GaudeamusNUMMER 5/2011STOCKHOLMS UNIVERSITETSSTUDENTKÅRS TIDNINGÅRGÅNG 87

REPORTAGE Raymond Ayac kom från revolutionens gator i Egypten till Stockholms universitet.

NYHETER: EXAMENSBEVIS SOM DRÖJER ÅRETS BÄSTA LÄRARE NYTT KÅRSTYRE KULTUR: FILOSOFERA MED MUMIN EXTRA: SMULTRONSTÄLLEN PÅ CAMPUS”The student movement has accomplished something not seen since the return to democracy, something that has given it worldwide relevance: citizen empowerment.” Camila González, Chilean journalism student about the student protests.

With summaries in English

NyanländVilsen och förvirrad eller spänd av förväntan – hur är det att vara ny i Sverige och på SU? Sid 16, 18 och 19

comviq.se

MOBILT BREDBAND UTANABONNEMANG ELLER BINDNINGDu surfar en dag för 29 kr, en vecka för 89 kr eller en månad för bara 219 kr. När du inte använder det kostar det inte ett smack.

Startpaket 199 kr. Modemet är operatörslåst. Modemhastighet upp till 6 Mbit/s. Dag (1 GB), Vecka (3 GB), Månad (5 GB), Månad Plus, 269 kr, (20 GB). För mer info se

comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.

MOBILT BREDBAND UTAN

DET VERKAR SOM ATT DU LÄSER EN

TIDNING.HOPPAS DU INTE

BETALAR FÖR INTERNET UNDER

TIDEN.

From science to service - business concepts for healthcare

Do you want to know more about commercializing ideas from clinic or science?

In this course you will meet inspiring people from different areas of business healthcare and you get the opportunity to network with active entrepreneurs. You will also learn about financing, market and how to write a business plan within the area of service business.

Startdate, November 1, 2011 Parttime, two evenings per week Still open for application, go to www.studera.nu (course code: KI-11005)

For more information, visit us at www.ki.se/bioentrepreneurship

The course is given in collaboration with the leading service incubator, SU Innovation

5/2011 Gaudeamus 3

Kommentar till artiKeln Stor ändring på biblioteKet StudenthuS börjar byggaS i auguSti på gaudeamuS.Se:

Kall låda skär sig med vacker naturMycket bra initiativ med ett kårhus för universitetets stu-denter. Det är dock beklagligt att ett hus alltid måste bli en låda när man försöker tänka utanför ramarna. Det skär sig med den vackra naturen som omger platsen. Byggnaden utstrålar inte heller den inbju-dande känsla som kårhuset ef-tersträvar; den hårda och kalla fasaden ger inget utrymme för

inspiration och kreativitet för de studenter som ska kunna utvecklas där. Hur ser då insi-dan ut...?

FredriKa OlaussOn

Svar till fredriKa olauSSon:Hej Fredrika,Huset är ritat av Erséus Arkitek-ter och designen vann en arki-tekttävling runt millennieskiftet, bland annat för att man lyckades skapa en idé som både passar väl in i den nuvarande byggna-tionen på Frescati och fungerar som ett inspirerande landmär-ke. Sedan har Studenthuset i två omgångar blivit godkänt

av Stockholms stad, däribland stadsarkitekten, som noga gran-skat att huset passar in i Kung-liga nationalstadsparken.

Interiören har skapats i gemensam diskussion mel-lan arkitekterna, universite-tet, studentkåren och Akade-miska hus, alltid med fokus på den studentnära verksamhe-ten som ska bedrivas i huset. Målet är att de öppna ytorna på glasvåningen, tillsammans med ett café, studentreception och studieplatser ska skapa en mötesplats med just den inspiration och kreativitet som du efterfrågar. Personligen har

jag stort förtroende för alla kunniga människor som varit inblandade i projektet.

andrey tibajev

[tidigare ordförande för

StocKholmS univerSitetS Stu-

dentKår redS.anm]

GaudeamusGaudeamus ges ut av Stockholms universitets studentkår. Årgång 87.

Gaudeamus redaktion är fristående och har till uppgift att granska studentkårens och universitetets verksamhet samt att bevaka studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor.

CheFredaKtör/ansvariG utGivare (viK)Åsa Secher 08-674 62 49amalthea@sus.su.se

repOrter/rediGerare Jennie Aquilonius 08-612 03 83jennie.aquilonius@sus.su.se

CheFredaKtör/ansvariG utGivare (tjänstlediG)Amalthea Frantz amalthea@sus.su.se

Medarbetare i detta nuMMertext: Östen Axelsson, Victor Estby, Camila González, Moa Greitz, Selene Hellström, Lisa Odebäck, Nicole Raphael, Marie Ramm, Johan Rönnblom, Sara Sharifpour, Johanna Sommansson, Helena Söderqvist. Foto: Hanna Christiansson, Lina Haskel. illustration: Elisabet Ericson, Maria Kolding, Tanja Metelitsa, Katarina Mörk.Omslagsbild: Lina Haskel.Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

KOntaKtbesöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14 A postadress: 114 18 Stockholmtelefon: 08-674 62 49, 08-612 03 83hemsida: www.gaudeamus.see-post: gaudeamus@sus.su.se

annOnsbOKninG Tomat: 046-13 74 00

tryckeri: V-TAB, Örebroupplaga: 34 700 ex (TS 2010)nästa nummer: 6 oktober.Material: 12–26 september.

nr 5/2011 Intro & Insänt

341 068

Östen Axelsson doktorerade i estetisk psykologi våren 2011. i sin avhandling, som bland annat bygger på egna fotografier, utvecklar han en ny teori om estetisk upplevelse.

för gaudeamus läsare berättar han om hur det hela började, varför lagom är bäst, samt om hur den som har ambitionen att doktorera (inte) ska gå till väga.

läs forskningsessän på sid 14.

i början av augusti var campus spöklikt tomt. Bara några veckor senare är den strida strömmen av stu-denter som rör sig mellan campus och tunnelbanan oupphörlig. Terminen har startat. För vissa betyder det början på slutet, för andra betyder det början på ett helt nytt kapitel i livet. Oavsett vilket så finns det något att läsa i terminens första nummer av Gad-den, till exempel de orimligt långa handläggningsti-derna för examensbevis eller hur det är att komma som ny internationell student från Honduras till ett augustikyligt Stockholm.

Är du varken rookie eller snart klar på universite-tet kan du läsa om den före detta Gaddenredaktören som blev novellförfattare, sommarkursen för de stu-dieovana och den ständigt pågående debatten om studentbostadsbristen. Trevlig läsning!

Nystart

Ur innehållet: GaudeaMus 5/2011 OPiNiON S. 3–5 • iNRiKES S. 6–9 • uTRiKES S. 10–11 • FORSKNiNG OCH ESSä S. 12–15 • TiPS & PEPP S. 16–17 REPORTAGE S. 18–19 • PORTRäTT S. 20–21 • KuLTuR S. 22–25 • NOVELL S. 26–27 • uNiVERSiTETETS SidOR 28–29 • STudENTKÅRENS SidOR 30–31

Insänt

varFör FÅr jaG GaudeaMus?därför att du finns registrerad som student eller doktorand vid Stockholms univer-sitet. Från och med vårterminen 2010 finansieras tidningen delvis av universitetet. detta regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets student-kår, och däri ingår även att tidningen ska skickas hem till alla studenter.

varFör FÅr jaG inte GaudeaMus?därför att din adress inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Registrera din rätta adress via Stockholms universitets hemsida under Mitt universitet/Mina studier. ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

Med stens farväl försvinner en

stor del av Kårens själ. lycka till sten!”sebastian lindhOlM Kommen-

terar artiKeln Slutar efter

42 år på StudentKåren på

gaudeamuS.Se

”TYCKER DU NÅGOT? Skicka dina åsikter till gaudeamus@sus.su.se.

Estetik: lagom är bäst Ohållbar situation–Brist på resurser till stöd för funktionshindrade studenter

antalet studenter med funktions-nedsättningar ökar kraftigt på Su. men avdelningen som ska ge dem stöd är underbeman-nad – med långa väntetider som följd. juridik-studenten Kari hiltunen fick vänta tre veckor på att träffa en samordnare.

läs nyheten på sid 7.

4 Gaudeamus 5/2011

För tvÅ veCKOr sedan släppte SSCO sin bostadsrapport inför höstterminen. Som vanligt, inför terminsstarter, vi-sar det sig att läget på bostadsmarkna-den för Stockholms studenter är akut. Det största problemet är att nyproduk-tionen av studentbostäder är så låg i så många av Stockholms kommuner. Nu måste fler kommuner ta sitt ansvar.

En väl fungerande bostadsmarknad gynnar Stockholms utveckling och till-växt på flera sätt. Den är en förutsätt-ning för att fler ska kunna flytta till re-gionen och på så sätt få fler i arbete. Den är också en förutsättning för att Stockholm ska kunna locka till sig stud-

enter och forskare från resten av Sverige och hela världen.

tyvärr har inte Stockholm en funge-rande bostadsmarknad, den är snarare i obalans. Sedan början av 2000-talet har nyproduktionen av studentbostä-der och små hyresrätter sjunkit drastiskt och trenden ser ut att hålla i sig. Under 2011 har 63 studentbostäder färdig-ställts i Stockholms län och de närmaste två åren planeras enbart 261 nytillskott.

I en region med 80 000 studenter är detta givetvis för lite. Det alarmeran-de i situationen är den snedfördelning av ansvar som finns i regionen. Av de

12 000 studentbostäder som finns i länet är 10 200 belägna i Stockholms stad eller Solna. Resten fördelas på öv-riga 24 kommuner.

i den rappOrt som SSCO precis släppt tittade vi närmare på de kommuner som vi ansåg var relevanta för nybyggnation av studentbostäder. Det är kommuner som antingen ligger i närheten av stora campusområden eller har goda kollek-tivtrafiksförbindelser. Flera av dessa, ex-empelvis Täby, Tyresö och Sundbyberg, har försvinnande få studentbostäder. Andra, främst Sollentuna och Dande-ryd, har inte en enda.

När världen mer och mer konkurrerar med kunskap, innovation och ett högt humankapital gäller det för Stockholms-regionen att inte hamna på efterkälken. Därför är en satsning på studentbostä-der alltid en satsning på regionens ut-veckling och tillväxt. I och med införan-det av studieavgifter för tredjelandsstu-denter har det blivit ännu viktigare att vi framstår som attraktiva för internatio-nella studenter. Vem är beredd att be-tala för att studera på en plats där det är oerhört svårt att finna en bostad?

vad Kan dÅ kommunerna göra för att ta tag i problemet? Först och främst bör de i större utsträckning använda sina allmännyttiga bolag för att se till så att just bostäder för studenter prioriteras. Vidare handlar det kommunala ansva-ret om att effektivisera de planprocesser som rör nybyggnation av bostäder. Nya studentbostadsprojekt tar orimligt lång tid att genomföra, vilket skrämmer bort byggherrar och i allmänhet saktar ner nyproduktionen.

En tredje åtgärd för att stimulera ny-byggnation är att slopa parkeringsnor-men för studentbostadsprojekt. Detta skulle resultera i att det blir billigare att genomföra byggnadsprojekt. Väldigt få studenter har bil i Stockholm idag.

Bristen på studentbostäder är en angelägenhet för hela Stockholmsregio-nen – därför måste även alla kommuner ta sitt ansvar för den.

lina Glans

ORdFÖRANdE, STOCKHOLMS STudENTKÅRERS

CENTRALORGANiSATiON

Debatt & Opinion Gör din röst hörd

alla gynnas av en fungerande bostadsmarknad

SSCO om studentbostäder:

Kommunerna borde använda sina allmännyttiga bolag för att prioritera studentbostäder, menar skribenten. foto: nicole raphael

Studielinjen en del av arbetslinjenSaco studentråd om a-kassan:

År 2007 tOG regeringen bort studeran-devillkoret i arbetslöshetsförsäkringen med motiveringen att de ville stärka ar-betslinjen. Vad de inte tog hänsyn till var att studielinjen är ett komplement, och inte en motsats, till arbetslinjen. Saco Studentråd vill här presentera två refor-mer som skulle förbättra arbetslösa ny-utexaminerades möjligheter på arbets-marknaden, och genom en stark studie-linje åstadkomma en stärkt arbetslinje.

studerandevillKOret innebar att den som hade studerat vid högskolan i läng-re än ett år fick rätt till arbetslöshetser-sättning om de hade varit arbetslösa i 90 dagar efter examen. Regeringen tog bort den möjligheten med motiveringen att det stred mot arbetslinjen, då ”det är personer som blivit arbetslösa efter att ha haft ett arbete och en stadigvarande

inkomst, som skall kompenseras genom arbetslöshetsförsäkringen.”

saCO studentrÅd anser att studerande-villkoret bör återinföras. Utöver ett åter-infört studerandevillkor bör studielin-jen i arbetslöshetsförsäkringen stärkas genom att ge alla som studerat en viss tid rätten att använda tio studiemedels-finansierade veckor till att söka jobb. Under den här tiden byts poängkravet ut mot ett krav på aktivt jobbsökande.

vad Finns att vinna på detta? Många nyutexaminerade som är arbetslösa för-sörjer sig genom att läsa en extra kurs och uppbära studiemedel och tar där-med studieplatser från andra studenter. Samtidigt finns det en poäng, inte minst med hänsyn till matchning på arbets-marknaden, att låta nyutexaminerade

personer ta tid på sig att hitta rätt jobb, inte ett jobb. Den som förbrukat sina tio veckor och fortfarande står utan arbete, skulle sedan genom studerandevillkoret komma in i arbetslöshetsförsäkringen, och därmed ha ökade krav på sig att stå till hela arbetsmarknadens förfogande.

dessa tvÅ reFOrMer skulle på ett tyd-ligt sätt stärka såväl studielinjen som ar-betslinjen och står helt i linje med reger-ingens ambitioner att förbättra match-ningen på arbetsmarknaden och mins-ka arbetslösheten.

lisa GeMMel

ORdFÖRANdE

jOhannes danielssOn

LEdAMOT

SACO STudENTRÅd

DEbaTTEN fORT-säTTER pÅ NäTET! Kommentera på www.gaudeamus.se.

5/2011 Gaudeamus 5

det är MyCKet som är nytt så här i början av september; ny termin, nya kurskamrater, ny kurslitteratur och, om än tillfäl-ligt, ny chefredaktör för Gad-den. Men vissa saker förblir desamma år efter år. Som bo-stadsdiskussionen. Det är som att trycka på en knapp. Varje år i slutet av augusti när höstter-

minen drar igång bubblar tidningarna av debattartik-lar, statistik, bilder av tältande universitetsstudenter i protest och så ett och annat politiskt uttalande om att det ska satsas mer på studentbostäder. Eller vänta, i år sa ju bostadsminister Attefall att studenterna ska välja studieort utifrån var det finns bostäder, det vill säga inte Stockholm, Uppsala eller Lund.

FörslaGen OCh utspelen har varit många. Social-demokraterna i Stockholm tycker att Attefall, och

inte studenterna, borde lämna Stockholm. Fredrik Krohnman skriver i Ex-pressen att ett steg i rätt riktning är att göra det lättare för privatpersoner att hyra ut i andra hand.

På ledarplats i GP är tonen hårdare och kritiken riktas i stället mot de kräsna studenterna som vill ha både kort pendlingsavstånd och låg avgift. I Metro kan man läsa om planerna på att göra om lastfartyget Traviata till bostäder. I Stockholms fastighetsnämnd har den

borgerliga majorite-ten klubbat igenom att påbörja ar-betet med att upprätta tillfälliga student-bostäder på bollplaner runtom i

Stockholm. Socialdemokraterna protesterar med ar-gumentet att barn och unga inte ska behöva betala priset för en misslyckad bostadsmarknad.

alla FörslaG är bra förutom de dåliga. Som Attefalls uppmaning att hålla sig borta från vårt lands största universitet, men det säger kanske sig självt. Proble-met, som åtskilliga studentorganisationer i åratal har påpekat, är att det aldrig tycks vara några av förslagen som genomförs med tillräcklig kraft för att undvika

att samma protest- och mediekarusell drar igång igen lagom till nästa års terminsstart.

sOM stOCKhOlMsbO sOM valt att inte flytta för att plugga har jag hela tiden vetat vad det är som gäller på bostadsmarknaden – kontakter, hjälpsamma (be-medlade) föräldrar eller ett försprång i form av mas-sor av ködagar i valfri bostadskö. Men bostadsbristen i Stockholm slår framför allt mot studenter från andra delar av landet och särskilt mot dem från andra delar av världen.

På studentkårens Facebooksida för internationella studenter skriver en student att det är lika svårt att hitta en lägenhet i Stockholm som att flyga till månen. Hur sugen skulle du vara på att åka till ett främmande land och studera med de förutsättningarna? I våras läste jag en termin på Journalisthøjskolen i Århus. Där erbjöds alla internationella studenter rum i kor-ridor vid ankomst. Som det borde vara. Kommer det att vara verklighet för internationella studenter som kommer till Stockholm nästa år? I den här takten – tveksamt.

den senaste tiden har debatten om fusk, eller vilseledande vid examination, på Sveriges högskolor åter väckts till liv. Det är en diskussion som ofta präglas av osaklighet och utpekande av Sveri-ges studenter som stora fuskare. Det går nästan så långt att lärosätena pekas ut att tävla om vilket lärosäte som det fus-kas mest respektive minst på. Det i sig betyder att debatten inte behandlar kär-nan i problematiken.

Steget in i akademin, högskolevärlden och studier är att kliva in i en ny värld. Ofta är det mesta nytt, så som begrepp och undervisnings- och examinations-former. Det är därför av största vikt att studenterna informeras om reglerna kring vad som är tillåtet eller ej. Vik-

tigt är också att studenter får vetskap om och stöd i hur vetenskapliga texter skrivs samt vad som förväntas av dem. Att informera studenterna om deras rät-tigheter och skyldigheter är något som borde ligga i lärosätenas största intresse, mycket görs också, problemet är att det inte är nog.

det öKade antalet disciplinära åtgärder tyder dock inte bara på informationsbris-ter, utan också på något större. De senas-te åren har lärosätena fått mindre peng-ar tilldelade sig per student och kontak-ten mellan lärare och student har mins-kat mer och mer. Samtidigt läggs ett allt större ansvar på den enskilde studenten. Mer måste göras. Det finns ett tryckande

behov av att tilldela mer resurser till läro-sätena och en första insats från regering-en har gjorts till humaniora och de sam-hällsvetenskapliga utbildningarna, men det är långt ifrån tillräckligt. Mycket kan och behöver göras och förutsättningar måste ges för att höja kvaliteten på alla utbildningar och bara därigenom kan vi komma till bukt med det ökande antalet disciplinära åtgärder.

självKlart betyder inte det att lärosä-ten inte ska agera i dagsläget. Fusk ska inte tolereras på någon nivå och åtgärder måste vidtas när någon handlar orätt. Det är dock viktigt att lärosäten agerar på ett sådant sätt att alla studenter be-handlas likvärdigt och rättssäkert. När verktyg används för att genomsöka tex-ter ska detta göras konsekvent. Systemet för att upptäcka när ett försök till vilsele-

dande gjorts måste användas systema-tiserat, samtidigt som disciplinnämn-derna har ett otroligt svårt uppdrag i att förstå huruvida ett försök gjorts eller om det hela är ett missförstånd.

Det gynnar inte någon att studenter-na ses som fuskare. Fokus måste ligga på hur lärosätena bäst kan introducera sina studenter till högskolestudier och stötta dem på vägen genom studierna. När alla studenter vet vad som gäller, när de får det stöd de behöver och när alla behandlas likvärdigt – först då kommer fusket minska drastiskt.

CaMilla GeOrGssOn

ORdFÖRANdE

sabine petterssOn

ViCE ORdFÖRANdE

SVERiGES FÖRENAdE STudENTKÅRER

OENsE?Kommentera krönikan, skriv till asa.secher@sus.su.se.

Gör din röst hörd Debatt & Opinion

”alla förslag är bra förutom de dåliga. som attefalls uppmaning att hålla sig borta från vårt lands största universitet.”

Samma gamla visa – i år igen

Du står längst ner på samhällets trappa,

med armar som alltmer blir slappa,

och vill fast du inte kan gå.

Du vet men har svårt att förstå:

Som kannibalen när tider är knappa

får du leva på mamma och pappa.

Victor Estby

Fler studenter lever på föräldrarna, rubrik i DN 29/8 2011.

den fuskande sanningen

Åsa Secher Chefredaktör Gaudeamus

SFS om högeskolefusket:

Matnyttigt för ung svensk student

Först när studenterna får tillräckligt med information och stöd kommer fusket att minska, menar skribenterna. foto: åsa Secher

6 Gaudeamus 5/2011

trots upprepad kritik från högskole-verket är handläggningstiderna för examensbevis på stockholms univer-sitet fortfarande oacceptabelt långa. i dag är väntetiden upp till fyra måna-der, trots att verket förordar max två månaders väntetid.

helena söderqvist OCh Åsa seCher

– Jag ansökte om examensbevis redan den 27 april i år eftersom jag hade hört att det skulle ta lång tid. Nu hörde jag av mig igen i mitten av augusti för att höra om min ansökan hade avslagits, som ett skämt, eftersom jag inte har fått något svar, säger David Sillén, 29 år och tidi-gare student på Stockholms Universite-tet, SU.

Han har fortfarande inte fått något svar om sin ansökan från handläggaren av examensbevis på SU.

En av huvudorsakerna till att vänteti-derna är så långa är en närmast lavin-artad ökning i efterfrågan på examens-bevis. Jerker Dahne, biträdande avdel-ningschef på sektionen för studentdo-kumentation på SU, berättar att jämfört med samma period förra året har antalet ansökningar 2011 ökat med 36 procent.

Enligt Jerker Dahne beror det ökade trycket till stor del på Bolognasystemet som kräver att studenter tar ut sin exa-men innan de börjar på masternivå.

– Tidigare gick många studenter di-rekt till masternivå. Många studenter tar dessutom ut både en yrkesexamen och en kandidatexamen.

En annan orsak till att fler ansöker om examensbevis är att arbetsgivare oftare vill se bevis på att en examen är giltig, enligt Jerker Dahne. På Högskolever-kets, HSV:s, hemsida varnas det för så kallade bluffuniversitet som inte ger gil-tiga examensbevis.

pOntus KyrK är verksjurist på HSV och deltog i ett tillsynsbesök som gjordes på SU under hösten 2010.

– Vi tittar alltid på handläggningsti-derna för examensbevis under våra be-sök, men det var lite speciellt i det här

fallet eftersom studentavdelningen själ-va äskade mer resurser för att de förut-såg en ökning i antalet ansökningar och där hade de ju rätt, säger Pontus Kyrk.

Vid minst fyra tidigare tillfällen har HSV riktat formell kritik mot SU gäl-lande just handläggningstiderna. Pon-tus Kyrk säger att HSV förväntar sig att universiteten följer deras rekommenda-tioner men att den formella kritiken är deras enda åtgärdsverktyg.

