från: [email protected] skickat: till · 2020. 2. 13. · remiss 1 (4) datum...

Från: [email protected] Skickat: den 28 november 2019 09:26 Till: [email protected]; [email protected]; [email protected];

[email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; Regelrådet; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]

Kopia: [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; tony-

johhamMaskinskriven textRR 2019-304

[email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]

Ämne: Förslag på ändrade föreskrifter till 29 § skogsvårdslagen Bifogade filer: Missiv remiss ändrade föreskrifter.pdf; SKSFS 2020_X grundföreskrift SKSFS

2011_7.pdf; Konsekvensutredning bekämpningsområde 20191128.pdf Uppföljningsflagga: Följ upp Flagga: Har meddelandeflagga Hej! Ni ges härmed möjlighet att yttra er över bifogat förslag på ändrade föreskrifter till 29 § skogsvårdslagen. Förslaget finns även på https://www.skogsstyrelsen.se/remisser Ert yttrande måste ha kommit in till Skogsstyrelsen senast fredagen den 20 december 2019 för att kunna beaktas vid föredragning inför beslut. Yttrande skickas med e-post till [email protected] med kopia till [email protected]. Med vänlig hälsning Jörgen Ringagård

https://www.skogsstyrelsen.se/remissermailto:[email protected]:[email protected]

Jörgen Ringagård | Specialist tillsynSkogsstyrelsen | TillsynsenhetenVallgatan 8, 55183 Jönköping036 - 35 93 00 (växel) | 036 - 35 93 15 (direkt)jo [email protected] | skogsstyrelsen.se

mailto:[email protected]://skogsstyrelsen.se/

REMISS 1(4)Datum Diarienr

2019-11-28 2019/2965Er referens

TillsynsenhetenJ rgen RingagårdVallgatan 8 , 55183 J nk [email protected] 036 - 35 93 15

Enligt sändlista

F rslag på ändrade f re skrifter till 29 § skogsvårdslagen

Ni ges h ärmed m j lighe t a tt yttr a er ve r bi fogat f rsla g på ändradef reskrifter till s kogsvårdslagen.

Bakgr und och f rslagO mfattande skador ha r o rsakats av granbarkborr e under 2018 och 2019 i s toradelar a v G taland och Svealand. Risken f r k a de skador är stor . Särskildabekämpningsåtgärder be h ve r därf r vi dta s f r at t be gränsa nya s kador .

Med anledning a v detta h ar S kogsstyrelsen tagit f ram f rslag på ändringar i 6kap. Skogsstyrelse ns f reskrifter oc h allmänna r åd ( SKSFS 2011: 7) t illskogsvårdslagen.

RemissinstanserF r a tt f å e n genomlysning i nom de n skogliga s ektorn skickas r emissen blandannat t ill de m yndigheter, organisationer oc h f retag s om ä r f reträdda iSkogsstyrelsens pe rmanenta m tesforum N ationella s ektorsrådet f r s kogligafrågor o ch C entrala s kogsskyddskommittén. Kopia s kickas f r k ännedom t illde pe rsoner s om f reträder nä m nda akt rer i rådet /kommittén. S amtligaremissinstanser f ramgå r av s ändlistan.

Remissen ä r ä ven ut lag d på S kogsstyrelsens h emsida f r a tt alla s om vi ll yttrasi g ska ges m j lighet a tt g ra de t (www.skogsstyrelsen.se/remisser).

Skogsstyrelsens s tyrels e fattar be slut om f reskrifter.

Er t yttran de må ste h a k ommit in ti ll Skogssty relsen s enast fredagen d en 2 0december 201 9 f r att kunna beaktas vid f redragning inf r b eslu t. Y ttrandeskickas m ed e -p ost till [email protected] med k opia [email protected] .

Märk er t yttrande med ” 2019/2965 ändring av Skogsstyrelse ns f reskrifter t ill29 § skogsvårdslagen”.

Enligt uppdr ag

J rgen Ringagård

PostadressHuvudkontoretSkogsstyrelsen551 83 J nk ping

Bes ksadressVallgatan 8J nk ping

Telefon036 - 35 93 00Fax036 - 16 61 70

Organisationsnr202100 - 5612Momsreg.nrSE202100561201

[email protected]

mailto:[email protected]:[email protected]:[email protected]:[email protected]://Momsreg.nrwww.skogsstyrelsen.semailto:[email protected]/remisser

Skogsstyrelsen Remiss 2019-11-28 2019/2965 2(4)

Bilaga Konsekvensutredning Skogsstyrelsens förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen

Sändlista BillerudKorsnäs Skog Birdlife Friluftsfrämjandet Fortifikationsverket Försvarsinspektören för hälsa och miljö Greenpeace GS-Facket Havs- och vattenmyndigheten Holmen Skog Jordbruksverket Jägareförbundet Linnéuniversitetet LRF Skogsägarna Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen Kronoberg Länsstyrelsen Västmanland Länsstyrelsen Västra GötalandLänsstyrelsen Östergötland Mellanskog Kemikalieinspektionen Naturskyddsföreningen Naturturismföretagen Naturvårdsverket Norra Skogsägarna Norrskog Näringslivets Regelnämnd Regelrådet Riksantikvarieämbetet Sametinget SCA Skog Skogforsk Skogsindustrierna Skogssällskapet Skogsentreprenörerna Skydda skogen Statens fastighetsverk Stockholms universitet Stora Enso Skog Sveaskog Svenska Kyrkan Svenska Samernas Riksförbund Svenskt Friluftsliv Sveriges Allmänningsskogars Förbund


Sveriges Hembygdsförbund Sveriges kommuner och landsting Sveriges lantbruksuniversitet Sydved Sågverkens riksförbund Södra Världsnaturfonden WWF

Kopia till Aulin Bo, Jordbruksverket Andersson Göran, Friluftsfrämjandet Andersson Jenny, Jordbruksverket Belyazid Salim, Stockholms universitet Berglund Hasse, Naturvårdsverket Berglund Linda, Världsnaturfonden WWF Björse Gisela, Sveaskog Bunnvik Carin, Jordbruksverket Daoson Yngve, GS-Facket Eriksson Jonas, Norra skogsägarna Eriksson Linda, Skogsindustrierna Eriksson Liselott, Naturvårdsverket Ewelönn Karin, GS-facket Falkeström Olof, Norrskog Fintling Johanna, LRF Skogsägarna Forsmark Stefan, Sametinget Furness Anna, Skogsentreprenörerna Gren Leif, Riksantikvarieämbetet Holmberg Henrik, Södra Höijer Thomas, Sydved Johansson Christer, Birdlife Jonsell Mats, Sveriges lantbruksuniversitet Kindbom Magnus, LRF Skogsägarna Klang Fredrik, Sveaskog Lange Henrik, Naturvårdsverket Larsson Mårten, Skogsindustrierna Lehorst Michael, Sveriges Hembygdsförbund Lindén Gunnar, LRF Skogsägarna Lindman Jenny, Naturvårdsverket Lundmark Tomas, Sveriges lantbruksuniversitet Mattsson Stefan, Sveaskog Nilsson Anders, Jägareförbundet Nilsson Tony P, Jordbruksverket Nordholts Per Arne, Såg i Syd Norgren Olov, Holmen Skog Norrby Bodel, Skogsentreprenörerna Norrby Magnus, iTurgor Olsson Per, Havs- och vattenmyndigheten Petersson Sören, Holmen Skog Rehnfeldt Laila, Sametinget Roberntz Peter, Världsnaturfonden WWF


