genusperspektiv vid sahlgrenska akademin_utvärdering_2007

Rapport

Göteborgs

universitet

ISSN 1401-7199

FörvaltningshögskolanG

öteborgs universitet

88G

enusperspektivet vid Sahlgrenskaakadem

in

Viveka Nilsson

Under det senaste decenniet har betydelsen av kön och genus inom

hälso- och sjukvården fått allt större uppmärksam

het. Att det

förekomm

er skillnader i hur män och kvinnor bem

öts och vilken vårdde sedan erhåller är sedan länge känt och dokum

enterat. Vården ärinte jäm

ställd och för att uppnå en sådan måste, som

det påtalas isam

hällsdebatten, ett genusperspektiv bli en självklarhet redan påde hälsovetenskapliga grundutbildningarna. G

enom att anlägga ett

genusperspektiv i utbildningen ska medvetenheten om

den ojämlika

vården öka bland både lärare och studenter. Forskning visar dock attinförandet av ett genusperspektiv inte är helt lätt. D

enna rapport,baserad på intervjuer m

ed verksamm

a vid Sahlgrenska akademin

som är G

öteborgs universitets enhet för utbildning och forskning inomdet hälsovetenskapliga om

rådet, visar också på detta. Visserligenhar genusperspektivet börjat få ett visst genom

slag blandm

edarbetarna inom akadem

in så till vida att genusfrågor diskuterasallt intensivare i det dagliga arbetet, m

en mycket kvarstår att göra

inom om

rådet. Särskilt svårt har genusperspektivet att få fäste inomde m

edicinska utbildningarna.

Föreliggande rapport grundar sig på en utvärdering av ett projekt sombedrivits vid Sahlgrenska akadem

in med titeln ”G

enusperspektiv igrundutbildningarna vid Sahlgrenska akadem

in”. I projektet fannsm

edel avsatta för en extern utvärdering.

Viveka Nilsson är fil dr i offentlig förvaltning och verksam

som forskare

vid Förvaltningshögskolan.

Förvaltningshögskolansrapporter

Genusperspektivet vidSahlgrenska akademin

1

Viveka Nilsson

Förvaltningshögskolans rapporternummer 88

Genusperspektivet vidSahlgrenska akademin

Viveka Nilsson

2

Genusperspektivet vid Sahlgrenska akademin

Första upplaganFörsta tryckningen

©2007 FörfattarenOmslagsidé Stefan PeterssonTryckning Elanders Infologistics Väst ABISSN 1401-7199

Genusperspektivet vid Sahlgrenska akademinViveka Nilsson

3

Viveka Nilsson

Innehåll

1. Jämställd vård 7

2. Syfte och tillvägagångssätt 17

3. Respondenternas uppfattningar 19

4. Förändring av rådande tankemönster 35

Referenser 40

Bilagor

4


5

Viveka Nilsson

Förord

Det har väl knappast kunnat undgå någon att begreppet genusperspektivallt oftare förekommer i samhällsdebatten idag. Genus betyder kön ochanvänds för att beteckna ”socialt kön”, det vill säga det som samhälletkonstruerar som kvinnligt och manligt. Att se något ur ett genus-perspektiv handlar om att ha denna konstruktion i åtanke. Det fram-hålls i debatten att man i samband med beslutsfattande bör beakta kon-sekvenserna ur olika perspektiv och att ett sådant viktigt perspektiv ärgenusperspektivet. Att tillämpa ett genusperspektiv innebär att se sakeroch ting ur flera olika synvinklar och försöka kasta av sig gamla fördo-mar, föreställningar och invanda tänkesätt.

Diskussionen om vikten av ett genusperspektiv förs också inomuniversitetsvärlden. En disciplin som fått mycket uppmärksamhet härär den hälsovetenskapliga. Projekt med syftet att öka medvetenheten omvikten av ett genusperspektiv inom hälsovetenskapliga utbildnings-organisationer bedrivs runt om i landet. Man kan fråga sig vad det inne-bär att införa ett genusperspektiv inom sådana typer av organisationer,och det är denna frågeställning föreliggande rapport belyser.

Den organisation som studerats är Sahlgrenska akademin, som ärGöteborgs universitets enhet för utbildning och forskning inom det häl-sovetenskapliga området. Vid Sahlgrenska akademin har ett projekt medtiteln ”Genusperspektiv i grundutbildningarna vid Sahlgrenska aka-demin” bedrivits som syftade till att genomföra kompetenshöjande in-satser i frågan. Föreliggande rapport utgör en utvärdering av det projek-

6


tet. Rapporten baseras på intervjuer med verksamma vid akademin somtillfrågats om hur de ser på akademins jämställdhetsarbete i allmänhetoch det bedrivna projektet i synnerhet. Intervjuerna visar att det inte ärså enkelt att kasta av sig gamla fördomar, föreställningar och invandatänkesätt.

Författaren

7

Viveka Nilsson

1. Jämställd vård

Om betydelsen av ett genusperspektivDenna rapport handlar om införande av ett genusperspektiv inom häl-sovetenskapliga utbildningsorganisationer. Den organisation som stu-derats är grundutbildningen vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Irapporten, som baseras på intervjuer med verksamma vid akademin,belyses frågeställningen ”Hur tas ett genusperspektiv emot inom häl-sovetenskapliga utbildningar och varför ser mottagandet ut som detgör?”. Först diskuteras begreppet genusperspektiv och dess betydelse,varefter rapportens syfte och metod presenteras. Sedan följer en redogö-relse för använt empiriskt material och sist några iakttagelser gjordautifrån materialet.

Under det senaste decenniet har betydelsen av kön och genus förhälsa, sjuklighet och behandlingsresultat i hälso- och sjukvården fåttalltmer ökad uppmärksamhet. Man kan urskilja två huvudsakliga orsa-ker till denna utveckling (Socialstyrelsen 2004). Den ena är att man villuppnå jämställdhet mellan män och kvinnor ur ett övergripandehälsopolitiskt perspektiv. Med jämställd vård menas att män och kvin-nor ska ha lika goda möjligheter att uppnå bästa möjliga hälsa genombland annat likvärdig tillgång till bästa möjliga evidensbaserade sjuk-vård. Den andra orsaken är stigande hälso- och sjukvårdskostnader i deflesta västländer. Om hälso- och sjukvården i framtiden ska kunna an-vända sina resurser på ett effektivt sätt, måste skillnader mellan mänoch kvinnor när det gäller hälsa, sjuklighet, vårdens tillgänglighet, om-händertagande samt resultatkvalitet tas på allvar.

Det finns många begrepp när man diskuterar jämställd vård. Tvåvanligt förekommande begrepp är kön och genus (se till exempel

8


Hammarström 2004 för en utförlig beskrivning av begreppen). Kön an-vänds ofta i meningen biologiska skillnader mellan män och kvinnor.Det är till exempel allmänt känt att män har större muskelmassa änkvinnor. Med begreppet genus avses vanligen den sociala tolkningen avskillnader mellan män och kvinnor, det vill säga det handlar om vad detinnebär att vara kvinna eller man i olika samhällen. Inom genusforsk-ningen talar man om att olika manligheter och kvinnligheter skapasgenom de ideal, normer och förväntningar som råder i samhället. Dessaideal växlar beroende av tid och plats, vilket leder till att det skapas fleraolika manligheter och kvinnligheter i varje samhälle och att dessa för-ändras över tid. Det finns i varje samhälle en genusordning som hand-lar om fördelningen av förvärvsarbete, hemarbete, ekonomiska resurser,beslutsfattande och känslomässiga bindningar mellan kvinnor och män.På en strukturell nivå leder denna fördelning till att män får privilegierpå kvinnors bekostnad.

Medan genusforskningen inom samhällsvetenskap och humaniorakan koncentrera sig på det sociala könet så måste genusforskningeninom hälsovetenskapen, med sin kroppsnära praktik, handla om bådedet sociala och biologiska könet. En vanligt förekommande definitionpå begreppet genus inom ett av hälsovetenskapens områden, nämligenmedicinen, är ”kön med helhetssyn” (Hamberg 2003a). Det gäller attlyfta fram samspelet mellan kön och genus, det vill säga hur det biolo-giska könet påverkar det sociala könet och hur det sociala könet i sin turkan påverka det biologiska. Alla skillnader mellan män och kvinnorgällande hälsa har inte biologiska orsaker. I vårt samhälle har vi olikaförväntningar på män och kvinnor, varför ett genusperspektiv inomhälsovetenskapen handlar om att förstå hälsa utifrån såväl biologiskasom sociala, strukturella och kulturella aspekter. Ett citat av Hammar-ström (2004) får illustrera det nyss sagda:

”Att lägga ett genusperspektiv på medicin kan till exempel innebäraatt ställa nya frågor om hur kvinnors och mäns olika villkor i samhäl-let påverkar deras hälsa, att analysera genusrelaterade maktrelationeri mötet mellan patienter och vården eller att utveckla förklarings-modeller till varför kvinnors symptom bedöms vara mer diffusa än

9

Viveka Nilsson

männens symptom.” (Hammarström 2004, s 5)

Hälsovetenskapen har länge velat framställa sig som objektiv, neutral,rättvis och opolitisk vad gäller kön. Medicinen har till exempel ändafram tills nu ställt sig utanför debatten kring kön och genus (Hoveliusoch Johansson 2004). I undervisningen och forskningen framställs dockän idag mannen ofta som norm och kvinnan betraktas som avvikande.Den vanligaste undervisnings- och forskningspatienten är en man på70 kilo. Detta medför bland annat att kvinnors annorlunda och merdiffusa symptom än männens vid till exempel hjärt- och kärlsjukdomarförsvårar diagnossättningen. Avsaknad av klassiska symptom och nor-mala undersökningsfynd kan i värsta fall leda till att behandling uteblir(Hammarström 2004). Likaså beaktas inte heller kvinnors och mäns olikalivsvillkor, livssituation och maktposition vid bemötande och innehåll ivården (Hovelius och Johansson 2004). Att det förekommer skillnader ibemötande och innehåll i vården är sedan länge känt och dokumente-rat. Män behöver till exempel inte vänta lika länge som kvinnor för att fåen läkartid på vårdcentralen. De får även komma snabbare till specialist-läkare. Kvinnor får inte tillgång till by-pass-operationer eller starr-operationer i den utsträckning som är motiverad. Kvinnor får också merpsykofarmaka utskrivet än män (bilden av hysteriska kvinnor fortlever).