Pontus Kyrk har handlagt flera ären-den som har handlat om långa hand-läggningstider och har noterat att SU anmälts flera gånger för samma sak de senaste åren.

– Jag är nog av uppfattningen att SU har fler ärenden av den här typen än andra lärosäten.

jerKer dahne FörstÅr frustrationen hos studenter som måste vänta länge på sina examensbevis, men han säger att universitetet har tillsatt mer resurser för att få bukt med problemet.

– I början av året anställdes ytterliga-

re två examenshandläggare och då blev vi totalt åtta. Men på grund av den fort-satta ökningen av ansökningar anställs ytterligare en i september, till att börja med under sex månader, säger han.Kommer det att räcka?

– Den person som tillkommer i sep-tember ska uteslutande arbeta med exa-menshandläggning, men det ärliga sva-ret är att vi inte vet om det kommer att räcka. Det jag kan säga är att om antalet ansökningar fortsätter att öka i den här takten kommer det inte att räcka.

Trots ökade resurser under våren har handläggningstiderna varit fortsatt långa och i augusti anmäldes SU igen till HSV för sina långa väntetider.

Rektor Kåre Bremer är medveten om problematiken men menar att det främst handlar om en övergångsperiod.

– Det är olyckligt att studenter un-der en övergångsperiod drabbas av den långa handläggningstid som det har medfört. Förvaltningschefen har därför tagit upp handläggningstiden för exa-men som ett särskilt nyckeltal i universi-

tetsförvaltningens verksamhetsplan för 2011 och kommer att följa den fortsatta utvecklingen för att kunna vidta nöd-vändiga åtgärder.

david sillén väntar fortfarande på sitt examensbevis, men känner sig ändå lugn.

– Jag vill ha ett avslut på mina stu-dier. Jag tror väl inte att någon tror att jag skulle bluffa en examen i filmveten-skap, men jag vill ändå ha papper på vad jag har läst.Kan väntan innebära problem för dig?

– Jag tror inte det. Men mina vänner som är ingenjörer väntar otåligt på att få ut beviset. Deras blivande arbetsgivare vill kanske se papper på vad de kan och att de har avslutat sina studier.

Jerker Dahne på Studentavdelningen bekräftar att väntetiden fyra månader som uppges på SU:s hemsida fortfaran-de tyvärr gäller.

– Vi kommer att jobba för att närma oss två månader under hösten, men jag vågar inte säga att vi kommer att nå det.

Nyheter händer i svensKa studentvärlden

Omorganisation hotar uppskattad kursen KOnseKvens av universitetets kom-mande omorganisation är bland annat att kursen Changing India and Oursel-ves hotas av nedläggning, främst på grund av ekonomiska orsaker.

Changing India and Ourselves är en valbar kurs inom lärarutbildningen men är även öppen för andra studenter. Den ges under vårterminen och innehåller en fem veckor lång fältresa till lands-bygden i södra Indien. Deltagarna be-söker bland annat arbetsplatser, skolor och familjer.

Tommy Oksanen läser till lärare med inriktning svenska och samhällskun-skap för högstadiet och gick kursen i våras. Han har tillsammans med andra deltagare skrivit en artikel i Stockholms

universitets, SU:s, interna nyhetsblad till stöd för utbildningen. För honom var de fem veckorna omskakande och fungera-de som ögonöppnare för hur samhället ser ut på vissa håll i världen.

– Jag fick även syn på mina egna kultu-rella värderingar. Som blivande lärare är det viktigt att inte bara läsa kurslitteratur utan även möta människor från olika kul-turer och lära sig förstå dem, säger han.

nils edlinG är prefekt på institutionen för utbildningsvetenskap med inrikt-ning mot humaniora och samhällsve-tenskap, UHS, vilken ansvarar för Chan-ging India and Ourselves. Enligt honom har diskussionen om nedläggning på-gått i runt tre år. Att frågan åter aktua-

liserats beror på universitetets omorga-nisation. UHS upphör vid årsskiftet och ersätts av två mindre enheter: centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik och centrum för de humanis-tiska ämnenas didaktik.

– Det är en dyr kurs. Ingen av cen-trumbildningarna har resurser att driva den på egen hand. Vi skulle gärna ha den kvar men de årliga kostnaderna har varit ungefär tre gånger högre än intäkterna.

Kursledaren Stina Eriksson anser att utbildningar som Changing India and Ourselves är viktiga i en globaliserad värld.

– Studenterna får en mer nyanserad bild av Indien på plats. De lär sig inte om, utan snarare av och med, befolkningen.

Det bör finnas möjlighet till internatio-nella kontakter även på grundnivå.

För närvarande undersöker ansvariga vid UHS tillsammans med andra institu-tioner möjligheterna att fortsätta ge kur-sen. Beslut fattas under september.

jennie aquilonius

Lång väntetid för examensbevis

Från 1 januari 2012 inrättas två områdesnämnder, Områ-

desnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap samt Områ-desnämnden för naturvetenskap. det inrättas också två befattningar som vice rektor för respektive område.Källa: Stockholms universitet

!sU:s omorganisation

illustration: amalthea frantz

5/2011 Gaudeamus 7

Ohållbar situationhänder i svensKa studentvärlden Nyheter

pridepreMiär För sus

i år var Stockholms universitets stu-dentkår, SuS, för första gången offici-ellt representerad på Pridefestivalen. Jacobina Jacko Nilsson är påverkansse-kreterare för jämlikhet på SuS och kan inte säga varför det har dröjt så länge.

– En jättebra fråga. Eftersom jag är ny på SuS så var det första gången sen jag började som jag hade möjlighet att se till så att det blev av.

Studentkårens medverkan bestod av ett panelsamtal med rubriken ”Villkor och öppenhet i hbtq-forskning” som Jacobina Jacko Nilsson modererade tillsammans med Anna Göthner.

– det var lyckat, det kom mycket folk. Sedan hade vi en pub på campus tillsammans Stockholms universitets genusvetare så att det också blev ett arrangemang ute på universitet vilket var målet.

Jacobina Jacko Nilsson menar att SuS medverkan visar att man tycker att Pride är ett viktigt evenemang.

– det kan locka en bredare grupp till Su, det visar att vi är öppna för alla.

FiCK Fel antaGninGsbesKedTvå veckor innan uppropet på program-met Personal, Arbete och Organisation (PAO) vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet, Su, skickades ett mejl ut till 60 studenter med beske-det: ”Hej! Enligt uppgift från VHS är du antagen till Programmet Personal, Ar-bete och Organisation (PAO).” Men mej-let hade felaktigt gått ut till studenter som i själva verket inte alls var antagna till programmet.

En av de som fick beskedet, men som däremot inte mottog den korrigering som skickades ut en timme senare, var Emma Hüll som stod på reservlistan. När hon trodde att hon antagits sa hon upp sig från sitt jobb, köpte kurslittera-tur och ansökte om studiebidrag. När hon dök upp på uppropet var hon inte den enda som inte ropades upp. Enligt Peter Åkerbäck, studierektor för socio-logiska institutionen på Su, finns det inga möjligheter att erbjuda de drab-bade studenterna plats på programmet.

Emma Hüll är besviken men har i stället börjat på en kurs i psykologi.

– Självklart vill jag helst ha en plats på PAO, men tiden rinner iväg och det är dessutom jobbigt att kriga för det här samtidigt som man startar en ny kurs.

i dagsläget arbetar Stockholms uni-versitets studentkårs studentombud Yohanna Burman med en skrivelse till sociologiska institutionens prefekt. Emma Hüll har också anmält ärendet till Högskoleverket för att se om hon kan begära skadestånd.

– Su har inte gett mig någon rimlig förklaring och det borde jag få.

GaddensiFFran

7så många öl hade du kunnat köpa på någon av su:s studentpubar för de 190 kr som sl:s 90-dagarskort för studenter har höjts med.

antalet studenter med funktionsned-sättningar ökar kraftigt på stockholms universitet. Men avdelningen som ska ge dem stöd är underbemannad – med långa väntetider som följd. juridik-studenten Kari hiltunen fick vänta tre veckor på att träffa en samordnare.

jennie aquilOnius

Enligt dyslexipedagogen Elisabeth Åman sökte 55 nya studenter stöd för dyslexi under höstterminen 2006. Samma siff-ra förra året var 114. När det gäller stöd för neuropsykiatriska funktionsnedsätt-ningar, som adhd, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom ökade antalet sökande med 60 procent mellan 2009 och 2010. Dessutom är två i personalen sjukskrivna.

– Situationen är ohållbar. Jag och sek-tionschefen Birgit Marklund Beijer job-bar övertid i den mån vi orkar. Vi skulle behöva två samordnare på heltid, säger Elisabeth Åman, som arbetar 70 procent som dysplexipedagog och 30 procent i Språkverkstaden.

Åmans väntetid under höstterminen är vanligtvis två och en halv vecka. Den höga arbetsbelastningen leder till att hon inte hinner ge särskilt pedagogiskt stöd, värva mentorer eller göra de mindre tes-ter som ger studenter rätt till stöd.

– Konsekvensen blir att studenten i stället måste boka tid hos en läkare för att få remiss till en logoped som kan göra en utredning. Det kan ta upp till en ter-min innan studenten får rätt till stöd. Har vi otur påverkar de långa vänteti-derna studenternas resultat negativt.

Hon menar också att det är svårt att hitta vikarier med den specialkompe-tens som krävs.

Kari hiltunen, 35, läser andra terminen på juristlinjen och kandiderade i våras till studentrådet Juridiska linjerådet för att förbättra situationen för studenter med neuropsykiatriska funktionsned-sättningar. Själv har han Aspergers syn-drom och misstänker även adhd. Det påverkar studierna genom att han kan ha svårt att koncentrera sig och fastnar på detaljer.

– Jag har också svårt att tyda sociala signaler. Även att prata inför klassen är övermäktigt och kan ge panikångest. Det behövs en ökad förståelse på insti-tutionerna för att alla studenter inte är likadana. Min oförmåga att prata inför klassen har till exempel lett till sänkta omdömen i vissa kurser.

Kari Hiltunen började studera i janu-ari och fick vänta tre veckor på att träf-fa en samordnare på sektionen för stu-dentstöd. Därefter tog det ytterligare ett par veckor att få en mentor. Nu får han bland annat skriva tenta i enskilt resurs-rum med längre tid och speciell dator.

– Det behövs fler samordnare och snabbare stöd. Om studenterna inte får

hjälp är risken stor att de halkar efter vil-ket kan leda till att det känns tungt och att de i värsta fall att hoppar av sin ut-bildning, säger han.

MentOrsprOGraMMet startade förra året och 40 mentorer anställdes. Pro-grammet går ut på att en person med en funktionsnedsättning får hjälp av en mentor i form av en student som plug-gar på högre nivå än den som söker stöd. Enligt Birgit Marklund Beijer, chef för sektionen för studentstöd, kräver rekryteringen, utbildningen och hand-ledningen av mentorer ökade resurser. Dessutom behöver institutionerna in-formation kring funktionsnedsättningar och studenternas rättigheter.

– Vi har äskat pengar från planerings-enheten till en samordnare för handled-ning av mentorer och stöd till institutio-nerna. Får vi inte utökade resurser hin-ner vi inte med det arbetet.

universitetsledninGen är Medveten

om att resurserna inte räcker till, därför kommer frågan att tas upp i budgetför-handlingar under september och okto-ber. Det är i dagsläget svårt för ledning-en att säga vad diskussionerna kommer att resultera i, men någon form av re-sursförstärkning är trolig.

– En förutsättning är dock att medlen

till förvaltningen och till grundutbild-ningen kommer ur samma påse. Ökas tilldelningen till förvaltningen minskar institutionernas resurser för utbildning, säger Martin Melkersson, biträdande för-valtningschef på Stockholms universitet.

För Kari hiltunen har möjligheten att få en mentor spelat stor roll för studierna. De träffas en gång i veckan och hon har hjälpt honom med studieteknik och att skapa strukturer.

– I början kände jag mig vilsen på universitetet och klarade med nöd och näppe den första kursen. Med hjälp av mentorn har min förmåga att studera på egen hand ökat väsentligt.

Kari hiltunen vänta tre veckor fick på att få en tid hos en samordnare på studentavdelningen. foto: jennie aquilonius

– Brist på resurser till stöd för funktionshindrade studenter

the section that supports students with disabilities at stockholm university, su, is understaffed

and lacks resources. two of the person-nel are on sick leave and the dyslexia educationalist elisabeth Åman describes the situation as “untenable”. students have to wait weeks for assistance which might affect their results and cause some of them to drop out. the management at su is aware of the problem and more re-sources for the section will be discussed at the financial negotiations in september and October.

summary in English

8 Gaudeamus 5/2011

Moderata studenter har bildat koalition med bland andra vänsterns student-förbund och de största partierna är i opposition. enligt statsvetaren jenny Madestam får nu fler parter inflytande.

jennie aquilOnius

I årets val till Stockholms universitets studentkårs, SUS, fullmäktige åkte två traditionella partier ut och nykomling-arna Moderata studenter och The Inter-national Party, TIP, röstades in.

På valfullmäktige den 9 juni bildade

kårpartierna Humanisterna och sam-hällsvetarna, Socialdemokratiska stu-denter, Gröna studenter, Juridicum, Vänsterns Studentförbund och Mode-rata Studenter majoritet i kårstyrelsen. De två största partierna, Ekonomerna och TIP, hamnade i opposition.

Till ordförande valdes Humanisterna och samhällsvetarnas partiombud May Al-Boujassam. Enligt nye vice ordföran-den Erik Arroy, från Socialdemokratiska studenter, bildade de partier med bäst möjligheter att samarbeta majoritet.

– I början fanns en farhåga om hur samarbetet skulle fungera i en så pass bred koalition. Men genom att vara pragmatiska och prestigelösa har vi alla möjligheter att lyckas, även om alla inte alltid får precis som de vill. Hittills har vi kommit överens och är även måna om att inkludera oppositionen, säger han.

eKOnOMerna FiCK Med sina tio mandat flest röster. Att partiet ändå sitter i oppo-sition beror enligt partiombudet Savas Caliskan på att koalitionsbildningarna, förutom att partierna skulle komma över-ens i olika frågor, till stor del handlade om erfarenhet och vänskapsrelationer.

– Ekonomernas representanter är helt nya i år och TIP är ett nytt parti, vilket påverkade förhandlingarna. Vi ville inte heller sätta oss i en konstellation där det inte fanns utrymme för våra frågor.

jenny MadestaM, statsvetare på Stockholms universitet, menar att den här typen av blocköverskridande sam-arbete ofta förkommer på lokalnivå ef-tersom partierna där vanligtvis är mer pragmatiska. Det handlar om att lösa praktiska politiska problem framför att låsa sig ideologiskt. En styrelse måste också utses, och kan det endast åstad-kommas genom att några av de mindre partierna går ihop så blir det så.

– Det kan bero på hur nära eller långt

ifrån varandra partierna står. Uppen-barligen har partierna i den koalition som nu bildats lättare att samarbeta än de större partier som numerärt sett fått flest röster, säger hon.

Hon menar att fördelen med utfallet är att flera olika intressen är represente-rade i styret och inte bara ett eller ett par, vilket kan tolkas som demokratiskt.

– Vissa av de riktigt små partierna får dock större inflytande än de bemyndigats med. En möjlig konsekvens är att de stu-denter som röstat på de partier som fått flest mandat känner besvikelse över att dessa inte får del av styret, vilket kan leda till en känsla av meningslöshet att rösta.

Jenny Madestam har svårt att svara på varför konstellationen uppstått, men menar att personliga relationer och kontakter mellan partiernas aktiva kan spela in. Det är inte heller helt otänkbart att några av dessa av någon anledning också bestämt sig för att stänga de större partierna ute.

Nyheter händer i svensKa studentvärlden

Förändrad maktbalans i kåren

Omröstning på årets valfullmäktige i juni. foto: jennie aquilonius

last seMester, i studied Film Studies at Stock-holm University’s Film-

huset and it was the most fun I’ve ever had interacting in a classroom. Prior to agreeing on

Stockholm, I had decided to apply to universities in England. Though as things in this life decide to work out on their own, I was not accepted into the Lon-don exchange program because my home university didn’t have the funds to send more students.

abOut a weeK later, my Stockholm University Alumni uncle called me for some words of encouragement. He started out by saying how sorry he was and how badly he wanted to see me go overseas and expe-rience something that he had as well as many of his friends had. And just then he said, “Why don’t you just go to Sweden? I mean, school is free there.”

To make a long story short, I ended up calling my

admissions office the next day to set up a meeting and the next thing I know I’m receiving another letter but this time reading: “Congratulations, this is your notification of selection to Stockholm University.”

Coming from a university that charges $30,000, roughly 210,000 SEK a year, made it easier for me to choose Sweden over the costly university in London. So, in doing so, I saved myself $15,000 for the six months I was in Sweden.

but as the saying goes, ‘All good things come to an end’. As of this fall, Sweden as a nation has chosen to lift the free education policy and revert to an actual tuition for non-EU/EEA citizens. After doing some research on the Uppsala, Gothenburg, and Stock-holm University websites, I learned each of them will be charging a significant amount, however, it will de-pend on what the student decides to study.

For instance, if someone chooses to study in the Humanities, Law or Social Sciences at Stockholm University, then he or she will have to pay 90,000 SEK (about $13,000). However, if one chooses the Sciences then he or she would be looking at 140,000

SEK (about $20,000).Sweden’s decision to make tuition costs could

sabotage many young people’s settlement about co-ming to Sweden. It’s already well known that univer-sities throughout the world cost well over budget, so the free education was a unique and promising idea. People from all over the world chose to come to the incomparable atmosphere because of the ability to study for free.

this COuld Create decrease in tourism, economy, and even controversy towards the potentially seg-regated community of European Scholars and pro-spective international students. One could even say that this decision is due to the western’s influence on expensive higher education, however, that’s not a good reason either. Sweden was unique to display this free education, for the time being.

nicole raphael studied Film studies at su last semester.

she was raised in nebraska, usa, and has now returned to

her college town of sioux City, iowa, to work one last year

to achieve her bachelor’s degree in photograpgy.

“Sweden’s free education was unique”COLuMNiST NiCOLE RAPHAEL

the power balance in the stockholm university student union has shifted after the student union council election last semester. the council is the highest decision-making body of the union. Conservative students have formed a coalition with,

among others, the left wing party. the two biggest parties, ekonomerna and the interna-tional party, are now in opposition. May al-boujassam from the party humanisterna och samhällsvetarna was elected president and erik arroy, socialdemokratiska studenter, became vice president. according to the political scientist jenny Madestam various inter-ests are now represented in the government.

summary in English

Kårfullmäktige är SuS högsta beslutande organ. där utses

bland annat kårens ordförande och vice ordförande. i kårvalet på våren konkurrerar partierna om 41 platser i fullmäktige. Alla studenter som är medlemmar i kåren har rätt att rösta.

!fullmäktige

5/2011 Gaudeamus 9

hur känns det att ha fått priset?– Jag är mycket glad, stolt och ödmjuk.

Dels för egen del men också för institutio-nens del. 2005 genomgick vi en samman-slagning som inte var helt oproblematisk, att vi får det här priset blir också ett slags bevis på att vi har lyckats som institution. Jag tycker också att det är viktigt att un-dervisningen lyfts fram, det är massor av människor som undervisar dagligen och de får inte alls samma uppmärksamhet som forskningen får till exempel. vilka är de viktigaste egenskaperna hos en bra lärare?

– Som lärare så måste du tycka om att jobba med studenterna, du måste tycka om ditt ämne och du måste kunna ditt ämne, men framför allt så måste du kän-na dig själv. Du ska ta reda på vad du är bra på, jag tror inte att det finns någon universalpedagogik som fungerar för alla, precis som att det är olika för stu-

denterna hur de bäst lär sig. Är du trygg i dig själv så märker studenterna det. Du ska lita på din intuition och inte anam-ma varje ny pedagogisk trend som kom-mer. Trivs du inte med att arbeta i Mon-do till exempel så ska du ge sjutton i det. Och var inte rädd för att fråga studenter-na löpande vad de tycker fungerar och inte fungerar. vad är kul med att undervisa?

– Jag älskar att undervisa när jag mär-ker att jag kan förklara så att studenterna förstår, när jag ser att de utvecklas, det är jätteroligt. Att undervisa är livet! Eller när det gäller yrkeslivet i alla fall.varför tror du att just du fick det här priset?

– För det som står i motiveringen, att jag arbetar mycket med en långsik-tig pedagogisk utveckling och för att jag genom tydlighet och stöd främjar både självständighet och ett kritiskt förhåll-

ningssätt. Jag tror att mina kollegor vet var de har mig. Jag är också generös med att ge beröm, försöker hitta det som är positivt, det är en bra bas när man sedan vill ge kritik. Jag tycker att vi inom den akademiska världen är alldeles för snåla med beröm och för snabba med att ge kritik, men det ligger kanske i det kri-tiska förhållningssätt som präglar forsk-ningen och undervisningen.vad ska du göra med prispengarna?

– Jag har en idé som jag inte vet om den går att genomföra än, men jag skul-le vilja besöka en kollega i ett land utan-för Norden där man inte har tyska som modersmål, i en eller två veckor, kanske USA eller Sydeuropa, och auskultera på undervisningen, jämföra vilken littera-tur och vilka metoder de använder och så vidare. Men det är svårt att ta ledigt så länge som studierektor, så vi får se.

Åsa secher

... barbro landén, studierektor vid institutionen för baltiska språk, finska och tyska, som tilldelats priset Årets lärare 2011.

som lärare är det viktigt att lita på sin intuition och inte anamma varje ny pedagogisk trend som kommer, menar barbro landén. foto: åsa Secher

”att undervisa är livet”

Pedagogiska priset Årets lärare delas ut årligen se-

dan 1992 för att uppmärksamma goda insatser i undervisningen. Både studenter och anställda kan nominera kandidater. den slutliga bedömningen görs av RuT, Rådet för universitetspedagogisk utveckling. Pristagarna tilldelas 50 000 kronor var för möjlighet till förkovring inom sitt ämne. Förutom Barbro Landén utsågs i år även lärarparet Martin Tamm och Yishao Zhou vid mate-matiska institutionen, samt Elisabet Borg vid psykologiska institutionen till Årets lärare vid Su. den 30 sep-tember får de motta diplom under den årliga promotions- och installa-tionshögtidligheten i Stadshuset.

!

händer i svensKa studentvärlden Nyheter

Efterlängtat spadtagett hundratal persOner samlades 1 september på parkeringen bakom Söd-ra husen för att bevittna det första spad-taget inför bygget av det nya Studenthu-set, som ska stå klart i augusti 2013. På plats för att säga några ord och sätta sig bakom spakarna i grävmaskinen fanns bland andra studentkårens vice ordfö-rande Erik Arroy.

Erik var väldigt nöjd med att han lyck-ades gräva upp en bit av buskaget bred-vid parkeringen, men framför allt glad

över att få vara med och förverkliga nå-got som studentkåren har stridit för i de-cennier.

