En stund med Johan Tyrberg

Kyrkligt ABC Noa

Konfimander Kom och var med

3

2

Utgivare: Svenska kyrkan Karlshamn-Trensum

Ansvarig utgivare: Johan Tyrberg

Redaktör/layout: Camilla Lindskog

Redaktion: Britt Kilsäter, Andreas Saleskog, Johan Tyrberg och Camilla Lindskog

Omslagsbild: Kontraktsprost Johan Tyrberg vid Carl Gustafs kyrka i Karlshamn.

Foto: Camilla Lindskog

Tryck: BS-tryck AB, Karlshamn

Kontakt:Expeditionen på Hagalundsvägen 3 i Karlshamn är öppen måndag, tisdag, torsdag och fredag kl 09.30-12.0454-30 22 00

karlshamn.pastorat@svenskakyrkan.se svenskakyrkan.se/karlshamn-trensum facebook.com/SvenskakyrkanKarlshamn

Johan TyrbergBiskop electus

”Vi lever i ständig föränd-ring…” sjöng rockgruppen Jerusalem på 80-talet, och Bob Dylan sjöng ”Times they are a’changin’”. Ja, livet är en lång period av förändringar, och det är inte alltid man kan förutse vad som ska ske. Det-ta är sista gången jag skriver ledartext som kyrkoherde i Karlshamn-Trensums pasto-rat. Som framgått av media blir jag biskop i Lund under sommaren. Arbetet med att hitta min efterträdare är i full gång.

För mig innebär det stora förändringar. Precis som man vigs till präst och diakon vigs man också till biskop. Den vigningen sker i Uppsala

domkyrka den 24 augusti. Det blir vår nya ärkebiskop Antjes första vigning. Jag har aldrig strävat efter att bli bis-kop så det har blivit en stor omställning. Givetvis är det mycket hedrande, men det är också en spännande utman-ing som jag nu ser mycket fram emot!

För församlingarna här i pas-toratet blir det också lite av en förändring. En ny kyrko-herde ska rekryteras och ar-betet är i full gång. Kyrko-rådet har som målsättning att erbjuda någon tjänsten under sommaren. Då kan vederbörande börja under hösten. Jag vill passa på att gratulera min efter-

trädare till en härlig tjänst och önska lycka till och Guds välsignelse!

Tidningen du håller i din hand har äntligen ett offici-ellt namn: Soli Deo Gloria. Det betyder ”endast Gud ska ha äran”. Det är och har varit ett vanligt utrop inom kyrkan. ”Gloria” Är också namnet på ett moment i mäs-san, det som ibland kallas”Ärat” och läses eller sjunges av prästen före församlingens lovsång. Jag tror att det blir ett bra namn. Tidningen eta-bleras som just en tidning och inte bara ett ”blad”. Tidningen har utvecklats till att ha ett värde i sig själv. Du som läser kan ha den som

Förändringar på flera planett sätt att ha kontakt med Svenska kyrkan oavsett om du är medlem eller ej.

När nu sommaren tar över vill jag önska alla i våra för-samlingar en riktigt skön sommar, och all välsignelse över framtiden! … och tills vi möts igen: Må Gud hålla dig i sin hand!

“ Jag vill passa på att gratulera min efterträdare till en härlig tjänst

3

I höstas stod det klart att Lunds stifts biskop Antje Jackelén blir Sveriges nästa ärkebiskop. Ganska snart startade arbetet med att hitta hennes efterträdare. – Redan under ärkebiskops-processen fick jag kommen-tarer om att jag kunde bli Lunds stifts näste biskop. Jag tog det som skämt. När ärkebiskopsvalet var avgjort fick jag mer seriösa frågor

Det har varit en turbulent vår för kyrkoherde Johan Tyrberg. Inom loppet av två månader blev han nominerad, hörd och vald till Lunds stifts näste biskop.

En stund med... biskop electus Johan Tyrberg

om man fick nominera mig, berättar Johan Tyrberg.