Om jämställd vård ska kunna uppnås måste, som det påtalas i denoffentliga debatten, ett genusperspektiv bli en självklarhet redan på dehälsovetenskapliga grundutbildningarna. Dessa grundutbildningar äravgörande då olika yrkesgruppers förhållningssätt till könets betydelseför bemötande, diagnossättning och behandling av patienterna formas.Hamberg (2003b) konstaterar dock att genusperspektivet haft svårt att fåfäste i läkarprogrammens kursplaner. De lärare som driver genusfrågormöts alltför ofta av ett svalt intresse från ledningshåll, och även studen-terna är måttligt intresserade. Ett genusperspektiv kan betraktas somprovocerande och kontroversiellt, men genom att studenterna får läsaom, öva på och diskutera kön/genusaspekter i olika situationer kan deutveckla sin förmåga att reflektera över sig själva, patienterna och

10


interaktionen dem emellan. Och detta är till gagn för både dem självaoch deras framtida patienter. Även Hammarström (2004) konstaterar ettointresse för genusperspektiv inom medicinens område. Detta bottnarenligt författaren i att naturvetenskap och positivism är så självklarautgångspunkter inom medicinen att de ofta inte ens uppfattas som teo-rier, varför intresset för teoriutveckling inte är särskilt stort. Ett genus-perspektiv innebär att kritiskt granska rådande paradigm (gemensamttankemönster) och att förstå och kunna tillämpa genusteorier i prakti-ken. Ett genusperspektiv ifrågasätter den rådande kunskapssynen.Hammarström konstaterar också att genusforskningen med sitt reflekte-rade och kritiska förhållningssätt samt starka förankring i vetenskaps-teoretiska skolbildningar torde ha mycket att bidra med inom det medi-cinska området. Hur det förhåller sig med intresset för genusperspektivinom övriga områden inom hälsovetenskapen är inte särskilt väldoku-menterat. Två studier inom området vårdvetenskap kan dock nämnas.Den ena är en granskning av sjuksköterskeutbildningen vid Linköpingsuniversitet ur ett genusperspektiv (Andersson 2004). Granskningen vi-sar att sjuksköterskeutbildningen inte präglas av genusmedvetenhet,men att intresse för att implementera genusmedveten undervisning finnshos både lärare och studenter. Viljan att lära finns, det som saknas ärkunskap och pedagogiska verktyg. Den andra studien är en inventeringav genusperspektiv i sjuksköterskeutbildningen vid Umeå universitet(Nygren, Lövgren och Lalos 2004). Av studien framgår att det finns enhel del genusinslag i utbildningen, men att dessa är punktinsatser utansystematik, varför det finns ett stort intresse för fortbildning i genus-frågor.

Nyordningar inom professionella organisationerSvårigheten att få professionella grupper att tänka i nya banor är ettväldokumenterat faktum. Inom starka professioner utvecklas ett fokuspå den egna verksamheten som innebär att försök till förändring utifrån

11

Viveka Nilsson

ofta misslyckas. Studier visar att professionella som en naturlig reaktiontar avstånd från förändringsförslag av olika slag. Hög grad av autonomioch kunskapsövertag i verksamhetsfrågor förklarar avståndstagandet(Östergren och Sahlin-Andersson 1998, Nilsson 1999 och 2005). De pro-fessionella kräver en långtgående autonomi i sitt arbete och ser ogärnaatt andra än de professionella kollegorna blandar sig i verksamheten.Likaså värnar de professionella starkt om sitt kunskapsövertag iverksamhetsfrågor och vill inte gärna släppa in någon utomstående iden egna sfären. Kunskapsövertaget är ett kraftfullt maktmedel.

Barnes med flera (2004) förklarar den professionella gruppen läka-res motstånd mot förändringar med att läkarna upplever det som ett hotnär de måste utföra något som de inte ”tränats” i att utföra. Den medi-cinska utbildningen är att se som en slags träning (Mintzberg 1989).Den sker vid särskilda institutioner under lång tid och syftar till attträna eleverna i att utföra ett antal inlärda program. Träningen fortsättersedan i yrkeslivet genom överförandet av medicinsk kunskap från engeneration läkare till en annan (Barnes med flera 2004). Man brukarsäga att läkararbetet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. Trä-ningen är ett maktmedel, varför de professionella känner sig hotade närnyordningar som inte kräver träning ska införas. För läkarstuderandegäller vidare att de tidigt blir avskilda och genomgår en socialiserings-process, vilket gör läkarna till en isolerad och självmedveten grupp(Garpenby 1995). Socialiseringsprocessen medför också att läkarna medtiden kommer att likna varandra alltmer i värderingar och attityder motomvärlden (Abrahamsson 1986). Under utbildningen formas ett gemen-samt tankemönster, eller ett paradigm som man brukar benämna det ivetenskapliga sammanhang, som sedan leder de professionella i derasgärning.

Paradigm är en beteckning, introducerad av Thomas Kuhn (1962),på en vetenskaplig grens samlade föreställningar om sitt område.Paradigmet talar om vilka de intressanta frågeställningarna är, hurkunskapssökandet ska gå till och vilka teorier som finns. Teorier har en

12


central ställning i all kunskapsverksamhet. När vi använder teorier for-mulerar vi explicit de uppfattningar vi har om verkligheten. Paradigmetkan sägas utgöra den vetenskapliga förebild ur vilken kunskap erhålls.Inom medicinen, som tillhör naturvetenskaperna, råder en positivistiskkunskapssyn. Inom den positivistiska traditionen tar man avstånd frånspekulationer och kunskap baserad på iakttagelser. Fakta anses finnasklara att samla in och kan registreras och analyseras oberoende avindividernas tolkningar av dem. Det handlar om att förklara och förutseskeenden i termer av orsak och verkan, och uppnå kunskap som utgörsav en uppsättning exakta och heltäckande ”lagar”. Den positivistiskakunskapen präglas av objektivitet och reproducerbarhet.

Ett paradigm är inte alltid medvetet för sin bärare. Det finns på ettnärmast omedvetet sätt och verbaliseras därför inte ofta. Paradigm ma-nifesteras i vanemässiga handlingar och är ofta så självklara att ingenreflekterar över dem. De underlättar handling och styr individernas fö-rehavanden. Samtidigt som paradigmen underlättar handling kan dedock försvåra förändring. De kan bli så starkt rotade i organisationen attde till slut hämmar ett effektivt beteende. Värderingar och attityder måstedärför ifrågasättas för att undvika att verksamheten stelnar och inte är isamklang med de krav som ställs på organisationen. Konsten är att brytaupp etablerade tankemönster och handlingssätt och få individerna attuppfatta andra beteenden än de gällande som självklara och eftersträ-vansvärda.

Enligt Kuhn (1962) förändras paradigm inte enbart genom att nykunskap helt enkelt läggs till gammal kunskap i en ständigt pågåendeprocess. Istället menar författaren att paradigm genomgår en stegvis ut-veckling. Med tiden samlas det så många fakta som inte stämmer över-ens med de gamla grundsanningarna att dessa till slut måste lämnasoch ersättas av nya sanningar som strider mot det som förut sagts varasant. Motsägelsefulla fakta som inte kan förklaras utifrån paradigmetbenämner Kuhn anomalier, vilket till exempel kan handla om att teorioch praktik inte längre stämmer överens. Kuhn fortsätter sitt resone-

13

Viveka Nilsson

mang med att konstatera att individernas första reaktion på anomalierär att försöka lösa dessa inom rådande paradigm genom att modifieradetta i enlighet med anomalierna. Med tiden blir dock paradigmet meroch mer otydligt och ett paradigmskifte som gör att individerna blir varseverkligheten på ett annat sätt är ofrånkomligt. Paradigmskifte inträdernär någon bryter rådande tankemönster genom att förklara anomalinsom en del i en större felaktig föreställning, och ett nytt tankemönstervinner gehör. Parto (2005) menar att paradigm undergår kumulativaförändringar, det vill säga att nytt läggs till gammalt, och betonar att denkumulativa förändringen är det naturliga förändringsförlopp som allatankemönster för eller senare undergår.

Törnebom (1984) som också skriver om paradigmförändringar be-nämner anomalierna för paradigmdefekter och betonar att sådana ledertill diskussioner inom det berörda vetenskapskollektivet. De spörsmålsom dyker upp är enligt författaren nära besläktade med filosofiska frå-geställningar, varför han kallar diskussionerna för inomvetenskapligtfilosoferande. Diskussionerna handlar om att individerna vill förståvarför defekterna uppstått och hur man kan finna en väg ut ur dessa.Diskussionerna har därmed både en diagnostisk funktion som syftar tillatt uppdaga fel och en terapeutisk funktion som syftar till att avlägsnafelen genom att modifiera paradigmen. Detta inomvetenskapliga filoso-ferande medför enligt Törnebom att paradigm utvecklas på ett aktivt ochmedvetet sätt, varvid språket alltså är av stor betydelse. Språkets bety-delse vid förändringar har det skrivits mycket om. Etablerandet av nyavärderingar och attityder sker först i individernas vokabulär, det villsäga dessa börjar använda ett annat språk, föra att sedan gradvis trängain i deras tänkande och slutligen påverka deras handlingar (se till exem-pel Dirsmith med flera 1997). Alla nyss nämnda författare betonar attförändringar av paradigm oftast är en lång och utdragen process. Vär-deringar och attityder förändras inte över en natt. Många anhängare avdet gamla tankemönstret motarbetar de nya idéerna och värjer sig motförändringar.

14


Sahlgrenska akademins jämställdhetsarbeteSahlgrenska akademin bildades 2001 och är Göteborgs universitets en-het för utbildning och forskning inom det hälsovetenskapliga området.Akademin består av sex institutioner för odontologi, vårdvetenskap ochhälsa, biomedicin, neurovetenskap och fysiologi, medicin samt kliniskavetenskaper. Akademin leds av en styrelse som till stöd har tre råd, ettför grundutbildningsfrågor, ett för forskarutbildningsfrågor och ett förforskningsfrågor. Antalet anställda uppgår till cirka 1 500 och antaletstudenter till cirka 4 000. Sahlgrenska akademins jämställdhetsarbeteska leda till en miljö där alla kan arbeta och studera på lika villkor,oberoende av kön, och där jämställdhetsaspekten är naturligt integre-rad i verksamheten (Sahlgrenska akademins jämställdhetsplan 2005-2007). Cheferna inom akademins linjeorganisation (dekanus, prefekter,kanslichef eller motsvarande) har undantagslöst allt ansvar för att jäm-ställdhet upprätthålls inom respektive chefs verksamhetsområde. Ijämställdhetsplanen står att läsa att alla anställda ska erbjudas utbild-ning i jämställdhetsfrågor, till exempel genom seminarier där genus-perspektiv, jämställdhet och kvalitet diskuteras. Det står också uttryckli-gen att genusperspektivet ska belysas och tillämpas på ett tillfredsstäl-lande sätt i arbetsmiljö, grundutbildning, forskarutbildning och forsk-ning. Några av de problemområden akademins jämställdhetsarbete in-riktat sig på under perioden 2004-2006 (se http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/jamstalldhet) är obalansen i köns-fördelningen på högre befattningar, förekomsten av könskränkande be-teende riktat mot anställda och studenter, omotiverade löneskillnadermellan män och kvinnor, underrepresentationen av manliga förebilderinom det vårdvetenskapliga området samt bristen på undervisning urett genusperspektiv inom akademins utbildningar.