– Kåren har velat flytta ut ur Nobelhu-set väldigt länge, att vi har fått till en lös-ning känns fantastiskt. Sen är det klart att även om det är kul att få vara med när det händer så känns det också som att man snuvar tidigare kårpresidier på konfekten, de som under många år har kämpat för det här.

Åsa secher

Årets lärare

Ett ögonblick...

Foto: Åsa Secher

10 Gaudeamus 5/2011

KvOterinGssysteMet introducerades på 1950-talet i ett nyligen självständigt Indien. Systemet är fastställt i den indis-ka konstitutionen och har som huvud-syfte att förebygga klasskillnader.

De som kvoteras in är daliter och adi-vasis, kastlösa och stamfolk, som i da-gens moderna Indien kämpar för att klättra på den sociala stegen genom en gedigen utbildning. Trots detta är det

fortfarande stora klasskillnader i det in-diska samhället.

– Vi brahminer [den högsta kasten, reds. anm.] har historiskt sett alltid inne-haft maktpositioner och inflytelserika

positioner i samhället, berättar studen-ten Sapna, 21 år, och fortsätter:

– En förändring är på väg, jag tror att Indien kommer att gå från ett kast-samhälle till ett klassamhälle, där det är

Utrikes studenter i världen

Traditioner hindrar

brahminstudenter på lunchrast i bangalore i södra indien.

i ett försök att minska klasskillnaderna i det hierarkiska indiska samhället infördes för flera decennier sedan ett kvoteringssystem som reserverar ett antal platser på landets universitet för studenter från låga kaster. Men de djupt rotade klasskillnaderna lever kvar och inkvoterade studenter på universitet runtom i landet vittnar om stora orättvisor. Johanna Sommansson har tittat närmare på ett kvoteringssystem i kris.

av JOhaNNa sOmmaNssON (text och foto)

indien:

FOr three months Chile has been

changing. Each week there are demonstrations in the streets in which thousands of students stage colourful parades, joined by their pro-fessors and even their families. Their

goal is ambitious and is continually repeated in the media and during their sit-ins: “free and high quality educa-tion.” Nevertheless, beyond these de-mands, the student movement has ac-complished something not seen since the return to democracy, something that has given it worldwide relevance: citizen empowerment.

When Chile regained its democratic system in 1990 after a national refe-rendum, the challenge was to rebuild a country and heal a wound, to recover

the citizens’ voice and action that had been silenced over years of repression. The first step was taken in 2006 with the “penguin revolution,” a movement driven by secondary school students; but these days students at the univer-sities have taken the lead role. These leaders represent a new generation, they are younger than 26 years old, and while they are members of diverse political groups, they have managed to combine their demands in calling for a decent educational system.

tOday the sCene is different than it was thirty years ago. Thanks to economic development, in 2010 Chile joined the Organisation for Economic Co-opera-tion and Development (OECD), which unites the principal industrialized economies of the world. Within this organisation, Chile is the third poorest country with almost 20 percent of the population considered “poor.”

In education, the situation is dire. According to the OECD, we are the country in which the State contribu-

The student movement in Chile is empowering the citizensCOLuMNCAMiLA GONZÁLEZ

5/2011 Gaudeamus 11

pengar som avgör social status. Men jag tror inte att jag, under min livstid, kom-mer se Indien utvecklas till ett samhälle där kast är utsuddat.

rupa, brahMin sOM studerar engelsk lit-teratur på Dehli University, är även hon väl medveten om de tydliga klasskillna-derna i det indiska samhället. Jag frågar henne vad hennes föräldrar skulle säga om hon skulle bli tillsammans med en kille som var dalit. Rupa gör stora ögon och säger att det skulle vara omöjligt för henne, hon måste hålla sig inom sin egen kast, eller möjligen en kille från kasten under, khsatriya, om han kom från en förmögen familj. Rupa själv säger att hon inte har stött på så mycket kast-hierarkier, men hon tror att det framför allt har att göra med vilka lärosäten hon har studerat vid. Hennes bror har andra erfarenheter.

– Min bror som är 8 år äldre berättade från sitt college att nedsättande termer för de lägre kasterna var vanligt i dagligt tal. Nedsättande ord användes offentligt och ingen vågade någonsin protestera, av rädsla för ett bakslag och eftersom man lär sig att leva med dåliga saker som har varit en del av samhället för länge, säger Rupa.

utbildninGssysteMet i indien är be-gränsat, alla som vill studera får inte plats, och det råder stenhård konkur-rens om de platser som finns. På grund av kvoteringssystemet händer det att studenter med toppbetyg nekas plats till förmån för sämre meriterade studenter från lägre kaster.

Sapna studerar journalistik på Delhi University, hon berättar att när hon re-gistrerade sig på sin utbildning blev hon placerad att dela rum med en annan tjej som är dalit. Hon var tillsammans med sin mamma vid registreringen, och de båda kom genast överens om att inte berätta detta för mormor.

– Min mormor tillhör en traditionell familj, i hennes hus finns en speciell

kopp som städpersonalen får dricka vat-ten ur och hon håller fast vid traditioner och gamla idéer om renhet och kast, be-rättar Sapna.

Vad skulle mormor säga om hon fick veta, undrar jag. Sapna svarar att mor-mor med all säkerhet skulle kräva av henne att byta rumskamrat. En brahmin kan bli besudlad av att vara så nära en dalit enligt det gamla regelverket som är starkt förankrat i den indiska kulturen. Jag följer hellre min mammas exempel fortsätter hon, min mamma är högutbil-dad och har en modern attityd, berättar Sapna.

the insiGht FOundatiOn, TIF, är en orga-nisation startad och driven av daliter för att stötta inkvoterade studenter i uni-versitetsvärlden. Organisationen driver en studenttidning samt en nationell te-lefonlinje där daliter och adivasis kan få tips och stöd när det gäller utbildnings-frågor eller problem relaterat till utbild-ningen. Anoop Kumar, som själv är dalit och arbetar för TIF, berättar om doku-mentärfilmen Death of Merit som skild-rar tre unga dalitstudenters självmord.

I filmen porträtteras en student, Dr Jaspreet Singh, som tog sitt liv 27 januari 2008. Singh var dalit och studerade sis-ta året på läkarprogrammet på Govern-ment Medical College i Chandigarh. I filmen berättas hur hans lärare bruka-de tydliggöra inför hela klassen att han inte tyckte att Singh, som dalit, förtjä-nade ett hedervärt yrke som läkare. I sitt självmordsbrev skrev Singh att det var främst lärarens kommentarer och föro-lämpningar från andra studenter som gjorde att han valde att slutligen ta sitt liv. Singh hängde sig på en toalett i bibli-oteket på det prestigefyllda universitetet efter att han gång på gång underkänts i ett av sina ämnen.

eFter hans död utsåg en domstol en kommitté bestående av tre utomståen-de professorer som fick i uppgift att se över hans provresultat. De kom fram

till att han var godkänd och Dr Jaspreet Singh fick sin läkartitel postumt.

sOCiala OrättvisOr pÅ Indiens läroverk gör att de här självmorden bör tolkas som en protest mot den sociala struktu-ren menar organisationen TIF, som ar-betar aktivt med att diarieföra händel-serna och försöka se samband mellan kastdiskriminering och självmorden. Frågan måste lyftas på en kollektiv nivå snarare än individnivå och Indiens da-liter och adivasis måste organisera sig, menar TIF.

rupa och Sapna heter egentligen något annat.

johanna sommansson har en masterex-amen i socialantropologi och en kandidat i indologi vid Stockholms universitet och gett ut publikationen desi girls! – a study of young urban middle-class delhi girls’ constructions and negotiations of gender (2010). i dag arbetar hon som redaktör för tidskriften Sydasien.

studenter i världen Utrikes

praKtiK Åt alla pÅ FransKa universiteti september nästa år genomför Frank-rike en omfattande utbildningsreform, det meddelande den avgående Högsko-le- och forskningsministern Valérie Pé-cresse i juni i år. Reformen berör den så kallade licensen, Frankrikes motsvarig-het till en kandidatexamen. Målet är att få fler att lyckas ta sin första examen och minska det höga antalet studenter, 50 procent, som underkänns under sitt första år. Reformen innebär bland annat en garanti på 1500 lärarledda timmar under tre år, skräddarsydda program anpassade efter individen och möjlighet till praktik för alla studenter som vill.

MusliMsKa studenter peKas ut Personalen på engelska universitet ombeds informera polisen om studen-ter som verkar deprimerade eller iso-lerade. uppmaningen är en del av den förebyggande strategi som det brittiska inrikesdepartementet lanserade 2007 och syftar till att förhindra att männis-kor dras in i terroristisk verksamhet. Goldsmiths university i London är ett av de lärosäten som den senaste månaden blivit direkt informerade av lokala myn-digheter om den nya strategin.

James Haywood är ordförande för studentkåren på Goldsmith university och berättar för tidningen The Guardian att han fick specifika frågor om univer-sitetets muslimska studenter och om han upplevde några problem med för-eningen islamic Society.

– Vi är väldigt upprörda över att vi ombeds spionera på våra muslimska studenter. Att föra vidare information till polisen om studenter som de anser är ’i riskzonen’ är inte bara moraliskt förkastligt men det går också stick i stäv med hur vi arbetar med konfiden-tiellt pastoralt stöd, säger James Hay-wood till The Guardian.

det brittiska inrikesministeriet för-svarar den nya strategin med att före-byggande antiterrorbekämpning ligger i allas intresse.

bOstadsKrisen pÅ andra sidan sundetBrist på studentbostäder vid termins-start är inte unikt för Sverige. i danska Århus, som med 38 000 studenter är danmarks näst största studentstad, hade många studenter fortfarande inte hittat boende när terminen startade.

Christian Walther Jensen påbörjade i augusti sina fysikstudier vid Århus uni-versitet men hade efter sex månaders letande fortfarande inte hittat ett boende och fick börja terminen med att bo i tält.

– Jag vet inte vad jag ska göra, jag har sökt rum och lägenheter men de som hyr ut säger att de har fått över 250 ansökningar, säger han till Jyllands-Posten.

i slutet av augusti hade drygt 500 nya Århusstudenter ansökt om studentbo-stad via universitetet men ännu inte bli-vit erbjudna någon bostad.

i indien är den hinduiska majoriteten uppdelad i fyra

varna, eller klasser. denna indelning har sitt ursprung i den heliga texten Rig Veda daterad 1500–1000 f.kr. På toppen av hierarkin finns brahmi-nerna, prästerna, följt av kshati-yas, krigarna, sedan följer vaishyas, bönder och hantverkare och i botten finns shudras som har som uppgift att tjäna de övre dominanta klas-serna. de oberörbara, daliterna,faller helt utanför systemet, och li-kaså adivasis, stamfolk.

Kaststatus ärvs. Kasten bestäm-mer yrke, äktenskapspartner, um-gänge, levnadsvanor, rättigheter och skyldigheter.

!

Indiens sociala struktur – en komplex hierarki

tes the least to higher education (only 16 percent) and the Chilean university fees are the second highest in the world after the United States. Furthermore, university credit (the main source of state aid for disadvantaged students) has forced 60 percent of students into debt, while 40 percent have perma-nently abandoned their course of stu-dies, most often for economic reasons.

The student movement not only has stopped classes for the last three months, but also represents a change in mentality, whereby citizens want to be heard and want to say: “We do not

agree with this system”. What we are experiencing today in Chile is a reflex-ion of a society that has grown tired of waiting for answers generated by governmental institutions and political parties. According to the latest poll conducted by CEP (Centro de Estudios Públicos or Center for Public Studies), President Piñera has only a 26 percent rating of approval for his leadership, while the opposition is only approved by 17 percent of Chileans.

aFter three MOnths of demonstra-tions, one perceives a clear message

when walking among the protesters. The youth are rejecting the current economic model that creates inequa-lity, and petitioning the government for education as a right and not a privilege. Today the citizen has recovered his voi-ce and the courage to demand changes that allow us to live in a Chile that is not only considered an economic po-wer, but also more humane and above all for the average citizen.

Camila González is a journalism student at

pontificia universidad Católica de valpa-

raíso in Chile.

klassprojekt

12 Gaudeamus 5/2011

hallå där...…evert Gummesson, professor emeritus vid företagsekonomiska institutionen som har fått ge namn åt den internationella utmärkelsen the evert Gummesson Outstanding research award.

hur känns det att få en utmärkelse uppkallad efter sig?

– det är naturligtvis alltid roligt att bli uppmärksammad. En fördel är att chan-sen ökar att forskare internationellt läser vad jag skriver.

vad är serviceforskning?– Forskningen kring

service och tjänster bör-jade på 1970-talet. Service fanns då inte med i före-tagsekonomin trots att det utgjorde mer än hälften av vår ekonomi, allt man talade om i böckerna var varor. The Nordic School

– ett samlingsnamn eller ”varumärke” för forskning från särskilt Sverige och Finland – var tidiga aktörer inom forsk-ningen. Serviceforskningen är i dag ett av de stora områdena inom företags-ekonomin och Nordic School tillhör fortfarande de ledande. Många politiker pratar om ”tjänstesektorn” som den stora, enligt statistiken cirka 85 procent av de mer utvecklade ländernas eko-nomi, som ska ge alla nya jobb. Tyvärr är det i mångt och mycket ett missför-stånd och bygger på felaktig statistik som Sverige och andra länder envisas med att producera. det bygger också på oklarheter om vad ”service” är.hur ska service definieras?

– den nya forskningen som Naples Forum on Service [som står bakom ut-märkelsen, reds. anm.] är inriktad på definierar service ur alla intressenters synvinklar, inte minst kundernas och medborgarnas. utgångspunkten är att världen består av servicesystem som ofta fungerar dåligt och är föga inno-vativa. För att hantera det måste sam-hällsvetenskaperna acceptera forskning om komplexa problem och inte som i dag hålla sig till små begränsade delar.Får vinnaren av utmärkelsen en staty-ett också?

– Tills vidare är det en liten ”skulp-tur” av tre pelare som bär upp ett tak. designen är hämtad från Pompeji.

johan rönnblom

innebar de så kallade Fra-lagarna något unikt nytt i sverige, eller har statens övervakning alltid följt unge-fär samma mönster?

i doktorsavhandlingen övervakning för rikets säkerhet undersöker jenny langkjaer vad som är karaktäristiskt för övervakning och hur övervaknings-samhället i sverige växte fram i takt med demokratin.

MOa Greitz

Under senare delen av 1800-talet blev oron för inhemska hot mot det rådande samhället allt större. De sociala proble-men och de stora klasskillnaderna som länge funnits hade blivit allt tydligare, en facklig arbetarrörelse växte fram och So-cialdemokratiska arbetarepartiet bilda-des. Jenny Langkjaer menar i doktorsav-handlingen Övervakning för rikets säker-het att det är i den kontexten framväxten av övervakningssamhället skedde.

– Tidigare forskning har menat att det i väst skedde en förskjutning från spionkontroll till politisk övervakning först under slutet av första världskriget. Men i Sverige hade man en relativt bred övervakning av inhemsk politisk aktivi-tet redan under slutet av 1880-talet.

jenny lanGKjaer Menar att orsaken till viss del var att man under denna tid hade mötesfrihet i Sverige, vilket under-lättade övervakningen.

– Alla var skyldiga att anmäla möten i förväg hos polisen, så de hade bra koll på var och när möten hölls. Dessutom kunde polisen övervaka möten öppet. I till exempel Frankrike, där socialister-nas möten var förbjudna, försökte poli-sen gå inkognito på mötena vilket inte alltid var så lätt.

i de pOlisprOtOKOll som Jenny Lang-kjaer har gått igenom framgår att över-vakningen oftast gick lugnt till. Mycket sällan blev det konfrontation mellan po-lis och mötesdeltagare, till skillnad mot i till exempel England där poliser ofta blev utslängda. Till viss del kan det ha att göra med att den svenska socialde-mokratiska rörelsen var förhållandevis ordningssam, menar hon.

– Poliser och agitatorer vistades mycket tillsammans, till och med på nyårsvakor och liknande. Till slut van-de de sig vid varandras sällskap. Många agitatorer visste också att polisen till viss del strävade mot samma mål, till exempel att få bilda fackföreningar.

Fyllde dÅ övervaKninGen någon funk-tion? I alla fall till en början, menar Jen-ny Langkjaer, eftersom ingen visste var den svenska socialdemokratiska rörel-sen, eller andra rörelser som också beva-

kades, var på väg. Men efter ett tag blev övervakningen irrationell, information samlades in om sådant som inte längre utgjorde det hot man först trott, infor-mation som sedan inte analyserades el-ler användes.

Tidigare forskning har ofta fokuserat på aktörerna som förklaring till förlop-pet; att övervakarna upplevde ett hot och därför drev på övervakningen. Jen-ny Langkjaer menar i stället att man bör se den växande övervakningen som en del av den byråkratiseringsprocess som skedde under denna tid. Övervakningen blev spårbunden, man fortsatte samma övervakning på rutin även om det inte längre fanns något syfte med den, sam-tidigt som man började övervaka även annat.

– Övervakning fungerar så, man för-söker ta reda på något, men vet inte riktigt vad, så då tar man reda på allt. Därför är övervakning i sig expansiv. Om man inte reglerar den så finner den nya marker av sig själv, och är samtidigt kvar på de gamla.

i en jäMFörelse mellan nu och då me-nar Jenny Langkjaer att det visserligen finns tydliga skillnader mellan den över-vakning vi ser i dagens samhälle och den som utfördes för hundra år sedan, men att tala om en ”ny övervakning” tycker hon är missvisande.

– Dagens övervakning är inte ny, den har bara, i linje med fenomenets inne-boende drag, fortsatt att expandera.

saMtidiGt ses övervaKninG som ett större problem i dag när Sverige är en demokrati. Mellan å ena sidan öppen-het, demokrati och personlig integritet och å andra sidan övervakning finns en inbyggd motsägelse.

Tidigare forskning har tagit upp just detta problem och menat att en lösning – om man nu alls ska ha övervakning –

är att tydligare definiera vad man letar efter och att ständigt ompröva och reg-lera övervakningen för att på så sätt hit-ta en godtagbar balans. Jenny Langkjaer tror att det kan vara svårt att precisera vad man letar efter eftersom det ju ofta är dolda hot man söker. Men att stän-digt ompröva övervakningen tror hon är nödvändigt.

– Om man hade gjort det under den perioden jag undersökt hade nog mycket av övervakningen avslutats el-ler omdirigerats dit den var mer rele-vant. Det var kanske lite mycket begärt då, när övervakningen var i sin linda, däremot är det något man borde kunna begära nu.

Ny forskning KOll pÅ aKadeMin

jenny langkjaer. foto: privat

doktorsavhandlingen Övervakning för rikets säkerhet framlades vid historiska institutionen på Stock-holms universitet i mars 2011.

avhandlingen

VIll DU sKRIVa Om fORsKNING? är du intresserad av forskning, vill skriva artiklar och hjälpa Gadden att bevaka olika områden? Mejla gaudeamus@sus.su.se.

evert Gummesson.foto: privat

Utmärkelsenevert Gummesson Outstanding research award ska tilldelas

forskare som bland annat gjort betydan-de insatser för att öka kunskapen inom området ”service”. bakom utmärkelsen står the naples Forum on service.

!

illustration: amalthea frantz

den expanderande övervakningen

5/2011 Gaudeamus 13

– Att sänka studiebidraget för utbild-ningar där det är svårare att få jobb är onödig dubbelbestraffning. Jag tror de flesta tycker att det är viktigare att ägna sig åt saker de gillar än att få en hög in-komst, även om Svenskt Näringsliv har en annan uppfattning om hur man bör prioritera.

– Att sätta sig till doms över vilka ut-bildningar som ger kunskaper som be-hövs i arbetslivet eller inte tror jag är

vanskligt. De flesta universitetsutbildningar ger inte främst praktiska kunskaper, utan syftar till att lära stu-denterna reflektera och analysera så att de kan lösa framtida problem på egen hand.

– Det Svenskt Näringsliv kallar för hobbykurser är kurser som verkligen fyller en funktion här. Genom att kalla en kurs ”Harry Potter och hans världar” i stället för ”Textanalys, orienteringskurs” attraherar man en bredare målgrupp, där kanske många aldrig skulle ha läst en universitetskurs annars, utan att för den sakens skull göra avkall på innehållet. Universitetets uppgift är inte enbart att utbilda människor till arbete, utan att utbilda människor till medborgare. En utbildad befolk-ning är en förutsättning för en välfungerande demo-krati.

– Den höga marginalskatten i Sve-rige och det generösa sociala skydds-nätet kan i sig leda till brist på akade-miker med hög anställningsbarhet. De här sidorna av den svenska väl-färdsmodellen (förutom alla fördelar) skulle mycket väl kunna bidra till att svenska studenter inte tar framtida jobbutsikter i beaktande när de väljer utbildning. Men, jag är inte övertygad om att Svenskt Näringsliv adresse-rar problemet på rätt sätt. Ett sådant system som de föreslår kräver att det politiska systemet många år i förväg

analyserar och identifierar anställningsbarheten för oli-ka utbildningar. Det är inte säkert att en sådan analys stämmer. Förändringen skulle göra systemet sårbart för intressegrupper som skulle lobba för att specifika ut-bildningar ska ges en hög anställningsbarhetsrankning.

– En mer hållbar lösning skulle vara en skattereform som flyttar beskattning från inkomstskatt till exempelvis bostäder. Den skulle kunna kompletteras med en finans-ieringsreform som förändrade studenternas inkomst-fördelning till att i större utsträckning bestå av lån och mindre av bidrag. Det skulle göra ekonomiska för- och nackdelar med olika utbildningar tydligare för studen-terna. Vilket skulle leda till att de gjorde sina val dels uti-från ekonomiska faktorer, dels utifrån egna preferenser.

– Studenter som väljer humaniora vet att arbetsmarknaden för huma-nister är kärv. De verkar alltså inte särskilt känsliga för ekonomiska in-citament. Därför är det inte troligt att sänkta studiebidrag skulle ha så stor effekt, om de inte sänks radikalt för-stås. Dessutom är det svårt att se hur förslaget skulle genomföras i prakti-ken eftersom kritiken gällde delkur-ser och inte studiekurser.

– Så förslaget om sänkta bidrag var nog inte seriöst. Svenskt Näringsliv anser helt sonika att samhälleliga resurser inte bör ägnas sådant som inte ligger i linje med deras intressen, som humaniora-studier. Därför vill de misstänkliggöra humaniora ge-nom att plantera diffusa och nedsättande termer som ”hobbykurser” och ”slöläsning” i den politiska debat-ten. Jag hade själv en korrespondens med Stefan Föl-ster [Svenskt Näringslivs chefsekonom, reds. anm.] och bad honom definiera ”hobbykurs”. Det misslyckades han med, trots att han skickade mig fem mejl. Det var nedslående att ta del av mycket av det som sades till humaniorans försvar. Poängen med humaniora är inte att vara ekonomiskt lönsam, utan att ett samhälle där humaniorans ställning är stark är ett bättre samhälle.

röster ur aKadeMin panelen

vad tycker du om Svenskt näringslivs förslag?

jOnas OlsOnforSKar-aSSiStent, filoSofiSKa inStitutionen

av JENNIE aqUIlONIUs och Åsa sEChER

Svenskt näringsliv vill sänka studiebidraget för högskoleprogram inom konst och humaniora eftersom det är svårare att få jobb efter de programmen i jämförelse med andra utbildningar, som exempelvis ingenjörsutbild-ningar. vi tog kontakt med tre akademiker för att ta del av deras syn på förslaget.

niels-jaKOb harbO hansen forSKningS-aSSiStent,inStitutet för internationell eKonomi

elin GawelldoKtorand,matematiSKa inStitutionen

ICA Student. Lite bättre mat, bank & försäkring.

