävenbl a inverkan av temperatur- och fuktändringar samt krympningoch krypning.

Konstruktion utformas på sådant sätt att risk inte föreligger attden kommer i farliga svängningar.

:341 En formändring kan exempelvis behöva begränsas hos ettbjälklag för att mellanväggar, som vilar på bjälklaget, inteskall spricka vid bjälklagets nedböjning samt för att lut-ningar hos t ex golv och yttertak (vattenavrinning) inteskall medföra olägenheter. Hänsyn bör tas till bl a de rörel-ser som kan uppkomma i konstruktioner vid brand. Vidarebör tillses att räcken till balkonger o d med högt läge utförspå ett sådant sätt att de inte får besvärande utböjningar vidlast i horisontalled.För särskilda fall anges i kap 21 27 tillåtna formändringaroch sprickbredder.

88

Kapitel

23 Grundkonstruktioner

Bred spalt = bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt= råd och anvisningar m m

: 0 INLEDNING

: 01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

Byggnadstekniska anvisningar (BY A). Vägbyggnad. Huvud-del III. Avd 31. Statens vägverk.

Beteckningar för geotekniska undersökningar. Blad 1-4.Svenska geotekniska föreningen.

:02 BegreppsbestänmingarDet bör observeras att i några andra kapitel, t ex kap 24, och iannat sammanhang, t ex i Bestämmelser för betongkonstruk-tioner, används vissa av nedan angivna begrepp i annan be-tydelse än som framgår av här lämnade begreppsbestämningar.Friktionsjordart. Jordart vars skjuvhållfasthet till övervägandedel uppbyggs av friktion mellan de enskilda kornen.

Grund. Kan vara såväl byggnadens grundkonstruktion (bygg-nadsgrund) som jordlager (jordgnmd) eller berg (berg-grund).Grus, sand, mo och mjillajordarter bestående av huvudsak-ligen mineraljord, vanligen sedimenterade och innehållandeflera kornfraktioner. Huvudbenärnningen (i substantivform)hänförs till den kvantitativt övervägande kornfraktionen (t exgrus), medan annan i väsentlig mängd ingående fraktion an-ges i adjektivform (t ex sandig). Om jordarten innehållerkornfraktionen ler, gäller dock särskilda benämningsregler (seresp "lera" och "lerig"). Andra kornfraktioner kan ingå imindre omfattning i resp jordart.Jordart. Jord specificerad med avseende på ursprung, upp-komst, sammansättning och egenskaper.

Kapillaritet. Den höjd till vilken vattnet inom ett jordmaterialkapillärt kan stiga.Kohesionsjordart. Jordart vars skjuvhållfasthet till övervägan-de del uppbyggs av kohesion mellan de enskilda kornen.

89

23:0

Kornfraktion. Kornstorleksintervall för mineraljord. En natur-lig jordart omfattar i regel flera fraktioner.

Grovindelning Finindelning Kornstorlekram

Blockfraktion

S tenfraktion

Grusfraktion

Sandfraktion

Mofraktion

Mjälafraktion

Lerfraktion (ler)

>200200-20

Grovgrusfraktion 20-6Fingrusfraktion 6-2Grovsandfraktion 2-0,6Mellansandfraktion

Grovmofraktion 0,2-0,06Finmofraktion 0,06 0,02

Grovmjälafraktion 0,02-0,006Firunjälafraktion 0,006-0,002

< 0,002

Lera. jordart, som innehåller mer än 15 viktprocent av korn-fraktionen ler, beräknat på allt jordmaterial med mindre korn-storlek än 20 ram. Om jordarten innehåller mer än 6 vikt-procent gyttja eller mer än 30 viktprocent dy, blir dock hu-vudbenämningen gyttja resp dy.Lerig. En jordart benämns lerig, om den innehåller 5-15viktprocent av kornfraktionen ler, beräknat på allt jordmate-dal med mindre kornstorlek än 20 mm.Mark. Jordskorpans ytskikt bestående av jord eller berg somdirekt påverkas av klimat och vegetation.Matjord. Ytskikt vid odlad mark. Består normalt av en bland-ning av mineralsubstans och förmultnad organisk substans(mull).Mellanjordart. Jordart som hållfasthetsmässigt kan betraktassom en mellanform av friktions- och kohesionsjordarter. Be-står till övervägande del av mineraljord tillhörande kornfrak-tionerna finmo och mjäla.Mineraljord. Jord av mineraliskt ursprung. Benämning medhänsyn till kornstorlek, se ovan kornfraktion.Morän. Osorterad mineraljordart i vilken block, sten, grus,sand, mo, mjäla och ler kan ingå.Moränlera. Morän som vanligen till stor del består av materialfrån kalkbergarter och lerskiffrar och som innehåller mer än15 viktprocent av kornfraktionen ler, beräknat på allt materialmed mindre kornstorlek än 20 mm.Organisk jord. Jord av organiskt ursprung, t ex gyttja, dy,torv eller matjord. Vissa av dessa jordarter är ofta uppblan-dade med större eller mindre mängd mineraljord.Schaktning. Grävning, sprängning och därmed jämförliga ar-beten.

90

23:1

Undergrund. Jord eller berg som uppbär eller avses uppbärabyggnad eller annan anläggning.

Vattenhalt. Vatteninnehåll i ett jordmaterial i procent av jord-materialets vikt i torrt tillstånd. (För byggnadsmaterial användsi allmänhet fuktkuot i samma betydelse.)

:03 Allmänt om jordmaterials egenskaperVid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel bör beak-tas att jordmaterial i fråga om många egenskaper påtagligt av-viker från sådana byggnadsmaterial som exempelvis stål ochbetong. Bl a beror ett jordmaterials hållfasthets- och deforma-tionsegenskaper i väsentligt högre grad än motsvarande egen-skaper för de nämnda materialen på aktuella spänningsförhål-landen i materialet samt på ett flertal yttre faktorer såsom t exbelastningstid och -hastighet samt porvattentryck.

:1 GRUNDUNDERSÖKNING

:11 Vid planläggningen

Ett markområdes grundförhållanden skall undersökas i erforderligutsträckning redan i samband med planläggning av bebyggelse (jfrbyggnadsstadgan § 16).

:111 Undersökning i samband med planläggning bör vara av sådanomfattning att underlag för ekonomisk analys av grundlägg-nings- och exploateringskostnader erhålls.

Vid detaljplanering av områden för småhusbebyggelse är detfrån kostnadssynpunkt lämpligt att utföra grundundersökningi sådan omfattning att ytterligare undersökning för de enskil-da byggnaderna i samband med projekteringen av dessa i störs-ta möjliga utsträckning undviks eller begränsas (jfr :121).

:12 Vid byggnadsprojekteringen

Vid byggnadsprojekteringen utförs gnmdundersökning i den om-fattning som är erforderligt för att bestämma lämpligt grundlägg-ningssätt samt bedöma risken för ras, skred eller sättningar vidgrundläggningsarbetets utförande och behovet av erforderliga åt-gärder i övrigt i anslutning till grundläggningen. Vidare skallgrundundersökningen ge upplysning om för utförandet av grund-läggningen erforderliga uppgifter, såsom angränsande byggnadersgrundläggning, närliggande ledningars och kablars lägen (jfr :31)samt, där så bedöms erforderligt, jordarts tjälfarlighet (se :42),grundvattenstå.nd, grundvattnets aggressivitet och de faktorer sominverkar på jordtryckets storlek. Där grundvattensänkning kan be-faras, klarläggs dess inverkan på omgivande bebyggelse.

91

23:1

Gnmdförhållandena redovisas för byggnadsnämnden i med hänsyntill rådande förhållanden erforderlig omfattning.

:121 Grundundersöknings omfattning och utförande avpassas bl aefter grandens beskaffenhet och tidigare eventuellt utfördgrundundersökning, den planerade bebyggelsens art och ut-formning samt förekomst av närliggande byggnad eller anlägg-ning, till vilken hänsyn måste tas vid grundläggningsarbetet.I byggnadsprojekteringens början är det i många fall lämpligt,särskilt vid större grundläggningsarbeten, att utföra en preli-minär grundundersökning, såvida inte undersölmingen i sam-band med planläggningen är tillräcklig. Den preliminära un-dersökningen bör bl a klarlägga grundläggningssättet i principsamt om några mera omfattande åtgärder erfordras i anslut-ning till grundläggningsarbetet I ett senare skede, när bygg-nadens läge och bärverkens placering bestämts, kan en meradetaljerad undersökning genomföras.Vid småhusbebyggelse, där kostnaden för förekommandegrundundersökningar blir hög i relation till byggnadskostna-den, om en särskild grundundersökning måste göras för varjeenskild byggnad, är det särskilt angeläget att tillgängligt grund-undersökningsmaterial utnyttjas. Som exempel på sådant ma-terial kan nämnas grundundersökningar för bebyggelseplane-ring av det aktuella området och för gator och ledningar samtför utförda eller planerade byggnadsverk i övrigt. I regel kanman hos byggnadsnämnd, byggnads- eller stadsingenjörskon-tor eller annan lokal myndighet få upplysning om i vilken ut-sträckning sådana undersökningar utförts.

:122 Grundundersökningar utförs och redovisas lämpligen i enlig-het med Svenska geotekniska föreningens rekommendationeroch beteckningar för geotekniska undersökningar. De sam-manställs lämpligen i ett utlåtande över grundförhållandenamed tillhörande ritningar, där undersökningarnas omfattningredovisas samt grundförhållandena beskrivs med ledning av er-hållna resultat från utförda sonderingar, provtagningar ochövriga undersökningar. Vidare anges vilka undersökningsme-toder som har använts.På grundval av de uppgifter som framkommit om grundför-hållandena föreslås lämpligt grundläggningssätt och tillåtengrundpåkänning (vid pålgrundläggning påltyp, tillåten lastoch ungefärlig pållängd) samt anges de eventuella olägenhetersom kan förväntas vid föreslagen grundläggning, exempelvisväntade sättningar. Vidare bör behovet av dränering anges.Om särskilda byggnadstekniska åtgärder, t ex spontning, anseserforderliga med hänsyn till rådande grundförhållanden, böräven detta anges. Likaså bör redovisas sådana uppgifter somär av väsentlig betydelse för grundläggningsarbetets genom-förande, t ex om risk finns för flytbenäget jordmaterial ovanschaktbotten,

92

23:2

:2 GRUNDKONSTRUKTIONS UTFO

:21 Allmänt

Grundkonstruktion utförs av med hänsyn till byggnadens funk-tion tillräckligt beständigt material samt anordnas så, att förekom-mande laster med betryggande säkerhet kan upptas. Dessutom till-ses att för byggnadens funktion skadliga formändringar och sprick-bildningar eller andra olägenheter på grund av rörelser i jordlag-ren under eller intill byggnaden undviks. Grundkonstruktion ut-formas därjämte med hänsyn till grundläggning av befintliga när-belägna byggnader och anläggningar samt i möjlig mån till plane-rad bebyggelse, schaktning och utfyllnad samt sådan grundvatten-sänkning som kan bedömas komma att äga rum.

:211 Vid bedömning av grundkonstruktionens beständighet beaktasbl a inverkan av fukt (se kap 32) och risk för sönderfrysningsamt i förekommande fall kemiska angrepp av aggressivt vat-ten rn m.

Med rörelser i jordlagren avses bl a sättningar och tjällyft-ning samt sådana rörelser som förorsakas av krympning ochsvällning i jordlagren genom ändring av vattenhalten till följdav grundvattensänkning (jfr 32:2321) eller inverkan av vä-derlek och växtlighet.

Det bör observeras att hänsyn måste tas till eventuell risk förglidning och stjälpning (se kap 22).

:22 Grundkonstruktions utformning invid tomtgräns

:221 Gräns mot granntomt

:2211 Grundläggningsnivå

Vid grundläggning invid gräns mot granntomt nedförs grundkon-struktion för byggnad till normal grundläggningsnivå eller utförsbyggnaden på annat sätt som inte försvårar grundläggning avgrannbyggnad invid tomtgränsen på normal grundläggningsnivå.Lätta byggnader med ringa utsträckning i plan, såsom garage ochmindre ekonomibyggnader, får dock grundläggas på högre nivå.

Det ankommer på byggnadsnämnd att fastställa normal grundlägg-ningsnivå inom visst område med stöd av bl a gällande planbe-stämmelser om källare eller medgivet källardjup (se byggnadsstad-gan § 12 inom 2 och § 37). Finns ej föreskrift om källare i gällan-de plan, fastställs normal grundläggningsnivå med ledning av till-gängliga uppgifter om grundläggningsnivån för befintlig och pla-nerad bebyggelse i grannskapet.

23:2

:22111 Inom område avsett för småhus utan källare fastställs lämpli-gen normal grundläggningsnivå efter bedömning av vilketdjup under markytan som kommer att beröras av mark- ochgrundläggningsarbete. I allmänhet kommer därför den norma-la grundläggningsnivån inom sådant område att ligga på rela-tivt litet djup under markytan.

:22112 Där gällande plan inte innehåller föreskrift om källardjup ochuppgifter om planerad bebyggelse i grannskapet inte finns till-gängliga, fastställs normal grundläggningsnivå med beaktandeav att normalt utförd källare bör kunna anordnas på grannenstomt, Som riktvärde för lämplig grundläggningsnivå utmedgrannens tomt kan man i allmänhet räkna med 2,5 ni underangränsande gatas medelnivå invid denna tomt. Där avståndetmellan byggnad och gata är 6 m eller mer, bör måttet 2,5 naräknas från markytans medelnivå utmed gränsen mot grann-tomten (jfr byggnadsstadgan § 37). Vid bestämning av grund-läggningsnivån beaktas dock i båda fallen även markytanshöjdförhållanden på granntomten, grundvattenståndet ochgrundens beskaffenhet i övrigt samt grundläggningsnivån försådan bebyggelse som kan antas komma att äga rum underöverskådlig tid inom området.

:2212 Fordringar i övrigt

För att grundläggningsarbete för byggnad på granntomt inte skallförsvåras iakttas förutom i :2211 och :3 angivna föreskrifter föl-jande beträffande grundkonstruktions utförande invid gräns motgranntomt.

Påle eller stag får inte utan särskilt medgivande placeras så, attnågon del därav kan beräknas bli belägen utanför tomtgränsen.

Grundmur av betong, som utförs invid tomtgräns, får inte gjutasdirekt mot berg på granntomt.

:22121 Det bör beaktas att vid grundläggning invid tomtgräns över-förs i allmänhet viss del av lasten till granntomten på grundav lastutbredning i undergrunden. Lastökning på grunden påden ena sidan av tomtgränsen kan därför medföra rörelser ibyggnad på den andra sidan till följd av ökade grundpåkän-ningar.

:22122 Förankring av stag för spont e d på granntomt kan under vissaförhållanden medföra risk för skador på grannfastighet ellerförsvåra grundläggning av nybyggnad på granntomten.

:22123 För att skilja grundmur från berg på granntomt kan lämpligennågon av följande åtgärder vidtas :a) Grundmuren gjuts mot formsättning och mellanrummet

mellan den kvarsittande formen och berget fylls med ex-empelvis grus eller singel.

b) Bergytan avjämnas med betong som före gjutning av grund-

23:2

muren täcks med ett isoleringsskikt av beständigt material,exempelvis mineralullsmatta.

:222 Gräns mot gataI gräns mot gata eller mot förgård framför gata nedförs grund-konstruktion för byggnad, om byggnadsnämnd inte på grund avsärskilda skäl medger annat, till minst det djup under markytansom erfordras för att risk för sättningar i byggnaden inte skall fö-religga vid utförandet av sådana ledningar i gatan som erfordrasför anslutning från angränsande bebyggelse.

Där grundkonstruktion utförs på fast berg (se :5311), får dockgrundläggningsdjupet minskas till 30 cm under den fastställda ga-tuhöjden.

Aterfyllning av gata efter schaktning utförs enligt gatumyndighe-tens f öreskrif ter.

:2221 För byggnad, som grundläggs på jord, godtas normalt ettgrundLiggningsdjup lika med det djup under markytan somanges i fig 23:4321.

:2222 Enligt byggnadsstadgan § 41 mom 1 får byggnadsnämndenmedge att grundkonstruktion skjuter över gräns mot gata.Det bör dock observeras att medgivande av byggnadsnämndom undantag enligt detta stadgande inte befriar den byggan-de från skyldighet att inhämta samtycke från vederböranderättsägare (kommunens gatuförvaltning, vägförening etc) medavseende på marken.

För att möjliggöra grundläggning med plattor placerade cen-

Tornigröns

Fig 23 :2222 Mått för grundkonstruktions utformning i gränsmot gata

95

23:2

triskt under grundmuren bör byggnadsnämnd normalt lämnamedgivande enligt byggnadsstadgan 1 41.

I fråga om hur långt grundkonstruktionen får skjuta över gatu-linjen rekommenderas följande :Grundkonstruktion får inte skjuta över gatulinjen ovanfören nivå belägen 30 cm under den fastställda gatuhöjden. Pådenna nivå får grundplatta eller grundplint men ej grundmurskjuta fram högst 15 cm och därunder ytterligare högst en tion-del av djupet under nivån (se fig 23 :2222).

:3 GRUNDLÄGGNINGSARBETETS UTFÖRANDE

:31 Allmänt

Grundläggningsarbete bedrivs på sådant sätt att skador på angrän-sande befintliga byggnader, gator, ledningar och andra anordning-ar (jfr byggnadsstadgan § 60) eller på den blivande byggnadenundviks. Innan schaktning påbörjas, undersöks om ledningar förvatten, avlopp, gas, el eller tele berörs av arbetet.

Under grundläggningsarbetet tillses att bärförmågan hos jordlag-ret närmast under grtmdläggningsnivån inte nedsätts i farlig om-fattning och att skadliga sttningar inte senare uppkommer.

:311 BestämmeLser för packning av sprängbotten och fyllning an-ges i :531 resp :533.

:312 Vid schaktning i flytbenägen jord under länshållning förelig-ger risk att schaktbottnen luckras upp. Detta kan medföra sätt-ningar i konstruktioner som grundläggs på sådan schaktbotten.Rörelser kan också uppstå i jordlagren omkring schakten. Detkan därför bli nödvändigt att stabilisera schaktbottnen, exem-pelvis genom att utlägga ett tryckfilter på denna eller tillfäl-ligt sänka gnmdvattennivån runt schakten.

:32 Särskilda åtgärder invid närbelägna byggnader

Där schaktning skall utföras under grundläggningsnivån för närbe-lägen byggnad eller invid angränsande gata, uppgörs en efter om-ständigheterna lämpad arbetsplan med särskild hänsyn till grund-läggningssättet för den byggnad som skall skyddas och med be-aktande av rådande grundförhållanden. Arbetsplanen jämte erfor-derliga konstruktionsritningar och beräkningar med förslag till åt-gärder inges till byggnadsnämnden. Schaktningsarbetet får igång-sättas först sedan arbetsplanen prövats och godkänts av nämnden.

Beträffande grundläggning invid tomtgräns se :22.

96

:321

23:4

Arbetsplan baseras bl a på tillförlitliga uppgifter om grundför-hållandena samt noggrann undersökning av närbelägna bygg-naders grundläggning.Av arbetsplanen bör framgå hur arbetet skall utföras för attbefintlig byggnad, gata, ledning eller annan anordning sålångt möjligt inte skadas till följd av exempelvis sättningar,jordbrott, brott eller förskjutning av pålar eller grundvatten-sänkning i samband med arbetet. Konstruktionsritningar överarbetssponter och eventuellt andra erforderliga provisoriskakonstruktioner samt planer och sektioner över schaktslänterbör ingå i arbetsplanen.

:322 Det bör beaktas att pål- och spontslagning intill befintlig bygg-nad, grundlagd på friktionsjord, kan ge upphov till sättningari byggnaden.

Vid pål- och spontslagning i kohesionsjord kan skakningar upp-stå i närbelägen byggnad, varav skada kan följa. PåLslagning ikohesionsjord kan även ge upphov till rörelser i jordlagren tillföljd av att kohesiorujorden undanpressas vid slagningen

:323 Där risk föreligger att närbelägen byggnad kan skadas genomskakningar, föranledda av sprängning, pålning e d, utförslämpligen vibrationsmätning till ledning för bedömning av ar-betsmetod och åtgärder i övrigt (se 13 :213).

:33 Byggnadsarbete under den kalla årstiden

Grundläggning får inte utföras på fruset jordlager. Sedan grund-läggning utförts, vidtas erforderliga skyddsåtgärder för att hindraatt grundkonstruktionen utsätts för skadlig tjällyftning.

Vid schaktning under den kalla årstiden intill vattenledning vid-tas åtgärder för att hindra frysning i ledningen.

:331 Som exempel på åtgärd för att hindra skadlig tjällyftning kannämnasa) skyddstäckning ut- och invändigt av grunden med iso-

leringsmaterial,b) lämpligt anordnad provisorisk uppvärmning.

:332 Risk för frysning i vattenledning kan anses föreligga vid schakt-ning närmare ledningen än ett avstånd från ledningen lika meddjupet k enligt fig 23:4321 ökat med 0,3 m.

:4 GRUNDLÄGGNING MED HÄNSYN TILL TJÄLE

:41 Allmänt

Grundläggning i jord innehållande tjälfarligt jordlager som kanfrysa utförs så, att skador på grund av tjäle förhindras (jfr ;21).

97

4 - BABS 1967

2 3 :4

:411 Ett jordlager är tjälfarligt i följande fall :a) Jordarten är tjälfarlig (se :42) och vatten finns på den ni-vå där.jorden fryser.b) Jordarten är vattenmättad och vattenavgång förhindrad

vid frysning.:412 Tjälskador förorsakas av att grundkonstruktionen lyfts eller

trycks åt sidan till följd av att det tjälfarliga jordlagret genomvattenanrikning ökar i volym vid frysning.

:413 Tjälskador kan förhindras genom grundläggning på tillräck-ligt djup under markytan (se :43) eller genom andra lämp-liga konstruktionsåtgärder. I förstnämnda fall förutsätts attgrundläggningen är så utformad att tjällyftning inte kan skepå högre nivå än grandläggningsnivån. Värmetillförsel tillgrunden eller lämpligt anordnad värmeisolering kan hindratjälens nedträngning.Vid enklare slag av byggnader, som inte är stadigvarande upp-värmda, kan ofta viss tjällyftning tolereras, dock inte av sådanstorlek att skador uppkommer som äventyrar byggnadens be-stånd eller avsedda funktion.

:42 Jordarters tjälfarlighet

Jordarters tjälfarlighet bedöms och undersöks enligt Statens väg-verks byggnadstekniska anvisningar för vägbyggnad (avd 31). Så-som tjälfarliga jordarter skall i detta sammanhang anses de jord-arter som i nänmda anvisningar benämns "mycket tjälfarliga" och"måttligt tjälfarliga".

:421 Som allmän regel gäller att till tjälfaröga jordarter hänförsmineraljord, varav mer än 16 viktprocent av den del av mate-rialet som är mindre än 16 nun passerar sikt med 0,074 mmrnaskvidd, om dessutom dess kapillaritet är minst 1 m, Detbör observeras att jordproven i regel måste tvättsiktas för attsiktningsanalysen skall vara tillförlitlig.Ovannämnda regel innebär bl a att grus, sand och mycketgrusig eller mycket sandig morän normalt inte är tjälfarligajordarter, Jordlager härav kan emellertid vara tjälfarliga, omde innehåller skikt av finkorniga jordmaterial.

Vissa jordarter såsom grovmo, moig sand, grusiga och sandigamoräner, kan, beroende på kornsamrnansättning och övrigainverkande faktorer, ibland vara tjälfarliga ibland icke tjäl-farliga. Finmo, rnjäla, lera, rnoiga och rnjäliga moräner samtleriga jordarter är däremot praktiskt taget alltid tjälfarliga.

98

23:4

:43 Bestämning av grundläggningsdjup

:431 Allmänna reglerDär tjälskador på byggnad skall förhindras genom att byggnadengrundläggs på tillräckligt djup under markytan, bestäms detta pågrundval av de faktorer som inverkar på tjälnedträngningen. Där-vid beaktas - förutom klimatiska faktorer - eventuell värmetill-försel från byggnaden, jordlagrens beskaffenhet och grundvatten-förhållanden samt förekommande dränerings- och isoleringsåtgär-der.

:4311 Grundläggningsdjup, som kan anses uppfylla bestämmelsernaovan, anges för några konstruktioner i :432 under där angivnaförutsättningar.

:4312 Vid bestämning av erforderligt grundläggningsdjup bortsesfrån snötäckets isolerande förmåga, såvida inte annat påvisas

:4313 För att isolering, avsedd att förhindra tjälens nedträngning,skall kunna utnyttja.s vid bestämning av erforderligt grundlägg-ningsdjup förutsätts att den är beständig samt dräneras ochanordnas så, att den inte skadas av växtlighet.

:432 Grundläggningsdjup för några konstruktioner

:4320 BegreppsbestämningarVärrnegenomgiingstal, värmernotstånd och temperaturzon, sekap 33.

:4321 Förutsättningar

För de exempel på ofta förekommande konstruktioner somframgår av :4322 och :4323 godtas där angivna grundlägg-ningsdjup vid grundläggning i jord innehållande tjälfarligtjordlager, såvida inte annat grundläggningsdjup p:ivisas varatillämpbart enligt :431. De i :4323 angivna gruncLig.gnings-djupen gäller endast vid de förutsättningar och utföranden somredovisas i varje särskilt fall. Grunclläggningsdjupen har i all-mänhet bestämts med utgångspunkt från i fig 23 :4321 an-givet tjäldjup (I10), Några isoleringsåtgärder mot tjälens ned-trängning har därvid inte förutsatts. Vidare har antagits attgrundläggningen är så utformad att tjällyftning inte kan skepå högre nivå än grundläggningsnivån.De olika grundläggningsdjupen anges med hänsyn till grund-konstruktionens utformning och temperaturförhållandena i

rum eller lokal ovanför grunden såsom bottervikning eller käl-hre.

99

23:4

Halmstad

Hälsingborg

Malmö

Angivna tjäldjup avser naturligtlagrade tjälfarliga friktionsjordar-ter eller morän under vintrar medsärskilt stor tjälnedträngning. Degäller under förutsättningatt rnarkytan år snöfri och utan ve-getationstäcke samtatt tjälens normala nedträngninginte förhindras genom särskilda åt-gärder, exempelvis genom isole-ring, värmetillförsel från byggnadeller grundvattenstånd nära mark-ytan.

Fig 23:4321, Tjäldjup (110). Siffrorna anger djup i meter under markytaninom varje område.

100

234

:4322 Grund utan värmetillförselGrundkonstruktion under utrymme, vars temperatur inte ärnämnvärt högre än ytterluftens, nedförs till djupet h, undermarkytan enligt fig 23 :4321. Detta gäller t ex för grund un-der helt ouppvärmd byggnad och under byggnad med öppenplintgrund samt för trappa och stödmur utanför byggnaden.

:4323 Grund med värrnetillförsel

:43231 AllmäntUnder yttervägg till utrymme, som genom värmetillförsel er-håller högre temperatur än ytterluften, godtas ett minstagrundläggningsdjup enligt 23 :43232 - :43234.Det bör observeras att grundläggningsdjupen gäller för de an-givna exemplen med de redovisade förutsättningarna i de olikafallen. Där utförandet avviker från dessa förutsättningar, be-stäms grundläggningsdjupet bl a med hänsyn till konstruktio-nens utformning och mängden tillförd värme (jfr :431).För konstruktionsdel utanför yttervägg ökas det angivnagrundläggningsdjupet med ett mått lika med avståndet frånväggens yttersida. För en grundplatta under yttervägg ökassåledes grundläggningsdjupet med plattans bredd utanförgrundmuren. Grundläggningsdjupet behöver dock inte väljasstörre än 0,85 h, för grundplatta under yttervägg och h,för övriga konstruktioner, t ex yttertrappa (beträffande h, sefig 23 :4321),Grundläggningsdjupet för byggnadsdel som Ligger i närhetenav uppvärmt utrymme kan bestämmas på motsvarande sätt somför konstruktionsdel utanför yttervägg.

:43232 Oisolerad golvkonstruktion på jordHär avses golvkonstruktion belägen högst i nivå med markytanutanför byggnaden, t ex källargolv.Grundläggningsdjupet antas lika med p 14, där fl hr en re-duktionsfaktor som erhålls ur tabell 23 :43232. För konstruk-donsdel utanför yttervägg ökas grundläggningsdjupet enligt:43231.

Tabell 23 :43232 Reduktionsfaktor fl vid oisolerad golvkon-struktion på jord

Lägsta månadsmedeltemperaturunder kalla vintrar i rum eller lo-kal med oisolerad golvkonstruktion, ca 0°C + 10°C

Reduktionsfaktor fl 0,6 0,3

101

23:4

Under port till garage, vars temperatur är lägst ca +10°C,tillämpas på grund av den normalt lägre temperaturen intillporten reduktionsfaktorn /3=0,6. Vid garage med lägre tem-peratur än +10°C ökas fl, dock högst till fl= 1,0 (jfr :4322).

:43233 Randisolerad golvkonstruktion på jordHär avses i första hand golvkonstruktion utförd utan värmetill-förse! från värmeledningsrör e d i golvkonstruktionen och iso-lerad så, att det totala värmemotståndet i det yttre randfäl-tet, bestämt enligt 33 :251, är högst 3,0 m2 h°C/kcal, samtbelägen under rum eller lokal med en lägsta månadsmedel-temperatur under kalla vintrar av ca +20"C, t ex bostads-TUM.

Grundläggningsdjupet antas lika med 0,25 rn under följandeförutsättningar :a) Byggnadens tvärmått är minst ca 4 mb) Kantbalk eller grundmur till byggnad, belägen i tempera-

turzon I eller II, förses med en värmeisolering som ovanmarkytan minst har värmemotståndet 1,0 m2 h"Cfkcal. Omöverytan hos det översta jordlagret (dräneringslagret) in-nanför kantbalken eller grundmuren läggs högre än 0,1 möver markytan utanför byggnaden, ökas dock denna kant-isolering så, att den minst får värrnemotståndet 2,0 mah°C/kcal. Byggnad i zon III eller IV förses i detta fallmed en motsvarande isolering med värrnernotståndet 1,0 m2h°C/kcal.

c) Särskild åtgärd för att motverka risk för tjällyftning vidtasvid (utåtgående) hörn mot det fria. Sådan åtgärd kan ex-empelvis vara att grundkonstruktionen ges ett värmetill-skott från värmeledningsrör.

För konstruktionsdel utanför yttervägg ökas grundläggnings-djupet enligt :43231.Ovannämnda grundläggningsdjup kan också väljas för golv-konstruktion, belägen under rum eller lokal med en lägstamånadsmedeltemperatur under kalla vintrar av ca + 10°C,t ex i viss mån uppvärmt förrådsutrymme, under förutsättningatt det totala värmernotståndet i det yttre randfältet, bestämtenligt 33 :251, är högst 1,5 rn2 h°C/kcal, att punkterna a)och b) ovan är uppfyllda samt att särskild åtgärd för att mot-verka risk för tjällyftning vidtas, förutom vid hörn mot detfria enligt punkt c) ovan, även längs hela ytterväggen i övrigt.

:43234 Fribärande golvbjälklag över slutet, ventilerat utrym-me över jordGrundläggningsdjupet antas lika med fl 115, där fl är en re-duktionsfaktor som erhålls ur tabell 23:43234. För konstruk-tionsdel utanför yttervägg ökas grundläggningsdjupet enligt:43231.

102

23:5

Tabell 23:43234 Reduktionsfaktor fl vid fribärande golvbjälk-lag

Reduktionsfaktor /3 8)

Ventilareal.) Värmegenom- längs fasadper ytenhet gångstal2) på större av-av bjälldaget för bjälklaget stånd än 2 m

från varje(utåtgående)

cm2/m2 kcal/m2h°C hörn

vid (utåtgå-ende) hörnintill 2 mfrån hörnet

ca 10 0,50 0,3 0,45» 10 0,35 0,4 0,6

20 0,35 0,5 0,75

1) Beträffande krav på ventilation samt beräkning av venti-lationsarea, se 32:234.

2) Högsta tillåtna värmegenomgångstal för bjälklaget angesi tabell 33 :121.

2) Reduktionsfaktorn beräknad med hänsyn till samhörandevärden på ventilation av utrymmet och värmegenomgångs-tal för bjälklaget.

För tillämpning av P-värdena i tabell 23 :43234 förutsätts :a) Ovanliggande rum eller lokal - med undantag för en-

staka mindre utrymmen - har regelbundet en temperaturav ca +20°C under uppvärmningssäsongen.

b) Markytan i utrymmet under golvbjälklaget värmeisolerasinte och förläggs inte djupare under rnarkytan utanförbyggnaden än hälften av det grundläggningsdjup som er-hålls med reduktionsfaktorn fl enligt kolumn 3 i tabellen.

c) Värmegenomgångstalet för grundmur ovan markytan upp-går till högst i tabell 33 :141 för källarvägg mot det fria an-givet värde. Om golvbjälklagets undersida ligger högre än0,6 m över markytan utanför grundmuren, väljs dock lägrevärrnegenomgångstal. Detta anpassas därvid så, att dentotala värmemängd som passerar grundmuren inte blir stör-re än den värmemängd som passerar en 0,6 m hög grund-mur med värmegenomgångstal enligt tabell 33 :141.

Om värme tillförs utrymmet under bjälklaget genom värme-ledningsrör e d, godtas lägre fl-värde än i tabell 23 :43234.

:5 GRUNDLÄGGNING MED PLA 11 OR

:51 Allmänt

Vid grundläggning med plattor tas hänsyn förutom till fordringar-na i :2, :3 och :4 även till grundplattornas läge, form och storlek,

103

23:5

lastens placering och noggrannheten hos verkställda grundunder-sökningar samt fordringarna med avseende på begränsning avsättningar. Vidare beaktas risken för inverkan av skakningar, ero-sion, bortschaktning av stabiliserande jordmassor, ändringar igrundvattenståndet och andra faktorer som kan komma att mins-ka undergrundens bärförmåga eller öka sättningarna.

:52 Allmänna regler för beräkning av tiUfrn last på undergrund

:521 Vanligt lastfall:5211 Tillåten last vid grundläggning med plattor bestäms, såvida inte

genom särskild utredning påvisats att annan metod är tillämplig,enligt de regler som anges i :53 för olika slag av undergrund. Des-sa regler gäller under förutsättning att jordlagrens bärförmågainte minskar med djupet och att risk för skadliga sättningar, ero-sion eller annan skadeverkan inte föreligger. Vidare förutsätts attmarkytan intill grundplattan ligger lägst i nivå med plattans un-dersida och inte lutar nedåt från grundplattan räknat.

:52111 Där ovannämnda förutsättningar inte är uppfyllda, bestämstillåten last efter särskild utredning.

:5212 Vid centrisk last beräknas tillåten last enligt :53 på grundval aven medeltryckpålänning (am) under hela grundplattan.

Vid excentrisk last antas tillåten last (P) på grundplattan varaP=an, b 1 (23:5212)

där a,, är lika med medeltryckpåkänningen på ytan med breddenb och längden 1 enligt fig 23 :5212. Gm bestäms som för centrisklast.

Fig 23 :5212

104

23:5

:52121 Det bör observeras att konstant medeltryckpåkänning undergrundplattan endast gäller som ett beräkningsantagande ochinte representerar den verkliga tryckfördelningen.

:52122 Vid beräkning av tillåten excentrisk last på grundplatta påfriktions- eller kohesionsjordart insätts b och I i formlerna i:532 i stället för 13 och L.

:52123 Regler för beräkning av grundplattas stabilitet mot stjälpninganges i kap 22.

:522 Exceptionellt lastf allVid exceptionellt lastfall tillåts 20 % högre medeltryckpåkänningän som anges i :521.

:53 Tillåten last vid olika slag av undergnmd

:531 Berg

:5311 Fast berg

Vid grundläggning på berg eller avsprängt berg utan lösa kvar-liggande sprängmassor bedöms tillåten medeltryckpåkänning medhänsyn till bergets sprickighet och hållfasthet. Dessutom beaktasrisken för deformationer i berget samt förekomsten av svaghetszo-ner. Där så erfordras, utförs pallsprängning eller vidtas andra åt-gärder för att säkerställa byggnads grund mot glidning.

:53111 Berg kan ha mycket varierande sprickighet och kvalitet i öv-rigt. För berg med normal sprickighet kan den tillåtna medel-tryckpåkänningen i allmänhet antas ligga inom nedanståendeintervall:Granit och gnejs om= 20-80 kp/cm2Kalk- och sandsten a,n = 10-40 kp/cm2

:53 2 Sprängbotten

Grundläggning får utföras på sprängt berg med delvis kvarliggan-de sprängmassor, s k sprängbotten, under följande förutsättningar:

a) Berget skall vara i huvudsak ovittrat och bergarten ha tillfreds-ställande beständighet mot vittring.

b) Fruset jordmaterial, snö eller is får inte förekomma i spräng-massorna.

c) Sprängrnassorna skall ha ringa tjocklek samt packas på lämp-ligt sätt.

d) Sprängnings- och packningsarbete skall, där byggnadsnämndeninte medger undantag, ledas av ansvarig arbetsledare med sak-

105

4* - BARS 1967

2 3 :5

kunskap och erfarenhet från sådant arbete och stå under nog-grann och ständig tillsyn av denne eller för ändamålet särskiltutsedd sakkunnig. Det förhållandet att särskild sakkunnig ut-setts att övervaka arbetet minskar. inte arbetsledarens ansvar föratt detta utförs på riktigt sätt.

:53121 För mindre objekt, där konsekvenserna av eventuell bristandenoggrannhet i utförandet inte är allvarliga ur sättningssyn-punkt, godtas att sprängnings- och packningsarbete leds avansvarig arbetsledare med lägre kvalifikationer än ovan an-getts.

:53122 Vid grundläggning på sprängbotten utförd på ovan angivet sättgodtas, under förutsättning att nedanstående detaljregler förarbetets utförande tillämpas, en tillåten medeltryckpåkänningsom beräknas med hjälp av den i :5322 för friktionsjordar.ter angivna formeln. Värdet på koefficienten N i formeln sättsdärvid lika med 5,0 oberoende av grundvattenstånd och grund-läggningsdjup. Grundpåkänningen begränsas dock till högst3,0 kpicm2. Utnyttjas lägre värden på grundpåkänningen god-tas att i punkt b) nedan angivet packningsarbete minskas, omdet påvisas att skadliga sättningar inte uppstår.a) Sprängning får inte utföras i borrhål djupare än 0,8 in

under grundläggningsnivån. För rörgrav i omedelbar an-slutning till grundkonstruktion får dock sprängningen ut-sträckas till ett största djup av 0,3 m under teoretisk rör-gravsbotten, vilken normalt inte får ligga lägre än 0,8 rnunder grundläggningsnivån.

b) Lössprängt berg schaktas bort till en nivå minst 0,1 m un-der grundläggningsnivån. Uppstickande berg och störreblock avsprängs. Schaktbotten tätas och planeras med skärveller makadam. Packning utförs därefter under riklig vat-tenbegjutning med minst sju överfarter med en traktordra-gen vibrationsvält vägande minst 3 ton. Under packningens gång påförs ytterligare skärv eller makadam för juste-ring av eventuella håligheter. Ovanpå den packade ytanutläggs grovt grus, singel eller makadam med kornstorlekhuvudsakligen inom intervallet 2-60 mm till sådan tjock-lek att ytan, efter ytterligare packning med minst sju över-farter under riklig vattenbegjutning, kommer att ligga igrundläggningsnivån. Därest vattning inte kan utföras, t expå grund av risk för isbildning i sprängbottnen, ökas an-talet överfarter i varje packningsomgång till minst tio.

c) I plan utsträcks sprängningen, packningen och tätningenintill minst 0,5 m avstånd från grundkonstruktionen. Rör-grav, som upptas i packad sprängbotten, återfylls och pac-kas med friktionsjord eller krossmaterial på sätt som angesi :53322. Fyllningsjorden får dock endast bestå av grus ochgrövre fraktioner. Eftersom återfyllningen normalt inte kanpackas, så att den blir likvärdig med den övriga med vibra-tionsvält packade spränghottnen, bör korsande bärande de-lar av grundkonstruktionen utformas fribärande över åter-fyllninge n.

106

23:5

d) Kontroll utförs framför allt av att borrning inte sker tillstörre djup än det medgivna samt att sprängbottnen pac-kas på angivet sätt. Därvid tillses särskilt att varje del avytan blir packad med minst det föreskrivna antalet över-farter av packningsmaskinen.

:532 Naturligt lagrad jordVid bestämning av tillåten last på naturligt lagrad jord beaktas så-väl risken för brott i jorden som risken för skadliga sättningar.Där tveksamhet råder beträffande sättningsrisken, skall bedömningav sättningarnas storlek utföras av geotekniskt erfaren person.

:5321 MoränVid grundläggning på s k bottenmorän ( pinnmo), som vilardirekt på berg och är hårt packad, starkt sammanhållande ochsvårschaktad, kan den tillåtna medeltryckpåkänningenantas ligga i intervallet 4 10 kplcm2. Det aktuella am-värdetbedöms med hänsyn till moränens fasthet (hårdhet).

Vid grundläggning på annan morän än ovan angetts (vanligens k ytmorän) kan tillåten medeltryckpåkänning beräknas en-ligt :5322 såsom för grus, fast eller löst lagrad sand eller moberoende på moränens sammansättning och lagringstäthet.Tillåten medeltryckpåkänning för moränlera bestäms enligt:5323 eller :5324.

:5322 Friktion.sjordarter

:53221 Vid grundläggning på grus, sand eller mo godtas en tillåten me-deltryckpåkänning (a.), beräknad i kpicm2 på följande sätt :

Bom = B N , dock högst lika med i..., (23:53221)där

B =grundplattansbredd i meterlängd i meter (LB)

N =koefficient i kp/cm2m enligt tabell 23 :5322=maximal medeltryckpakanrung 1 kp/cm2 enligt

tabell 23 :5322.

Finmo får även betraktas som mellanjordart och tillåten me-deltryckpåkänning kan i så fall bestämmas på grundval av sär-skild undersökning av hållfasthetsgenskaperna (se även:5324 )

:53222 Vid tillämpning av ovan angivna medeltryckpåkänningar förfriktionsjordarter, som vilar på berg eller morän, behöver van-ligen :-.ärskild hänsyn till sättningar tas endast vid lös lagringoch när marken är utsatt för skakningar. Vid mycket löst lag-rad sand eder mo (viktsonden sjunker utan vridning) bör, sär-skjil om jordArten är vattenmättad och utliatt för skakningar,

107

23:5

grundläggning med plattor normalt inte utföras utan att spe-ciella åtgärder vidtas mot sättningsrisken.

Tabell 23 :5322 Kod ficientan N och 6,,

Jordart IP)Koefficient N

kp/cm2m

D2)

2 m

kpfcm

Grus

Sand

Mo5)

02 B

1,7 2,5 2,92,7 4,0 4,7

Fast8) 0 1,3 1,9 2,2lagrad .__. 2 B 2,0 3,0 3,

Löst4) 0 0,8 1,1 1,3lagrad :="1-* 2 B 1,2 1,8 2,1

Fast5) 0 1,0 1,5 1,7la 1 2 B 1,6 2,4 2,8

0 0,4 0,6 0,82 B 0,7 1,0 1,2

6,0

5,0

3,0

4,0

2,0

1) H betecaliar högsta grundvattenytans djup under grund-plattans undersida (se fig 23:532). När högsta grundvat-tenytan ligger högre än grundplattans undersida, räknasmed H =0. För värden på H mellan 0 och 2 B interpolerasrätlinjigt.

2) D betecknar grundplattans djup under lägsta intilliggandemarkyta (se fig 23 :532). För värden på D mellan 0 och1 m resp mellan 1 och 2 m interpoleras rätlinjigt.

8) Sand och mo kan anses vara fast lagrad, om vid viktson-dering med 100 kp last erfordras mer än 15 halvvarvs vrid-ning av sonden för 20 cm sjunkning.

4) Sand och mo kan anses vara löst lagrad, om vid viktson-dering med 100 kp last erfordras 1-15 halvvarvs vridningav sonden för 20 cm sjunkning.

si Vid finmo tillämpas endast värdena för löst lagrad mo. Seäven :5324.

:5323 Kohesionsjordarter

:53231 Vid grundläggning på /era och mjäla godtas med hänsyn tillrisken för brott en tillåten medeltryckpåkänning (o,), beräk-nad i kp/cm2 på följande sätt :

DVid - 2,5 :B -D B=1,7 (1+0,2 - ) (1+0 2 f 0,1 y DB L (23 :53231 a)

108

D

. D > 2 5B '

grundvaffenyta

=2,5 (1+ 0,2 B

Fig 23:532

,V477

0,1 y D (23:53231 b)

23:5

I formlerna ärD= grundplat fans djup i meter under lägsta intilliggande

markyta f.se fig 23:532)grundpla ',lans bredd i meter

L= » längd i meter (L B)= jordartens odränerade skjuvhällfasthet i kp/cm2= jordartens volyrnvikt i tim2.

Ont den beräknade medeltryckpåkänningen skulle bli högre än5 kp/cm2, vilket kan bli fallet vid starkt överkonsoliderad lera,bör påkänningen begränsas till detta värde, såvida inte genomsärskild utredning påvisas att högre värde kan väljas.Mjäla får även betraktas som mellanjordart och tillåten me-deltryckpåkänning kan i så fall bestämmas på grundval avsärskild undersökning av hållfastbetsegenskaperna (se även:5324).

:53232 Med hänsyn till risken för sättninger kan 1ä7re grundpåkän-ning än som erhålls ovan eller annat gruncl:yiningssätt be-höva väljas. Där erfarenheterna är goda frän tidigare närlig-gande grundläggningsarbeten och mäktigheten hos det jord-lager som innehåller kohesionsjordart än ungefär lika underhela byggnaden, kan dock i alhnänhet följande medeltryck-påkänningar tillåtas vid mindre byggnader utan att risk förskadliga sättningar föreligger :Lera och mjäla, lös (lätt knådbar) högst 0,25 kp/cm2

» » » , halvfast (svårt knådbar) » 0,5 »» » » , fast » 1,0» » » , mycket fast » 2,0

109

23:5

:5324 Mellan jordarter

:53241 Vid grundläggning på mjälig linmo, moig mjäla eller annanjordart som till väsentlig del består av såväl friktions- som ko-hesionsjord bestäms tillåten medeltryckpåkänning med hänsyntill risken för brott helst på grundval av särskild undersökningav hållfasthetsegenskaperna såsom medelst skjuvförsök, tre-axiella tryckförsök eller provbelastning. Där sådan undersök-ning inte görs, hänförs jordarten till såväl friktionsjord somkohesionsjord och den tillåtna medeltryckpåkänningen böruppfylla såväl kraven för friktionsjord (löst lagrad mo) enligt:53221 som kraven för kohesionsjord enligt :53231.

När skjuvhållfastheten undersöks för ett jordprov innehållandemellanjordart bör beaktas att provet under transport och för-varing kan ha packats och avgett vatten, så att hålLfasthetenökats. Vidare kan tolkningen av konprovet på mjälahaltig jordvara svår, beroende på att jordprovets yta ofta fjädrar vidprovningen. Vid bestämning av skjuvhållfastheten hos sådanjord bör de erhällna hållfasthetsvärdena korrigeras med hän-syn till dessa förhållanden.

:53242 Beträffande sättningar gäller vad som anförts för kohesions-jordarter i :53232.

:533 Fyllning

:5331 Allmänna krav på utförande av fyllning

Grundläggning får utföra.s på fyllning under förutsättning attlämpliga fyllningsmassor används och att de packas på lämpligtsätt. Som villkor gäller också att inga stora och tvära variationerförekommer i fyllningens mäktighet och att fyllningen vilar på un-derlag som inte undergår för byggnaden skadliga sättningar.Grundläggning på gammal utfyllnad tillåts endast under förut-sättning att det påvisas eller eljest är uppenbart att skadliga sätt-ningar inte uppkommer.

Innan fyllningsmassor utläggs, avlägsnas befintlig organisk jord,rötter, stubbar etc samt sådana andra jordlager som bedömts intekunna kvarligga under fyllningen på grund av risk för sättningareller brott. Utfyllning och packning får inte utföras på fruset un-derlag. Fyllningsmassorna skall vara fria från material som ärolämpliga ur bärighets- och sättningssynpunkt såsom matjord, trä-virke, fruset jordmaterial, snö och is.

Där fyllning läggs i slänt utanför grundplatta, kontrolleras beräk-ningsmässigt eller genom provbelastning att stabiliteten är betryg-gande.

110

23:5

Fyllnings- och packningsarbete skall, där byggnadsnämnden intemedger undantag, ledas av ansvarig arbetsledare med sakkunskapoch erfarenhet från sådant arbete och stå under noggrann och stän-dig tillsyn av denne eller för ändamålet särskilt utsedd sakkunnig.Det förhållandet att särskild sakkunnig utsetts att övervaka fyll-ningsarbetet minskar inte arbetsledarens ansvar för att detta ut-förs på riktigt sätt.

:53311 För mindre objekt, där konsekvenserna av eventuell bristan-de noggrannhet i utförandet inte är allvarliga ur sättnings-synpunkt, godtas att fyllningsarbete leds av ansvarig arbetsle-dare med lägre kvalifikationer än ovan angetts.

:53312 Med hänsyn till risken för ojämn sättning bör fyllningshöjdenbegränsas till 3 in, därest inte genom särskild utredning på-visas att fyllning utan risk kan ske till större höjd.Fyllningen bör packas intill ett avstånd av minst 0,5 m utan-för grundplatta i nivå med plattan. Vid fyllningens bottenbör packningen utsträckas i plan intill ett avstånd från grund-plattan mätt horisontellt som är minst lika med fyllningenstjocklek.

:53313 Vid stabilitetsberäkning av grundläggning på fyllning underantagande av logaritmisk spiral som glidyta bör säkerheten motbrott, definierad som kvoten mellan mothållande och pådrivan-de moment, vara minst lika med tre. Där inte andra värden på-visats vara tillämpbara, godtas vid stabilitetsberäkningen devolymvikter och friktionsvinklar som anges i tabell 21 :411.

:5332 Fyllning av friktionsjord

För fyllning av friktionsjord gäller följande särskilda villkor:

a) Fyllningsmassorna skall utgöras av friktionsjordarter utannämnvärd halt av finmaterial och utan block och större sten.

b) Fyllningsmassorna utläggs i lager som vart och ett noggrantpackas. Lagrens tjocklek och packningens utförande anpassasefter packningsmetoden. Ansamling av stenmaterial får inteförekomma.

:53321 Tillåten grundpåkänning

Vid grundläggning på fyllning av friktionsjord som uppfylleri :5331 angivna allmänna krav samt ovannämnda villkor god-tas, under förutsättning att nedanstående detaljregler för ma-terial, utförande, tillsyn och kontroll tillämpas, en tillåten me-deltryckpåkänning som beräknas med hjälp av den i :5322 förfriktionsjordarter angivna formeln. Värdet på koefficienten Noch cr. väljs därvid enligt tabell 23 :53321.

111

23:5

Tabell 23:53321 Koefficienten N och om

Fyllningsmaterial Koefficienten Nkp/cm2ria

D2)

0 rn 1 m 2 :n

am makkp/cm2

Grus3)

Sand3)

Grovmo3)

0 1,7 2,5 2,9.-_. 2 B 2,7 4,0 4,7

0 1,0 1.5 1,7_._ 2 B 1,6 2,4 2,8

0 0,8 1,1 1,3-.._, 2 B 1,2 1,8 2,1

4,0

3,0

2,0

1) H betecknar högsta grundvattenytans djup under grund-plattans undersida (se fig 23 :532). När högsta grundvat-tenytan ligger högre än grundplattans undersida, räk-nas med II = 0. För värden på H mellan 0 och 2 B inter-poleras rätlinjigt B är grundplattans bredd i meter.D betecknar grundplattans djup under lägsta intilliggandemarkyta (se fig 23 :532). För värden på D mellan 0 och1 in resp mellan 1 och 2 m interpoleras rätlinjigt.

) Anger den kvantitativt största kornfraktionen i fyllningen.

:53322 Material och utförande

Fyllningens halt av finjord - jordmaterial med kornstorlekmindre än 0,074 mm - bör vara högst 10 %, räknat på dendel av materialet vars kornstorlek är mindre än 16 mm. Fyll-ningens största stenstorlek bör normalt vara högst 100 mm.Används en maskin för packning av fyllningsmassorna som till-låter minst 40 cm maximal lagertjocklek vid utfyllning (se ta-bell 23 :53322), tillåts en största stenstorlek av 150 mmOjämnkorniga jordarter (jordarter som innehåller flera korn-fraktioner) är i packningsavseende att föredra framför jämn-korniga.

Fyllningen utläggs i lager med högst den tjocklek (före pack-ning) som anges i tabell 23:53322 för vanligen förekommandepackningsmaskiner. Varje lager packas under riklig vattenbe-gjutning med minst det antal överfarter av packningsmaskinensom framgår av tabellen. Om kontroll av packningsresultatotenligt :53323 utvisar att tillfredsställande packningsgrad inteuppnåtts, minskas lagertjockleken eller ökas antalet övrrfar-ter. Därest vattning inte kan utföras, t ex på grund av ri,41( törtjälning, ökas packningsarbetet i den omfattning som erfoid-ras för att packningsresultatet skall uppfylla i :53323 angivutkrav.

Rörgrav, som upptas i packad fyllning, återfylls och packas pålikvärdigt sätt som den ursprungliga fyllningen,

112

23:5

Tabell 23:53322 Största lagertjocklek och minsta antal över-farter för olika packningsmaskiner vid pack-ning av friktionsjordarter

Packningsmaskin Minsta antalöverfartern

Största lager-tjocklek') vidutfyllning (fö-re packning)

C111

Slätvält min 10 ton 6 30

Bandtraktor min 10 ton 6 30

Traktordragen vibra-tionsvält 3-4 6 50ton

Självgående vibra-tionsvält 1 2 ton 6 30

Vibratorplatta 400-600 kg 4 40

Vibratorplatta2) 100-200 kg 4 20

Vibratorstamp2) min 50 kg 3 30

Jordstarup2) min 80 kg 3 30

'3 I tabellen angivna värden på lagertjocklek och antal över-farter bedöms motsvara det packningsarbete som erfordrasför att en packningsgrad (relativ volymviktD,.) av minst90 % enligt :53323 skall erhållas.

2) Används endast som komplement till större packningsma-skiner och vid mycket små packningsarbeten.

:53323 Tillsyn och kontroll

Innan utläggning av fyllningsmassor påbörjas, besiktigas un-derlaget för fyllningen.Under fyllningsarbetet utförs tillsyn och kontroll framför alltav fyllningsmaterialets gradering och kvalitet samt av pack-ningsarbetets utförande. Därvid tillses särskilt att den störstalagertjocklek som gäller för den använda packningsmaskineninte överskrids, att varje del av ytan blir packad med minst detföreskrivna antalet överfarter av maskinen samt att tillräckligmängd vatten påförs fyllningenVidare görs fortlöpande kontroll av packningsresultatet. Om-fattningen av kontrollen avpassas efter risken för ojämna sätt-ningar. Den görs sålunda mer omfattande där fyllningen harstor och varierande mäktighet och är utsatt för hög lastän där motsatta förhållanden råder. Skärpt kontroll bör ocksåtillämpas för fyllning som utförs under ogynnsamma förutsätt-ningar, t ex vid risk för tjälning. Packningsresultatet behövernormalt inte kontrolleras för fyllning som utförs med en tjock-lek av högst ca 1 m och vid en tidpunkt då risk för tjälning inteföreligger, om fyllningen endast kommer att utsättas för li-

113

23:5

ten last, t ex av småhus. I allmänhet är det tillräckligt att så-dan fyllning kontrolleras i enlighet med ovan angivna förutsätt-ningar och regler i övrigt. Dessutom bör dock viktsondering ut-föras i ett antal punkter över fyllningens yta.

Följande metod tillämpas lämpligen för att fortlöpande kon-trollera packningsresultatet :Genom packningsförsök med fyllningsmaterialet bestäms på la-boratorium maximal torrvolymvikt (yd m) enligt den s k mo-difierade proctormetoden. Den packade fyllningens torrvo-lymvikt (yd) undersöks i ett efter förhållandena avpassat an-tal punkter i varje utlagt lager av fyllningen. Det i fält upp-nådda packningsresultatet anses tillfredsställande, om pack-ningsgraden eller den relativa volymvikten (Dr= ydlys ,,) ärminst 90 %. Om så inte är fallet ökas packningsarbetet, dvsantalet överfarter ökas eller lagertjockleken minskas. Kravetatt minimivärdet på den relativa volymvikten skall vara 90 %innebär på grund av spridning att värdena i medeltal måstevara någon procent högre.

Metoder för undersökning av fyllningens volymvikt och förutförande av packningsförsök finns beskrivna t ex i handbo-ken Bygg huvuddel 5 (Band III) kap 514 :3 och :5.

:5333 Fyllning av sprängsten

För fyllning av sprängsten gäller följande särskilda villkor:

a) Sprängstenen skall bestå av i huvudsak ovittrad bergart och hatillfredsställande beständighet mot vittring.

b) Sprängstenen utläggs i lager som vart och ett noggrant packas.Lagrens tjocklek och packningens utförande anpassas efterpackningsmetoden.

:53331 Tillåten grundpåkänning

Vid grundläggning på fyllning av sprängsten som uppfyller i:5331 angivna allmänna krav samt ovannämnda villkor god-tas, under förutsättning att nedanstående detaljregler för ar-betets utförande, tillsyn och kontroll tillämpas, en tillåten me-deltryckpåkänning som beräknas med hjälp av den i :5322 förfriktionsjordarter angivna formeln, Värdet på koefficienten Ni formeln sätts därvid lika med 5,0 oberoende av grundvatten-stånd och grundläggningsdjup. GrundpWinningen begränsasdock till högst 3,0 kp/cm2 vid fyllningstjockl ek clindre än 1,5 rnoch till högst 2,0 kp/cm2 vid fyllningstjocklek mellan 1,5 och3 m. Utnyttjas lägre värden på grundpåkänningen godtas att i:53332 angivet packningsarbete minskas, om det påvisas attskadliga sättningar inte uppstår.

:53332 Material och utförande

Underlaget för fyllningen bör inte luta brantare än 1 :2, därhöjdskillnaden är större än fyllningens största stenstorlek. Den.

114

23:5

na bör - mätt i vertikalled i utlagt lager - uppgå till högst2/3 av lagertjockleken.Spr:ln ,-,Lenen utbreds med bandtraktor i lager med högst 0,7m tjocklek och packas under riklig vattenbegjutning medelstminst ',ju överfarter med traktordragen vibrationsvält vägandeminst 3 ton. Packas sprängstenen med traktordragen vibra-tionsvält vägande minst 5 ton, kan lagertjockleken ökas till 1,0m. Om utbredning av sprängstenen inte kan utföras med band-traktor, ökas antalet överfarter med vibrationsvälten till minsttio, Om packningen inte kan utföras under riklig vattenbegjut-ning, t ex på grund av risk för isbildning i fyllningen, ökas anta-let överfarter till minst tio vid utbredning med bandtraktor ochminst femton vid utbredning utan bandtraktor.

Sprängstensfyllningens översta lager avslutas 0,1 m undergnmdläggningsnivån. Lagret avjämnas och tätas med skärv el-ler makadam innan det packas. Under packningens gång påförsytterligare skärv eller makadam för justering av eventuella hå-ligheter. Därefter utläggs grovt grus, singel eller makadam medkornstorlek huvudsakligen inom intervallet 2-60 mm till så-dan tjocklek att ytan, efter ytterligare packning med ovan an-givet antal överfarter av vibrationsvälten, kommer att ligga igrundläggnhigsnivån.Rörgrav, som upptas i packad fyllning, återfylls och packasmed friktionsjord eller krossrnaterial på sätt som anges i:53322. Fyllningsjorden får dock endast bestå av grus ochgrövre fraktioner. Eftersom återfyllningen normalt inte kanpackas, så att den blir likvärdig med den övriga med vibra-tionsvält packade fyllningen, bör korsande bärande delar avgrundkonstruktionen utformas fribärande över återfyllningen.

:53333 Tillsyn och kontroll

Innan utläggning av fyllningsmassor påbörjas, besiktigas un-derlaget för fyllningen.Under fyllningsarbetet utförs tillsyn och kontroll framför alltav fyllningsmaterialets kvalitet och packningsarbetets utföran-de. Därvid tillses särskilt att lagertjockleken inte överskriderföreskrivet värde samt att varje del av ytan blir packad medminst det föreskrivna antalet överfarter av packningsmaskinen.

:5334 Fyllning av annat utförande

Grundläggning med plattor på fyllning av andra material eller an-nat utförande än som anges i :5332 och :5333 får utföras, om detgenom särskild utredning påvisats att risk för brott eller för bygg-naden skadliga sättningar inte uppkommer.

115

23:6

:6 GRUNDLÄGGNING MED PÅLAR

Bestämmelser för grundläggning med pålar (Pålnormer) utgesi särskild publikation från planverket.

116

Kapitcl

24 Mu verkskonstruktioner

:0

Bred spalt = bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt = råd och anvisningar m m

INLEDNING

:01 .a nusrungar

Kapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-t, allmänna begreppsbestämningar m m.

:02 Begreppsbestärrrcingaz

Murblock: Produkt avsedd för murverk och med format förhantering med två händer.

Betongblock: Murblock av cement och sand.

Gasbetongblock (autoklaverat lättbetongblock) : Hög-trycksånghärdat (autoklaverat), poröst murblock avfinmalet kiselsyrahaltigt material och kalk eller ce-ment.

Lättklinker(betong)block: Murblock av lättklinker-korn av expanderad, bränd lera sammanfogade medcement.

Murbruk: Blandning av bindemedel, sand och vatten. Be-tecknas efter vikt- eller volymproportionerna i blandningen.Murlim: Blandning av bindemedel, sand (finsand) ellerkrossat stenmaterial, plasticerande tillsats och vatten. Avsettför tunna fogar.Mursten: Produkt avsedd för murverk och med format lämp-ligt för hantering med en hand.

Betongsten: Mursten av cement och sand.

Kalksandsten: Högtrycksånghärdad mursten av kalkoch kvartssand eller kalk och krossad sandsten.

Tegelsten: Mursten av bränd lera.

:1 KLASSINDELNING AV MURVENER

SKONSTRUKTIO-

Murverkskonstruktioner indelas med hänsyn till kraven på mate-rialegenskaper, arbetsutförande och kontroll i två utförandeklas-

117

:11

24:1

ser, klass I och klass II. Allt bärande murverk i en byggnad sominte är förtillverkat utförs i samma klass.

Murningsarbete i klass I skall ledas av ansvarig arbetsledare somhar särskild utbildning och erfarenhet beträffande murverkskon-struktioner samt utföras av yrkeserfarna arbetare.

Krav på materialegenskaper, arbetsutförande och kontroll i debåda klasserna framgår av :2 och :3.Murverkskonstruktioner för vilka det föreligger särskilda krav påvidhäftning mellan bruk och stenar (block), t ex arrnerat mur-verk, eller på täthet mot slagregn utförs i klass I.

Krav på täthet mot gaser hos murverksskorsten se kap 44:1.33.Tillfredsställande täthet uppnås lättare vid murning i klass I.

:2 MATERIAL

:21 Allmänt

Materialegenskaperna hos murstenar och murblock och hos mur-bruk anpassas till varandra så att tillfredsställande vidhäftning er-hålls (se :43).

:211 Vidhäftning mellan bruk och stenar (block) är särskilt be-tydelsefull för skorstenar, armerat murverk och oskyddatmurverk som utsätts för slagregn. Hög vidhäftning uppnåslättare om sugningen hos murstenar och murblock är måttlig.Om sugningen är för kraftig, kan den minskas genom fukt-ning av murstenarna och murblocken.

:22 Murstenar och murblock

:221 AllmäntMurstenar och murblock får inte innehålla skadliga föroreningar(t ex kalkinneslutningar) eller lösliga salter i oläglig grad.

Oskyddat fasadrnaterial i murverk skall vara så motståndskraf-tigt (frostresistent) att sönderfrysning inte uppstår i den färdigakonstruktionen. Frostresistensen bedöms med ledning av materia-lets förhållande under och efter frysprov.

Murstenar och murblock skall i erforderlig grad vara volymbe-ständiga vid förekommande kemisk och fysikalisk påverkan. Vo-lymbeständigheten vid fukthaltsändring hos material bedöms medhänsyn till de därvid uppkommande längdändringarna.

:2211 Normalt bör längdändringen uppmätt enligt fastställd prov-ningsmetod inte överstiga 0,5 of, såvida inte konstruktionen

118

24:2

utformas på sådant sätt att oläglig sprickbildning på grund avkrympning undviks (jfr :41).

:222 MaterialförutsättningarMaterialförutsättningar framgår av tabell 24 :222. Murstenar ochmurblock av annan typ eller med andra mått och måttavvikelserän som anges i tabellen får efter särskild prövning av vederböran-de myndighet godtas för användning till bärande murverk. Be-träffande kontroll och provning se :26.

:23 Murbruk

:231 Materialförutsättningar:2311 Bindemedel skall uppfylla fordringarna i "Normer för bindemedel

till puts- och murbruk" (bindemedelsnormerna) utgivna år 1967av planverket och "Statliga cementbestämmelser" (cementbestäm-melserna) fastställda år 1960 av byggnadsstyrelsen. Av i cement-bestämmelserna upptagna cementtyper får standardcement, slagg-cement och snabbt hårdnande cement användas i murbruk.

:23111 Enligt normerna för bindemedel till puts- och murbruk in-delas bindenaedlen i följande typer :

Icke hydrauliska bindemedel :kalkhydrat i pulverformkalkdeg

Hydrauliska bindemedel:hydraulisk kalkkalkcementmurcement

Med hänsyn till den hållfasthet som erhålls hos murbrukmed ett visst bindemedel hänförs detta till någon av kvali-tetsgrupperna A-E. Bindemedlets typ och kvalitetsklass angesför förpackade bindemedel på säckarna eller vid leverans i lösvikt på följesedlarna.

:2312 Sand skall ha lämplig kornstorleksfördelning och får normalt inteha större kornstorlek än 1/3 av fogtjockleken i murverk.I övrigt skall sand och vatten till murbruk i tillämpliga delar upp-fylla fordringarna i Statens betongkommittes publikation B 5,1965 (betongbestämrnelserna).

:23121 För normala fogtjocklekar är sandens kornstorleksfördelninglämplig, om siktkurvan faller inom område A i figur 24 :23121och ingen fraktion vid siktningen överstiger 35 % av den to-tala vikten.Beträffande krav på och kontroll av hurnushalt iakttas vadsom sägs i avsnitt 2 :221 och 6:2 i betongbestämmelserna.

119

24:2

Tabell 24 :222 Materialförutsättningar f ör rnurstenar och rnurblock

Produkt

Hållfasthets-klass

kp/cm2

Håll-fasthets-

egenskaper

Minstaformatl-)lxbxh

IIIIII

Tole-ranser

Märk-ning

MurstenarTegelsten 150, 250, SIS SIS SIS SIS

350, 450 22 21 02 22 21 02 22 21 02 22 21 02Kalksandsten 150, 250, 350 250 x 120 2) 1 princip

x 65 enligt SIS22 21 02

Betongsten3) 150 » 2)

Murblock

Massivt I provserie SIS SISbetongblock3) 100 om tre

skall me-22 72 01 22 72 01

Betonghålblock3) 50 delvärdet SIS SISuppgå till 22 72 02 22 72 02

Lättklinker- minst no- 500 X 150block3) 30, 100 minellt

värde. En-X250(150) G) 4)

Gasbetongblock skilt värde 500 x 150för rnurning 15, 30, 60 får ej un- X 200 5) 4)

Gasbetongblock derskrida 500 x 150för limning 15, 30, 60 nominellt

värde medX 200 6) 4)

Gasbetongblock mer än 500 x 150för staplings) 15, 30, 60 20 % x 200 7)

1) Passbitar med mindre längd och höjd får dock användas.2) Vid normal fogtjocklek (15 mm) gäller toleranser enligt SIS 22 21 02

varvid även uppträdande krympning beaktas.a) Stenarna (blocken) skall före inmurningen ha lagrats så lång tid och

i sådan miljö att deras krympning fortskridit så långt att för byggna-dens bestånd eller funktion skadlig sprickbildning inte uppstår (jfr:2211),

4) Blocken skall vara försedda med varaktig märkning som entydigt geruppgift om volymvikt och tryckhållfasthet t ex siffermärkning ellerfärgmärkning.

5) Vid 12 mm fogtjocklek i princip enligt SIS 22 72 01,6) Höjdmått får avvika ± 1,0 mm från angivet värde. Vid angränsande

fogytor får avvikelse från rätvinklighet inte överstiga 1,5 mrn per 200mm mätlängd. Enskild fogyta får avvika från planhet 1,0 mm.

7) Höjdmått får avvika -± 0,5 mm från angivet värde. Vid angränsandefogytor får avvikelse från rätvinklighet inte överstiga 0,7 mm per 200mm mätlängd. Enskild fogyta får avvika från planhet 0,5 min.

8) _Blocken skall i mitten av under- och överytan ha raka spår, i vilkastyrbrickor av korrosionsbeständigt material anbringas, eller i fogytornavara försedda med not och fjäder.

120

24:2

0,075 0,50 1,0 2,0 4,0 8,0100

0,075 ,

Fig 24 :2312

0,50 1,0 2 0 4,0 8,0

Fri maskvidd hos sikt i mm

Diagram över lämplig kornstorleksfördelningför sand till murbruk vid normal fogtjocklek

:232 MurbrukskvaliteterMurbruk indelas med hänsyn till fordringarna på hållfasthet ochövriga tekniska egenskaper i kvalitetsgrupperna A-E.

Murbruk för murverk i klass I proportioneras genom vägning.

Murbruk för murverk i klass 11 proportioneras genom vägning el-ler volymmätning av beståndsdelarna.

:2321 I tabell 242321 anges blandningsförhållanden mellan binde-medel och naturfuktig sand för murbruk som godtas i olikakvalitetsgrupper. Även murbruk med andra bindemedel ellerblandningsproportioner än de i tabellen upptagna kan avplanverket hänföras till ifrågavarande kvalitetsgrupper.

:2322 Lämplig murbrukskvalitet för olika konstruktioner och väder-leksförhållanden anges under :43 och :61

:2323 Murbruk betecknas genom att brukstyp, bindemedelsklass ochblandningsproportioner uppges enligt tabell 24 :2321.Tidigare har för kalkcementbruk även använts beteckning-arna KC 14/4, KC 11/4 och KC 21/4. I dessa beteckningaranger siffrorna till vänster om snedstrecket blandningsför-hållandet mellan kalk och cement i volyrndelar och siffrornatill höger antalet volymdelar sand per volyrndel bindemedel.

:2324 Upprnätning av sand efter volym godtas i klass I, om vik-ten hos den sand som ryms i det använda volyrnmåttet harbestämts.Volymmätning innebär i kärl med känd volym. Vids k skyffelproportionering uppnås nte tillräcklig mätnoggrann-het.

121

24:2

Tabell 21:2321

Kvali-tets-

grupp

Murbruk

Brukstyp Bindemedel(typ o kvalitetsklass)

Beteckninge)

2 3 4

Acementbrukkalkcementbruk

murcemen tbruk

cementkalkcement Akalk+ cementmurcement A

C 100/450KC-A 100/350KC 10/90/450M-A 100/350

hydraulkalkcementbrukkalkcementbruk

B

murcementbruk

hydr kalk + cementkalkcement B

» Akalk + cementmurcement A

KhC 50/50/550KC-B 100/550KC-A 100/600KC 35/65/550M-A 100/600

hydraulkalkcementbrukkalkcementbruk

murcemen tbruk

hydr kalk + cementkalkcement C

» Akalk + cement

murcement A

Khe 75/25/650KC-C 100/650KC-A 100/900KC 50/50/650KC 35/65/650M-A 100/900

D

hydraulkalkbrukkalkcementbruk

amurcernentbruk

hydr kalkkalkcement Akalk + cementmurcement A

Kh 100/950KC-A 100/1100KC 50/50/950M-A 100/1100

E kalkbruk kalkhydrat K 100/1050

1) För murbruk som tillverkas av murcement eller fabriksblandad kalkcementoch sand anges volymdelarna i meddelanden från planverket och som på-skrift på förpackningarna.Våtsläckt kalk (kalkdeg) får användas i stället för pulverkalk, under förut-sättning att murbruket får samma halt av kalkhydrat som när pulverkalkanvänds och att kalkhydrathalten fortlöpande kontrolleras vid murbruksbe-redningen.

122

24:2

Blandningsproportioner för murbruk

Högstatill-låtenluft-halt%

Viktdelar Volymdelari)

Kalk-hydrat

ipulver-forma)

Hy-drau-liskkalk

K alkce-8)ment avkvalitet

Mur-ce-

mentA

Ce-ment

Natur-fuktigsand41

Kalk-hydrat

ipulver-forma)

Hy-drau-liskkalk

Ce-ment

Natur-fuktigsand4)A B i C

5 6 7 8 i 9 i 10 11 12 13 14 15 16 17

10 100 450 1 420 100 - - - - 350 - -10 105) - 90 450 1 4 2020 100 - 350 - - -15 50 50 550 - 2 1 1220 - - 100 - _y55020 - - 100 - - - 600 - - -15 35 - 65 550 820 - ,--., - 100 - 600 - - -20 75 - - - 25 650 6 1 2820 - - - - 100 - 650 - - - -20 - 100 - - - - 900 - -20 50 - - - 50 650 2 1 1220 35 65 650 1 1 1020 - 100 900

20 100 - - - - 950 520 - - 100 - - 1100 - - -20 50 50 950 2 1 1820 100 - 1100 - - -20 100 - 1050

si med kalkcement avses här fabriksblandningar av kalkhydrat eller hydraulisk kalk ochcement.

4) Naturfuktig sand förutsätts innehålla fyra viktprocent fukt.5) Kalkhydraten får utbytas mot hydraulisk kalk.

) Bokstav efter bindestreck anger bindemedlets kvalitetsklass enligt bindemedelsnor-merna.

123

24:2

:24 Murlim

För limning av gasbetongblock används murlim som ger tillfreds-ställande hållfasthet och täthet i fogen och med vilket avsedd fog-tjocklek kan uppnås. Kornstorleken i ballastmaterialet får inteöverstiga 0,75 ram.

:25 ArmeringArmering i murverk skall uppfylla bestämmelserna för armering ikap 25.

:26 Kontroll och provning

:261 AllmäntMaterial till murverkskonstruktioner kontrolleras och provas enligt:262 och :263, varvid krav beträffande provningar framgår avtabell 24:261.

Provning av material sker antingen vid officiell tillverkningskon-troll på av planverket godtaget sätt eller i anslutning till byggnads-platsen (provning i samband med byggkontroll).

Tabell 24:261. Krav på provning av material till murverk i klass I ochklass II

Murverk

klass

Material

Murstenar och murblockMurbruk bindemedel,

sand och vatten)

Provas ProvasBindemedel behöver dockprovas endast om byggnads-nämnd av särskild anled-ning föreskriver provning.

II

ProvasVid bostadshus i högst tvåvåningar behöver dockprovning ske endast ombyggnadsnämnd av särskildanledning föreskriver prov-ning.

Sand provas vid byggnaderi fler än två våningar. I öv-rigt behöver provning skeendast om byggnadsnämndav särskild anledning före-skriver provning.

124

:2611

24:2

Med hänsyn till sandkvalitetens stora betydelse för murbruketskvalitet (täthet, hållfasthet, arbetbarhet m m) är det av viktatt sandens kornstorlek och kornstorleksfördelning är känd.

:262 Officiell tillverkningskontrollFör officiell tillverkningskontroll gäller de fordringar som planver-ket uppställer. Material eller till leveransen fogad följesedel skallvara märkt med inregistrerat märke. Uppgift om hållfasthetsklasseller kvalitetsgrupp lämnas antingen genom märkning eller genomuppgifter på följesedel (jfr tabell 24:222).

:263 ByggkontrollBeträffande provtagning, plats för materialprovning och prov-ningsintyg, se kap 12.

Byggkontroll av rnurstenar och murblock omfattar besiktning,granskning av intyg (följesedlar) och provning enligt :261 av vo-lyrnvikt, mått och tryckhållfasthet sarnt, där så erfordras, volym-beständighet och frostresistens. Vid provning uttas minst en prov-serie för varje parti om högst det antal murstenar och murblocksom anges i tabell 24:263, dock minst en provserie för varje mur-stens- eller murblockskvalitet som används i byggnadsobjektet. Detantal murstenar och murblock som erfordras i varje provserieframgår av tabell 24:263.Tegelsten, kalksandsten och betongsten provas enligt de prov-ningsmetoder som anges i svensk standard för tegelsten (SIS22 21 02).

Murblock provas enligt av planverket fastställda provningsmetoder.

Byggkontroll av murbruk omfattar besiktning, granskning av in-tyg, följesedlar och bestämning enligt :261 av sandens kornstor-leksfördelning och humushalt samt det färdigblandade murbruketslufthalt, om luftinblandande eller annat smidighetsförbättrandemedel tillsätts på murbruksfabrik eller på arbetsplats. Byggkontrollskall utföras före murningens påbörjande och fortlöpande i erfor-derlig omfattning.Där så anses nödvändigt, provas även bindemedlens och vattnetsegenskaper samt sandens halt av lera och slam samt petrografiskasammansättning.

125

24:2

Tabell 24:263 Provomfattning vid byggkontroll

Material

Högsta antalmurstenar el-ler murblocki parti förvilket enprovserie

skall uttas

Antal murstenar eller murblock perprovserie vid provning av:

volym-vikt o.mått

tryck-håll-

fasthet

volym-bestän-dighet

frost-resis-tens

Tegelsten, kalk-sandsten och be.tongsten 300 000 10 10

Massivt betong-block och betong-hålblock 40 000

Gasbetongblock,lättklinkerblock 20 000

3

3

10

Provning av bindemedel utförs enligt bindemedelsnoi ierna ochcementbestämmelserna. Sand och vatten provas enligt betongbe-stämmelserna. Lufthalten i färdigblandat murbruk bestäms enligtmetod som anges i bindemedelsnormerna.

Byggkontroll av armering sker på samma sätt och i den omfatt-ning som anges för armering för betong (se kap 25), varvid mur-verk i klass I jämställs med betong i klass II.

:3 ARBETSUTFÖRANDE

:31 Ansvarig arbetsledares skyldigheter

Den ansvarige arbetsledaren har att tillse att murningsarbetet ut-förs på fackmässigt sätt och enligt gällande handlingar. Han skalldärvid bl a kontrollera att murbruk är sammansatt i föreskrivnablandningsproportioner och används på lämpligt sätt samt tillseatt murning av slitsar, hål och kanaler liksom inläggning av arme-ring utförs på föreskrivet sätt.

Innan slitsar, hål och kanaler, som inte anges på konstruktionsrit-ning, utförs i murverk har arbetsledaren att förvissa sig om att såkan ske, utan att de tillåtna murverkspåkänningarna överskrids el-ler murverkets stabilitet äventyras.

126

24:3

:32 Murningens utförande

:321 FörbandMurverk utförs med förband eller förses med andra anordningar,som ger tillräcklig sammanhållning och stabilitet hos murverket. Imurförband skall minst en femtedel av antalet stenar vara bin-dare. Högst fyra skift i följd får vara utan bindare.

:322 FogfyllnadMurning utförs med helt fyllda fogar. Dock får murverk av lätt-klinkerblock ovan mark utföras med strängmurning, dvs mellerstatredjedelen i fogen lämnas öppen. I murverk av tegel, kalksand-sten och betongsten får fogarna utföras med intryckningar, omhållfastheten så tillåter. I armerat murverk skall armeringsstängerhelt omslutas av murbruk. Om inte annat anges på konstruktions-ritning, skall liggfogarnas tjocklek i medeltal vara högst 15 mmvid murverk av mursten, högst 1 mm vid murverk av murblocksom limmas och högst 12 Trim vid övrigt murverk av murblock.

:323 Lagring av murbrukOlika brukssorter får inte förvaras i samma brukslave. Bruk inne-hållande hydrauliskt bindemedel får inte användas, om det ståttfärdigblandat så länge att bruket börjat hårdna eller att vattenmåste tillsättas för att tillfredsställande arbetbarhet skall erhål-las.

:324 Murning vid olika väderleksförhållandenVid varm och torr väderlek vidtas åtgärder för att förhindra förhastig uttorkning av nyuppfört murverk. Detta beaktas särskiltvid armerat murverk.

Nyuppfört murverk skyddas mot genomfuktning av regn ochsmältvatten. Detta iakttas särskilt, om risk för frysning föreligger.

Om temperaturen understiger 0°C vid murning, vidtas sådanaåtgärder att murbruket inte fryser innan det fått erforderlig håll-fasthet eller att överskottsvattnet i bruket sugs bort innan bruketfryser. Armerat murverk får inte muras, om det inom två dygnfinns risk för att temperaturen kommer att understiga 0°C såvidainte särskilda skyddsåtgärder vidtas.

:3241 Vid murning då temperaturen understiger 0°C, användslämpligen uppvärmt bruk samt sugande murstenar och mur-

127

24:3

block. Om murstenarna och murblocken är mycket svagt su-gande, bör man använda starkt hydrauliskt murbruk (kvali-tetsgrupp A och B). Svagt sugande är i allmänhet kalksand-sten, hårdbränt tegel samt murstenar och murblock av be-tong.

:33 Formbyggnad

Form byggs så att inga skadliga nedböjningar uppkommer vidmurning. Där så erfordras utförs form med överhöjning. Formfår inte rivas förrän murverk blivit så starkt att det med betryg-gande säkerhet förmår uppbära förekommande last.

:34 Inmurning av stål

Armering och annat inmurat stål skall vara rengjort från lös rost,fett, is och andra föroreningar. Armering skall efter murningensavslutande ha angivet läge enligt ritning. Armering får skarvasendast om skarvningen är redovisad på ritning.

:4 KONSTRUKTION OCH BERÄKNING AV MURVERKI ALLMÄNHET

:41 Konstruktiv utformning

:411 Bärande väggarBärande väggar av murverk förbinds med bjälklag, takkonstruk-tioner och tvärgående väggar eller pilastrar så att de kan upptauppkommande sidokrafter. Byggnad utformas därjämte så att förbyggnadens beständighet eller funktion skadliga formändringar el-

ler sprickor inte uppkommer i murverket.

:4111 Med bärande vägg avses vägg som förutom av last av egen-vikt även belastas av annan vertikal last.I byggnad med på platsen gjutna betongbjälklag kan förbind-ningen mellan väggar och bjälklag i regel överföra uppkom-mande sidokrafter med tillfredsställande säkerhet. Likaså blirsammanhållningen av murarna i längsled i regel tillräcklig.I byggnader med träbjälklag eller förtillverkade element böri regel förankring anordnas mellan bjälklag och väggar föratt säkerställa byggnadens stabilitet. Om sådan byggnad harmer än två murade våningar eller om risk föreligger för sätt-ningar i grunden eller eljest om särskilt skäl föreligger börväggarna förses med längsgående armering eller sträckankar-järn, lämpligen i varje våning.Risken för skadlig sprickbildning bör beaktas, bl a då mur-verk är excentriskt belastat, då olika slag av murverk byggs

128

24:4

samman och då murverk ansluts till andra material. Där såerfordras, bör särskilda åtgärder vidtas för att förhindra olä-genheter av sådan sprickbildning, t ex armering av murverk,nätning av puts eller utförande av sprickanvisning eller di-lationsf og.

De största excentriciteterna och kantpåkänningarna uppkom-mer vanligen i ytterväggar i de översta våningarna, särskiltdå väggarna belastas av slanka bjälklag. Excentriciteterna av-tar längre ned i byggnäden. Likaså kan stora excentriciteteroch kantpåkänningar uppstå i innerväggar som belastas avkontinuerliga bjälklag, om bjälklagen har olika stora spänn-vidder eller om de rörliga lasterna på bjälklagen är stora.Risken för skadlig sprickbildning bör speciellt beaktas för re-lativa lastexcentriciteten eld k 0,25 (se :4432).

:4112 Murad källaryttervägg som utsätts för jordtryck bör stödjasav anslutande väggar eller av annan avstyvning. För vägg av20 cm betongblock utiatt för normalt jordtryck erfordras iallmänhet avstyvningar på ett maximalt avstånd av 4-6 m.Utsätts källaryttervägg för större jordtryck än normalt tillföljd av t ex hög motfyllnad, jordpackning intill väggen medtung packningsmaskin eller hjultryck från fordon eller bygg-nadsmaskin, bör särskild uppmärksamhet ägnas murens av-styvning,

:412 Icke bärande väggarIcke bärande väggar av murverk och skalmurar förbinds med bä-rande konstruktion så, att väggarna får tillräcklig stabilitet ochförankring samt utformas så att skadliga foimändringar eller spric-kor inte uppkommer i murverket. Förbindningar utförs av bestän-digt material, varvid kravet på förbindningens beständighet motkorrosion anpassas efter de klimatiska förhållandena, samt dimen-sioneras för uppträdande krafter, varvid beaktas påkänningar ochrörelser i murverket av egenvikt, vindlast, temperaturändringar,krympning och krypning.

:4121 Med icke bärande vägg avses vägg som i vertikal led endastbelastas av egenvikt.

de fall korrosionsrisk föreligger, t ex på grund av fuktför-hållandena i väggen eller luftföroreningar, bör förbindning-arna utföras av t ex brons, koppar, rostfritt stål eller annatlikvärdigt material.

:42 Minimifordringar på mm-verkstjocklek

För bärande väggar beräknade enligt :443 får nedan angivna vägg-tjocklekar inte underskridas.

129

5 - BADS 1967

24:4

Material Minsta tillåtna vägg-tjocklek i cm

Tegelsten, kalksandsten och betong-sten

Gasbetongblock och lättklinkerblock

Betonghålblock och massiva betong-block

124151)

20

1) För svagt sugande tegelsten och för kalksandsten, betongsten och lätt-klinkerblock skall murningen ske etappvis så att murbruket i underlig-gande väggdel (stöt) har styvnat innan överliggande del uppförs.

:43 Murbrukskvaliteter vid olika konstruktioner

För olika material och konstruktioner godtas nedan angivnamurbrukskvaliteter

Material Konstruktion Murbrukskvalitetenl tabell 24:2321

Normalt sugande Väggar A, B, C, 111), El)tegel Valv A, B, G'

Armerade konstruktio-ner A, 13

Hårdbränt tegel och Väggar A, B, Ckalksandsten Valv A, B

Armerade konstruktio-ner A, B

Gasbetongblock Grundmurar2) Bövriga väggar B, C, D11, E1)

Lättklinkerblock Grundmurar2) A, 13Övriga väggar A, B, C

Betongblock och Grundmurar2) A, 13betongsten övriga väggar A, 13, C

1) Murbrukskvaliteterna D och E får inte användas vid murning i kalloch fuktig väderlek.

) Beträffande återfyllnad med dränerande material utanför grundmurarse 32:222.

130

24:4

:44 Beräkning

:441 Laster (se även kap 21)

Under upplag antas trycket breda ut sig enligt fig 24:441 såvidainte annat påvisas vara riktigare.

- Inne på mur

Fig 24:441 Tryckutbredning under upplag.

Bärning över öppning får dimensioneras för reducerad last, dådelar av lasten genom valvverkan i murverket överförs till uppla-gen, under förutsättning att härvid uppkommande horisontalkraftkan upptas med betryggande säkerhet. Är valvverkan nedsatteller finns risk för att den blir nedsatt, t ex av slitsar och öppning-ar i murverket eller av ojämna sättningar i byggnadsgrunden, fårlasten inte reduceras.

:4411 Reducerad last på bärning kan approximativt bestämmas en-ligt följande regler (se även fig 24 :4411).

a) Vid alla tillfällen räknas med tyngden (Q) av den del avväggen ovanför öppningen som begränsas av en liksidigtriangel med muröppningens bredd (1) som bas.

b) Vid jämnt fördelad last (q) på väggen från bjälklag e dfördelas den del av lasten (qb) som faller innanför begräns-ningslinjen till ovannämnda triangel på hela muröpp-ningens bredd (I).

c Vid punktlaster (P), som belastar väggen innanför detrektangulära parti som begränsas av muröppningens breddoch en linje 25 cm över ovannämnda liksidiga triangel,omvandlas punktlasten och tyngden av den del av väggen(Qp) den eventuellt kan riva med sig till en jämnt fördeladlast (p) över bredden lp, varvid man utgår från en för-delningslinje med lutningen 60°.

131

244

Belashingar;

a)

c)

INIMUNIMENIM

Fig 24 :4411 Laster f ör beräkning av bärande konstruktionöver öppning.

:442 DimensioneringMurverk dimensioneras enligt beräkriingsmetod som beaktar mur-verkets verkningssätt och som tar hänsyn till moment i murverketpå grund av excentrisk last och bjälklagens samverkan med mur-verket. Murverk antas normalt inte kunna uppta dragpåkänningarvinkelrätt mot liggfogarna. Om inte annan av planverket godkändberäkningsrnetod används, dimensioneras murverket enligt :443och :944.

132

24:4

443 Tillåten vertikal last:4431 Vid under :1 - :43 angivna förutsättningar bestäms tillåten ver-

tikal last enligt nedan.Tillåten last vinkelrätt mot liggfogar för murar med rektangulärttvärsnitt beräknas enligt formel (24:4431) under förutsättningatt murverkets tvärsnittsarea A är minst 500 cm2,

Peu = oul A (24:4431)

tillåten last i kpmurverkets tvärsnittsarea i cm2 då hänsyn tagits tilltvärsnittsreduktioner i form av spikklossar, slitsar etcsamt, vid murtjocklekar mindre än 15 cm, till urkrat-sade eller intryckta fogar.

utm= tillåten skenbar medeltryckpåkänning i kplcm2, be-stämd enligt :4432 och :4433.

:44311 Arean för en spikkloss antas i regel uppgå till minst 50 em2.

:4432 Tillåten skenbar medeltryckpåkänning, atm, vid vanligt lastfallberäknas enligt foimel 24:4432 under förutsättning att fogtjockle-ken vid murverk av mursten i medeltal är högst 15 mm, vid mur-verk av murade block högst 12 mm och vid murverk av limmadeblock 1 mm. Vid exceptionellt lastfall tillåts 20 % högre påkän-ning.

där P Lm =A=

där cre =--

=

0 til p 00 (24:4432)

grundpåkänning enligt tabell 24:4432reduktionsfaktor vars storlek bestäms av vägglastens ex-centricitet och knäckningsrisken. Faktorn är en funk-tion av relativa excentriciteten, eld, murverkets slank-het, hld, och brottstukning, eL, varvid e är lastexcen-triciteten, h är teoretiska avståndet i höjdled (vånings-höjden) mellan sidostödjande konstruktioner, t exbjälklag, och d är murtjockleken, varvid hänsyn tas tillurkratsade och intryckta fogar vid murtjocklekar mind-re än 15 cm. (Lastexcentriciteten e=MIP, där M ärmoment i väggen orsakat av anslutande bjälklags in-spänning och P är vertikalkraften i väggen).För väggsnitt nära vertikala avstyvningar får hld ersät-tas med xld där x är avståndet från aktuellt snitt tillnärmaste vertikala avstyvning t ex tvärvägg. Härvidförutsätts att vägg mellan snittet och avstyvningen inteär bruten av öppningar eller vertikala slitsar.

133

24:4

Faktorn p bestäms enligt metod som beaktar murverkets verknings-sätt och samverkan med bjälklag.

:44321 Faktorn fl är i praktiken alltid mindre än 1,0. Värdet 1,0uppnås i det teoretiska fallet centriskt lastangrepp, fullstän-digt rak mur, slankheten hld =12 och momentet m=0 längshela väggen.

:44322 För bestämning av faktorn fl godtas metod A nedan, ellermetod B, angiven i publikation från planverketÄven annanmetod för bestämning av (aktorn fl kan godtas efter särskildprövning av planverket.

Metod AFaktorn p bestäms enligt nomogram a)-f ) i fig 24 :44322under förutsättning :

att byggnad har minst 16 cm tjocka massiva betongbjälk-lag eller andra bjälklag med motsvarande styvhet,

att våningshöjden är högst 3,0 m,att upplagsbredden hos bjälklag på vägg är minst 10 cm,att nyttig last högst uppgår till 300 kp/m2.

I figur 24 :44322 betecknarvägg 1, vägg 2 osv vägg under 1 :a 2:a osv bjälklagetovan mark uppifrån räknat i en byggnad

EL murverkets brottstukning enligt tabell 24 :445.Vid bostadshus i högst två våningar med träbjälldag ellerlättbetongbjälldag får under de ovan i övrigt gällande förut-sättningarna tillämpas i fig 24 :44322 b-f) angivna värdenpå faktorn fl för enkelspända bjälldag.

Där laster från takkonstruktioner eller balkar överförs avremstycken eller upplagsplattor till murverk bestäms faktornfl av största tänkbara relativa lastexcentricitet, eld, enligt fi-gur 24 :44322 f). Dessutom kontrolleras lokalt tryck enligt:4434.

För murverkspelare, där tvärsnittsmåtten är mindre än 60 cmbestäms fl enligt den kurva som har aktuellt väggnummer ökatmed 1.För motfyllda källarväggar får fl bestämmas enligt fig24 :44322 a) varvid källarväggen får anses ha väggnummern + 2, då n är antalet väggar ovan mark.Innervägg där bjälklag vid ena sidan är enkelspänt och vidandra sidan spänner i två riktningar, beräknas som helt be-lastad av enkelspända bjälklag. Vid 2-fackshus är härvid Lsom gäller för bjälklaget som spänner i två riktningar (se fig24:44322 c-e), 0,7 ggr minsta spännvidden på bjälklaget.

134

24:4

Tabell 24:4432 Grundvärdet ao för beräkning av tillåten rnedeltryckpå-känning vid vanligt lastf all

Murstens- respmurblocks-

material

Murstenar-nas resp

murblockenshållfast-hetsklasskp/cm2

Grundvärdet a, i kp/cm2 1)

Murningsklass och murbrukskvalitet 2)

Klass I Klass II

A B D, E A, B, C D, E

Massivtegel 150 26 22 18 13 14 106-hålstegel 250 33 28 24 17 19 1320-tegel 350 40 33 28 20 22 16

450 45 38 32 23 25 18

19-hålstegel 150 25 20 18 10 14 8250 31 26 24 12 19 10350 38 31 28 15 22 12450 43 36 32 17 25 14

Månghålstegel 150 19 15 14 10 8(78-hålstegel och 250 23 20 17 12 13 10

gittertegel) 350 28 24 20 15 16 12450 32 27 24 17 19 14

Kalksandsten 150 25 20 18 14250 31 26 21 19350 38 31 28 22

Betongsten 150 25 20 18 14

Betonghålblock 50 9 8 8 6,5

Massiva betong-block 100 19 18 18 14 -Lättklinkerblock 30 7,0 7,0 6,0 5,0 -

100 17,0 17,0 16,0 3,0 -Gasbetongblock 15 5,0 5,0 4,0 4,0för murning 30 8,5 8,5 8,0 6,8 6,4

60 14,0 13,5 13,0 10,8 10,4

Gasbetongblock 15 5,0 4,0för limning 30 9,5 7,5

60 15,0 12,0

Gasbetongblock 30 8,5 6,8för stapling 60 13,5 11,0

1) Angivna värden gäller för murstenar vid belastning vinkelrätt mot ligg-ytorna, för hålblock vid belastning parallellt med hålen och för övrigamurblock vid belastning vinkelrätt mot basytan.

2) Beträffande minirnifordringar på murbrukskvalitet, se :43, och beträf-fande murstenars och murblocks sugning med hänsyn till murbrukskva-litet, se: 21,

135

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

24:4

flvagg

VOM NIII~iiirkMIM12~1~1~1~EINEM

a) Väggar v2 korsarmerade bjälklag med minsta ispännvidden max 5,0 m

h/d

2

2

1

1

o,

o,

0

0,

0,

AgrirIIIMEE

111111EMIN i

i

fl

5 ON~MIM 1~111"11,11~11111-b..3

2"III~1111\11

MMIEMEMMEEME~ ellaligm...~b) Väggar vid enkelspända bjälklag 1, _. 5,0

;m I

ExempelIngångsvär-den:

h/d.17ei= 8,5

Vägg 2Resultat:a) Vägg vid

korsarmbjälklag:(3=0,23

b) Vägg videnkelsp.bjälklag:(3=0,17

Fig 24:44322 a och bFaktor fl vid väggar med från en sida anslutande bjälklag.(ytterväggar och liknande)

0,7

0,

0,

våg -n~IMNIE=Wel=

1114

c) Väggar vid korsarme ode bjälklag med minstaOpännvidden max 5,0 rn samt väggar vid en-kelspända bjälklag i byggnader med Ivå fock

då 0,9 'å- LO; 5,0 m42

0,7

0,

0,5

0,4

0,3

0,2

0,

vti

d) Väggar vld enkelspår-wie bjälklag i byggnader med

två fock då 0,0 < L< 0,9; 1 5 5,0 m12

_

5* - BABS 1967

.2 1: 4322 c och dFalc;:or 13 vid väggar med

:innerväggar)

24:4

sidor anslutande bjälk-

137

24:4

fl

0,6

0,5

0 4

0,3

0,2

0,1

vagg 6 n543

e) Väggar vid enkelspända bjälklag i byggnader med

två fack da Al 0,8' L 5,0 rn

hfd

0,7

0,6

0 5

0 4

0,3

0,2

0,1

fle/d -g 0,05'

Minnen1~1111~~1'fff==.~111=1~1111MNINIK.

MIMEN

11~11~ .0,42

0,49Vägårdr vid enkebpända bjälklag i byggnader medtre eller flera fack clå L 5 5,0 m samt vsiggerdär e bestäms enligt figur

138

eP2 e2

pt + P2

Fig 24:44322 e och fFaktor P vid väggar med från båda sidor anslutande bjälk-lag (innerviiggar) eller då eld är känt.

24:4

För i fig 24 :44322 g) angivna väggpartier antas vid dimen-sionering av väggen de med a-I betecknade nomogrammenför reduktionsfaktorn t7 gälla.

Fig 24:44322 g) fl-nomogram vid olika väggpartier

:4433 I murverk av mursten med fogtjocklek större än 15 rnm och vidmurverk av murblock större än 12 mrn reduceras ovan tillåtnamurverkspåkänningar. Vid 20 mrn fogar får medeltryckpåkänning-arna uppgå till högst 314 av ovan angivna, om inte annat påvisasvara riktigare.

För murverk av fasad- och bakmurningstegel, som muras i för-band med varandra, får den tillåtna medeltryckpåkänningen sättashögst lika med den som gäller för murverk av den svagaste tegel-sorten.

Vid dubbelmurar beräknas varje murdel för den last som påförsmurdelen. Murverk som utan murverksförband bekläds med annatmurverk, t ex i-stens tegelmurverk, jämställs ur beräkningssyn-punkt med dubbeImur.

:4434 Vid lokalt tryck, som anses föreligga då kontaktytans utbred-ning i murverkets längdriktning är mindre än två gånger mur-verkstjockleken eller en tredjedel av murverkets längd, får medel-tryckpåkänningen vid vanligt lastf all uppgå till värdet oj enligtformel 24 :4434.

139

24:4

i. ibOj = 1,5 oo (24:4434)ab

där la, lb, a och b anges i fig 24 :4434; dock får la sättas högstlika med a och /1, högst lika med b.

V V V I I

Fig 24:4434 Lokalt tryck

:444 Tillåten horisontal last

:4441

Vid bestämning av tillåten horisontal last på murade väggar be-aktas väggarnas inspänningsförhållanden och styvhet i olika rikt-ningar.

Vid böjning i horisontal led får lasten bestärrnnas med hänsyn tilluppträdande friktion eller vidhäftning i liggfogarna.

Vid bestämning av största tillåtna jämnt fördelade horison-tala last godtas metod angiven i publikation från planverket.

:445 Elasticitetsmodul och brottstukningSom elasticitetsmodul vid korttidslast, ER och vid långtids-last, EL, samt murverks brottstukning vid långtidslast, CL,godtas för olika murverk i tabell 24 :4-45 angivna värden.

För betong i bjälklag får samtidigt räknas med en elastici-tetsmodul vid långtidslast EL 100.000 kpicut2 samt med enelasticitetsmodul vid korttidslast E 200.000 kplcm2,

140

Tab

ell 2

4:44

5 E

last

icite

tsm

odul

och

bro

ttstu

knin

g fö

r ol

ika

mur

verk

Mur

sten

s-re

spm

urbl

ocks

-m

ater

ial

Ste-

Mur

bruk

skva

litct

nens

tryc

k-A

hfl-

BD

, Ef

ast-

het

kp/c

m2

kpk

SLaI

NE

Kkp

/cm

2E

Lkp

/cm

2E

LV

"E

,kp

/cm

2E

Lkp

/cm

2E

,kp

/cra

2E

Lpl

cm2

Teg

el o

chka

lksa

ndst

en15

0-45

060

,000

30.0

002,

540

.000

20.0

004,

025

.000

15.0

004,

05.

000

2.50

08,

5

Bet

ongs

ten

150

40.0

0020

.000

3,5

25.0

0015

.000

4,0

15.0

0010

.000

5,0

--

Bet

ongh

ålbl

ock

5015

.000

7.50

03,

510

.000

5.00

04,

07.

500

3.00

05,

0

Mas

siva

bet

ongb

lock

100

30.0

0015

.000

3,5

20.0

0010

.000

4,0

10.0

005.

000

5,0

Lät

tklin

ker-

30-

15.0

007.

500

2,5

10.0

005.

000

2,5

bloc

k10

040

.000

20.0

002,

530

.000

15.0

002,

520

.000

10.0

002,

5-

-G

asbe

tong

-15

--

_7.

500

3.00

04,

05.

000

2.50

04,

0bl

ock

för

30-

15.0

005.

000

4,0

10.0

004.

000

4,0

7.50

02.

500

4,0

mur

ning

60-

20.0

007.

500

4,0

15.0

005.

000

4,0

10.0

003.

000

4,0

Lim

mat

mur

verk

Stap

lat m

urve

rk

EK

kp/

cm2

EL

kp/

cm2

eLy-

Ex

kplc

m2

Er,

kp/

cm2

Gas

beto

ng-

156.

000

2.50

04,

0bl

ock

för

limni

ng30

10.0

004.

000

3,5

7.50

03.

000

5,0

och

stap

ling

6020

.000

7.50

03,

510

.000

5.00

04,

0

24:5

:5 KONSTRUKTION OCH BERÄKNING AV FRISTÅENDEMURVERKSSKORSTENAR

:51 Allmänt

Fristående murverksskorstenar utförs i klass I.

Till grund för beräkning av stabiliserande moment från egenviktläggs den lägsta medelvolyrnvikten som kan ifrågakomma för detanvända murverksmaterialet.

Inverkan av temperaturgradienten i den bärande skorstensmantelnbeaktas såväl i vertikal- som i horisontalled.

:511

:52 Beräkning

:521 Allmänt

Vid skorstenar av tegelmurverk är det normalt tillräckligt atthänsyn till temperaturgradienten tas genom fördelning aveventuellt uppkommande vertikala sprickor, t ex genom attarmering inläggs i horisontella bruksfogar.

Vid beräkning av moment i slanka, fristående murverksskorstenartas hänsyn till egenviktsmoment som uppkommer vid utböjninghos skorsten på grund av yttre last och initialkrökning.

Om skorsten är grundlagd på annat material än berg, tas ävenhänsyn till deformationer av fjädring i undergrunden.

Vid beräkning av murade skorstenar antas att murverk inte kanuppta dragpåkänningar.

Vid bestämning av deformationer hos murade skorstenar bortsesfrån styvheten hos dragna delar av tvärsnittet.

