högskolorörsvarets

U1993:42

Delbetänkande avUtredningen lednings- ochom

myndighetsorganisationen för försvaret LEMO

.w Statens offentliga utredningar1993:42Försvarsdepartementet

Försvarets högskolor

Delbetänkande Utredningen lednings- ochav ommyndighetsorganisationen för försvaret LEMOStockholm 1993

AB. Allmännaingår i FritzesC EFörlagetfrån Allmännakan köpasoch DsSOU somförvaltningskontor,Regeringskanslietsockså, uppdragombesörjerFörlaget av

och Ds.SOUremissutsändningarav

kundtjänstFritzesBeställningsadress:Stockholm10647

08-20 50 21Fax:9008-69090Telefon:

KANSLIETSREGERINGS-38-13355-59lISBNOFFSETCENTRAL

0375-250XISSN1993Stockholm

Till statsrådet och chefenför Försvarsdepartementet

Genom beslut den juni20 1991 bemyndigade regeringendåvarande chefen för Försvarsdepartementet, statsrådetRoine Carlsson, tillkallaatt särskild utredare förenatt göra översyn ledningsorganisationenen av på centraloch regional nivå inom totalförsvaret och myndighets-avstrukturen inom Försvarsdepartementets verksamhetsom-råde.

Med stöd detta bemyndigandeav tillkallade departements-chefen den juni27 1991 särskild utredaresom general-direktören Gunnar Nordbeck. Som experter förordnadesexpeditions- och rättschefen Rolf Holmquist, departe-mentsrádet Dan Ohlsson och departementsrádet Riddar-Boström. Holmquist entledigades den maj5 då1992 rätts-chefen Ann-Louise Eksborg förordnades att expert.varaRiddarström entledigades den 29 då1993 departe-marsmentsrádet Jan Landahl förordnades att expert.vara

Till sekreterare förordnades den juni27 rationali-1991seringschefen Åke Hjalmarsson.

Utredningen har antagit namnet Utredningen lednings-omoch myndighetsorganisationen för försvaret LEMO.

Utredningen överlämnar härmed delbetänkandet SOU1993:42 Försvarets högskolor. Utredningens arbetefortsätter enligt direktiven.

Stockholm i maj 1993

Gunnar NordbeckÅke Hjalmarsson

INNEHÅLL Sid.

SAIVIMANFATTNING 9. . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l UPPDRAGET 19. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . ..Direktiv1.1 19. .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ...

1.2 Arbetsformer 20. . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . ..

2 UTBILDNING AV OFFICERARE OCH CIVILPERSONAL 23. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .. . . . . . . . ....Utbildning2.1 högre yrkesofficerare....... 23avUtbildning2.2 civiladen ipersonalenavförsvarsmakten 25. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .........Utbildning2.3 inompersonal civiladetavförsvaret 26. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . ..

2.4 Totalförsvarsutbildning för högre chefer.. 29

MILITÅRHÖGSKOLAN3 31. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3.1 Bakgrund 31. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... . . . . ..

Uppgifter3.2 31. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ........Organisation3.3 31. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . ......

3.4 Verksamhet 32. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..Utbildning3.4.1 32. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .....Militärhistorisk3.4.2 forskning 34. . . . . . . . . .. . . . ..

3.4.3 Annan verksamhet 34. . . . . . . ... . . . . . . . . . . . . ....3.5 Personalresurser 35. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Finansieringsformer3.6 35. . . . ... . . . . ... . . . . .....

FÖRSVARETS4 FÖRVALTNINGSHÖGSKOLA 37. . . . . . . . . ..4.1 Bakgrund 37. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .......

Uppgifter4.2 37. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .....4.3 Organisation 38. . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . ........4.4 Verksamhet 38. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . .....

Långa4.4.1 kurser 38. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .....

42kurserKorta4.4.2 . . . ... . .. . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . .42metodstudierForskning och4.4.3 . . ... . . .. . .. . . . .43Personalresurser4.5 . ... . . .. . . .. . . . . . .. . . . . . . .43Finansieringsformer4.6 ... . . . .. . .. . . . . .. . . . . ..

47FÖRSVARSHÖGSKOLAN ... . . .. . . . .. . . .. . . . . . .. . .47Bakgrund5.1 . ... . . . .. . .. . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . ..47Uppgifter5.2 . . . ... . . .. . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . .. .48Organisation5.3 ... . . . .. . . . . .. . . .. . . . . . . .. . . . .48Verksamhet5.4 ... . . .. . . .. . . . .. . . . . . .. . . . . . . . ..48Kursverksamhet5.4.1 . . ... . . .. . . . . .. . . . .. . . . . . . . .51Övrig verksamhet5.4.2 ... . . . .. . . .. . . . .. . . . . . . . . .51Personalresurser5.5 . . ... . . . .. . . . .. . . . .. . . . . . .52Finansieringsformer5.6 . . . ... . . . .. . . . .. . . . . .. .

53ÖVERVÄGANDENALLMÄNNA . . ... . . . .. . . . . .. . . . . .53FörvHSochSamband mellan MHS . . . ... . . .. . . .

vid ochUtbildning i totalförsvar MHS56FörvHS ... . . .. . . .. . . . .. . . . . . .. . . . . . . . . .. . . .59situationFHS . . ... . . . .. . . .. . . . . .. . . . . . . .. .63ställningFHS . . ... . . . .. . . . .. . . . . .. . . . . . . ..65Forskningsanknytning ... . . .. . . . .. . . .. . . . . ..72organisationsöversynenMål för . . ... . . .. . . .

75LÖSNINGARÖVERVÄGANDENOM OLIKA . . . . ... . . . .75iingår FörsvarsmaktenMHS7.1 . . ... . . .. . . . .. . .

ledning..... 77underFörvHSoch7.2 MHS gemensam77Försvarsmakten7.2.1 Inom ... . . . .. . . . .. . . . .. . . . . .79FörsvarsmaktenUtanför7.2.2 . . . ... . . . .. . . . .. . . ..

organisationiochFörvHS FHSMHS,7.3 en80Försvarsmaktenutanför ... . . .. . . . . .. . . .. . . .

lösningarna 82olikaVärdering deav . . ... . . ..

89FÖRSLAG . . . . ... . . .. . . . . .. . . . . .. . . . . . .. . . . . .89Organisation ... . . . .. . . .. . . . . .. . . . . . . .. . . . .93Lokalisering . . ... . . . . .. . . .. . . . . .. . . . . . . .. .94Kostnadsreducering ... . . . .. . . . .. . . . .. . . . . ..95Forskningsanknytning . . . ... . . . .. . . . .. . . .. . .

Finansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . .än finansiellAnnan styrning . . . . . . . . . . .. . .

Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SAMMANFATTNING

LEMO:s uppdrag omfattar översyn totalförsvaretsen avledningsorganisation myndighetsstrukturen inomochFörsvarsdepartementets verksamhetsområde.

delbetänkandetI SOU Försvarsmaktens ledning1991:112lämnade förslagLEMO sammanhållenbl.a. försvars-om enmaktsmyndighet bestående främst den verksamhetav sombedrivs inom huvudprogrammen marinförbandarméförband,och flygvapenförband operativ ledning.samt statsmakter-

ihar väsentligtallt i enlighetbeslutat med för-naslagen. myndigheten bildasDen Försvarsmakten dennya

juli1 1994.

delDen redovisasuppdraget dels detav som nu avserförhållande framdeles bör gälla För-mellan densom nyasvarsmakten och de Militärhögskolantre skolorna HHS,Försvarets förvaltningshögskola FörvHS Försvars-ochhögskolan förhållandetFHS, dels mellan dessa tre

Vidareskolor. fråganbehandlas högre försvars-denomutbildningens forskningsanknytning.

organisatoriskaNuvarande innebär ingårstruktur att MMSi den myndigheter betecknas försvarsmakt-grupp som som

FörvHs ingåroch inte idäremotFHS försvarsmakten.en.

Hål för organisationsöversynen

LEMO:s analys aktuella framtida förutsättningarochavför de tre skolornas verksamhet tillleder fram att

organisatoriskaden lösning föreslår bidrabörLEMOsom

10

möjligt.så gradnås i högmålföljandetill kan somatteftersträvasmåltill ärdet flerahänsyn attMed som

dem.avvägningar behöva ske mellankan

inflytandestarktutöva ettbör kunnaFörsvarsmakten-utbildningenpåofficerare ochutbildningenpå högreav

myndigheten.vidcivila anställdaärsomav

börFörvHSvid ochutbildningenmilitära MHShögreDen-nås.effektivitet kanså högattsamordnaskunna

förvaltnings-sammanhållenvertikaltPrincipen med en-vidkategorierolikanivåerolika förutbildning på och

vidareutvecklas.börFörvHS kunna

civilamilitära ochundervisningen iiKvaliteten-stärkas.totalförsvarsutbildning bör kunnaiämnen FHS

vid ochi totalförsvar MHSutbildningeniKvaliteten-påsamordning ut-bättrestärkas.bör kunna EnFörvHS

militära ochtotalförsvaretsområdebildningens mellanutvecklas.civila bör kunnadelar

totalförsvarsinstitution böridentitetFHS ensom-kunna bevaras.

administra-utbildning ochbefintligförKostnaderna-sänkas.vid bör kunnation skolorna

successivförFörutsättningar skapasbör kunna en-försvarsutbildningenikvalitetshöjning högre genomden

fördjupadforskningsanknytning samtolika former avstudie- analysverksamhet.och

lösningarorganisatoriskaOlika

lösningar.organisatoriskaolikaprövat fyraharLEMO

11

första innebärDen att ingårMHS verksamhet i Försvars-makten, medan tvåde andra skolorna fortsätter att varamyndigheter under regeringen alltså ståroch utanför den

Försvarsmakten.nya

lösningenDen andra innebär att vidverksamheten ochMHSFörvHS har ledning ingår ioch Försvarsmakt-en gemensam

ställningFHS är oförändrad.en.

tredjeDen lösningen innebär också att verksamheten vidHHS och FörvHS hålls i organisation attsamman en mendenna utgör myndighet utanför Försvarsmakten.en FHSställning är oförändrad.

fjärdeDen lösningen innebär att verksamheten vid HHS,FörvHS och försFHS i organisation liggersamman en somutanför Försvarsmakten.

värdering olikade lösningarnaav

lösningDen där MHS verksamhet ingår i Försvarsmakten,medan FörvHS och är myndigheterFHS utanför Försvars-makten, uppnår få de måleneftersträvade och den böravenligt LEMO:s uppfattning inte i fråga.komma

bättreEn lösning är att vidverksamheten MHS och FörvHShålls Enligt LEMO:s uppfattning bör därvidsamman. MHSoch FörvHS i organisation utanför Försvarsmaktenenföredras framför lösning där tvåde skolornasen verk-

ingårsamhet i försvarsmaktsmyndigheten.

lösningDen där verksamheten vid FörvHSMHS, och FHShålls i organisation utanförsamman Försvarsmakten,enär den enligt LEMO:s uppfattning isom de flesta avse-

nårenden de eftersträvade målen. lösningDenna rymmersärskilt möjlighetergoda att stärka kvaliteten i ut-

12

utbild-samordnaattFörvHS,vid ochbildningen MHSFHS,civila attdelar,militära ochtotalförsvaretsning för

vid skolornabefintlig verksamhetförsänka kostnadernautbildning-forskningsanknytningar förutvecklaoch att

ettpå ochvartmåluppfyllelsentillmäter avLEMOen.betydelse.områden stordessa

vid de treverksamhetendärför attärslutsatsLEMO:sutanförorganisationiförasbörskolorna ensamman

forskningsanknytningväsentligoch attFörsvarsmakten enbör utvecklas.

förslag.i LEMO:shuvuddragenföljande presenterasdetI

organisation

FörvHSvid MHS,verksamhetensåledesföreslår attLEMObörorganisationorganisation.i Dennasamlasoch FHS en

Försvarsdepartementet.tillmyndighet hörsomvara enmyndigheteninte deldärmedutgörVerksamheten aven

Försvarsmakten.

högskoleorganisation-särskilt denövervägtharLEMO nyaprövats hardärvid haralternativdeAv somnamn.ens

lämp-är detFörsvarshögskolanfunnit namnetattLEMOföl-i detmissförstånd användsunvikaligaste. För att

för denFörsvarshögskolan nyajande arbetsnamnet Nyaorganisationen.

på verksamhetenhögskolekaraktärenmarkeraattsyfteIhög-inseende överharfinnas styrelsebör det somen

dessför attoch upp-angelägenheterallaskolans svararnärmastverksamhetenledningenFörgifter fullgörs. av

rektor.högskolan habörstyrelsenunder en

skolchefertreledasverksamhetenbörrektorn avUndermilitärHögreförtotalförsvarsutbildning,Högreför

13

utbildning respektive för Förvaltningsutbildning utomsådan utgör militär utbildning.del högre Skol-som avcheferna anordnar, administrerarleder páoch kursernågra större områden.

För rådatt verksamhetens närmare inriktning börge omfinnas råd,tre förett den högre totalförsvarsutbild-ningen, ett för militäraden högre utbildningen och ettför förvaltningsutbildningen.

Vid myndigheten vidarebör finnas forsknings- ochenstudieavdelning indeladär i institutioner ochsomenheter för olika ämnen. kvalificeradeDe lärarnamerbör knutna till avdelningdenna undervis-havara menningsskyldighet vid olikade skolenheterna.

föreslagnaDen organisationen matriskaraktär.har På enafinnsledden institutioner bedriver forskning ochsom

tillhandahåller kvalificerade lärare páoch den andraledden finns olikade kurser högskolan erbjuder.som

Verksamheten vid FörsvarshögskolanNya lokali-bör varatillserad Stockholm Östersund.och förvaltningsut-Den

bildning för närvarande bedrivs i börKarlstad flyt-somtilltas Östersund.

Kostnadsreduceringar

Syftet med den föreslagna organisationen inte iärförsta åstadkommahand att ekonomiska besparingar.

isyftet är stället främst förutsättningaratt skapa förkvalitetshöjning och effektivitetsvinster. Ökade sats-ningar på olika områden ocksåkan behöva göras. Icke

mindredesto bör möjligheteralla till punktvisa kost-nadssänkningar tilltas vara.

exemplifierarLEMO några åtgärder i samband medsom

14

ochkostnadssänkningarorganisationsförändringen kan geFörsvarshögskolanåtregeringenföreslår uppdrar Nyaatt

kostnadsni-sänkningredovisa förplan huratt avenenmilj. kr.sammantaget 5vån befintlig medi verksamhet

treårsperiod.åstadkommas överskall kunna en

Porskningsanknytning

ikvalitetenär attmotiv förslagviktigt förEtt LEMO:stotal-i högreutbildningen denmilitära ochden högre

attförbättrasförsvarsutbildningen skall kunna genomi deforskningsanknytning byggasolika former uppav

ihuvudlärarnamål attviktigaste ämnena. Ett kan varaforskarutbild-genomgåttviktigaste haämnena skallde

ning.

forskning i ämnenbedrivasbörVid FörsvarshögskolanNyamilitärtteknik,taktik,operationer,såsom strategi,

såförsvarsekonomi snartmilitärhistoria ochledarskap,olikapåtillgänglig definnsforskarutbildad personal

utbildningen.stödjaområdena. främst attärSyftet

forskarresurserområden, därPå betydelsefullaandra menanalysverksamhetstudie-tillgängliga, ochinte börär

bedrivas:vetenskaplig karaktärutan

universitet, högskolormedbör skesamarbeteEtt brettforskningsan-önskvärdåstadkommainstitut för attoch

olikaknytning i ämnen.

Försvarshög-åtregeringenföreslår uppdrar NyaattLEMOforskningsanknytning-för hurplanutformaskolan att en

femársperi-förstaFör densuccessivt bör byggas upp.enmedökarplaneringsramregeringenböroden somange en

nivå förslags-år tillmilj.förslagsvis kr. av2 enperförutformasplanbörvis milj. Därefterkr.10 nyen

femårsperiod.ytterligare en

15

föreslårLEMO att den utökade forsknings- studie-ochverksamheten vid Försvarshögskolan,Nya såledessomsyftar till höjaatt kvaliteten i den högre försvarsut-bildningen, finansieras med motsvarande resursned-endragning vid Försvarets forskningsanstalt.

Finansiering

Verksamheten vid FörsvarshögskolanNya bör indelas iUtbildningenprogram. bör indelas i tre näm-program,

ligen Högre totalförsvarsutbildning, militärHögre ut-bildning och Förvaltningsutbildning. särskiltEtt pro-

bör finnas för Forskninggram studier.och

Finansieringen bör i huvudsak spegla intres-ärvem somsent och i egenskap beställare bör få påverkasom avverksamhetens inriktning och omfattning.

Mot denna bakgrund bör verksamheten inom Högre1programtotalförsvarsutbildning styras finansierasoch avuppdrag från regeringen finansierasoch med anslag.

Program Högre militär2 utbildning utbildningavser avhögre officerare och bör styras uppdrag från För-avsvarsmakten.

När det gäller Förvaltningsutbildning3program utomsådan ingår i långa2 börsom kurser finansi-program

med frånuppdrageras Försvarsmakten. Korta kurser börfinansieras avgiftermed från respektive kursdeltagaresarbetsgivare.

Program Forskning4 och studier bör i väsentlig månfinansieras med uppdrag från regeringen finansierasochmed anslag.

16

styrningfinansiellänAnnan

ocksåstyrsFörsvarshögskolanvid genomVerksamheten Nyachefsutnámningar.föreskrifter och

instruktionförordningiRegeringen förutsätts engeenFörsvarshögskolan.för Nya

ledning deregeringen medbör avStyrelsen utses avordförandeStyrelsensi högskolelagen.grunder angessomRegeringenmilitär bakgrund.civil ellerbör hakunna en

militärbör kunnaockså förordna rektor enbör varasomtjänsteman.civileller

studieavdel-forsknings- ochförchefenochSkolchefernasty-anmälanregeringen efter avningen förordnasbör av

styrelsen.råden bör utsesrelsen. treDe av

utbildningenihuvuddragen avRegeringen förutsätts angeförordning.iyrkesofficerare en

utbildningföreskrifterregeringens avför omInom ramenkomplette-få meddelaFörsvarsmaktenyrkesofficerare bör

utbildningensmilitärahögreföreskrifter för denrandefrågaigällabörmålinriktning omoch Sammam.m.

förvaltningsutbildning.längre

fåutbildningarockså för dessabör geFörsvarsmaktenochvärderasskallstudieresultatföreskrifter hurom

olika avseenden.ibedömasskallelevernahur

Genomförande

tillställningtarnödvändigt statsmakternaär attDetmyndig-iingå denskallFörvHS eller FHS nyaMMS,om

17

heten Försvarsmakten bildas. ärnär denna dettaDet avskäl lämpligt högskoleorqanisationförsvaretsatt nya

ikan träda julikraft den 1 1994.