Samrådsgruppen som fått i uppdrag att ta fram förslag på personer inför nominer-ingsvalet hörde av sig till Johan i december.– Jag tänkte att det var rela-tivt ”riskfritt” och såg det som en intressant och spän-nande upplevelse. Det fanns så många andra föreslagna

och jag tänkte att jag inte har någon chans.

Nominerad och förhördVid nomineringsvalet i Häs-sleholm den 7 februari gen-omfördes den första omröst-ningen. Åtta präster fick mer än 5 procent. Johan var en av dem. – Då blev jag ställd! Jag tänk-te inte att jag kunde bli bis-kop, men jag blev positivt

överraskad av att det fanns så många som trodde att jag kunde bli en bra biskop.

Nästa steg i processen var att de åtta kandidaterna skulle höras i Höör. Interv-juerna skedde den 7 mars och nära 1 000 personer närvarade. – Jag var väldigt nervös inför hearingen. Vi skulle interv-juas av två mycket professio-

“ Hearingen gav en fantastisk chans att göra bort sig inför hela kyrkan.

“

4

“ det kommer inte hända en vanlig kyrkoherde ifrån Blekinge

nella journalister inför nära 1 000 personer och dessutom skulle allt spelas in och kun-na granskas i efterhand av hur många som helst. Hear-ingen gav en fantastisk chans

att göra bort sig inför hela kyrkan. Men allt stod inte på spel för mig eftersom jag hade en sån fantastisk tjänst i Karlshamn. Jag kände mig inte rädd för att inte bli biskop, men jag var orolig för hur jag själv skulle känna om jag rasade i antal röster efter hearingen.

Två valomgångar Den 18 mars var det dags för första omgången i biskops-valet. Alla röstberättigade i västra Blekinge kom till Carl Gustafs kyrka för att lägga

sina röster.– Det kändes spännande och kul att sitta som prost och därmed valförrättare, det hade jag inte gjort innan. Att jag dessutom var kandidat kändes ärofullt! Kort efter att alla röstsiffror rapporterats in till stiftskans-liet ringde biskop Antje och berättade att Johan gått

I Johans almanacka:

- Söndag 8 juni kl 10 Avskedspredikar i Carl Gustafs kyrka.

- Torsdag 19 juni kl 18.30 Leder sista gudstjänsten i Carl Gustafs kyrka.

- Söndag 24 augusti kl 11 Biskopsvigs av ärkebiskop Antje Jackelén i Uppsala domkyrka.

- Lördag 30 augusti kl 15 Mottages i samband med en gudstjänst i Lunds domkyrka.

- Söndag 31 augusti kl 11 Predikar för första gången som biskop i Lunds domkyrka.

5

Text och foto: Camilla Lindskog

Den 7 mars hördes de åtta biskopskandidaterna inför nära 1 000 personer.

Mellan valen intervjuades Johan nästan dagligen. Här är det av TV4 Sydost.

Biskop Antje Jackelén gratulerade sin efterträd-are med ett glas cham-pagne på stiftskansliet.

Det var många som ville ha bilder på Johan utanför domkyrkan så snart de fått veta att han är Lunds stifts näste biskop.

Johans döttrar Anna och Sofia, som studerar i Lund, skyndade till domkyrkan för att gratulera sin pappa efter valet den 1 april.

vidare till en andra omgång. – Biskop Antje berättade att jag fått flest röster av alla. Jag blev helt ställd. Detta var första gången som jag mentalt tänkte att jag kan vinna. Men sedan fäktade jag bort känslan med att ”det kommer inte hända en vanlig kyrkoherde ifrån Blekinge”.

Som vi vet nu hade Johan all-deles fel, för i den andra val-omgången, den 1 april, val-des Johan till Lunds stifts 69:nde biskop. – När jag vaknade den 1 april kändes det pirrigt och väldigt speciellt. Att ge sig in i en tävling och få komma till finalen, är inget jag har stora erfarenheter av. När biskop Antje ringde denna gången satt jag i bilen på väg till Lund med röstsedlarna.