:522 StabilitetFör murade skorstenar gäller nedan under a) och b) angivna sta-bilitetsvillkor

a) Stabilitetsvillkor vid no, mal sidolast enl kap 21

Mstab 1,5 + /1, Ma)

där M,ab=moment av egenvikt med avseende på stjälpnings-axeln vid idealt rak skorsten.

Mvind = stjälpande moment av sidobelastning

142

24:6

M, = momen t av egenvikt med avseende på tvärsnittetstyngdpunkt förorsakat av skorstenens initialkrök-ning och utböjning av sidobelastningen.

b) Stabilitetsvillkor vid 1,3-faldigt ökad sidolast.

Med hänsyn till att proportionalitet inte råder mellan sidobelast-ning och utböjning undersöks om skorstenen är i jämvikt vid 1,3-faldigt ökad sidobelastning varvid hänsyn tas till egenviktsmomentav skorstenens initialkrökning och utböjning vid denna last.

:5221 Egenviktsmornent av utböjning på grund av vindlast kan ivillkor a) i allmänhet försummas.En metod för beräkning av stabiliteten hos murade skorstenarmed cirkulärt tvärsnitt enligt villkor b) anges i publikationfrån planverket.

:523 Tillåtna påkänningarVid under :1, :2, :3, :51 och :52 angivna förutsättningar får till-låten tryckpåkänning i murverket uppgå till 0,75 ao där or, är grund-påkänning enligt tabell 24 :4432.

:6 KONSTRUKTION OCH BERÄKNING AV ARMERATTEGELMURVERK

:61 Allmänt

I tillämpliga delar gäller :4. Murningsarbetet utförs dock alltid iklass I.

Slakarmerat murverk av annat material än tegel och spännarme-rat murverk tillåts efter särskild utredning och planverkets godkän-nande.

:62 Fordringar på materialkvaliteter

:621 TegelTryckhållfastheten för tegel i armerat murverk får inte understiga150 kp/cm2 för massivtegel, 6-hålstegel, 20-tegel och 19-hålstegeloch 250 kplcm2 för månghålstegel (78-hålstegel och gittertegel).

:622 MurbrukMurbruk skall vara av lägst kvalitet B. Om risk för korrosion före-ligger användes murbruk av kvalitet A. såvida armeringen inte

143

24:6

skyddas mot korrosion på annat sätt, t ex genom ingjutning i sär-skild betongsträng i murverket.

:63 Konstruktiv utformning

Armeringsstängernas diameter skall vara minst 6 och högst 8 mm.Tjockleken hos liggfog, vari armering inläggs, skall vara minst7 mm större än gtångdiametern. Fritt avstånd mellan stängerskall vara minst 2 gånger stångdiametern. Fria avståndet mellanyttersta stång och murliv skall vara minst 30 mm. Vid armeringi särskild betongsträng i murverk tillämpas bestämmelserna i kap25 angående minsta avstånd mellan parallella stänger.

All fältdragarmering förs in i upplagan minst 25 cm. Annan ar-mering får i princip förankras på sätt som anges i kap 25.

Armering får normalt inte skarvas. Ofrånkomlig skarv utförs iprincip enligt kap 25.

:64 Beräkning

:641 DimensioneringArmerat murverk beräknas i princip på samma sätt som armeradbetong, varvid i tabell 24:641 angivna förhållanden mellan elasti-citetsmodulerna för stål och murverk (n-värden) tillämpas.

:642 Tillåtna påkänningarVid under :1, :21, :43, :61, :62 och :63 angivna förutsättningarfår tillåtna påkänningar i armerat murverk vid vanligt lastfalluppgå till vad som anges i tabellerna 24:641 och 24:642. Vid ex-ceptionellt lastf all tillåts 20 % högre påkänning än som anges förvanligt lastfall.

144

24:6

Tabell 24:641 Tillåtna murverkspåkänningar vid vanligt last/ all och an-tagna n-värden

Murbruks-

Tegel-stenar-

nas

Tillåten tryckpå-känning vid böj-

ning kp/cm2

Till-låtenskjuv-

Tillåten vid-häftningspå-

känning n-kvalitet hållfast- påkän- kp/cm2 värde

., as- 19- Mång-hersktass ningSläta

stängerKam-

stängerkp/crn2 v håls-

tegelhåls-

tege12)kp/c1112

A 150 20 15 2,0250 25 20 15 2,0350 30 25 20 2,0450 35 25 20 2,0

6 10 306 10 306 10 306 10 30

B 150 15 10 0,8 3 5 60250 20 15 10 0,8 3 5 60350 25 20 15 0,8 3 5 60450 30 20 15 0,8 3 5 60

1) Även 6-hålstegel o 20-tegel2) 78-håLstegel o gittertegel

Tabell 24:642 Tillåten dragpåkänning i armering vid vanligt lastf all

Armeringskvalitet Ss 22(St 37)

Ss 26(St 44) Ies 40

Tillåten dragpå-känning i kp/crn2 1200 1300 1800

145

146

Kapitel

25 Betong- och lättbetongkonstruktioner

Bred spalt = bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt= råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

:1 ALLMÄNT

Betong- eller lättbetongkonstruktioner utförs med tillräcklig be-ständighet mot förekommande påfrestningar samt dimensionerasoch anordnas så att säkerheten mot brott och skadliga sprickbild-ningar eller formändringar blir betryggande.

:2 GÄLLANDE BESTÄMMELSER

:21 Betongkonstruktioner

:211 Betongkonstruktioner som dimensioneras och utförs enligt ne-danstående av byggnadsstyrelsen fastställda eller utgivna be-stämmelser, anses uppfylla föreskrifterna i :1.När dessa bestämmelser tillämpas för sådana byggnader förvilka byggnadslov erfordras, avses - då fråga är om särskiltmedgivande - med vederbörande myndighet byggnadsnämnd,i det fall nämnden har tillgång till biträde med erforderligsakkunskap rörande betongkonstruktioner, samt i annat fallplanverket.Statliga betongbestärnmelser. Del 1. Materialdelen, SOU1949: 64, kapitlen 3, 7, 8 och 9 beträffande armerings- ochkonstruktionsfrågor.1)Statliga betongbestärnmelser. Del 2a. Konstruktionsbestärn-melser för massiva betongplattor samt som supplement gäl-lande delar av 1934 års statliga cement- och betongbestärn-melser, SOU 1957:25.1)

1) Nya a rmerings- och konstruktionsbestärnrnelser för betong-konstruktioner beräknas komma att utges av Statens betong-kommitte och fastställas av planverket under 1968. Genomplanverkets försorg utarbetade provisoriska normer för spänn-betongkonstruktioner torde föreligga vid årsskiftet 1967-68.

147

25:2

Statliga cementbestämmelser (Statens betongkommittes publi-kation B1 - 1960).Normer för monteringsfärdiga byggnadselement av betong(Statens betongkornmittes publikation B2 - 1960).Normer för svetsade armeringsnät med släta eller profileradestänger (Statens betongkonamittes publikation B3 - 1962).Bestämmelser för betongkonstruktioner - Material och utfö-rande - Betong (Statens betongkommittes publikation )35- 1965).Följande av byggnadsstyrelsen utgivna meddelanden:

1957: 1 Provisoriska normer för armering av karnstäng-er Ks 60.

1958: 10 Provisoriska normer för armering av kallsträcktarmeringsstål med ankringsringar.

1964: 7 Provisoriska normer för beräkning av fabriks-tillverkade slakarmerade betongpelare.

1965: 6 Undantag från gällande bestämmelser beträf-fande godkännande av konstruktionsritningaröver fabrikstillverkade betongelement.

1967: 5 Betongmassa tillverkad vid fabrik.Strimlemetoden för plattor på pelare, vinkelplattor m mgiven av Svenska Riksbyggen år 1959).Förslag till bestämmelser för dimensionering av betongplattorpå pelare jämte utdrag ur kommentarer (Statens betongkorn-mittes publikation Kl - 1964).

:212 I anslutning till ovan angivna av Statens betongkommitte ut-givna bestämmelser har nedanstående kommentarer utarbetatsav kommitten.

Kommentarer till 1960 års cementbestämraelser (Statens be-tongkomrnittés p ublikadon KB1 - 1961 )

Kommentarer till 1960 års elernentnormer (Statens b ang-kommattes publikation KB2 - 1961).Kommentarer till 1965 års material. och utförandcbc,stäm-melser för betong (Statens betongkommittes publikation K B5- 1966).

:213 För skyddsrum av betong gäller även av Civilförsvarsstyrelsenutgivna Tekniska bestämmeLser för normalskyddsrum, 1966års upplaga.

:22 Lättbetongkonstruk.', -; r

För lättbetongkonstruktioner tillämpas i avvaktsn på komman-de bestämmelser för sådana konstruktioner de allmänna ford-ringar på bärande byggnadsdelar som anges i kap 22. För väg-gar av armerade gasbetongelement är tillåtna tryckpåkän-ningar givna i byggnadsstyrelsens meddelande 1959:6.

Normer för transversalbelastade armerade psbetongelementberäknas komma att utges av Statens betongkommitte ochfastställas av planverket under 1968.

148

Kapitel

26 StålkonstrukV.rn.:

Bred spalt=bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt- råd och anvisningar m m

: 0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar ra m.

Nya stålbyggnadsnormer utarbetas för närvarande av statensstålbyggnadskommitt6. I avvaktan på att dessa blir fastställdagäller de anvisningar rörande stålkonstruktioner som med-delas i särskild publikation från planverket.

149

...

150

Kapitel

27 Träkonstruktioner

Bred spalt = bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt =råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

:02 BegreppsbestämningarFuktkvot Fuktinnehåll i ett material beräknat i procent avmaterialets vikt i torrt tillstånd. Betecknas u.Konstruktionsplywood: Kryssfaner (plywood) för bärande ele-ment i träkonstruktion.Konstruktionsvirke: Virke för bärande byggnadsdel,

Limträ: Limmade, lamellerade träelement.Limningsklass 1: Limning av material för normalt inomhus-bruk med fuktbeständigt lim.Lirnningsklass U Limning av material för utomhusbruk medvatten- och väderbeständigt lim.

:1 MATERIAL

:11 Allmänt

Virke eller annat material i bärande träkonstruktioner skall an-tingen tillverkningskontrolleras på av planverket godkänt sätt el-ler på annat sätt påvisas uppfylla föreskrivna fordringar.

:111 Materialfordringarna i :1 gäller för trämaterial som ingår iträkonstruktioner. Fordringar beträffande material till för-band med spik och bult anges i :3.

151

27:1

:12 Sågat konstruktionsvirke

:121 AllmäntKonstruktionsvirke indelas efter hållfasthet i klasserna T 300och T 200 samt övrigt konstruktionsvirke (0-virke). Korutruk-tionsvirke T 300 och T 200 benämns T-virke.

:122 T-virkeT-virke sorteras och T-märks enligt "Instruktion för sorteringoch märkning av T-virke" utfärdad av T-virkesföreningen ochfastställd av planverket.

T-virke som ingår i fabrikstillverkat konstruktionselement behö-ver inte vara T-märkt, om elementet på väl synlig plats är försettmed T-märke. Fabrik som önskar utnyttja detta märkningsför-farande för fabrikstillverkade konstruktionselement registreras avplanverket efter samråd med T-virkesföreningen.

:1221

152

T-virkesföreningen har bl a till ändamål att utarbeta tillämp-ningsföreskrifter för sortering och märkning av T-virke, attverka för utbildning och anordnande av prov med sorterare avT-virke och att utöva kontroll över sortering och märkning avdylikt virke.

T-märket är inregistrerat av T-virkesföreningen (se fig27 :1221). över märket anges virkets kvalitet (300 resp 200,dock godtas kvalitetsbeteckningar enligt BABS 1960, 100 resp70 intill utgången av år 1968). I märket anges den register-beteckning som T-virkesföreningen tilldelat näringsidkarm ochsorteraren samt virkets tjocklek i tum. Vid det särskilda märk-ningsförfarandet för fabrikstillverkade konstruktioner angesinte beteckningen för virkeskvalitet och virkestjocklek i T-märket.

200

2

Fig 27 :1221 T-märke

27:1

:123 övrigt konstruktionsvirke

För ö-virke gäller följande kvalitetsföreskrifter:

a) Virket får inte innehålla utpräglad tjurved eller tvärved ochfår inte ha större snedfibrighet än 1:5. Lös röta eller på dju-pet gående gångar efter trägnagande insekter får inte före-komma. Icke genomgående, fast röta får förekomma i fläc-kar och ränder. Ytbark får inte finnas i virke till permanentakonstruktioner. Inväxt bark i obetydlig utsträckning samt blå-nad och smärre sprickor får förekomma.

b) Vankanter får förekomma samtidigt på alla fyra sidor menfår inte inkräkta på någondera av kantsidorna eller flatsidornamed mer än 50 To.

c) Kvist på kantsida får inte vara större än 80 % av kantsidansbredd. På flatsida får kvistar inte förekomma av större stor-lek och i större antal än vad som gäller för virke av sort V(kvinta) enligt anvisningar för sortering av sågade trävarorav furu och gran i publikationen "Sortering av sågat virke avfuru och gran", utgiven av Föreningen Svenska Sågverksmän år1965. För klenare virke (reglar med mindre dimension än2"X4" och läkt) gäller dock att kviststorleken i såväl flatsidasom kantsida begränsas till högst 50 % av sidans bredd.

:13 Osågat konstruktionsvirke

För osågat konstruktionsvirke (rundvirke) gäller kvalitetsföre-skrifter enligt :123 a ).

:131 Betrf,ifH tillåten krökning för träpålar, se bestämmelser förgrund ii , Ined pålar ( Pålnormer ) .

:14 Limträ

:141 AllmäntLimträ indelas i L-märkt limtrii (L-trä) och övrigt limträ.L-trä indelas i hållfasthetsklasserna L 400, L 300 och L 200.L-trä indelas med avseende på limfogarnas beständighet i lim-ningsklasserna U och 1.Bestämmelserna i detta avsnitt gäller inte för s k spiklimmadeträkonstruktioner, för vilka planverket kommer att meddelasärskilda bestämmelser.

153

27:1

:142 L-märkt limträL-märkt limträ (L-trä) tillverkas, kontrolleras och märks enligtsärskilda regler utfärdade av "Svensk limträkontroll" och fast-ställda av planverket.

L-trä i klass I får inte användas för konstruktioner i vilka träetsfuktkvot under flera dygn i följd förväntas överstiga 18 To.

1421 "Svensk limträkontroll" är ett officiellt kontrollorgan för lim-träkonstniktioner som bl a bar till uppgift att utarbeta till-verknings- och kontrollregler för limträkonstruktioner samttillse att reglerna följs vid tillverkning av L-trä.

L-trä märks med ett s k L-märkc (se fig 27:1421) och försesmed uppgift om tillverkare och tillverkningsnummer samt atttillverkningen är godkänd av Svensk limträkontroll. Uppgiftom hållfasthet- och limningsklass meddelas på följesedel.

:1422

Fig 27 :1421 L-rnärke

Beträffande fuktkvot i limträ se :211.

:143 övrigt limträLirnträ som inte är L-märkt tillverkas i princip enligt för L-trägällande regler. Det skall påvisas ha tillfredsställande hållfasthetoch beständighet.

:1431 Tillverkning av övrigt limträ bör bedömas av opartisk, sak-kunnig person, För provning av limfogar bör utöver vad somgäller för L-trä för var tjugonde tillverkningsenhet uttas enenhet, dock minst en enhet per objekt, för kontroll av limfogar-nas hållfasthet i olika delar.

:15 Kryssfaner (plywood)

Konstruktionsplywood uppbyggs så att hållfasthetsegenskaperna kanspecificeras med erforderlig noggrannhet samt tillverkas, kontrol-leras och märks enligt av planverket fastställda bestämmelser.

154

27:2

:2 KONSTRUKTION OCH BERÄKNING

:21 Allmänt

I avsnitt :2 behandlas permanenta och provisoriska träkonstruktio-ner, som för dimensionering och konstruktion kräver hållfasthets-beräkningar.

Nedan angivna tillåtna påkänningar gäller vid vanligt lastfall förkonstruktioner med en fuktkvot hos träet av högst 18 %. Vid ex-ceptionellt lastfall eller andra fuktkvoter gäller värdena multipli-cerade med följande faktorer:

Exceptionellt lastfall 1,4Fuktkvot 18 % < u 27 % 0,85

u > 27 % 0,75

:211 Fuktkvoten i konstruktionsvirke, limträ och konstruktionsply-wood anses vara högst 18 % för konstruktion i torr lokal inomsluten byggnad och i för väta skyddad öppen byggnad. Fukt-kvoten anses överstiga 18 % men inte 27 % då konstruktionär oskyddad för väta men inte utsatt för denna under längresammanhängande tid eller då konstruktion inom sluten bygg-nad under flera dygn i följd är utsatt för högre relativ luft-fuktighet än 85 To. Fuktkvoten anses överstiga 27 % för kon-struktion i vatten eller då konstruktion under längre tid i följdär utsatt för väta.I byggnadsställning, betongform och liknande provisorisk kon-struktion kan i regel fuktkvoten anses överstiga 18 % men inte27 %.

:212 Lastfall som innefattar nyttig last på byggnadsställning, be-tongform och liknande provisorisk konstruktion anses som ex-ceptionellt lastfall, om lasten väntas vila högst en vecka i följd.

:22 Tillåtna påkänningar för konstruktionsvirke

:221 Böjning, dragning, tryck utan knäckningoch skjuvningFör sågat, massivt konstruktionsvirke gäller i tabell 27:221 angiv-na tillåtna påkänningar där risk för knäckning eller vippning inteföreligger.

155

27:2

För rundvirke av furu och gran, som uppfyller under :13 angivnafordringar, gäller samma tillåtna påkänningar som för konstruk-tionsvirke T 300.

Tabell 27 :221 Tillåtna påkänningar i kplcm2 för sågat kon-struktionsvirke.

Böjning Dragning Tryck

Konstruktions- 1) 2) 3) 3) 3) 3) 4) Skjuv-virke ning

1=1- < II I il IFuru eller granT 300 100 100 90 3 90 20 10T 200 80 70 60 3 70 20 10C)-virke 60 50 30 2 50 17 8

Bok eller ekmotsv. T 300 120 120 100 4 100 30 12

1) Böjning på högkant och vid kvadratiskt tvärsnitt2) Böjning på lågkant3) Betecknirwen anger hur påkänning verkar i förhållande till

fiberriktningen.4) Vid kort belastningslängd i fiberriktningen får tillåten

tryckpåkänning vinkelrätt mot fiberriktning ökas enligt:222.

:2211 Det bör observeras att tillåtna påkänningar för T-virke enligttabell 27 :221 endast gäller för de delar av virket som uppfyl-ler fordringarna enligt märkningen. För virkesändar av lägrekvalitet än huvuddelen av virket får inte högre påkänningartillämpas än som gäller för den hållfasthetsklass som är när-mast lägre den i T-märket angivna.

:2212 Då flera virkesdelar kan räknas samverka ända till brott ochhållfasthetsspridningen därigenom kan påvisas minska, t ex vidsponter, godtas att värdena i tabell 27 :221 höjs, dock inte tillhögre värden än som anges för T 300.

:222 Syll- och stämpeltryckVid lokalt tryck vinkelrätt mot fibrerna tillåts, under förutsätt-ning att nedan i a) och b) angivna fordringar är uppfyllda, en156

27:2

påkänning som ökas utöver vad som angetts i :221 genom multi-plikation med en faktor k som beror av belastningslängden i fi-berriktningen enligt tabell 27:222.

a) Uppträdande deformationer får inte vara av sådan storlek, attkonstruktionens funktion och säkerhet äventyras.

b) Avståndet i fiberriktningen från den belastade ytan skall tillvirkesända vara minst 75 mm och till annan belastad yta minst150 mm (se fig 27:222).

Tabell 27 :222 Faktor k, vid syll- och stiimpeltryck.

Belastningslängd (1 10 30 50 100

Faktor k 1,8 1,4 1,2 1,0

Fig. 27 :222 Minsta avstånd vid syll- och stämpeltryck

:223 Tryck i sned vinkel mot fibrernaNär tryckkraften angriper i en vinkel a mot fiberriktningen be-räknas tillåten påkänning ( o,) ur tillåten påkänning vid tryck ifiberriktningen ( crii') och tillåten påkänning vid tryck vinkelrättmot fiberriktningen ) enligt formel 27:223.

cr-- on (1-sina) +c I sina (27:223)

:23 Tillåtna påkänningar för limträ

:231 AllmäntFör limträ med rektangulär sektion bestående av minst fyra lamel-

157

27:2

ler och som uppfyller kvalitetskraven i :14 gäller i fiberriktningennedan angivna tillåtna påkänningar där risk för vippning ellerknäckning inte föreligger. Tillåtna påkänningar vinkelrätt mot fi-berriktningen får för limträ högst uppgå till vad som gäller förkonstruktionsvirke enligt tabell 27:221.

:232 Raka element

:2321 L-trå

För raka L-träelement får tillåtna påkänningar i fiberriktningenhögst uppgå till i tabell 27:2321 angivna värden.

Tabell 27:2321. Tillåtna påkänningar i fiberriktningen för L-trä.

Hållfast-hetsklass2)

Uppbyggnac12) Böjning kp/cm2 Dragning

kp/cm2

Tryckutan

knäckningkp/cm2

Skjuv-ning

kp/cm2

yttrelamel-ler2)

inrelamel_ler')

eni A ifig

:2321

eni B ifig

:2321

L 400 D LT 300 LT 300 130 130 120 120 12L 400 LT 300 LT 200 112 130 100 120 12L 400 B LT 300 LT 100 90 130 60 120 10

L 300 D LT 200 LT 200 112 112 100 100 12L 300 LT 200 LT 100 90 112 80 100 10

L 200 D LT 100 LT 100 90 90 60 80 10

1) Bokstäverna D och B efter hållfasthetssiffrorna anger att limträkvalite-ten i första hand är lämplig då höga dragpålänningar respektive böj-påkänningar föreligger.

2) Konstruktionsvirke till L-trä (LT-virke) sorteras enligt regler utfärdadeav Svensk limträkontroll

a) Lameller som till någon del ligger inom yttre sjättedelen av hela tvär-snittsmåttet vinkelrätt mot limfogsplanen.Lameller som ligger inom mellersta fyra sjättedelarna av hela tvärsnitts-måttet vinkelrätt mot limfogsplanen.

:2322 Övrigt limträ

För raka element av övrigt limträ erhålls tillåtna påkänningar ifiberriktningen genom att tillåtna påkänningar för konstruktions-virke enligt tabell 27:221 multipliceras med en faktor ki enligt ta-bell 27:2322, varvid för tvärsnitt som innehåller lameller av olikakvalitet beaktas vad som sägs nedan under a) - c).

a) Vid böjning med mornentaxel vinkelrätt mot lirnfogsplanen158

A-A

B-B

27:2

Fig 27 :2321 Böjning av limträbalk med momentaxel vinkelrätt mot limfogs-planen (A) och parallellt med limfogsplanen (B)

(enligt A fig 27:2321) och vid dragning i fiberriktningen be-stäms faktorn k/ av den lägsta lamellkvaliteten i hela tvärsnit-tet.

b) Vid böjning med momentaxel parallell med limfogsplanen (en-ligt B fig 27 :2321) och vid tryck i fiberriktningen bestäms fak-torn k/ av den lägsta kvaliteten hos de lameller som till någondel ligger inom yttre sjättedelen av hela tvärsnittsmåttet vin-kelrätt mot limfogsplanen.

c) Vid skjuvning bestäms faktorn ki av den lägsta lamellkvalite-ten i tvärsnittet.

Tabell 27 :2322 Faktor ki för tillåtna påkänningar i fiberrikt-ningen i raka element av övrigt limträ.

Påkänningar

Virkeskvalitet ilameller enligt :2322

T 300 I T 200 ö-virke

Dragning, tryck och böjning 1,3 1,4 1,5

Skjuvning 1,2 1,2 1,2

159

27:2

:233 Krökta elementTillåtna påkänningar för krökta limträelement, som böjs med mo-mentaxeln parallell med limfogsplanen (se fig 27:233), erhålls ge-nom att tillåtna värden för raka element enligt :232 multiplicerasmed en faktor

1-15R (27:233a)

där t är lamelltjockleken och R krökningsradien.

De i krökta element av böjande moment, M, föranledda dragpå-känningarna vinkelrätt mot fibrerna, ai (se fig 27 :233), beräkna-de enligt formel 27 :233b, får högst uppgå till i tabell 27:221 an-givna tillåtna värden för konstruktionsvirke av innerlamellernaskvalitet. I formel 27:2336 betecknar R krökningsradien i mittlinjen,b tvärsnittets bredd och h dess höjd.

3M61 2 Rbh

(27:233b)

Fig 27:233 Dragptikänning i tvärled vid krökt element.

:24 Tillåtna påkänningar för kryssfaner (plywood)

Tillåtna påkänningar för konstruktionsplywood bestäms med ut-gångspunkt från fanerkvalitet, plywoodskivans uppbyggnad ochlimfogarnas utförande samt noggrannheten vid tillverkningen.

:241 Närmare bestämmelser angående tillåtna påkänningar medde-las av planverket.

160

27:2

:25 Elasticitets- och skjuvmoduler

Vid beräkning av formändring (även stabilitetsberäkning) användsvid vanligt lastfall och då fuktkvoten inte överstiger 18 % (seäven :211) i tabell 27:25 angivna värden på elasticitetsmodulenoch skjuvnnodulen.

Vid exceptionellt lastfall, vid andra fuktkvoter eller vid beräkningav formändring förorsakad av ständig last (egenvikt och vilandevanlig last) gäller tabellens värden multiplicerade med följandefaktorer :

Exceptionellt lastfall 1,1Fuktkvot 18 % < u 5._ 27 % 0,85

u > 27 % 0,8Ständig last 0,75

Tabell 27 :25 Elasticitets- och skjuvmoduler för konstruktionsvirke och lim-trä

Material

Elasticitetsmoduli fiberriktningen

kp/cm

Skjuvmodul kp/crn2

Vid skjuvning enligt

A i fig 27 :25 B i fig 27 :25

Konstruktionsvirke

av furu eller grankvalitet T 300 90.000

IT 200 80.000

0-virke 70.000

av bok eller ekkvalitet motsv T 300 100.000

Limträkvalitet L 400 110.000

L 300 95.000L 200 och

övrigt limträ 85.000

6.000I

400

8.000 600

7.200 500

161

6 - BABS 1967

27:2

B

Fig 27:25 Skjuvning vid konstruktionsvirke

:26 Dimensionering av balk

:261 AllmäntFör balk, vars sektion är sammansatt av två eller flera virkes-delar, hopfogade på sådant sätt att en förskjutning kan ägarum mellan virkesdelarna, bör observeras att effektiva mot-ståndsmomentet och tröghetsmomentet blir mindre än om de-larna är orubbligt förbundna med varandra.

:262 Skjuvpåkänning vid fritt upplagd balkändeVid beräkning av skjuvpåkäimingar i fritt upplagd balkände fårbortses från belastning som är placerad på mindre avstånd frånteoretiska upplaget än balkhöjden.

:2621

162

Exempel : Bjälke med rektangulärt tvärsnitt b x h, spännvidd 1,

jämnt fördelad last q. Max skjuvpåkänning 1,5

där den reducerade tvärkraften (2~ = '721 (1 - ).

27:2

:263 Reduktion av tillåten skjuvpåkänning vid balkmed inskärning vid upplagFör balk med inskärning vid upplag kontrolleras skjuvpåkänning-en med hänsyn till den reducerade höjden h, (se fig 27:263). Tilllåten skjuvpåkänning erhålls genom att tillåten påkänning enligt

a:221 multipliceras med en faktor k =11 (1+ )

då a<3 (h-h1).

Fig 27 :263 Inskärning vid upplag

:264 NedböjningBjälklag i bostadshus utformas så, att nedböjningen hos bjälklagettill följd av enbart nyttig last inte beräknas överstiga 1/400 avspännvidden.

:27 Dimensionering av tryckt stång

:271 AllmäntTryckt stång beräknas med hänsyn till knäcklängd /k tvärsnittsytaA och tröghetsmoment I samt, vid sammansatt stång, även till för-bindningarnas effektivitet (förskjutningsmodul).

:272 Icke sammansatt stångStörsta tillåtna centriska tryckkraft för icke sammansatt stång er-hålls ur formeln

Perl= Ic.1 °till A (27:272)

där atm = tillåten tryckpålänning vid vanligt lastfall enligt :22och :23

kA =en faktor enligt tabell 27:272A = stångens eller stångdelens tvärsnittsarea,

163

27:2

Tabell 27 :272 Samband mellan effektivt slankhetstall) 2, och faktorn kt vidolika lastfall.

SlankhetstalFaktor k

Vanligt last..fall

Exceptionelltlastfall

20 1,00 1,4030 0,91 1,2640 0,81 1,1150 0,72 0,97

60 0,63 0,8470 0,53 0,7080 0,44 0,5790 0,35 0,45

100 0,28 0,36110 0,23 0,29120 0,20 0,25130 0,17 0,21

140 0,14 0,17150 0,12 0,15160 0,11 0,13170 0,10 0,12

1) Effektivt slankhetstal 2 = -.- där i = (tröghetsradien)A

:273 Sammansatt stång med flera förband mellan delarnaFör stång, som är sammansatt av flera delstänger, beräknas till-låten centrisk tryckkraft med hänsyn till delstängernas inbördesförskjutning vid belastning.

:2731 Allmänt om sammansatt stång

För stång sammansatt av två, tre eller fyra delstänger, i prin-cip enligt figur 27:2731, kan tillåten centrisk tryckkraft be-räknas enligt formel 27:272 under förutsättning att den sam-mansatta stångens effektiva slankhetstal, 2g bestäms ur for-mel 27:2731.

(27:2731)där A betecknar slankhetstalet vid full samverkan mellan del-stängerna och lef en faktor som beror av delstängernas inbör-des förskjutning vid belastning och som kan bestämmas enligt:2732 och :2733.

164

27:2

:2732 Kontinuerligt spikad stångFör kontinuerligt spikad stång A och B enligt fig 27 :2731 god-tas i formel 27:2731 ett värde på kf enligt tabell 27 :2732förutsatt att spikförbandet mellan intilliggande delstänger ut-förs enligt a)-c).a) För spikningen gäller :321.b) Antalet effektiva spikar i varje fog skall på hela stångens

längd vara minst d dock inte mindre än där Lär fogens (stångens) längd i cm och d är spikdiarnetern icm. I de fall tillåten last per spik enligt tabell 27 :321 re-duceras enligt :31 eller :321 ökas spikantalet i motsva-rande grad.

c) Då delstångens tvärsnittshöjd h är större än 5 b, där b ärtjockleken, ökas spikantalet enligt b) genom multiplikation

hmed -5

b

A

x

B

I.b b bbb

c

Fig 27 :2731 Sammansatta stänger

165

27:2

:2733 Icke kontinuerligt spikad stångFör stång med tvärförbindningar vid ändarna och tredjedels-punkterna (tre fält, se C och D i fig 27 :2731) godtas i formel27:2731 ett värde på faktorn 19 beräknat ur formel 27 :2733

(27:2733)

där / betecknar det sammansatta tvärsnittets tröghetsmoment,och 2' I, summan av delstängernas tröghetsmoment med avse-ende på egen tyngdpunktsaxel och C en faktor enligt nedan.Under förutsättning att nedan under a) - e) angivna ford-ringar är uppfyllda kan som värde på C i formel 27 :2733 in-sättas de i tabell 27 :2733a och 27 :2733b angivna värdenaför stänger sammansatta av två eller tre delstänger.

a) För spikningen gäller :321.b) Avståndet mellan två närliggande deistänger får inte vara

större än fem ggr de yttre delstängernas tjocklek, dvsc 5 b i fig 27 :2731 C och D.

c) Tvärförbandens (mellanklotsarnas) längd skall vara minst1,5 c och avståndet mellan de yttersta spikarna minst 1,2 cdär c betecknar avståndet mellan delstängerna, fig 27 :2733.Fiberriktningen i mellanklotsarna skall vara parallell medstångens längdriktning.

d) Antalet effektiva spikar vid tvärförband skall i varje fog(mellan delstång och mellanklots) vara minst

L 1

50 d N

varvid d är spikdiameter i cm, L den sammansatta stång-ens längd i cm och N antalet tvärförband 1, seC i fig 27 :2731). Tvärförband mitt på stången (på avstån-det L/2 frän ändarna) medräknas inte. 1 de fall tillåtenlast per spik enligt tabell :321 reduceras enligt :31 eller:321, ökas spikantalet i motsvarande grad.

e) Delstängernas slankhetstal (2d, vid knäcklängd 1d i fig27 :2731 G) får vara högst 70 och inte större än den sam .mansatta stångens slankhetstal vid full samverkan (2).

Då antalet lika fält är fyra eller fem, får det enligt formel27:2733 beräknade effektiva slankhetstalet minskas med 6 %resp 12 To.

166

Tabell 27 :2732 Faktor kf vid kontinuerligt spikade stänger

Antaldelstäng-er

Tvärsnittk vid knäckning i

x-led y-led

2

4

4

b b

1,6

Figur 27 :2732

Figur 27 :2732

Figur 27 :2732

1

Figur 27 :2732

Ill-e

b

eMg

E elileb

Y

x

kF

Fig 27 :2732 Faktor k f vid olika slankhetstal

27:2

167

27:2

Fig 27 :2733 Tvärförbandets längd

Tabell 27 :2733a Stång sammansatt av två delstänger. Koefficienten C vidolika slankhetstal och relativa avstånd mellan delstäng-erna, = clb.

441å

ENE

13"-5 20 30 40 50 60

< j 2,5 2,2 2,0 1,8 1,62 2,1 2,0 1,9 1,7 1,63 och 5 1,7 1,7 3,7 1,6 1,5

1) För mellanliggande värden interpoleras rätlinjigt.

Tabell 27 :27336 Stång sammansatt av tre delstänger. Koefficienten C vidolika slankhetstal, Å, och relativa avstånd mellan delstäng-erna, = clb

21)520 30 40 50

<1

2 och

2,11,9

5 1,7

2,01,71,5

1,81,51,4

1,7 1,61,5 1,51,4 1,4

1) För mellanliggande värden interpoleras rätlinjigt.

168

27:3

:28 Stång utsatt för tryck eller dragning och samtidig böjning

För stång som är utsatt för axiell tryckkraft och samtidigt förböjning skall förhållandena mellan beräknade och tillåtna påkän-ningar uppfylla följande villkor:

t Gb < 1Gb till

(27:28a)

För stång som är utsatt för axiell dragkraft och samtidigt för böj-ning skall förhållandena mellan beräknade och tillåtna påkänning-ar uppfylla följande villkor:

6d

Gd till

Gb < 1Gb till

I ovan angivna villkor betecknar

Od3 Gb

610

Od till, intill

:3 FÖRBINDNINGAR

:31 Allmänt

(27:28b)

beräknad tryck-, drag- eller böjpåkänningtillåten tryckpåkänning beräknad enligt:272 (oh -=Ptin /A)tillåten drag- resp tillåten böjpåkänning.

Virket får i de delar som ansluts till varandra inte ha vankant,kvistar eller andra felaktigheter i sådan omfattning att förbind-ningens hållfasthet minskas. Vid mot fukt oskyddade permanentakonstruktioner skyddas i förbanden ingående bultar, brickor ochspikar mot korrosion.

Nedan angivna tillåtna laster gäller vid vanligt lastfall, för för-band av furu eller gran med en fuktkvot av högst 18 %. Vid ex-ceptionellt lastfall eller andra fuktkvoter gäller värdena multipli-cerade med följande faktorer:

Exceptionellt lastf all 1,4Fuktkvot 18 % < u 27 % 0,85

u > 27 % 0,75

:311 Beträffande fuktkvot i olika material se :211.

169

6* - BABS 1967

27:3

:32 Spikförband

:321 Tillåten last vid tvärkraftUppfyller spikförband med spikar slagna i sidträ vinkelrätt motfibrerna nedan under a) - e) angivna fordringar tillåts för räff-lad trådspik enligt SMS 1382 och 1383 i konstruktionsvirke avfuru eller gran de i tabell 27:321 angivna spiklasterna. För rundtrådspik enligt SMS 1384 gäller lastvärdena för räfflad trådspikmultiplicerade med faktorn 0,8.

a) Spikens draghållfasthet skall vara lägst 4 000 (2-d) kplcm2,där d är spikens tvärmått i cm.

b) Spikens tvärmått får vara högst 1/7 av virkestjockleken.c) Avståndet från verksamt skär till spikspets (förankringslängd =

virkestjocklek då spik går igenom virket), 1', skall vara minst12 d vid enskärigt förband och vid tvlskärigt förband då spi-karna i förbandet är slagna från samma sida (se fig 27 :321a)och 7 d vid tvåskärigt förband då spikarna är slagna med unge-fär lika antal från båda sidor (se fig 27 :321b ).

d) I varje anslutning insätts minst fyra spikar. Högst tio spikar irad efter varandra får medräknas.

e) För minsta avstånd mellan spikar (centrum till centrum) ochfrån spikar till virkets kanter och ändar (centrum till kant)gäller för olika typer av anslutningar de mått som anges i fig27:321c, där d betecknar spikens tvärmått. För angivna mini-miavstånd gäller 20 % tolerans under förutsättning att totalaantalet spikar per given fogyta inte ökas. Vid användning avspikningsplåtar, som armerar mot sprickbildning, får dock spik-tätheten ökas enligt :322. De i fig 27:321c angivna spikavstån-den gäller även vid spikning från båda sidor i spikförband en-ligt fig 27 :321d under förutsättning att 12 d 1' < N-3 d.

Spiklast enligt tabell 27:321 reduceras vid följande avvikelser frånfordringarna enligt a) - d) ovan.

aa) För varmförzinkad trådspik multipliceras angivna tillåtna las-ter med faktorn 0,85.

bb) Vid grövre spik än 1/7 av virkestjockleken multipliceras last-b

värdena medd '

varvid b betecknar den tunnaste anslutan-

de virkesdelens tjocklek och d spikens tvärmått. Virkets tjock-lek får inte vara mindre än 5 d.

170

27:3

cc) Då förankringslängden l' vid ensidig spikning (se fig 27 :321a)är mindre än 12 d multipliceras tillåten spiklast i skäret medY/12 d, dock skall förankringslängden vara minst 7 d.Då förankringslängden vid dubbelsidig spikning (se fig27 :321b) är mindre än 7 d multipliceras tillåten spiklast i skä-ret med 1'17 d, dock skall förankringslängden vara minst 5 d.

dd) Vid mindre spikantal än fyra i anslutningen reduceras tillåtenspiklast med 1/3. Antalet spikar i en anslutning skall varaminst två.

:3211 Vid torrt eller hårt virke bör med hänsyn till spräckningsris-ken relativt klena spikar användas. Grova virkesdimensionerbör med hänsyn till ogynnsam inverkan av kryrnpning ochsvällning inte hopfogas med spikning.

Med hänsyn till risken för sprickbildning bör spikarna i spik-raderna placeras något förskjutna i förhållande till varandra(i sicksack).

c

Fig 27:32Ia Enskärigt förband (A och B) och tvåskärigt förband med spi-kar i fogen slagna från en sida (C).

Fig 27:32Ib Tvåskärigt förband med spikar i fogen slag a från båda sidor.

171

27:3

Fig 27:321c Minsta spikavstånd vid olika typer av anslutningar

172

27:3

Fig 27:321d Spikar från båda sidor i mellanstycke

Tabell 27 :321 Tillåten last p å räfflad trådspik enligt SMS 1382 och 1383 ifuru och granuirke med fuktkuot högst 18 %

Spikdimensionl)

Tvärmått Längd

Tillåten spiklastP till

Lämplig virkes-tjocklek i för-bandet

n1132 itillit HUD kp/skär tum

21 2,1

23 2,3

25 2,528 2,831 3,134 3,437 3,740 4,043 4,347 4,751 5,155 5,560 6,065 6,570 7,080 8,0

1I 2

21/22

21/2

21/233445566789

1012

40 17 5/8

5060

1717

3/4

7/850 20 %60 20 7/a60 2575 30 3/4-175 35 7/8-13/4

100 45 1-11/2100 50 1-11/2125 60 13/4-11/2125 70 11,4-2150 80 11/2-2150 90 11/2-2175 100 11/2-21/2200 110 2-21/2225 120 2-3250 140 2-3300 170 21/2-3

1) Spik betecknas med längd x nr och SMS-beteckningExempel : Räfflad trådspik 75 x 28 SMS 1382

173

27:3

:322 Användning av spikningsplåtarUnder förutsättning att plåtar med en tjocklek av minst 1/8 avspikens tvärrnått anbringas såväl i fogarna som mot av spikningenberörda virkesytor och att spikningen sker med de yttersta spikar-na först får spikantalet på den av plåtarna täckta ytan ökas intilltre ggr normalt antal. Avstånden mellan spikar och till virkets kan-ter och ändar minskas i proportion till normala värden. Tillåtenspiklast per skär enligt :321 reduceras därvid genom multiplika-tion med en faktor kN enligt följande :

Antal spik (ggr normalt antal) 2 2,5 3

Reduktionsfaktor kN 1 0,9 0,75

:323 Tillåten last vid axiell dragningVid axiell belastning gäller för spikar, slagna i sidträ vinkelrätt motfibrerna och i virke av furu eller gran med i stort sett konstantfuktkvot, i tabell 27:323 angivna tillåtna spiklaster. Lasten P (kp)är uttryckt i spikens tvärmått d (cm) och förankringslängd / (cm)(se fig 27:323).

I virke, som kan väntas torka efter spikning, tillåts 70 % av ovan-stående utdragslaster.

Tabell 27 :323 Tillåten spiklast vid axiell dragning

SpiksortSpiklast P kp

Vanligtlastfall

Exceptionelltlastfall

Räfflad trådspik') 13 dl 15 dlRund trådspik 10 dl 12 dlSkruvspik 15 dl 18 dlKamspik 20 dl 25 dl

1) Gäller även andra spikar mcd fyrkanttvärsnitt.

174

:3231

273

Fig 27 :323 Axiell last på spik

Spikar i ändträ i fiberriktningen bör räknas överföra utdra-gande kraft endast i provisoriska konstruktioner och endastdärest större fuktväxlingar i virket inte behöver befaras.Högsta tillåtna last sätts därvid till 50 To av tillåten last vidspikning i sidträ.

:33 Bultförband utan mellanläggsbrickor

:331 Tillåten lastUnder förutsättning att följande under a) c) angivna fordring-ar uppfylls, tillåts vid bultförband på varje bult en last i kp inteöverstigande det minsta värde, som erhålls enligt nedanståendeformler, för erukärigt, tvåskärigt resp flerskärigt förband.

a) Bult skall vara av lägst kvalitet D40 enligt SMS 1740. Bult för-ses i båda ändar med underläggsbrickor av stål med tvärmått(diameter eller kantlängd) av minst 3 d och med tjocklek avminst 0,3 d, där d är bultdiametern.

b) Avstånd mellan bultar och från bult till virkeskant skall minstuppgå till vad som anges i fig 27 :331.

c) Bulthål utförs så att bult måste trängas in. Bult åtdras så attgod anliggning mellan virkesdelarna erhålls. Erforderlig efter-dragning verkställs sedan virket torkat.

Enskärigt bultförband

P till =

229015

70

(41 bi+ k 52 b2) dk,, b, d41 b, d+ 80 d2

(27:331a)

d2A/k. med

175

27:3

alt

a

Fig 27 :331 Minsta bultavstånd vid olika typer av anslutningar (d =bultdiameter)

176

27:3

där b, och b2 = virkesdelamas tjocklek i cm varvid beteckning-arna väljes så att 41 b1 < k02

d = bultens diameter i cmka, och ka, =faktorer som beror av vinkeln (a) mellan kraft-

riktning och fiberriktning i resp virkesdel enligttabell 27 :331

ka, med =, medelvärde av k01 och ku

Symmetriskt tuåskärigt bultförband

90 ka, b, d180 ka, b, d30 kal b1 d + 160 d2

340 d2 -N/ k, med

P en = (27:331b)

där b2 = tjockleken i cm hos vardera av sidostyckenab, = tjockleken i cm hos mittstycketd = bultens diameter i cmka, och ka, =faktorer som beror av vinkeln (a) mellan kraft-

riktning och fiberriktning i resp virkesdel enligttabell 27 :331

ka med = medelvärde av 1c01 och 162

Tabell 27 :331 Värden på faktor kr.,,

Vinkel a mellankraftriktning ochfiberriktning

k vid bultcliametern d i cm 11

= 0,6 d = 1,2 d 2,5

00 1,00 1,00 1,00300 4,00 0,89 0,80450 1,00 0,80 0,67600 1,00 0,72 0,57900 '1,00 0,66 0,50

1) För mellanliggande värden på diametern och vinkeln interpoleras rät-linjigt.

Flerskärigt bultförband

Tillåten last på bult i flerskärigt förband beräknas på följande sätt.Tillåten last på bult i ytterdel beräknas som om ytterdelen voresidostycke i ett tvåskärigt förband. Tillåten last på bult i mellan-del beräknas som om mellandelen vore mittstycke i ett tvåskärigtförband med de båda närmast liggande virkesdelarna till sidostyc-ken. Hänsyn tas därvid till vinkeln mellan virkesdelarna enligtovanstående.

177

27:3

:3311 Högsta tillåtna last per bult, då fiberriktningen är parallellmed kraftriktningen, samt lämpliga dimensioner för under-läggsbrickor framgår av tabell 27 :3311.

Tabell 27 :3311 Högsta tillå'tna last per bult, då kraftriktningen ar paral-lell med fiberriktningen (a = 00 )1)

Underläggsbrickorfyrkantiga

Enskärigtbultförband

Symmetriskt tvåskärigtbultförband

Bult- Ytter- Tjock- Bok- Minsta Till- Minsta virkes- Tillåtendia- mått lek bål i virkes- låten tjochiek2) last per

metermrn

minst minst bricka tjock-lek2)

lastper

bult2)

b ult2)

ckeSido-stycke

'11111 tu kp om tum kp

12 40 4 14 21/2 220 21/2 11/4 34016 50 5 17,5 3 380 3 11/2 59019 60 6 21 31/2 540 31/2 11/4 83022 70 7 24 4 720 4 2 110025 80 8 27 41/2 920 41/2 21/4 142032 100 10 34 6 1540 6 3 2360

1) Om kraftriktningen inte sammanfaller med fiberriktningen, minskas itabellen angiven tillåten last enligt ovanstående formler.

2) Vid användning av virke med mindre tjocklek än som för viss bult-diameter angetts i tabellen beräknas den tillåtna lasten enligt ovanangivna formler.

:34 Bultförband med mellanläggsbriekor

:341 Tillåten lastUppfyller bultförband med mellanläggsbrickor följande under a)- d) angivna fordringar, får tillåten last räknas som summan avtillåten bultlast enligt :33 och tillåten last på brickor.

178

:3411

27:3

a) Centrumaystånd mellan bultar samt kantavstånd tillåts inteunderstiga de mått som anges i nedanstående sammanställningoch inte heller vara mindre än vad som föreskrivs för bultför-band utan mellanläggsbrickor.

AvståndTandbrickor

Runda Fyrkantiga

Centrum till centrum 1,25 Dl) 1,5 DI)

Centrum till virkeskant :

Taggbrickor

1,75 Dl)

i fiberriktningen 1,25 D 1,5 D 1,75 D

vinkelrätt mot fiber-riktningen 0,6 D 0,7 D 0,8 D

1) D anger för fyrkantig bricka kantlängden och för rund bricka diametern.

b) Bulthålen utförs så att bulten måste trängas in. Förbandethoppressas så. att tänderna, resp taggarna, helt tränger in ivirket. Erforderlig efterdragning verkställs, sedan virket tor-kat.

Minsta virkestjocklek för virkesdel i enskärigt förband samtför sidostycke i tvåskärigt och ytterdel i flerskärigt förband ärvid tandbrickor H samt vid taggbrickor 1,5 H, där H ärbrickans totala höjd. För rnittstycke i tvåskärigt eller mellandeli flerskärigt förband är minsta virkestjockleken vid tandbric-kor 1,5 H samt vid taggbrickor 2 H.

d) Underläggsbrickor (ytterbrickor) under trä skall ha ett tvär-mått (diameter eller kantlängd) av minst 4 ggr och en tjocklekav minst 0,4 ggr bultdiarnetern.

Som tillåten last på tvåsidigt tandad bricka av fabrikat Bull-dog eller därmed likvärdig godtas i tabell 27 :3411a angivnavärden.

Som tillåten last på taggbricka av fabrikat GS eller därmedlikvärdig godtas i tabell 27 :3411b angivna värden.

179

27:3

Förbanden kan sammandragas med särskilda verktyg, pres-sar, specialbultar eller med de till förbandet hörande bul-tarna. I sistnämnda fall måste bultarna och underläggs-brickorna väljas förhållandevis kraftiga.Om vid bultförband med mellanläggsbrickor bultarna inteutförs med sådan passning i bulthålen som anges i :341b)godtas på förbandet endast i tabellerna 27 :3411a och27 :3411b angivna tillåtna laster för tandbrickor och respek.tive taggbrickor.

Tabell 27 :3411a Två,ddigt tandade brickor av f abrikat Bulldog eller där-med likvärdiga') . Tillåten last vid vanligt lastf all perbricka, då kraftriktningen är parallell med fiberrikt-ningen.2)

Yttermått Höjd Antaltänder

Plåt-tjock-

Tillåtenlast per

Form åt var-dera

lek ca bricka

tum mm mm sidan mm kp

Runda

Ovala

221/2333/441/2

48627595

117

1216192432

12 1,012 1,312 1,312 1,418 1,5

220300490500750

3 x 5 70 x 130 28 14 1,5 520

Fyrkantiga3) 4 x4 100x 100 16 28 1,4 7005 x 5 130 x 130 20 28 1,5 900

1) 1 tabellen angivna tillåtna laster per bricka gäller inte tandbrickor avannat utförande, t ex med mindre höjd.

2) Då kraftriktningen är vinkelrätt mot fiberriktningen tillåts 3/4 av itabellen angiven tillåten last. Vid i förhållande till fiberriktningensnett kraftangrepp erhålls den tillåtna lasten genom efter vinkeln rät-linjig interpolering mellan de tillåtna lasterna i fiberriktningen ochvinkelrätt mot denna.

s) Den för fyrkantiga brickor angivna tillåtna lasten gäller under förut-sättning att två av brickans sidor sammanfaller med kraftriktningen.Då brickan placeras på sådant sätt att dess diagonal sammanfaller medkraftriktningen multipliceras angivna värdena med 0,8.

180

27:3

Tabell 27 :3411b.Taggbrickor au fabrikat G S eller därmed likvärdiga.Tillåten last per bricka, då kraftriktningen är parallellmed fiberriktningenl)

Ytterbrickor Taggbrickor

Dimension Dimension Tillåten lastper bricka

kpKantlängd Höjd

rnm mrnKantlängd

muaHöjdmm

78 18 60 18 45091 24 77 24 600

105 24 90 28 800122 30 102 30 1 000130 30 116 34 1 200162 40 142 44 .1 650

1> Då kraftriktningen är vinkelrätt mot fiberriktningen, tillåts högst 3/4av angiven tillåten last. Vid i förhållande till fiberriktningen snett kraft-angrepp erhålls den tillåtna lasten genom efter vinkeln rätlinjig inter-polering mellan de tillåtna lasterna i fiberriktningen och vinkelrättmot denna.

:35 Skruvförband

:351 AllmäntFör träskruv utförd enligt SMS R 1573-1575 eller SMS 1576 ochinskruvad vinkelrätt mot fiberriktningen i furu- eller granvirke till-låts i :352 och :353 angivna laster.

181

27:3

:352 Tillåten last vid tvärkraftUnder förutsättning att nedanstående fordringar a) - d) är upp-fyllda tillåts vid enskärigt förband en tvärkraft inte överstigandedet minsta värdet enligt fatalier 27:352.

a) Virkestjockleken b skall vara minst 2 db) Förankringslängden skall vara minst 8 dc) Förborrning skall för ogängad del ske med god passning till

halsdiametern och för gängad del efter kärndiametern.d) Skruvavstånd enligt :331

Ptill =I40 ka b d160 d2 ka (27:352)

där Ptiu =tillåten tvärkraft i kp

4= faktor enligt tabell 27:331b = närmast skruvhuvudet belägen virkesdels tjocklek i cmd= skruvens halsdiameter i cm.

:353 Tillåten last vid axiell dragningFör skruvar med halsdiameter större än 0,3 cm för vilka förborratsenligt :352 c) och d) beräknas tillåten axiell dragkraft enligt for-mel 27 :353.

Ptg = c (10 + 40 d) lgf (27:353)

där Ptin = tillåten axiell dragkraft i kp

lgf = effektiv gängad förankringslängd i cmd = halsdiametern i cmc = faktor enligt tabell 27:353.

182

27:3

Tabell 27 :353 Värden på faktor c

Lastfall Virke av furueller gran

Virke av bokeller ek

VanligtExceptionellt

Torrt1) Vått4 Torrt1) Vått')(u<18%)(u>27%)(u<18%)(u>27%)

1,0 0,6 '1,5 0,9.1,2 0,7 1,8 1,1

1) För mellanliggande värden på fu.ktkvot interpoleras rätlinjigt för värdenpå faktorn c.

Minsta avstånd mellan skruvar och från skruv till virkets kanter ochändar beräknas såsom vid bultar, varvid som värde på d insättesskruvens halsdiameter.

183

..... .... y ..... X.M.ph.M.Y1.1100.0.1..yom .......... K .......... w .. .... Oml

........ . ...... .....

........ ................... .............. M.FM ............................. . .....

184

BYGGNADSHYGIEN OCH BRANDSKYDD

Denna avdelning behandlar byggnads fuktskydd, värme- och ljud-isolering, ventilation m m. Vidare behandlas byggnadstekniskabrandskyddsbestämmelser. Avdelningen är indelad i följande ka-pitel :

Kap 31 Byggnadshygieniska anordningar32 Fukt- och vattenisolering33 Värmeisolering34 Ljudisolering35 Beräkning av värmeeffektbehov36 Ventilation37 Brandskydd38-39 (Vakant)

Kapitel

31 Byggnadshygieniska anordningar

Bred spalt = bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt = råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 Hänvisningar

Kapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.Hälsovårdsstadgan och lokal hälsovårdsordning.

Livsmedelsstadgan.

Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar för kiosker (nr 47) ochrestauranger (nr 53).

:02 Begreppsbestämningar

Med sanitärutrymme avses här ett till byggnad hörandesärskilt utrymme för badkar, tvättställ, bide, dusch, klosett,urinoar eller anordning för tvätt.

185

31:0

Med boningsrum avses här sovrum, vardagsrum, matrumo d för säng- eller sittplatsmöblering avsett utrymme i bostads-lägenhet samt gästrum för övernattning i hotell, pensionatm m.

Med matlagningsutrymrne avses här kök, kokvrå eller kok-skåp.

Med linsmedelslokal avses i 8 § livsmedelsstadgan angivenlokal.

:1 ALLMÄNNA FORDRINCAr.

:11 Belysning

Boningsrum och matlagningsutryrnme i bostadslägenhet avsådan storlek att en person kan vistas däri förses lämpligenmed väggfönster.

Med väggfönster avses i yttervägg anbringat fönster. Somväggfönster godtas även fönster i yttertaket beläget underrumstakets nivå, om det har en lutning på minst 1:0,6(minst ca 60° lutningsvinkel mot horisontalplanet).

:12 Täthet m m

:121 Skydd mot gas och luktVäggar och bjälklag i byggnad med boningsrum, arbetsrum ellerlivsmedelslokal utförs med erforderlig täthet med hänsyn tillspridning av lukt. Vidare utförs konstruktionerna så att de hind-rar spridning av giftiga gaser.

:1211 Beträffande tätning mot pannrum, garage ni fl utrymmendär giftiga gaser eller besvärande lukt kan uppträda se kap36:1513, 36:157, 43:132, 44:133 och 67:33.

:122 Skydd mot insekterVäggar och bjälklag i byggnad med boningsrum, arbetsrum ellerlivsmedelslokal utförs med erforderlig täthet så att spridning avinsekter hindras.

:1221 Det bör särskilt beaktas att fogar mellan element samt attrörgenomföringar o d utförs täta på ett varaktigt sätt medhänsyn till förekommande rörelser av termihk eller annanart. Det bör uppmärksammas att fogarna vid fasadelementm m utformas så att erforderlig luftning ej hindras.Beträffande åtgärder mot spridning av skadeinsekter vidrivningsa.rbete se 13 :31.

186

31:2

:123 Skydd mot råttorVentilationsöppningar, genomföringar av rör, ledningar och kulver-tar samt dörr eller lucka till soputrymme, matkällare o d förråttor begärliga utrymmen utförs så att erforderligt skydd mot råt-tor erhålls

:1231 Godtagbart skydd mot råttor erhålls om följande iakttas be-träffande ventilationsöppning mot det fria, dörr eller luckatill soputrymme, matkällare o d samt tätning av genom-föringar av rör och andra ledningar samt kulvertar.Ventilationsöppning mot det fria placerad 1 m eller lägreöver angränsande marknivå förses med råttsäkert skydds-galler, skyddsnät eller motsvarande anordning. Oppningar isådan anordning görs högst 10 mm breda och nät utförsav för ändamålet lämpad metalltråd av erforderlig hårdhet(t ex ståltråd, mässingstråd eller bronstråd men inte alumi-niumtråd eller tråd av annan mjuk metall) med minst 0,7mm trådtjocklek.Dörr eller lucka till soputrymme, matkällare o d utförs såatt springor mellan dörrblad och tröskel samt karmsidostyckenblir högst 5 rum breda. Ventilationsöppning i sådan dörrplacerad 1 m eller lägre över angränsande mark- eller utan-förvarande golvs nivå förses med galler eller nät på sätt somsägs i föregående stycke.Genomföringar av rör och andra ledningar i källarvåningsgolv, ytterväggar och begränsningsväggar mot angränsandeoutgrävda utrymmen samt i kulvertar tätas på varaktigt sätt,varvid beaktas förekommande rörelser av termisk eller an-nan art.

:2 SÄRSKILDA LOKALER

:21 Entr&r

Ingång från det fria till bostadslägenhet ges betryggande vind-skydd.

:211 Som dörr till bostadsentre direkt från det fria godtas dubbeldörr eller enkeldörr av härför lämpad konstruktion. Inomområde med särskilt kallt eller blåsigt klimat anordnas lämp-ligen vindfång, om dörr saknas mellan entreutryrnme ochboningsrum.

:22 MatlagningsutrymmenGasspis, gasolspis o d med fler än tre hälibrännare får inte in-stalleras i matlagningsutrymme, som har mindre golvyta än 4,0m2 eller mindre volym än 10,0 m3, i båda fallen inredningen in-räknad. I matlagningsutrymme som inte är beträdbart och som

187

31:2

kan avstängas med luckor (kokskåp) får gasinstallation inte ut-föras.

:23 Sanitärutrymmen

I bostadslägenhet, som inte uteslutande är avsedd för enpersons-hushåll (studentbostäder o d), skall minst en klosett vara till-gänglig direkt från tarnbur, hall, passage eller annat neutraltutrymme.

Utrymme med klosett får inte stå i omedelbar förbindelse (genomdörr eller annan öppning) med livsmedelslokal och får i regel inteheller stå i omedelbar förbindelse med matlagningsutryrnme.

:231 I bostadslägenhet uteslutande avsedd för enpersonshushåll(studentbostad o d) godtas att klosettrum står i direkt för-bindelse med rum, tambur e d vari inryms kokskåp.

I bostadslägenhet med tillgång till särskilt klosettrum, somkan nås från neutralt utrymme, godtas dörr mellan kök ochutrymme som förutom badkar och/eller anordningar förtvätt även inrymmer klosett, om följande villkor uppfylls :a) Utrymmet kan förutom från köket även nås {rån neu-

tralt utrymme.b} Dörren mellan utrymmet och köket utförs med sådan ljud-

isolering att ett medelreduktionstal på ca 25 dB fås, mättdå dörren är insatt i byggnad. (Jfr 34 :44).

c) Ventilationen anordnas enligt 36 :213.:232 Med neutralt utrymme avses här utrymme så placerat att in-

gång därifrån till klosettrum inte blir störande ur bostads-hygienisk eller allmän trivselsynpunkt.

188

Kapitel

Fukt- ocl vattenisolering

Bred spalt=bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt =råd och anvisningar st ni

: 0 INLEDNING

: 01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar ni m.

:02 BegreppsbestämningarFukthalt. Fuktinnehåll i ett material betäknat i procent avmaterialets volym eller vikt (det senare mindre vanligt) ifuktigt tillstånd. Anges i volymprocent eller i viktprocent.

Fuktkvot. Fuktinnehäl i ett material beräknat i procent avmaterialets vikt i torrt tillstånd. Anges i viktprocent.Kapillärbrytande skikt. Materialskikt som förhindrar kapillärvattenuppsugning, antingen på grund av skiktets egen täthet(t ex asfaltskikt) eller på grund av porernas storlek i skiktet(t ex gruslager).Angspärr. Materialskikt som hindrar transport av vattenångagenom byggnadsdel.

: 1 ALLMÄNNA FORDRINGAR

Byggnad utformas så, att den bereder erforderligt skydd mot fukt.Dess olika delar konstrueras så, att ett för byggnadens ändamåloch användning lämpligt inomhusklimat kan uppnås. Dessutomutformas och utförs byggnadsdelarna så, att byggfukt kan avduns-ta och så, att inbyggda material får lämplig fuktkvot med hänsyntill deras funktion och beständighet.

:2 KONSTRUKTIV U 1 k ORMNING

: 21 Allmänt

Byggnads olika delar konstrueras så, att erforderligt skydd uppnåsmot uppkommande fuktangrepp av nederbörd, spillvatten, mark-fukt och luftens innehåll av vattenånga. I detta syfte anordnasdränering, kapillärbrytande skikt, vattenisolering, vattentäta kon-

189

32:2

struktioner, ventilation samt luft- och ångspärr i enlighet med vadsom sägs i avsnitten :22 :29. Där så erfordras anordnas ventile-rade luftspalter.

Konstruktioner som omsluter byggnaden görs så lufttäta, att förbyggnadens funktion och beständighet skadlig nedfuktning inteuppkommer som följd av kondensation av vattenånga Vid utläck-ning av varm luft mot kallt konstruktionsskikt.

Anordnas luftspalt, skyddas konstruktionen innanför luftspaltenså, att värmeisoleringsförmågan hos densamma inte försämras pågrund av luftrörelser i sådan grad att olägenheter uppkommer.Luftspalt innanför regnskyddande beklädnad förses med öppning-ar, så att eventuellt inträngande vatten kan avledas på lämpligtsätt.

:211 Behovet av ångspärr i byggnadskonstruktion bör bedömasmed hänsyn till konstruktionens funktion och beständighet.Hänsyn bör därvid tas bl a till skillnaden i ångtryck på kon-struktionens bägge sidor, klimatförhållandena inne och ute ,

samt konstruktionens uppbyggnad och förmåga att uppta ochavge fukt.Angspärr placeras lämpligen i den del av konstruktionendär ångtrycket är störst, vanligen på den varma sidan. Omångtätt skikt anbringas på annat sätt, t ex såsom takpapppå ett massivt lättbetongtak, måste förutsättningarna varasådana att konstruktionen ej får hög fuktkvot under vinter-halvåret och att den kan torka ut i erforderlig grad undersommarhalvåret. Massiv konstruktion med ångtätt skikt pådess kalla sida bör ej användas intill lokal med hög luft-fuktighet.

:212 I träkonstruktion som har relativt täta ytskikt på bäggesidor om ett luftgenomsläppligt värmeisoleringsmaterial ärrisken för fukt- och rötskador stor, om varm luft kanläcka ut mot kallt konstruktionsskikt eller om vattenångai för stor omfattning kan diffundera mot sådant skikt,eftersom kondensation av vattenånga då kan ske undervissa temperaturförhållanden. Sådan konstruktion måste där-för först och främst vara tillräckligt lufttät i den varma si-dan, varför springor och hål inte bör förekomma i störreomfattning i det lufttätande skiktet. Därjämte bör den varmasidans ytskikt inte ha större ånggenomsläpplighet än 0,01g/m2 h mm Hg och vara minst fem ggr tätare än den kallasidans ytskikt för att kondensation inte skall ske av diffun-derande vattenånga. För konstruktion med särskild ventila-tion av värmeisoleringsmaterialet gäller andra villkor, sominte här kan anges generellt. I regel gäller dock att ventila-tionen inte bör göras större än som är nödvändigt för attföra bort den fukt som kan tränga genom konstruktionen.

190

32:2

:22 Mark

:221 Avledning av ytvatten .

Mark invid byggnad läggs i sådan lutning från byggnaden att yt-vatten kan avledas,

:2211 Marklutningen intill byggnad bör bedömas bl a med hänsyntill terrängens lutningsförhållanden kring byggnaden, mar-kens genomsläpplighet och eventuell förekomst av närbelägnaavloppsbrunnar. I fig 32:2211 visas lämplig lutning på mark-ytan kring byggnader med golv direkt på mark, då markenär förhållandevis plan. Lutar marken åt ett håll, bör till-räcidiga frånlut anordnas vid den sida av byggnaden därmarken ligger högst.

.?..-15 cm Minstalutning 1:50

-15 cm Minstalutning 1;50

Fig 32:2211. Exempel på lämplig lutning på markytan kringbyggnader med golv direkt på mark enligtByggforskningens småskrift nr 22.

:222 DräneringJordlager invid och under byggnad dräneras, där så erfordras, föravledning av ytvatten som tränger ner i jorden.

Om källaryttervägg består av murverk eller annan ej vattentätkonstruktion, återfylls med dränerande material intill väggen,

:2221 Behovet av dränering bedöms främst med hänsyn till ter-rängens lutning, jordlagrens genomsläpplighet och kapillari-tet och grundkonstruktionens täthet,Dräneringsledning bör normalt läggas med en lutning avminst 1 :200. Vattengångens högsta läge bör i regel liggaminst 25 cm under överytan i angränsande golv. Förekommervärmeisolering i golvet bör nämnda mått räknas från isole-

191

32:2

ringens undersida. Mindre lutning för dräneringsledningeneller högre läge för vattengången kan väljas, om gynnsammadräneringsförhållanden råder och om särskilda skäl så på-fordrar.

För att dräneringsledning inte skall slamma igen bör rörenlägga.s i osorterat grus, d v s grusmaterial som även inne-håller finare partiklar än grusfraktionen (se 23:02). Lämp-ligen används vanligt osorterat naturgrus. Läggningsbäddenbör vara minst 5 cm tjock och återfyllnaden minst 30 cmtjock.

Dränering för byggnad med lokaler som har golv över av-loppsledningens nivå ansluts lämpligen till avloppsledningenvia rensbrunn. För utrymmen som ligger lägre än avlopps-ledningens nivå men över högsta grundvattenytan bör nor-malt anordnas dränering till pumpgrop, såvida inte konstruk-tionen utförs vattentät. Beträffande lokaler under grundvat-tenytan och dränering i avsikt att sänka grundvattenytanhänvisas till :232.

:2222 Exempel på lämplig återfyllnad utanför murad källarytter-vägg visas i fig 32:2222.

o'ri-

v maIjord,Iaer

Murad ullarytiervägg

Valfritt ededyllnadsmaferial

Aterfyllnad av osorterat grus

Fig 32;2222 Exempel på återfyllnad utanför murad källaryt:-tervägg.

192

32:2

:23 Grunder

:231 AllmäntGrundkonstruktion anordnas så, att för konstruktionens funktionoch beständighet skadlig nedfuktning inte uppkommer. Källaryt-tervägg och källargolv utförs eller behandlas så, att tillräckligtskydd mot fukt fås i källaren.

:2311 Murad källaryttervägg bör i regel förses med ett kapillärbry-tande skikt, t ex av asfalt. Väggens insida bör ej förses medditlusionshindrande beläggning eller målning.Finns fuktisolering på källarvägg bör urschaktningen återfyllasmed sådant material och på sådant sätt att fuktisoleringen inteskadas (jfr :222).

:232 Utrymme under grundvattenytanUtrymme beläget under högsta grundvattenytan utförs i regelmed golv och väggar i vattentät konstruktion.

:2321 Med hänsyn till svårigheterna att utföra helt vattentäta kon-struktioner bör man i möjligaste mån undvika att anordna ut-rymmen under grundvattenytan.En möjlighet att slippa vattentät konstruktion är att genompurnpning permanent sänka grundvattenytan. Sådan sänk-ning av grundvattenytan bör dock ske endast där den inte kom-mer att förorsaka rörelser (sättningar) i närbelägna byggna-der eller menligt inverka på grundvattentillgången för när-belägna fastigheter. Risk för att sättningar kommer att in-träffa i närbelägna byggnader till följd av grundvattensänk-ning föreligger bl a då byggnaderna är grundlagda medelstplattor på kompressibla jordlager eller på pålar eller på rust-bädd av trä samt i fråga om golv på mark.

:233 Golv på markGolvkonstruktion direkt på mark utförs så, att den ger erforder-ligt skydd mot markfukt.

Golv på icke självdränerande jord läggs på kapillärbrytande ochdränerande skikt med en tjocklek större än den kapillära stighöj-den i skiktet.

Lämplig ångspärr eller luftningsanordning anordnas i golvkon-struktion med tät eller fuktkänslig golvbeläggning, där fukt- ochuppvärmningsförhållandena så kräver.

:2331 Som kapillärbrytande och dränerande skikt godtas ett 15cm tjockt skikt av grus, om gruset inte innehåller fraktioner

193

7 - BABS 1967

32:2

som vid siktning i naturfuktigt tillstånd passerar maskvidden2 mm. Om skiktet skall avleda grundvatten i större mängd,t ex i samband med grundvattensänkning, dimensioneras skik-tets tjocklek även med hänsyn härtill.Kapillärbrytande och dränerande skikt packas lämpligen en-ligt 23:53322, andra stycket.Vid värmda golv direkt på mark och då värmekulvert ärframdragen under golvet bör ångspärr i regel anbringas un-der golvkonstruktionen,

:234 Ventilerat utrymme under bottenbjälklagUtförs byggnad med slutet, ventilerat utrymme under bottenbjälk-laget, s k kryputrynune, iakttas följande.a) Jordlagret närmast under det ventilerade utrymmet dräneras

så att vatten inte kan bli stående i utrymmet. Dräneringen fåruteslutas, om marken består av självdränerande jordart.

b) Markytan rensas från virkesrester och annat organiskt materi-al som kan ruttna.

c) Utrymmet ventileras antingen genom öppningar mot det friaså placerade och utformade att god genomluftning uppnås,eller på annat sätt med motsvarande ventilationseffekt. Gallerinsätts i ventilationsöppningarna.

:2341 Ventileras utrymme under bottenbjälklag av trä enbart ge-nom öppningar i grundmuren erhålls i regel tillräcklig luft-omsättning, om utrymmet har en fri höjd av minst 30 cmoch ventilationsöppningarna är raka och har en total genom-strömningsarea (summan av in- och utsugningsöppningarna)av minst 20 cm2/m2 bjälklagsyta. Om marken i utrymmettäcks med material som i tillräcklig grad förhindrar att av-dunstad markfukt tränger upp i kryputrymmet, kan öpp-ningarnas genomströmningsarea dock minskas till 10 cm2/m2bjälklagsyta. Vid bottenbjälklag av betong eller lättbetongbör ventilationsöppningarnas totala genomströmningsarealikaså vara minst 10 cm5/m2 bjälklagsyta. öppningarnas undrekant bör ligga minst 10 cm över den yttre markymn. Finnshjärtmur i kryputrymmet måste denna i regel förses medventilationsöppningar så att ventilation kan ske tvärs överutrymmet.Ytterväggsgaller 15 x 15 cm typ Gy enligt SIS 60 00 08räknas ha 160 cm2 genomströmningsarea; galler 15 x 15 cmav pressad plåt 100 cm2 genomströmningsarea,

:2342 Där slutet kryputrymme är avsett att kunna in.spekteras,vilket är fördelaktigt från bl a underhållssynpunkt, är detlämpligt att utrymmet ges en fri höjd av minst 60 cm.

194

32:2

:24 Ytterväggar

:241 Allmänt.

Yttervägg anordnas så, att den ger tillräckligt skydd mot neder-börden i de rådande klimatförhållandena. I områden där ytterväggofta utsätts för regn i samband med stark vind (slagregn) försesväggen med härför lämpligt utformad ytbehandling eller bekläd-nad. Yttervägg utformas dessutom med erforderlig hänsyn tillångtransporten ut genom väggen.Yttervägg förläggs på sådan höjd över mark eller skyddas så, attden inte i skadlig grad nedfuktas av stänk eller smältvatten. An-slutning mellan grund och yttervägg utformas så att skadlig ned-fuktning av väggen förhindras. I de fall då kapillärsugning frångrunden befaras, läggs ett kapillärbrytande skikt mellan grund-konstruktionen och den därpå vilande byggnadsdelen.

:242 Murad ytterväggMurad yttervägg utförs med helt fyllda fogar i den omfattningsom anges i 24:322. I vägg med luftspalt innanför beklädnads-skikt av mursten får dock vissa stötfogar lämnas öppna i ytter-muren för ventilation och dränering av luftspalten.

dubbelmur utformas anslutningarna vid dörr- och fönsterkarmaroch sockel så, att vatten inte kan rinna över från ytterrnuren tillinnermuren. Vad här sagts om dubbelrnur gäller även i principför murbeklädd träkonstruktion.

:2421 Vid murning av dubbelmur tillses att murbruk inte fallerner och bildar bryggor mellan inner- och yttermuren.

:243 Y tervägg med regelkonstruktion av träYttervägg med regelkonstruktion av trä i vilken poröst isolerings-material är anbringat förses med erforderlig invändig luft- ochångspärr.

:2431 Beträffande luft- och ångspärr i värmeisolerad träkonstruk-tion se :212.

:25 VindsbjälklagVindsbjälklag utförs tillräckligt luft- och diffusionstätt. Träbjälk-lag förses på undersidan med ångspärr, om det på ovansidan hardiffusionshindrande beläggning eller om avståndet till yttertaketär så ringa utefter större delen av taket att god genomluftning för-svåras.

195

32:2

:251 Beträffande luft- och ångspärr i värmeisolerad träkonstruk-tion se :212.

:26 Vindsutrymmen

Vindsutrymme ventileras antingen genom öppningar direkt motdet fria, så placerade att god genomluftning blir möjlig, eller påannat sätt med motsvarande ventilationseffekt.

:261 Godtagbar total area för ventilationsöppningarna su manav in- och utsugningsöppningania) är 20 cm2/m2 bjälklags-yta, om vindsbjälklaget innehåller luft- och ångspärr. Areanbör fördelas ungefär lika på in- och utsugningsöppningarna.I vindsutrymmen med branta tak bör utsugningsöppningarnaplaceras vid taknocken. oppningarna förses lämpligen medinsektsnät (jfr KBS publikation 1961 :3. Bekämpning avhusbocken och andra virkesförstörande insekter).

:27 YttertakYttertak utförs så, att det håller tätt mot regn, smältvatten ochyrsnö. Det läggs med tillräcklig och efter beläggningsmaterialetavpassad lutning samt förses med anordningar för att avledaregn- och smältvatten. Anslutningen mellan yttertak och väggskyddas med taksprång eller annan lämplig anordning.

Värmeisolerat yttertak av trä förses med erforderlig luft- ochångspärr på undersidan, om isoleringsskiktet är luftgenomsläpp-ligt.

:271 Särskild omsorg bör ägnas takets anslutning till skorstenar,takfönster och andra byggnadsdelar som sticker upp genomtaket.

:272 Beträffande luft- och ångspärr i värmeisolerad träkonstruk-tion se :212.

:28 Altaner och gärdsbjälklag

Altaner och gårdsbjälklag förses med vattenisolering samt, om såerfordras, ångspärr eller luftspalt (jfr :21). Där så erfordrasskyddas vattenisoleringen mot skador som följd av trafik ochsolbestrålning.

:281 Särskild omsorg bör ägnas utförandet av för inspektion ejtillgänglig vattenisolering samt dennas anslutningar mot väg-gar, dilatationsfogar, avloppsbrunnar o d.

196

:29 Golv, väggar och tak i "våta" utrymmen

:291 Golv

2911

32:3

Golv i badrum, tvättstuga och andra utrymmen i vilka spill avvatten normalt förekommer utförs vattentätt, om så erfordrasför att skydda byggnadsdelar och utrymmen under golvet. I rummed golvbrunn utförs golvet så, att bakfall eller svackor inte upp-står.

Risken för att bakfall och svackor uppstår som följd av ned-böjningar bör särskilt beaktas.Beträffande utförande av vattentätt golv genom beläggningmed vinylplastmatta, se KBS meddelande 1965:4.

:292 VäggarVägg i badrum eller annan lokal som utsätts för vattenspolning(=rörs vattenavvisande. Det vattenavvisande skiktet ansluts motgolvet så att vatten inte kan rinna in under golvets vattentätaskikt.

:2921 På vägg mot vilken badkär är tätt anslutet (inbyggt badkar)bör vattenisolering anbringas upp till 10 cm över badkaretsövre kant.

:293 TakI utrymmen där högt ångtryck kan förekomma under längre tidförses taket med ångspärr, om det innehåller material som kanskadas av röta eller material som kan suga upp större mängd avkondenserad vattenånga.

:2931 Det ovan anförda bör särskilt beaktas för rum som merakontinuerligt används så att högt ångtryck uppstår, t exbastu, torkrum och tvättstugor med öppna kokgrytor.

:3 ARBETSUTFÖRANDE

:31 Allmänt

Vid inbyggnad av material tillses att materialet har lämplig fukt-kvot med hänsyn till förhållandena vid inbyggnadstillfället. Över-stiger denna fuktkvot normalt uppkommande jämviktsfuktkvotför ifrågavarande konstruktion, tillses att materialet ges erforder-lig möjlighet att torka ut till jämviktsfuktkvot. Uttorkningensförlopp rättas efter vad som är lämpligt för materialet i fråga.

:311 Att lämplig fuktkvot föreligger vid inbyggnaden är särskiltviktigt för material som kan angripas av röta eller i vilket

197

32:3

stora rörelser uppkommer vid fukthaltsändring. Förhållande-na bör särskilt observeras för material som innesluts av tätaytskikt.

Vid inläggning av fyllnadsmaterial kring rör eller andra bygg-nadsdelar av metall bör tillses att materialen har så låg fukt-kvot att korrosion inte uppstår.

:312 Beträffande riktigt arbetsutförande se även :2311, :2331,:234, :2421, :271, :281 och :2911.

:32 Uttorkning av byggfuktFör att uttorkningen av byggfukt skall underlättas iakttas bl aföljande:

a) Avtäckningar och provisoriska vattenavlopp anordnas så, attregn- och smältvatten inte tränger in i byggnaden i skadligomfattning.

b) Uppvärmning påbörjas så snart det är lämpligt för ifråga-varande konstruktion. Om den permanenta värmeanlägg-ningen inte kan färdigställas på ett tidigt stadium, anordnasprovisorisk uppvärmning.

c) Lämplig och efter väderleken avpassad luftväxling anordnas.Att luftväxlingen är tillräcklig tillses särskilt i sådana utrym-men som ej dagligen beträds, t ex vindsutrymrnen och kryput-rymmen under bottenbjälklag.

:321 Om uppvärrnt betonggolv på mark har ångspärr under be-tongplattan, är det i regel nödvändigt att bortföra betong-plattans byggfukt genom upprepad på- och avkoppling avuppvärrnningen i golvet, innan tät eller fuktkänslig golvbe-läggning anbringas.

198

Kapitel

Värmeisolering

Bred spalt=bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt= råd och anvisningar m m

: 0 INLEDNING

: 01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

: 02 BegreppsbestämningarVärmegenomgångstal (k-värde) : Storhet som anger den vär-memängd som vid stationära förhållanden per timme passerarvinkelrätt genom en kvadratmeter av en planparallell bygg-nadsdel då skillnaden mellan lufrennper sturen på ömse sidorom byggnadsdelen är 1°C. Anges i k( ,1 [t" h°C.

Värrneledningstal (Å) : Storhet som anger den värmemängdsom vid stationära förhållanden per tiinme passerar vinkel-rätt genom 1 m2 av ett homogent materialprov med 1 m tjock-lek då temperaturfallet genom provet är 1°C.Anges i kcal/m h°C.Värrnemotständ (m) : Storhet som anger det motstånd motvärmeöverföring som ett materialskikt eller en planparallellbyggnadsdel bereder. Anges i m2 h°C/kcal.

vergångsmotstånd (ra, eller mu) : Storhet som anger det mot-stånd mot värmeöverföring som luftskiktet närmast intill enbyggnadsdels fria yta bereder. Ang, s i m2 h°C/kcal.

:1 FORDRINGAR PÅ VÄRMEIS OL ERINGSFORMÅGA

:11 Allmänt

Byggnad avsedd för stadigvarande bruk skall vara så värmeisole-rad och vindtät att lämpligt rumsklirnat kan uppnås i byggnaden.Byggnadsdelar som omsluter sådan byggnad skall utföras så, attde får högst de värmegenomgångstal som anges i :12 - :14. Vär-megenomgångstalen bestäms enligt :2. Byggnadsdelarna skall dess-utom göras så vindtäta att de förhindrar såväl direkt luftgenom-trängning (t ex genom springor) som sådan luftströmning inne ikonstruktionen som olägligt sätter ned värmeisoleringsförmågan.

111 Ur ekonomisk synpunkt kan det, beroende på konstruktion ochuppvärmningssystem, vara motiverat med kraftigare värmeiso-lering än som krävs i detta kapitel.

199

33:1

:12 Boningsrum

:121 Golv, väggar och takGolv, väggar och tak som omsluter boningsrurn utförs så, att defår högst de värmegenomgångstal som anges i tabell 33:121. Försmärre vägg- och bjälklagspartier får dock högre värmegenom-gångstal tillämpas, om hållfasthetstekniskt eller annat särskilt skälföreligger, i regel dock inte högre än som anges i kolumn 2 i tabell33:121. Nled boningsrum jämställs i fråga om värmeisolering kök,badrum, klosettrum och hall samt sådant utrymme i källare somanordnas för stillasittande verksamhet.

Tabell 33;121 Högsta tillåtna värmegenomgångstal (k-värden)i kcal/m2 h°C för boningsrum

Tem-pera-tur-on en.

ägtfigur33 :12

Väggmot det fria1)

Takmot det friaeller mot ickeuppvärmt ut-rymrne

Golv

Väggav en-bartmur-tegel

Annanväggmed enviktstörreän 100kg/m2

Väggmed envikt avhögst100kg/m2

Bäran-destom-me avsten-mate-rial

Bär -destum-me avträ

Bjälklag Oupp-värmtrolv di-rekt påmark4)

mot ivissmånupp-värmtutrym-

e2)

motickeupp-värmtutrym-me3)

motdetfria

2 3 4 5 6 7 8 6 10

I 0,80 0,60 0,40 0,40 0,35 0,60 0,40 0,35 0,40I 0,90 0,70 0,40 0,40 0,35 0,60 0,40 0,35 0,40

III 1,00 0,80 0,50 0,50 0,40 0,70 0,50 0,40 0,40V 1,10 0,80 0,50 0,50 0,40 0,70 0,50 0,40 0,40

1) Vägg mellan boningsrum och trapphus eller annat i viss mån uppvärmtbiutryrnme i vilket temperaturen beräknas bä lägre än +10°C utförs så,att dess värmegenomgångstal inte blir högre än 1,40 kcal/m2h°C.

2) Till "i viss mån uppvärmt utrymme" hänförs bl a källare med icke in-byggda värmeledningsrör samt kryputrymme under bottenbjälklag medviss uppvärmning från värmeledningsrör e d och med ventilationsöpp-ningar som högst uppgår till ca 10 cm2/m2 bjälldagsyta (jfr 32 :234).

3) Till "icke uppvärmt utrymme" hänförs kallt källarutrymme samt ickeuppvärmt kryputrymme under bottenbjälklag med ventilationsöppning-ar som högst uppgår till ca 20 cm2/m2 bjälklagsyta (jfr 32 :234).

200

33:1

4) Gäller för golvets yttre och inre randfält enligt fig 33 :251. Golvyta läng-re än 6,0 m från närmaste yttervägg får lämnas oisolerad. Vid beräkningav värmegenomgångstalet får värmemotståndet hos marken under gol-vet medräknas (jfr :212 och :25). Beträffande regler för värmeisole-ring av kantbalk och grundmur för ouppvärmda golv på mark se 23 :4323.

:122 FönsterFönster och glasförsedda delar i fönsterdörrar utförs så, att deinte får så höga värmegenomgångstal att olägenheter uppstår pågrund av kondensering, kallras eller för stor värmeutstrålning genomfönstren. Utförs fönstrens bågar eller karmar av metall, skalldessa vara så utformade, att olägliga köldbryggor inte förekommer.

1221 Vid bedömning av om tillräcklig värmeisoleringsförmåga före-ligger för glasytan i fönster och fönsterdörrar kan de riktlinjersom rekommenderats av Nordiska Kommitten för Byggnadsbe-stämmelser tjäna som ledning. Enligt dessa riktlinjer bör vär-megenomgångstalen inte överstiga de värden som anges i ta-bell 33 :1221. Beträffande värmegenomgångstal hos fönster se1:27.

Tabell 33:1221 Högsta tillåtna värmegenomgångstal (k-vär-den) i kcallrn2 h°C för glasytan hos fönsteroch fänsterdörr

Temperatur-zon enligtfig 33:12

Fönsteryta (f) /Total väggyta (F) 1)

fIF < 0,3 0,3<f/F<0,61 fIF > 0,6

2,7 2,7 2,1II 2,7 2,7 2,1

3,1 2,7 2,1IV 3,1 3,1 2,7

1) Förhållandet fIF beräknas för varje enskild yttervägg i ifrå-gavarande rum. Med I avses ytan av fönster och fönster-dörrar inom karmyttermått. I f medräknas inte ytan av ejglasförsedd vädringslucka eller ej glasförsedd del av föns-terdörr. Med F avses den totala invändiga ytterväggytan.I denna inräknas fönster, fönsterdörrar, vädringsluckoroch ytterväggyta som upptas av skåp o d.

:1222 Stora, solbelysta fönsterytor kan i vissa fall medföra besväran-de höga inomhustemperaturer. För att avhjälpa detta kanvärmereflekterande eller värmeabsorberande glas användas.Härigenom minskas även transmissionen av synligt ljus. Att en-bart minska fönstrens k-värden avhjälper inte olägenheterna.Alternativt kan persienner eller markiser användas för attminska instrålningen av värme.

201

7* - BABS 1967

33:1

Fig 33:12 Ternperaturzoner. De för resp zoner omnämnda kommunblocken(se sid 203) överensstämmer med dem som anges i SFS 1964,nr 162. Kommunblocken har benämnts efter de största orternainom blocken.

202

33:1

Zon INorrbottens länVästerbottens län utom korumunblocken Robertsfors, Umeå och Nord-malingJämtlands länKommunblocken Ramsele och Sollefteå i Västernorrlands länKomrnunblocken Älvdalen och Malung i Kopparbergs länSysslebäck kommunblock i Värmlands län

Zon IIKommurxblocken Robertsfors, Umeå och Nordmaling i Västerbottens länVästernorrlands län utom kommunblocken Sollefteå och RamseleGävleborgs länKopparbergs län utom kommunblocken Malung och ÄlvdalenKomrnunblocken Skinnskatteberg, Fagersta och Norberg i VästmanlandslänKommunblocken Karlskoga, Hällefors, Kopparberg, Lindosberg och Norai Örebro länVärmlands län utom kommunblocken Sysslebäck, Säffle, Grums, Karlstad,Skoghall och Kristinehamn

Zon IIIKomrnunblocken Säffle, Grums, Karlstad, Skoghall och Kristinehamn iVärrnlands länÖrebro län utom kommunblocken Karlskoga, Hällefors, Kopparberg, Noraoch Lindesberg.Västmanlands län utom kommunblocken Skinnskatteberg, Fagersta och Nor-berg.Uppsala länStockholms länStockholms stadSödermanlands länÖstergötlands länKalmar län utom kommunblocken Borgholm och Mörbylånga.Jönköpings länKronobergs länSkaraborgs länÄlvsborgs län

Zon IVGöteborgs och Bohus länHallands länKristianstads länMalmöhus länBlekinge länKomrnunblocken Borgholm och Mörbylånga i Kalmar länGotlands län

:13 Arbetsrum

Golv, väggar, tak och fönster som omsluter arbetsrum utförs så,att de får högst följande värmegenomgångstal.a) Arbetsrum avsett för långvarigt stillasittande arbete : samma

värmegenomgångstal som för boningsrum.

203

33 :1

b) Arbetsrum för lättare fysiskt arbete och kortvarigt stillasittan-de arbete : samma värmegenomgångstal som för boningsrumökade med 50 %.

c) Ovriga arbetsrum: värmegenomgångstalet bestäms allt efterverksamhetens art och andra omständigheter.

:131 I arbetsrum där hög relativ luftfuktighet måste hållas kan detvara nödvändigt att använda sig av fönster med lägre värme-genomgångstal än som anges i tabell 33 :1221 för att olägen-heter på grund av kondensation på den invändiga glasytanskall kunna undvikas.

:14 Källarutrymmen

BestämmeLserna i :141 gäller endast för sådana källarutryrn-men som ifråga om värmeisolering inte jämställs med bonings-rum (jfr :121).

:141 YtterväggarYttervägg i källarutrymme utförs så, att den får högst det värme-genomgångstal som anges i tabell 33:141. För pann- eller bränsle-rum får dock högre värmegenomgångstal tillämpas än som anges itabellen. De i tabellen angivna värdena gäller för källarvägg som in-te sträcker sig mer än ca 60 cm över omgivande markyta. För väggmed större höjd över markytan tillämpas allt efter rådande för-hållanden lägre värmegenomgångstal.

Tabell 33:141 Högsta tillåtna värmegenomgångstal (h-värden) för ytter-vägg i källarutrymme

Temperaturzonenligt fig 33:12

Högsta tillåtet värmegenom-gångstal, kcal/m2h ° C

1,35II 1,35

III 1,70IV 2,00

:142 Innerväggar och bjälklagInnerväggar och bjälklag omkring pann- och bränslerum isoleras så,att olägenheter inte uppstår i intilliggande lokaler på grund av vär.meavgivningen från dessa rum.

1421 Innerväggar och bjälklag omkring matkällare värmeisoleraslämpligen så, att temperaturen i matkällaren kan hållas låg un-der vinterhalvåret med hjälp av ventilation,

204

33:2

:2 3ESTÄMNING AV VÄRMEGENOMGANGSTAL

:21 Metoder för bestämning av värmegenomgångstal

:211 AllmäntVärmegenomgångstal bestäms antingen genom beräkning enligt:212 eller genom provning enligt :213.

:212 Bestämning av värmegenomgångstal genomberäkningFör konstruktion som i värmeflödets riktning innehåller planparal-lella skikt beräknas värmegenomgångstalet enligt formel 33:212 a.

d2+ mu + + mz + nia + ma.. . (33:212 a)

där k väimegenomgångstalet i kcal/m2h°C

+ m = summan av övergångsmotstånden för kon-struktionens båda ytor i m211°C/kcal enligt:22

tjockleken av materialskikten 1,2 ... i ra

= praktiskt tillämpbara värmeledningstal förmaterialskikten 1,2 ... i kcal/m h°C enligt:23

di, d, .

Al) l An 2

mr. . = värmemotstånd för icke ventilerade luftskikti m2h°C/kcal enligt :24

= praktiskt tillämpbara värmemotstånd förmaterialskikten a, b... i m2h°C/kcal enligt:26 eller formel 33 :212 b.

Vid beräkning av värmegenomgångstal hos golv på mark ersättsmi -1-nt i foisuel 33 :212 a med m. enligt :251. Såväl markensvärmemotstånd som förekommande övergångsmotstånd innefattas i

Ma, Inb.

Vid beräkning av värmegenomgångstal för konstruktion med ven-tilerat luftskikt medräknas värrnemotståndet hos konstruktionsde-len utanför luftskiktet men inte hos luftskiktet, såvida inte detsammanlagda värmemotståndet hos luftskiktet och konstruktions-delen utanför detta särskilt har klarlagts (jfr :2121 och :241).

205

33:2

För materialskikt som i skiktets plan innehåller på olika sätt utför-da partier vars värmemotstånd i storlek ej skiljer sig mer än fyraggr från varandra beräknas det genomsnittliga värmemotståndetenligt formel 33 :212 b.

1Ma=

Pa (33:212b)+ -+

rna nr fi

där rna, mp _ de olika partiernas värmemotståndp«, Ag andelen av de olika partiernas ytor av den totala

ytan.

Vid beräkning av värmegenomgångstal skall hänsyn tas till dennedsättning av värmeisoleringsförmågan som köldbryggor av kram-lor av metall, större fogar än normalt i murverk etc kan förorsaka.Inverkan av köldbryggor vid vägg- och bjälldagsanslutningar med-räknas inte vid beräkning av värmegenomgångstal. De beaktasdock vid isoleringens konstruktiva utformning (se :121) och vidvärmebehovsberäkningar.

:2121 I en konstruktion med ventilerat luftskikt uppstår värmemot-stånd både i konstruktionsdelen utanför luftskiktet och i luft-skiktet. Med hänsyn till svårigheterna att mera noggrant be-räkna luftskiktets värmemotstånd (bl a beroende på svårighe-ten att uppskatta luftomsättningen i skiktet) och med hänsyntill att luftskiktets värmemotstånd vanligen är litet jämfört medkonstruktionens totala värmemotstånd har för enkelhets skullföreskrivits att luftskiktets värmemotstånd inte skall medräknasvid beräkning av värrnegenomgångstal, såvida inte det sam-manlagda värmemotståndet hos luftskiktet och konstruktions-delen utanför detta särskilt har klarlagts.

:2122 Formel 33 :212 b ger inte tillfredställande noggrannhet för be-stämning av värmemotstånd hos hålstenar. Värmeisoleringsför-mågan hos hålstenar bör därför bestämmas genom provning.

:2123 Värmegenomgången i metallkramlor beror bl a av material, di-mensioner och antal krarnlor per kvadratmeter. Vid kramlingi värmeisolerade hålmurar av tegel med fyra kramlor per kvad-ratmeter väggyta kan värmegenomgångstalet antas bli ökatmed 0,01 kcal/m2 h°C, då stålkramlor med diametern 4 mmanvänds och med 0,04 kcal/m2 h°C, då kopparkramlor medsamma dimension används.

:213 Bestämning av värmegenomgångstalgenom provningBestämning av praktiskt tillämpbart värmegenomgångstal medelstprovning skall ske vid officiell provningsanstalt eller annan avplanverket godtagen institution. De vid provningen uppmätta206

33:2

övergångsmotstånden ersätts med de övergångsmotstånd som an-ges i :22. Om fukthalten i den provade konstruktionen inte över-ensstärnmer med den fukthalt som under normala förhållandenkan beräknas uppstå i konstruktionen, korrigeras det vid prov-ningen uppmätta värmegenomgångstalet med hänsyn härtill.

:2131 Värmegenoingångstal bestämt genom provning godtas, om dethar fastställts :tv planverket.

:22 overgångsmotstånd

Summan av de inre och yttre övergångsmotstånden + u an-tas ha följande värden.a) För golv, väggar och tak mot det fria : 0,20 m2+11°C/kcalb) För golv, väggar och tak i övrigt : 0,30 m2h°C/kcal.

:23 Vniic1edningsta1

De i tabell 33 :23 kolurnn 5 angivna värdena för praktiskt tillämp-bara värmeledningstal är giltiga vid en medeltemperatur i materia-len av ca +10°C. De gäller vid uppgiven normal fuktkvot och un-der förutsättning att konstruktionen utförs ändamålsenligt ur vär-meteknisk synpunkt. Detta innebär bl a att konstruktionen skallvara så utformad, att fukt inte kontinuerligt ansamlas i den samtatt sådan luftströmning som olägligt sätter ned isoleringsförmåganinte uppstår i eller genom byggnadsmaterialen. Om fuktkvoten imaterialen förutsätts komma ad avvika nämnvärt från den angiv-na fuktkvoten eller orn oläglig luftströmning förväntas i konstruk-tionen, korrigeras värmeledningstalen med hänsyn härtill.

För i tabellen ej upptaget byggnadsmaterial skall praktiskt till-lämpbart värmeledningstal vara fastställt av planverket för att gäl-la vid beräkning av värrnegenomgångstal enligt formel 33:212 a.

:231 För material som är underkastat officiell tillvekninuskontrollkan planverket under vissa förutsättningar faststä:la lägrevärmeledningstal än för icke tillverkningskontrollerat material.

Officiell tillverkningskontroll av värrneisoleringsmaterial om-besörjs av ett särskilt kontrollorgan, den s k Vimkontrollen. Ikontrollorganet ingår representanter för bl a Föreningen Svens-ka Värmeisolermaterialfabrikanterna (Svenska VIF) ochplanverket.

207

33:2

Tabell 33 :23 Värmeledningstal

Beteckningar:

Ytor, = högsta medelvolymvikten i kg/m5 efter uttorkning till konstant vikt.För cellplast anges dock de gränser inom vilka medelvolymviktenfår variera. Uttorkningen skall ske vid ca 105°C för samtliga ma-terial utom cellplast och wellskiktisolering för vilka material ut-torkningen bör ske vid ca 50°C.Den angivna volymvikten avser för murverk volymvikten hos ste-narna eller blocken i murverket. För håltegel avses bruttovo-lymvikten, dvs vikten dividerad med volymen utan avdrag förhäl.

= värmeledningstal i kcal/m h°C för materialet vid + 10°C efterAiouttorkning till konstant vikt.

= den fuktkvot (fuktinnehåll i % av materialets vikt i torrt till-stånd) som normalt förekommer i byggnadsdel som ej är särskiltutsatt för nedfuktning.

= praktiskt tillänapbart värmeledningstal i kcal/m h°C vid fuktkvo-ten un.

MaterialVolyviktnorrkg/m3

2

Naturstengranit, gnejs 2.700kalksten, marmor 2.700sandsten 2.700

Betong 2.300

ättklinkerbetong 1.600) 1.400, 1.200) 1.000

Korkbetong, invändigt 1.300

Sågspånsbetong, invändigt 1.300Mur- och putsbruk:

cementbruk 2,000kalkcementbruk 1.800

208

Värme-lednings-tal förtorrt ma-terial

Å 1 nkcal/m h°C

Fukt-kvot

un

Praktiskttillämp-bart vär-

eled-ningstal

2kcal/ m b°

0,8

0,650,500,400,30

0,30

0,30

0,60,55

3,02,52,0

2 1,5

3 0,703 0,553 0,453 0,35

1 0,40

1 0,40

2 1,02 0,9

33:2

Tabell 33:23 (forts)

kalkbruksågspånsbruk

Lättbetong:gasbetongplattor

utvändig isolering, ovan mark1)> > a »

> > , under mark2)> 2> » >

invändig isoleringa a1 >

^rm^muemubxwnxxmrnentrväggar1) med bruksfogar

a utan atak och bjälklag över torra lokalerbjälklag över kryputrymmen

lättklinkerplattorutvändig isolering, ovan markl-)

> a , under mark2)invändig isolering

platsgjuten, cernentbundenlättklinker

i bjälklag, oventilerad» a >» a , ventilerada a »på mark, oventilerad> a »

platsgjuten skurnbetongi torra lokalera a >

a aa a

Murverk av:urade gasbetongblock,

ogtjocklek högst 12 atmovan mark1)

a1

under mark3)a

2 3 |4 | 5

1.700 0,45 2 0,8700 0,12 10 0,2

660 0,13 6 0,18510 0,10 6 0,14410 0,08 6 0,12660 0,13 30 0,30510 0,10 30 0,25660 0,13 4 0,16510 0,10 4 0,13410 0,08 4 0,11

510 0,10 6 0,14510 0,10 6 0,13510 0,10 4 0,13510 0,10 6 0,14

650 0,135 4 0,17650 0,135 10 0,20650 0,135 2 0,16

500 0,11 2 0,12400 0,095 2 0,11500 0,11 2 0,13400 0,095 2 0,12500 0,11 6 0,15400 0,095 6 0,13

1.200 0,25 4 0,30500 0,10 4 0,12400 0,08 4 0,10300 0,07 4 0,08200 0,05 4 0,07

660 0,15 6 0,23510 0,12 6 0,19410 0,10 6 0,17660 0,15 15 0,27510 0,12 15 0,23

209

33:2

Tabell 33 :23 (forts)

2 4 5

fogtjocklek högst 3 mmovan mark') 660 0,14 6 0,19

» » 510 0,11 6 0,15» » 410 0,09 6 0,13

under mark3) 660 0,14 15 0,25»

fogtjocklek högst 1 mmovan mark1)

510

660

0,11

0,13

15

6

0,19

0,18» 510 0,10 6 0,14

1 » 410 0,08 6 0,12under mark') 660 0,13 15 0,23

»

staplade gasbetongblockovan mark')

510

660

0,10

0,13

15

6

0,18

0,17510 0,10 6 0,13

»

lättklinkerblockfogtjocklek 10 mm

ovan mark, full fogl)

410

650

0,08

0,135

6

4

0,11

0,21» , strängmurningl) 650 0,135 4 0,18

under mark, full fog3) 650 0,135 7 0,22

srlgspånsbetongblock 1.300 0,36 4 0,45massiva betongblock 2.000 0,60 2 1,0kalksandsteninassivtegel,6-hå'lstegel och

1.800 0,60 3 0,80

20-tegel 1.700 0,50 1 0,601.500 0,45 1 0,501.300 0,40 1 0,45

månghålstegel och 1.9-hdlstegel 1.500 0,50 1 0,60» » » 1.300 0,45 1 0,50

Asbestcementskivor 1.800 0,35 2 0,50Asbestsilikatskivor 800 0,11 4 0,16

» 660 0,10 4 0,15

Asf altgjutasfalt 2.100 0,70bitumen 1.050 0,15

Fönsterglas 2.600 0,70Trä (värmeströmmen vinkelrät mot

fibrerna)furu, gran 500 0,10 6 0,12bok, ek 700 0,12 18 0,14

210

33:2

Tabell 33:23 (forts)

Träspånskivor»

%sole i form avplattor, skivor, och mattor:träullsplattor, invändigt4)

tjocklek 3 cm> 5 cm, 7 cm> > 10 cm

rnineralfiberskivorräfiberskivor

hårdahalvhårdaporösa

korkplattor (expanderade)> >

korkparketthalmplattor, invändigtellglas

>

wellskiktisoleringemineralulle 7) 8)

kvalitetsgrupp A» B> C

wvDplast av polystyren» » PJ

Fyllning av:sandeskifferaska9)koksaskaekrossad gasbetonge 10)lättklinker

i bjälklag, oventilerad8) Hu, ventilerad g) 1-0)

på mark, oventilerad

granulerad masugnsslagg 9) 10)39'J

sågspån, löst utfylldpackad

kutterspån, löst utfylldJ, J packad

cellplast, packade kulorav polystyren

2 | 3 4 5

600 0,11 10 0,12400 0,09 10 0,10

350 0,065 8 0,070300 0,065 8 0,070280 0,060 8 0,065260 0,060 8 0,065

400 0,035 1 0,045

1.000 0,10 8 0,11600 0,065 9 0,070300 0,040 10 0,045

200 0,035 3 0,040140 0.030 3 0,035500 0,065 10 0,070

300 0,075 10 0,080180 0,050 0,055150 0,045 0,050

45 7 0,040

0,5 0,0350,5 0,0400,5 0,045

12-14,5 0,035 2 0,04015-30 0,030 2 0,035

1.700 0,5 0,351.000 2 0,20

700 3 0,20400 4 0,13

330 0,5 0,09330 0,5 0,10330 6 0,11

250 0,5 0,10150 0,5 0,08

120 12 0,10200 12 0,0780 12 0,12

120 12 0,07

10-20 2 0,05

211

33:2

i) Gäller för putsade väggar som inte utsätts för varaktigaslagregn. I väggar utsatta för sådana slagregn kan, om deinte skyddas av fuktavvisande beklädnad, betydligt högrefuktkvot uppstå. Då värmeisoleringsförmågan i hög gradförsämras med ökad fuktkvot, bör värmeledningstalet förmaterial i sådana väggar ökas med 4 % för varje vikt-%fukt utöver den normala fuktkvoten.