I början av 2005 erhöll grundutbildningsrådet medel för genomför-ande av projektet ”Genusperspektiv i grundutbildningarna vid Sahl-grenska akademin” (i fortsättningen kallat Genusprojektet). Projektet

15

Viveka Nilsson

avrapporterades i september 2006. Det motiverades av att kunskapenom jämställdhetsfrågor och innebörden av ett genusperspektiv behövdehöjas inom akademins grundutbildningar, och syftade till att genom-föra kompetenshöjande insatser inom området. Projektet hade följandedelsyften:

• Att öka kompetensen avseende jämställdhet, genusperspektiv ochhälsa ur ett genusperspektiv bland lärarna vid Sahlgrenska akademin• Att skapa ett nätverk för lärare med särskilt intresse för att arbetamed en fördjupning av genusperspektivet inom sina program• Att initiera och stimulera en diskussion kring genusperspektivoch betydelsen av ett sådant för utbildningar inom det hälsoveten-skapliga området

De kompetenshöjande insatserna var planerade att handla om att vida-reutveckla kontakter med genuskommittén vid medicinska fakulteten iUmeå som har kommit mycket långt i sitt arbete med genusperspektiv,genomföra utbildning i genusperspektiv i mindre grupper med lärarna,starta en seminarieserie med särskilt intresserade lärare där mer avan-cerade genusteoretiska texter kan granskas och diskuteras samt arrang-era offentliga föreläsningar med inbjudna internationella föreläsare påtemat genusperspektiv inom hälsovetenskapen.

I samband med Genusprojektets avrapportering kan konstateras atten rad insatser företagits inom ramen för projektet. Det har arrangeratsföreläsningar om genusperspektiv med inbjudna föreläsare, liksom enkonferens där genuskommittén från Umeå medverkat. Det har ocksågenomförts en studentenkät på temat genusfrågor. Likaså har utbild-ningen i genusperspektiv för lärarna planerats. Slutligen har man ocksåstartat en seminarieserie för lärare där man diskuterar önskemål om ochbehov av genuskompetens. Diskussionerna under seminarierna har re-sulterat i en folder (Genusperspektiv i grundutbildningarna vid Sahl-grenska akademin – fallbeskrivningar) som är tänkt att vara ett redskap

16


för lärare som använder fallbeskrivningar i undervisningen. Fall-beskrivningar tjänar som utgångspunkt för diskussion av diagnos ochbehandling. Bakgrunden till foldern är att studenter kritiserat mångaexisterande fallbeskrivningar för att vara stereotypa och ibland krän-kande i sina beskrivningar av kvinnliga och manliga patienter. Huvud-syftet med foldern är att inbjuda till reflektion och den ställer därförmedvetet fler frågor än den ger svar.

I projektansökan framhölls att det är viktigt att Genusprojektet inne-bär starten på ett mer långsiktigt arbete med genusperspektiv samt att encentral fråga i projektet är hur man når anställda med ledningsuppdragsamt lärare/forskare som har en skeptisk eller negativ inställning tillkunskapsområdet. I projektet fanns avsatt medel för en extern utvärde-ring och det är denna utvärdering som föreliggande rapport utgör. Denexterna utvärderingen motiverades i projektansökan med att det ”vorevärdefullt att göra en kvalitativ utvärdering i form av intervjuer mednyckelpersoner och deltagare i den planerade verksamheten. Dessa in-tervjuer bör sedan ligga till grund för akademins fortsatta arbete med attimplementera ett genusperspektiv i grundutbildningarna”.

17

Viveka Nilsson

2. Syfte och tillvägagångssätt

Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur Sahlgrenska akademinsjämställdhetsarbete i allmänhet och projektet ”Genusperspektiv igrundutbildningarna vid Sahlgrenska akademin” i synnerhet uppfat-tas av verksamma inom akademin, samt att förklara varför gällandeuppfattningar råder. Därigenom ökas förståelsen för hinder och möjlig-heter i jämställdhetsarbete inom hälsovetenskapliga utbildnings-organisationer.

Studien fokuserar på aktörers tankar och känslor och den naturligadatainsamlingsmetoden blir då intervjun. Det är aktörernas upplevelseroch deras motiv och drivkrafter som är det centrala. Betydelsefullt bliratt ge en så korrekt beskrivning av aktörernas verklighet som möjligt.Studien baseras på fjorton intervjuer med verksamma inom Sahlgrenskaakademin genomförda vid två tillfällen, under december 2005 och au-gusti 2006. De intervjuade återfinns inom akademistyrelsen, grund-utbildningsrådet och institutionsstyrelser. Vid den första intervju-omgången befann sig Genusprojektet fortfarande på planeringsstadietvarför intervjuerna speglar respondenternas förväntningar på projektet.Under våren 2006 gick projektet in i ett mer aktivt skede och intervjuernafrån den andra intervjuomgången speglar respondenternas uppfatt-ningar om uppnådda resultat.

Vid intervjuerna användes intervjumallar med öppna frågor (se bi-laga 1 och 2). Frågorna behandlar både jämställdhetsarbetet i allmänhetoch Genusprojektet specifikt. Öppna frågor har den fördelen att de inter-vjuade inte tvingas in i på förhand bestämda tankemönster utan frittkan uttrycka sina uppfattningar (för en utförlig beskrivning av intervju-metoden se till exempel May 2001.) Öppna frågor ger möjlighet till en

18


dialog mellan forskare och respondent och intervjun får karaktären avett samtal. Öppna frågor kan få respondenten att komma ihåg något,medan slutna frågor kan få respondenten att känna igen något, vilket ären klassisk formulering av Wärneryd (1967). Intervjuerna har spelats inpå band och sedan avlyssnats från början till slut i syfte att presenteradem i så oförfalskad form som möjligt. I redovisningen av intervju-materialet, som följer i nästa kapitel, har inte någon uppdelning gjortspå olika personalkategorier i syfte att bevara de intervjuades integritet.

19

Viveka Nilsson

3. Respondenternasuppfattningar

Den första intervjuomgången

JämställdhetsarbetetDen första intervjuomgången inleddes med att respondenterna ombadsbesvara frågan vad begreppet jämställdhet betyder för dem. Samtligaintervjuade använde ordet ”lika” i sina formuleringar. Fem av dem me-nar att jämställdhet handlar om att ”alla ska behandlas lika”, en sjätteatt det handlar om människors lika värde och den sjunde resonerar itermer av att ”män och kvinnor ska ha lika möjligheter i samhället”.Respondenterna ombads också ange vad begreppet genusperspektivbetyder för dem. Här går uppfattningarna dock mer isär. Något gemen-samt ord i redogörelserna går inte att finna. Svaren på frågan presente-ras i det följande:

• Har med maktstrukturer att göra.• Har med kön att göra, manligt habitus och kvinnligt habitus. Detråder en allmän föreställning att kvinnor är diskriminerade på olikasätt. I viss mån är det en berättigad kritik, i andra fall ganska oberät-tigad.• Genus är ett forskningsområde, en vetenskap.• Handlar om att belysa skillnaden mellan man och kvinna i olikasituationer inom medicin och hälsa.• Handlar om att betrakta en företeelse utifrån ett perspektiv därman har en medveten tanke att uppmärksamma likheter och skillna-der mellan könen.

20


• Att man lyfter fram bägge sidor i olika sammanhang, att man tarupp kvinnliga och manliga symptom och biverkningar. Man reage-rar olika beroende på de fysiologiska förutsättningarna.• Att man ska beakta att vi har olika sociala mönster och olikabiologiska mönster beroende på om vi är man eller kvinna.

De intervjuade är överens om att Sahlgrenska akademin bedriver ettaktivt jämställdhetsarbete på ledningsnivå, det vill säga inom akademi-styrelse, grundutbildningsråd och institutionsstyrelser. De gör ocksågällande att man kommit en bit på vägen i arbetet. Ledningen har enpositiv inställning till frågorna, och jämställdhet och genusperspektivsägs vara en stående punkt på mötena. ”Det är ständigt på agendan.”Det påpekas att prefekterna har en ytterst viktig roll i sammanhangeteftersom det är dessa som fattar de operativa besluten. Två citat får be-lysa uppfattningarna:

”Innan man klubbar igenom någonting i akademistyrelsen kommernästan alltid frågan upp när jämställdhetskommittén kommer in ifrågan. Man tar ett aktivt grepp på det sättet. Man försöker få detankarna att finnas med redan från början.”

”Genusperspektiv är mycket en ledningsfråga och det är bra att dethamnat på prefektens bord. Om inte ledningen ställer upp på det blirdet inget. Attityden är viktig.”

Två av de intervjuade hänvisar till akademins jämställdhetskommitté.En av dem berömmer kommitténs arbete, medan den andre har svårt attse hur arbetet egentligen bedrivs. En tredje berömmer organisationen istort kring jämställdhetsarbetet, där det tydligt framgår vem som haransvar för vad. Två av sagesmännen nämner också den genuskommittésom finns vid medicinska fakulteten i Umeå och berömmer inriktningenpå dennas arbete. Genuskommittén beskrivs som en föregångare inomområdet. Sahlgrenska akademins jämställdhetskommitté ser till att la-gar och regler följs på ett mer övergripande plan, medan arbetets bedri-vande på verksamhetsnivå ligger utanför kommitténs ansvarsområde.

21

Viveka Nilsson

Umeås genuskommitté arbetar däremot direkt med jämställdhetsfrågorpå verksamhetsnivå. Genuskommittén har en specifik uppgift, medanjämställdhetskommitténs arbete mer sägs handla om att tillfredsställalagens mening. Fyra av de tillfrågade lyfter fram seminarieserien Peda-gogiskt Forum som ges tre gånger per termin, och där man under hösten2005 fokuserat på genusperspektivet. Det påpekas dock att man via semi-narier bara når de intresserade medarbetarna och studenterna. Majori-teten av deltagarna sägs vara kvinnor och komma från de vårdveten-skapliga utbildningarna. En av respondenterna nämner de två jäm-ställdhetsdagar som arrangerats under året, och poängterar att det en-dast var några enstaka män som besökte dem.

Ledningens positiva inställning till jämställdhetsarbete är enligt deintervjuade en förutsättning för att nå ut till verksamhetsnivå. Alla till-frågade utom en är överens om att jämställdhet och genusperspektivännu inte genomsyrar grundutbildningarna vid Sahlgrenska akademini tillräcklig utsträckning. Det finns mycket kvar att göra, och respondenter-na framhåller att särskilt genusperspektivet måste betonas mer igrundutbildningarna. Vissa punktinsatser har dock gjorts inom områ-det. Tre av de intervjuade nämner att en inventering av kursplaner ochkurslitteratur har företagits inom deras respektive institutioner. Det lyftsockså fram att man gjort en inventering av de så kallade undervisnings-fallen utifrån vilka man diskuterar diagnos och behandling, vilket letttill att man tagit bort fördomsfulla och olämpliga patientbeskrivningar.En respondent poängterar att de formuleringar gällande genus-perspektivet och dess innebörd som står i akademins jämställdhetsplanär obegripliga och måste förbättras för att väcka intresse. ”Det är alltförflummigt för att tas på allvar.” En annan av de tillfrågade menar i sam-manhanget att ledningen inte varit tillräckligt tydlig med att ge uppdragtill verksamhetsnivån. ”Vill man det ska hända något måste det kommauppdrag från ledningen.” Ett citat:

”Det finns mycket att ta i. Jag sitter inte och säger att Sahlgrenskaakademin har en jämställdhet som vi är nöjda med, långt därifrån. Vihar en hel del jämställdhetsproblem som vi behöver ta tag i.”