Vi vet att lite gör stor skillnad för dig som pluggar. Därför får du som ICA-student alltid lite bättre erbjudanden på mat, banktjänster och försäkringar. Så att du faktiskt kan unna dig en avokado i salladen, tvättmedel till sista smutstvätten och lite extra pengar i reskassan. Läs mer och ansök på ICA.se/student eller

Vi vet att lite gör stor skillnad för dig som pluggar. Därför får du som ICA-student alltid lite

DET FINNS STUDENTER.OCH SÅ FINNS DET ICA-STUDENTER.

medverka i panelen Arbetar du på universitetet och vill tycka till? Mejla gaudeamus@sus.su.se.

foto

: han

na c

hris

tians

son

14 Gaudeamus 5/2011

Jag har ägnat en stor del av mitt liv åt estetisk verksamhet, från musik till teater, grafisk form-givning och fotografi. Mitt intresse för fotografi uppstod redan innan jag börjat skolan. Mina

föräldrar var dock inte särskilt benägna att låta mig utforska området på egen hand, då de ansåg att en kamera var en dyrbar produkt. Min mammas Kodak Instamatic borde knappast ha räknats till kategorin dyrbara kameror, men den var trots allt hennes. En av få personliga ägodelar som hemmafru, utan egen inkomst.

Omsider lät mamma mig använda sin kamera en första gång för att ta en bild, men bara en. Fast, vad fotograferar man? Pappas Opel Kadett, Baptistkyrkan i vars pastorsbostad vi bodde, det flacka åkerlandska-pet utanför..? Mamma gav mig inte tid att fördjupa mig i frågan. ”Du ska ju bara ta en bild”. Det blev ett suddigt foto av mammas krökta rygg när hon bäddar sängen.

Det dröjde till tonåren innan pappa lät mig utforska fotograferandets förutsättningar med sin Richo 35 S. Glaset i sökaren var sprucket och objektivet satt något löst sedan han tappat kameran i stengolvet vid klago-

muren i Jerusalem vid sin ”pilgrimsresa” 1975. Det gjorde inställningen av exponeringen till en utmaning då hela objektivet vred sig runt sin egen axel. Trots kamerans personlighet blev min skolresa till London rikligt dokumenterad, och jag var frälst. Angelägen att förstå fotograferandets natur la jag omedvetet grun-den till min doktorsavhandling.

Jag flyttade till Stockholm våren 1994 för att läsa fristående kurser i psykologi vid Stockholms uni-versitet. Mitt mål med studierna var noga utvalt. Jag skulle doktorera i psykologi. Jag visste dock

inte exakt på vad. Det var när jag läste NTI-skolans korrespondenskurs i fotografi, parallellt med univer-

sitetsstudierna, som frågorna började hopa sig. Vad är ett bra fotografi, och hur kan jag vara säker på att de bilder jag tar fungerar? Fotolitteraturen rådde mig att fråga en psykolog. Jaha, tänkte jag, vem då? Professor Hellström, Berglund, Montgomery..? Ingen verkade sitta inne med svaren. Men, min intuition ledde mig att tro att fotolitteraturen hade rätt, psykologin borde kunna besvara frågan, och jag var fast besluten att lyckas.

Jag började forskarutbildningen våren 1999. I ef-terhand kan man undra om jag var galen. Med otillräcklig finansiering, utan erfarenhet, en handledare som inte kunde ett dyft om varken

estetisk psykologi eller fotografi, inom ett outfors-kat område, tänkte jag – en rookie – utveckla en teori om estetisk upplevelse av fotografi. Jag kan ogärna rekommendera någon att följa mitt exempel, trots att jag tveklöst hade gjort om det hela om jag ställts inför samma utmaning igen. Att göra det lätt för sig är att fuska.

Så, hur löser man estetikens gåta? Ja, inte hittar man svaret i stjärnorna eller i kristallkulor, inte heller i sina tankars vindlande värld, inte ens om man med kraft av många års slitage patinerar lädret på sin län-stol. Frågan är empirisk, och svaret finner man genom att just fråga. Man kan invända att sökandet efter sva-ret på estetikens gåta måste börja med en oklanderlig

Essä Fördjupa diG

Varför essän? uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. därför har Gadden infört essäsidor. Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

”De flesta vuxna, oavsett grad av expertis, vet vad de själva anser är, eller inte är, en estetisk upplevelse.”

av ösTEN axElssON (text och foto)

Östen Axelsson doktorerade i estetisk psykologi våren 2011. i sin avhandling, som bland annat bygger på egna fotografier, utvecklar han en ny teori om estetisk upplevelse.

För Gaudeamus läsare berättar han om hur det hela började, varför lagom är bäst, samt om hur den som har ambitionen att doktorera (inte) ska gå till väga.

Fotografiet på hadrianusvallen på englands västkust är ett av östen axelssons mest lyckade. det uppskattades av både nybörjare och experter i studien.

Estetik: lagom är bäst

5/2011 Gaudeamus 15

definition av ”estetik” eller ”estetisk upplevelse”. Detta är dock felaktigt. Det är fullt tillräckligt att begreppet är intuitivt etablerat i allmänhetens medvetande. De flesta vuxna, oavsett grad av expertis, vet vad de själva anser är, eller inte är, en estetisk upplevelse när deras känslor provoceras.

I min forskning har jag exponerat ett hundratal personer, experter såväl som nybörjare, för flera hundra fotografier som framkallar varierande grad av estetisk upplevelse, från direkt avskyvär-

da, till vackra eller tankeväckande bilder. Deltagarna har själva fått definiera vilka bilder som framkallar den mest intensiva estetiska upplevelsen, utifrån egna re-ferensramar, och fått beskriva denna upplevelse med egna ord.

Oestetiska fotografier beskrevs oftast som äckliga el-ler avskyvärda. Många av den amerikanska konstfoto-grafen Cindy Shermans bilder kan illustrera denna ka-tegori. Vanligen väcker de ett starkt obehag hos oträ-nade betraktare. Estetiskt neutrala fotografier, som blomsterstilleben, beskrevs som vackra men intetsä-gande, medan estetiskt tilltalande fotografier beskrevs som uttrycksfulla eller tankeväckande. Intressant är att människor är överens om vad som är obehagligt, medan vad som är behagligt är individuellt. Detta är ett återkommande resultat inom psykologin, vilket in-dikerar att människor har en gemensam uppfattning om vad man ska undvika.

En noggrannare analys av de 189 uttryck del-tagarna i mina studier använt för att beskriva olika grad av estetisk upplevelse resulterade i sex huvudkomponenter: hur bekant–obe-

kant, lugnt–kaotiskt, behagligt–obehagligt, uttrycks-fullt–uttryckslöst, dynamiskt–statiskt, eller komplext–enkelt ett fotografi är. Komponenterna bildar en tvådimensionell modell, likt ett spindelnätsdiagram (se bild).

Orsaken till modellens systematiska mönster är att alla objekt som omger oss har en viss informations-mängd. Ju mer komplext eller obekant ett objekt är, desto större är informationsmängden. Därtill kommer individens förmåga att bearbeta information. Denna förmåga är beroende av tidigare erfarenheter och be-ror därför bland annat på vår kultur, på utbildning och träning. När dessa två faktorer möts uppstår vad jag kallar för informationsbelastning, vilket i sin tur leder till känslomässiga reaktioner inför objektet.

Enkla och bekanta objekt, som är lätta att be-gripa, utgör en låg grad av informationsbe-lastning. De flesta upplever sådana objekt som tråkiga. Om informationsbelastningen

ökar väcker objekten först känslor av välbehag och sedan vårt intresse. Intressanta objekt beskrivs som uttrycksfulla. Om informationsbelastningen fortsät-ter att öka så att den överstiger vår kapacitet, upplevs objekten som obekanta och komplexa. Sådana ob-jekt väcker vanligen starkt obehag, eller rentav avsky. Estetisk upplevelse är en behagfull fascination inför objektet. Ett objekt som väcker en estetisk upplevelse är inte för lätt eller för svårt att ta till sig, utan lagom i förhållande till individens kapacitet.

Skillnader mellan individer tycks främst bero på förmågan att bearbeta information. Fotoexperterna, som har träning och lång erfarenhet av fotografi, före-drog fotografier som var obekanta och komplexa, och därför erbjöd en utmaning. För dem var det ovidkom-mande om fotografierna var behagliga eller obehagli-ga. Fotografierna skulle vara intressanta eller uttrycks-fulla. Nybörjare, å andra sidan, föredrog fotografier som var enkla och bekanta, det vill säga fotografier som de förstod. Det bekanta är trivsamt. Detta inne-bär att om man eftersträvar att skapa ett fotografi som fungerar för de flesta måste man sträva mot mitten. Fotografiet får inte vara för banalt då de som söker det

komplexa skulle uppleva det som intetsägande och tråkigt, men det får heller inte vara för komplext eller svårbegriplig då de som saknar träning skulle uppleva det som obehagligt.

Bland mina egna fotografier, som jag använt i min forskning, var det mest lyckade ett av Hadrianusvallen från sommaren 2002 – både experter och nybörjade uppskattade det. Un-

der en dagsutflykt längs den slingrande landsbygds-vägen från Carlisle på Englands västkust till New-

castle på östkusten gjorde jag ett kort uppehåll för att sträcka på benen. Vid min promenad utmed muren befann jag mig plötslig inför ett kargt och dramatiskt landskap i norr. Regnmolnen hopade sig och täckte himlen, vilket bidrog till att öka den visuella dramati-ken. Jag hade med mig en liten Nikon Coolpix, sökte en naturlig position, måttade och tog en bild innan det började regna. Som oftast blir mina mest spontana bilder de bästa.

Ett bra fotografi är en kombination av form och innehåll. Det räcker inte med goda tekniska färdighe-ter, man måste också ha förmåga att välja sina motiv med omsorg, komponera bilden för att framhäva det centrala, och ha någonting att berätta – gärna på ett nytt sätt. De mest triviala fotografierna berättar bara om hur något ser ut, utan att tillföra någon ytterligare insikt. Ett bra fotografi provocerar betraktaren att titta igen, och tänka efter. Delar av motivet är kanske höljd i dunkel eller oskärpa. Kanske anar man ett skeende utanför bilden, genom en blick mot något utanför el-

ler en skugga som faller in i bilden. Det handlar om att optimera graden av informationsbelastning.

Övertygad om att jag är sanningen på spå-ret har jag valt att titulera min avhandling Aesthetic Appreciation Explicated (ungefär, ”Estetisk upplevelse utredd och förkla-

rad”). Man har sagt att det är en mycket kaxig titel för en doktorsavhandling. Jag svarar: Det hade varit en mycket kaxig titel, om den inte vore sann.

Till dig som har ambitionen att doktorera är jag villig att erbjuda några korta råd. Du ska ha noll materiella behov, vara förbannat envis, och vara en riktigt inbiten nörd (jag tackar professor Magnus Sverke för denna visdom). Vill du dessutom ta dig igenom forskareut-bildningen på rimlig tid ska du välja att doktorera hos en etablerad forskare, med anslag för en doktorand och den forskning du ska utföra. Ämnet du väljer ska vara etablerat, och forskningsresultat inom området ska vara efterfrågade av vetenskapliga tidskrifter. I regel innebär detta att du ska söka dig till ditt ämnes veten-skapliga huvudfåras mitt.

Med facit i handen vågar jag erkänna att jag gjorde i stort sett allting – inte fel, men – bakvänt. Å andra si-dan föredrar jag när stigen vindlar sig brant uppåt. För mig är färden viktigare än målet.

”Ju mer komplext eller obekant ett objekt är, desto större är informationsmängden.”

Om författarenösten axelsson lade fram sin avhandling aesthetic appreciation explicated vid psykologiska institu-

tionen, stockholms universitet, våren 2011. här har han tidigare även studerat psykologi, pedagogik, teoretisk filosofi, företagsekonomi, konstvetenskap, semiotik och filosofisk estetik. samt, vid fotohögskolan i Göteborg, fototeori. jämte estetik forskar östen axelsson om ljudland-skapsdesign.

!

de uttryck deltagarna i studien använde för att beskriva olika grader av estetisk upplevelse resulterade i sex huvudkompo-nenter. tillsammans bildar de en tvådimensionell modell.

16 Gaudeamus 5/2011

vi börjar med några av de obegripliga förkortningarna:disK – Studentkåren vid institutionen för data- och systemvetenskap. FuM – Studentkårens fullmäktige, kå-rens högsta beslutande organ.humF – Humanistiska föreningen.KX – Kårexpeditionen i Allhuset.sFs – Sveriges Förenade Studentkårer. ssCO – Stockholms studentkårers cen-tralorganisation.sub – Stockholms universitetsbibliotek.sus – Stockholms universitets student-kår.

Om du funderar på att gå med i någon av universitetets föreningar och stu-dentråd kan det vara bra att förstå vad som sägs på mötena:bordläggning – frågan skjuts upp till en senare tidspunkt.justering – granskning och underskrift av protokoll. Blir du utsedd till justerare måste du alltså läsa protokollet och sätta en kråka på det. sluten votering – vid omröstning i käns-liga frågor kan du bli ombedd att rösta genom valsedel.suppleant – ersättare i exempelvis en styrelse.

hur universitetet är organiserat och vem som bestämmer vad är en djungel. här är några nyckelfunktioner som kan vara bra att vara bekant med:dekan – chefen för en fakultet.Fakultet – på Stockholms universitet är alla program och kurser uppdelade på fyra fakulteter: Humanistiska fakul-teten, Juridiska fakulteten, Samhällsve-tenskapliga fakulteten och Naturveten-skapliga fakulteten.prefekt – chef för en institution. Till ex-empel filmvetenskapliga institutionen som tillhör den Humanistiska fakulte-ten.presidium – Studentkårens ordförande och vice ordförande som tillsammans verkställer kårstyrelsens beslut och ansvarar för kårens verksamhet mellan styrelsens möten.

de kanske viktigaste orden att snabbt förstå innebörden av – studentikosa ord:studentikos – en företeelse som betrak-tas som traditionell i studentvärlden.Gasque – en middag/fest som ofta utlo-var sång och spex.Klubbmästeri – den del av en förening eller studentkår som står för festverk-samheten.övermarskalk – en person i student-kretsar som upprätthåller studentikosa traditioner, ceremonier och akademiska högtider.recentior – nyinskriven student. Håll utkik efter eventuella recentiorsmidda-gar!sittning – stor middag, ofta med toast-master och trerätters (och punsch).

Tips och pepp FrÅn Första tentan till bästa jObbet

Psykosyntesterapeut Anne Vikander 070-240 37 31(under utbildning, år 4/4)

Tar emot till reducerat pris.

Mottagning på Psykosyntesakademin, Tengdahlsgatan 32, Södermalm. (Blå buss 2 Sofia från Slussen)

Läs mer: www.psykosyntesforeningen.se

Måndagar och onsdagar kl 13.00 - 15.00medicinsk och psykologisk rådgivning

ÖPPEN MOTTAGNING UTAN TIDSBESTÄLLNING

i rum B4117 - B4120, Södra huset, campus Frescati

StudentpalatsetNorrtullsgatan 2

T Odenplan

www.studenthalsanistockholm.se

hallå där...…Malin Granqvist, som läser sitt femte år på su.

favoritställe på campus?

– Kräftriket är bra när du vill ha lugn och ro. det är stilla nere vid vattnet, finns fina promenadstråk och en mysig brygga. bästa matstället?

– Jag går alltid till loungen på plan 3 i F-huset. det är deprime-rande men finns många mikrovågsugnar.var brukar du plugga?

– den stora gräsmattan är mysig, man kan ta med en filt och inbilla sig att man ska lyckas plugga. Om man verk-ligen vill få något gjort är det bättre att åka till studentpalatset vid Odenplan.

Åsa secher

Malin Granqvist.foto: åsa Secher

Nybörjarguide för gröna studenter

sammanställt av Åsa sEChER

Illustration: ElIsabET ERICsON

är du ny på universitetet och drunknar i den nya märkliga akademiska vokabulären? Bara lugn, Gaudeamus har listan på alla ord, titlar och beteck-ningar som du bör känna till för att överleva högre studier år 2011.

VIll DU blI pUblICERaD? Har du idéer om vad Gadden borde ta upp? Eller vill du bara få utlopp för din kreativitet genom att skriva, fotografera eller illustrera? Mejla oss på gaudeamus@sus.su.se.

5/2011 Gaudeamus 17

de vanliGaste Felen som nya studen-ter gör är att inte förstå hur mycket eget ansvar som krävs, och hur allt läsmate-rial ska hanteras. Det menar Rudi Bjer-regaard som är en av lärarna på som-markursen ”Introduktion till universi-tetsstudier” som i sommar anordnas för första gången på Stockholms universi-tet. Under tre veckors tid går man bland annat igenom lärstrategier, processkri-vande och studieteknik. Dessutom ges en orientering om universitetet och en introduktion till vetenskap och veten-skaplighet.

det var stOCKhOlMs universitets stu-dentkår, SUS, som tog initiativet till kur-sen som ett led i arbetet med breddad rekrytering på universitetet. Rudi Bjer-regaard tycker också att det är ett av hu-vudsyftena med kursen.

– Som barn till akademikerföräldrar är det inte ett stort steg att studera vidare efter gymnasiet. Introduktionskursen är ett sätt att få även andra att söka sig till universitetet, säger Rudi.

eMily sOM KOMMer direkt från gymnasiet hade överhuvudtaget inte tänkt läsa vi-dare, men hennes syokonsulent överta-lade henne att gå introduktionskursen.

– Och nu ska jag tydligen fortsätta stu-dera i höst, skrattar hon mot sina klass-kamrater. Emily har bestämt sig för att läsa språk tillsammans med Miu, som också går introduktionskursen.

En annan elev på kursen, Miriam, vis-ste redan i våras att hon ville studera vi-dare till hösten, men var däremot osä-ker på om hon skulle klara av det. Men introduktionskursen har gjort henne säker på att det kommer gå bra. Joakim och Sandra hade också bestämt sig för att studera under hösten, men ville gå kursen som en mjukstart.

– Det är helt annorlunda mot gym-nasiet. Ett helt annat tänk. Allt går snab-bare och det är mycket friare. Man måste ta mer ansvar själv, säger Joakim och får medhåll från de övriga.

– Vi har fått öva oss i att hålla presenta-tioner och skriva akademiskt. Vi har fått en ordlista över akademiska ord. Man börjar liksom komma in i tänket nu, sä-ger Miu.

– På gymnasiet kunde man glida ige-nom och få godkänt, nu måste man göra mer, man måste ifrågasätta på ett annat sätt, säger Emily.

rudi bjerreGaard hOppas att kursen både kommer lotsa in och behålla nya

studenter på universitet; att den hjälper studenterna att förstå att det snarare är en art- än en gradskillnad mot studierna på gymnasienivå.

– Många tror att det är de själva det är fel på, att de är dumma. Men man mås-te som student förstå att det är svårt för de allra flesta i början. Att det tar ett tag att komma in i det vetenskapliga sättet att tänka.

På dagens lektion, som handlar om olika lärstrategier, håller Rudi upp kurs-boken mot klassen.

– Det går inte att läsa den här boken med inställningen att man ska lära in allt som står. Ingen klarar det, och det är inte heller det som är meningen. Man är allt-så inte dum för att man inte klarar det. Det är helt enkelt inte rätt sätt att läsa boken på.

24 persOner GÅr sommarens kurs, men det är bara en bråkdel av de nya studen-ter som kommer börja studera på Stock-holms universitet till hösten.

Rudi Bjerregaard har några tips även till de nya studenter som inte har gått sommarens introduktionskurs:

– Sätt igång direkt med studierna. Vänta inte, var proaktiv och tänk inte ne-gativt om dig själv. Det är svårt i början för de allra flesta, men bara kämpa på så lossnar det till slut. Ju mer man studerar, desto mer förstår man vad som förvän-tas av en.

FrÅn Första tentan till bästa jObbet Tips och pepp

”de flesta studenter har det svårt i början”

Från vänster: Miriam, sandra, Miu och emily på introduktionskursen.

– Sommarkurs för nykomlingar i den akademiska världenMånga drar sig för att börja studera på universitet eller hoppar av för att studierna upplevs som för svåra. Men det finns tekniker för att snabbare komma in i universitetsstudierna och förstå sig på det ”akademiska tänket”. det är vad studenterna på sommarens introduktionskurs i universi-tetsstudier fått lära sig. av mOa GREITz (text och foto)

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN!Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr

Tandblekning = 1.200 kr

Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar!

Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Leg. tdl. Jan IsacsonBirger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02TIps?

Mejla gaudeamus@sus.su.se.

18 Gaudeamus 5/2011

en strid ströM av studenter vimlar ut ur Aula Magna. Det är välkomstdag för utbytes- och internationella stu-denter och hallen är fylld av informationsbord, goodie-bags och lunchmackor.

Den stenlagda platsen utanför byggnaden som nyss var tom fylls snabbt av människor och ett sorl av olika språk stiger upp mot en grå augustihimmel. Till höger, vid trappan, sitter Grazzia Matamoros från Honduras. Efter en dryg vecka i Sverige har hon redan hunnit be-söka Göteborg och Falun samt äta älgkött.

– Det var gott, även om jag är emot jakt, säger hon.

Grazzia MataMOrOs är i Sverige för att läsa det två-åriga masterprogrammet Social-ecological resilience for sustainable development på Stockholms universi-tet. Hemma på ön Roatan i Honduras arbetar hon med skyddade marina områden. Utbildningen handlar om hur social-ekologiska system handskas med och an-

passar sig till förändringar, hur människor interagerar med sin omgivning och om hållbar utveckling.

– Utvecklingen där jag arbetar är inte hållbar och jag vill skaffa mig kunskaper som jag kan ta med mig och applicera där.

Programmet kostar 70 000 kronor per termin och Grazzia Matamoros finansierar sina studier med sti-pendier från Världsnaturfonden och staten i Hondu-ras.hade du haft råd att studera här utan stipendium?

– Nej. Studieavgifterna gör det dyrare och därmed svårare att studera, särskilt i jämförelse med valutan i mitt land. Jag tänker att enbart de som har råd nu kan studera här, å andra sidan vill de personer som kom-mer hit verkligen vara här.

under intrOduKtiOnsFöreläsninGarna har Grazzia Matamoros fått lära sig att alla svenskar inte är blonda

men däremot punktliga. En del kulturkrockar har hon redan råkat ut för. Som att inte kunna kommunicera med busschauffören. Eller att gå in i ett väntrum på vårdcentralen utan att någon hälsar.