19

1 UPPDRAGET

Direktiv1.1

LEMO:s uppgift är att över ledningsorganisation-delssepå regionalcentral och nivå inomen totalförsvaret,

dels myndighetsstrukturen inom Försvarsdepartementetsverksamhetsområde dir. 1991:44.

delbetänkandetI SOU 1991:112 Försvarsmaktens ledningredovisades främst lednings- och strukturfrågor för för-svarsmakten i stort samt vidverksamheten centrala stab-

i krig och fred.er statsmakterna ihar allt väsentligtbeslutat prop. 199192:102, bet. 199192:FöU12, rskr.199192:337 i enlighet med förslag.LEMO:s

Därmed kommer juliden 1 1994 sammanhållen för-en ny,svarsmaktsmyndighet bildas påatt grundval främst denavverksamhet bedrivs inom huvudprogrammensom arméförband,marinförband och flygvapenförband operativsamt ledning.

delbetänkandetI anförde utredningenLEMO att i detfortsatta avsågarbetet gå iatt vidverksamhetengenommyndigheter tillhör Försvarsdepartementetsom för attpröva deras förhållande till den försvarsmaktsmyn-nyadigheten. Dessa verksamheter avsågs då in i sådanadelas

måste ingå i iden förhållandesom till i dag snävareavgränsade Försvarsmakten, sådana för Försvarsmaktensomoch väsentligen på dess uppdrag bör utföras särskildaavmyndigheter sådanaoch där behovet tillgodoseskan avandra myndigheter och företag.

förvaltningshögskolaMilitárhögskolan och Försvarets ärmyndigheter utbildar personal för främst försvars-som

20

försvarsmakt-ingår ivid skolornaVerksamhetenmakten.civil personal.officerare ochförutbildningssystemens

högretotalförsvarsinriktadmeddelarFörsvarshögskolanutgörskursdeltagarna avutbildning. andelstorEn av

ibefattningarnahögstaför deofficerare ämnadehögredockkommerkursdeltagarnaHuvuddelenFörsvarsmakten. av

totalförsvaret.civilafrån delarnade av

försvarsmaktennärvarandetillhör förMilitärhögskolanFörsvarshög-ochförvaltningshögskolaFörsvaretsmedan

iinräknas den.inteskolan

februari 1993den 11beslutmedRegeringen överlämnadeförsvarsforskningsutredningårsfrånvissa förslag 1991

attförslagdessaprövning. Ett avsertill förLEMO avkontaktbättreMilitärhögskolanvidutbildningen enges

forskningen.med

förhållandeprövas det somdelbetänkandedettaIoch dessaFörsvarsmaktengälla mellanbörframdeles

behandlasVidareskolorna.de tremellanskolor samtforsknings-försvarsutbildningensfrågan högredenom

prövaattuppdragiinteingår LEMO:sanknytning. Detinriktning.omfattning ochutbildningens

Arbetsformer1.2

organisation harskolornasöversynen de tre m.m.avdelutredning inom LEMO.särskildorganiserats ensom

för-i arbetedettabiträda LEMOexperterFör att somden 19Försvarsdepartementet marsförordnade chefen

november 1992denBjörn Rosén, 11överste 11992 gr.Janöverste 1ochHagbergBernt gr.kommendörkapten

ochHallRuneöverste 1december 1992den gr.4Warren,Kristergeneralmajor Larsson.1993den 9 mars

21

Experternas varit preciseradeuppdrag har att utförautredningsuppgifter skriftligtsamt muntligtatt ochrapportera tilldem särskildeden utredaren.

ledningMed bl.a. detta underlag därefterhar LEMOavformat delbetänkandet.

sittI arbete har ingårkunnat användaLEMO underlag somi bl.a. betänkandet PersonalutbildningSOU 1990:57inom totalförsvaret frånsamt slutrapporten 1992-02-14

projektgruppden Försvarsuniversitet överbe-ettom somfälhavaren tillkallat.

Karlstads kommun skrivelsehar tillmed framförtLEMOsynpunkter beträffande lokalisering Försvaretsavförvaltningshögskola.

särskildeDen iutredaren frågan rádgjorthar med denparlamentariska referensgrupp tillär knuten LEMO.som

LEMO har löpande informerat företrädare för berördacentrala arbetstagarorganisationer arbetet och berettom

tillfälledem att framföra synpunkter.

23

2 UTBILDNING AV OFFICERARE OCH CIVIL PERSONAL

som bakgrund till presentationenen vidverksamhetenavMilitärhögskolan, Försvarets förvaltningshögskola ochFörsvarshögskolan redovisas i detta kapitel vissa upp-gifter utbildningom personal för militäradetav ochcivila försvaret. fullständigEn ännuoch tämligenaktuell bild tecknas i betänkandet SOU 1990:57Personalutbildning inom totalförsvaret.

2.1 Utbildning högre yrkesofficerareav

För meriteraatt sig för högre befattningar tjänste-ochgrader utför yrkesofficerare växelvis praktisk tjänst-göring och genomgår vidareutbildning vid olika skolor.Föreskrifter utbildningen finns i förordningenom FFS1980:29, omtryckt 1988:13 utbildning till ochom avyrkesofficerare m.m.

dettaI avsnitt presenteras översiktligt och vissamedförenklingar viktigastede högre utbildningarna enligtförordningen.

En yrkesofficer har genomgått föreskriven utbildningsomoch har genomfört erforderlig praktisk tjänstgöring vidförband ansöker själv fåatt genomgå vidareutbild-omning. Försvarsgrenschef, eller enligt dennes bemyndigan-de vederbörande myndighet, beslutar antagning. Enomantagningsnämnd medverkar vid urval antagning.och

För uppnåatt kompetens kompanichef ellersom motsvaran-ide krigsorganisationen och plutonchef eller mot-som

24

yrkesofficer hafredsorganisationen skallisvarande envid för-högrei kursgenomgått vidareutbildning form av

längdharkurskrigshögskola. Denna avensvarsgrenensutbildninggodkändår. genomfördett Efter bl.a. er-ca

nivåhålls tjänstegraden 5.kapten

motsva-bataljonschef elleruppnåFör att kompetens somkompanichef ellerkrigsorganisationeni ochrande som

yrkesofficerfredsorganisationen skallimotsvarande envidallmän kursvidareutbildning igenomgått formha avår.ettlängdMilitärhögskolan. kurs harDenna av caen

tjän-erhållsutbildninggenomförd godkändEfter b1.a.nivå 4.major örlogskaptenellerstegraden

högrebataljonschef elleruppnåFör kompetensatt somfredsorganisationen yrkes-skallchefsbefattningar i en

högrevidareutbildning i formofficer genomgåttha avlängdharvid Militärhögskolan. kurs cakurs Denna aven

praktiskföregåendepåtvå år år beroendeeller ettcamöjlighet är att yrkes-tjänstgörings längd. En annan

högrevidareutbildning igenomgår formofficeren avunderförvaltningshögskolaintendentkurs vid Försvarets

utbildninggodkändmånader. genomförd ochEfter19ca§y§;§§§l§j§gag§uppnås kompetensnivå Tjänstegraden3.

ytterligare välerhållas eftereller kommendörkapten kaniprövning be-tjänstgöringvitsordad praktisk och efter

fordringsberedning.

befattningar ochmeritering högreförKompetens ochi högretjänstpraktisktjänstegrader uppnåskan genom

förband.ellerchefsbefattningar vid skolorstaber,

på uppdragförordningen genomförsförInom avramenförsöksverksamhetÖverbefälhavaren 1992-03-03beslut

Militär-vidutformningar högre kursernademed nya avut-Förvaltningshögskolan.högskolan och Kursernas nya

följande.formning framgär i det

25

Överbefálhavaren på nyligenregeringenshar uppdraglämnat förslag till ändring befälsordningnuvarandeavför yrkesofficerare m.m.

Förslaget innebär pá officerenbl.a. att kraven ochofficersutbildningen isätts högre än befäls-dagensordning. Sålunda antagningskraven till vadskärps yrketgäller civila iförkunskaper. Förändringarna förstarörhand utbildningen till yrkesofficer och den fortsattakompetensuppbyggnaden nivå majorörlogskap-t.o.m. 4ten.

förslagLEMO:s organisation för högrebl.a. denom nymilitära utbildningen också till stärkasyftar attkvaliteten i officersutbildningen. Enligt bedöm-LEMO:sning påverkas utbildningens inte Överbefäl-struktur avhavarens tillförslag ändring befälsordningen. Enavskärpning antagningskraven på sikt bättre förut-av gersättningar för utbildningen vid högskoleorganisationden

föreslår.LEMOsom

Utbildning2.2 civila iden personalenavförsvarsmakten

militäraInom det utbildningen officera-försvaret är avvälutvecklad. gymnasieskola värnpliktEfter kanochre

officerarna genomgå officershögskolor, truppslagsskolorkrigshögskolor.och möjligt genomgåDärefter är det att

den högre utbildning beskrivits i föregåendesom av-snitt.

civilaDen erforderligpersonalen anställs med yrkesut-bildning och Ävenyrkeserfarenhet. häravmed beaktandefinns ett behov förbättra utbildnings-att ut-ochavvecklingsmöjligheterna inomför anställningendem efterförsvarsmakten. Detta har belysts Försvaretsav perso-nalutvecklingsutredning FÖPU i betänkandena SOU

26

1989:85i och SOUCivil försvaretpersonal1988:12ikompetensuppgifter ochCivil i försvaretpersonal -

anledning bl.a.krigsorganisationen. Medfreds- och avdenutbildningsmöjligheterna förFÖPU:s förslag har

ettnågot, bl.a.civila förbättratspersonalen genomförvaltnings-vidnyinrättade Försvaretskurserantal

högskola.

vidare-funktion förviktigfyllerskolaDenna numera enförsvarsmakt-vidcivil anställdutbildning personalav

inteutgörcivilamyndigheter. personalenDen enensochi längre kursernaoväsentlig deelevernadel av

i de kortadominerandeutgör del elevernaavenkurserna.

utvecklingsnöj-finnasträvarFörsvarsmakten efter attkrigs-iutgångspunktcivilaligheter också för medde

attbehovmedföra ettorganisationens kanbehov. Dettautnyttja försvarsgrenarnaspå ävensättett planeratmer

befattningsinriktai ut-Militärhögskolan förskolor ochbildning civila.för

civilainomUtbildning detpersonal2.3 avförsvaret

förekommerÄven i civila totalförsvaretdelenden avi betänkandenapersonalutbildning. belystsDetta har

i och SOUCivil försvaretpersonalSOU 1988:12totalförsvaret.Personalutbildning inom1990:57

nuvarandeförligger till grundsistnämnda betänkandeutbildningssystem.

vilketpåsättredovisas detavsnitt kortfattatdettaIutbildningen sker.

i totalförsvars-inutbildning delasförekommerDen somutbildning.övrigfunktionsutbildningutbildning, och

27

målgrupperTre definieras,kan nämligen personal somhelt eller delvis handlägger beredskapsuppgifter, krigs-placerad personal och personal utan tillhöraattsomdessa måste ha kunskapergrupper civiladetomförsvaret.

Den ansvarsfördelning gäller är Överstyrelsenattsomför civil beredskap ÖCB utbildningsamordnar i frågor

är försom totalförsvaretsgemensamma civila del, medananställningsmyndigheten för att personalensvarar -såväl fredsanställd krigsplacerad får densom -utbildning den behöver.

ÖCB har lednings-ett och systemansvar för utbildning avinompersonal den civila delen totalförsvaret. ÖCBav

har också beställaransvar för funktionsövergripandetotalförsvarsutbildning.

funktionsansvarigaDe myndigheterna har beställaransvarför den utbildning den funktionen.som äravser Deegnaofta även producenter utbildning.denna Funktionsut-avbildningen berörs inte i det följande.mer

ÖCB uppträder således beställare totalförsvarsut-som avbildning vissoch övrig utbildning. Däremot producerarÖCB inte sådan utbildning. Utbildningen igenomförsstället uppdragsutbildning olikasom utbildnings-avproducenter. ÖCB tar ut anvisaroch elever.

Totalförsvarsutbildningen tillsyftar höjaatt kompeten-och stärka densen yrkesroll personalen iharsom egen-

skap beredskapshandläggare iav fred. Utbildningen ärniváindelad i grundläggande totalförsvarsutbildning,pábyggnadsutbildning och chefsutbildning.

Den grundläggande totalförsvarsutbildningen för hand-läggande påpersonal har ÖCBuppdrag årunder ettavgenomförts civilbefälhavaren iav Södra civilomrádet.

28

låtaupphandlingÖCBprövar att efterFör närvarande --total-grundläggandegenomföra denGällöfsta kurscentrum

försvarsutbildningen.

upphand-Pábyggnadsutbildningen genomförs eftersteg 1univer-Umeåsuppdragsutbildning vid ochling Lundssom

föränderligtiCivil ettsitet. benämns beredskapKursenstudietidUtbildningen veckorsfemsamhälle. omfattar

ochmånader. godkänd tentamenEfterförlagd under femhögskolepoängfördjupningsuppgift tilldelas eleven 5

hög-förbehörighetallmänskall haDeltagarna1-5 p.fors-genomförsUtbildningenskolestudier. leds och av

civilasakkunniga ochuniversitetslärare.karutbildadeockså.anlitasmilitära föreläsare

poängpábyggnadsutbildningYtterligare medsteg 2 5chefsutbildning ärsamtpp och steg 11-156-10 3

utveckling.under

iuniversitetenvidövrig utbildning genomförs bl.a.SombenämndUmeå också tio kurs Be-veckorsGöteborg och en

samhällsutveckling föri planering ochredskapshänsyntillde-godkänt resultatfrämst samhällsplanerare. Efter

universitetUmeå be-Vidhögskolepoäng.las eleverna 10högsko-utbildningdrivs också 5motsvarande gersomen

lepoäng.

såledesutbildningssystem ärKaraktäristiskt för dettaupphandlarinnehållet,ÖCB inriktar fastställerochatt

deninteutbildningen, producerarutvärderaroch menord-fördel med dennaorganisationen.inom den Enegna

i konkurrens.utbildningenning upphandlasär kanatttillstimulerafördelaktiga kostnader ochDetta kan ge

fördelinnehållet.kvalitativ utveckling En annanavenuniversi-ettutbildningen, genomförsnär denär att av

fårautomatiskt lärarnahögskola,tet eller engenomenpedagogiska ut-iviss forskningsanknytning denoch del

29

vecklingen får högskolepoäng ochsamt att deltagarnadärigenom sig meriter.skaffar formella

Totalförsvarsutbildning för högre2.4 chefer

utbildningen officerare i utbildningen civi-I ochav avla beredskapshandläggare ingår således viss totalför-svarsutbildning.

Ett väl fungerande totalförsvar förutsätter samverkanolikamellan säkerhetspolitiskdelar samhället närav en

kris inträder. i sådan situationChefernas agerande enär särskilt viktigt.

Försvarshögskolan utbildning tillordnar syftar attsomchefer och i befattningar ipersonal ledandege annan

samhället ikunskaper säkerhetspolitik totalför-samt omuppgifter,svarets organisation, och verksam-beredskap

het. viktStor vidläggs totalförsva-samverkan mellanolikarets delar.

Kursdeltagarna bli skickade iskall väl ledan-att verkade befattningar inom i i krig.totalförsvaret fred ochUtbildningens omfattning djup tilloch kursdel-anpassastagarnas uppgifter i krig olikafred och att kurs-genom

erbjuds. redovisasDetta i kapitelnärmareer 5 omFörsvarshögskolan.

31

HILITÃRHÖGSKOLAN3

3.1 Bakgrund

börjanI 1960-talet sammanfördesav tre försvarsgrens-visa högskolor till Militärhögskolan MMS ärsom nu en

högskola förgemensam de tre försvarsgrenarna.

3.2 Uppgifter

MHS har enligt förordningen 1983:276 verksamhetenominom försvarsmakten till uppgift utbildaatt yrkesoffi-

reservofficerarecerare, värnpliktigaoch officerare urförsvarsmakten helhet för kvalificerade befattningarsomi krig och fred. bedriverMHS också metodikstudier inomskolans utbildningsområde.

Vid bedrivsMMS vidare militärhistorisk forskning.

3.3 organisation

ärMHS myndighet regeringenunderen och hör tillFörsvarsdepartementet. ingårDen för närvarande iförsvarsmakten.

MHS är organiserad i linjeavdelningarfyra och enmilitárhistorisk avdelning.

Skolan är lokaliserad till Stockholm.