22


Flera av respondenterna menar att de tycker sig se många både okun-niga och ointresserade medarbetare på verksamhetsnivå, det vill sägaatt kunskapen om och engagemanget för jämställdhet och genus-perspektiv totalt sett är lågt bland lärarna. Framförallt sägs detta gällade lärare som inte har så tunga undervisningsuppdrag, med vilka avsesde läkare som bland annat har hand om de praktiska undervisnings-fallen. Och dessa lärare är många till antalet. Två citat illustrerar detsagda:

”Det finns höga ambitioner och aktiva grupperingar. Det finns bramycket kunskap och centrala kärnor där mycket arbete sker. Men jagtror att det stora flertalet av akademins medarbetare är både okun-niga och ointresserade.”

”De som har mycket undervisning har mer reflekterat i dessa banoroch kanske förändrat sin undervisning så att perspektivet belyses. Deandra som inte har så mycket undervisning är mer ointresserade.Åtminstone vad gäller männen.”

Ointresset för jämställdhet och genusperspektiv bottnar enligt fyra av deintervjuade i den manliga patriarkaliska värdestruktur som genomsyrarSahlgrenska akademin. Ointresset finns enligt sagesmännen inbyggt ide traditioner som präglar organisationen, vilka återspeglar både fördo-mar och okunskap vad gäller jämställdhetsarbete. Ett första steg ijämställdhetsarbetet blir därför enligt de tillfrågade att öka medvetenhe-ten bland medarbetarna om de värderingar som finns inom akademin.Värderingarna är enligt respondenterna så inrotade att många nog inteens är varse om att de ger uttryck för dem. Man har inte tänkt igenom sitteget förhållningssätt, och detta måste göras för att förstå behovet av jäm-ställdhetsarbete. Många varken vill eller vågar fundera över sina egnavärderingar. En av sagesmännen säger så här:

”En del tycks obildbara och saknar förmåga till reflektion fastän dekan vara välutbildade. Små möjligheter att granska och reflekteraöver sina egna hållningar. Det är för mycket inrotat värdesystem.Man vågar helt enkelt inte.”

23

Viveka Nilsson

Samme sagesman påpekar att denne hyser stora förhoppningar till attGenusprojektet ska leda till att medarbetarna får insikter i de egna vär-deringarna och att förändringar av värdestrukturen därefter kan kommatill stånd.

GenusprojektetI en av intervjufrågorna ombads de tillfrågade att beskriva bakgrundentill Genusprojektet. Samtliga intervjuade är överens om att bakgrundenhar att göra med att kunskapen inom området är bristfällig bland såvällärare som studenter. Tre av de tillfrågade hänvisar till att det idag finnsfler nyantagna kvinnor än män på läkarutbildningen och att detta är enmöjlig orsak till den ökade uppmärksamhet genusperspektivet fått. ”Detär kvinnorna själva som kräver detta. Förut har man kunnat blunda förproblemet.” Fyra av respondenterna nämner den massmedialt uppmärk-sammade händelsen där några läkarstuderande under en termins tidfört dagbok över allt könskränkande som gjorts och sagts på läkarut-bildningen. Dagboken visar att könskränkningar förekom i både kursin-nehåll och attityder hos vissa lärare. Studenterna uppmärksammadebrister i jämställdhet och genusperspektiv på ett mycket tydligt sätt, vil-ket sägs ha ökat upp intensiteten i arbetet med frågorna.

De intervjuade ombads också svara på frågan om vilket syftet medGenusprojektet är. Tre av dem menar att projektet i första hand syftar tillatt utbilda akademins lärare i genusperspektiv så att de i sin tur på ettbättre sätt kan utbilda studenterna i detsamma. En annan av de inter-vjuade menar att syftet med Genusprojektet är att vinna en högre grad avjämställdhet och att introducera ett genusperspektiv på ett mer genom-tänkt sätt. Ytterligare två menar att projektet ska utmynna i en konkrethandlingsplan som det ska arbetas aktivt med framöver. Det handlarom att kartlägga hur man på bästa sätt implementerar ett genus-perspektiv. Tre av sagesmännen anser dessutom att Genusprojektet hand-lar om att göra en inventering av hur man kommer till rätta med genus-frågor i ett längre tidsperspektiv, det vill säga att projektet är början på

24


ett långsiktigt arbete. Genusperspektivet ska bli en självklar del i grund-utbildningarna, en rutinsak. Behovet av långsiktighet påpekas av samt-liga respondenter. ”Det får inte bli en modegrej.” Man måste aktivt ar-beta med genusperspektivet kontinuerligt, det får aldrig bli vilande.Kursplanerna måste ses över med återkommande mellanrum och intres-set för genusperspektiv måste underhållas. Det pekas särskilt på bety-delsen av utvärderingar för att se om projektet haft avsedda effekter. Detgäller ju att de lärare som fått utbildning i genusperspektiv förmedlarkunskaperna vidare inom ramen för sina respektive kurser. Likaså pe-kar flera av de intervjuade på ledningens betydelse för ett långsiktigtarbete med genusperspektiv. Ledningen måste motivera medarbetarnaatt fortsätta arbeta med frågorna. Ett citat får belysa det nyss sagda:

”Det får inte bara bli en ’issue’ då har man misslyckats. Det ska varainbakat i det ordinarie arbetet, en självklarhet som man inte behöverfundera över. Undervisningen ska genomsyras av det.”

Även om de tillfrågade hyser stora förhoppningar till Genusprojektetser de en rad hinder som kan försvåra genomförandet av detsamma.Enligt flera av de intervjuade utgörs ett hinder av att den utbildning igenusperspektiv som lärarna ska erhålla inte är obligatorisk, varför maninte kommer att nå dem som bäst behöver utbildningen. Projektet vändersig till de intresserade lärarna, och därför borde det enligt sagesmännenvara obligatorisk närvaro på utbildningen så att även de kritiska lä-rarna nås. ”De kritiskt inställda lärarna når man inte med frivilligautbildningar.” De tillfrågade är medvetna om problematiken med ettsådant förfaringssätt. Ett ointresse för genusperspektiv återfinns blandmånga av akademins lärare enligt de intervjuade. En av sagesmännenuttrycker det som att ”Hela projektet har en viss motvind. Inte så attmedarbetarna gör aktivt motstånd men det blir nog inte så mycket skjutsi projektet”. Flera av sagesmännen menar att det inom vissa områden[läs medicin] är väldigt svårt att få gehör för ett genusperspektiv, för attinte säga lönlöst. ”Man har så starka åsikter redan som jag tror är omöj-liga att förändra” och ”kvinnorna där har samma sätt att uttrycka sig

25

Viveka Nilsson

som männen många gånger, det blir en kultur”. En respondent berättaratt man haft två lunchmöten om en halvtimme vardera riktade till helaläkarkåren vid Sahlgrenska sjukhuset där man gått igenom genusfrågoroch ”försökt att i läkarna inpränta betydelsen av genusperspektiv”.Mötena fick dock enligt den intervjuade mer karaktären av en moralpre-dikan. Sagesmannen poängterar att halvtimmespassen kan tyckas lite,men att det är svårt att få läkare att komma på en tvåtimmars föreläsningom genusperspektiv. Ytterligare ett hinder som framförs är att en stor delav undervisningen inom de medicinska utbildningarna utförs av läkaresom inte är anställda av Göteborgs universitet utan av Västra Götalands-regionen. Det är enligt de tillfrågade svårt att nå ut till dessa lärare medinformation och påverkan. Så här säger två sagesmän om förhållandet:

”Mycket av lärararbetet görs av läkare som inte är anställda av uni-versitetet, utan av Västra Götaland. De är inte formellt anställda avSahlgrenska akademin. Jag kan inte direkt bestämma och tala omvad som är lämpligt. Det finns ett samverkansavtal som vi kan åbe-ropa, att de måste rätta sig efter det, men jag kan inte avskeda någoneller ge en prickning. Mer försöka predika viktigheten av att iakttaregelverket.”

”När studenterna ska gå ut och göra AT har vi flera hundra läraresom agerar gentemot studenterna och som vi har väldigt lite kopp-ling till. Att nå ut till alla dessa. Vi måste ju börja med våra egnalärare. Sedan får vi försöka få med de andra också. Det visar litevilken resa vi har att göra.”

En av respondenterna berättar vidare att det förefaller vara svårt attrekrytera medarbetare till den arbetsgrupp som ska driva Genusprojektet.Arbetsgruppen måste enas om en strategi och ”ställa sig på barrika-derna”, en verkligt delikat uppgift enligt sagesmannen. Denne poängte-rar också att ”Det gäller att sikta lagom högt, siktar man för högt skjuterman sig i foten”. Ytterligare två av respondenterna är inne på liknandetankegångar när de poängterar att man inte får driva genusfrågor förhårt. Arbetet med genusperspektiv måste anta rimliga proportioner ochman måste vara vaksam på att det inte går för långt. Då kan man hamnai en situation med omvänd diskriminering. Försiktighet är viktigt. Fyra

26


av de tillfrågade pekar så slutligen på att ett grundläggande hinder iGenusprojektet är de manliga värderingar som genomsyrar Sahlgrens-ka akademin, särskilt de medicinska utbildningarna, och som många avmedarbetarna inte ens är medvetna om att de har. ”En läkare ska varastöpt i en viss form”, som en av sagesmännen uttrycker det. Värdering-arna medför att Genusprojektet enligt de intervjuade kan upplevas somett hot av vissa män. Medan en av sagesmännen talar om hot mot status,privilegier och förmåner, talar en annan om hot mot tjänster, löner ochforskningsmedel. En rådande uppfattning bland medarbetarna sägs varaatt ”Om det blir för många kvinnliga läkare sjunker lönerna, mångaprivilegier försvinner och status sänks”. Det sägs dessutom finnas man-liga läkare som motarbetar kvinnor inom medicinen på olika sätt. Detgäller därför enligt de tillfrågade att få berörda personer att inse att dehar en oacceptabel attityd, det vill säga det handlar om att hos enskildaindivider öka medvetenheten om deras värderingar och beteenden. Såhär säger en av de intervjuade:

”Det krävs en mental revolution för att komma åt hela problemati-ken. Man måste uppmärksamma strukturerna. Annars kommer viatt anpassa frågorna så att de passar i de manliga strukturerna ochdet blir bara polityr.”

Samme sagesman fortsätter med att poängtera att det måste till nyavärdestrukturer i organisationen som förhindrar att man binds i vissatankemönster. Strukturer som leder till nyfikenhet och nytänkande.