– Hemma säger folk alltid hej eller god morgon när de går in på exempelvis ett sjukhus och pratar med dem som sitter där. En fördom i Honduras om svensk-ar är också att de är kalla, men alla jag har träffat hittills har varit varma och vänliga.

Att det blev just Sverige beror på att Grazzia Mata-moros tidigare pluggat i Tyskland och fattat tycke för den europeiska livsstilen och att befinna sig i interna-tionella sammanhang. Att få utbyta erfarenheter med människor från olika delar av världen i sociala, miljö- och politiska frågor. Hon hittade också ett bra program i Stockholm.

Efter att ha fått orientera sig i djungeln av falska an-nonser har hon nu hittat en bostad.

Älgkött, kommunikationssvårigheter och guld, guld, guld. Intrycken är många för de internationella stu-denter som nyligen anlänt till Sverige och Stockholms universitet. Gadden har träffat Grazzia Matamoros från Honduras som längtar efter internationella sammanhang och Raymond Ayac som kommer direkt från revolutionens gator i Egypten. Det är första terminen sedan studieavgifterna för internationella stu-denter infördes och antalet sökande har minskat markant.

av JENNIE aqUIlONIUs (text och foto)

från sol och revolution – till aula magnaReportage nu inFörs studieavGiFter

Grazzia Matamoros och nya tjeckiska vännen Gabriela Malenová på universitetets välkomstdag för internationella studenter.

5/2011 Gaudeamus 19

– Jag känner nervositet och spänning, det är en un-derlig känsla. Jag var i Sverige som turist för ett år se-dan, men nu får jag se hur det blir att verkligen bo och leva här.

Grazzia Matamoros går tillbaka mot Aula Magna för att få tag i en av de eftertraktade lunchmackorna.

där inne i hallen står Raymond Ayac och bläddrar i in-formationsmaterialet som delas ut. Han kommer di-rekt från revolutionens gator i Egypten.

– Det är som att vända 180 grader. Kulturen här är helt annorlunda, allt är organiserat och effektivt. I Egypten är mycket slumpmässigt och saker som offentlig ser-vice och mänskliga rättigheter gäller inte för alla.

Raymond Ayac är från Libanon men född och upp-växt i Alexandria. Nu väntar två år på masterprogram-met i Strategic IT Management. Men Sverige är inte helt nytt. Mamman är gift med en svensk man och sys-tern studerar i Stockholm. Själv har han varit i landet ett antal gånger och bestämde sig för två år sedan för att komma hit och plugga.

Planen är att stanna efter examen. Att få permanent uppehållstillstånd och hitta ett jobb, helst inom mobil-telefoni och mobilt internet.

– Hemma arbetade jag på ett likande företag som introducerade en mobilapplikation där användarna bland annat kunde ladda ner nyheter, musik och be-ställa mat gratis. Min syster vill också stanna, hon har ett svenskt pass och kom hit för att få ett bättre liv.

rayMOnd ayaC betalar

en full avgift på 270 000 kronor för sitt program,

men menar att det ligger på en vanlig nivå för ut-bildningen.

– Jag har hört att det var gratis förut men vet inte

varför de ändrade det. Jag antar att det är för att kunna behålla en hög akademisk

standard.Han menar att svenska

universitet inte är lika hierar-kiska som i Egypten där lärar-

na bestämmer på ett annat sätt. Att de svenska lärarna är mer till för studenterna. Raymond Ayac tror också att det kommer att vara lättare att hitta nya sociala arenor

och umgängeskretsar i Sverige. – Människor i Egypten minglar inte. Jag har haft sam-

ma vänner i tjugo år, vilket beror på att de är bra per-soner men också på att högre sociala klasser i Egypten umgås i begränsade cirklar. Det ska bli trevligt att träffa nya människor.

Samhörigheten i Alexandria och på Tahirtorget i Kai-ro var en av de saker som han uppskattade med revo-lutionen.

– Människor hjälpte varandra och bjöd på mat och stöd oavsett klass. Det har jag aldrig sett förut.

innan lunChrasten var Raymond Ayac på en föreläs-ning om kurser i svenska och blev glatt överraskad av att de är gratis. Under sina första dagar i landet har han bland annat hunnit besöka en irländsk pub i Gamla stan och Stadshuset.

– Det var imponerande. Jag förväntade mig inte att få se allt guld i Gyllene salen, det var osvenskt. Guld är mer framträdande i arabisk kultur där många har möb-ler med förgyllda delar i hemmet.

Lunchen är slut och studenterna rör sig åter in i Aula Magna. Det är dags att få höra om hur det svenska aka-demiska systemet fungerar.

från sol och revolution – till aula magnaHöstterminen 2011 infördes studieavgifter i Sverige för personer utanför EES-området.

Anledningen är att regeringen inte ansåg det rim-ligt att svenska skattebetalare sponsrar utbildning för utländska studenter eftersom ”det gröper ur finansieringen för den svenska högskolan”. Re-geringen menar också att utländska studenter i de flesta andra Eu-länder redan betalar avgift och att svenska universitet och högskolor bör konkurrera på lika villkor som andra europiska lärosäten.

Antalet personer som antagits till internatio-nella masterutbildningar på Stockholms universi-tet höstterminen 2011 har minskat med 58 procent jämfört med förra året. När det gäller internatio-nella kurser är siffran 64 procent. Antalet inter-nationella studenter, exklusive utbytesstudenter, som börjar läsa vid Stockholms universitet höst-terminen 2011 ligger runt 70 personer.

utbytesstudenter och utländska doktorander be-höver inte betala studieavgifter.

studieavgifter för internationella studenter!

raymond ayac gillar den organiserade livsstilen i sverige.

hallå där...…emma Gabrielsson, en av studentkårens tre samordnare för internationella studenter.

Varför behövs ni?– Vi vill att internationella studenter

ska känna sig som en del av universite-tet och vara involverade i studentlivet. Samordnarna arrangerar sociala aktivi-teter men erbjuder också stöd om något skulle hända. Vi kan till exempel hjälpa till om en person inte pluggat utomlands tidigare och inte känner till Sverige.vad händer under året?

– under välkomstdagen hade vi många

evenemang och aktiviteter då studenterna fick lära känna varandra. under året ska vi också arrangera en skidresa, kryssning samt olika fester. det ska även ordnas quiz nights genom ett samarbete med en pub i stan, något som ger studenterna chans att komma ut utanför campus.på vilket sätt kan studenter engagera sig?

– de kan bland annat bli ambassadörer för student-kåren. Vi håller intervjuer i september. de som blir utvalda får sedan hjälpa oss med evenemang och komma med egna förslag på idéer. de kan även vara med i ett mentorsprogram då de får en svensk student som mentor.Gör ni något annorlunda mot förra året?

– Vi vill ordna mer aktiviteter specifikt för master-studenter på internationella program. de är ofta äldre och vill kanske göra mer kulturella saker.

jennie aquilonius

emma Gabrielsson.foto: jennie aquilonius

sUs satsar på internationella studenter

läsåret 2010/2011 införde stockholms universi-tets studentkår, sus, tre poster som skulle ar-

beta med internationella studenter. anledningen var ett beslut i fullmäktige, kårens högsta beslutande organ, om att underlätta för internationella studenter att engagera sig i studentlivet.

– Fullmäktige ansåg i våras att målet inte var uppnått

och att vi därför ska fortsätta satsa även i år. internatio-

nella studenter är en utsatt grupp som kan ha svårt att

komma in i olika strukturer för studentinflytande. de

kan behöva stöd i frågor som rör själva situationen att

vara internationell student, säger May al-boujassam,

ordförande för sus.

!

introduktionsföreläsningar hölls i aula Magna.

20 Gaudeamus 5/2011

regnet hänger i luften och sommaren lider mot sitt slut. Campus är fortfarande nästan helt tomt på studenter och kaffekön är obe-fintlig. Stockholms universitets studentkårs,

SUS, nya ordförande May Al-Boujassam har bara varit ledig i en vecka sedan förra terminen. Då åkte hon till Dalarna och plockade hallon, men det är nästan omöj-ligt att höra att hon är uppvuxen i Borlänge. Det dalmål som gömmer sig bakom stockholmskan kommer bara fram när hon träffar andra dalmasar, men inte ens då är dialekten särskilt bred. Det förklaras av att Mays mam-ma är ryska, hennes pappa irakier och att May själv till-bringade sina första sex levnadsår i Uzbekistan.

– Jag tror att jag har lätt för att förstå andra kulturer tack vare min breda bakgrund, men det gör ju också att jag inte känner att jag har någon riktig nationalitet.

det har GÅtt fyra år sedan hon flyttade ner till Stock-holm för att läsa Kulturvetarlinjen på Stockholms uni-versitet. Väl på plats blev det snart ändrade planer, Kul-turvetarlinjen byttes mot Juristprogrammet och efter sitt år som kårordförande har hon tre terminer kvar innan hon tar sin juristexamen.

Mays ideella enGaGeManG sträcker sig tillbaka till ti-den som elevrådsordförande i gymnasiet, hon kan som hon själv säger ”helt enkelt inte låta bli”. Trots det var en kandidatur till ordförandeposten i SUS ingen själv-klarhet.

– Jag tvivlade nog egentligen aldrig på att jag skul-le klara av jobbet, men det är ett åtagande som kräver mycket tid och energi och dessutom var jag först inte säker på att jag ville ta studieuppehåll från juristlinjen.

i KÅrFullMäKtiGe, sus högsta beslutande organ, re-presenterar hon det tredje största partiet, Humanister-na och samhällsvetarna, men något framtida politiskt engagemang efter studierna finns inte på kartan.

– Gud nej! Jag är en typisk förvaltningsnörd, jag tyck-er om att organisera och utreda men jag vill inte i fram-tiden stå i rampljuset och framföra åsikter, säger hon.

sOM OrdFörande För en av Sveriges största studentkå-rer blir det nog svårt att helt slippa rampljuset, i alla fall om SUS ska leva upp till den uttalade ambitionen att synas mer i den nationella utbildningsdebatten.

– Det finns ett krav från fullmäktige att SUS ska agera

även nationellt och som en av Sveriges största student-kårer har vi också ett ansvar att göra det. Att jag bä-var lite inför att handskas med medier kan inte vara ett hinder, jag måste och vill ju föra studenternas talan.

verKsaMhetsÅret 2011/2012 är SUS återigen medlem i Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, en paraplyor-ganisation som SUS valde att lämna 2006. Vilka frågor som bäst lämpar sig att driva genom SFS kan May inte svara på än, men hon är övertygad om att medlemska-pet hjälper SUS att både synas och ta mer plats.

en av de absolut viktigaste frågorna det kommande verksamhetsåret om May själv får välja är utbildnings-kvalitet. Till exempel skulle hon vilja arbeta för ökad handledning under uppsatsarbeten och fler undervis-ningstimmar inom humaniora.

– Det finns en anledning till att man läser på univer-sitetet, att vilja lära sig och utvecklas, och då måste det gå att ställa krav på sin utbildning, och även om den är bra så kan den alltid bli bättre. Jag tror att utbildning kräver en ständig utveckling och vilka vet bättre vad som behövs förändras än vi som själva är studenter?

den Första MÅnaden i tjänst har varit spännande med mycket nytt att ta in. När verksamhetsåret drar igång på riktigt i slutet av månaden gäller det att hon har hunnit bilda sig en uppfattning om organisationen och hur allting hänger ihop, men hon ska också komma på hur hon ska vara en bra arbetsledare. hur går det med det?

– It’s a work in progress, säger May och skrattar.

arbetet sOM OrdFörande är på många sätt mycket mer omfattande än hon kunde föreställa sig, men hon lägger stor vikt vid att kunna luta sig mot all den ex-pertis som finns i Nobelhuset i form av tjänstemän och förtroendevalda.

– Jag tror att man alltid är lite rädd när man är ny på jobbet, men jag litar på den kraft som finns i huset, jag har väldigt stort förtroende för mina kollegor.

FörMÅGan att Kunna lyssna på andra och be om hjälp tror May är hennes främsta styrka, hon är inte rädd för att erkänna sina brister och ta hjälp av dem som kan bättre. Kan du peka med hela handen?

– Jag håller på att lära mig! Jag har i alla fall blivit mycket bättre på att delegera och inte peta i detaljer, säger hon och ler.

OM hennes vänner ska beskriva henne tror May att de skulle välja ord som försiktig, lite flummig och ganska krass. Själv tycker hon att egenskapen snäll gärna får ligga högt upp på listan.

– Att vara snäll viftas ofta bort som en banal egenskap, men det är en väldigt värdefull egenskap och får man höra att man är snäll ska man verkligen ta det till sig.

sOM Kvinna är May en ovanlig ordförande, sedan 1883 har posten bara innehafts av 12 kvinnor, statistik som är både pinsam och svår att förklara, menar May. I sin roll som ordförande tror hon inte att det gör någon skillnad att hon är kvinna, däremot känner hon ett an-svar att uppmuntra till kvinnligt ledarskap.

– Framför allt så måste vi så klart fundera på varför så få kvinnor når ordförandeposten, det vi vet är att det i alla fall inte är brist på kvinnliga studenter som vill engagera sig.

att OrdFörandesKapet är ett heltidsuppdrag som sannolikt kommer att kräva mer än heltid är May helt inställd på. De timmar hon trots allt kommer att vara ledig ägnar hon gärna åt god mat, just nu äter hon mycket rödbetor och åker hon till Dalarna är det ett måste att äta kolbullar.

– Det är som fläskpannkakor utan ägg och mjölk, men det är helt rätt när man är i skogen, säger May och skrattar.

porträttet Gadden Möter

”Jag är en typisk förvaltningsnörd” av Åsa sEChER (text och foto)

may al-boujaSSam Född 1988. aktuell med Nyvald ordförande för Stockholms universitets studentkår. äter aldrig Saffran jobba med i framtiden Kanske inom lagstiftningsprocessen, i alla fall inte straffrätt. Favoritplats på Frescati Betongtrappan utanför Allhuset och Gula Villans veranda.

”Det finns en anledning till att man läser på universitetet, att vilja lära sig och utvecklas, och då måste det gå att ställa krav på sin utbildning, och även om den är bra så kan den alltid bli bättre.”

5/2011 Gaudeamus 21

22 Gaudeamus 5/2011

Kultur allt FrÅn serier till sCen

”jag tror inte på ondska”För selene hellström handlar skrivandet om att för-söka närma sig andra människor. söka förklaringar och förståelse för till synes obegripliga beteenden.i november utkommer den tidigare Gaddenredaktö-ren med sin första novellsamling.

jennie aquilOnius

Kaféet på Vasagatan är stimmigt. Människor kommer in och skyndar snabbt iväg. Kaffemaskinen maler hög-ljutt sina bönor. Vid ett litet bord i hörnet sitter Selene Hellström och dricker kaffe med mjölk.

För tio år sedan var hon redaktör för Gaudeamus, i höst debuterar hon som författare med novellsamling-en Våra händer stickande, kliande. De 20 novellerna kretsar kring maktstrukturer och vad som händer när en utsatt person i desperation tar till alla medel för att återta kontrollen. Genom skrivandet har hon försökt utforska olika situationer, se andra perspektiv.

– Det handlar om att försöka begripa något som jag sett eller upplevt men inte förstår. Jag går in i en annan människas position för att undersöka varför personen handlar som den gör. Som exempelvis en våldtäktsman. Jag tror inte på ondska, utan tänker att folk vill närma sig varandra genom kärlek och kommunikation men ofta misslyckas. Situationen som då uppstår är intressant.

Från början förstod hon inte att novellerna spann runt samma tema. Först två tredjedelar in i boken blev mönstret tydligt, att det var en process där hon prö-vade olika ingångar. Novellerna började i en bild, hän-delse eller utsaga som hon ville utforska. Men texterna är inte självbiografiska.

– Novellerna börjar inte sällan i något självbiogra-fiskt men fiktionaliseras genom att jag skriver mig bort från det verkliga och in i textens sanning. Det är det enda sättet att skriva litteratur på som jag ser det.

Klara öGOn Med en sorgsen skiftning. Fingrar som tvin-nar det tunna halsbandet runt sig. Små små kulor i vitt avtecknar sig mot den svarta klänningen. Selene Hell-ström ser ut genom fönstret och funderar på var Våra händer stickande, kliande tog sin början.

– Jag gick igenom en svår period och var tvungen att bearbeta och göra mig fri från den. Att skriva var själv-klart. Det har alltid varit min metod i livet.

När hon hade skrivit klart en av de sista novellerna kom en känsla av att vara ute på andra sidan. Texten handlar om en flicka på ett barnkalas som egentligen inte vill vara där. Selene Hellström menar att det inte är självklart att alla barn gillar kalas, att den uppfattning-en handlar om de vuxnas egna föreställningar om hur ett barn ska vara. För flickan är situationen besvärlig. Hon går ut från festen och lägger sig i snön och tittar på snöflingorna. När Selene Hellström skrev den biten infann sig en känsla av frihet.

– Upplevelsen var att nu är jag ute ur det här. När jag skrev att till och med ett barn, som är helt i händerna på vuxenvärlden, kan ta kontroll över sin situation, då tändes ett hopp. Att alla kan frigöra sig och göra det som är rätt för dem.

pÅ FörFattarlinjen pÅ folkhög-skolan Biskops-Arnö föddes em-bryot till boken. En novell från den tiden finns med, nästan intakt. Sådant man bara gör i porrfilm handlar om en våldtäkt.

– Jag hittade tonen direkt, vil-ket är ovanligt, och skrev den för hand på runt 45 minuter. Det var en fysisk upplevelse och när jag skrev slutet låg jag och skakade i sängen.

Klassen hade pratat om ondska i litteraturen och läst en novell som handlade om övergrepp på några barn. Historien var berättad ur en betraktares perspektiv. Se-lene Hellström undrade varför filmer och litteratur ofta belyser vittnets position. Själv ville hon skriva utifrån gärningsmannen.

– Han var inte obegriplig och jag började fundera över hans drivkrafter. Jag tror att det är lätt hänt att hamna i sådana situationer och att det inte bara är vis-sa personer som hamnar där. Att försöka sätta sig in i en sådan människas inre kan vara skrämmande, och just därför är det angeläget.

till en början var det läskigt att närma sig karaktärer-na, men att sedan förstå dem blev en befrielse. Samti-digt blev Selene Hellström begriplig för sig själv.

– Jag älskar mina karaktärer även om de många gånger gör hemska saker. När jag har skrivit mig nära går det inte att värja sig längre. De är människor, och människor gör fel. Den insikten påverkar nu allt jag gör och jag har ett stort förtroende för andra människor och för mig själv.

Selene Hellström håller redan på med nästa projekt. Den här gången blir det en roman. Berättelsen har ännu inte klarnat fullt, men om novellerna handlar om att frigöra sig och komma ut på andra sidan tar roma-nen avstamp i den frihetskänslan.

Genom att skriva novellsamlingen tog sig selene hellström igenom en svår period. foto: jennie aquilonius

Född 1974.Uppväxt i Kungsängen.

Aktuell Med debutboken Våra händer stickande, kli-ande som utkommer i november på förlaget Lejd.Författarförebild Kanadensiska poeten Anne Car-son. ”Jag tycker om hennes språk, det är poetiskt och exakt.”Läste senast Och allt skall vara kärlek av Kristian Lundberg.

selene hellström

!

selene hellströms

debut kommer ut i

november.Läs Selene Hellströms novell Laila, du gör mig lycklig på sidorna 26–27.

5/2011 Gaudeamus 23

GäSTKRÖNiKÖRLiSA OdEBäCK

läste i tidninGen häromdag-en att New York kommer att bli svenskarnas hetaste resmål i höst. Kände mig träffad då jag nyligen kommit hem med en obotlig förälskelse i staden. Nu ägnas all tid och tankar åt att klura ut hur jag ska ha råd att ta mig dit i höst igen.

jaG har aldriG varit särskilt pro-USA men New York imponerade på mig och fick mig att göra en helom-vändning. Jag tyckte verkligen om allt med New York. Utom möjligen China Town. Jag och en vän åkte dit och bestämde oss för att äta. Vi hittade en restaurang som inte såg för turistig ut, mer genuin. Vi gick in, beställde och maten kom. Den var inte särskilt bra. Smaklös, inget tuggmotstånd och i allmänhet väldigt tråkig. Vi åt inte ens upp.

När vi har lämnat restaurangen upptäcker jag att jag har glömt mina solglasögon. Min vän skojar om att ef-tersom vi bara gav två dollar i dricks så kommer jag inte att få tillbaka dem. Jag skrattar och går in. Jag frågar servitören om mina solglasögon och snart står det två ilskna kineser framför mig som högljutt deklarerar att vi minsann bara hade dricksat två dollar. Det var för lite. Han vill ha fem dollar annars får jag inte tillbaka dem. Punkt.

Jag känner mig hä-pen. Vad menar han? Jag har god lust att säga att maten var så pass dålig att de ska vara glada att de fick dricks överhu-vudtaget! Men i en främmande stad med två arga män framför mig bestämmer jag mig för att trots allt göra dem till viljes. Genast springer en av männen och hämtar mina undanstuvade solbrillor. De ler och tackar. Falska jävlar.

vad Gäller invÅnarna för övrigt så framställs ofta amerikaner som tämligen outbildade och världsfrån-vända. Detta bekräftades vid pokerbordet i Vegas när en amerikan frågade var jag kom ifrån. Jag svarar att jag är från Sverige. Han ser konstigt på mig och påpe-kar att jag inte ser särskilt svensk ut. Nej, faktum är att jag ser rent av asiatisk ut. Han är väldigt konfunderad över att jag är svensk med mitt missvisande utseende.

Han funderat lite och så frågar han ”Så du är den enda asiaten i Sverige?” Seriöst? Jag bestämmer mig för att driva med honom. ”Nej, nej! Vi är faktiskt tre stycken asiater i Sverige” Han lyser upp. ”Ja! Jag visste det! JAG VISSTE ATT NI VAR TRE!” Killen bredvid ho-nom blir också exalterad. ”Jag också! Jag visste också att det fanns tre! För jag såg de andra två asiaterna som du kom med!” Killarna är lyriska över att de båda visste. Mannen bredvid mig säger högt ”Det kanske bara finns tre asiater i Sverige men det finns två åsnor vid det här bordet.”

trOts de här upplevelserna är jag dock förälskad och kan inte vänta tills jag får åka tillbaka.

lisa Odebäck läser andra året på grafiska projektledar-

programmet på stockholms universitet.

”Det kanske bara finns tre asiater i sverige men det finns två åsnor vid det här bordet.”

Dricks och åsnor

allt FrÅn serier till sCen Kultur

vad gömmer sig egentligen bakom overallerna och grodorna? Gadden har grävt i arkiven och kommer i fyra nummer framöver att berätta historien om stock-holms universitets fakultetsföreningar – vi börjar med den äldsta: naturvetenskapliga föreningen.

jOhan rönnblOM

År 1878 hade Stockholms högskola just startat sin verk-samhet. Föreläsningar hölls i matematik, fysik, kemi och geologi. Högskolan skulle främja ”den naturveten-skapliga forskningen i landet” och snart hölls även fö-reläsningar i zoologi och botanik.