32

Verksamhet3.4

Utbildning3.4.1

office-till utvecklaUtbildningen vid attsyftarMHSutföra deförmåga kunnaattkompetens och upp-rarnas

krig fredi ochbefattningargifter är förenade medsombefattningar medbataljonschef högre,och dvs.som

högre.ellerrespektive örlogskaptentjänstegraden major

budgetåretlinjeavdelningarna genomförsde fyraInomföljande kurser.199293

Taktisk linje

marinenettårig för armén,Taktisk allmän kursf.d.-flygvapnet.resp.

flygvapnet.Reservofficerskurs för armén resp.-

Bataljonschefskurser för armén.-

elever.vidtaktiska deltar 160denI kursen MHS caÖvriga kursertilluppgårAntalet 000.elevdagar 35ca

fåfå innehåller elevdagar.har deltagare och

tjänste-erhållstaktiskgodkänd kursEfter genomfördnivåmajor 4.örlogskaptengraden eller

Btabslinje

iåret högreettårig förstaHögre f.d.stabskurs-marinen flygvapnet.kurs för armén, resp.

under-budgetåret även kortaFr.o.m. 199394 avseserbjudas.rättelse- säkerhetskurseroch

33

elev-antaletvid stabslinje är ochAntalet elever 85cadagar är 19 000.ca

innehålleråret fr.o.m.iDet andra den högre kursenfördjupningchefsutbildningbudgetåret med199394 en

vidbedrivschefsutbildningspecialistinriktad ochellerchefsutbildningslinjeroperativa linje respektiveMHS

vid förvaltningshögskola.Försvarets

Operativ linje

operativ.Högre Chefskurs,-

Högre Chefskurs, management.-

fördjupning.Chefskurs med-

operativ linje antaletAntalet vid är ochelever 120caelevdagar är 9 000.ca

budgetåret under-även kortFr.0.m. 199394 avses enrättelsekurs operativ säkerhetskursoch kort er-enbjudas. Vidare i folkrätt.anordnas kurser

Teknisk linje

officerare befattningar, vilkaför högresom avsespåkräver fördjupade teknikens inflytandekunskaper om

militära tvååriga tekniskaden genomgårverksamheten,förstvid linje. går således intechefskurser teknisk De

ettårigaden högre stabskursen.genom

Teknisk marinen.Chefskurs för armén resp.-

Teknisk fortifikation.Chefskurs,-

34

Teknisk telekrig.chefskurs,-

lednings- informationssystem.Chefskurs och-

vid teknisk ärAntalet linjeelever är 1480 varav cacautländska. ärAntalet elevdagar 19 000.ca

vidutbildningtvåårigEfter genomförd godkänd högrestabslinje linjeoperativ linje teknisk ochoch ellerväl vitsordad tjänstgöringytterligare praktisk och

tjänstegradenprövning i befordringsberedningefter kanerhållas.nivåöverstelöjtnant 3eller kommendörkapten

högre vid budgetåret omfattar199293De kurserna MHSsåledes elev-elever och 000sammantaget 47280ca cadagar.

Militärhistorisk forskning3.4.2

Vid forskningbedrivs militärhistorisk samt utMHS gesinom området.böcker tidskrifteroch

mili-idistansundervisning bedrivs 20-poängskurssom entärhistoria. ärAntalet elever 50.ca

3.4.3 verksamhetAnnan

några småtillekonomiadministrativtlämnar stödMHSmyndigheter till Försvarsdeparte-skolor höroch sommentet.

olikaVidare på Överbefälhavarenutför uppdragMHS avsärskiltstudier, samordningsuppgifter.utredningar och

35

kan nämnas Överbefälhavaren ålagt övergri-att detMHSpande för utvecklingansvaret inom ledarskapsområdetinom försvarsmakten.

3.5 Personalresurser

Vid finnsMHS anställda.130 fördel-Personalresursernasning på olika linjer framgårolika kategorierochm.m.

följande sammanställning.av

Verksamhet Lärare AdministrationForskarecivil militär civil militär civil militär

Taktisk linje 1 22 21- -Stabslinje 23 2l- - -Teknisk linje 2 9 1 2- -Operativ linje 12 13- - -Militärhistoriskforskning 1 4 1 1 1-Ledning ochservice 33 4- - - -

Summa 3 67 4 1 1240

Finansieringsformer3.6

Verksamheten vid är tillMHS finan-helt övervägande delsierad fránmed medel Militärhögskolan.ramanslaget F6Regeringen har budgetåret milj.ställt199293 kr.83,6till disposition.MHS

Det förekommer myndigheteratt inom till-försvarsmaktenför ytterligareMHS vissaför kurser Underresurser m.m.

36

pátillförts satt.år milj. dettakr.har 3senare ca

till undereleverför lön och traktamenteKostnader m.m.myndighetutbildning vid elevavsändandebärsMHS av

eller försvarsgrenschef.av resp.

37

FÖRSVARETS FöRvALTNnIcsuöGsxom4

Bakgrund4.1

intendenturförvaltningsutbild-integreradesFr.o.m. 1966ningen tillför sammanfördesde försvarsgrenarna ochtre

lokali-Intendenturförvaltningsskolan. förstSkolan vartill tilllokaliseradesserad Stockholm och senare

iFrösunda Solna.

År Intendenturförvaltningsskolan.avvecklades1977 Ibildadesstället förvaltningsskola över-Försvarets som

utbildning.tog Intendenturförvaltningsskolans Förvalt-ningsskolans vidgades samtidigtutbildningsuppgifter av-

Årsevärt. tilländrades Försvaretsskolans1991 namnförvaltningshögskola FörvHS.

anledningMed riksdagens omlokaliseradesbeslut 1971avbörjanhuvuddelen till Östersund iskolans verksamhetav

1980-talet.av

Uppgifter4.2

FörvHS enligt instruk-har förordningen med1992:516tion för uppgiftFörsvarets förvaltningshögskola till

bedrivaatt utbildning civila militära cheferochavvid myndigheter inomsamt Försvarsde-personalannan

admini-verksamhetsområde frågapartementets i allmänomstration, fortifika-ekonomi-, materiel-,personal-,tions- fastighetsadministration inomoch under-samthålls- förnödenhetsomrádena.och

38

övriga delarutbildning förfår genomföraävenSkolan avtotalförsvaret.

metodikstudier ochbedriva forskning,ocksåFörvHS skallutbildningsområde.sittutvecklingsarbete inom

Organisation4.3

tillregeringen hörmyndighet ochFörvHS är undereniinteingår sedanFörsvarsdepartementet. 1992Den

styrelse.försvarsmakten. Skolan har en

inom högskoleenhetUtbildningsverksamheten bedrivs enorganisationsutvecklingsenhet.och en

ivissatill östersund, kurserlokaliseradärSkolan menipersonaladministration genomförsekonomi- och

iproduktion utförsUngefär % FörvHSKarlstad. 28 avKarlstad.

verksamhet4.4

Långa kurser4.4.1

år genomförtsVid högskoleenheten har under senareVissa anordnasföljande åtta långa kurserkurser.

år.vartannat

tillintendentkursen ut-högre veckor syftar80Dennivå i krigs- fredsorga-bildning intendent och3som

Målet föri ut-nisationen försvarsgrenarna.alla treitjänstgörabildningen skall kunnaär att elevernanivå.på regional centralvissa befattningar ochlokal,

tillantagning kursen.Försvarsgrenschef beslutar omvidgenomgången allmänpå kurs MHS.förkunskaper ärKrav

39

Personalchefskursen veckor till utbildning24 syftarvidpersonalchef myndigheter inom Försvarsdeparte-som

område.mentets Elever försvarsmakten skall kunnaurkrigsplaceras sektion regionalchef för i stab.3somFörsvarsgrenschef Överbefälhavarenoch för huvudpro-

beslutar4 urval försvarsmakten.elevergram Iom av urövrigt beslutar myndighet. på förkunskaper ärKravresp.genomgången militärhögre utbildning till nivå eller3

akademiskrelevant utbildning jämte erforderliga erfa-renheter personalarbete.av

Planerings- ekonomichefskursenoch 31 veckor syftartill utbildning planerings-chef för ekonomi-ochsom

nivå påenhet lägre regional4 nivå inomeller lokalförsvarsmakten. myndighetResp. tar och anmälerutelever. på förkunskaper genomgångenKrav är allmän kursvid eller för civilaHHS treårigtelever ekonomisktgymnasium arbetslivserfarenhet.samt

iIntendentkursen materieladministration 46 veckortillsyftar utbildning intendent nivå alterna-5som

tivt civil tjänsteman i materieladministrativ befattningi försvarsmakten. Eleverna skall utbildningenefter kun-

tjänstgöra i vissa befattningar i krig påna och fredlägre och högre regional nivå. Försvarsgrenschef beslut-

antagning till påkursen. förkunskaperar Krav är föromyrkesofficer genomgången högre vid krigshögskolakurs

väl vitsordadsamt tjänstgöring, civilför tjänstemantváárigt gymnasium flerårigsamt materiel-erfarenhet avadministrativ verksamhet.

iIntendentkursen ekonomiadministration 30 veckortill utbildningsyftar intendent i ekonomisk redo-som

visningsbefattning nivå inom Målet5 försvarsmakten.för utbildningen är tjänstgöraatt kunna i vissa krigs-och fredsbefattningar på högre regional nivå.lägreochFörsvarsgrenschef beslutar antagning elever. Kravom avpå förkunskaper är intendentkursenför i mate-samma som

40

civil tjänstemantilläggetrieladministration attmedgymnasium.ekonomiskttvåårigtgenomgåttskall ha

syftarlöneadministration veckori 36Intendentkursencivilalternativtnivå 5utbildning intendenttill som

för-löne- ellermyndighetsi befattning inomtjänstemantjänst-kunnamånsfunktion. efter kursenskallEleverna

fredsorganisatio-befattningar i krigs- ochi vissagöranivå.regional Försvarsgrens-på eller lägrehögrenen

försvarsmakten.antagning eleverchef beslutar uravompå förkunskapermyndighet. Kravövrigt beslutarI resp.

ekonomiadministration.iförär kursensamma som

tillsyftarFortifikationstekniska veckorkursen 52nivå för-inomfortifikationsofficer 5utbildning som

tjänst-utbildningen kunnaär attMålet försvarsmakten.lägrevidkrig främstbefattningar i ochi fredgöra re-

beslu-Försvarsgrenschefmyndigheter.gionala och lokalagenomgångenärFörkunskaperantagning elever.tar avom

vid krigshögskola.vid högre kursellerallmän kurs MHS

veckorunderhállsledningskursen 10operativaDenplaceringnivå förofficer 3utbildningtillsyftar av

högrepå central ellerunderhállstjänstbefattningi re-kunskaperutbildningen är attnivå. Måletgional för ge

krigunderhållsledning ioperativfärdigheter förochbeslutarÖverbefálhavarenkrigsplanläggning i fred.och

ärpå förkunskaperantagning elever. Krav genom-avomvidintendentkurshögrevidgången ellerhögre kurs MHS

FörVHS.

för debudgetåret 199192Antal elever och elevdagarsammanställning.följandeframgårlånga kurserna av

41

Kurs Antal Elevdagarelever 1000-tal

Högre intendentkurs 27 8,1

Personalchefskurs 15 2,4

iIntendentkursenmaterieladminist-ration 19 6,1

Intendentkurs ilöneadministration 12 2,8

Fortifikations-tekniska kursen 20 1,6

operativa under-hållsledningskursen 17 1,6

Summa 110 22,6

vidElever långade tillkurserna utgörs övervägandedelen militäraca 85% tjänstemän genomgårav somnivåhöjande utbildning befattningsutbildning.ellerÖvriga elever några fåär civila tjänstemänmed undantag

vidanställda militära myndigheter.

Enligt Överbefälhavarens budgetåretbeslut fr.o.m.avses199394 samverkan stärkas i frågaFörvHSmellan ochMHS

utbildninghögre officerare. dåFörvHS kommer attom avåretför iandra chefsutbildningslinjertre motsvara

nivå nämligen intendentkurs,högre3, ihögre kurs pro-duktionsledning högre personaltjänstkurs.och förstaDetåret utgörs den högre ettåriga vidstabskursen HHSav

fullgörs ioch införsStockholm. När ordningdenna upp-hör den intendentkursennuvarande högre ävenoch senare

operativaden underhállskursen.

42

Korta kurser4.4.2

genomfördes 158organisationsutvecklingsenhetenVidbudgetåret 199192.olika kurser underm.m.

ekonomi-personaladministration,bl.a.Kurserna avserfastig-förrádsadministration ochadministration, inköp,

myndig-olikatillhandahållshetsförvaltning. Dessutomorgani-iutbildningar, ledoftaheter anpassade ensom

sationsutveckling.

varierar och dagar.längd mellan 431Kursernas

ärelevdagarantaletär ochAntalet elever 4004 caca26 000.

fjärde-tillutgörs trevid korta kursernaEleverna de%ca 65civila tjänstemän. allra flestadelar avDeav

Från andramyndigheter.vid militäraär anställdadessafrånsamttill Försvarsdepartementetmyndigheter hörsom

organisationer deltog 400myndigheter 1andra och caelevdagar.elever under 4 700ca

metodstudierForskning och4.4.3

forskningsanknytapågårnågra år med attarbeteSedansketti handförstautbildningen vid FörvHs. Detta har

vidforskarutbildningeninletts medatt samarbetegenomharämnessambanduniversitet. Lärar- ochStockholms

kunnat etableras.

attÖverbefälhavarenvidare i uppdragFörvHS har avutvecklingsamordningenövergripandeför den avsvara

inom försvars-distansutbildning helainförandeoch avklassrums-delvis ersättaär kunnaSyftet attmakten.

undervisning.

43

4.5 Personalresurser

Vid FörvHS finns anställda.50 niodessa är lärareAvoch fyra administratörer iverksamma Karlstad. Personal-

fördelning på olika olikaenheterresursernas ochm.m.kategorier framgår följande sammanställning.av

Verksamhet Lärare Administrationcivil militär civil militär

Högskoleenhet 1 -14 17

OU-enhet 1 -Ledning, servicem.m. 14 3- -

Summa 14 17 16 3

Förutom anställda lärare använder FörvHS externa700calärare för 50% utbildningspassen.som svarar ca Deavflesta genomför enstaka föreläsningar flera harmenockså större ämnesavsnitt, framför i långaallt dekurserna.

Finansieringsformer4.6

Fr.o.m. budgetåret finansieras199293 endast FörvHSgrunddimensionering hyror vissaoch långaförresurserkurser och utvecklingsarbete frånmed medel förslags-anslaget FörsvaretsK9 förvaltningshögskola. Regeringenhar budgetåret 199293 ställt milj. till16,5 kr. FörvHSdisposition.

Resurser för att genomföra utbildning tillledande be-fattningar pá nivå utom operativ3 underhállskurs

44

Överbefälhavaren.finansieras av

ledandeövriga långa kurserför genomföraattResurserfinansi-underhállskursoperativtill nivå och samt54

försvarsgrenschef.eras av resp.

myndighetavgifterfinansieras denmedkurserKorta avutbildningen.tillorganisation elevsändereller som

distansutbildningutvecklingsuppdrag avseendeInkl.följande.blibudgetåretintäkterna 199293beräknas

Milj.Finansiär kr.

Anslag 16,5K9

Överbefälhavaren 10,8

Chefen för armén 6,2

marinenförChefen 1,7

Chefen för flygvapnet 1,9

Övriga mynd hpg 11,01-4

Övriga mynd FÖD 1,5

Övriga mynd och 1,0org

51,1Summa

nivåutbildning tilltill underför lönKostnaden eleverförmyndighet. Kostnaderelevavsändandebärs3 av

bärs Förvñs.traktamente m.m. av

till undereleverför lön och traktamenteKostnaden m.m.elevavsändandeutbildning till nivå bärseller4 5 av

myndighet.

45

förKostnaden lön ioch traktamente för elever dem.m.korta kurserna bärs myndighet organisationden ellerav

sänder till utbildningen.elevsom

47

FÖRSVARSHÖGSKOLAN5

5.1 Bakgrund

Erfarenheterna från försvarsberedskapen under andravärldskriget visade brister iatt det fanns samverkanmellan försvarsmakten civilaoch de myndigheter somskulle förbereda civiladet samhället för ioch detledakrig.

I syfte att stärka inomsamverkan bilda-totalförsvaretdes Försvarshögskolan FHS då1952. lyddeDen underÖverbefalhavaren. Till rådknöts variFHS ett leda-sommöter ingick bl.a. cheferna för ett totalförsvars-antalmyndigheter.

Fr.o.m. juliden tillhör1 inte1988 längre för-FHSsvarsmakten såledesoch lyder inte myndighetenunderÖverbefalhavaren. tidigare rådet ombildadesDet isamband härmed till styrelse.en

Uppgifter5.2

enligtFHS har förordningen instruktion1988:550 medför Försvarshögskolan till uppgift bedriva utbild-attning från myndigheter,personal organisationerav ochföretag för ledande befattningar inom totalförsvaret.

fåI syfte att underlag för undervisningen skall FHSfrågorstudera rör totalförsvaret.som

48

organisation5.3

till För-regeringen hörmyndighet ochär underFHS eni försvarsmakten.ingår intesvarsdepartementet. Den

styrelse.harFHS en

lokaliserad till Stockholm.ärFHS

Verksamhet5.4

Kursverksamhet5.4.1

chefer ochvid tillUtbildningen attsyftar annanFHS geii kunskaperbefattningar samhälletipersonal ledande

uppgifter,säkerhetspolitik totalförsvaretssamt omvikt läggsorganisation, Storoch verksamhet.beredskap

olika delar.vid totalförsvaretssamverkan mellan

i ledan-skickadebli att verkavälskallKursdeltagarnakrig.i fred ochbefattningar inom totalförsvaretde

till kursdel-djupomfattningUtbildningens och anpassasolikakrigi attuppgifter fred ochtagarnas genom

erbjuds.kurser

kurser,Utbildningen i typergenomförs treform avavorienterande kurs.nämligen ochchefskurs, huvudkurs

iVarje kursdeltagare.regelkurs har 40

år igånggenomförsChefskursen sex dagar, perensomökade kun-till deltagarnainternatform, syftar att ge

totalför-säkerhetspolitik svenskai detochskaper omverksam-organisation, ochuppgifter, beredskapsvarets

het.

förcheferriksdagsledamöter,förär avseddKursen

49

myndigheter, landshövdingar,centrala företagsledare,forskningdiplomater, militärer,höga förrepresentanter

branschorganisa-utbildning,och högre intresse-för ochtioner massmedia. ärsamt för deltagarnafemtedelEn avyrkesofficerare. vikt vid frågor krisled-läggsStor omning och samverkan.

leds i när-Kursen ordföranden förstyrelse,FHSav somär biträdevarande överbefälhavaren, med andra sty-av

relseledamöter inbjuderoch personal. StyrelsenFHSdeltagarna till kursen.

två gånger år.Huvudkursen elva genomförsveckor periKursen tillsyftar att deltagarna goda kunskaperge

säkerhetspolitik uppgifter,totalförsvaretsoch orga-omnisation insiktoch verksamhet behovetsamt om av sam-ordning utbildningoch samverkan. skall del-dennaGenomtagarna bli skickadeväl i befattning-att verka ledande

inom såväl i i krig.totalförsvaret fred Kurspro-ar somföreläsningar åtföljande frågestun-grammet omfattar med

der, diskussioner studie-spel och studiebesöksamt ochresor .