Den andra intervjuomgången

JämställdhetsarbetetPå samma sätt som i den första intervjuomgången ombads respondenter-na även i den andra intervjuomgången ange vad begreppet genus-perspektiv betyder för dem. Svaren på frågan löd så här:

27

Viveka Nilsson

• Att man ska ha det perspektivet i sin yrkesroll och i sin lärar-gärning, och att man reflekterar över genus i de olika situationer somkan uppstå.• Handlar om hur vi ser på rollerna man och kvinna. Inte sådantsom är verkliga skillnader, utan sådana skillnader vi ser i det socialasamhället.• Att de olika könen ska ha lika förutsättningar så att ingen ska blidiskriminerad på grund av att de tillhör endera könet.• Att man har ett synsätt att det finns människor av olika kön ochatt det finns teorier om hur vi blir könsvarelser. Att man medvetetbetraktar olika företeelser utifrån detta perspektiv.• Det handlar om likaberättigande och är inte en jämställdhets-fråga.• Att män och kvinnor ska behandlas lika i alla sammanhang oav-sett kön. Man ska ha samma rättigheter och samma skyldigheter.• Att man i utbildningen för in att det finns skillnader i manligaoch kvinnliga symtombilder.

Återigen lyfts det fram att ledningen inom Sahlgrenska akademin har enpositiv inställning till jämställdhetsfrågor och bedriver ett aktivt jäm-ställdhetsarbete. ”Det signaleras från ledningshåll att det är en angelä-gen fråga.” Det påpekas dock att arbetet kommit lite i skymundan undervåren eftersom andra frågor stulit uppmärksamheten. De intervjuadenämner den så kallade Bolognaprocessen och Högskoleverkets utvär-dering i sammanhanget liksom att akademins ledningsorganisationundergått förändringar. Några av sagesmännen poängterar attjämställdhetsarbetet är beroende av enskilda personers ageranden, var-för omorganisationen varit olycklig. Nyss nämnda ting sägs ha tagit alltid och kraft i anspråk, med följden att jämställdhet och genusperspektivinte längre är en stående punkt på mötena. Ett citat får belysa det nysssagda:

”Det har varit lite tyst om det [jämställdhetsarbetet] under våren.

28


Omorganiseringen har tagit tid och genus har fallit bort. Man måsteta itu med det igen.”

Samtliga intervjuade pekar på berömvärda insatser som gjorts i arbetetmed genusperspektiv. Flera av dem säger att genusfrågor diskuterasflitigt i olika sammanhang och finns med i beslutsfattande och vardags-händelser. ”Varje gång man fattar ett beslut frågar man sig om man tarhänsyn till båda könen” och ”det är inte någonting som bara sopasunder mattan, utan är en stor del av agendan och finns med i vardagen”.De intervjuade lyfter också fram rent praktiska insatser som företagitsinom området. Sex av dem berättar att det gjorts en inventering av kurs-planer och kurslitteratur liksom också av undervisningsfallen där mantagit bort fördomsfulla och olämpliga patientbeskrivningar. En av detillfrågade nämner till exempel att i samtliga patientbeskrivningar somdenne stött på gällande patienter med alkoholmissbruk så har personeni fråga varit en man. Ytterligare två av respondenterna påpekar att detinom grundutbildningarna vid Sahlgrenska akademin fortfarande imångt och mycket är så att det manliga är norm och det kvinnliga avvi-kande. Några citat:

”Vi har gått igenom alla kurser och sett om de tar upp genusfrågor.Man tittar medvetet på om genusfrågorna tas upp. Vi ser till att detkommer med litteratur och vi har tittat på inlämningsuppgifter såatt de också ställer frågor om det. Det får inte finnas en enda kurs-plan utan att det förekommer genuslitteratur.”

”Konkret har vi tittat på kursinnehållet och mönstrat ut exempel påpatienter med en viss sjukhistoria som funnits där i många årtion-den. I dem finns det en del fördomsfulla påståenden. När de gjordesuppfattades de nog inte som stötande, men i den tid vi lever i nu kande uppfattas så.”

”Det förekommer grejer som inte är bra såsom att typpatienten är enman. Även alla exempel där normalitetsbegreppet ofta är en ung,frisk och vältränad man. Kvinnan som norm förekommer inte likamycket.”

Omvänt har samtliga intervjuade också kritik att framföra gällande ar-

29

Viveka Nilsson

betet med genusperspektiv. De är av uppfattningen att genusperspektivetännu inte genomsyrar grundutbildningarna i tillräcklig utsträckning.Även om de rent praktiska insatser som företagits inom området är vik-tiga, framhåller sagesmännen att det är minst lika viktigt att arbeta medmedarbetarnas värderingar och attityder i frågan. Och detta arbete an-ses vara eftersatt. ”Man går inte tillräckligt långt i arbetet med genus-perspektiv” och ”attityden kan man bara nöta in”. Det sägs finnas bådeokunskap om och ointresse för jämställdhetsarbete bland medarbetarnapå verksamhetsnivå, varför dessa måste fås att fundera över sina egnavärderingar och attityder som alltjämt präglas av fördomar vad gällerjämställdhetsarbete. Endast så kan de inse behovet av ett genusperspektiv.En av de tillfrågade påpekar dessutom att fokus legat alltför mycket pålärarna i jämställdhetsarbetet och att studenterna också borde få kun-skap om genusperspektiv. Till exempel måste de göras uppmärksammapå att det finns ”en del väldigt generaliserade patientbeskrivningar”och lära sig att själva reflektera över undervisningsfallen. Om studen-terna bara får allting serverat ser de inte felaktigheterna. Så här säger tvåav sagesmännen om ovanstående:

”Det skulle vara bra om någon kom till klassen och öppnade uppögonen på studenterna. Man vet inte vad genusperspektiv är, utantror att det handlar om jämställdhet. Det verkar som om genus-perspektivet kommer ut mer till lärarna, men studenterna behöverockså få veta.”

”Man kan göra mer i klassrummen, på ett mer aktivt sätt. Det kanvara genom rollspel där studenterna får aha-upplevelser.”

En av respondenterna menar att man ännu inte lyckats definiera be-greppet genusperspektiv på ett tydligt sätt. Det är fortfarande alltförluddigt och obegripligt, med följden att många av lärarna och studen-terna likställer genusperspektiv med jämställdhet. En annan avrespondenterna önskar att arbetet med genusperspektiv skulle gå for-tare, men pekar på att det inte avsatts tillräckligt med tid för att få snabbaresultat.

30


GenusprojektetI en av intervjufrågorna ombads de tillfrågade att beskriva och kommen-tera de insatser som gjorts inom ramen för Genusprojektet sedan förraintervjuomgången. Samtliga svarade då att de inte vet vilka insatser somgjorts, och flertalet av dem att de inte fått någon information om projektetunder våren. ”Om det är någonting som saknas så är det att informationinte gått ut till dem som inte är delaktiga direkt i projektet”, ”jag har intefått information om hur Genusprojektet framskridit och inte kommit ikontakt med det under våren” och ”jag har ingen aning om vad somhänt i projektet”. Ingen av respondenterna nämner något om den semi-narieserie för lärare som startat eller den utbildning för lärare i genus-perspektiv som är planerad. En av dem nämner dock att genuskommitténfrån Umeås medicinska fakultet varit på besök. Ett citat:

”I grundutbildningsrådet har frågan rests i början av året hur det gåri Genusprojektet, men på sistone har frågan inte varit uppe.”

Däremot nämner flera av sagesmännen att diskussionerna om genus-perspektiv blivit allt intensivare i det verksamhetsnära arbetet. Genus-perspektivet har börjat få ett visst genomslag, även om mycket kvarståratt göra. Några av de intervjuade säger sig dock ha svårt att se om genom-slaget är en direkt effekt av Genusprojektet eller ett resultat av den all-männa samhällsutvecklingen. Det påpekas att genusperspektivet är enpolitisk fråga och att det handlar om gemene mans inställning i frågan.”Alla ser ju att de här frågorna är i fokus och sker förändringar i samhäl-let följer Sahlgrenska akademin automatiskt efter.” De tillfrågade fram-håller i sammanhanget att ett genusperspektiv måste bli en självklar deli grundutbildningarna vid Sahlgrenska akademin, en rutinsak, och attarbetet därför måste vara långsiktigt och fortsätta även efter det att Genus-projektet avslutats. Intresset för genusperspektiv måste underhållas. ”Detmåste hållas öppet och tas fram om och om igen” och ”man måste helatiden hålla det aktuellt och jobba aktivt”. Respondenterna poängteraratt det gäller att påminna om genusperspektivet både i tal och skrift och

31

Viveka Nilsson

att man inte får glömma bort att införandet av detsamma är ett arbetesom tar tid när man inte tycker sig se resultat tillräckligt fort. ”Det tar tidatt komma ner till varje professor.” En av de tillfrågade menar att mankanske skulle uppmärksamma Genusprojektet mer i massmedia för attfå större genomslag. En annan att ”man måste göra medvetna satsningarsom ger klirr i kassan”. Personen i fråga tycker att de institutioner somarbetar aktivt med genusperspektivet borde få ett tillskott, medan deinstitutioner som inte engagerar sig i frågan skulle få sämre tilldelning.”Man vet ju att om det tillförs makt och pengar då händer det något, detär morötter och belöningar som gäller.” Några citat får illustrera det somsagts:

”Bara det att projektet finns har lyft uppmärksamheten mot genus-perspektiv. Man pratar mer om och reflekterar mer över vad ett genus-perspektiv är. Man frågar sig vilken skillnaden mellan genus ochjämställdhet är. Genusperspektivet finns med i medvetandet på ettannat sätt.”

”Det sker en kontinuerlig utveckling i samhället med ökad medve-tenhet [i genusfrågor]. Man påminns ständigt om frågorna i mass-media. Vi är på väg in i ett mer genusmedvetet paradigm och detspelar ju det här arbetet i händerna.”

”Det gäller att inte ge upp. Det tar tid och handlar om varje individsmedvetande i frågan. Vi måste hjälpas åt att upprätthålla.”

”Hela samhället rör sig åt det hållet så vi får väl stödja när det behövsoch styra när det behövs. Det här löser man inte genom enstakapunktinsatser. Det måste ske under längre tid. Många tycker att detsker för sakta och andra att det är ointressant.”