Hon sa att ”det är biskopen i Lund som ringer biskop electus” (Biskop electus be-tyder att någon utsetts till biskop, men ännu inte vigts). Det var överraskade och överrumplande. Och när hon sa att jag fått över 70% blev jag alldeles tyst en lång stund.

När Johan kom fram till Lund möttes han av perso-nalen på stiftskansliets infor-mationsavdelning. Det fanns en lång lista på journalister som bokat tid för intervju med den nye biskopen. – Det var många tidningar och några TV-stationer. Flera direktsändningar i Radio fick jag också vara med om.

Dagen efter blev Johan över-raskad av personalen som

bjöd på biskopslila tårta och en specialskriven sång. – Hela dagen gick åt till att svara på gratulationer och ta emot blommor. Det kändes oerhört fint att så många tänkte på mig.

Om vårt pastorat När den här tidningen ges ut är det mindre än en månad kvar tills Johan slutar som kyrkoherde och kontrakts-prost. – Jag ser fram emot mitt nya uppdrag även om jag sörjer att lämna Karlshamn. Det finns en sådan positiv vilja här i pastoratet. Det finns en gudstjänstglädje som vi arbetat med i många år och det har gett goda resultat. Jag tycker också att det är spännande att stadsförsam-lingen gått samman med

landsbygdsförsamlingarna, det är en styrka för ett pastorat att ha både och! Johan tror att han som bis-kop kommer att hålla ett särskilt vakande öga över Blekinge.– Ja, det är nog oundvikligt tror jag. Blekinge har satt en sådan prägel på mig och det är klart att jag har ett speciellt förhållande till Karlshamn-Trensums pastorat! Jag vill passa på att tacka alla för dessa åren. Jag är tacksam för alla fina möten och hoppas att församlingsborna fortsätter ta vara på sina kyrkor och fortsätter att upptäcka dem. Där finns mycket att hämta i livets alla sammanhang!

6 Våra kyrkogårdar

Pest- och kolerakyrkogården

En epidemi drabbade Karls-hamn under senhösten 1710 och året 1711. Det var pesten. Pesten kom med soldater och sjöfartsfolk från de av ryssar-na ockuperade östersjöpro-vinserna till framför allt södra Sverige.

Här i Karlshamn berättas ibland historien om att det vid ett tillfälle kom ett skepp drivande in till hamnen. Ingen levande fanns ombord. En man tog mod till sig och rodde ut till fartyget och klev ombord. Han stal en vad-malsrock men vad han inte märkte var att han dessutom fick pestsmittan med sig och så var sjukdomen igång i Karlshamn.

Sjukdomen spreds snabbt och skräcken var stor. Upp-

skattningsvis beräknas att pesten skördade ungefär hälften av Karlshamns be-folkning. Innan pesten fanns cirka 2 000 invånare. Av des-sa dog 900-1 000 i pesten.

Upplopp De som dog av pesten fick inte begravas på den vanliga kykogården vid Carl Gustafs kyrka. Begravningarna av farsotens offer på en särskild pestkyrkogård upprörde karlshamnarna. De menade att den kändes som en avrät-tningsplats där man sällan ens fick ha några gravstenar.Till slut utlöstes missnöjet i ett verkligt upplopp där man tog med sina nyligen avlidna och resolut tågade in i staden för att begrava dem på i vigd jord på kyrkogården. Text: Anki Hansson

Foto: Camilla Lindskog

När pesten härjade i Karlshamn inrättades en speciell begravningsplats. Detta var dock inte populärt hos stadens invånare.

Man försökte skydda sig ge-nom att på gator och öppna platser göra upp eld av tjära och enris och att sedan andas in röken. Man trodde verk-ligen att man kunde röka bort pestsmittan. Över ytter-dörren målades ett vitt kors. Man kunde också klä sig i något vitt om huvudet eller använda en vit käpp eller krycka.