ärKursen fåavsedd för har ellerpersoner som avsesledande befattningar i civila militäraden eller delen

totalförsvaret. tredjedel är högredeltagarnaEnav avyrkesofficerare civila tjänstemän fråneller försvars-

Två tredjedelarmakten. är deltagare är anställdasomvid departement, vid statliga myndigheter utanförförsvarsmakten, inom regional förvaltningoch kommunal

videller sådana enskilda organisationerföretag och somviktighar funktion i totalförsvaret.en

orienterandeDen kursen genomförs ellertre veckor entvå gånger år. orienteringtillsyftarDen attper enge

säkerhetspolitik totalförsvaret.ochom om

är sådanaKursen för tjänstemän inomavsedd totalför-

50

genomgå denbefattning inte behöversinförsvaret somtjänstemänMånga arlängre deltagarnahuvudkursen. av

ärandrainom regeringskansliet riksdagen medanelleryrkesofficerare ärnäringslivet.iverksamma Andelen

militärafå dettill för attbegränsad erfordrasvad somförsvaret belyst.

på försök ävenorienterande våren hadekursenDen 1992från nordiska landerna.fem deltagare de

organisationer sändaerbjuder attmyndigheter ochFHSoriente-till denvisst ochelever huvudkursenett antal

där-Anstállningsmyndigheten tarmotsv.rande kursen.genomgåtjänsteman kursen.skallefter ut de som

internationellgångenVåren genomförs för första1993 ensamtligafråninbjudnatvå med deltagarekurs veckorom

sprida kunskapärmed kursen attESK-stater. Syftet omsäkerhetspolitik totalförsvar.och svensktsvensk

budgetåret 199192och elevdagarAntalet kursdeltagaresammanställning.framgår följandeav

AntalAntalKurselevdagardeltagare

198Chefskurs 33

4 540Huvudkurser 77

Orienterande 0661kurser 76

5 804Summa 186

51

Övrig5.4.2 verksamhet

FHS medverkar i civilbefälhavarnas regionala totalför-svarsutbildning, utbildning i regerings-personalavkansliet riksdagensoch krigsdelegation i vissav samtutbildning vid centrala myndigheter.

Underlag för undervisningen tas ifram anslutning tillde seminarieuppgifter ingår i huvudkurserna.som

5 5 PGISODGIIGSUIBOI.

Vid finnsFHS 11 anställda. Personalens fördelning påolika kategorier och uppgifter framgår följandeavsammanställning.

Uppgift Militär Civil

Chef 1 -

Lärare 3 3

Administration 2 2

Summa 6 5

Chefen är för närvarande militär tjänsteman. militäraDelärarna kommer från och de tre försvarsgrenar-var en av

civilaEn de lärarnana. kommer från Utrikesdeparte-avmentet.

Förutom anställda lärare utnyttjar FHS externa100ca

52

föreläsningar,enstakagenomförflestaföreläsare. Degenomförandevidexperternågra dessutomdeltar sommen

seminarieuppgifter.ochspelav

Finansieringsformer5.6

förramanslagfrån ettfinansieras somverksamhetFHSmilj. kr.uppgår till 8,1budgetåret 199293

personal,för skolanslönerfinansierasFrån anslagetsamtföreläsaretilladministration, arvodenlokalhyror,

kostnaderochtransportersåsomkurskostnader gemensammastudiebesök.för

kursdeltagarnasförAnstállningsmyndigheterna svarartraktamentensamtfrån hemortentill ochlöner, resor

under kurserna.

53

ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDENs

olikanågra faktorerkapitel behandlasdetta somIvärderingenutformningenvid ochbehöver beaktas av

organisationen förolika lösningar yttrefrämst denavmålAvslutningsvis deFörvHS och FHS. somMHS, anges

i de treöversyneneftersträvasbörLEMO avanserorganisationskolornas m.m.

FörvnsochSamband mellan6.1 HHS

den1970-taletbildades iFörvHS slutetNär varavi verksam-grundvaltvååriga intendentkursenhögre en

kvalificerade ochlängsta, den mestheten. denDet varattdärmedelevdagsmássigt komtyngsta kursen. Denden

många andrakompetensmässiga förgrundenskolan dengekurser.

intevid FörvHSgenomfördesintendentkursenhögreDenförvaltningsinriktade utandelarna,i frågabara deom

in-taktikstategii fråga ochäven de moment somavomigår i FörvHS dessastödde dockkursen. MHS senare

tillparallellintendentkursenhögredelar. Den var envidtvåårigalikvärdig högre kursen MS.och med den

utbild-framgår förordningen 1980:29i FPSDetta omtill yrkesofficerarening och m.m.av

iFörvHSingick både ochjulitill MHSden 1992Fram 1möjlighetdärmedÖverbefälhavaren hadeförsvarsmakten.

vidproduktionenpåverkapå olika inriktasätt ochattregeringen styrdeäven det formelltskolorna, somvarom

primäruppdrag.verksamheten med

54

intejuli 1992förhållandet FörvHS denfr.o.m. 1Det attÖverbefäl-såledesingår i försvarsmakten ochlängre -

intemyndighet medprogramansvarighavaren eller annanfår meddelaverksamhetsförordningen 1983:276stöd av

produktion-inriktningenföreskrifter, sig överyttra avinte försvagatproduktionsuppdrag ännuharelleren ge -

Detstyrning verksamheten.Överbefälhavarens reella avutbildningförhållandet attinte påverkat dethar heller

ingårvid FörvHSutbildningenvid delaroch storaMHS avförsystemeti sammanhängandedetanpassade delarsom

yrkesofficerareutbildning m.fl.av

ÖverbefälhavarenVåren beslutade1992-03-03 enom1992utbildningen.militärareformering högrestörre denavgenomföra dentill FörvHS attochlämnadesUppdrag MHSordning.enligt Denutbildningenmilitärahögre en ny

dentillämpas för fr.o.m.utbildninqsstrukturen MHSnyadenfr.o.m.tillämpas för FörvHSjuli skalloch1 1992

juli1 1993.

utbildningeninnebär högreordningen att den avDen nyaDetintegreras.i hög gradofficerare vid FörvHSochMHS

inriktadeoperativtåretinnebär i denandraatt det avfördjupningsomrádeningårvid bl.a. somchefskursen MHS

produk-personaltjänst ochunderhállstjänst,operativfördjupningsom-Utbildningen inomtionsledning. dessa

FörvHS.iråden samverkan medgenomförasskall

året tredeingår i andraPå sätt detmotsvarande avmaterielförvaltningspecialistinriktade chefskurserna

produktions-personaltjänst samtunderhállstjänst,ochstrategi,iutbildningledning vid FörvHS bl.a. opera-

ledarskapsutbildning.taktik ochtioner chefs-samtochmed MHS.i samverkangenomförasskallkursmomentDessa

ocksåÖverbefälhavarenVåren beslutade1992-03-251992utveckling-förövergripande ansvaretålägga detatt MHS

55

inom ledarskapsområdet inomen försvarsmakten. I ansvar-ingåret påatt området följa utvecklingen i omvärlden.

Vidare skall utvecklingen inom försvarsmakten samordnasså tillgängligaatt utnyttjas rationellt.resurserLedarskapsutbildningen inom försvarsgrenarna vidochförsvarsmaktens övriga skolor ocksåskall följas ochunderstödjas. När beslutet fattades tillhörde FörvHSförsvarsmakten.

Det system för högre militär utbildningnya överbe-somfälhavaren beslutat och igett FörvHSochMMSom upp--drag att genomföra innebär således mili-att den högre-tära utbildningen vid tvåde iskolorna inte-hög grad

Syftet härmed är åstadkommagreras. att effektiv ochentill behovet utbildninganpassad de högsta yrkes-avofficerarna.

utgångspunktenMed att det beslutade för högresystemetmilitär utbildning är lämpligastedet i förhållande tillbehovet vilket intedet påankommer bedömaattLEMO- -är det nödvändigt att verksamheten vid viktigaochMHSdelar verksamheten vid FörvHS kanav ledas och styrassamlat. horisontell integrationEn militäraden högreavutbildningen är därför angelägen.

Vid FörvHS utbildningarna till nivå dvs. den3,svararhögre utbildningen, för ungefär halva volymen deavlånga kurserna. långaDen andra halvan de kursernaavutgörs befattningsutbildningar på nivå och4av 5.Dessutom erbjuder FörvHS inom sitt kompetensområde enlång rad kortare utbildningar betydelse för försvars-avmakten olikaoch dess personalkategorier.

En grundläggande tanke när FörvHS bildades attvar envertikalt integrerad utbildning erbjudas.skulle Dettainnebär inom någraatt skolan kompetensomráden skallerbjuda utbildning på olika nivåer såväl militärföroch

civil personal. frånDagens samlade kursutbud FörvHSsom

56

attföruttryckär ettochgrundtankepräglas dennaavframgångsrik.strategin varit

höga kompe-deninriktning är attfördel med dennaEnkvali-mestdengenomföraför atterfordrastens, som

stödjaattföranvändasutbildningen, även kanficeradekvalificerademindreåtkvalitetnödvändigoch ge

kurser.

möjligt attärknappastdetför atttalarVad sagtsnuochverksamhetvidareframgång driva FörvHSmed om

ututbildning brytsnivån urför högstaden avresursertillförsFörvHS och MHS.

militärahögredendiskussion är attInnebörden dennaavbör styrasFörvHSvidnivå ochtillutbildningen 3 MHS

horison-Ensamlat system.inom för ettoch ledas ramensåledes.utbildning behövsintegration dennatell av

ocksåemellertidkvalitetsskäl talarEffektivitets- ochfördelaktig ut-förintegration ärvertikalför att en

kompetensomráden. Dennabildning inom centralaFörvHSpersonalkategorierockså tillsigutbildning riktar

utanför Försvarsmakten.

finnaattmening angelägetenligtär därförDet LEMO:spåbåde kravettillgodoserlösningorganisatorisk somen

officersutbildning-integration högrehorisontell denavförvalt-integration denpå vertikaloch kravet aven

utbildningen vid FörvHS.ningsinriktade

Förvnsvid ochUtbildning i totalförsvar HHS6.2

påi hög gradförsvarsåtgärderna byggersvenskaDecivila delenmilitära och densamverkan mellan den av

för-haskallsamverkanFör dennatotalförsvaret. attmilitärberördi krig behöverutsättningar att fungera

57

civiloch utbildning ipersonal totalförsvar.ges

samtliga linjerI MMS kursniváer ingåroch utbildning iämnet totalförsvar. särskild finnsEn huvudlärare förämnet. Utbildningen tillsyftar officerarnaatt kun-ge

krigsförbandensskaper och försvarsmaktens beroendeomcivila civiltoch stöd respektive detav resurser om

civila försvarets beroende försvarsmaktens verksam-avhet.

Utbildningen i innefattartotalförsvar orienteringbl.a.institutioner,samhällets civila myndighetersom upp-

gifter i krig,fred civilaoch de totalförsvarsfunktio-innebörd och betydelse samhällsekonomiskasamtnernas

näringsgeografiskaoch förhållanden. innebärDet detattär civilahela det samhället i utbild-skall speglassomningen.

Syftet utbildningenmed insikterär nåsatt skall huromläget i civiladet påverkarsamhället krigsförbandensoch försvarsmaktens möjligheter sina uppgifter.lösaattVidare skall kunskaper vinnas så att ochsamverkan sam-ordning civilakan ske myndigheter på olika nivåer.med

Undervisningen föreläsningar,genomförs grupparbetensomdiskussioner.och Totalförsvarsaspekter ibehandlas spel

och vissaexempel. särskilda iI kurser ämnetges provtotalförsvar, imedan totalförsvarsaspekterandra kurseringår imoment samladesom prov.

Sammanfattningsvis är övergripandedet syftet ut-attbildningen skall förbättra förutsättningarna för sam-verkan samordningoch inom totalförsvaret.

naturligtHelt är svår uppgiftdet över-stor och attenblicka i utbildningenoch införa relevanta och aktuellakunskaper och förutsättningar, inte minst när samhäl-deleliga institutionerna samhällsekonominoch för-snabbt

58

fråncivil personaläven närändras. gällerDetta myn-i olikamedverkarorganisationer företagdigheter, och

moment.

utbildning i totalförsvar.Även Ivid FörvHS geskursernalånga de kortasamtliga flerakurser och av

finnshuvudläraresärskildutbildning.sådanlämnas EnkunskapertillUtbildningen attför ämnet. syftar omge

ömsesidiga beroende.civilamilitära försvaretsdet ochcivil personalmilitärbåde ochUtbildningen omfattar

frånstödi och behovrör första hand samverkanoch avUtbildningentillcivila försvarsmakten.samhälletdetförsörjnings-helarelativt rör bl.a.är omfattande och

området.

endastvid täckertotalförsvarsutbildning FHSNuvarandevidutbildningenledningsnivápá medanhögstabehovet

office-högreför främstbehovettäcker delMHS avenförsvarsområdes-officerare vid militär- ochMångarare.

för attutbildning behövsdärför denstaber saknar somockså anställdaeffektiv ske.skall kunnasamverkanen

civilbe-inte minst personal hosvid civila myndigheter,utbild-vid har behovfälhavarna länsstyrelserna,och av

utbildningdärförVidning i FörvHStotalförsvar. avsesutvecklascivila attyrkesofficerare kommaochandraav

ytterligare.

försökskurserÖCBårnågra genomförde ettFör sedan parciviltinomhandläggareAllmän förbenämnda kurs

Avsikten bl.a.tillförlagdaförsvar. MHS.Dessa varvarcivilaochstånd skolanfå till samverkan mellanatt en

intebedrivsavsnittframgårförsvaret. 2.3som avdenersattsnågra sådana harlängre kurser. Dessa av

Överbefäl-universitet.tillutbildning är förlagdsomprojektet försvars-inom fördockhavaren har ramen

medföreslagit samverkanavsnitt attakademi 6.5se

59

ÖCB skall breddas. enligtDetta kan förslaget ske genomatt

lärarkapacitet pá utnyttjas inom ÖCB:sMHS och FOA-utbildning,

ÖCB bereds på lämpligaplatser delar HHS- avutbildning,

ÖCB understödjer utbildning iMHS totalförsvarsämnen-med lárartjänster.

långsiktigtsyfteI att vidmakthålla kvali-och utvecklaiteten totalförsvarsutbildningen vid FörvHS börochMHSenligtden mening stödjasLEMO:s löpandeav en- -

studie- och analysverksamhet påoch bygga medverkan avett antal lärare och föreläsare från civiladen delen avtotalförsvaret.

i civilaDe moment det funktionsövergripandeförsvaretstotalförsvarsutbildning militärtbehandlar försvarsomoch militärtsamverkan civilt till vissbör delen-kunna utbildningensamordnas med officerare.högreavÅtminstone vissatorde spel med fördel genomföraskunnagemensamt.

såledesLEMO organisatoriskatt lösning böranser eneftersträvas möjliggör bättre samverkan ochsom ensamordning på utbildningens område totalför-mellan

militärasvarets civilaoch delar.

situation6.3 PBS

är litenFHS skola myndighet.och Antalet kursdel-entagare är bråkdelendast jämfört med ellerMHSenFörvHS. förhållande isamma gäller fråga personalre-om

iDetta behöver sig inteoch för ettsurser. vara pro-

60

litenhetenemellertidförefaller gerblem. Det som omochfråga kostnaderivissa bl.a.nackdelar,FHS om

personalutveckling.

elevdagproduceradarvodenlöner ochkostnaderFHS pervid FörvHS ochkostnadmotsvarande% högre änär 50-100

härtill.finnsförklaringarFleraMHS.

inombefattningshavareutbildar ledandechefer ochFHSutbildningendeltotalförsvaret. storhela genom-En av

i rollerfårvarvidi deltagarnaförs form spel ageraavnivå. kursdelta-regional För attpå högrecentral och

intensivtkrävsfå dettaskall bästa utbyte avgarnaÄven stortettstöd lärare bred kompetens.med omav

ordinariemåsteutnyttjasutomstående föreläsareantalerfarenheteråterförainrikta ochlärare föreläsarna

iaktivtdeltarfrån Skolchefengenomförd verksamhet.lärar-såledesundervisningen ärundervisningen. Del av

vissautnyttjas deperioderintensiv, andraunder avmenomfattning.mindreomrádesinriktade ilärarna

elevdagskost-relativt högaförklaringar tillAndra demåstegenerelltföreläsarnaärnaderna att de externa

FörvHS bero-vid ochhögre än föreläsare MSarvoderasattbakgrundpåpá hög motkrav kompetensende FHS av

ordinariekvalificerade. Utöverkursdeltagarna är merai veckankvällararbetstid vid även ettanvänds FHS parochlängreundervisning. gör elevdagarnaför Detta

elevdagskostna-påverkasVidarelärarkostnaderna högre.varjeitillär begränsat 40deltagarantaletden attav

på erfarenheteremellertid grundatärkurs. Detta antalBudgetåret lämnade dess-lämplig 199192kursstorlek.av

i så skedeåterbud sentettantal kursdeltagareutom ettplanerats.färre än vadblevatt antalet elevdagar som

ivid belysesFörvHS och FHSElevdagskostnaderna MHS,i följande sammanställning.