2) Avser utvändig isolering på grundmurar av betong.3) Gäller för källarmurar omkring väl ventilerade lokaler.

Beträffande utförande av murad källarvägg och återfyll-nad av schaktmassor intill sådan vägg, se kap 32.

4) Angivna värrneledningstal gäller då träullsplattorna för-ses med tätånde ytskikt, t ex putsskikt. För plattor utantätande ytskikt räknas med de förhöjningar av tabellenspraktiskt tillämpbara värmeledningstal som allt efter rå-dande förhållanden kan anses vara befogade. Hänsyn skalldärvid tas såväl till inverkan av yttre luftrörelser som tillinverkan av inre luftrörelser i materialet på grund avvärmeflödet genom detsamma. Då plattorna anbringasutomhus eller på ovansidan av vindsbjälklag bör de försesmed tätande ytskikt.

Vid beräkning av värmemotstånd avdras 0,5 cm från plat-tornas verkliga tjocklek för varje med betong rnotgjutensida.

I träullsplattor, som används för utvändig isolering, blirfuktkvoten under normala betingelser ca 15 %. Värme-ledningstalet ökas för sådana plattor med 0,005 kcal/mh°C.

5) Värmeledningstalet gäller för plattor med oväxlande planaoch veckade skikt av asfaltimpregnerat papper, där deplana pappersskikten förutsätts ligga högst 4,0 mm frånvarandra och vara vinkelräta mot värmeströmmen. Deveckade pappersskikten skall bilda horisontella kanaler iisoleringen.

6) Beträffande kvalitetsgrupper, se KBS meddelande 1966:7.7) Angivna värmeledningstal är giltiga endast under förut-

sättning att materialen byggs in på sådant sätt, att luft-strömning som olägligt sätter ned isoleringsförmågan inteuppstår i eller genom materialen. Materialen skall därför,då de angivna värmeledningstalen tillämpas, som regelvara inneslutna av tillräckligt täta ytskikt. För mineralullmed luftgenonisläpplighetstal som inte överstiger 1,0 rri2/hmm H2O får dock undantag göras, om den är fastgjuteni eller limmad mot en i sig själv vindtät konstruktion.

8) Om isoleringen utsättes för sammanpressning, läggs tjock-leken och volyrnvikten i sammanpressat tillstånd till grundför beräkning av värmegenomgångstalet.

9) De uppgivna värmeledningstalen är tillämpliga endast förfyllningar i torra utrymmen. I isoleringar som ligger i di-

212

33:2

rekt kontakt med marken bestäms värmeledningstalen medhänsyn till rådande fuktkvot i materialen,

lo) Vid beräkning av värmegenorngångstal för vindsbjälklagmed fyllning utan övertäckning eller annan tätning avöverytan gäller det angivna värrneledningstalet endastunder förutsättning att fyllnadsmaterialet har sådan korn-storleksfördelning att större hålrum ej uppkommer i fyll-ningen.

:24 Värmemotstånd hos luftskikt

:241 Värmemotstånd hos ventilerade luftskiktVärmemotstånd hos ventilerat luftskikt medräknas inte vid beräk-ning av värmegenomgångstal, såvida inte det sammanlagda vär-memotståndet hos luftskiktet och konstruktionsdelen utanför dettasärskilt har klarlagts (jfr :212).

:242 Värmemotståndet hos icke ventilerade luftskiktFör icke ventilerat luftskikt gäller de i tabell 33:242 angivna vär-memotstånden.

Tabell 33 :242 Viirmemotstånd, nib för icke ventilerade luftskiktre h° Clkcal

Begränsningsytor för luftskiktetLuftskiktets tjocklek i min

5 10 20 50

Icke metalliskt material 0,12 0,15 0,20 0,20Ena ytan av aluminiumfolie1) 0,20 0,35 0,50 0,55Båda ytorna av aluminiumfolie1) 0,20 0,40 0,55 0,60

1) Alurniniumfolien förutsätts vara blank. Om risk för kondensering av vat-ten föreligger eller om beläggning på aluminiumytan av annan orsakförmodas uppstå, räknas med de lägre värden på rni som de aktuellaförhållandena kräver. - Det bör observeras att risk för personskada el-ler brand föreligger, om metalLfolie i byggnadsdel sätts i förbindelse medelektrisk ledning eller apparat, exempelvis på grund av installationsfeleller genomspikning. Det är sålunda olämpligt att förlägga elektriskaledningar dolda i byggnadsdel som innehåller metallfolie.

213

33:2

:25 Värmemotstånd hos mark

:251 Under golvVid beräkning av markens värmemotstånd under byggnad medgolv direkt på mark antas markytan uppdelad i ett yttre och ettinre randfält enligt fig 33:251. Markens värmemotstånd (m.) an-tas uppgå till de värden som anges i tabell 33 :251, om inte genomnoggranna grundundersökningar och beräkningar påvisas att an-nat värde gäller. I de värden som anges i tabellen är förekomman-de övergångsmotstånd + ev mu) medräknade. Som förutsätt-ning för användning av tabellens värden gäller att markytan intillbyggnaden inte ligger lägre än ca 10 cm under golvplattans under-sida samt att jordlagret under golvplattan är minst 1,2 m tjockt.

Yttre randtalt

E

Inre randfdt

5,0 m Hit som fårlämnas oisolerat

" Fig 33 :251. Fältindelning av golv direkt på mark

Vid beräkning av det totala värmemotståndet hos golvkonstruk-tion och mark antas markytan börja vid golvplattans undersida.Dräneringslager av för fukt okänsligt material, t ex grus, singel el-ler makadam, medräknas dock i golvkonstruktionens värmemot-stånd. För dräneringslager av grus, singel eller makadam som ärminst 15 cm tjockt antas värmemotståndet vara 0,2 m213.°C/kcal.

:252 Intill grundmurIntill grundmur antas markens värmemotstånd (rn,,,) uppgå tillhälften av de värden som anges i kolumn 2 i tabell 33: 251.214

33:2

Tabell 33 :251 Markens värrnemotstrind, m im2 Ve/kcal

Jordart Yttre randfält1,0 m brett

Inre randfält5,0 m brett

1 2 3

Lera 1,1 2,2

MjälaMoSand')Grus')Morän och moränlera

0,8 1,4

Berg 0,6 1,0

1) Om marken består av sand eller grus och grundvattenytan inte liggerhögre än 2,5 m under golvplattan, får samma värmemotstånd tillämpassom anges för lera.

:26 Vännemotstånd för skikt av speciella material

De i tabell 33:26 uppgivna värdena för praktisk tillämpbara vär-=motstånd är giltiga vid en medeltemperatur av ca +10°C i ma-terialen. De gäller endast vid uppgiven normal fuktkvot och underförutsättning att konstruktionen utförs ändamålsenligt ur värme-teknisk synpunkt Vid avvikelse härifrån gäller vad som anges förvärrneledningstal i avsnitt :23.För i tabellen ej upptaget byggnadsmaterial skall praktiskt till-lämpbart värmemotstånd vara fastställt av planverket för att gäl-la vid beräkning av värmegenomgångstal enligt formel 33 :212 a.

Tabell 33:26 Värmernotstrind, ni., för skikt av speciella material

Beteckningar: = högsta medelvolyrnvikt i kg/m3 efter uttorkning tillkonstant vikt. littorkningen av betonghålblockskall ske vid ca 105°C. övriga material i tabellentorkas vid ca 50°C. För murverk av betonghålblockavses blockens bruttovolymvikt, dvs vikten divide-rad med volymen utan avdrag för hål.värmemotstånd i m2h°C/kcal för materialet vidrat°+10°C efter uttorkning till konstant vikt.

= den fuktkvot (fuktinnehåll i % av materialets vikti torrt tillstånd) som normalt förekommer i bygg-nadsdel som ej är särskilt utsatt för nedfuktning.

= praktiskt tillämpbart värmemotstånd i m2h°C/kcalvid fuktkvoten u.

215

33:2

Tabell 33:26 (farts.)

MaterialskiktVolym-

viktYtnrrkg/rna

Värmemot.stånd för

torrtmaterial

rnmah°C/kcal

Fukt- Praktisktkvot tillämpbart

ss värmemot-stånd

mr,211°C/kcal

2 3

Gipsskivortjocklek 9 mm

13 mm 900Murverk av betonghålblock

enligt SIS 22 72 02tjocklek 20 cm, 7 hålrader 1.400

25 cm, 9 1.400Pappskikt med sin ena sida

mot fast material, t exbrädvägg')

Pappskikt mellan två fastamaterial")

Byggblock av träfiber-skivor och mellanlig-gande kärna av tvär-ställd wellskiktisoleringa)

tjocklek 145 mm33 12039 9533 70

900 0,050,07

0,55 3 0,400,70 3 0,55

0,03

0,05

2,301,951,601,25

14 Det uppgivna värmemotståndet avser såväl motståndet hos själva papp-skiktet som motståndet hos angränsande luftspalt mellan pappskikt ochfast material.

2) Kärnmaterialet förutsätts bestå av omväxlande plana och veckade skiktav asfaltimpregnerat papper. De plana skikten förutsätts ligga högst4,5 mm från varandra.

:27 Värmegenomgångstal hos fönster

:271 Kopplade fönsterKopplade fönster med minst 30 och högst 60 mm avstånd mellanglasrutorna och högst 1,5 mm springor mellan bågarna räknas hade värrnegenomgångstal som anges i tabell 33:271.

216

33 :3

Tabell 33:271 Vårmegenomgångstal (k-vården) för kopplade fönster

Antal rutor Vänmegenomgångstal1)keal/m2h°C

2 2,4-2,73 1,5-1,7

1) Värmegenorngångstalet gäller för fönster av vanligt fönsterglas samtenbart för själva glasytan, utan hänsyn till bågarnas och karmarnas in-verkan på isoleringsförmågan eller luftströmning genom springor runtom fönstren.

:272 Hermetiskt slutna fönsterHermetiskt slutna fönster räknas ha de värmegenomgångstal somanges i tabell 33:272.

Tabell 33:272 Värmegenomgångstal (k-vården) för hermetiskt slutnafönster

Glasavståndmxn

Värrnegenomgå.ngstal1)keal/m2 h°C

2 rutor 3 rutor

4 3,35 2,406 3,05 2,108 2,90 1,95

10 2,80 1,8512 2,70 1,8014 2,65 1,7520 2,60 1,65

1) Se fotnoten för tabell :271.

:3 KONSTRUKTIV UTFORMNING OCH ARBETS-UTFÖRANDE

:31 Fuktskydd

Värmeisolerande byggnadsdel utformas så, att för konstruktionensfunktion och beständighet skadligt hög fukthalt ej uppkonuner ide material som ingår i konstruktionen (se kap 32).

:311 Byggnadsmaterial som inte är särskilt utsatt för nedfuktningkan normalt beräknas få den fuktkvot un, som anges i tabel-lerna 33:23 och 33 :26.

217

33:3

:32 Vindskydd

Byggnadsdel som inte är tillräckligt vindtät i sig själv förses medvindskydd, så utformat att det förhindrar såväl direkt luftgenom-trängning (t ex genom springor) som sådan luftströmning inne isjälva byggnadsdelen som olägligt sätter ned värmeisoleringsförmå-gan. Fyllning på vindsbjälklag förses med övertäckning eller annantätning av överytan, om fyllningen innehåller större hålrum.

:321 Det bör uppmärksammas att om vindskydd utförs genomtäckning med papp eller likartat material måste fogarna ut-föras med överlappning. I vertikal och lutande täckningbör de klämmas mellan fasta material för att tillräcklig tät-het skall uppnås. 1 horisontell täckning kan fogarna ävenfastgöras på annat sätt.

:33 Inbyggnad

Isoleringsmaterial monteras så, att tillräckligt tät anslutning er-hålls såväl till anslutande byggnadsdelar som mellan de delar somingår i isoleringen samt ges sådan tjocklek att det för isoleringenavsedda utrymmet helt utfylls. Eventuella skador i isoleringen fyllsigen med isoleringsmaterial av samma sort som isoleringen bestårav, eller med annat material som inte medför nedsatt isoleringsför-måga. Betong som gjuts på eller mot isolering, anbringas på sådantsätt att isoleringen inte skadas. Färdig isolering får inte beträdas,om den därigenom kan skadas.

:331 Isoleringsmaterial bör anbringas i så stora stycken som möj-ligt, för att oläglig luftströmning i skarvar i görligaste månskall undvikas. Isolering som utförs i flera skikt bör anbringasmed förskjutna skarvar.

:332 På vindsbjälklag med isolering som kan skadas, om den be-träds, bör spänger utläggas i sådana stråk där gångtrafik för-väntas.

218

Kapitel

34 Ljudisolering

Bred spalt = bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt = råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrif ts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämmningar m m.

Hälsovårdsstadgan SFS 1958 :663

:02 Begreppsbestämningar

:021 LjudtyperLuftijud är ljud som från ljudkällan avges till omgivningengenom luftmediet, t ex tal, sång och radiomusik.

Stegljud är ljud som t ex vid gång på bjälklag och i trapporuppstår i angränsande rum.Stomljud är ljud som fortplantas i en byggnadsstomme t exvid gång på bjälklag samt från hissrnotorer och vattenled-ningar.

:022 Styrkebegrepp för luftljudLjudtrycksnivå Lp (dB) definieras enligt formeln

Lp = 20 log p11p5där p, = uppmätt ljudtryck i Nirn2

po = ljudtryckets referensvärde = 2 10-5 11/m2

Ljudnivå LA är den ljudtrycksnivå som avläses på en nor-merad ljudnivåmätare inställd på frekvensvägning A. Enhe-ten för ljudnivå är dB (A).

för luftljudsisoleringReduktionstal (i laboratorium) R (dB)byggnadsdels isolering mot luftljud mättdefinieras enligt formeln:

R = 4--L-10 log Alf dBdär L, = genomsnittlig ljudtrycksnivå i

Lu = genomsnittlig ljudtrycksnivå imet

:023 Begreppär ett mått på eni laboratorium och

dB i sändarrummetdB i mottagarrurn-

219

34:0

Am = absorption i m2 i mottagarrummet

S ~ byggnadselements yta i m2.

Reduktionstalet bestäms för 16 frekvensområden med entredjedelsoktavs (tersoktavs) bredd och med i fig 34:023 aangivna geometriska medelfrekvenser i hertz (Hz).

Reduktionstal i (byggnad) R' (dB) är ett mått på isole-ringen mot luftljud mellan två rum i en byggnad. R' påver-kas förutom av skiljekonstruktionen av den ljudöverföringsom sker mellan rummen via flankerande väggar och bjälk-lag samt via eventuella förekommande ventilationskanaler,rörledningar etc, Reduktionstalet R' bestäms i byggnad påsamma sätt som reduktionstalet R i laboratorium, men omden gemensamma vägg- eller bjälklagsytan S mellan rummenär mindre än 10 m2 eller om ingen gemensam yta finns, er-sätts värdet på S med referensabsorptionen 10 ma (beträffan-de dörrar se :441).

Medelreduktionstalet är aritmetiska medelvärdet för uppmät-ta reduktionstal vid i fig 34:023 a angivna frekvenser.

Index för luftljudsisolering Ia (dB) är ett mått på isoleringenmot luftljud mätt mellan två rurn i en byggnad och uträk-nad i förhållande till en viss referenskurva för reduktionstal(se fig 34:023 a). Vid beräkningen av Ia flyttas referenskur-van i steg om 1 dB mot den i byggnad uppmätta kurvan förreduktionstal R' tills följande villkor uppfylls beträffande dif-ferensen mellan jämförelsekurvan (den förskjutna referenskur-van) och den mätta kurvan:

a) Summan av differenserna på undersidan av jämförelse-kurvan vid de 16 olika mätfrekvenserna får inte överstiga32 dB.

b) Differensen vid enstaka frekvens å undersidan av järn-förelsekurvan får inte överstiga 8 dB.

Värdet vid 500 Hz för den högst belägna järn/örelsekurvasom uppfyller dessa villkor anger index för luftljudsisoleringI. Om den uppmätta kurvan på ovan angivet sätt överens-stämmer med referenskurvan i fig 34:023 a, erhålls /a 52dB, Om en överensstämmelse fås i förhållande till en kurvasom ligger 5 dB över referenskurvan, erhålls /a = 57 dB ochom en överensstämmelse fås i förhållande till en kurva somligger 5 dB under referenskurvan, erhålls /a = 47 dB, (jfr fig34 :023 b).

:024 Begrepp för stegljudsisoleringStegljudsnivå L,0 (dB) är ett mått på den ljudtrycksnivåsom uppkommer i ett rum när en standardiserad hamrnar-apparat (se SIS 02 52 51) slår på ett bjälklag, en trappae d och definieras enligt formeln:

220

70

60-er

1 so

40

30

100 200

34:0

9

i

i IN..:

400hdU 1 NU 12b0 LUUU (bin

000 1600 3150Frekvens, Fl.

Fig 34:023 a Referenskurva för reduktionstal i byggnad R'och i laboratorium R.

2000 250

Frekvens, liz

Fig 34:023 b Exempel på beräkning av la. Om referenskur-van (Fig 34:023 a) förskjuts 5 dB över sitt ut-gångsläge blir i förhållande till den mätta kur-van summan av differenserna pd undersidan avden förskjutna referenskurvan 27 dB. Om re-ferenskurvan förskjuts 6 dB blir motsvarandevärde 36 dB eller större än 32 dB. Den mättakurvan ger således 1 = 52 + 5 = 57 dB.

221

34:0

Lio + 10 log A7U d13

där = genomsnittlig ljudtrycksnivå i dB i mottagarrummet

-= absorption i m2 i mottagarrummet.Stegljudsnivån bestäms för 16 frekvensområden med en tred-jedelsoktavs bredd och med i fig 34:024 a angivna medel-frekvenser i hertz (Hz).Index för stegljudsnivå /i (dB) är ett mått på den ljud-trycksnivå som uppkommer i ett rum i en byggnad när enstandardiserad hammarapparat slår på ett bjälklag, en trappae d och uträknad i förhållande till en viss referenskurva förstegljudsnivå (se fig 34:024 a), Vid beräkning av Ii flyttasreferenskurvan i steg om 1 dB mot den uppmätta kurvanför stegljudsnivå 1.10 tills följande villkor uppfylls beträffandedifferensen mellan järnförelsekurvan (den förskjutna referens-kurvan) och den mätta kurvan :a) Summan av differenserna på översidan av järnförelsekur-

van vid de 16 olika mätfrekvenserna får inte överstiga32 dB.

b) Differensen vid enstaka frekvens på översidan av järn-förelsekurvan får inte överstiga 8 dB.

Värdet vid 500 Hz ökat med 5 dB för den lägst belägnajämförelsekurva som uppfyller dessa villkor anger index förstegljudsnivå (Tillägget på 5 dB beror på att den a.3..ISO rekommenderade referenskurvan, som avser mätning ihela oktaver, ligger 5 dB över i fig 34:024 a angiven referens-kurva.) Om den uppmätta kurvan på angivet sätt överens-stämmer med referenskurvan i fig 34:024 a erhålls /i -=65 dB. Om en överensstämmelse fås i förhållande till enkurva som ligger 5 dB under referenskurvan erhålls /i =60 dB och om överensstämmelse fås i förhållande till enkurva som ligger 5 dB över referenskurvan erhålls /i = 70dB, (jfr fig 34:024 b). Eftersom /i är ett mått på steg-ljudsnivå blir /i högre ju sämre stegljudsisoleringen är.

:025 Absorption och efterklangstidAbsorptionen A (m2) i ett rum anger rummets totala absorp-tion, Den mäts i m2 (sabin).Absorptionsfaktorn (absorptionskoefficienten) för en ytaär förhållandet mellan summan av den genom ytan trans-mitterade eller absorberade ljudeffekten och den mot ytaninf a 11 a nde ljudeffekten.

Efterklangstid T (s) är den tid det tar för ljudtrycksnivånatt sjunka 60 dB efter det att ljudkällan plötsligt tystas. Omrummets absorption A i rn2 och volym V i m3 är kända, be-räknas efterklangstiden enligt formeln :

T = 0,16

222

A

t 70

50

40

301

IMMI

Me 57 geE. IIIIII"meemeemeeeekkge em emeeffle.laillMelemilielle

+NU I bUU 5150

Frekvens, Ilz

Fig 34:024 a Referenskurva för stegljudsnivå L

60 20003110

Frekvens, H,

Fig 34:024 b Exempel på beräkning av I. Om r nskur-van (Fig 34:024 a) förskjuts 5 dB under sittutgångsläge blir i förhållande till den mättakurvan differenserna på översidan av den för-skjutna referenskurvan 29 dB. Om referenskur-van förskjuts 6 dB blir motsvarande värde 38dB eller större än 32 dB. Den mätta kurvanger således Ii =- 65 -5 -= 60 dB.

34:0

223

34:1

:03 Mätmetoder

Mätning av luftljudsisolering och stegljudsnivå utförs enligt SIS02 52 51 jämte kompletterande anvisningar i Statens provnings-anstalts cirkulär nr 38. Mätning av ljudnivå utförs enligt Statensprovningsanstalts cirkulär nr 40 och mätning av ljudabsorptionenligt Statens provningsanstalts cirkulär nr 39.

:1 ALLMÄNNA FORDRINGAR

:11

Byggnad som innehåller lokaler där personer stadigvarande vis-tas anordnas i enlighet med vad här nedan sägs så, att uppkoms-ten och spridningen av störande ljud i möjligaste mån förhindras.Där risk föreligger för störande ljud, iakttas de i :2 givna be-stämmelserna för ljudisolering mellan olika rum och lokaler samti :3 angivna fordringar på ljudnivå.

I fråga om annan lokal än som nedan avses (t ex lokal inomhantverk och industri) vidtas med hänsyn till där förekommandeverksamhet om möjligt sådana åtgärder att störande ljud ej på-verkar de personer som vistas i lokalen i skadlig eller besvärandegrad.

Med hänsyn till risken för hörselskador är det lämpligt att ar-betsplatserna utformas så att hörselskydd i allmänhet inte be-höver bäras. Enligt förslag till standard för bedömning av riskför hörselskador (SEM 59 01 11) erfordras i regel inte hör-selskydd, om ljudnivån understiger 85 dB(A) eller oktavni-våerna understiger de gränsvärden som anges i tabell 34:11.

Tabell 34:11 Gränsvärden i dB vid oktavanalys av kontinuer-ligt bredbandigt buller

Exponeringstidper arbetsdag

Gränsvärden i dB vid frekvensen1)

31,5 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000

> 5 timmar 113 103 96 91 88 85 83 81 802-5 a 117 107 100 96 93 90 88 86 851-2 » 120 1 1 1 105 100 97 95 93 91 90< 20 minuter 127 118 113 110 107 105 103 102 100< 5 » 137 130 126 124 122 120 118 117 116

1) För buller bestående av rena toner eller innehållande starka rena toner gäller10 dB lägre värden.

224

34:2

:2 FORDRINGAR PÅ LJUDISOLERING

Byggnad utförs så att i tabell 34:2 angivna index för luftljudsiso-lering Ia inte underskrids och i tabell 34:2 angivna index förstegljudsnivå /i inte överskrids. Beträffande dörrar till trapphus(korridor) och efterklangstid i trapphus (korridor) ställs sär-skilda krav (se :43 och :44).Vid beräkning av index för luftljudsisolering /a och index förstegljudsnivå /i gäller regeln att avvikelsen vid enstaka frekvensinte får överstiga 8 dB (jfr 0:23 och 0:24). Dock godtas kon-struktion för vilken i tabell 34:2 angivet krav uppfylls, om manbortser från ovan angiven regel vid frekvenserna 100 och 125 Hz.Tabell 34:2 Minimivärden för index för luftljudsisolering 4 och maximi-

värden för index för stegljudsnivå I, i decibel (dB)

Sammanbyggda småhusMellan utrymme utom lägen-heten, dock ej vanligt förråds-utrymme, och rum i bostads-lägenhet2)

Mellan vanligt förrådsutrym-me utom lägenheten och rumi bostadslägenhet2)

övriga bostadshusMellan utrymme utom lägen-heten, dock ej vanligt förråds-utrymme, trapphus eller korri-dor, och rum i bostadslägen-het2)

Mellan vanligt förrådsutrym-me utom lägenheten och rumi bostadslägenhet2)

Mellan trapphus eller korridoroch rum i bostadslägenhet2)HotelleMellan utrymme där personerstadigvarande vistas, dock ejtrapphus eller korridor, ochgästrumMellan trapphus eller korridoroch gästrum

- BABS 1967

'Index för luftljudsisolering' 4 i dB vid mätning

Index förstegljuds-

ruvå /i i dBmax

horisontelltmin

vertikalt1)min

2 3 4

55 55 633)

52 52 63

52 53 633)

x8 49 68

4) 4) 68

52 53 633)

6) 6) 68

225

34:2

1

VårdbyggnaderMellan utrymme där personerstadigvarande vistas, dock ejtrapphus eller korridor, ochvårdrum för fler än en patientMellan trapphus eller korridoroch vård-, undersöknings- el-ler behandlingsrumSkolorMellan utrymme där personerstadigvarande vistas, dock ejtrapphus eller korridor, ochskolrum

Mellan trapphus eller korridoroch skolrum

Kontors och affärshusMellan utrymme utom lägen-heten, dock ej trapphus ellerkorridor, och arbestrum i kon-tors- eller affärslägenhet

2 3 4

487) 53 683) 7)

6) 6) 68

483) 51 683)

9) 6) 68

44 45 683)

1) Gäller även vid mätning i diagonal riktning.2) Med rum i bostadslägenhet avses förutom boningsrum även kök, bad-,

dusch- och klosettrum.

3) Gäller ej mellan bad-, dusch- eller klosettrum och angivet rum (ut-rymme).

4) Mellan trapphus eller korridor och rum i bostadslägenhet användssådan skiljevägg som erfordras för övriga lägenhetsskiljande konstruk-tioner. Beträffande krav på tamburdörr se :44.

5) Angivna värden gäller ej i vandrarhem, skolhem för elever i grund-skola och gymnasium och liknande anläggningar i vilka anspråken påljudisolering är lägre.

6) Mellan trapphus eller korridor och gästrum, vårdhem eller skolrumanvänds sådan skiljevägg som erfordras mellan resp rum och utrymmedär personer stadigvarande vistas. Denna bestämmelse gäller inte förskiljevägg mellan trapphus eller korridor och bad-, dusch- och klo-settrum eller tambur o d som är anknutna till gäst- eller vårdrurn.Beträffande krav på dörr se :44.

7) För enpatientvårdrurn, isoleringsvårdrum, behandlingsrum eller under-sökningsrum samt för rum, där särskilda krav på sekretess ställs gällerindex för luftljudsisolering /a = 52 dB och index för stegljudsnivå/i = 63 dB Samma värden gäller även för pensionärsrum i ålder-domshem.

8) Mellan gemensamt grupprum och skolrum används sådan skiljeväggsom ger ett index för luftljudsisolering /a =. 44 dB. Beträffande krav pädörr se :44.

226

34:3

:3 FORDRINGAR PÅ LJUDNIVÅ

Byggnad jämte i byggnaden förekommande installationer ochmaskinella anordningar utförs så att vid normal verksamhet ibyggnaden ljudnivån från inom byggnaden men utom lägenhetenbeläget utrymme (i vårdbyggnader, hotell och skolor utom rum-met beläget utrymme) vid mätning på varje typ av störnings-källa för sig ej överstiger i tabell 34:3 angivna värden. Devärden som anges för varaktiga ljud gäller inte för enstaka ljudmed kort varaktighet, såsom slag i dörrar, signaler o d, eller förljud från trafik o d utanför byggnaden.

Tabell 34:3 Högsta ljudnivå i dB(A) för olika slag av rumvid mätning i rummets mitt vid normal möble-ring (10 m2 ljudabsorption) och stängda föns-ter och dörrar

Rumstyp Högsta ljudnivå i db (A) 1)

Varaktiga ljudunder tiden

20-07107-20

I- och av-tappning

av vatten 2) 3)

Bostadslägen- Boningsrum 30 35 35het Kök 35 35 40Kontors- elleraffärslägenhet Arbetsrum4) 40 40 40Vårdbyggnad Vårdrum 30 30 30Hotell Gästrum 35 35 35Skola Skolrum 40 40 40

1) Gäller för byggnad för vilken ansökan om byggnadslovinges efter utgången av år 1968.

2) Vid itappning av vatten i badkar godtas 5 dB högrevärden.

3) För byggnad för vilken ansökan om byggnadslov ingesföre utgången av år 1969 godtas 10 dB högre värden.

4) Avser arbetsrum för en eller två personer i kontors- elleraffärslägenhet,

:31 Med typ av störningskälla avses t ex vatteninstallation, vär-meinstallation, ventilationsanläggning, kylskåp, tvättmaskiner,avfallskvarnar, samt maskiner och installationer i hantverkoch industri.

:32 I tabell 34:3 angivna värden för varaldiga ljud gäller ej förmomentana ljud t ex buller vid start och stopp av motorer,kompressorer m m. För sådana ljud godtas normalt ca 5 dBhögre värden.

227

34:4

:4 ANORDNING AV BYGGNAD

:41 Planläggning

Byggnad som innehåller lokal där personer stadigvarande vistasförläggs med nödig hänsyn tagen till utomhus förekommandestörningskällor. Rum (lokal) med bullrande verksamhet ellerkraftig störningskälla förläggs i byggnaden resp ljudisoleras såatt i :3 angivna värden på högsta ljudnivå uppfylls.

:411 Bostadshus, vårdbyggnader, skolor o d förläggs lämpligen ejnära kraftiga störningskällor, såsom tyngre industricentra,trafikleder med intensiv tung trafik eller flygplatser. Närma-re bestämmelser om hur byggnad förläggs och utformas medhänsyn till yttre störningskällor kommer senare att utarbetas.

:412 I flerfamiljshus bör man särskilt beakta isoleringen mellanboningsrurn och industri- och hantverkslokaler, panncentra-ler, tvättstugor, fläktrum, rum med kylaggregat, soprum,sopnedkast, hissmaskinrum, hisschakt, trapphus, kök, bad-,dusch- och klosettrum. Om störningskällan består av rnaski-nell anordning vibrationsisoleras den med tillhörande rörled-ningar o d på lämpligt sätt från byggnadsstommen (j( r :48).Industrier och större panncentraler samt hantverkslokalermed störande verksamhet bör ej förläggas i flerfamiljshus.

:413 I ålderdomshem bör man särskilt beakta ljudisoleringenmellan samlingslokaler för allmänheten och pensionärsrum-men.

:414 I industribyggnad bör man beakta att kontor och vissaandra arbetslokaler förläggs med hänsyn till inom industrinförekommande bullerkällor,

:42 Byggnadsstomme

:421 Mellan två rum i en byggnad överförs ljudet på flera olikasätt. Förutom genom direkt överföring genom den rumsskil-jande väggen eller bjälldaget överförs ljudet genom flanke-rande väggar och bjälklag (jfr fig 34:421). Dessutom över-förs ljud bl a via ventilationskanaler och rörledningar samtgenom otätheter vid slitsar, rörledningar etc.

:422 För att i tabell 34:2 angivna fordringar på luftljudsisoleringoch stegljudsnivå skall uppfyllas måste normalt bl a följandeiakttas (jfr :6).a) Skiljeväggen och bjälklag och anslutning mellan dessa

och till yttervägg och tak samt genomföring av rör ochledningar utförs med god tätning. Genomgående hål fårej förekomma.

b) Lätta väggar och bjälklag eller beklädnader av väggar,tak och golv får ej vara genomgående vid skiljeväggeller bjälldag.

228

Fig 34:421 Luftljudets transmissionsvägar mellantvå rum. 1 = via skiljevägg (bjälklag),2 = via flankerande yta, 3 = via skilje-vägg (bjälklag) till flankerande yta,4 = via flankerande yta till skiljevägg(bjälklag).

-n 3

2

20

Fig 34:423 Diagram för beräkning avresulterande ljudisolering.

=- väggens reduktionstal,R, = fönstrets (dörrens) re-duktionstal, So = väggensyta inkl fönster (dörr), S =fönstrets (dörrens) yta. Ex-empel: I en vägg med Ro=50 dB insätts ett fönster medR, = 25 dB (Ro-R, = 25dB). Fönsterytan är 20 % avväggytan inkl fönster (SolS,-= 5). Enligt diagrammet

minskar väggens isolering(Ro-R) med 18 dB, dvsfrån 50 till 32 dB.

Mouagarium

4 32 Siindarrum

34:4

.1Å~4 Wiell..~4 NEP'/WO ANEMI

...... Alpe.......

A. .......,....Avr..........weem..........0,......,_MMIIMElerielffi ANNII~MIM I IN ANMAM121 P .fflueen

Ademea. "Ml,"MENMIIPME.2

AINIPMENI.MMEI

AAWEEN1111IIINEW411111111~1~U111,fflWIPMEEENil1111~-1111111111

~Wel ge:

s,

2 3 4 5 0121520 30 40 100/s

229

34:4

c) Skiljeväggar och bjälklag dras in i ytterväggen och an-sluts mot denna på sätt som påvisats i erforderlig gradhindra ljudöverföring.

d) Värme- och ventilationssystemet utförs på sådant sätt att ejalltför hög ljudöverföring erhålls.

e) Eventuellt avjämningsskikt ovanpå den bärande bjälk-lagsplattan utförs så att bom ej uppstår mellan avjäm-ningsskikt och bjälklagsplattan.

f) övergolv av betong, träfiberskiva, parkett e d skiljs frånväggar, pelare, rör o d så att ej alltför hög ljudöverfö-ring erhålls.

Exempel på konstruktioner som bedömts uppfylla i tabell 34 :2angivna krav redovisas i skrift från statens planverk (se :6).

:423 I avvaktan på närmare regler beträffande hur byggnad för-läggs och utformas med hänsyn till yttre störningskällor(jfr :411) lämnas här inga anvisningar beträffande ytter-väggars ljudisolering. Inom bullrande distrikt är det viktigtatt ytterfasaden utförs med tillfredställande ljudisolering.Därvid bör beaktas att fönster och fönsterdörrar har avse-värd inverkan på ljudisoleringen. ( Jfr :45 och fig 34 :423).

:43 Trapphu.s och korridor

Luft- och stegljudsisolering mellan trapphus (korridor) och bo-stadslägenhet resp rum i hotell, vårdbyggnader och skolor utförsså att bestämmelserna i :2 uppfylls. Dörr mellan trapphus (korri-dor) och bostadslägenhet resp rum i hotell, värdbyggnader ochskolor utförs enligt bestämmelserna i :44.

Flerfamiljshus, ålderdomshem och skolor utförs så, att efter-klangstiden i frekvensoinrådet över 500 Hz inte överskrider 1,5 se-kund i trapphus - sekundära trapphus undantagna - och 1,0sekund i korridor. Denna bestämmelse gäller även för sådanahotell där kraven på luft- och stegljudsisolering i tabell 34:2gäller.

:431

230

Med sekundära trapphus avses här trapphus för brand-säkert avskild trappa och övriga trapphus, som främst äravsedda som utryrnningsvägar vid brand. Om vilplanensundersida och taket i trapphusen samt taken i korridorernaförses med ljudabsorberande material med en absorptions-faktor (absorptionskoefficient) på över 0,50 inom frekvens-området 500-3 150 Hz, kan bestämmelsen om efterklangs-tid påräknas bli uppfylld.

34:4

:44 Dörrar

Dörrar mellan trapphus (korridor) och bostadslägenhet resp rumi hotell, vårdbyggnader och skolor utförs och insätts så, att i tabell34:44 angiven ljudisolering erhålls.

Tabell 34:44 Minivärden för medelreduktionstal i decibel(dB) för enkla eller dubbla dörrar insatta ibyggnad

Medelreduk-tionstal

dBi.)

Mellan trapphus (korridor) ocha) kapprum (hall) i bostadslägenhet 30

b) gästrum i hotell 302)

c) vård-, undersöknings- eller behandlings-rum 253)

d) skolrum 25

Mellan gemensamt grupprum och skol-rum 30

1) För byggnad för vilken byggnadslov inges före utgångenav år 1969 godtas 3 dB lägre värden.

2) Ljudisoleringen hos dörr mellan förrum och rum fårmedräknas. Angivet värde gäller ej i vandrarhem, skol-hem för elever i grundskola och gymnasium och liknandeanläggningar i vilka anspråken på ljudisolering är lägre.

3) För dörr till pensionärsrum i ålderdomshem gäller sammavärde som för dörr till bostadslägenhet eller 30 dB.

:441 Medelreduktionstalet är aritmetiska medelvärdet för upp-mätt reduktionstal vid i fig 34 :023 a angivna frekvenser.Med byggnadselementets yta S avses karmyttermått.

:442 Dörr till utrymmen där särskilda krav på sekretess ställs utförslämpligen så att den insatt i byggnad får ett medelreduktions-tal på 35-40 dB.

443 Tätningen runt karm och under trösklar utförs lämpligen medvälp.ackad mineralull eller med kitt e d, så att god lufttätheterhålls. Även om sådan tätning utförs bör man räkna medatt man i byggnad får 2-4 dB sämre värden än i labora-torium. Det är viktigt att dörren utförs och monteras så attgod tätning fås mellan dörrblad och karm samt att brevin-kast utförs av sådan konstruktion att det ger tillfredsstäl-lande ljudisolering även efter några års användning. Exempelpå isolering vid olika dörrtyper lämnas i planverkets skrift-serie (se :6).

231

34:4

:444 Dörrar utförs lämpligen så att ljudet vid stängning (igen-slagning ) ej blir otillfredsställande högt. Särskilt viktigt ärdet att dörrar mot trapphus (korridor) samt branddörraroch andra dörrar med dörrstängare utförs så att de kanstängas tyst.

:45 Fönster

Fönstren förses med god tätning mellan båge och karm samtmellan karm och yttervägg.

:451 Mellan karm och vägg tätas lämpligen med välpackad mine-ralull e d. Om möjligt utförs luftintag i fönster så, att vissljuddämpning fås.Fönstrens ljudisolering beror främst på graden av tätningsamt på avståndet mellan glasrutorna. En väsentlig förbättringav ljudisoleringen fås emellertid först när avstånden mellanglasen blir större än 7-8 cm. Exempel på isolering vid olikafönstertyper lämnas i planverkets skriftserie (se :6).

:46 Ventilationssystem

Ventilationssystemet utförs så att bestämmelserna i :2 beträffandeluftljudsisolering och i :3 beträffande högsta ljudnivå uppfylls.

:461 Exempel på isoleringen vid några olika typer av ventilations-kanaler lämnas i planverkets skriftserie (se :6).

:47 Värme- och sanitärinstallation

Väline- och sanitärinstallationen utförs så att bestämmelserna i:2 beträffande luftljudisolering och i :3 beträffande högsta ljud-nivå uppfylls.

:471 Ljudöverföringen vid itappning av vatten kan exempelvisminskas genom en övergång till tystare kranar eller genomatt tryckreducerande rör insätts före tappstället. Minskad ljud-överföring kan även fås genom att rörinstallationen isolerasfrån byggnadsstommen eller genom lämpligt val av byggnads-stomme och planlösning. Rör, väggarmatur, tvättställ etc mon-teras lämpligen på tunga byggnadselement.

Det lämpligaste sättet att minska ljudnivån vid itappning avvatten synes vara att sätta tryckreducerande rör före tapp-stället. I sådana fall kan rören även monteras på lätta ochstyva byggnadselernent. Exempel på erhållen ljudnivå vid olikainstallationer lämnas i planverkets skriftserie (se :6).

:472 Undersidan av diskbänksbeslag och badkar av plåt förses lämp-ligen med vibrationsdämpande material.

:48 Installation av maskinella anordningarMaskinella anordningar installeras så, att i :3 angivna värden påhögsta ljudnivå inte övcrskrids.

232

:481

34:6

För att vibrations- och luftljudsisoleringen skall bli tillfreds-ställande erfordras i flertalet fall att maskinella anordningarisoleras från byggnadsstommen. Det bör ankomma på fabri-kanten att lämna upplysning om den ljudeffekt som avgesfrån den maskinella anordningenFör i bostadshus vanligen förekommande i tit.skinella anord-ningar bör fabrikanten även lämna anvislitrw:ar om hur an-ordningen lämpligen skall uppställas och is,leras från bygg-nadsstommen.

Vissa maskinella anordningar ger mycket hög ljudnivå i detrum där den är uppställd. För att ljudnivån i angränsanderum i sådana fall inte skall bli för hög är det lämpligt att av-skärma ljudkällan eller förstärka luftljudsisoleringen mellanrummen eller i vissa fall sätta upp ljudabsorberande materiali det rum där den maskinella anordningen är placerad.

:5 GRANSKNING OCH TILLSYN AV LJUDISOLERINGByggnadsnämndens kontroll av att ljudisoleringen är betryg-gande inriktas lämpligen i första hand på förebyggande åtgär-der genom granskning av ritningar och tillsyn över arbetsut-förandet. Därutöver är det lämpligt att viss stickprovsmässigefterkontroll genom ljudisoleringsmätning utförs.Innan en konstruktion används som avsevärt avviker från dekonstruktioner som visat sig ge godtagbar ljudisolering, be-stäms lämpligen konstruktionens ljudisolering i laboratoriumeller provhus. Därefter bör ljudisoleringen kontrolleras i sam-band med praktisk användning i byggnad.För konstruktioner som i mindre grad avviker från konstruk-tioner för vilka ljudisoleringen är känd bör lämpligen efter-kontroll genom mätning utföras.

Om mätning i byggnad enligt ovan bedömts erforderlig, bördenna helst utföras före inflyttningen och resultatet inges tillbyggnadsnämnden senast i samband med slutbesiktningen.

Resultatet från ljudisoleringsmätningar i laboratorium, prov-hus och byggnader jämte erforderliga uppgifter om konstruk-tionen bör tillställas planverket.

:6 EXEMPEL PÅ KONSTRUKTIONERS LJUDISOLERINGOCH LJUDNIVÅ FRÅN INSTALLATIONER M M

Med ledning av mätningar och andra undersökningar utförplanverket bedömning av vilka konstruktioner som uppfyller i:2 angivna krav. Resultatet härav redovisas i särskilda skrifterfrån planverket. I dessa ges även exempel på erhållen ljudiso-lering vid olika typer av dörrar, fönster och ventilationskanaler,Vidare lämnas uppgifter på erhållen ljudnivå från installatio-ner ro m.

233

8* - BARS 1967

234

Kapitel

3 neräkning av värmeeffektbehov

Bred spalt=bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt= råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

01 Hänvisningar

Kapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

:02 BegreppsbestämningarMaximalt värmeeffektbehov (W): Erforderlig värmeeffektför att upprätthålla dimensionerande innetemperatur DITvid dimen.sionerande utetemperatur DUT.

Transmissionseffektbehov (WT): Erforderlig värmeeffekt föratt täcka värmeförluster till följd av värmegenomgång.Ventilationseffektbehov (Wv): Erforderlig värmeeffekt för atttäcka värmeförluster till följd av ventilation.Tidskonstant R (värmetröghetskonstant) : Förhållandet mel-lan den värmemängd som frigörs från en byggnadskonstruk-don vid en grads sänkning av innetemperaturen och detvärmeeffektbehov som förefinns vid en grads skillnad mellaninne- och utetemperatur.Ofrivillig ventilation: Den luftomsättning som på grund avförekommande otätheter uppstår, när ventilationsöppningarär stängda.Normerande luftomsättning: Den luftomsättning som svararmot det luftflöde eller den luftväxling, som ventilationsan-läggningen enligt kap 36 skall kunna medge.

:1

Enligt byggnadsstadgan (§ 46) skall byggnad för stadigva-rande bruk, vari inrymmes bostads- eller arbetsrum, kunnauppvärmas och ventileras på tillfredsställande sätt.De anvisningar som lämnas i :2-:4 ger exempel på godtag-bara beräkningsgrunder för fastställande av värmeeffektbehov.För att möjliggöra en enhetlig dimensionering och utform-ning av uppvärmningsanordningar är det lämpligt att följadessa anvisningar såvida inte andra beräkningsgrunder kanpåvisas motiverade.

235

35 :2

:2 DIMENSIONERANDE INNETEMPERATUR, DITVid beräkning av maximalt värmeeffektbehov används lämp-ligen följande temperaturer som minimivärden för dimensio-nerande innetemperatur DIT.

Bostadsrum, badrum, toalett, kök 20°Cåldrings- och invalidbostäder 22°Ckontor 20°Cskolor 20°Csimhallar 25°C

:3 DIMENSIONERANDE UTETEMPERATUR, DUTVid beräkning av maxixnalt värrneeffektbehov används dendimensionerade utetemperatur, som erhålls ur fig 35:3 a ellerfig 35:3 b enligt följande:

för byggnad med lätt väggkonstruktion (ytvikt < 100kg/m2) fastställs den dimensionerande temperaturen(DUT 1) med ledning av fig 35 :3 a

för byggnad med tung väggkonstruktion (ytvikt > 100kg/m2) fastställs den dirnensionerande temperaturen(DUT 5) med ledning av fig 35 :3 b

Avlästa DUT-värden enligt ovan korrigeras om ifrågava-rande byggnad ligger på en plats, som bedöms vara kallareän trakten i genomsnitt.Fig 35:3 a är uppritad för byggnad med tidskonstantenR = 24 h, fig 35:3 b för byggnad med tidskonstanten R =80 h. Vid noggrannare vännebehovsberäkning interpolerasett DUT-värde, om R ligger mellan 24 h och 80 h.För byggnad med extremt lätt väggkonstruktion (ned mot50 kg/m2) används lämpligen värdet DUT 1 minskat med2° å 4° C beroende på R-värdets storlek.I nu vanliga flervånings stenhus är tidskonstanten av stor-leksordningen 160 h hos innerrum och 100 h hos hörnrum(hörnrum har större avkylningsytor och därför mindre vär-metröghet än innerrum). Vid mineralullsisolerade regelhusmed träbjälklag är R av storleksordningen 30 h om inred-ningens och värmeanläggningens inverkan försummas.

:4 BERÄKNING AV VÄRMEEFFEK1 BEHOV

: 41 AllmäntMaxixnalt värmeeffektbehov sammansätts av maximala effekt-behov för transmission och ventilation enligt

W = WT + Wv (35 :41)där

W = maximalt värmeeffektbehovWr =maximalt transmi,,ionseffektbehov,Wv - maximalt värmeff.kibehov för ventilation

236

35:4

Till maximalt värmeeffektbehov W för transrnission och ven-tilation adderas i förekommande fall värmeeffektbehov förberedning av tappvarmvatten.

:42 Transmissions effektbehoy

Maximalt erforderlig transmissionseffekt för en konstruktionberäknas enligt den generella grundekvationen för värrnege-nomgång :

EY,

därA yta genom vilken värmetransport sker,

rn2

k värmegenomgångstal för konstruktionen,kcal/m2h °C. k-värdet beräknas enl kap33 och till detta värde görs tillägg somsvarar mot köldbryggor, otätheter e d.För fönsterkonstruktion beräkna.s k-vär-det utan hänsyn till otätheter, jfr 33 :122

DIT = dimensionerande innetemperatur, °CDUT = dimensionerande utetemperatur, °C

Maximalt erforderlig transmissionseffekt för vägg eller lokal,som ej gränsar mot det fria beräknas enligt samma formel menDUT ersätts av det angränsande utrymmets temperaturTill den enligt ekvationen beräknade transmissionseffektengörs lämpligen tillägg enligt följande.Tillägg för tak: -

I hus utan vind görs tillägg med 10% vid enplanshus ochmed 15% vid flervåningshus. Tillägget beräknas på trans-missionsförlusterna genom taket.I hus med icke uppvärmd, ventilerad vind görs inget tillägg.Tillägg vid hörnrum:För hörnrum görs tillägg med 10% på transmissionseffektengenom rummets kortaste vägg.Tillägg för väderstreck:Genom solinstrålning tillförs en byggnad värme. Det kandärför vara motiverat med avdrag för soliga väderstreck,men metoden att i stället göra tillägg för norrlägen kan god-tas, exempelvis enligt följande. För vägg och fönster motnorr, nordost och nordväst görs tillägg med 10% på trans-missionsförlusterna. Tillägg för väderstreck erfordras dockinte, om värmarna i norrbelägna rum genom gruppindelningkan ges högre effekt än andra värmare.

(forts sid 240)

237

35:3

-28-26-24--22

Strömsta

Uckleva

-22.Götebor

20

-14Hälsingbar

-14

-2830

-32-34

36

Hudiksvall

20

18

DUT 1

Fig 35:3a Isotermkarta med dimensionerande utetemperatur för värmean-läggning, DUT 1

238

DUT 5

-26-24-2-20

Ströms a

Udcleval

Götebor

16

14Halmstad

Hälsihgbor

Malmö

-12

-24-2-6-28-30

-26-24

eå

uleå

ellefteä

-24

-22

-20

Sundsvall

Hudiksvall

e

Yaners

Borås

..lönköp' g-20- 0

Orar

-12

12

18

-1614

-28

-26

35:3

Fig 35:3b Isotermkarta med dimensionerande utetemperatur för värmean-läggning, DUT 5

239

35:4

:43 Vänneeffektbehov för ventilation

Maximalt värmeeffektbehov för ventilation beräknas i prin-cip med utgångspunkt från förutsatt luf tväxling samt dimen-sionerade inne- och utetemperatur. Dock bör värmeeffekt-behovet för ventilation normalt kunna reduceras med hänsyntill möjligheten av att under mycket kalla dagar tillfälligtminska luftväxlingen. Sålunda kan vid flerfamiljshus medventilationssystem F eller S värmeeffektbehovet för ventila-tion lämpligen beräknas på grundval av 0,5 luftomsättningper timme. För småhus kan i motsvarande fall beräkningenbaseras på 0,7 luftomsättning per timme. Vid ventilations-system FT och vid varmluftsystem beräknas dock för såvälflerfamiljshus som småhus värmeeffekten för ventilation medutgångspunkt från den normerande luftomsättningen.

För andra lokaler än ovan nämnda baseras beräkningen avmaximalt värmeeffektbehov för ventilation ävenså på en ilämplig omfattning tillfälligt minskad ventilation under myc-ket kalla dagar.Beträffande sådana lokaler där återluft kan användas för ven-tilation, se kap 36.

240

36 Ventilation

Bred spalt= bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt= råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

: 0 1 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestänmingar tu m.

:02 Begreppsbestämningar

Uteluft: Luft från eller ute i det fria.Inneluft: Luft inne i en lokal.Tilluft: Luft som tillförs lokal; kan tillföras som utcluft (dvsdirekt från det fria), som återluft eller som överluft.Frånluft: Luft som bortförs från lokal; kan bortföras till detfria eller genom anordningar för återluft eller överluft,over(förings)luft: Luft som överförs från lokal eller gruppav lokaler till annan.Aterluft: Luft som genom ventilationsanordningar återförs tillsamma lokal eller grupp av lokaler.Luftväxling: Den luftmängd, som per tidsenhet införs till ochbortförs från en lokal. Luftväxling räknas på summan av till-förd uteluft och över- eller återluft, och anges vanligen i M5per timme, m3 per timme och m2 golvyta eller m3 per timmeoch person.Luftomsättning: Luftväxlingen uttryckt i antal rumsvolymerper timme. Luftomsättningen erhålls således genom att divi-dera ett rums totala luftväxling i m3 per timme med rum-mets volym i ni.3.Fläktventilation: Utsugning och/eller inblåsning med fläkt,Uteluftskanal: Kanal för tillförsel av uteluft.Tilluftskanal: Kanal för tilluft.Frånluftskanal: Kanal för frånluft.Aterluftskanal: Kanal för återluft.Overluftskanal: Kanal för över (förings) luft.Imkanal: Frånlultskanal från kök, kokvrå eller kokskåp.Bikanal: Kanal mellan ventilationsöppning och huvudkanal.Huvudkanal: Kanal till vilken flera bikanaler eller ventilerär anslutna.Samlingskanal: Kanal till vilken flera huvudkanaler är an-slutna.

241

36:1

Ventilationskanal: Sammanfattande benämning för ovannämnda kanaler.Spjäll: Sammanfattande benämning för reglerbar, tryckredu-cerande anordning i kanal.Luftintag: Don för intag av uteluft (uteluftsdon).Tilluftsdon: Don för tillförande av luft till lokal.Frånluftsdon: Don för bortförande av luft från lokal.Overluftsdon (ö-don) : Don för överföring av luft från enlokal till en annanReglerbar ventil (R-ventil): Ventil vars fria genomskärnings-yta av en på golvet stående person lätt kan inställas på önskatvärde.Reglerbar, ej helt stängbar ventil (R-EHS ventil): Ventilsom inte kan nedregleras till mindre värde än 20 % av denvid fullt luftflöde tillgängliga genomskärningsytan.Reglerbar, tättslutande ventil (R-T ventil): Ventil som istängt läge ej genomsläpper mer än 2-3 % av fullt luftflöde.Inställbar ventil (R-I ventil) : Ventil som är inställbar ochlåsbar i inställt läge.Ventilationsdon: Sammanfattande benämning på ventiler,galler, luftspridare o d.Vädringslucka: Del av fönster med inställbar ventilations-öppning för tillförsel av luft.

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

:11 KlimatkravBestämmelser med krav angående inomhusklimat är under ut-arbetande.

:12 Allmänt om ventilationens omfattning och utförande

:121 Skydd mot sanitär olägenhet o dFör säkerställande av godtagbar lufthygien förses byggnad för sta-digvarande bruk med erforderliga ventilationsanordningar.

Ventilationssystem anordnas så att störande ljud eller andra sani-tära olägenheter inte uppstår. Lokal där giftiga eller illaluktandegaser kan uppkomma ventileras på sådant sätt att spridning inomlokalen så långt möjligt undviks och läckage till andra lokaler för-hindras.

:1211

242

Föreskrifterna i detta kapitel är baserade på hygieniska ochsäkerhetsmässiga krav och tar sålunda inte hänsyn till de falldär ventilationsluften används för att tillföra eller bortföratermisk energi (värme eller kyla). Oberoende av vad somföreskrivs i detta kapitel gäller att erforderliga åtgärder mås-

36:1

te vidtas för att lämplig inornhustemperatur skall kunna upp-rätthållas. Många gånger kan av denna orsak erfordras meromfattande ventilationssystem och andra anordningar än vadsom föreskrivs i detta kapitel.

:1212 Ifråga om de värden på luftomsättning som anges i detta ka-pitel godtas - till följd av svårigheterna med exakt injuste-ring - en avvikelse på högst ± 10 %. Härvid förutsätts attdenna avvikelse inte utnyttjas systematiskt. Vid dimensione-ring av fläktar, kanaler o d godtas t ex inte att nämnda mi-nustolerans utnyttjas. Vidare förutsätts att onormala förhål-landen beträffande vindtryck på byggnaden, utomhustempe-ratur o d inte föreligger.

:122 Skydd mot fuktskadaDär så erfordras för att förhindra uppkomst av fuktskada, såsommögel och röta, förses utrymme i byggnad i erforderlig omfattningmed ventilationsanordningar.

1221 Beträffande byggnads allmänna utförande med hänsyn tillrisk för fuktskador, se kap 32.

:123 VentilationssystemI de fall arbets- och personallokal, hotellrum eller annan liknandelokal inte är försedd med öppningsbart fönster anordnas ventila-tion med fläktstyrda till- och frånluftsflöden (ventilationssystemtyp FT). Detsamma gäller arbetslokal där fukt, värme, damm,lukt, ånga eller gas kan utvecklas i skadlig eller sanitärt besvärandemängd, samt arbetslokal där luftkuben understiger 15 m3 per per-son.

I lokal som inte används kontinuerligt eller där luftbehovet varie-rar får ventilationsanordningar utföras så att luftväxling kan va-rieras med hänsyn till behov.

:1231 Ventilationssystem indelas i följande huvudtyper: typ FT, Foch S.

Benämning

Typ FT

Typ F

KarakteristikVentilationssystem med fläktstyrda till-och frånluftsflöden

Ventilationssystem med fläktstyrdaf rånluftsflöden

Självdragssystem

Under föreskrifterna för varje typ av lokal (se :2 - :9)anges vilka av dessa ventilationssystem som tillåts. Därvid

243

36:1

gäller att typ FT alltid får ersätta typ F och S. Typ F fåralltid ersätta typ S.

:1232 Ventdationsanläggning av typ FT ger möjlighet att bemästradragproblemen. Inverkan av vindtryck, egenkonvektionsström-mar m m måste dock beaktas. Ävenså bör beaktas de tempera-turregleringsproblem som, särskilt vid stor luftväxling, kanuppstå på grund av utifrån eller inifrån kommande värmetill-skott, t ex solstrålning. Sättet att tillföra tilluft har stor be-tydelse för en FT-anläggnings funktion. I regel kan dragpro-blem enklast bemästras, om tilluft tillförs under fönster.

:1233 Ventilationsanläggning av typ F medför undertrycksventila-tion och därmed mindre väl kontrollerade tilluftsflöden. Pla-cering och anordning av tilluftsdon utförs därför med sär-skild omsorg för undvikande av drag.

:1234 Ventilationsanläggning kan även utformas med fläktstyrdatilluftsflöden enbart (typ T) varvid s k övertrycksventilationerhålls. Sådan ventilation i uppvärmda lokaler kan medförafuktvandring genom ytterväggarna och bör av denna orsakundvikas, om inte ytterväggskonstruktionen är särskilt avpas-sad härför.

:1235 Självdragsventilationens funktion är beroende av temperatur-och väderleksförhållanden samt byggnadstypen.

:124 Avsteg från föreskrifternaOm det i särskilt fall påvisas att efter omständigheterna godtagbarventilation kan erhållas på annat sätt än som anges i detta kapitel,får ventilationsanordningarna utföras i enlighet därmed, förutsattatt brandskyddstekniska och andra säkerhetstekniska fordringaruppfylls.

:1241 I sådana fall, där en tillämpning i alla delar av föreskrifternai kapitel 36 med hänsyn till omständigheterna skulle med-föra särskilda svårigheter eller mindre rimliga konsekvenser,godtas att föreskrifterna på enstaka punkter frångås i enlig-het med :124. Som exempel härvidlag kan nämnas de före-skrifter beträffande val av ventilationssystem, som anges i36 :3 t o m 36:9. För enstaka lokal och under i övrigt lämp-liga omständigheter kan sålunda andra ventilationsanordning-ar än föreskrivna godtas.

:13 Tilluft

Tilluft skall vara av lämplig beskaffenhet och tillföras på sådantsätt att en effektiv fördelning av tilluften så långt möjligt erhållsi lokalen utan att besvärande drag eller annan olägenhet upp-står. Om för den skull erfordras behandling av tilluften, t ex för-värmning, rening eller befuktning, utförs anordning härför.

244

36:1

Som tilluft används i första hand uteluft. Om sanitär olägenheteller risk för brandspridning inte uppkommer, får dock i tillufteningå återluft och/eller överluft. Om återluft används, förses an-läggningen med filter, där återluften eller tilluften i sin helhetkan filtreras. Tillförseln av återluft skall kunna regleras och vidbehov kunna avstängas. överluft får inte användas som tilluftom fler än två överluftspassager erfordras (se även :213).

Åter- och överföring av inneluft får ske endast från lokaler därillaluktande eller hälsofarliga gaser, damm, sot o d inte utveck-las (s k rena lokaler).

:131 Vid ventilationssystem med återluft innebär ovanstående attuteluftsdon dimensioneras och blandningsspjäll utförs så attfullt tilluftsflöde med enbart uteluft alltid vid behov kan er-hållas.

Kanal anordnas så att tilluftens kvalitet inte försämras un-der transport i kanalsystem :15).

:14 Ventilationsdons utförande och placering

:141 AllmäntVentilationsdon utförs av obrännbart eller annat för ändamåletgodkänt material.

Till- och frånluftsdon inomhus placeras så att drag, nedsmutsning,ljudstörning och kondensering så långt möjligt undviks. Luftdon iimkanal, soprum och sådan lokal, där avsevärd nedsmutsning kanpåräknas, utförs lätt rengörbara.

Om föroreningar (t ex lukt, rök och damm) alstras i lokal, placerasfrånluftsanordningar nära källan, så att föroreningarna så långtmöjligt förhindras sprida sig inom lokalen.

Kanalöppning förlagd på sådant ställe att risk för personskada ge-nom nedstörtning o d föreligger förses med erforderliga skyddsan-ordningar för förhindrande av olycksfall.

Till- och frånluftsdon placeras så att erforderlig kontroll av luft-växlingen är möjlig att utföra se :182).

:1411 Såväl reglerbar som inte reglerbar och inställbar ventil kanför viss användning typgodkännas av planverket. Reglerbarventil utförs lämpligen med spärranordning, som förhindraratt största erforderliga öppningsläge överskrids vid reglering.Sådan spärranordning ställs in i samband med anläggrxingensinjustering.

245

36:1

:142 TilluftsdonLuftintag (uteluftsdon) placeras så att intagen uteluft så långtmöjligt är fri från föroreningar och så att åverkan, igensättningarav löv, jord, snö o d förhindras. För detta ändamål förses luftintagmed lämpligt, för rengörning åtkomligt skydd som i möjlig ut-sträckning förhindrar att föremål medföljer tilluften.

Luftintag, förlagt så att råttor och andra djur kan beräknas nå in-taget, förses med lämpligt skyddsgaller.

:1421 Placering av luftintag har stor betydelse för tilluftens kvali-tet och bör ägnas omsorg.Avgaser från fordon samt sot, stoft- och svavelhaltiga för-bränningsgaser från eldstäder utgör de viktigaste föroreningar-na och uteluftintagens placering blir huvudsakligen en avväg-ning på grundval av dessa föroreningars inverkan. Som högstavärden på CO-halten i uteluft för att den normalt skall varagodtagbar som tilluft kan anges dygnsmedelvärdet 20 ppm(0,002 volymprocent) eller 2-timmarstnedelvärdet 60 ppm(0,006 volymprocent).För annat luftintag än fönster är minsta lämpliga höjd 3m över rnarkytan. En höjd av 4 å 5 m är dock att föredra förbyggnad belägen vid trafikerad gata. Vid enplansbyggnad ellerterrängmässigt gynnsamma förhållanden, eller om kravet påuteluften kan sättas mindre högt, t ex för lagerlokal, garage,pannrum, källare, varmluftsridå o d, godtas dock lägre höjdän 3 m.Vid placering av luftintag bör även uteluftens temperaturunder sommarhalvåret beaktas. Luftintag (ej fönster) för-läggs därför lämpligen till sådana ställen där luftens tempe-ratur sommartid inte avsevärt påverkas av solstrålning.

:143 FrånluftsdonFrånluftsdon som mynnar till det fria förläggs så att förorenadfrånluft i möjlig utsträckning förhindras strömma över till luftin-tag, fönster o d.

Frånluftskanal över byggnads yttertak ges vid självdrag sådanhöjd att erforderligt drag i görligaste mån säkerställs och förläggspå sådant sätt i förhållande till rökkanal, annan frånluftskanal e datt baksug inte uppstår. Om frånluftskanal och rökkanal mynnarnära varandra, avslutas rökkanalen ovanför luftkanalens mynning.

:1431 Frånluftskanal till det fria anordnas lämpligen så att denmynnar över byggnads yttertak och i vertikal riktning. För attmotverka ogynnsam inverkan av vinden avslutas frånluftska.nal lämpligen med horisontell avskärning.Frånluttskanal med självdrag anses ha godtagbar höjd om

246

36:1

dess överkant i sin helhet befinner sig ovanför en zon, sombegränsas av ett horisontellt plan 0,5 m ovan taknock och

Fig 36:1431 Ventilationsskorstens höjd över tak

ett annat parallellt med taket och på 1 m vertikalt avståndfrån detta liggande plan. (Se figur 36:1431). Vid småhus fårsistnämnda avstånd minskas till 0,75 m. Vid ventilationsskor-sten med tak och vertikalt placerade frånluftsgaller räknas ka-nalens höjd från gallrets underkant. Dylika frånluftsgaller an-ordnas lämpligen parvis mitt emot varandra och med ett fritttvärsnitt av minst samma storlek som den sammanlagda ge-nomskärningsytan för fränluftskanalerna. Se även 44:12.

:15 Ventilationskanals placering och utförande

:151 Förläggning

:1511 Allmänt

Kanal ges sådan placering inom byggnad att kanalsystemets ute-luftsintag och frånluftsöppningar till det fria får med hänsyn tillventilationens funktion lämpliga lägen.

Kanal, som transporterar luft med hälsofarliga eller starkt korrosi-va föroreningar (t ex frånluft från dragskåp), förläggs så att denär möjlig att reparera eller åtkomlig för utbyte.

:15111 Enligt Komrnerskollegii säkerhetsföreskrifter för elektriskastarkströmsanläggningar får el-ledningar inte förläggas i ellerdras genom ventilationskanal. Dock få'x el-ledningar förläggasi undertak som används för till- eller frånluft i de fall dåledningen på grund av takets konstruktion är lätt tillgängligför tillsyn och utbyte samt ventilationslultens temperatur intenämnvärt överstiger 30°C.

:1512 Avstånd till brännbar byggnadsdel

Irnkanal placeras på från brandskyddssynpunkt betryggande av-stånd från brännbar byggnadsdel.

247

36:1

:15121 Vid imkanal från större kök, t ex restaurangkök, godtas ettluftat utrymme av 50 min mellan kanalvägg och brännbarbyggnadsdel. Om vid bjälklagsgenomgång e d sådant luftatutrymme inte lämpligen kan anordnas, godtas att utrymmetfylls med obrännbart och värmeisolerande material.Vid annan imkanal än som avses ovan godtas att kanal avobrännbart material placeras i direkt kontakt med brännbarbyggnadsdel under förutsättning att inte mer än ca 5% av yttreomslutningsy-tan därigenom täcks. För sådan kanaldel, somenligt :1543 får utföras av brännbart men svårantändligt ma-terial, iakttas lämpligen vad ovan sägs om imkanal från störrekök.Vid imkanal i småhus godtas att högst halva omslutnings-ytan gränsar mot brännbar byggnadsdel förutsatt att övrigadelar inte värmeisoleras eller kringkläds. Det godtas även attsådan irnkanal i erforderlig utsträckning dras genom skåpo d.

:1513 Hänsyn till läckage

Ventilationskanal utförs och förläggs så att läckage inte förorsakarrisk för ohälsa, Olycksfall eller brand. Sådan kanal som transporte-rar luft med farlig förorening, t ex hälsofarlig eller brandfarlig gaseller explosionsfarlig gasblandning, får sålunda inte dras genombostadsutrymme.

:15131 Med hälsofarlig gas avses t ex frånluft från dragskåp i labo-ratorier, kemiska tvättinrättningar, bakteriebemängda sjuk-huslokaler o d. Frånluft från garage kan i detta sammanhangi regel betraktas som ej hälsofarlig, se dock :1571 e.Vid förkiggning av kanaler i allmänhet beaktas att läckagekan uppkomma genom oavsiktlig åverkan, t ex genom spik-ning, sprickbildning vid betongkanaler etc. Åtgärder för attförhindra detta kan erfordras, t ex lämplig inklädnad eller yt-behandlingOm kanal transporterande farlig gas förläggs så att läckluftinte kan överföras till inneluft, jämställs kanalen i täthets-avseende med kanal med ofarligt innehåll och särskild tät-hetsutredning enligt :157 behöver i regel inte göras.

:152 Sammankoppling och sektionering

:1521 Åtgärder vid kanale79 förening

Kanaler från skilda brandceller får förenas till gemensam kanalförutsatt att erforderliga åtgärder vidtas till skydd mot brand- ochrökspridning.

:15211 Som skyddsåtgärd mellan brandceller godtas vid fläkrventila-don härvid det tryckfall som för att erhålla godtagbar luft-

248

36:1

fördelning i ventilationssystemet erfordras för till- och från-luftsdon med tillhörande anslutningskanaler. Härvid förutsättsatt beräkning av luftfördelning gjorts med hänsyn till skor-stensverkan och till förekommande driftfall samt att luftflö-det i det oförmånligast belägna ventilationsdonet inte av-viker mer än högst 10% från vad som angetts i detta kapitel(jämför :1212). Vidare förutsätts, att hela kanalsystemet in-klusive luftdon utförs av obrännbart material eller annat förändamålet godkänt material, bortsett från sådan kort anslut-ning, som avses i :1543 c.

:15212 För att hindra spridning av eventuell brandgas genom bygg-nads kanalsystem och för att utlufta eventuell brandgas urfrånluftskanalsystem godtas de åtgärder, som anges i fig36 :15212 a-;15212 f. Spjällmanövrering o d har förutsattsske automatiskt. Vindsplacerad fläkt förutsätts vidare anordnadså att ventilationsluften kan passera utan avsevärt motstånd omfläkten stannat. Om så inte kan ske, anordnas särskilt förbi-gångsspjäll som öppnar vid onormal tarnperaturhöjning i ka-nalen. Dessutom förutsätts att temperaturgivare i här avseddkanal anordnas så att den verkar såväl vid strömavbrott somvid förhöjd temperatur, t ex som vilströmskontrollerad smält-termostat.För att hindra överföring av eventuell brandgas mellan till-och frånluft vid ventilation med återluft godtas att spjälletmellan till- och frånluftskanalsystemen förses med anordningsom automatiskt stänger förbindelsen om temperaturen i hu-vudkanaler, bikanaler och korridortak e d för frånluft över-stiger ca 50°C,Vad ovan sagts är tillämpligt för normala kornfortventilations-anläggningar.

I figurerna 36 :15212 a-f används följande beteckningar= fläkt 0 = temperaturgivare 'Jr = spj äll

:15213 Vid självdragsanläggningar godtas i regel inte förening till ge-mensam kanal, se även :2152.

Tilluftskanal Frånluftskanal

Ingen särskild åtgärd

Fig 36 :15212 a Kanalers förening: F-ventilation, fläkt vinds-placerad.

249

36:1

Tilluftskanal Frånluftskanal

_

-

Om temperaturen ihuvudkanalens toppöversti.,Tr ca 50°C fri-läggs ,; t fritt utlopp,vars motstånd är max.n femtedel av den

högst belägna bika-nalens vid dess di-mensionerade luftflö-de. Vid flera bikanalerpå samma höjd avsesden kanal, som har

a motståndet.

Fig 36 :15212 b Godtagbara åtgärder vid kanalers föreningF-ventilation, fläkt ej vindsplacerad.

Tilluftskanal Frånluftskanal

Om temperaturen ef-ter fläktutlopp över-stiger ca 50°C ur-konn'as fläktmotor el-

.

ler s:ängs spjäll pla-cerat efter fläktutloppmen före första för-grening.

Ingen särskild åtgärd

Fig 36 :15212 c Godtagbara åtgärder vid kanalers f öreningFT-ventilation, fläktar vindsplacerade.

250

Tilluf tskanal Frånluf tskanal

Om temperaturen ef- Om temperaturenter fläktutlopp över- huvudkanalens toppstiger ca 50°C ur- överstiger ca yr C fri-kopplas fläktmotor el- läggs ett fritt utlopp,

' ler stängs spjäll pla- vars motstånd är max.e ' efter fläktutlopp co femtedel av den

n före första för- 1, L''t belägna bika-rening, nalens vid dess

uuoa' ade luftflö-de. Vid flera bikanalerpå samma höjd avsesden kanal, som harminsta motståndet.

Fig 36 :15212 d Godtagbara åtgärder vid kanalers förening:FT-ventilation, tillufts fläkt vindsplacerad,frånluftsfläkt ej vindsplacerad,

36:1

Tilluftskanal Frånluftskanal

Om temperaturen ef-ter fläktutlopp över-stiger ca 50°C stängsspjäll placerat efterfläktutlopp men föreförsta förgrening.

Ingen särskild åtgärd

Fig 36:15212 e Godtagbara åtgärder vid kanalers förening.FT-ventilation, tilluftsfläkt ej vindsplaceradfrånluftsfläkt vindsplacerad.

Tilluftskanal Fränluftskanal

Om temperaturen e - Om temperaturenter fläktutlopp över- huvudkanalens toppstiger ca 50°C stängs överstiger ca 50°C fri-spjäll placerat efterfläktutlopp men före

läggs ett fritt utlopp,vars motstånd är max.

första förgrening. en femtedel av denhögst belägna bika-alens vid dess di-

mensionerade luftflö-de. Vid flera bikanalerpå samma höjd avsesden kanal, som harminsta motståndet.

Fig 36:15212 f Godtagbara åtgärder vid kanalers föreningFT-ventilation, fläktar ej vindsplacerade.

:1522 Brandsektionering av kanal

Brandspjäll i ventilationskanal, anordnat där kanalen passerarbrandavskiljande byggnadsdel, utförs i sådan brandteknisk klass attspjäll och kanalvägg tillsammans får minst samma brandmotståndsom krävs för den brandavskiljande byggnadsdelen. Brandspjällanordnas åtkomligt för inspektion genom tydligt markerad inspek-tionslucka, varjämte på lämplig plats sätts upp anslag av varaktigtmaterial med föreskrift om regelbunden kontroll av brandspjälletsfunktionsduglighet. Beträffande brandspjäll i kanal som genom-bryter brandmur, se även 37 :26.

:15223 Brandsektionering av ventilationskanal med brandspjäll bör

251

36:1

inte förekomma annat än i undantagsfall och därvid endasti byggnad med kontinuerlig tillsyn.Brandspjäll utfört enligt SIS 82 72 02 godtas under förut-sättning att kravet på brandteknisk klass är uppfyllt.

:153 Utförande från rensningssynpunktRensningspliktig kanal, t ex imkanal, frånluftskanal från bageriugn,tvätteri, sprutmålningsutrymme o d, får inte ges mindre invändigtmått än 70 mm. Sådan kanal anordnas så och förses med erforder-ligt antal rensluckor så placerade, att kanalen i sin helhet kan ren-sas av skorstensfejare. Rensluckor till rensningspliktig kanal liksomtill kanal med kanalväggen utförd i lägst klass A 30 utförs av mate-rial med smältpunkt överstigande 1 000° C. I irnkanal från bostads-lägenhet eller motsvarande får dock renslucka placerad inom denbrandcell där kanalen mynnar utföras av material med lägre smält-punkt, dock lägst 500°C.

Renslucka i annat utrymme än bostadslägenhet eller oinredd vindutförs låsbar eller placeras så, att den inte kan öppnas eller avlägs-nas utan särskilt hjälpmedel.

:1531 Ventilationskanal anordnas lämpligen så att den kan rensasinnan den tas i bruk. Av sanitära skäl är det lämpligt attäven vissa andra kanaler än rensningspliktiga, t ex frånluf ts-kanaler från sopnedkast, görs åtkomliga för rengöring.I rensningspliktig kanal erfordras i regel renslucka i bryt-punkter där kanalens riktningsförändring är 45° eller mer.Kanal eller kanaldel som lutar mer än 45° från lodlinjenförses lämpligen med renslucka på var femte meter om kana-len har släta innerytor (t ex plåt) och var tredje meter vidojämna irmerytor eller på det större avstånd som i särskilt fallkan visas vara tillfredsställande.Imkanal görs lämpligen tillgänglig för rensning uppifrån.Behovet av arbetsutrymme härför beaktas, särskilt vid vind.

:154 Material och utförande

:1541 Allmänt

Om kanal inte i sin helhet är möjlig att rensa, tillses vid arbetsut-förandet att främmande föremål avlägsnas.

:1542 Beständighet

Ventilationskanal utförs av material som har tillfredsställande be-ständighet mot i luftflödet förekommande ämnen och ges ett så-dant arbetsutförande som förhindrar att otäthet uppkommer ge-nom mindre deformationer hos underlaget.

252

36:1

Rensningspliktig kanal (se :153) skall vara beständig mot nötningo d från erforderliga rensningsredskap. Tilluftskanal utförs där-jämte så att den invändiga ytan inte avger partiklar som kan med-följa luftflödet.

:15421 Förutsatt att montering utförs riktigt kan vad ovan sägs be-träffande materials beständighet och kanalväggs styvhet i re-gel anses uppfyllt om kanal utförs med material av minst föl-jande tjocklek:

Kanalmaterial Minsta väggtjocklek

Stålplåt:spiralfalsade plåtrörrektangulär kanal

AluminiumplåtAsbestcementGips, hamparmerad

enl SIS 82 72 030,7 mrn1 min6 mm

20 mrn

Till skydd mot uppflytning eller sidoförskjutning vid ingjut-ning i betong erfordras i regel förankring och ibland förstärk-ning av kanal eller större godstjocklek.

Murad kanal muras med bruk av kvalitetsgrupp A, B ellerC enligt tabell 24:2321. Murning med mursten utförs medliggande stenar och i förband. Till murad kanalvägg medmindre tjocklek än 100 mrn är det i regel lämpligt att an-vända fyrsidigt slutna kanalblock.

:1543 Allmänna krav från brandskyddssynpunkt

Ventilationskanal utförs av obrännbart eller annat för ändamåletgodkänt material. Från denna huvudregel medges undantag i föl-,jande fall:a) Kanal av brännbart material godtas om kanal i sin helhet

förses med en extra omslutningsvägg som i händelse av brandkan fungera som kanal. För sådan extra vägg (t ex av betong),gäller samma brandskyddskrav som föreskrivs i 37 :22 menlägre täthet än för kanalen godtas. I ett och samma schakt fårdras flera kanaler, om dessa betjänar samma brandcell ellerflera brandceller i samma våningsplan, eller om kanalerna av-skiljs från varandra i lägst klass A 30.

b) Kanal inom en och samma lägenhet får utföras av brännbartmaterial, om den enbart dras från ytterfasad eller motsvarandetill utrymme inom lägenheten.

253

:15431

36:1

c) Anslutningsdon mellan bikanal och luftdon samt mellan kanal-delar får utföras av svårantändligt material, förutsatt att do-net är av ringa längd och att det placeras på betryggande av-stånd från sådan huvudkanal eller samlingskanal, som betjä-nar fler än en brandcell.

Anslutningsdon enligt c ovan anses ha ringa längd, om dennainte överstiger dubbla tvärmåttet hos den avgrenade kanalen.Mellan köksfläkt och imkanal godtas dock svårantändlig an-slutning med upp till ca 1,5 m längd.Avståndet till kanal, som betjänar fler än en brandcell, ansesbetryggande om anslutningsdon inte placeras närmare kana-len än tio gggr största tvärmåttet hos den avgrenade kanalen.Med tvärrnått avses vid rektangulär kanal i detta samman-hang den längsta sidan. Med avgrenad kanal avses den kanalfrån vilken avgrening görs, t ex huvudkanal, fördelningskanale d.Kanalkonstruktion där brännbart material förekommer kan,utöver här ovan nämnda undantag, i vissa fall godtas om spe-ciella åtgärder till skydd mot brandspridning vidtas. Avobrännbart material utförd kanal, som försetts med invändigbeldädnad av brännbart men svårantändligr material, kan ex-empelvis godtas om kanalväggen utförts i lägst klass A 30 ellerden högre klass som kan krävas enligt 37 :22.Beträffande definition av svårantändligt material, se kap 37.Undertak som utgör kanalvägg, se :1545.

:1594 Brandteknisk klass

Utöver vad som föreskrivs i kapitel 37, bl a beträffande brandtek-nisk klass för kanalvägg vid genombrott av brandcellsbegränsandebyggnadsdel, gäller följande.

Imkanal från större kök, t ex restaurangkök, eller annan kanal medflöde som är brandfarligt eller som kan medföra brandfarliga av-sättningar på kanalväggarna, utförs i lägst klass A 60.

Om en grupp av kanaler placeras i gemensamt utrymme, t exschakt eller kulvert, gäller angivna krav på rnotståndsförmåga motbrand för varje enskild kanal gentemot schaktet omgivande utrym-me. Kanal eller kanalgrupp för tilluft avskiljs emellertid i lägstklass A 30 från kanal eller kanalgrupp för frånluft.

Ovan angivna krav på brandteknisk klass gäller inte sådan del avkanal eller kanalgrupp som är belägen inom den brandcell i vilkenkanalen eller kanalgruppen mynnar För imkanal från större kök,t ex restaurangkök, gäller motsvarande undantag dock endast förden inom köket belägna delen.

254

....534 r`IF

36:1

Frånluftskanaler

Kanalvägg klass A30

,Tilluftskanaler

Fig 36 :15441 Exempel på kanalers avskiljande i schakt

Vid återluftssystem och vid användning av väiineväxlare, där skil-jevägg i ovan angiven brandteknisk klass av tekniska skäl inte kananordnas, vidtas istället andra brandskyddsåtgärder. Vid använd-ning av regenerativ värmeväidare, som betjänar fler än en brand-cell, skall sådan åtgärd säkerställa bortförandet av brandrök i ka-nalsystemet om fläkten stannat,

15441 Vid återluftsystem, som betjänar fler än en brandcell godtassom brandskyddsåtgärd att förbindelsekanal mellan huvud-kanaler förses med anordning som automatiskt avstänger för-bindelsen, om temperaturen i huvudkanalerna överstiger ca50°C.Om vid användning av värmeväxlare frånluitsfläkt placeratshögre än den högst belägna av de anslutna brandcellerna, kananordningen exempelvis utgöras av en förbigångskanal medspjäll, som automatiskt öppnas om frånluftsfläkt stannar. Dåfrånluftsfläkt placerats på lägre nivå än här sägs, är åtgärdert ex i överensstämmelse med figur :15212 f tillfyllest.

:1545 Utförande av undertak

Undertak, som utgör kanalvägg och som i övrigt utförs av obränn-bart material, får fastsättas med reglar av trä eller annat brännbartmaterial, såvida utrymmet under taket inte utgör utrymningsvägför fler än 150 personer. Härvid förutsätts dock att utrymnings-väg och de lokaler den betjänar avskiljs från övriga delar avbyggnaden i lägst klass B 30 samt att brandbelastningen inte över-stiger 50 Mcal/m2 total omslutningsyta. Reglar, som här avses, fårdock inte förekomma om undertaket utrustas med ventilerad el-armatur.

:15451 Brandbelastning, se 37 :121.

255

36:1

:155 Isolering

:1551 Allmänt

Utvändig och invändig isolering eller kringklädnad av ventilations-kanal i byggnad, som skall vara brandsäker eller brandhärdig, samtisolering av irnkanal utförs av obrännbart eller annat för ändamåletgodkänt material.

:15511 Observera att om rensningspliktig kanal isoleras invändigt,ställs särskilda krav på den invändiga isoleringen e :1542).

:1552 Värmeisolering

Kanal värmeisoleras där risk för kondensering föreligger. Från-luftskanal, som vid självdragsventilation dras genom icke uppvärmteller delvis uppvärrnt utrymme, värmeisoleras, så att omslutnings-vägg mot utrymmet inte får högre värmegenorngångstal än somgäller för golv, tabell 33 :121, kolumn 7.

:15521 Till ej uppvärmt utrymme hänförs t ex vindsutrymme ochkallt källarutrymme. Normalt utförd källare med friliggandevärmeledningsrör räknas som delvis uppvärrnt utrymme.

:1553 LjudisoleringVentilationskanal mellan olika lägenheter och lokaler anordnasenligt kapitel 34 så, att tillfredsställande ljudisolering upp-nås.

:156 Fläkt- och apparatutrymmeFläkt- och apparatutrymme samt fläktutrustning anordnas så atterforderlig tillsyn och skötsel lätt kan utföras.

Fläktrum och från detsamma ledande frånluftsskorsten utförs medgolv, väggar och tak samt dörrar och luckor i lägst samma brand-tekniska klass som erfordras för de till flährummet anslutna kanal-väggarna. Där förbigångskanal anordnas, förläggs den i sin helhetinom fläktrummet eller utförs lägst i samma brandtekniska klasssom gäller för fläktrummet.

Vad här sagts gäller inte den del av frånluftsskorsten, som är be-lägen på större höjd över yttertaket än 30 cm, liksom ej heller fläkt-utrymme eller del därav beläget ovanför yttertak i lägst klass A 60.Om fläktrum betjänar fler än en brandcell, avskiljs tilluftsfläktfrån frånluftsfläkt genom vägg i lägst klass A 30.

256

:1561

36:1

Erforderlig lättillgänglighet anses föreligga om fläktutryrnmetkan nås exempelvis från plant yttertak eller från bekvämtgångbar stege med arbetsplan. Plant yttertak förses i sådantfall med skyddsanordningar på samma sätt som gäller för hiss-maskinrum, se 42 :322. Från stege med arbetsplan skallfläkt i sin helhet vara åtkomlig.Fläktrumsdörr utförs lämpligen med mått enligt SIS 81 76 03.Vad i :157 sägs beträffande tätheten hos ventilation.skanaläger motsvarande tillämpning på vägg till fläktrum med un-der- eller övertryck.Beträffande återluftssystem och användning av värrneväxlarese :1544.

:157 Kanalsystems täthetVentilationskanal och ventilationssystem med anslutna apparaterutförs med en efter användningsområdet avpassad, varaktig täthet.

Kanal som transporterar luft med farlig förorening (t ex hälsofar-lig gas, brandfarlig gas eller explosionsfarlig gasblandning) ellerlaluktande gas och som är förlagd så att kanalens innehåll kan över-föras till inneluft, utförs med sådan täthet att läckage inte medförrisk för ohälsa, olycksfall, brand eller andra olägenheter.

:1571 Vid ventilationskanal med ofarligt innehåll bör läckagelämpligen ej överstiga följande värden.

Tryckområdemm vp

Provtryckmm vp

Högsta tillåtna läckage (läck.faktor) i m3/m2 h

5- 4041-100

2070

48

Vid tillämpning av tabellen beaktasa) Tryckklassen bestäms av högsta i drift förekommande

statiska tryckskillnad mellan anläggningens tryck och at-mosfärtrycket, (Med tryckklass avses här angivna tryck-områden.)Kanalsystem med tryckreduceringsdon uppdelas om såerfordras i två tryckklasser.

b) Läckfaktorn beräknas på kanalsystemets totala inre oiso-lerade yta inom resp tryckklass. I denna yta inräknasäven omslutningsytan för tillhörande apparater, don m m.För vissa apparater av ur läckagesynpunkt svårbemästradkaraktär räknas apparaten som en ekvivalent kanalom-

257

9 - 13413,5 1967

36:1

slutningsyta i m2, vars storlek avgörs med hänsyn till ap-paratens konstruktion och användning.

c) För kanal placerad inom viss lokal och enbart avsedd attbetjäna denna lokal får läckaget oberoende av vad somfranigår av tabellen uppgå till 10 pa3/m2 h vid 10 mrn vpprovtryck.

d) Täthetskraven enligt tabellen påverkar inte kraven påluftväxling i olika lokaler.

e) Kanal med hälsofarlig, brandfarlig, explosiv eller illaluk-tande gas eller gasblandning, t ex kanal från laboratorie-dragskåp, infektionsavdelning i sjukhus, garage e d börvanligen göras tätare än vad tabellen anger. Lämpligttäthetskrav måste härvid klarläggas genom särskild ut-redning, såvida inte kanalen förläggs så, att den kan lik-ställas med annan kanal med ofarligt innehåll. Det börobserveras att i begreppet "kanal som transporterar luftmed farlig förorening" inryms sådan kanal som genom in-läckning i kanalen kan få farligt innehåll. Vid val av ma-terial till kanal för transport av luft med farlig föroreningeller illaluktande gas beaktas även risker för otäthet tillföljd av sprickbildning, korrosion och ev, bristfällighetervid skarvar.

f) Den täthet som anges i tabellen kan normalt uppnås medcirkulära och rektangulära plåtkanaler med tätad skarvoch noggrant montage.

:158 TäthetsprovningInomhus förlagd kanal som transporterar hälsofarlig, brandfarligeller explosiv gas eller gasblandning provtrycks i hela sin längd förkonstaterande av att uppställda täthetskrav är uppfyllda.

Inomhus förlagd kanal som transporterar illaluktande gas prov-trycks stickprovsvis.

:1581 Enligt byggnadsstadgan § 64 skall där byggnadsnämnden såprövar erforderligt bevis företes av sakkunnig person att så-dan provning som ovan avses verkställts.Även om kanalsystemets karaktär inte fordrar obligatorisktäthetskontroll enligt ovan är det, med hänsyn till att erfor-derligt luftflöde skall erhållas, i regel lämpligt att täthets-kontroll med stickprov utförs.Godtagbart förfarande vid täthetsprovning anges i VVS AMA1966.(Tills vidare vakanta.):16 :17

:18 Tillsyn och kontroll

:181 Drift- och underhållsinstruktionerAnläggning för fläktventilation förses med erforderliga instruktio-ner för anläggningens drift och underhåll. Erforderliga driftsin-

258

36:2

struktioner på anslag av varaktigt material uppsätts vid manöver-organen.

:1811 Driftsinstruktion för en ventilationsanläggning omfattar bl aregler och anvisningar för hur anläggningen startas och stop-pas, hur omkoppling skall ske vid ändring av belastningsfallsamt, vid mer komplicerade anläggningar, enkelt felsöknings-schema.

:1812 Underhållsinstruktion omfattar bl a regler och anvisningarrönande när och hur filter skall bytas, intervall mellan tid-punkter för rengörning, smörjning och översyn m m.

:182 KontrollVid anläggning för fläktventilation ventilationsanläggning typ FToch' F) utförs i lämplig omfattning kontroll av att föreskriven luft-växling erhålls. Vid kontroll av luftväxlingens storlek skall vid ven-tilation av typ F samtliga tilluftsdon vara fullt öppna, dock ejsådana fönster som inte avses fungera som tilluftsdon. Kontroll fårinte utföras vid onormala vind- och temperaturförhållanden.

Skriftligt bevis av sakkunnig person om att kontroll utförts jämtemätprotokoll för fläktventilationsanläggning företes sena.st vid slut-besiktning, såvida inte byggnadsnämnd i särskilt fall medger undan-tag härifrån. Självdragsanläggning kontrolleras med avseende påfrånluftkanalers tvärsnitt och förläggning.

:1821 Kontroll godtas utförd som stickprovskontroll. Lämpliga me-toder för kontroll av föreskriven luftväxling beskrivs i skriftfrån planverket. Bevis om kontroll bör om möjligt företes in-nan bostad eller lokal tas i anspråk för avsett ändamål.För ventilationssystemets funktion är det av vikt att kontrollenligt ovan utförs. Se även ;157.

:2 VENTILATION AV BOSTADSHUS

:21 Ventilation av flerfamiljshus

:211 Ventilationssystemets utformningBostadslägenhet förses med efter byggnadstyp, belägenhet och an-vändning anpassat ventilationssystem.

:2111 Beträffande indelning av ventilationssystem se :1231. Förut-satt att de allmänna villkoren enligt ;121 kan uppfyllasföreligger i princip fritt val mellan systeM FT, F och S. Vidval av lämpligt system bör följande faktorer beaktas.Vid ventilation av typ FT observeras att viss luftöverföringkan förekomma mellan trapphus och bostadslägenheter. Det

259

36:2

kan därför vara lämpligt att göra det styrda frånluftsflödetfrån varje lägenhet något större än det styrda tilluftsflödet.Beakta tilluftsdonens placering, se :1232.Aterluft anses vid bostäder kunna medföra vissa sanitäraproblem och godtas därför inte. Om bostadslägenhet upp-värms med varmluft, får dock luft från bostadsrum återförastill samma lägenhets varmluftsaggregat.Vid ventilation av typ F bör som regel frånluftsdon anord-nas endast i kök, badrum, toalettrum och ev klädkammare,

:212 LuftväxlingVentilationssystem av typ FT och F i flerfamiljshus dimensionerasoch utförs för minst den luftväxling, som ekvationen 36:212 ger. Ikök, badrum o d får dock frånluftsflödet inte understiga vad somanges i tabell 36 :214.

q = 2,2 - 0,004 G (36:212)därq = normvärde för luftväxling, m hG = lägenhets totala yta, m2Vid dimensionering av ventilationssystem beaktas att angiven luft.växling vid ventilation av typ F skall kunna erhållas vid öppnatilluftsdon.

:2121

260

Erforderlig luftväxling i en lägenhet beräknas med utgångs-punkt från normvärde (q) enligt ekvation 36:212 och lä-genhetsyta (G) i m2. Om summan av i tabell 36:214 förkök, badrum etc angivna gränsvärden för minsta frånluftsflö-den blir större än vad som erhålls av norrnvärde gånger lä-genhetsyta väljs den luftväxling, som anges av gränsvärdenassulLinta,I inindre lägenheter blir de min frånluftsflöden, som angesfi;r kiik, badrum m m i tabell 36:214 dimensionerande ochnormy ärdet används då inte. Vid större lägenheter blir emel-lertid normvärdet utslagsgivande.Vid dimensionering av ventilationssystem för större lägenhe-ter beaktas att till- och frånluftsdons kapacitet inte alltid kanväljas eller injusteras för exakt den luftväxling, som normenföreskriver. För anpassning till standard väljs i sådant fallnågot högre luftväxling.Norrnvärdet enligt ekvation 36:212 är avsett att användas viddimensionering av ventilationssystem, För beräkning av ef-fektbehov för ventilationsvärme används en lägre luftväxlingbaserad på en luftomsättning av 0,5 oms/h vid flerfamiljshusoch 0,7 orns/h vid småhus (se kap 35). Erforderlig omställ-ning av ventilationssystem under mycket kalla dagar utförsvid behov genom strypning av frånluftsdon eller på annatsätt.

36:2

:213 Luftföringöverluft till utrymme med undertryck anordnas lämpligenmed öppning över dörr eller liknande överluftsdon, se tabell36 :214. Därvid beaktas dock att ventilationsöppningar mel-lan skilda rum försärnrar ljudisoleringen och ökar risken förljud- och luktspridning inom lägenheten. I de fall det inteär möjligt att anordna luftföring med hjälp av högst tvåöverluftspassager i serie ersätts överluftsöppningar lämpligenmed ljuddämpad kanal e d, liksom i de fall då överluftsöpp-ning beräknas medföra särskild olägenhet.Boningsrmis, sovrum o d ventileras lämpligen över hall, tam-bur e d genom frånluftsdon i kök, badrum och toalettrum.Två närliggande rum varav inget kan förväntas bli använtsom sovrum godtas ventilerade genom ett gemensamt frånluft--don. Ventilation av sovrum över vardagsrum eller liknanck-boningsrum godtas normalt endast där vardagsrumrnets (bo-ningsrummets) volym är minst dubbelt så stor som sovrum-mets.Vid beräkning av antalet frånluftspassager, som enligt :13 intefår överstiga två, behöver hänsyn inte tas till öppen förbindelseutan dörr.Enligt 31 :23 kan under vissa förutsättningar godtas att i

bostadslägenhet utrymme med klosett står i omedelbar för-bindelse med matlagningsutrymme. I sådant fall utförs ven-tilationsanordningar så att nämnda utrymmen kan ventilerasoberoende av varandra. Dörr mellan utrymmena bör då gö-ras tät och överluftsöppning inte anordnas.

:214 Ventilationsanordningar

:2141 AllmäntBostadslägenhet i flerfamiljshus förses med ventilationsanordningarenligt tabell 36:214.

:21411 Om bad- dusch- eller klosettrum vid ventilation av typ FTutrustas med egna till- och frånluftsdon, godtas att luft-flödet minskas till vad som motsvarar 4 oms/h Overlufts-don utförs härvid inte.

:2142 Ventilation av kökVid ventilationssystem av typ FT och F anges i tabell 36 :214ett minsta frånluftsflöde i kök av 80 m3/1-1. Detta värde ärför litet för att effektivt bortföra mat- och stekos såvidainte spisar och kokplattor förses med särskilda anordningarför uppsamling och avlänkning av förorenad luft till imka-nal, t ex huv.Först vid ett frånluftsflöde av storleken 200 å 300 m3/h kanpåräkna.s att mat- och stekos effektivt bortförs. Ett kontinu-erligt frånluftsflöde av denna storleksordning kan emellertidmedföra dragproblem och är därför mindre lämpligt. Ett läg-

(forts sid 265)

261

36:2

Tabell 36 :214 Erf orderliga ventilationsanordningar och gransvarden förmin frönluftsflöde för bostadslägenhet i flerfamiljshus')

Utrymme Typ avventila-tion

Min frånluftsflöde

m2) 3)

Utförande

AnmTillufts-don

Frånlufts-don

1 2 3 4 5 6

Kök(kok-skåp)

FT 80(60)

0 samt evR-I

R-I För kök (kokskåp)till enrumslägenheteller liknande gäller40 (30) m3/h

Se även :2142

F Enbart ö R-EHS

S R-TU R-EHS

Skafferi - R-TU Utförs ej.Dörrarutförs tätt-slutande,

R-TU don erfordrasför temperaturregle-ring inom skafferiet.

Bad- ellerduschrum(Separatklosett-rum)

T 60(30)

0 samt evR-I

R-I För badrum (sepklosettrum) till en-umslägenhet ellerikn. gäller 30 (15)m3/h. Ventil medberäknat frånlufts-flöde av högst 60m3/h placerad ibadrum eller toalett-rum får utföras somR-I don. Se även

21411

F » 0 R-EHS

S - Fönstersamt ev ö(ö ellerR-TU)

R-EHS

Obs mörkt badrumskall sålunda försesmed fläktventilation,

Bonings-rum

FT enl :212 R-I ö ellerR-1

Vid typ F och S an-ordnas för frånluft iförsta hand 0-donSe även :213.F enl :212 R-TU ö (ev

R-T)

S - R-TU Ö (evR-T)

Garderobenl SIS

- - Särskilda anordning-ar erfordras ej.

262

36:2

2 3 4 i 5 i 16

Klädkam-mare

FT Fönster, R-TU ellerR-I

Lämpligt tilluftsflödeär 3 till 10 m3/h be-roende på utrym-mets storlek.

F - Fönster, R-TU ellerö

Som regel är detlämpligt att försemörk klädkammaremed frånluftsdonS - » »

Utrymmemed öp-pen spis

FT/F 150 R-TU RökkanalmedR-T

Vid spis med storöppning erfordrasstörre frånluftsflöde.Rummets ventilationanordnas enl. be -stämmelserna i :21.Se även tab 36 :22.

s R-TU Rökkanal,min 300cm2, medR-T

Förva-ringsut-rymme,såsom käl-lare o d

FT/F 1

per m2- R-I

s _ R-TU R-T Där så erfordras förventilation.

Fastig-hetstvätt-stuga förett hus-håll åtgånger](Lägen-hets-tvättstu-ga)

FT 100 (40 ) R-TU,R-Ieller ö

R-I

F R-TUeller ö

R-T

R-TUeller ö

R-T

Fastig-hets tork-rum(stryk-rum) förett hus-håll åtgången

FT 100 (60) R-I ellerö

R-I Beträffande torkskåpm m se även :2143

F » R-TUeller ö

R-T

s - R-TUeller ösamt evfönster

R-T

Förva-ringsut-rymme itrapphuso d

- Dörrspringor

(forts sid 264)263

36:2

Utrymme Yl)ventila-.tion

gin från-luftsflöde

m 3/11.2) 3)

Utförande

AnmTillufts-don

Frånlufts-don

1 2 3 4 5 6

Trapp-hus4)

FT/F R-TU el-ler R-I

R-I Tilluften skall utgö -ras av uteluft. Upp-värmning sker lämp-ligen med lamellbat-teri men även lämp-ligt placerad radia-tor godtas.

R-TU R-I

TrapphaBtill brand.säkert av-skildtrappa

FT/F 20 perlägenhet

R-I R-I Ventilationsförbin-delse mellan trapp-hus och trapphallfår ej anordnas. R-Idon för frånluft fråntrapphall får ersät-tas av 0-don till hiss-schakt.Se även 37:3225.

Sopned-kast förmer än 2lgh

FT/F 200 Kanalfrån sop-rum

Kanal tillfläkt

Tilluft skall utgörasav frånluft från sop-rum. Om sopnedkastbetjänar mer änfyra våningar ökasfrånluf tsflödet med50 ms/h per tillkom-illande våning. Sop-inkast utförs tättslu-tande.

s Kanalfrån sop-rum

Ventil,galler e d

Soprum iförbindel-sesopned-kast

FT/F 200 R-I ellerR-TU el-ler ö

Kanal tillsopned-kast

Om soprummet an-sluts till sopnedkastför mer än fyra vå-ningar ökas från-luftsflödet. Se ovan.S R-TU Kanal till

sopned-kast

Soprumutan för-bindelsemed sop-

edkast

FT/F 60 R-I elleö

- Om soprumrnet äravsett för fler än tvåuppsamlingskärlökas frånluftsflödetmed 10 ms/h per till-kommande kärlR-EHS R-EHS

264

36:2

1) Följande beteckningar används i tabellen :R-T don : Till- eller frånluftsdon, lätt reglerbart av stående person,tättslutandeR-EHS dop : Till- eller frånluftsdon, lätt reglerbart av stående personmen ej helt stängbartR-TU don: Till- eller frånluftsdon speciellt avsett för direkt tillförsel'a% ineluft, lätt reglerbart, tättslutande, för montage i vägg (springventil,vädringslucka o d)R-I don: Till- eller frånluftsdon, inställbart och låsbart i inställt lägeö-don: Ventil eller annat don för överluft

2) I det minsta frånluftsflöde, som för kök, badrum m m anges i ovan-stående tabell, inräknas i förekommande fall överluft från boningsrum,hall, tarnbur o d, se :212.

3) SifferVäiden inom parentes hänför sig till lokaltyp inom parentes.4) 'Vid trapphus avser FT/F husets ventilation, Trapphuset godtas så-

lunda även självdragsventilerat.

re, kontinUerligt frånluftsflöde som vid behov ökas till ovan-nämnda värde kan dock ge mer tillfredsställande köksven-tilation. Härvid bör dock risken för bakdrag i andra från-luf tsdon beaktas.Det bör observeras, att i bostadshus köksfläkt ansluten till im-kanal inte kan användas för ventilation av kök annat äni småhus samt flerfamiljshus med ventilation av typ S och därvarje kök sålunda har separat imkanal,Ventil till imkanal placeras lämpligen vertikalt nära takovanför spis och utförs med sådan konstruktion att imkanalenbekvämt kan rengöras.Underskåp till diskbänk förses lämpligen med överluftsöpp-ningar enl svensk standard (SIS för kökssnickerier)

:2143 Ventilation av torkutryrnrne

Sådan anordning för torkning av tvätt i bostadslägenhet, som utförsmed fläkt och uppvärmning (t ex torkskåp), ansluts på sådant sätttill frånluftskanal att inblandning av fuktig luft i rumsluf ten imöjlig utsträckning undviks.

:21431

-B A /35 1967

Anordningen kan lämpligen anslutas med dragavbrott till an-nan frånluftskanal (t ex i badrum), varvid anslutning ut-formas så att den normala ventilationen av det rum i vilkettorkanordningen placerats inte nedsätts. Anslutning till im-kanal godtas dock inte. Alternativt anordnas anslutning tillseparat frånluftskanal, varvid kondensfrågan särskilt bör be-aktas. Att placera torkanordning i kök torde ur funktions-synpunkt vara mindre lämpligt. Som tilluft till torkanordninggodtas förutom uteluft även överluft. Dessa anvisningar till-lärnpas lämpligen oberoende av ventilationstyp och även försmåhus.