Studenterna slöt sig redan i slutet av förrförra år-hundradet samman i en förening, en slags studentkår. När utbildningarna i början av 1900-talet utökades till att även innefatta juridik och humaniora fick juristerna allt mer inflytande. Till slut styrde juristerna förening-en. I protest bröt sig naturvetare och humanister ut och bildade egna avdelningar under 1910-talets mitt.

naturvetensKapliGa FöreninGen, nF, grundades of-ficiellt år 1914. Redan året innan togs spextraditionen upp på Stockholms högskola i och med naturvetarnas uppsättning ”Opp och Hoppa”. Detta skulle bli det för-sta ”naturvetarspexet”, som alltsedan dess kommit att bli en årlig tradition (årets spex är döpt till ”Dracula”).

Någon som har stor erfarenhet av NF:s aktiviteter är den nuvarande ordföranden Björn Schrammel. Han började plugga på Stockholms uni-versitet, SU, 2005 och sedan dess har det inte gått mer än en vecka utan att han har befunnit sig i förening-ens lokaler eller deltagit i aktiviteter. Något som inte gjort underverk för studierna, men däremot berikat stu-dentlivet.

– De flesta av mina vänner, och även min flickvän, har jag lärt känna genom NF. Det roligaste är att pla-nera fester och jag har fortfarande svårt att hålla mig undan när ett evenemang ska arrangeras, säger han.

Från början lånades spex och övrigt studentikost från äldre lärosäten vid Uppsala och Lund, men fakul-tetsföreningarna är mer än bara spex. NF:s huvudsakli-ga uppgift är att fylla naturvetarnas studentliv med so-ciala aktiviteter – pubar, sällskapspelkvällar, fester och så vidare. Aktiviteterna är ofta i Klubbmästeriets regi.

Klubbmästeriets medlemmar känns lätt igen på sina medalj- och märkesprydda vita och gröna overaller. Vissa klubbmästare kan bära medaljen ”Grod-Orden”, en groda i bly målad i grönt. Medaljen ges sedan 1917 till dem som ”har gjort något förtjänstfullt inom natur-vetenskapen eller speciellt för Naturvetenskapliga För-eningen”. Många Nobelpristagare har sedan 1910-talet dubbats till Riddare av Grod-Orden – de som kommit på föreningens julfester i alla fall. Förra vintern dub-bades kemipristagaren Ei-ichi Negishi.

Groda? Ja, Naturvetenskapliga föreningens logga föreställer en groda på ett näckrosblad. Det sägs bero på att poeten Ebbe Linde (1897–1991) någon gång på 1910-talet medverkade under en av föreningens julfes-ter – och då tog upp Små grodorna som allsång.

År 1960 blev Stockholms högskola Stockholms universi-tet. Lärosätet skulle nu drivas av staten. Den tidigare ut-spridda högskolan flyttades allt mer ut till Frescati, där Lantbruksakademien hade sina lokaler. Naturveten-skapliga föreningen fortsatte sin verksamhet, men se-nare – på 1970-talet – låg verksamheten helt nere. Efter 1968 kom nämligen en ny våg studenter som inte tyck-

te att NF skulle pyssla med studentikosa aktiviteter; de ordnade faktiskt bokbål i ett försök att radera historien.

– Det var inte direkt relaterat till att verksamheten i princip las ner utan det skedde lite senare. Men möjli-gen indirekt på grund av den nya riktningen som NF hade tagit, säger Björn Schrammel.

Denna nya inriktning bestod av mer seriösa aktivite-ter, som seminarier och föreläsningar. Det skulle dröja fram till 1980-talets mitt innan NF återföddes i dagens form.

FöreninGen har tidiGare huserat uppe på Observa-toriekullen och därefter i Gula Villan, men sedan 2005 har de sin föreningslokal i Gréens Villa mitt på campus. Förra terminen var NF:s medlemsantal cirka 250.

– Inte en siffra jag är speciellt stolt över men vi har va-rit väldigt dåliga på att marknadsföra oss själva sedan kårobligatoriets avskaffande, säger Schrammel.

Ekonomiskt har NF klarat sig bra. Naturvetenskap-liga fakulteten bidrar med en stor del av hyran för Gré-ens villa och pubarna gick bra förra terminen. Pubarna hålls för medlemmar varje torsdag i Gréens Villa.

faKUlTETsföRENINGaR NU & DÅDEl 1: NaTURVETENsKaplIGa föRENINGEN

... är en studentförening med en särskild fakultets- eller ämnesanknytning. Förening-

arna jobbar för att ge studenter ett gott studieliv, exempelvis ordnas pubar och arbetsmarknadsdagar. Vid Stockholms universitet finns fem föreningar: Ju-ridiska föreningen, Humanistiska föreningen, Natur-vetenskapliga föreningen, Samhällsvetenskapliga föreningen och Föreningen Ekonomerna. Medlem-skap i en fakultetsförening var obligatoriskt fram tills för ett år sedan, då kårobligatoriet avskaffades.

En fakultetsförening ...

!

Antal medlemmar cirka 250Grundades 1914

Medlemskap 100 kronor/årKontakt och aktiviteter www.nf.su.se

Naturvetenskapliga föreningen!

Gréens villa. foto: johan rönnblom

björn schrammel.foto: johan rönnblom

mer än bara spex

24 Gaudeamus 5/2011

Kultur essä

vad är det som förenar Snusmumriken, Fi-lifjonkan och Mårran med filosofer som Hei-degger, Sartre, Kierkegaard och Camus? Jo, att de alla tampas med samma frågor – Vem är

jag? Var är min plats i världen? Vad har jag för ansvar? – kort sagt frågor om vår existens. Det menar i alla fall Jukka Laajarinne, som skrivit boken Mumin och tillva-rons gåta, där han relaterar muminböckerna till den gren av filosofin som brukar kallas existentialismen.

Till exempel, menar Laajarinne, är den obekanta främmande världen som plötsligt framträder för oss, och som vi måste förhålla oss till, central både inom existentialismen och i muminvärlden. När vi är barn förundras vi över världen, för att så småningom vänja oss och kanske rent av glömma bort hur märklig den är. Vi börjar uppfatta den som tillförlitlig och självklar. Men plötsligt händer något som gör att vi förundras på nytt, såsom barnet.

det Finns dOCK en skillnad mellan förundran som barn och som vuxen. Som barn kan vi vara förund-rade över allt vi inte förstår, men ändå ha en stark tro på att det är möjligt att förstå allt; att de vuxna vet hur allt ligger till – egentligen. Som vuxen infinner sig en annan slags förundran, nämligen förundran över att världen kanske inte alls går att förstå, över huvud ta-get – och då finns ingen vuxen att fråga.

Det är då förundran kan förbytas till rädsla. Det är då vi känner inför livet det som Muminpappan kän-ner inför havet i Pappan och havet: ”Nu kom den igen, den hisnande tanken att havet inte har några lagar alls. Han avvisade den hastigt.” Eller det Mumintrollet känner då han plötsligt under vintersömnen vaknar

upp och ensam vandrar runt i det främmande vinter-landskapet i Trollvinter. Ställd inför det främmande finns det ingen Mumintrollet kan fråga hur det ligger till – på riktigt.

eller det hOMsan känner i Farlig midsommar, då han vandrar runt bland teaterrekvisita och ser att ka-kelugnen är av papper och inte går att elda i, och att trappan inte leder någonvart. Om världen inte är vad vi tror den är, vad kan vi då egentligen lita på? Då åter-står bara ensamhet och kaos, och i slutändan ångest; en rädsla som inte är riktad mot någon specifik situa-tion utan mot själva existensen.

Hur råder vi då bot på denna rädsla inför själva existensen? Acceptans, skulle kanske vissa hävda. Vi måste acceptera att vi, draget till sin spets, kanske inte kan veta något alls. Och att vi, i all denna ovisshet, ändå kan hitta en mening. Som Muminmamman rea-gerar i Farlig midsommar då tillvaron ställts på ända av en översvämmning. ”Det är så mycket man inte förstår, sa Muminmamman för sig själv. Men varför skulle man egentligen ha allting just så som man har vant sig vid att ha det? Hon räknade kopparna på bor-det och såg att de hade glömt marmeladen.”

Men Laajarinne menar i stället att insikten att vi är fria är lösningen på dilemmat, både inom existen-tialismen och i muminvärlden. När världen visar sig för oss som oförutsägbar – till synes fri – då måste vi också inse att vi själva är fria, inte nödvändigtvis på så sätt att vi är fria att alltid handla som vi vill, men fria i hur vi förhåller oss till själva livet. När vi då börjar göra medvetna val upplever vi återigen livet som fyllt av mening.

när jaG i samband med att jag skriver den här texten läser delar av muminböckerna slås jag av att jag ofta uppfattar saker annorlunda än Laajarinne gör och tycker mig förstå de små figurernas handlande på andra sätt. Men jag ser också andra saker än jag gjorde när jag läste böckerna som barn och troligtvis andra saker än jag kommer göra om tio år. Och det är just detta som är storheten i muminböckerna. Berättel-serna handlar om de stora frågorna, men lämnar alltid dörren öppen för olika människor, i olika faser av livet.

Det som kanske slår mig som allra tydligast nu, är det som Laajarinne flera gånger återkommer till, nämligen att det bara är när Mumin och hans vänner lever äkta, när de inte lurar sig själva, som de upplever en verklig känsla av mening.

Ibland försöker de smita undan sina val och lämpa över dem på andra – precis som vi själva då och då försöker göra. Men till sist står både vi och de små var-elserna i muminvärlden där ensamma med våra val och vårt ansvar. Vi måste välja, och till syvende och sist har vi ingen annan att gå till än oss själva.

KansKe är snusMuMriKen den som formulerar tan-ken allra enklast och mest bestämt i några ord som avslutar Laajarinnes bok:

”Det finns de som stannar och de som ger sig av, så har det alltid varit. Var och en får välja själv men han måste välja medan det är tid och aldrig någonsin ge efter.”

Mumin och tillvarons gåtajukka laajarinne(alfabeta förlag, 2011)

av mOa GREITz (text) och TaNJa mETElITsa (illustration)

små mumintroll måste också väljaTove Janssons böcker om mumin-världen klassas som barnböcker. Men ofta verkar det vara först senare i livet som många upptäcker storheten i de små figurerna. Författaren Jukka Laajarinne fängs-lades av böckerna i tonåren, och som vuxen har han skri-vit en bok om hur de lustiga berättelserna i muminböckerna i själva verket rymmer djupa existentiella frågor.

5/2011 Gaudeamus 25

hoppasÅsa anderberg strollo(Gilla förlag)

Julen närmar sig och Jonna har sett fram emot att tillbringa den tillsammans med mam-ma och mormor, så där som vanliga familjer gör. Men helt plötsligt kommer Jonnas mam-

ma hem med sin senaste förälskelse och berättar att de två ska åka till Mallorca över julen. Jonna, resultatet av en oön-skad tonårsgraviditet, känner sig ännu mer oönskad än vanligt, särskilt som mormor lyckönskar hennes mamma till resan i stället för att ta Jonnas parti. Jonna bestämmer sig för att lämna Kolsva och julavslutningen i gymnasiet bakom sig för att dra till Stockholm.

Väl i Stockholm börjar Jonna leta arbete för att kunna försörja sig, men ingen vill ha henne trots att julruschen

står för dörren. Hon lär känna Alex som också är hemlös och som visar Jonna hur man tar sig fram i Stockholm på egen hand. Man kan planka in på Eriks-dalsbadet för att bli ren, äta sig mätt hos Stadsmissionen, övernatta i tun-nelbanan, i soprum eller på något här-bärge. Plocka åt sig en jacka här och ett par stövlar där, tigga en gratismacka eller sno sprit i en övergiven buss.Men vad är Jonnas nya frihet värd? Alex är redan förgiftad av spriten och ser inga större moraliska betänklighe-ter med att sälja sin kropp. Kan Jonna också tänka sig att göra det? Hur ska hon annars överleva?

Hoppas är en roman för unga vuxna. dess förtjänst ligger i att Åsa Ander-berg Strollo lyckas fånga de tvära känslokasten hos Jonna. Jonna växlar mellan naiv optimism, självömkande pessimism, uppgivenhet, kaxighet, eufori. Jonnas maniska räknande av lyktstolpar, gatstenar eller vad som

helst ger en bra bild av hennes inre an-strängningar för att hålla sig lugn och behärskad i kaoset.

Anderberg Strollo lyckas också fånga de motsägelsefulla och komplexa sam-manhang som ligger bakom den etikett vi sätter på människor som vi kallar ”hemlösa”. de flesta hemlösa har ett hem, men vill av olika anledningar inte vara där. Jonna vill bli saknad av sin mamma, mormor och sina gymnasie-kompisar. Hon läser på tidningarnas löp-sedlar för att hitta sin egen efterlysning. Hon går in på Facebook men ingen frå-gar efter henne där. Till slut börjar hon titta i veckotidningarna också men inget där. Ska hon återvända hem till Kolsva eller fortsätta sitt nya liv i Stockholm?

Åsa Anderberg Strollo lyckas balan-sera ett starkt engagemang för unga utsatta med en stark och träffande ge-staltning av en ung tjej som söker sin egen väg.

Marie ramm

allt FrÅn serier till sCen Kultur

NYa sKIVOR ett aXplOCK ur MusiKdjunGeln

det Fanns en tid då jag brukade skri-va här. Varje månad faktiskt. Jag var en ung och pigg humaniorastudent. Jag pluggar inte nu. Jag pluggade inte i våras, och inte i höstas.

Min nuvarande status: Panelhö-nan fejsar sin fjärde höst efter stu-denten. This can’t be true tänker jag. Nu är det alltså officiellt inte längre OK att glida runt mellan strökurser, kaféjobb och hitta-sig-själv-resor till Asien. Inte för att jag någonsin varit sugen på att hitta mig själv, men trist att veta att det ändå är too late, OM det nu skulle behövas.

Lektiden är slut. Blodigt allvar tar över. Frågan ekar inombords: Vad. Ska. Man. Göra. Med. Sitt. Liv?

Det blir nog bra till slut tänker jag.

Mina Föräldrar, tvÅ akademiker som arbetat sig upp från 50-talets arbetarklass till 2000-talets övre medelklass, är mycket oroade över att jag aldrig tycks vilja börja plugga på riktigt. De målar ständigt upp skräckscenariot: om 20 år sitter jag där, arbetslös och ”felutbildad”, ro-tandes i papperskorgar – ty det är vad som händer om man ströläser A-kurser alldeles för länge.

Stackars mamma; denna höst tackade jag nej till en plats på min drömutbildning, i helt fel stad, för att fortsätta mitt elevassistentjobb samt inspelningen av mitt bands första album.

panelhönan

KåSeri

Vägen utför

zombiezvampattack

Dansmusik (singel) ochVart jag mig i världen vänder (singel)den svenska björnstammen (pope records)

Två veckor efter att jag för första gången lyssnade på singeln Vart jag mig i världen vänder, springer jag och rumskompisen

fortfarande och sjunger på refrängen.

En låt med goda förutsättningar att bli höstens mest spelade på min person-liga spellista.

det är sju killar från Norrköping som startat upp stammen som specialiserar sig på dansmusik. ”dansmusik” är även titeln på en av deras bättre låtar. 2009 började de satsa fullt ut på musiken och sedan dess har de släppt tolv singlar. Trots att de själva ogärna vill fastna i en genre, så anger de själva synth-hiphop om man nu vill ha lite direktion för vad

man lyssnar på. Oavsett har de lyckats med målet att skapa riktigt bra dans-musik.

Låtarna ”dansmusik” och ”Kärlekens matadorer” är två av de skönaste spå-ren och hamnar ett snäpp under första platsen som innehas av ”Vart jag mig i världen vänder”. Men lita inte blint på mig, spana in bandet och se om du hit-tar din egen favorit.

Bandets första fullängdsalbum släpps sannolikt efter jul.

En följetong av KaTaRINa möRK (baserad på en kanske sann historia)

lITTERaTUR balanserad rOMan Med tvära KänslOKast

fortsättning följer...

26 Gaudeamus 5/2011

Jag tar hissen upp till åttonde våningen, går två trappor ner och en upp igen, två trappor ner och en upp tills jag är nere på bottenplanet. Där finns en halv trappa och jag hoppar över alla fyra

trappsteg i ett jättekliv och landar med en mjuk duns. Nyckeln i bröstfickan; jag plockar fram den och låser upp dörren till förrådet. Cyklarna står där och skaver mot varandra, likadant varenda dag. Man tjatar och tjatar om det på varenda föreningsstämma.

Jag försöker lirka ut min utan att den rör vid de andra, men det är meningslöst, det går inte. Min för-sta impuls är att ruska den besinningslöst så att de andra faller omkull i sina täta rader. Men så gör jag det ändå försiktigt; lyfter, vickar och vänder tills den är ute i porten. Då går jag tillbaka in igen, vrider ur alla ventiler jag kommer åt, och på de cyklar som stod närmast min plockar jag ut dem helt och släpper dem på golvet.

Ute på gatan ränner folk hit och dit och jag skjuter cykeln över trottoarkanten och ut på gatan, hoppar upp. Direkt är det ju någon där och tutar och har sig, men jag

är så nöjd med det jag gjorde med ventilerna att jag låter dem hållas. Får snabbt upp fart och ligger fint i kurvorna. Vid den fjärde kröken stannar jag och låser fast cykeln vid stolpen, går in till Laila. Hon står där bakom disken, har redan plockat fram en bulle och lagt på ett fat. Jag lyfter handen till hälsning och häm-tar en bricka och en kaffekopp på andra sidan disken.

”Jag har koll på veckodagarna, Niklas. Pistage på tisdagar.”

”Laila, du gör mig lycklig”, säger jag och det stockar sig faktiskt lite i halsen när hon häller upp det heta kaffet i min utsträckta kopp.

Jag betalar och sätter mig vid fönsterbordet så att jag kan se cykeln utanför. I dag vill jag inte bläddra i tidningen. I dag vill jag bara sitta och glädjas åt morgonens seger. Men så kommer det

en kvinna med sin hund i koppel ute på gatan och jag ser det med en gång, att hunden har siktet på stolpen och inte bryr den sig ett skvatt om att det står en cykel lutad mot den. Det är något med nosen. Den är där och svänger och vem som helst kan ju se att den ska lyfta benet så fort den kommer fram, att det är det enda den har i huvudet: pissa på stolpen. Jag är halv-vägs uppe och ska just rusa ut när matten drar den

till sig, rycker liksom halvhjärtat i kopplet, men det verkar räcka för den svansar åt ett annat håll och så är det brevlådan som råkar illa ut i stället.

Jag sätter mig ner igen, tar koppen och den ljuvliga doften går rakt in i näsan. Utan Lailas kaffe skulle jag inte kunna leva, tänker jag och så är den där igen, stockningen i halsen och jag ser till att hålla blicken ner i bordet.

När jag har druckit ur koppen tar jag mig an bullen, vecklar ut den i nio lika stora rem-sor och så den lilla mittknoppen som jag börjar med, lägger den på tungan. Laila

går förbi med kannan för att fylla på påtåren, men hon vet bättre än att fråga mig om jag vill ha. Jag ser att det sitter några andra ensamfikare längre in i rum-met och så ett sällskap på två, vilket ändå är ovanligt hos Laila vid den här tiden på morgonen. De verkar hursomhelst inte ha något att säga till varandra, utan har varsin tidning uppslagen framför sig.

Jag är inne på den tredje bullremsan när dörren går upp och en tjej kommer in. Hon har håret samlat i en svans därbak och hon står och ser sig omkring, men Laila går ju runt med kaffekannan och slår i. Det är något oroligt med henne, ögonen går hit och dit, och så dyker Laila upp bakom disken.

”Hej”, säger hon, men tjejen bara står där och flack-ar och jag tänker att nu går hon igen, men så är det som att hon bestämmer sig.

”Hej. Jag tar en kopp kaffe, tack.”

Laila häller upp och frågar om det ska vara plats för mjölk och tjejen nickar och sen beta-lar hon. Jag undrar vilket bord hon ska välja. Hon sätter sig i min rad men ett par bord bort

och hon rör i koppen fast hon inte haft i något socker, det såg jag ju själv. Hon tar fram sin telefon ur jack-fickan och tittar på den flera gånger, lyfter den och tittar och jag undrar om hon inte hör när den ringer. Varför hålla på och titta? Men så kommer jag på att det måste vara en klocka där som hon ser på. Hon undrar vad klockan är. Hennes ansikte har en sådan färg att jag tänker på potatismoset jag åt i går, lika slätt och mjukt ser det ut. Hon dricker lite kaffe och tittar igen på telefonen.

”Hon är fem i åtta”, säger jag, för plötsligt slår det mig att hon kanske inte är säker på att hennes mobil går rätt. Men hon ser inte ens på mig, sitter bara där

med ögonen drattande hit och dit i rummet.”Hon är fem i åtta”, säger jag lite högre.Hon ser på mig.”Va?””Klockan är fem i åtta.”Hennes näsa är som en liten knapp i ansiktet, läpp-

arna är fortfarande särade och man ser tänderna där-inne i munnen.

”Jag vet vad klockan är”, säger hon.”Hur är det Niklas? Vill du ha en skvätt till?”Laila står där med kaffekannan och det var ju ty-

piskt att hon skulle komma här och avbryta och jag ser på fatet att jag inte har ätit färdigt bullen än så det borde väl hon också se.

”Nej! Du vet att jag inte dricker när jag äter!”Hon går fram till tjejens bord och ställer sig mitt

framför henne så att jag inte kan se och så står hon där och inte vet jag om hon häller på mer kaffe, men något gör hon när hon står där i vägen. Jag blir otålig och ska just resa mig och gå fram och ta undan henne, men då går hon.

Det är en fin tjej, det kan jag se, men något underligt är det med henne för nu tittar hon på telefonen igen fastän jag just sa vad klockan var och det kan inte ha gått

Novell av sElENE hEllsTRöm

Illustration maRIa KOlDING

Extra läsning nOvell ur tidiGare GaddenredaKtörens debutbOK

laila, du gör mig lycklig

5/2011 Gaudeamus 27

mer än en minut, högst två. Sådana läppar som hon har, det är sådana man blir kollrig av. Jag känner att det är något konstigt med mig. Jag kan inte äta färdigt bullen och när Laila går förbi igen ber jag henne om påtåren. Hon fyller upp ordentligt och tittar på mig med något strängt i ögonen.

”Ska du inte ha resten?””Nej”, säger jag och kryper ihop och känner mig

ännu konstigare och skjuter iväg fatet över bordet. Hon låter det stå och går sin väg och jag känner mig fjuttig och dum. Nu tror hon att jag inte tyckte om den. Så blir jag arg för varför ska hon bestämma över mig och min bulle? Jag har faktiskt betalat för den. Om det ska vara på det viset går jag någon annan-stans, hon är inte den enda med morgonfika.

