PEDAGOGISK DOKUMENTATION I

FOKUS

FRÅN TEORI TILL PRAKTIK

FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017

Hanaholmen, Esbo 25.9.2017

Jan-Erik Mansikka,

Helsingfors universitet

UBS 17.5.2017

Hurdana värderingar ligger till grund för

vår småbarnspedagogik?

I framtidens daghem är barnen

aktiva i sin egen grupp, och är i allt

större utsträckning med och

planerar och utvärderar sin

verksamhet. Barnen skall kunna

påverka saker som berör sitt eget

liv och bli förstådd och respekterad

som den person hen är.

I VILKA SAMMANHANG NÄMNS *PEDAGOGISK

DOKUMENTATION* I DE NYA GRUNDERNA?

Barnets plan för småbarnspedagogik …

Pedagogisk dokumentation skall användas då

planen utarbetas (s.11)

Den pedagogiska dokumentationen av

verksamheten och gemensamma reflektioner

hjalper barnen att iaktta sitt larande och ka nna

igen sina styrkor (s.23)

I den lokala planen for smabarnspedagogik ska

… riktlinjerna och tillvagagangssatten for den

pedagogiska dokumentationen [beskrivas och

preciseras] (s. 51)

PE D A G O G IS K D O K U M E N T A T IO N .

VA D Ä R F R Å G A O M ?

… en arbetsmetod för att planera, genomföra,

utvärdera och utveckla verksamheten.

… för att arbetssätten, lärmiljöerna,

verksamhetens mål, metoderna och innehållet

kontinuerligt skall anpassas enligt barnens

intressen och behov

Kapitel 4.2. i Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Vad betyder det?

Syftet med pedagogisk

dokumentation är att förverkliga

småbarnspedagogisk verksamhet

utgående från barnen (s.37)

ÖREBRO SMÅBARNSKOLA 1865

REGGIO EMILIAS PEDAGOGISKA FILOSOFI

Barn är kompetenta, förutsatt att pedagogerna är

lyhördaLyssnandets pedagogik => förmågan att tona in och verkligen kunna lyssna (på barnens hundra språk) => gör barnen till medskapare

Barn och pedagoger ses som jämlika och aktiva subjekt

Nyfikenheten är motorn i allt lärande hos både barn och vuxna

Projektarbeten som lärandeprocesser

Att tillsammans skapa ”världar”, där barns lärande utmanas och man håller meningsfullheten vid liv

Vad har vi gjort? Vad har vi lärt oss? Vad vill vi ännu ta

reda på?

EN F Ö R U T S Ä T T N IN G F Ö R

KVALITATIV PEDAGOGISK VERKSAMHET

ÄR S Y S T E M A T IS K

DOKUMENTATION, U T V Ä R D E R IN G

OCH UTVECKLING (S.37)

MAN BEHÖVER SKILJA MELLAN

Dokumentation: en serie praktiker att observera, fotografera eller filma det barn gör,

som är retrospektiv (tillbakablickande)

Pedagogisk dokumentation: när vuxna, gärna tillsammans med barnen, börjar reflektera över dokumentationen, och det får konsekvenser för

det fortsatta arbetet, => prospektiv(framåtsyftande)

Lenz Taguchi, H. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups

Ett arbete med pedagogisk

dokumentation börjar alltid i

mitten – mitt i den praktik som

redan pågår

det handlar helt enkelt om att

dokumentera den praktik vi redan gör

och sedan reflektera över den så att vi

kan fundera över hur vi vill göra i

morgon

Lenz Taguchi, H. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för

lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups

Dokumentation gör att vi blir bättre på att

observera, och observationerna hjälper oss att

dokumentera bättre.

Man skall dokumentera för att göra det osynliga

synligt. Man måste stanna upp, se på och reflektera över

den egna verksamheten.

Man skall observera med mjuka ögon [som tar in

kontexten och utvidgar synfältet], inte med hårda ögon

[som fokuserar på detaljer men står utanför situationen]

Lenz Taguchi, H. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande

och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups

Utgående från Reggio Emilia är miljön

den tredje pedagogen

Att skapa en flexibel och inspirerande miljö där barnen

och vuxna tillsammans kan skapa och omskapa

HUR FLEXIBLA ÄR VI NÄR DET GÄLLER LÄRMILJÖER?

HA V E T S O M T E M A

BLÄCKFISKEN

FISKEN

SJÖRÖVARFLOTTAN

BILDCOLLAGE

ATT INTEGRERA PEDAGOGISK DOKUMENTATION

SOM ARBETSVERKTYG I VARDAGEN?

Flexibel organisation (bl.a. hantera tid)

”det går åt mycket tid till att diskutera tidsbrist”

Kollegiala samtal – Tillåtande atmosfär (att

lyssna och värdesätta varandras åsikter)

Handledning

Tillräcklig kunskap om dokumentationstekniker

och –verktyg (bland alla)

Vilja till förändring

UT M A N IN G A R O C H K R IT IK (1)

Som det a r nu sa overoses vi med krav pa dokumentation av

va rt arbete. Det a r ju naturligtvis viktigt men det pa verkar

faktiskt de vuxnas emotionella na rvaro i motet med barnen.

Kravet pa dokumentation har tagit over ... Man finns i

barngruppen. Det ha nder saker, ha r och nu, och jag ta nker:

A h det har borde jag ju fotografera! Eller, det har maste jag

skriva i mitt block!!! (Kravet pa dokumentation) Sa tar jag

fram kameran ... ma ste kanske ha mta den ... och vips a r

stunden av magi borta ... Dokumentationen tar sa dan tid och

kraft att vi aldrig hinner med att tala om det som a r grunden

fo r en bra larandemiljo ... (Elisabeth, forskollarare)

Emilson & Pramling Samuelsson (2012) Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk

Barnehageforskning 5:21, 1-16.

UTMANINGAR OCH KRITIK (2)

– De som hade kritiska tankar [om Reggio

Emilia] beskrevs som motsträviga eller att de

inte förstod. Deras synpunkter räknades inte,

som om det fanns ett rätt och ett fel sätt att

tänka. Den Reggio Emiliainspirerade

pedagogiken tycks vara bärare av en kultur som

gör att det förskolepedagogiska samtalet blir

monologiskt med givna normer för hur det ska

vara och inte (Intervju med Sara Folkman)

http://forskolan.se/stark-kritik-mot-reggio-metoder/

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOLLEGIALT

LÄRANDE

Organisation

• Föreståndare

• tid

•stöd

•plats

Dokumentations-verktyg

Handledning