265

36:2

:2144 Ventilationsdon

:21441TilluftsdonVid systern av typ F skall enligt tabell 36 :214 i boningsrumanordnas reglerbart uteluftsdon (R-TU don), som så långtmöjligt tillför uteluft dragfritt. Sådant uteluftsdon placeras ochanordnas så, att kall uteluft snabbt uppblandas med en vannluftström, Tvärsnittsytan bör lämpligen inte understiga ca30 cm2.Om del av fönster kan anordnas så att en reglerbar och drag-fri utelufttillförsel erhålls, godtas att sådan fönsteranordning,t ex vädringslucka, ersätter annat uteluftsdon. Godtagbar väd-ringslucka skall vara möjlig att inställa i önskat läge, vilketkan ske med uppställningsbeslag eller på annat sätt.Sker lufttillförsel genom ventil under eller över fönster an-ordnas ventilen lämpligen med stor bredd och liten höjd.Under fönster med uteluftventil anordnas lämpligen värme-kropp med minst samma längd som ventilen. Fönsterbänkanpassas till eventuell radiator så den varma luftströmmenfrån radiatorn inte hindras att stiga uppåt (se svensk stan-dard BR 58 23 10).Vad ovan sägs är tillämpligt även vid ventilationssystem, typS, såväl vid boningsrum som vid kök.

:21442 överluftsclonSom överluftsdon godtas springor över dörr med en yta avminst 100 cm2. Ofrivilliga dörrspringor anses svara för 25cm2 och över dörr erfordras därför öppningar med en yta avminst 75 cm2 enligt SIS 81 73 50 och 81 73 51.Om två rum ventileras genom öppning över dörr ökas öpp-ningens yta med 50 cm2 till totalt 125 cm2, Anordnas över-luftöppning på annat sätt än över dörr utförs öppningen meden tvärsnittsyta av 100, 150 eller 200 cm2 vid ventilering avett, två resp tre rum genom denna.

:2145 Självdragsanläggnings dimensioner

Kanal för självdrag ges sådan dimension och anordnas så att erfor-derlig luftväxling möjliggörs.

:21451 I tabell 36 :21451 angivna tvärsnitt för kanaler och luftintagvid självdrag godtas som tillräckliga för ernående av erforder-lig luftväxling.Tabellen avser invändig tvärsnittsyta för rektangulär kanaloch förutsätter att till- och frånluftsdon (galler o d) intemedför avsevärd minskning av den fria genomströmnings-ytan.Vid kanal med slät inneryta, t ex kanal av plåt eller asbest-cement, godtas intill 20% mindre tvärsnittsyta än vad som itabellen anges och för kanal med cirkulärt tvärsnitt intill5% mindre yta än kanal med rektangulärt tvärsnitt.

266

36:2

Tabell 36:21451 Godtagbara tvärsnittsytor för kanal och luftintag vidsjälvdragsanläggning

Utrynime Kanal ellerluftdon

Tvärsnitts-yta, cm2 Anm

2 3 4

Kök(kokskåp )

Uteluftintag 30(30)

Även vädringslucka godtas, se:21441

Imkanal 200(150)

Om mer än två ruin ventileras överkök ökas ytan med 50 cm2 pertillkommande rum.

Skafferi Uteluftintag 100

Bad- ellerduschrummedfönster

Frånlufts-kanal

150 Om två rum ventileras över bad-,dusch- eller klosettrum ökas ytanmed 50 cm2 för varje rurn. Obs :för bad- och duschrum utan föns-ter krävs fläktventilation.

Separatklosettrum

Frånlufts-kanal

100

Bonings-T11/13

Uteluftintag 30Aven vädringslucka godtas, se:21441

Frånlufts-kanal elleröverluftöpp-ning

150resp100

Om två rum ventileras över ge-meLsk:m frånluftskanal ökas ytanmed 50 cm2. Se även :21442.

Tvättstu-ga, enhushålls

Uteluftintag 150

Frånlufts-kanal

200

Torkrum Uteluftintag 200

Frånlufts-kanal

250

Trapphus Uteluftintag 50per lgh

1

(forts sid 268)

267

36:2

UtrYmmeKanal ellerluftdon

Tvärsnitts.yta, cm2 Anm

1 2 3 4

Sopned-kast

Uteluftintag 50

Frånlufts-kanal

300 Vid sopnedkast med soprum förendast en lgh får ytan minskastill 150 cm2

Soprum,utan för-bindelsemed soP-nedkast

Uteluftintag 100

Frånlufts-kanal

150

Soprummed för-bindeLsetill sop-nedkast

Uteluftintag 50

överluftsdon 150

:215 Sammankoppling och sektionering avventilationskanaler

:2151 Kanaler för fläktventilation

Förutom vad som angetts under :1521 gäller följande. I lägenheteri förbindelse med ett och samma trapphus ansluts frånluftsdon tillsamma fläktaggregat, som dock får uppdelas på flera fläktar omfläktmotorerna sammankopplas på lämpligt sätt. Till fläktrum,utfört i lägst brandteknisk klass A 60, får anslutas rökkanal frånöppen spis.

Imkanal gemensam för flera våningar utförs i hela sin längd medsamma tvärsnitt.

:21511 Annan lokal i bostadshus än bostadslägenhet (t ex butik,hantverkslokal eller samlingslokal) förses lämpligen med se-parat ventilationsanläggning. Sådan lokal avskiljs så. lufttättsom möjligt från andra delar av byggnaden. Om dörrar före-kommer mellan på olika sätt ventilerade delar av en bygg-nad, utförs de lämpligen tättslutande och förses med automa-tiska dörrstängare som stänger mot undertryckssidan.

268

36:2

Olägenheter ur sanitär eller annan synpunkt vid förening avutsugningskanaler från olika lägenheter till huvudkanal, t exi form av besvärande ljudöverföring mellan rum i olika lägen-heter, kan undvikas exempelvis genom anordnande av ljud-dämpande bikanal till varje ventil, genom ljuddämpning avden gemensamma huvudkanalen eller genom användande avventiler med tillfredsställande överharningsskydd.

Om kanaler från olika delar av en lägenhet ansluts till var-andra, beaktas frågor beträffande ljudisolering, lukt ochljus. Frånluftsdon för intill varandra belägna utrymmen för-skjuts lämpligen i förhållande till varandra om frånluftska-nalen är gemensam.

:2152 Kanaler för sjiilvdrag

:21521

Förutom vad som angetts under :1 gäller följande.

Vid självdragsanläggning får frånluftskanaler från olika lägenhe-ter inte förenas utan skall var och en för sig dras upp över yttertak.

Frå.nluftskanaler från olika utrymmen inom lägenhet får förenas tillgemensam huvudkanal, om varje bikanal dras genom uppvärmt ut-ryrnrne.

Gemensam kanal ges lämpligen en tvärsnittsyta som inte un-derstiger 80 % av anslutna kanalers sammanlagda tvärsnitts-ytor. Som gemensam kanal används lämpligen imkanalen.Vid korta bikanaler beaktas de problem som kan uppstå be-träffande ljudisolering, lukt- och ljudöverföring mellan olikautrymmen. Frånluftsdon i bredvidliggande utrymmen, som an-sluts till gemensam kanal, bör i regel inte ligga mitt emot ellerför nära varandra.1 fråga om köksfläkt se dock :2142 och :223

:216 SkötselinstruktionerPå väl synligt ställe i varje trappuppgång eller motsvarande och påandra erforderliga ställen uppsätts anslag som anger erforderligarekommendationer eller föreskrifter för ventilationssysternets an-vändning.

:22 Ventilation av småhus

Småhus förses med erforderliga anordningar för ventilation enligttabell 36:22, kolumn 2 och 3.

När fönster används som luftdon, skall detta eller del därav varalätt öppningsbart och försett med uppställningsbeslag eller annananordning för reglering av luftöppningens storlek.

269

36:2

Tabell 36 :22 Erf orderliga eentilationsanordningar i småhus

Utrymme

UtförandeTvärsnittcm2

AXIXn

Tilluftidon Frånlufts-don

1 2 3 4 5

Kök Fönster ImkanalmedR-EHS

200

Skafferi R-TU 100 För temperaturregle-ring

Badrum Fönster Frånlufts-don, regler-bart

150 Om mer än ett rumskall ventileras överbadrum förses dörrenmed överluf tsöppninge :213 och kanalytan

ökas med 50 cm2 pertillkommande rum

Separat klo-settrurn

överlufts-öppning

Kanal 100

Boningsrum Fönster -Klädkam-mare

ö ellerR-TU

Förses lämpligen meduteluf tsdon

Utrymmemed öppenspis

Fönster RökkanalmedR-T

Se anm 1 regel 300 cm2. Vidmindre spis kan dock200 cm2 godtas.

Matkällare Fönster el-ler R-TU

Tvättstuga Uteluftsdon,fönster ellerö

KanalUteluftsdon150, kanal200

Rökkanal godtas somfrånluftskanal

Torkskåp Ö eller ute.uftskanal

Kanal Kanal från badrum,tvättrum e d godtas somfrånluftskanal, se även:2143

Följande beteckningar används i tabellen:R-EHS don: Till- eber frånluftsdon, lätt reglerbart av stående person, menej helt stängbart.

270

:221

:222

36:2

ö-don: Ventil eller annat don för överluft.R-TU don: Till- eller frånluftsdon speciellt avsett för direkt tillförsel av

utelaft, lätt reglerbart, tättslutande, för montage i vägg(springventil, vädringslucka o d).

I tabell 36:22, kolumn 4, angivna kanaltvärsnitt är exem-pel pä godtagbara tvärsnittsytor vid självdragsventilation.Ytorna kan under vissa förutsättningar minskas enligt vadsom anges i :21451.

Föreskrifterna om erforderliga ventilationsanordningar enligttabell 36:22 bygger på erfarenheten att ofrivillig ventilationgenom dörrar, fönster o d i regel är tillräcklig för att medhjälp av frånluftskanaler i kök och badrum åstadkomma god-tagbar luftomsättning. Om särskilda åtgärder vidtas för atttäta fönster och dörrar, t ex i avsikt att avsevärt minska vär-mebehovet eller möjliggöra värmeåtervinning ur ventilations-luften, minskar den ofrivilliga ventilationen till så låga värdenatt mer omfattande åtgärder kan bli erforderliga, t ex enligt:21

:223 Om köket i ett i övrigt självdragsventilerat småhus utrustasmed köksfläkt, köksventilator e d ansluten till imkanalen ansesfläktanordningens luftintag utgöra imkanalens öppning ochsärskild frånluftsöppning vid tak behöver inte utföras.Vid användning av köksfläkt i ett i övrigt självdragsventileratsmåhus förefinns viss risk för bakdrag i frånluftskanalernafrån exempelvis badrum och wc, så att till följd härav olä-genheter kan uppstå. Det kan i sådant fall därför vara lärnp .ligt att badrum och wc förses med separat luftintag och tätadörrar.För att undvika olägenheter med bakdrag o d kan ventilatio-nen alternativt anordnas så att alla utrymmen evakueras medfläkt.

:224 Enligt tabell 36 :22 skall i kök anordnas imkanal. Fläktan-ordning med filter e d för rening av inneluft genom cirkula-tion godtas inte som ersättning för imkanal.

:225 Soprum i småhus med självdragsventilation förses lämpligenmed frånluftskanal med en tvärsnittsyta av 150 cm2 samt luft-intag med en tvärsnittsyta av ca 100 cm2. Sådant soprum be-läget i bottenvåning och vid yttervägg kan dock istället ven-tileras genom öppningar placerade upptill och nedtill i sop-rumsdörr eller med annan motsvarande placering, dock ejunder fönster. öppningarna utförs härvid lämpligen med enfri yta av minst 150 cm2 vardera. För sopskåp godtas att öpp-ningar upptill och nedtill ges en yta av minst 75 cm2 vardera.Beträffande kanalers anordnande se :15.

271

36:3

:3 UNDERVISNINGS- OCH SAMLINGSLOKALER

:31 Ventilationens omfattning

Skol- och samlingslokaler av permanent karaktär förses med ven-tilationssystem typ FT med en luftväxling motsvarande minst föl-jande specifika uteluftsflöde :

V,qi = 90 (36:31)

A t

I denna ekvation betyderq, =specifikt uteluftsflöde i ms per person och timme (m3/p h)V. =specifik lokalvolym (m5/p)At =tiden i timmar mellan två genomvädringar, det vill säga ti-

den mellan två raster om vardera minst 5 minuter. Om inteannat tidsintervall kan visas motiverat sättes Pt=1 timme,

q, =grundvärde för specifika uteluftsflödet (m9/p h)

Totala uteluftsflödet för lokalen beräknas som produkten av speci-fika uteluftsflödet och det högsta antal personer för vilket lokalenär avsedd. Specifika uteluftsflödet får inte understiga 10 m5/p h.

Grundvärdet q, för specifika uteluftsflödet ges värdet minst 20m8/p h för lärosal, skolmatsal o d samt i minst 30 mn/ph för gym-nastiklokal, samlingslokal, slöjd- och laboratorielokal.

311 För skollokaler av icke permanent karaktär godtas även ven-tilationssystem typ F, se :1231.För skollokaler, dock ej från sådana lokaler som anges i :32,kan användning av återluft i regel godtas förutsatt att erfor-derliga åtgärder vidtas (se :15).Oavsett vilket ventilationssystem som kommer till använd-ning, är det för skollokaler särskilt angeläget att ventilations-och värmesystem utrustas med sådana anordningar att lämp-lig inomhustemperatur kontinuerligt kan upprätthållas, seäven :121 och :123. Dessa anordningar placeras lätt åtkom-liga för erforderlig reglering och tillsyn, se :181 och :182.

:32 Ventilationsanordningar i särskilda fall

Lokal avsedd för sådant arbete att damm, rök, gas, ånga e d kanalstras i sanitärt besvärande mängd förses med särskilda från-luftshuvar, dragskåp e d för uppsamling av föroreningarna. Från-luftsdon placeras där så är möjligt i direkt anslutning till förore-ningskällan, annars så nära den som möjligt.

Kemiska laboratorier och liknande lokaler där hälsofarliga ämnenkan komma att alstras, förses med dragskåp i erforderligt antal.

272

36:4

Dragskåp ges,så stort frånluftsflöde att inuti skåpet alstrade äm-nen förhindras sprida sig vid för dragskåpet avsedd användning.

:321 Lokaler av berört slag anordnade i byggnad, som även in-rymmer andra lokaler, bör som regel förses med separat ven-tilationssystem. Exempel på lokal där särskilda frånluftshuvarerfordras är lokaler för svetsning, smide, maskinell trä- ochläderbearbetning ni rn.

:322 För att säkerställa godtagbart luftflöde i laboratorielokal gestill- och frånluftsdon betryggande tryckfall. Ifråga om utfö-rande av och täthetskrav för frånluitskanaler från laboratorie-dragskåp, se :15.

:33 Ventilation av apparatrum

Apparatrum för filmprojektor förses med separata ventilations-anordningar. Till- och frånluftskanaler utförs i lägst klass A 30.Apparatrum anordnas så att vid brand i rummet en nära taketplacerad öppning till det fria om minst 300 cm2 friläggs.

Ventilationskanal från projektors lamphus utförs av obrännbartmaterial. Sådan kanal får förenas med frånluftskanal från appa-ratrum

Vid fläktventilation ges apparatrum en luftväxling av minst 15oms/h. Vid själydragsventilation ges frånluftskanal en tvärsnitts-yta av minst 300 em2,

:331 Med hänsyn till risk för drag är det lämpligt att tilluftenförvärras.Vad i :33 sägs gäller oavsett om brandfarlig film eller s k sä-kerhetsfilrn används. Föreskrifterna uppfyller kraven enligt bio-grafförordningen SFS 1932: 179, § 19, mom 2.

:34 Ventilation av lokal med scen

Ventilation av lokal med scen anordnas så att scen och åskådar-rum får lika tryekförhållanden.

:341 I fråga om ventilation av scen, se i övrig 74 :721.

:4 VÅRDANLÄGGNINGAR

:41 Sjukvårdsanläggningar

:411 Ventilationens omfattning och utförandeSjukhus- och vårdlokal förses med ventilationssystem typ FT medminsta luftväxling enligt :412.

273

36 :4

Till varje rum eller rumsenhet anordnas kanalanslutna till- ochfrånluftsdon. Badrum, toalett, sköljrum och annat liknande ut-rymme, där undertryck erfordras, får i erforderlig utsträckningförses med överluftsdon i stället för kanalanslutna tilluftsdon.Där så erfordras utförs i lämplig omfattning anordningar för filt-rering och befuktning av tilluften.

Filtreringsanordningar utförs så att luft till infektionskänsliga lo-kaler inte beräknas innehålla partiklar större än 3pm och till öv-riga lokaler inte större än 10 pm. I operations- och anestesirurn därrisk för explosiva gasers frigörande föreligger, skall luftens relati-va fuktighet kunna hållas mellan 50 % och 65 To.

:4111 Vid planering av ventilationssystem för sjukhus beaktas attfläktar om möjligt anordnas så att tilluftskanalsystemet fårövertryck och frånlultskanalsystemet undertryck. Vidare be-aktas att tilluftsfläktar lämpligen placeras omedelbart eftereventuella grundfilter. Luftintag placeras med omsorg.Särskild omsorg bör ägnas planeringen av ventilationssystemtill infektionsavdelningar så att smittspridning med luften för-hindras. Risken för läckage av bakterieförande luft in i ellerut från kanaler observeras. Särskilda infektionsavdelningarges lämpligen eget ventilationssystem, helt avskilt från övrigasystem.

På grund av risk för brandspridning och sanitär olägenhetkan återluft inte godtas vid kroppssjukhus, såvida inte särskil-da skäl motiverar undantag.

:412 LuftväxlingDär särskilda skäl, t ex hög intern värmeutveckling, särskilt högluktbelastning o d, inte medför att annat värde är lämpligare gessjukhuslokal minst den luftväxling som anges i tabell 36:412.

:4121 I vissa ruin, t ex röntgenrum, är det väsentligt att konstanttemperatur kan hållas trots stor värmeutveckling från instal-lerad apparatur. I tabell 36 :412 angivna luftväxlingsvärdentar inte hänsyn till intern värmeutveckling och kan därför ivissa fall behöva ökas.

:42 Annan vårdanläggning

Ålderdomshem och andra jämförliga vårdanläggningar förses medanordningar för fläktventilation, typ F eller FT med en luftväxlinganpassad till lokalens användning. Frånluft får inte anordnas tillkorridor, inte heller får tilluft till vårdrum tillföras som överluftfrån korridor.

:421 Vid ventilation av ålderdomshem är det med hänsyn till be-hovet av en relativt hög rumstemperatur och till risk för

274

36:5

Tabell 36 :412 Minsta erforderliga luftväxling i sjukhuslokaler

Lokaltyp Luftväx-ling Anm

1 2 3

OperationsavdelningOperationsrum

Förberedelse ochanestesirumInstrumentsterili-seringsrumUppvakningsrum

17 oms/hdock lägst2000 m3/h

10 oms/h

10 oms/h6 oms/h

Intensivvårds-avdelning

Patien trum

8 oms/hdock lägst100 m3/p h

Gäller vid antalet per-soner = patienter + per-sonal

RöntgenavdelningUndersökningsrum

8 oms/h I minst ett rum inomsjukhuset skall med till-satsaggregat säkerställas30 oms/h

VårdavdelningFlerpatientrumEnpatientrumPatientrum där be-svärande lukt kanuppstå eller särskiltinfektionskänslig av-delning

70 m3/ph90 m3/ph

100 m3/ph

Luftväxling får nattetidreduceras i lämplig om-fattning

Mottagnings- ochundersökningslokaler

Mottagnings- ochundersökningsrumVäntrum

Obduktionsrurn

5 oms/h50 m3/p h

10 oms/h

50 ina/ph gäller vidmaximalt avsett person-antalI minst ett rum inomsjukhuset skall med till-satsaggregat säkerställas30 oms/h

Hygienrum(sanitärutrymmen)

Badrum, pr badkarToalettrum, pr WC-stolSköljrum

200 m3/h100 ma/h10 oms/h

Tilluft utgörs lämpligenav överluft

drag lämpligt att ventilation typ FT med förvärmd tilluft an-vänds.Ventilationssystem bör kunna medge en luftväxling av 50m3/p h. Ålderdomshem kan i ventilationshänseende som regeljämställas med flerfamiljshus.Med jämförliga vårdanläggningar avses här pensionärshem,barnhem etc.

275

36:5

:5 KONTOR, HOTELL OCH PERSONALRUM

:51 Ventilationens omfattning och utförande

Kontor och hotell med arbets- och sammanträdesrum, matsal o dsamt personalrum, förses med ventilationssystem av typ FT ellertyp F med en luftväxling avpassad till lokalens användning och till-luftens kvalitet. Erforderligt luftflöde till eller från en lokal beräk-nas med utgångspunkt från det högsta antal samtidigt närvarandepersoner som lokalen avsetts för.

Ventilation av typ FT anordnas så att i tilluf ten ingår uteluft medett flöde av minst 20 m3/ph såvida inte särskild orsak föranleder attlägre värde kan tillåtas.

:511 Vid ventilation av typ FT är uteluftsflödet 20 m3/ph endasti undantagsfall tillräckligt för att ensamt kunna svara för er-forderlig luftväxling. 1 regel erfordras en luftväxling av minst40 m3/ph. Lämplig-t värde är ofta större och avgörs från falltill fall med hänsyn till lokalkaraktär, värrneutveckling m na.

:512 För enstaka kontors- och personal- och hotellokal där :124är tillämplig godtas självdragsventilation. Frånluftskanal gesdärvid lämpligen ett tvärsnitt av minst 100 cm5 per person.

:52 Kontorslokaler:521 Vid kontorslokaler godtas användning av återluft förutsatt

att erforderliga åtgärder vidtas, se bl a :15. Ventilationsan-ordningar dimensioneras därvid för ett minsta uteluftsflödeenligt ekvationen :q8, 20 [1-f (1-p)] (36 :521)1 denna ekvation betyderqui specifikt uteluftsflöde i mil/ph beräknat på maximalt

avsedd personbeläggning.återluftsgrad dvs förhållandet mellan återluftsflöde ochtotalluftflöde.medelbeläggningsgrad, förhållandet mellan sannolikpersonbeläggning och maximalt avsedd personbelägg-ning i den aktuella byggnaden eller byggnadsdelen.

Medelbeläggningsgraden p, orsakad av att maximalt avsett ark.tal personer på grund av sjukdom o d inte samtidigt är när-varande, kan i regel antas ha följande värde, där inte loka-lernas karaktär särskilt motiverar annat antagande

Högsta avseddapersonbeläggning Medelbeläggningsgrad

0- 10 personer 1,011-100 personer 0,85> 100 personer 0,7

276

36:6

Beroende på återluftsgraden kan ekvation 36 :521 ge värdenpå specifika uteluftsflödet q,u, som är mindre än 20 m3/ph.I byggnader där p<1 kan sålunda användning av återluft varagodtagbart skäl att göra uteluftsflödet mindre än 20 m3/ph.

:53 Hotell

Frånluft får inte anordnas från gästrurn till korridor, inte heller fårtilluft till gästrum tillföras som överluft från korridor.

:531 Se i övrigt :51 samt i tillämpliga delar även :4.

:54 Personakum

Utöver vad som sagts i :51 gäller att personalrum ges en med hän-syn till användningsområde och användningsfrekvens anpassadluf tväxling.

:541 För klädrum och tvättrum godtas som regel en luftväiding av5 oms/h och i klosettrum samt urinoar en luftväxling av minst15 oms/h. Se i övrigt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar an-gående personalrum m m nr 23.

:6 BUTIKS- OCH FÖRVARINGSLOKALER,RESTAURANGLOKALER

:61 Butiks- och förvaringslokal

Butik med tillhörande förvaringslokal förses med ventilationssystemav typ FT eller typ F med minsta luftväxling enligt tabell 36:61.

Tabell 36:61 Minsta luftväxling för butik med tillhörande förvaringslokalräknad per m2 golvyta

Lokaltyp Uteluftma/m2 h Anm

Ej luktbelastad bu-tikslokal 6

Måttligt luktbelastadbutikslokal 12 -Starkt luktbelastadbutikslokal Se anm Utreds från fall till fall

Förvaringslokal 2 Om i förvaringslokal anordnasarbetsplats tillförs i närheten av

betsplatsen minst 20 rn5/ph ute-.

Arkivlokal

277

36:7

:611 Med "ej luktbelastad butikslokal" avses lokal där sådana va-ror handhas, som inte avger lukt, damm, ånga, gas e d, t exlokal för försäljning av konfektionsvaror, sybehör, helt för-packade livsmedel o d.Med "måttligt luktbelastad butikslokal" avses lokal, där så-dana varor handhas som i endast måttlig omfattning avgerlukt, damm m m av inte hälsofarlig art, t ex lokal för för-säljning av livsmedel i allmänhet.Mindre butiks- och förvaringslokal av ej luktbelastad typdär undantagsbestämmelserna enligt :124 är tillämpliga god-tas ventilerad med självdrag. Frånluftskanal ges härvid lämp-ligen ett tvärsnitt av 0,2 % av golvytan.

:62 RestauranglokalerBeträffande restauranglokalers ventilation se Arbetarskydds-styrelsens anvisningar nr 53.

:7 GARAGE

:71 Ventilationens omfattning och utförandeGarage förses med ventilationssystem av den typ och med minst denluftväxling eller de tvärsnittytor för till- och frånlultsöppningarsom anges i tabell 36:71.

Ventilationssystemet utförs så att övertryck inte behöver befaras iförhållande till sådana angränsande lokaler, som kan sättas i för-bindelse med garaget. Erforderlig luftväxling skall kunna erhållas ialla delar av garaget, varvid eventuella arbetsgropar o d särskiltbeaktas. Särskild uppmärksamhet ägnas sådana garagedelar därkoloxidalstringen kan beräknas bli större än genomsnittet, t exin- och utfarter. Till- och frånluftsdon placeras nied hänSyn här-till.

Frånluftskanal från garage får inte sammanföras med rökkanal el-ler kanal, som ventilerar annan lokal än garage eller anslutas tillfläktrum för sådan lokal.

Väggar och bjälklag mellan garage och bostads- eller arbetslokalges tillfredsställande täthet, och i desamma förekommande rör- ochkanalgenomföringar ges varaktig tätning.

:711 Beträffande täthet för frånluftskanal från garage, se :157.Beträffande ventilation av i samband med garage anordnadeutrymmen för biltvätt, servicearbeten o d, samt utrymmen,där personal mer eller mindre stadigvarande kommer att uppe-hålla sig, se :82.Arbetsgrop i garage förses lämpligen med egna till- och från-

tsflöden.

278

Tab

ell 3

6:71

Min

imik

rav

på g

arag

even

tilat

ion;

typ

av v

entil

atio

nssy

stem

, luf

tväx

ling

och

tvär

snitt

syto

r (B

etec

knin

gar,

se

:712

)

Bet

eck-

ning

Bes

kriv

ning

Typ

av

vent

ila-

tån

uftv

äxlin

g (q

) re

sp s

amm

anla

gdär

snitt

syta

för

till-

och

frå

nluf

ts-

oppr

iMga

r (a

)

Kon

stan

ters

värd

en

Typ

Stor

lek

och

anvä

ndni

ngB

eräk

nas

enl f

öl-

jand

e :

Grä

usvä

rden

som

inte

får

un-

ders

krid

as

Kc

12

34

56

78

9

G 1

Småg

arag

eIn

vänd

ig g

olvy

ta<

50

m2

Sa

> 0

.002

Am

2Se

:741

RR

adga

rage

För

pers

onbi

lar,

bus

-sa

r et

c.S

a >

0.0

02 A

m2

Se :7

42

G 2

Gar

age

Invä

ndig

gol

vyta

>50

m2.

Gar

age

för

lång

tidsp

arke

ring

av

pers

onbi

lar

och

med

en p

erso

nupp

ehål

ls-

tid <

1tim

/dyg

n(t

ex

gara

ge f

ör b

o-st

adso

mrå

den

och

med

abon

nera

depl

atse

r)

SM

K0,

03 A

m2

0,02

Se :7

43j(

t2

Fq

> m

Cm

3/h

3 m3/

m2

h2

Se :7

3

G 3

Gar

age

Invä

ndig

gol

vyta

>50

52.

Gar

age

som

ejtil

lhör

gru

pp R

elle

r G

2.

S

M K

0,06

A

m2

6 m3/

m2

h

0,04

4

Se :7

43

Se :7

3

a >

-V

Hm

2

Fq

> M

Cm

2-T

h

36:7

Om tvekan råder huruvida garage med hänsyn till-sin fram-tida användning bör tillhöra grupp G2 eller 03 hänförs dettill G3.Betr anslag cim koloxidförgiftning, Se 67 :7.

:712 1: tabell 36:71 används följande beteckningar :q betecknar luftväxling i rn5/h resp mi/m2ha beteeknär Veritilationsöppningars tväesnittsyta i m2M betecknar mängd koloxid, beräknas enl :7'21 '

H betecknar ventilationsöppnings höjd i in 'A betecknar garageytal m2 - -K och C är konstanter

:72 Beräkning av koloxidalstring

Luftväxling vid fläktventilation samtventilations4ppningars stor2lek vid självdragsventilation bestäms med utgängSpunkt från b6,räknad koloxidalstring.

:721 För personbilar i garage,- där nämnvärd köbildning inte be-höver befaras, beräknas koloxidalSteingen'enfigt formeln.

M =n, (20+0,1 si) +0,1 n,s, (36:72-1)därM =inom aktuell garagedel vid en in- och utkörning av saint-

liga bilar alstrad koloxidmängd i liter,ni = antal bilplatser i aktuell garagedel,

= genomsnittlig körsträcka i ra inom akt;':ell -garagedel-sammanlagt vid en in- och en utkörning av en där upp-ställd bil,

n, = antal i andra delar av garaget belägna bilplatser, vilkasin- och/eller utfartsväg går genom aktuell garagedel

s, =genomsnittlig ,körsträcka i m inom aktuell garagedelsairunanlagt vid, en in- och en utkörning av en ''bil,vars in- ^ochieller utfartsväg går genom ,garagedelen.

För lastbilar otli btissar i garage, där nämnvärd köbildninginte behöver befaras sätts i fermeln bilplatsantalenw, och n,lika med 1125 av rasp garagedelars golvytaDär torn gångs- eller krypkörning på grund av köbildning kanberäknas förekomma, ökas det enligt ovan beräknade värdetpå M med 25 liter per bilplats. och minut lörtidsförlängning.Denna förlängning bestäms för varje fall genom utredning.Köbildning inom garage kan befaras uppkomnia, exernpelvisi sarnband med anordningar för upptagande av avgift ellerutfart till starkt trafikerad gata (särskilt aktuellt i innerstad).Körtidsförlängning kan även uppkomma om de enskilda 'bil-platserna är försedda med låsbar dörr eller om in- och ut-körning till resp från vissa bilplatser fordrar flyttning av an-nan bil.

28Q

36 :7

:73 Fläktventilation

Anordningar för fläktventilation utförs så att luftväxling enligttabell 36:71 kan erhållas. I kolumn 6 angivna gränsvärden fårdock inte underskridas.

Om anordning för automatisk reglering av luftväxling med hän-syn till koloxidhalt skall användas utförs regleringsanordningarså att full luftväxling erhålls om koloxidhalten överstiger 60 ppm(0,006%). Vid sådan reglering skall oberoende av koloxidhaltenalltid minst 25% av den enligt tabell 36 :71 föreskrivna luftväx-lingen upprätthållas.

:731 Vid bestämning av i tabellen angivna värden på C (liksomav för självdragsventilation angivna värden K) har förut-satts att i normala fall trafikfrekvensen under dagens mestbelastade 8-timmarsperiod för garage G 2 är en och för ga-rage G 3 två in- och utkörningar per bilplats samt att kol7oxidhalten i medeltal under samma 8-timmarsperiod är0,006%. Där en högre trafikfrekvens kan förutses ökas vär-det på C och K med hänsyn härtill.I tabellen angiven luftväxling avser normal trafik Under da-gen. Under natt och under andra perioder, då trafikfrekven-sen är nedsatt, kan luftväxlingen minskas.Anordning för automatisk reglering av luftväxlingen medhänsyn till koloxidhalten kan godtas, då kontinuerlig regi-strering av koloxidhalten samt periodisk kontroll av anord-ningens funktion genomförs,

:74 Självdragsventilation

:741 Garage med högst 5 0 m2 golvyta.Vid garage med högst 50 rn2 golvyta anordnas tilluftsöppning ned-till i yttervägg eller garageport och frånluftsöppning vid tak an-tingen i yttervägg eller i anslutning till frånluftskanal. öppningarnagörs sinsemellan lika stora.

Frånluftsöppning placeras i förhållande till tilluftsöppning i mot-satt del av garaget. Där särskilda svårigheter för en sådan place-ring föreligger, får dock frånluftsöppning vid ett största invändigtavstånd från port till innervägg hos garage av 7 m anbringasnärmare luftintag i eller invid port.

:7411 Om garage med högst 50 m2 golvyta förses med fläktventi-lation, anordnas denna på sätt av :73 framgår.

281

36 :7

:742 RadgarageFör personbilar avsett radgarage med största invändigt djup av 7 moch med golv, som inte ligger avsevärt lägre än omgivande markyta,får ventileras genom självdrag.

För bussar och liknande längre fordon avsett radgarage med störstainvändigt djup av 14 m får under samma förutsättningar ventilerasgenom självdrag, om garaget är friliggande.

Radgarage av nämnda typer förses vid självdragsventilation medventilationsanordningar placerade enligt föreskrifterna i :741.

:7421 Med radgarage avses garage för en rad fordon och med por-tar till det fria framför varje fordonsplats.

:743 Garage med mer än 5 0 m2 golvytaVid garage med mer än 50 m2 golvyta anordnas självdragsventila-tion medelst öppningar i motstående ytterväggar med i tabell 36:71angivna minsta nettotvärsnittsyta a.

Anordnas två rader öppningar över varandra med höjderna H, ochH, sätts H .= H, + H,. öppningarna anordnas i sådant fall helstbåde vid golv och tak längs hela de motstående väggarna och gesdärvid sinsemellan samma storlek. Utförs i vägg endast en radöppningar anordnas den vid tak.

Ventilationsöppningar i motstående väggar utförs sinsemellan likastora och fördelas jämt utefter väggarnas hela längd med avbrottendast för nödvändiga bärpelare. Där avsevärt olika koloxidalstringkan förutsättas, fördelas öppningsytan dock med hänsyn härtill.

Ventilationsöppningar anordnas helt över den kringliggande mar-kens nivå och på sådan höjd över marken intill öppningen, att öpp-ningens underkant vid maximalt snödjup med säkerhet kommeröver snötäckets yta. Härvid beaktas även risk för drivbildning.

:7431 Angivet värde på a gäller vid direkt genom vägg anordnadeöppningar, utan nämnvärt strömningsmotstånd. Värdet gäl-ler inte för öppning som består av kanal med riktningsänd-ring. Dock kan på annat sätt utförda öppningar godtas omdet påvisas att den genomströmmande luftmängden inte blirmindre än den som under samma förhållanden skulle erhål.las enligt ovan angivna regler. Värdet på a gäller vidare en-dast under förutsättning att öppningsförsedda väggar är i hu-vudsak parallella, att garage inte har mellanväggar eller tak-balkar, som kan påtagligt nedsätta luftgenornströmningen el-

282

36 :7

ler försvaga luftrörelserna inom garaget, samt att garaget inteär så kringbyggt eller så omgivet av träd, buskar o d, att luf t-strömningen genom ventilationsöppningarna påtagligt försäm-ras.Ventilationsöppning för friliggande, större garage förläggslämpligen på minst 9 m avstånd från närliggande byggnad.

:75 Ventilation med överluftSom tilluft till garage får användas överluft. Förutsättningarnahärför är följandea. överluft får inte tas från sådana lokaler eller utrymmen där

brandbelastningen överstiger 50 Mcal per m2 total omslutnings-yta eller där obehaglig lukt kan beräknas uppkomma. Sålundafår som tilluft inte användas överluft från soprum, från utrym-me med öppen spis, från större kök, såsom restaurangkök, ellerfrån klosettrum försett med mer än en klosett.

b. Garagets ventilationssystem anordnas så att det kan fungera obe-roende av ventilationssystemet för de utrymmen varifrån gara-gets tilluft tas.

Dessa utrymmens frånluft ges möjlighet att obehindrat strömma uttill det fria om överluftförbindelsen till garaget bryts. Garaget skalli ett sådant läge kunna tillföras erforderligt uteluftsflöde.I förbindelsen mellan frånluftsfläkt för utrymme varifrån garagetstilluft tas, och garaget anordnas spjällanordning som automatisktstängs om brand uppstår eller om tilluftsfläkten till garaget av nå-gon anledning skulle stanna, t ex vid strömavbrott.

:751 I exempel enligt figur 36:751 har förutsatts att brandspjälls-anordning B automatiskt stänger om temperaturen i kanal på

$3

K, Fb-Frånluttsfläkt tör kontor, bostadshus ed

F,-Frånlufisfläkt för garage

B -Brandspjållsanordning

Si-Anordning för tillförsel av uteluft till gamle

S2-Spjåll för frånluft från kontor, bostadshus ed

S,-Spjäll, se1521 med figurer

4.notor, bostadshus ed Garage

a) Fråntuftsfläkt F, inte vindsförlagd

2

b) Frånluftstläkt FL, vindsförlagd

B

Ko to , bostadshus ed

Fig 36 :751 Exempel på från brandskyddssynpunkt godtagbar konstruk-tion vid användning av överluft till garage. Principskiss.

283

ena eller andra sidan av B överstiger ca 5(:) C eller om från-luftsfläkt Fa resp FE, stannat, Givare verkar såväl vid förhöjdtemperatur som vid strömavbrott, t ex med viLströmskon-trollerade smälttermostater. Det förutsätts härvid att an-ordning S, och spjäll S2 automatiskt öppnas om B stäng-er. Om fränluftsflödet från fläkt Fa resp Fb till gara-get nedregleras till mindre än 75 mot normalt, förutsättsäven att S, automatiskt öppnas. Fläkt Fa resp F bortför så-lunda normalt frånluft från andra lokaler till garage (ev äventill det fria genom S2), varvid S, är stängd. Om B stängt,bortförs frånluften direkt till det fria (t ex genom S.,), varvidgaraget tillförs tilluft från det fria (t ex genom S,).1 exemplet förutsätts även att frånluftsflödet från andra loka-ler är tillräckligt för garaget enligt :73. 1 annat fall tillförsgaraget ytterligare luft, t ex genom särskild tilluftsfläkt ellergenom att fläkt Fa resp F dimensioneras för större flöde., var-vid del av garagets tilluftsflöde tas frän det fria. Om B stängt,förutsätts vidare att garagets alla delar kan ventileras enligt:71 och :73, dock godtas en tillfällig reduktion av luftväx-lingen med intill ea 25 70.

:8 INDUSTRIER

:81 AllmäntVentilationsanordningar i industri- och hantverkslokal utförsenligt de allmänna bestämmelserna i :1. I regel är det lämp-ligt att sådan lokal i ventilationstekniskt hänseende skiljs frånandra lokaltyper. Luftväxling in m samt huruvida renadåterluft skall godtas bedöms tills vidare från fall till fall.

:82 . l

Verk i id avsedd för reparation, justering eller provning av förbrän-ningsmotordrivna fordon och redskap förses med ventilation av typFT utförd så att övertryck inte riskeras i förhållande till angränsan-de lokaler och så att erforderlig luftväxling erhålls i alla delar avverkstaden.

Frånluft får inte över- eller återföras till annan lokal. Frånluf ts-kanal får inte sammanföras med frånluftskanal från annan lokal.Luftväxlingen skall uppgå till minst 12 m8 uteluft per m2 golvytaoch timme. Om verkstaden är avsedd för sådant arbete där för-bränningsmotor måste köras under längre tid än vad som behövsför förflyttning, förses verkstaden med separat anordning för direktbortförsel av förbränningsgaser.

Bilverkstad avsedd enbart för bilprovning ges en högre luftväxlingän vad ovan angivits och utrustas med särskilda separata frånlufts-anordningar.

284

36:8

:821 Beträffande arbetsgrop, jfr :711.

:83 Sprutmålningsutrymme

Sprutmålningsutryrnme förses med ventilation, av typ FT med enluftomsättning minst enligt tabell 36:83. Kanalsystem för frånluftförses, om så erfordras, med reningsanordning.

Fler sprutboxar får anslutas till samma frånluftssystem dimensio-nerat för en box, om de inte är avsedda att användas samtidigt.Frånluftskanal utförs rensbar i hela sin längd.

:831

Tabell 36 :83 Erforderligt antal luftomsättningar per spruta i sprutrum ochsprutbox för sprutmålning vid kontinuerlig sprutning.

Volym i ma av sprut-rum och sprutbox 100 200 300 400 500

Minsta antal luf tom-sättningar per tim. 60 53 45 38 30

Frånluft från sprutmålningsutrymme klassificeras som farliggas. Beträffande kanalers förläggning, täthet m m gäller sär-skilda bestämelser, se :1.

Vid intermittent sprutning med en spruta liksom vid sprut-målning där färgen sprids utan användning av spridarluftkan kraven minskas.Vid större takhöjd i sprutrum och sprutbox än 3 m godtasatt vid beräkning av volymen räknas med en takhöjd av en-dast 3 m.Där sprutmålningsanläggning består av flera sprutplatser, pla-cerade efter varandra i tunnel e d, och där på varje platsventilationen är utförd med lämpligt fördelade till- och från-luftsdon godtas att vid yolymberäkning varje sprutplats be-traktas som en sprutbox.Beträffande ventilation av sprutskåp se även anvisning nr 12från Arbetarskyddsstyrelsen.Med sprutrurn avses här ett för sprutmålning avsett och in-rättat rurn vars samtliga öppningar mot angränsande lokalerär försedda med dörrar, fönster eller luckor. Med sprutboxavses ett med i regel minst tre väggar samt golv och tak av-gränsat utrymme avsett och inrättat för sprutmålning ochinom vilket den som utför målningen uppehåller sig under ar-betet. Med sprutskåp avses ett med minst tre väggar samtbotten och tak försett skåp, som är avsett och inrättat försprutmålning och inom vilket den som utför målningen ickekan uppehålla sig under arbetet.

285

36:9

:9 ÖVRIGA LOKALER

:91 Pannrum

1 pannrum och askrum anordnas ventilation enligt tabell 36 :91 påsådant sätt att övertryck inte uppstår gentemot angränsande loka-ler eller utrymmen.

Om pannrum av särskilda skäl (t ex för undvikande av övertryck),måste förses med frånluftskanal till det fria, anordnas kanalen medspjäll och kanalväggen utförs i den brandtekniska klass, som gällerför pannrummet.

Tilluftsfläkt (överluftsfläkt) får inte anordnas i pannrum om däri-genom fara för brand, förgiftning e d uppstår för person sond vistasi pannrumrnet eller i lokal varifrån överluft tas.

Pannrum i småhus behöver inte förses med uteluftsdon om erfor-derlig ej avstängbar lufttillförsel till pannan utan risk för sanitärolägenhet kan ske från angränsande källare, kryprum eller förråds-utrymme, som på lämpligt sätt tillförs uteluft. Ifrågavarande ut-rymme skall i så fall vara avskilt från byggnadens bostadsdel medkonstruktion i lägst klass B 15.

:911 Om lufttillförsel måste ske genom kanal i stället för direkt ge-nom don ökas kanalens tvärsnittsyta så mycket att tilluftsflö-det beräknas bli detsamma som genom föreskrivet uteluftsdon.Där så kan ske med hänsyn till utrymme m m anordnas för-'varingsutrymme för ej avsläckt aska och slagg utomhus.Askfieka, inte avsedd att beträdas och inte försedd med andraöppningar mot pannrummet än sådana med tättslutande luc-kor för påfyllning och tömning, godtas ventilerad enbart meden till pannornas rökkanal dragen frånluftskanal. Denna ka-nal anordnas då utan avstänghing och ges en tvärsnittsytapå minst 4 % av den för rökkanalen erforderliga tvärsnitts-ytan. Kanalen dras med jämn stigning och ansluts till denvertikala delen av rökkanalen.Betr pannrums utformning bl a med hänsyn till eldning underkrisförhållanden, se vidare särskild skrift från planverket.

:92 Utrymme för gaseldad eller elvärmd apparat

Utrymme för gaseldad eller elvärmd apparat förses med till- ochfrånluftsdon och med luftväxling av sådan storlek att temperatur,som kan medföra brand, undviks.

I utrymme för gaseldad apparat anordnas luftintag med minst sam-ma tvärsnitt som avgaskanalen.

286

36:9

Tabell 36:91 Erforderliga ventilationsanordningar vid pann- och askrum

Lokal,

Alt

Tilluftsdon

Frånluf ts-don

övrigtUteluftsdon overluf ts-don

Pannrum 1 Uteluftsdon,ej helts tängbar t,med f ritttvärsnittrökkanalenstvärsnitt,

Rökkanal Pannrum försesmed sj älvstäng-ande och tättslu-tansie dörr, luc-ka e d till an-gränsande utrym-men. Dessutomutförs i

2

- överlufts-fläkt som sä-kerställer ettflöde av ca2 m8/Mcal,Fläktensöppning för-ses medbrandspjäll.

Rökkanal

pannrumdär eldning medfasta bränslen av-ses förekomma,bekvämt s täng-och öppningsbarlucka mot detfria med fritttvärsnitt i öppetläge > rökkana-lens. (Nämndaanordningar er-fordras dock ej ismåhus. )

Askrum Uteluftsdonmed fritttvärsnitt> 0,04 xgolvytan,dock minst0,1 m2.

Don medfritt tvär-snitt >0,04 xgolvytan,dock minst0,1 m2

Alla öppningarmot angränsandelokaler eller ut-rymmen försesmed sj älvs täng-ande luckor ellerdörrar.Till- och från-luftsdon placerasså att erforder-ligt drag säker-ställs.

:93 Hisschakt, hissmaskinrum och hisskorg

Ventilation av hisschakt och hissmaskinrum till persontillåten hissanordnas enligt tabell 36:93.

Hisskorg till personhiss förses upptill och nedtill med ventilations-öppningar vardera med ett sammanlagt fritt tvärsnitt av minst 2 %

287

36:9

av korgens golvyta, dock lägst 100 cm2. Även hisskorg till annanpersontillåten hiss förses med lämpliga ventilationsanordningar.

:931 För hissar med stor korggolvyta i förhållande till största an-tal transporterade personer, såsom möbelhiss, sänghiss ochvaru-personhiss, godtas mindre ventilationsöppningar än somkrävs för personhiss. Ytan bör dock ej understiga 35 cm2 perperson.

Tabell 36:93 Erforderliga ventilationsanordningar för hisschakt och hiss-maskinrum

Typavven-tila-don

Minfrånlufts-flödem3/m2h

Utförande

AnmTillufts-don

Frånlufts-don

isschaktmed väg-gar avtrådnäte d

- - - - Särskilda anord-ningar erfordrasej

Flisschakmed tätaväggar

FT/F 30 /rn2h överlufts-öppningar

-

öppning,kanal e dtill rna-skinrumeller R-Idon

Frånluftsflödetberäknas påschaktets tvär-snitt. Som över-luftöppning god-tas springorslagdörrars un-derkant, förutsattett sammanlagttvärsnitt av min

S - överlufts-öppningar

Kanalmed tvär-snitt min.05 % avschakt-arean

' 0,5 % av schakt-arean. I annatfall anordnas sär-skild överluf ts-öppning.

Hissma-skinn=

FT/F 60 ni/3h

öppningeller kanal

frånschakt

,

R-I Luftväxlingenväljs så att högretemperatur än35°C normalt in-te uppkommer.öppning motschakt får utgörasav genömföring-ar för, linor o d.

SUtelufts-

kanal

.

Kanal-

För till .och' från-luftskanaler god--tas ett min tvar-snitt av 159 cm2

288

Kapitel

37 BrandskyddBred spalt = bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BS

Smal spalt = råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskriftx- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

Brandlagen (SFS 1962 nr 90)Brandstadgan (SFS 1962 nr 91)

:1 GRUNDLÄGGANDE BEGREPP, KLASSINDELNINGOCH KLASSIFICERING

11 Brandcell

Brandcell är sådan del av byggnad, inom vilken en brand frittkan utvecklas utan att under för lokaltypen förutsatt tid -spridas till annan del av byggnaden. I brandcellens omslutandekonstruktioner kan ingå funktionellt betingade delar med mindrebrandmotstånd än som svarar mot denna tid, t ex fönster ochdörrar, om brandens spridning i anslutning till dessa kan hind-ras genom brandkårsingripande med normal insatstid eller påannat sätt. Exempel på brandcell är brandsäkert och brand-härdigt rum, bostadslägenhet, kontorslägenhet, trapphus, pann-rum samt enligt :251 avgränsad del av vind.

:111 Beträffande i särskilda byggnader och lokaler förekommandefunktionellt betingade öppningar av annan typ än fönster ochdörrar, se avd 6 och 7.

:112 I Statens brandinspektions meddelande 1963 :3, som inne-håller vägledande exempel på brandordningar enligt § 2i brandstadgan (SFS 1962 nr 91), definieras en brandstyr-kas insatstid som tiden från det alarm utgår till brandstyr-kan till dess räddnings- eller släckningsarbetet igångsätts påbrandplatsen. Insatstiden, som är sammansatt av anspän-ningstid, körtid och angreppstid, överstiger för olika slag avbebyggelse normalt inte följande värden:

Grupp /. Äldre, brandfarlig stadsbebyggelse; koncentreradstadscentrumbebyggelse med affärer, kontor och bostäder;

289

10 - BABS 1907

37:1

höghus; sjukhus; större industri; industriområde; störrebrandfarligt upplag; hamn; bostadsbebyggelse med 4-8våningars hus 5-10 min.Grupp II. Bostadsbebyggelse med flerfamiljshus lägre än 4våningar; villa-, radhus- och kedjehusområden; större byaroch gårdar; mindre industrier 10-20 min.Grupp III. Enstaka byggnader och gårdar; mindre byar;fritidsbebyggelse 20-30 min.Särskilt för till grupperna II och III hörande bebyggelse kandock lokala förhållanden medföra längre insatstider än deovan angivna.

:12 Brandbelastning och brandförlopp

Byggnad anordnas med avseende på skydd mot brand underhänsyntagande till brandbelastning, bestämd enligt :121, sarnttill karakteristika för brandförlopp och brandvaraktighet enligt:122 eller :123.

För brandcell med öppningsfaktor, som med säkerhet kan för-utses, och med brandbelastning, vars förbränningshastighets- ochstrålningsvärden approximativt överensstämmer med de för trä-bränsle gällande, får tillämpas i :123 angivna, noggrannare ka-rakteristika för brandförlopp och brandvaraktighet. För brand-cell med noggrant kända data rörande brandbelastningens sam-mansättning och förbränningshastighet tillåts även en behand-ling baserad på en gastemperatur-tid-kurva, som med beaktandeav de termiska egenskaperna för brandcellens omslutande kon-struktioner bestäms ur värme- och massbalansekvationer ellerpå annat sätt.

:121 BrandbelastningBrandbelastningen för en brandcell utgör den sammanlagda vär-memängd (q), som per ytenhet av brandcellens totala omslut-ningsyta (A,) frigörs vid en fullständig förbränning av allt bränn-bart material i brandcellen (inkl byggnadsstomme, inredning, be-klädnad och golvbeläggning). Brandbelastningen anges i Mcal/m2och beräknas ur sambandet

q = (m1111 + m5H2 + (37:121)med m = totala vikten i kg och H H, ... effektivavärmevärdet i Mcal/kg för varje enskilt brännbart material i

brandcellen.

:1211

290

Med total ornslutningsyta avses den inre ytan av de väggar,tak och golv, som avgränsar brandeellen från dess omgiv-ning.

37:1

Beräkning av brandbelastning i fall av starkt ojämn fördel.ning av brännbart material i brandcellen, se särskild av plan-verket utgiven skrift (samma som avses i :1231).För effektivt värmevärde godtas i tabell 37 :1211 angivnavärden.

Tabell 37 :1211 Eff ektivt värmevärde H för vissa brännbaramaterial.

1. Fasta materialH (i Mcal/kg)

Antracit 7,6-8,7Asfalt 9,3Bomull 4,2Cellulosa 3,6Fett 9,3Gumrniavfall 5,0Halm 4,1Kautschuk 10,7Kläder 4,0-5,0Kol 7,0Koks 6,6-8,2Kork 7,3-8,3Linoleum 5,0Läder 4,7-4,8Papper, papp 3,8 4,2Paraffin 11,2

Piaster: Akryl 6,4Celluloid 4,3Polyester, glasfi-berarmerad 5,6Polyetylen 11,0Polystyrol 8,6-9,8Polyuretanekum

6,0-6,9Polyvinylklorid(PVC) 4,4PVC-belagd väv 5,1Urea-formaldehyd-skurn 2,9-3,6

Skumgummi 7,6Spannmål 4,0Trä 4,1-4,7

Angivna H-värden gäller för material i uttorkat tillstånd. Förfuktigt materials värmevärde H, (Mcal/kg) gäller sambandetH = H (1-0,01F) - 0,006 F med F = materialets fukt-halt i viktsprocent.

2. Flytande materialH (i Mcal/kg)

Bensin 10,4Dieselmotorolja 9,7-10,1Linolj a 9,4Metanol 5,4Råolja 10,3Sprit 7,6-8,2Tj ära 9,0

3.Gasformiga materialH (i Mcal/Nm3)

13,626,7

(CO) 3,020,64,0

34,0

AcetylenButanKolmonoxidPropanStadsgasVätgas

:122 Förenklade karakteristika för brandförlopp ochbrandvaraktighetBrandbeteende och brandmotstånd hos byggnad eller byggnads-del får generellt bestämmas med utgångspunkt från en tidkurva

291

37:1

för brandcellens gastemperatur .0.6 som vid icke bekämpad brandföljer sambandet

-0,2t -1,7t -19t- = 1325 - 430e - 270e - 635e (37 :122)

med t =. tiden i h och t9,, = brandcellstemperaturen i °C vidtiden t = 0 (tabell 37:122).

Tabell 37:122. Genom ekvation 37:122 givet samband mellan brandcellsgastemperaturOt vid ej bekärnpad brand och brandtid

t t9t-19 0,--.0min °C min °C min oc

5 540 30 821 180 1087

10 679 60 924 240 1132

15 734 90 985 360 1196

20 768 120 1028 480 1238

Den tillhörande varaktigheten av branden T bestäms av brand-belastningens storlek q enligt fig 37 :122.

:1221 För brandcellens avsvalningsfas väljs en linjär temperatur-tidkurva, svarande mot en minskning i Ot av 10°C/min..^E 300

E, 200

100

111111111111

111111111111111'1111.

111111111111111111111111111

11151111111111111111111

0 120 240 360

Brandvaroktighet T (min)Fig 37 :122 Samband mellan brandbelastning q och brand-

varaktighet T

480

292

37:1

:123 Noggrannare karakteristika för brandförlopp ochbrandvaraktighet vid brandbelastning av i huvud-sak träbränsletypVid brandbelastning med förbränningshastighets- och strålnings-förhållanden, som approximativt överensstämmer med dem förträbränsle gällande, får brandbeteende och brandrnotstånd hosbyggnad eller byggnadsdel bestämmas enligt av planverket god-känd beräkningsmetod.

:1231 Godkänd beräkningsmetod anges i särskild av planverket ut-given skrift. Grundläggande för denna metod är bl a brand-förloppets beroende av öppningsfaktorn [A1/17/A] (se fig37:123) och brandvaraktigheten, beräknad enligt T qAtIReller T qAtI25 A IrTz (under vissa förutsättningar får till-lämpas kortare tid än som beräknats på detta sätt, dock ejkortare än 60 min). - I här angivna formler är A brand-cellens sammanlagda öppningsyta (fönster, dörrar, rökluckor,ventilationsöppningar och andra öppningar) och h ettmed hänsyn till öppningarnas storlek vägt medelvärde av de-ras utsträckning i höjdled, uttryckt i m. R är förbrännings-hastigheten, uttryckt i Mcal/min.

: 24 Temperatur-tid-kurva vid normenligbrandprovningVid normenlig brandprovning av byggnadsdel styrs brandprov-ningsugnens medeltemperatur bt med iakttagande av angivna to-leranser enligt den av ekvation 37:122 givna tidkurvan. Byggnads-delens avsvalning sker i luft med ordinär rumstemperatur.

:1241 Normi-nlig brandprovning sker enligt Statens provnings-anstalts metodbeskrivning Br 5.

:125 Teoretiska beräkningarTeoretisk beräkning av byggnads eller byggnadsdels brandbe-teende och brandmotstånd baseras antingen på ett temperatur-tid-förlopp för brandcellen enligt :122 eller :123 eller på ett tem-peratur-tid-förlopp, som beräknats ur värme- och massbalansek-vationer med representativa data rörande brandbelastning, för-bränningshastighet och termiska egenskaper för brandcellen om-slutande konstruktioner. Vid bestämning av värmeövergångstaletför mot branden vänd yta av byggnadsdel förutsätts härvid, ominte annat påvisas vara riktigare, brandens emissionstal eb 0,7.Till grund för den teoretiska beräkningen läggs vidare - i till-lämplig omfattning genom provningsintyg eller på annat sätt

293

37:1

styrkta data rörande för byggnadsdelen aktuella materials håll-fasthets- och deformationsegenskaper samt värrneledningstal ochspecifikt värme inom föreliggande temperaturområde. Eventuellomställning i konstruktivt verkningssätt genom t ex sprickbild-ning, förändring av limskikt eller ångsprängning beaktas.

:1251 Beträffande det detaljerade tillvägagångssättet vid teoretiskberäkning av byggnads eller byggnadsdeLs brandmotstånd, sesärskild av planverket utgiven skrift.

°C1 500

00

500

294

~~11111111111~111~~11ME~11111~~~~11MME1111-Iffil~~~1~111~.11~11111=~1111111=1.-~-~reeiremeig~EmEee~m1""illielig"«"""~51~111=WileteLM1=--"111/~1101-.~~~11111IffiffiffiliMill11~1~1~~-1~P/rAffillea...:~1111ffiWar:11~111111~~111~~~1-NEVAIIIMMIII~M~~~1111MIllea'M=~~111~111~WANEMilll~~~11111.111111~-!=fillWA211111~~~=~1111~~Iffir21~1~1111=~~111~111111EMIWAIMII~MilIENNI~1~11~1111~111~11P-9~~1~11M-WOWPAINI1=1~~1111~11-1~1~1111MI/1"1.1=~~111~1~1111--P/~1~11~~~11111=11~11111WANIIIININ~~~~1~1~1111MNIENUMMINIME1111=~1111~11M111~11111~1111111=~~~11=1~11111=INI-1~111~~11~1111~1M1~111=1~~1=1IN~11~1~INMI=11~111111~~=1~11~IMINIImi~1=~

AVE

0,30,150,03

0,04

4 6 7

0,02

0,01

Fig 37:123 Samband mellan brandcelLstemperatur Ot achbrandtid t för varierande öppningrfaktor Al/T, A,

37:1

:13 Material

:131 Ett material bedöms som obrännbart om vid provning enligt fast-ställd metod eventuell temperaturhöjning i provkroppen inteöverstiger ugnstemperaturen med mer än fastställt värde ochbrännbara gaser avges i endast ringa omfattning.

Ett material bedöms som brännbart, om det vid provning enligtovan inte uppfyller fordringarna för obrännbart material.

:1311 Fastställd metod framgår av Statens provningsanstalts me-todbeskrivning Br 1.

:1312 För att erhålla ett statistiskt säkrare underlag för brandbe-lastningsberäkning och framtida teoretisk branddimensione-ring är det lämpligt att en brännbarhetsprovning enligt ovankompletteras med dels en bestämning av värmevärde genomkalorimetrisk metod, dels en bestämning genom elementar-analys av vid fullständig förbränning utvecklad gasmängdoch förbränningsgasernas entalpi (värmeinnehåll) vid varie-rande gastemperatur.

:132 Ett material bedöms som svårantändligt, om det vid provningenligt fastställd metod inte av sig själv förmår brinna vidare iluft, sedan upphettningen avslutats.

:1321 Fastställd metod framgår av Statens provningsanstalts metod-beskrivning Br 2.

:14 Beklädnader

:141

Med tändskyddande beklädnad förstås på betryggande sätt fästadbeklädnad av obrännbart eller annat för ändamålet lämpligt ma-terial, som vid brandprovning enligt fastställd metod under minst10 minuter hindrar bakomliggande brännbara materials antänd-ning.

Fastställd metod framgår av Statens provningsanstalts me-todbeskrivning Br 3.

:142 Täcklist av brännbart material, exempelvis vid hörn ellerskarv, är utan betydelse från brandskyddssynpunkt och god-tas sålunda där i detta eller andra kapitel ställs krav om tänd-skyddande beklädnad.

:15 Ytskikt

Ytskikt för byggnadsdelar och beklädnader, som inte har benä-genhet att vid brand medverka till hastig övertändning ellerkraftig rökutveckling, hänförs till någon av följande klasser

295

37:1

Flamsäkert ytskikt (klass I): Ytskikt, som på grundval av prov-ning enligt faställd metod bedöms dels inte alls eller endast i

ringa grad medverka till övertändning, dels inte utveckla rök istor mängd.

Flamhärdigt ytskikt (klass II) : Ytskikt, som på grundval avprovning enligt fastställd metod bedöms dels endast i måttlig gradmedverka till övertändning, dels inte utveckla rök i stor mängd.

: 151 Fastställd metod framgår av Statens provningsanstalts metod-beskrivning Br 4.

:16 Byggnadsdelar

För karakterisering av byggnadsdel med avseende på brandmot-stånd används klassbeteckningar av typen A 15, B 15, A 30, B 30,A 60, B 60, A 90, B 90 etc, varvid bokstavsbeteckningen A innebär,att byggnadsdelen praktiskt taget helt består av obrännbart ma-terial, och bokstavsbeteckningen B, att byggnadsdelen innehållerbrännbart material i för den brandtekniska funktionen inte för-sumbar omfattning. Klassbeteckningens siffra anger den tid i min,som byggnadsdelen förmår motstå en till normenlig brandprov-ning enligt ovan hörande upphettning (jämte en efter dennaupphettningstid följande avsvalning) med innehållande av de påbyggnadsdelen ställda kraven med avseende på bärande, avskil-jande eller bärande och avskiljande funktion. Vid brandprov-ningen utsätts byggnadsdelen för sådan brandpåverkan, t ex be-träffande antal brandutsatta ytor, som närmast överensstämmermed den för byggnadsdelens avsedda användning gällande. Vid fallav flera brandpåverkansalternativ för byggnadsdelen genomförsbrandprovningen för det alternativ, som ger minsta brandmot-ståndstiden.

Beträffande relationen mellan med A resp B betecknade brand-tekniska klasser gäller dels att B-klass alltid får ersättas av A-klass med samma eller högre sifferbeteckning, dels att A-klassinte får ersättas av B-klass oberoende av sifferbeteckning,

:161 Med avseende på bärande funktion innebär brandmotstånds-kravet normalt, att byggnadsdelen för till vanligt belastnings-fall hörande, dimensionerande last inte får kollapsa underföreskriven upphettningstid jämte därpå följande avsvalning.Med avseende på avskiljande funktion innebär brandmot-ståndskravet dels ett krav på täthet mot genomsläpp av elds-lågor, dels - för vissa byggnadsdelstyper - ett krav, för så-väl upphettningstid som därpå följande avsvalningsfas, be-träffande maximal temperaturökning på den från brandenvända sidan.

296

37:1

Till genom klassbeteckningarna givna krav kan i förekom-mande fall fogas ytterligare brandtekniska krav, t ex beträf-fande begränsad antändningstid för vissa byggnadsdelar avbrännbart material.

:17 Byggnader

Med brandsäker respektive brandhärdig byggnad avses sådanbyggnad, som med avseende på motståndsförmåga mot brand ärutförd enligt tillämpliga avsnitt i :2-:4.

171 Enligt byggnadsstadgans § 44 gäller bl a :2 mom. "Byggnad i två våningar skall, om den upptagerstörre planyta än 200 kvadratmeter och icke genom brand-säker mur uppdelas i enheter av högst denna storlek, utfö-ras så, att den kan betecknas som brandhärdig. Detsammagäller byggnad i två våningar med flera än två bostadslä-genheter, därest bostads- eller arbetsrum inredes på vinden".3 mom. "Byggnad i tre eller flera våningar skall utföras så,att den kan betecknas såsom brandsäker.Vad nu sagts gäller ock byggnad i två våningar, om i bygg-naden skall inrymmas :a) samlingslokal för mer än 150 personer;b) undervisningsanstalt för mer än 150 elever;c) hotell eller pensionat för mer än 50 gäster;d) vårdanstalt, elevhem eller därmed jämförlig inrättning

med mer än 50 platser; ellere) industriell rörelse som i regel sysselsätter mer än 50 per-

soner eller som med hänsyn till verksamhetens art inne-bär särskild fara för brand."

:18 Klassificering

För material, beklädnader, ytskikt och byggnadsdelar kan frånbrandskyddssynpunkt ställda krav påvisas vara uppfyllda an-tingen genom brandprovning enligt fastställda metoder eller genomteoretisk beräkning med beaktande av definitionerna i :12, :14och :16.

:181 Klassificering av material, beklädnader, ytskikt och byggnads-delar utförs av planverket efter samråd med Statens prov-ningsanstalt. Härvid tas hänsyn till erfarenheter från brändersamt i vad mån de brandskyddstekniska egenskaperna kan för-sämras med tiden eller genom åverkan. Klassificering görs, därså anses nödvändigt, beroende av officiell tillverkningskontroll.

Förteckning över klassificerade material, beklädnader, yt-skikt och byggnadsdelar tillhandahålls av planverket. Klassi-ficerade produkter förses, där så bedöms erforderligt vid klas-sificering, med av planverket fastställt kontrollmärke.Uppgifter rörande provningsmetoder meddelas även av Sta-tens provningsanstalt.

10* - BABS 1967

297

37:1

19 Brandtekniska begrepp i övrigt

Avskiljande i viss brandteknisk klassMed avskiljande i viss klass, t ex A 60, B 30 eller B 15, för-stås avgränsande genom byggnadsdelar, som med däri ingå-ende dörrar, fönster etc uppfyller de till avskiljande funktionhörande täthetskraven under mot klassbeteckningen svarandetid. Vid avskiljande i lägst klass A 30 eller B 30 skall därut-över uppfyllas tillhörande krav beträffande maximal tempe-raturökning på byggnadsdelarnas ej brandutsatta sidor.Beträffande avskiljande av trappor, se detta ord nedan samt:322.

Branddörr (Brandlucka)Branddörr (Brandlucka) är en dörr (lucka), som - med till-hörande dörrblad, karm, lås, gångjärn, dörrstängare m ni -med avseende på avskiljande funktion uppfyller kraven förlägst klass A 60.

Brandsäkert rumBrandsäkert rum är ett rum, som är avskilt i lägst klass A 60från angränsande lokal och mot det fria. Beklädnad på väg-gar och tak utförs av obrännbart material, varjämte tak-och väggytor skall ha ytskikt av klass I, Golvbeläggning ut-förs av obrännbart eller annat för ändamålet godkänt mate-rial. Dörr, lucka eller fönster i öppning mot det fria fårdock utföras utan krav beträffande brandmotstånd, om riskej föreligger för brandspridning i anslutning till sådan öpp-ning.

Brandhärdigt rumBrandhärdigt rum är ett rum, som är avskilt i lägst klass B 30från angränsande lokal och mot det fria. Väggar och takav brännbart material förses med tändskyddande beklädnadmed ytskikt av klass I. Dörr, lucka eller fönster i öppningmot det fria får dock utföras utan krav beträffande brand-motstånd, om risk ej föreligger för brandspridning i anslut-ning till sådan öppning.

BrandslussBrandsluss är ett utrymme i utrymnings eller förbindelsevägutfört som brandsäkert rum och avsett att hindra brandsprid-ning. Brandslussens dörrar och luckor utförs självstängandeoch förläggs på sådant sätt, att slussen kan passeras utanatt mer än en dörr eller lucka behöver öppnas samtidigt.Ventilation av brandsluss får inte ske genom öppningar tillde utrymmen, som betjänas av slussen.

UtryrnningsvägUtrymningsväg är utrymme i en byggnad, ledande från lä-genhet eller motsvarande (arbetslokal, gästrum i hotell etc)till markplanet utanför byggnaden eller till terrass eller dy-likt, varifrån markplanet lätt kan nås. Utrymningsväg kanomfatta förbindelsevägar som korridor, trapphall, trappa ochramp samt nödbalkong eller liknande.

298

37:1

TrapporMed öppen trappa avses trappa i trapphus, som har förbin-delse med lägenhet antingen direkt eller över trapphall (kor-ridor) i öppen förbindelse med trapphuset.Med brandsäkert avskild trappa (fig 37:19a) avses trappa itrapphus, som har förbindelse med lägenhet antingen endastöver trapphall (korridor) med brandcellsbegränsande omslut-ningsväggar eller, där, trappan betjänar endast en lägenhet,genom sluss som är avskild från lägenheten i lägst klass B 15,i byggnad med fler än åtta våningar dock lägst klass B 30.Trapphuset skall vara avskilt från trapphallen (korridoren)resp slussen i lägst klass A 60. - Trappan och därifrån le-dande utrymningsväg får inte stå i förbindelse med lokaler ikällare och inte heller med sådana garage, butiks-, förråds-,lager- eller verkstadslokaler, som inte är skyddade med auto-matisk vattensprinkleranLäggning. Trappan får inte utgöra pas-sage från lägenhet till hiss, ej heller får hiss placeras i trapp-huset.Med brand- och räksåkert avskild trappa (fig 37:19 b) av-ses trappa i trapphus, som har förbindelse med lägenhet en-dast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme,avskilt från byggnaden och trapphuset i lägst klass B 15 (ibyggnad med fler än åtta våningar dock lägst klass B 30)och så beläget, att det ej kan bli omedelbart spärrat vidbrand i byggnaden. Risk för att utrymmet snabbt spärrasvid brand föreligger t ex där det förläggs i byggnads inåt-gående vinkel och närbelägna fönster finns i motståendefasad. - Trappan får inte stå i förbindelse med lokaler i käl-lare eller med garage, butiks-, förråds-, lager eller verkstads-lokaler.

Vån ingVid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel anseskällare snm våning, om golvet i den närmast högre vå-ningen 1er mer än 1,5 ro över omgivande markyta ochbyggnad-y] :iv i Liden inte med hänsyn till terrängförhållandenamedger arul.tn bedömning.

BrandventilationBrandventilation innebär utsläppande av brandgaser och röktill det fria genom vanligen i en byggnads övre delar infördaanordningar av typen luckor, fönster eller lanterniner.

Mot brand skyddad elektrisk ledning.Med skyddad mot brand avses beträffande elektrisk ledning,att denna genom ingjutning i betong eller på annat sätt av-skiljs från omgivande utrymmen i lägst klass B 30. Erforder-ligt brandskydd kan även uppnås genom att ledningen i sigsjälv är av sådant utförande, att dess brandmotstånd mot-svarar lägst klass B 30. Ledning för vatten eller avlopp,som med eventuell isolering består av obrännbart material,får placeras i samma schakt som den elektriska ledningen,liksom även ventilationskanal med omslutningsvägg utförd ilägst klass A 30. Vid hög brandbelastning i omgivande ut-rymme eller då en brand inte kan förutsättas bli snabbt be-

299

37:1

Ftirrég Butik

Bostack- Bostads-lägenhet lägenhet

y ningsp on och entreplon

Förrhci Butik

Bostads- Bostads..lägenhet lägenhet

Winingsp an och entréplan

Fig 37 :19a Principskisser utvisande exempel på anordnan-de av brandsäkert avskild trappa i bostadshus.(A betecknar dörr i lägst klass A 60, medan Bbetecknar dörr i lägst klass B 15 eller B 30beroende av byggnadens höjd.)

Fig 37 :19b Principskiss med exempel på anordnande avbrand- och röksäkert avskild trappa i bostads-hus. (Beteckningar, se fig 37 :19a)

300

37:2

kämpad, är det lämpligt att den avskiljande konstruktionenutförs i högre klass än B 30.

:2 BRANDTEKNISKA KRAV FÖR BYGGNADER

:21 Allmänt

:211 Enligt byggnadsstadgans § 44, 1 mom, skall byggnad "medavseende å konstruktion och inredning utföras så, att faranför brand ej blir större än som betingas av hänsyn till dessändamål, angränsande bebyggelse och omständigheterna iövrigt". Särskilt bör detta observeras vid byggnad som intekrävs utförd som brandsäker eller brandhärdig byggnad (se:171), t ex en- eller tvåvånings bostadshus, där faran för upp-komst av brand i flera avseenden ej är mindre än i högrebostadshus, men där de föreskrivna brandskyddstekniska åt-gärderna är väsentligt mindre omfattande. Exempelvis upp-nås i sådan byggnad ett avsevärt ökat skydd mot snabbbrandspridning genom att åtminstone inre takytor förses medytskikt av lägst klass II,

Material som på grund av sin kemiska sammansättning kanbrinna utan syretillförsel bör inte användas som byggnads-eller inredningsrnaterial annat än i mycket begränsad ut-sträckning och med beaktande av ovan angivna synpunkter.

:212 Med hänsyn till skydd mot brand utförs byggnad, vad avserbyggnadsdelar, beklädnad, ytskikt, taktäckning och sektionering,enligt vad som nedan anges i :22 - :27.

För byggnadsdel medges avsteg från vad i :22 anps i sådant falldå - på grundval av för ifrågavarande byggnads- eller lokaltyprepresentativ brandbelastningsstatistik - i stället påvisas attbyggnadsdelen uppfyller de på den ställda kraven med avseendepå bärande, avskiljande eller bärande och avskiljande funktion(se :16) för till dimensionerande brandbelastning hörande brand-varaltighet och brandförlopp (inkl avsvalningsfas). Som dimen-sionerande brandbelastning väljs därvid det mot summan avmedelvärde och dubbel standardavvikelse svarande värdet, be-räknat på grundval av framlagt statistiskt material under förut-sättning av statistisk normalfördelning.

:22 Byggnadsdelars brandtekniska klass

I brandsäker byggnad utförs till varje enskild brandcell hörandebyggnadsdelar i lägst den brandtekniska klass, som i tabell 37:22anges i för aktuell brandbelastning tillämplig kolumn. I normal-fallet (t ex bostads- och kontorshus, skolor, hotell) får dock utansärskild utredning väljas ett utförande enligt kolumn 4. Denna

301

37:2

kolumn får tillämpas även vid högre brandbelastning än 50Mcal/m2 total omslutningsyta, om förutsättningar föreligger föratt en brand - genom brandkårsinsats eller på annat sätt -sannolikt är helt bekämpad senast 60 min efter brandutbrottet.Utförande enligt kolumn 3 får tillämpas endast då genom rep-resentativ statistik för särskild byggnads- eller lokaltyp påvisas,att den enligt :212 beräknade dimensionerande brandbelastningenuppgår till högst 25 Mcal/m2 total omslutningsyta.

I brandhärdig byggnad utförs till varje enskild brandcell hörandebyggnadsdelar oavsett aktuell brandbelastning i lägst den brand-tekniska klass, som i tabell 37:22 anges i kolumn 2

I annan byggnad än brandsäker eller brandhärdig byggnad utförstill varje enskild brandcell hörande byggnadsdelar oavsett aktuellbrandbelastning i lägst den brandtekniska klass, som i tabell 37:22anges i kolumn 1.

:221 I tabell 37 :22 angivna brandtekniska klasser grundas påförenklade karakteristika för brandförlopp och brandvarak-tighet enligt :122.

:23 Beklädnad och ytskikt

:231 Trapphus och andra utrymningsvägarBeträffande beklädnad och ytskikt i trapphus och andra utrym-ningsvägar, se :324.

:232 Övriga lokaler:2321 Brandsäker byggnad

I annan lokal än trapphus och utrymningsväg skall invändiga tak-ytor ha ytskikt av klass I och invändiga väggytor ha ytskikt avlägst klass II. Detta gäller dock inte för små avskilda utrymmen,såsom badrum och dylikt, eller för begränsade väggytor av inred-ningskaraktär, såsom garderobs- och andra skåpsidor samt över-stycken och bröstningar vid dörrar och fönster, och ej heller förde skiljeväggar som avses i :243.

:2322 Brandhärdig byggnad

I annan lokal än trapphus och utrymningsväg skall invändig be-klädnad i tak samt på brandcellsbegränsande väggar vara minsttändskyddande, i den mån nämnda byggnadsdelar består avbrännbart material. Takytor skall därjämte ha ytskikt av lägstklass II.

302

37:2

:24 Vissa väggar i brandsäker byggnad

:241 Yttervägg i allmänhetYttervägg utförs i regel helt av obrännbart material, beskaffateller anordnat under hänsyntagande till förutsatt brandcellsbe-gränsande funktion hos anslutande bjälklag och väggar. Utövervad som anges i :242 får dock brännbart material användas i föl-jande omfattning:

a) Fönster i annan yttervägg än brandmur (och i vissa fall ibrandsäkert och brandhärdigt rum) får utföras utan krav påviss brandteknisk klass.

b) Tätning mellan fasadbeklädnadsplattor får utföras med bränn-bart material.

c) Yttervägg i lägst klass A 30 får förses med träreglar, t ex förinfästande av fasadbeklädnadsskivor eller invändig beklädnad,under förutsättning att vad som sägs i :242 i tillämpliga delariakttas.

d) Värmeisolering, tätskikt, drevning o d utförs av obrännbartmaterial eller annat material som är så beskaffat eller användspå sådant sätt, att det ej bidrar till att sprida en brand.

e) Under vissa förutsättningar får fasadbeklädnad m m utförasav svårantändligt plastmaterial.

:2411 För fönsterbröstning och överstycke utan bärande funktionfår reglerna i :242 tillämpas även där ytterväggen i övrigtär bärande.

:242 Ej bärande ytterväggI bostads-, kontors- och butikshus, skolor samt i sådana industri-och hantverksbyggnader, där verksamheten bedöms vara ej sär-skilt brandfarlig, får brännbart material ingå i ej bärande ytter-vägg, under förutsättning att byggnadens fasader är åtkomligaför brandsläckning utifrån med utrustning som vederbörandebrandkår förfogar över samt att följande fordringar uppfylls:a) Utvändig beklädnad utförs av obrännbart material. I bygg-

nad med högst åtta våningar får dock mindre delar av fasa-den ha beklädnad av brännbart material med beaktande avvad som sägs i :241.

b) Vägg med inre träkonstruktion förses utvändigt med sådanbeklädnad, som med beaktande av genom brandpåverkan

303

Tab

ell 3

7 .2

2 B

yggn

adsd

elar

s br

andt

ekni

ska

klas

s

lygg

nads

del

I an

nan

bygg

-na

d än

bra

nd-

säke

r el

ler

bran

dhär

dig

I br

and-

härd

igby

ggna

d

I br

ands

äker

i Mca

l per

...-

.ho

gst 4

5

bygg

nad,

där

m2

tota

l om

slu

er ä

n 25

men

hög

st50

bran

dbel

astn

inge

nni

ngsy

ta, s

e :1

2)m

er ä

n 50

men

hög

st10

0

(uttr

yckt

uppg

år ti

llm

er ä

n10

0

1.V

ertik

alt j

ämte

sto

mst

abili

sera

n-de

hor

ison

tellt

bär

verk

a) i

bygg

nad

med

hög

st 2

vå-

ning

arb)

i by

ggna

d m

ed 3

elle

r 4

vå-

ning

arc)

i by

ggna

d m

ed f

ler

än 4

vå-

ning

ard)

i kä

llare

bel

ägen

und

er ö

vers

-ta

käl

larp

lane

t2.

Hor

ison

tellt

, ej

stom

stab

ilise

ran-

de b

ärve

rk m

ed u

ndan

tag

av y

t-te

rtak

kons

truk

tion

över

oin

redd

vind

med

bra

ndce

llsbe

grän

sand

evi

ndsb

jälk

lag4

)3.

Bra

ndce

llsbe

grän

sand

e, e

j bär

an-

de b

yggn

adsd

el m

ed u

ndan

tag

avyt

terv

ägg

(se

:241

)oc

h dö

rr-

över

styc

ke ti

ll lä

genh

etsd

örr

(se

:325

)

24

56

-B

301

)B

301

)B

601

)B

120

B 2

40

A 3

0A

60

A 1

20A

240

-A

60

A 9

02)

A 1

803)

A 2

40

A 6

0A

60

A 6

0A

90

A 1

80A

240

B 3

01)

B 3

01)

B 6

01)

B 1

20B

240

B 3

0B

30

B 6

0B

120

B 2

40

e.um

slut

ancl

e ta

x oc

n va

gg u

u in

-re

dd d

el a

v vi

nd (

grän

sand

e m

otut

rym

me

som

inte

kan

utn

yttja

sso

m f

örrå

dsut

rym

me

elle

rin

re-

das)

, såv

ida

högr

e kl

ass

ej k

rävs

enlig

t 1 e

ller

35.

Tra

ppa

(tra

pplo

pp o

ch tr

appl

an)

med

bra

ndce

llsbe

grän

sand

e fu

nk-

tion

6.T

rapp

a ut

anbr

andc

ells

begr

än-

sand

e fu

nktio

n8)

7.Fö

nste

r, d

örr

elle

r lu

cka

i bra

nd-

cells

begr

änsa

nde

bygg

nads

del,

så-

vida

ej a

nnat

sär

skilt

ang

es8.

Kan

alvä

gg ti

ll så

dan

vent

ilatio

ns-

kana

l(e

ller

grup

p av

kan

aler

)sa

mt s

chak

tväg

g til

l sop

nedk

ast,

som

geno

mbr

yter

bran

dcel

lsbe

-gr

änsa

nde

bygg

nads

del;

betr

vis

-sa

imka

nale

r, s

e äv

en 3

6 :1

544

9.G

emen

sam

bra

ndm

ur(s

eäv

en:2

6)10

. Ann

an ä

n ge

men

sam

bra

ndm

ur(s

e äv

en :2

6)11

. Såd

an b

rand

säke

r m

ur s

om a

v-se

si b

yggn

adss

tadg

ans

§44

,1

och

2 m

om.

-B

305

)B

305

)B

305

)B

605

)B

120

5)

B 3

0A

30

A 6

0A

120

A 2

40

A 3

0A

30

A 3

0A

30

-B

30

B 3

0A

60

A 6

0A

60

A 3

07)

A 3

08)

A 3

0A

30

A 6

0A

120

A 1

20A

120

A 1

20A

240

A 2

40A

240

A 1

205)

A 1

205)

A 1

20A

120

A 1

80A

240

A 6

0-

1) I

byg

gnad

uta

n vi

nd e

ller

med

vin

d, s

om in

te k

an u

tnyt

tjas

som

för

råds

utry

mm

e el

ler

inre

das,

beh

över

ang

ivna

kra

vej

upp

fylla

s fö

r ta

kkon

stru

ktio

n, s

om ä

r ob

ränn

bar

elle

r so

m s

kydd

as g

ente

mot

bra

nd u

nder

ifrå

n m

ed tä

ndsk

ydda

nde

bekl

ädna

d, v

arvi

d vä

rmei

sole

ring

för

utsä

tts b

estå

av

obrä

nnba

rt m

ater

ial.

2) I

byg

gnad

med

hög

st 8

vån

inga

r få

r do

ck b

jälk

lag

utfö

ras

i läg

st k

lass

A 6

0.3)

I b

yggn

ad m

ed h

ögst

8 v

ånin

gar

får

dock

bjä

lkla

g ut

föra

s i l

ägst

kla

ss A

90.

4) I

bra

ndsä

ker

bygg

nad

utfö

rs d

ock

bjäl

Idag

när

mas

t öve

r kä

llare

i A

-kla

ss m

ed a

ngiv

en s

iffe

rbet

eckn

ing.

5) E

ndas

t gen

tem

ot b

rand

inif

rån.

6) A

ngiv

na k

rav

behö

ver

ej u

ppfy

llas

betr

äffa

nde

trap

pa f

ör k

omm

unik

atio

n in

om a

nnan

bra

ndce

ll än

trap

phus

et.

7) G

älle

r en

dast

där

den

bra

ndce

llsbe

grän

sand

e by

ggna

dsde

len

kräv

s ut

förd

i lä

gst k

lass

A 6

0.8)

A 1

5, d

är d

en b

rand

cells

begr

änsa

nde

bygg

nads

dele

n ej

krä

vs u

tför

d i l

ägst

kla

ss A

60.

c.n

37:2

uppkommande skador, t ex ångsprängning, uppfyller kravenför tändskyddande beklädnad. Består den inre träkonstruktio-nen av enbart regelstornme får beklädnaden utföras medhälften av den för antändningsskydd erforderliga tjockleken.

c) Vägg med inre träkonstruktion förses invändigt med tänd-skyddande beklädnad, dock får fönsters överstycke och bröst-ning förses med brännbar beklädnad, så anordnad att enbrand i beklädnaden hindras att sprida sig förbi anslutandebjälklag eller vägg.

d) Ytterväggen avskärs på sådant sätt vid anslutningar till bjälk-lag och brandcellsbegränsande väggar, att brand inuti väggenhindras att sprida sig förbi bjälklagen och väggarna.

Vad här ovan sägs får i angivna byggnader tillämpas för bröst-ning och överstycke vid fönster även där fasaden ej är åtkomligför brandsläckning, under förutsättning att dessa byggnadsdelar ärinvändigt försedda med tändskyddande beklädnad.

:243 Skiljeväggar på vind och i källarePå oinredd vind får inte uppsättas andra skiljeväggar än som er-fordras till skydd mot spridning av brand, se :251, eller som er-fordras för tillgodoseende av i huset boende personers behov avutrymmen för tvätt, piskning eller dylikt. I övrigt får utrymmetendast uppdelas med skärmar av metalltrådsnät på träreglar ellerpå annat från brandskyddssynpunkt likvärdigt sätt.

I källare utförs skiljeväggar av obrännbart material, metalltråds-nät på träreglar eller på annat från brandskyddssynpunkt lik-värdigt sätt. Inom mindre del av källaren, t ex matkällare, avskildgenom väggar i lägst klass A 60 och med dörr i lägst klass B 30,får dock brännbart material användas för skiljeväggarna.

:244 Vägg till trapphus m m ovan yttertakOvan yttertak utfört helt av obrännbart material eller enligt :271,första eller tredje stycket, får vägg till trapphus och hisschaktmed tillhörande maskinrum och brytskiverum - utan hänsyn tilleljest gällande regler - från 0,3 m höjd över taket utföras avobrännbart material utan krav på brandteknisk klass.

:25 Sektionering

:251 Brandsäker byggnadVind med större golvyta än 1 200 rn' uppdelas i delar om högstdenna storlek, avskilda från varandra i lägst klass A 60.

306

37:2

Därjämte uppdelas vinden i delar om högst 400 m2 golvyta, av-skilda från varandra i lägst klass B 30. I byggnad med högståtta våningar erfordras dock ej sådan uppdelning, om vinden ejkan utnyttjas som förvaringsrum e d och - i fråga om byggnadmed fler än åtta våningar om ovan vindsbjälklaget inte finnsannat brännbart material än takstolar och åsar av trä.

Här ovan avsedda väggar ansluts till yttervägg och tak på sättsom anges för brandmur i :26, femte stycket.

:252 Brandhärdig byggnadVind med större golvyta än 400 m2 uppdelas i delar om högstdenna storlek, avskilda från varandra i lägst klass B 30.

:253 Annan än brandsäker eller brandhärdig byggnadEnvåningshus av trä för bostads- eller affärsändamål ges intestörre byggnadsyta än 400 rn2, såvida det inte uppdelas i delarom högst denna storlek genom vägg i lägst klass A 60.

I byggnader av trä för bostads- eller affärsändamål, samman-byggda i form av radhus, kedjehus eller liknande husenheter får- under förutsättning att väggarna mellan husen utförs i lägstklass B 30 upp till yttertakets underkant sammanlagda bygg-nadsytan uppgå till högst 800 m2, om de har en våning, och600 m2, om de har två våningar, såvida de inte uppdelas i sek-tioner med högst nämnda byggnadsytor genom som brandmuranordnad vägg i lägst klass A 60. Sådan vägg erfordras dock inte,om byggnaderna har begränsningsväggar i lägst klass A 60.

:2531 Där fråga är om en- och tvåvåningsbyggnader, som uppförsi gräns mot annan tomt, kan byggnadsnämnd enligt bygg-nadsstadgans § 43 medge befrielse från skyldighet att upp-föra brandmur. Därvid bör vad ovan sägs kunna tjäna somledning. Vid större områden med tät bebyggelse av här av-sett slag bör emellertid hänsyn även tas till i vad mån om-rådet är uppdelat i friliggande mindre grupper. Inverkan avskyddsavståndet mellan sådana grupper bör härvid vägasmot antalet husenheter inom gruppen.

:2532 Det bör observeras att enligt byggnadsstadgans § 44, 2 mom(jfr :171) tvåvåningsbyggnad för ovan angivna ändamål i vis-sa fall skall utföras som brandhärdig byggnad.

:254 Genombrott av brandcellsbegränsande byggnadsdelI brandsäker eller brandhärdig byggnad får brandcellsbegrän-sande byggnadsdel genombrytas av erforderliga rörledningar en-

307

37:2

dast under förutsättning att genomföringen tätas med för ända-målet lämpligt obrännbart material, t ex asbestgarn, och att vidrörledning av brännbart material betryggande åtgärder i övrigtvidtas till skydd mot brandspridning.

:2541 Erforderligt skydd mot brandspridning vid rörledning avbrännbart material uppnås exempelvis genom att ledningeni sin helhet, bortsett från grenledningar inom brandcellen,avskiljs från omgivande utrymmen genom självbärande kon-struktion i lägst klass A 30 eller den lägre klass, som gällerför den brandcellsbegränsande byggnadsdelen. Inspektions-lucka vid golv får härvid utföras av stålplåt eller annat ma-terial med smältpunkt överstigande 1000°C, utan krav påviss brandteknisk klass.

Vid rörledning av vissa plastmaterial, såsom styv polyvinyl-klorid (PVC), polyeten med lägre densitet (PEL) och polye-ten med högre densitet (PEH), kan för horisontell ledning medhögst 160 mm ytterdiameter och för vertikal ledning med högst75 mm ytterdiameter avsett brandskydd även uppnås genomatt genomföringen skyddas med i den genombrutna byggnads-delen (vägg resp bjälklag) väl infästade och tätade rörhylsorav minst 1 mm stålplåt med en längd av minst 0,5 m på ömsesidor om byggnadsdelen. Vid högst 63 mm ytterdiameter kanledning av nämnda plastmaterial dock dras såväl i vertikal somhorisontell led genom byggnadsdel i lägst klass A 60 och medminst 150 mm tjocklek, utan andra särskilda åtgärder äntätning av genornföringen. Beträffande vertikal rörgenom-föring förutsätts härvid att ledningen genom placering avmuffar eller på annat sätt effektivt hindras att vid brandglida ned genom öppning i bjälklag e d.

:26 'Braudmur skall, även vid kanaler och slitsar, uppfylla i :22 an-givna krav på brandteknisk klass. Vid enstaka kanal eller vertikalslits med högst 15 cm bredd i murens längdriktning samt vid balk-eller bjälkändar erfordras dock ej högre klass än A 60 (vid ge-mensam brandmur A 120).

Fönster eller dörr får anordnas i gemensam brandmur eller tvåintilliggande brandmurar under förutsättning att betryggandeåtgärd vidtas för att utan brandkårsinsats hindra brandspridninggenom sådan öppning under minst EGlften så lång tid som mot-svarar för muren eller murarna erforderlig brandteknisk klass.Samma gäller brandspjäll i ventilationskanal, som genombryterbrandmur.

Gemensam brandniur skall ha sådan stabilitet att byggnaden påendera sidan kan störta samman utan att muren förstörs. Rökka-nal får inte anordnas i gemensam brandmur.

308

37:2

På eller intill brandmur placerad konstruktion ges sådan rörelse-möjlighet att av brand orsakade deformationer inte medför faraför brandrnurens beständighet.,

Takpanel eller annat trävirke får ej dras fram över brandmur,dock får yttre väggbeklädnad dras förbi brandmur. Är taket avsamma höjd som grannhusets tak eller höjdskilnaden mindre än0,1 m dras den ena - i förekommande fall den högre - bygg-nadens brandmur 0,1 m över taket, om takkonstruktionen ärbrännbar. Där brandbelastningen inte på någondera sidan över-stiger 50 Mcal per mz omslutningsyta, behöver brandmuren intedras upp över taket, om takets undersida förses med tändskyd-dande beklädnad till en bredd av minst 500 mm närmast brand-muren eller annan likvärdig åtgärd vidtas.

:261 För att ge avsett antändningsskydd måste i sista stycketnämnd beklädnad anbringas på sådant sätt att luftspalterbakom beklädnaden inte uppkommer.

:27 Taktäckning

:271 AllmäntTaktäckning på brännbart underlag, t ex takpanel av trä, utförsi regel med obränribart material, såsom taktegel, skiffer, plåteller asbestcementplattor, eller med annat för ändamålet godkäntmaterial, jfr dock :272.

Där risken för antändning eller spridning av brand är ringa samtvid småhus får sådan taktäckning även utgöras av brännbartmaterial, exempelvis skyddsbelagd papp, med sådana egenskaperatt det vid provning enligt fastställd metod dels skyddar underlagetmot antändning av flygbränder, dels inte självt medverkar tillspridning av brand.

Taktäckning direkt på obrännbart underlag, t ex takplatta avbetong eller lättbetong, får utgöras av brännbart material, exern=pelvis skyddsbelagd papp, under samma förutsättning som ovansägs beträffande materialets egenskaper.

:2711 Risken för antändning eller spridning av brand kan somregel anses vara ringa för friliggande byggnader dock ejinom industriområde, och för byggnader inom ljoStadsom-råde som inte har sluten kvartersbebyggelse, jfr dock :272.

:2712 Fastställd metod framgår av Statens provningsanstalts me-todbeskrivning Bi 6.

309;

37:2

:272 Närhet till högre beläget takTaktäckning på brännbart underlag utförs - med nedan angivnaundantag - av falsad stålplåt eller på annat likvärdigt sätt pålägre delar av byggnad där takets höjdläge varierar språngvissamt på den lägre av nära varandra belägna byggnader, intill detavstånd från det högre taket som motsvarar skillnaden i höjdläge,dock minst 9 meter.

:2721

Utan hinder av vad här ovan sägs får taktäckning utföras på sättsom anges i :271, första stycket, om ovanför taket belägen fasadmed däri ingående fönster är utförd i lägst klass A 30 gentemotbrand utifrån och brandbelastningen i utrymmet närmast undertaket är högst 50 Mcal per rn2 total omslutningsyta.

Vid en- och tvåfamiljshus får taktäckning, oavsett skillnad ihöjdläge, även utföras på sätt som anges i :271, andra stycket.Samma gäller tak över vindsutrymme som inte kan utnyttjas förförvaring e dyl och som ovan vindsbjälklag i lägst klass A 60inte innehåller annat brännbart material än takkonstruktion avträ, under förutsättning att den högre byggnaden ovanför det ak-tuella takets nivå ej inrymmer bostad, hotell, vårdanläggning ellerliknande.

Avsikten med i första stycket angiven åtgärd är att hindraatt en brand snabbt bryter igenom det lägre taket och spri-der sig till fasaden ovanför.

:273 Närhet till skorsten för värmecentralTaktäckning på brännbart underlag utförs med obrännbart ma-terial på byggnad med skorsten för större värmeanläggning ellerbelägen i närheten av sådan skorsten intill det avstånd frånskorstenen som motsvarar dess höjd ovan taket, dock minst 9 me-ter. Sådan taktäckning får övertäckas med för taket i övrigtanvänt brännbart material under samma förutsättning beträf-fande materialets egenskaper som sägs i :271, andra stycket.

:3 ANORDNINGAR FÖR UTRYMNING VID BRAND

Särskilda regler beträffande utrymningsvägar i olika special-byggnader, såsom industribyggnader, kontorshus, samlings-lokaler och skolor, finns i avd 6 och 7.

310

37:3

:31 Erforderliga utrymningsvägar

:311 AllmäntFrån varje lokal eller lägenhet, där personer inte endast till-fälligt vistas, anordnas minst två av varandra oberoende utrym-ningsvägar, såvida tillgänglig utrymningsväg inte är utförd påsärskilt betryggande sätt, t ex brandsäkert eller brand- och rök-säkert avskild trappa, eller eljest särskilt skäl till undantag före-ligger.

Hiss räknas inte i något fall som utrymningsväg.

:3111 Till här avsedda lokaler räknas även lokal, där visserligenen och samma person vistas endast tillfälligt men som dockmer eller mindre kontinuerligt utgör uppehållsplats för män-niskor, t ex gemensam tvättstuga i flerfamiljshus.

: 3112 Begränsning av byggnadsytan per utrymningsväg, se :313.

:312 NödutrymningI fråga om bostads- och kontorshus godtas nödutrymning medbrandkårens utrustning som den ena av i :311 avsedda utrym-ningsvägar under förutsättning att varje lägenhet har tillgångtill öppningsbart fönster enligt :326 samt i vissa fall balkong en-ligt ;327. I våningsplan där trapphall är avskild från trappa ilägst klass B 60 får nödutrymning med brandkårens utrustningäven förutsättas ske genom fönster i annan lokal eller lägenheti samma våningsplan.

Från bostads- eller arbetsrum, inrett på vinden till byggnad i tvåvåningar, som inte är brandsäker eller brandhärdig, anordnasdock två permanenta och från varandra skilda utrymningsvägar,varav den ena får utgras av utvändig, fast stege av stål ellerannan metall.

:3121 Nödutrymning med hjälp av brandkårens lätta, bärbara ste-gar (s k utskjutsstegar) kan normalt ske från våning, varsgolv är beläget högst 11 m över mark, dvs som regel i bygg-nad med högst fyra våningar. Vid bedömning av utrymmes-behov för transport (exempelvis från gata till kringbyggdgård) kan här avsedd stegutrustning anses ha ytterdimen-sionerna 6 000 X 800 X 300 mm.Med hjälp av tung stegutrustning kan brandkåren utrymmavåning, vars golv är beläget intill 22 m över mark, dvs somregel i byggnad med högst åtta våningar. Härvid förutsättesatt brandkåren har tillgång till minst 25 In stege samt att

311

37:3

lägenheterna är åtkomliga med maskinstegar från gata, all-män väg eller brandväg (jfr :411).

:3122 Utrymning genom annan lokal eller lägenhet kan exempelviskomma ifråga där bostadslägenhet anordnas med fönster en-dast mot kringbyggd gård, där brandkårens stegutrustninginte kan användas.

:3123 För i andra stycket avsedd stege godtas utförande Med steg-Pinnar av 16 mm rundstång, svetsade i ramar av plattstång60 x 6 eller vinkelstång 40x 40 x 6. Stegens bredd bör varaca 0,5 m och stegpinnarnas inbördes avstånd inte överstiga0,3 tri.. Stegen placeras lämpligen på ca 0,15 m avstånd frånväggen och ansluts till fönster eller balkong på ändamålsen-ligt sätt.

:313 Byggnadsyta per trappaI annat våningsplan än bottenvå ngen får byggnadsytan pertrappa inte överstiga ca 600 m2.

Där brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa utgörenda utrymningsväg begränsas byggnadsytan per trappa till ca500 m2, i byggnad med fler än 16 våningar dock högst ca400 m2.

Där intern trappförbindelse anordnas på annat sätt än avskild ilägst klass B 15, tillämpas här angivna begränsningar på samman-lagda ytan av de våningsplan som förbinds.

:3131 I bostadshus bör avståndet (gångvägen) från lägenhetsdörrtill brandsäkert avskild trappa (eller därmed enligt :3222förbunden trappa) eller till brand- och röksäkert avskildtrappa inte överstiga ca 10 m, såvida dörren inte är belägenmellan två tillgängliga sådana trappor.

:32 Utrymningsvägars anordnandeBegreppsbestämningar, se :19.

:321 AllmäntUtrymningsväg anordnas så att fickor eller återvändsgångar inteuppkommer, där personer kan inneslutas eller skadas vid brandeller panik.

Utrymningsväg förläggs så i förhållande till öppning i bjälklag,t ex för öppet hisschakt eller öppen trappa, att tillträde till samt-liga utrymningsvägar inte kan bli omedelbart spärrat vid brandi underliggande våning.

Från trappa ledande utryrnningsväg avskiljs från byggnaden i312

37:3

övrigt i lägst sanuna brandtekniska klass som trappan, såvidainte särskilda åtgärder vidtas till skydd mot brand- och röksprid-ning.

Från trappa ledande utryrnningsväg får mynna i indraget fasad-parti, vars djup är högst 1/3 av längden utefter fasaden.

:3211 I tredje stycket avsedd åtgärd kan exempelvis, där fleratrappor mynnar i gemensam korridor i byggnads entreplan,vara att varje trappa avskiljs från korridoren i lägst klassB 15, samtidigt som korridoren uppdelas i delar, avskilda ilägst klass B 15, vari mynnar högst två trappor, och varjesådan del ges separat utgång till det fria.

: 3212 Placering av sopnedkast, se kap 43.

:322 Trappa:3221 Öppen trappa

I byggnad med den översta lägenhetens golv högst 22 m övermark (som regel med högst åtta våningar) får trappa utformassom öppen trappa under förutsättning att nödutrymning medbrandkårens utrustning är möjlig eller tillgång finns till fler än entrappa.

Om här avsedd trappa genom korridor eller motsvarande står i för-bindelse med annan trappa, avskiljs vardera trappan från tillhö-rande trapphall i lägst klass B 15.

:32211 Trapphall eller korridor som inte avskiljs från trappa påovan angivet sätt inräknas i samma brandcell som trappan:

:32212 Det allmänna kravet enligt :311 innebär bl a att lägenhetinte får stå i direkt förbindelse med trapphus i sådana falldä annan oberoende permanent utrymningsväg saknas ochnödutrymning med brandkårens utrustning inte är möjlig.Vad här sägs beträffande lägenhet är även tillämpligt vidannan lokal där personer inte endast tillfälligt vistas,

:3222 Brandsäkert avskild trappa

I byggnad med den översta lägenhetens golv mer än 22 m övermark, dock med högst 16 våningar, samt i lägre byggnad, om nöd-utrymning med brandkårens utrustning inte är möjlig och tillgångfinns till endast en trappa, skall varje lägenhet eller lokal hatillgång till åtminstone brandsäkert avskild trappa.

Om här avsedd trappa genom korridor eller motsvarande står iförbindelse med annan trappa skall denna ifråga om trapphusetsavskiljande och förbindelse med lägenhet uppfylla samma krav

313

37:3

som gäller för den brandsäkert avskilda trappan (jfr definition i:19).

:3223 Brand- och röksäkert avskild trappa

I byggnad med fler än 16 våningar skall varje lägenhet ellerlokal ha tillgång till brand- och röksäkert avskild trappa.

övriga trappor i byggnaden skall vara minst brandsäkert av-skilda, jfr :3222, andra stycket.

:3224 Trappas och trapplans bredd

Trappa och trapplan utförs med i kap 62 angiven bredd.

:3225 Brandventilation av trapphus

I byggnad med fler än två våningar förses trapphus med tillför-litlig anordning för brandventilation, såvida trapphuset inte haröppningsbara eller lättkrossade fönster i varje våningsplan. Ibyggnad med högst åtta våningar får brandventilation anordnasgenom ett rökschakt, som är avskilt från vinden i lägst klass A 30och som har minst 1 m2 area och mynnar lägst i höjd med taketshögsta punkt eller på sådan lägre höjd som enligt kap 36 gällerför ventilationsskorsten. I byggnad med fler än åtta våningar an-ordnas brandventilation med fläkt.