Koleran Samma år som koleran första gången bröt ut, 1834, och man åter började begrava på den gamla pestkyrkogården så invigdes densamma offici-ellt av Karlshamns kyrkoher-de Karl Ludwig Wåhlin. Karlshamn drabbades åter-igen av kolera 1857.

Hygienen var mycket dålig vid denna tiden. Det var till exempel inte tal om att tvät-ta sig dagligen. I en rapport om situationen kan man läsa följande; ”i ett hus där osnygghet varit i hög grad rådande eller vid för trångt sammanboende har sjuk-domen tyckts bliva verkligen contagiös, så att hela befolk-ningen, på barnen när, ut-dött, men i allmänhet har man ej kunnat märka att den har överförts från person till person. Ökad sjukdomsfre-kvens står i ett bestämt för-hållande till rådande syd-västliga och sydostliga vind-ar eftersom det tidtals inträf-fande att det blev en stink-ande och tjock dimma.”

I vår klockstapel har vi tre stycken så kallade pestkatafalker. Dessa användes vid transporter av de avlidna till begrav-ningsplatsen. De långa handtagen skulle skydda mot smitta. Den största katafalk-en är kolossalt stor och tung, så det var säkert inget lätt arbete.

7Konfirmander

Tiden som konfirmand handlar om livet, om Gud och om hur allt hör ihop. Du får en chans att fun-dera mer på vad du tänker och tror. Upplevelser, läger, musik, diskussioner... Kom och var med!

Text: Kerstin CenterdalFoto: Mats Svensson

Är du född år 2000? Anmäl dig till någon av våra konfirmandgrupper!

Det handlar om livet och om Gud

För mer information:

Kerstin Centerdal

församlingspedagog

0454-30 22 16

Idotts-/Lovgruppen Ett alternativ för dig som vill kombinera konfirmation/idrott.

Vi träffas: - 26-30 oktober (delvis läger)- 15-19 februari (delvis läger)- två terminsupptakter- en temadag- studieresa till Malmö - ett tvådagarsläger

Start: 19 september

Plats: Församlingsgård-ens Tegelhus på Kungs-gatan 58 i Karlshamn

Konfirmation: 25 april eller 9 maj i Carl Gustafs kyrka

SöndagsgruppenEtt alternativ för dig som har mycket på gång i veckorna.

Vi träffas:- sex söndagar kl 10-16 - två terminsupptakter- en temadag- en studieresa till Malmö - ett tvådagarsläger

Start: 19 september

Plats: Församlingsgård-ens Tegelhus på Kungs-gatan 58 i Karlshamn

Konfirmation: 25 april eller 9 maj i Carl Gustafs kyrka

OnsdagsgruppenEtt alternativ för dig som vill ha något att se fram emot varje vecka.

Vi träffas:- varje onsdag kl 15.30-17.30 (ej under loven)- två terminsupptakter- en temadag- studieresa till Malmö - ett tvådagarsläger

Start: 19 september

Plats: Hällaryds församlingsgård

Konfirmation:25 april eller 9 maj i Hällaryds kyrka

Torsdagsgruppen Ett alternativ för dig som har särskilda behov eller vill gå i grupp med färre deltagare.

Vi träffas: - varje torsdag kl 17-19 - två terminsupptakter - en studieresa

Start: 11 september

Plats: Församlingsgård-ens Tegelhus på Kungs-gatan 58 i Karlshamn

Konfirmation: 25 april eller 9 maj i Carl Gustafs kyrka

8 Jesus

Text: Karin ElmbladFoto: Jim Elström, Sanna Borg

Jag är vald att vara med, – du är vald att vara med!De flesta av oss vet hur det känns att inte bli vald, att inte duga. Men Jesus väljer oss, för i hans ögon duger vi alldeles utmärkt!

Vänskapens ikon och bibel-ordet ”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er...” (Joh. 15:16) är något som alltid finns med mig på olika vis.