Rudberg Jonas, Naturskyddsföreningen Sahlin Malin, Naturskyddsföreningen Samils Nicklas, Bergvik Skog Schroeder Martin, Sveriges lantbruksuniversitet Stenlid Jan, Sveriges lantbruksuniversitet Sterler Ulf, Jägareförbundet Stjernquist, Ingrid, Stockholms universitet Svedlindh Claes, Naturvårdsverket Vasaitis Rimvydas, Sveriges lantbruksuniversitet Vestlund Ekerby Karin, LRF Skogsägarna Walheim Mats, Sveriges lantbruksuniversitet Widemo Fredrik, Sveriges lantbruksuniversitet Wik Karlsson Jenny, Svenska Samernas Riksförbund Wulff Sören, Sveriges lantbruksuniversitetÖrlander Göran, Södra Öster Leif, Naturturismföretagen

Kopia Skogsstyrelsen Herman Sundqvist Göran Rune Johan Eriksson Johanna From Jonas Löfstedt Staffan Norin Verksamhetscontrollrar på regionerna Distriktschefer Tillsynsspecialister på distrikt Kerstin Ström Hans Källsmyr Mats Carlén Anna Wallstedt Dan Rydberg Magnus Viklund Rikard FlycktJohan Åberg Jonas Bergqvist Clas Fries Per Hazell Gunnar Isacsson Erik Normark Erik Sollander Martina Tedenborg Cecilia Hedman Andrea Airosto Anna Uhr Åsa Lundberg Thomas Mårtensson Magnus Pettersson Maria Strand Bert Krekula

Skogsstyrelsens författningssamling

ISSN 0347-5212

1

Föreskrifter om ändring i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen beslutade den XX februari 2020. Sakord: Skogsvård

SKSFS 2020:X Utkom från trycket den X månad 2020

Skogsstyrelsen föreskriver, med stöd av 29 § skogsvårdsförordningen (1993:1096), i fråga om Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen1, att 6 kap. 15, 18, 19 och 20 §§ ska ha följande lydelse. 6 kap. Åtgärder mot skadliga insekter 15 §2 Åtgärder ska, enligt vad som anges nedan, vidtas för bekämpning av granbarkborre inom

• Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, • Skåne län: Osby, Östra Göinge, Bromölla, Kristianstads, Hörby, Höör,

Hässleholms, Perstorps, Klippans, Örkelljunga och Ängelholms kommuner, • Västra Götalands län: Essunga, Grästorps, Vara, Falköpings, Tidaholms,

Hjo, Tibro, Skövde, Skara, Lidköping, Götene, Mariestads, Gullspångs, Töreboda och Karlsborgs kommuner.

18 §3 När mer än 3 m3sk råa granar inom ett hektar skadats före den 1 juni genom storm, snöbrott, brand eller på annat sätt, ska den volym som överstiger 3 m3sk forslas till terminal, skogsindustri eller göras otjänlig som yngelmaterial för granbarkborrar senast den 1 juli. Om skadan inträffat från och med 1 juni till och med 15 september ska ovan nämnda åtgärder ske senast inom 5 veckor från skadetidpunkten.

19 §4 Rått granvirke, oavsett diameter, som inte omfattas av 20 § och som avverkats före den 1 juni ska senast den 1 juli samma år forslas till terminal, skogsindustri eller göras otjänligt som yngelmaterial. För rått granvirke som avverkats under juni månad ska ovannämnda åtgärder ske senast den 1 augusti och för rått granvirke som avverkats under juli månad ska ovannämnda åtgärder ske senast den 1 september samma år.

20 §5 Har råa granar, såväl stående och liggande träd som avverkat virke, utsatts för angrepp av granbarkborre får Skogsstyrelsen besluta att skogsmarkens ägare eller annan som förfogar över skog eller virke senast den 1 juli, eller om angreppet skett från och med 1 juni till och med 15 september vid tidpunkt som

1 Senaste ändring SKSFS 2019:1. 2 Senaste lydelse SKSFS 2019:1, ändringen innebär att fjärde till sjunde punkterna upphävs. 3 Senaste lydelse SKSFS 2019:1, ändringen innebär att andra stycket upphävs. 4 Senaste lydelse SKSFS 2019:1, ändringen innebär att andra stycket upphävs. 5 Senaste lydelse SKSFS 2019:1, ändringen innebär att andra stycket upphävs.

SKSFS 2020:X

2

Skogsstyrelsen bestämmer, ska ha avverkat angripna träd och ha transporterat allt angripet virke till terminal, industri eller behandlat det så att någon ny insektsgeneration inte kan lämna virket (sök- och plockmetoden). Detta gäller inte träd och virke som uppenbart saknar betydelse som yngelmaterial för granbarkborre.

Om det av särskilda skäl behövs av hänsyn till lokala förhållanden får Skogsstyrelsen besluta att åtgärderna ska vara vidtagna vid andra tidpunkter än de nämnda. Denna författning träder i kraft den 1 april 2020. HERMAN SUNDQVIST

Thomas Mårtensson (Tillsynsenheten)

KONSEKVENSUTREDNING 1(18) Datum Diarienr

2019-11-28 2019/2965 Handläggare Thomas Mårtensson Jörgen Ringagård

Konsekvensutredning av Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7)till 29 § skogsvårdslagen

Innehåll

1 Skogsstyrelsens förslag............................................................................ 2 2 Allmänt .................................................................................................... 3 2.1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen? ..............................3 2.2 Vilka är lösningsalternativen? ................................................................. 9 2.3 Vilka är berörda? ...................................................................................10 2.4 Vilka konsekvenser medför regleringen? ..............................................10 2.5 Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och

varför anses regleringen vara det bästa alternativet? .............................11 2.6 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på?....11 2.7 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter

som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? ..12 2.8 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande

och finns det behov av speciella informationsinsatser?.........................12 3 Företag ...................................................................................................13 3.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur

stora är företagen?..................................................................................13 3.2 Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär

regleringen för företagens administrativa kostnader?............................14 3.3 Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka

förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? ...............................15 3.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka

konkurrensförhållandena för företagen? ................................................16 3.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? 16 3.6 Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning?16 4 Sammanställning av konsekvenser ........................................................17 5 Samråd ...................................................................................................17 6 Karta på bekämpningsområde ...............................................................18

Skogsstyrelsen Konsekvensutredning 2019-11-28 2019/2965 2(18)

1 Skogsstyrelsens förslag Förslaget innebär ändringar i 6 kap. Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen (SvL) i syfte att öka bekämpningsinsatserna mot granbarkborre i vissa områden.