Fläkt avsedd att användas för brandventilation dimensioneras fören luftmängd per timme minst motsvarande 20 gånger trapphusetsvolym. Där sådan fläkt inte är i kontinuerlig drift, anordnas denså att den startar automatiskt samtidigt som tillhörande rökluckaöppnas. Förbindelsekanal från trapphuset till fläktkammaren utförsi lägst samma brandtekniska klass som fläktkammaren samtmed en genomskärningsyta av minst 0,25 rn2 i byggnad med högst12 våningar och minst 0,5 m2 i byggnad med fler än 12 våningar.

Lucka som avstänger rökschaktet (röklucka) skall genom betryg-gande manöveranordning kunna öppnas från bottenplanet. Man-överanordningen skall rnöjliggöra att luckan kan dras loss ochöppnas, även om den skulle ha fastnat. I byggnad med fler änåtta våningar anordnas rökluckan dessutötn så att den automatisktöppnas, då temperaturen i trapphusets övre del överstiger 70°C.

Elektriska ledningar till frånluftsfläkt, avsedd att användas förhär avsedd brandventilation, anbringas skyddade mot brand samtansluts till särskild säkring.

314

:32251 För tillfredsställande brandventilation erfordras i regel attschaktet förses med frånluftsdon enligt kap 36 eller att planetgenom schaktmynningens kanter lutar högst 15° mot hori,sontalplanet, För här avsedd ventilation kan frånluftsfläktenför lägenheterna användas.

:32252 Manöveranordningen placeras lämpligen bakom lucka av stål-plåt med lås, som kan öppnas med s k brandskåpsnyckel. Luc-kan förses med varselmärkning enligt SIS 03 15 11 med tex-ten "Röklucka",

:32253 Beträffande "skyddad mot brand", se :19.

: 3226 Belysning

I byggnad med fler än två våningar får ljuspunkterna i två intillvarandra liggande våningsplan i trapphus som saknar dagerbelys-ning inte vara anslutna till samma gruppsäkring.

I byggnad med fler än sexton våningar förses trapphus som saknardagerbelysning samt hiss med nödbelysning, som automatiskttänds vid strömavbrott och har minst en timmes brinntid.

De elektriska ledningarna för belysning i brandsäkert eller brand-och röksäkert avskild trappa anbringas skyddade mot brand samtansluts till särskilda säkringar, vilket även gäller belysning i till-hörande trapphall och korridor. I sådan trapphall och korridoranordnas minst två till olika gruppsäkringar anslutna ljuspunkter.

:32261 Beträffande "skyddad mot brand", Se :19.

:323 KorridorLutande plan eller trappa placeras inte närmare dörr i utrym-ningsväg än 0,8 m. Lutande plan placeras inte närmare trappaän 0,8 m.

:3231 Overvinnande av nivåskillnad genom lutande plan eller trapp-steg, se kap 62.

:324 Beklädnad och ytskikt:3241 Brandsäker byggnad

I trapphus och i utryrntne som leder från trapphus till det friasamt i andra utrymningsvägar utförs golvbeläggning liksom be-klädnad på invändiga vägg- och takytor av obrännbart materialeller annat för ändamålet godkänt material.

Invändiga vägg- och takytor i här ovan angivna utrymmen samti trapphall och till utryrnningsväg hörande korridor skall ha yt-skikt av klass I.

315

37:3

:3242 Brandhärdig byggnadI trapphus och i utrymme som leder från trapphus till det fria samti andra utrymningsvägar skall väggar och tak samt trappas under-sida vara minst tändskyddande beklädda - i den mån nämndabyggnadsdelar består av brännbart material - samt ha ytskiktav klass I.

:3243 Annan byggnad än brandsäker eller brandhärdig byggnadI byggnad med två våningar samt i envåningsbyggnad med inreddvind skall inre vägg- och takytor och trappas undersida i för tvåeller flera lägenheter gemensam utrymningsväg ha ytskikt avlägst klass II.

:325 DörrarDörr i utrymningsväg utförs utåtgående i utrymningsriktningen,dock får dörr till bostadslägenhet vara inåtgående, liksom ävendörr mellan trapphall och trappa i bostadshus.

Dörr till bostads- eller kontorslägenhet i byggnad med fler än enmen högst åtta våningar utförs i lägst klass B 15 samt i byggnadmed fler än åtta våningar i lägst klass B 30. Ej bärande överstyckefår - oavsett vad i :22 sägs - utföras i samma klass som till-hörande dörr. Här angivna brandtekniska klasser erfordras dockinte beträffande dörr direkt mot det fria eller mot öppen s k loft-gång med permanent utrymningsväg i vardera ändan.

I brandsäker byggnad utförs dörr mellan trapphus och källaresamt dörr eller lucka mellan trapphus och vind i lägst klass A 60.Detsamma gäller dörr mellan trapphus och butiks-, förråds-, la-ger- och verkstadslokaler. I brandhärdig byggnad utförs här av-sedd dörr eller lucka i lägst klass B 15.

Dörr mellan trapphus och trapphall (korridor) - vid brand- ochröksäkert avskild trappa båda dörrarna - utförs självstängandemen får ej vara låsbar och ej försedd med uppställningsbeslag.Vid brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa försessådan dörr på båda sidor med anslag att den skall hållas stängd.

:3251 Kraven på brandteknisk klass för i sista stycket avsedda dörrarframgår dels direkt av definitioner i :19, dels av :3221-:3223.

:3252 I sista stycket avsett anslag utformas lämpligen enligt SIS03 15 11. Bl a för att underlätta brandkårsingripande vidbrand är det även lämpligt att på eller invid ifrågavarandedörr markeras våningsplanets nummer (antalet trappor).

316

37:4

:326 FönsterFönster som skall kunna användas vid nödutrymning (jfr :311)skall i öppet läge ge en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orien-terad öppning av minst 0,5 m bredd och minst 0,6 m höjd, var-jämte summan av bredd och höjd skall uppgå till minst 1,5 m.Angivna höjdmått räknas från fönstrets karmunderstycke, sominte får ligga högre än ca 1 m ovan golv såvida inte särskildaåtgärder vidtas för underlättande av utrymning genom fönstret.Vid fönster med horisontell vridningsaxel skall angivna friaöppning ansluta till karmunderstycket, varjämte uppställnings-beslag till sådant fönster utformas så, att utrymning genom ovan-för placerat fönster ej hindras.

:3261 Även där fönster inte behöver eller inte kan användas förnödutrynming (t ex på grund av höjden över markplanet)kan det vid en brand vara av stort värde att genom fönster-öppning kunna utbyta information med släckningspersonalen,ta in frisk hift och vädra ut rök m m. För sådana ändamålkan dock användas även mindre fönster än ovan sägs.

:327 BalkongerDär nödutrymning med brandkårens stegutrustning skall kunnaske, skall lägenhet med golvet mer än 11 m över mark, vilkeninte har fönster på högst 9 m avstånd i horisontalled från gataneller annan därmed likvärdig tillfartsväg, vara försedd med bal-kong. Sådan balkong skall kunna nås från brandväg för stegbil.Balkong erfordras dock inte för lägenhet med högst ett rum ochkök.

:4 ANORDNINGAR FÖ R BRANDSLÄCKNING

:41 Angreppsvågar för brandkår

:411 BrandvägBrandväg ges en minsta bredd av 3 m, en minsta yttre kurvradieav 12 m och en fri höjd av minst 3,5 m. Lutningen får i längd-riktningen inte överstiga 1:10 på de delar som skall tjäna somuppställningsplats för stegvagnen och får på övriga delar inteöverstiga 1:6. Brandvägen förläggs i plan så, att den har godanslutning till gatunät och att dess irmerkant inte kommer innan-för ytterkant av balkongerna och inte längre än 9 m från hus-väggen. Vägbanan hårdgörs på lämpligt sätt för ett hjultryck avminst 3 ton,

317

37:4

:412 Vind och yttertakI byggnad med fler än två våningar skall vinden och varje medväggar enligt :251 avdelad sektion av vinden vara tillgängligfrån yttertaket genom taklucka. Därjämte skall vinden, om störs-ta inre takhöjden överstiger 1,5 m, vara tillgänglig genom dörreller lucka från minst ett trapphus, varvid förbindelse till vinds-utrymme som inte kan utnyttjas får anordnas med fast ellerfällbar stege av obrännbart material till öppning, som är förseddmed uppåt öppningsbar lucka. Sådan stege placeras i omedelbaranslutning till luckan.

Där tillträde till yttertaket med hjälp av brandkårens stegut-rustning inte är möjligt, anordnas från minst ett trapphus tillyttertaket eller till öppen altan direkt förbindelse, avskild frånvinden i lägst klass A 60.

:413 KällareKällare belägen under översta källarvåningen skall vara tillgäng-lig från markplanet genom dörrförbindelse till trappa eller genomannan angreppsväg, som är avskild från källaren i lägst klass A 60och som möjliggör brandbekämpning utan att utrymningsväg frånannan lokal eller lägenhet sätts i öppen förbindelse med källaren.

:42 Släckningsanordningar

:421 Stigarledning och inomhusbrandposterI trapphus till byggnad med översta våningsplanet beläget mer än22 m över mark, dvs som regel i byggnad med fler än åtta vå-ningar, anordnas stigarledning med en minsta dimension motsva-rande anslutningsnurmner 50 för tillförsel av vatten för brand-släckning. Ledning förses med dubbla uttag i minst varannan vå-ning med början inte högre än i åttonde våningsplanet. Uttagenförses med vardera två vinkelventiler 32 med kopplingsdel 32(SMS 1182). För anslutning till brandkårens pumpar anordnaskopplingsdel 63 (SMS 1157 eller 1158),

:4211 Där stigarledning normalt står tom bör anordning för an-slutning till brandkårens pumpar vara lätt tillgänglig invidentr6n och skyddad mot åverkan. Såväl intag som uttagplaceras lämpligen bakom luckor av t ex stålplåt, förseddamed lås som öppnas med s k brandskåpsnyckel samt medvarselmärkning enligt SIS 03 15 11 med texten "Stigarled.ning".

318

:4212

37:4

Inomhusbrandpost bör vara försedd med tillkopplad tryck-slang och strålrör. Uttag förses lämpligen med vinkelventil32 med kopplingsdel 32 (SMS 1182). Slangen bör ha endimension av 38 mm och vara invändigt belagd. Den börförvaras veckad i slanglåda, slangkorg eller på liknade sätt(inte rullad för undvikande av kinkar vid udäggningen).Alternativt kan brandposten utrustas med formstyv slang avtillräcklig dimension på centrumrulle. Strålröret utförs lämp-ligen enligt SMS 1185 och med 7 eller 10 mm utloppsöpp-ning. Inomhusbrandpost utförs med fördel infälld i vägg ochmed lucka av plåt eller glas som skydd mot damm, åverkanetc. Sådan lucka förses med varsehnärkning enligt SIS03 15 11 med texten "Brandpost".

:422 Automatiska släckningsanordningarDär automatisk vattensprinkleranläggning installeras får avsteggöras från eljest gällande brandskyddskrav under i övrigt likaförhållanden i fråga om

a) storlek av medelst brandmur uppdelad byggnadsyta

b) byggnads konstruktion, t ex genom att krav på viss brandtekniskklass inte helt uppfylls

c) åtgärder till skydd mot personskada genom ämnen eller an-ordningar, som medför stor övertändningsrisk

d) åtgärder till skydd för omgivningen mot spridning av brand.

Vid avgörande av vilka eftergifter som kan medges tas hänsyntill sprinkleranläggning= kapacitet samt beaktas dels att i bygg-naden inte får finnas större mängd ämnen som inte kan släckasmed vatten (t cx bensin eller liknande brandfarlig vätska klass 1),dels att särskild personskaderisk genom exempelvis explosion intefår föreligga.

:4221 Som här avsedd automatisk vattensprinkleranläggning god-tas sådan som är utförd enligt av Svenska Skadeförsäkrings-föreningen meddelade anvisningar.

:43 Automatiska alarmanordningar

Där till kommunal brandkår ansluten automatisk brandalarman-ordning installeras får avsteg göras från eljest gällande brand-skyddskrav under i övrigt lika förhållanden i fråga om

a) storlek av medelst brandmur uppdelad byggnadsyta underförutsättning att brandbelastningen i denna inte överstiger

319

:431

37:4

ca 50 Mcal per rn2 total omslutningsyta och att risk för snabbövertändning inte föreligger.

b) åtgärder till skydd för omgivningen mot spridning av brand.Vid avgörande av vilka eftergifter som kan medges tas hänsyntill brandkårens kapacitet och dess genom anordningen förkortadeinsatstid samt beaktas att i byggnaden inte får finnas ämneneller anordningar, som kan medföra explosion eller snabb över-tändning.

Som Isär avsedd automatisk alarmanordning godtas sådansom är utförd enligt anvisningarna i Statens brandinspek-tions meddelande nr 1961 :9.

44 Brandventilation

:441 Vind och yttertakYttertak ovan vind i byggnad med fler än åtta våningar försesmed fönster eller andra öppningar med en sammanlagd area avminst 1 % av vindsytan, fördelade på med brandcellsbegränsandeväggar avdelade sektioner av vinden. Fönster, lucka e d anordnasså, att de utifrån kan öppnas eller lätt slås sönder.

:4411 Beträffande brandventilation av trapphus, se :3225,

:442 Källare1 byggnad som skall vara brandsäker förses källare med fönstereller andra öppningar direkt till det fria i sådan omfattning atttrapphus inte behöver utnyttjas för ventilation vid brand.1 byggnad med fler än en källarvåning förses varje källarplanmed anordning för brandventilation såvida särskilt skäl till un-dantag inte föreligger. Lucka till härför avsett rökschakt skallgenom betryggande manöveranordning kunna öppnas från mark-planet (jfr :3225).

:4421 Fönster eller öppning som i första stycket avses förläggslämpligen inte omedelbart intill utgång från trapphus.Skäl till undantag som avses i andra stycket kan exempelvisvara att automatisk brandsläckningsanordning installeras.

320

4-5 BYGGNADSDELAR OCH INSTALLATIONER

Denna avdelning ger kompletterande bestämmelser utöver de ge-nerella bestämmelserna i avdelningar 2 och 3.Avdelningen är indelad i följande kapitel:

Kap 41 Mått för utskjutande byggnadsdelar m m42 Hisschakt, hissmaskinrum och brytskiverum43 Sopnedkast och soputrymmen44 Rökkanaler och avgaskanaler45 Uppvärmninosanordningar46 Tillträdes- och skyddsanordningar för tak m m47-59 (Vakant)

Kapitel

41 Mått för utskjutande byggnadsdelar m m

Bred spalt =bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt= råd och anvisningar m m

:0 INLEDNINGTill ledning för byggnadsnämnd vid prövning av frågor omundantag från bestämmelserna i byggnadsstadgan § 41, attbyggnad där inte annat föreskrivits i gällande plan, inte fåruppföras så att någon del därav når över gata, meddelas härnedan i :1 - :6 råd och anvisningar angående undantag ifråga om sockel, fasadlist, burspråk och balkong ra m somskjuter över gräns mot gata. Vad här sägs om byggande pågatumark äger, såvida inte annat nedan särskilt anges, mot-svarande tillämpning i fråga om medgivande att uppföra bygg-nad så att den skjuter in på annan mark, som enligt gällandeplan eller andra föreskrifter inte får bebyggas. Beträffandegrundkonstruktion som skjuter över gräns mot gata se 23:222.Ifråga om skylt m rn meddelas i :7 råd och anvisningar vidtillämpningen av bestämmelserna i byggnadsstadgan § 52.

321

11 - BAI3S 1967

41:0

Här angivna måttregler har utarbetats i samråd med bl a vis-sa berörda statliga och kommunala myndigheter och är av-sedda att underlätta byggnadsnämndernas bedömning samtfrämja en enhetlig tillämpning. Det bör observeras att med-givande av byggnadsnämnd om undantag enligt byggnads-stadgan § 41 inte befriar den byggande från skyldighet attinhämta samtycke från vederbörande rättsägare med avseendepå markens utnyttjande (kommunens gatuförvaltning, väg-förening etc). För att underlätta tillämpningen av de före-slagna undantagsreglerna är det av praktiska skäl lämpligt attbyggnadsnämnden bemyndigas att bevaka de olika kommu-nala myndigheternas intressen i detta hänseende och Meddelavilka andra myndigheter som den byggande bör ta kontaktmed.

:1 SOCKEL, FASADLISTDel av sockel samt fasadlist eller annan fasaddetalj på lägrehöjd än 3,0 m över gatunivån får skjuta över gräns mot gatahögst 10 cm.

:11 AnmStuprör, oljeintag och liknande bör med hänsyn bl a till ris-ken för skador i samband med gaturenhållningen lämpligenplaceras innanför fasadlinje vid gata.

:2 PORTOMFATTNING OCH1 TRAPPAPortomfattning och trappa får skjuta över gräns mot gatamed högst 15 cm.På tomtmark får trappa till entré i bottenvåningen om olä-genhet inte uppstår för granne eller eljest, förläggas utanförbyggnadslinje.

:3 FÖNSTER OCH DÖRR M MFönster med bågens underkant minst 3,0 m över underlig-gande markyta får anordnas så att det kan öppnas över gata(gångbana).Fönster, port, dörr och grind får på tomtmark anordnas såatt öppning kan ske över byggnadslMjen.

:4 BURSPRÅK, UTBYGGT FÖNSTERBurspråk, utbyggt fönster och liknande anordning får skjutaöver gräns mot gata om praktiska skäl motiverar detta. Nyss-nämnda byggnadsdelar bör, där avståndet mellan byggnads-linjerna är minst 18 m få anordnas med ett språng av högst0,9 m. Är avståndet mellan byggnadslinjerna 9-18 na börett språng som motsvarar 1/20 av nämnda avstånd kunna med-ges.

322

41 :7

Avståndet i sidled till gräns mot granntomt bör inte understi-ga dubbla språnget. Burspråk o d över gata bör placeras minst3,0 m över gatunivån.

:41 AnmMed burspråk förstås en utbyggnad som upptar en begränsaddel av fasadens längd. Den byggande har enligt byggnadsstad-gan inte någon rätt att utöka sin byggnadsrätt på gatans be-kostnad. Man kan inte tala om en extra burspråkskapacitet ut-över vad stadsplanen medger i fråga om våningsytan. Anord-nandet av burspråk över gata bör således i princip inte syftatill utökning av våningsytan utan förutsätter omfördelning avytornas disposition i våningsplanen. Motsvarande gäller ävenbeträffande annat burspråk än sådant över gata.

:5 BALKONG

Balkong får anordnas med ett språng av högst 1,5 m motgård och gata där avståndet mellan byggnadslinjerna är minst18 m, Är avståndet mellan byggnadslinjerna 12-18 m, bör iregel ett språng av högst 1,2 m godtas.

Avståndet i sidled till gräns mot granntomt bör inte understi-ga en och en halv gånger språnget.Balkong över gata bör placeras minst 3,0 m över gatunivån.

:6 SKÄRMTAKSkärmtak över entreer, skyltfönster o d i bottenvåningen fårges ett språng av högst 1,5 m, där gatans bredd överstiger 9 m.Skärmtak som särskilt behöver markeras, t ex vid entre tillhotell, teater och varuhus, får ges större språng. Underkantav skärmtag över gata bör placeras minst 3,0 m över gatuni-vän.

:61 AnmMarkis eller liknande anordning, som endast tillfälligt fällsut över gata, betraktas inte som byggnadsdel. Enligt normalför-slaget till lokal ordningsstadga får markis inte anbringas så attdess underkant skjuter in över allmän plats på lägre höjd övermarken än 2,2 m eller så, att någon del av markisen skjuterutanför gångbanan på lägre höjd över marken än 4,5 M.Det bör observeras att skärmtak av praktiska skäl inte får drasut så långt över gata att det hindrar trafiken. Normalt börskärmtak o d inte anordnas närmare gångbanekant än 0,6 rn.

:7 SKYLT, SKYLTSKÅP, FÖRSÄLJ NINGSAUTOMAT,

:71 Skylt bör placeras med underkant på en höjd av minst 3,0 möver gata och bör inte ges större språng över gata än 1,2 m.

:711 AnrnSkylt med större språng än 0,3 m (utstående skylt) bör i re-

323

72

:73

731

41:7

324

gel inte ges större yta än 1 m5. Neonskylt får enligt av Kom-merskollegium utfärdade föreskrifter angående utförande ochskötsel av elektriska starkströmsanläggningar (Kommerskol-legii författningssamling 1960 nr 8) inte placeras lägre än2,5 m över mark om inte skylten skyddas på särskilt sätt (en-ligt föreskrifternas § 107 mom h).

Skyltskåp och försåljningsautomat, som skjuter ut över gatabör placeras minst 0,8 ro över gatunivån. Dess språng börinte överstiga 0,3 m och avståndet till gångbanekant inte un-derstiga 1,2 m.Skyltfönster med glaset placerat på mindre horisontellt av-stånd än 15 cm från gatulinje bör anordnas så, att dess verti-kala avstånd från gatunivån inte understiger 0,3 m.AnmDenna regel innebär, att skyltfönster, som dras ned till gatu-nivån, bör placeras minst 15 cm innanför fasadliv. Det börobserveras att renhållning av utrymme mellan gatulinje ochfönsteryta ankommer på fastighetsägare. Skyltfönster utanförgatulinjen bör inte medges.

Kapitel

42 Hisschakt, hissmaskinrum och brytskiverum

Bred spalt = bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt =råd och anvisningar m m

: 0 INLEDNING

: 0 1 Hänvisning

Kapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.Arbetarskyddslagen (SFS 1949 :1).

Arbetarskyddskungörelsen (SFS 1949 :208).

Byggnadsstadgan (SFS 1959 :612).

Kungörelse angående anordnande och begagnande samt till-syn av vissa hissar (SFS 1939:783). (Avser främst hissar ibostadshus.)

Kungl arbetarskyddsstyrelsens tilsynsbestämmelser för hissarunder yrkesinspektionens tillsyn. (Återgivna i SEN 82 01 10.)Säkerhetsbestämmelser för hissar enligt i SEN 82 01 00 an-givna normer (SEN 82 01 20, SEN 82 01 30 o följ) för skil-da slag av hissar. Godkända och fastställda av Kungl arbetar-skyddsstyrelsen. (Innehåller förutom bestämmelserna i dettakapitel även i övrigt gällande hissbestärnmelser, vilka dock ärav intresse främst för hissleverantörer och hissbesiktningsmän.)

Dörrar av stål. Enkeldörrar för hisschakt. Mått. SIS 81 76 04.

Schakt och maskinrum för småvaruhissar. SIS 91 14 01.Hisschakt. Ursparningar för anropsknappar och färdriktnings-lampor. Mått. SIS 91 14 02.Schakt för personhissar och för möbelhiss - linhissar med ma-skinrum över schaktet, Mått. SIS 91 14 11.Schakt och maskinrum för personhissar och för möbelhiss -hydraulhissar. Mått. SIS 91 14 21.Schakt och maskinrum för personhissar och för möbelhiss -sidhissar. Mått. SIS 91 14 31.

Schakt för större sänghiss. Mått. SIS 91 14 51.

Schakt för mindre sänghiss. Mått. SIS 91 14 61.

(De mått som anges i SIS 91 14 11, 91 14 21 och 91 14 31för personhiss för 6 personer eller för möbelhiss är anpas-sade med hänsyn till rullstolsbundna trafikanter.)

325

42:0

:02 Begreppsbestä ningar

HissLyftanordning med hisskorg eller lastplan som styrs av verti-kala eller nästan vertikala gejder, väggar e d och används för,transport av personer, varor eller gods mellan två eller flerafasta in- och urlastningsplan, anordnade inom eller på sidanav en byggnadskonstruktion.

Hissars benämning med hänsyn till användningenPersontillåtna hissar

Personhiss. Hiss för transport huvudsakligen av personer. Hiss-korgens golvyta bestäms i förhållande till högsta tillåtna antalpersoner.

Mäbelhiss. Hiss avsedd för transport främst av personer menäven av möbler eller sjukbår.

Sänghiss. Hiss avsedd för transport främst av sjuksängar m mjämte medföljande personal men även av enbart personer isjukhus, ålderdomshem e d.

V aru-personhiss. Hiss avsedd för transport främst av varor,bilar, truckar m m men även av personer mellan våningsplansom inte inrymmer bostadslägenheter.

Persönförbjudna hissarVaruhiss. Hiss avsedd för transport enbart av varor, där per-son får beträda korgen men inte medfölja under färd.

Smeivaruhiss. Hiss avsedd för transport enbart av varor (maxlast 200 kg) där korgen har sådana invändiga mått att denanses inte kunna beträdas av person.

övriga begreppHisschakt. Av väggar, botten och tak omslutet utrymme in-klusive schaktgrop ocit schakttopp, i vilket hissbanorna förkorg och motvikt till en eller flera hissar befinner sig. Hiss-bana för motvikt kan undantagsvis vara belägen i separatmotviktsschakt.

Hissbana. Det utrymme som bestäms av en hisskorgs ellermotvikts horisontalprofil och rörelseväg och som tas i an-språk när korgen eller motvikten rör sig mellan sitt lägstaoch högsta läge, motsvarande helt hoptryckt korgbuffert ellermotviktsbuff ert.

326

42:1

Schaktgrop. Mellan nedersta stannplanets nivå och schaktbott-nen belägen del av hisschakt. Schaktgropens vertikala måttkallas gropdjup,

Schakttopp. Mellan översta stannplanets nivå och schakttaketbelägen del av hisschakt. Schakttoppens vertikala mått kallastopphöjd.

Stannplan. Det läge för hisskorgsgolv eller lastplan i nivåmed schaktdörrtröskels översida vid vilket in- eller urstigningrespektive in- eller urlastning normalt skall ske. Översta ochnedersta stannplanet benämnes även ändplan.

Plankant. Schaktdörrtröskels övre ytterkant mot schaktet

Schaktdörr. Mot korgöppning vettande och med automatisktverkande lås försedd en- eller flerbladig, enkel- eller pardörri schaktvägg vid stannplan för hiss.

Skötselgång. 1 eller utanför hissmaskinrum befintligt fritt ut-ryrnrne med sådan belägenhet och så stor bredd och höjd, atttillsyn och skötsel av maskineri och apparater därifrån kanske obehindrat och utan fara.

Märklast. Den största last, som får transporteras i hisskorgeller på lastplan och som anges på belastningsskylt.

Märkhastighet. Den nominella hastighet för vilken hissen ärutförd.

:03 Bestämmelsernas tillämplighet

Bestämmelserna i detta kapitel gäller för hissar med linor ellerkedjor som lyftorgan, bygghissar och gruvhissar dock undan-tagna. För hissar med andra lyftorgan eller av speciella kon-struktioner bör intill dess särskilda bestämmelser utfärdas,bestämmelserna i detta kapitel följas i tillämpliga delar.

Bestämmelserna i :1 - :4 gäller för persontillåtna hissaroch varuhissar.

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

:11 Allmänt

111 Hisschakt, motviktsschakt, hissmaskinrum och brytskiverurn an-ordnas i enlighet med vad som sägs i detta kapitel, såvida inte an-nat medges för viss hiss av vederbörande tilLsynsmyndighet. Un-dantag av betydelse ur hissäkerhetssynpunkt kan dock beviljas en-dast efter medgivande av arbetarskyddsstyrelsen. I de fall bygg-

327

:1112

42:1

nadsnämnden inte är tillsynsmyndighet och undantaget är av be-tydelse även med hänsyn till vad som i övrigt gäller för byggna-dens utförande, erfordras även byggnadsnärnndens medgivande.

Tillsynsmyndighet för hiss, som används i verksamhet där ar-betarskyddslagen äger tillämpning (t ex industri, affärsföre-tag, skola, sjukhus eller kontor), är yrkesinspektionen. Till-synsmyndighet för annan hiss är vederbörande byggnadsnämndeller, i vissa fall, länsstyrelse eller annars statlig myndighet.För att få uppföra hiss erfordras förutom byggnadslov ävensärskilt tillstånd från vederbörande tillsynsmyndighet.

Enligt Arbetarskyddsstyrelsens tillsynsbestämrnelser för hissarunder yrkesinspektionens tillsyn ( :01) gäller följande :

"Innan hiss uppföres skall - sedan byggnadslov, jämliktbyggnadsstadgan erhållits - medgivande därtill sökas hosvederbörande yrkesinspektör. Sådan ansökan skall vara åt-följd av dels yttrande från hissbesiktningsman, huruvida dentillämnade hissanläggningen motsvarar gällande föreskrifteroch jämväl i övrigt kan anses erbjuda betryggande säkerhet,dels erforderliga ritningar jämte nödig beskrivning över his-sen, dels ock för kontrollberäkning därutöver behövliga upp-gifter. Av handlingarna skall tydligt framgå läge och beskaf-fenhet av hisschakt, maskinrum jämte andra för hissen erfor-derliga byggnadsanorclningar ävensom hissens konstruktionoch uppställningssätt."

I sak samma bestämmelser gäller, enligt i :01 nämnda hiss-kungörelse (SFS 1939 :783), angående ansökan om tillståndatt uppföra hiss där annan myndighet (vanligen byggnads-nämnd) är tillsynsmyndighet.

:12 Grundråggande brandskyddsbestämmelser

:121 Till hiss hörande schakt, maskinrum och brytskiverum anordnassom gemensam brandcell på sätt som anges i :132.

Vad här sagts gäller dock inte då

a) hisschaktet är beläget helt utanför byggnad,

b) hisschaktet är beläget inom byggnad vars konstruktion elleranordnande i övrigt inte erbjuder sådant hinder för brandsprid-ning, att ökat brandskydd kan vinnas genom angiven åtgärd.

c) hisschaktet är beläget helt inom öppen trappa eller invid sådantrappa och har en eller flera schaktdörrar till trappan eller tillutrymme i öppen förbindelse med trappan.

:1211 I fall c) ingår trapphuset i den gemensamma brandcellen.

:122 Del av golv till hissmaskinrurn eller brytskiverum, som övertäckerhisschakt, samt vägg mellan hissmaskinrum eller brytskiverum och

328

hisschakt utförs av för ändamålet lämpligt obrännbart material,såsom betong, lättbetongelement, murverk eller stålplåt. Asbestce-mentskivor eller annat sprött material godtas däremot inte.

:123 Konstruktion, som helt eller delvis bryter igenom brandeellsbe-gränsande byggnadsdel och som uppbär hissmaskineri eller bryt-skivor, isoleras gentemot brand utanför hisschaktet, maskinrummeteller brytskiverummet så att minst samma brandmotstånd erhållssom krävs av den brandcellsbegränsande byggnadsdelen.

:13 Byggnadsdelar

:131 AllmäntByggnadsdelar väggar, golv, tak, dörrar, luckor, glasningar ochfönster) i hissanläggning utförs enligt :132 och :133.

:132 Utförande när anordnande som brandcell krävsNär hisschakt med tillhörande hissmaskinrum och brytskiverumenligt :121 skall anordnas som brandcell, utförs väggar, golv, tak,dörrar, luckor och fönster mot angränsande utrymmen i lägst denbrandtekniska klass som anges i tabell 37:22. Avskiljande bygg-nadsdel av brännbart material förses med tändskyddande bekläd-nad på insidan. Hissmaskinrum får dock utgöra en medelst väggav obrännbart, tätt material såsom stålplåt e d avskild del av ettstörre, enligt ovan utfört rum, vilket i övrigt endast används somgenomgångsutrynune för skötselpersonal till armat driftrum e d. Idylikt genomgångsutrymme får inte placeras sådana installationereller anordningar, som kan orsaka eller underhålla brand.

I hisschakt med två eller fler hissar anordnas röktät vägg avobrännbart material och med tillräcklig styrka mellan närbelägnahissar.

Beklädnad på schaktdörr i vägg, som skall vara brandcellsbegrän-sande, utförs med obrännbart eller annat för ändamålet av plan-verket godkänt material.

:1321 Där hisschakt, maskinrum eller brytskiverum har vägg ellertak, som vetter mot det fria, gäller bestämmelserna i 37 :244.

:1322 Som röktät vägg godtas t ex vägg av stålplåt med falsan-slutningar mot väggar, tak och golv eller vägg av betong.Vägg av asbestcement eller annat sprött material godtas inte.

329

11* - BABS 1967

42:1

:133 Utförande när anordnande som brandcellinte krävsNär hisschakt med tillhörande maskinrum och brytskiverum intebehöver anordnas som brandcell (se :121) skall maskinrummetdock ha väggar, tak och golv av obrännbart, tätt material såsomstålplåt, betong, lättbetongelement eller murverk.

Del av hisschakt, maskinrum eller brytskiverum, som går genombrandcellsbegränsande källan- eller vindsbjälklag, skall vara av-skild från angränsande utrymmen under källarbjälklaget respek-tive över vindsbjälklaget med brandcellsbegränsande konstruktioni lägst den brandtekniska klass som anges i tabell 37:22.

I hisschakt med två eller flera hissar anordnas skiljevägg av kon-struktion med tillräcklig styrka och täthet mellan närbelägna his-sar.

:1331 Där hisschakt, maskinrum eller brytskiverum ha.r vägg ellertak som vetter mot det fria gäller bestämmelserna i 37:244.

:1332 Bestämmelsen om tillräcklig styrka hos skiljevägg anses våråuppfylld av t ex ståltrådsnät med en trådtjocklek av rninst 2,5mm vid högst 50 mm maskvidd eller minst 2,6 niim vid högst30 mm maskvidd.

1333 Bestämmelsen om tillräcklig täthet hos skiljevägg anses varauppfylld av t ex trådnät med högst 50 min maskvidd.

:14 Tillåtna öppningar

141 I konstruktioner som omsluter hisschakt får endast finnas för his-sens användning, tillsyn och nödutrymning erforderliga dörr.- ochlucköppningar samt oundgängligen nödvändiga öppningar för hiS-sens linor, kedjor och ventilation (se dock :21). I konstruktiOn mel-lan hisschakt och maskinrum får även finnas öppningar för driv-skiva, brytskivor m m.

:1411 För att begränsa storleken av öppningar i vägg mellan hiss-schakt och hissmaskinrurn kan det ibland vara nödvändigt attanbringa utfyllnader av (vid monterings- och tillsynsarbeten)borttagbara stålplåtar.

:15 Till hissanläggning ej hörande anordning i hisschakt,maskinrum och brytskiverum

:151 Hisschakt, maskinrum och brytskiverum får användas endast föranordningar soM hör till hissen. Detta innebär bl a att till hissen ejhörande ledningar för elektrisk ström, vatten, avlopp, gas o d eller

330

42:2

rens- och inspektionsluckor till i väggar, tak och golv belägna ven-tilations- och rökkanaler m m, inte får placeras i nämnda utrym-men.

:152 Till värmeanläggning hörande expansionskärl, ledning, pump m mfår inte placeras i hisschakt, maskinrum eller brytskiverum, Venti-lationsfläkt för schaktet placeras utanför detta, utsugningsfläktt ex i maskinrurnmet.

:153 Värmare (t ex radiator får anordnas i hisschakt, maskinrum ochbrytskiverum; dock får därtill hörande ventiler, röravgreningare d inte placeras i hisschaktet.

:1531 För elektrisk kamin godtas sådant utförande som krävs ibrandfarligt rum enligt av Kommerskollegium utfärdade fö-reskrifter angående utförande och skötsel av elektriska stark-ströms anl äggningar (Kommerskollegii författningssamling1960 nr 8).

:16 Nödsignal

:161 Vid persontillåten hiss skall finnas alarmanordning, nödsignal, medvilken en i korgen instängd person kan ge signal till ställe, varifrånhjälp kan tillkallas vid varje tid på dygnet, Sådan alarmanordningfår utgöras av ringledning eller telefon.

:1611 Följande alternativa i SEN 82 01 20 närmare angivna an-ordningar godtas för att uppfylla bestämmelsen enligt :161.

Från varje persontillåten hiss eller gemensamt från samtligahissar i en byggnad dras en signalledning till lokal där per-son ständigt finns.

Utvändigt intill byggnadens entr uppsätts en kraftig nödsig-nalklocka som skall vara tydligt hörbar från allmänt trafike-rad plats. Intill klockan uppsätts skylt som anger att klockanger nödsignal från hiss.

I korgvägg inbyggs mikrofon och högtalare, som med nöd-signalknapp sätts i talförbindelse med ställe varifrån hjälpkan erhållas.

I byggnad med till larmcentral ansluten fastighetsservice kannödsignalen gå till denna central.

:2 HISSCHAKT

:21 Alhnänt

Hisschakt avskiljs från angränsande utrymmen enligt :11 - :14.Där anordnande som brandcell inte krävs skall dock väggar, bot-

331

:211

42:2

ten och tak ha erforderlig styrka och täthet till skydd mot olycks-fall.

Där så erfordras för att förebygga att hissens säkerhet äventyrasgenom t ex damm, regn eller snö, utförs hisschaktet med täta väg-gar. Alternativt utförs alla säkerhetsanordningar e d på korgenoch i schaktet kapslade eller skyddade på annat tillfredsställandesätt.

För schaktvägg som inte behöver vara brandsektionerande- dock inte mot hissmaskinrum - godtas vägg av ståltråds-nät om den utförs enligt följande regler.

Nätet skall vara väl fastsatt, sträckt och stagat samt ha enmaskvidd av högst 20 mm. Avstånd mellan trådnätets insidaoch hisskorg eller motvikt får inte på något ställe understiga50 mm. Om särskilda skäl så påfordrar får avståndet mins-kas till lägst 25 mm, under förutsättning att maskvidden ärhögst 10 mm. Upp till minst 0,2 m höjd över golvplan ellertrappstegs framkant skyddas schaktvägg av trådnät mot me-kanisk åverkan med stadig plåt e d. Viss plåttäckning kanäven erfordras för att förhindra t ex obehörig uppregling avschaktdörrlås.

Bestämmelsen om tillräcklig styrka anses hos schaktvägg avtrådnät vara uppfylld av t ex krenelerat ståltrådsnät med entrådtjocklek av minst 1,7 mrn vid högst 20 nam maskvidd el-ler minst 1,4 mm vid högst 10 rnm rnaskvidd.Tillsynsmyndigheten kan efter prövning och under vissa för-utsättningar medge sådan avvikelse från bestämmelserna, attschaktet inte till hela sin utsträckning omsluts av väggar.Detta gäller exempelvis för hissar i bergrum, mastkonstruk-tioner e d.

:22 Glasning i hisschaktvägg

:221 Schaktvägg eller del därav, som inte är åtkomlig genom korgöpp-ning, får utföras med en eller flera glasningar av tillräcklig styrka.

:2211 Bestämmelsen om tillräcklig styrka anses vara uppfylld vidglasning med planglas som utförs enligt följande.(;lasets tjocklek får vara lägst 6 ram. Den fria glasytans minstadimension (bredd el)er höjd) får vid rektangblär ruta varahögst 0,7 m vid 6 mm oarmerat glas

3, 1,0 m » 0pom »» 1,2 m » 10 mm» 1,0 m » 6 mm rutarmerat trådglas» 1,2 m » 8 ram »» 1,2 m v 6 mrn härdat glas.

Vid ruta, som inte år rektangulär, får den största möjliga in-skrivna cirkelns diameter inte överskrida ovan angivna maxi-mimått.

332

42:2

Glasruta fästs i metallkarrn eller i stabilt ramverk med fästlis-ter av betryggande styrka.

öppningsbar del av glasning utförs som lucka på gångjärnoch får anordnas endast där så erfordras för skötsel och till-syn samt under förutsättning att luckan är försedd med så-dant lås som erfordras enligt SEN 82 01 20.

:2212 Beträffande brandtekniska krav på glasning i schaktvägg se:132.

:222 Glasning förses med skydd till erforderlig höjd över golv.

:2221 Skydd för glasning med planglas godtas med utförande enligtföljande.

Planglas på mindre höjd än 0,8 m över golv eller trappstegs-framkant skyddas med ledstång e d på 0,8 m höjd. Skyddmed tillfredsställande hållfasthet, styvhet och täthet anordnasdessutom framför icke härdat glas till 0,8 m höjd och fram-för härdat glas med mindre tjocklek än 10 ram till 0,3 mhöjd över golv eller trappstegs framkant.Skydd av exempelvis parallella metallstånger anses ha till-fredsställande täthet, om stängernas mellanrum är högst 10cm och avståndet från deras centrum till glasytan överstigerhälften av mellanrununets storlek.

:223 Genom korgöppning åtkomlig del av schaktvägg får utföras medglasning endast vid personhiss, möbelhiss och sänghiss. Därvidskall glaset uppfylla samma fordringar som enligt :273 gäller förglas i schaktdörr till sådan hiss.

Finns mer än en korgöppning (jämför :271), får glasning i schakt-vägg inte vara åtkomlig genom korgöppning utan grind eller dörrnär korgen befinner sig vid ett stannplan.

:23 Korg- och motviktsbanorBanor för korg och motvikt tillhörande en och samma hiss skallvara belägna inom samma schakt eller sektion av schakt. Dockfår, där så av utrymmesskäl erfordras i äldre byggnad eller om:264 tillämpas, särskilt schakt för motvikt anordnas. Härvid förut-sätts att motvikten och dess lin- eller kedjeinfästningar samt buf-fert är lätt åtkomliga för montering och tillsyn genom öppningmed dörr, försedd med lås.

:231 Beträffande dörrlås se SEN 82 01 20.

:24 Schaktvägg framför korgöppning

:241 AllmäntBestämmelserna nedan avser insidan av de delar av schakt-vägg med däri insatta dörrkarmar, som är åtkomliga genom

333

42:2

korgöppning utefter hela den sträcka korgen kan röra sigschaktet. Korgens övre och nedre ändlägen i schaktet hän-förs till hoptryckta buffertar för motvikt eller korg.

Avvikelser hos schaktväggsyta räknas horisontellt från det ver-tikalplan som tangerar den i schaktet mest inskjutande delenav väggpartiet.

:242 Persontillåten hiss med korgöppning utan dörreller grindSchaktvägg som vetter mot korgöppning utan dörr eller grind vidpersontillåten hiss utförs i erforderlig grad jämn samt med hårdoch glatt yta.

:2421 Schaktvägg godtas som i erforderlig grad jämn, om dess ytaavviker högst 10 mm från det i :241 angivna vertikalplanetoch ingen del av ytan har större lutning än 1:20 mot verti-kalplanet.

2422 Som hård yta godtas t ex väggyta putsad med cementbrukeller klädd med natursten. Väggyta putsad med kalkbruk an-ses inte vara hård i den bemärkelse som här avses.

:2423 Som glatt yta godtas t ex en med olje- eller laddärg måladslät yta, plåt, polerad natursten. Stålglättad betongyta utansärskild efterbehandling anses ej vara glatt.

:243 Varuhiss med korgöppning utan dörr eller grindSchaktvägg som vetter mot korgöppning utan dörr eller grind vidvaruhiss utförs i erforderlig grad jänm samt med slät yta.

2431 Schaktvägg godtas som i erforderlig grad jämn, om dess ytaavviker högst 30 mm från det i :241 angivna vertikalplanet,dock högst 20 mm vid plankant, och ingen del av ytan harstörre lutning än 1:3 mot vertikalplanet.

:2432 Som slät yta godtas t ex slätputsat murverk eller stålglättadbetongyta.

:244 Hiss med korgöppning försedd med dörr eller grindSchaktvägg som vetter mot korgöppning försedd med dörr ellergrind utförs med i erforderlig grad jämn yta.

Vid hiss där hisskorgen inom stannplanszon (mellan 25 cm underoch 25 cm över varje stannplans nivå) tillåts vara i röreLse närkorgdörr eller korggrind är öppen (se SEN 82 01 20) utförs schakt-väggen enligt :242 till minst 30 cm under varje plankant.

:2441 Schaktvägg som vetter mot korgöppning försedd med dörreller med grind, vars spjälmellanrum är högst 20 mm vid per-sontillåten hiss och högst 100 mm vid varuhiss, godtas som i

334

42:2

erforderlig grad jämn, om väggytan avviker högst 60 mmfrån det i :241 angivna vertikalplanet, dock högst 20 mm vidplankant.

:25 Schaktgrop och schakttopp

:251 Schaktgrops djup och schakttopps höjdUtrymme till skydd mot klämning skall finnas för person, somför skötsel och tillsyn måste uppehålla sig i schaktgrop eller påkorgtak.

:2511 För att uppfylla detta krav skall schaktgrops djup och schakt-tupps höjd ha minst de värden, som med hänsyn till hisstill-verkarens olika konstruktionsdetaljer beräknas enligt i SEN82 01 20 givna anvisningar.

Nedan anges normalt användbara minimivärden för dessa måttvid personhissar, möbelhissar och varu-personhissar, samtligaför högst 1000 kg last och med invändig korghöjd 2,2 m.Exakta minimimått för dessa och andra hisstyper måste i varjesärskilt fall bestämmas i samråd med hisstillverkaren.

Schaktgrops djupMärkhastighet 0,6 1,0 1,5 2,5 m/sLyfth6jd.g.30 m 1300 1500 1800 2600 mmLyfthöjd>30 m

inen<60 m1400 1700 2000 2600 mm

Schakttopps höjdMärkhastighet 0,6 1,0 1,5 2,5 m/sLyfthöjd.g 30 m 3500 3600 4100 4600 ramLyfthöjd>30 m

men<60 m3600 3700 4200 4800 mm

:252 Stege i schaktgropNär schaktgrop är djupare än 1,1 m och särskild tillträdesdörrinte finns

,

anordnas fast stege av obrännbart material i schaktet.Stegen skall vara lätt tillgänglig från schaktdörröppning vid ne-dersta stannplanet.

:2521 Stegen anses vara lättillgänglig om den når upp minst 1,2 movanför stannplanets nivå eller upptill är försedd med led-stänger, handtag e d intill minst denna höjd.

Om svårighet föreligger att på schaktvägg anordna lämpligfast stege, t ex vid hiss med parskjutdörrar, godtas i ställeten i schaktgropen förvarad lös stege, som kan dras upp meden från schaktdörröppning lättåtkomlig kedja e d samt kanplaceras i stabilt, lämpligt läge för nedstigning.

335

422

:2522 Schakigrop bör inte göras avsevärt djupare än vad som er-fordra.s med hänsyn till bestämmelserna i :251 samt eventu-ellt ytterligare utrymmesbehov i höjdled för t ex buffertar ochbrytskiva med sträckvikt för balanslinor.

:253 Dörr till schaktgropNär schaktgrop är djupare än 2,5 m skall särskild dörr finnas förtillträde till schaktgropen från plan i ungefärlig nivå med schakt-botten.

: 2531 Om sådan tillträdesdörr inte kan anordnas godtas i ställetfast lejdare med ledstänger e d, monterad i nisch eller påschaktvägg. Alternativt godtas delad uppdragbar stege, pla-cerad i nisch under nedersta plankanten.

:2532 Beträffande lås till dörr till schaktgrop se SEN 82 01 20.

:254 Schaktgrops botten och stötbottenSchaktgrops botten dimensioneras, om stötbotten inte anordnas,för en samtidig belastning av minst 500 kp/m2 och den största avde krafter som belastar bottnen, dels när korgen med märklast el-ler motvikten går mot buffertarna, eller om sådana inte finns, motbottnen med den hastighet vid vilken hastighetsbegränsaren förkorgen träder i funktion, dels när korgen eller motvikten, om ävendenna har fångare, bromsas fast vid gejderna.

Schaktgrops botten som enligt :262 och :263 skall utföras somstötbotten anordnas så att konstruktionen förmår bromsa upp ochhejda korgen eller motvikten vid fritt fall från högsta möjliga lägei schaktet.

:2541 När korg med märklast eller motvikt enligt :254 första styc-ket stannas av sina buffertar kan räknas med att retardatio-nen momentant inte överstiger 25 m/s2.

:255 Schaktgrops anordnande i övrigtSchaktgrop, som sträcker sig ned under grundvattennivån, utförsså att vatten ej kan tränga in i gropen. Schaktgrop i vilken spol-vatten kan rinna ned förses med avlopp.

336

42:2

:26 Utrymme under hiss- och motviktsschakt

:261 AllmäntBeträdbart utrymme under hiss- eller motviktsschakt, även i an-nat våningsplan än det närmast undervarande, får utnyttjas förframdragning av rör och elektriska ledningar men inte för andraändamål annat än i de fall som anges i :262 - :264. Utrymme somendast får utnyttjas för framdragning av rör och elektriska led-ningar skall vara låsbart avskilt.

:262 Utrymme under korgbanaUtrymme under korgbana får utnyttjas som garage, förråd, pas-sage e d, förutsatt att korgen är försedd med fångare som utlösesav hastighetsbegränsare. Utrymme under korgbana får utnyttjassom bostad, arbetslokal, samlingslokal e d, om stötbotten finnsunder banan.

2621 Beträffande stötbottens utförande se :254.

:263 Utrymme under motviktsbanaUtrymme under motviktsbana får utnyttjas för annat ändamål änframdragning av rör och elektriska ledningar endast om stötbot-ten finns under banan.

:2631 Beträffande stötbottens utförande se :254.

:264 Motviktsbana som passerar utrymme underhisschaktBeträdbart utrymme under hisschakt får passeras av motviktsbanaom denna förläggs i ett slutet schakt, som från det för korg ochmotvikt gemensamma schaktet förs ned till fast botten. Sådantschakt skall ha täta väggar med betryggande hållfasthet samt ifråga om åtkomlighet för tillsyn av motvikt m m uppfylla bestäm-melserna i :23.

337

42:2

:27 Schaktdörrar

:271 AllmäntVid varje stannplan skall finnas schaktdörr med ett eller flera till-räckligt kraftigt utförda, täta dörrblad, anordnade i en ingjuteneller på annat sätt stadigt fastsatt metallkarm eller annan bärandeoch styrande anordning av metall. Dörrbladen skall tillsammanstäcka hela karmdagöppningen.

Vid samma stannplan får schaktdörr anordnas på mer än en sidaav hisschaktet endast om hisskorgen inte kommer att utgöra denenda direkta passagen i detta plan för personer eller truckar, vag-nar o d mellan två lokaler eller mellan en lokal och lastkaj e d.

:2711 Enligt :271 andra stycket erforderlig annan passage bör varabelägen i hissens närhet.

:2712 Beträffande schaktdörrs hållfasthet, ytbeskaffenhet på sidamot schaktet, maskinmanövrering, förregling m m se SEN82 01 20.

:2713 Beträffande brandtekniska krav på schaktdörrar se även :13.

:272 NödutrymningsdörrarVid persontillåten hiss, där avståndet mellan två närliggandestannplan överstiger 10 m och där i samma schakt inte finns an-nan hiss med nöddörrsförbindelse till förstnämnda hiss, skall mel-lan ifrågavarande stannplan anordnas en eller flera dörrar tillschaktet för nödutryrnning av hissen. Avstånd i höjdled mellanschaktclörr vid stannplan och nödutrymningsdörr ävensom mellanintilliggande nödutrymningsdörrar får inte överstiga 10 m.

:2721 Beträffande lås till nödutrymningsdörr se SEN 82 01 20.

:273 Glasning i schaktdörrar.Schaktdörr skall vara försedd med en eller flera genomsynligaglasningar av tillräcklig styrka och godtagbart utförande i övrigt.Glasning erfordras dock inte vid hiss vars schaktdörrar manövre-ras automatiskt av dörrmaskineri och inte heller vid hiss där vidvarje schaktdörr finns signalorgan (våningsvisare, ankomstlampae d) som tydligt anger när hisskorgen stannat vid schaktdörren.

:2731 Beträffande brandtekniska krav på glasning i schaktdörr se:132.

338

:2731

42:3

Bestämmelsen om tillräcklig styrka och godtagbart utförandei övrigt anses vara uppfylld vid glasning med planglas somutförs enligt följande.

Hisstyp

Fri glas-Glasninp Största ytas störs- Minstaavstånd antal ta inskriv- glastjock-till golv glasningar na cirkels lek Glastypminst i varje diameter

dörrblad högst

Personhiss, möbelhiss,sänghiss

Personhiss i annan

0,8 m valfritt 13 cm 6 mm valfri

härdatbyggnad än bostadshus 0,3 m valfritt 70 cm 6 ram glas

rutarme-Varu-personhiss, va-ruhiss

1,1 m en 13 cm 6 mm rat tråd-glas el-ler här-dat glas

:2732 Ur brandteknisk synpunkt godtas för schaktdörr i brandtek-nisk klass A 60 glasning enligt SIS 81 76 04. Beträffandebrandtekniska krav på glasning i schaktdörr se f ö :132.

:28 Ventilation

:281 Se 36 :93.

:3 HISSMASKINRUM

:31 Allmänt

:311 Hissmaskineri med tillhörande apparater placeras i ett särskilt,låsbart utrymme, som får användas endast för till hissen hörandeanordningar och inte utgöra genomgång till utrymme för annatändamål, se dock :132. Beträffande lås till maskinrum, se :323.Maskinerier för två eller flera hissar får placeras i gemensamthissmaskinrum.

:3111 Hissmaskinrum förläggs lämpligen omedelbart intill hisschak-tet och helst rakt över detta.

:312 Omformare med tillhörande apparater får placeras i annat, lås-bart rum än hissmaskinrum, förutsatt att detta omformarrurn itillämpliga delar uppfyller för hissmaskinrum gällande bestämmel-ser.

339

42:3

:32 Tillgänglighet

:321 Hissmaskinrurn skall vara lätt tillgängligt genom permanent kom-munikationsled och kunna nås från markplansnivå utan att någonhiss måste begagnas.

:3211 Bestämmelsen att hissmaskinrum skall vara lätt tillgängligtinnebär bl a, att gångväg mellan maskinrum och närmast be-lägna schaktdörr ej bör överstiga 50 m.

:322 Väg till hissmaskinrum över ej inhägnat yttertak utförs minst 0,8 mbred och förses med erforderliga skyddsräcken av minst 1,0 mhöjd. Skyddsräcke förses med minst två följare placerade så attinga öppningar i räcket får större höjd än 0,5 m.

På utsidan ovanför maskinrumsdörr skall, vare sig taket är in-hägnat eller ej, finnas belysning, vilken kan tändas vid den dörr,som vid uppgång leder ut på taket. Vägen inom byggnaden tilltakuppgången markeras genom lämpligt placerade anvisnings-skyltar.

:3221 Som gångbana i väg till hissmaskinrum över yttertak godtastaktäckning endast om den ger stadigt fotfäste och har erfor-derlig bärighet. Uppfyller inte taktäckningen dessa krav an-ordnas särskild gångbana av t ex gallerdurk. Taktäckning medtakpannor, överläggsplattor, kornigerade skivor eller slätplåtanses inte godtagbar som gångbana.

:3222 Skyddsräcke erfordras åtminstone på ena sidan om gångbanan.Räcke erfordras därutöver i regel även på andra sidan om ta-ket där lutar utför mer än 1 : 10 eller gångbanan är belägennärmare takfot än 2,0 m. Skyddsräcke erfordras i regel ävendär gångbanan ligger närmare taknock än 2 m och taklutning-en på frånsidan av nocken är större än 1 : 10.

:323 Dörr till hissmaskinrum utförs med en karmdaghöjd av minst 1,8 m.På denna höjd får dock vid dörr direkt mot det fria (t ex motyttertak) tröskel inkräkta med högst 0,3 ni.

Lägre höjd medges dock vid hissmaskinrum utfört enligt :343.:3231 Beträffande lås till maskinrumsdörr se SEN 82 01 20.

:324 Trappa eller lejdare för tillträde till hissmaskinrum utförs fastoch med en lutning av högst 60° och en fri bredd av minst 0,8 m.Från vägg fällbar trappa eller lejdare godtas dock där fast trap-pa eller lejdare inte lämpligen kan anordnas, om de från maskin-rummet drivna hissarna inte är fler än två och ingen av dem harhögre märklast än 500 kg. Fällbar trappa och lejdare utförs avmetall, ges minst 0,6 m bredd, förses med plana och mot halk-ning skyddande steg samt ges en lutning av högst 60°. Anord-340

42 :3

ningen skall av ensam person lätt och riskfritt kunna både fällas tillanvändningsläge och fällas åter efter användningen.

:3241 Lutningar över 400 bör dock undvikas ty de medför avse-värda svårigheter vid upp- och nedstigning när verktyg m mmedförs.

:3242 Fällbar trappa eller lejdare typgodkänd för i :324 angivetändamål godtas.

:325 Trappan eller lejdaren skall leda direkt till maskinrummet ellertill golvplan, plattform e d, varifrån maskinrumsdi3rr utan svårig-het kan öppnas. Mellan maskinrumsdörr och innanför denna be-lägen trappa eller lejdare skall finnas ett vilplan av tillräckligstorlek, som vid utåtgående dörr ger ett avstånd av minst 0,4 mmellan stängd dörr och närmaste stegs frarnkant. Trappa eller lej-dare förses med stabil handledare på åtminstone ena sidan. Påsida utan vägg förses plattform med skyddsräcke.

:326 Om tillträdesväg över yttertak eller trappa eller lejdare utförd en-ligt ovan inte medger transport på betryggande sätt av maskindelarm m till hissmaskinrummet, anordnas golvlucka för transporterna.

:33 Konstruktion

:330 Utöver vad som sägs i :132, :133 och :15 samt 21:324 gäller föl-jande.

:331 öppningar i hissmaskinrums golv förses med kantlist av plåt ellerbetong med minst 5 cm höjd över golv.

:332 Maskinbalkar och maskinrumsgolv jämte bärande underlag be-räknas för samtidig belastning:

dels med vikten av hissmaskin, brytskivor, hängande gejder, ap-paratställ m m,

dels med dubbla den statiska dragkraften i samtliga linor frånmaskineri och lininfästningar till korg och motvikt, beräknaddå korgen är belastad med märklast samt

dels ock, vid hängande gejder, med de krafter i dessa, som upp-kommer när korgen eller motvikten - och även denna harfångare - inbromsas vid fångning.

:333 För att underlätta lyftning och transport av tyngre maskindelarskall i tak i hissmaskinrum finnas anordning (t ex ögla eller balkför lyftblock), som dimensioneras för uppkommande belastningar.

341

42:3

:3331 Hissmaskinrums väggar och tak bör vara ljusa.

:3332 Maskinrums väggar, tak och golv bör ha hädan ytbeskaffen-het att rengöring underlättas och dammbildning undviks. Be-tonggolv bör vara bestruket med betonglack e d.

:34 Åtkomlighet och skydd i hissmaskinrum

:341 AllmäntHissmaskinrum skall vara så rymligt och hissmaskineri med tillhö-rande apparater så placerade och skyddade, att erforderlig tillsynoch skötsel samt baxning av maskineriet utan svårighet och farakan utföras antingen från skötselgångar anordnade i maskin-rummet enligt :342 eller från skötselgångar anordnade i lokalutanför det egentliga maskinrummet enligt :343, varvid där så er-fordras två eller flera maskinrumsdörrar anordnas.

:3411 Beträffande skötselgångs bredd se SEN 82 01 20. Där så ärmöjligt bör skötselgång ha minst 2,1 m höjd.

:342 Hissmaskinrum med skötselgångar inom rummetSkötselgång skall ha minst 1,8 m höjd och utan hinder kunna be-trädas från maskinrumrnets dörr. Fram till mitten av brytskivaeller hastighetsbegränsare får dock längs en sträcka av högst 1,5 mskötselgångs höjd vara lägre än 1,8 m, dock lägst 1,3 m omgångens bredd är minst 0,7 m. Där skötselgångs golvnivå ändrasskall ramp (lutande golv) eller trappsteg anordnas. Vid högst 1 mnivåskillnad tillåts fast vertikal lejdare med plana steg och hand-ledare på båda sidor.

Avståndet från roterande maskineridel såsom drivskiva, b li-va, lintrurnrna eller kedjehjul till tak, takbalk e d skall vara minst0,4 m om skydd saknas för ingreppet mellan taket eller takbalkenoch den roterande delen och om dennas överkant är belägen påmindre höjd än 1,8 m över skötselgångens golv.

:343 Hissmaskinrum med skötselgångar utanför rummetNär av t ex byggnadstekniska skäl utrymme för skötselgångar intekan beredas inom hissmaskinrummet får dessa anordnas i lokalutanför det egentliga maskinrummet under nedan angivna förut-sättningar.Utanför maskinrum belägen skötselgång skall ha en höjd av minst1,8 m. Där höjdförhållandena så kräver anordnas skötselgång så-

342

:2:4

som en med skyddsräcke försedd fast plattform framför dörröpp.-ningen, åtminstone utefter dennas hela bredd. Höjden i det egent-liga ma.skinrummet skall vara minst så stor som erfordras enligt:342 sista stycket.Dörrkainisöverdel och maskinrumstak placeras minst 1,8 m samtdörrtröskel och maskinrumsgolv högst 1,0 m över skötselgångensgolv.

:35 Ventilation och uppvärmning

Hissmaskinrum skall vara torrt och lufttemperaturen i rummetskall hållas mellan +50 och + 35° C.

:351 Bestämmelsen leder till att intag för ouppvärmd uteluft.måstevara avstängbart och att anordning för rumsuppvärmningvanligen måste finnas. Vid hissar med intensiv trafik erfordrasofta fläktventilation.

:4 BRYTSKIVERUM

:41 Brytskivor och hastighetsbegränsare som inte kan placeras i hiss-maskinrum (t ex när detta är beläget nedtill vid sidan av schak-tet) placeras i ett särskilt, läsbart brytskiverum. Detta får inte ut-göra genorrigång till annat utrymme.

42 Brytskiverum skall vara lätt tillgängligt. För tillträdesyäg gällervad sött anges i :32, dock godtas trappa med en fri bredd av minst0,6 m.

:43 Dörr till brytskiverum med invändig skötselgång ges en karmdag-höjd av minst 1,3 m. Lägre dörrhöjd än 1,3 m bestämd enligt:343 medges vid brytskiverum som saknar invändig skötselgångoch även i övrigt inte behöver beträdas.

:431 Om skötselgången omedelbart innanför dörren har störrehöjd, bör dörrhöjden anpassas efter denna höjd,

:432 Beträffande lås till dörr till brytskiverum se SEN 82 01 20.

:44 Inom 'eller utanför brytskiverum anordnas en eller flera skötsel-gångar, varifrån erforderlig tillsyn och skötsel av brytskiva, linoroch hastighetsbegränsare utan svårighet och fara kan utföras.

För skötselgång inom brYtskiverum gäller bestämmelserna i :342med följande avvikelse. Föreskriven skötselgång med minst 1,8 mhöjd och minst 0,5 m ,bredd får vara belägen antingen innanföreller omedelbart utanför dörr till brytskiverummet. I sistnämnda

343

42:4

fall förutsätts att invändig lägre skötselgång med minst 1,3 mhöjd och minst 0,7 m bredd har högst 1,5 m längd räknat fråndörren.Vid brytskiverum där erforderlig tillsyn och skötsel kan utförasenbart från utvändig skötselgång gäller bestämmelserna i :343.Höjden skall dock vara minst 1,3 m i det egentliga brytskiverum-met om detta måste beträdas t ex vid utbyte av linor eller bryt-skiva.

:45 Om hiss måste anordnas där utrymme för brytskivorna överschaktet inte kan erhållas, får upptill erforderliga brytskivor jäm-te hastighetsbegränsare placeras i schaktet vid sidan av korgensoch motviktens hissbanor. Skivor och begränsare skall därvid varalätt åtkomliga för tillsyn och skötsel genom dörr- eller lucköpp-ningar i schaktväggen.

:451 Beträffande lås till dörr eller lucka i schaktvägg se SEN82 01 20.

:5 SMÅVARIIIIISSAR

:51 Gemensamma bestämmelser

Bestämmelserna i :1 gäller med den avvikelsen, att skiljevägg en-ligt :133 inte erfordras mellan småvaruhissar i gemensamt hiss-schakt. Mellan småvaruhiss och i samma schakt placerad person-tillåten hiss eller varuhiss skall dock skiljevägg finnas.

:52 Hisschakt

:521 AllmäntBestämmelserna i :21 gäller.

:522 Glasning i hisschaktväggSchaktvägg eller del därav får utföras med en eller flera glas-ningar, som har tillräcklig styrka enligt :221 och på utsidan ärskyddade enligt :222.Finns mer än en korgöppning får dock, när korgen befinner sigvid något stannplan, glasning i schaktvägg inte vetta mot korg-öppning som är utan dörr, grind e d.

:5221 Beträffande brandtekniska krav på glasning i hisschaktväggse :132.

344

42:5

:523 Korg- och motviktsbanorBestämmelserna i :23 gäller.

:524 Schaktvägg framför korgöppningSchaktvägg som vetter mot korgöppning utan dörr, grind e d ut-förs i erforderlig grad jämn sarnt med slät yta.

:5241 Schaktv'igg godtas som i erforderlig grad jämn om dess ytaavviker högst 60 min från ett vertikalplan som tangerar dendel av väggen eller den på väggen anbragta skjutlucka e d,som når längst in i schaktet, och ingen del av ytan har störrelutning än 1 : 3 mot vertikalplanet.

:5242 Beträffande uttrycket slät se :2432.

:525 Schaktgrops djup och schakttopps höjdMinsta tillåtna mått för gropdjup och topphöjd beräknas en-ligt SEN 82 01 30 och i samråd med hisstillverkaren. Normaltanvändbara mått kan dock beräknas enligt formlerna i a) ochb).a) Vid hiss utförd med tvådelad vertikalt rörlig skjutlucka

vid nedersta stannplanet med fria höjden h i öppningen ut-förs gropdjupet minst 0,5h+ 250 mm, dock minst 500 mm.Är hissen utförd med slagdörrar eller horisontellt rörligaskjutdörrar utförs gropdjupet minst 500 mm.

b) Vid hiss med invändig korghöjd K utförs topphöjdenminst K +500 mm vid högst 0,6 m/s märkhastighet ochminst K + 800 mm vid större märkhastighet. Är hissenutförd med tvådelad vertikalt rörlig skjutlucka vid övers-ta stannplanet med fria höjden h i öppningen måste docktopphöjden vara minst 1,5h +275 mm.

:526 Schaktgrops bottenSchaktgrops botten dimensioneras, vare sig utrymmet under hiss-schaktet är beträdbart eller inte, för en samtidig last av200 kp/m2, gejdernas egenvikt och de krafter som uppstår när kor-gen med märklast eller motvikten går mot botten eller buffert medhissens märkhastighet.

:527 Utrymme under hiss- och motviktsschaktBestämmelserna i :26 gäller.

:528 SchaktdörrarBestämmelserna i :271, första stycket, gäller.Schaktdörrs karmdaghöjd får inte överstiga 1,2 m, såvida inte

345

42:5

hisskorgens invändiga bredd är högst 0,3 m eller korgens invän-diga höjd överstiger 1,2 m och korgen är fast uppdelad i högst1,2 m höga fack.För glasning gäller bestämmelserna i :273. Beträffande schaktdörri brandcellsbegränsande vägg se :132.,

:5281 Bestämmelsen i :273 om tillräcklig styrka och godtagbart ut-förande i övrigt anses vara uppfylld vid glasning med plan-glas som utförs enligt följande.

Glasnings Största antal Fri glasytas Minsta glas- Glastypminsta höjd glasningar i största in- tjocklek

över golv varje dörrblad skrivna cir-kels diameter

högst

0,8 m en 13 cm 6 mm rutarmerattrådglas,

härdat glas

:53 Hissmaskinrum

:531 Hissmaskineri med tillhörande apparater skall, med undantag fördet fall som anges i nästa stycke, vara inrymt i särskilt låsbart rumeller utrymme, som får användas endast för till hissen hörande an-ordningar och inte utgöra genomgång till utrymme för annat ända-mål. Maskinrum får vara gemensamt för flera hissar.Den elektriska apparatutrustningen får placeras utanför hissma-skinrummet, förutsatt att den inryms i låsbart skåp e d, placeratpå lätt tillgänglig plats i hissmaskinrummets närhet.

;532 Hissmaskinrum skall vara lätt tillgängligt. Vid maskin um ovan-för den våning i vilken schakttoppen är belägen gäller :322 förtillträdesväg över yttertak och :324 för fast eller fällbar trappaeller lejdare, som dock i detta fall skall ha en fri bredd av minst0,5 m.

:533 Hissmaskinrum, som är beläget i samma våning som schakttop-pen, får vara tillgängligt medelst lös trappa eller lejdare med pla-na steg och anordning för fasthakning, förutsatt att vertikala av-ståndet är högst 3 m från våningsgolv till maskinrumsdörrs un-derkant eller till golvplan eller plattform, varifrån maskinrums-dörr utan svårighet kan öppnas.

:534 Hissmaskinrum skall vara så rymligt att erforderlig tillsyn ochskötsel samt baxning av maskineriet utan svårighet och fara kan

346

42:5

utföras från skötselgång inom eller utanför maskinrurnmet ellerfrån trappa eller lejdare enligt :533.

:5341 Beträffande skötselgång, se SEN 82 01 30.

:5342 Höjden i det egentliga maskinrummet och maskinrurnsdörrskanndaghöjd bör vara minst 1,3 m när maskinrummet rnås-te beträdas för skötsel och tillsyn samt minst 0,7 m när dettakan ske utan att maskinrummet beträds, t ex erdigt :533.

:5343 SestämmeLserna i :533 och :534 kan leda till att mer än enmaskinrumsdörr måste anordnas för att ge erforderlig åt-komlighet.

347

348

Kapitel

43 Sopnedkast och soputrymmen

Bred spalt =bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal Talt = råd och anvisningar m m

: 0 INLEDNING

:01 Hänvisningar

Kapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.Hälsovårdsstadgan SFS 1958 :663Livsmedelsstadgan SFS 1951 :824

:02 BegreppsbestämningarSopnedkast : Schakt med inkast och inkastluckor.

Soputrymme : Soprum, sopnisch, sopskåp.

Soprum har sådant djup samt sådan höjd att utrymmet kanbeträdas vid hantering av sopbehållarna.

Sopnisch har så ringa djup att utrymmet upptas av erforderli-ga sopbehållare samt så ringa höjd att utrymmet inte kan be-trädas vid hantering av sopbehållarna. Sopnisch kan utgöras avsopskåp.

Sopbehållare : Kärl eller säck för uppsamling och förvaring avavfall och andra sopor.

: 1 GEMENSAMMA FORDRINGAR

: 11 Allmänt

: 111 Sopnedkast och soputrymmen utförs enligt bestämmelserna i dettakapitel, om inte sopuppsamlingen anordnas på sådant sätt sommotiverar annat utförande.

1111 Där sopuppsamling avses ske enligt inte gängse system, börplanering av sopnedkast, soputrymmen och transportvägar skei samråd med byggnadsnämnden.

1112 Enligt byggnadsstadgan § 47 skall sopnedkast anordnas i bygg-nad med mer än två bostadslägenheter, om byggnaden omfat-tar flera våningar än två. I analogi med denna bestämmelse är

349

43:1

det motiverat med sopnedkast även för tvåvåningsbyggnad somhar fler än två bostadslägenheter, om byggnaden har vind in-redd med i upplåtelseavseende självständig bostadslägenhet el-ler med arbetsrum för yrkesmässig verksamhet.

:112 Soputrymme placeras så att en med hänsyn till omständigheternalämplig transportväg erhålls till plats dit sophämtningsfordon fårframföras och, om så erfordras, även till sopförbränningsanlägg-ning inom fastigheten. Transportväg inomhus får inte dras genomlokal där människor vistas stadigvarande och inte heller genommatkällare eller annan lokal för förvaring av livsmedel.

:1121 Beträffande anordnande av sopnedkast och soputrymmen medhänsyn till skydd mot störande buller, se 34:32.

Beträffande ventilation av sopnedkast och soputrymmen, se36 :214, 36:21451 och 36 :225.

:1122 Soputrymme placeras heLst så att det blir tillgängligt direktfrån det fria.

:1123 Vid nybyggnad är transportväg som utformas enligt följandei regel godtagbar.

Fri höjd minst 2,0 mFri bredd i rak passage minst 1,2 mKarrndagbredd minst 1,0 mLutande plans lutning högst 1 :8TröskeLslänts lutning högst 1:5

:1124 Trappa bör inte anordnas annat än där transportvägs nivåskill-nad inte lämpligen kan klaras med ramp (lutande plan) ellerhiss. Därvid bör trappa utföras rak samt med körslänter påbåda sidor om ett 0,4 m brett trapplopp. I trappa som inte en-bart används för soptransport, utgörs körslänterna lämpligenav uppfällbara lämmar vilka då soptransport inte sker hållsuppfällda mot väggarna. Trappan förses med ledstång. Trap-pan utformas i övrigt lämpligen enligt följande, om inte an-nan utformning är motiverad.

Trapplopp:antal sättsteg mellan två vilplan högst 5 stegsteghöjd (s) högst 17 cmplanstegs djup (p) p = C-2s crn

Vilplan: där C= 60-63längd i gångriktningen minst 1,5 rnbranthet högst 1 :8

:1125 I transportväg kan dålig lukt utvecklas, sopor spillas ochsmutsning ske. Därför bör sådan vä,r- inte omfatta gemensamhiss, gemensamt trapphus, enK (-Ikr motsvarande utrymmen.I transportväg utomhus (inldusive sophämtningsfor-don) bör inte ingå lekplats, rekreationsplats, skolgård e d.

350

43:1

:1126 Bctrifi.nicc sopförbränningsanläggning se kap 45.

:12 Sopnedkast

:121 Schakt anordnas så att det nedanför översta inkastet är rakt ochvertikalt samt mynnar i soputrymmet på sådant sätt i förhållandetill soputryrnmets väggar att lämplig sopbehållarplacering medges.

1211 Med lämplig sopbehållarplacering avses sådan placering attspill undviks. Placeringen är beroende av behållarens utform-ning, storlek, eventuella upphängningsanordningar och verti-kalavstånd från röret. Det horisontella avståndet mellan rörsinsida och vägg (upp till i nivå med rörmynningen) bör i re-gel vara minst 20 cm.

:122 Schakt och inkast ges släta innerytor av material med erforderligtäthet samt motståndsförmåga mot fukt och nötning.

1221 Stopp och smutsanhopningar i sopnedkast orsakas ofta av ojäm-na fogar mellan schaktrör. Det är därför viktigt att schaktröroch inkaströr monteras så att de inte förskjuts samt att de för-ses med täta och släta fogningar.

:13 Soputrymme

:131 Soputrymme får inte stå i förbindelse med lokal där människor vis-tas stadigvarande eller med matkällare eller livsmedelslokal, ominte utrymme, som kan tjäna som luftsluss, finns mellan lokalenoch soputrymmet.

:132 Golv och väggar samt tak i soputrymme utförs med släta och lättrengörbara ytor av material med erforderlig motståndsförmåga motfukt och nötning, t ex stålglättad betong.

Soputrymmes tak, vägg eller golv som gränsar mot boningsrum, ar-betsrum, livsmedelslokal eller matkällare utförs med erforderligtäthet. Ventilationskanal eller rör, som dras genom soputrymme,inkläds eller tätas på annat sätt, så att erforderlig täthet erhålls motluktspridning

:1321 Beträffande brandskydd av rörledning o h kanal, se 37:22,37:254 och 36:1543-:1544.

:133 Soputrymmes storlek avpassas så att tillräcklig plats erhålls såvälför erforderligt antal sopbehållare och deras omflyttning som försoputryrnmets skötsel.

Sopnisch ges ett djup av högst 1,0 m.

351

43 :1

:134 Soputrymmes golv får inte placeras lägre än 0,1 m under golv utan-för utrymrnets dörr. Golv i soputryrnme, tillgängligt direkt från detfria, placeras med hänsyn till ytvattenflöde samt snöbeläggning iregel minst 0,1 m över markplanet utanför utrymmet.

135 Trädörrs insida bekläds med material, som ger en slät och lätt ren-görbar yta med erforderlig motståndsförmåga mot fukt och nötning,t ex plåt.

1351 Sopbehållare av plast eller papper bör skyddas mot råttor, t exgenom upphängning i stängbart plåtskåp. Beträffande råttskyddi övrigt, se 31:123.

:136 Soputrymme skall vara försett med erforderlig belysning för ren-göring och sopbehållarnas hantering.

1361 Särskild belysningsanordning för soputrymme erfordras intedär gatu-, gårds-, entre-, källargångs- e d belysning ger till-räckligt ljus.

:2 FLERFAMILJSHUS

:21 Allmänt

:211 Inkast placeras i trapphall, trapphus eller annat gemensamt ut-rymme, dock får inkast eller rensöppning inte placeras inom trapp-hus för brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa. In-kast får även placeras inom lägenhet, om kraven på brandskydd,hygien och olycksfallsskydd därigenom inte eftersätts.

:2111 Där inkast placeras inom flera lägenheter, som betjänas avsamma sopnedkast, är det lämpligt att inkasten anordnas medsådan automatisk låsning att endast ett inkast åt gången kanöppnas.

:2112 Där schakt passerar ett flertal våningsplan, från vilka inkastsaknas, bör schaktet göras åtkomligt för rensning från minstvartannat våningsplan genom rensöppning med tättslutandelucka av obrännbart material, som stängs med lås eller skruv-fäste.

:2113 Beträffande förbindelsekanal mellan sopschakt och fläktrumgäller reglerna för ventilationskanal enligt 36 :1543 och36 :1544.

:212 Inkast får placeras mot det fria (exempelvis vid balkong), om er-forderliga åtgärder vidtas som skydd mot nederbörd, kyla och frostsamt under förutsättning att fönster eller friskluftventil till bostads-och arbetsrum inte placeras närmare inkastet än 1,5 m.

352

43:2

:213 Till ett och samma sopnedkast får inte hänvisas fler bostadslägen-heter än vad som motsvaras av sopuppsamlingskapaciteten hosde sopbehållare som betjänar sopnedkastet.

:2131 Om inte annan beräkningsgrund påvisas vara riktigare börman vid bestämning av erforderligt antal sopnedkast och er-forderliga storlekar för soputrymmena räkna med en sopmängdpå minst 20 liter per bostadslägenhet och dag.

:22 Sopnedkast

:221 Schakt utförs med invändigt cirkulärt tvärsnitt och ges en invän-dig diameter på minst 40 cm. Inkast utförs med invändigt cirku-lärt eller rundat tvärsnitt och ges högst 30 cm största invändigamått vid inkastöppningen.

Inkasts botten ges minst 350 lutning mot horisontalpla.net. Avstån-det mellan schakts insida samt inkastöppningen görs högst 50 cm.

:2211 Sopnedkaströr av betong eller lergods samt sopnedkastelementsom utförs enligt Svensk standard SIS 82 99 01 respektive SIS82 99 02 godtas.

:222 Schakt och inkast utförs av obrännbart material, såsom rör av gla-serat lergods eller betong eller annat för ändamålet godkänt mate-rial. Fogning får utföras med brännbart material.

Rör av lergods eller betong ges minst 3 cm godstjocklek. Betongrörsinnerytor utförs med stålglättning eller jämförlig behandling.

Fabrikstillverkade betongrör skall vara tillverkningskontrolleradepå av planverket godkänt sätt.

Schakt av platsgjuten betong utförs på av planverket godkänt sätt.

: 2221 Betongrör för sopnedkast som utförs enligt följande regler god-tas, under förutsättning att rören tillverkningskontrolleras avKontrollrådet för betongvaror.

a) Rören skall, provade och bedömda enligt 1949 års betong-rörsnormer, uppfylla följande fordringar. Sjunkningen hosvattenytan vid täthetsprovning av 0,7 m långa rör får inteöverstiga 10 mm. Brottlasten skall uppgå till minst 1 300kp/m.

b) Rörens ändytor skall vara vinkelräta mot röraxeln och ut-förda så att erforderlig fogtäthet kan uppnås. Rören skallvara fria från gjutfel, sprickor och andra bristfälligheter.

:223 Inklädnad av schakt och inkast utförs med obrännbart eller annat

353

12 - 13A13S 1967

43 :2

för ändamålet godkänt material. Schaktvägg utförs i lägst brand-teknisk klass A 60.

:224 Inkast förses med tättslutande, vertikalt placerad lucka av obränn-bart material.

Inkastlucka placeras med underkanten på minst 0,9 m höjd övergolv, eller där luckan är tillgänglig från trapplopp, på minst 0,9 mhöjd över framkant hos det rakt under luckan högst belägna ste-get.

:23 Soputrymme

:231 Sopnisch ges en höjd av minst 1,2 m. Soprurn ges en höjd av minst2,0 m. Soputrymrne dimensioneras så att minst två sopbehållareryms, där fler än en lägenhet betjänas.

:2311 Soputrymme utformas och dimensioneras lämpligen så att ut-rymmet i framtiden kan anpassas till ändrade soptekniska för-hållanden (t ex ökande sopmängder, övergång till automatisksophantering).

:232 Schakts underkant placeras minst 1,2 m och högst 1,5 m över sop-utrymmets golv.

:2321 För att underlätta ombyggnad vid eventuell övergång till stör-re sopbehållare eller till automatisk sopuppsamling bör schakt-rörsdel, som befinner sig inom soputrymrnet, utföras av stål-plåt. Stålplåtsröret anordnas vertikalt och ansluts så till ovan-förvarande schaktrör att smutssamlande hyllor inte uppkommerinvändigt. För att undvika smutssamlande hyllor utförs stål-plåtsröret lämpligen med något större diameter än sopschakt-röret ovanför. Rörets underkant får inte vara vass. Plåtröretmonteras lämpligen så att en springa lämnas öppen vid tak, ge-nom vilken luften i soputrymmets övre del kan sugas ut.

:2322 Sopuppsamlingsanordning i form av ställ e d där sopbehållarnaplaceras, bör vara så utförd att behållarutbyte kan ske utanrisk för personskador, om flaskor e d under utbytet faller motanordningen och därvid splittras.

:233 Soputrymme i förbindelse med sopnedkast utförs som brandsäkertrum - dock med den avvikelse som förbindelsen innebär - var-vid dörr till det fria utförs i lägst klass B 15.

Med undantag av sopnisch, tillgänglig direkt från det fria, förseshär avsett soputryrnme med golvbrunn och tappställe för vatten-spolning.

:234 Soputrymme utan förbindelse med sopnedkast utförs enligt :233 ibyggnad som skall vara brandsäker. I annan byggnad utförs sop-

354

43:3

utrymmet som åtminstone brandhärdigt rum, varvid dörr till detfria utförs i lägst klass B 15.

Golvbrunn och tappställe erfordras inte om rengöring ändå kan skepå tillfredsställande sätt.

:235 Dörr till soputrymme förses med lås.

:3 ENFAMILJSHUS

:31 Allmänt

Vid inkastplacering inom kök eller dylikt utrymme utförs sopned-kast så, att det blir åtkomligt för noggrann rengöring från inkastetsnivå till schaktrörets nedre mynning.

:32 Sopnedkast

:321 Schakt utförs med invändigt cirkulärt tvärsnitt och en invändig dia-meter på minst 30 cm. Inkast utförs med invändigt cirkulärt ellerrundat tvärsnitt och ges vid inkastöppningen ett största invändigamått som med minst 10 cm understiger schaktets diameter.

Inkasts botten ger minst 35° lutning mot horisontalplanet och av-ståndet mellan schaktinsidan samt 'inkastöppningen görs högst 50 cm.

:322 Schakt och inkast utförs av obrännbart material.

Schakt och inkast inkläds så att konstruktionen uppfyller kravenför brandteknisk klass B 30. Förekommande värme- och ljudisole-rande kringklädnad utförs med obrännbart eller annat för ändamå-let godkänt material.

:323 Inkast förses med tättslutande lucka av obrännbart material. Luc-kan placeras vertikalt, om inte annan placering påvisas godtagbar.

Inkastlucka placeras som regel med underkanten på minst 0,9 mhöjd över golv, eller där luckan är tillgänglig från trapplopp, påminst 0,9 m höjd över framkant hos det rakt under luckan högstbelägna steget. Lägre placering av luckan godtas, om erforderligaåtgärder vidtas så att kraven på olycksfallsskydd för småbarn inteeftersätts.

:3231 Som olycksfallsskydd för småbarn godtas inkastlucka som ut-förs självstängande och självlåsande med ur skyddssynpunktlämplig låsanordning.

355

43:3

:33 Soputrymme

Soputrymme utförs med väggar och tak i lägst klass B 30. Där sop-utrymmet är förlagt till uthus beläget på minst 3 m avstånd frånannan byggnad är det tillfyllest om väggar och tak av brännbartmaterial förses med tändskyddande beklädnad. Dörr till soputrym-me utförs i lägst klass B 15.

Dörr till soputrymme tillgängligt direkt från det fria förses med lås.

:4 AFFÄRS-, KONTORS- ELLER INDUSTRIBYGGNAD

För sopnedkast och soputrymme i affärs-, kontors. eller industri-byggnad gäller fordringarna i :1 samt i tillämpliga delar fordringar-na i :2. Dock får, om så erfordras, inkasts invändiga diameter vidinkastöppningen göras större än vad som sägs i :22, under förutsätt-ning att inkastluckan utförs självstängande samt självlåsande medsådan låsanordning att nyckel krävs för att öppna luckan samt attinkastöppningens diameter görs minst 10 cm mindre än schaktetsdiameter och högst 50 cm.

Soputrymme utan förbindelse med sopnedkast avskiljs från bygg-naden i övrigt i lägst klass A 60. Dörr till soputrymme tillgängligtenbart från det fria får dock utföras i lägst klass B 15.

:5 HOTELL OCH PENSIONATFör sopnedkast och soputryrnmen i hotell och pensionat gäller ford-ringarna i :1 samt i tillämpliga delar fordringarna i :2.

:6 SKOLOR

För sopnedkast och soputrymmen i skolor gäller fordringarna i :1samt i tillämpliga delar fordringarna i :2, :4 och :8.

Dessutom gäller att inkastluckor utförs självstängande samt själv-låsande med sådan låsanordning att nyckel krävs för att öppnaluckan.

:7 SJIJKIIUSFör sjukhus tillämpas Medicinalstyrelsens cirkulär angåendeförebyggande av nosokomiala infektioner (MF 1959:21).

356

43:A

:8 AVFALLSRUM FÖR STORKÖK

Avfallsrum för storkök och dylika inrättningar utförs enligt ford-ringarna för soputrymmen i :1 och i tillämpliga delar enligt :2.

:81 Dylikt avfall bör inte uppsamlas genom sopnedkast. Avfallskärlplaceras på trall av korrosionsbeständig metall lägst 0,2 m övergolv. Som regel erfordras nedsvalning av avfallsrummet.

357

4.64a1.1.41.44biabb.m.tambabyyd...aa44044y4api../ >>>>> 41.4.0.4hypyhybyhyrnmi &&&&& haftmwym. bbbbbb 44,41£441. ..... 4m*mmorm ............. 44 ...... 4mmaha

.. 44. ...... 4»mwo*m .. ..... 44.41141 .. m ... 41.44a4h. ..... ..... OK*.

MMOW4PW4.1.44M44 ..... 44.1.44444471...4.00 ...... 1.00444044444.444k4.4444* ....... ...... .44mmimma440b444a4VO441.2.40

104ffiwmM ..... R44,44*. ........... 444444¥44¥444404M4M, .......... 4444,444.34XWXO4N4WW444 ...... M41044».4 ..... 44,1PRXWMT44.14.1.1441a ......... 4.4444M11444wilw

..... 4.04R4 ..... ........ ............. 444aa4m4umm*4444 ........... Am ............ Yea.Fm4aCkt4444,1 .............. IMMXma ......... 49444m ......... 10400

..... ..... m ......... «Sima ..... 44A4WR44Ma ....... .4.41d ....... M441.4.44htag44¥1...4401, . ...... markmb ............. m» ....... ..

....... ............. ...... ........... ...... .......... .................. ............. ............... .................. .......... ......

11.11.4hat....111.10.44.0.44 ....... ........ yyk........,XmmyyyykObb ........ ylma»MhimmatamM1441.44.4mwmawaywy4m0, .........

Ma» ....... 1.4.1,444.044440.44.444.0.42M4MOW441144**0444....4,4044faMMK444M44S.1.4¥4>aa44444444.14.MMSMII ......... FXXWMX111.1.XXMX.P4R*0411.1ft4 ..... Ymp

7110144..» ..... WWW41444444. ..... W4404.444 ........ ...X.M.AAA)^45.1..W11 ....... 4 ............. 444»444PWW44a4a¥O44.41,47 .......... 44,4WhIg4å*RNA44.4.4444Wr4

..944.44.4404.04 ....... 44444444ammaxmaigam«mmw ....................... gnx» ........... Mb* ......... ».444Wm44Rom444.4040 ............ ...... 44444044444.

1044.1O4D444444WW4M .......... 44» ......... 44101 ............ ............ w44441.4 ...... ............. » ....... 44katmk ........... Ma» ... ... 444.41.4444

mag.. ....... ¥4¥4.0.10,4a4 ...... mag ....... ellm4....114d.dommmalamaa ............. .04444tbgaG4104.MUMSagam ...... kim4.40.1i*Dp4wmXimmahmahmO4wmahmk* .........

....... .... alM414a***aa ...... MM» .. ......... ama*Imm.aammaRla0M4a4Wfdala ....... 05.181.441.7.10Mailm

..... 44a10.7.4.4aMaaaffla ....... 144440444.4.44444»*¥41.... ...... ............. 443.4a.*XX4W444m ................. ¥14¥4 ...... 7,(4¥ .................

«Mim.11...... 44»4»4*.41044.4.4444 ..... .. ............ 444444444 ..... 44444 ......... bodam4414Y444444.4.,... ......... My ........royounirmamo,uambrwo

Kapitel

44 Rökkanaler och avgaskanaler

Bred spalt= bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt= råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

:02 BegreppsbestämningarAvgaskanal: Kanal för bortledande av förbränningsgaser fråneldstad för gasforrnigt bränsle,

Foder: Den inre delen av dubbel kanalvägg.Förbindelsekanal: Sådan kanal för bortledande av förbrän-ningsgaser från eldstad som ansluter eldstaden till rök- elleravgaskanal i skorsten.Insatsrör: Rör som anbringas i befintlig rök- eller avgaska-nal, vanligen som kondenseringsskydd eller reparationsåtgärd.Isoleringsskydd: Skyddande beklädnad på värmeisoleringkring foder eller förbindelsckanal.

Kanalvägg: Väggkonstruktion i ett eller flera skikt som om-sluter en kanal. Enkel kanalvägg betecknar en kanalvägg ivanligtvis ett enda skikt. Där särskilt foder förekommer ärdetta fast förbundet med den övriga delen av kanalväggen.Dubbel kanalvägg betecknar en kanalvägg i två skikt där fodretkan fritt röra sig i förhållande till manteln vid temperaturänd-ringar.Mantel: Den yttre delen av dubbel kanalvägg, eventuellt ge-rnensam för flera rökkanaler.Rökkanal: Kanal för bortledande av förbränningsgaser fråneldstad för fast eller flytande bränsle.

Skorsten: En i huvudsak vertikal byggnadsdel innehållandeen eller flera kanaler för bortförande av förbränningsgaser el-ler för luftväxling.Schaktskorsten: Skorsten i vilken rökkanal med foder av ståleller gjutjärn anordnas i särskilt schakt.Tillförd värmeeffekt: Se kap 45.

359

44:1

:1 RÖKKANAL

:11 Allmänna fordringar

:111 Rökkanals anordnandeRökkanal anordnas enligt bestämmelserna i detta kapitel eller påannat sätt, om särskilt påvisas att brandfara, risk för olycksfall el-ler sanitär olägenhet ej därigenom uppkommer.

:1111 Beträffande provning, se :312.

:1112 Där särskild fara från brandsynpunkt föreligger, exempelvisvid vissa torkanläggningar, uppmärksammas att rökkanalenmåste ges härav betingat utförande, jfr kap 77.

:112 Rökkanals anslutning till eldstadMed under a)-c) angivna undantag får rökkanal inte anslutas tillfler än en eldstad,a) Flera värmepannor i gemensamt pannrum får anslutas till ge-

mensam rökkanal.

b) Rökkanaler från öppna spisar, anslutna till fläktventilations-system, får ovan vindsbjälklag sarnmandras till gemensam ka-nal med kanalväggen utförd i lägst brandteknisk klass A 60.

c) Under vissa förutsättningar får eldstad för gas anslutas tillrökkanal från eldstad för fast eller flytande bränsle, se :22.

:1121 Vad här ovan sägs innebär inte hinder att anordna skorsteninneslutande flera rökkanaler eller att placera flera foderinom gemensam mantel resp flera rökkanaler i gemensamtschakt.

:113 Rökkanals anslutning till fläktventilationssystemAnnan rökkanal än rökkanal från öppen spis får inte anslutas tillfläktventilationssystem.

:114 Hänsyn till krisförhållandenI de fall som omfattas av reglerna i 45:51 anordnas rökkanal så,att den kan användas vid eldning med inhemskt bränsle. Omvärmeanläggningen är utformad utan rökkanal, vidtas sådana åt-gärder att erforderlig rökkanal utan större svårighet kan anordnasunder krisförhållanden.

360

:1141

44:1

De åtgärder som vidtas för att en rökkanal skall kunna an-ordnas under krisförhållanden bör främst avse planering avrökkanal med hänsyn till utrymmesbehov m m samt, där såerfordras, förberedelser för bjälklags- och taglagsgenomgång.Vid installation av gaseldad specialpanna kan det vara lämp-ligt att tillhörande avgaskanal utformas som rökkanal, så attendast pannbyte erfordras för att anläggningen skall kunnadrivas med inhemskt bränsle.

:12 Röldtanals höjd och tvärsnittsyta

:121 Rökkanals höjdRökkanal utförs med sådan höjd att för anslutna cldstäders funk-tion erforderliga tryckförhållanden i förbränningskammare säker-ställs samt så att olägenheter för omgivande bebyggelse i möjligutsträckning undviks.

:1211 Rökkanal för eldstad med en tillförd viirmeeffekt av högst50 Mcallh.

Minsta godtagbara höjd över tak anges av streckad linje ifigur :1211. Den streckade linjen är dragen genom enpunkt 1 m över takets högsta punkt samt en punkt belägenmitt över takfot och i jämnhöjd med takets högsta punkt,dock minst 1 meter över takfot. Vid småhus godtas att an-givet mått minskas till 3/4 meter.

:1212 övriga rökkanaler

Beträffande övriga rökkanaler, se särskilda av planverket ut-färdade anvisningar.

:122 Rökkanals tvärsnittsytaRökkanal ges lämplig tvärsnittsyta från strömnings- och rens-ningssynpunkt. Diametern i cirkulär kanal och sidlängden i fyr-kantig kanal får med hänsyn härtill inte understiga 100 mm.Motsvarande minsta mått för sådant insatsrör, som används i en-bart kondensförebyggande syfte, är 70 mrn.

Rökkanal utformas vidare så att totala dragstyrkan vid en sot-beläggning på kanalväggarna av 5 mm är minst lika stor somsumman av de strömningsmotstånd som vid maximalt erforderligvärmealstring uppstår i eldstaden, luftintaget till pannrurnmet ochrökkanalen.

:1221 Vid eldstad med en tillförd effekt av högst 50 Mcabh god-tas att cirkulär rökkanal med släta ytor ges de tvärsnittsytorsom anges i tabell 44:1221. Med tillförd maximal vänneeffekt

12* - BABS 1967

361

44:1

Fig 44:1211 Rökkanals höjd över tak om ansluten eldstad haren tillförd värmeeffekt av högst .50 Mcallh.

avses i tabellen den största effekt, som erfordras för tillgodo-seende av anslutna värmeförbrukare. Vid intermittent driftavses eldningsapparatens (t ex oljebrännarens) avgivna ef-fekt under gång Med rökkanals höjd avses avståndet frånpannrumsgolvet till rökkanalens mynning.

Med hänsyn till kondensrisker, driftsförhållandena vid låg be-lastning m ra är det i regel lämpligt att inte överskrida i tabel-len angivna värden.

Erforderlig tvärsnittsyta för rökkanal avtar med ökande höjd,varför det vid mycket höga kanaler kan vara lämpligt attvälja mindre tvärsnittsyta än vad tabellen anger. Omväntgäller att erforderlig tvärsnittsyta för rökkanal ökar vid av-tagande höjd, varför det vid mycket låga kanaler kan varalämpligt att öka tvärsnittsytan utöver vad tabellen anger.

Om det genom provning eller på annat sätt kan styrkas attandra tvärsnittsytor än vad tabellers utvisar är lämpliga, god-tas att rökkanal utförs i enlighet härmed.

Rökkanal med råa väggytor och annat tvärsnitt än cirkulärtges lämpligen ca 30 % större yta än som anges i tabell. Vidrökkanal med rektangulärt tvärsnitt bör bredden inte varamindre än halva längden.

Vid cirkulär rökkanal till eldstad med en maximalt tillfördvärmeeffekt av högst 15 Mcal/h och avsedd enbart för flytandebränslen kan en cirkulär tvärsnittsarea av 80 cm2, motsva-rande en diameter av 100 mm, i regel ge godtagbara drif ts-förhållanden.

362

44:1

Vid rökkanal avsedd för sådana mindre eldstäder (oljekarni-ner och liknande), där endast ringa sotbeläggning på kanal-väggarna normalt kan förväntas, kan en cirkulär tvärsnitts-area av ca 50 cm2, motsvarande en diameter av 80 mm, un-der gynnsamma förhållanden vara tillräcklig.

:1222 Rökkanal till eldstad med en tillförd effekt överstigande 50Mcal/h dimensioneras i varje enskilt fall med utgångspunktfrån i :122 angivna grundregler. Se även särskild skrift frånplanverket.

Tabell 44 :1221 Cirkulär rökkanals tvärsnittsyta vid varierande kanalhöjdoch tillförd maximal effekt (upp till 50 Mcal/ h).

Tillförd ma.ximalvärmeeffekt

cal./h ca

Rökkanalens tvärsnittsyta, cm2(diameter, crn, ca)

80(10)

115(12)

155(14)

200(16)

250(18)

Rökkanal, höjd, m

<25 >10 10 5 <5

25-37 >10 10-5 <5

37-50 >10 <5

:13 Beständighet och täthet

:131 MaterialKanalvägg utförs av obrännbart material med god beständighetoch hållfasthet med hänsyn till inverkan av temperaturvariatio-ner, belastningar, klimat, korrosiva rökgaser, slag och nötning avsotningsredskap m m.

:1311 Vad här sagts innebär bl a att kanalvägg, som vetter motdet fria, måste utföras av frostresistent material samt att ka-nalvägg ovan yttertak förses med gentemot klimatiska för-hållanden och rökgasernas aggressivitet lämplig avtäckningoch ev beklädnad.

:132 IsoleringsskyddVäimeisolering kring rökkanal som ej är innesluten i schakt för-ses med skyddande kringklädnad av obrännbart eller annat förändamålet godkänt material.

363

44:1

:(133 TäthetKanalvägg utförs eller anordnas så, att rökgaser ej tränger genomdensamma i sådan mängd att förgiftningsrisk eller annan sanitärolägenhet uppkommer.

:1331 Erforderlig täthet hos kanalvägg är beroende bl a av rökka-nalens placering och vid drift rådande tryckförhållanden gent-emot omgivande utrymme, vari människor vistas.Om övertryck råder i rökkanalen gentemot sådant utrymme,såsom kan vara fallet vid fläktventilation av byggnaden el-ler vid användning av rökgasfläkt, godtas att rökkanalen ut-förs med foder med en täthet motsvarande ett läckage avhögst 1 mafh och m2 inre väggyta vid en tryckskillnad av20 ram vattenpelare (se :43), inneslutet i schakt som utananmärkning uthärdar röktryckprovning (se :42). Härvid för-utsätts att till utrymmet mellan foder och schaktvägg eventuelltutläckande rökgaser på betryggande sätt kan avgå till detfria. Vid utomhus placerad rökkanal är det i regel tillräck-ligt om kanalväggen ges från driftssynpunkt erforderlig täthet.

Vid rökkanal, där undertryck råder i förhållande till utrym-me som ovan sägs, är det normalt tillräckligt om kanalväg-gen ges sådan täthet att röktryckprovning enligt :42 inteföranleder anmärkning.

:14 Yttemperatur och avstånd till brännbar byggnadsdel

:141 YttemperaturRökkanal inom byggnad utförs eller anordnas så, att yttempera-turen på dess utsida inte överstiger 70° C, när den till rökkana-len anslutna värmeanläggningen drivs med maximal effekt. Inomdet utrymme där ansluten eldstad är placerad får detta krav från-gås beträffande förbindelsekanal samt vid rökkanal i industri- el-ler hantverksbyggnad.

:1411 Angiven yttemperatur 70° C är den med hänsyn till brand-faran högsta godtagbara vid kontinuerlig drift och maximi-belastning. Från sanitär synpunkt och trevnadssynpunkt börlägre yttemperatur eftersträvas, särskilt i bostadslägenhet ochliknande.Ändamålsenligt beröringsskydd anordnas lämpligen där per-soner eljest kan skadas genom ofrivillig beröring av rökka-nal.

:142 Avstånd till brännbar byggnadsdelRökkanal placeras på från brandskyddssynpunkt betryggande av-stånd från brännbar byggnadsdel.

364

:1421

441

Vid rökkanal sotn uppfyller i :141 angivet temperaturkravär det tillräckligt om ett luftat utrymme av 100 mm anord-nas mellan kanalvägg och brännbar byggnadsdel, varvid dockgolvbeläggning, takpanel eller listverk av trä - täckande en-dast en obetydlig del av kanalväggens yta - får placerasnärmare, men ej i direkt kontakt med kanalväggen. Omvid bjälklagsgenomgång sådant luftat utrymme ej lämpligenkan anordnas, godtas att utrymmet där fylls med obrännbartoch värmeisolerande material.Vid sådan förbindelsekanal eller annan rökkanal, som ejuppfyller i :141 angivet temperaturkrav, finns i regel riskför antändning om oskyddad brännbar byggnadsdel anordnasnärmare kanalen än 500 mm. Detta avstånd kan minskas tillhälften om byggnadsdelen förses med strålningsskydd enligt45:243 eller med tändskyddande beklädnad med ytskikt avklass I.Med hänsyn till brandfaran är det olämpligt att anordna rök-kanal i eller intill förvaringsutrymme utan att åtgärder vid-tas, som säkerställer erforderlig luftväxling invid kanalväg-gen och hindrar att föremål förvaras i direkt kontakt meddenna, exempelvis genom nätvägg e d.

:15 Konstruktionsprinciper

:151 StabilitetSkorsten ges erforderlig stabilitet med hänsyn till mverkan av före-kommande belastningar.

:1511 Vad här sagts innebär bl a att vid rökkanal av stål (ellergjutjärn) måste schaktvägg eller annan omgivande konstruk-tion dimensioneras under beaktande av stålets (gjutjärnetslägre hållfasthet under vid soteld rådande temperaturförhål-landen.

:152 Bärande underlagTung skorsten utförs med från grunden bärande konstruktion ilägst klass A 60 eller den högre klass, som kan följa av reglerna ikap 37.

I byggnad med högst två våningar får rökkanal jämte isoleringoch isoleringsskydd placeras på stadig fot, som vilar på sammaunderlag som eldstaden, eller direkt på denna.

:1521 Med tung skorsten avses skorsten med kanalväggar av tegel,betong o likn material.

:153 Hänsyn till längdändringarRökkanal anordnas så, att kanalväggen vid förekommande tem-

365

44:1

peraturändringar kan längdändras utan att skadas eller skada an-gränsande byggnadsdelar.

:1531 Vad som här ovan sägs innebär bl a att annan del av rök-kanal än förbindelsekanal lämpligen anordnas vertikal samtatt, i byggnad med tre eller flera våningar ovan pannrum-met, rökkanal från värmepanna eller annan större eldstadnormalt måste utföras så, att en inre del (foder) kan längd-ändras oberoende av en yttre del (mantel eller schaktvägg).

:16 Rensning och inspektion

:161 Utformning för att möjliggöra rensning (sotning)Rökkanal utförs med släta invändiga ytor och anordnas så att denkan sotas med allmänt brukade sotningsredskap. Om så erfordrasför sotning, anbringas på lämpliga ställen i rökkanalen tätt slu-tande, värmeisolerande rensluckor av svårsmält material, t exgjutjärn.Renslucka får ej anordnas inom annat utrymme vari människorstadigvarande vistas, än där ansluten eldstad är uppställd, och ejheller i garage.