Vid dop säger jag ofta att det lilla dopbarnet redan är vald av Gud, vid konfirmation på-minner jag om glädjen att vara utvald men också ut-sänd. I det enskilda samtalet med en människa som fun-derar över tro lyfter jag fram det och till orden om att vara utvald brukar jag lägga till den ikon som kallas vän-skapens ikon. En ikon där Jesus står sida vid sida med en man och håller armen om hans axlar. Det är kärlek förkroppsligad. Jesus vill vara med oss. Han kommer oss nära och bjuder in oss till gemenskap.

Orden om vem som egentlig-en väljer säger Jesus till lär-jungarna i sitt avskedstal. Nu rustar han dem för kom-mande tider. Jesus berättar för dem att de är hans vän-

ner, att deras uppdrag är att älska varandra precis som Jesus älskar dem. Han väjer inte för verkligheten, det kommer att bli svårt men samtidigt ger han dem det som vi idag brukar kalla för love-bombing. En massiv dos av bekräftelse.

Utvald För mig finns det en förtröst-an i orden att vara vald lik-som lärjungarna. För så tror jag – i dopet blir vi valda att vara med. Ibland kanske vi inte känner det eller vet vad det betyder för oss men likväl är vi från början valda att vara med.

Då och då försöker männi-skor få oss att tro att vi inte är valda att vara med i den här världen. Man försöker förespegla oss att vi inte du-ger till eller kan bidra med något. Våra erfarenheter att

inte vara valda är förstås olika, allt från läskiga gym-nastiklektioner när klass-kamraterna skulle välja lag och vi var två som stod sist kvar och väljaren suckade djupt och sa: Okej, vi tar väl Karin då – till att inte få en möjlighet till ett arbete, en livsgemenskap eller känna en samhörighet in i samhället. Jesus valde sina lärjungar till att vandra med honom. Lär-

“ Han kommer oss nära och bjuder in oss till gemenskap

jungarna var inte alltid några direkt lyckade figurer. Ibland tveksamma, tvivlande, ibland översvallande trosvissa. Ibland trögtänkta och ibland rent av de som stod för det värsta svek vi kan göra mot varandra – förneka våra rela-tioner. Det är i sanning tröst-ande att veta detta när jag

ibland tvivlar på min för-måga att vara en lärjunge.

Till skillnad från så mycket annat så ligger inte valet hos oss, det är redan gjort. Gen-om Jesus kommer Gud till oss och vi blir mötta där vi befinner oss.

Jag är vald, du är vald – vald att tillhöra en kärleksfull ge-menskap och att vara lär-

jungar utifrån de människor vi är. Så låt oss gå ut världen, tillitsfulla till våra olika upp-drag och uppgifter – vi är kallade till att bära rik frukt av kärlek.

9

Noa fick ett märkligt upp-drag av Gud, att skapa för-utsättningar för Guds räd-dningsplan. Uppdraget inne-bar att han blev utskrattad och hånad. Till slut visade det sig dock att det Noa gjorde räddade mänsklighet-en. Ungefär så kan man sam-manfatta vad som hände utan att gå in på de spän-nande detaljer som finns i berättelsen.

Berättelsen om Noa är en av de två bakgrunder det gamla testamentet ger till dopet. (Den andra är vandringen genom Röda havet). Noa och hans familj räddas från vat-tnets fara – genom samma vatten. Det vill förmedla att vatten är livsfarligt och sam-

Kyrkligt ABC

tidigt en förutsättning för liv. Ett tema som återkommer på flera ställen i Bibeln. Så är det med dopet. Liv och död möts så att livet får makt över döden.

Städning – och räddning Berättelsen är också en på-minnelse om att Gud kan tappa tålamodet med ond-skan. Det sägs att när ond-skan var stor ångrade Gud att han gjort skapelsen. En märklig skrivning. Men när han vill göra ”rent hus” med ondskan gör han samtidigt en räddning, en nödutgång, för att rädda skapelsen. Det-ta innebär förvisso att ond-skan kan fortsätta, men det blir en ”städning”. Nu kan man fokusera på Guds ager-

ande mot ondskan och hur han rensar, eller så kan man fokusera på hans räddning. Det berättelsen vill fokusera på är just räddningen. Till och med när Gud är arg gör hans kärlek att han visar en utväg ur eländet. Det är allt-så aldrig helt kört! Man vet aldrig vad Gud kan hitta på.