Utöver de grundläggande föreskrifterna om bekämpning av skadliga insekter gäller ytterligare föreskrifter om särskilda bekämpningsåtgärder mot granbarkborre i större delen av Götaland, södra Svealand och delar av Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. De sistnämnda bestämmelserna finns i nuvarande 6 kap. 15 – 21 §§ i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen.

Förslaget på ändringar innebär att föreskrifter om särskilda bekämpningsåtgärder även ska gälla i Essunga och Grästorps kommuner i Västra Götalands län, i Degerfors, Karlskoga, Nora, Hällefors, Lindesbergsoch Ljusnarsbergs kommuner i Örebro län, samt i Stockholms, Uppsala, Värmlands och Västmanlands län. Förslaget innebär även att de områden som är belägna i Norrland inte längre ska omfattas av föreskrifterna.

De områden som enligt förslaget ska omfattas av föreskrifter om särskilda bekämpningsåtgärder mot granbarkborre anges i 6 kap. 15 §. De framgår av kartan på sidan 18 och utgörs av följande län och kommuner.

• Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Värmlands, Örebro och Västmanlands län.

• Skåne län: Osby, Östra Göinge, Bromölla, Kristianstads, Hörby, Höör, Hässleholms, Perstorps, Klippans, Örkelljunga och Ängelholms kommuner.

• Västra Götalands län: Essunga, Grästorps, Vara, Falköpings, Tidaholms, Hjo, Tibro, Skövde, Skara, Lidköping, Götene, Mariestads, Gullspångs, Töreboda och Karlsborgs kommuner.

Som en följd av att områdena i Norrland föreslås utgå behöver andra stycket i 6 kap. 18 – 20 §§ föreskrifterna tas bort, eftersom dessa bestämmelser enbart reglerar tidpunkter för bekämpningsåtgärder i norra Sverige.

Skillnaderna mellan gällande regler inom och utom de områden där särskilda föreskrifter gäller för bekämpning av granbarkborre (så kallat bekämpningsområde) är i korthet följande.

• Utöver de ordinarie reglerna om att högst 5 skogskubikmeter rått barrvirke av tall och gran får lämnas kvar inom ett hektar gäller inom bekämpningsområde att av denna volym får högst 3 skogskubikmeter råa granar lämnas kvar (6 kap. 18 §).

• Särskilda bestämmelser gäller om tidpunkter för borttransport av rått granvirke till terminal eller skogsindustri, alternativt att virket då senast görs otjänligt som yngelmaterial (6 kap. 19 §).


• Möjlighet finns att förelägga om att avverka och transportera bort insektsangripna råa granar, den så kallade sök- och plockmetoden. (6 kap. 20 §).

• Avverkningen ska utföras så att bekämpningen inte försvåras. Möjlighet finns att besluta att avverkningar ska ske på en sådan tid eller sådant sätt som inte försvårar bekämpningen (6 kap. 21 §).

2 Allmänt

2.1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Granbarkborren är en insekt som gör stor skada på våra granskogar. Den torra och varma sommaren 2018 ledde till massförökning av granbarkborrar. Detta ledde i sin tur till stora angrepp på granskog i framförallt södra Sverige. Under 2019 har populationen av granbarkborrar fortsatt att växa och barkborreangreppen har ökat kraftigt i stora delar av Götaland och även spridit sig norrut i Svealand jämfört med 2018. Däremot har angreppen klingat av i de delar av Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län som sedan flera år utgjort bekämpningsområde på grund av omfattande stormfällning i början av 2010-talet.

Centrala Skogsskyddskommittén (CSK), som består av externa aktörer och är ett rådgivande organ till Skogsstyrelsen för frågor om skogsskador, har påtalat behovet av att se över avgränsningen av vilka områden som ska ingå i de så kallade bekämpningsområdena för granbarkborre. Detta kräver ändringar av Skogsstyrelsens föreskrifter till skogsvårdslagen. CSK vill se en utvidgning av det södra bekämpningsområdet, och samtidigt en avveckling av det bekämpningsområde som omfattar delar av Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län.

Skogsstyrelsen gör samma bedömning som CSK och ser behov av skärpta föreskrifter som tillsynsverktyg i de områden som har ökade skador, men som ännu inte ingår i bekämpningsområde. Bekämpningsområdet i norra Sverige kan enligt Skogsstyrelsens bedömning avvecklas eftersom risken för barkborreangrepp där är låg med de förutsättningar som nu föreligger. Borttagandet av det norra området innebär lättnader för de företag som är verksamma där, men dessa lättnader tas inte upp ytterligare i konsekvensutredningen.

2.1.1 Varför ändra nuvarande bekämpningsområden Små nederbördsmängder i kombination med höga temperaturer under en stor del av vegetationsperioden 2018 ledde till att populationen av granbarkborre fick en kraftig ökning i södra Sverige samtidigt som skogens motståndskraft mot insektsangrepp försämrades på grund av torkstress och minskad vitalitet. Äldre och medelålders granskog angreps i ovanligt stor omfattning av granbarkborre under 2018. Särskilt svåra angrepp uppstod i sydöstra Götaland, men även i andra områden var angreppen betydande.


Skadorna har sedan fortsatt att öka. Inventeringar som Skogsstyrelsen och Södra skogsägarna gjort under hösten 2019 visar att nästan 7 miljoner kubikmeter skog har skadats av granbarkborre i Götaland och Sveland under 2019. Det har nära nog skett en fördubbling av skadorna i Götaland jämfört med 2018. Samtidigt har skadorna spridit sig norrut för att nu omfatta stora delar av Svealand.

Inventeringen visar även på den goda effekt på begränsningen av skadorna orsakade av granbarkborrar som fås genom att ta ut angripet virke från skogen. Men det finns fortfarande potential för skogsägare att bli mer aktiva i kampen mot granbarkborre genom att regelbundet kontrollera skadeläget i sin skog och att avverka samt forsla bort de träd som har färska skador.

2.1.2 Skadornas omfattning En indikation på angreppens omfattning och fördelning är de ansökningar om dispens från regeln att en avverkning får påbörjas tidigast sex veckor efter att den anmälts till Skogsstyrelsen (se tabellen nedan). Dispens söks för att snabbt kunna upparbeta den insektsangripna skogen. Under januari till och med oktober 2019 lämnades dispens för drygt 16 procent av de inkomna avverkningsanmälningarna inom hela landet (6 procent jan-okt 2018). I Götaland ökade andelen beviljade dispenser från 10 procent 2018 till 25 procent 2019. Även i Svealand beviljades dispenser i långt större utsträckning än under 2018, medan andelen dispenser var oförändrad, knappt 2 procent, i norra Sverige.