:1611 Renslucka erfordras i regel dels vid sådana brytpunkter, därriktningsförändringen överstiger 45°, dels med högst ca 3 mmellanrum på sådan kanaldel, som avviker mer än 450 frånlodlinjen.

:1612 Vid större anläggningar är det lämpligt att sådana åtgär-der vidtas, att vid sotning av pannor och rökkanaler utsläppav sot o d vid skorstenstopp i möjlig mån undviks.

:162 Åtkomlighet för inspektionUtsidan av sådan kanalvägg som ej utgör skiljevägg mellan olikakanaler, skall till hela sin utsträckning vara åtkomlig för inspek-tion, då täthetsprovning (se :4) utförs som röktrycksprovning.Undantag härifrån gäller för sådana delar av kanalväggen motvilka ansluter bjälklag eller väggar eller som befinner sig inomoutnyttjat vindsutrymme där inre takhöjden är högst 0,5 m.

:1621 Anordning för uppstigning på skorsten, se 46 :3.

:17 InsatsrörInsatsrör anordnas i tillämpliga delar enligt reglerna i :11-:16.Därutöver iakttas vad här nedan sägs.

Insatsrör förses åtminstone vid båda ändar med anordningar, somhåller röret i avsett läge i kanalen och som ger så jämn övergång

366

44:2

som möjligt till den ursprungliga kanalväggen, utan att röretslängdändring vid förekommande temperaturändringar därigenomhindras.

Vid skorstens topp täcks utrymme mellan insatsrör och ursprungligkanalvägg på lämpligt sätt.

:171 Där insatsrör anordnas vid övergång från eldning med fasttill eldning med flytande bränsle är det lämpligt att röretgörs lätt borttagbart, om behov föreligger att använda denursprungliga tvärsnittsytan vid återgång till eldning med fastbränsle i samband med en eventuell bränsleförsörjningskris,jfr :114.

:18 Förbindelsekanal

Förbindelsekanal anordnas i tillämpliga delar enligt reglerna i:11-:16, Inom det utrymme där ansluten eldstad är uppställd,får förbindelsekanal dock utföras som oisolerat rör av stålplåtoch med väggtjockleken minst 3 mm vid värmepanna och minst1,5 mrn vid köksspis, kamin eller annan mindre eldstad.

:181 Vid murad förbindelsekanal, s k gnistkammare, beaktas attbärande stålkonstruktion skyddas mot upphettning med hän-syn till materialets ringa hållfasthet under vid soteld rådan-de temperaturförhållanden.

:2 AVGASKANAL

:21 Allmänna förutsättningar

Avgaskanal till eldstad som vid drift med maximal effekt integer högre avgastemperatur i kanalen än 150° C, anordnas enligtbestämmelserna i detta avsnitt ( :2) eller på annat sätt, om sär-skilt påvisas att brandfara, risk för olycksfall eller sanitär olägen-het ej därigenom uppkommer. Vid högre avgastemperatur än150° C anordna.s avgaskanal och förbindelsekanal enligt under :1angivna regler för rökkanal.

:211 Då fråga är om anordnande av större gaseldad värrnean-läggning eller större gaseldad anläggning inom industri, res-taurang, tvättinrättning e d samt då ansluten eldsmd ej ärförsedd med dragskydd (dragavbrott med bakdragsskydd),förutsätts samråd ske med gasleverantören.

:22 Anslutning av gasapparat

Gasapparat ansluts till avgaskanal, om den normalt tillförda vär-meeffekten överstiger 10 000 kcal/h eller om den installeras i ut-

367

44:2

ryrnme med mindre volym än 7 rfi3 eller eljest om apparaten ärförsedd med anordning för sådan anslutning.

Eldstad för gas får inte anslutas till rökkanal från annan eldstad så,att de båda eldstäderna kan vara i drift samtidigt. Gasapparatförsedd med tändsäkring får dock, om svårighet föreligger attordna separat avgaskanal, anslutas på nämnda sätt under förut-sättning att olägenheter ej därigenom uppkommer på grund avminskad dragverkan eller vid sotning.En eller flera gasapparater får anslutas till separat frånluftska-nal från det utrymme där apparaten (apparaterna) är uppställd,om kanalen är utförd enligt bestärmnelserna för avgaskanal ochanslutning sker ovanför frårrluftsdonet.

:221 Som villkor för anslutning till kanal i befintlig byggnad kanav gasleverantören krävas att kanalens lämplighet som avgas-kanal styrks genom intyg från vederbörande skorstensfejar-mästare.

:23 Kanalvägg

Kanalvägg utförs av obrännbart material med god beständighetmed hänsyn till inverkan av temperaturvariationer, belastningar,klimat rn m och så, att yttemperaturen på kanalens utsida ejöverstiger 70° C vid maximal belastning och normal drift.Inom det utrymme där ansluten eldstad är uppställd får förbin-delsekanal utföras som oisolerat plåtrör (jfr :18), såvida avstån-det till brännbar byggnadsdel uppgår tIll minst 150 mm nedan-för eventuellt dragskydd och minst 75 mm ovanför dragskyddet.

:231 Vad i första stycket sägs anses uppfyllt om kanalväggens in-re del utförs av rostfri och syrafast eller förblyad stålplåt meden godstjocklek av minst 0,7 mm, eller av aluminium med engodstjocklek av minst 1 mm samt kanalen förses med erfor-derlig värmeisolering, anordnad enligt :132.

:232 Med hänsyn till avgasernas relativt stora innehåll av vatten-ånga beaktas särskilt risken för kondensering och därav be-tingade olägenheter.

:233 Beträffande avgaskanal som genombryter brandcellsbegrän-sande byggnadsdel gäller samma krav på brandteknisk klasssom för ventilationskanal, se 36:1544.

368

44:3

:3 SÄRSKILDA KONSTRUK1IONER OCH UTFÖRANDEN

:31 Inledning, provning m m

:311 Generellt godtagna konstruktioner och typerUnder :32- :38 anges vissa generellt godtagna konstruktioner, somunder angivna förutsättningar anses uppfylla de grundläggandekraven enligt :1 (och därmed även enligt :2).Som gemensamt villkor för användning av dessa konstruktionergäller, såvida annat ej särskilt sägs,

dels att rökkanalen (skorstenen) i varje särskilt fall ges betryg-gande stabilitet med hänsyn till förekommande belastningar (jfr:151),dels att till rökkanalen ansluten eldstad vid maximibelastning un-der nointal drift med för eldstaden avsedda bränslen inte ger högrerökgastemperatur i rökkanalen än 350°C.

:3111 I officiell förteckning över godkända material och produkteranges ytterligare ett antal generellt godtagna konstruktioneroch typer jämte uppgift om ansvarig tillverkare eller impor-tör samt igenkänningsbeteckning för tillhörande montagein-struktion. Denna förteckning utges av planverket minst tvågånger årligen.

:312 Provning mmHuruvida en konstruktion uppfyller de grundläggande kraven en-ligt 1 kan påvisas genom provning enligt fastställd metod ochbedömning enligt tillhörande bedömningsregler eller på annat till-förlitligt sätt.Vid generellt godtagande av konstruktion, som ej lätt kan kon-trolleras på byggnadsplatsen, kan förutsättas officiell tillverk-ningskontroll, eventuellt i kombination med lämpligt märknings-förfarande.

:3121 I första stycket nämnd provning omfattar i princip mätningav värmeisoleringsegenskaper och täthet vid och efter drifts-provning resp soteldsprovning.

:32 Enkel kanalvägg av tegelmurverk

:321 AnvändningsområdeRökkanal med enkel kanalvägg av tegel, murverk utförd en-ligt detta avsnitt (:32), godtas utom där övertryck råder ikanalen gentemot omgivande utrymme, vari människor vistas

369

44:3

(jfr :1331), eller där hänsyn till längdändringar föranlederannat (jfr :1531).

:322 Material och utförandeKanalvägg muras med massivtegel som uppfyller fordringar-na enligt SIS 22 21 02, dock av lägst volymviktsklass 1,5 ochlägst tryckhållfasthetsklass 150, samt med bruk av kvalitets-grupp B eller C enligt tabell 24:2321. Ovan yttertak eller el-jest mot det fria muras med frostresistent tegel (jfr :131),som får utgöras av håltegel.Kanalvägg muras med väl fyllda fogar och i förband, vilketäven gäller inre skiljeväggar, som sålunda muras i förbandmed övriga kanalväggar. Förbandet anges på byggnadsrit-ning enligt kap 11. Vid skorsten i småhus får dock kryssfor-made inre skiljeväggar ovan yttertak muras utan förbandmed övriga kanalväggar, om skorstenens medelhöjd ovan ta-ket är högst 1,5 m.Skorstenen kringputsas i hela sin längd inom byggnaden,dock får undantag göras för sådan del som vid bjälklagsge-nomgång motgjuts med betong samt vid hopmurning med an-slutande tegelvägg.

:323 Dimensionering av kanalväggKanalvägg ges en tjocklek minst motsvarande längden av enmursten (ca 250 mm). Mindre tjocklek, men minst motsva-rande bredden av en mursten (ca 120 mm), är dock tillfyl-lestdels för kanalvägg som utgör skiljevägg mot annan kanal,dels vid rökkanal från eldstad med en maximalt tillförd vär-meeffekt av högst 50.000 kcal/h, såvida kanalens inre sid-längd parallellt med kanalväggen ej är större än summan aven murstensbredd och två fogar (ca 140 mm) och kanal-väggen till minst halva sin utsträckning gränsar mot upp-värmt utrymme, dels även vid rökkanal från öppen spis.Kanalväggens tjocklek får ej minskas genom bilning, propp-ning e d.I kanalvägg får upplag ej anordnas för balkar eller bjälkarannat än för uppbärning av till kanalen ansluten eldstad,varvid dock kanalväggens tjocklek ej på något ställe får blimindre än bredden av en mursten (ca 120 mm).Upplag för platsgjuten betongplatta får anordnas under sam-ma förutsättning som ovan sägs beträffande kanalväggs åter-stående tjocklek, dock får betongplattans kant utgöra inreväggyta vid kanal från öppen spis i rum som huvudsakligenuppvärms av annan uppvärmningsanordning.

:324 Anslutning till vägg av brännbart materialVägg med inre regelstomme av trä får anbringas i direktkontakt med kanalvägg - dock ej mitt för rökkanalen inom

370

44:3

ett område med samma bredd som denna - om avståndetfrån kanalväggens utsida antingen är minst 100 mm till när-maste regel eller är minst 300 mm till närmaste vertikala re-gel e d och samtidigt minst 30 mm till närmaste horisontellaregel. 1 båda fallen får på träpanel e d anbringad träfiber-skiva eller liknande brännbar beklädnad ej ges större tjock-lek än 12,5 mm vid anslutningen mot kanalväggen.Vägg av brännbart material får anbringas i direkt kontaktmed en murklack, som skjuter ut minst så mycket som mot-svarar bredden av en mursten (ca 120 mm) och som harhögst denna bredd.Regeln om kringputsning (se :322) gäller skorstenen i sinhelhet, sålunda även invid ventilationskanal och för ovannämnd murklack.Vid tillämpning av :1421 beträffande tegelskorsten som äveninnehåller andra kanaler än rökkanaler räknas som kanal-vägg till viss rökkanal de delar av skorstenen som skulle be-höva utföras i tegel, om rökkanalen uppfördes i separat skor-sten. Tillämpningen härav åskådliggörs av fig :324.

Fyllning eller värmeisolering som vid bjälklagsgenomgånganbringas intill skorsten skall vara obrännbar runt hela skor-stenen, ej endast invid rökkanal.

I'"frblwcweehm.Afrarimmweim.KILIPUV

.W

c

Fig 44 :324 Kanalerna 1 och 2 är rökkanaler från värrne pannor eller lik-nande eldstäder. Kanalerna 3, 4 och 6 är ventilationskanaler.Kanal 5 är rökkanal från öppen spis. Områdena A, B och Cär de delar av skorstenens tvärsnittsyta som skall anses utgöraornslutningsväggar till kanalerna 1, 2 resp 5.

371

44:3

:33 Enkel kanalvägg av betong

:331 AnvändningsområdeRökkanal med enkel kanalvägg av platsgjuten betong, ut-förd enligt detta avsnitt ( :33), godtas dels som separat rök-kanal från öppen spis i rum, som huvudsakligen uppvärmsav annan uppvärmningsanordning, dels som gemensam rök-kanal ovan vindsbjälklag från öppna spisar, anslutna tillfläktventilationssystem.

:332 Material och utförandeKanalvägg gjuts med betong av lägst kvalitet K 200 och avlättflytande konsistens. Kanalvägg förses med horisontellsprickfördelande armering.

Inom den våning där den anslutna eldstaden är uppställd,utförs kanalvägg med fast ingjutna formrör av tegel medmassivt gods och en väggtjocklek av minst 20 mm och meden volymvikt av minst 1 400 kg/m3. I övriga delar av rök-kanalen får som invändigt kvarblivande form även användasasbestcementrör med en godstjocklek av minst 6 mrn ellerrör av stålplåt. Före betonggjutning stagas sådan form så-väl enskilt som i förhållande till närbelägna formar genommuffar, plåtsvep e d, varjämte formen fuktas i erforderligutsträckning för erhållande av god vidhäftning mot betong-en.

Upplag får anordnas för platsgjuten betongplatta, även ombetongplattans kant därvid kommer att utgöra inre väggyta irökkanalen.

:333 Dimensionering av kanalväggKanalvägg ges en tjocklek av minst 120 mm. Vid separat ka-nal får i angivna mått inräknas tjockleken av enligt :332medgiven kvarblivande form.

Skiljevägg mellan rökkanal och annan rökkanal från öppenspis eller mellari rökkanal och ventilationskanal får ges mind-re tjocklek än ovan sägs, dock minst 80 mm, under förut-sättning att betongens tjocklek ej på något ställe är mindreän 40 mm.

Kanalväggens tjocklek får ej minskas genom bilning, propp-ning e d.

:334 Anslutning till vägg av brännbart materialBeträffande anslutning till vägg av brännbart material gäl-ler i tillämpliga delar vad som sägs i :324.

372

44:3

:34 Dubbel kanalvägg av tegelmurverk och annat murverk

:341 AnvändningsområdeRökkanal med dubbel kanalvägg av tegelmurverk och annatmurverk, utförd enligt detta avsnitt ( :34), godtas utomdär övertryck råder i kanalen gentemot omgivande utrym-me, vari människor vistas (jfr :1331).

:342 Material och utförandeFoder muras med massivtegel som uppfyller fordringarnaenligt SIS 22 21 02, dock av lägst volymviktsklass 1,5 och lägsttryckhållfasthetsklass 150, samt med bruk av kvalitetsgruppB eller C enligt tabell 24:2321. Mantel får även muras medhåltegel eller kalksandsten av motsvarande kvalitet, ovan yt-tertak eller eljest mot det fria dock med murstenar av frost-resistent material (jfr :131).Kanalvägg muras med väl fyllda fogar och i förband, somanges på byggnadsritningar enligt kap 11.Mellan foder och mantel samt mellan foder inbördes an-bringas minst 40 mrn isolering av obrännbar mineralull. Iso-leringen skall fylla hela utrymmet mellan kanalväggarna el-ler också hållas samman på varaktigt sätt med ståltrådsnäteller annan obrännbar konstruktion.Mantel kringputsas i hela sin längd inom byggnaden, dockfår undantag göras för sådan del som vid bjälklagsgenom-gång motgjuts med betong samt vid hoprnurning med an-slutande vägg av tegelmurverk eller annat murverk.

Upplag för platsgjuten betongplatta får anordnas i mantel.

:343 Dimensionering av kanalväggFoder ges en tjocklek minst motsvarande längden av enmursten (ca 250 mm). Mindre tjocklek, men minst motsva-rande bredden av en mursten (ca 120 mm), är dock tillfyl-lest om ingen av fodrets inre sidlängder är större än summanav två murstenslängder, en murstensbredd och fyra fogar (ca650 mm).Mantel g'es en tjocklek minst motsvarande bredden av enmursten (ca 120 mm).Kanalväggs tjocklek får ej minskas genom bilning, proppninged.

:344 Anslutning till vägg av brännbart materialBeträffande anslutning till vägg av brännbart material gälleri tillämpliga delar vad som sägs i :324.

373

44:3

:35 Dubbel kanalvägg med foder av tegehnurverk och mantelav betong

:351 AnvändningsområdeRökkanal med dubbel kanalvägg, den inre av tegelmurverkoch den yttre av platsgjuten betong, utförd enligt detta av-snitt ( :35), godtas utom där övertryck råder i kanalen gent-emot omgivande utrymme, vari människor vistas (jfr :1331).

:352 Material och utförandeBeträffande foder och isolering gäller vad som sägs i :342.

Mantel gjuts med betong av lägst kvalitet K 200 och avlättflytande konsistens. Betonggjutning får ej ske direkt motutanpå foder anbringad isolering och ej så, att isoleringentrycks samman till mindre tjocklek än 40 min. Tryckfördelandeskivor som ej avlägsnas efter betongens hårdnande skall varaav obrännbart material. Mantel förses med horisontell sprick-fördelande armering. Upplag får anordnas i mantel.

:353 Dimensionering av kanalväggBeträffande foder gäller vad som sägs i :343.

Mantel ges en tjocklek av minst 120 mm.Kanalväggs tjoddek får ej minskas genom bilning, proppninge d,

:354 Anslutning till vägg av brännbart materialBeträffande anslutning till vägg av brännbart material gäl-ler i tillämpliga delar vad som sägs i :324.

:36 Schaktskorsten med foder av stål eller gjutjärn

:361 AnvändningsområdeSchaktskorsten med foder av stål eller gjutjärn, utförd enligtdetta avsnitt ( :36) med schaktkonstruktion enligt:3631, godtas i småhus för anslutning till värmepanna med

maximalt tillförd värmeeffekt av högst 50 000 kcallh,öppen spis, köksspis, kamin eller därmed jämförligeldstad;

:3632 eller :3633, godtas utan inskränkning beträffande bygg-nadens art och ansluten eldstads tillförda värrneeffekt.

:362 FoderFoder utförs av stål eller gjutjärn samt ges en väggtjocklek,motsvarande den från statisk synpunkt erforderliga tjockle-

374

44:3

ken ökad med 2 mm. Oberoende av materialkvalitet fårväggtjockleken dock ej vara mindre än 4 inm, vilken tjock-lek är tillräcklig vid småhus.Kring foder anbringas utefter hela längden minst 60 mrnisolering av mineralull med en volymvikt av lägst 100 kg/m3och av typ, som vid provning enligt fastställd metod (Sta-tens provningsanstalt, metodbeskrivning Br 10) visats ha enmjukningstemperatur av lägst 1000° C, dock att isoleringenstjocklek skall vara minst 80 mrn om ansluten eldstad harstörre maximalt tillförd värmeeffekt än 50 000 kcal/h. Isole-ringen hålls samman på varaktigt sätt med förzinkat stål-trådsnät eller annan obrännbar konstruktion.Skarvning av foder utförs medelst muffar eller flänsar medvärmebeständigt tätningsmedel, svetsning eller på annat sätt,som vid provning enligt :312 påvisats vara tillförlitligt.Foder anordnas om möjligt så, att utbyte vid behov kan skeutan större olägenhet.

:363 Schakt

:3631 Schakt av lätt konstruktion

Schaktvägg utförs av obrännbart material utan perforeringareller andra liknande otätheter, dock får erforderliga skarv-lister vara av trä. Även gipsskivor godtas som material ischaktvägg Schaktvägg får utvändigt förses med beklädnad avbrännbart material.Mellan schaktvägg och utsidan av foder, inberäknat isole-ring, skall finnas ett fritt utrymme av minst 30 min. I dettautrymme får placeras rörledningar och ventilationskanalerav obrännbart material,Schakt utformas så, att i schaktet eventuellt utläckande rök-gaser ej sprids till angränsande bostadsutrymme, t ex genomatt schaktet ges förbindelse med det fria ovan yttertak genomöppning med minst 30 cm2 area.Inom det utrymme där ansluten eldstad är placerad samtinom outnyttjat vindsutrymme och ovan yttertak får schakt-vägg ersättas med tätt obrännbart isoleringsskydd, exempel-vis av stålplåt, anbringat omedelbart utanpå isoleringen.

:3632 Schakt av murverk av tegel eller kalksandsten

Schaktvägg muras med tegel som uppfyller fordringarna en-ligt SIS 22 21 02, dock av lägst volymviktsklass 1,5 och lägsttryckhållfasthetsklass 150, eller med kalksandsten av motsva-rande kvalitet samt med bruk av kvalitetsgrupp A, B eller Cenligt tabell 24:2321. Ovan yttertak eller eljest mot det friamuras med murstenar av frostresistent material, jfr :131.

Schaktvägg ges en tjocklek minst motsvarande bredden aven mursten (ca 120 mm).

375

44:3

Schaktvägg putsas utvändigt i hela sin längd inom byggna-den, dock får undantag göras för sådan del som vid bjälk-lagsgenomgång motgjuts med betong samt vid hopmurningmed anslutande vägg av tegelmurverk eller annat murverk.

Upplag för platsgjuten betongplatta får anordnas i schakt-vägg,

Mellan schaktvägg och utsidan av foder, inberäknat isole-ring, skall finnas ett fritt utrymme med minst dubbelt såstor tvärsnittsyta som fodret. Utrymmet ventileras till detfria ovan yttertak genom lämpligt placerade öppningar meden sammanlagd fri yta minst motsvarande utrymrnets tvär-snittsyta.

:3633 Schakt av betong

Schaktvägg utförs med betong av lägst kvalitet K 200 ochav lättflytande konsistens. Schaktvägg ges minst 120 mmtjocklek samt förses med horisontell sprickfördelande arme-ring.

Upplag får anordnas för platsgjuten betongplatta eller -balk,som hopgjuts med schaktväggen, men ej för platt- eller balk-element utan att täthetsprovning av schaktet enligt :4 vi-sar att sä kan ske (jfr :133).Mellan schaktvägg och utsidan av foder, inberäknat isole-ring, skall finnas ett fritt utrymme med minst dubbelt så stortvärsnittsyta som fodret. Utrymmet ventileras till det friaovan yttertak genom lämpligt placerade öppningar med ensammanlagd fri yta minst motsvarande utrymmets tvärsnitts-Yta.

:364 Anslutning till vägg av brännbart materialBeträffande anslutning till vägg av brännbart material gälleri tillämpliga delar vad som sägs i :324, dock att avståndfrån rökkanal får räknas från isoleringens utsida.

:37 Enkel kanalvägg av stål eller gjutjärn

:371 AnvändningsområdeRökkanal med enkel kanalvägg av stål eller gjutjärn, utfördenligt detta avsnitt ( :37), utan särskild värmeisolering god-tas i industri- eller hantverksbyggnad eller därmed jämförligbyggnada) för anslutning till kamin eller liknande mindre eldstad

inom byggnad av provisorisk karaktär, samtb) för anslutning till ångpanna, värmepanna eller jämför-

lig eldstad i brandsäker byggnad, som ej är avsedd förförvaring av större mängd brännbart material,

376

44:3

I båda fallen förutsätts att rökkanalen går direkt upp ge-nom byggnadens tak utan att passera annat utnyttjat utrym-me än det där eldstaden är uppställd.(Här avsedd rökkanal, som förses med värmeisolering en-ligt :362, godtas därjämte i den utsträckning och under denförutsättning, som sägs i :3631, sista stycket.)

:372 Material och utförandeBeträffande material och skarvning gäller vad som sägs i362, första resp tredje stycket, dock får väggtjockleken för

rökkanal enligt :371 a) vara lägst 1,25 mm på större höjdän 300 mm ovan yttertak.Vid dimensionering av kanalvägg beaktas inverkan av mate-rialets lägre hållfasthet under vid soteld rådande temperatur-förhållanden, jfr :1511.

:373 Avstånd till brännbar byggnadsdelRökkanal anordnas med ett fritt avstånd till brännbar byggnadsdel minst motsvarande kanalens tvärmått, dock minst500 mm. Om den brännbara byggnadsdelen är försedd medtändskyddande beklädnad eller med strålningsskydd enligt45:243 får angivet avstånd minskas till hälften.Där kanalen passerar genom yttertak anordnas ett fritt ut-rymme av minst 20 ram runt om kanalen.

:38 Insatsrör av stål eller gjutjärn

:381 AnvändningsområdeInsatsrör av stål eller gjutjärn, anordnat enligt ;17, godtasdels för reparation av skadad rökkanal i tegelskorsten i små-hus samt i byggnad med självdragsventilation (se :382),dels till förebyggande av kondensering (se :383).

:382 Reparation av skadad rökkanal i tegelskorstenInsatsrör ges minst 4 mm tjocklek, oberoende av material-kvalitet.

Insatsrör får anordnas som enda reparationsåtgärd i skadadrökkanal under förutsättning att skadorna enbart utgörs avsådana mindre otätheter, som ej beror på konstruktiva felhos skorstenen. Vid andra felaktigheter, som exempelvissprickor vid bjälklagsgenomgångar, sönderbrytningar vid upp-lag och fästen, öppna hål, större sprickor o d, vidtas där-jämte särskilda reparationsåtgärder för att avhjälpa dessa fel.Skadornas art måste sålunda fastställas före reparation, lämp-ligen i samband med täthetsprovning enligt :4.

377

44:3

:383 Förebyggande av kondenseringInsatsrör gus minst 1,5 mm tjocklek, oberoende av material-kvalitet.

Insatsrör får, utan att andra åtgärder behöver vidtas, tillförebyggande av kondensering anordnas i rökkanal som vidbesiktning och täthetsprovning konstaterats vara felfri ochtät.

:4 TÄTHETSPROVMNG

:41 Allmänt

Täthetsprovning av rökkanal eller avgaskanal utförs normalt en-bart som röktryckprovning. Där särskilda täthetskrav enligt :133gäller, utförs läckagemätning.

Täthetsprovning av kanalvägg av tegelmurverk, betong e d utförsdå denna är i erforderlig grad uttorkad.

:411 Enligt byggnadsstadgaris § 64, 2 mom, andra stycket, skallden byggande vid slutbesiktning av byggnad förete bevis avvederbörande skorstensfejare, att i byggnaden befintlig rök-kanal till centralvärmepanna eller annan större pannanlägg-ning undergått täthetsprovning,

:412 Otätheten i murade skorstenar ökar under uttorkningen. Detär därför av vikt att sådan skorsten är i huvudsak uttorkadinnan täthetsprovning företas. Erforderlig uttorkning er-hålls i regel genom kontinuerlig eldning i värmeanläggningenunder 2-3 veckor. Beträffande murverksskorsten är detlämpligt att utföra preliminär täthetsprovning redan innanputsning sker, varigenom större otätheter i murverket kanupptäckas och lagas,

:42 Röktryckprovning

Röktryckprovning utförs lämpligen enligt här angiven me-tod,

:421 övertryckRöktryckprovning utförs vid ett övertryck, som för kanal avhögst 25 m höjd skall uppgå till 0,3 mm vatt-mpelare/mmed en tolerans av ± 20 % och för högre kana_ skall varaminst 6 men högst 9 mm vattenpelare. övertrycket mäts medlämplig tryckmätare och, vid varm rökgaspelare i kanalen,omedelbart under tillslutning vid skorstenstopp.

Erforderligt övertryck i kanalen åstadkoms antingen genomuppvärnming av rökgaspelaren i kanalen och tillslutning avkanalen vid skorstenstopp eller genom fläkt, varvid kanalen

378

44:4

ej behöver vara uppvärmd men skall vara tillsluten i bådaändar, se vidare :422.Röktryckprovning utförs lämpligen ej vid stark blåst, efter-som missvisande resultat då kan erhållas.

:422 Provningens utförandeVid röktryckprovning tillsluts endast den kanal som skallprovas, varjämte till skorstenen gränsande utrymmen skallvara tillgängliga för inspektion. Fönster och tilluftsdon förtillförsel av luft till av provningen berörda lägenheter ellerlokaler skall vara stängda, medan däremot frånluftsdon skallvara öppna och eventuell frånluftsfläkt i drift.Vid röktryckprovning av kanal till olje- eller gaseldad eldstadalstras lämpligen den för provningen erforderliga röken ge-nom införande av rökalstrande medel eller genom eldningmed rökalstrande bränsle direkt i kanalen vid dess bas elleri provisorisk anordning, som där ansluts till kanalen. Bl a avsäkerhetsskäl bör eldstad av här avsett slag vara släckt ochur drift vid röktryckprovning av tillhörande rökkanal.

:423 Kontroll av täthetenKontroll av tätheten hos kanalen utförs i angränsande ut-rymmen utefter kanalens höjd, varvid särskilt uppmärksam-mas bjälkiagsgenorngångar, rörslitsar och ventilationskanalersamt i äldre byggnader eventuella anslutningar till rök- elleravgaskanalen.

Tätheten kontrolleras med hjälp av lukt- och synsinnena.Vid okulärbesiktning av kanalens omslutningsväggar användslämpligen fick- eller sladdlampa, särskilt om utrymmet är imöjlig mån mörklagt. Om rök observeras, är det särskilt in-om utrymmen i bottenvåning angeläget att fastslå, huruvidaröken kommer från kanalen eller från pannrummet genomrörslitsar, otätheter i bjälklag e d.

:43 Läckagemätning

Vid läckagemätning tillsluts kanalen vid botten och toppoch uppmäts den luftmängd som per tidsenhet måste tryckasin eller sugas ut ur kanalen för att vidmakthålla avseddtryckskillnad genom kanalväggen.

Före läckagemätning utförs röktryckprovning enligt :42 ochlagas därvid observerade otätheter. Lagningen efter en för-beredande röktryckprovning avser att eliminera inverkan avenstaka, större otätheter i kanalväggen. Om sådana otäthe-ter ej lagas före läckagernätningen kan denna lämna en heltotillfredsställande uppfattning om konstruktionens allmännatäthet.

379

444

:44 Protokoll

Över täthetsprovning upprättas protokoll, som skall innehålla er-forderliga data om tillämpat provningsförfarande, vid provningenrådande tryckförhållanden samt om provningens resultat.

380

Kapitel

45 Uppvärmningsanordningar

Bred spalt= bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt = råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

:02 BegreppsbestämningarUppvärmningsanordning: Eldstad eller till byggnad hörandefast elektrisk anordning för värmealstring, t ex värmepanna,öppen spis etc, jämte tillhörande rörledningar m m.Eldstad: En till byggnad hörande fast anordning för vänne-alstring genom förbränning av fast, flytande eller gasformigtbränsle.Förbränningskarnmare : Den del av eldstad i vilken själva för-bränningsprocessen äger rum. Ofta är förbränningskammarenendast en mindre del av eldstaden.Värrnepanna: Varmluftpanna eller varmvattenpanna.Varrnluftpanna : Eldstad i vilken förbränningskammarens väg-gar överför värme till luft som passerar genom pannan.Varmvattenpanna: Eldstad i vilken förbränningskammarensväggar överför värme till vatten som cirkulerar genom pan-nan.Eldningsapparat En till eldstad hörande anordning för inmat-ning och förbränning av fast, flytande eller gasformigt bränsle.Tillbehör till eldningsapparat: Reglerings- och säkerhetsdonför eldningsapparat.Tillförd värmeeffekt : Med den till en eldstad tillförda värmeef-fekten förstås produkten av bränsleförbrukningen och bränsletseffektiva värmevärde.

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Vad i detta kapitel sägs äger tillämpning på anordnande av per-manenta uppvärnmingsanordningar inom byggnad. Tillhöranderök- och avgaskanaler samt pannrum och bränsleförråd m m an-ordnas enligt särskilda bestämmelser därom.

381

:11

:12

:13

45: 1

Uppvärmningsanordning anordnas så att betryggande säkerhet er-hålls mot brand, explosion och olycksfall samt sanitär olägenhet,exempelvis på grund av att hälsofarlig gas sprids inom byggnad. Så-dan anordning med tillhörande rörledningar utförs och placeras så,att den under normal drift vid maximibelastning inte föranlederhögre temperatur på närbelägna byggnadsdelar av brännbart ma-terial än 80° C.

Isolering av rörledningar för ånga, hetvatten eller annat värmeme-dium med en temperatur överstigande 100° C utförs av obrännbartmaterial. Ytbeklädnad får dock utgöras av brännbart material, omtemperaturen på isoleringens utsida vid normal drift ej överstiger

Sådana delar av uppvärmningsanordning som vid normal drift kanbli varmare än 90° C förses, där så erfordras från arbetarskydds-synpunkt, med skydd mot ofrivillig beröring.

Vad här ovan sägs är även tillämpligt på, till uppvärmningsan-ordning hörande eldningsapparat m m. Det är sålunda lämp-ligt att expansionskärl med ledningar utförs med god bestän-dighet mot korrosion för att minska risken för läckage och vat-tenskador samt att sådant kärl anordnas lätt åtkomligt för in-spektion och eventuellt utbyte.Betryggande säkerhet mot olycksfall vid användning av vann-vattenpanna med tillhörande rörledningar anses föreligga, omanläggningen är utförd enligt de normer för varmvattenpan-neanläggningar (Varmvattenpannenormer, utgivna av Tryck-kärlskommissionen vid Ingenjörsvetenskapsakademien), somgodkänts av Kungl arbetarskyddsstyrelsen. - Jämlikt bygg-nadsstadgan § 64, 2 mom kan byggnadsnämnd av den byg-gande påfordra bevis av sakkunnig person att kontroll av vär-meanläggning verkställts.

Vad i andra stycket sägs innebäx beträffande varmluftpannabl a att den genom pannan cirkulerande luften framdrivs un-der sådana tryckförhållanden att den inte kan blandas med ipannan bildade rökgaser eller avgaser.

:2 ELDSTAD

:21 AnnikaDe allmänna kraven enligt :1 anses uppfyllda för eldstad, eldnings-apparat eller tillbehör till eldningsapparat, om antingena) reglerna i :22 - :27 i tillämpliga delar iakttas, ellerb) eldstaden etc är i vederbörlig ordning typgodkänd av Statens

provningsanstalt och uppställs enligt till typgodkännandet hö-rande installationsföreskrifter, eller ock

c) på annat sätt påvisas att angivna krav uppfylls.

382

45 :2

Intill dess att Statens provningsanstalt upptar den typgodkännan-de verksamheten för visst slag av apparat, gäller med samma ver-kan typgodkännande av tidigare på området verksam myndigheteller institution.

:211 Enligt § 14 i förordningcn om brandfarliga varor (SFS 1961nr 568) äger Kungl kommerskollegium förordna att anordningav visst slag inte får saluhållas, försäljas eller nyttjas med mind-re anordningen är typgodkänd. När särskilda skäl föreliggerkan även Kungl arbetarskyddsstyrelsen enligt § 45 i arbetar-skyddslagen (SFS 1949 nr 1) föreskriva att annat slag av an-ordning skall vara godkänd av styrelsen, innan den avlämnasför att tagas i bruk. Genom bestämmelsen enligt b) ovan harmedelst en frivillig form av typgodkännande möjliggjorts lind-ring av reglerna i :22 - :27 i sådana fall då en eldstad i sigsjälv har mycket god värmeisolering eller vid annat dylikt för-hållande. Enligt överenskommelse mellan nämnda myndighe-ter samt Statens brandinspektion och Byggnadsstyrelsen skalldessa olika slag av typgodkännanden på eldstadsområdet sam-ordnas Statens provningsanstalt har åtagit sig uppgiften somcentralt typgodkännande organ. En installation av en i dennaordning typgodkänd anordning, som skett enligt i sambanddärmed godkända installationsföreskrifter, är därför att be-trakta som tillfredsställande från samtliga de synpunkter somnämnda myndigheter har att beakta. Närmare uppgifter omdenna typgodkännande verksamhet finns i serien "Regler förtypgodkännande verksamhet på eldstadsområdet", utgiven ge-mensamt av Arbetarskyddsstyrelsen, Planverket och Kommers-kollegium i samråd med Statens brandinspektion och Statensprovningsanstalt, Meddelande nr 1 i nämnda serie är "All-männa förutsättningar och bestämmelser för den typgodkän-nande verksamheten".

:212 Beträffande eldstäder för industrianläggningar o d kan sär-skilda bestämmelser gälla ifråga om utförande, besiktning, god-kännande m m, se exempelvis 65 :11 beträffande ångpannean-läggningar o d. Eftersom förhållandena inom lokaler för hant-verks- och industriändamål är mycket skiftande, kan det vidstörre industriugnar o d vara nödvändigt att tillämpa andraregler än som anges i :22 - :27 för att t ex ternperaLuren påbrännbara byggnadsdelar intill eldstaden inte skall överstiga80° C.

:22 Eldstads anordnandeEldstad ges god beständighet och hållfasthet och anordnas så attgod förbränning kan erhållas. Förbränningskammare, askrum samtrökkanaler i eldstaden skall vara åtkomliga för rensning.

Sluten eldstad anordnas så att i förbränningskarnrnaren normalt rå-der undertryck i förhållande till det utrymme där eldstaden är upp-ställd, såvida inte särskilda åtgärder till skydd mot förgiftning vid-tas.

383

:221

45:2

Vid anordnande av värmepanna för förbränning av köksavfall, so-por o d, beaktas de särskilda riskerna för sanitär olägenhet och per-sonskada.

Vid fråga om anordnande i annan byggnad än småhus av vär-mepanna som avses i tredje stycket, bör vederbörande bygg-nadsnämnd samråda med hälsovårdsnämnd. Risk för person-skada genom puffar ur eldstadsöppningen föreligger särskiltvid förbränning av större mängder sopor o d. Erforderligtskydd kan exempelvis åstadkommas genom en plåtskärm fram-för eldstadsöppningen.

:23 Bärande underlagEldstad ställs upp på sådant underlag att otätheter genom sätt-ningar inte uppkommer i anslutna kanaler och rörledningar.Värmepanna, murad eldstad eller annan jämförlig tyngre eldstadställs upp på bärande konstruktion i lägst brandteknisk klass A 60,såvida eldstaden inte är belägen i bottenvåningen till små.hus utankällare; beträffande värmepanna se dock även 65:33 - 65:35.

:24 Skydd mot antändningEldstad placeras på till förebyggande av brand betryggande av-stånd till brännbar byggnadsdel.

:241 Vad här ovan sägs anses uppfyllt, om i :242 - :246 angivnaavstånd iakttas.

:242 Avstånd från eldstads bottenEldstadsrostens underkant eller annan, lägre än denna belägendel av förbränningskammare får inte placeras närmare bränn-bar byggnadsdel än 0,25 m. Där flammor eller heta rökgaserriktas ned mot förbränningskammarens undersida, skall av-ståndet från denna del av rökgasvägen till brännbar byggnads-del dock vara minst 0,4 rn, Sistnämnda avstånd gäller även vidöppen spis, där eldstadsbottens undersida ansluter direkt tillbrännbar byggnadsdel.

:243 Avstånd i sidled från eldstadEldstad får i sidled inte placeras närmare brännbar byggnads-del än 0,5 ra. Dock får nämnda avstånd minskas till 0,25 m,om den brännbara byggnadsdelen är försedd med tändskyd-dande beklädnad med ytskikt av klass I eller därmed likvärdigtstrålningsskydd eller orn eldstaden är vattenmantlad. Om denbrännbara byggnadsdelen är skyddad med avskiljande vägg ilägst brandteknisk klass A 60, är det tillräckligt att det finnsett fritt, luftat utrymme om minst 50 mm mellan eldstadenoch väggen. Vattenmantlad och värmeisolerad värmepannamed en maximalt tillförd värmeeffekt av högst 50 000 kcalni

384

45:2

får placeras med ett fritt, luftat utrymme om minst 50 mmmellan eldstaden och brännbar byggnadsdel.

Ovan avsett strålningsskydd kan exempelvis bestå av en sta-dig vertikal plåt, fäst på minst 30 mm fritt avstånd från denbyggnadsdel som skall skyddas, på sådant sätt att luftväxlingkan ske mellan byggnadsdel och plåt.

Oavsett brandskyddshänsyn är det lämpligt att mellan eldstadoch vägg finns ett minst 50 mm brett, fritt utrymme som möj-liggör rengöring och observation, t ex av begynnande vatten-läckage.

:244 Avstånd från eldstads översidaEldstads översida får inte placeras närmare brännbar bygg-nadsdel än 1 m. Detta mått får minskas till hälften om eldsta-den är vattenmantlad.

:245 Avstånd från eldstadsöppningBrännbar byggnadsdel, mot vilken värmestrålning av farlig in-tensitet kan ske från öppning till förbränningskammare, ask-eller sotuttagsöppning i värmepanna, ångpanna, ugn, kokareeller annan därmed jämförlig eldstad, får inte placeras närma-re dessa öppningar än 2 m. Vid värmepanna med en tillfördvärmeeffekt av högst 50 000 kcal/h får dock avståndet frånbrännbara, oskyddade byggnadsdelar vara minst 1 m. Är debrännbara byggnadsdelarna försedda med tändskyddande be-klädnad med ytskikt av klass I eller därmed likvärdigt strål-ningsskydd (se :243) får angivna mått minskas till hälften.Värmestrålning av farlig intensitet från eldstadsöppning för-utsätts kunna ske inom en sektor med en centrumvinkel av90°

:246 Avstånd från eldningsapparatAvstånd i horisontal led mellan oljeeldningsaggregat ochbrännbar byggnadsdel skall vara minst 1 rn, vid värmepannamed en maximalt tillförd värmeeffekt av högst 50 000 kcal/hdock minst 0,5 m.Angivna avstånd får minskas till hälften om de brännbarabyggnadsdelarna är försedda med tändskyddande beklädnadmed ytskikt av klass I eller därmed likvärdigt strilningsskydd(se :243). Avståndet mellan oljeeldningsaggregat och bränn-bart tak skall vara minst 1 rn.

Vid brän.sleskruy (stoker) eller annan anordning för fast bräns-le äger ovanstående tillämpning på den del av eldningsappa-raten som kan bli upphettad vid brand i denna, innan den an-ordning träder i funktion som enligt ;26 skall förhindra att el-den från eldstaden sprider sig bakåt genom eldningsapparaten.

:25 EldstadsplanVid eldstad anordnas eldstadsplan med sådan utsträckning och avsådant material, att brand hindras uppkomma.

385

13 - BABS 1967

45:2

:251 Vid olika slag av eldstäder godtas eldstadsplan med den ut-sträckning som anges här nedan.

Vid köksspis, kökspanna, kakelugn, kamin eller annan likvär-dig eldstad för fast bränsle anordnas eldstadsplan intill ett av-stånd av minst 0,3 m framför eldstaden och åtminstone 0,1 mpå vardera sidan. Vid kakelugn får dock eldstadsplanens ut-sträckning i sidled begränsas till eldstadsöppningens bredd medtillägg av 0,2 m på vardera sidan om öppningen. Om det finnsett fritt utrymme under eldstaden, utsträcks eldstadsplanenäven under denna.Framför öppen spis anordnas eldstadsplan så, att horison-tella avståndet från eldstadsbottnens inre begränsning tillbrännbart golv blir minst 1 m (se fig 45 :25). Om eldstadsbot-ten ligger högre än 0,4 m över golv, ökas detta avstånd medhälften av det överskjutande höjdmåttet. Vid från golvet frilig-gande eldstadsbotten förs eldstadsplanen även in under eld-staden. Beträffande utsträckning i sidled, se fig 45:25.

.Eldstadsplan

Eldsfadsplans begränsning

Fig 45 :25 Eldstadsplan framf ör öppen spis, vertikalsektionoch plan.

Inom lokal för hantverks- eller industriändamål anordnas eld-stadsplan till en bredd av minst 2 m utanför öppning till för-bränningskammare, ask- eller sotuttagningsöppning till värme-panna, ångpanna, ugn, kokare eller därmed jämförlig eldstad,varjämte eldstadsplan till en bredd av minst 1 m anordnasäven runt övriga delar av sådan eldstad. Vid kamin, limfyreller därmed jämförlig eldstad anordnas eldstadsplan utanförangivna öppningar till en bredd av minst 0,5 m.

:252 Eldstadsplan godtas om den utgörs av 50 mm betong, tegel e deller utförs på annat sätt som erbjuder motsvarande skydd motantändning. Vid eldstad i bostadsutrymme godtas eldstadsplanav minst 0,7 mm stålplåt på 3 mm asbest eller annan frånbrandskyddssynpunkt likvärdig konstruktion, för under eld-staden belägen del dock endast under förutsättning att undereldstaden finns ett minst 50 mm fritt, luftat utrymme.

386

45:3

:26 Eldnin sapparat för fast bränsleEldningsapparat för inmatning och förbränning av fast bränsle, t exsågspån, flis och kol, anordnas så att det inte uppkommer bakdraggenom densamma. Eldningsapparaten skall vara frsedd med an-ordning, som förhindrar att elden från eldstaden sprider sig bakåtgenom eldningsapparaten till bränsleförrådet.

:261 Den anordning som skall förhindra att elden sprider sig bakåtgenom eldningsapparaten kan exempelvis utformas automatisktverkande, så att innehållet i en vattencistern genom termisk ut-lösning töms i eldningsapparaten vid överhettning av dennasamtidigt som larm utlöses. Orn matningsordningen anbringaslutande med högsta punkten vid eldstaden, kan ernås att ettvattenlås bildas i eldningsapparaten utan att vatten rinner in ieldstaden.

:27 Åtgärder mot luftföroreningUppvärmningsanordning anordnas så att den kan drivas utan attolägenheter för omgivande bebyggelse genom luftförorening upp-står.

:271 Den stoftformiga luftförorening som kan förorsakas av upp-värmningsanordningar utgörs främst av sot. Den mängd sotsom erhålls kan vid oljeeldning päverkas genom utformningenav brännare, förbränningskammare o d och genom ändamåls-enlig skötsel av anordningen samt kan ytterligare begränsasmed hjälp av stoftavskiljare.Till förebyggande av luftförorening godtas att uppvärmnings-anordning utformas sä att den kan drivas utan att rökgasenssottal mätt enligt Bacharach normalt överstiger 3. Sot-talet fastställs härvid vid samma luftöverskott som råder vidpannan under normala driftsförhållanden. Angivet värde fårvid enstaka tillfällen överskridas med högst 2 enheter undermaximalt 5 minuter.Särskild kontroll av rökgasens sottal erfordras inte beträffandeeldstad med enligt :21 typgodkänd eldningsapparat. I annatfall kan byggnadsnämnd med stöd av byggnadsstadgan § 64, 2morn av den byggande påfordra bevis av sakkunnig person attkontroll av uppvärmningsanordning verkställts,Sottalet enligt Bacharach ger inte någon fullständig bild avrökgasens stoftinnehåll. Det är med hänsyn härtill lärnpligt attdå så är möjligt och särskilt vid större värmecentraler stoft-innehållet även kontrolleras genom direkt mätning av stoft-mängden. I avvaktan på vidare utredning beträffande mätme-tod anges dock här inte något gränsvärde för stoftinnehåll.I fråga om gasformig luftförorening, se 44:121.

:3 ANORDNING FÖR BRANDFARLIG VARAEnligt förordningen om brandfarliga varor (SFS 1961 nr 568)gäller att anordning för förvaring, hantering, transport samt

387

45: 3

försäljning av brandfarlig vara skall vara utförd på ändamåls-enligt och betryggande sätt. Kungl kommerskollegium utfär-dar tillämpningsföreskrif ter och anvisningar i anslutning tillf örord ningen .

Med brandfarliga varor avses enligt förordningena) gas som vid en temperatur av +21° 0 eller därunder kan

antändas och brinna i luft (brandfarlig gas),b) vara i flytande eller halvfast form med en flampunkt av

högst +60° C samt - oavsett flampunkten - motor-brännolja och eldningsolja (brandfarlig vätska) samt

c) annan vara än som under a) och b) sägs, om Kungl Maj :tförordnar att den skall omfattas av bestämmelserna.

Enligt förordningen indelas brandfarliga vätskor med hänsyntill flampunkten i fyra klasser betecknade 1, 2 a, 2 b och 3.En förteckning över i handeln vanligen förekommande slag avbrandfarliga varor återfinns i KFS (Kommerskollegii författ-ningssamling) Serie B nr 111963. Av förteckningen framgåratt eldningsolja tillhör klass 3, att eldningsfotogen tillhör klass2 b samt att gasol och stadsgas är s k brandfarliga gaser. EnligtKFS Serie B nr 311963 är stadsgas emellertid undantagen fråntillämpning av förordningen eller bestämmelse som utfärdasmed stöd därav under förutsättning att den förvaras, hanteraseller transporteras vid ett övertryck som ej överstiger 1 kp/cm2.För förvaring, hantering, transport eller försäljning av brand-farlig vara krävs tillstånd av byggnadsnämnden eller anmälantill brandchefen i den omfattning som framgår av förordning-en och med stöd därav meddelade föreskrifter.

:4 ELEKTRISKA UPPVÄRMNINGSANORDNINGAR

:41

388

Med stöd av förordningen om kontroll av viss elektrisk mate-riel (SFS 1935 nr 138 med senare ändringar) har Kom-merskollegium i kungörelse den 25 november 1961 (KFS SerA nr 6/1961) föreskrivit, att bl a vissa elektriska värmeappa-rater skall vara för användning godkända av Svenska Elektris-ka Materielkontrollanstalten (SEM:KO).Elektrisk uppvärmningsanordning med tillhörande ledningarm tu skall anordnas enligt Kommerskollegii kungörelse den 17december 1960 med föreskrifter angående utförande och sköt-sel av elektriska starkströmsanläggningar (KFS Serie A nr 8/1960).Installation av till det elektriska distributionsnätet fast anslu-ten elektrisk uppvärmningsanordning får endast utföras avperson som innehar av Kommerskollegium enligt kungörelse(SFS 1939 nr 219 med senare ändringar) meddelad behö-righet.En förte, lining över av SEMKO godkända elektriska installa-tionsrnal, ricl och elektriska bruksföremål utges årligen den 1april TH,,l tillägg den 1 oktober. Bruksföremål som är godkän-da av SEMKO skall vara försedda med det s k 5-märket.

:42

45:5

Med hänsyn till faran för uppkomst av brand är det angelägetatt elektrisk kamin av typ panelradiator e d förses med skyddmot övertäckning, såvida den inte är utrustad med automa-tiskt verkande yttemperaturbegränsande anordning.

:5 BEREDSKAPSÅTGÄRDER MOT MINSKAD ELLERUTEBLIVEN TILLFÖRSEL AV EMPORTBRÄNSLEN

:51 Allmänt

Anläggning för uppvärmning av permanent byggnad, som underden kalla årstiden stadigvarande nyttjas som bostad, sjukhus, vård .hem, hotell eller kontor utformas - om anläggningen normalt inteär avsedd för eldning med inhemskt bränsle - med hänsyn till be-redskap mot minskad eller utebliven tillförsel av importbränslen, såatt omställning till eldning med helved kan genomföras utan omfat-tande ombyggnadsarbeten. Även planering för eldning med annatinhemskt bränsle än helved godtas, om det med hänsyn till den lo-kala tillgången på sådant bränsle finns förutsättningar för eldningdärmed under en bränsleförsörjningskris.

Där uppvärmning normalt sker med specialpannor för import-bränsle eller annat bränsle, vars framställning är baserad på import-bränsle, t ex olja, kol, stadsgas, gasol e d, och parmorna är så kon-struerade, att de inte kan ändras eller kompletteras för eldning medinhemskt bränsle, godtas dock pannanläggningen under förutsätt-ning att lämpligt utrymme finns för utbyte eller komplettering avpanninstallationen, så att anläggningen får tillräcklig kapacitet föreldning med inhemskt bränsle.

:511 Byggnader som anordnas för elektrisk uppvärmning, är tills vi-dare undantagna från tillämpning av ovanstående föreskrift.I en krissituation torde man få räkna med att av inhemskabränslen i första hand endast helved (1-metersved och lång-ved samt kapad sådan ved) finns att tillgå. De övriga inhemskabränslen som i undantagsfall kan uppbringas torde vara torv,flis, industriavfall o d.Planering för eldning med helved erfordras t ex inte för såda-na fastigheter som beräknas ha tillräcklig tillgång på torv, flis,sågverksavfall o d även under en bränsleförsörjningskris. Ärpannanläggningen planerad för att möjliggöra omställning tillannat inhemskt bränsle än helved och har inte redan i sambandmed anläggningens utförande anskaffats anordningar för enövergång till detta bränsle, bör pannanläggningen vara så ut-formad, att den under en övergångstid kan eldas med helved.

:52 Dimensionering av värmeanläggning för eldning med krisbränsleEn värmeanläggning som vid eldning med förutsatt inhemsktbränsle har minskad värmeproduktionsförmåga, kan likväl vara

389

45:5

tillfyllest inom vissa gränser. Den reduktion av a1,1:gvärmeproduktionsförmåga (panneffekt, t ex i kcal/h), ,orn kangodtas vid övergång från eldning med importbränsle till eld-ning med inhemskt bränsle, bedöms med hänsyn till den minsk-ning av värmeförbrukningen som kan genomföraS under enbränsleförsörjningskris.Eftersom det under en bränsleförsörjningskris kan bli nöd-vändigt att begränsa tillhandahållandet av förbrukningsvarm-vatten samt att sänka rumstemperaturen och minska ventiLatio-nen, är i fråga om flerfamiljshus, hotell- och kontorsbyggnaderen reduktion av värmeproduktionsförmågan med upp till ca25 % godtagbar. För sådana hus torde därför pannorna i re-gel inte behöva dimensioneras med särskild hänsyn till kris-eldning. Vid en- och tvåfamiljshus erfordras normalt inte nå-gon särskild bedömning av värmeproduktionsförmågan vid an-vändning av krisbränsle.

:53 Utformning av värmepannor för eltl-sing med krisbränsle

Värmepannor som är avsedda att täcka värmebehovet enligt:52 anordnas lämpligen så, att de efter endast smärre kom-pletteringar och ändringar kan eldas med avsett inhemsktbränsle.Vid anläggning med flera pannor bör specialpannor för im-portbränsle inte installeras i större utsträckning än att anlägg-ningen nödtorftigt kan drivas med inhemskt bränsle under dentid som erfordras för komplettering av anläggningen med pan-nor för inhemskt bränsle.Vid anläggning av sådan storlek och sådant utförande att be-skickningen av pannorna framifrån med inhemskt bränsle skul-le bli mycket arbetskrävande, bör pannor och pannrum varaså utformade, att omställning till beskickning från parmansovansida utan större svårighet kan ske och att i samband där-med behövliga anordningar för maskinell framtransportbränsle kan installeras.

390

Kapitel

6 Tillträdes- och skyddsanordningar för tak mm

Bred spalt = bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt= råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrif ts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämrnelser rn m.

:02 BegreppsbestämningarFasadhöjd. Höjden från mark vid i bestämmelse angivet ställetill skärningen mellan fasad- och takplanen.

Stege. Anordning med stegpinnar infästade i sidstycken eller ivägg eller annan tillräckligt stabil konstruktion.

:1 ALLMÄNT

Byggnad förses med tillträdesled till tak och på tak samt med an-ordningar för uppstigning på skorsten och till skydd mot olycksfallgenom nedstörtning i den omfattning och på det sätt som anges idetta kapitel. Där så påvisas nödvändigt från säkerhetssynpunktutförs, även i andra fall än vad som här sägs, då byggnads yttertakeller annan del av byggnad regelmässigt behöver beträdas för tillsyneller arbete, ändamålsenlig tillträdesled, som förses med erforderli-ga skyddsanordningar.

Till fasta stegar på yttertak och skorsten, takbrygga, nock- och tak-fotsräcke o d används material med erforderlig beständighet motkorrosion och annan skadlig påverkan,

11 Som material för i andra stycket avsedda anordningar godtasmetall. Trä godtas inte.

:12 Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund har sammanställtprincipritningar över takstegar m nn.

:2 FÖRBINDELSELEDER TILL TAK OCH PÅ TAK

:21 Förbindelseled till tak

Byggnad förses, där så erfordras för regelmässigt tillträde för arbete

391

46:2

eller tillsyn på yttertaket, med lämpligt placerade öppningar föruppstigning på taket. Sådan öppning skall vara minst 50 X 60 cmoch förses med lucka.

Mellan översta våningsplan, dit trappförbindelse från mark finns,och uppstigningsöppning i yttertak anordnas fast eller fällbar ste-ge där nivåskillnaden överstiger 1,2 m.

I stället för invändig förbindelse till tak godtas fast, utvändig vägg-stege av metall, om byggnadens fasadhöjd vid uppstigningsställetär högst 8 m. Vid byggnad med högst 4 m fasadhöjd vid uppstig-ningsstället godtas lätthanterlig lös stege, som förvaras lätt tillgäng-lig. Permanenta anordningar skall finnas för att fästa stegen såatt den inte glider när den beträds.

:211 Beträffande förbindelser till vind och yttertak, se även 37:412.Med fällbar stege avses stege som är rörlig kring fasta leder.

:22 Tillträde till taknock

På tak som lutar mer än 1:4 anbringas, där byggnadens fasadhöjdnärmast uppstigningsstället är minst 8 m, fast takstege mellan upp-stigningsöppning och taknock, om avståndet i takets plan mellanöppningen och nocken är mer än 1,0 m.

:23 Förbindelseled till skorsten

Vad här sägs gäller skorsten som innehåller kanal för vilkenrensningsskyldighet föreligger enligt brandstadgan § 15.

På tak som lutar mer än 1:4 anordnas lämplig förbindelseled frånuppstigningsöppning till skorsten, om öppningen är belägen mer än1,0 m från skorstenen mätt i takets plan. Sker uppstigning på taketgenom utvändig stegförbindelse, anordnas förbindelseleden frånstegen till skorstenen.

:231 Som förbindelse till skorsten godtas fast takstege och takbryg-ga, i båda fallen med en bredd av minst 25 cm.

Takbrygga utförd enligt fig 46:231 godtas.

Som takbrygga godtas även gångnockpannor med minst 25 cmgångbredd, dock inte till skorsten från värmepanna eller där-med jämförlig eldstad.

392

46:3

300

19 /, 80fösts med svets

skruv och mutter

L45 X 30 X 4

3/8" skruv och mutterunderlaggshricka 30 X 30 X 3

tötningsbridfa av bly

1 1/2' X 5' kloss eller 1._50 X 50 X5, långd, 0,5 mVid panel klenare ån 1. r fösts klossen ellervin kelstån gen vi, of.roien el ,r påannot betrygg-,,d e

Material: Platt- och vinkelstång 515 141311 vormfärzinkasStegpinnar 515 142165 varmförzinkasSkruvar och muttrar liallfasthetsklass D 60 varrnförzinkas

Arbetsbeskåvning:Plattstången ges mluko krökar cch varrnbackas i rådglödgattillstånd, varefter varmförzlnkning utförs enligt IVA:skorrosionsnämnds norm K 621.

Skarvning av bryggan ges betryggande hållfasthet.

Mått i mm, där ejannat anges.

Fig 46 :231 Exempel på takbrygga vid nock pd plåt. och papptak

:3 ANORDNINGAR FÖR UPPSTIGNINGPÅ SKORSTEN

:31 Vad här sägs gäller skorsten som innehåller kanal för vilken rens-ningsskyldighet föreligger enligt brandstadgan § 15.

:32 överstiger skorstens höjd vid uppstigningsstället 1,2 m, anbringasen minst 30 cm bred, tillförlitligt fästad utvändig stege på skor-stenen. Är kanalens genomskärningsyta vid basen större än 1,0 m2,

393

13* - BABS 1967

46:3

anordnas stegen invändigt i kanalen. överstiger fallhöjden frånskorstenen 10 m, förses utvändig stege med ryggskydd från 10 rn-nivån.

:321 Ovanför tak godtas utvändiga fästen för stegjärn o d anbringa-de i skorstens omslutningsvägg. I skorsten med 1/2-stens om-slutningsvägg bör dock stegen fästas med band runt skorstenen.

:322 Med fallhöjd från skorsten avses här nivåskillnaden mellanskorstenskrönet och sådan närmast nedanförvarande tak-,mark- eller motsvarande yta, som hindrar från skorstenenfallande person att falla vidare nedåt. Som fallhindrande ytagodtas yta med mindre lutning än 1 :10 under förutsättning attden har minst 2,0 m utsträckning bakåt och åt vardera sidanräknat från uppstigningsstället.

:33 Skorsten med rökkanal från värmepanna, ångpanna eller därmedjärnförlig eldstad och vars höjd vid uppstigningsstället överstiger2,0 m förses med arbetsplan. Även sådan skorsten med lägre höjdvid uppstigningsstället förses med arbetsplan, om fallhöjden över-stiger 8 m. Annan skorsten med rensningspliktiga kanaler förses,om så erfordras ur säkerhetssynpunkt, med motsvarande arbets-plan.

Arbetsplan skall ha en storlek av minst 30 X60 cm och får utgörasav en horisontell överyta på skorstenen eller motsvarande plattformanbringad på skorstenen samt skall vara lämpligt beläget i förhål-lande till de kanaler som skall rensas. Arbetsplanet förses med räc-ke av minst 1,0 m höjd och med erforderlig utsträckning. Räcketutförs med två följare, en vid överkant och en på halva räckhöjden.

Är byggnadens fasadhöjd närmast skorstenen högst 8 m och dess-utom fallhöjden från skorstenen högst 8 rn, får arbetsplanet utgörasav en minst 30 30 cm stor stegplatta placerad i skorstensstegen.Plattan anbringas 0,5 m under skorstenskrönet och stegens överdelförses med bygel på ena sidan. Sådan stegplatta godtas även, obe-roende av fallhöjden, för småhus.

Anordnas stege invändigt i kanal, förses skorstensmynning medfotstöd och handledare i stället för med invändigt arbetsplan. Fot-stödet och handledaren skall löpa runt kanalen. Handledaren pla-ceras vid skorstenskrönet och fotstödet 1,0 m under handledaren.Invändig stege anordnas så att man från stegen lätt kan komma åtatt sota skorstenen. Invändig stege i rökkanal sarnt räcke m m vidskorstensmynning utförs av korrosionsbeständigt material.

;331 Beträffande fallhöjd från skorsten, se :322,

394

46:4

:34 Fast stege och arbetsplan erfordras inte, om rensning och besikt-ning av skorsten ändå kommer att ske på sätt som är betryggande.

:341 Exempel på här avsett betryggande sätt för rensning är mobilsteganordning, som är försedd med en minst 30 x 30 cm storstegplatta och som kan förankras så att stadigt stöd ges vid ar-bete med skorstenen. Utformning av sådan anordning bör ske isamråd med skorstensfejaremästaren och yrkesinspektören.

:4 SKYDDSANORDNINGAR PÅ TAK

:41 Fästanordningar för lina till säkerhetsbälte

Tak eller del av tak som lutar mer än 1 :4 förses, där byggnadensfasadhöjd är 8 m eller mer, vid taknock med fästanordning för linatill säkerhetsbälte. Fästanordning får utgöras av räcke (t ex nock-räcke), takbrygga utformad så att linan kan fästas i bryggan ellertakbrygga jämte fasta öglor längs taknocken med ett inbördes av-stånd av högst 3 m. Nockräcke skall ha 15 cm höjd över takytanoch placeras vid ena sidan av och i samma nivå som taknocken.

:411 Är skorsten eller annat binder uppdraget genom taknockendras räcke eller motsvarande vid sidan om hindret.

Nockräcke utfört enligt svensk standard SIS 83 13 01 godtas.Takbrygga utförd enligt fig 46:231 godtas.

:42 Fotstöd vid takfot eller takbrott

Tak eller del av tak, som lutar mer än 1:3 och som regelmässigtfordrar snöskottning, förses vid takfot och takbrott med anordningsom lämnar stadigt fotfäste i följande fall:

a) Om fasadhöjden är 8-11 m och taket lutar mot för allmänhe-ten tillgängligt område, såsom gata, gångväg, lekplats eller par-keringsplats.

b) Om fasadhöjden är mer än 11 m, oberoende av om taket lu-tar mot för allmänheten tillgängligt utrymme eller ej.

:421 Om höjden eller taklutningen är olika för olika delar av bygg-nad, bör i regel varje del betraktas för sig vid tillämpningenav vad som anges ovan.

Såsom anordning som lämnar stadigt fotfäste godtas ståndrän-na eller räcke.Räcke bör inte anordnas vid vinkelrännas utlopp eller på an-nat ställe där snöanhopning eller hinder för smältvattnets bort-ledande kan uppstå.Takräcke utfört enligt svensk standard SIS 83 13 01 godtas.

395

46:4

:43 Skyddsanordningar vid fönster i tak och gårdsbjälklag m m

:431 Takfönster med större dagöppning än 60 X80 cm så beläget att detkan komma att beträdas men inte kan bära personlast med be-tryggande säkerhet anordnas enligt alternativ a eller b nedan:a) Takfönstret utformas så, att dess kanter når minst 35 cm över

takytan.

b) Takfönstret kompletteras med ett minst 50 cm högt räcke. Vidtaklutning mindre än 1:10 eller vid takfönster större än 4 m(mätt horisontellt i takets längdriktning) uppsätts räcke runtom fönstret. Vid större taklutning eller vid smalare fönster än4 m erfordras räcke endast upptill och vid sidorna av fönstret.

:4311 Som takfönster räknas även fönsteruppbyggnad (lanternin).Huruvida takfönster kan anses med betryggande säkerhet kun-na uppbära personlast avgörs genom av planverket godkäntprovnings- eller beräkningsförfarande. Sådan bedömning kan,förutom för fönster av glasblock i armerat betongrutverk,komma ifråga för bl a fönster med trådnätsarrnerat glas, föns-ter med galler- eller nätskydd samt fönster av plast.

:4312 Takfönster med > 600 lutning anses inte kunna beträdas ochgodtas därför utan särskilda skyddsanordningar.

:432 Schaktöppning i tak som inte är tillgänglig för allmänheten (t exljusbrunnar i allmänhet) omges med räcke eller annan skyddsan-ordning med en höjd av minst 50 cm.

:433 För allmänheten tillgängligt fönster som är så beläget att det kanbeträdas (t ex gårdsbjälklagsfönster) kringgärdas med räcke, omdet inte med betryggande säkerhet kan bära upp förekommandelaster. Räcket ges en höjd av minst 1,1 m.

:434 Fönster i bjälklag samt annat fönster förses, där så erfordras medhänsyn till belägenheten, med galler, nät e d som skydd mot åver-kan vid snöskottning, snöras eller nedfallande föremål.

:435 Galler, nät, lucka e d, som anbringas i öppning till ventilations-schakt, varustört o d på ställe där allmänheten har tillträde, utförsså att personlast och andra förekommande laster kan bäras uppmed betryggande säkerhet.

:4351 Beträffande anordning enligt ovan, placerad inom arbetslokal,se kap 77.

396

7 LOKALER OCH BYGGNADER

Kapitel

r.

Denna avdelning ger kompletterande bestämmelser utöver de ge-nerella bestämmelserna i avdelningar 2, 3 och h 5.Avdelningen är indelad i följande kapitel:

Kap 61 Rumshöjd Kap 71 Hotell62 Bredd på trappa och 72 Vårdanläggningar

trapplan m m 73 Skolor63 Mått för installations- 74 Samlingslokaler

enheter i hygienrum 75 Kontonlokaler64 Personalrum 76 Livsim delslokaler65 Pannrum ro m 77 Indu.stribyggnader66 Bränsleförråd 78 79 (Vakant)67 Garage och parke-

ringsplats på tomt-mark

68 69 (Vakant)

Aumshöjd

Bred spalt= bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt= råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.Kungl arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 47, "Kioskan-visningar"

:1 ALLMÄNT

:11

Rumshöjd räknas från golv till tak.

I detta kapitel angivna minimimått för rumshöjder får minskasmed högst 3 cm där byggnad uppförs med våningshöjd enligtsvensk standard (SIS 05 01 02).

Där undertak anordnas räknas rumshöjden normalt till un-dertaket. Där balkar, ventilationstrumrnor o d förekommer,

397

61:3

räknas rumshöjden till underkant av dessa, såvida inte derasinverkan på rumshöjden utan olägenhet kan godtas.

:12 Där tak i rum, t ex på inredd vind, helt eller delvis lutar,godtas att rumshöjden för del av rummet görs lägre än vadeljest föreskrivs. Rumshöjden bör inte understiga 2,10 m isådan del av rummet där arbetsplats avses att anordnas.

:13 Enligt arbetarskyddslagen § 10 skall i sluten arbetslokal finnastillräckligt luftutrymme, i regel uppgående till minst 10 m3för varje där stadigvarande sysselsatt arbetstagare. Är luftut-rymmet mindre än 15 m3 per arbetstagare erfordras fläktven-tilation. Se kap 36.

:2 RUMSHÖ JD I BOSTAD

:21 Allmänt

:22 Småhus

Bestämmelser om rumshöjd för bostadsrum i flerfamiljshusfinns i byggnadsstadgan § 47.

För boningsrum i småhus godtas en rumshöjd av 2,40 m.För övre våningen i lägenhet i två plan godtas i övre planeten lägre rumshöjd, varvid bör beaktas vad som anges i bygg-nadsstadgan § 47 sista stycket.

:23 Tvättstuga samt mangel- och strykrum

Till bostadshus hörande tvättstuga samt mangel- och strykrum ut-förs med en rumshöjd av minst 2,10 m.

:3 RUMSHÖ JD I ARBETSLOKAL

:31 Allmänt

Rumshöjden i arbetslokal väljs med hänsyn till verksamhetens artoch antalet i lokalen normalt sysselsatta personer samt möjlighe-ten att anordna erforderlig ventilation på godtagbart sätt.

:32 Kontorslokal

Kontorslokal utförs med en rumshöjd av minst 2,50 m.

:321 Större rumshöjd kan erfordras av ventilationstekniska skäl.

:33 Butikslokal

Butikslokal utförs med en rumshöjd av minst 2,70 m.

398

61:4

:331 För kiosker gäller Kungl arbetarskyddsstyrelsens anvisningarnr 47, "Kioskanvisningar".

:34 Industri- och hantverkslokal

Industri- och hantverkslokal utförs med en rumshöjd av minst2,70 m. 1 enstaka mindre arbetslokal för hantverk e d i källare el-ler i annat utrymme med golv under markplanet eller i småhusgodtas en rumshöjd av 2,40 m.

:35 Pannrum

Pannrum utförs med en rumshöjd av minst 2,40 m. 1 pannrum försmåhus är i regel en rumshöjd av 2,10 m godtagbar.

:351 I större värmeanläggning erfordras ofta större rumshöjd medhänsyn till värrnepannornas storlek samt behovet av utrym-me för anslutningsledningar med armatur samt för skötselm na, Beträffande erforderlig höjd över värmepannans över-sida se 65:3.

:36 Hissmaskinrum, brytskiverum och fiäktrum

Beträffande rumshöjd i hissmaskinrum och brytskiverum se 42:34.För beträdbart fläktrum gäller.42:34 i tillämpliga delar.

:4 RUMSHÖJD I SKOLLOKALER

Klassrum och därmed jämförligt rum för undervisning utförs meden rurnshöjd av minst 2,90 m. För andra lokaler i skolor gäller be-stämmelserna i detta kapitel i tillämpliga delar.

:5 RUMSHÖJD I PERSONALRUM

Personalrurn utförs med en rumshöjd av minst 2,40 m. I personal-matsalar görs dock rumshöjden minst 2,50 m.

:6 RUMSIIÖJD I GARAGEDen fria höjd (under balkar, ledningar o d) som i garageerfordras för person- och kombibilar är 2,10 m. För övrigagarage anpassas höjden efter de aktuella fordonens höjd.

399

400

Kapitel

62 Bredd på trappa och trapplan mm

Bred spalt = bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt = råd och anvisningar m m

: 0 INLEDNING

:0 1 H änvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

:02 BegreppsbestämningarMed trapp/opp avses en obruten rak eller svängd följd avtrappsteg mellan två trapplan.Med trapp/an avses överytan av bjälklagsparti till vilket trapp-lopp leder.Med vilplan avses sådant uppdelande trapplan mellan tvåtrapplopp från vilket ingång till rum eller lokal vanligen intefinns,

Med trappas bredd avses avståndet mellan trapplopps begräns-ningsväggar. Där trapplopp ej begränsas av vägg räknas trap-pas bredd till en tänkt vertikal yta (begränsningsyta) sombegränsar beträdbar del av trapploppet och till detta hörandedelar såsom vangstycke, räcke o d.

Med ett trapplans bredd avses avståndet från räcke, hissom-fattning, spindel eller vägg vid sidan av eller mellan trapp-lopp till motstående vägg eller avgränsande anordning såsomskyddsräcke vid friliggande trapplan.Med gånglinje avses en tänkt linje följande ledstång ellerräcke på ett avstånd av 0,30 m frän dessa längs trapploppetsomslutande yttre vägg eller begränsningsyta. (Vid vinkladtrappa följer gänglinjen en cirkelbåge runt hörnet). I trappaavsedd för möte finns även en inre gånglinje minst 0,75 nifrån ovan angivna ledstång eller räcke och följande dessa(dock minst 0,30 m från ledstång, räcke, vägg eller begräns-ningsyta på trapploppets inre sida).

Med stegbredd avses horisontellt avstånd mellan två angrän-sande planstegs framkanter. Stegbredden mäts i gånglinje omej annat anges. (Yttre gånglinje vid svängd trappa).Med steghöjd avses vertikalt avstånd mellan två angränsandeplansteg.

Nomenklatur i övrigt, se SIS 81 32 01

401

62:1

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

11 Tillämpningsområde

Bestämmelserna avser trappa som utgör den väsentliga utrym-ningsvägen från lägenhet eller utrymme där personer stadigva-rande vistas (huvudkommunikation).

:111 Föreskrivna mått är minimimått. Större bredd på trapploppkan erfordras för trappa avsedd att på kort tid samtidigt an-vändas av stor mängd personer (se :4 och :5).

:12 Rymlighet

Vid bedömning av erforderlig rymlighet hos trappa, trapplan, kor-ridor, förstuga, trapphall eller annat utrymme mellan lägenhet ochdet fria iakttas att möjlighet till bekväm bårtransport erhålls medstandardsjukbår (CSB 27). Detta krav gäller även utrymmen somleder till och från hiss avsedd för möbel- och bårtransport.

:121 Standardsjukbår (CSB 27) med bärare tar normalt ytan2,6 x 0,5 ra. Genom anpassning från bärares sida kan den dockvid trånga passager passera med visst besvär om ytan2,4 x 0,6 m kan föras fram i huvudsakligen horisontellt läge.Sjukbårens diagonalmått med utfällda handtag är 2,4 m.

:122 Vid byggnader med hiss är det önskvärt med hänsyn till rörel-sehindrade personer att förbindelse mellan hissen och det friautförs utan trappsteg. Om trappförbindelse inte kan undvikas,bör den helst utföras enligt anvisningar från SVCR,

:13 Trappas anordnande i allmänhet

Trappas lutning i gånglinje får inte ändras inom samma trapp-lopp.

På vardera sidan av trapplopp får vangstycke, sockel, räcke av nor-mal höjd, ledstång eller dylikt inkräkta med högst 0,10 m på trap-pans minsta bredd. Plansteg får vid trapplopps sida mot begräns-ningsvägg avslutas högst 0,05 ni från väggen och mot tänkt be-gränsningsyta högst 0,10 m från ytan.

Vid trapplan från vilket ingång till hiss eller lägenhet inte finns,får intill trapplanet gränsande steg inkräkta på trapplanets minstabredd med högst 0,10 m (fig 62 :13). Om framkomligheten inteminskas eller annan olägenhet uppstår, får därutöver kilformad delav trappsteg inkräkta på trapplanets bredd eller avskära trappla-nets hörn. Vid trapplan från vilket ingång till hiss eller lägenhet

402

Vld rakaitupp!app max 105'

0,10 m:

EN, o22

R =RÄCKELe= LEDSTÅNG

62:1

Fig 62:13 Trapplan vid trappa med kilformiga steg.

trans får under ovan angivna förutsättning kilformad del av steginkräkta på trapplanets minirnibredd med högst 0,10 m.

Enstaka trappsteg för att övervinna mindre höjdskillnad skall und-vikas. Där så inte kan ske markeras trappa omfattande ett eller tvåhöjdsteg med särskild belysning eller avvikande färg och med var-ningsanslag.

:131 Trapplopp räknas som rakt även om det innehåller kilformadesteg förutsatt att trapploppets begränsningar är raka och detavslutande stegets vinkel mot trapploppets riktning inte över-stiger 105° (se fig 62:13).

:132 Mindre höjdskillnad mellan olika delar av utrymningsväg el-ler mellan olika delar av en lokal bör normalt övervinnas medlutande plan med lutningen högst 1 : 12.

14 Räcken och ledstänger

Trapplopp eller trapplan som inte avgränsas av vägg eller anord-ning som ger motsvarande skydd förses med betryggande räcke.

Där trapplopp gränsar mot vägg eller motsvarande anordning upp-sätts ledstång med handledare.

I trappa avsedd för mötande gångfiler eller avsedd att medge fleragångfiler i samma riktning uppsätts ledstång eller motsvaranderäcke på trapploppets båda sidor.

I trappa inom eller utanför byggnad där trapplopp av funktionsskäl(utryrnningstrappa i skola, samlingslokal o d) görs bredare än 2,5 muppsätts räcke eller ledstångsanordning som uppdelar trapploppeti två eller flera parallella lopp. Sådant smalare trapplopp görs medminst 1,1 ni fri bredd mellan handledare.

403

62:2

Ledstång och räcke utförs så att risk inte föreligger att fastna medkläderna vid utrymning.

:141 Trappräcke utfört med höjd och täthet enligt byggnadssty-relsens meddelande 1964: 3 kan vanligen anses betryggande.

:142 Ledstång eller räcke bör åtminstone på trapplopps ena sidadras fram förbi (eller åt sidan) vid översta och nedersta ste-gets kant 0,3 m där trappas eller dörrars läge medger detta.Särskilt angeläget är att sådan förlängning sker vid överstasteget.

:143 Trappa som utförs med större bredd än 2,5 m av andra orsa-ker än funktionsskäl (monumentaltrappa, terrasstrappa o d)och som inte avses att samtidigt trafikeras av stort antal per-soner behöver vanligen inte delas upp i smalare parallellatrapplopp.

:144 Vid friliggande rak eller svängd trappa där trapploppsöpp-ning, spindelöppning eller öppning mot omslutande vägg ärså stor att störtningsrisk föreligger bör räckets skyddshöjd ökastill lägst 1,1 m eller eljest andra skyddsåtgärder vidtas.

:145 Handledaren på ledstång och räcke utformas lämpligen så attden medger säkert grepp för handen och stöd för armbågen.Sådan handledare bör ha rundat tvärsnitt med ett tvärmåttav ca 0,04 m.

:2 TRAPPA I BOSTADSHUS

:21 Trappas bredd

:211 Trappa inom lägenhetTrappa som förbinder två eller flera plan inom lägenhet utförs iregel med bredden minst 0,9 m.

Trappa svängd mer än 120 grader utförs med den större breddtransporter genom trappan kräver (vanligen ca 1,1 m).

:2111 Mindre trappbredd får godtas inom bostadslägenhet där samt-liga våningsplan som trappan förbinder har annan utrym-ningsväg (t ex s k ateljelägenhet där både det undre och detövre planet har dörrförbindelse till byggnadens trapphus).

:212 Trappa till en lägenhetRak trappa som leder till endast en ovanför bottenplanet belägenlägenhet utförs med minst 1,0 m bredd. Svängd trappa utförs i mot-svarande fall minst 1,1 m bred.

404

62:2

:213 Trappa till två eller flera lägenheter:2131 I byggnad med högst två våningar utförs rak trappa minst 1,1 rn

bred, svängd trappa minst 1,25 m bred.

:2132 I byggnad med mer än två våningar utförs rak trappa minst 1,20 Mbred, svängd trappa minst 1,25 m bred, eller den större breddtransport av sjukbår kräver med hänsyn till begränsande väggar,trappspindel eller räcke (vanligen minst 1,35 ni).

:2133 Finns hiss med golvyta av minst 1,0 X2,2 m som medger möbel-och bårtransport och som betjänar samma lägenheter som trap-pan, får trappa ges mindre bredd, dock lägst 0,9 m.

22 Trappas stegförhållanden och lutning

:221 AllmäntSteg ges vanligen sådana mått att summan av två steghöjderoch en stegbredd blir 0,58-0,64 ni, Vid låga steghöjder kanandra mått ifrågakomma (se fig 62:221). Trappor med steg-förhållanden inom de i figur 62:221 markerade ytorna I ochII kan anses godtagbara. De brantare förhållanden som angesav lägen inom ytan 1 bör endast användas undantagsvis ochvid korta trappor inom lägenhet.

STEGHÖJD (h)

h = 0,210,20

0,10

o,

13=0,24 b = 0,42

h = 0;16

h = 0,12

0,2 0,50

STEGBREDD (b)

UWE A: 2h + 6=0,64 InLIRJE E3: 2h +6=0,53 m

Fig 62:221 Lämpliga kombinationer av steghäjd och steg-bredd vid trappor.

I byggnad som huvudsakligen är avsedd för äldre personersåsom pensionärsbostäder o d eller för barn under skolåldernbör steghöjden göras 0,14-0,15 m.

:222 Trappa inom lägenhetTrappa mellan våningsplan med utrymmen där personer stadig-varande vistas (bostads- och arbetsrum) utförs med stegbreddenminst 0,22 rn och lutningen högst 40 grader.

405

62 :2

:223 Trappa till en eller flera lägenheter:2231 Stegbredd i gånglinje (vid svängd trappa dess yttre gånglinje) görs

minst 0,25 m. I inre gånglinje vid svängd trappa görs stegbreddenminst 0,16 m. Lutningen i inre gånglinje görs dock högst 45 gradervid våningshöjden 2,70 m och därunder. Vid våningshöjden 2,80 rnfår lutningen göras i motsvarande grad större (högst 46,1 grader).

:2232 Vid trappa som avses i :2133 får stegbredd i gånglinje göras lägst0,23 ni. Vid svängd trappa skall dessutom stegbredden 0,35 mfrån trappspindel eller trappans inre begränsningsyta vara lägst0,16 m under förutsättning att steghöjden görs högst 0,18 m.

:23 Trapplans bredd m mTrapplan vid trappor enligt :211 och :212 utförs med bredd minstlika trappans bredd.Trapplan vid trappa enligt :213 utförs med en bredd av minst1,3 m. Där mindre trappbredd medges enligt :2133 (vid möbel-och bårhiss) får även trapplanets bredd minskas dock lägst tillsamma bredd som trappan under förutsättning att dörr in tilltrapphuset från förstuga eller korridor inte inkräktar på trappanseller trapplanets fria bredd vid utryrnning från ovanförliggandevåningar. Trapplan eller förstuga vid sidan av rakt trapplopp gesbredden minst 1,3 m där ingång till lägenhet finns från trapplanet.

:231 Trapplan framför trapplopp förlängs vid vissa planlösningaråt sidorna utanför området framför trappan så att förstugaeller korridor uppkommer. Dessa sidoutryrnmen kan krävastörre bredd än trapplanet. Bredden bestäms av längden åtsidan från trappan, dörrarnas placering och möjligheten atttransportera bårar och möbler genom lägenhetsdörrarna. Ok-ningen av bredden med 0,2 m bör ske om sidoavståndet fråntrappan är över 1,0 m. Om avståndet är stort och lägenhets-dörrarna placerade så att möbler och bårar förs ut i korrido-ren vinkelrätt mot dess längdriktning är det nödvändigt meden bredd av minst 1,7 m för att medge obehindrad transport.

:24 Trappa och trapplan till källare eller vindTrappa och trapplan i trappförbindelse till källare eller vind medenbart vindskontor o d får ges mindre bredd än ovan sagts dockminst 0,90 m (i en- och tvåfamiljshus 0,80 m) om den ändock harerforderlig rymlighet för det ändamål trappförbindelsen avser attbetjäna. Vid sådant medgivande beaktas att erforderlig bredd bi-behålles för trappa som ingår i förbindelseväg från lägenheten tillskyddsrum.

406

62:3

:25 Fri höjd i trappaI trappa till två eller flera lägenheter skall den fria höjden mättlodrätt mellan stegframkant och ovanförvarande byggnadsdel ellerinredningsdetalj vara minst 2,1 m.

:3 TRAPPA I BYGGNAD FÖR BUTIKS-, KONTORS- OCHHANTVERKSÄNDAMÅL SAMT I INDUSTRI-BYGGNAD

:31 Trappas breddI byggnad för butiks-, kontors- och hantverksändardål samt i in-dustribyggnad bestäms trappas bredd så att en fri bredd mellantrapplopps väggar eller begränsningsytor av 1,0 m svarar mot150 personer hänvisade till att samtidigt begagna trappan vidutrymning av byggnaden, dock lägst de bredder som anges itabell 62:3.

Tabell 62:3 Trappas bredd.

Byggnadstyp Raktrappa

Svängdtrappa

Trapplan

rn

Byggnad medhögst två våningarmer än två våningar

1,11,2

1,251,35

1,31,3

:311 Trappa till enstaka rum eller avsedd som förbindelseväg förenstaka personer mellan olika våningsplan inom ett företag fårgöras smalare, dock lägst 0,8 m.

:312 Transport av varor i trappa kan kräva större bredder än vadsom anges i tab 62 3.

:32 Trappas stegförhållandenTrappa avsedd att samtidigt begagnas av stort antal personer geslika stegförhållanden som trappa vid samlingslokal (se :42). Övri-ga trappor ges lägst stegbredden 0,25 m och högst steghöjden0,18 m. Trappor som avses i :311 samt maskintrappor o d gesstegförhållanden betingade av användningen.

407

62:4

:4 TRAPPA I BYGGNAD INRYMMANDESAMLINGSLOKAL

Se även kap 74.

:41 Trappas breddTrappa i utryrnningsväg från samlingssal görs minst 1,20 m bred.Erforderlig bredd beräknas så att 1,0 m svarar mot högst 150 per-soner hänvisade att utnyttja utrymningstrappan. Där ledstängeroch räcken minskar trappans fria bredd mer än 0,1 m på någonav sidorna, ökas trappbredden med det mått som överstiger 0,1m. Vad här sägs om trappa skall även gälla för bredd på trapp-plan, vilplan och förstuga. Trappa från loge för högst 10 perso-ner eller från i annat plan liggande lokal med högst 40 m2 ytafår utan hinder av ovanstående bestämmelse göras smalare än1,20 m dock skall bredden vara minst 1,0 m vid rak trappa och1,1 m vid svängd trappa.

:42 Trappas stegförhållanden

Trappas lutning görs så att steghöjden högst blir 0,18 m och steg-bredden minst 0,28 m mätt i trappas gånglinje (vid svängd trappadess yttre gånglinje).

Vid svängd trappa skall stegbredden 0,35 M från trappspindeleller trappans inre begränsningsyta vara minst 0,20 m.

:5 1RAPPA I SKOLA

:51 Trappas breddI skola ges trappa och trapplan en bredd motsvarande 1,0 m per100 elever, dock minst 1,45 m.

Trappa med mer än 16 steghöjder uppdelas i två eller flera trapp-lopp med vilplan med minst samma bredd som trapploppet. Omtrappan därvid inte ändrar riktning skall vilplanet särskilt markerasgenom belysning, målning av väggar med avvikande färg eller påannat godtagbart sätt.

:511 Trappa som inte avses för utrymning från klassrums- eller äm-nesrumsavdelningar får göras smalare, t ex trappa från omkläd-ningsrum till gymnastiksal, dock inte smalare än 1,20 m.

:512 Trappa avsedd som förbindelseväg för personal eller enstaka per-soner mellan olika våningsplan får göras smalare, dock lägst 0,8 m.

408

62:6

:52 Trappas stegförhållanden

Trappsteg ges steghöjden högst 0,18 m och stegbredden lägst0,25 m.

:6 TRAPPA I HOTELL

Se även kap 71.

:61 Trappas och trapplans breddTrappas och trapplans bredd bestäms enligt :213 och :23 dock fårinte bredden på en av trapporna minskas så som sägs i :2133. Förmindre hotell i byggnader med högst två våningar bestäms trappasbredd enligt :212 om i övre planet finns högst fem gästrum avseddaför högst tio gäster.

:62 Trappans stegförhållandenTrappsteg i utrymningstrappa ges steghöjden högst 0,18 m och steg-bredden lägst 0,25 m - högst 0,40 m mätt i trappans gånglinje.I svängd itrappa skall stegbredden 0,35 m från trappspindel ellertrappans inre begränsningsyta vara minst 0,16 m.

409

410

EJapitel

3 Mått för installationsenheter i hygienrumBred spalt, bindande föreakrifter jämlikt 76 § 1 mom BS

Smal spalt = råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

:02 BegreppsbestärrmingarHygienrurn (Sanitärutrymmen) omfattar:

Tvättrum: Rum i vilket tvättställ installeras men intewc-stol, annan klosett, badkar eller dusch.

Klosettrurn: Rum i vilket torrklosett, wc-stol, kemiskklosett eller elektrisk klosett installeras men inte bad-kar eller dusch.Wc-rurri: Klosettrum i vilket wc-stol installeras meninte badkar eller dusch.Badrum: Rum i vilket badkar installeras.Duschrum: Rum i vilket dusch installeras men intebadkar.Klädtwittrum Rum för tvätt i bostad.

:1 ALLMÄNT

Badrum, klosettrurn och övriga hygienrurn ges sådana mått att dekan användas för avsett ändamål på ett från hygienisk synpunkttillfredsställande sätt.

:11 Hygienrum, som medger inplacering av installationsenheterenligt :2-:4 anses normalt fylla de krav som kan ställas en-ligt :1,Anvisningarna :2 och :3 avser nybyggnad av bostäder, and-ra enskilda lokaler och i tillämpliga delar även allmänna lo-kaler för personer med normal rörelseförmåga. Vid ombygg-nad kan enstaka mindre mått anses godtagbara. I bostäder av-sedda att användas kortare tid eller av enbart ungdomar kanhygien= med mindre mått än de som anges i :2 och :3godtas, exempelvis i hotell, studentbostäder och liknande.Anvisningarna :4 avser rullstolsbundna personer.

411

63:1

:12 Figurerna i :2-:4 visar måttexempel på installationsenhe-ter i delar av rum. Vissa figurer kan utgöra hela rum, menanger endast av installationsenheterna betingat utrymmesbe-hov. Ledningsdragning, placering av golvbrunn, dörrslagning,handdukstork eller liknande kan öka utrymmesbehovet.

:13 Följande installationsenheter förekommer:

LI

TM

TM TM

11E

tvättställ

handtvättställ

tvättställ, stor modell

wc-stol

bieM

badkar

dusch

tvättlåda

tvättbänk

frontmatad tvättmaskin

toppmatad tvättmaskin medvertikal centrifug

torktumlare

TStorkskåp

: 14 Skalor i figurerna är 1: 50 och 1: 100.

412

63:2

INSTALLATIONSENHETER I TVÄTTRUM, WC-RUM,BADRUM OCH DUSCHRUM

:21 Tvättställ med kombinationer

a 0,45 0,9

Fig 63 :21a Tvättställ 0,60 X 0,45 m. Fig b Två tvättställ.

:22 Wc-stol med kombinationer 1,5(1,4) x X

Fig 63 :22 a Wc-stol 0,40 x 0,70 m.Fig b-i wc-stol och tvättställ. Mått inomparentes avser tvättställ med rundad p/anform.

:23 Handtvättställ med kombinationer

x X y Y

d 0,4 '1,0 1,35 1,8

e 0,5 1,0 1,15 1,6

f 0,6 1,0 1,05 1,5

9 0,7 1,1 0,95 1,4

h 0,8 1,2 0,85 1,3

i 1,1 1,5 0,45 1,2

Wc-rum som inte är avsett för kroppsvård förses med minsthandtvättställ.

Fig 63:23a Handtvättställ 0,50x0,35 rn. Fig b-d Handtvättställ och wc-stol.

413

63:2

:24 Bide med kombinationer0,4 0,8*a

0,5-0,6

0,0 c

10,7-0,8 __ ,,.,_,..,..-,, ..,\,,'71

1, .';' .''' , ,

,,,,',.:,;:,\ 0\,\:, 1,

Fig 63 :24 a Bidd 0,40 x0,65 rn. Avståndet-Mellan framkant och vägg bakombiddn görs minst 0,70 rn (helst 0,80 rn), Fig b-e Bidd dch tvättställ .

1,9

Fig 63:24 f-i Bia och wc-stol.

:25 Badkar med kombinationer

Vid badkar görs mått till karm lämpligen 0,05 m större änbadkarets mått för att Medge plats för dörrfoder.Installationsenhet eller installationsenhet och ledningsutrym-nie sammantagna bör inte blockera badkars långsida mer änatt minst 0,70 m fri langsida erhålles.

0,7

a BK 0,05 (minst 1,6 ) b BK1 + 0,05 c

BKL -1- 0,8

Fig 63 :25 a Badkar 1,60x0,70 rn. Kortare badkarförekommer i specialbostäder. BKL badkarslängd.Fig b-d Badkar och tvättställ.

414

.5

0;

,

BKL + 0,05

1,9

Fig 63 :25 e-h Badkar och wc-stol eller bidd.

:26 Duschplats red kömbinationer

0,9 :TT:

0,8 0,9

1,3

Fig 63 ;26 a Duschplats 0,80 x0,80 in. På tre sidor fastavskärnzad duschplats görs 0,90 x0,80 m, slutet dusch-utrymme 0,90 x0,90 m. Fig b Duschplais med fastskärm. Fig c-e Duschplats och tvättställ.

T _

Nsk`k

N1,9 ZO"

0,9

2 1,3

Fig 63;26 f-i Duschplats och wc-stol eller bidé..

BKL 0,05.

Fig 63 :26 L k Duschplats och badkar. 415

63:3

:3 INSTALLATIONSENHETER 1 KLÄDTVÄTTRUMBOSTAD

Under :3 angivna mått mellan installationsvägg och motstå-ende vägg kan minskas 0,20 rn under förutsättning att tvätt-utrustningens längd sammanlagt inte överstiger 1,20 m.Vid tvättbänk, tvättmaskin, torkskåp och torktumlare görsmått till karm lämpligen 0,05 m större än installationsenhe-tens mått för att medge plats för dörrfoder.

:31 Tvättlåda med kombinationer

0,4

1,5

1,5

213111

7,5

Fig 63:31 a Tvättlåda 040xX 0,40 m.Fig b, c Tvättlåda och tvbitt-ställ.Fig d-f Tvättlåda och badkar.

:32 Tvättbänk

0,6

LO 1,2.

0,6

b

2 0

1,5

1,2

\\: , \,

1,7 :\ ,:,,, -, : 1,7

1,5

BKL + 0,05

Fig 63 :32 a Tvättbänk 1,00x0,60 m. Avståndet mellan tvätthons mittoch vägg eller högskåp görs minst 0,40 m. Fig b Tvättbänk 420 X 0,60 m.

416

:33 Tvättmaskin med kombinationer. Torktumlare

0,6

d

2 0 \

63:3

Fig 63:33 a, b Frontmatad tvättmaskin 0,60x0,60 m eller 0,70x0,60 m.Torktumlare 0,60 x0,60 m eller 0,70 x0,60 m. Med hänsyn till koppling,och service rekommenderas större breddmått än 0,60 m. Fig c Toppmatadtvättmaskin med vertikal centrifug 1,00x0,50 rn eller 1,00x0,60 rn.

e

1,4 1,5

0,3I

IKL + 0,05 g IKL ± 0,7

Fig 63:33 å, e Tvättmaskin och tvättställ. Fig f, g Tvättmaskin och badkar.

:34 Torkskåp

0,6

Fig 63 :34 Torkskåp 0,60 X0,60 m.

417

14 - BABS 1967

63:4

:4 INSTALLATIONSENHETER I WC-RUM, BADRUMOCH DUSCHRUM FÖR RULLSTOLSBUNDNAPERSONER

För wc-stol och badkar gäller under :2 angivna mått. Rullsto-lens mått och svängradie bestämmer erforderliga friytor.

:41 Tvättställ, stor modell, med kombinationer

0,45 7,0

7

1,7

1,25

Fig 63 :41a Tvättställ 0,70 x0,50 m. Fig b, c Tvättställ och wc-stol. .

Fig 63 :41 d Tvättställ, wc-stol och badkar.

Fig 63:41 e Tvättställ, wc-stol och duschplats.

418

Kapitel

64 Personalrum

Bred spalt= bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt = råd och anvisningar m rn

:0 INLEDNING

:01 Hänvisningar

Kapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

Arbetarskyddslagen SFS 1949:1.Arbetarskyddskungörelsen SFS 1949:208.Kungl arbetarskyddsstyrelsens personalrumsanvisningar (nr23/1958), 23:1, 23:2 och 23:3.Arbetarskyddsnämndens handbok "Personalrum" 1965.

:02 Begreppsbestämningar

Med personalrum förstås i detta kapitel särskilt upplåtnaklädrum, tvättrum, torkrum, matrum, klosettrum etc för ar-betstagare vid permanenta arbetsställen som omfattas avarbetarskyddslagen.

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

:11 Allmänt

:111

Tvättrum, klädrum och klosettrum anordnas i regel skilda för mänoch kvinnor. Vid mindre arbetställen där arbetstagare med hän-syn till arbetets art inte behöver ha särskilda arbetskläder ellerdär dessa utgörs endast av skyddsrockar får klädrum och tvätt-rum anordnas gemensamt för män och kvinnor. Klosettrum för-ses därvid med förrum.

Golv, väggar och inredning bör utföras så att de tål ren-göring med fuktiga rengöringsmedel och, där så erfordras,spolning med vatten, varvid golvet ges lutning mot golvbrunn.Golvbeläggning bör ge erforderlig säkerhet mot halkning.

:12 Personalrums läge

Personalrum förläggs så att användningen i görligaste mån un-derlättas.

419

64:1

:121 Där arbetet bedrivs inomhus bör klädrum och tvättrum gesinvändig förbindelse med arbetslokalen. Är klädmal och ar-betslokal förlagda i skilda byggnader med utvändig förbin-delse bör utrymme för upphängning av ytterkläder anordnasintill arbetslokalen.

:122 Från personalrum avsedda för större antal personer mer än50 arbetstagare) bör anordnas minst två utgångar till ut-rymningsväg.

Klädrurn och tvättrum avsedda att samtidigt användas avett större antal personer förses lämpligen med skilda in- ochutgångar för att underlätta tillträde och utrymning.

:13 Fönster

Matrum förses där så är möjligt med öppningsbart fönster motdet fria.

:131 Även överliggningsrum och liknande förses lämpligen medfönster.

:2 KLÄDRUM

:21 Allmänt

För omklädning och för förvaring av gång- och arbetskläder an-ordnas särskilt klädrum. Klädrurn skyddas i mån av behov förinsyn. Vid arbetsställen där arbetstagare med hänsyn till arbetetsart inte behöver särskilda arbetskläder får klädrum utgöras avvanligt kapprum.

: 211 Vid obetydligt smutsande arbete kan anordning för förva-ring av gångkläder (ytterkläder) lämpligen utgöras av kapp-hylla eller klädskåp.Vid smutsande och dammande arbete bör i klädrummet finnastillgång till anordning med skilda utrymmen för förvaring avarbetskläder och gångkläder för varje arbetstagare.Vid starkt smutsande, dammande eller svettdrivande arbeteeller där hygieniska skäl eljest föranleder därtill bör skildaklädrum anordnas för gångkläder respektive arbetskläder såförlagda att tvättrum passeras på väg från det ena klädrum-met till det andra.Om på arbetsplats förekommer såväl smutsande som obetyd-ligt smutsande arbete är det tillrådligt att ordna särskilt kläd-rum för personal med smutsande arbete.

:22 Utrymmesbehov

Klädrum ges sådan yta och sådana måttförhållanden att tillfreds-ställande inredning kan anordnas i rummet.

420

:221

64:3

Anordningar för klädförvaring och fria ytor kring dessagörs lämpligen med minst de mått som framgår av figu-rerna 64:221a och 64:221b.

:23 Torkskåp, torkrum eller torkanordningar

Där på grund av arbetets art arbetskläder eller skodon blirfuktiga eller våta bör i erforderlig utsträckning anordnastorkskåp eller torkrum i nära anslutning till klädrummet,Där så erfordras anordnas motsvarande anordning för tork-ningsvärme under klädförvaringsanordning.

:3 TVÄTTRUM OCH TVÄTTANORDNINGAR

:31 Allmänt

1 omedelbar anslutning till klädrum anordnas tvättrum. Vid obe-tydligt smutsande arbete får tvättanordning placeras i klädrum.Tvättrum utförs skyddat för insyn.

:32 Tvättställ, tvättränna o d

Vid föga smutsande arbete anordnas minst en tvättplats för varjepåbörjat 10-tal arbetstagare hänvisade till tvättplatserna. Vidsmutsande arbete anordnas minst en tvättplats för varje påbörjat5-tal arbetstagare hänvisade till tvättplatserna ifråga. Vid starktsmutsande arbete eller vid arbete med hälsofarligt eller starktillaluktande ämne ökas antalet tvättplatser ytterligare. I sådantfall får även dusch räknas som tvättplats.

:321 Med tvättplats avses tvättställ eller enskilt tappställe vidtvättanordning.Lämpliga utrymmen för tvättanordning framgår av figurerna64:221 a och 64:221 b.Utrymmesbehov vid separata tvättrum se 63:2.

Där fottvättning erfordras på grund av arbetets art ochövriga tvättanordningar inte erbjuder tillfredsställande möj-ligheter därtill bör särskild anordning för fottvätt finnas.

:33 Dusch

Där de hygieniska kraven är särskilt stora eller där starkt smuts-sande arbete, svettdrivande arbete eller arbete med hälsofarligteller starkt illaluktande änme förekommer anordnas dusch.

Där duschning beräknas förekomma regelbundet anordnas du-schar så att ej mer än 20 personer hänvisas till samma dusch.

421

64:3

310 270

7-70 -7-70- 70 7-70210 i 100

Fig 64:221 a Erforderliga fria utrymmen vid klädskåpoch tvättränna.

330 280

0 80 .4. 70 -*-80 -or-70-0.40m 40230 190

IITJ2O-25bC

mPstt i centimeter

Fig 64:221 b Erforderliga fria utrymmen vid klädställningoch tvättränna.

422

:331

64:4

Duschplats bör avskärmas i erforderlig utsträckning. Dusch-plats med fast avskärmning på tre sidor görs lämpligen minst0,9 x0,8 m. Dusch för kvinnor förses lämpligen med omkläd-ningshytt med måtten minst 0,9x 0,9 in. Även i andra fall änsom sägs i :33 anordnas lämpligen dusch till tvättrum ochklädrurn. Se även 63:26 och 63:27.

:4 MATRUM

:41

Matrum för personal ges sådan yta och sådana måttförhållan-den att erforderlig inredning ryms för det antal arbetstagaresom hänvisas att använda matrummet

Största antalet personer som samtidigt begagnar matrummet,beror på lokala förhållanden och på utspisningssättet. Därmatrum anordnas för självservering vid utlämningsdisk be-räknas erforderlig köplats så anordnad att trängsel och kor-sande trafik undviks. Lämpliga mått för bord, gångar m mi matrum framgår av fig 64:41.

mått i centimeter

Fig 64:41 Lämpliga mått för bord, gångar m m i matrum.

423

64:5

:5 KLOSETTRUM

:51 Antal och storlekFör såväl män som kvinnor anordnas klosetter till ett antal avminst en för varje påbörjat 15-tal arbetstagare. Där i sambandmed klosetter särskild urinoar finns får antalet klosetter för mänminskas till en för varje påbörjat 20-tal manliga arbetstagare.

:511 Vid företag där verksamheten är av smutsande art så attsärskilda arbetskläder används bör klosettrum med tvättställgöras minst 0,9 x 1,5 m eller 1,2 x 1,2 ni och klosettrumutan tvättställ minst 0,9x 1,2 in. Vid obetydligt smutsandearbete godtas klosettrum med sådana mått att utrustningerhåller erforderliga mått enligt 63:2.