Under intervjuerna diskuterades också hinder som kan försvåra genom-förandet av Genusprojektet. Fem av de tillfrågade tycker sig se ett oin-tresse för genusperspektiv bland många av akademins medarbetare ochdå särskilt inom de medicinska utbildningarna. Man inser inte behovet,och detta gäller inte enbart männen. Även många kvinnor inom medici-nen tycker inte att genusfrågor är behövliga. ”Man har inte sjukdoms-

32


insikt.” Särskilt tydligt sägs förhållandet komma till uttryck bland delärare som är läkare och anställda av Västra Götalandsregionen. Dessaläkare svarar för en stor del av undervisningen inom de medicinskautbildningarna och är samtidigt extra svåra att nå med information ochpåverkan. ”Det är en grupp som är diffust avgränsad och svår att nå”och ”det som är vår huvuduppgift är en biuppgift för dem, vilket medföratt deras motivation att engagera sig i de här frågorna inte är så stark”.Två av de intervjuade talar i sammanhanget om de manliga värderingarsom genomsyrar Sahlgrenska akademin och speciellt medicinens om-råde. Värderingarna medför att Genusprojektet kan upplevas som etthot av vissa män beträffande deras privilegier. Det sägs råda en uppfatt-ning om att ”om man uppvärderar viss fruntimmersforskning kan detbli ett hot mot privilegier”. Det gäller därför enligt sagesmännen att få deberörda personerna att inse att de har en oacceptabel attityd. Fyra citatsom belyser de intervjuades uppfattningar:

”Problemen med genus förekommer i utkanten av akademins arbete.Det handlar om landstingets lärare. Akademins lärare är duktiga ochväl medvetna om hur sådana här frågor ska hanteras. Det är delandstingsanställda läkarna som har mest problem.”

”Vi har talat med läkare som är anställda av landstinget där vi inte ärhuvudman och sagt att de får skärpa sig för att tala ren svenska. Dethar skett på lunchmöten. Uppenbarligen tycker man inte att det härär tillräckligt intressant.”

”Många tycker att det inte är en viktig fråga och motverkar det hela.Det kan också upplevas som hotfullt och att man kan mista sinaprivilegier. Det handlar om pengar och makt. I all akademi finns ettelitistiskt tänkande som är förödande. Det binder tankar och detbinder energi.”

”Det finns kritiker inom systemet som menar att man pratar förmycket organisations- och genusfrågor så att huvuduppgiften, detvill säga forskning, tar skada av det. Det är för mycket fokus pådemokratifrågor. Forskare måste visa resultat hela tiden. Att sitta ikommittéer och diskutera jämställdhet räknas inte i den akademiskavärlden.”

33

Viveka Nilsson

Två av respondenterna poängterar att man inte får driva genusfrågor förhårt. Arbetet med genusperspektiv måste anta rimliga proportioner ochman måste vara vaksam på att det inte går för långt eftersom man då kanman hamna i en situation med omvänd diskriminering.

SammanfattningAv den första intervjuomgången framgår att ledningen inom Sahlgren-ska akademin sägs bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. De intervjuadeger exempel på insatser som gjorts inom området och hyser förhopp-ningar till Genusprojektet. Samtidigt framgår det av intervjuerna att pro-jektet stöter på ett visst motstånd från medarbetare på verksamhetsnivå,och då särskilt inom de medicinska utbildningarna. Respondenternaframhåller att kunskapen om och engagemanget för jämställdhet ochgenusperspektiv totalt sett är lågt bland många av lärarna, och att insik-ten om behovet av ett genusperspektiv har särskilt svårt att få fäste inommedicinen. På de seminarier som hållits i ämnet har de flesta deltagarnavarit kvinnor från de vårdvetenskapliga utbildningarna. Speciellt svårttycks det vara att nå de lärare som är verksamma som läkare och därmedinte är anställda av Göteborgs universitet. De starka värderingar somgenomsyrar Sahlgrenska akademin, och speciellt de medicinskautbildningarna, framhålls av flera av de intervjuade som ett grundläg-gande hinder i Genusprojektet. Det sägs råda en manlig värdestruktur ivilken ointresse för jämställdhetsarbete av tradition finns inbyggd.

Den andra intervjuomgången visar att ledningen inom Sahlgrenskaakademin visserligen sägs ha en positiv inställning till jämställdhets-frågor, men att arbetet inom området kommit lite i skymundan sedanförsta intervjuomgången. Respondenterna pekar på berömvärda insat-ser som gjorts i arbetet med genusperspektiv, men har också kritik attframföra gällande detsamma. De anser att man inte arbetat tillräckligtmycket med medarbetarnas värderingar och attityder i frågan. Det sägsfinnas både okunskap om och ointresse för jämställdhetsarbete bland

34


medarbetarna på verksamhetsnivå, vilket utgör ett grundläggande hin-der i Genusprojektet. Man inser inte behovet av ett genusperspektiv ochdetta gäller särskilt inom de medicinska utbildningarna. Dock nämnerflera av de intervjuade att diskussionerna om genusperspektiv blivit alltintensivare i det verksamhetsnära arbetet, men undrar samtidigt om dettaär en direkt effekt av Genusprojektet eller ett resultat av den allmännasamhällsutvecklingen. Samtliga tillfrågade känner inte heller till vilkainsatser som egentligen företagits inom ramen för projektet.

Efter denna beskrivning av hur de intervjuade uppfattar Sahlgren-ska akademins jämställdhetsarbete i allmänhet och Genusprojektet isynnerhet, följer i nästa kapitel möjliga förklaringar till varför gällandeuppfattningar råder. En återkoppling till studiens frågeställning ochsyfte görs därmed och förståelsen för hinder och möjligheter i jämställd-hetsarbete inom hälsovetenskapliga utbildningsorganisationer ökas.

35

Viveka Nilsson

4. Förändring av rådandetankemönster

Föreliggande studie visar att genusperspektivet har börjat få ett visstgenomslag bland Sahlgrenska akademins medarbetare på verksamhets-nivå så till vida att genusfrågor diskuteras allt intensivare i det dagligaarbetet. Studien visar också att mycket kvarstår att göra inom områdetframförallt vad gäller det stora flertalet medarbetares värderingar ochattityder gällande jämställdhetsarbete. Det framkommer att genusfrågoroch därmed Genusprojektet förefaller ha särskilt svårt att få genomslaginom de medicinska utbildningarna till stor del beroende på att det inomläkarkåren, som ansvarar för en stor del av undervisningen, råder starkavärderingar som innefattar ett ointresse för jämställdhetsarbete.

Inom de medicinska utbildningarna gäller att studenterna utbildastill starkt professionella av starkt professionella, och det blir naturligt attdet är kårens normer som i högre grad styr läkarnas beteenden än led-ningens styrinstrument. Studenterna tränas i att fatta beslut som accep-teras av kåren och denna indoktrinering i gemensamma värderingar ärett kraftfullt maktmedel som bidrar till bevarandet av rådande tanke-mönster. Det motstånd Genusprojektet möter är långt ifrån unikt. Irapportens början konstaterades att professionellas ointresse förnyordningar är ett väldokumenterat faktum, och att hög grad av auto-nomi och kunskapsövertag i verksamhetsfrågor förklarar ointresset(Östergren och Sahlin-Andersson 1998, Nilsson 1999 och 2005). De se-dan urminnes tider rådande tankemönstren om självständighet i ochinflytande över den egna arbetssituationen värnar man starkt om. Ivars-son (2005) som själv är kirurg till yrket menar att även den beprövadeerfarenhet, det vill säga den erfarenhetsbaserade kunskap, som läkarar-

36


betet vilar på kan utgöra ett hinder för implementering av nyordningar.Författaren vittnar om svårigheter att implementera forskningsresultat isåväl klinisk vardag oavsett resultatens evidensstyrka, som på hem-maplan fastän samma forskningsresultat implementerats internationellt.

Som Hammarström (2004) konstaterar innebär ett genusperspektivinom medicinen att kritiskt granska och ifrågasätta rådande paradigm(gemensamt tankemönster) och kunskapssyn inom området samt att för-stå och kunna tillämpa genusteorier i praktiken. Som bekant är harpositivismen dominerat den medicinska teoribildningen. Inom positivis-men vill man kunna förklara skeenden för att kunna förutsäga kommandehändelser, medan man inom icke-positivistiska forskningstraditionersåsom genusforskningen snarare vill förstå mänskligt handlande. Inommedicinsk forskning är målet att finna ovedersägliga fakta och univer-sella samband av biologisk art. Det socialt skapade, kontextuella ochhistoriskt bestämda lämnas därhän. Inom medicinen distanserar mansig från den sociala verkligheten och menar att fakta enkelt bara kansamlas in från denna, och detta är enligt May (2001) ett felaktigt betrak-telsesätt på kunskap när man vill förbättra kvinnans ställning i samhäl-let. Att sträva efter den rationella vetenskapens mål med dess distanse-ring till den sociala verkligheten leder enligt författaren bara till att manför vidare den ojämna maktfördelning som råder i samhället. Ett genus-perspektiv innebär att teorier som utvecklats av aktörer utanför medici-nens område med en icke-positivistisk kunskapssyn måste släppas in iden medicinska sfären. Och en inblandning av utomstående i de pro-fessionellas värld kan upplevas som ett hot mot både autonomin ochkunskapsövertaget, vilka båda är kraftfulla maktmedel som professio-nen inte vill ge avkall på. Tankemönstren om självständighet i och infly-tande över den egna arbetssituationen, som leder de professionella ideras gärning, utmanas. Förändringar som bryter mot rådande tanke-mönster hotar den sociala ordningen och organisationens stabilitet.Jarrick (2005) konstaterar dock att man ser allt fler exempel på hur sam-hällsvetenskaplig forskning söker medicinska förklaringar, liksom de-

37

Viveka Nilsson

lar av den medicinska forskningen finner sina svar inom samhälls-vetenskapen. De traditionella gränserna mellan de båda forskningsom-rådena inbjuder enligt författaren alltmer till uppmjukning och modifie-ring. May (2001) påpekar att alla vetenskaper mycket påtagligt påverkasav intressen som befinner sig utanför disciplinerna och att paradigminte är några slutna tankesystem som saknar beröringspunkter med var-andra. Detta gör det enligt författaren fullt möjligt att klargöra olika teo-rier och integrera delar av dem.

Rådande tankemönster måste dock utmanas för att förhindra att dehämmar ett effektivt beteende. Paradigm är ofta så självklara att ingenreflekterar över dem och kan bli så starkt rotade i organisationen att deförsvårar förändring, vilket tydligt kommer till uttryck i föreliggandestudie. Många av medarbetarna inom Sahlgrenska akademin sägs tillexempel vara omedvetna om de oacceptabla värderingar och attityderde har till jämställdhetsarbete och därmed inte inse behovet av detsamma.De är inte varse om de fördomar i frågan som de ger uttryck för. Detframhålls bland annat av de intervjuade att ett genusperspektiv kanupplevas som ett hot av vissa män i det att beaktandet av detsamma iden praktiska verksamheten skulle leda till lägre löner och status liksomtill sämre privilegier och förmåner. Risberg (2004) har tittat närmare påläkarlärares attityder till genusfrågor och konstaterar i sin studie attkvinnliga läkare anser ett genusperspektiv vara mer betydelsefullt i allade professionella sammanhang som undersöktes jämfört med manligaläkare. Genusfrågor betraktas av männen som kvinnofrågor och derasinställning har med könsmaktssystemet att göra där mannen setts somnorm och därmed som könlös medan kvinnan har ”könats” och settssom avvikande. Det råder enligt författaren förutfattade meningar omkvinnor och män inom medicinen och detta får betydelse vid försök attimplementera ett genusperspektiv i de medicinska utbildningarna.