Det helt dominerande skälet till den ökade mängden dispenser är behovet av att snabbt kunna upparbeta skadad skog.

Distrikt Beviljade sexveckorsdispenser av avverkningsanmälningarjanuari - oktober 2019, procent

Norra Norrbotten 0,5

Södra Norrbotten 0,9

Norra Västerbotten 0,5

Södra Västerbotten 1,2

Norra Jämtland 1,8

Södra Jämtland 1,5

Västernorrland 3,4

Dalarna 3,3

Gävleborg 4,2

Stockholm-Gotland 50,5

Sörmland-Örebro 20,2

Uppsala-Västmanland 27,7

Värmland 14,8

Halland 6,3


Distrikt Beviljade sexveckorsdispenser av avverkningsanmälningarjanuari - oktober 2019, procent

Jönköping 17,6

Göteborg 6,9

Skaraborg-Fyrbodal 20,3

Blekinge 33,1

Skåne 11,1

Kronoberg 27,8

Kalmar 39,5

Östergötland 40,8

Skogsstyrelsen (medelvärde för hela landet) 16,4

Region Nord (medelvärde) 1,6

Region Mitt (medelvärde) 17,0

Region Syd (medelvärde) 25,2

Skogsstyrelsen och Södra Skogsägarna har tillsammans gjort inventeringar på över 500 referensfastigheter i Götaland under hösten 2019. Utöver det har Skogsstyrelsen skickat en enkät till skogsbolag i mellersta Sverige(Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län) där 16 av 20 skogsbolag svarat. Resultatet av inventeringarna och enkätundersökningen redovisas i tabellen nedan, och där finns även resultatet från motsvarande inventeringar 2018.

Resultaten har vägts samman och bedömningen gemensamt med skogsbolagen är att nästan 7 miljoner kubikmeter skog förstörts av granbarkborren vilket motsvarar ett virkesvärde på nära 3 miljarder kronor. Det är en fördubbling jämfört med rekordåret 2018 då 3 – 4 miljoner kubikmeter var angripet. År 2018 gjordes inventeringar i Götaland, men ingen enkätundersökning för Svealand eller för Gävleborg, Västernorrland och Jämtland. Inom dessa områden gjordes enbart en uppskattning av skadad volym. Uppskattningen finns med i siffran 3 – 4 miljoner skogskubikmeter.

Tabellen nedan visar uppskattade volymer barkborreskadad skog uppdelat på län utifrån Skogsstyrelsens och Södra skogsägarnas inventeringar i Götaland 2018 och 2019 samt svar på Skogsstyrelsens enkät 2019 till skogsbolag i Svealand (utom Dalarnas län). En årsavverkning i Sverige motsvarar cirka 90 miljoner skogskubikmeter.


Län Skadad skog,kubikmeter 2019

Skadad skog,kubikmeter per hektar2019

Skadad skog, kubikmeter 2018

Skadad skog,kubikmeter per hektar2018

Östergötland 1 054 000 1,7 276 000 0,4

Jönköping 562 000 0,8 320 000 0,5

Kronoberg 380 000 0,6 221 000 0,3

Kalmar 1 511 000 2,1 957 000 1,3

Blekinge 236 000 1,2 133 000 0,7

Skåne 145 000 0,4 103 000 0,3

Halland 79 000 0,3 31 000 0,1

Västra Götaland 779 000 0,6 351 000 0,3

Totalt Götaland 4 746 000 1,0 2 392 000 0,5

Värmland 250 000 0,2 -

Örebro 320 000 0,6 -

Sörmland 520 000 1,5 -

Västmanland 480 000 1,5 -

Uppsala 320 000 0,7 -

Stockholm 30 000 0,1 -

Totalt Svealand 1 920 000 0,6 1 000 000 – 1 500 000*

TOTALT 6 666 000 0,8 3 000 000 – 4 000 000

*Den totala siffran för Svealand är en uppskattning gjord av Skogsstyrelsen

Siffrorna för 2018 har räknats om enligt den utvecklade metod som använts 2019 för att siffrorna ska bli jämförbara. Det gör att de avviker från tidigare siffror som presenterats för 2018.

Mest barkborreskadad skog finns i Kalmar län, både i absoluta tal och i kubikmeter per hektar. Minst skadad skog finns i Stockholms län, men stormen Alfrida i januari 2019 har medfört att det fortfarande finns stormfälld skog där, vilket motiverar att även det länet tas med i bekämpningsområdet. Värmland har relativt begränsade skador mätt i skogskubikmeter per hektar. Skogsstyrelsen har övervägt att inte ta med de västra och norra delarna av Värmland, men har valt att låta hela länet ingå i det föreslagna bekämpningsområdet. I Halland och i de västra delarna av Västra Götalands län är skadorna relativt begränsade i kombination med att nederbördsmängderna normalt är stora där, vilket ökar granarnas vitalitet och minskar behovet av att låta de delarna av Götaland ingå i bekämpningsområdet.


2.1.3 Fortsatta skador Skadeutvecklingen beror i mycket hög grad på väderleksförhållandena de kommande åren. Det är därför svårt att göra tillförlitliga prognoser men Skogsstyrelsen gör följande bedömning.

Förutsatt att det blir en normal vår och sommar 2020 liknande sommaren 2019 och inga andra händelser inträffar som till exempel stormar, beräknas att skadornas omfattning 2020 i bästa fall halveras jämfört med 2019. Detta förutsätter även att insatserna från skogsbruket har fått avsedd effekt.

Men om våren och sommaren 2020 skulle bli mycket torr, likande sommaren 2018, skulle det kunna innebära en fördubbling av barkborreskadorna jämfört med 2019. En grov uppskattning ger ett troligt intervall på skadorna under 2020 mellan 3 – 7 miljoner skogskubikmeter till 12 – 16 miljoner skogskubikmeter.

En annan osäker faktor som kan spela in är stormfällning. Barkborrarna föredrar stormfällda granar, eftersom förökningsframgången i dessa normalt är högre än i stående granar. Samtidigt är det enklare att hitta stormfälld skog och därför har skogsbruket lättare att avverka och transportera bort stormfällda träd än stående angripna granar. En betydande stormfällning behöver därför inte med automatik betyda att möjligheterna att bekämpa barkborre minskar.

2.1.4 Bekämpningsinsatser Det primära är att minska mängden granbarkborrar i skogen genom att avverka och forsla ut angripet granvirke så fort som möjligt efter vårens svärmning. I Götaland och i Svealand ska virke som avverkas före 1 juni vara borttransporterat till skogsindustri eller till större virkesterminal senast den 1 juli. För virke som avverkas i juni eller senare gäller andra tidpunkter för borttransport.