:52 Placering

Klosettrum avskiljs från arbetslokal och skyddas för insyn. Därflera klosetter anordnas intill varandra, uppställs varje klosetti eget avskilt utrymme. Dörr till klosettrum eller enskild klosettgörs låsbar och förses med anordning för upptagetrnarkering.

53 Tvättplatseller intill klosettrurn och urinoar anordnas tvättplats.

:54 Förrum

Där så erfordras av hygieniska skäl, såsom vid livsmedels- ochläkemedelsindustrier, anordnas förrum mellan arbetslokal ochklosettrum eller urinoar likaså mellan matrum och klosettrumeller urinoar.

424

Kapitel

65 PaImrum m mBred spalt=bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BS

Smal spalt = råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar rn ris .

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Pannrum eller annat utrymme med uppvärmningsanordning an-ordnas så att brandfara eller sanitär olägenhet ej uppkommer ochså att risk för olycksfall i möjlig mån undgås. Dessa krav ansesuppfyllda, om utrymme med uppvärmningsanordning anordnas en-ligt :2 - :4.

:11 Beträffande uppvärmningsanordning inom lokal där explosivdamm-luftblandning kan förekomma hänvisas till Kungl arbe-tarskyddsstyrelsens anvisningar nr 65 angående förebyggandeav dammexplosioner.

I övrigt hänvisas i tillämpliga delar till av Arbetarskyddsstyrel-sen godkända "Normer för ångpannors utförande, registrering,besiktning m m" samt "Normer för varmvattenpanneanlägg-ningar", utgivna av Tryckkärlskornmissionen vid Ingenjörsve-tenskapsakademien under beteckningen "Angpannenormer"resp "Varmvattenpannenormer". Motsvarade normer för låg-trycksångpannor är under utarbetande.

:2 UTRYMME MED ELEKTRISK UPPVÄRMNINGS-ANORDNING

För i kokskåp anordnad elektrisk kokplatta med en effekt avsammanlagt högst 3 000 W anses i :1 angivna krav uppfylldaunder följande förutsättningar :a) Skåpdjupet är minst 0,6 m och eventuellt överskåp har

sin undersida minst 0,55 m över skåpets arbetsbänk.b) överskåps undersida samt kokskåpets insidor förses med

tändskyddande beklädnad med ytskikt av klass I.c) Kokplattan anordnas så, att den elektriska strömmen au-

tomatiskt bryts då dörrarna till kokskåpet stängs.

425

14. - BABS 1967

65:3

:3 UTRYMME MED ELDSTAD FÖR FAST ELLERFLYTANDE BRÄNSLE

:31 Allmänt

För skötsel och rensning av värmepanna med tillhörande förbindel-sekanal, rökkanal, eldningsapparat och andra anordningar i an-slutning till pannan skall finnas erforderliga avstånd från eldstads-öppning, renslucka o d till vägg, tak eller arbetshindrande anord-ning. Vid värmepanna med en tillförd väimeeffekt av högst 50 000kcal/h godtas att erforderligt utrymme för skötsel och rensning er-hålls genom dörröppning.Beträffande skydd mot överhettning av brännbar byggnadsdel, sekap 44 och 45.

:311 Vad ovan sägs uppfylls i regel om följande fria avständ tillvägg, tak eller annat hinder iakttas, varvid förutsätts minst0,5 m bred passage för åtkomst till renslucka :

från eldstadsöppning förvärmepanna med en tillfördvärmeeffekt av högst 50 000kcal/hfrån eldstadsöppning förvärmepanna med en tillfördvärmeeffekt av mer än50 000 kcal/hfrån renslucka på rak för-bindelsekanalfrån renslucka på annan änrak förbindelsekanalfrån renslucka för rensningav horisontell kanal i pan-nafrån renslucka för rensningav vertikal kanal i panna

förbränningskammarensdjup, mätt vinkelrätt motöppningen, dock minst 1,0

förbränningskammarensdjup, mätt vinkelrätt motöppningen, ökat med 0,5

1,0 m, mätt vinkelrätt motkanalens riktning1,0 m, mätt i kanalens hu-vudriktninglängden av rensad kanal,dock minst 1,0 m i kanalensriktninghöjden av rensad kanal,dock minst 1,3 rn

Erforderlig storlek av pannrum är även beroende av de an-ordningar som erfordras för värmeanläggningens drift, t extransportanordningar för bränsle, eldningsapparat, tillbehörtill eldningsapparat, rökgasfläkt, stoftavskiljare, rörledningar,avstängningsventiler, armatur, cirkulationspump, eventuellseparat varmvattenberedare, förbindelsekanal (gnistkam-mare), skorsten o d. Det bör observeras att särskilt utrymmekan erfordras för framsvängning av oljeeldningsaggregat vidskötsel och rensning. För att erhålla lämplig utformning avpannrummet bör dessa synpunkter beaktas vid projekteringenav anläggningen.

:312 Enligt "Normer för varmvattenpanneanläggningar" (jfr :11)skall pannor anslutna till slutet system med drifttemperaturöver 150° C eller drifttryck över 4 atö underkastas regelbundet

426

65:3

återkommande revisionsbesiktningar omfattande bl a in- ochutvändig undersökning. Med hänsyn härtill är det nödvändigtatt de inte uppställs i block eller nära vägg, Där så erfordrasförses varmvattenpanneanläggning med ändamålsenliga platt-formar, skyddsräcken och lejdare med ledstänger.

:313 Det bör observeras att reglerna i 45:5 förutsätter, att utrym-me finns för framtransport och eldning med avsett inhemsktbränsle.

:32 Utrymme med annan mindre eldstad än värmepanna

Vad som under :333 sägs om utrymme med mindre varm-vattenpanna i byggnads förrådsdel gäller även vid annan mindreeldstad i sådant utrymme; för öppen spis eller annan mindre eld-stad i s k gillestuga sarnt för kamin i bastu är det dock tillfyllest omreglerna i kap 45 i tillämpliga delar iakttas.

:33 Utrynune med varmvattenpanna med en tillförd värmeeffekt avhögst 50 000 kcal/h (mindre varmvattenpanna)

:331 AllmäntVarmvattenpanna med en tillförd värmeeffekt av högst 50 000kcal/h får uppställas i a) särskilt avstängbart pannrum (se :332),b) i kommunikationsutrymme, förråd o d inom byggnads förrådsdel(se :333) eller c) i kök, hall, tvättrum o d inom byggnads bostads-del (se :334).Där pannan inte ställs upp i särskilt för pannans skötsel avsett ochavstängbart pannrum, skyddas pannan med tillhörande anordning-ar mot skador på grund av verksamhet i pannans närhet.

:332 Särskilt avstängbart pannrumSärskilt avstängbart pannrum för mindre varmvattenpanna avskiljsi lägst brandteknisk klass B 15 från byggnaden i övrigt, varjämteväggar och tak av brännbart material förses med tändskyddandebeklädnad med ytskikt av klass I. Golvbeläggning utförs av minst50 mm betong, tegel eller på annat för ändamålet godkänt sätt.

:3321 Enligt 36:91 får tilluft för pannrum med mindre varmvatten-panna tillföras från angränsande källare. Ovan angivna kravpå avskiljande i lägst klass B 15 gäller i sådant fall ej endastpannrummet utan även den del av källaren som sätts i öppenförbindelse med pannrummet.

:333 Utrymme i byggnads förrådsdelKommunikationsutrymme, förråd ed med mindre varmvattenpan-na inom byggnads källare eller inom förrådsdel i byggnads botten-

427

65:3

våning avskiljs i lägst brandteknisk klass B 15 från byggnaden i öv-rigt samt anordnas så att uppkomst och spridning av brand undviks,såvida varmvattenpannan inte är så utförd att den i sig själv gererforderligt brandskydd.

:3331 Uppkomst och spridning av brand anses tillfredsställande före-byggda, om följande åtgärder vidtas :Vägg av brännbart material förses bakom pannan, mot pan-nans sidor och i övrigt åt vardera hållet från denna intill ettavstånd av 1 m med tändskyddande beklädnad med ytskikt avklass I. Detsamma gäller för tak av brännbart material ovanoch utefter de väggytor, för vilka ovannämnda beklädnad er-fordras, intill en bredd av minst 1 m framför pannan. Golvbe-läggning inom motsvarande område utförs av betong, te-gel eller annat för ändamålet godkänt material.

:3332 Varmvattenpanna som är för ändamålet typgodkänd enligt45 :21 anses i sig själv ge erforderligt brandskydd under för-utsättning att vad som sägs i :3321 iakttas.

:334 Utrymme i byggnads bostadsdelI kök, hall, tvättrum e d i byggnads bostadsdel får mindre varmvat-tenpanna för oljeeldning anordnas endast om särskilt påvisas attdensamma ej orsakar sanitär olägenhet.

:3341 Vad här ovan sägs anses uppfyllt beträffande varmvattenpan-na som är för ändamålet typgodkänd enligt 45 :21. Samma gäl-ler eldningsapparat för oljeeldning som installeras i befintligvarmvattenpanna för fast bränsle. Eldstadsplan se 45 :25.

:34 Utrymme med varmvattenpanna med en tillförd värmeeffekt avmer än 50 000 kcal/h (större varmvattenpanna)

:341 Anordnande av utrymningsvägarPannrum med fast inredda uppehållsplatser på fler än ett plan för-ses med utgång till utrymningsväg från varje sådant plan.

:342 Pannrum i brandsäker byggnadbyggnad som skall vara brandsäker uppställs större vannvate

panna i särskilt för pannans skötsel avsett pannrum, utKitbrandsäkert rum.

:343 Pannrum i annan än brandsäker byggnadI byggnad som ej behöver vara brandsäker uppställs större varm-vattenpanna i särskilt för pannans skötsel avsett pannrum, utförtsom brandhärdigt rum. Golvbeläggning utförs av minst 50 mm be-tong eller tegel eller på annat för ändamålet godkänt sätt.

428

65:3

:35 Utrymme med varmluftpanna

Bestämmelserna i detta avsnitt gäller endast för varmluftpanna somvid maximal effekt normalt inte ger högre temperatur på den ut-gående varmluften än 80° C. Ifråga ont annan varmluftpanna er-fordras särskild utredning för att påvisa, att de allmänna kravenenligt :1 tillgodoses.

:351 AllmäntDär varmluftpanna anordnas för uppvärnming av lokaler inom enoch samma brandcell, gäller för utrymme där pannan uppställsbestämmelserna i :31 och :352 - :353. Vid uppvärmning av loka-ler inom fler än en brandcell med vamiluft från samma varrnluft-panna erfordras dessutom, att pannan anordnas i särskilt pannrumantingen med separata kanaler för varmluft (och eventuellt före-kommande återluft) till varje ansluten brandcell eller med gemen-samma sådana kanaler, varvid brandsektionering av kanalerna an-ordnas, där dessa genombryter brandcellsbegränsande byggnads-del.Utöver vad som föreskrivs i kap 36 utförs kanalvägg till såväl till-lufts- som återluftskanal inom pannrum i lägst brandteknisk klassA 30.Där särskilt pannrum anordnas för varmluftpanna får varken till-luft eller återluft tas från pannrummet. Pannrum utförs enligt :332om den till pannan tillförda värmeeffekten är högst 50 000 kcal/h, iannat fall utförs pannrummet enligt :34.

:3511 Brandspjäll i varmlufts- eller återluftskanal utförs lämpligenenligt SIS 82 72 02 med den ändringen att avstängning bör skevid en temperatur av lägst 110°C.Användning av återluft, se kap 36.

:352 Industri- eller hantverkslokalLokal som är explosionsfarligt rum får inte anordnas för uppvärm-ning med varmluft från varmluftpanna och ej heller får återluft tillvarmluftpanna tas från sådan lokal; dock får sprutmålningsrumuppvärmas med varmluft från varmluftpanna under förutsättningatt betryggande åtgärder vidtas mot uppkomst och spridning avbrand.Lokal som är brandfarligt rum får anordnas för uppvärmning medvarmluft från varmluftpanna endast under förutsättning att pan-nan är placerad i särskilt pannrum och att återluft inte återförs tillpannrummet eller pannan.

429

65:3

Garage, servicestation, bilverkstad eller därmed jämförlig lokal,som inte är explosionsfarligt rurn och som är avskilt i lägst brand-teknisk klass B 30 från annan lokal, får anordnas för uppvärnmingmed varmluft från varmluftpanna under förutsättning att återlufti förekommande fall tas från minst 2 m höjd över golvet i lokalensamt att pannan placeras antingen inom ifrågavarande lokal, var-vid förbränningsluft tillförs eldstaden direkt från det fria genomsärskild kanal, eller i särskilt pannrum, som inte står i öppen förbin-delse med lokalen.Annan industri- eller hantverkslokal än här ovan avses får anordnasför uppvärmning med varmluft från panna placerad inom ifråga-varande lokal.

:3521 I första stycket avsedd åtgärd kan exempelvis vara att varm-luft inte blåses direkt in i sprutmålningsrummet, utan tas somöverluft från sådan angränsande lokal, som ej är brandfarligteller explosionsfarligt rum.

:3522 Definition av explosionsfarligt eller brandfarligt rum, se avKungl kommerskollegium utfärdade elektriska säkerhetsföre-skrifter (KFS nr 8/1960).

:353 Annan lokal än industri- eller hantverkslokalAnnan lokal än som avses i :352, t ex bostad, kontor, samlingssalm m, får anordnas för uppvärmning med varmluft från varmluft-panna, under förutsättning att pannan är uppställd i särskilt pann-rum.

:36 Askutrymme

I anslutning till pannrum i annan byggnad än en- och tvåfamiljs-hus anordnas upplagsplats i det fria eller utrymme inomhus för sot-och askförvaring vid eldning med fast eller flytande bränsle.

:361 Utrymme för förvaring av ej avsläckt aska kan lämpligen ut-göras av en avstängbar askficka av stålplåt e d i pannrummeteller av ett särskilt avstängbart rum. Det är härvid lämpligtatt avståndet från askutrymmet till brännbar byggnadsdel ärminst 0,25 m. Dörr eller lucka till askutrymme utförs lämpli-gen av obrännbart material.Ventilation av askutryrnme, se 36 :91.

:4 UlRYMME MED ELDSTAD FÖR GASFORMIGTBRÄNSLE

I tillämpliga delar gäller reglerna för oljeeldad eldstad enligt :3.

:41 Ventilation av utrymme med eldstad för gasformigt bränsle,se 36:92.

430

:42

65:4

Det bör observeras att Svenska gasverksföreningens "Normal-föreskrifter för utförande av gasinstallationer, stadsgas, 1954"och "Föreskrifter för utförande av gasolinstallationer, 1961"innehåller vissa restriktioner, bl a beträffande kapaciteten hosgasapparat i bad- eller duschrum, gasinstallationer i matlag-ningsutrymme m in. De olika kommunala gasverken har sär-skilda föreskrifter baserade på nämnda normalföreskrifter.

431

432

Kapitel

66 Bränsleförråd

Bred spalt =bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt= råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Bränsleförråd anordnas så, att brandfara eller sanitär olägenhetinte uppkommer och så att risk för olycksfall i möjlig mån undgås.Dessa krav anses uppfyllda om bränsleförråd anordnas enligt :2 -:4.Anordning för förvaring av fast bränsle i samma utrymme som cis-tern för flytande bränsle utformas, så att risk för brandspridning imöjlig mån undviks, exempelvis genom att anordningen placeras påminst 1,5 m avstånd från cisternen.

:2 FÖRRÅD FÖR FAST BRÄNSLE

Bränslerum i direkt förbindelse med pannrum avskiljs från omgi-vande utrymmen i lägst samma brandtekniska klass som gäller förpannrummet, oberoende av om öppning mellan pannrum och bräns-lerum förses med dörr (lucka) eller ej.Bränslebehållare för fast bränsle anordnas ej närmare eldstad el-ler eldningsapparat än som för brännbar byggnadsdel anges i 45:24.

:21 Beträffande säkerhetsåtgärder vid eldningsapparat för fastbränsle, se 45:26.

:3 FÖRRÅD FÖR FLYTANDE ELLER GASFORMIGTBRÄNSLE

För förråd för flytande eller gasformigt bränsle gäller förord-ningen om brandfarliga varor (SFS 1961 nr 568), se särskilt§ 18, 19, 21, 22 och 25. I anslutning till förordningen harKungl kommerskollegium utfärdat tillämpningsföreskrifter ochanvisningar, varav följande är av särskilt intresse i detta sam-manhang:

4.33

66:4

KFS serie B nr 3/1963 - innehåller bl a uppgifter om dekvantiteter brandfarlig vara, för vilka alltefter förvaringssät-tet krävs anmäLan till brandchefen eller tillstånd av byggnads-nämnden.KFS serie B nr 7/1963 - innehåller bestämmelser för utföran-de av cisterner för brandfarlig vara.KFS serie B nr 1/1967 - innehåller detaljerade föreskrifteroch anvisningar, delvis av byggnadsteknisk art, beträffandeförvaring av brandfarlig vara i byggnader, bergrum m m.Föreskrifter till skydd mot vattenförorening genom eldnings-olja finns i förordningen om brandfarliga varor (SFS 1961nr 568) och i anslutning härtill av Kungl kornmerskollegiumutfärdade tillämpningsföreskrifter och anvisningar. Upplys-ning om gällande skyddsbestämmelser lämnas av byggnads-nämnden.

:4 ÅTGÄRDER FÖR KRISLAGRING AV INHEMSKTBRÄNSLE

I de fall som omfattas av reglerna i 45 :51 vidtas åtgärder för att in-hemskt bränsle skall kunna lagras i tillräcklig mängd inom fastig-heten. Om avsevärda svårigheter föreligger att inom fastighetenanordna tillfredställande bränslelager, godtas även att utanför fas-tigheten beläget lagringsornråde används.

:41 Som lagringsutrymme inomhus kan, förutom pannrum ochbränslerum, lämpligen användas utrymme, som normalt an-vänds för annat ändamål, men som kan utryrnmas och vidbehov tas i anspråk för bränslelagring, t ex garage eller cykel-rum.Om värmeanläggningen är så dimensionerad att värrnepro-duktionsförrnågan vid eldning med utomhuslagrat inhemsktbränsle är tillräckligt stor (jfr 45:52), erfordras ej utrymmeför inomhuslagring. Av transporttekniska skäl kan det dockvara lämpligt att buffertlager kan anordnas inomhus.För att utanför fastigheten beläget lagringsområde skall fä till-godoräknas för fastighetens bränslelagring bör krävas att sär-skild överenskommelse om lagring av bränsle under krisför-hållanden finns med vederbörande markägare.

434

Kapitel

67 Garage och parkeringsplats på tomtmark

Bred spalt= bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt = råd och anvisningar m m.

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

:02 BegreppsbestämningarÖppet garage. Garage överbyggt med tak men omslutet medväggar endast i så begränsad utsträckning att särskilda venti-lationsanordningar enligt 36 :7 inte erfordras.Slutet garage. Garage omslutet med tak och väggar i störreutsträckning än öppet garage (jfr ovan).Radgarage. Slutet garage för uppställning av enkel fordonsradoch med port framför varje fordonsplats samt inrymt i byggnaduteslutande använd som garage.

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

:11 Bestämmelsernas tillämplighet

Bestämmelserna i detta kapitel gäller anläggningar för uppställningav motordrivna fordon i garage eller på parkeringsplats på tomt-mark. Med garage förstås därvid varje lokal som är avsedd förförvaring av fordon drivna med förbränningsmotor, dock eja) utställnings- eller lagerlokal för fordon, vilkas startbatterier

avlägsnats

b) utrymme för förvaring av mopeder eller för förvaring avhögst tre motorcyklar

c) lokal vari yrkesmässigt bedrivs reparation eller annat underhållav motorfordon än tvätt- och smörjning.

111 Med lokaler vari yrkesrnässigt bedrivs reparation eller under-håll av motorfordon avses bl a bilverkstäder, bilprovnings-

435

67:2

anläggningar och liknande. Sådana lokaler hänförs till indu-strilokaler och avhandlas i kap 77.

:112 Det bör observeras att beträffande parkeringsplats på tomt-mark kan vara särskilt stadgat i stads- eller byggnadsplan.

:12 In- och utfarterIn- och utfartsväg till garage och parkeringsplats för fler än tvåbilar ges en lutning av högst 1:20 intill ett avstånd av 5 m frångatulinjen eller annan gräns mot område med kör- eller gångtra-fik. Särskilt anordnad brandväg får utnyttjas som tillfartsväg tillparkeringsplats.

:121 Sådan in- och utfartsväg på tomtmark till garage och parke-ringsplats, som inte är belägen omedelbart intill gata, bör medhänsyn till närbelägna bostäder förläggas eller anordnas sä,att ljudstörningar och besvärande ljus från bilarnas strålkas-tare så långt möjligt undviks. Körväg till garage och parke-ringsplats för fler än 10 bilar bör även åtskiljas från särskiltanordnad gångväg samt från utrymmen för lek och rekreation.

:2 PARKERINGSPLATS

Parkeringsplats förläggs och avskiljs så, att sanitär olägenhet samtljud- och ljusstörningar så långt möjligt undviks för närboende ochför angränsande rekreations- och lekutrymmen.

:21 I avvaktan på tillräckligt underlag för precisering av erforder-liga åtgärder godtas att parkeringsplats för fler än 10 bilar för-läggs på minst 15 m horisontellt avstånd från fönster till bo-stadslägenhet.

:3 GARAGE MED HÖGST 50 m2 GOLVYTASAMT RADGARAGE

:31 Golv

Golvbjälklag över utnyttjat utrymme utförs i lägst klass A 30, så-vida ej högre krav följer av 37:22.

Golvbeläggning utförs av obrännbart material eller annat för än-damålet godkänt material.

:32 Begränsning mot omgivningen

Garage avskiljs i lägst klass B 15 från lokal där människor stadig-varande vistas (t ex bostadsrum, kontor), liksom även från utrym-ningsväg från sådan lokal, såvida inte högre krav följer av 37:22.Vid garage under utnyttjat utrymme förses tak med ytskikt avklass I.

436

67:4

Radgarage uppdelas medelst väggar i lägst klass B 15 i enheter förhögst 5 bilplatser vardera, såvida garaget inte utförs enligt regler-na i :4.

:33 Förbindelse med annan lokal

Förbindelse får inte anordnas mellan garage och djurstall, loge el-ler lokal där brandfarlig verksamhet bedrivs.

Förbindelse mellan garage och annan lokal i övrigt där människorvistas, får anordnas endast om lokalen har även annan utrymnings-möjlighet än genom garaget. Vid lokal där människor endast till-fälligt vistas, såsom t ex. förrådsrum i anslutning till garaget, fårutrymningsväg härvid utgöras av öppningsbart fönster, utfört en-ligt 37:326 och på högst 4 m höjd ovan mark.

Förbindelse med bostadsutrymme, arbetslokal eller annat utrymme,där människor stadigvarande vistas, eller med utrymme som inne-håller eldstad, får endast anordnas om betryggande åtgärder vid-tas till skydd mot spridning av giftiga, illaluktande eller brännbaragaser från garaget till ifrågavarande utrymmen.

:331 Som i tredje stycket avsedd åtgärd godtas att förbindelsenanordnas genom ett med dörrar avstängt utrymme, som kantjäna som sluss. Denna funktion kan exempelvis fullgöras aven källargång, passage eller liknande utrymme, liksom ävenutrymmet mellan dubbla dörrar i sådana fall då garagegolvetligger på minst 0,2 m lägre nivå än golv i intilliggande ut-rymme.

:332 Hobbyrum och tvättstuga i enfamiljshus samt liknande lokalhänförs inte till lokal där människor stadigvarande vistas. Isådana fall då lokal av ifrågavarande art lätt kan ändras tillbostadsrum, är det emellertid lämpligt att redan vid byggandettillämpa här ovan angivna bestämmelser.

:4 GARAGE MED MER ÄN 50 m2 GOLVYTA

:41 Golv

Golvbjälklag över ui:nyttjat utrymme utförs i lägst klass A 60, så-vida inte högre krav följer av 37:22.

Golvbeläggning utförs av obrännbart material eller annat för än-damålet godkänt material

:42 Begränsning mot omgivningen

Garage avskiljs i lägst klass A 60 från lokal där människor stadig-varande vistas ( t ex bostadsutrymme, kontorslokal), liksom även

437

67 :4

från utrymningsväg från sådan lokal, såvida inte högre krav följerav 37:22.

Tak av brännbart material förses med tändskyddande beklädnadsamt med ytskikt av klass I.

:43 Förbindelse med annan lokal

Förbindelse får inte anordnas mellan garage och djurstall, loge el-ler lokal där brandfarlig verksamhet bedrivs.

Förbindelse mellan garage och annan lokal i övrigt, där människorvistas, får endast anordnas, om lokalen har även annan utrym-ningsmöjlighet än genom garaget.

Förbindelse med bostadsutrymme, arbetslokal eller annat utrym-me, där människor stadigvarande vistas, med utrymningsväg frånannan lokal än garaget eller med utrymme som innehåller eldstad,får endast anordnas genom en i omedelbar anslutning till garagetbelägen brandsluss. Hisschakt som med tillhörande maskinrum ochbrytskiverum utförs som brandcell (se kap 42), får utnyttjas somhär avsedd sluss.

Sluss erfordras dock inte vid i anslutning till garaget anordnat ut-rymme för tvätt- och smörjning eller enklare servicearbeten ochinte heller, om andra betryggande åtgärder vidtas till förhindran-de av gasers inträngande i andra lokaler, vid garage i polis- ellerbrandstation eller liknande anläggning samt i fråga om in- ellerutlastningshall som endast tillfälligt används som garage.

Förbindelse mellan garage och annan lokal avstängs med själv-stängande dörr, varvid dörr mellan garage och lagerlokal, vari män-niskor endast tillfälligt vistas, får utföras så, att den är självstäng-ande endast vid brand.

:44 Avrinningsskydd

Vid golvs anslutning till räcke, bröstning, sluttande ramp eller hiss-schakt vidtas sådan anordning att bensin inte kan avrinna till lägrevåningsplan.

:45 PortarGarage, som inte har port framför varje fordonsplats, förses medminst en sidohängd, även inifrån lätt öppningsbar och utåtgåendeport eller gångdörr.

Uppåtgående balansport utförs så att den är fallsäker och så attporten eller gångdörr däri lätt kan öppnas även inifrån.

438

67:5

:451 Av säkerhetsskäl bör sidohängd port förses med lämplig upp-ställningsanordning som hindrar att den slår igen på grund avexempelvis vindstöt.

:452 Beträffande åtgärder mot bullerstörning av port, se 34:444.

:46 ReservutgångarGarage med endast en infart och med större golvyta än 200 m2förses med reservutgång, placerad så långt från infartsöppningensom möjligt och försedd med utåtgående dörr, som kan öppnas ini-från utan nyckel. Samma gäller varje med väggar avskild del avgarage (se :51 och :52) samt i övrigt där garage på grund av sinstorlek eller planfosm inte lätt kan överblickas.

Vid slutet garage med fler än en våning skall, oavsett golvytansstorlek, minst en reservutgång från varje våningsplan leda till trap-pa i trapphus, avskilt från garaget i lägst klass A 60, såvida inte di.rekt utgång till det fria finns från varje våningsplan. Där sådantrappa utgör utrymningsväg även från annan lokal än garage, iakt-tas vad som sägs i :43, tredje stycket.

:47 Anslag

I varje för allmänheten upplåten del av garage skall finnas väl syn-ligt anslag, som varnar för risken av koloxidförgiftning.

Anslag sätts upp på väl synlig plats vid infarten och i varje vånings-plan, angivande att det inom anläggningen är förbjudet att tom-gångsköra fordon samt att röka och använda öppen eld.

:471 Anslag utformas lämpligen enligt svensk standard för varsel-märkning (SIS 03 15 11)

:5 SÄRSKILDA ANORDNINGAR

:51 Sektionering

Garage, som inte förses med automatisk brandalarmanläggning el-ler automatisk brandsläckningsanordning (se :52 resp :53), upp-delas i delar med en golvyta om högst 2 000 m2. Samma gäller ga-rage, som helt eller delvis är svårtillgängligt för brandsläckning,såsom exempelvis djupt beläget garage eller garage med komplice-rad planform, såvida garaget ej förses med automatisk brandsläck-ningsanordning (se :53). Delarna avskiljs från varandra i lägstklass A 60 och dörr i sektionerande vägg utförs så att den är själv-stängande åtminstone vid brand.

439

67:5

:52 Automatisk brandalarmanläggning

Vid garage som förses med till kommunal brandkär ansluten brand-alarmanläggning får i :51 angiven golvyta uppgå till högst 4 000m2.

:521 Beträffande utförande av automatisk alarmanordning, se37 :431.

:53 Automatisk brandsläckningsanordning

Slutet garage med fler än ett våningsplan och med större osektio-nerad golvyta (jfr :51) än 4 000 m2 förses med automatisk vatten-sprinkleranläggning med anordning som vidarebefordrar alarm-signal till kommunal brandkår.

:531 Beträffande utförande av automatisk vattensprinkleranlägg-ning, se 37:4221.

:54 Uppvärmning

Uppvärmning får inte ske med öppen låga, rökkanal av plåt somdras från eldstad i annan lokal eller genom annan anordning såbeskaffad att fara kan föreligga för brand eller explosion.Renslucka till rökkanal får inte placeras i garage.

:541 Beträffande användning av varmluftpanna, se kap 65.:542 Bestämmelser för användning av frånluft från vissa lokaler

som tilluft vid garageventilation finns i kap 36.

:55 Belysning

Som artificiell belysning godtas endast elektrisk.

över varje utgång i garage eller avskild del av garage med störregolvyta än 500 m2 uppsätts skylt med text "Utgång", "Nödutgång",eller ledstjärna. Sådan skylt förses med nödbelysning ansluten tillreservströmkälla, som medger minst 30 min brirmtid.

:551 Text, pilar och andra markeringar utformas lämpligen enligtsvensk standard för varselmärkning (SIS 03 15 11).

Kapitel

71 Hotell

Bred spalt = bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 Hänvisningar

Kapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.Hotellförordningen (SFS 1966 :742).

:02 Begreppsbestämningar

Byggnad eller del därav avsedd att mottaga mer än 20 gästereller omfattande mer än 10 gästrum benämnes här större ho-tell.

Med hotell eller pensionat förstås enligt hotellförordningenbyggnad eller lägenhet vari hotell- resp pensionatrörelse drivs.Enligt hotellförordningen förstås med hotell- eller pensionat-rörelse yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahål-la tillfällig möblerad bostad.

Hotell- eller pensionatrörelse som är avsedd att samtidigt mot-taga minst nio gäster eller som omfattar minst fem gästrum,får drivas endast efter särskilt tillstånd.

I detta kapitel används benämningen hotellrörelse för såvälhotell- som pensionatrörelse och benämningen hotell för bygg-nad vari hotell- eller pensionatrörelse drivs,

:03 Bestämmelsernas tillämplighet

Nedanstående bestämmelser avser sådan byggnad eller del avbyggnad som används för eller har samband med hotellrörelseför vars drivande fordras myndighets tillstånd.

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

:11 TillgänglighetStörre hotell anordnas så, att rörelsehindrade gäster kan tas emot.

:111 Vad här sagts iakttas lämpligen även vid mindre hotell, somär det enda hotellet i orten.

441

71:1

:12 Avskiljande från annan verksamhet

:121 I byggnad som inrymmer lokal för verksamhet som genom bullereller eljest är störande, avskiljs hotell på betryggande sätt frånifrågavarande lokal.

:1211 Ljudisoleringskrav anges i 34 :2, :3 och :43-:44,

:122 I byggnad som inrymmer lokal för verksamhet av brandfarlig artavskiljs hotell från ifrågavarande lokal i lägst den klass som angesi 37:22, dock lägst klass A 60.

:1221 Här avsedd verksamhet kan exempelvis vara hantering avbrännbara material i sådan omfattning eller på sådant sätt attfaran för brands uppkomst är stor.

:123 I byggnad som inrymmer lokal för annan verksamhet än som avsesi :122, avskiljs hotell i lägst den klass som anges i 37:22, dock lägstklass B 30.

:2 BRANDSKYDD OCH ANORDNINGAR FÖR UTRYM-NING VID BRATTD

:21 Allmänt

:211 BrandcellsindelningVarje gästrum eller sammanhängande svit av gästrum anordnassom egen brandcell.

Till hotell hörande matsal, festvåning o d får inte ingå i sammabrandcell som korridor eller annan del av utrymningsväg.

:212 Gästrums lägeGästrum får inte förläggas till vinden i tvåvåningsbyggnad sominte är utförd som åtminstone brandhärdig byggnad; se vidare:241.

:2121 Vad här sagts iakttas lämpligen även ifråga orn annat inomhotellet beläget boningsrum.

:213 Antal utrymningsvägarVarje gästrum eller svit av gästrum ges minst två av varandra obe-roende utryrnningsvägar, utöver eventuella möjligheter till nödut-rymning med brandkårens utrustning. Gästrum med utgång direkttill det fria behöver dock inte ges tillgång till ytterligare utrym-ningsväg.

442

71: 2

.:2131 Trappas avskiljande från korridor, se 37:322.

:214 Brandsäkert avskild trappaMed avsteg från 37:3222, andra stycket får brandsäkert avskildtrappa stå i förbindelse med annan trappa genom korridor medbrandcellsbegränsande omslutningsväggar, avskild från trappan ilägst klass B 30.

:215 Fri bredd i utrymningsvägKorridor eller annan motsvarande del av utryrnningsväg ges enfri bredd av minst 1,3 m. Korridor som betjänar endast enstakarurn får dock ges en minsta bredd av 0,9 m.

:2151 Fri bredd i trappa, se 62:61

:216 PannrumVärmepanna uppställs i särskilt pannrum, anordnat på sätt somanges i kap 65.

:22 Beklädnad och ytskikt

:221 UtrymningsvägUtöver vad i 37:324 sägs gäller att, i annan byggnad än brandsä-ker eller brandhärdig, brännbara väggar och tak i utrymningsvägförses med minst tändskyddande beklädnad, nämnda tak med yt-skikt av klass I. Om här och i 37:324 angivna ytskiktskrav upp-fylls, får dock vägg i entre, skrivrum och liknande utrymmen, sominte står i öppen förbindelse med trappa, förses med brännbarväggbeklädnad, så anbringad att öppna mellanrum inte uppkom-mer bakom beklädnaden.

:222 KöksavdelningI köksavdelning förses brännbara tak och andra brännbara väggarän skåpinredning med minst tändskyddande beklädnad samt medytskikt av klass I.

:23 Dörr i utrymningsvägDörr i utrymningsväg skall ha en bredd av minst 0,9 m (karm-dagmått). Dörr mellan korridor och trappa utförs självstängandeoch får inte förses med uppställningsanordning.

443

71:2

Roterande dörr får anordnas i utrymningsväg endast om denkompletteras med sidohängd dörr med erforderlig bredd på högst5 m avstånd.Låsanordning till dörr i utrymningsväg utförs så, att dörren kanöppnas inifrån utan nyckel.

:231 Vad i sista stycket sägs utgör inte binder att placera låsvredså, att det blir tillgängligt först sedan plombering brutits ellergenomsynligt hölje krossats, eller att anordna annat skydd motej avsedd användning.

:24 Förbindelse mellan utrymningsväg och annat utrymme

:241 GästrumDörr mellan gästrum och korridor eller annan del av utrymnings-väg utförs självstängande och i lägst klass B 15 och får vara inåt-gående.

I annat våningsplan än bottenvåningen skall dörren vara belägenantingen mellan två för utrymning tillgängliga trappor och påhögst 30 m avstånd från närmaste trappa eller, i brandsäker bygg-nad och under förutsättning att mellan dörren och trappan intefinns fler än ytterligare en gästrumsdörr, på högst 7 m avståndfrån närmaste trappa. Direkt dörrförbindelse får inte anordnasmellan gästrum och trappa som betjänar även annan lokal.

:2411 Vid gästrum avsett för rullstolsbunden gäst görs dörren lämp-ligen utåtgående.

:242 Restaurang edDörr mellan utryrnningsväg och matsal, festvåning o d utförs ilägst klass B 30.

Dörrförbindelse mellan köksavdelning och för gäster avsedd ut-rynmingsväg får endast anordnas som sluss med dörrar utförda ilägst klass B 30.

:243 FörvaringsutrymmeUtrymme för förvaring av reseffekter, sängkläder, städutrustningo d får inte stå i öppen förbindelse med utrymningsväg.

:244 Trappa för inre kommunikationTrappa för inre kommunikation får inte stå i öppen förbindelsemed utrymningsväg och får inte genombryta fler än ett bjälklag,såvida tillhörande trapphus inte utförs som egen brandcell.

444

71 ;2

:25 Nödbalkong

Vid inredande av hotell i befintlig byggnad får trappa för utrym-ning ersättas av utvändig fast trappa från nödbalkong eller - dåfråga är om enstaka gästrum beläget högst två trappor upp - avutvändig fast stege från nödbalkong eller fönsterbrygga.

Trappa från nödbalkong får inte ha större lutning mot horisontal-planet än 70° och skall leda till markplanet eller annat motsva-rande plan. Fast stege får avslutas högst 1,5 m över maxkplaneteller motsvarande.

:251 Exempel på godtagbart utförande av nödbalkong och trappafinns i Statens brandinspektions meddelande 1963 :12. Faststege, se 37 :3123.

:26 MarkeringUtrymningsväg anges genom tydlig markering, synlig från varjedörr mellan gästrum och korridor.

:261 Text, pilar och andra markeringar utformas lämpligen enligtstandard för varselmärkning (SIS 03 15 11). Belysning, se :43.

:27 Brandsläcknings anordningar

I varje våningsplan i närheten av varje för utrymning avsedd ut-gång eller trappa anordnas inomhusbrandpost, ansluten till vatten-ledning med erforderlig kapacitet. Tillhörande slangutrustning skallvara så avpassad att varje utrymme nås.

Byggnadsnämnden får efterge kravet på inomhusbrandposter, omdet medför oskälig kostnad att anordna sådana och brandsläck-ning kan tryggas genom annan av brandchefen godtagen utrust-ning.

:271 Utförande i övrigt av inomhusbrandpost, se 37 :4212.Med hänsyn till friktionsförluster och hanterlighet bör läng-den på slang från inomhusbrandpost med i 37 :4212 angivnadimensioner lämpligen inte överstiga 25 rn,

:28 AlarmanordningarFör samtidig alarmering till hotellets alla delar skall finnas akus-tisk alarmanordning, som till ljudkaraktären skiljer sig från varjeannan inom byggnaden förekommande signal och soM efter utlös-ning oavbrutet signalerar tills den stängs av.

Där olika delar av hotellanläggning är så belägna eller avskilda,att risken för spridning av brand från någon del till annan är

445

71:2

ringa, får dock alarmanordning utföras separat för varje sådandel.

Manöverorgan för alarmanordningen placeras i varje våning in-till brandpost eller plats för brandredskap samt utförs så att miss-bruk förebyggs utan att avsedd användning hindras.

:3 GÄSTRUM

Gästrum skall ha fönster till det fria och ges, såvida inte särskildaskäl föreligger, en golvyta av minst 6 m2, oberäknat avskilt tvätt-rum eller som förrum avsedd del av rummet.

:31 Särskilda skäl till minskning av golvyta kan vara tillgång tillrymliga sällskapsrum eller andra motsvarande gemensammautrymmen vid exempelvis fjällhotell eller badhotell.

:32 Brandtekniska krav på omslutande byggnadsdelar se :21 och:24.

:4 INSTALLATIONER

:41 Vatten och avloppHotell ansluts till kommunalt eller annat nät för vatten och av-lopp. Där sådant nät saknas eller anslutning medför oskälig kost-nad godtas att vattenförsörjning och avlopp tillgodoses på annatsätt efter samråd med hälsovårdsnämnden.

:411 Anordnande av inomhusbrandpost, se :27.

:42 Klosettrum, badrum o dGäst skall ha bekväm tillgång till klosett. Minst en klosett skallfinnas för varje påbörjat tiotal gästplatser. I sådan del av hotellsom enligt :11 utformats för att kunna ta emot rörelsehindradegäster, skall finnas möjlighet för rullstolsbunden gäst att utnyttjaåtminstone ett klosettrum.

:421 Dimensionerande mått för badkar och duschkar i hotell ärofta mindre än som förutsätts i 63:2.

:43 Belysning

:431 AllmäntDär så kan ske utan avsevärda svårigheter anordnas elektrisk be-lysning.

I utrymningsväg inom hotell samt omedelbart utanför utgång tilldet fria anordnas även nödbelysning (se :432).

446

71: 4

:432 NödbelysningNödbelysning utformas dels som vägledande markering av utgångtill trapphus eller till det fria, dels som kompletterande ledljus.Markering utförs med belyst eller genomlyst grön skiva med vittext "UTGÅNG", "NÖDUTGÅNG", vit ledstjärna eller riktnings-visande pil. Ledljus skall ge en belysning av minst 20 lux i korrido-rer, trapphus och andra utrymningsvägar, Närbelägna ljuspunkteransluts till olika gruppsäkringar.

Nödbelysning anordnas med av annan belysning oberoende kraft-försörjning, dock får anslutning ske över egen säkring till gemen-samt servisintag, omedelbart invid detta. Där särskilda förhållan-den så påkallar, t ex i byggnad med fler än åtta våningas, ensligtbeläget större hotell o d, ansluts nödbelysning till kraftaggregateller ackumulatorbatteri så, att den automatiskt tänds vid avbrott inormal krafttillförsel och hålls tänd med erforderlig ljusstyrka un-der minst en timme därefter.

:4321 Text, ledstjärnor, pilar och andra markeringar utformas lämp-ligen enligt standard för varselmärkning (SIS 03 15 11).

447

448

Kapitel

72 Vårda änzjngar

:0

Bred spalt,- bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt = råd och anvisningar m m

INLEDNING

:01 Hänvisningar

Kapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.För synpunkter på planering för personer med nedsatt rörel-seförmåga, se SVCR:s (Svenska centralkommitt&i för reha-bilitering) anvisningar för bostads- och samhällsplanering.Kungl arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 23 :2 om perso-nalrum vid sjukvårdsanläggningar.

Kungl arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 44 om planeringoch inredning av ålderdomshem.

:02 BegreppsbestämningarMed vårdanläggning avses byggnad eller lokal avsedd förvård, skydd, fostran eller liknande.I termen vårdanläggning inbegrips i huvudsak anläggning försjukvård eller socialvård dock inte kriminalvårdsanläggningeller ungdomsvårdskola.

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

:11 Tillgänglighet

Vårdanläggning anordnas så, att den i erforderlig utsträckning kannyttjas av personer med nedsatt rörelseförmåga.

:111 Vad ovan sägs innebär bl a att dörrar i sjukvårdsanläggning,ålderdomshem, pensionärshem o d lämpligen ges en bredd avminst 0,9 m (karmdagmått).

:12 Avskiljande från annan verksamhet

:121 I byggnad som inrymmer lokal för verksamhet som genom bullereller eljest är störande, avskiljs vårdanläggning på betryggandesätt från ifrågavarande lokal.

449

15 - BABS 1967

72: 1

Vårdanläggning eller del av vårdanläggning, t ex barnstuga, somorsakar störande buller för omgivningen, avskiljs på motsvarandesätt från angränsande lokaler.

:1211 Ljudisoleringskrav anges i 34:2, :3 och :43-:44.

:122 I byggnad som iruyinmer lokal för verksamhet av brandfarlig artavskiljs vårdanläggning från ifrågavarande lokal i lägst den klasssom anges i 37:22, dock lägst klass A 120 vid brandsäker byggnadoch lägst klass A 60 vid brandhärdig byggnad. Vårdanläggningfår inte inrymmas i byggnad, som inte är brandsäker eller brand-härdig och som därjämte inrymmer lokal av här avsett slag.

1221 Här avsedd verksamhet kan exempelvis vara hantering avbrännbart material i sådan omfattning eller på sådant sättatt faran för brands uppkomst är stor.

:123 I byggnad som inrymmer lokal för annan verksamhet än somavses i :122, avskiljs vårdanläggning från ifrågavarande lokal ilägst den klass som anges i 37:22, dock lägst klass B 30.

:2 BRANDSKYDD OCH ANORDNINGAR FÖR UTRYM-NING VID BRAND

:21 Brandcellsindelning

I sjukvårdsanläggning placeras varje vårdavdelning, operations-avdelning eller annan liknande funktionell enhet inom egenbrandcell.

:22 Utrymningsvägar

:221 DörrDörr mellan vårdrum och korridor eller annan motsvarande delav utrymningsväg utförs i lägst klass B 15, om korridoren ingår iutrymningsväg från fler än en brandcell, och får vara inåtgående.I annat våningsplan än bottenvåningen skall dörren vara belägenantingen mellan två för utrymning tillgängliga trappor och påhögst 30 m avstånd från närmaste trappa eller, i brandsäker bygg-nad, på högst 7 m avstånd från närmaste trappa.

Dörr i vägg mellan trapphus och angränsande utrymme utförssjälvstängande och får inte förses med uppställningsanordningI sjukvårdsanläggning får direkt dörrförbindelse inte anordnasmellan vårdrum och trappa som betjänar även annan lokal.

450

72:2

:222 Korridor o dKorridor som ingår i utrymningsväg från fler än en brandcellutförs med brandcellsbegränsande väggar.

Utöver vad i 37:324 sägs gäller att i annan byggnad än brand-säker eller brandhärdig brännbara tak och väggar i utrymnings-väg förses med minst tändskyddande beklädnad samt nämnda takdärjämte med ytskikt av klass I.

Korridor eller annan motsvarande del av utrymningsväg ges enfri bredd av minst 1,8 m och utförs utan lutning eller annannivåskillnad.

:2221 Vad i tredje stycket sägs utgör inte hinder att i korridor ellerkulvert, som inte är avsedd som utrymningsväg för vårdtagare,nivåskillnad upptas genom plan, vars lutning med hänsyn tillarbetsförhållandena dock inte bör överstiga 1 :20. Det böräven beaktas att vårdanläggningens art kan kräva större kor-ridorbredd än ovan sägs, exempelvis bör bredden vara minst2,4 na, där sängtransport vanligen sker.

:223 TrappaMed avsteg från 37:3222, andra stycket, får brandsäkert avskildtrappa stå i förbindelse med annan trappa antingen genom kor-ridor med brandcellsbegränsande omslutningsväggar, avskild fråntrappan i lägst klass B 30, eller, där trapporna betjänar endast envårdavdelning (eller liknande brandcell, jfr :21), genom slusssom är avskild från såväl trappan som vårdavdelningen i lägstklass B 30. Hiss får inte placeras i trapphus till här avsedd trappa.

:23 Annan lokal än utrymningsväg

:231 Beklädnad och ytskiktI annan byggnad än brandsäker eller brandhärdig, förses bränn-bara tak och i förråd, städskrubb och annat liknande obevakatutrymme även väggar med minst tändskyddande beklädnad samtmed ytskikt av lägst klass II.

:232 Trappa för inre kommunikationTrappa för inre kommunikation får inte genombryta fler än ettbjälklag såvida tillhörande trapphus inte utförs som egen brand-cell. Trappan avskiljs dock alltid i lägst klass B 15 från sådanlokal som står obevakad nattetid.

451

72:2

:233 KulvertKulvert avskiljs från varje anslutande byggnad i lägst klass A 60vid brandsäker byggnad, lägst klass B 30 vid brandhärdig bygg-nad och eljest i lägst klass B 15.

Kulvert avsedd för persontrafik förses med anordning för brand-ventilation till det fria.

:234 Nedkast för sopor eller smutstvättNedkast för sopor eller smutstvätt anordnas i avskilt, särskilt ven-tilerat utrymme. Schakt och uppsamlingsrum utförs på sätt somangcs för sopnedkast i 37:22, dock får lucka för mindre öppningän 0,1 m2 utföras av material med smältpunkt överstigande 600° Cutan krav på brandteknisk klass.

:3 S JUKVARDSANLÄGGNING

:31 Allmänt

:32 Hygien

För sjukvårdsanläggning gäller utöver vad ovan sagts nedan-stående särskilda bestämmelser.

Råd och anvisningar om förebyggande av nosokomiala infek-tioner finns i Kungl medicinalstyrelsens cirkulär nr 21:1959.Synpunkter på utförande av golv m m för underlättande avrenhållning finns bl a i Centrala sjukvårdsberedningens pub-likation P 13, utgåva 3, 1966 "Städning inom sjukhus".Desinfektion av avloppsvatten, se Meddelande från Kunglmedicinalstyrelsen nr 105.

:33 Strålskydd

Lokaler i vilka radiologiskt arbete regelmässigt bedrivs i störreomfattning avskärmas från kringliggande utrymmen genom strål-skydd i omslutande byggnadsdelar.

:331 Radiologiskt arbete förekommer huvudsakligen inom röntgen-diagnostisk avdelning, röntgenlaboratorium, operationsav-delning, röntgenterapiavdelning, röntgenenhet avsedd förodontologisk eller medicinsk poliklinikvård samt lokalenhetinnehållande behandlingsapparat för högenergistrålning,exem-pelvis koboltcesiumapparat, accelerator eller betatron och iso-toplaboratorium avsett för diagnostik eller terapi.Granskningsmyndighet i strålskyddsfrågor är Statens strål-skyddsinstitut, som utan avgift lämnar råd och upplysningarsamt granskar förslag till planläggning och utförande av lo-

452

72:3

kalenheter där radiologiskt arbete skall förekomma. Till väg-ledning för planering har institutet utgivit vissa cirkuliirskri-velser.

:34 Åtgärder till skydd mot explosion:341

:342

:343

:35 Reservkraft

Till förebyggande av olycksfall är det lämpligt att uppmärk-ning görs och avstängningsmöjligheter finns för rörsystem ochgasbehållare till central anläggning för oxygen- och lustgassamt för tryckluft.Råd och anvisningar i fråga om färgmärkning av slangar, an-slutningsdon m m finns i CSB-90 och beträffande slangsocklar,dimensioner m m i CSB-91.

För förvaring av brännbara narkosmedel gäller bestämmelser-na i förordningen om brandfarliga varor (SFS 1961 nr 568).Angående åtgärder vid användande av explosionsfarliga nar-kosmedel gäller Kungl medicinalstyrelsens cirkulär nr63 :1957. Synpunkter på användning av brännbara narkos-.medel lämnas även av Centrala sjukvårdsberedningens med-delande nr M 111.

I operationssalar, förberedelserum och i andra utrymmen därexplosionsfarliga narkosgaser kommer till användning skallanordnas halvledande golv enligt bestämmelser angivna i Kunglmedicinalstyrelsens cirkulär nr 63:1957.

Vid undervisningssjukhus och centrallasarett är det angelägetatt tillgång till reservkraft finns för drift av respiratorer ochhjärt-lungmaskiner för avslutande av vid strömavbrott pågå-ende operationer o d.

453

454

Kapitel

73 Skolor

Bred spalt.bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt =råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.Kungl skolöverstyrelsens skriftserie nr 20 bland annat angåen-de lokalers förläggning, lokalers utformning med hänsyn tillrörelsehindrade elever, trappors och korridorers utformning,dörrbredder, belysning och sanitära installationer.

Kungl arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 23:1 angåendepersonalrum i skolanläggning.

:02 Begreppsbestämningar

Med skola avses i detta kapitel vad i byggnadsstadgan § 44benämnes undervisningsanstalt.

: 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

11 Tillgänglighet

Skolanläggning anordnas så, att den i erforderlig utsträckning kanutnyttjas av personer med nedsatt rörelsefösmåga.

111 Där undervisning av rörelsehindrade inte helt kan ske i bot-tenvåningen är det lämpligt att anordna personhiss.

:12 Avskiljande från annan verksamhet:121 I byggnad som inrymmer lokal för verksamhet som genom buller

eller eljest är störande, avskiljs undervisningslokal på betryggandesätt från ifrågavarande lokal.

;1211 Ljudisoleringskrav anges i 34:2, :3 och :43.

:122 I byggnad som inrymmer lokal för verksamhet av brandfarlig artavskiljs skolanläggning från ifrågavarande lokal i lägst den klasssom anges i 37:22, dock lägst klass A 60.

455

73: 1

:1221 Här avsedd verksamhet kan exempelvis vara hantering avbrännbart material i sådan omfattning eller på sådant sättatt faran för brands uppkomst är stor.

:123 I byggnad som inrymmer lokal för annan verksamhet än som av-ses i :122, avskiljs skolanläggning i lägst den klass som anges i37:22, dock lägst ldass B 30.

:2 BRANDSKYDD OCFI ANORDNINGAR FÖRUTRYMNING VID BRAND

:21 Allmänt

:211 Byggnaders inbördes avståndSkilda byggnader eller delar av samma byggnad placeras på sådantinbördes avstånd eller anordnas så, att risken för spridning avbrand ej blir större än som är skäligt med hänsyn till byggnadssättoch utförande i övri

:2111 Ett inbördes avstånd av 9 m är i regel tillräckligt, jämfördock byggnadsstadgan § 39. Eftersom risken för brandsprid-ning som här avses är störst om fönster finns i båda de när-belägna fasaderna, är det vid mindre avstånd angeläget atttak i utrymmen innanför sådana fönster förses med ytskiktav klass I även i byggnad som inte är brandsäker. Där förutrymning nödvändig korridor är belägen invid sådant föns-ter bör dock avståndet inte i något fall understiga 9 m.

:212 BrandcellsindelningUtöver vad i kap 37 och här nedan sägs, gäller att undervisnings-lokal med tillhörande grupprum, samlingssal med biutryrnmen,gyrnnastiklokal med biutrymmen samt särskild skolmåltidslokalmed kök var för sig placeras inom egen brandcell. Samma gällerhälsovårdsavdelning, expeditionslokal, lärarrum, bibliotek e d ellersammanhängande svit av sådana lokaler.

:2121 Det bör observeras att vad i 37:311 sägs beträffande tillgångtill utrymningsvägar även gäller omklädnadsrum till gymnas-tiklokal.

:213 DörrDörr i vägg som avgränsar i :212 särskilt angiven brandcell utförsi lägst klass B 15 (i byggnad med fler än åtta våningar lägstklass B 30) ; beträffande samlingslokal se dock kap 74. Dörr fårvara inåtgående vid lokal avsedd för högst 30 elever.

456

73:2

Dörr i vägg mellan trapphus och angränsande utrymme utförssjälvstängande och får inte förses med uppställningsanordning.

Med avsteg från 37:3222, andra stycket, får brandsäkert avskildtrappa stå i förbindelse med annan trappa genom korridor medbrandcellsbegränsande omslutningsväggar, avskild från trappani lägst klass B 15 (i byggnad med fler än åtta våningar lägstklass B 30).

:2131 Dörr i sektionerande vägg i envåningsbyggnad, se :223,första stycket.

:214 Fönster

Fönster utfört enligt 37:326 godtas som nödutryrnningsväg -dock inte vid lokal för fler än 150 personer - om det kanöppnas utan särskild nyckel eller annat verktyg och dess karm-understycke är beläget på högst 2,5 m höjd över marknivånutanför.

:2141 Utrymningsväg från lokal för fler än 150 personer, se kap 74.

:215 Korridor o dKorridor uppdelas i delar av högst 100 m längd genom vägg- ochdörrpartier i lägst klass B 15. Där korridor inte avskiljs frånkorridor i annat våningsplan på här angivet sätt, gäller nämndamått korridorernas sammanlagda längd.

Skåp för kläder, undervisningsmaterial m m i korridor eller annanutrymningsväg utförs av obrännbart material eller på annat förändamålet godkänt sätt.

:2151 Kan utrymning från undervisningslokaler inte ske på annatsätt än via korridor, hall e d, är det från brandskyddssyn-punkt olämpligt att ytterkläder upphängs fritt i denna elleratt den står i öppen förbindelse med kapprum där kläder inteuteslutande förvaras i skåp.

:216 Beklädnad av väggar och tak

Brännbara väggar och tak förses med minst andskyddande be-klädnad i under lektionstid obevakade utrymmen i direkt för-bindelse med utrymningsväg, t ex lärarrum, förrådsrum, städ-skrubb o d.

457

- BABS 1967

73: 2

:217 PannrumVärmepanna uppställs i särskilt pannrum, antingen utfört somåtminstone brandhärdigt rum med tillhörande biutrymmen till-gängligt endast från det fria eller också utfört som brandsäkertrum.

:218 KällareI annan än brandsäker byggnad avskiljs inredd källare från ovan-liggande våning i lägst klass B 30.

:219 NödduschI institutionslokal där verksamhetens art medför risk för antänd-ning i kläder eller hår samt i sal för kombinerad trä- och metall-slöjd anordnas nöddusch.

:2191 Utförande av nöddusch, se 77:34.

:22 Byggnad i en våning

:221 Byggnad utan inredd vind och med högst600 rn2 byggnadsytaBrännbara väggar och tak i utrymningsvägar förses med minsttändskyddande beklädnad, nämnda tak därjämte med ytskikt avklass I.

:2211 Vid byggnadsnämndens prövning av undantag från vad ovansägs, t ex för korridor, beaktas att beklädnaden är av störstbetydelse i tak och på väggars övre del. Brännbar beklädnadbör sålunda inte medges utanpå den tändskyddande bekläd-naden till högre höjd än dörrars överkant och ej närmaretak än ca 0,5 ra.

:222 Byggnad utan inredd vind och med mer än600 rn2 byggnadsytaOm byggnaden är uppdelad i delar med högst 600 in2 byggnadsytagenom som brandmur (jfr 37:26) anordnad vägg i lägst klassA 60, gäller vad som sägs i :221. Är byggnaden inte uppdelad pånämnda sätt, gäller vad som sägs i :223.

:223 Byggnad med inredd vindByggnaden uppdelas i delar med högst 1200 m2 byggnadsyta ge-nom till yttertaket uppdragna väggar i lägst klass B 30. Dörr isådan vägg utförs i lägst klass B 15. Vinden uppdelas därjämte påsamma sätt i delar med högst 400 m2 byggnadsyta.

458

73; 3

Bärande eller brandcellsbegränsande byggnadsdelar utförs i lägstden klass som anges i tabell 37:22, kolumn 2, vad gäller bygg-nadsdelar enligt la, 2, 3 och 4.I trapphus och andra utrymningsvägar förses brännbara väggaroch tak med minst tändskyddande beklädnad samt med ytskiktav klass I.Utvändig trappa av stål eller annan metall godtas som den enaav i 37:311 avsedda utrymningsvägar.

:2231 Där inredning av vind sker i sådan omfattning att byggnadenär att anse som tvåvåningsbyggnad, gäller vad som sägsi :23.

:23 Byggnad i två våningar

:231 Byggnad för högst 150 elever och med högst200 m2 byggnadsytaByggnaden utförs på sätt som sägs i :223.

:232 Byggnad för högst 150 elever och med mer än200 m2 byggnadsytaOm byggnaden är uppdelad i delar med högst 200 m2 byggnads-yta genom som brandmur (jfr 37:26) anordnad vägg i lägst klassA 60, gäller i tillämpliga delar vad som sägs i :223.

:2321 Är byggnaden inte uppdelad på sätt som ovan sägs, skallden enligt byggnadsstadgans § 44, mom 2 utföras som åt-minstone brandhärdig byggnad.

:233 Byggnad för fler än 150 eleverHär avsedd byggnad skall enligt byggnadsstadgan § 44, mom3 utföras som brandsäker byggnad.

:3 VISSA ÅTGÄRDER TILL SK D MOT OLYCKSFALL

I lokal avsedd för gynmastik samt i lokal där mat förvaras ellertillagas, t ex kök, utförs elektrisk armatur av splitterfritt glas el-ler förses den med skyddsskäliu eller skyddsgaller.

:31 I lokal avsedd för gymnastik är det lämpligt att fönster för-ses med skydd mot krossning inifrån eller utförs med inner-rutor av sådant glas som vid krossning inte medför risk förskärskador.

:32 Dörrstopp och uppställningsbeslag för dörr fästes lämpligeni vägg, Sker fastsättning i golv bör beslag placeras högst 0,2m från vägg.

459

73:3-:6

:33 Balkong- och trappräcken, se Kungl byggnadsstyrelsens med-delande 1964:3. Handledare på skyddsräcke utformas lämp-ligen så, att elev ej kan åka på räcket.

:34 Eluttag på elevbord i laborationssal anordnas lämpligen så,att de kan göras spänningslösa med en gemensam strömstäl-lare placerad i närheten av lärarbord eller på annan centralplats. Det är lämpligt att genom signallampor tydligt angesorn uttagen är spänningsförande eller inte. Uttag för nät-spänning förses lämpligen med jorddon.

:4 RUMSHÖJDI undervisningslokal får medelrumshöjd enligt 61 :4 inteunderstiga 2,90 in.Vissa undervisningslokaler ges lämpligen större rumshöjd änovan sägs, t exmusiksal med gradiner 4,0 m1)gymnastikrum 3,5 >

gymnastiksal högst 200 rn2 5,0 »gymnastiksal större än 200 m2 5,5 »gymnastikhall 6,0 >

1) Höjden räknas i den främre delen.

:5 AKUSTIK

Lokal ges en till undervisningens art lämpad akustik.:51 I rum med hög ljudnivå eller där god uppfattbarhet önskas,

såsom undervisningslokal, musiksal, musikrum, maskinskriv-ningssal, skolverkstad, sal för trä- och metallslöjd, undervis-ningskök, vävkammare, skolmåltidslokal och gymnastiksal, ärdet lämpligt att ljudabsorberande material anbringas på än-damålsenlig plats och i erforderlig omfattning.

:52 Lämplig efterklangstid vid tom lokal i frekvensområdet över500 Hz är för t exundervisningslokal 200 rn ca 0,9 sekundergymnastiksal 1 000 » x 1,0 »

4 000 > > 1,5 >

:6 ELEVKLOSETEER

För varje påbörjat 15-tal elever i skolanläggning skall finnas enklosett. Varje klosettrum förses med tvättställ.

Klosettrum skall finnas i varje byggnad där undervisning bedrivs,varav minst ett med mått som klosettrum för rörelsehindrad, sekap 63.

Klosettrum anordnas i anslutning till kapprurn, omklädningsrumför gymnastik, undervisningskök, skolmatsal, skolverkstad och lo-kal använd som skrivsal.

460

Kapitel

74 Samlingslokaler

Bred spalt=bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt= råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestärnningar rn m.

För byggnader och lokaler avsedda för visning av lättantänd-lig film gäller - utöver bestämmelserna i detta kapitel -biografförordningen (SFS 1932 179).Offentlig föreställning och offentlig tillställning, se allmännaordningsstadgan (SFS 1956 :617). Allmän sammankomst, se§ 1 i lagen om allmänna sammankomster (SFS 1956 :618).Sporthallar med isbanor, se säkerhetsnormer angående utfö-rande, användning, besiktning mm av kylanläggningar för sta-tionärt bruk (Kylnormer), utgivna av Svenska KyltekniskaFöreningen och godkända av Kungl arbetarskyddsstyrelsen.

:02 BegreppsbestämningarMed samlingslokal avses här varje samlingssal eller grupp avsamlingsrum med gemensam utrymningsväg avsedd för mö-ten eller sammankomster av allmän eller enskild natur förfler än sammanlagt 150 personer eller med större samman-lagd yta än 120 m2.I begreppet samlingslokaler innefattas förutom samlingssalaroch samlingsrum även studielokaler, hörsalar, aulor vid un-dervisningsanstalter, kyrkor, församlingssalar, lokaler för fri-tidssysselsättningar, sporthallar, danshallar, biografer, teatrar,konsertsalar och cirkuslokaler,Restauranglokaler inom egen brandcell och med utrymnings-vägar skilda från utryrnningsvägar från samlingslokaler inne-fattas inte här i begreppet samlingslokaler.Byggnad för samlingslokaler kan exempelvis utgöras av med-borgarhus, ordenshus, folkets hus, bygdegård eller studiehem.I byggnad, som inrymmer flera samlingslokaler, är huvudlo-kal den samlingssal som rymmer största antalet personer el-ler är avsedd för största antalet åskådare. I vissa fall kanflera huvudlokaler förekoma i samma byggnad, t ex biograf-lokal och danslokal eller stor och liten konsertsal. I sådantfall gäller vad i bestämmelserna sägs om huv-udlokal för

461

74:1

samtliga de lokaler som från användningssynpunkt är att ansesom huvudlokaler. Bilokai är mindre sal eller motsvarande,avsedd att användas separat eller tillsammans med huvudlo-kal, exempelvis liten mötessal, foajé, studiecirkelrum, biblio-teksrum. Biutrymme är kompletterande utrymme använt till-sammans med huvudlokal eller bilokal, exempelvis kapprum,förrum, klosettrum, kaffekök och liknande utrymmen.

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

:11 Tillgänglighet

Samlingslokal anordnas så att den i erforderlig utsträckning kanutnyttjas av personer med nedsatt rörelseförmåga.

:12 Brandcellshdelning

Utöver vad i kap 37 och här nedan sägs, gäller att samlingssalmed biutryrnmen, bilokal med biutrymmen, scenhus (utan hän-syn till scenöppning) samt utrymningsväg inom byggnad var försig placeras inom egen brandcell. Såvida inte annat särskilt an-ges, avskiljs sådan brandcell från byggnaden i övrigt i lägst denklass som anges i 37 :22, dock lägst klass B 30.

I byggnad som inrymmer lokal för verksamhet av brandfarlig artavskiljs samlingslokal med tillhörande utrymningsvägar från ifrå-gavarande lokal i lägst den klass som anges i 37:22, dock lägstklass B 60, eller vidtas andra betryggande säkerhetsåtgärder, För-bindelse mellan sådan lokal och samlingslokal får endast anord-nas genom sluss med självstängande dörrar.

:121 Här avsedd verksamhet kan exempelvis vara hantering avbrännbara material i sådan omfattning eller på sådant sättatt faran för brands uppkomst är stor.

:122 Med betryggande säkerhetsåtgärder avses sådana anordning-ar inom den lokal där verksamhet av brandfarlig art bedrivssom har till ändamål att begränsa eller möjliggöra snabb be-kämpning av uppkomrnen brand, t ex automatisk vatten-sprinkleranläggning eller automatisk brandalannanläggning.

:13 Klassindelning

Samlingslokal hänförs med hänsyn till storlek och användning tillendera av följande fyra klasser.

Klass A omfattar samlingslokal avsedd att rymma fler än 150men högst 300 personer.

462

:131

74:1

Klass B omfattardels samlingslokal avsedd att rymma fler än 300 men

högst 600 personerdels samlingslokal med högst 120 m2 scen för tillfälligt

bruk till teater, där lokalen avses rymma högst 300personer.

Klass C omfattardels samlingslokal avsedd att rymma fler än 600 personerdels samlingslokal med högst 120 m2 scen för tillfälligt

bruk till teater, där lokalen avses rymma fler än 300men högst 600 personer.

Klass D omfattardels samlingslokal med scen avsedd för stadigvarande

bruk till teater oavsett det antal personer som loka-len är avsedd att rymma

dels sarnlingslokaler med scen större än 120 m2 för till-fälligt bruk till teater oavsett det antal personer somlokalen är avsedd att rymma.

I angivna scenytor inräknas även mot scenen öppen sidoscen ochliknande utrymmen i scenens plan men inte framför ridå belägenförscen.

Även för mindre lokaler än här ovan avses är det lämpligtatt i skälig utsträckning tillämpa bestämmelserna i detta ka-pitel, utöver vad som beträffande utrymningsvägar gäller en-ligt 37:311 och 37:32.

:14 Beräkning av personantal

På ritningar fogade till ansökan om byggnadslov anges för varjesamlingssal det högsta personantal som med hänsyn till salensstorlek, användning och utryrnningsvägars kapacitet kan tillåtasvid föreställningar eller sammankomster av olika art. Uppgifthärom skall finnas anslaget i samlingssalen eller dess förrum.

:141 Där fasta eller löstagbara sittplatser är anordnade i radermed tät placering kan antalet personer beräknas efter 0,6 m2golvyta per person. I ytan inräknas därvid för sittplatspubli-ken avsedda gångar och utrymningsvägar inom lokalen, där-emot inte podium eller scen.Där sittp/atser inte är tätt anordnade eller där lokalen avsesför blandat stående och sittande publik kan antalet personerberäknas efter 0,4 m2 golvyta per person. I lokalytor inräk-nas därvid anslutna bilokaler, däremot inte kapprum, förrume d.Sittplatser i bänkfält, se :314,

463

74:3

:2 FÖRLÄGGNING INOM BYGGNAD

Huvudlokal förläggs så, att utrymning av publik kan ske på be-tryggande sätt under beaktande av byggnadens utförande och lo-kalens klass.

Ingen för publik avsedd del av samlingssal under markplanet el-ler motsvarande likvärdigt plan får förläggas lägre än 1 m undersalens lägst belägna utgångsdörr.

Oavsett klass enligt 13 får samlingslokal inrymmas i brandsäkerbyggnad samt i brandhärdig envåningsbyggnad. I annan brand-härdig byggnad får inrymmas samlingslokal klass A eller B, dockmed inskränkning som följer av byggnadsstadgans § 44, moment3 (se 37:17).

I envåningsbyggnad som inte är brandsäker eller brandhärdig fårinrymmas samlingslokal klass A eller B.

:21 Vad i första stycket sägs är uppfyllt om i brandsäker bygg-nad huvudlokal inte förläggs djupare än8 m under markplanet vid samlingslokal klass A6 » n x x D B och C, eller3 1. » » » » » D.Samma gäller om i annan byggnad huvucllokal inte förläggslägre än 3 m under markplanet och inte högre än 3 m övermarkplanet. Härvid förutsätts att läktares golvplan vid ut-gång förläggs högst 4 rn över markplanet.

:22 Vad i fjärde stycket sägs är även tillämpligt vid byggnadsom dll mindre del är utförd som tvåvåningsbyggnad, underförutsättning att denna del är avskild i lägst klass B 30 frånhuvudlokal med biutrymmen och dess utrymningsvägar ochförbindelse endast finns genom sluss utförd som åtminstonebrandhärdigt rum samt att huvudlokalen inte förläggs högreän byggnadens bottenvåning.

:23 Med samlingssals höjdläge avses vertikala avståndet mellansalens golvnivå vid huvudutgång och det markplan eller mot-svarande likvärdiga plan dit närmaste utrymningsväg frånsamma utgång leder.

:3 ANORDNINGAR FÖR UTRYMNING

:31 Sittplatser och gångarI samlingssal kan sittplatser utgöras av lösa stolar, lösa ellerfasta bänkar, som kan vara fritt placerade (fri möblering)eller ordnade i rader och bänkfält.

464

74:3

:311 Lösa stolarFritt placerade lösa stolar får användas i bilokal för högst 50personer samt inom annan lokal i loge för högst 10 personer, jfrdock :313.

:312 Lösa bänkarLösa bänkar, ordnade i rader och bänkfält, får användas endasti samlingssal med horisontellt golv, jfr dock :313.

Lösa bänkar med fast sits utförs som hel sittbänk med minst femsittplatser eller som stolrad av minst fem med fasta beslag ellermotsvarande sammankopplade stolar. Lösa bänkar med uppfäll-bar sits (klaffsits) utförs med minst fem sittplatser.

:3121 Med klaffsits avses här sits, som automatiskt fälls upp i ver-tikalt eller nära vertikalt läge när den lämnas utan belast-ning.

:313 Fasta bänkarFasta bänkar, ordnade i rader och bänkfält, används i andra fallän som avses i :311 och :312, dock att lösa stolar och bord medfri placering får användas vid servering, modevisning och liknan-de sammankomst under förutsättning att möjlighet till trygg ut-rymning tillgodoses.

Om samlingssalens golv lutar mer än 1:12 anordnas bänkarna påavsatser (gradiner), som är horisontella eller lutar högst 1:12.Där sådan avsats är högre än 0,5 m och inte ansluter till vägg,förses den med lämpligt skyddsräcke.

:314 BänkfältI samlingssal för fler än 50 personer anordnas sittplatser radvis ien eller flera avdelningar (bänkfält) med erforderliga gångar, såatt salen lätt kan utrymmas, se vidare :315. Bänkrad mellan tvåsådana gångar ges högst 40 sittplatser, bänkrad mellan gång ochvägg eller motsvarande hinder högst 10 sittplatser.

Inom bänkfält skall avståndet, mätt från rygg till rygg, mellantvå bänkrader vid lösa bänkar samt vid fasta bänkar med fastsits vara minst 1,0 m och vid fasta bänkar med klaffsits minst 0,8m. Mellan fast del i främre kant av bänk och framförvarandebänkryggs bakre kant skall horisontella avståndet vara minst 0,45m, varjämte bredden för varje person i bänkrad skall vara minst0,50 rn.

465

74:3

Utrymme mellan två bänkrader får inte vara helt eller delvis av-spärrat mot här avsedd gång eller i sin ländriktning mellan tvågängar.

:315 Gångar i 3 um;ingssal

Gång för utrymning ges en minsta bredd, svarande mot störstaantalet personer som avses använda gången vid utrymning, var-vid 1,0 m svarar mot 150 personer. Bredden får dock inte varamindre än 1,0 m, om gången betjänar sittplatser på båda sidor,och inte mindre än 0,8 m, om gången betjänar sittplatser endastpå ena sidan. Här avsedd gång ges en största lutning av 1:12.

Trappa med fler än tre höjdsteg förses med räcke eller ledstång,såvida inte bänkryggar invid trappan ger erforderligt stöd.

:3151 Vid beräkning av bredd anses gång framför sittplatsrad be-gränsad mot sittplatsraden av en linje på samma avståndfrån dess ryggar som det inbördes radavståndet inom bänk-fiIBeträffande lutning och trappsteg, se även :333.

:32 Utgångar från It t gssal

:321 Antal utgångarFrån samlingssals huvudplan skall finnas mot antalet personersvarande antal utgångar. Om samlingssalen rymmer högst 600personer, skall antalet sådana utgångar vara minst två. Antaletökas till minst tre om samlingssalen rymmer fler än 600 men högst1 000 personer och till minst fyra om den rymmer fler än 1 000personer.

Från läktare i samlingssal skall finnas minst två utgångar.

:322 Förläggning av utgångarUtgångar förläggs till varandra motsatta delar av samlingssal el-ler läktare samt placeras så att avståndet (gångvägen) från sitt-plats till närmaste utgång blir högst 30 m. Där flera utgångar äntvå fordras, placeras dessa fördelade på salens båda sidor samtfrämre och bakre delar.

I teater eller annan samlingssal utrustad med scen, förläggs minsten av utgångarna från samlingssalen till den i förhållande tin

466

74:3

scenen motsatta dekn av lokalen.

Utgång från samlingssal skall leda antingen direkt till det friaeller till utryrnningsväg enligt :33. Samma gäller minst en av ut-gångarna från läktare för fler än 75 men högst 150 personer ochalla utgångar från läktare för fler än 150 personer.

:323 UtgångsdörrarUtgångsdörrar ges sammanlagt en minsta fri bredd (karmdag-bredd), svarande mot det största antal personer som samlings-salen avses rymma, varvid 1,0 m svarar mot 150 personer. Varjeutgångsdörr ges en minsta fri bredd av 1,2 m, dock medges enbredd av minst 0,9 m beträffande utgångsdörr från loge medhögst 10 platser samt från sådan bilokal med högst 40 in2 golvytasom inte ingår i utrymningsväg från huvudlokal.

Utgångsdörr utförs i lägst klass B 15. Utförande i övrigt, se :335.

:324 Nödbelysning och markeringOvanför eller invid varje utgångsdörr anbringas grön skylt medvit ledstjärna eller vit text "UTGÅNG", belyst eller genomlyst avnödbelysning (se :713). Trappsteg inom samlingssal belyses mednödbelysning.

Dörr som inte leder ut förses med texten "EJ UTGÅNG" ellermarkeras eller utformas så, att den lätt kan skiljas från utgångs-dörr. Vad här sägs gäller även scen med biutrymmen.

:3241 Skyltar, anslag o d utformas lämpligen enligt standard förvarselrnärkning (SIS 03 15 11).

:33 Utrymningsvägar inom byggnad

:331 Bredd och höjdUtrymningsväg ges en minsta fri bredd, svarande mot största an-talet personer som avses använda den vid utrymning, varvid 1,0m svarar mot 150 personer. Mindre bredd än 1,2 m, dock minst0,9 m, medges beträffande utrymningsväg från loge med högst 10platser samt från sådan bilokal med högst 40 m2 golvyta som inteingår i utrymningsväg från huvudlokal.

Här angiven fri bredd får på vardera sidan inskränkas med högst0,1 rn genom ledstänger eller motsvarande anordningar, men får i

467

74:3

övrigt inte minskas, exempelvis genom dörr i uppslaget läge. Be-träffande trappa, se även :334.

Utrymningsväg ges en minsta fri höjd av 2,1 m, dock får dörrmed höjdmått enligt SIS 81 73 50, 81 73 51 eller 81 76 02 anord-nas i utrymningsväg.

:332 Förbindelse mellan utrymningsvägarUtrymningsväg från utgång eller grupp av utgångar i samlings-sals ena sida eller ände utförs utan förbindelse med utrymnings-väg från utgång eller grupp av utgångar i salens andra sida ellerände. Förbindelse får dock finnas med gemensam foajé eller mot-svarande utrymme, om förbindelsen avstängs med självstängandedörr i lägst klass B 30.

:333 NivåskillnadBeträffande övervinnande av nivåskillnad i utryrnningsväg gäller37:323, dock med ökning av där angivna avstånd 0,8 m till 1,0m samt att ensamt trappsteg får leda till utrymningsväg från logemed högst 10 platser.

:334 Trappor och vilplanTrappa ges en minsta fri bredd, svarande mot största antalet per-soner som avses använda den vid utrymning, varvid 1,0 m svararmot 150 personer. Mindre bredd än 1,2 m medges endast beträf-fande trappa från loge med högst 10 platser samt från sådan bi-lokal med högst 40 m2 golvyta som inte ingår i utrymningsvägfrån huvudlokal, varvid godtas en bredd av minst 1,0 m vid raktrappa och minst 1,1 m vid svängd trappa.

Den fria bredden får inskränkas med högst 0,1 m på vardera si-dan genom ledstänger och motsvarande anordningar. Trapploppfår ej ges större sammanhängande höjd än 3,0 m, vid svängdtrappa 3,5 m. Vilplan som avdelar trappa ges minst samma breddsom trappan och minst 1,2 rn längd. Vid vilplan skall trafikström-mens riktning ändras eller vilplanet markeras genom avvikandeutformning av tak och väggar sarnt förses med markeringsbelys-ning (huvud- och nödbelysning, se :712 resp :713).

:3341 Trappor, se vidare 62 :4.

:335 Dörr i utrymningsvägDörr i utrymningsväg skall vara utåtgående, dock får dörr till468

74 :4

loge med högst 10 platser vara inåtgående. Dörr får inte försesmed tröskel; utåtgående dörr får dock slå mot högst 3 cm högtanslag, vars överkant ligger i samma plan som golvet.

Dörr utförs och placeras så, att den i uppslaget läge inte är tillhinder för utrymningen. Dörr får inte anordnas i trappa och intenärmare lutande plan eller trappa än 1,2 m. Dörr förses med öpp-ningsanordning så utformad, att dörren öppnas vid tryck utåt el-ler dragning nedåt i handtag e d. Vid utgång som normalt ävenutgör ingång samt vid bilokal som inte ingår i utryrnningsväg ochsom är avsedd för högst 50 personer eller har högst 40 m2 golv-yta, får dörr förses med annan låsanordning, men skall kunnaöppnas inifrån utan nyckel.

öppningsanordning utförs så att risk inte föreligger att fastnamed kläderna och placeras minst 1,0 m, högst 1,6 m från golvet.

:3351 Vid breda trapplopp är det lämpligt att välja större avståndän i andra stycket sägs.

:336 Nödbelysning

Vid riktningsändring och förgrening anbringas grön skylt medvit pil eller vit text "TILL UTGÅNG", belyst eller genomlyst avnödbelysning (se :713). Dörr som inte leder ut markeras enligt:324.

:3361 Text, pilar och andra markeringar utformas lämpligen en-ligt standard för varselmärkning (SIS 03 15 11).

:34 Utrymningsvägar utanför byggnad

Utryrnningsväg utanför byggnad skall leda till gata, torg, park el-ler annan allmän plats. Om utryrnningsväg leder genom gård,skall gården stå i öppen förbindelse med här avsedd allmän plats.Utrymningsväg skall utefter hela sin sträckning vara belyst medminst 20 lux och beträffande bredd, lutning och trappors utform-ning fylla samma krav som utrymningsväg inom byggnad (se:33).

:4 BEKLÄDNAD OCH YTSKIKT, GOLVBELÄGGNING

:41 Tak och väggar

Vid brandsäker byggnad gäller vad som sägs i 37:2321 och37:3241, dock att i samlingslokal klass B, C och D även väggytorförses med ytskikt av klass I. Vid brandhärdig byggnad gäller vad

469

74:5

som sägs i 37:2322 och 37:3242, dock att i samlingssal även vägg-ytor förses med ytskikt av lägst klass II. Vid annan byggnad änbrandsäker eller brandhärdig förses tak- och väggytor med yt-skikt av klass I i från samlingssal ledande utrymningsvägar.

:411 Vid byggnadsnämndens prövning av undantag från här ovanangivna krav bör beaktas det angelägna i att utrymnings-möjligheterna i byggnaden inte försämras genom den ökaderisken för snabb övertändning och besvärande rökutveckling.Medgivande till avvikelse bör sålunda i intet fall avse tak-ytor. I fråga om väggbeklädnad bör avvikelse inte medgesför utrymmen, som då samlingssalen användes inte står un-der tillsyn. Sådana utrymmen kan exempelvis vara förråd,garderob, pentry, toaletter, biljettkontor o d, eller annan ut-rymningsväg än den som leder över vestibulen. Undantag börinte i något utrymme avse mer än halva vät_l_Ttan.Det är vidare angeläget att sådan brännbar beklädnad, sominte har ytskikt av lägst klass II, inte är så lättantändligeller vid brand så rökutvecklande att trygg utrymning avlokalen äventyras. Beklädnad av tät träpanel är från dessasynpunkter godtagbar, om den är så anbringad på underlagetatt luftmellanrum inte uppkommer eller mellanrummet ärfyllt med obrännbart material.

:42 Golv

:421 Golv i utrymningsvägGolvbeläggning ges sådan yta att halkrisken blir liten.

:4211 Beläggning förses lämpligen med exempelvis halksäkring medfri t- s pä halkfarliga ställen, t ex trappor.

:422 Golv i samlin -13al

Golv i samlingssal utförs av massivt trä eller annat från brand-skyddssynpunkt minst likvärdigt material.

Utrymme under avsatser (gradiner), podier samt upphöjda golv-partier uppdelas i delar med högst 30 m2 yta, avskilda frånvarandra i lägst klass B 15. Om utrymmet utnyttjas för ventila-tionskanaler utförs kanalväggarna i lägst klass A 30 gentemotbrand inifrån.

:5 APPARATRUM FÖR 7'SKINRUM)

1EKTOR

:51 Allmänt

Apparatrum och från detta ledande kanaler anordnas så, att rök470

74:6

från en i apparatrummet utbruten brand inte tränger in i övrigalokaler. Apparatrum utförs med golv, väggar och tak i lägst klassB 60, varjämte väggar och tak förses med ytskikt av klass L

:52 Apparatrums storlek

För varje apparatskötare skall finnas en rumsvolym av minst 101T1 .

:521 Apparatrum ges lämpligen en rumshöjd av lägst 2,25 m.

:53 Utgång från apparat=Utgång från apparatrum skall antingen leda till det fria genomegen utrymningsväg eller till sluss omedelbart utanför apparat-rumMet, utförd som brandhärdigt rum med självstängande dörrar(se vidare :54), anordnade som vid brandsluss. Utgång från så-dan sluss får ej leda direkt till samlingssal eller dennas läktare.

:531

:54 Dörrar

Om apparatrum avses för visning av brandfarlig film gällerföreskrifter i biografförordningen (SFS 1932 nr 179).

Dörr från apparatrum skall vara utåtgående, självstängande ochutförd i lägst klass B 30, i brandsäker byggnad dock lägst klassA 60.

:55 Öppning i vägg

Vägg mellan apparatrum och samlingssal får inte genombrytas iannan mån än som erfordras för anordnande av projektionsöpp-ningar, kikhål och strålkastaröppningar. Dessa öppningar igen-sätts med minst 5 mm glas, inmurat eller eljest stadigt anbringatmed röktät metallram. Ovanför sådan öppning anbringas lucka avobrännbart material, automatiskt tillslutande vid brand i appa-ratrummet.

annan vägg än ovan sägs får utöver utgångsdörr anbringas dörrtill klosettrum, dörr till fläktrum eller dylikt.

:6 SCEN MED BIUTRYMMEN

:61 Allmänt

För samlingslokal klass D och sådan samlingslokal klass C somhar scen gäller bestämmelserna i :62-:65 för utförande av scenmed biutryrnrnen.

471

74:6

:62 Avskiljande av scen

Scenhus (scen med direkt anslutande sidoscener och underlig-gande scenkällare) avskiljs i lägst klass B 60 från byggnaden iövrigt. Beträffande ridå mellan scen och åskådarrum, se :651.

Scenen får stå i förbindelse med samlingssalens utrymningsvägargenom sluss utförd som åtminstone brandhärdigt rum och förseddmed självstängande dörrar.

:63 Utgångar från scen

Från scen skall finnas minst två utgångar förlagda till var sida avscenen. Utgångarna skall leda direkt till det fria eller till utrym-ningsväg, skild från samlingssalens utrymningsvägar och utfördåtminstone som brandhärdigt rum.

Dörr mellan scen och utrymningsväg från scenen skall vara utåt-gående och självstängande. Dörr i utrymningsväg från scen skallha en fri bredd av minst 0,9 m (karmdagmått).

:631 Nödbelysning och markering, se :324.

:64 Biutrymmen

Till scenen hörande loger, verkstäder och andra biutrymmen skallvara avskilda från scenen i lägst klass B 30, vid samlingslokalklass D dock i lägst klass B 60.

Fönster utfört enligt 37:326 godtas som nödutrymningsväg, dockatt fönster vars karmunderstycke är beläget på högre höjd än2,5 m över markplan eller motsvarande plan utanför, räknas somutrymningsväg endast om balkong med trappa av stål eller an-nan metall anordnas utanför fönstret.

:65 Särskilda brandskyddsåtgärder

Inomhusbrandpost (se 37:4212) anordnas på lämpliga platser påscen för permanent bruk och ansluts till vattenledning med er-forderlig kapacitet.

:651 Där så kan ske är det lämpligt att scenöppning avskärmasmed brandskyddsridå. Ridå av metall, som normalt kommer ifråga endast vid scen avsedd för stadigvarande bruk till tea-ter, bör kunna motstå ett horisontellt tryck av minst 45kp/m2. Brandskyddsridå av annat slag vid scen större än120 m2 kombineras lämpligen med ridåsprinkler. Proscenie-ridå utförs lämpligen av åtminstone svårantändligt material.

472

74:7

Vid teater i samlingslokal klass D är det lämpligt att helascenen skyddas med eauensprinkleranläggning (se 37:4221).Sprinkleranläggning (även ridåsprinkler) utförs lämpligen så,att den dels automatiskt utlöser vid brand, dels kan hand-manövreras från lämplig plats på scenen.

:7 INSTALLATIONER

:71 Elektriska starkströmsanläggningar

:711 AllmäntSamlingssal samt invändiga och utvändiga utrymningsvägar frånsamlingssal förses med erforderlig elektrisk belysning och elektrisknödbelysning.

:7111 Elektriska starkströmsanläggningar för belysning, värme ochkraft, se Kommerskollegii säkerhetsföreskrifter angående ut-förande och skötsel av elektriska starkströrnsanläggningar(Kommerskollegii författningssamling Nr 8/1960).

:712 HuvudbelysningBelysning för samlingssals utrymning skall kunna tändas dels frånplats i salen och dess förrum, dels även från lämplig plats inomscen och apparatrum.

:713 NödbelysningKraftförsörjning för nödbelysning utförs oberoende av kraftför-sörjning för huvudbelysning, dock får nödbelysning anslutas tillhuvudbelysningens servisledning, om anslutning sker med egenhuvudströmbrytare och huvudsäkring omedelbart invid servisin-tag i servisrum. Kabel till servisrum förläggs skyddad mot brand(se 37:19).

Där särskilda förhållanden så påkallar anordnas nödbelysning såatt den automatiskt ansluts till annan strömkälla vid strömav-brott och kan hållas tänd minst en halv timme efter det huvud-belysningen trätt ur funktion.

Om nödbelysning enligt :324 och :336 inte är tillräcklig för väg-ledning vid utrymning, anbringas därjämte i samlingssal och dessutrymningsvägar ytterligare nödljuspunkter så, att nödbelysning-en ensam ger tillräcklig belysning för utrymning. Då nödbelys-ning längs utrymningsväg omfattar fyra eller fler ljuspunkteruppdelas dessa på två eller flera grupper så att efter varandraföljande ljuspunkter inte ansluts till samma gruppsäkring.

473

74:7

:7131 Förhållande som påkallar nödbelysnings anordnande enligtandra stycket råder exempelvis vid långa och krångliga ut-rynaningsvägar, vid djup förläggning eller vid lokal utan da-gerbelysning och avsedd för stor publik.

:7132 Tillräcklig vägledande belysning för utrymning är lägst 20lux inom samlingssal, 40 lux i utrymningsväg inom byggnadoch 20 lux i utrymningsväg utanför byggnad.

:72 Ventilationsanläggningar

:721 AllmäntVentilation anordnas enligt kap 36. Härutöver gäller beträffandescen att ventilationskanal från scenhus utförs skild från annankanal åtminstone fram till fläktkammare, dock får vid samlings-.lokal klass B kanaler från scenens biutrymmen såsom klädloger,klosetter och liknande, förenas med kanal från scenhus.

:722 BrandventilationScen med mer än 75 m2 golvyta förses med anordningar förbrandventilation, placerade i scenvindens tak eller scenhusets övredel invid tak. Rökluckor eller motsvarande görs öppningsbara frånlätt åtkomlig plats på scenen och ges en sammanlagd storlek sonisvarar mot minst 5 %, i samlingslokal klass D dock minst 12 %av scenens golvyta. Om röklucka förses med glas för insläpp avljus skall glaset vara trådnätsarmerat. För röklucka gäller i övrigt36:143 och 37:3225 i tillämpliga delar.

:73 Hygieniska anordningar

I samlingslokal anordnas klosettrum och urinoarer, försedda mederforderliga tvättställ. Där så kan ske utan oskälig kostnad försesklosetter och urinaler med vattenspolning och avlopp. Minst ettklosettrum utförs så att det kan användas av personer med rörel-sehinder.

Samlingslokal skall ha minst två klosettavdelningar med av var-andra oberoende ingångsdörrar.

:731 Klosettavdelning utförs lämpligen med förrum. Antalet klo-setter och urinaler för allmänheten väljs lämpligen inte mind-re än en klosett per 100 herrar och en urinal per 80 her-rar samt en klosett per 75 damer. Vid samlingslokal där ser-vering i större utsträckning kan förutses ökas lämpligen an-talet klosetter.Klosetter anordnas lämpligen även för klädloger vid scen ochför personal som inte har tillgång till för allmänheten avseddklosett, som kan vara fallet för t ex biografmaskinist.

474

Kapitel

TiBred spalt -,--bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BS

Smal spalt = råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

:01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvisnings-text, allmänna begreppsbestämningar m m.

:02 BegreppsbestämningarIntern korridor är sådan korridor inom en och samma lägenhetsom ej ing-år i utrymningsväg från annan lägenhet.

:03 TillämpningsområdeBestämmelserna i detta kapitel gäller byggnad eller del avbyggnad med tre eller flera våningar, avsedd att användassom kontor eller för liknande ändamål.

:1 BRANDSKYDD OCH ANORDNINGAR FÖRUTRYMNING VID BRAND

:11 Sektionering

Beträffande största byggnadsyta per trappa, se 37:313.

Lägenhet får inte omfatta utrymmen inom fler än två våningar ochej större sammanlagd yta än 600 m2 - beträffande s k stornuns-kontor, som inte uppdelas med rumsskiljande väggar, dock högst1 200 m2 - såvida särskilda åtgärder inte vidtas för att säkerställatrygg utrymning vid brand.

:111 Som framgår av 37 :l l utgör varje kontorslägenhet en brand-cell,

:112 I andra stycket avsedd åtgärd kan exempelvis vara att i bygg-nad med högst åtta våningar och i lägre byggnad, där nödut-rymning med brandkårens stegutrustning inte är möjlig, varjelägenhet (eller våningsplan inom lägenhet omfattande flera vå-ningar) ges tillgång till brandsäkert avskild trappa. I annanbyggnad med högst sexton våningar kan åtgärden vara att allaej brandsäkert avskilda trappor avskiljs från korridor eller slussi lägst klass B 30 och i byggnad med fler än sexton våningar att

475

75:1

byggnadsytan per trappa begränsas till 400 m2, Härvid förut-sätts att trapporna fördelas på för snabb utrymning ändamåls-enligt sätt och att avståndet mellan närbelägna trappor inteöverstiger ca 100 m.

:12 Byggnadsdelars brandtekniska klass

:121 Brandcellsbegränsande väggMed avsteg från 37:22 får sådan vägg mellan kontorslägenhetersom inte är bärande utföras i lägst klass B 30. Samma gäller brand-cellsbegränsande, ej bärande omslutningsvägg till korridor ellertrapphall, som inte står i öppen förbindelse med trapphus.

:122 Ej brandcellsbegränsande väggSådan omslutningsvägg till intern korridor som inte är brandcells-begränsande eller bärande, får utföras utan hänsyn till annatbrandtekniskt krav än som gäller enligt :13.

:13 Beklädnad och ytskikt

:131 Trapphus och annan utrymningsvägBeträffande här avsedda utrynunen gäller 37:3241.

:132 övriga lokalerNedre hälften av skiljeväggar mellan kontorsrum inom en och sam-ma lägenhet får utföras utan hänsyn till i 37:2321 angivna krav be-träffande ytskikt.

:1321 Vid byggnadsnämnden prövning av undantag från kraven i37:2321 i större uträ, kning än här ovan sägs, t ex i fråga omenstaka lokaler av n;resentadonskaraktär, bör beaktas detangelägna i att utrymningsmöjligheterna i byggnaden inteförsämras genom den ökade risken för hastig övertändningoch besvärande rökutveckling.

:14 Trappa

Trappa som ingår i utrymningsväg från fler än en lägenhet ut-famlas enligt 37:322.

Med avsteg från 37:3222, andra stycket, får brandsäkert avskildtrappa stå i förbindelse med annan trappa antingen genom korri-dor med brandcellsbegränsande omslutningsväggar, avskild fråntrappan i lägst klass B 15, eller, där trapporna betjänar endast enlägenhet, genom sluss som är avskild från lägenheten i lägst klass

476

75:1

B 15 (i byggnad med fler än åtta våningar lägst klass B 30) ochfrån trappan i lägst klass B 15.

:141 Avståndet (gångvägen) från lägenhetsdörr till trappa som ut-gör utrymningsväg bör lämpligen inte överstiga 20 in, såvidadörren ej är belägen mellan två tillgängliga trappor.

:15 Dörr

Dörr till kontorslägenhet i byggnad med högst åtta våningar utförsi lägst klass B 15 och i byggnad med fler än åtta våningar i lägstklass B 30. Samma gäller dörr mellan kontorsrum och sådan korri-dor, som ingår i utrymningsväg för fler än en lägenhet.

Dörr mellan trapphus och trapphall eller korridor får utföras lås-bar men skall kunna öppnas inifrån utan nyckel, liksom även dörri utrymningsväg från lägenhet till sådan brandsäkert eller brand-och röksäkert avskild trappa, som erfordras enligt 37:3222 resp37:3223.

:16 Korridor

Utrymme för expedition eller liknande som inte avskiljs från korri-dor genom brandcellsbegränsande vägg inräknas i korridoren ochavgränsas från övriga lokaler med väggar enligt samma bestäm-melser sem gäller för korridoren.

Korridor uppdelas i delar av högst 100 m längd, avskilda frånvarandra i lägst klass B 15. Där korridor inte avskiljs från korridori annat våningsplan på här angivet sätt, gäller nämnda mått kor-ridorernas sammanlagda längd.

477

............................ ................. ,.!*,,mkile,.....lok"."»."11,..r... ....... ...... ..... . ..... ......

478

Kapat%

76 Livsmedelslokaler

Bred spalt =bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt = råd och anvisningar m m

:01 HänvisningarLivsmedelsstadgan (SFS 1951 nr 824) med senare gjorda änd-ringar angående anordnande av lokal för framställning, bered-ning, försäljning och servering av livsmedel. Utöver föreskrif-terna i livsmedelsstadgan förekommer lokalt gällande livsme-delsordning i vissa kommuner.

Kungl arbetarskyddsstyrelsens anvisningar angående personal-rum i butiker, varuhus samt kontor och lager inom handelnnr 23 :3/1967.

Kungl arbetarsskyddsstyrelsens anvisningar angående anord-ning, beskaffenhet och inredning av kiosker för varuförsälj-ning (kioskanvisningar) nr 47/1951.Kungl medicinalstyrelsens och Kungl veterinärstyrelsens ge-mensamma råd och anvisningar rörande kioskhandel med livs-medel nr 29/1962 och angående anordning, beskaffenhet ochinredning av kiosker för varuförsäljning (kioskanvisningar) nr30/1962.

(Anvisningar angående tekniskt utförande i övrigt av nämndaslag av lokaler och byggnader avses att utfärdas senare.)

479

480

Kapitel

77 Industribyggnader

Bred spalt=bindande föreskrifter jämlikt 76 § 1 mom BSSmal spalt = råd och anvisningar m m

:0 INLEDNING

01 HänvisningarKapitel 0 Inledning orienterar om föreskrifts- och anvis-ningstext, allmänna begreppsbestämningar m rn.Förordningen om explosiva varor (SFS 1949 :341) med änd-ringar (SFS 1963 :185) med närmare bestämmelser rörandetillämpningen av förordningen om explosiva varor utfärdadeav Kungl kommerskollegium KFS 1964 Serie A nr 2.Hälsovårdsstadgan (SFS 1958 :663) med ändring (SFS1962 :705).Vattenlagen (SFS 1918:523) med ändringar (SFS 1964:110).Förordningen om brandfarliga varor (SFS 1961 :568) jämtetillämpningsföreskrifter utfärdade av Kungl kommerskolle-gium (KFS, Serie B).Föreskrif ter för automatisk sprinkleranläggning. Utgiven avSvenska Skadeförsäkringsföreningen (Serie TB 615 resp SB615).Förebyggande av dammexplosioner. Kungl arbetarskyddssty-relsens anvisningar nr 65.

:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

: 11 Bestämmelsernas tillämplighet

Bestämmelserna i detta kapitel gäller byggnad eller lokal för indu-striell eller hantverksmässig verksamhet liksom även lagerbyggnad,lagerlokal eller upplag som används i anslutning till sådan verk-samhet eller som används i särskild lagringsverksamhet.

detta kapitel angivna åtgärder till skydd mot brand avser i till-lämpliga delar även motsvarande åtgärder beträffande explosion.

111 Med industriell eller hantverksmässig verksamhet avses härtillverkning, bearbetning och hantering av varor samt i elleri direkt anslutning till härför använda lokaler bedriven kon-tors-, expeditions- och liknande verksamhet. Exempel på hithänförlig särskild lagringsverksarnhet är centralvarulagerinom detaljhandeln, grossistvarulager, frys- och kyllager,hamnmagasin, oljeupplag samt spannmålslager.

481

16 - 13ABS 1967

77:1

Vad som i övrigt är att anse som industriell eller hantverks-mässig verksamhet (industri eller hantverk ), lager eller upp-lag bedöms med hänsyn till arten och omfattningen av verk-samheten eller arten och storleken av därtill hörande lagereller upplag samt risken för att sanitär olägenhet eller an-nan icke godtagbar störning orsakas för omgivningen.

:12 Hänsyn till brandfara

Byggnad och upplag, där till följd av byggnadens utförande ochinnehåll eller upplagets beskaffenhet en brand eller explosion kanberäknas få stor intensitet eller omfattning, placeras och anordnasså att skälig säkerhet erhålls mot skada i omgivningen genom strål-ningshetta, rök, giftiga eller förorenande produkter, explosions-tryck och liknande samt så att brandbegränsande släckningsåtgär-der inte avsevärt försvåras.

: 121 Exempel på byggnad och upplag som ovan avses är trä-byggnad med sammanlagd golvyta överstigande ca 400 m'resp virkesupplag med volym överstigande ca 400 rna.

:122 Beträffande skyddsavstånd mellan byggnad eller upplag,där brandfarlig vara hanteras eller förvaras och omgivandebebyggelse, har föreskrifter och anvisningar utfärdats avKungl kommerskollegium, se KFS serie B nr 4/1963.

:123 Beträffande upplag av explosiv vara finns bestämmelser an-gående placering av byggnad i förordningen om explosiva va-ror (SFS 1949 nr 341 med ändringar i SFS 1963 nr 185). Seäven av Kungl kommerskollegium utfärdade tillämpnings-bestämmelser (KFS serie A nr 2/1964).

:13 Hänsyn till sanitär olägenhet i allmänhetBeträffande anordnande eller inrättande av vissa anlägg-ningar med hänsyn till sanitär olägenhet, se hälsovårdsstad-gan (SFS 1958 nr 663) med ändring (SFS 1962 nr 705).

:14 Hänsyn till störande ljud m mByggnad, lokal och upplag placeras eller anordnas så att olägen-heter av buller och skakningar i möjlig mån undviks.

:141 Beträffande åtgärder mot olägenhet av buller, se kap 34.

:15 Hänsyn till fara för vattentäkter:151 Beträffande placering och anordnande av byggnad och upp-

lag med hänsyn till vattentäkters belägenhet, se vattenlagen(SFS 1918 nr 523 med ändringar SFS 1964 nr 110).

:152 Beträffande placering och anordnande av förråd eller upplagav brandfarlig vara med hänsyn till skydd mot förorening avvattentäkter, se även förordningen om brandfarliga varor

482

77:2

(SFS 1961 nr 568) jämte tillämpriingsbestämmelser utfär-dade av Kungl kommerskollegium (KFS, serie B).

:2 BRANDTEKNISKA KRAV FÖR BYGGNADER

:21 Allmänt

Beträffande byggnadsdels brandtekniska klass gäller vad som sägsi 37:22, såvida inte annat här nedan anges.

:211 Det bör observeras att bestämmelserna i byggnadsstadgan 1 48bl a innebär att byggnad av hit hänförligt slag skall motsvarade krav, som skäligen kan ställas beträffande skydd mot per-sonfara såväl under normala arbetsförhållanden som vidbrand. Särskilt stora krav beträffande utrymnings- och släck-ningsmöjligheter måste därför ställas exempelvis i sådana falldå risk föreligger att byggnaden snabbt övertänds eller delardärav störtar samman på ett tidigt stadium.

Sålunda bör beaktas att brandsläckning kan avsevärt försvårasa) om i byggnaden finns lättantändliga eller explosiva ärn.

nen, eller eljest högt staplade brännbara varor (mer änca 4 m staplingshöjd)

b) vid svårtillgängliga utrymmen högt över markplanet, så-som t ex elevatortoppar, maskin- och manöverrum

c) vid utrymmen under markplanet eller djupt inne i bygg-nad, särskilt om byggnadstekniska förutsättningar för ef-fektiv brandventilation saknas.

:212 Beträffande teoretisk brandteknisk dimensionering, se 37 :212.

:22 Byggnadsdelars brandtekniska klassBeträffande yttertak, se även :23.