61

FörvHSMHS FHS

Antal elevdagar 98 000 48 600 5 876

Totala kostnadertkr 81 939 44 782 7 645

Per e1evdagkr 836 921 1 301

Kostnader för anställdpersonal lärarar-samtvodentkr 38 232 27 112 7774

elevdagkrPer 390 558 813

Även med beaktande ide faktorer nämntshar detav somföregående finns anledning relativtdet att betrakta dehöga elevdagskostnaderna för uttryck förFHS som ensmádriftsnackdel. Enligt mening organisa-börLEMO:s entorisk lösning eftersträvas förutsättningar attsom gersänka elevdagskostnaderna.

militäratreDe lärarna vid sinföreträderFHS, som varförsvarsgren, tjänstgör år vidátre fyra skolan ochåtergår därefter till uppgifter vid förband.staber ochDärmed uppnås successiv förnyelse kunskap ochen averfarenhet enskildaoch hinnerde lärarna inte istelnaformen eller förlora vilken utbild-det medengagemangningen måste förmedlas. erinrasDet kan att huvud-omdelen kursverksamhetFHS halvårscykel.präglasav av en

Även militärade lärarnas kvalitet i huvudsak kunnatomhållas på tillfredsställande nivå kvalitetenen synesoch kompetensen ändå inte generellt motsvara den somfinns vid Enligt meningMHS. organisato-börLEMO:s enrisk lösning eftersträvas främjakan kompetensut-somvecklingen.

När det gäller civila situationende lärarna är mer

62

omsättningen40-åriga tillvaro harbesvärande. Under FHSTjänst-långsam.varitcivila mycketlärarnabland de

vanliga. Detpå år ärgöringstider och längre10-15 voreämnesmässigt kompetentafrån börjanöverraskande om

sak-detvidmakthålla utvecklaochlärare skulle kunnaMot-raskt.liga i förändrassamhälleettkunnandet som

förskicklighetenpedagogiskagällersvarande denomsärskild pedago-intei allmänhet hardenna personal som

riskerför dessagisk utbildning. talar attErfarenhetenär betydande.

Utredningenerinras redanattsammanhanget kanI omomstencil 1965:5vid Försvarshögskolanlärarebehovet av

får bliinte slut-vidlärartjänsternaframhöll att FHSbefattningar.

säkerhetspolitik hämtatsår ilärarenUnder harsenarebetydandefrån vilket medförtUtrikesdepartementet, en

lärartjänst-civilatvåförbättring. fråga andradeI omkvarstår dock problemet.erna

uppfattning snab-enligt för attMycket talar LEMO:s ennödvändig förcivilaomsättning lärarna ärbare deav

upprätthállas.erforderlig kvalitet skall kunnaatttill ánås fyrabegränsas treDetta kan förordnandenaom

myndighet.frånår, utlåning It.ex. en annangenomordningsådan formellafråga civila tjänster är avenom

åstad-svåri mångapraktiska attoch skäl dock fallkomma.

stödjasutbildningenockså nás kanförnyelse kanEn omstudie- analysverksamhetforskning löpande ochochav en

andramöjlighet utföra ävenoch lärarna har att upp-omocksåområde.gifter undervisning inom sitt kanDettaän

bidra utnyttjas ökadtill bättre,personalenatt gesifölja utveck-stimulans möjligheter medbättreoch att

organisationlingen. ocksågäller störreAllmänt att ensörja personalensförutsättningar förbättrehar att

63

kompetensutveckling.

ställning6.4 FHS

är myndighet ingårFHS regeringenunder och sedanennågra år inte i uppgiftlängre försvarsmakten. ärFHS

bedrivaatt utbildning mili-från civilapersonal ochavmyndighetertära befattningar inomm.fl. för ledande

totalförsvaret.

När inrättades Maj:t i provi-FHS föreskrev Kungl.1952soriska bestämmelser juni6 1952 att skolan skulle

överbefálhavaren.lyda under början skolan t.o.m.I vardel Försvarsstaben. juli dockblev denDen 1 1953en av

myndighet Överbefälhavaren.lydde underen egen som

För tillatt utbildningen allsidigmedverka fickatt eninriktning omfattning till överbefälhavarensoch stodförfogande försvarshögskolans enligtråd. Detta bestodbestämmelserna sju framstående skicklig-medav personerhet och inom verksamhetsområdenerfarenhet kunskaps- och

betydelse utbildningenför vid högskolan. förChefenavförsvarsstaben i början vid rådetsordförandevar sam-manträden. rådetsammanträdde under ord-Fr.o.m. 1966förandeskap överbefälhavaren.av

Frågan ställning regeringenFHS prövades 1966om avprop. bil.1966:1 6. Detta skedde bakgrund attmot av

utredning vissa Försvarsmini-lämnat förslag FHS.en omliksomstern, utredningen, hade framför allt prak-av-

tiska inteskäl något erinra högskolanatt mot att-tills vidare överbefälhavaren,lydde under även manom

ifrågasättakunde sådan ordning tillhänsyn skol-medenställning totalförsvarets högskola. Försvars-ans som en

ministern förordade civilaatt de totalförsvarsdelarnafå inflytandeskulle ett ökat över Dettaverksamheten.åstadkommasskulle råd fickatt starkareFHSgenom en

ställning.

Överbefalhavarenförhållandet underlyddeDet att FHSatt1966:262Majztsinnebar enligt stadgarKungl.

avgjorderådhört skolansOverbefälhavaren sedan hanorgani-inriktning,viktigare frågor skolansbl.a. om

hög-ledningensation, ekonomi omedelbaraDen avm.m.skolan utövades chef.av en

och1983:276verksamhetsförordningensamband med attItillkom 1983administrationsförordningen 1983:277

ingen reellinnebarfrån Dettaersatte de stadgan 1966.gentemotändring Överbefälhavarens befogenheterav

Rådetskolan. behölls.

återaktualiserades Iställning 1988.Frågan FHSomförsvarsministern attbil. anförde198788:100 6prop.

inteansvarsprincipen fannsdet bakgrund den s.k.mot avtillhandahållanågon skyldighet för försvarsmakten att

räkningmyndigheters företagsutbildning civila ochfördärmedinriktningen Det fannsden.eller att styra av

tillhörainte motiv skulleför attlängre bärande FHStill huvuddelenattsärskilt hänsynförsvarsmakten, med

förhål-civila samhälletsundervisningen avsåg detavmyndig-frånkomkursdeltagarnalanden de flestaoch att

utanför försvarsmakten.företagheter och

verksledningsreformenanledning prop.Med avförsvarsministernanförde226198687:99, rskr.KU 29,

förockså FHSi proposition chefenattnämnd1988 nyssverks-andraochskall befogenheterha ansvar somsamma

överbe-tilllydnadsförhállandeNågot särskiltchefer.rådföreligga. Skolansintedärförfälhavaren borde

avsågs också ombildas till styrelse.en

regeringen ochställning myndighet underFHS som eni förord-till uttryckutanför försvarsmakten kommer

Försvarshögskolan.instruktionningen förmed1988:550

65

Till iordförande förordnades överbe-styrelseFHS nyafälhavaren.

Även varit äroch totalförsvarsangelägenhetFHSom enregeringenhar främst praktiska uppenbarligenskälav

varit mån förbindelseratt starka med och ett starktomfrån finnas iförsvarsmaktens ledning skallengagemang

skolans förhållandet tillverksamhet. Det skolan harattuppgift utbilda civilaatt militära tjänstemänhöga ochi totalförsvarsfrágor emellertid utgjort princi-har ettpiellt skäl för inteatt verksamheten skall vara enmilitär angelägenhet. principiella skälDet dettavar

motiverade att bröts försvarsmakten.FHS 1988 utsom ur

bedriver totalförsvarsutbildning på nivå.FHS högstaår inte militärDetta angelägenhet.utanen en gemensam

Enligt mening iLEMO:s bör därför ävenverksamhetenfortsättningen utanför försvarsmakten. Dettablir särskilt viktigt när del den löst samman-en avhållna försvarsmaktsmyndigheter omvandlasgruppen avtill myndigheten nödvändigtocksåFörsvarsmakten. ärDetatt kan sittFHS bevara och utveckla ochgoda namnrykte. organisatorisk lösningOavsett bör därför FHSidentitet tydligt urskiljas.kunna

Forskningsanknytning6.5

På Överbefälhavarenuppdrag projektgruppharav enstuderat försvarsuniversitethur ett s.k. skulle kunnautformas. i junilämnade ochdelrapportGruppen 1991en

slutrapport i februari redovi-slutrapporten1992. Ienpåsades försvarsuniversitethur ett kunde byggas upp

grundval främst utbildningen vid FörvñsdelarMHS,av avmöjligenoch forsk-samt delar FörsvaretsFHSav av- -

ningsanstalt FOA.

anledningMed Överbefälhavaren beslutatrapporten harav

66

inonåt att,och FOAuppdra MHS1992-05-21 att ramenmyndigheterna,båda be-organisation för deför gällande

försvars-projektetbeträffandedriva försöksverksamhetgöra denprojektet är attakademi. medhuvudsyfteEtt

forskningsanknuten.utbildningen Imilitärahögre merävenvid sidan och FOAMMSarbetet medverkar av --

sig till denFörsöksperioden sträcker 30ÖCB.FörvHS ochjuni 1995.

tidigareorganisation denharför gällandeInom ramenvidi linjerindelningenförsvarsgrensvisa HHSvertikala

till nivåindelad försvarsgrensgemensamändrats enlinjeindelning.

anknytninggjorts underlättaindelning för attharDennanaturligatill forskning att skapaFOA:s genom

huvudavdelningar.kontaktlinjer med FOA:s

ytterligarepågår utredningar inomFör närvarande MHS omInriktningen nuvarandeorganisationsförändringar. är att

administrativafrån ilinjer förändras huvudsakskallledningsvetenskap,till institutionerorganisationer för

tillinstitutioner,taktik, teknikstrategi, etc. Dessavilka olika skall halärarna knytas,de kommer att an-

tillknytningenkvaliteten i utbildningen ochförsvarkursadministra-olika avdelningar. nuvarandeFOA:s Den

tilltion linje kurs-åvilar överförasresp. avsessominstitutionerna.får utbildningköpacheferna, avsom

äri försöksverksamhetentillSkälet medverkaratt FOAteknisktvetenskapligt,vid finns samlatatt anstalten

förbetydelse total-äroch kunnande storannat som avsektorforskningsinstitut.försvaret. kan ettFOA ses som

ligger vid tekniskiTyngdpunkten verksamhetFOA:sutveckling informa-forskning vapensystem,avseendeoch

ocksåemellertidtionsteknologi ABC-skydd. haroch FOAmilitärtstudierför och analysstora avresurser

civilförsvarsekonomi ledning bered-samtförsvar, och

67

skap. strävanI militära utbild-att bl.a. den högregeningen forskningsanknytning naturligtär det des-atten

uppmärksammas.sa resurser

gör följandeLEMO bedömningar i frågan forskningsan-omknytning för militäraden högre utbildningen.

Utbildningen vid vissa vidochMMS kurser FörvHS utgörden högsta militära utbildning yrkesofficerare kansomfå i Sverige. Utbildningen ingår i försvarsmaktens ut-bildningssystem teoretisk utbildning medsom varvartjänstgöring vid förband, skolor och staber.

Utbildningen vid tydlighar inomverksut-MHS karaktär avbildning och sker för tillgodoseatt enbart försvars-maktens behov officerarehögre lämpligmed kompetensav

tilloch lämpligt arbetsgivarenantal. ärDet eller re-spektive försvarsgrenschef efter ansökan tar utsomofficerare för utbildningen Överbefälhavarenoch det är

beslutar utbildningsmálen för olikadesom kurserna.om

Huvuddelen nivâhöjandekurserna är i meningen attav enofficer måste gå i fådem för att kunna befordrangenomtill högre tjänsteställning. utbildningenEftersom skertill ledande befattningar innehåller naturligtden heltväsentliga inslag ledarskapsutbildning.chefs- ochav

Utbildningen vidsker militär högskola deten egen avenkla naturligaoch skälet universitetatt högskolorochi landet inte tillhandahåller kvalificerad utbildning imilitära specialiteter strategi, operationer, tak-somtik, vapenteknik stabstjänst.och dominerarmomentDessasammantaget den högre utbildningen officerare. Därut-avöver sker undervisning i ämnen allmän karaktärav mer

förvaltning språk.ochsom

självfalletDet är viktyttersta att de högre svenskaavofficerarna kan så utbildning möjligtgod förges en som

68

tyngd-attfredsuppgifterna. och medkrigs-såväl Isomspecialitetermilitäravidutbildningen liggeripunkten

stödjas ut-väsentlig mån ochiundervisningen intekanuniversitetpågår vidforskning normaltvecklas av som

visst stödnärvarandeförDäremot kanhögskolor.och er-hållas från FOA.

i det beto-utbildning harlandetfråga högreI om annanvetenskaplig grundpåvilautbildningen skallattnats

medkontaktpå olika skall hautbildningen sättoch attikvalitetennödvändigt förforskningen. attärDetta

Enligtupprätthållas. LEMO:sundervisningen skall kunnahögreför denuppfattning i princip gällabor samma

högreatt denutbildningen. förutsättermilitära Dettasätt harpåmilitära utbildningen eller annatett an-

över-i ämnen. Detknytning till forskningen relevantautbild-militärahögregripande densyftet med att ge

kreativitetenforskningsanknytning ökaår attningen enofficerare.kritiska högretänkandet hosdetoch

officersutbild-ifråga allmänt slagämnenI om av merinom ämneninom områdenningen vid t.ex.MHS, rymssom

säkerhetspolitik ochsamt freds-Statskunskap bl.a.somsärskiltteknik, intekonfliktteori bör detoch vara

forskningsanknytning.tillräckligsvårt åstadkommaattföljeri ut-ämnenlärare dessaattDetta kan ske genom

ämnesområdet, attvecklingen inom t.ex.det genomegnavidinstitutionerolikavidhålla arbetetkontakt med

också attuniversitet skehögskolor. Detta kanoch genomuniversitetvid institut,och lärare verksammaforskare

Offi-föreläsare.lärare ochhögskoloroch engageras somföreskrivenvid och härlärareverkar MHScerare som som

genomgåmöjlighet fors-behörighet också attkan beredastill vil-universitetkarutbildning vid högskolorochde

tillåtervändaför därefterfakulteter är attka knutna,lärare.MHS som

specialiteterna, främst stra-militäragällerNär det de

69

tegi, operationer taktikoch vapenteknik,samt förefal-ler intedet punktvisannat än möjligt nåattvara entillräcklig forskningsanknytning olika formergenom avsamarbete universitetmed och högskolor. Visst stöd bördock fåskunna från SjälvfalletFOA. är viktigtdet attden militära utbildningen i just dessa yrkesofficer-för

centrala ämnena så långt möjligt vila inteen kan barapå beprövad erfarenhet också påutan vetenskaplig grund.

Med hänsyn till den frånvaronslutenhet sidore-som avkrytering bristen påoch successiva objektivaochgererfarenheter krigföring, är det angelägetav att ut-bildningen i militärade kärnämnena kvalitetkan ha hög

inteoch bygga på erfarenheter principeroch ovissavrelevans.

En god forskningsanknytning i ämnen strategi,som opera-tioner taktikoch samt vapenteknik åstad-kan knappastkommas på sikt. Ämnenkort inriktningmed relevant sak-

i allt väsentligt vid de universitetennas svenska ochhögskolorna. Personer med vetenskaplig skolning och me-ritering inom ämnena ocksåsaknas i utsträckning.storÄven viddet finns forskningFOA imed betydelseom sam-manhanget blir nödvändigtdet att arbetet, med att degemiltära kärnämnena forskningsanknytning, sker medenlångsiktig inriktning.

Arbetet kan ske på olika sätt. möjlighet ärEn väl-attutbildade officerare föreskrivenmed behörighet fär ge-nomgå forskarutbildning vid universitet eller högskolortill vilka fakulteter Åmnesvaletär knutna. dåbör varasådant att främjardet inomkompetensen militäradekärnämnena. kan därefter återvändaDe till lära-HHS som

möjlighetEn ärre. att genomgårannan personer, somforskarutbildning vid olika universitet och högskolor,uppmuntras att uppmärksamma frågeställningar ämnenoch

är militärt intresse. kan därefter påsom Deav etteller sättannat i utbildningen högreengageras av

70

yrkesofficerare.

inomnåttsforskningsanknytning dehargodInnan enstödjasundervisningenmilitära specialiteterna kan av

Kontaktstudie- analysverksamhet.djup ochbred ochendäruniversitet högskolorochockså etableras med dekan

utökatforskning i näraliggande förekommer. EttämnenFöreläsareockså värde.samarbete med kanFOA avvara

också anlitas.militärhögskolorfrån kanutländska

officerareutbildningVid bedrivs högreFörvHS b1.a. avpersonaladministration.ekonomi- Ut-i materiel-, och

året vid ochbildningen till MHSdet andraär parallellområdepå börspecialinriktning. Äveninnebär dettaen

forskningsanknytningtillräcklignåsträvan att envaraförvaltningsutbildningen. Här ärmilitäraför den högre

specialitetermilitära saknarinte frågadet dock somomuniversitetvid ochvetenskapligt företrädareskolade

frågaväsentlig månihögskolor. stället är detI ometablerademiljö- omrádesanpassning inom föroch ramen

tillräcklig forskningsanknyt-högskoleämnen. Därmed kanpåÄvenning på olika sätt.åstadkommas snabbare och

stödjasområde undervisningen bred ochdetta bör av endjup studie- och analysverksamhet.

Sammanfattningsvis således äratt detLEMO ange-ansernås i viktigareforskningsanknytning deläget kanatt en

ärutbildningen.militära Huvudsyftetämnena i högredenpå vetenskapligutbildningen vilasåledes skallatt

kreativitet kritiskt tänkandeFörmågan till ochgrund.drivasmålnå behöverockså Strävanskall öka. att detta

långsiktig inriktning olika för forsk-formermed ochenningsanknytning behöver prövas.

vetenskapligt börforskning personalmed skoladEgenpå områdenÄvenbedrivas i militärafrämst kärnämnen.

militära miljön forsk-där är särpräglad kanden starktsärskiltsidanning motiverad. Vid härav kanvara -

71

under årende närmaste studie- och analysverksamhet-utan vetenskaplig bedrivaskaraktär stöd för ut-sombildningen.