Införandet av ett genusperspektiv handlar om att bryta upp rådandetankemönster och handlingssätt och få individerna att uppfatta andrabeteenden än de gällande som självklara och eftersträvansvärda. Att få

38


de professionella att acceptera ett genusperspektiv inom ramen förautonomin och kunskapsövertaget, och att tillämpa perspektivet i denpraktiska verksamheten tar dock tid. Paradigm förändras inte över ennatt, utan det handlar ofta om en lång och utdragen process. Nilssonhar i ett flertal studier (se till exempel Nilsson 1999 och 2005) studeratprofessionellas förhållande till ekonomisering och funnit att de profes-sionella idag till skillnad från i början av 1990-talet accepterar ekono-miska värderingar. Värderingsförändringen har pågått under mer än ettdecennium, och sakta med säkert har hushållning kommit att uppfattassom ett självklart beteende. Hushållning har införlivats i det inom pro-fessionen rådande paradigmet. Paradigm genomgår en stegvis utveck-ling (se också Kuhn 1962 och Törnebom 1984).

Att man inom Sahlgrenska akademin börjat uppfatta genus-perspektivet som något självklart och eftersträvansvärt är uppenbart,även om de intervjuade är tveksamma till om detta är en direkt effekt avGenusprojektet eller ett resultat av den allmänna samhällsutvecklingen.Man vet att den vanligaste undervisningspatienten är en man och attsymtombilden oreflekterat generaliserats till att gälla hela befolkningen.Man har också uppmärksammat betydelsen av att genus inom medici-nen har vidare innebörd än biologiska könsskillnader och att socialavillkor relaterat till kön inverkar i sjukdomsprocesser. Genusfrågor dis-kuteras allt intensivare i det dagliga arbetet på verksamhetsnivå ochfinns med i beslutsfattande och vardagshändelser. Om man använderTörneboms (1984) terminologi kan konstateras att de diskussioner gäl-lande genusperspektiv som förs inom Sahlgrenska akademin är avdiagnostiskt slag. Sådana diskussioner syftar till att få individerna attuppdaga defekter inom rådande paradigm, det vill säga motsägelse-fulla fakta som inte kan förklaras utifrån paradigmet såsom att teori ochpraktik inte längre stämmer överens, och förstå varför defekterna upp-stått och ett nytt tankemönster blivit aktuellt. Törnebom (1984) talar ocksåom diskussioner av terapeutiskt slag som syftar till att finna en väg ut urdefekterna genom att modifiera paradigmet i enlighet med det nya tanke-

39

Viveka Nilsson

mönstret. För Sahlgrenska akademin gäller här att en viss grad av kon-sensus uppstått om värdet av ett genusperspektiv, även om det storaflertalet medarbetare alltjämt bjuder motstånd mot jämställdhetsarbeteoch inte inser behovet av ett genusperspektiv. Ett fullt genomslag förgenusperspektivet kräver att detta får fäste i organisationen genom enmodifiering av rådande tankemönster gällande jämställdhetsarbete somär allomfattande för medarbetarna. Här kommer tidsfaktorn in. Med ti-den samlas det så många fakta som inte stämmer överens med de gamlagrundsanningarna att dessa till slut måste lämnas och ersättas av nyasanningar som strider mot det som förut sagts var sant. Rådande para-digm blir med tiden mer och mer otydligt så att en förändring av det-samma som gör att individerna blir varse verkligheten på ett annat sättär ofrånkomlig.

40


ReferenserAbrahamsson, Bengt, 1986. ”Vad är intressant med professioner?”. I

Broady, Donald (red), Professionaliseringsfällan, s 19-24. Stockholm:Carlssons.

Andersson, Lina, 2004. Granskning av sjuksköterskeutbildningen i Norrkö-ping ur ett genusperspektiv. Linköpings universitet: Dnr LiU 1586/03-17.

Barnes, William, Myles Gartland och Martin Stack, 2004. ”PathDependency and Behavioral Lock-in”. Journal of Economic Issues, vol38, nr 2, s 371-377.

Dirsmith, Mark W., James B. Heian och Mark A. Covaleski, 1997.”Structure and Agency in an Institutionalized Setting: The Applicationand Social Transformation of Control in the Big Six”. Accounting,Organizations and Society, vol 22, nr 1, s 1-27.

Garpenby, Peter, 1995. ”Den medicinska professionen - tre samhällsve-tenskapliga perspektiv”. I Carlsson, Per och Clas Rehnberg (red),Hälsoekonomiska perspektiv. Tolv forskare om utveckling, styrning ochutvärdering av hälso- och sjukvården, s 40-62. Stockholm: SNS Förlag.

Hamberg, Katarina, 2003a. ”Genusperspektiv relevant för många avläkarutbildningens ämnen. Viktigt att betrakta män och kvinnor medhelhetssyn”. Läkartidningen, vol 100, nr 49, s 4078-4083.

Hamberg, Katarina, 2003b. ”Få och spridda genusinslag i Umeåsläkarprogram. Lärarna nyckelgrupp för att sjösätta förslagen till för-bättringar”. Läkartidningen, vol 100, nr 49, s 4084-4090.

Hammarström, Anne, 2004. Genusperspektiv på medicinen. Två decenniersutveckling av medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskningoch praktik. Stockholm: Högskoleverket.

41

Viveka Nilsson

Hovelius, Birgitta och Eva Johansson (red), 2004. Kropp och genus i medi-cinen. Lund: Studentlitteratur.

Ivarsson, Marie-Louise, 2005. Evidensbaserad medicin och dess implemente-ring i vården. Växjö universitet: Institutionen för pedagogik, projekt-arbete.

Jarrick, Arne, 2005. ”Kunskapsvinster med individen som analysenhet”.Tvärsnitt – tidskrift för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning,4:05, s 12-15. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Kuhn, Thomas S., 1962. The Structure of Scientific Revolutions. Chicago:University of Chicago Press.

May, Tim, 2001. Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Mintzberg, Henry, 1989. Inside Our Strange World of Organizations. NewYork: The Free Press.

Nilsson, Viveka, 1999. Empati och distans. Om överläkares förhållande tillekonomistyrning. Göteborgs universitet: Förvaltningshögskolan, dok-torsavhandling.

Nilsson, Viveka, 2005. Från ekonomi till ledarskap. En organisationsföränd-ring vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Göteborgs universitet,Förvaltningshögskolan: Utvärderingsprogrammet Västra Götalands-regionen, rapport nr 24.

Nygren, Björn, Gunvor Lövgren och Ann Lalos, 2004. Inventering av genus-perspektiv vid sjuksköterskeprogrammet samt övrig grundutbildning vidInstitutionen för omvårdnad, Umeå universitet 2004. Umeå universitet:Institutionen för omvårdnad.

Parto, Saeed, 2005. ”Economic Activity and Institutions: Taking Stock”.Journal of Economic Issues, vol 39, nr 1, s 21-52.

42


Risberg, Gunilla, 2004. I am solely a professional – neutral and genderless.On gender bias and gender awareness in the medical profession. Umeåuniversitet: Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, doktors-avhandling.

Socialstyrelsen, 2004. Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvår-den.

Törnebom, Håkan, 1984. ”En modell av aktiv paradigmutveckling”. IBärmark, Jan (red), Forskning om forskning eller Konsten att beskriva enelefant, s 24-37. Stockholm: Natur och Kultur.

Wärneryd, Karl-Erik, 1967. Ekonomisk psykologi. Stockholm: Natur ochKultur.

Östergren, Katarina och Kerstin Sahlin-Andersson, 1998. Att hanteraskilda världar: läkares chefskap i mötet mellan profession, politik och admi-nistration. Stockholm: Landstingsförbundet.

43

Viveka Nilsson

Bilaga 1

Intervjumall vid första intervjutillfället

1. Vad betyder begreppet jämställdhet för dig?

2. Vad anser du om Sahlgrenska akademins jämställdhetsarbete?

3. Vad betyder begreppet genusperspektiv för dig?

4. Vad anser du om Sahlgrenska akademins arbete med genus-perspektiv?

5. Vilka anledningar finns det att berömma arbetet med jämställdhets-frågor och genusperspektiv?

6. Vilka anledningar finns det att kritisera arbetet med jämställdhets-frågor och genusperspektiv?

7. Är det något du skulle vilja förändra i arbetet med jämställdhets-frågor och genusperspektiv?

8. Vad anser du om Genusprojektet? (Genusperspektiv igrundutbildningarna vid Sahlgrenska akademin)

9. Vilken är bakgrunden till och syftet med projektet?

10. Vad har man uppnått hittills med projektet?

11. Vilka är möjligheterna respektive hindren i projektet?

12. Är det något du skulle vilja förändra i projektet?

44


13. Vad krävs för ett långsiktigt arbete med genusperspektivet?

14. Är det något ytterligare du vill tillägga?

45

Viveka Nilsson

Bilaga 2

Intervjumall vid andra intervjutillfället

1. Vad betyder begreppet genusperspektiv för dig?

2. Vad anser du om Sahlgrenska akademins arbete med genusperspektiv?

3. Vilka anledningar finns det att berömma arbetet med genus-perspektiv?

4. Vilka anledningar finns det att kritisera arbetet med genusperspektiv?

5. Är det något du skulle vilja förändra i arbetet med genusperspektiv?

6. Vad anser du om genusprojektet? (Genusperspektiv igrundutbildningarna vid Sahlgrenska akademin)

7. Vilka är de viktigaste förbättringarna man vill åstadkomma medprojektet?

8. Vilka insatser har gjorts inom ramen för projektet?

9. Vad har man uppnått hittills med projektet?

10. Vilka är de största hindren mot att projektet ska lyckas?

11. Vilka är projektets viktigaste lärdomar?

12. Hur borde enligt din mening projektet bedrivas?

46


13. Vad krävs för ett långsiktigt arbete med genusperspektivet?

14. Är det något ytterligare du vill tillägga?