:221 Brandsäker byggnadMed avsteg från bestänunelserna i 37:22 får byggnadsdelar utförasi lägst den brandtekniska klass, som anges i tillämplig kolumn itabell 77:221, enligt följande:

a) Utförande enligt kolumn 1 får tillämpas om genom representa-tiv statistik eller särskild utredning påvisas att den dimensione-rande brandbelastningen (jfr 37:212) uppgår till högst 10Mcal per m2 total omslutningsyta.

b) Utförande enligt kolunm 2 och 3 får tillämpas om byggnaden(lokalen) på ändamålsenligt sätt är skyddad med automatiskvattensprinkleranläggning.

:2211 Under a) avsedd låg brandbelastning kan exempelvis råda ibyggnad eller lokal, där i verksamheten eller lagret före-

483

77:2

Tabell 77 :221 Byggnadsdelars brandtekniska klass

Byggnadsdelar

I brandsäker byggnad, därbrandbelastningen (uttryckt iMcal per m' total omslutnings-_yta, se 37:12) uppgår till

- vid sprinkler-skyddad byggnad

(se :221) -högst 10 högst 1001 mer än 100

1 2 3

1. Vertikalt jämte stomstabiliserandehorisontellt bärverka) i byggnad med högst 2 vå-

ningar1) B 30 B 602) B 120b) i byggnad med 3 eller 4 vå-

ningar A 30 A 60 A 120c) i byggnad med fler än 4 vå-

ningar A 30 A 90 A 180d) i källare belägen under översta

källarplanet A 30 A 90 A 180

2. Horisontellt, ej stomstabiliserandebärverk med undantag av yttertak-konstruktion över oinredd vind medbrandcellsbegränsande vindsbjälk-lag') 3) 0 B 302) B 60

3. Brandeellsbegränsande, ej bärandebyggnadsdel med undantag av yt-tervägg (se 37:241) B 30 B 30 B 60

1. Omslutande tak och vägg till inredddel av vind (gränsande mot ut-rymme som inte kan utnyttjas somförrådsutrymme eller inredas), så-vida högre klass ej krävs enligt 1 A 304)eller 3 B 304) B 304) eller

5. Trappa (trapplopp och trapplan) B 604)

med brandcellsbegränsande funk-tion B 30 A 30 A 60

6. Trappa utan hrvudooUobm;ruuou^ -de funktions) B 152) B 152) B 15

7. Fönster, dörr eller lucka i brand-cellsbegränsande byggnadsdel, så-vida ej annat särskilt anges B 30 B 302) B 30

8. Kanalvägg till sådan ventilations-kanal (eller grupp av kanaler)samt sohaktvägg till sopnedkast,som genombryter brandcellsbegrän-sande byggnadsdel; beträffandevissa imkanaler, se även 36:1544 A 306) A 306) A 30

(Fotnot 1-6, se nästa sida)

77:2

1) I byggnad utan vind eller med vind, som inte kan utnyttjas som för-rådsutrymme eller inredas, behöver angivna krav ej uppfyllas för tak-konstruktion, som är obrännbar eller som skyddas mot brand underifrånmed tändskyddande beklädnad, varvid värmeisolering förutsätts bestå avobrännbart material.2) Vid en brandbelastning av högst 50 Mcal per m2 total omslutningsytagodtas även stålkonstruktion, som visas ha en brandmotståndsförmåga avminst 10 min vid rådande brandbelastning och materialpåfrestning.3) Bjälklag närmast över källare utförs dock i A-klass med arxgiven siffer-beteckning.4) Endast gentemot brand inifrån,5) Angivna krav behöver inte uppfyllas beträffande trappa för kommu-nikation inom annan brandcell än trapphuset.6) A 15, där den brandcellsbegränsande byggnadsdelen inte krävs utfördi lägst klass B 60.

kommande ämnen är i huvudsak obrännbara eller våta (avvatten eller vattenlösning) sarnt maskiner och annan utrust-ning inte innehåller nämnvärd mängd olja e d. Sådana för-hållanden råder bl a i cement- och betongvarufabriker, meka-niska verkstäder, plåtslagerier och bryggerier, varför särskildutredning inte krävs i dessa fall.

:2212 Sådan brandbelastning som avses i kolumn 3 i tabell :221 kanexempelvis förekomma i byggnad inryrnmande större trä-varuupplag, lager av pappersrullar eller av högt staplade va-ror, emballerade i kartonger eller trälådor. Sådana byggna-der och lokaler finns bl a i snickerifabriker, vissa pappersbrukoch plastindustrier samt lager av bensin, klorat, vissa metallerm m. Där en brand påräknas få stor intensitet är det lämp-ligt att tillämpa nämnda kolumn även vid lägre brandbelast-ning, såsom t ex vid större lager av cellplast eller skumplasti form av block, skivor o d.

:2213 Som här avsedd automatisk vattensprinkleranläggning god-tas sådan som är utförd enligt av Svenska Skadeförsäkrings-föreningen meddelade anvisningar.

:222 Brandhärdig byggnadMed avsteg från bestämmelserna i 37:22 får vertikalt samt stotn-stabiliserande horisontellt bärverk i källare belägen närmast underöversta källarplanet utföras i lägst klass A 30 under samma förut-sättningar som sägs i :221 a) eller b).

:223 Annan byggnad än brandsäker eller brandhärdigVad i :222 sägs får tillämpas även för annan byggnad än brandsä-ker eller brandhärdig.

Vid här avsedd byggnad, där golvytan överstiger 1 200 m2 ochsom inte genom sektionering (se :24) uppdelas i enheter (brand-celler) av högst denna storlek, utförs yttertakkonstruktion i lägst

485

77:2

klass B 30 eller av obrännbart material, såvida taket inte är avskiltfrån undervarande lokal genom undertak e d, utfört i lägst klassB 30.

Inrymmer byggnad, som i andra stycket sägs, verksamhet eller la-ger av särskilt brandfarlig art, utförs därjämte vertikalt bärverk ilägst klass B 30.

:2231 Byggnad som avses i tredje stycket är exempelvis sådan därbrandbelastningen överstiger 100 Mcal per rn' total omslut-ningsyta eller eljest där en brand påräknas få stor intensitet,jfr :2212.

:23 Yttertak av lätt konstruktionUtan hinder av vad i 37:271 sägs och där hänsyn till omgivande be-byggelse så medger (jfr :12) får yttertak - även där eljest krävsutförande i lägst klass B 30 eller av obrännbart material - utförasmed bärande konstruktion av plåt, på ovansidan försedd med vär-meisolering och taktäckning av brännbart material. Om takytanär större än 1 200 ni' och inte genom brandavskiljande vägg ellerpå annat motsvarande sätt uppdelas i delar av högst nämnda stor-lek, förutsätts härvid att taket vid brand i byggnaden inte ger upp-hov till snabb brandspridning och ej heller försvårar trygg utrym-ning eller brandkårens bekämpning av branden.

:231 I :23 angiven förutsättning föreligger oma) takets undersida har ytskikt av klass I,b) taktäckning av brännbart material anbringat på ifråga-

varande underlag uppfyller kraven i 37:271, andra styc-ket,en brand i utrymmet nedanför taket antingen inte inom30 min medför antändning av takets ovansida eller inomsamma tid inte medför snabb brandspridning utefter ta-kets ovansida,

d) takets anslutning till brandavskiljande vägg utförs på tillskydd mot brandspridning betryggande sätt.

:24 Sektionering

:241 AllmäntStörre byggnad eller del av byggnad uppdelas - utan att försläckning svåråtkomliga större utrymmen därigenom uppkommer- genom sektionering (se :242 - :243) i lämpligt stora enheter(brandceller), såvida inte andra särskilda åtgärder vidtas till skyddmot brand.

486

77:2

;2411 Här avsedda särskilda åtgärder kan exempelvis vara att vissabyggnadsdelar utförs i högre än eljest erforderlig brandtek-nisk klass, att utrymningsmöjligheterna särskilt väl tillgodo-ses eller att byggnaden förses med anordning för automatiskbrandsläckning (i form av rumsskydd, punktskydd eller båda),automatisk brandalarmering, brandventilation e d.

;2412 Lämplig storlek för ovan avsedda enheter (brandceller) kaninte generellt anges, men vissa riktlinjer kan dock ges tillvägledning. Sålunda kan brandsäker eller brandhärdig bygg-nad med måttlig brandbelastning (högst 50 Mcal per in2total omslutningsyta) vanligen godtas utan här avsedd upp-delning, såvida särskild risk för personskada genom snabbövertändning eller explosion inte föreligger och byggnadeni övrigt är så anordnad att särskilda svårigheter vid brand-släckning inte behöver befaras (jfr :211). Samma gäller van-ligen även vid större brandbelastning, om byggnaden försesmed automatisk brandsläckningsanordning (jfr dock 37 :422).Där brandbelastningen överstiger 100 Mcal per m2 total om-slutningsyta eller eljest verksamheten är av brandfarlig artoch anordningar för automatisk brandsläckning eller auto-matisk brandalarrnering inte installeras, är det lämpligt attbegränsa brandcellernas storlek till högst ca 3 600 m2 i brand-säker byggnad, ca 2 400 m2 i brandhärdig byggnad och ca1 200 rn2 i annan byggnad. Om byggnaden förses med tillkommunal brandkår ansluten brandalarmanläggning, kan vidi övrigt lika förhållanden i allmänhet godtas att dessa ytorfördubblas. Är byggnaden på ändamålsenligt sätt skyddad medautomatiska brandsläckningsanordningar med kort utlösnings-tid erfordras vanligen ingen begränsning av brandcellernasstorlek, jfr dock :2413.

Vad här sägs förutsätter att möjlighet finns till för brand-släckning erforderlig brandventilation.

:2413 Vid uppdelning som här avses är det lämpligt att i särskildbrandcell placera utrymmen för verksamhet, där risken förbrands uppkomst erfarenhetsmässigt är stor, såsom t ex härd-ningsavdelning, gascentral, sopförbränningsanläggning, perso-nalrum etc. Samma gäller delar som är av stor vikt för verk-samheten som helhet, såsom t ex värmecentral, kraftförsörj-ningsanläggning, brännbart råvarulager o d.

:242 Primär sektioneringUppdelning av byggnad i skilda enheter utförs primärt genomvägg, utförd på sätt som anges för,brandmur, se 37:22 och 37:26.Härutöver iakttas att primär sektioneringsvägg uppförs från grun-den och genom hela byggnaden till minst 0,5 m höjd ovan yttertaksom inte är utfört i lägst klass A 60. Väggen dras dessutom minst0,1 m utanför brännbar vägg, såvida inte anslutande ytterväggintill ett avstånd av minst 0,5 m utförs helt av obrännbart material.

487

77:2

Där sektioneringsvägg placeras i byggnads inåtgående vinkel ut-förs anslutande ytterväggar intill ett avstånd av minst 5 m i lägstklass A 60, dock att dörr, lucka eller fönster inom samma avståndfår utföras i lägst klass A 30.

:243 Sekundär sektioneringSekundär sektionering av en byggnad utförs i erforderlig omfatt-ning genom avskiljande, med väggar och bjälklag, i lägst denbrandtekniska klass som är tillämplig enligt 37:22 eller 77 :22.

:2431 öppningar för transmissioner, tran.sportörer o d förses lämp-ligen med vid brand automatiskt stängande luckor så an-ordnade att de lätt kan stängas även manuellt eller skyddasmed automatisk brandsläckninganordning

25 Explosionsavlastning

Lokal, där med hänsyn till verksamhetens art särskild fara för ex-plosion av gas, brännbar vätska eller damm föreligger, utförs ommöjligt så, att byggnadens stomme och tak inte raseras vid sådanexplosion.

:251 Explosionstrycket kan minskas genom särskilda anordningar(explosionsavlastare), t ex explosionsluckor, lätt utblåsbaraväggpartier eller fönster. Sådana anordningar måste avpassasefter förhållandena i det enskilda fallet och under beaktandeav riskerna för skada genom glassplitter o d.Förebyggande av dammexplosioner, se vidare Kungl arbetar-skyddsstyrelsens anvisningar nr 65.

Lokal för explosiva varor, se :533.

:3 ANORDNINGAR FÖR UTRYMNING OCHBRANDSLÄCKNING

:31 Erforderliga utrymningsvägar

Med avsteg från vad som sägs i 37 :313 får i byggnad inrymmandeverksamhet eller lager av mindre brandfarlig art byggnadsytan perutrymningsväg uppgå till högst ca 2 400 mz inom lokal, som ej upp-delas med väggar, under förutsättning att antalet i lokalen syssel-satta personer inte överstiger ca 200 och att framkomligheten ochsikten i lokalen inte avsevärt hindras av däri befintliga avbalk-ningar, större hyllinredningar, maskiner, varuupplag e d.

:311 Avståndet (gångvägen) från permanent arbetsplats i lokalsom här ovan avses till utrymningsväg bör lämpligen inteöverstiga 60 m.

488

:312

77:3

Verksamhet eller lager anses vara av mindre brandfarlig artom brandbelastningen är högst 10 Mcal per m2 total omslut-ningsyta och faran för uppkomst av brand är ringa.

:32 Utrymningsvägars anordnande

:321 AllmäntDär inte annat här nedan ( :322 - :323) sägs, anordnas utrym-ningsväg i tillämpliga delar enligt :22 och 37:22.

:322 Utförande och brandventilation av trapphusÅtminstone en trappa från lokal, belägen i andra våningen ellereljest mer än 4 m över markplanet, förläggs inom trapphus medväggar och tak i lägst klass A 30. Trapphuset förses med tillförlitliganordning för brandventilation, utförd enligt 37:3225, såvida detinte har öppningsbara eller lättkrossade fönster i varje våningsplan.

Vad här ovan sägs gäller även beträffande trapphus i utrymnings-väg från lokal belägen under översta källarplanet eller från an-nan särskilt svårtillgänglig lokal.

:3221 Beträffande tillgänglighet för brandsläckning till lokal i käl-lare, se även 37 :413.

:323 Beklädnad och ytskiktUtöver vad som sägs i 37:324 skall väggar och tak ha ytskikt avklass I i trapphus som avses i :322, liksom även i därifrån ledandeutrymningsväg.

:33 Anordningar för brandsläckningFör att underlätta brandsläckning är det - särskilt i bygg-nad där verksamheten eller lagret är av brandfarlig art -ändamålsenligt att anordna öppningar för brandventilation.Sådana öppningar (brandventilatorer) placeras härvid före-trädesvis i yttertaket, om möjligt i dess högsta del eller i ytter-vägg så nära taket som möjligt, men kan även utformas somsärskilda schakt för avlägsnande av brandgaser. oppningartäcks med luckor e d, som automatiskt öppnas vid brand ellersom kan öppnas eller krossas av släckningspersonal. För effek-tiv brandventilation erfordras att friskluft kan tillföras i erfor-derlig omfattning, exempelvis genom dörröppningar.

ökad effekt av brandventilation uppnås med hjälp av flam-skärmar av för ändamålet lämpligt obrännbart material, somfrån taket sträcker sig så långt nedåt som är möjligt med hän-syn till driftsförhållandena och som delar upp taket i lämpligtstora fält. Varje sådant fält förses med brandventilator, som i

489

77:3

:34 Nöddusch

övrigt lämpligen placeras ovanför maskin, anordning ellerupplag av brännbart ämne där vid brand häftig utveckling avvärme och brandgaser kan befaras, såsom doppmålnings- ochsprutmålningsanordningar, härdningsbad, gummiupplag, tank-nings- och tappningsplatser m m.

Storleken av för effektiv brandventilation erforderliga öpp-ningar - som kan variera från ca 0,5 % till 5 % eller merav golvytan - kan inte generellt anges, då den är beroendeav flera olika förhållanden, bl a brandbelastningens art, stor-lek och fördelning i byggnaden, lagringshöjd, takets form ochhöjd m m.

Där verksamhetens art medför risk för brand i kläder, t ex ge-nom utströmmande brandfarlig vara, oxygen eller annat oxi-derande ämne, installeras lämpligen lättillgänglig nöddusch,som automatiskt utlöses då golvet under duschen beträds. Häravsedd lokal är exempelvis laboratorium där brandfarlig varaförekommer i större omfattning, vissa kemiska och metallur-giska fabrikslokaler m m.

:4 ANORDNINGAR TILL SKYDD MOT OLYCKSFALL

:41 Öppning i golvGolvöppning förses med minst 0,1 m hög fotlist och minst 1,0 mhögt skyddsräcke med minst två följare eller med annan motsva-rande skyddsanordning.

:411 Som här avsedd skyddsanordning godtas uppfällbar lucka medlämpliga sidoskydd och så anordnad, att den i uppfällt lägeväger något över vertikalläget.

Där trafik med transportfordon e d förekommer beaktas atträcke eller bröstning ges erforderlig stabilitet mot påkörning.

:42 Öppning i väggDär risk för utstörtning genom väggöppning föreligger, förses öpp-ningen med ändamålsenliga skyddsanordningar, såsom t ex grind,bom på lämplig höjd eller byglar (bandjärn) på båda sidor omöppningen.

:421 Beträffande stabilitet mot påkörning, se :411.

:43 Trappa, balkong o dDär verksamhetens art så medger förses trappa inom arbetslokalmed ledstång, om trappan har fler än tre plansteg.

Balkong, plattform och landgång förses, där risk för nedstörtning

490

77:5

föreligger, med skyddsanordning som avses i :41.

:44 Stege och lejdareFör tillträde till balkong, plattform eller annat liknande utrymme,där trappa inte kan komma ifråga, anordnas fast stege eller lej-dare samt eventuellt erforderlig förbindelsebrygga.

:441 Lodrät eller mycket brant stege med större höjd än 6 m för-ses lämpligen från ca 2,5 m höjd över mark, golv e d medryggskydd eller annan anordning som ger motsvarande skydd.

:45 Dörr och portMaskinellt manövrerad port utförs så, att porten eller gångdörrdäri lätt kan öppnas inifrån, även då drivkraften är frånslagen,såvida inte särskild gångdörr anordnas skild från porten.

Maskineriet till port med gångdörr anordnas så, att drivkraftenär frånslagen då dörren ej är stängd.

Skjutdörrar säkras på betryggande sätt mot urspårning.

:451 Där permanent arbetsplats är belägen i närheten av dörr ellerport till det fria, är det lämpligt att denna förses med vind-fång (sluss) eller annat skydd mot besvärande drag.Svängdörr förses lämpligen med öppning för möjliggörandeav genomsyn.

För utförande av vikportar och skjutportar, se Kungl arbetar-skyddsstyrelsens anvisningar nr 60.

:5 SÄRSKILDA LOKALER

:51 Lokal för högtrycksångpanna, kokare, gasbehållare ochliknande tryckkärl

:511 TillämpningVar här nedan sägs avser inte större gasverk för kommunalteller industriellt bruk, såsom spaltgasverk, kolgasverk, störregasgeneratorer vid järnverk och liknande, och ej heller rum,vari enstaka smärre behållare för acetylen, oxygen, konden-serad petroleumgas, kvävgas, luft och liknande enbart förvaraseller eljest används vid svetsningsarbete och liknande. Beträf-fande lokal för förvaring av brandfarlig gas, se även :53.

:512 PlaceringLokal för uppställning av högtrycksångpanna och tillhörandeapparater (ångpannecentral) anordnas lämpligen i särskild här-för avsedd byggnad med minst två lämpligt belägna utgångar

491

77:5

Samma gäller lokal för större tryckkärl av annat slag, exem-pelvis ångackumulator, kokare och gasbehållare (gascentral).Vid högtrycksångpanna för drifttryck upp till 10 kg/cm ochmed vatten- och ångrum om sammanlagt högst 0,5 m' kanmotsvarande skydd mot verkan av brand och explosion ävenuppnås genom att pannan uppställs inom egen brandcell ochatt betryggande utrymningsmöjlighet finns såväl från pann-rummet som från byggnaden i övrigt.

:513 UtförandeLokal som här avses anordnas lämpligen lätt tillgänglig för till-syn och med minst en utgång direkt till det fria. Om lokalenavses inrymma behållare för brännbar gas gäller av Kunglkommerskollegium utfärdade tillämpningsbestämmelser KFSserie B) till förordningen om brandfarliga varor (SFS 1961nr 568).

:52 Lokal för elektrisk utrustningSärskilda bestämmelser för här avsedda lokaler har utfärdatsav Kungl kommerskollegium (KFS 1960 nr 8).

:53 Lokal för brandfarliga material, fihn, gifter m m

:531 Lokal med brandfarliga materialI lokal där annat lättantändligt eller eljest brandfarligt materialän brandfarlig vara tillverkas, bearbetas eller förvaras, förses takoch vä ar i lokalen jämte tillhörande utrymningsvägar med tänd-skyddande beklädnad - i den mån nämnda byggnadsdelar bestårav brännbart material - sarnt med ytskikt av klass I.

:5311 Beträffande brandfarlig vara, se förordningen om brandfarligavaror (SFS 1961 nr 568) samt av Kungl kommerskollegiumutfärdade tillämpningsbestämmelser (KFS serie B).

:532 Lokal för sprutmålning med färg innehållandebrandfarlig vätska

Lokal för sprutmålning med färg innehållande brandfarligvätska utförs lämpligen som åtminstone brandhärdigt rummed så släta inre vägg- och takytor som möjligt.Där lokalen på grund av sin storlek eller planform är svåratt överblicka, är det lämpligt att den förses med minst tvåtill utrymningsväg ledande utgångar. Dörr i sådan utgångutförs självstängande samt utåtgående och lätt att öppna.Anordningar för uppvärmning av lokal utförs och installeraslämpligen så, att risk för uppkomst av brand inte härigenomuppkommer. Detta innebär bl a att uppvärmning inte börske med glödande eller eljest heta värmeavgivare eller medöppen eld.

492

77:5

:533 Lokal för explosiva varorBestämmelser angående uppförande och inredande av lokalför tillverkning, bearbetning eller förvaring av explosiva varorfinns i förordningen angående explosiva varor (SFS 1949 nr341 med ändringar i SFS 1963 nr 185). Tillämpningsbestärn-melser till förordningen har utfärdats av Kungl kommerskol-legium (KFS serie A).

:534 Lokal med explosionsfarligt dammBestämmelser angående uppförande och inredande av lokalför tillverkning, bearbetning, lagring eller annan hantering avämne, som utgörs av eller som vid hantering bildar finfördelatstoff, vilket i blandning med luft kan ge upphov till damm-explosion, finns i Kungl arbetarskyddsstyrelsens anvisningarnr 65.

:535 Lokal för tillverkning, bearbetning ellerförvaring av film

Bestämmelser angående uppförande och inredande av lokalför tillverkning, bearbetning eller förvaring av annan film änsäkerhetsfilm finns i filmförordningen (SFS 1932 nr 178).

:536 Lokal med gifter eller hälsofarligavarorBestämmelser angående uppförande och inredande av lokal förtillverkning, bearbetning eller förvaring av gifter och andrahälsofarliga varor finns i giftförordningen (SFS 1962 nr 702)och bekämpningsmedelsförordningen (SFS 1962 nr 703) samttillhörande tillämpningsbestämmelser (SFS 1963 nr 441 ochSFS 1963 nr 442).

:54 Truckgarage, tankningsplats, lastkaj och liknandeVad här sägs avser utrymme, där eldrivna fordon uppställs förladdning eller där förbränningsmotordrivet fordon eller mo-torredskap uppställs för påfyllning av bränsle samt kaj ellerbrygga, där förbränningsmotordrivet fordon uppställs för last-ning eller lossning.

Golvbeläggning utförs lämpligen med obrännbart material el-ler annat för golvbeläggning i garage godkänt material (jfr67:41).

Uppställningsplats för laddning av eldrivna fordon förses lämp-ligen med ändamålsenlig fläktventilation, om inte utrymmetständigt står i öppen förbindelse med det fria.

Där så kan ske är det lämpligt att här avsett utrymme utförssom åtminstone branclhärdigt rum eller anordnas i friliggandegaragebyggnad eller också - där platsen är belägen i direktanslutning till större varulager eller tillverkningslokal - om-ges med flamskärmar och förses med anordning för brandven-tilation (se :33).

493

77:5

:55 LaboratorielokalLokal för laboratoriearbete som är förenat med särskild risk förbrand, explosion, ohälsa eller olycksfall förläggs till särskild bygg-nad eller avskiljs på betryggande sätt från angränsande lokal.

:551 Exempel på arbete som här avses är arbete med högtoxiskt,smittfarligt, brandfarligt eller explosivt ämne eller arbete un-der tryck eller hög spänning.

:552 1 avvaktan på att bestämmelser utfärdas angående lokalerför laboratoriearbete, ges här vissa vägledande riktlinjer :

Där smittfarligt arbete utförs eller där under arbetet förekom-mer eller kan uppstå brandfarlig, explosiv, frätande, illaluk-tande, giltig eller eljest hälsofarlig gas eller ånga, förses loka-len med erforderliga anordningar för inblåsning och utsugningav luft, vid behov genom lämpligt anordnade och placeradedragskåp (se vidare kap 36).Ledning för gas, ånga och el förses på lätt åtkomliga platsermed avstängningsanordning så att den vid olyckstillbud snabbtkan stängas. Beträffande nöddusch, se :34.Golvbeläggning utförs med erforderlig beständighet mot in-verkan av förekommande syror, alkalier, salter o d. Det utförsså, att risk för halkning i möjlig mån undviks. Väggar och takutförs så att de allt efter arbetets art och förhållandena iövrigt lätt kan rengöras samt vid behov desinficeras,

laboratorielokal där smittfarligt arbete bedrivs eller där ar-betet eljest så fordrar, förses tvättställ med tappkran som man-övreras med foten eller på annat från smittosynpunkt mindrefarligt sätt.

:56 Frys- och kyllager

:561 Bestämmelsernas tillämplighetDessa bestämmelser avser sådan frys- och kyllagerbyggnad (frys-lager, kyllager), där som köldniedium används giftig eller explo-sionsfarlig vätska eller gas, dock gäller avsnitt :562 oavsett vilketköldrnedium som används.

:5611 Förteckning över köldmedier, uppdelade efter farligheten,finns i "Säkerhetsnormer angående utförande, användning,besiktning m m av kylanläggningar för stationärt bruk (kyl-normer)", utgivna av Svenska Kyltekniska Föreningen ochgodkända av Kungl arbetarskyddsstyrelsen.

:5612 Med kylutrustning avses maskin, behållare eller apparat, sominnehåller köldmediafyllda delar,

494

77:5

:562 LagerrumLagerrum skall ha åtminstone en dörr så utförd, att den utan svå-righet kan öppnas även inifrån.

Där lagringstemperaturen är lägre -5°C installeras tillförlitlig,lätt åtkomlig och även i mörker väl synlig anordning för signale-ring till plats, varifrån hjälp kan erhållas.

:5621 I andra stycket avsedd anordning förses lämpligen med varsel-märkning enligt SIS 03 15 11 med texten "Nödsignal". An-ordningen placeras lämpligen invid utgångsdörr.

:5622 Vid användning av brännbart material för isolering av väggaroch bjälklag är det, med hänsyn till risken för snabb övertänd-ning och besvärande rökutveckling, angeläget att särskilda åt-gärder vidtas för att säkerställa snabb utrymning vid brand.Sådana åtgärder kan exempelvis vara att lagerrum förses medflera lämpligt placerade utgångar, att anslutande korridorerförses med ytskikt av klass I i tak samt uppdelas på lämpligtsätt med åtminstone vid brand automatiskt eller manuelltstängda dörrar eller portar i lägst klass B 30 eller att internt au-tomatiskt brandalarm anordnas. För att minska antändnings-risken vid skärning, svetsning e d av genom isoleringen dragnametallrör är det vidare lämpligt att rören vid genomföringenkringkläds med värmeisolerande obrännbart material.

:563 Utrymme med kylutrustningFörbindelse mellan maskinrum med under tryck stående kylut-rustning och lokal där människor vistas, trapphus, korridor, ut-rymningsväg eller utrymme, som innehåller eldstad, anordnas en-dast över en i omedelbar anslutning till maskinrummet belägensluss, avskild i samma brandtekniska klass som gäller för maskin-rummet.

Utgång från lokal eller utrymme med kylutrustning förläggs så attden lätt kan nås och alltid kan hållas fri för passage.

:5631 Maskinrum anordnas lämpligen enligt i :5611 angivna nor-mer, vari bl a rekommenderas att rummet förses med tillfreds-ställande anordning för katastrofventilation, antingen medfläkt eller genom lämpligt placerade dörrar och fönster, somlätt kan öppnas direkt till det fria.

:57 Spannmålslager

:571 TillämpningsområdeDessa bestämmelser avser spannmålslager, såsom siloanläggningeller planmagasin, med en.lagringskapacitet- av mer än 1 000 ton:

495

77:5

Lagerhus belägna på mindre inbördes avstånd än 30 In, räknashärvid som ett enda objekt.

:5711 Med siloantäggning avses intill varandra placerade vertikalalagringsbehållare, silor eller siloceller för spannmålslagring.Med planmagasin avses byggnad, där spannmål lagras på etteller flera plan.Med maskinhus (eller rnaskinavdelning) avses del ay anlägg-ning för spannmålslagring i vilken tork-, vägnings- eller rens-maskiner är placerade (se :573).

:572 PlaceringSpannmålslager med ytterväggar av brännbart material pla-ceras lämpligen på minst 30 m avstånd från träbyggnad ellerupplag av trävaror, träkol e d.

:573 Byggnadsdelars brandtekniska klassSiloanläggning som jämte påbyggnad (för transportör o d)har en höjd från marknivå av högst 20 m, utförs lämpligensom åtminstone brandhärdig byggnad eller av obrännbart ma-terial. Samma gäller maskinhus i två våningar eller eljest medhöjd som nyss angetts.

Silocell samt maskinhus där nyssnämnda höjd överstiger 20m utförs lämpligen som brandsäker byggnad, dock utan atthögre brandteknisk klass behöver tillämpas än enligt kolumn 5i tabell 37 :22, eller som brandhärdig byggnad eller av obränn-bart material, varvid dock bärverk för silocell utförs i lägstklass A 60.

:574 Uppdelning och avskiljandeBeträffande uppdelning och avskiljande av här avsedda anlägg-ningar tillämpas lämpligen här nedan angivna riktlinjer:

Siloanläggning och planmagasin uppdelas i delar, avskilda ilägst klass A 120, med en lagringskapacitet av högst 4 000 ton.Planmagasin utfört som brandsäker byggnad uppdelas i delar,avskilda i lägst klass A 120, med en lagringskapacitet av högst6 000 ton.Siloanläggning avskiljs i lägst klass A 120 från planmagasin,såvida inte sammanlagda lagringskapaciteten i magasinet ochde silor som gränsar direkt mot magasinet är högst 4 000 ton.Maskinhus avskiljs i lägst klass A 120 från siloanläggning ochplanmagasin. Är maskinhusets planyta mindre än 200 m2 ochhöjden högst 20 m, får avskiljningen göras i lägst klass A 60.

:575 UtrymningsvägarInom siloanläggning anordnas minst två av varandra oberoendeutrymningsvägar, av vilka den ena får utgöras av utvändig fast

496

775

stege av stål. Om maskinhus saknas, får dock båda utrymnings-vägarna utgöras av sådana stegar.

:5751 Vid högre höjd än 20 m är det lämpligt att trappa anordnasi trapphus, avskilt i lägst klass A 60.

:576 Särskilda anordningarI ej överbyggda silor sammanbinds överytorna lämpligen medpassager (plattformar) av obrännbart material. Dessa utförsminst 70 cm breda och förses med erforderliga skyddsräcken.

För brandsläckning oph inträngning i silocell är det lämpligtatt i dennas översta del anordna en öppningsbar lucka, varsstorlek är minst 1 m2.

Om över taket mynnande rökkanal ej kan anordnas utan riskför uppkomst av brand, är det lämpligt att rökavlopp frånpanncentral för torkanläggning e d utförs som s k rökgasbrunn.Därvid förs rökgaserna genom ett i marken nedlagt rör, varsutlopp mynnar tangentiellt omedelbart ovan vattenytan i enrund brunn, belägen minst 15 m från brännbar byggnadsdeleller brännbart upplag. Brunnsöppningen bör mynna minst2 m över marken och förses lämpligen med skyddsgaller.

497

17 - BABS 1967

InnehållsförteckningNedanstående avsnittsrubriker med sifferbeteckningar återfinns med motsvarandesiffror i marginalen framför avsnittet i aktuellt kapitel. Kapitelnumret angesöverst på varje sida.

Kap 0 Inledning till planverkets före-skrifter, råd och anvisningarför byggnadsväsendet

:1 Skrivsätt: 2 B egr eppsbes tärnningar:3 Indelning och litterering:4 Storheter och enheter

Avd 1 Allmänna bestämmelser

Kap 11 Byggnadslovshandlingar:1 Förekommande handlingar:2 Handlingarnas innehåll och ut-

förande

Kap 12 Kontroll av material, byggva-ror och byggnadsdelar

:1 Kontroll:2 Provning

Kap 13 Åtgärder vid byggnadsarbeten:1 Allmänt:3 Rivningsarbeten

Kap 14-19 (Vakanta kapitelnum-mer)

Avd 2 Byggnadskonstruktioner

Kap 21 Lastförutsättningar:1 Allmänna bestämmelser:2 Egenvikt:3 Nyttig last:4 jordtryck:5 Snölast:6 Vindlast

Kap 22 Allmänna fordringar på bä-rande byggnadsdelar

:1 Allmänt:2 Materialfordringar:3 Konstruktionsfordringar

Kap 23 Grundkonstruktioner:1 Grundundersökning:2 Grundkonstruktions utformning

:3 Grundläggningsarbetets utföran-de

:4 Grundläggning med hänsyn tilltjäle

:5 Grundläggning med plattor:6 Grundläggning med pålar

Kap 24 Murverkskonstruktioner:1 Klassindelning av murverkskon-

struktioner:2 Material:21 Allmänt:22 Murstenar och murblock:23 Murbruk:24 Murlim:25 Armering:26 Kontroll och provning:3 Arbetsutförande:4 Konstruktion och beräkning av

murverk i allmänhet:5 Konstruktion och beräkning av

fristående murverksskorstenar:6 Konstruktion och beräkning av

armerat tegelmurverk

Kap 25 Betong- och lättbetongkon-struktioner

Kap 26 Stålkonstruktioner

Kap 27 Träkonstruktioner:1 Material:11 Allmänt:12 Sågat konstruktionsvirke13 Osågat konstruktionsvirke

:14 Limträ:15 Kryssfaner (plywood:2 Konstruktion och beräl ning:3 Förbindningar:31 Allmänt:32 Spikförband:33 Bultförband utan mellanläggs-

brickor:34 Bultförband med mellanläggs-

brickor:35 SkruvförbandKap 28-29 (Vakanta kapitelnum-

mer)

4,99

Avd 3 Byggnadshygien ochbrandskydd

Kap 31 Byggnadshygieniska anord-ningar

:1 Allmänna fordringar:2 Särskilda lokaler

Kap 32 Fukt- och vattenisolering:1 Allmänna fordringar:2 Konstruktiv utformning:21 Allmänt:22 Mark:23 Grunder24 Ytterväggar

:25 Vindsbjälklag:26 Vindsutrymmen:27 Yttertak:28 Altaner och gårdsbjälklag:29 Golv, väggar och tak i "våta" ut-

rymmen;3 Arbetsutförande

Kap 33 Värmeisolering:1 Fordringar på värmeisolering:11 Allmänt:12 Boningsrum:13 Arbetsrum:14 Källarutrymmen:2 Bestämning av värmegenom-

gångstal:21 Metoder för bestämning av vär-

megenomgångstal:22 overgångsmotstånd:23 Värmeledningstal:24 Värmemotstånd hos luftskikt:25 Värmemotstånd hos mark:26 Värmemotstånd för skikt av spe-

ciella material:27 Värmegenomgångstal hos fönster:3 Fuktskydd

Kap 34 Ljudisolering:1 Allmänna fordringar:2 Fordringar på ljudisolering:3 Fordringar på ljudnivå:4 Anordning av byggnad:41 Planläggning:42 Byggnadsstomme:43 Trapphus och korridor

500

:44 Dörrar:45 Fönster:46 Ventilationssystem:47 Sanitär installation:48 Installatnon av maskinella an-

ordningar:5 Granskning och tillsyn av ljud-

isolering:6 Exempel på konstruktioners ljud-

isolering och ljudnivå från in-stallationer m m

Kap 35 Beräkning av värmeeffekt-behov

:1 Allmänt:2 Dimensionerande innetempera-

tur, DIT:3 Dimensionerande utetemperatur,

DUT;4 Beräkning av max värmeeffekt-

behov

Kap 36 Ventilation:1 Allmänna bestämmeher:11 Klima t rav (vakant):12 Allmänt orn ventilationens om-

fattning och utförande;13 Tilluft:14 Ventilationsdons utförande och

placering:15 Ventilationskanals placering och

utförande:18 Tillsyn och kontroll:2 Ventilation av bostadshus:3 Undervisnings- och samlingslo-

kaler:4 Vårdanläggningar:5 Kontor, hotell och personalrum:6 Butiks- och förvaringslokaler,

restauranglokaler:7 Garage;8 Industrier:9 övriga lokaler

Kap 37 Brandskydd:1 Grundläggande begrepp, Idassin-

delning och klassificering:11 Brandcell12 Brandbelastning och brandför-

lopp:13 Material:14 Beklädnader:15 Ytskikt:16 Byggnadsdelar

:17 Byggnader:18 Klassificering:19 Brandtckniska;2 Brandtekniska

der:21 Allmänt:22 Byggnadsdelars

klass:23 Beklädnad och:24 Vissa väggar i

nad:25 Sektionering:26 Brandmur:27 Taktäckning:3 Anordningar

brand:4 Anordningar

begrepp i övrigtkrav för byggna-

brandtekniska

ytskiktbrandsäker bygg-

för utrymning vid

för brandsläckning

Kap 38-39 (Vakanta kapitelnum-mer)

Avd 4-5 Byggnadsdelar och in-stallationer

Kap 41 Mått för utskjutande bygg-nadsdelar m

:1 Sockel, fasadlist:2 Portomfattning o. trappa:3 Fönster och dörr m ni;4 Burspråk, utbyggt fönster:5 Balkong:6 Skärmtak:7 Skylt, skyltskåp, försäljningsau-

tomat

Kap 42 Hisschakt, hissmaskinrumoch brytskiverum

:1 Allmänna bestämmelser:2 Hisschakt:3 Hissmaskinrum:4 Brytskiverurn:5 SmåvaruhissarKap 43 Sopnedkast och soputrymme:1 Gemensamma fordringar:2 Flerfamiljshus:3 Enfamiljshus:4 Affärs-, kontors- eller industri-

byggnad:5 Hotell och pensionat:6 Skolor:7 Sjukhus:8 Avfallsrurn för storkök

Kap 44 Rökkanaler och avgaskana-ler

:1 ;Rökkanal:2 Avgaskanal:3 Särskilda konstruktioner och ut-

föranden:4 Täthetsprovning

Kap 45 Uppvärmningsanordningar:1 Allmänna bestämmelser:2 Eldstad:3 Anordning för brandfarlig vara:4 Elektriska uppvärinningsanord-

ningar:5 Beredskapsåtgärder mot minskad

eller utebliven tillförsel av im-portbränslen

Kap 46 Tillträdes- och skyddsanord-ningar för tak m m

:1 Allmänt:2 Förbindelseleder till tak och på

tak:3 Anordningar för uppstigning på

skorsten:4 Skyddsanordningar på tak

Kap 47-59 (Vakanta kapitelnum-mer)

Avd 6-7 Lokaler och byggnader

Kap 61 Rurnshöjd:1 Allmänt;2 Rumshöjd i bostad:3 Rtunshöjd i arbetslokal:4 Rumshöjd i skollokaler:5 Rumshöjd i personalrum:6 Rilmshöjd i garage

Kap 62 Bredd på trappa och trapp-plan m m

:1 Allmänna bestämmelser:11 Tillämpningsområde:12 Rymlighet:13 Trappas anordnande i allmän-

het:14 Räcken och ledstänger:2 Trappa i bostadshus:3 Trappa i byggnad för butiks-,

kontors- och hantverksändamålsamt i industribyggnad

501

:4 Trappa i byggnad inrymmandesamlingslokal

:5 Trappa i skola:6 Trappa i hotell

Kap 63 Mått för iastallationsenheteri hygienrum

:1 Allmänt:2 Installationsenheter i tvättrum,

WC-rum, badrum och duschrum:3 Installationsenheter i klädtvätt-

rum i bostad:4 Installationsenheter i WC-rum,

badrum och duschrum för rull-stolsbundna personer

Kap 64 Personalrum:1 Personalrums allmänna anord-

ningar:2 Klädrum:3 Tvättrum och tvättanordningar:4 Matrum

Kap 65 Pannrum m m; 1 Allmänna bestämmelser:2 Utrymme med elektrisk upp-

värmningsanordning:3 Utrymme med eldstad för fast

eller flytande bränsle:4 Utrymme med eldstad för gasfor-

migt bränsle

Kap 66 Bränsleförråd:1 Allmänna bestämmelser:2 Förråd för fast bränsle:3 Förråd för flytande eller gasfor-

migt bränsle:4 Åtgärder för krislagring av in-

hemskt bränsle

Kap 67 Garage och parkeringsplatspå tomtmark

:1 Allmänna bestämmelser:2 Parkeringsplats:3 Garage med högst 50 m2 golvyta

samt radgarage:4 Garage med mer än 50 m2 golv-

yta:5 Särskilda anordningar

Kap 68-69 (Vakanta kapitelnum-mer)

502

Kap 71 Hotell:1 Allmänna bestämmelser:2 Brandskydd och anordningar för

utrymning vid brand:3 Gästrum:4 Installationer

Kap 72 Vårdanläggningar:1 Allmänna bestämmelser:2 Brandskydd och anordningar för

utrymning vid brand:3 Sjukvårdsanläggning

Kap 73 Skolor:1 Allmänna bestämmelser:2 Brandskydd och anordningar för

utrymning vid brand:3 Vissa åtgärder till skydd mot

olycksfall:4 Rumshöjd:5 Akustik:6 Elevklosetter

Kap 74 Samlingslokaler:1 Allmänna bestämmelser:2 Förläggning inom byggnad:3 Anordningar för utrymning:4 Beklädnad och ytskikt, golvbe-

läggning:5 Apparatrum för filmprojektor

(maskinrum):6 Scen med biutrymmen:7 Installationer

Kap 75 Kontorslokaler:1 Brandskydd och anordningar för

utrymning vid brandKap 76 Livsmedelslokaler

Kap 77 Industribyggnader:1 Allmänna. bestämmelser:2 Brandtekniska krav för byggna-

der:3 Anordningar för utrymning och

brandsläckning:4 Anordningar till skydd mot

olycksfall:5 Särskilda lokaler

Kap 78-79 (Vakanta kapitelmtm-mer )

Introduction 519Sakregister . . . . ......... . 503

S2kregister

Kursiv siff erhän visning innehåller de finition.

Absorption, ljud . 34 :02trapphus o d ......... , 34 :43

affärsbyggnad (se även butiks-lokal )belastning . . . 21 :32brandskydd .... . . 37 :253ljudisolering 34:2, 34:3

,-, sopnedkast och soput-rymmen . . 43 : 4

aktivt jordtryck . . . . . 21 :402akustik, skola ..... . 73 :5alarrnanordning, brandskydd . . 37 :43,-, hiss . ....... . . . 42 :16

hotell . . . ..... . . . 71 :28industrier . . . 77:2411, 77 :2412

altaner, fuktskydd . 32 :28räcken 21 :39

ansvarig arbetsledare, material m m (seäven byggkontroll) . 12 :13

ansökningshandlingar, byggnadslov11 :1

apparatrum för film .. 74:5, 77:53arbetslokal (se även industribyggnader

och kontorslokaler)arbetslokal, ljudisolering 34 :2, 34 :3

personalrum (se personalrum)rumshöjd 61 :3värmebehov 35 :1värmeisolering 33:13

arbetsutförande (se byggkontroll)arkiveringshandlingar, bygg-

nadslov . . . . . 11 :13, 11 :28armering, betong 25 :1,-, murverk 24 :25, 24 :6askutryrnrne, allmänt 65:36

ventilation 36 :91aulor, se samlingslokalerautomat, försäljnings-, mått . . 41 :72avfallsrum (se soputrymmen)avgaskanal (se även rökkanal) 44 :02axeltryck, fordon .. 21 :323, 37 :411

Badrum, . ..... . ..... . 63 :02P,olering 32 :29

f6,1 ning av ..... 31 :23hol, 71 :42inrwiemperatur 35 : 2ljudisolering . 34 :2, 34 :3, 34 :41,

34:42, 34:47,-, mått . .......... . . 63 :2,-, ventilation ...... . . 36 :2141balansport, garage ...... 67 :45

industribyggnader . . . 77 :45balkar, gasbetong 25 :2

murverk ...... . 24 :44, 24 :6trä 27 :26

balkong, mått 41 :5nyttig last 21 :32räcke .... . ... 21 :39, 62 :141

balkong som utrymnings-väg . . 37 :312, 37 :327

bastu . . . , . . 32 :2931, 65 :32belastning (lastförutsättningar) kap 21

hissmaskinrum , ..... 42 :332belysning . . .......... 31 :11

brandskydd 37 :3226hotell . ....... 71 :43samlingslokaler 74 :71soputrymme .. . . . . ..... 43 :136

beredskapsåtgärder(se kris, bränsleförsörjning)

berg, tillåten last . . . . 23 :5311beröringsskydd , . 44 :1411, 45 :1beslutshandlingar, byggnads-

lovs- 11 :12beteckningar i SBN 67 0 :42betongblock . . . . 24:02betongkonstruktioner . . kap 25betongsten . . . . . 24 :02bikanal . . . ...... 36 :02bilverkstad ( jfr 67 :1 1 1 ) .. kap 77

503

bi-br

varmluftpanna ..... 65 :35ventilation ...... 36 :82

bindemedel, murbruk ... . 24 :2311biografer (se samlingslokaler)biutrymme, samlings-

lokal ...... . . . . 74:02, 74 :64bjälklag, brandskydd (se

även sektionering) 37 :22, 77 :22fuktskydd . 32 :29källare (sc källarutrymmen)ljudisolering 34 :2, 34 :42, 34 :43,

34 :6täthet . 31:12vertikal last 21:32, 21:33, 21:36vinds- (se vindsbjälklag)

bjälklagsfönster . . . .. 46 :434bjälklagsgenomgång,

rökkanal . . 44 :1421, 44 :162,44 :233, 44:322, 44:324, 44 :332,44:342, 44: 3632, 44:382, 44 :423

boningsrum . . . . 0:24, 31:02belastning . 21:3belysning ..... . ...... 31:11fuktskydd , 32:1, 32:2innetemperatur . . . . . . . 35:2ljudisolering 34 :2, 34 :3, 34 :43,

3461:4:42rumshöjdtäthet (se även rör-genomf öring) ..

,-, ventilation .

värrnebehov .

värmeisolering ..brandalarmanl äggn ing

garage . . . . .

hotell . . . .

industribyggnaderbrandbelastningbrandcell (se även

sektionering)

hotell .... . .

kontorslokalersamlingslokalerskolor . . ..... .vårdanläggningar .

branddörr (brandlucka)

504

31:12, 32:21,43:132, 67:33

. 35 :43, 36 :2. 35 :1

. 33 :12. . 37 :43

67 :51, 67 :52..... . 71 :28. ... 77 :241

37:12

37:11, 37 :242,37 :254

..... 71 :21175 :12

...... 74 :1273:212

... 72 :2137:19, 34 :444

brandfarligt rum (seäven explosion) . , ...... 65 :352

brandfarlig vara ... . 45:3, 66:3,77 :122, 77 :51, 77 :53

brandfarlig verksamhet, in-dustrier 77:1, 77:2, 77:22,77 :25, 77 :33, 77 :51, 77 :53, 77 :55

brandfordon (se brandväg)brandförlopp, temperatur-

tid-kurva 37 :12brandhärdig byggnad 37:17,

37:22, 37 :23, 37 :25, 37 :3242,77 :22

annan än . . .. 37 :211, 37 :22,37 :23, 37:25, 37:312, 37:3243, 77:22

77 :32brandhärdigt rum 37:19brandmotstånd, teoretisk

beräkning .... 37 :125, 77 :212brandmur 37 :26brandpost 37 :421

samlingslokaler ..... . ,74 :65brandprovning, normenlig 37:124,

37:13, 37:14, 37:15, 37:18, 37:271brandskydd kap 37

byggnadsarbete ...... 13:22hissar, byggnadsdelar 42:13, 42:14hissar, grundläggandebestämmelser 42:12hotell 71:2industribyggnader . 77 :12, 77 :2,77:3, 77:53, 77:54, 77:55, 77:57

kontorslokaler 75:1rivningsarbete .. ...... 13:34samlingslokaler .. . . 74 :12, 74 :2,

74:4, 74:5skolor .... 73:12, 73:123, 73:2sopnedkast 43:211, 43:22,

43:32soputrymme 43:23, 43:33vårdanläggningar 72 :12, 72 :2

brandsluss (se även sluss) .. 37:19brandsläckningsanordningar 37:42

garage 67:53hotell 71:27industribyggnader 77:221, 77:33,

77:576

samlingslokaler . . 74 :12, 74 :65,74 :722

skolor 73:219brandspjäll 36:1522, 65:3511brandsäker byggnad .. 37:17, 37:22,

37:23, 37:24, 37:25, 37:3241, 77:22annan än (se brandhärdigbyggnad)

brandsäkert avskild trappa 37:19,37 :322

industribyggnader 77 :32kontorslokaler .......... 75 :14skolor ......... . . . . . . 73:213vårdanläggningar . 72 :223

brand.säkert rum ......... . 37:19brandteknisk klassificering .. 37:16,

37:18, 37:19brand temperatur- dd-kurva ( b rand -

förlopp ) 37:12brandvaraktighet 37:12brandventilation .... 37;19, 37:3225,

37:44industribyggnader . , . 77 :2411,

77:2412, 77:322, 77:33, 77:54~, samlingslokaler 74:722

vårdanläggningar 72:233brandväg 37:3122, 37:411bredd på trappa och trapplan kap 62brickor, träkonstruktioner .... 27:34bromskraft, fordon ........ 21:343brott i material, säkerhet mot 22:1,

22:32brottstukning, murverk 24:445brytskiverum kap 42brännbar byggnadsdcl, avstånd till,

rökkanal .. 44:142, 44 :324,44:334, 44:354, 44:364, 44:373uppvärmningsanordningar

45:1, 45:212, 45:24ventilationskanal .. 36 :1512

brännbart material 37:131bränsleförråd kap 66buckling, säkerhet mot 22:33bultförband, träkonstruktioner 27:33,

27:34burspråk, mått .............. 41:4butikslokal, (se även affärsbyggnad)

rumshöjd , 61:33

17* - HABS 1967

br-bä

trappa . . . . . 62:3ventilation .... 36:21511, 36:61

byggfukt .......... 32:32byggkontroll

fukt- och värmeisolering 32:3,33 :3

grundläggningsarbete 23:3,23:4, 23:5

ljudisolering 34:5material och byggvaror 12:111,

12:13murverk ...... , . 24 :1, 24 :263rökkanal 44;3, 44:4skyddsåtgärder kap 13ventilation ............ 36:18

byggmaterial (se byggnadsmaterial)byggnadsarbete, skyddsåtgärder (se även

byggkontroll) .. kap 13, 13:02byggnadsavstånd, industribyggnader

77:12skolor 73 :211

byggnadsdelar 0:23, 12:02fordringar kap 22

-, kontroll av kap 12byggnadshygieniska anordningar

kap 31byggnadslov 11:122byggnadslovsansökan . . ..... 11:22byggnadslovshandlingar 0:22, kap 11,

11:02byggnadsmaterial, egenvikt 21:2

fordringar ....... kap 22hållfasthet (se även tillåten påkän-ning) ...... , ......... 22:32kontroll . . . . kap 12rökkanal ........ 44:131, 44:3ventilationskanal 36:154värmeledningstal ........ 33:23

byggnadsstomme, ljudisolering 34:42byggnadsyta per trappa 37:313byggritningar över konstruktioner

11:253byggvaror . . 0:23, 12:02

kontroll av kap 12bårtransport 62:12, 62:2132, 62:2133,

62:23, 62:231bärande byggnadsdel, allmänna ford-

ringar kap 22

505

bä-fo

brandtekniska fordringartabell 37:22, tabell 77:22

bärande murade väggar, dimensionering(se även vägg) 24:442konstruktiv utformning (seäven vägg) 24:411

Cirkuslokaler (se samlingslokaler)Dammexplosion (se även explosion)

65:11danshallar (se samlingslokaler)diazokopia ....... 11 :280dimensionerande innetemperatur, Dit

35:2utetemperatur, Dut 35:3

dimensionering, konstruktioner 22:3dragskydd, avgaskanal 44:211, 44:23dragskåp, ventilation ...... 36:322dränering ........ ..... 32:222duschrum (se även badrum) .. 63:02,--, mått ....... 63:2dynamisk last 21:02, 21:361dörrar, glasning i hisschakt- 42:273

hisschakt- 42:27hissmaskinrums- 42:323industribyggnader 77 :45ljudisolering .... 31:231, 34:44,

34:442, 34:443råttskydd 31:123samlingslokaler . 74:323, 74:335,

74:54småvaruhisschakt- . , 42:528till hisschaktgrop 42:253utrymningsväg . . . . . . . 37 :325

hotell 71 :23kontor ............ 75:15skolor ....... 73 :212vårdanläggningar . 72 :221

vid byggnadslinje 41:3vindskydd 31:21vårdanläggning 72 :11

Ef terklangstid 34 :025, 34 :43skolor . . . ....... . . . . 73 :5

efterkontroll . . . . 12:112, 12:14egenvikt, byggmaterial ...... 21:2elarmatur, skolor .......... 73 :3elasticitetsmodul, murverk .. 24:445

trä .......... 27:25eldningsapparat 45;02, 45:21, 45:246,

ON,

506

45:26eldrivna fordon (truckgarage) 77 :54eldstad kap 45, 45:02eldstadsplan 455:2:25elektrisk kokplattaelektrisk ledning, brandskyddad 37:19

37:3225, 37:3226elektriska uppvärmningsanordningar

45:4element, fogar .......... 31 :1221

sopnedkast 43 :2211elevklosetter (se även klosett-

rum ) . . . . . . . . . . . . . . 73 :6enheter i SBN 67 , . ..... 0:4exceptionell last tab 21:12exceptionellt lastfall .... . 21:13expansionskärl 45:11explosion 65:11, 77:11, 77:12, 77:25,

77:51, 77:53explosion.sfarligt rum . 65:352, 77:25explosionsskydd, sjukvårdsanläggning

72 :34explosiv vara 77:123, 77:533Fallhöjd, skorsten .... .. 46 :322fasadbeklädnad .. 22 :324, 31 :1221fasadhöjd 46:02fasadlist, mått ...... ..... 41:1film (apparatrum) .. 74 :5, 77:53filtreringsanordning, ventilation

36:13, 36:14sjukhus 36:411

flamhärdigt ytskikt . ... 37 :15flamskärmar , . 77:33, 77:54flamsäkert ytskikt

3347 :4152flanktransmissionfläkt, brandventilation .... 37:3225

ventilation , 36:01fläkt- och apparatutrymrne, skötsel

36:156fläktrum, brandskydd ...... 36:156,

36:2151ljudisolering . . 34 :412, 34 :48rumshöjd 61 :36

foder, rökkanal .... 44:02, 44:1121,44:1331, 44:1531, 44:34, 44:35, 44:36fogar, element 31 :1221

murverk . . 24 :322, 24 :4111fordon, axeltryck och annan punktlast

bromskraftgarage (se garage)påkörningskraft .

21:323,

21:341,

37:41121 :343

21:342

kanal)förbränning, sopor ..förbränningskammare

45:24,

fo--gr

44:02, 44:1845:22,77:241345:02, 45:22,45:25, 45:271

väg (se in- och utfartsväg)formbyggnad, murverk ......forinfaktorer (vindlast) 21 :60,formsättning, byggnadslov ..formtryck ...... . . . .

formändring, byggnadsdels 22:1, 22:34fotografiskt negativ , 11 ;280fotografisk reproduktion 11;280fotomekanisk 11;280fri höjd över trappa 62 :25friktionsjordart ....... 23:02

tillåten last 23:5322friskluft (se tilluft)fritidssysselsättningslokaler (se

samlingslokaler)frys- och kyllager ...... 77:56

ljudisolering . . . . . . . . 34 :412frånluft ....... 36:02frånluftsdon . 36:02, 36:143frånluftsskorsten ..... 36:156fukthalt ............ 32:02fuktisolering kap 32fuktkvot 27 :02, 32 :02fuktskada, ventilation, skydd 36:122fyllning 23:533

tillåten last ..... 23 :5332123:53331

fönster, belysning 31 :11gårdsbjälklags- ........ 46:43ljudisolering . . . . . . 34 :45placering .... 31:11, 36:1421,skolor ...... . . 73 :214, 73 :31skylt 41 :73småhus, luftdon 36:22utbyggt, mått 41 :4

~, utrymningsväg .. 37:312, 37:326ventilation 36:214, 36:22vid byggnadslinje ..... 41:3värmegenomgångstal 33:27värrneisolering 33:122

fönsterlösa lokaler, ventilation 36:123förband, murverk 24:321

trä 27:3förbindelsekanal (se även rök-

förhandsbesked, byggnadslovs-24:33 handlingar ...... . . . 11 :12121:63 förkortningar i SBN 67 ...... 0:511 :27 förrum, klosett 64:5421 :38 förråd, bränsle 66:2, 66:3

försarnlingssalar (se samlings-lokaler)

försäljningsautomat, mått .... 41:72Garage , .......... kap 67

nyttig last 21:3rad 67 :02, 67 :3ramp .... 21:323, 21:341, 67:12rumshöjd . . . ......... . . 61 :6slutet ..... ..... . 67 :02truck- ........ ..... 77:54varmluftpanna 65:352ventilation . . . . 36 :1421, 36 :7väg, (se in- och utfartsväg)öppet 67 :02

gas, skydd mot 31:12gasapparat, ........ 36:92, 44:22,

45:3, 65:42gasbehållare 77:25, 77:51gasbetong, murverk ........ kap 24gasbetongblock ....... 24:02gasinstallation, förbud mot 31;22gastemperatur-tid-kurva

(brandförlopp) ..... 37 :12gesims (fasadlist) 41:1giftrum ........ 77:53glasning, hisschaktdörrar 42:273

hisschaktvägg 42:22glidning, säkerhet mot 22:33gnistkammare, rökkanal .... 44:181golv (se bjälklag)golv på mark, fuktskydd .. 32:233golvbrunn, soputrymme 43:233,

43 :234våta utrymmen .... 32:28, 32:29

golvyta, hygienrum kap 63grind vid byggnadslinje .... 41:3gropdjup, (hisschakt) ...... 42:02grund (se även källarutrym-

men) .......... 0:23, 23 :02

507

gr-in

fuktskydd ...... 32:23, 32:241grundkonstruktioner ...... kap 23grundmur, bruk 24:43grundundersökningshand-

lingar , 11;251, 23:122grus ..... , ....... 23:02gymnastiksalar (se även skolor) kap 73

belastning . . . . . . . . . . . . 21 :3ventilation ............ 36:31

gånglinje, trappa .. 62:02, 62:223,62:42, 62:62

gångnockpannor ..... 46:231gårdsbjälklag, fuktskydd .... 32:28

nyttig last ...... ........ 21:3gårdsbjälklagsfönster ...... 46:433gästrum, hotell 71:3

ljudisolering 34:2, 34:3,34:43, 34:44

läge , . . ... 71 :212Hantverksbyggnader (se industri-

byggnader)hastighetstryck (vindlast) 21:60, 21:62

hissar, brytskiverum ...... kap 42personförbjudna . . . 42:02persontillåtna ....... . 42:02smävaru- 42:02, 42:5

hissbana 42 :02hisschakt kap 42, 42:02hisschakt och hissrnaskinrum,

ventilation 36:93hisschaktdörrarhissmaskineri, last .

hissmaskinrum .

ljudisolering ....ventilation

horisontal last, murverkhotell 0 :25,

belastningljudisoleringljudnivå

42:02, 42:27..... 21:324..... kap 4234 :412, 34 :48

36:93.... 24:444

kap 71, 71 :0221:3

34:2, 34:43, 34:4434:3

sopnedkast och soputryrn-men . . . . . . . . ..... . . . . . 43:5större ........... ..... 71 :02taktäckning . . . ..... 37 :27trappa 62 :6, 71 :244ventilation . . . ....... 36 :53

hotellrörelse ...... 0 :25, 71 :02

508

husbock, se skadeinsekterhuvudkanal ........ 36:02huv-udlokaler, samlingslokaler 74:02huvudritningar, byggnadslov 11:242hygionrum (se även bad- och

klosettrum) 63:02arbetsplatser (se perso-nalrum)

~, mått kap 63hållfasthet (se tillåten påkänning)hållfasthetsberäkning 722:321

högtrycksångpannahöjd, rökkanal .... 44:121, 44:122hörsalar (se samlirxgslokaler)Irnkanal 36 :02, 36:15

bostäder ..... 36:214, 36:215index, luftljudsisolering .... 34:023

stegljudsnivå 34:024industribyggnader (se även ar-

betslokal) kap 77eldstäder 45:212ljudisolering .. 34:412, 34:414nyttig last 21:321soputrymmentrappa ......... ....... 62:3ventilation 36:8

industrilokaler, ljudisolering 34;1,34;412

rurnshöjd 61:34~, ventilation 36:21511, 36:8inneluft

36 :02innertak, lutande, rumshöjds be-räkning 61:12

irmervägg (se vägg)in- och utfartsväg, bilplats .. 36:71,

36 :72, 67 :12brandbil .... 37:3122, 37:411sophämtning 43:112

inomhusbrandpost (se brand-post)

insatsrör, rökkanal .. 44:02, 44:122,44:17, 44:38

insekter, skydd mot 31:122installationer, hotell 71:4

ljudisolering ... 34:46, 34:47,34 :48

samlingslokaler . . . . . . . . 74 :7installadonsenheter i hygien-

rum, mått kap 63installationshandlingar, bygg-

nadslov . . . . . . . . . . . 11 :26inställbar ventil 36:02intern korridor ... . 75:02, 75:122

trappförbindelse 37:313, 71 :244,72:232

isolering, fukt kap 32ljud kap 34rökkanal 44 :342

44:352, 44:362, 44:371rörledningar för ånga, het-vatten m m ..... 45:1ventilationskanal 36:155värme .... . ..... , . kap 33

isoleringsskydd, rökkanal 44 :132Jord, tillåten last 23 :532jordart 23:02jordarters tjälfarlighet 23:42jordmaterials egenskaper, all-

N,

mänt 23:03jordtryck .......... 21 :4

aktivt 21 :402beräkning, allmänt 21:41jordens egenvikt och jämtfördelad last på markytan 21:42linjelast och koncentreradlast på markytan 21 :43markskakningar 21:44passivt . ..... 21:402, 21 :45riktning . ...... . . . . 21:46

Kalksandsten ....... 24 :02kalksandsten 24:02

rökkanal 44:34, 44:3632kanal med farlig luftförore-

ning 36:1513kanalvägg (rökkanal) 44:02

(ventilationskanal) 36:14, 36:15kantavstånd, bultförband 27:33, 27:34

skruvförband ...... , . 27:35spikförband 27:32

kapillaritet (jordarts) 23:02kapillärbrytande skikt 32:02, 32:21,

32:23, 32:241kiosker 76:01klassindelning, samlingsloka-

ler 74:13klassrum (se skolor)

in-ko

klosettrum . . 63:02förläggning 31:23hotell 7315:42

innetemperatur .......livsmedelslokaler .... 64 :54

N, ljudisolering 34:2, 34 :3, 34 :41,34:42, 34 :47

~, mått 63:2personalrum . .

samlingslokaler64 :11, 64 :5

74:73skolor 73 :6

~, ventilation .. 36 :214, 36 :215,36 :22, 36 :4, 36 :53

klädrum, arbetsplatser 64:11, 64:2-, ventilation 36:53klädtvättrum 63:02

mått ........... ....... 63:3knäckning, murverk ...... 24:4432

säkerhet mot 22:33trä 27:27, 27:28

kohesionsjordart 23:02tillåten last . . ..... 23:5323

kokare . . . . . . . . . . . . 77 :51kokskåp (se även kök)

elektrisk kokplatta 65 :2koloxidalstring, beräkningar 36:72kondensrisk 32 :2

rökkanal 44:1221, 44:131, 44:383värmeisolering 33:31

konsertsalar (se samlingsloka-ler)

konstruktionsberäkningar,byggnadslov 11 :254

konstruktionsfordringar, bä-rande byggnadsdel ..... 22:3

konstruktionshandlingar,byggnadslov 11:25

konstruktionsplywood 27:02tillåtna påkänningar 27:24

konstruktionsvirke 27:02, 27:12, 27:13tillåtna påkänningar 27:22

kontaktkopia ....... . 11:280kontorslandskap (storrurns-

kontor) 75:11kontorslokaler (se även arbets-

lokal) ......... kap 75belastning 321;3innetemperatur

509

ko-lj

rumshöjd 61:32sopnedkast och soputrym-men . ........ 43:4trappa . ........ 62:3ventilation 36:52

kontorslägenhet, ljudisolering .. 34:2ljudnivå . . .......... 34:3

kontroll av material, byggva-ror och byggnadsdelar kap 12begränsad bygg- 12:111bygg- 12:111, 12:13efter ...... . . 12:112, 12:14

- ljudisolering 34:5o provning, murverk ... . 24 :26tillverknings- . 12:111, 12:12,

37:181, 44:312korgbana, hiss . . . . ..... 42:23

utrymme under . 42:262kornfraktion . . . . 23:02korridor, hotell 71 :215

kontor 75:16ljudisolering 34:2, 34:43, 34:44skolor .... ....... 73 :215vårdanläggningar . . 72 :222

k-plywood .......... . 27 :15kran, last från 21:35kringputsning av skorsten .. 44:322,

44:324, 44:342, 44:412kris, bränsleförsörjning .... 44:114,

44:171, 45:5, 65:313, 66:4krympning ........ . 21:8krypning . . ........ ... 21:8kryputrymme, fuktskydd . . 32:234

värmeisolering . . , 33:121kryssfaner, konstruktions- (se

plywood)kulvert, rörgenomföring 31 :12

vårdanläggningar 72 :2221, 72 :233värme, fuktskydd .... 32:2331

kvalitetsfordringar, material ibärande byggnadsdel . . . 22:2

k-värde . . ....... 33 :02, 33 :2kyllager . ........ . . . 77:56kyrkor (se sarnlingslokaler)källarutryrnmen, brandskydd 37:22,

37:243, 37:413, 37:442, 77:211,77:22, 77:322

fuktisolering . . 32 :222, 32 :231,

510

32 :241-, ljudisolering . . 34 :2, 34 :412

råttskydd . ....... 31:123skolor . . . . ...... 73:218trappa . ........ 62:24tätning 31 :12värmeisolering .. 33:12, 33:14yttervägg . . 24 :4112, 32 :242,

32 :243köksfläkt 36 :15431, 36 :2142, 36 ;223kök, hygieniska anordningar,

(se även kokskåp) 31 :11, 31 :22,31:23

innetempera tur 35:2-, ljudisolering 34:2, 34:3,

34 :412, 34 :42, 34 :47ventilation , . . 36:2142

köldmedium . ..... . . 77:56köldmurning . . . 24:324Laboratorielokaler 73:34, 77 :34, 77 :55

ventilation 36:32lagerbyggnader (se industri-

byggnader)46lanternin (takfönster) . . . :431

last, dynamisk . . . . 21:02, 21:361rörlig .. 21 :02, 21 ;322, 21 :323statisk .. . . . . 21:02tillåten (se tillåten påkän-ning)vilande . . 21:02, tabell 21:32

lastförutsättningar kap 21lastutbredning, murverk . 24:441ledstång, trappa . . 62:14, 74:315

industribyggnad ..... , .. 77:43lejdare, hissmaskinrum . . . . 42:324

industribyggnad . . . 77:44lera . ........ . . 23:02lerig ............ . . . 23:02limningsklass, 1 27 :02

27:02limträ 27:14, 27:23livsmedelslokaler 0 :25, 31:02, kap 76

klosettrum . . 31 :23, 64 :54ventilation .. . 36:61

ljudisolering (se även akustik ) kap 34dörr 31:231industribyggnader 77 :14in- och utfartsväg .. .. 67 :121

ljudnivå ........ 34:022ljudtrycksnivå . ...... 34:022ljusbrunnar, skyddsanord-

ningar 46:432ljuskopia ....... 11:280lokalt tryck, murverk . . . .. 24:4434L-trä ........... 27 :142

tillåtna påkänningar 27:2321luftdon, utförande 36:14luftföring, bostäder 36:213

garage 36:75luftförorening, rökgas . . 45:27

ventilationskanal 36:157luftintag ......... . . 36:02luftljud , ...... . . . . . 34:021luftljudisolering kap 34

index för 34:023luftomsättning 36:02luftom.sättning, normerande 35:02,

35:43luftväxling

bostäderbutiks- och restauranglo-kaler . .......... 36:61garage .......... 36:7kontor, hotell, personalrurn 36:5sjukhus ..... ..... 36:412skolor, samlingssalar .... 36:31uttorkning 32:32

lukt, skydd 31:121

36:0236:212

lutning, ramp 43 :1123, 62 ;132, 67 :12tak .. . . .. 22 :341, 32 :27trappa 43 :1124, 62 :11,

62 :22, 62 :32, 62 :42, 62 :62lyftögla, permanent . ..... 22:325läckagemätning, rökkanal 44:13, 44:43

ventilationskanal 36:1513, 36:157lättbetongblock, autoklave-

rade ........ . 24:02lättbetongkonstruktionerlättklinkerbetonkblock .....

.. kap 2524 :02

lättklinkerblock ...... . . . . . . 24:02Magasin (se industribyggna-

der )mangelrum, rumshöjd 61:23mantel, skorsten .. 44:02, 44:1121,

44:1531, 44:34, 44:35mark 0:23, 23 :02

Ij-11111

markis, mått ....... 41:61markskakningar, jordtryck . 21:44maskinrum, film (apparat-

rum) .......... 74 :5, 77 :53maskinella anordningar, ljudiso-

lering 34:3, 34:48material (se även byggnads.

material) . . .. kap 12, 12:02egenvikt . . 21 :2kontmll ....... kap 12

materialfordringar, bärandebyggnadsdel 22:2

materialförutsättningar, rnur-verksmaterial .. 24:222, 24:231

materialkrav, murbruk 24:23murstenar och murblock 24:22murverk ...... . . . 24:2träkonstruktioner . 27:1

matjord ..... ...... 23:02matkällare (se källarutryrnmen)matlagningsutrymme . 0:24, 31 :02matrum, arbetsplatser 64:13, 64:4maximalt värmeeffektbehov 35:02,

35:43medelbel lir ;grad, kontors-

36:521medel:, d n'Aionstal 34:023, 34:441mellanjordart ...... . 23:02

tillåten last ..... 23:5324mineraljord ......... . 23:02mjäla 23:02mo 23:02modell, byggnadslov ...... 11:244moränlera . ....... . . 23:02morän . ...... . . . 23:02

tillåten last ..... 23:5321motviktsbana, hiss 42 :23

utrymme underhisschakt 42:264

murade väggar, konstruktiv ut-formning ....... . .... 24 :41

murblock ..... . . 24:02murbruk . ........ . 24:02

bindemedel 24:2311murlim 24:02

materialkrav 24:24mursten 24:02murverkskonstruktioner .. kap 24

511

mä-ra

märkhastighet, hiss- . . 42:02märklast, hiss- 42:02möbelhiss 42:02mörka lokaler, ventilation . . 36:123Nedböjning 22 :34

träbjälklag 27:264negativ, fotografisk t 11:280neonskylt, mått ..... . . . 41:711nockpannor, gång- . . . . . . 46 :231nock, tillträde till . . . 46:22nockräcke ....... . . . . . . . . 46:41normal grundläggningsnivå 23:2211normenlig brandprovning (se

brandprovning, nonnenlig)normerande luf tomsättning . . 35:02nybyggnad . . ........ . . . . . 13:02nybyggnadsarbete . . . . . . . 13:2nyttig last , . . . . . . . . . . 21:3nödbalkong, hotell . . . . . . 71 25nödbelysning . . . . . . 37:3226

garage ......... . . . . . 67 :557hotell 1 :432

samlingslokaler 74 :324, 74 :336,74:713

nöddusch, industri . . 77:34, 77:55skolor . . . . . . . . 73 :219

nödsignal, hiss- . ..... . . . 42:16kyl- och fryslager . . . 77:562

nödutrymning, brand-skydd . . 37:312, 37:326, 37:327

nödutrymningsdörr, hiss- . . 42 :272Obrännbart material . . . . 37 : 131ofrivillig ventilation . . . . . 35:02ohyra, åtgärder mot spridning

oljebehållare (bränsleför-råd) . . . . . . . . . kap 66

olycksfall, skydd, industri-byggnader . . . . . . . . . . . 77 :4

sjukhus . . . . . . . 72 :341skolor 73 :219, 73 :3tak kap 46

organisk jord 23:02Packning av fyllning och

sprängbotten . 13:212, 23:53pannrum . . . . . . ..... kap 65

hotell . . . . . . . . . . 71 :216-, ljudisolering . 34 :412, 34 :47,

512

34 :48rurnshöj d 61:35skolor 73 :217ventilation . . . 36 :1421, 36 :91

parkeringsplats på tomt-mark kap 67

passage, garage . . . 67:33, 67:43passivt, jordtryck . 21 :402, 21:45pensionat (se hotell)pensionatsrörelse 71:02periodiska laster 21:36personalrum kap 64, 64:02

belastning . ........ . . . 21:3rumshöj d 61 :5ventilation ...... . . . . 36 :54

personberäkning, samlings-lokaler 74 :14, 74 :31

personförbjuden hiss 42:02personhiss 42:02persontillåten hiss . . . . . . 42:02plankant, hiss- . . . . . . . . 42:02plaströr, brandskydd . . . . 37:254plattor, grundläggning . . 23:5plywood, k- . . . . . . . . . 27:15

konstruktions- . . 27 :02, 27:15tillåten påkänning 27:24

plåttak med brännbar isole-ring 37:27, 77:23

port, garage 67:45industribyggnader . . . . 77 :45vid byggnadslinje 41:3

portomfattning, mått . . 41:2projektionskopia . . . . . 11:280provbelastning . . . . . . 12:142provning (se även kontroll och

brandprovning ) . . . . . 12 :2provningsbevis . . . . . 12:211provningsmetod . . . . . 12:23provningsplats . . . . . . . , . . 12:22provtagning . . . . . . . . . . . 12:21punktlast ....... . . . . . . 21:322

fordon . . . . . . . . . 21:323påkörningskraft . . . 21:323, 21:341,

62 :132, 67 :12pålning 13:212, 23:6

jordtryck . . . . . . . . 21:44Radgarage (se även garage) 67 :02,67 :3

ventilation 36:742

ramp . . 21 :323, 21 :341, 37 :411,62 :132, 67 :12

reduktion av nyttig last . . . . 21:33reduktionstal . . . . . . . . . . 34:023reglerbar ventil . . . . . . . . 36:02renslucka 36 :153, 44 :161, 65 :311,

67 :54rensning, eldstad . . . . 45 :22, 65 :31

rökkanal .. 44:122, 44:161, 65:31rensningspliktig ventilations-

kanal . ... 36:153, 36:1542reproduktion, fotografisk . 11:280

fotomekanisk 11:280reservkraft, sjukvårdsanlägg-

ning . . . . . . . ....... 72:35reservutgång, (se utrymningsväg)restaurangförbindelse, ho-

tell . . . 71:242restauranglokal, nyttig last . . 21:3

ventilation . . ...... 36:62ritning (se byggritningar)rivning, byggnadslov 11:27

iordningställande efter .. 13:323rivningsarbete . . . . ....... , 13 :3

brandskydd 13:34rumshöjd 0 : 24, kap 61

brytskiverum 42:34fläktrurn 61 :36hissrnaskinrum 42;34pannrum . . 61:35, 65:311skolor . . . . . 61 :4, 73 :4soprurnsväg 43 :1trappa . . . . . 62:25

~skinnat . . . . . . 2: , 33:11rundvirke, (konstruktions-) . . 27:13ryggskydd till stege 46:32, 77:441råttor, skydd mot .. 31:123, 36:142räcke, last på 21 :341, 21 :39,

22 :324, 22 :341industribyggnader 77 :4nockskolortakfönster m m

46:4173 :3346:43

,-, trapp- m m 62:14, 64:122, 73:33,77:43

rökgasbrunn 77:576rökgastemperatur, rökkanal 44:311rökkanal kap 44, 44:02

ra-si

byggnadsarbete 13:224, 13:225röktrycksprovning 44:42rörelsehindrade, hotell 71 :11

installationsenheter 63 :4rumstemp . . . ..... . 35 :2samlingslokaler 74 :11skolor ....... . . . 73 :11trapp (se bårtransport)vårdanläggningar . . . 72 :11

rörgenomföring, täthet 31 :12, 32 :311,34:42, 37 :254

rörlig last . . 21:02, 21:322, 21:323Samlingskanal, ventilation . . 36 :02

36:1521, 36:154, 36:155336:156, 36:215

samlingslokaler 0 :25, kap 74, 74 :02- belastning . . . . . . . . . . 21 :3

ventilation . . . 36:21511, 36:3sammankoppling, ventilationskanaler

36:152, 36:215sand 23:02~, rnurbruks- 24:2312sanitär installation, ljudisolering 34:47sanitärutryrnme (se även bad-

resp. klosettrum ) . . 0 :24, 31 :02-, förläggning av . . ...... 31:23scen, samlingslokal . . . . . 74 :6schakt, hiss . . . . , . . . kap 42

skorsten 44 :1121, 44 :132, 44 :13344;15

schaktdörr, hiss- 42:02, 42:27schaktgrop, hiss- . . . 42:02, 42;25schaktning 13:02, 13:21, 23:02, 23:3

arbetsplan , . . . ..... 23:32byggnadslov . . 11 :112, 11 :27

schaktskorsten . . . . . 44:02, 44:36schakttopp, hiss- . . . . 42:02, 42:25schaktvägg, hisskorgöppning 42 :24sektionering (se även brandcell) 37:25

garage 67:51industribyggnader 77 :24kontorslokaler 75:11

seriebyggande, byggnadslov 11 :113siloanläggning 77:57nlotryck . . . . . . . . . . 21:37simhallar (se även samlings

lokaler)innetemp 35 :2

513

situationsplan 11:241sjukhus (se även vårdanläggning)

72:343:7sopuppsamiing

sjukvårdsanläggningar (se vård-anläggningar)

självdrag, ventilation .... 36:2145,36:2152, 36:22

skadeinsekter, motåtgärder .. 13 :311:365skakning 7274

skjutdörrskjuvrnodul, trä ... 27:25skolor kap 73, 73 :02

belastning .............. 321:3

innetemperatur-, ljudisolering . . .. 34 :2, 34 :41,

34:43, 34:94ljudnivå ...... , , 34:3rumshöjd . ...... 61:4sopnedka-st och soputryrn-men .......... 43:1125, 43:6trappa .... ....... 62:14, 62:5ventilal ion . . . . . . . . . 36 :3

skorsten (se även rökka-md) 37:273, 44:02, 44:15,49:17, 44:3, 46:1, 46:23, 46:3arbetsplan ............ 46:33fallhöjd 46:322f ris åendu . . . 21 :622, 21:634,

24förbindelseled till ...... 46:2:35

höjd 44:12konstruktionsprinciper 44:15upplag ...... 44:323, 44:333,

44:342, 44:352, 44:363uppstigningsanordning 46:3vindlast . . . . . . . . . 21 :634

skorstensförband, ritningar 11:253,44:322, 44:342

skorstenskonstruktion, typprov-ning 44:312

skrivsätt i SBN 67 .......... 0:11skruvförband, träkonstruktion 27:35skyddsräcke, (se räcke)skylt, mått .............. 41:71

neon . . . . . . . . . . . 41 :711skyltfönster . . . . . . . . . 41:73skyltskåp, mått .... , .. 41:72

514

skärrntak, mått ..... 41:6vindlast, formfaktorer .. 21:633

skötsel, ventilationssystem .. 36:18,36:216

skötselgång, hiss- ..... 42:02sluss (brand) 37 :19, 67:331,

67:43, 71:213, 72:223, 75:14slutet garage 67:02småhus ......... . 0 :25

grundundersökning , . 23:121rumshöjd . . . . . . . . . . 61:22sammanbyggda, ljudiso-lering 34:2, 34:3

-, trä 37:211, 37:253, 37:312,37:3243

ventilation .... 35 :43, 36 :1421,36:1431, 36:15121, 36:22

småvaruhiss ..... 42:02, 42:5småvaruhisschaktsmåvaruhissmaskinrumsnölastsnözoner

42:5242:5321:5

fig 21:5sockel, utvändigt mått 41:1sopbehållare .............. 43 :02sopnedkast (se även soput-

rymme) kap 43, 43:02sopnisch 43:02soprum 43:02soputrymme kap 43, 43:02

brandskydd 37:22, 37:254ljudisolering 34:412råttskydd 31:123ventilation .. 36:1543, 36:1544,

36:214, 36:21451, 36:225vårdanläggning 72:234

soteld . , 44:111, 44:1511, 44:312,44:372

sotning (se rensning)spannmålslager 77:57spikförband 27:32spikningsplåt (i träförband) 27:322spis, (se uppvärmningsanord-

ningar samt öppen spis)spont, byggnadslov 11 :27spontning 13:212, 23:32

jordtryck 21:422sporthallar (se samlingslo-

kaler)

sprickbildning 22:1, 22:323,22:34

sprinkleranläggning (se brand-släckningsanordningar)

sprutmålning 36:83, 65:352, 77:3377:34, 77:532

sprängbotten, packning av 13:212tillåten last 23:5312

sprängjournal 13:213sprängning 13:213

jordtryck 21:44sprängningsplan 13:213spänning, tillåten (se tillå-

ten påkänning)stabilitet, konstruktions- 22:33stannplan, hiss- 42:02statisk last ......... 21:02stege 46:02

hisschaktgrop- 42:252industribyggnad , 77:44ryggskydd 46:32, 77:441

,-, skorsten 46 :3tak- ....... 46:231utvändig vägg 37 :312, 46 :21,

71:25, 73:223, 77:575stegförhållande, trappa 62:22, 62:32,

62:42, 62:52, 62:62steghöjd ......... . 62:02stegljud . ........ . 34:021stegljudsisolenng 34:2stegljudsnivå . 34:024

index för ..... 34:024stigarledning 37:421stjälpning, säkerhet mot .. 22:33stjälpningsaxel, grundplattas 22:331stoker (se eldningsapparat)stornljud 34:021, 34:42storheter i SBN 67 0:4storkök, avfallsrum ... 43:8storrumskontor 75:11strykrum, rumshöjd 61:23strålningsskydd, värme .. 44:1421,

44:373, 45:243, 45:245, 45:246strålskydd, sjukvårdsan-

läggning ........ 72:32studielokaler (se samlings-

lokaler)stålkonstruktioner ..... kap 26

sp-ti

ställning, byggnadslov 11:27stämpeltryck, syll- ...... 27:222stödkonstruktion, byggnadslov 11:27

re hotell 71:02stötbotten, hiss- 42 :254svårantändligt material 37:132sylltryck 27:222sänghiss 42:02sättning, grundvattensänk-

ning 32 :2321Takanordningar, (skydd

m m) kap 4646:2

takbelastning 21 :324, 21 :5, 21 :6,22 :324, 22 :341

takgenomgång, rökkanal 44:1421,44:371, 44:373

taktillträdesleder . 37 :412, 42 :322,46 :2

taktäckning, brandskydd .... 37:27,77 :223, 77 :23

fuktskydd 32:21, 32:27, 32:293tak, värmeisolering ........ 33 :1tankningsplats . 77:33, 77:54tappställe, soputrymme 43:234teatrar (se samlingslokaler)tegelmurverk kap 24tegelsten 24:02teknisk beskrivning, bygg-

nadslov 11:23temperaturzoner 33:121tidskonstant ...... 35:02, 35:3tillbehör till eldningsappa-

rat 45:02, 45:21tillfartsväg till parkeringsplats

(se även in- och utfartsväg) 67 :12tillförd värrneeffekt . . 45:02tillsyn, ljudisolering ........ 34:5

ventilationssystem 36:18, 36:216tillsynsmyndighet för hissar 42:1111tilluft 36:02

krav på 36:13, 36:14pannrum . . . . .. 65:3321

tilluftsdon . 36:02, 36 :142bostäder 36:21441

tillverkningskontroll 12:111, 12:12,37:181, 44:312

tillåten påkänning 22:32

515

-, grund ..... . . . . . 23:5-, murverk 24:44, 24:523, 24:642-, trä . . 27:22, 27:23, 27:24tjäldj up 23:4321tjäle, grundläggning med hän-

syn till 23:4tjälfarlighet, jordarts 23:42T-rnärket 27 :1221toalettrum (se klosettrum)tomtgräns, grundläggning,-, utskjutande byggnads-

delartopphöjd, hisschakttorkskåp, mått . . .

torkturnlare, måtttorkutrymrne, ventilation

. 23:22

kap 4142:0263:3563:36

32 :2931,36 :2143

trafik, jordtryck 21:44transienta laster 21:361transmissionseffektbehov 35:02, 35:42transporttrappa . 62:12, 62:2133,

62:312transportväg (se in- och utfarts-

väg)trappa (se även utrymnings-

väg ) kap 62belastning 21:3bredd ..... . kap 62, 62:02

~, hissmaskinrum . . 42:324hotell . . . . . 62:6, 71:244industribyggnader 77 :322, 77 :43kontorslokaler . . 62:3, 75:14mått m m (se även lej-dare) . . 41:2, kap 62, 74:334nödbalkong, hotell . . . . 71:25amlingslokaler . . 62 :143, 62 :4,

74:334soputrymme . . ... 43 :1124vårdanläggningar . . 72 :232

trapphus, belysning 37:3226brandskydd 37 :19, 37 :321, 37 :322brandventilation 37:3225, 77:322ljudisolering 34:2, 34 :412, 34 :43,

34 :4462:02

kap 6262:14

trapplanbredd

trapplopp . . 62:02, 62:trappräcke (se räcke)

516

trappsteg, enstaka 62:13travers, last från 21:35truckgarage 77:54tryckkärl 77:51träbalk, dirnensionering 27:26träbjälklag, nedböjning 27:264träförband 27:3träkonstruktioner kap 27

fuktskydd . . . . 22 :323, 32 :212,32:243, 32 :25, 32 :27

T-virke . . . . . . . . . 27 :122T-virkesföreningen . 27 :1221tvärsnittsyta, rökkanal . . . . 44:122tvättnedkast, vårdanläggning 72:234tvättrum (se även badrum) 63:02

mått ............. ..... 63:2.-, personalrum 64:11, 64:3, 64:53

ventilation 36 :53tvättstuga, ljudisolering 34 :412,

34 :48placering 67 :332rurnshöjd 61:23ventilation 36:214ångspärr 32 :2931

typgodkännande, byggnads-lov . . . . ....... 0:22, 11 :114eldstäder . . . . . 45:21rökkanaler . 44:3111

tändskyddande bekl:Idnad . . 37:14täthet, bjälldag och \ gar .. 31:12

rörgenomföring . . 31:12, 34:42,37:254

täthetsprovning, rökkanal 44:13, 44:4ventibtionskanal . . . . 36:158

Undergrund .. . . . . . 23:02tillåten last . . .. 23:52, 23:53

underlag, eldstäder 45:23undertak 36:1545

rumshöjdsberäkning . 61:11undervisningsanstalt (se skolor)uppstigningsöppning, tak 37:412, 46:21uppvärmning, garage . . . . 67:54

hissmaskinrum . . . . . , 42:35uppvärrnningsanordningar (se

även öppen spis) . . . kap 45,45:02

byggnadsarbete 13:222, 13:223urinaler, samlingslokaler .... 74 :73

utbredd last 21:321utbyggt fönster, mått 41:4uteluft ........ ...... .. 36:02utfartsväg (se in- och ut-

fartsväg)utomhus utskjutande bygg-

nadsdelar, mått ...... kap 41utrymningsväg, allmänt 37:19, 37:31,

37:19, 37:31,37:32

garage ..... ........... 67:46hotell 71:213, 71:214, 71:215,

71:26industribyggnader 77 :31, 77 :51,

77:53, 77:563, 77:575kontor ........ 75:1mindre höjdskillnad .. 62:132

,-, pannrum . ...... 65:341personalrum 64:122samlingslokaler .. 74:3, 74:421,

74:53, 74:63, 74:7skolor . . . . . . ........ . . 73:2vårdanläggningar 72 :22

utskjutande byggnadsdelarutomhus, mått för .... kap 41

utvändig sockel, mått .... . 41:1utvändig väggstege (se stege)Vanlig last . . ..... tab 21:12vanligt lastfall 21:13varmluftskanaler, byggnads-

arbeten 13:225varmluftpanna 45:02, 45:13, 65:35varmvattenpanna 45:02, 45:12, 65:3varor, last 21:325varselrnärkning .. 37:32252, 37:325,

37:4211, 37:4212, 67:47, 67:55,71:26, 71 :432, 74:324, 74 :336,

77:5621varuhiss ........... ....... 42:02varuhus (se affärsbyggnad)varu-personhiss . ....... 42:02varustörtar, skyddsanord-

ningar ....... . . . . . 46 :435vattenförorening 66:3, 77:15vattenhalt 23:02vattenisolering ....... ..... kap 32Wc-rum (se även klosett-

rum) ....... . , 63:02

ut-vå

ventil ..... 36:02ventilation kap 36

hissmaskinrum ..... 42:35ofrivillig 35:02

samlingslokaler 36:21511, 36:3,74 :72

ventilationsdon 36:02ventilationseffektbehov 35:02, 35:43ventilationskanal 36:02, 36:15, 36:215ventilationsschakt, skydds-

anordningar . . . . . . . . 46:435ventilationssystem, definitio-

ner, rekommendationer 36:123ljudisolering ..... 34:46skötselinstruktioner 36:216tillsyn ...... 36:18täthet 36:157, 36:158

ventilationsöppning, råttskydd 31:123vertikal last, murverk 24:443vertikal, nyttig last 21:32vibration (skakning) 21 :36vibrationsisolering .. 34:41, 34:48vilande last .... 21:02, tab 21:321vilplan ...... 62:02, 62:5vindhastighet . . . . . . . . . . 21 :62vindlast 21:6vindsbjälklag, fuktskydd . 32:25

värmeisolering .... 33:1, 33:3vindskydd, dörr .......... 31:21

värmeisolering 33;32vindsutrymme, belastning 21:3

brandskydd tab 37:22, 37:243,37:251, 37:252, 37:26, 37:272,

37:412, 37:441, 77:22fuktskydd 32:26trappa 62:24ventilation 32 :26

vinterbygge, grundlägg-ningsarbete 23:33

vippning, säkerhet mot 22:33virke, träkonstruktioner .. kap 27

ö- ...... ............ 27:123volymbeständighet, murstenar

och murblock 24:221vvs-handlingar, byggnads-

våning ........... 37:19vårdanläggningar 0:25, kap 72, 72:02

517

vå- v

belastninginnetemperaturljudisolering 34:2, 34:43,ljudnivå ........ventilation ............

"våta" utrymmen, fuktskyddvädringsluckaväg, transport (se in- och

utfartsväg)vägg, inner-, brandkrav (se

även sektionering) .... 37:19,37:22, 37:23, 37:243, 77:22

ljudisolering . . 34 :2, 34 :42,34:43, 34:6

21:335:2

34:4434:336:4

32 :2936:02

källare (se källarut-rymmen)mel1an- 21:201, 22:324, 22:341murverk kap 24täthet ...... 31:12våta utrymmen . 32 :292ytter- (se yttervägg)

väggstege, utvändig (se stege)värmebehov kap 35värmeeffekt, tillförd 45:02, 45:243,

45:245, 45:246, 45:52, 65:31,65:33, 65:34, 65:351

vänneeffektbehov, maximalt 35:02,35:2

värmegenomgångstal 33:02, 33:21,33:27

värmeisolering kap 33ventilationskanal .... 36:1552

värmeledningstal .... 33:02, 33:23värmemotständ 33:02, 33:24, 33:25,

33:26värmepanna .. 45:02, 45:22, 45:23,

45:24, 45:25, 45:53värmetröghetskonstant (se

tidskonstant)växlande last 21 :361Ytskikt av klass I resp II .. 37 :15yttemperatur, rökkanal 44:141yttertak (se taktäckning)yttertrappa, mått .......... 41:2

518

yttervägg, brandskydd

fuktskydd

ljudisoleringvärmeisolering

ytvatten, avledningÅlderdomshem (se

anläggningar)ljudisolering 34:2, 34:413, 34:43,

34:44ljudnivå 34 :3ventilation .. . ... 36:42

ångspärr .... 32 :02, 32:21, 32 :23,32:24, 32:25, 32:27, 32:28

återfyllning, gata 13:211, 23:222~, packning av ....... 13:212återluft 36:02, 36:13, 36:521återluftsgrad ............ 36:521återluftssystem, brandskydd 36:1544Ändplan, hiss- ....... 42 :02Öppen spis, fläktanslutning 44:113,

44:331

37 :22, 37:24,77:22

32:21, 32:24,36:1234

34:42333:121

32 221även vård-

rökkanal

ventilationöppen trappaöppet garageöppning i golvöppning i väggöverföringsluft

44:113, 44:323,44:33

36:215137 :1967:02

37:321, 77:4177:4236 :02

övergångsmotstånd .. 33:02, 33:22överluft . . 36 :02, 36 :213

garage 36:75överluftsdon .............. 36 :02

bostäder ...... 36:21442övertryck, rökkanal .... 44:1331,

44:321,44:341,44:351ventilationskanal ...... 36:157

övertryckseldning, uppvärm-ningsanordningar .. 45:1, 45:22

övertrycksventilation 36:12327:123

Introduction to Svensk Byggnorm 67

The main regulations for the building activity in Sweden are in-cluded in the Building Act of 1947 and the Building Ordinanceof 1959. Details concerning design and construction are givenin special regulations which are revised and supplemented asrequired. The task of issuing such regulations is, from the lst July1967, the duty of Statens Planverk (the National Board of UrbanPlanning) which is the central authority for planning and buildingin Sweden.

The publication "Svensk Byggnorm 67" (detail regulations men-tioned above) contains or refers to all the regulations in forcefrom the lst January 1968. It substitutes the directions given inBABS 1960 from the then existing National Board of Building andPlanning and is published in a special series-"Svensk Byggnorm".In order to associate it with the former publication, BABS 1960,the new one is also called BABS 1967.

Svensk Byggnorm 67 consists partly of regulations which arecompulsory both for the builders and the authorities, partly ofrecommendations and directions which are optional. The regula-tions are typographically distinguished from the recommenda-tions and directions by their larger typeface and column width.The regulations shall, with certain exception.s, be applied fromthe lst January, 1968.

Svensk Byggnorm 67 has been made out by the Technical De-partment of the National Board of Urban Planning with theassistance of the Technical Council of the Board, speciallyappointed technical committees and other experts. Consultationshave also taken place with building trade organizations and withcentral and local authorities.An attempt has been made to give the re ations the form offunctional requirements, cooumcto6tognuocal and objective test orcalculation methods, and to co-ordinate all rules in the field ofbuilding design and construction.

519

Supplements and alterations to Svensk Byggnorm 67 are publishedin the series Svensk Byggnorm together with comments and otherinformation. In this series will also be published information con-cerning centrally approved buildings, building components, fire-technically classified products, etc.

In a special specification will be registered both the publicationsin the series Svensk Byggnorm and other regulations associatedwith the Building Ordinance or the Svensk Byggnorm. This speci-fication will be part of a separate publication, which will alsocontain a systematical and a subject index of the contents of allthe regulations etc. included in the specification.

520

Table of contents

Chap. 0 P:odla:åm; to build-ing. nuland-ms and re-cor: kim:oda ions from;:te Nzziooa', r.oard ofUrban Flo:ming ... 9

Part 1 GeneralChap. 11 Building perrnit doc-

uments ......... , .. 1712 Control of materials,

building products andbuilding components 31

13 Measures to be takenon site 35

Part 2 Building designChap. 21 Load conditions

22 General demands onload-bearing buildingcomponents .. 85

23 Construction of foun-dations , . 89

24 Masonry construction 11725 Conerete and light

weight concrete con-struction .......... 147

26 Steel construction ... 14927 Tirnber construction . 151

Part 4-5 Building compo-nents and instal-lations

Chap. 41 Projecting buildingcomponents 321

42 Lift shafts, lift motorrooms and deflectorroll rooms 325

43 Refuse chutes and re-fuse areas 349

44 Flues and exhaustpipes 359

45 Heating devices 38146 Access to roofs and

safety devices 391

45 Part 6-7 Premises andbuildings

Chap. 61 Room heights 39762 Width of stairs and

landings 40163 Measurements of hy-

giene installationuni ts 411

64 Staff rooms 41965 Boiler-rooms 42566 Fuel stores .... . 43367 Garages and outdoor

parking places 43568-69 (Vacant)71 Hotels 44172 Hospitals, nursing in-

stitutions etc 44973 Schools 45574 Community halls 46175 Office premises 47576 Food premises 47977 Industrial buildings 481

Table of contents 499Subject index 503Introduction 519

Part 3 Building hygiene andfire protection

Chap. 31 Hygiene equipment inbuildings 185

32 Damp proofing andwater insulation .... 189

33 Thermal insulation .. 19934 Sound insulation .. 21935 Estimation of heat ef-

feet requirements .. 23536 Ventilation ..... 24137 Fire proteetion .... 289

521

PublikationerKBS-meddelanden

Följande meddelanden frän byggnadsstyrelsen, som utgetts huvudsak-ligen i anslutning till BABS 1960, gäller tills vidare helt eller delvis i

anslutning till byggnadsstadgan och Svensk Byggnorm 67.

Meddelanden r

Provisoriska normer för armering av kamstänger KS 60 1) 1957: 1Undantag från anvisningarna till byggnadsstadgan angåen-de belastningsantaganden för bjälklag av massiva betong-plattor i bostadshus 1) ............ ........ 1956:4

Provisoriska normer för armering av kallsträckt armerings-stål med ankringsringar 1) ....... 1958: 10

Tillåtna tryckpåkänningar för väggar av armerade lättbe-tongelement 2) 1959: 6

Byggnadsnämndernas plandispenser .......... ...... 1961:1

Samhällsplanering för rörelsehindrade 1962: 5

Byggnadsnämnds uppgifter enligt förordningen om brand-farliga varor ...... ..... ........ 1963: 2

Kondenseringsförebyggande åtgärder för tegelskorstenar ismåhus ..... .......... ......... ..... 1963: 3

Måttregler för balkong- och trappräcken m m 1964: 3

Anvisningar angående byggnadsnämnds byggnadstekniskagransknings- och tillsynsverksamhet ........, ....... 1964: 6

Provisoriska normer för beräkning av fabrikstillverkadeslakarmerade betongpelare 1964: 7

Murning av tegelskorstenar ...... ............ 1964:8

Utförande av vattentätt golv genom beläggning med vinyl-plastmatta ........ ..... ........ ........ 1965: 4

Undantag från gällande bestämmelser beträffande godkän-nande av konstruktionsritningar över fabrikstillverkade be-tongelement 1965: 6

Användning av plaströr till avlopps- och kallvattenledningar 1966: 6

Praktiskt tillämpbara värmeledningstal för mineralullspro-dukter (ersätter meddelande 1964: 9 och 1965: 7) 2) 1966:7

Yttertak av vågformade asbestcementskivor ...... 1967:3

- - -i) Kommer att ersåttas av motsvarande regler I nya armerings- och konstruktions-bestämmelser för,betongkonstruktioner, som beräknas utkomma under 1968

2) Ny upplaga beräknas utkomma vid årsskiftet 1967/68

523

KBS-publikaionerFöljande publikationer från byggnadsstyrelsen rörande plan- och bygg-nadsfrågor har alltjämt viss aktualitet.

Publikation nr

Aktuellt 1957

Aktuellt 1958 del 1-2 -1)Aktuellt 1959 del 1-2 ....... ........ ............ - 1)Aktuellt 1960 1960: 3

Aktuellt 1961 del 1-2 ..... ...... ....... 1961:1 o. 2

Aktuellt 1962 del 1-2 .., 1962:2 o. 3

Aktuellt 1963 del 1-2 ..... ....... ....... ........ 1963: 1 o. 4

Aktuellt 1964 del 1 ........ ........... ...... 1964:1

Aktuellt 1964 del 2 (Bebyggelseplaneringens läge) ...... 1964:2Aktuellt 1964 del 3 ...... ........ ..... ..... 1964:5

Aktuellt 1965 del 1-2 ...... ............ ......... 1965:1 o. 2

Aktuellt 1966 del 1-2 1966: 1 o. 3

Aktuellt 1967 del 1-2 ......... ....... ................ 1967:1 o. 4Register till Aktuellt från byggnadsstyrelsen 1957-1962 .. 1963:3Register till Aktuellt från byggnadsstyrelsen 1963-1966 .. 1966:4

Allmänna anvisningar för behandling av de bohusläns-ka fiskelägenas stadsplane- och byggnadsplaneproblem 1949:2

Normalförslag till bestämmelser för stad, köping och mu-nicipalsamhälle samt område på landet med fastställdstadsplan om bidrag till gatubyggnadskostnad , 1949:3

Anvisningar angående beteckningar å plankartor m m samtbestämmelser till detaljplaneförslag ............... 1950: 2

Anvisningar rörande gatukostnadsförteckning enl 8 § bygg-nadsstadgan 1955:2

Råd och anvisningar för gerieraiplanering Allmänna syn-punkter. Se även 1958:1 nedan .............. 1956:1

Råd och anvisningar för generalplaneringI Befokningsprognoser 1t ett bana ....... 1958:11)Il Bostadsförsörjning

Parkeringsnormer ............................. ...... . 1960: 2

Bekämpning av husbocken och andra virkesförstörande in-sekter ....... ........... ........... ..... ..... 1961:3

1) Publikationen utgången

524

Råd och anvisningar för anordnande av arkivlokaler 1963:2

Bygg nadslovstaxa . . . . . . . . . . . 1963: 5

Pannrums utformning för eldning med inhemska bränslen 1964:3Instruktion för stadsarkitekter ..... ....... 1964: 4

Förberedande generalplanering i kommunblock 1966: 2

Detaljplanering för fritidsbebyggelse ......... .......... 1967: 2

Fysisk-ekonomisk planering inom kommunblock 1967: 3

Statens pianverks publikationer

Svensk Byggnorm 67, SBN 67 (BABS 1967) ..... ......... 1

Beträffande planverkets publikationer rörande husbyggan-det, se sid 526.

525

Statens planverks publikationerrörande husbyggandet

Statens planverk, som är central myndighet på plan- och husbygg-nadsområdet, utger följande publikationer rörande husbyggandet:

Svensk Byggnorm 67, SBN 67 (BABS 1967)

Utgör en reviderad utgåva av BABS 1960 och Innehåller föreskrifter,råd och anvisningar angående husbyggande utfärdade med stöd avbygg nadsstadgan.

SBN-supplement, SBN-S

Innehåller supplement till SBN 67 och utges efter behov.

SBN-upplysning, SBN-U

Innehåller upplysningar, råd och kommentarer med anknytning tillbyggnadsstadgan och SBN 67. Utges efter behov.

SBN-godkännande, SBN-G

Innehåller uppgifter om typgodkända konstruktioner etc och utgesefter behov.

SBN-register, SBN-R

Innehåller förteckning över alla bestämmelser, godkännanden m msom berör byggnadsbranschen samt ett systematiskt och ett alfabe-tiskt register till dessa. Utges årligen.

526