Berättelsen är också en berät-telse om mänsklighet. Noa är en människa, varken bättre eller sämre än andra. Han får användas av Gud trots sina brister – inte på grund av sin förträfflighet.

Saker som vi kan ta fasta på i berättelsen om Noa är: När Gud är arg visar han också en utväg. Gud gör en

räddningsplan för mänsklig-heten, för han ger aldrig upp helt. Så som Noa och hans familj räddades i arken så räddas var och en som döps. När Gud kallar människor i tjänst kallar han vanliga människor – inga super-hjältar. Därför kan var och en av oss användas av Gud själv.

Vill du läsa mer? Berättelsen finns i Första Moseboken kapitel 6-9.

Text: Johan TyrbergFoto: Camilla LindskogIllustration: Susanne Engman

Noa – superhjälte eller mänsklig?Det har gjorts en ny film om Noa, och berättelsen om en undergång och en räddning triggar fantasin. Vad är kärnan i berättelsen, och vad säger den oss?

“ aldrig mer skall det händaatt alla varelser utplånas av flodens vatten, aldrig mer skall en flod ödelägga jorden(1 Mos. 9:11)

Han kommer oss nära och bjuder in oss till gemenskap

10

Kyrkomötet, Svenska kyrk-ans högsta beslutande organ, har ställt krav på att allt be-slutsfattande i Svenska kyrk-an skall föregås av en barn-konsekvensanalys. Svenska kyrkan skall omsätta FN:s barnkonvention i handling och synliggöra barnets bästa. Det innebär att tillvarata barnens rättigheter i alla sammanhang.

Barnperspektivet skall lyftas i alla verksamheter och det är de förtroendevaldas ansvar att inga beslut tas utan att en

Kyrkofullmäktige beslöt efter två års utredning och projektering att just nu inte bygga om krematoriet på Hvilans kyrkogård.

Efter miljödomstolens beslut2012 får vi inte från den 31 december 2014, utan ombyg-gnad av det ålderstigna kre-matoriet, kremera i nuvar-ande anläggning. Detta för-anledde starten på en grund-lig utredning och projekter-ing att bygga om kremator-iet.

En krematoriekommitté bild-ades, och den har i två år un-dersökt och utrett hur vi med en ombyggnad av krematori-et (som byggdes 1936) kan ta bort de risker i både arbets-miljö för personalen och den miljörisk som för närvarande finns.

Utredningen har gett en bild av allt från förbättrade kvali-tetsrutiner, tillgänglighet, av-lastning av kistor till att er-hålla en godkänd rökgaskyl-ning, filterhantering och av-fallshantering skulle kosta. Själva byggnaden skulle även smälta in i utemiljön.

I utredningen har vi kartlagt vilka kritiska kvalitetsrisker, arbetsmiljörisker och brand-risker som finns i processen.

Följande har döpts och välkomnas som medlemmar i Svenska kyrkan:

barnkonsekvensanalys gjorts.Det är också de förtroende-valdas ansvar att ha kunskap om FN:s barnkonvention,dvs. att innan beslutet fattas skall en bedömning gjorts om barnkonsekvensanalys är tillräckligt utredd.

Det är kyrkorådet som bär huvudansvaret för barnens situation och deras behov i Svenska kyrkan.

Britt KilsäterKyrkorådets ordförande

Barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan

Vi hade även i kommittén beslutat att installera fjärr-värme samt i processen köra på fossilfri rapsolja.

Den kalkyl vi efter anbuds-givningen i december kom fram till var att underlaget för att kremera i Karlshamn är för litet för att kunna in-vestera så mycket pengar utan att hamna i en ohål-lbar ekonomisk situation.