Tjejen håller på med sin väska och plockar och lite hår hänger ner i ansiktet och hon drar det bakom örat med pekfingret. Jag har aldrig sett någon göra det så där och jag blir

alldeles varm inuti för hennes naglar är rosa också och det är något särskilt med det tänker jag. Fingrar med rosa naglar som stryker håret bakom örat. Jag tar en klunk kaffe och sväljer ner, men det går lite för snabbt och jag börjar hosta. Att sätta så där i halsen, jag blir alldeles tårögd och hostar och hostar. Till slut

går det över och jag känner att jag måste dricka vatten så jag går bort och häller upp ett glas. När jag står där och dricker kommer jag på det. Jag häller upp ett glas till och går fram till tjejens bord.

”Är du också törstig?” frågar jag.Hon tittar upp på mig.”Nej, tack”, säger hon.Och nu vet jag inte vad jag ska göra med hennes

glas så jag står där och då ångrar hon sig visst.”Okej då”, säger hon och så sträcker hon fram han-

den och tar glaset och ställer det ifrån sig på bordet. Jag står kvar där för det är som att jag inte kan slita blicken. Hennes hår är så glansigt i svansen och nu ser jag att hon har små örhängen, små glittrande stenar.

”Niklas, har du druckit upp ditt kaffe?”

Det är Laila som kommer och lägger sin hand på min axel. Jag skakar den av mig.

”Niklas, nu får du gå och sätta dig.”Jag känner hur något reser sig inuti mig,

ställer sig på bakbenen och jag ryter.”Försvinn!”Laila backar bakåt och jag vänder mig tillbaka till

tjejen och då ser jag att hon ser rädd ut fastän det inte var åt henne jag skrek.

”Det var inte dig jag menade”, säger jag och jag ler

och vill att hon ska vara som förut, men det verkar som att hon inte förstår.

”Jag ville bara…” men jag kommer inte längre ihåg hur det var, bara att jag ville se på henne, hennes hår och örhängena. Någon tar tag om min arm.

”Det är dags att du går härifrån nu.”

Jag ser inte vem det är, men det är en mansröst jag hör och någon som är mycket starkare än jag drar mig baklänges bort från tjejens bord. Hen-nes ögon är alldeles runda och hon håller i sin

mobiltelefon, som har börjat ringa. Men hon svarar inte, tittar bara på mig med de runda ögonen och då är det som att det flammar upp något starkt och rasande i mig och jag sliter mig ur greppet och rusar tillbaka till henne. Hon kryper ihop på stolen och just som jag är framme tar armarna tag om mig igen och jag slår och sparkar vilt omkring mig. Men det hjälper inte, jag kommer inte loss. Jag pressas ner och någon håller mitt ansikte mot det hårda stengolvet, jag kän-ner det kallt mot kinden.

Jag vet inte hur länge jag ligger så, men till slut har min kropp slutat kämpa. De lyfter upp mig och det ligger som en skugga kvar på golvet, ett avtryck efter mig. Jag ser bort mot hennes bord. Hon är borta. Inte ens vattenglaset eller kaffekoppen står kvar.

28 Gaudeamus 5/2011

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i GaudeamusStockholms universitet i Gaudeamus

FÖR DJ U PN I NG | Stockholms universitet har den mest kompletta klimatforskningsmiljön i landet. Här finns

internationellt ledande forskning om bland annat Arktis klimatutveckling, aerosoler och molnbildning samt om den

senaste istidscykeln. Läs mer på www.su.se/forskning

Tema Klimat | Gunhild Rosqvist om Tarfala forskningsstation och unik forskning sedan 60 år

Storglaciären i Tarfala, öster om Kebnekaise, 1 135 meter över havet. Mätningar har skett på Storglaciären sedan 1946.

3 frågor till en alumnÅsa Romson är språkrör och riksdagsledamot för Miljöpartiet.1. Vad har du studerat? Jag har studerat till en fil. kand. i svenska och teatervetenskap, samt en jur.kand med inrikt-

ning på miljörätt.

2. Var utbildningen som du tänkt dig? Studietiden var väldigt utvecklande, både med kurserna jag läste men också föreningslivet på campus och kursare man lärde känna. Jag visste ganska lite om universitetsstudier när jag började men kände att det fanns så mycket intressant att lära sig. Juristutbildningen påbörjade jag efter att ha varit ute och rest och job-bat en del, och där fastnade jag ju också som doktorand.

3. Vilken nytta har du haft av utbildningen?Både de humanistiska studierna och juridiken har gjort att jag känner jag klarar det jobb jag har idag som politiker, framför allt har jag ju lärt mig att granska information och bygga logiska resone-mang, men också att vara öppen för all den kunskap som finns i samhället och kan föra oss vidare mot en bättre värld.

Tarfala forskningsstation är belägen på 1 135 meter över havet i Kebne-kaisefjällen. Stationen placerades här för att man började mäta på den närbelägna Storglaciären. År 1945 gav sig doktoranden Valter Schytt in i Kebnekaisefjällen på ett uppdrag – att leta rätt på en ”lämplig” studieglaciär. Han valde Storglaciä-ren, som är belägen just öster om Kebnekaise. Man ville ha en typisk dalglaciär för ändamålet, det vill säga en glaciär som rör sig utmed en fjälldal och har ett högre parti där vintersnön ackumulerar från år till år.

Världens längsta mätserie Mätningarna påbörjades våren 1946 och sedan dess har mätningarna skett varje år vilket gjort mätserien till världens längsta. I början bodde man

i ett vindskydd men efter några år hade man byggt ett par rejäla hus som forskarna kunde nyttja. I början av 1960-talet byggdes en ordentlig samlingslokal och man kunde därmed även börja undervisa studenter här.

27 kilometer från närmaste vägTarfala är beläget 27 kilometer från närmsta väg. Under vintern får man skida från Nikkaluokta eller åka skoter, under sommaren vandra eller åka helikopter. Stockholms universi-tet driver forskningsstationen, genom den Naturvetenskapliga fakulteten.

Studenter både på grundnivå och avancerad nivå har möjlighet att besöka Tarfala. De �esta kurser har både teoretiska moment och fältmoment och ofta får deltagarna

möjlighet att genomföra något eget projekt.

Plattform för forskningsprojektStationen är en plattform för olika nationella och internationella forskningsprojekt. Främst är det Storglaciären som undersöks. Under de senaste åren har forskningen främst varit inriktad på frågor om hur glaciärens smältvatten dränerar genom isen och hur landskapet under isen påverkas av glaciärens rörelse.

Sådan kunskap är eftersökt men är svår att hämta hem från de stora inlandsisarna som de på Grönland och Antarktis. Just kunskapen om hur smältvattnet dränerar genom sprickor i isen har varit betydelsefull för forskning om hur den grönländ-ska inlandsisen kan komma att smälta i framtiden.

Smältningen av glaciärer runt om i världen får ofta illustrera effekterna av den globala uppvärmningen. Vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala har forskarna i detalj mätt glaciärernas respons på förändringar i väder och klimat under mer än 60 år - vilket är unikt i världen.

Tarfala – en unik forskningsplattform i arktiska Sverige

11_SU_Gaudeamus_uppslag.indd 28 2011-08-30 14.31

5/2011 Gaudeamus 29

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i GaudeamusStockholms universitet i Gaudeamus

FÖR DJ U PN I NG | Stockholms universitet har den mest kompletta klimatforskningsmiljön i landet. Här finns

internationellt ledande forskning om bland annat Arktis klimatutveckling, aerosoler och molnbildning samt om den

senaste istidscykeln. Läs mer på www.su.se/forskning

Tema Klimat | Gunhild Rosqvist om Tarfala forskningsstation och unik forskning sedan 60 år

Storglaciären i Tarfala, öster om Kebnekaise, 1 135 meter över havet. Mätningar har skett på Storglaciären sedan 1946.

3 frågor till en alumnÅsa Romson är språkrör och riksdagsledamot för Miljöpartiet.1. Vad har du studerat? Jag har studerat till en fil. kand. i svenska och teatervetenskap, samt en jur.kand med inrikt-

ning på miljörätt.

2. Var utbildningen som du tänkt dig? Studietiden var väldigt utvecklande, både med kurserna jag läste men också föreningslivet på campus och kursare man lärde känna. Jag visste ganska lite om universitetsstudier när jag började men kände att det fanns så mycket intressant att lära sig. Juristutbildningen påbörjade jag efter att ha varit ute och rest och job-bat en del, och där fastnade jag ju också som doktorand.

3. Vilken nytta har du haft av utbildningen?Både de humanistiska studierna och juridiken har gjort att jag känner jag klarar det jobb jag har idag som politiker, framför allt har jag ju lärt mig att granska information och bygga logiska resone-mang, men också att vara öppen för all den kunskap som finns i samhället och kan föra oss vidare mot en bättre värld.

Tarfala forskningsstation är belägen på 1 135 meter över havet i Kebne-kaisefjällen. Stationen placerades här för att man började mäta på den närbelägna Storglaciären. År 1945 gav sig doktoranden Valter Schytt in i Kebnekaisefjällen på ett uppdrag – att leta rätt på en ”lämplig” studieglaciär. Han valde Storglaciä-ren, som är belägen just öster om Kebnekaise. Man ville ha en typisk dalglaciär för ändamålet, det vill säga en glaciär som rör sig utmed en fjälldal och har ett högre parti där vintersnön ackumulerar från år till år.

Världens längsta mätserie Mätningarna påbörjades våren 1946 och sedan dess har mätningarna skett varje år vilket gjort mätserien till världens längsta. I början bodde man

i ett vindskydd men efter några år hade man byggt ett par rejäla hus som forskarna kunde nyttja. I början av 1960-talet byggdes en ordentlig samlingslokal och man kunde därmed även börja undervisa studenter här.

27 kilometer från närmaste vägTarfala är beläget 27 kilometer från närmsta väg. Under vintern får man skida från Nikkaluokta eller åka skoter, under sommaren vandra eller åka helikopter. Stockholms universi-tet driver forskningsstationen, genom den Naturvetenskapliga fakulteten.

Studenter både på grundnivå och avancerad nivå har möjlighet att besöka Tarfala. De �esta kurser har både teoretiska moment och fältmoment och ofta får deltagarna

möjlighet att genomföra något eget projekt.

Plattform för forskningsprojektStationen är en plattform för olika nationella och internationella forskningsprojekt. Främst är det Storglaciären som undersöks. Under de senaste åren har forskningen främst varit inriktad på frågor om hur glaciärens smältvatten dränerar genom isen och hur landskapet under isen påverkas av glaciärens rörelse.

Sådan kunskap är eftersökt men är svår att hämta hem från de stora inlandsisarna som de på Grönland och Antarktis. Just kunskapen om hur smältvattnet dränerar genom sprickor i isen har varit betydelsefull för forskning om hur den grönländ-ska inlandsisen kan komma att smälta i framtiden.

Smältningen av glaciärer runt om i världen får ofta illustrera effekterna av den globala uppvärmningen. Vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala har forskarna i detalj mätt glaciärernas respons på förändringar i väder och klimat under mer än 60 år - vilket är unikt i världen.

Tarfala – en unik forskningsplattform i arktiska Sverige

11_SU_Gaudeamus_uppslag.indd 28 2011-08-30 14.31

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Studentcentrum i hus A, Södra huset, FrescatiFrågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@studadm.su.se, www.su.se/student

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, FrescatiUtlåning, läsplatser och kopiering08-16 28 00, info@sub.su.se, www.sub.su.se

Rektors bloggRektors kommentarer till aktuella händelser blogs.su.se/kbrem

Rektors bloggRektors kommentarer till aktuella händelser blogs.su.se/kbrem

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, FrescatiUtlåning, läsplatser och kopiering08-16 28 00, info@sub.su.se, www.sub.su.se

Studentcentrum i hus A, Södra huset, FrescatiFrågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@studadm.su.se, www.su.se/student

I arbetslivet är det vanligt att anställda har tillgång till företagshälsovård. Som student har man möjlighet att kontakta Studenthälsan om man behöver tala med någon om hur man mår.

Oftast löser man kanske problem genom att prata med vänner, familjen, en lärare eller studieväg-ledare, men ibland kan det kännas bättre att tala med någon helt utanför ens dagliga liv som också har tystnadsplikt.

Studenthälsan har en lång historia i Stock-holms studentliv. I början av 1930-talet startade kårorganisationerna en särskild hälsovårdsbyrå för studenter, ungefär samtidigt som man började bygga studentbostäder. Mycket har blivit annor-lunda sedan dess. I dag säger högskoleförordning-en att studenter ska ha tillgång till förebyggande hälsovård. Studenthälsan är numera en enhet inom Studentavdelningen vid Stockholms universitet.

Så får du stöd hos Studenthälsan

Sök till våren senast 17 oktoberVälj mellan 200 program och 1 900 fristående kurser som kan leda till en kandidat- eller master-examen. Sök på www.su.se/studera

Ny samtalsserie i höst om skola och lärarutbildning Stockholms universitet arrangerar i höst fyra panel-samtal ”2020 års skola och lärarutbildning – från problem till förebild”.

Medverkande: utbildningsminister Jan Björklund, DN:s Maciej Zaremba, Metta Fjelkner från Lärarnas Riksförbund, Eva-Lis Sirén från Lärarförbundet samt en rad forskare från olika lärosäten och ämnesom-råden. Fri entré. www.su.se/skolan2020

Tid: Första måndagen i varje månad september-december kl. 16.00–18.00 Plats: Aula Magna, Frescati

Behöver du bostad?Det har på initiativ av Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) startats en ny andra-handsförmedling för studenter. Akademisk kvart är en ny andrahandsförmedling som vänder sig direkt till dig som är student. www.akademiskkvart.se.

Dags att anmäla sig till högskoleprovetDen 16 augusti öppnar anmälan inför höstens högskoleprov som äger rum den 29 oktober. Då skrivs för första gången det nya moderniserade högskoleprovet. Anmäl dig och läs mer om det nya högskoleprovet på studera.nu. Sista anmälningsdag är den 15 september.

Chatta med studievägledare 12–14 och 17 oktoberUndrar du om dina studieval? Inför sista ansök-ningsdag kan du chatta med studievägledare. Tid: kl. 13.00–15.00. www.su.se/student/chatt

På gång

Det kan vara minus 21 grader kallt på universitetsområdet mitt under sommarens varmaste värmebölja? I is-

labbet längst ned i Geovetenskapens hus finns värl-dens renaste is från Antarktis, Grönland och svenska fjällen. Den äldsta isen är omkring en miljon år gammal. Här finns information om forna tiders klimat och miljö. Forna tiders naturliga variationer i klimat och miljö kartläggs för att förstå vad det är som händer idag. Klimat, hav och miljö är ett av Stockholm universitets 30 ledande forskningsom-råden. Forskningen inom dessa områden är ledande nationellt och har hög status internationellt.

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsenheten, Stockholms universitetRedaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@kommunikation.su.seFoto: Stockholms universitet, Fredrik Hjerling, Studenthälsan

Visste du att …

På mottagningen �nns medicinsk personal (läkare och sjuksköterskor) som kan svara på frågor om den fysiska hälsan och hjälpa till att hitta en hälsosam livsstil. Här �nns också psykolog/socionom som tar emot för kortare samtals-kontakter vid många olika typer av problem.

Det kostar inget att gå till Studenthälsan. Väntetiden är i regel kort (oftast mindre än två veckor) för ett första besök. Studenthälsan samarbetar med �era andra mottagningar och kan hjälpa till med remiss eller hänvisning.

Olika kurser ges regelbundet som stöd vid studierelaterade problem:

obehag inför muntliga presentationer och tycker att det verkar för svårt att gå en kurs med tyngdvikten lagd vid presentationsövningar.

påverkas av stress. Man får även prova olika metoder att motverka stressreaktioner i vardagen.

med tentamensångest.

Som student är du välkommen att ta kontakt per telefon för att boka tid på Studenthälsan. Basmot-tagningen ligger i Studentpalatset, Norrtullsgatan 2 (T–Odenplan). På universitetet �nns en öppen mottagning måndag och onsdag kl 13–15 i rum B4117–B4120, Södra huset.

Till öppen mottagning kan man komma för ett kortare besök utan att boka tid i förväg. Mer information om verksamheten �nns på www.studenthalsanistockholm.se.

Under 2 dagar bjuder 50 forskare på korta föredrag om allt från sambandet mellan begåvade barn och deras eventuella framgångar som vuxna, fjärilar som slåss, till kreativiteten inom skivindustrin.

Fri entré och öppet för alla.Stockholms universitet, Södra husetKl. 9.00 – 16.00www.su.se/forskardagarna

Sällan har så många fått veta så mycket. På så kort tid

Välkommen till Forskardagarna 5 och 6 oktober

21

Reflektioner och tankar om händelser i vår samtidLyssna till vad några av Stockholms universitets forskare tycker och tänker om något som hänt i vår omvärld. Välkommen!

Måndag 12 septemberTio år sedan terrorattackerna den 11 september: Var står Sverige och världen idag?Tre jurister samtalar om vad som hänt de senaste tio åren kring internationellt bruk av våld, kampen mot internationell terrorism och främjandet av demokrati.Moderator: John Chrispinsson

FRI ENTRÉ. Aula Magna, Frescati. Kl 18.00–19.30 www.su.se/oppnaforelasningar

Studentkårens nyheter

����

INFORMATION OM OCH EVENTUELLA KLAGOMÅL PÅ BYGGET AV STUDENTHUSET

Bygget av det nya Studenthuset är nu i full gång på delar av parkeringen söder om A- och B-huset. Bygget kommer att pågå fram till och med sommaren 2013. Studentkåren kommer löpande att presentera nyheter kring bygget på webben: sus.su.se, ytterligare information om Studenthuset hittar du på universitetets webbplats: su.se/studenthuset. Om du som student upplever störningar eller problem kring bygget, ber vi dig att kontakta studentkårens påverkans-sekreterare för studiemiljö Ebba Ringborg på: ebba.ringborg@sus.su.se eller 08-674 62 14.

FÅ HJÄLP ATT HITTA DITT BOENDE GENOM SSCO OCH AKADEMISK KVART

Akademisk kvart startade i augusti 2011 på initiativ av SSCO - Stockholms studentkårers centralorganisation. Akademisk kvart är en andrahandsförmedling av bostäder som direkt vänder sig till studenter. Akademisk kvart strävar mot att endast förmedla boenden som har en skälig hyresnivå. För att möjliggöra detta erbjuder Akademisk kvart, förutom informa-tion om typkontrakt och regler, även kontroll av uthyrare samt kunskap om bedrägerier i branschen. Akademisk kvart håller sig ständigt uppdaterade om bostadsmarknaden i Stockholm. På Akademisk kvart kan både du som söker bostad och du som vill hyra ut bostad annonsera helt gratis, allt som behövs är ett inloggningskonto. Besök andrahandsförmedlingen på: akademiskkvart.se.

SE UPP SÅ DU INTE FASTNAR I SL:S BILJETTKONTROLLER I HÖST

Du som studerar heltid eller minst 75 procents studietakt har rätt till studentpriser på SL. För att kunna utnyttja rabatten behöver du ett Campuskort med SL-logga på, alternativt ett studentkort. Campuskortet får du som väljer att bli medlem i studentkåren hemskickat automatsikt. Studentkortet går att beställa för en administrativ avgift på 40 kronor, om du inte vill vara medlem i studentkåren men ändå utnyttja studentrabat-ten. Medan du väntar på att få ditt kort hemskickat, kan du resa med ett så kallat SL-intyg, som fungerar som studentbevis fram tills att du får ditt kort. Kårexpeditionen i Allhuset kan hjälpa dig med SL-intyg. Du som var medlem i studentkåren under förra terminen men ännu inte hunnit uppdatera ditt medlemskap, bör se till att göra detta omgående för att slippa risken att fastna i en biljettkontroll hos SL. Förra terminens Campuskort går nämligen ut som giltigt studentbevis 30 september. Glöm inte att du också behöver kunna visa upp en giltig legitimation när du utnyttjar studentrabatten.

Precis som tidigare terminer är det i höst många internationella studenter som visar intresse för studentkårens mentor-program; de önskar en svensk vän och mentor som kan visa dem mer om livet i Stockholm och Sverige.

Studentkåren rekryterar just nu studenter som vill guida en internationell student i sitt möte med Stockholms universitet och den svenska kulturen. I utbyte får mentorn en inblick i en annan kultur, nya vänner och någon att träna språkkunskaper med. Därtill får både studenten och mentorn möjligheter att delta i aktiviteter som mentormingel, bowling- kvällar, filmvisning och liknande.

Närmare 300 internationella studenter önskar i höst en mentor

och hittills har runt 70 svenska studenter anmält att de vill ställa upp. Erica Rose, Internationell samordnare på studentkåren hop-pas att fler svenskar kommer att anmäla sig.

– Att vara mentor åt en interna-tionell student innebär att du visar vägen in i det svenska samhället. Många internationella studenter upplever det som svårt att komma i kontakt med svenskar, säger Erica Rose.

Erica kommer själv från Kanada och vet hur det känns att vara lite vilsen och ny i landet.

– Att ha någon att mejla eller ringa när Sverige ter sig som en annan planet betyder otroligt mycket, för den som är ny i landet. Det spelar ingen roll om du som mentor också är ny i Stockholm. Det kan till och med vara en fördel, så kan ni upptäcka Stockholm

tillsammans, fortsätter Erica Rose.Alexander Miou är en av stu-

dentkårens mentorer och har varit det under hela åtta terminer. Han berättar att det bästa med att få vara mentor är att träffa folk från hela världen.

– Det känns bra att få hjälpa en internationell student samtidigt som jag själv får ut jättemycket av det. Jag är intresserad av språk så det ger mig chansen att få öva. Och det har gett mig ett stort interna-tionellt nätverk. Jag har varit och hälsat på många av mina studenter över hela världen, säger Alexander Miou.

Malin Gardmalin.gard@sus.su.se

Svenska vänner sökes

Ett kungarike för ett tak över huvudet

En 19-årig tjej på väg ut i det vuxna livets början. Från en mellanstor stad i Mellansverige, utrustad med en mellanlång kötid i SSSB och

en dröm om akademin och studier. För fyra år sedan var detta jag, mina verktyg i

kampen mot bostadslösheten var få och osäkra. Det var nära att jag var tvungen att släppa min dröm om att gå den utbildning som skulle ge mig den kunskap jag törstade efter och den framtid jag såg för mig själv.

I Stockholm finns i dag drygt 12 000 studentbostäder. Här finns också runt 80 000 studenter och skaran är stadigt ökande. Ekvationen går inte ihop. Hur många är de studenter som skulle göra vad som helst för ett eget boende? Stockholm lider därtill av en stor allmän bostadsbrist på grund av en stark befolkningstillväxt och långsam nyproduktion av bostäder. Enligt nyligen släppta rapporter och undersökningar från Regionplanekontoret på Stockholms läns landsting, SSCO och SFS, behöver det byggas cirka 50 000 nya studentbostäder för att täcka dagens behov. Stockholm behöver nyproduktion av studentbostäder och små hyresrätter, då inget tyder på att befolkningsökningen kommer avstanna. Att

skjuta upp saker kan man kanske komma undan med i tentatider men inte i bostadspolitiken.