Att aktivt söka upp angripna träd och trädgrupper i skogen för att sedan avverka och forsla ut dem är normalt effektivt, den så kallade sök- och plockmetoden, men angripen mängd granskog är nu av sådan omfattning att det inte är realistiskt att skogsbruket kommer att hinna arbeta på det sättet mer än i begränsad omfattning.

För att komma tillrätta med skadorna krävs extraordinära insatser av skogsbruket 2020. Sådana åtgärder kan vara att avverkade granar behandlas med ett doftämne (feromon) för att utgöra fångstvirke. Detta ämne drar till sig granbarkborrar, och sedan följer insekterna med när virket transporteras bort från skogen, under förutsättning att borttransporten sker tillräckligt tidigt. Alternativt kan feromonfällor av plast användas på lämpliga platser för att locka till sig insekterna istället för att de angriper granar. Det kan vara svårt att med hjälp av feromonfällor få till insatser som täcker större arealer.

Vid särskilt svåra angrepp kan det vara aktuellt att behandla fångstvirke eller plastfällor både med feromoner och insekticider, vilket lockar till sig och dödar granbarkborrarna, men även andra insekter. Insekticidbehandling av


fångstvirke regleras i växtskyddslagstiftningen. Det förslag som Skogsstyrelsen nu lägger fram beträffande 6 kap. i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen reglerar inte insekticidanvändning.

2.1.5 Precisering av regleringen De viktigaste skillnaderna mellan gällande regler inom och utom bekämpningsområde är följande.

• Utöver de ordinarie reglerna om att högst 5 skogskubikmeter rått barrvirke av tall och gran får lämnas kvar inom ett hektar gäller inom bekämpningsområde att av denna volym får högst 3 skogskubikmeter råa granar, som skadats genom storm, snöbrott eller liknande lämnas kvar. Genom denna precisering minskas tillåten mängd granvirke som får lämnas kvar och potentiellt utgöra yngelhärd. Vid angrepp behöver virket snabbt ut ur skogen och därför är en begränsning vid 3 kubikmeter den lägsta gräns som är praktiskt möjlig att ha som krav. Att ytterligare begränsa tillåten mängd virke som får lämnas kvar bedömer Skogsstyrelsen skulle bli orimligt betungande för den enskilde skogsägaren, eftersom skadade granar ofta ligger spridda och då är mycket kostnadskrävande att avverka och forsla ut. Eftersom brott mot bestämmelsen är straffbelagd enligt 38 a § SvL, talar även det för att sätta begränsningen på en nivå som upplevs rimlig att leva upp till.

• Inom bekämpningsområde finns möjlighet för Skogsstyrelsen att genom beslut i enskilda fall förelägga om att avverka och transportera bort insektsangripna råa granar, den så kallade sök- och plockmetoden. Inom det område som nu föreslås utgöra bekämpningsområde finns stora volymer stående angripen granskog, men sådan skog omfattas inte av bestämmelsen att högst 3 skogskubikmeter gran som skadats av storm, snöbrott eller liknande får lämnas kvar inom ett hektar. Anledningen till detta är att barkborreangrepp på stående granar ofta är svåra att upptäcka i tid, och då är det inte rimligt att ha ett generellt gällande krav på att åtgärder ska vidtas.

Det extraordinära läget med mycket omfattande angrepp under 2018 och en nära fördubbling av angreppen under 2019 ger en betydande risk för att angreppen fortsatt kan komma att eskalera under 2020. Som tidigare nämnts ökar risken påtagligt om det för insekterna blir en gynnsam väderlek under våren och sommaren 2020. Detta talar för att det finns ett behov av att skärpa föreskrifterna genom att peka ut nya aktuella områden där risk för massförökning föreligger. Samtidigt bör de tidigare utpekade bekämpningsområdena i Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län tas bort som utpekat bekämpningsområde, då skadorna har klingat av i dessa områden.

Genom de ändrade föreskrifterna ges Skogsstyrelsen verktyg att förelägga skogsägare att vidta åtgärder när det är påkallat. Skogsstyrelsen får genom föreskrifterna en ökad möjlighet att kunna utföra tillsyn i de mest drabbade


områdena. Brott mot dessa föreskrifter är straffbelagt enligt 38 a § första stycket punkt 2 SvL och ger ytterligare tyngd åt vikten av att föreskrifterna följs. Alternativt ges Skogsstyrelsen möjlighet att använda föreläggande förenat med vite.

2.2 Vilka är lösningsalternativen? Skogsstyrelsen har under arbetets gång övervägt olika alternativ. De alternativa lösningar som Skogsstyrelsen bedömer finns är att göra en revidering av de gällande föreskrifterna eller att behålla dem oförändrade.

Då skadeläget förändrats bedömer Skogsstyrelsen därför att särskilda föreskrifter om bekämpning av granbarkborre bör utökas för delar av Götaland och Svealand samtidigt som bekämpningsområdena för Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län tas bort.

2.2.1 Effekter om ingenting görs? Om förslaget på ändringar av föreskrifterna inte kommer till stånd bedömer Skogsstyrelsen att det kan innebära en otydlighet inom skogsbruket kring behovet av extraordinära skyddsåtgärder mot barkborre i områden med höga skadenivåer. Detta skulle kunna leda till större skador på skog än vad som annars skulle varit fallet.

2.2.2 Alternativ som inte innebär reglering Skogsstyrelsen arbetar aktivt i samverkan med skogsbruket och andra berörda myndigheter i en rad olika frågor. Skogsskador av insektsangrepp är en sådan fråga som tas upp i det nationella respektive de regionala sektorsråden1 i skogliga frågor som är rådgivande organ till Skogsstyrelsen.

Centrala skogsskyddskommittén (CSK)2 är ett rådgivande organ och referensforum för Skogsstyrelsen, vars verksamhet specifikt omfattar skador på skog orsakade av insekter, svampar, vilt, väderlek, klimatförändringar, luftföroreningar och markförsurningar. CSK:s uppgift är att vara ett forum för utbyte av idéer, erfarenheter och kunskap och sammanställa aktuella skadelägen samt diskutera förslag till åtgärder.

Projektet ”Stoppa borrarna”3 är ett samverkansprojekt mellan Skogsstyrelsen, skogsbruket och länsstyrelserna i södra Sverige. Samverkansprojektet startades 2018 som en konkret åtgärd för att, i samverkan med skogsbruket och länsstyrelserna, begränsa angreppen och skadorna så långt det är möjligt.