47

Viveka Nilsson

48


49

Viveka Nilsson

Följande rapporter är publicerade iFörvaltningshögskolans rapporter:

07:88 Viveka NilssonGenusperspektivet vid Sahlgrenska akademin 85:-

06:87 Lena LindgrenArbetsmarknadspolitik ”på det nedersta trappsteget”En utvärdering av projekt ENTER 85:-

06:86 Sara BrorströmNågot utöver det vanliga – en studie av sex kommunala projekt 100:-

06:85 Jane BackströmInget är för evigt – en studie av sextimmarsdagen i Kiruna 85:-

06:84 Pierre DonatellaBra och dåliga årsredovisningar – en studie om kvalitetsskillnader 85:-

06:83 Vicki Johansson red.Tillsynens mångfasetterade praktikinom det sociala och hälso- och sjukvårdsområdet 150:-

06:82 Anders BjörnssonMax Weber – inblickar i en tid och ett tänkande 85:-

06:81 Alexander BaenaVarför slösas det samtidigt som det sparas?– en studie om budgetproblematik i kommunal verksamhet 85:-

06:80 David KarlssonDen svenske Borgmästaren. Kommunstyrelsens ordförande och denlokala demokratin 100:-

05:79 Kerstin BartholdssonTre nyanser av grönt: Om betydelsen av kommunala miljöcheferspersonliga engagemang för miljön 150:-

05:78 Björn Brorström, Stellan Malmer och Viveka NilssonVarför tillväxt i kommuner? En studie av nyckelaktörersuppfattningar 60:-

50


05:77 Thomas VilhelmssonKommunala pensionsavsättningsbeslut 85:-

05:76 Henry Bäck, Folke Johansson, Adiam TedrosLedarskap och lokalsamhälle i urban politik. Fyra politiskainitiativ i Göteborg och Stockholm i komparativ belysning 150:-

05:75 Östen Ohlsson och Björn RombachDen friska organisationen 85:-

05:74 Henry Bäck, Nina Granqvist, Siv Sandberg,Susan SundbackSvenskt och finskt i kommunerna 250:-

05:73 Charlotta EkmanVarför görs det ris i Åhus?Om mötet mellan näringslivspolitik och etableringsstrategi 100:-

05:72 Sven Siverbo (red.)Evolutionsteori för offentliga organisationer 100:-

05:71 Nazem TahvilzadehMinoritetsmedier i Göteborgs StadEn studie om integration, makt och icke-beslut i stadspolitiken 100:-

05:70 Sven SiverboInkomstutjämning och kommunalekonomiska incitament 85:-

05:69 Andreas IvarssonPå väg mot paradoxala resultat? – En studie av möjligheter till ökadhandlingskraft genom resultatstyrning av sektorsövergripande frågorinom statsförvaltningen med jämställdhetspolitiken som exempel 150:-

05:68 Sofie CedstrandIdealism till salu? – Om ideella organisationers strategival och dessdemokratiska betydelse 150:-

04:67 David Karlsson och Carina Andersson84 % män. Kvinnor och män i kurslitteraturen 60:-

04:66 Björn Brorström och Sven SiverboSkattehöjning enda lösningen? Om ekonomiska problem ochbehov av avceremonialisering och självständighet 50:-

51

Viveka Nilsson

04:65 Anders FalkVarför lyckades Geriatriken? En fallstudie av två verksamhetsområdens implementering av balanserade styrkort inom hälso- och sjukvården 100:-

04:64 Daniel Lindin och Josip Mrnjavac– Varför blir det detta pris? En studie i hur kommuner sätter sinatomtpriser 85:-

04:63 Elisabeth RavenshorstDen sensuella organisationen. Ett perspektiv på kommuner ochdess chefskap 150:-04:62 Katrin SöderlindMålstyrning av grundskolan. En fallstudie i Partille kommun 85:-

04:61 Henry Bäck och Maritta SoininenPolitisk annonsering eller nätverkande?Uppföljning och utvärdering av partiernas särskildainformationsinsatser till invandrarväljare vid 2002 års val 250:-

04:60 Anette GustafssonVem är feminist? Om politiska könsideologier i svenskkommunalpolitik 200:-

04:59 Henry BäckAv de många ett. Västra Götalandsregionens politiker.Partipolitiska och territoriella skiljelinjer 150:-

04:58 Tobias JohanssonKollision eller konfirmation?- Ett möte mellan transaktionskostnads-teorin och kommunal äldreomsorg 150:-

04:57 Anna Berg och Charlotta FagringInternationella reglers påverkan på kommunal redovisning– Ett resultat av anpassning eller anpassning som ett resultat 100:-

04:56 Aida Alic och Pernilla WallénCentralisera mera? Hur organiseras inköpsfunktionen i en kommunför en bättre efterlevnad av LOU? 100:-

03:55 Mats LindbladPerspektiv på europeisk integration i svensk riksdag. Jämförande analyserav riksdagsdebatterna om grundlagsändringarna 1994 och 2002angående överlåtelse av beslutsrätt till EG/EU 150:-

52


03:54 Mia DavidssonKommunala upphandlare – En studie om hur de fattar beslut 85:-

03:53 Mats BengtssonKvinnor och män i lokalpolitiken 85:-

03:52 Peter Arkevåg, Björn Brorström, Carina Andersson ochTobias JohanssonFör bra för för få – Årsredovisningar inom staten 85:-

03:51 Johan Berlin och Eric CarlströmBalans eller nonchalans? – En studie av kommuner sombeviljats extra finansiellt stöd av staten 85:-

03:50 Roger AnderssonPraktisk kommunal upphandling 85:-

03:49 Carina Andersson med fleraIntervjuer 50:-

03:48 Kaisa Värna och Birgitta ÖrnfeltLånglivade förvaltningschefer – strateger som verkar utan att synas 100:-

02:47 Paula Rodrigo BlomqvistFrån assimilation till separation. Den finska invandrargruppenskrav på finskspråkig skolundervisning 150:-

02:46 Henry Bäck, Gunnar Gjelstrup, Folke Johansson ochJan Erling Klausen (red)Lokal politik i storstad – stadsdelar iskandinaviska storstäder 250:-

02:45 Lena Andersson-FeléNär gamla vårdar ännu äldre ..... 150:-

02:44 Björn Brorström och Sven SiverboFramgångsrik vändning 85:-

02:43 Ann-Charlotte Bengtsson och Eva-Britt PetterssonModell för kvalitetsmätning inom äldreomsorgen. Finns det någotsamband mellan kvalitet och kostnad? 100:-

02:42 Joacim RydmarkBeslut under osäkerhet. En experimentell mikrovärldsstudie avmetoder för att hantera osäkerhet vid ledning och beslutsfattandei komplexa och dynamiska miljöer 100:-

53

Viveka Nilsson

02:41 Anna HolmqvistBeslutsprocesser och investeringskalkyler i fastighetsbranschen.En jämförelse mellan allmännyttiga och börsnoterade fastighetsbolag 85:-

02:40 Carina AnderssonTidens ekonomi 85:-

02:39 Patrik JohanssonVem tar notan? Skandaler i svensk offentlig sektor 150:-

02:38 Conny PetterssonFrån global idé till lokal praktik.Om näringspolitik för hållbarutveckling 200:-02:37 Gustaf KastbergOmsorg om marknaden. En studie av hur reglerna på en offentligmarknad skapas och förändras 150:-

01:36 David KarlssonSveriges kommunala kulturpolitiker 100:-

01:35 Anders BjörnssonSystemskiften – En explorativ essä 85:-

01:34 Henry Bäck, Sven Siverbo och Björn BrorströmNy politisk organisation i Härryda och Stenungsund 150:-

01:33 Maria PalmMaxtaxa – en studie av nytt avgiftssystem inom den kommunalabarnomsorgen 75:-

01:32 Alexandra JönssonDen Sociala dialogen i EU och jämställdheten i Europa 75:-

01:31 Björn Brorström och Pär FalkmanKommunal redovisning – teoriutveckling 75:-

01:30 Niklas TheodorssonDet lokalas uppror – om aktionsgrupper i den kommunalademokratin 160:-

00:29 Theresa LarsenKommunerna som arbetsgivare 160:-

54


00:28 Björn BrorströmKommunalekonomen – några funderingar om förutsättningar,förhållningssätt och professionens utveckling 75:-

00:27 Östen Ohlsson och Björn RombachOrganisationspyramiden och Buridans Åsna – en lagom teori 85:-

00:26 Jenny SvärdBestående nätverk – en studie av den sociala dimensionens betydelse 150:-

00:25 Lillemor Bergman och Virginia LeinenEkonomisk information i vården – en studie om styrmodellenspåverkan på förhållningssättet till ekonomisk information 150:-

00:24 Rolf Solli, Rob Sims och Peter DemediukChief Finance Officer in local government – Sweden vs Australia 85:-

00:23 J. Henrik BergströmHur ölskatterna sänktes – Om lobbning, pilsner och pluralism 150:-

99:22 Björn BrorströmInstitutioner och institutionell förändring– perspektiv, teori och tillämpning på kommunal utveckling 70:-

99:21 Ylva MühlenbockNär det lokala tar hand om det centrala– hur två kommuner omvandlar den statliga styrningen av skolan 150:-

99:20 Malgorzata EriksonFrihet inom rollen – den politiska ledningens betydelse för en kommunsutveckling i ett längre perspektiv 150:-

99:19 Sven SiverboKommuner och ekonomisk kris– en studie av kommuner som sökt extra finansiellt stöd av staten 70:-

99:18 Pär FalkmanStatlig redovisning ur två perspektiv 70:-

98:17 Anette Gustafsson, David Karlsson och Paula RodrigoBlomqvistForskning att räkna med – tre kvantitativa studier om denlokala demokratins förutsättningar 120:-

98:16 Katarina OrrbeckFinansiella rapporter och ekonomiska krav – politikernas perspektiv 85:-

55

Viveka Nilsson

98:15 Björn Brorström och Rolf SolliEkonomistyrning har betydelse 70:-

98:14 Björn RombachNöjdhetsmätningar– en kritisk granskning av attitydundersökningar i sjukvården 85:-

98:13 Björn Brorström, Henry Bäck, Sven Siverbo och AnnikaSvenssonIngen nämnd– Stenungsunds modell för vitalisering av kommunalpolitiken 120:-

98:12 Henry Bäck och Folke JohanssonPolitisk decentralisering i skandinaviska storstäder 85:-

98:11 Sven SiverboKapacitet att handla? Om politisk styrning och omprövningav verksamhet på lokal nivå 120:-

97:10 David KarlssonKommunerna och rättvisan 85:-

97:9 Patrik Johansson och Jonas Persson (redaktörer)KommunAktuellt nummer 5 1997 – sju betraktelser 60:-

97:8 Björn Brorström och Bo HallinVarför är kommuner framgångsrika? 50:-

97:7 Östen Ohlsson och Björn RombachRes pyramiderna 50:-

97:6 Hasse Ekstedt och Stellan MalmerRänta är priset för att vänta – En analys av den kommunalakalkylräntan 50:-

97:5 Björn Brorström, Rolf Solli och Östen OhlssonMinihandbok i utvärdering 50:-

96:4 Anna Cregård och Patrik Johansson89 % män – Vem skriver kurslitteraturen? 60:-

96:3 Rolf SolliKommunalekonomen i imperfektum, presens, futurum eller icyberspace 60:-

56


96:2 Henry Bäck och Maritta SoininenInvandrarna, demokratin och samhället –Om invandrarnas politiska deltagande i dagens Sverige 150:-

96:1 Björn Brorström och Björn RombachKommunal förändringsobenägenhet 50:-

Förvaltningshögskolans rapporterRedaktionsrådet för Förvaltningshögskolans rapporter består avföljande personer:

Björn Brorström, professor

Henry Bäck, professor

Björn Rombach, professor

Rolf Solli, professor

Förvaltningshögskolans rapporter kan beställas via brev,telefon, fax och e-post.

FörvaltningshögskolanBox 712405 30 G

ÖTEBO

RG

Telefon:031 773 16 26

Telefax:031 773 47 19

E-post:registrator@

spa.gu.se

En lista över publicerade rapporter i serien finns längst baki rapporten.

97:8

genusperspektiv vid sahlgrenska akademin_utvärdering_2007

Documents