Vår uppskattade budget hamnade på cirka 18 mil-joner men efter anbudsgiv-ningen så blev kostnaden mellan 27 och 28 miljoner.Därvid så beslöt kyrkoful-lmäktige den 6 maj att inte bygga något nytt kremator-ium. Och på det viset får vi ner både kostnaden per kre-mation och även en minskad miljöpåverkan.

Nu kommer vi att vidta vissa mindre ombyggnadsåtgärder för att få bättre arbetsmiljö för kyrkogårdspersonalen och bättre tillgänglighet för de som besöker Hvilans kapell och vår expedition. Ceremonierna kommer inte att förändras utan ska fortgå precis som i dagsläget.

Britt KilsäterKrematoriekommitténs ordförande

Oscar Henning Evald LindkvistVille Anders Georg AnderssonWilma Maria Anna CarlssonAlexandra Elise JacobssonTheodor Valentin Eli FasthWilja Martina Sandholm Miloh Vincent HulténColin Valentin BergvallAlva Signe Linnéa LantzRalph Ola Semb OhlssonKarl Love Edvin SeydlitzTelma Nike PetterssonJulia Nanny KarlssonMoa Rut JonssonEbbe Hugo LindrosElsa Maria Karlsson

Olle Zixten MagnussonLeo Cliff Oscar HamskogKarl Anders Jack KjellssonKarl Knut Orvar HolmbergLinnea Viola May AtnarssonVincent Emil Gabriel NilssonJosefin Klara Sol HåkanssonNichole Edla Ewa Ingvarsson

Thova Vilja Carlsdotter BerntssonEmilio Johan Brrsson Wennerstrand

Erik Niclas Viggo Svensson Henriksson

Inget nytt krematoriumbyggs i Karlshamn

Varmt tack! Karlshamns församlingssyförening riktar ett hjärtligt tack till alla som på olika sätt bidrog till att behållningen från vårmarknaden inbringade 11 031 kronor. Pengarna fördelas mellan olika välgörenhetsorganisationer.

11

Sommarkyrkan utanför Carl Gustafs kyrka öppnar som vanligt efter midsommar. Alla är välkomna att fika och umgås i den lummiga kyrkogårdsparken!

Söndag 1 juni kl 16Carl Gustafs kyrka

FestmässaVi högtidlighåller såväl sammangåendet mellan Hällaryds, Åryds och Karlshamns församlingar som Karlshamns 350 års-jubileum med en jubileums-mässa där Musikalgruppen Spektakel tillsammans med barnkörerna gestaltar en tidsresa genom 300 år.

(Mässan är även en avslut-ning på en pilgrimsvandring från Bräkne-Hoby via Åryd och Hällaryd till Karlshamn.)

Lördag 31 maj kl 18Carl Gustafs kyrka

Förklädd GudFör att fira våra tre försam-lingars sammangående framför Hällaryds kyrkokör, Bodekullkören och Carl Gustafs Motettkör tillsam-mans Lars-Erik Larssons ”Förklädd Gud”, en lyrisk svit från 1940 med text av Hjalmar Gullberg.

Stycket skrevs med framför allt radiopublik i åtanke. Både Larsson och Gullberg var vid tiden anställda vid Sveriges Radio. Uruppför-andet ägde rum den 1 april 1940 i Sveriges Radio.

Körerna framför verket tillsammans med solisterna Karin Thulemark, sopran och Justin Hazelgrove, bary-ton, samt recitatörerna Cecilia Holmberg och Hans Jarlung.

Pingstdagen, 8 juni kl 10Mässa i Carl Gustafs kyrka

”Alla hörde sitt språk” Johan Tyrberg avskedspredikarKörsångare från Crescendokören,Hällaryds och Åryds kyrkokörer, Bodekullkören, Carl Gustafs Gospel och Carl Gustafs Motettkör sjunger om såväl Pingstens ljuva tid som den heliga Anden. Efter mässan bjuds vi på kaffe i Församlingsgården.