1 https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/organisation/radgivande-grupper/sektorsrad-for-skogliga-fragor/ 2 https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/organisation/radgivande-grupper/centrala-skogsskyddskommitten/ 3 https://skoogle.svo.local/om-oss/aktuella-projekt/granbarkborreprojektet---stoppa-borrarna/

https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/organisation/radgivande-grupper/sektorsrad-for-skogliga-fragor/https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/organisation/radgivande-grupper/sektorsrad-for-skogliga-fragor/https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/organisation/radgivande-grupper/centrala-skogsskyddskommitten/https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/organisation/radgivande-grupper/centrala-skogsskyddskommitten/https://skoogle.svo.local/om-oss/aktuella-projekt/granbarkborreprojektet---stoppa-borrarna/


Skogsstyrelsen genomför även, tillsammans med skogsbruket, lokala informationsträffar och skogskvällar som vänder sig till skogsägare i de drabbade områdena.

Ovanstående exempel kan ses som alternativ till reglering. Skogsbruket, bland annat genom CSK, har dock själva påtalat vikten av en reglering, varför reglering och aktiviteterna/åtgärderna ovan ska ses som viktiga komplement till varandra.

2.2.3 Regleringsalternativ Skogsstyrelsen bedömer att den mest ändamålsenliga åtgärden är att revidera föreskrifterna och anpassa dem till den uppkomna skadesituationen, som kommer att kräva särskilda bekämpningsåtgärder. Föreslagna ändringar innebär skärpningar av krav på bekämpningsåtgärder inom utpekade områden i förhållande till de normalt gällande reglerna i 6 kap. 1 – 14 §§ föreskrifterna. Avsikten är att återgå till de normalt gällande reglerna när skadesituationen bedöms vara under kontroll i de utpekade bekämpningsområdena.

2.3 Vilka är berörda? De föreslagna föreskrifterna berör skogsägare, oavsett ägarkategori och skogsinnehavets storlek. Även virkesköpande skogsföretag och transportörer berörs av ändringsförslaget. Utöver dessa kan kommuner och länsstyrelser beröras i egenskap av tillsynsmyndigheter för annan lagstiftning. Regleringen berör även Skogsstyrelsen som tillsynsmyndighet.

2.4 Vilka konsekvenser medför regleringen?

2.4.1 Företag Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsätt-ningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Ytterligare konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt 3.

De åtgärder som kommer att krävas för att uppfylla föreskrifterna kommer att öka bekämpningskostnaderna för skogsägare.

De virkesköpande företagens kostnader för att upparbeta och transportera ut spridda, små volymer ökar och kan i många fall komma att överstiga virkesintäkterna. Det gäller både stormfällda träd och angripna stående träd.Ökad avverknings-, transport- och lagringskapacitet, särskilt under perioden juni-september, väntas leda till ökade kostnader för de virkesköpande företagen.

I dialog med representanter för skogsbruket, i samband med arbetet med konsekvensutredningen, framkommer att man inte ser de ökade kostnaderna som en följd av regleringen utan som en effekt av barkborreangreppen.


2.4.2 Medborgare Regleringen får inga direkta konsekvenser för enskilda medborgare.

På grund av det allvarliga läget med den kraftigt ökade populationen av granbarkborre, krävs intensifiering av bekämpningsåtgärderna i ett så tidigt skede som möjligt. På lite längre sikt gynnar detta både enskilda och allmänna intressen då skogen är en viktig resurs i övergången till ett biobaserat samhälle.

2.4.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner Skogsstyrelsens kostnader för tillsyn, information och rådgivning kommer att öka. Detsamma kan komma att gälla för kommunernas/länsstyrelsernas handläggning av anmälningar/ansökningar om tillstånd till samt tillsyn av virkeslagring.

2.5 Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Alternativet att inte intensifiera bekämpningen riskerar att i förlängningen leda till betydligt högre kostnader. Skogsägare som redan har angripen skog riskerar att få ytterligare angrepp och även angränsande och andra närbelägna fastigheter riskerar att drabbas. Detta leder till kostnader för mer omfattande bekämpningsinsatser. Dessutom klassas det skadade virket i stor utsträckning ner till mindre värdefulla sortiment, vilket även påverkar förädlingsledet. Granbarkborren angriper i stor utsträckning granar som normalt sett skulle gett ett betydande utfall av sågtimmer. I södra Sverige var medelpriset år 2018 för gransågtimmer 620 kr per fastkubikmeter under bark, medan motsvarande pris för granmassaved var 345 kr per fastkubikmeter under bark4. Om virket inte uppfyller kraven för massaved kan det bli bränslesortiment, vilket normalt betalas med ett lägre pris än massaved.

2.6 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Enligt 29 § skogsvårdslagen (1979:429) får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om bekämpning av insektshärjning i skog och om upparbetning av skadad skog, utforsling eller lagring av virke och andra åtgärder som behövs för att motverka uppkomsten av yngelhärdar.

Enligt 29 § skogsvårdsförordningen (1993:1096) får Skogsstyrelsen meddela föreskrifter om

1. bekämpningsåtgärder när insektshärjning av större omfattning uppkommit i skog eller när det är fara för sådan insektshärjning,

4 Statistiska Meddelanden JO12SM1901. Rundvirkespriser 2018


2. åtgärder för att förebygga att yngelhärdar uppkommer, såsom i fråga om upparbetning av skadad skog, åtgärder vid röjning eller annan avverkning, utforsling av virke och lagring av virke i eller i närheten av skog.

De föreskrifter som Skogsstyrelsen nu föreslår har stöd i lag och förordning enligt ovan.

2.7 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Skogsvårdslagstiftningen i de delar som berörs av föreslagna föreskriftsändringar är nationell lagstiftning. Skogsstyrelsens bedömning är att förslaget till föreskriftsändringar inte riskerar att inskränka någon av de fyra friheterna i EUF-fördraget eller gå utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Föreskrifterna utgör inte heller sådana tekniska föreskrifter som ska anmälas till kommissionen5.

2.8 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser?

2.8.1 Ikraftträdande Ikraftträdande av föreskrifterna bör ske i god tid innan svärmningssäsongen för granbarkborrarna startar. Därför föreslås tidpunkten för ikraftträdande sättas till den 1 april 2020. Denna tidpunkt ger också skogsägare tid att planera sitt skogsbruk i enlighet med de nya föreskrifterna.

2.8.2 Informationsinsatser Skogsstyrelsens bedömning är att det finns behov av speciella informationsinsatser utöver de informationsinsatser som normalt sker vid beslut om nya föreskrifter. Dessa planeras och genomförs i samverkan med skogsbruket.

Skogsstyrelsen har under arbetets gång upprättat en kommunikationsplan. Information om att förslag finns att besluta om särskilda bekämpningsföreskrifter kommer att ske internt och externt. Om Skogsstyrelsens styrelse beslutar om ändringar kommer allmänheten och den skogliga sektorn därefter att informeras via Skogsstyrelsens webbplats och via pressmeddelande. Skogsstyrelsen kommer även att informera om ändringarna på Twitter och Facebook med länk till nyheten på Skogsstyrelsens webbplats. Artiklar kommer att publiceras i Skogsstyrelsens tidning Skogseko. Kommunikation kommer även ske i de kanaler som redovisas under avsnitt 2.2.2.