Forskningsanknytningen således tillsyftar att godgekvalitet åt utbildningen högre officerare så attavdessa på tillfredsställandeett sätt sinakan utförauppgifter i i krig.fred och vill emellertidLEMO betonaatt för att detta resultat näs, iskall behövs ävenfortsättningen ledarskapsutbildning verksamhetsnäraochutbildning förmedlas officerare med aktuellasom av er-farenheter. Officersutbildningens huvudsyfte skall vara

utbildaatt kompetenta chefer krigsförband.för

militärt inriktadEn högskola kan knappast under denärmaste åren nå sådan kvalitet i forskningen denatten

regeringen tilldelaskan rätt examinera licen-attavtiater eller doktorer. Forskarutbildning lämpligaavofficerare bör tidunder denna vid iske eller samarbete

universitetmed och högskolor till vilka fakulteter ärknutna. forskningen i militäraOm kärnämnen utvecklasväl bör på siktdock även examinering blikunna aktuell.

framgick i avsnittsom i vissa6.3 har skolanFHSomsvårigheteravseenden upprätthålla kvaliteten iatt

utbildningen. Det är därför kontinu-angeläget att FHSerligt fåkan stöd forskning, studier och analys.avDetta gäller särskilt i fråga säkerhetspolitik ochomtotalförsvarsutveckling. emellertid så litenärFHS eninstitution inteatt den forskningsan-kan ha en egenknytning mindreän någonoch forskning. ställetIegenär nödvändigtdet forskningsanknytningen inomatt söks

vidare organisatorisken ram.

organisatoriskaDen lösning väljs för de tre skolor-sombör enligt bedömning, därförLBMO:s skapa goda för-na,

utsättningar för successiv kvalitetshöjning i bådeenmilitäraden civila försvarsutbildningenoch högre genom

72

forskningsanknytning.olika former av

organisationsöversynenMål för6.6

uppgift prövaattfråga ärskolorna LEMO:sde treI omochdessamellanbör gällaförhållande framdelesdet som

julibildas denförsvarsmaktsmyndighet lden somnyavid ochverksamheten enKonkret galler det var1994. om

För-utanförinomdrivas ellerolika borde skolornaavpröva deingår attuppgift ävensvarsmakten. LEMO:sI

Vidare skalltillförhållande varandra.tre skolornasingårDäremotinå besparingar verksamheten.sökaLEMO

militära ut-överväga deti uppgiftinte attdet LEMO:sutbildningen.iinnehålletbildningssystemet eller

bidraföreslår börlösningorganisatoriska LEMODen sommöjligt.sånås i hög gradmåltill följande kanatt som

eftersträvas,måltillhänsyn är fleraMed att det somavvägningar mellan dem.behöva skekan

inflytandeutöva starktettFörsvarsmakten bör kunna1.utbildningenpåofficerareutbildningen ochhögrepa av

vid myndigheten.civila anställdaärav som

FörvHSvidutbildningen ochmilitärahögre MHSDen2.nås.effektivitet kansåbor högkunna samordnas att

förvaltnings-sammanhållenvertikaltPrincipen med3. envidkategorierolikautbildning på olika nivåer foroch

vidareutvecklas.FörvHS bör kunna

civilamilitäraundervisningen i ochKvaliteten i4.stärkas.totalförsvarsutbildningi bör kunnaämnen FHS

vid ochi utbildningen i totalförsvar MHSKvaliteten5.påsamordning ut-bättreFörvHS bör stärkas.kunna En

militära ochbildningens område totalförsvaretsmellan

73

civila delar bör kunna utvecklas.

identitet6. totalförsvarsinstitutionFHS börsom enkunna bevaras.

Kostnaderna befintlig utbildning7. för administra-ochtion vid skolorna bör kunna sänkas.

Förutsättningar8. bör successivkunna skapas för enkvalitetshöjning i utbildningen olika formergenom avforskningsanknytning fördjupad studie-samt och analys-verksamhet.

75

ÖVERVÄGANDEN7 LÖSNINGARon OLIKA

föregåendedetI har presenterats allmänna övervägandenbehöver beaktas vid provningensom vad arav som en

lämplig organisatorisk form för den verksamhet försomnärvarande bedrivs vid FörvHSMHS, måloch FHS. De sombör eftersträvas i översynen också.angavs

detta kapitelI någrapresenteras olika organisatoriskalösningar diskuterasoch hur förhåller sig tillde deeftersträvade målen. Avslutningsvis drar slutsatserLEMO

inriktningden lösningen iom börstort ha. nästaIsomkapitel lämnas ett detaljerat organisationsförslag.mer

ingår7.1 iHHS Försvarsmakten

Nuvarande organisatoriska innebär ingårstruktur att MHSi den myndigheter betecknas försvarsmakt-grupp som som

FörvHS och ingår inteFHS däremot i försvarsmakten.en.

detta avsnittI diskuteras lösning innebär atten somMHS verksamhet får ingå i myndigheten Försvarsmakten,medan tvåde andra skolorna fortsätter myndig-att varaheter regeringenunder alltså ståoch utanför den nyaFörsvarsmakten.

Lösningen kan bedömas förhålla sig till de eftersträvademålen på följande satt.

ingår iOm MHS Försvarsmakten får självfalletdennamycket möjlighetergoda inrikta utbildningenatt avhögre officerare vid målskolan och för den. ochIange

76

styr-ligger Försvarsmakten kanFörvHS utanförmed attvidcivilaochningen utbildningen officerareavav

denbeställarelika direkt.intedenna ske Somskola avutbildningsproduktion bördominerande FörvHSdelen av

till-utövailiksom kunnaFörsvarsmakten, dag,dock enräcklig styrning verksamheten.grad avav

mili-högreföregående behöver denibelysts detharSomingår i Försvars-utbildningen integreras.tära MHSOm

olika styrmeto-behöverintemakten, FörvHS gör det,menår detfalletder användas Försvarsmakten. I enaav

äri andrauppdragsstyrning detfrågan intern ochenomtjänster, närmastfrågan beställning köpdet och avom

möjligt und-attuppdragsutbildning. Även ärdets.k. omtvå verk-skolornasförutsättningar samordna dedessaer

effektivtinte lika enkeltär ochsamhet, det som omrelation till Försvarsmakten.båda Iskolorna har samma

lämpligt attkonstruktion kan detdetta slag varaen avsom itill FörvHSi förhållandebeställareMHS agerar

fråga militär utbildning.högreom

fristående myndig-i fortsättningen ärFörvHS ävenom envidmakthållafinns och ut-förutsättningarhet attgoda

förvaltningsut-vertikala integrationenveckla den avibildningen på nivåer. Möjligheten ökad ut-olika attmyndigheterfrån civilasträckning fá uppdragsutbildning

utnyttjas.organisationeroch bör kunna

kvarstårorganisationslösningioch med att dennaI FHSförutsättningari någrainteoförändrad form skapas nyamilitäraikvaliteten i undervisningen ochstärkaatt

totalförsvarsutbildning såvidacivila iämnen FHSFHSinte någon institutiontill elleranknyts gesannanbetydligt utökade resurser.

totalförsvarsinstitutionidentitetnuvarandeFHS som ensjälvfallet.bevaras

77

organisatoriskaDen lösningen sädan intesom ger nyaförutsättningar kvaliteten iatt stärka utbildningen itotalförsvar vid och FörvHs.MHS Inte heller skapas nyaförutsättningar för ökad samordning utbildningenmedeninom civiladet försvaret.

ochI med att iskolorna organisatoriskadenna lösningbehålls skildatre inte någraenheter, uppkommersom nyaförutsättningar att sänka kostnaderna.

Utbildningen vid FörvHS möjligt fåMHS, och börFHS omstärkt kvalitet forskningsanknytning i vik-degenom entigare ämnena. ämnenDe är iaktuella är betydandesomgrad mellan organisationskolorna. medEn tregemensammaskilda innebärskolor därför förutsättningar attsvagaskänka utbildningen vid alla direkttre skolorna forsk-ningsanknytning eller stöd studie-att den ochge av enanalysverksamhet. finns riskDet för att förresursernaforskning studieroch splittras.

7.2 Förvnsuns och ledningunder gemensam

organisatoriskaDen lösning ibehandlas dettasom av-snitt innebär vidatt verksamheten FörvHSoch harMMS en

ledning. sammanhållna organisationenDen kangemensamingå i Försvarsmakten myndighet ståreller vara en somutanför denna. båda förutsätts ställningI fallen FHS

oförändrad.vara

Försvarsmakten7.2.1 Inom

MMS och FörvHS ingårom i Försvarsmakten som en samman-hållen organisation får Försvarsmakten möj-mycket godaligheter inriktaatt utbildningen måloch för den.angeMöjligheterna för Försvarsmakten att samordna den högremilitära utbildningen vid blir ocksåoch FörvHSMMS

78

utvecklingen påSamordningen ledarskaps-mycket goda. avområdet också.inom Försvarsmakten underlättas

förvaltningsutbildningenvertikala integrationenDen avför officerare vidmakthállas iäven samladbör kunna enskola inom Försvarsmakten. FörsvarsmaktensDäremot kanintresse motivation vidareutveckla förvalt-och för attningsutbildning vidcivilför personal andra myn-m.m.digheter inteorganisationer ifrågasättas. kanoch Det

uppgiftheller för Försvarsmakten.anses vara en

ställning inte ioch med förändras dennaI att FHS orga-nisatoriska lösning inte några förutsätt-uppkommer nyaningar kvaliteten undervisningen i militärastärka iatt

civilaoch vid totalförsvarsutbildning.ämnen InteFHSorganisatoriska sig nâgraheller lösningen idenger nya

förutsättningar ii utbildningenkvalitetenatt stärkavidtotalförsvar FörvHS.och heller skapasMHS Inte nya

förutsättningar samordning utbildningenför ökad medeninom civiladet försvaret.

identitet totalförsvarsinstitutionFHS nuvarande som enbevaras självfallet.

Samordning utbildning administration vidoch ochMHSavFörvHS bör även lokalisering vissa,med delad be-mengegränsade, möjligheter sänkaatt kostnaderna.

utbildningen vid till-Den samlade FörvHS börochMHS geräckliga förutsättningar successivtför utvecklaattolika forskningsanknytning.former Även istöd formav

studie- och analysverksamhet bör kunna utvecklas.av enär påDet möjligt långdock tveksamt ärdet attom ens

sikt inom Försvarsmakten forskning ikunna utvecklaolika ämnen i vetenskapligaden världen kommer attsomåtnjuta kvalitativt frirespekt högtstáende, ochsom en

forskning.obunden erinras forskningförDet kan attomvid universitet högskoloroch gäller allmännasom

79

principer forskningsproblem väljas,får frittatt forsk-ningsmetoder får fritt forskningsresultatutvecklas ochfår fritt publiceras.

vidVerksamheten i inte direktskulle lösningdennaFHSi åtnjutandekomma från forskning intestödav om

särskilda och med åtgärderoch FörvHS konkurrerandeMHSvidtas.

Utanför Försvarsmakten7.2.2

Även hållsoch FörvHS i organisationMHSom samman enutanför Försvarsmakten, effektiv samordningkan skeen

militäraden högre utbildningen. beställareSomav avdominerandeden helt utbild-delen och FörvHSMHSav

ningsproduktion särskilda åtgärderoch För-kangenomfåsvarsmakten tillräckligt inflytande utbild-ett över

ningen officerare utbildningen civilaoch ärförav somanställda vid Försvarsmakten.

Med FörvHS ingåendeverksamhet i organisation utanförenFörsvarsmakten, bör förutsättningar finnasgoda attvidareutveckla vertikalt integreradeden förvaltningsut-bildningen även rikta sådan utbildning tilloch attcivila vid myndigheterandra organisationer.och

Några förutsättningar kvaliteten iatt stärka under-nyavisningen i militära civilaoch ämnen vid totalför-FHSsvarsutbildning inte.uppkommer Inte heller den or-gerganisatoriska lösningen i sig några förutsättningarnyaatt stärka kvaliteten i utbildningen i vidtotalförsvar

FörvHS.MS och förutsättningarInte heller skapas nyaför ökad samordning utbildningen inom civilamed detenförsvaret.

identitetFHS nuvarande totalförsvarsinstitutionsom ensjälvfallet.bevaras

80

vidadministration ochutbildning MMSSamordning ochavvissa,lokaliseringFörvHS bör även med delad menge

kostnaderna.möjligheter sänkaattbegränsade,

till-vid börutbildningen FörvHSochsamlade MHSDen gesuccessivt utvecklaräckliga förutsättningar för att

iÄvenforskningsanknytning. stöd formolika former avstudie- bör utvecklas.analysverksamhet kunnaochav en

organisation börfristående hafrån FörsvarsmaktenEnlång siktvissa förutsättningar pä utvecklaatt en

vetenskapliga världeni iforskning olika ämnen densomhögtstá-kvalitativtåtnjutakommer att respekt som en

fri forskning.och obundenende,

vidi lösning verksamhetenskulle FHSdennaInte hellerinteforskningfråni åtnjutandedirekt stödkomma omav

konkurrerande kompe-särskilda FörvHSoch med ochMHStensuppbyggnad sker.

organisation utanföriFörvns och7.3 HHS, FHS enFörsvarsmakten

avsnitt innebärlösning i attbehandlas dettaDen somivid försFörvHS ochverksamheten MHS, FHS ensamman

organisation ligger utanför Försvarsmakten.som

till eftersträvadeLösningen förhålla sigbedömas dekanmålen på följande sätt.

hålls ochvid FörvHs ochverksamheten FHSOm MHS, sammani organisation kanutanför Försvarsmaktenleds enen

utbild-militärasamordningeffektiv högreske denavheltningen vid beställare denFörvHs.ochMHS som av

vidutbildningsproduktionendominerande delen enavåt-särskildasådan skolorganisationsamlad och genom

kapitelvartill i kanåterkommer nästagärder LEMO --

81

Försvarsmakten få tillräckligtett inflytande in-överriktningen målenoch för utbildningen officerareav av

utbildningenoch för civila är anställda vid För-somsvarsmakten.

Med FörvHS ingåendeverksamhet i så kraftfull organi-ensation utanför Försvarsmakten, bör goda förutsättningarfinnas vidareutvecklaatt den vertikalt integrerade för-valtningsutbildningen ioch att ökad utsträckning riktasådan utbildning till civila vid myndigheterandra ochorganisationer.

denna lösningI kan och kvalificerade lärar-gemensammabyggas och användasresurser för undervisningen iupp

militära civilaoch ämnen i totalförsvarsutbildningFHSrespektive i totalförsvarsutbildningen vid MHS ochFörvHS. Helt och goda förutsättningar uppkommernya där-med att stärka kvaliteten i olikade utbildningarna.Samordningen utbildningenmed inom civiladet försvaretunderlättas.

ingår iOm FHS större organisation finns risken attskolans identitet inte förblir lika tydlig när densomär helt fristående. denna organisatoriskaI lösningbehöver därför särskilda åtgärder vidtas för att tyd-liggöra identitet.FHS

verksamhetenOm vid de tre skolorna förs isamman enorganisation, bör möjligheter finnas sänkaatt kostna-derna för befintlig utbildning administrationoch ävenmed delad lokalisering verksamheten.av

samladeDen utbildningen vid FörvHSMHS, och börFHS gegoda förutsättningar för successivtatt olikautvecklaformer forskningsanknytning. Även iav stöd form av enstudie- och analysverksamhet bör kunna utvecklas. Enfrån Försvarsmakten fristående organisation bör ha godaförutsättningar på långatt sikt utveckla forskning ien

82

attvetenskapliga världen kommerolika iämnen densomfrihögtstående, ochkvalitativtåtnjuta respekt som en

forskning.obunden

utbild-lösningi ävenbetydelse är att dennaAv storcivila högstaningen militärervid ochfördenFHS -

direktfåtotalförsvarsutbildningen stödskulle av en-forskningsanknytning.

Värdering olika lösningarnade7.4 av

vidmål eftersträvasavsnitt bördeI 6.6 angavs somorganisationöversynen FörvHS och yttreMHS, FHS m.m.av

diskuteratföregående avsnittende närmast har LEMOIönskemål.några olika lösningar dessahur motsvarar

fyra i olikaframgått lösningarnahar uppfyller deSomutgångspunkt förmålen.grad eftersträvadede som en

olikakvalitativ värderingfortsatt sammanfattas delösningarnas måluppfyllelse i tabell 7.1.

målenolikadetabellen har graden uppfyllelseI avavinne-tregradigvärderats och 2.efter skala 0, 01en

måluppfyllelsedålig måluppfyllelse, ochbär 2god1måluppfyllelse.mycket god

finns anledning bedömda gradenDet att betona att den avolika områdenamåluppfyllelse på och devart ett na-av

själv-turligtvis precis. Vidare ärinte särskilt detärmålen viktigare ännågra åtta defallet sá äratt deav

intressenter inteandra. behöver hellerAlla vara ensevilka mål särskilt enkelär betydelsefulla. Enom som

i intesummering därför svaretpoängen tabellenav gerföre-på frågan vilken organisatorisk lösning börsomom

dras.