Hur gick det då för 19-åriga May? Hon registrerade sig på kursen och hoppades på en stor dos tur. Efter ett par veckor på en madrass i Farsta lyckades jag få ett korridorsrum via SSSB, då efter 189 dagar i kön.

En tur som många nyantagna studenter idag inte har.

För att inte ge upp sina drömmar, riskerar tusentals att bli lurade på andrahandsmarknaden eller betala förmögenheter för vandrarhem. Skräckscenarion som att tälta på campus och sova i bilar är verklighet. I dag skulle

jag inte ha fått ett korridorsrum efter 189 dagar i studentbostadskö. Idag hade jag varit tvungen att tacka nej till min studieplats. Kanske hade jag valt att inte studera alls.

Stockholms universitets studentkår fortsätter i år att satsa på att påverka beslutsfattare i Stockholm och Sverige i frågor som rör studenters ekonomiska och sociala situation, och bostadsfrågan är en klart betydande del i detta arbete.

KÅRORDFÖRANDE

May Al-Boujassammay.al-boujassam@sus.su.se

Bostadsbristen i Stockholm är enorm och tilltar, det har vi vetat länge. Universitet och högskolor i området tar emot fler studenter den här terminen än tidigare och det betyder självklart ännu högre tryck på bostads-marknaden. I höst står rekordmånga studenter utan boende, det är ett tragiskt faktum.

“

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Tillförordnad redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, webbredaktör på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

I många och långa år har studentkåren kämpat för att få ett nytt och mer tillgängligt kårhus. Nu är det snart verklighet. Vår Vice ordförande Erik Arroy var 1 september med och tog det första spadtaget för Studenthuset, som i augusti 2013 kommer att stå inflyttningsklart söder om A-huset mot Albano. Lokalerna kommer vi att dela med bland annat Student-avdelningen och Studenthälsan.

Nytt hus

Skräckscenarion som att tälta på campus och sova i blilar är verklighet

MentorprogrammetVill du ställa upp som mentor? Läs mer på: sus.su.se/mentor eller mejla Internationella enheten på: international@sus.su.se, märk ämnesraden ”Mentor”

Student Union News

��

The Nobel NightCap is the final festivity after the famous and prestigious dinner, the Nobel Banquet, which takes place every year in the City Hall in Stockholm on December 10th.

After the Nobel Prize Award Ceremony and the Banquet in the City Hall, guests are invited to the spectacular after-party, Nobel NightCap.

The Nobel NightCap 2011 will create a unique forum for Nobel Laureates, guests from the ban-quet and students to meet, dance and toast together. This year the NightCap team will transfer Allhu-set and Aula Magna at Stockholm

University to a spectacular setting like nothing anyone has ever seen before. The theme of the evening is like every year a secret until the doors open at 11 pm.

- For one night we will create a fairytale world, where everyone is happy and cheerful and the scenery will be breathtaking, says Jenny Hansen, Nobel NightCap General.

The Nobel NightCap guests, both students and guests from the banquet, continue the celebrating of the Nobel Laureates until early morning. Jenny Hansen who is the project manager is currently looking for students who want to volunteer and make the Nobel NightCap of 2011 a night of pure magic.

- We are looking for students who are willing to put some time and effort into making this night perfect. No previous experience needed. The volunteers will get the chance to be involved in a behind the scenes project from planning to building and tearing. We need people who are interested in anyth-ing and everything from building and decorating to bartending and logistics, says Jenny Hansen.

Students can find more informa-tion about, and apply for positions in the project, at nobelnightcap.se.

If you are interested in attending the party as an honoured guest, you can show your interest for a ticket on the same website. Some lucky students will be able to buy an all inclusive tickets at the cost of 500 SEK. This means that all drinks, food and fun are for free once inside.

Malin Gardmalin.gard@sus.su.se

UPCOMINGYour ticket to the after-party of the Nobel Banquet

The semester has officially started. Orientation Week for

new international students and Välkomstdagen for new domestic

students is over. Hopefully you got hold of your own pink Student

Union Goodie-bag, packed with offers and vouchers from the

Student Union owned companies Högskolerestauranger (restaurants

on campus), Frescatihallen (gym, fitness classes and badminton) and Campusbutiken (used books store)

amongst other things like notepads and sweets. But do not be too sorry

if you did not, as a Student Union Member you always get good deals,

discounts and benefits. Read more at: sus.su.se/en/benefits.

Photo: Malin Gard

REALIZE YOUR FULL POTENTIAL WITH SUS AND STUDENT COMPETITIONS

Stay updated on the latest international opportunities in your �eld and have a chance to win money, trips, conference participations and scholarships by participating in competitions and contests. As a Student Union Member you get help and tips from the experts at Student Competitions to increase your chances of winning. This autumn you can compete in amongst others; Your Take, a contest where you choose a thought-provoking picture and then write a statement or question that will illustrate your opinion. The winner will travel to London and visit the editorial o�ce at the magazine the Economist. Read more at: sus.su.su/bene�ts/student-competitions.

YOUR CHANCE TO BE AN HONOURED GUEST AT THE NOBEL BANQUET ����

Members of Stockholm University Student Union have a chance to be an honoured guest at the Nobel Prize Banquet in the City Hall the10th of December. All members are entitled to buy lottery tick-ets, with one chance out of ten to win. If you win, you get the o�er to purchase a pair ticket to the Nobel Banquet, a glamorous night to remember. At the banquet you will be able to enjoy fabulous food, great entertainment and of course listen to the speeches from the Nobel Laureates. To be a lucky winner, buy your lottery tickets at the Nobel Lottery: nobellotteriet.org/english before October 31st.

Fiddler Ensemble AutumnJAMMING 6.30pm–8.30pm, Mondays, Rotundan Allhuset

You are welcome as a new Sonus member, regardless of instrument played. The Student Union Association Sonus a folk music ensamble are reherarsing on Wednesdays. The Ensamble will start with focusing on ensemble arrange-ments for the World Campionship in Linköping in October, which Sonus won last year. More info at: sonus.se.

HistoryNobel NightCap was founded in 1978 by a student who noticed that the Nobel Banquet ended somewhat early for being the grand festivity of the most prestigious prize in the world.

Since then NightCap has developed and grown from a simple after party to a incredibly grand celebration. Today Nobel Nightcap is altering between the four biggest student unions in Stockholm, which are Stockholm University Student Union (SUS), THS at KTH, SASSE at Stockholm School of Economics and Medicinska fören-ingen at KI. This year the Nobel NightCap will be arranged by SUS in Allhuset and Aula Magna at Frescati, Stockholm University.

Nobel NightCap General Jenny Hansen

Crayfish Party- KräftskivaPARTY 6pm to 1am, 17th of September, Café Bojan

Come enjoy a great Swedish tradition on Campus at Cafe Bojan (next to the subway). We will start at 6pm with a cray�sh party followed by an after-party starting 8:30pm. Cover charge is 60 SEK for the dinner and 20 SEK for the after-party. Cash bar, cheap drinks and non-alcoholic beverages. If you want to come ,send us an email with your full name and email to international@sus.su.se. ASAP!

Thursday Pubs at BojanEVENTS 7pm–11pm, every Thursday at Bojan Frescati

Every Thursday this semester the Faculty Club; The Society of Social Science (Samhällsvetenskapliga föreningen) are having student pubs at Bojan, the red bruick-building above the subway at Frescati. The pubs are open to all students, enjoy good music, people and cheap drinks. More information on www.sus.su.se/sf (Swedish language only)

Free gym and Fitness ClassesTRY-OUT DAYS all day 13th-16th of Sept. Frescatihallen

Visit Frescatihallen, right behind the G-building on north Frescati, and try out the gym or dance and �tness classes for free. Thursday to Friday 13th-16th of September the doors are open to everyone. Boost your energy!

More activities on: sus.su.se/en/activities

Studentkårens nyheter

����

INFORMATION OM OCH EVENTUELLA KLAGOMÅL PÅ BYGGET AV STUDENTHUSET

Bygget av det nya Studenthuset är nu i full gång på delar av parkeringen söder om A- och B-huset. Bygget kommer att pågå fram till och med sommaren 2013. Studentkåren kommer löpande att presentera nyheter kring bygget på webben: sus.su.se, ytterligare information om Studenthuset hittar du på universitetets webbplats: su.se/studenthuset. Om du som student upplever störningar eller problem kring bygget, ber vi dig att kontakta studentkårens påverkans-sekreterare för studiemiljö Ebba Ringborg på: ebba.ringborg@sus.su.se eller 08-674 62 14.

FÅ HJÄLP ATT HITTA DITT BOENDE GENOM SSCO OCH AKADEMISK KVART

Akademisk kvart startade i augusti 2011 på initiativ av SSCO - Stockholms studentkårers centralorganisation. Akademisk kvart är en andrahandsförmedling av bostäder som direkt vänder sig till studenter. Akademisk kvart strävar mot att endast förmedla boenden som har en skälig hyresnivå. För att möjliggöra detta erbjuder Akademisk kvart, förutom informa-tion om typkontrakt och regler, även kontroll av uthyrare samt kunskap om bedrägerier i branschen. Akademisk kvart håller sig ständigt uppdaterade om bostadsmarknaden i Stockholm. På Akademisk kvart kan både du som söker bostad och du som vill hyra ut bostad annonsera helt gratis, allt som behövs är ett inloggningskonto. Besök andrahandsförmedlingen på: akademiskkvart.se.

SE UPP SÅ DU INTE FASTNAR I SL:S BILJETTKONTROLLER I HÖST

Du som studerar heltid eller minst 75 procents studietakt har rätt till studentpriser på SL. För att kunna utnyttja rabatten behöver du ett Campuskort med SL-logga på, alternativt ett studentkort. Campuskortet får du som väljer att bli medlem i studentkåren hemskickat automatsikt. Studentkortet går att beställa för en administrativ avgift på 40 kronor, om du inte vill vara medlem i studentkåren men ändå utnyttja studentrabat-ten. Medan du väntar på att få ditt kort hemskickat, kan du resa med ett så kallat SL-intyg, som fungerar som studentbevis fram tills att du får ditt kort. Kårexpeditionen i Allhuset kan hjälpa dig med SL-intyg. Du som var medlem i studentkåren under förra terminen men ännu inte hunnit uppdatera ditt medlemskap, bör se till att göra detta omgående för att slippa risken att fastna i en biljettkontroll hos SL. Förra terminens Campuskort går nämligen ut som giltigt studentbevis 30 september. Glöm inte att du också behöver kunna visa upp en giltig legitimation när du utnyttjar studentrabatten.

Precis som tidigare terminer är det i höst många internationella studenter som visar intresse för studentkårens mentor-program; de önskar en svensk vän och mentor som kan visa dem mer om livet i Stockholm och Sverige.

Studentkåren rekryterar just nu studenter som vill guida en internationell student i sitt möte med Stockholms universitet och den svenska kulturen. I utbyte får mentorn en inblick i en annan kultur, nya vänner och någon att träna språkkunskaper med. Därtill får både studenten och mentorn möjligheter att delta i aktiviteter som mentormingel, bowling- kvällar, filmvisning och liknande.

Närmare 300 internationella studenter önskar i höst en mentor

och hittills har runt 70 svenska studenter anmält att de vill ställa upp. Erica Rose, Internationell samordnare på studentkåren hop-pas att fler svenskar kommer att anmäla sig.

– Att vara mentor åt en interna-tionell student innebär att du visar vägen in i det svenska samhället. Många internationella studenter upplever det som svårt att komma i kontakt med svenskar, säger Erica Rose.

Erica kommer själv från Kanada och vet hur det känns att vara lite vilsen och ny i landet.

– Att ha någon att mejla eller ringa när Sverige ter sig som en annan planet betyder otroligt mycket, för den som är ny i landet. Det spelar ingen roll om du som mentor också är ny i Stockholm. Det kan till och med vara en fördel, så kan ni upptäcka Stockholm

tillsammans, fortsätter Erica Rose.Alexander Miou är en av stu-

dentkårens mentorer och har varit det under hela åtta terminer. Han berättar att det bästa med att få vara mentor är att träffa folk från hela världen.

– Det känns bra att få hjälpa en internationell student samtidigt som jag själv får ut jättemycket av det. Jag är intresserad av språk så det ger mig chansen att få öva. Och det har gett mig ett stort interna-tionellt nätverk. Jag har varit och hälsat på många av mina studenter över hela världen, säger Alexander Miou.

Malin Gardmalin.gard@sus.su.se

Svenska vänner sökes

Ett kungarike för ett tak över huvudet

En 19-årig tjej på väg ut i det vuxna livets början. Från en mellanstor stad i Mellansverige, utrustad med en mellanlång kötid i SSSB och

en dröm om akademin och studier. För fyra år sedan var detta jag, mina verktyg i

kampen mot bostadslösheten var få och osäkra. Det var nära att jag var tvungen att släppa min dröm om att gå den utbildning som skulle ge mig den kunskap jag törstade efter och den framtid jag såg för mig själv.

I Stockholm finns i dag drygt 12 000 studentbostäder. Här finns också runt 80 000 studenter och skaran är stadigt ökande. Ekvationen går inte ihop. Hur många är de studenter som skulle göra vad som helst för ett eget boende? Stockholm lider därtill av en stor allmän bostadsbrist på grund av en stark befolkningstillväxt och långsam nyproduktion av bostäder. Enligt nyligen släppta rapporter och undersökningar från Regionplanekontoret på Stockholms läns landsting, SSCO och SFS, behöver det byggas cirka 50 000 nya studentbostäder för att täcka dagens behov. Stockholm behöver nyproduktion av studentbostäder och små hyresrätter, då inget tyder på att befolkningsökningen kommer avstanna. Att

skjuta upp saker kan man kanske komma undan med i tentatider men inte i bostadspolitiken.

Hur gick det då för 19-åriga May? Hon registrerade sig på kursen och hoppades på en stor dos tur. Efter ett par veckor på en madrass i Farsta lyckades jag få ett korridorsrum via SSSB, då efter 189 dagar i kön.

En tur som många nyantagna studenter idag inte har.

För att inte ge upp sina drömmar, riskerar tusentals att bli lurade på andrahandsmarknaden eller betala förmögenheter för vandrarhem. Skräckscenarion som att tälta på campus och sova i bilar är verklighet. I dag skulle

jag inte ha fått ett korridorsrum efter 189 dagar i studentbostadskö. Idag hade jag varit tvungen att tacka nej till min studieplats. Kanske hade jag valt att inte studera alls.

Stockholms universitets studentkår fortsätter i år att satsa på att påverka beslutsfattare i Stockholm och Sverige i frågor som rör studenters ekonomiska och sociala situation, och bostadsfrågan är en klart betydande del i detta arbete.

KÅRORDFÖRANDE

May Al-Boujassammay.al-boujassam@sus.su.se

Bostadsbristen i Stockholm är enorm och tilltar, det har vi vetat länge. Universitet och högskolor i området tar emot fler studenter den här terminen än tidigare och det betyder självklart ännu högre tryck på bostads-marknaden. I höst står rekordmånga studenter utan boende, det är ett tragiskt faktum.

“

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Tillförordnad redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, webbredaktör på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

I många och långa år har studentkåren kämpat för att få ett nytt och mer tillgängligt kårhus. Nu är det snart verklighet. Vår Vice ordförande Erik Arroy var 1 september med och tog det första spadtaget för Studenthuset, som i augusti 2013 kommer att stå inflyttningsklart söder om A-huset mot Albano. Lokalerna kommer vi att dela med bland annat Student-avdelningen och Studenthälsan.

Nytt hus

Skräckscenarion som att tälta på campus och sova i blilar är verklighet

MentorprogrammetVill du ställa upp som mentor? Läs mer på: sus.su.se/mentor eller mejla Internationella enheten på: international@sus.su.se, märk ämnesraden ”Mentor”

Student Union News

��

The Nobel NightCap is the final festivity after the famous and prestigious dinner, the Nobel Banquet, which takes place every year in the City Hall in Stockholm on December 10th.

After the Nobel Prize Award Ceremony and the Banquet in the City Hall, guests are invited to the spectacular after-party, Nobel NightCap.

The Nobel NightCap 2011 will create a unique forum for Nobel Laureates, guests from the ban-quet and students to meet, dance and toast together. This year the NightCap team will transfer Allhu-set and Aula Magna at Stockholm

University to a spectacular setting like nothing anyone has ever seen before. The theme of the evening is like every year a secret until the doors open at 11 pm.

- For one night we will create a fairytale world, where everyone is happy and cheerful and the scenery will be breathtaking, says Jenny Hansen, Nobel NightCap General.

The Nobel NightCap guests, both students and guests from the banquet, continue the celebrating of the Nobel Laureates until early morning. Jenny Hansen who is the project manager is currently looking for students who want to volunteer and make the Nobel NightCap of 2011 a night of pure magic.

- We are looking for students who are willing to put some time and effort into making this night perfect. No previous experience needed. The volunteers will get the chance to be involved in a behind the scenes project from planning to building and tearing. We need people who are interested in anyth-ing and everything from building and decorating to bartending and logistics, says Jenny Hansen.

Students can find more informa-tion about, and apply for positions in the project, at nobelnightcap.se.

If you are interested in attending the party as an honoured guest, you can show your interest for a ticket on the same website. Some lucky students will be able to buy an all inclusive tickets at the cost of 500 SEK. This means that all drinks, food and fun are for free once inside.

Malin Gardmalin.gard@sus.su.se

UPCOMINGYour ticket to the after-party of the Nobel Banquet

The semester has officially started. Orientation Week for

new international students and Välkomstdagen for new domestic

students is over. Hopefully you got hold of your own pink Student

Union Goodie-bag, packed with offers and vouchers from the

Student Union owned companies Högskolerestauranger (restaurants

on campus), Frescatihallen (gym, fitness classes and badminton) and Campusbutiken (used books store)

amongst other things like notepads and sweets. But do not be too sorry

if you did not, as a Student Union Member you always get good deals,

discounts and benefits. Read more at: sus.su.se/en/benefits.

Photo: Malin Gard

REALIZE YOUR FULL POTENTIAL WITH SUS AND STUDENT COMPETITIONS

Stay updated on the latest international opportunities in your �eld and have a chance to win money, trips, conference participations and scholarships by participating in competitions and contests. As a Student Union Member you get help and tips from the experts at Student Competitions to increase your chances of winning. This autumn you can compete in amongst others; Your Take, a contest where you choose a thought-provoking picture and then write a statement or question that will illustrate your opinion. The winner will travel to London and visit the editorial o�ce at the magazine the Economist. Read more at: sus.su.su/bene�ts/student-competitions.

YOUR CHANCE TO BE AN HONOURED GUEST AT THE NOBEL BANQUET ����

Members of Stockholm University Student Union have a chance to be an honoured guest at the Nobel Prize Banquet in the City Hall the10th of December. All members are entitled to buy lottery tick-ets, with one chance out of ten to win. If you win, you get the o�er to purchase a pair ticket to the Nobel Banquet, a glamorous night to remember. At the banquet you will be able to enjoy fabulous food, great entertainment and of course listen to the speeches from the Nobel Laureates. To be a lucky winner, buy your lottery tickets at the Nobel Lottery: nobellotteriet.org/english before October 31st.

Fiddler Ensemble AutumnJAMMING 6.30pm–8.30pm, Mondays, Rotundan Allhuset

You are welcome as a new Sonus member, regardless of instrument played. The Student Union Association Sonus a folk music ensamble are reherarsing on Wednesdays. The Ensamble will start with focusing on ensemble arrange-ments for the World Campionship in Linköping in October, which Sonus won last year. More info at: sonus.se.

HistoryNobel NightCap was founded in 1978 by a student who noticed that the Nobel Banquet ended somewhat early for being the grand festivity of the most prestigious prize in the world.

Since then NightCap has developed and grown from a simple after party to a incredibly grand celebration. Today Nobel Nightcap is altering between the four biggest student unions in Stockholm, which are Stockholm University Student Union (SUS), THS at KTH, SASSE at Stockholm School of Economics and Medicinska fören-ingen at KI. This year the Nobel NightCap will be arranged by SUS in Allhuset and Aula Magna at Frescati, Stockholm University.

Nobel NightCap General Jenny Hansen

Crayfish Party- KräftskivaPARTY 6pm to 1am, 17th of September, Café Bojan

Come enjoy a great Swedish tradition on Campus at Cafe Bojan (next to the subway). We will start at 6pm with a cray�sh party followed by an after-party starting 8:30pm. Cover charge is 60 SEK for the dinner and 20 SEK for the after-party. Cash bar, cheap drinks and non-alcoholic beverages. If you want to come ,send us an email with your full name and email to international@sus.su.se. ASAP!

Thursday Pubs at BojanEVENTS 7pm–11pm, every Thursday at Bojan Frescati

Every Thursday this semester the Faculty Club; The Society of Social Science (Samhällsvetenskapliga föreningen) are having student pubs at Bojan, the red bruick-building above the subway at Frescati. The pubs are open to all students, enjoy good music, people and cheap drinks. More information on www.sus.su.se/sf (Swedish language only)

Free gym and Fitness ClassesTRY-OUT DAYS all day 13th-16th of Sept. Frescatihallen

Visit Frescatihallen, right behind the G-building on north Frescati, and try out the gym or dance and �tness classes for free. Thursday to Friday 13th-16th of September the doors are open to everyone. Boost your energy!

More activities on: sus.su.se/en/activities

Posttidning BGaudeamus, Box 50 006, 104 05 Stockholm

www.ssif.su.se

13-16/9ÖPPET HUSSSIF bjuder på GRATIS GYM & GRUPPTRÄNING!

Du får dessutom10% rabatt när du

den 13-16/9 köper ett 6-15

månaderskort

(grupp-, styrke- eller kombikort)!

Testa HÖSTENS NYHETER helt GRATIS - TRIBAL YOGA, MUSKELINTERVALL & BODYATTACK™! OBS! ALLA pass på gruppträningsschemat är GRATIS 13-16/9!

Testa HÖSTENS GYMNYHETER helt GRATIS! - T.e.x: Marpo Rope Training - Effektiv träning med rep för överkroppen på ett nytt funktionellt och roligt sätt!

•

•

• SSIF • Frescatihallen • T-Universitetet • 08-15 10 75 • Öppettider: Mån-tor 07-23 • Fre 07-21 • Lör 08-19 • Sön 08-22

VINN

TRÄNINGSKORT

i vår tipstävling

13-16/9!

GRATISTEAMKLASSER

GÄSTINSTRUKTÖRERTIPS från INSTRUKTÖRER

Ramiro, lärarstudent

Lärarstudent? Då har vi en särskild för säkring för dig. Lika omfattande som enkel att skaffa. Och gratis i tre månader. Läs mer på www.lararforsakringar.se

Gaudeamus_feb09.indd 1 09-02-02 14.33.42