5 Jfr Förordning (1994:2029) om tekniska regler och Kommerskollegiums föreskrifter (KFS 2008:1) om tekniska regler.


3 Företag

3.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? De föreslagna ändringarna berör skogsägare, virkesköpare och transportörer oavsett storlekskategori.

Angående uppgifter om fastigheter, avverkningsaktivitet och yrkesverksamhet för det föreslagna bekämpningsområdet samt för övriga Sverige gäller följande.

3.1.1 Fastigheter I skogsvårdslagen används begreppet brukningsenhet. Som brukningsenhet räknas normalt den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare. I en brukningsenhet kan en eller flera fastigheter ingå. Det har inte varit möjligt att få fram antalet brukningsenheter inom det föreslagna bekämpningsområdet. Istället redovisas här antalet fastigheter med skogsmark och som har typkoden lantbruksenhet. Siffrorna är avrundade till tusental och det gäller även för arealuppgifterna.

Område Antal Areal (ha)

Föreslaget bekämpningsområde 123 000 6 800 000

Totalt för hela landet 278 000 23 600 000

Antalet fastigheter med skogsmark i det föreslagna bekämpningsområdet utgör cirka 44 procent av antalet sådana fastigheter i landet och cirka 29 procent av skogsmarksarealen.

3.1.2 Avverkningsanmälningar Antalet avverkningsanmälningar används här som en indikator på skogsbruks-aktiviteten. Siffrorna avser medelvärden för åren 2016 – 2018 och är avrundade till hela tusental.

Område Antal

Föreslaget bekämpningsområde 28 000

Totalt i landet 63 000

3.1.3 Ombud Här redovisas en bedömning av hur många ombud och ombudsföretag6 som under 2016 - 2018 arbetat i det som nu föreslås som bekämpningsområde. I många fall arbetar samma ombudsföretag och enskilda ombud både inom och utom det föreslagna bekämpningsområdet. Baserat på avverknings-anmälningar från 2016 – 2018 bedömer Skogsstyrelsen att drygt 100 ombudsföretag var verksamma inom området med fler än 1 000 ombud. Ett

6 Med ombudsföretag och ombud avses virkesköpande företag och deras anställda som kan företräda den enskilde skogsägaren, till exempel i kontakter med myndigheterna.


fåtal ombudsföretag står för den största mängden anmälningar i det föreslagna bekämpningsområdet.

3.1.4 Skogsentreprenörer Inom de föreslagna bekämpningsområdena uppskattas att cirka 700 skogsentreprenörsföretag är verksamma7.

Statistik över utförda årsverken finns tillgänglig till och med 2016. Under detta år utfördes cirka 2 500 årsverken av entreprenörer inom Svealand och cirka 3 500 årsverken inom Götaland att jämföra med cirka totalt 8 750 utförda årsverken i hela riket.

3.1.5 Skogsägare och skogsmark 2017 fördelade sig den produktiva skogsmarken i de län som helt (12 län) eller delvis (2 län) ingår i det föreslagna bekämpningsområdet på olika ägarklasser enligt följande.8

• 67 procent enskilda ägare (5 388 000 hektar)

• 15 procent privatägda aktiebolag (1 170 000 hektar)

• 7 procent statsägda aktiebolag (583 000 hektar)

• 7 procent övriga privata ägare (526 000 hektar)

• 2 procent staten (140 000 hektar)

• 2 procent övriga allmänna ägare (195 000 hektar)

2017 fanns det enligt samma rapport cirka 200 000 fysiska personer som ägde skog i det ovan nämnda området.

3.2 Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Eftersom det finns stor osäkerhet kring omfattningen av de kommande angreppen är det inte möjligt att ange företagens tidsåtgång och kostnader som följer av regleringen. Som tidigare nämnts spelar väderleken en stor roll för utvecklingen av skadeläget. En annan osäkerhetsfaktor som påverkar företagens tidsåtgång och kostnader är om skador av storm kommer att uppstå. Vidare kan det antas att betydande bekämpningsinsatser skulle komma att utföras även utan den föreslagna regleringen. Som tidigare nämnts finns en samstämmighet från skogsbruket att deras merarbete beror på massangreppen från granbarkborren snarare än på regleringen. Att regleringen

7 Uppskattat antal efter kontakt med Skogsentreprenörerna www.skogsentreprenorerna.se 8 Skogsstyrelsens Rapport 2018/12. Strukturstatistik. Statistik om skogsägande 2017.

http://www.skogsentreprenorerna.se/


kommer till stånd ser man mer som ett starkt signalvärde för att markera allvaret i skadesituationen.

När det gäller de administrativa kostnaderna kommer sannolikt antalet ansökningar om dispens från sexveckorsregeln – i samband med att avverkningsanmälan görs – att fortsatt ligga på en hög nivå inom områden där skärpta föreskrifter om bekämpning föreslås. En sådan ansökan kräver ingen särskild blankett utan kan göras i avverkningsanmälan. Skogsbruket uppger att ansökningsförfarandet medför en marginell ökning av tidsåtgång och administrativ kostnad för företagen, men att denna ökning inte är en direkt effekt av regleringen utan snarare en effekt av insektsangreppen i skogen.

För Skogsstyrelsens del innebär ansökningarna att kostnaderna ökar för handläggning och att beslut måste fattas i ett stort antal ärenden.

Regleringen bedöms i övrigt inte påverka företagens administrativa kostnader för att följa skogsvårdslagstiftningen.

3.3 Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Parallellt med Skogsstyrelsens informationsinsatser kommer de virkesköpande företagen att ha kostnader för sin information till skogsägarna om behovet av särskilda bekämpningsinsatser. Kostnaderna för detta bedöms öka något till följd av den föreslagna regleringen. Skogsföretagen själva uppger att det är svårt att särredovisa denna kostnadsökning och att det mer handlar om att omprioritera från normala aktiviteter i samband med virkesköp för att istället informera om skadeläge och vikten av att skogsbruket gemensamt måste arbeta för att bromsa utvecklingen av angreppen.

Om de virkesköpande företagen anlägger särskilda terminaler för virkeslagring eller utökar kapaciteten vid befintliga sådana krävs anmälan till kommunen enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). Vissa terminaler kräver tillstånd av länsstyrelsen.

Skogsföretagen uppger att man inom utpekade bekämpningsområden är mer försiktig än normalt med att lagra granvirke vid bilväg i skogen varför kostnaden för särskilda virkesterminaler kan komma att öka.