83

Tabell Sammanfattning7.1 måluppfyllelseav

Eftersträvat iMHS MHs+FörvHSFM MHS+FörvHSmål i utanför utanförFM FM +FHS

FM

styrning1. FHhögre utb 1av 2 1 1

2. Samordn MHSoch FörvHS 1 2 2 2

integr3. Vertförv utb 2av 1 2 2

höjn4. Kvalvid FHS 0 0 0 2

Kval5. totförsutb MHS ochFörvHS. Samordciv förs 0 0 1 2

identitet6. FHS 2 2 2 1

7. Kostn sänkn O 1 1 2

Forskn8. anknytn 0 1 1,5 2

gör följandeLEMO värdering olika lösningarna.deav

lösningDen där ingår iMMS verksamhet Försvarsmakten,medan FörvHS och är myndigheterFHS utanför Försvars-makten låghar máluppfyllelsegrad på områden.de flestaInte heller uppvisar på någotden område mål-högreenuppfyllelse án varje lösning. Enligt LEMO:sannan upp-fattning finns det hos lösning inte någradenna egen-skaper gör att den bör i fråga.kommasom

tvåDe alternativ där vidverksamheten och FörvHSMHShålls i organisation i de flestasamman avseendenen gerpåtagligt måluppfyllelsebättre lösningän den be-somrörts i föregående stycke. karaktäristiska olikheterTreföreligger mellan alternativen. När FörvHSochMHS sam-

84

För-förmöjligheternabliringår i FörsvarsmaktenlatDäremotgoda.utbildningen mycketsvarsmakten att styra

vidareutveckla denförutsättningarna attfår attantasförsva-förvaltningsutbildningenvertikalt integrerade

utbildningen med ut-Förutsättningarna samordnaattgas.sämrenågotfårbildning civilainom försvaretdet anses

Försvarsmakten.finns utanförän skolornaom

Försvarsmaktenutanförtvå hållsde skolornaOm sammanmöjligheter atttillräckligt godaändåkan denna ges

utbildningen.styra

också i fråga definnsskillnad måluppfyllelseniEn omfrämja godförutsättningartvå lösningarnas att en

utbildning-militäraforskningsanknytning högreför deni avseendetillmäter máluppfyllnaden detta enLEMOen.

vikt.stor

uppfattning ochatt MHSär därförSammantaget LEMO:sbörorganisation Försvarsmakteni utanförFörvHS en

verk-tválösning skolornasföredras där deframför eningår försvarsmaktsmyndigheten.isamhet

vid ochlösning FörvHS FHSdär verksamheten MHS,Denhålls organisation Försvarsmakten,i utanförsamman en

målupp-når bästai denär avseendenden de flestasommöjlighe-särskilt godalösningfyllelsen. Denna rymmer

vid ochkvaliteten i utbildningen FHSter stärkaattmili-totalförsvaretsutbildning föratt samordnaMHS,

vid skolor-civilatära sänka kostnadernaoch delar, atthögreforskningsanknytningar för denoch att utvecklana

påmåluppfyllelsenförsvarsutbildningen. tillmäterLEMOområden betydelse.och dessa storvart ett av

máluppfyllnadPå lösningområde uppvisar sämredennaettfrågai förut-än lösningarna. gällerde andra Det om

identitet.sättningarna berorDettaatt bevara FHSingår i störresjälvfallet lösningpå iatt dennaFHS en

85

organisation. Identiteten totalförsvarsinstitu-som ention försvagas däremot inte i och organisationenmed attligger utanför Försvarsmakten. Enligt meningLEMO:s ärdet emellertid möjligt att olika åtgärdermed klartmarkera identitet,FHS även när ingårskolan i störreenorganisation. pá sådanaExempel åtgärder är att sär-enskild skolchef finns för aktuella kurser rådoch att ettfinns för denna del verksamheten samt att verksam-avheten inriktas regeringen finansierasoch med anslag.av

sinInnan LEMO bedömningsamlade äranger vadav som enlämplig inriktning i fråga organisation i förstortomverksamheten vid FörvHSMHS, och skallFHS ett parfrågor särskilt behandlas.

Frågor utbildning högre officerarnadeom är heltavnaturligt intressestort för Försvarsmaktenav och dessledning, eftersom officerarnas kompetens är stor be-avtydelse för utvecklingen Försvarsmaktens krigsduglig-avhet. Utbildningen högre officerare är ett betydelse-avfullt iled Försvarsmaktens chefs- och ledarskapsutveck-ling utbildningsresultatenoch vid skolorna ibeaktaschefsurvalet.

dessaAv skäl är enligtdet uppfattningLEMO:s nödvän-digt att Försvarsmakten tillförsäkras rätt att angebl.a. övergripande mål för militäraden högre utbild-ningen, utbildningens struktur utbildningsmálsamt för

olikade kurserna. Samma sak gäller för pådet sätt ochvilka grunder utvecklingsomdöme skall för deltagarnagesi längre kurser.

För utbildningenatt officerare fåskall nödvändigavverksamhetsförankring mäste lärarna vid skolorganisatio-

ha lämpligt kunnandenen och aktuella erfarenheter. Detattär därför nödvändigt Försvarsmakten ettges ansvar

för tillhandahållaatt tillräckligt kvalificerade mili-tära lärare och ett inflytandestarkt vid tillsättningen

86

växlamilitära officerarna bör kunnalärare. Högreavvidtjänstgöra staber ochlärare ochmellan att vara

förband.

tjänstgöringstiderlångaavsnitt berördes deI 6.3 somönskvärtvid ärförekommer civilaför lärare DetFHS.

ochlärareäven växla attatt dessa kan mellan varatjänstgöra vid totalförsvarsmyndigheter.

möjlighetertillräckligaEnligt bedömning finnsLEMO:suppdragsutbildningför beställareFörsvarsmakten avsom

får lämp-officersutbildningentillatt högreatt denseligt innehåll nödvändiga inflytandet kanDetm.m.

bemyndigarregeringenemellertid också stärkas attgenomutbildningsorganisationen före-Försvarsmakten att ge

officersutbildningen.skrifter i fråga högredenom

Överbefälhavaren inyligen uppdrag atthar gett MHSi vissa ledarskaps-bl.a. chefs- ochavseenden samordna

vilarutvecklingen inom härförförsvarsmakten. Ansvaretsjälvfallet berördpá för verk-ytterst den som ansvarar

ledning kansamhets Försvarsmakten och dessresultat.självfallet till skolorga-även lämna uppdragframdelesnisationen frågai chefs-stödatt medverka och lämna om

ledarskapsutveckling.och

Vid vilkautformningen instrument Försvars-meddeavinriktningenutbildningen börmakten skall kunna styra

fårframtida sammantagetFörsvarsmaktenatt denvaramilitäraminst möjligheter högrelika goda denatt styra

utbildningen Överbefälhavaren försvarsgrens-ochsomcheferna för närvarande.har

utbildningenockså påpekassammanhanget bör dock attIofficerare inte uteslutandehögre är angelägenhetav en

skolorganisa-ledning. Vid,för Försvarsmakten och desstionen utbildas Sveriges framtida officerare.högsta Det

ofránkomligt vissaär utbildning i avseendenatt denna

87

också är angelägenhet regeringenför företrädareen somnationen.för Detta talar utbildningenför böratt be-

drivas i organisation direktlyder underen som rege-ringen.

Överbefälhavaren till milo-att knyta kaderavser en enförstärkningsstab till Staben förberedaMMS. skall ope-rationer i hela landet. i beståKadern skall fred avåtta officerare på arbetstiden70% skallsom av genom-föra operativt förberedelsearbete pá 30%och skall ut-nyttjas lärare i utbildningen. Enligt LEMO:ssom upp-fattning ár lämpligtdet från miloförstärk-att personalningsstaben, ägnar sig át operationerförberedaattsomi hela pålandet, arbetstidendel medverkaren av somlärare i utbildningen vid skolorganisationen. Utbild-ningen får därigenom verklighetsanknytning.goden

sådan inte någraMHS uppgifter krigsorganisa-har isomtionen. sammanhållen skolorganisationEn skulle knappastheller ha det.

Miloförstärkningsstaben ingårkrigsförbandutgör ett ochi krig i Försvarsmakten. uppgifternashänsyn tillMednatur talar skäl för att kadern böroch dess personalingå i Försvarsmakten också i Enligtfred. LEMO:s upp-fattning finns olika administrativaformella lös-ochningar möjliggör ändåpåatt personalen sättavsettsomkan i utbildningen.medverka möjlighet är att För-Ensvarsmakten arbetsgivare åt iuppdrar personalensom

påkadern att arbetstiden i utbildningendel medverkaavenligt anvisningar skolorganisationen.av

Mot bakgrund resultatet värdering olikadenav av avorganisatoriska lösningar redovisats de över-ochsomväganden gjorts, lösning i stortLEMO attsom anser enbör väljas innebär vidatt FörvHSverksamheten MHS,som

ingåroch iFHS organisationsamlad utanför Försvars-enmakten.

88

sådan högskole-tillkapitel förslagnästa lämnasI enstyrningförutformning,organisations formernanärmare

forskningsanknytningenfinansiering,och uppbyggnad avorganisationsförändringen böroch hur genomförandet av

gå till.

89

FÖREa LAG

föregående kapitel olika organisatoriskaI värderadesformer för bedrivs vidden verksamhet närvarandeförsom

FörvHS mål.Ms, och vissa angivnamot bakgrundFHS avslutsats är vidLEMo:s verksamhetenatt de tre skolorna

bör föras i organisation utanför Försvarsmakt-samman enoch att väsentlig forskningsanknytning utveckbören en

las.

detta kapitel lämnar detaljeratI förslagettLEMO merorganisationensbl.a. utformning, styrning ochom genom

förandet förändringen.av

organisation8.1

föreslår såledesLEMO vid FörvHSatt verksamheten MMS,och i organisation.FHS samlas organisation börDennaen

myndighet tillhör Försvarsdepartementet.vara en somVerksamheten utgör inte myndighetendärmed delen avFörsvarsmakten.

särskilthar fråganLEMO övervägt denom nyaskolorganisationens namn.

harLEMO Överbefälhavaren inleddanoterat att den avförsöksverksamheten militärforskningsanknutenmed högreutbildning bedrivs försvarsakademin.under namnet Be-nämningen akademi i Sverigeanvänds emellertid förvetenskapliga institutioner,eller lärda Kungl.t.ex.krigsvetenskapsakademien, inte organisatio-däremot för

i utsträckningstor tillhandahåller högre ut-ner som

90

bildning.

tillhanda-forskningbedriver ochFör organisationer somhåller vetenskapligutbildning på grundvilarsom

Känne-högskola.benämningarna universitetanvänds ellerfakul-universitet fleratecknade för är det harett att

matematisk-naturvetenskaplighumanistisk,teter, t.ex.däre-harsamhällsvetenskaplig högskolaoch fakultet. En

tekniskvanligen fakultet.mot endast fakultet,en ensärskildHärtill Karolinska institutet harkommer att en

benämning tvåoch fakulteter.

benämningen högskolaMot denna bakgrund är närmastdetorganisationen förtillämplig päär föreslagnadensom

Benämningenhögre försvarsutbildning forskning.ochuniversitet missvisande.vore

organisationen benämnasdärför börLEMO attanserhögskola.

nämligenDärmed finns i tänkbaravart fall tre namn,Försvarets Försvars-högskolor, Försvarets högskola ochhögskolan. Invändningar riktas alla trekan mot namnen.

in-olyckligaFörsvarets högskolorNamnet kan detgeledningtrycket de högskolornaatt tre gemensamges en

organisationi övrigt kvarstår till ochoförändrademenVidare felaktiga intrycketVerksamhet. kan det ges av

inomorganisationenatt försvaretallaomfattar skolorNågot missvisandebenämningen ihar högskola namnet.som

krigs-benämningarna officershögskolaanvänds ochnumerahögskola utbildningarför knappast kan varaavses avsomhögskolekaraktär.

Försvarets högskolaNamnet nackdelhar den som nyssnämnts, finns inomdvs. det högskolors.k.andraförsvaret inte ingår organisationen.i den Omsom nyabenämningen officers-högskola islops namnet resp.

91

krigshögskola bortfaller denna nackdel och adekvatareenbenämning erhålls utbildningar.för dessa

FörsvarshögskolanNamnet har nackdelen att namnetvarapå institutioner ingåde iskall denen av som nyaorganisationen. psykologiskt olämpligtDetta kan varavid sammanläggning. på minstaärDet dock dennamneten

de tre högskolorna, inte någon riskvarför det är attavnågon får föreställningen gårtvåatt de skolornaandra

i befintligaden Försvarshögskolan.upp

LEMO att Försvarshögskolannamnet är det bästaanser avdessa undvikatre. För missförstånd iatt används detföljande arbetsnamnet Försvarshögskolan för denNya nyaorganisationen.

syfteI att markera högskolekaraktären på verksamhetenbör ledningsorganisationen så långt möjligt motsvara den

i högskolelagen 1992:1434. Det betyder attsom angesfinnasdet skall inseendestyrelse över hög-haren som

skolans alla angelägenheter och för att desssvarar upp-gifter fullgörs.

För ledningen verksamheten närmast under styrelsenavskall högskolan ingå iha rektor. skall sty-Denneenrelsen intebör ordförande.men vara

Styrelsens uppgifteroch rektorns ibelyses kap.2m.m.högskoleförordningen 1993:100.

Under rektorn bör verksamheten ledas tre skolcheferavför Högre totalförsvarsutbildning, militärHögreför ut-bildning respektive Förvaltningsutbildningför exkl.sådan utgör utbildning.del högre militär Försom avtyngre kurser kan finnasunder skolcheferna kurschefer.

börDet betonas inte uppgifteratt skolcheferna skall hamotsvarar dem dagens tre skolchefer, dvs.som som myn-

92

att underdighetschefer, uppgift i ställetärhar. Derasnågrapåadministreraleda och kurserrektorn anordna,

områden.större

inriktning börrådFör närmareatt verksamhetensge omtotalförsvarsutbild-finnas råd, för den högretre ett

utbildningen och ettmilitäraningen, ett för den högreförvaltningsutbildningen.för

utvecklingen ochråden i den närmareatt medverkarGenomsådanautbildningarnautformningen olika behöverdeav

tid. Medfrågor inte så styrelsensmycketta avuppråden till verksamhet-får intressenterna direktkanaler

viktigastesinsig åtStyrelsen kan därmed ägna upp-en.utbildning förgift enligt propositionen högreomsom,

är attökad 94,kompetens 199293:169prop. svaras.långsiktig planering.strategiskför

studieav-Vid forsknings-myndigheten finnas ochbör enolikadelning indelad i institutioner föroch enheter

tillkvalificerade bör knutnaämnen. lärarnaDe varamerundervis-olika institutionerna hade och enheterna men

ningsskyldighet vid olika skolenheterna.de

tydligainnehållerorganisation presenteratsDen som nuså-finnsmatrisorganisation. Pådrag leddenav en ena

tillhan-institutioner bedriver forskning ochledes somdaháller leddenkvalificerade på andralärare och den

överens-finns olika erbjuder.de högskolankurser somorganisations-stämmelsen är därför aktuellagod med den

utvecklingen inom avsnitt 6.5.MHS

organisation möjligt förenadenna är det attI samman-fria studi-hállen militär befattningsutbildning och mer

er.

93

Lokalisering8.2

lokali-Verksamheten vid Försvarshögskolan börNya varatill Östersund. militäraserad Stockholm högreoch Den

utbildningen i ibör fortsätta nuvarande lokalerStockholm. öka förutsättningarna bättresyfte attI attutnyttja olika högrebörslag dengemensamma resurser avtotalförsvarsutbildningen så görassnart utrymme kantillgängligt från tillflytta Gamla NSB-byggnaden

iMMS-byggnaden närheten.

Östersund.Huvuddelen FörvHS bedrivs iverksamhetavViss utbildning i ekonomi- personaladministrationochbedrivs idock Karlstad.

tillBakgrunden lokaliseringdenna är FörvHSdelade atti idecember när i fickskolan1980 fanns Solna upp-- -

idrag att budgetåret påbörja utbildningunder 198182personaltjänst. Regeringen ocksådåbeslöt personal-atttjänstutbildningen tillskulle förläggas Karlstad.

iFörvHS övrigt tillfrånflyttade därefter Solna1984Östersund.

Enligt tillinhämtat finns i anslutningvad iellerLEMOFörvHS Östersundi erforderligalokaler för denlokalerpersonaltjänstutbildning bedrivsför närvarandem.m. somi NågraKarlstad. positiva synergieffekter betydelseav

vidmed civilförvaltningverksamhet Försvarets som av--vecklas juni finns inte.den loka-delade30 1994 Den-liseringen ocksåmedför imerkostnader form av resor.

innebär vidare integrationen utbildningenDen att mellani olika administrativade inte åstadkommasämnena kunnat

till Särskiltannat än då tilldel högaoch kostnader.ärstort behovet integrationnärmare den per-av en av

sonaladministrativa utbildningen med andra kurser.

Mot denna föreslår regeringen häverbakgrund attLEMObeslutet FörvHS personaltjänstutbildningatt skall

94

bedrivas påi börKarlstad. sedan ankomma NyaDetFörsvarshögskolan börnär verksamhetenavgöra ochatt om

till Östersund.flyttas

vid admini-finns förMHS betydande resurser gemensamstration inte linjer.till lämnasär Bl.a.knutensomekonomiadministrativt små myndig-till antalstöd ett

organisationer tillheter och hör Försvarsdeparte-somadministra-Även vid finnsmentet. FörvHS förresurser

tion. åtföreslår Försvarshög-LEMO att det uppdras Nyaförutsättningarskolan tekniskaatt pröva och ekono-om

miska fördelar finns myndighetens löpan-att koncentreraadministrationde till i Östersund.verksamhetsstället

alltså distansadministra-är fråganDet att utvecklaomtion. Sådan också stöd förutgöra ettverksamhet kanvissa i Östersund.delar förvaltningsutbildningenavLedningen iför finnasFörsvarshögskolan bör dockNya

redovisasStockholm. prövningen förResultatet böravregeringen.

Försvarshögskolan uppgiftNya inte till lämnabör atthaekonomiadministrativt myndighetertillstöd andra ochverksamhetsställen. Sådant lämpligen tillhanda-börstödhållas Kammarkollegiet Försvarsmakten.ellerav

xostnadsreducering8.3

iSyftet organisationen intemed den föreslagna ärförsta åstadkomma ekonomiska besparingar.hand att

föri förutsättningarSyftet är stället främst att skapakvalitetshöjning effektivitetsvinster. Ökadeochsatsningar på olika områden också behöva göras.kan

mindreIcke desto möjligheter till punktvisabör allakostnadssänkningar i befintlig tillverksamhet tas vara.

Enligt bedömning koncentrationbör förvalt-LEMO:s en avningsutbildningen till östersund, vissflyttningdvs. av

95

från besparingar.verksamhet möjliggöraKarlstad,

admini-koncentration myndighetens löpandeEn denav nyastrativa möjliggöratill Östersund vidareverksamhet börbesparingar.

Samlokalisering totalförsvarsutbildningenhögredenavmilitära utbildningenoch den högre i börStockholm ock-

så möjliggöra stödfunktionerlägre kostnader för ochlokaler utnyttjandeoch bättre lärarna.ettge av

exemplifiering på några åtgärderDenna pekar kan gesomkostnadssánkningar. utgångspunkt potentialiMed denna

möjligheter i övrigtoch de öppnas när de tresomskolorna förs i föreslårorganisation, LEMOsamman en

regeringenatt åtuppdrar Försvarshögskolan attNyaredovisa årligaplan för sänkninghur denen en avkostnadsniván i befintlig verksamhet sammantagetmed 5milj. åstadkommas treårsperiodkr. skall kunna över entill utgången budgetåret givet oförändrad199697avomfattning inriktningoch utbildningenav m.m.