24/6-7/8tisdagar-fredagar 10-17

söndagar 11-16Onsdag-fredag i vecka 29 har vi öppet 10-20!

Sommarkyrkan– stans ljuvliga oas!

Foton: Camilla Lindskog – Illustrationer: Susanne Engman

Oscar Henning Evald LindkvistVille Anders Georg AnderssonWilma Maria Anna CarlssonAlexandra Elise JacobssonTheodor Valentin Eli FasthWilja Martina Sandholm Miloh Vincent HulténColin Valentin BergvallAlva Signe Linnéa LantzRalph Ola Semb OhlssonKarl Love Edvin SeydlitzTelma Nike PetterssonJulia Nanny KarlssonMoa Rut JonssonEbbe Hugo LindrosElsa Maria Karlsson

Olle Zixten MagnussonLeo Cliff Oscar HamskogKarl Anders Jack KjellssonKarl Knut Orvar HolmbergLinnea Viola May AtnarssonVincent Emil Gabriel NilssonJosefin Klara Sol HåkanssonNichole Edla Ewa Ingvarsson

Thova Vilja Carlsdotter BerntssonEmilio Johan Brrsson Wennerstrand

Erik Niclas Viggo Svensson Henriksson

12

Leta

kyrkmöss

och

lär dig m

er om kyrk

an!

2/6-1

2/9 fi

nns en upptä

ckar

runda

i Car

l Gust

afs k

yrka d

är du få

r

leta eft

er möss

och lö

sa uppgift

er

samtid

igt som du få

r veta

mer

om olika s

aker i

kyrkan

.

Carl Gustafs kyrka:Lördag 5 juli kl 18 Bach: Matteuspassionen. Arr. Lyckå Kammarmusikfestival och Pro Musica, entré

Torsdag 17 juli kl 15 Öppen repetition med Sommarkören, kompbandet och Ole Börud

Torsdag 17 juli kl 18.30 FestivalmässaSommarkören och kompbandet

Torsdag 17 juli kl 20 Konsert med Ole Börud, Sommarkören och kompbandet

Fredag 18 juli kl 15 ”Sommardoft” Ann-Kristin och Leif Turesson

Fredag 18 juli kl 20 Konsert med Skärgårdssextetten

Lördag 19 juli kl 19.30 Konsert med Trixiia

Lördag 6 augusti kl 18.00Carlscrona Chamber Music Festival, entré

Åryds kyrka:Söndag 13 juli kl 16 Trädgårdsfest. Konsert i kyrkan med SaxVocals: Mikael Loorents, Pia Karlsson, BG Olssondärefter kaffe i församlingshemmets trädgård

Hällaryds kyrka: Tisdag 22/7-fredag 25/7 kl 14 Sommarkyrka Visningsgudstjänster i kyrkan med musik, därefter kaffe och musik i församlingshemmet

Söndag 27/7 kl 18 Simons sångcykel ”Havets sånger” Simon Petersson, sång och Alexandra Gävert, piano

Hvilans kapell:Lördag 7 juni kl 18 Hans Thulemark, sång

Lördag 2 augusti kl 18 Ida och Aina Sundås, sång & cello

Lördag 9 augusti kl 18 Anja Seerbe och Viktoria Karlsson, sång

Lördag 16 augusti kl 18 Lasse Johansson, trombon och Helena Wilhelmsson, sång

Sommarkyrkan: (utanför Carl Gustafs kyrka)

Onsdag 25 juni kl 14.30 Maja Svensson, sång och Lasse Johansson, trombon

Onsdag 2 juli kl 14.30 Sweet Jazz Quartet

Onsdag 9 juli kl 14.30 Börje Klüft, violin

Onsdag 16 juli kl 14.30 Annica och Tony Ganestedt, sång & gitarr

Onsdag 23 juli kl 14.30 Lena Mattsson och Roger Karlsson, sång & gitarr

Onsdag 30 juli kl 14.30 Barbro Hörberg, sång & gitarr

som

arm

usik