Utifrån dialog med skogsbruket har en grov uppskattning tagits fram som anger ökade kostnader till följd av att virke angrips av granbarkborre. Drivnings- och transportkostnad kan komma att öka med upp till 25 procent jämfört med normal kostnad. Kostnad för virkeslagring vid terminal uppskattas öka med upp till 20 kr per kubikmeter. Dessa kostnader uppstår när föreskrifterna tillämpas. Det går dock inte att i förväg uppskatta vilka kostnader den enskilde näringsidkaren kommer att drabbas av eftersom det beror på hur angreppen av barkborre blir på den aktuella skogen.

Kostnaderna för angripet virke uppskattas av skogsbruket innebära förlust av virkesvärdet med upp till 400 kr per skogskubikmeter.


3.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Som tidigare nämnts framkommer i samtalen med företrädare för skogsbruket att regleringen i sig inte medför några direkta konsekvenser för företagen, förutom kostnader för särskilda virkesterminaler, utan de konsekvenser som uppstår beror på massförökningen av granbarkborre. Skogsstyrelsen ser att skogsbruket som kollektiv kraftsamlar för att möta hotet från granbarkborre och bedömer därför att förslagen inte påverkar konkurrensförhållandena mellan skogsföretagen.

En konsekvens för den enskilde skogsägaren av att skogsföretagen har ett fokus på att ta hand om insektsskadat virke, skulle kunna vara en minskad efterfrågan på virke som inte är insektsskadat. Svårigheten att få avsättning för granvirke skulle även kunna vara märkbart för skogsägare utanför bekämpningsområdena. Skogsstyrelsen ser dock inte detta som en direkt följd av föreskrifterna utan av insektsangreppen.

Den kostnadsökning som angripen skog och föreskrifternas krav kan innebära för näringsidkare kan slå hårdare mot små företag. Dock innebär angripen skog stor förlust i virkesvärde, vilket föreskrifterna medverkar till att begränsa. Den kostnadsökning som kan uppstå vid bekämpning får därför anses försumbar i relation till minskade intäkter vid skadat virke. Kostnadsförändringarna anses därför inte påverka företagens relativa konkurrenskraft på ett påtagligt sätt.

Den eventuella påverkan på konkurrensförhållandena som föreskrifterna indirekt kan ge upphov till får anses acceptabla med anledning av den situation skogsbruket står inför.

3.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Som tidigare nämnts uppger skogsbruket att de konsekvenser som uppstår inte i första hand beror på en skärpt reglering utan på de stora angreppen från granbarkborren. Skogsstyrelsen bedömer att regleringen inte påverkar företagen i andra avseenden än som angetts ovan.

3.6 Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Skogsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att ta särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning eftersom en effektiv bekämpning av granbarkborre förutsätter att reglerna även omfattar små företag. Det övergripande samhällsbehovet bedömer Skogsstyrelsen vara överordnat eventuella behov hos mindre företag.


4 Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar

Fördelar Nackdelar + / -

Enskilda Tydlighet i vad som Ökade kostnader Kostnaderna genereras skogsägare gäller i det område för att leta skadade av nedlagd tid för att

där den enskilda träd och ta hand upprepat under skogsfastigheten om dessa. vegetationssäsongen leta ligger. angripna träd.

Företag Tydlighet i vad som gäller i det område där företaget verkar.

Ökade kostnader för administration, information, drivning och transport till industri/virkeslager samt ökad kostnad för virkeslagring.

Enligt skogsbruket själva är det inte möjligt att i monetära termer beräkna merkostnaden för ökad administration. Utifrån en grov upp-skattning ökar drivnings- och transportkostnad med upp till 25 procent jämfört med normal

Skogsbruket uppger att de inte ser kostnaden genererad av regleringen, utan som en effekt av det allvarliga skadeläget.

Skogsbruket uppskattar enbart förlusten av virkesvärdet med upp till 400 kr per kubikmeter.

kostnad.

Ökad kostnad för virkeslagring vid terminal uppskattas till cirka 20 kr per kubikmeter.

Medborgare På lång sikt tryggad råvarutillgång från den svenska skogen.

Inga direkta effekter.

Staten m.fl. Tydlighet i vad som gäller för olika områden.

Kostnader för handläggning av en ökad mängd ärenden.

Avser bland annat ökad omfattning i handläggning av dispensärenden samt anmälningar/ansökningar om tillstånd för virkeslagring.

Totalt Tydlighet. Omprioritering från annan verksamhet gör att den verksamheten får stå tillbaka.

5 Samråd Något obligatoriskt samråd är inte reglerat för förändringar i aktuella föreskrifter. Skogsstyrelsen har ett permanent rådgivande organ, CSK, för samverkan kring dessa frågor där diskussioner rörande regleringen har förts. Skogsstyrelsen har även genomfört dialoger med representanter från skogsbruket om konsekvenser för skogsbruket i samband med arbetet med konsekvensutredningen.

Resultatet av denna dialog finns redovisat i konsekvensutredningen under aktuella rubriker.

Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss:

Thomas Mårtensson, 0346-377 63, [email protected] Jörgen Ringagård, 036-35 93 15, [email protected]

mailto:[email protected]:[email protected]


6 Karta på bekämpningsområde

Förslag på ändrade föreskrifter till 29 § skogsvårdslagenBakgrund och förslagRemissinstanserBilagaSändlistaKopia till

SKSFS 2020:XFöreskrifter om ändring i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen6 kap. Åtgärder mot skadliga insekter6 kap. Åtgärder mot skadliga insekterKonsekvensutredning av Skogsstyrelsensföreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7)till 29 § skogsvårdslagen1 Skogsstyrelsens förslag2 Allmänt2.1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen?2.1.1 Varför ändra nuvarande bekämpningsområden2.1.2 Skadornas omfattning2.1.3 Fortsatta skador2.1.4 Bekämpningsinsatser2.1.5 Precisering av regleringen

2.2 Vilka är lösningsalternativen?2.2.1 Effekter om ingenting görs?2.2.2 Alternativ som inte innebär reglering2.2.3 Regleringsalternativ

2.3 Vilka är berörda?2.4 Vilka konsekvenser medför regleringen?2.4.1 Företag2.4.2 Medborgare2.4.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner

2.5 Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet?2.6 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på?2.7 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler?2.8 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser?2.8.1 Ikraftträdande2.8.2 Informationsinsatser

3 Företag3.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen?3.1.1 Fastigheter3.1.2 Avverkningsanmälningar3.1.3 Ombud3.1.4 Skogsentreprenörer3.1.5 Skogsägare och skogsmark

3.2 Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader?3.3 Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta?3.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen?3.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen?3.6 Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning?

4 Sammanställning av konsekvenser5 Samråd6 Karta på bekämpningsområde

från: [email protected] skickat: till · 2020. 2. 13. · remiss 1 (4) datum...

Documents