Forskningsanknytning8.4

syfte kvaliteten i militäraI att stärka högre ut-denbildningen i totalförsvarsutbildningenoch den högre börolika former forskningsanknytning i debyggasav uppviktigaste ämnena. långsiktigt målEtt bör attvarahuvudlärarna i viktigaste genomgåttde ämnena skall haforskarutbildning.

Vid Försvarshögskolan forskning iNya bedrivas ämnenbörsåsom strategi, operationer, taktik, teknik, militärtledarskap, militärhistoria försvarsekonomi så snartochforskarutbildad olikafinns tillgänglig pápersonal deområdena. Syftet är främst stödja utbildningen.att

96

På där forskarresurserområden,betydelsefullaandra menanalysverksamhetinte tillgängliga, studie- ochar bor

främstärvetenskaplig bedrivas. Syftetkaraktärutanstödja utbildningen.att

ihållasForsknings- studieverksamheten böroch sammaninstitutioneravdelning indelad i enheter.ochen

Beteckningen institution när verksamhetenbör användasharforskarutbildad och verksamhetenleds av en person

beteckningenvetenskaplig börkaraktär. andra fallIanvändas.enhet

universitet, högskolorEtt brett bör ske medsamarbeteforskningsan-institut åstadkomma önskvärdoch för att

knytning i olika amnen.

Regeringen att ut-åt Forsvarshogskolanbör uppdra Nyasuccessivtforskningsanknytningenforma plan for huren

början budget-femårsperiodbör medbyggas underupp enåret framgå i vilka ämnen forsk-bor199596. planenAv

i vilkaningsanknytningen särskilt angelägen,anses varaböråstadkommas i vilken dettaformer bör taktden och

ske.

regeringenfemårsperiodenFör första börden enangemilj.planeringsram förslagsvis kr.ökar med 2 persom

år Därefter börtill nivå förslagsvis milj. kr.10en avplan utformas.en ny

Vid Försvarshögskolanutformningen bordenna plan Nyaavforsknings- studieresurser för när-beakta de och som

finns vid belysesvarande främst och DettaFOA 5.FOA li Över-påförsöksverksamhetden uppdragsker avsom nubefälhavaren.

studie-föreslår forsknings-utökade ochLEMO att denfinansierasvid medverksamheten FörsvarshögskolanNya

resursneddragning vid förmotsvarande FOA. Inomen ramen

97

statsfinansiell neutralitet kvalitets-kan därmed etthöjande forskningsstöd åt försvarsutbild-den högregesningen.

Finansiering8.5

olika utbildnings-De forskningsuppgifternaoch vidFörsvarshögskolan finansierasNya bör på sådana sätt att

ansvarsförhállandena blir lämpliga.och styreffekterna

För diskussionenatt underlätta finansieringenom pre-isenterar skiss tillLEMO tabell programindel-8.1 en

ning för vidverksamheten Försvarshögskolan.Nya

framgårtabellenAv att verksamheten in ibör delas femUtbildningen inbör idelas nam-treprogram. program,

ligen Högre totalförsvarsutbildning, militärHögre ut-bildning Förvaltningsutbildning.och utbildnings-treDe

bör in idelas viktigaredelprogram efter deprogrammenkurser skall genomföras. Delprogrammen härsom angesnärmast exemplifiering.som en

särskiltEtt finnasbör för Forskning ochprogramstudier. Även detta inbör idelas delprogram efterviktigare kunskapsområden.

slutligen bör finnas Övrigett benämnt verksam-programhet för uppgifter inte direkt hänger med ut-som sammanbildning eller forskning. på sådan ärExempel verksamhettillhandahållande följeofficerare militärasamtavkontakter enligt ESK-avtalet.

Finansieringen ibör huvudsak intres-spegla ärvem somsåledessent och i få på-egenskap beställare börsom av

verka verksamhetens inriktning omfattning.och

Vilken terminologi i frågabör användas finansie-som om

98

ringsformer följande användsinte självklart.är detIstabilrelativtbegreppet äruppdrag för verksamhet som

räkning.bedrivs intressentersoch för eller etten pardå i dialogOmfattningen och kostnaden överenskoms en

uppdragsgivaren Försvarshögskolan.mellan Upp-och Nyadragsgivaren förhar ende beställare ett ansvarsom

ifortbestánd. förutsätts attverksamhetens Det upp-mál,kvantitativa kvalitativadraget och resurseranges

handlingsregler.och

beställningargygifg tillfälligaBegreppet används förfrån såsom olikaett intressenterganska stort antal -

inomverksamhetsställen Försvarsmakten samt andramyndigheter organisationer intressenternadäroch och-betalar prisfastställt kursdeltagare.ett för t.ex. en

enskilde intressenten ingetiDen har falldetta ansvari påför fortbestánd. ställetverksamhetens Det ankommer

utbildningsanordnaren så attatt utveckla verksamhetenefterfrågas.den

denna inomMot bakgrund bör Högreverksamheten 1programregering-totalförsvarsutbildning frånuppdragstyras av

Finansieringen delprogramin-såledesbör ske med etten.delat anslag.

utbildningmilitär utbildningProgram Högre2 avser avhögre officerare frånböroch styras uppdragavFörsvarsmakten. iofficerare anställda För-änandraOm

från myndighetertjänstemänsvarsmakten deltar, t.ex.finansieraseller företag, bör kostnaderna för meddessa

avgifter från respektive arbetsgivare.

När det gäller Förvaltningsutbildning utom3programsådan ingår i finansi-långabör kurser2som program

frånmed uppdrag Försvarsmakten. änandraOmeras an-ställda vid finansi-Försvarsmakten i bördeltar dessaering avgifter från respektive arbetsgivare.ske med

bör finansieras avgifter frånKorta kurser respek-med

99

tive arbetsgivare.kursdeltagares

Forskning studier i väsentlig månProgram 4 och börfinansieras från regeringen. Finansieringenmed uppdrag

dåbör delprogramindelatske med ett anslag. Försvars-ÖCBmakten, önskemål särskildaeller andra harsom om

insatser bör finansiera sådanakunna med uppdrag elleravgifter.

inomVerksamheten Övrig blikanverksamhet5program avskiftande karaktär olika uppdragsgivare.och haFinansiering med uppdrag avgift bliroch därför aktuell.

än finansiell8.6 styrningAnnan

Syftet låta olikamed att intressenter fi-försvaranansieringen åstadkommaär mått efterfráge-att ett avstyrning olika delar verksamheten. Verksamhetenav avstyrs emellertid också på nämligensätt,andra genomföreskrifter, i enskildabeslut in-ärenden och genomstitutionella förhållanden.

Regeringen förutsätts sålunda i utbild-huvuddragenangeningen yrkesofficerare i Regeringenförordning.av enförutsätts också i förordning instruktion fören ge en

Försvarshögskolan.Nya regeringenDärmed reglerar bl.a.myndighetens organisation.verksamhet och

regleringsbrevI regeringen vidare vilkenanger program-indelning tillämpas. Vidareskall självfalletgällersomallmänna föreskrifter regeringen beslutar försom myn-digheterna, t.ex. verksförordningen 1987:1100 ochförordningen myndigheternas årsredovisning1993:134 omoch anslagsframställning.

100

ProqramindelninqTabell 8.1

totalförsvarsutbildningHögreProgram l

Delprogram ChefskursDelprogram

utbildningmilitärHögreProgram 2

TaktiskDelprogram kursDelprogram

ForvaltningsutbildningProgram 3

iDelprogram IntendentkursDelprogram

studierForskning ochProgram 4

strategiMilitärDelprogramDelprogram

Övrig verksamhetProgram 5

Delprogram 5.1Delprogram 5.n

101

Myndighetens styrelse viktig i styrningenfyller rollenledningenoch verksamheten. Styrelsen bör,av som anges

i kap. högskolelagen, inseende2 2 § ha över skolansalla angelägenheter uppgifteroch för att desssvarafullgörs. Styrelsen bör regeringen ledningutses medav

de grunder i kap. högskolelagen.2av 4 §som anges

Styrelsens ordförande bör civil mili-kunna ha ellerentär bakgrund. Regeringen ocksåbör förordna rektor.Tjänsten bör innehaskunna civil militärelleravtjänsteman.

Skolchef för Högre totalförsvarsutbildningenden börförordnas regeringen efter anmälan styrelsen.av avTjänsten bör innehaskunna civil militärelleravtjänsteman. Tjänsten påbör nivå. ihög Ledamötervararådet för högre totalförsvarsutbildning bör utses avstyrelsen.

Skolchefen för Högre militär utbildning militärbör varatjänsteman. bör förordnas regeringenHan anmäl-efterav

styrelsen samrådefter Försvarsmakten.med Leda-an avmöter i rådet för militärhögre utbildning bör utses avstyrelsen samrådefter Försvarsmakten. fårmed Därmed

viktigasteden intressenten möjlighet till inflytande.

Regeringen ocksåbör tillsätta tjänsten förskolchefsomFörvaltningsutbildning anmälanefter styrelsen.avTjänsten bör innehaskunna civil militärelleravtjänsteman. i rådetLedamöter förvaltningsutbildningförbör utses styrelsen.av

Chef för avdelningen forskning studierför och bör för-ordnas regeringen Tillefter anmälan styrelsen.av av

tjänstdenna bör fåendast visat sådanden utses somvetenskaplig pedagogiskoch skicklighet behövs försomtjänsten. Regeringen bör utfärda närmare föreskrifter ombehörighet tjänstenför jfr högskolelagen.kap.3 2 §

102

utbildningregeringens föreskrifterförInom avramen omfåyrkesofficerare komplette-bör Försvarsmakten meddela

utbildningensmilitärarande föreskrifter för högredeninriktning i fråga läng-mål bör gällaoch samma omm.m.

förvaltningsutbildning.re

fåutbildningarFörsvarsmakten ocksåbör för dessa geföreskrifter studieresultat värderas ochskallhuromhur i olikaeleverna skall bedömas avseenden.

uppdragsgivare till För-som Försvarshögskolan kanNyaocksåsvarsmakten berörd verksamhet attstyra genom ange

handlingsregler i olikade uppdragen.

pårespektiveKursdeltagare antasoch elever bör tas utsätt för närvarande.samma som

Genomförande8.7

ingår i FörvHSMHS den försvarsmakten, medannuvarandeoch inte nödvändigtgör attFHS det. är därmedDet

någranågonstatsmakterna ställning till ellertar avomskolorna ingå i myndigheten Försvarsmakt-skall den nya

när bildas julidenna den 1 1994.en,

lämpligtärDet högskoleorga-detta skäl att denav nyanisationen i juliträdakan kraft den 1 1994.

För ordning till-möjligt följandeatt göra detta kanlämpas.

Efter remiss iregeringendetta delbetänkande kanavbörjan proposition till riks-oktober lämna1993av endagen med förslag organisation för högre försvars-om nyutbildning Riksdagen dåbör kunna fatta ett beslutm.m.i början december 1993.av

Innebörden bör FörvHS avvecklasatt ochHHS, FHSvarajuni organisationden namnetoch med30 1994 att en ny

inrättasFörsvarshögskolan juliden 1994.1

Regeringen därefter förkan utse denstyrelse nyaenmyndigheten. januari juni kant.o.m.Fr.o.m. 1994 1994

organisationskommitté.den verka under formen av en

Styrelsenorganisationskommittén vårenkan under 1994lämna åtgärderde förslag, vidtafatta de beslut och dei övrigt myndighetenbehövs för att skall kunnasombörja juliverka den 1 1994.

Ett anslag för budgetåret Försvarshög-för199495 Nyaskolan ikan budgetprositionen i januaritas 1994.upp

Utgångspunkten finnsbör juliatt det den 19941 envarastyrelse, råd. övrigtrektor, skolchefer kanoch Ienorganisationen i början ibudgetåret 199495av varahuvudsak oförändrad vid de tre nuvarande skolorna.

FörsvarshögskolanNya få anstånd tillkan oktoberden 151994 med lämnaatt anslagsframställning för budget-enåret då199596. enligtkanDenna utformadvara en nyprogramstruktur diskuteradeoch uppdragen kanm.m. vara

uppdragsgivarna.med

budgetåretUnder internt organisations-199495 kan ettarbete bedrivas i myndigheten så internatt orga-en nynisation tillämpaskan från juliden 1 1995.

gast2 2-071993

qgeaxnouø

offentliga utredningar 1993tatens

onologisk förteckning

Slyrnings-ochsamarbetsformerbiståndet.i UD 36.Lag totalförsvarsplikt.Fö.omKursplanerförgrundskolan.U. 37.lustitiekanslem.Enöversyn JK:sarbetsuppgifteravErsättningförkvalitetocheffektivitet. Ju.m.m.Utformning resurstilldelningssystemförettnytt 38.Hälso-ochsjukvårdeni framtidenav modeller.S.tre- -grundläggandehögskoleutbildning.U. 39.En förfilmcensuren.gräns Ku.

Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade 40.Fri- rättighetsfrågor.och Delav A ochB.Ju.flyktingar fl. S. 41.Folk-ochbostadsräkningårm. 1990ochi framtiden.C.Bensodiazepinerberoendeframkallandepsykofar- 42.Försvaretshögskolor.Fö.-maka.S.Livsmedelshygien småskaligoch livsmedelsproduk-tion.Jo.

. Löneskillnaderochlönediskriminering.Omkvinnoroch arbetsmarknaden.män Ku.Löneskillnaderochlönediskriminering.Omkvinnoroch arbetsmarknaden.Bilagedel.män Ku.Postlag.K.En datalag.Ju.ny

.Socialförsäkringsregister.S.Vårdhögskolor

kvalitet utveckling huvudmannaskap.U.- -Ökadkonkurrens järnvägen.K.våraEGoch grundlagar.Ju...Svenska förregler internationellomfördelningav

oljavid oljekris.N.enNyavillkorförekonomiochpolitik ekonomi--kommissionensförslag.Fi.Nyavillkorförekonomiochpolitik ekonomi--.kommissionensförslag.Bilagor.Fi.Ägandet radioochtelevisioni allmänhetenstjänst.av.Ku.

.AcceptansToleransDelaktighet.M.

.Kommunernaochmiljöarbetet.M.

.Riksbanken prisstabilifeten,och Fi.

.Ökatpersonval.Ju.

.Vad statsrådsär arbetevän Fi.ett

.Kunskapenskrona.U.

.Utlänningslagen partiellöversyn.Ku.en-.Socialaåtgärderförjordbrukare.Jo.

.Handläggningenvissasäkerhetsfrågor.Ju.av,MiljöbalkDel ochl M.,BankstödsnämndemFi.Fortsattreformering företagsbeskattningen.avDel Fi.Rättentill biståndinomsocialtjänsten.S.Kommunernasroll påalkoholområdctochinommissbrukarvården.S.Nyanställningsskyddslag.A.Åtgärderför förberedaSverigesjordbrukatt ochlivsmedelsindustriförEG.Jo.Förarprövare.K.Reaktion ungdomsbrott.DelA ochmot B.Ju.,é

1993utredningarStatens offentliga

förteckningSystematisk

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementetgrundskolan.[2]En datalag. Kursplanerför[10]ny

effektivitet.våra kvalitetochEGoch grundlagar.[14] ErsättningförÖkat resurstilldelningssystemförUtformningpersonval.[21] ettnyttav- högskoleutbildning.[3]säkerhetsfrågor.Handläggningenvissa [26] grundläggandeav

[35] VårdhögskolorReaktion ungdomsbrott.DelA ochB.mothuvudmannaskap.arbetsuppgifter [12]Justitiekanslern. JKzs utvecklingEn kvalitetöversynav -- [23]Kunskapenskrona[37]m.m.

râttighetsfrågor.Fri-och DelA ochB.[40]Jordbruksdepartementet

Utrikesdepartementet livsmedelsproduktsmåskaligLivsmedelshygienochbiståndet.Styrnings- samarbetsformeri [1]och [6]

[25]åtgärderförjordbrukare.SocialaFörsvarsdepartementet Åtgärder jordbrukSveriges ochförberedaföratt

EG.[33]livsmedelsindustriförtotalförsvarsplikt.Lag [36]omFörsvaretshögskolor.[42] ArbetsmarknadsdepartementetSocialdepartementet anställningsskyddslag.[32]Ny

tortyrskadadeStatligtstödtill rehabiliteringav Kulturdepartementetflyktingar fl. [4]m.löncdiskriminering.Bensodiazepinerberoendeframkallandepsykofarmaka.Löneskillnaderoch- arbetsmarknaden.[7]15] kvinnorochOm mänlönediskriminering.OmkvinnorochSocialförsäkringsregister. Löneskillnader

Bilagedel.[8]arbetsmarknaden.till bistånd [30]Rätten inomsocialtjänsten. ochmänÄgandet i allmänhetenstjänsalkoholområdet televisionKommunernas ochinom radioochroll av

missbrukarvården.[31] 1171partiell [24]sjukvården modeller.[38]Hälso-och i framtiden Utlänningslagen översyn.tre en- - [39]ñlmcensuren.En förgränsKommunikationsdepartementet

NäringsdepartementetPostlag.[9]Ökad internationellomfördelningkonkurrens järnvägen. reglerför[13] Svenska avFörarprövare.[34] oljekris.[15]enFinansdepartementet Civildepartementet

[ochi framtiden.år1990bostadsräkningFolk ochvillkor ekonomi-Nya förekonomiochpolitik-kommisionensförslag.[16] naturresursdepartemenMiljö- ochekonomi-Nyavillkorförekonomi politikoch - [18]Delaktighet.kommisionensförslag.Bilagor.[16] ToleransAcceptans[19]miljöarbetet.Riksbanken prisstabiliteten.[20] ochoch Kommunerna

[27]Vad statsråds värt [22] Miljöbalk.Dell ocharbeteärettBankstödsnämnden.[28]Fortsattreformering företagsbeskattningen.avDel [29]