GMO i Sverige,EU och världen

2

Gentekniken revolutionerar synen påforskning och på oss själva

Gentekniken som i dag har ett par årtionden på nacken håller på att revo-lutionera både forskningen och synen på oss själva. Den används i forsk-ningen kring allt levande, från människor till mikroorganismer. Och detgår knappt en vecka utan att vi ser rubriker om den medicinska forsk-ningens nya upptäckter i den mänskliga arvsmassan.

Det mesta av denna forskning är i dag allmänt accepterad. Det gällerdock inte synen på bioteknikens användning i jordbruket där det finns enstor skillnad mellan framför allt EU och USA. Inte minst vad gäller detsom denna skrift handlar om, nämligen genmodifierade organismer,

GMO, i växtodlingen. Det vill säga sorter som fått nya egenskaper genomatt gener från andra arter flyttats in i dem.

Som ansvarig myndighet på området har Jordbruksverket en informa-tionsskyldighet gentemot allmänheten. Vårt agerande styrs av ett regel-verk som är harmoniserat inom EU. När det gäller föreskrifter förodlingen (som i dag inte förekommer kommersiellt i Sverige) finns dockutrymme för nationella bedömningar. Jordbruksverket har vid flera tillfäl-len fått kritik inte minst från miljörörelsen, som anser att vi varit alltförgenerösa i våra bedömningar av GMO-ansökningar.

Vi kan också konstatera att även om utvecklingen tycks gå mot en störreacceptans av GMO så finns ändå en betydande skepsis mot företeelsenhos stora grupper av konsumenter och lantbrukare. Debatten om GMOhar det senaste årtiondet präglats av låsta positioner. En rimlig förklaringtill det är att GMO-debatten handlar om mycket mera än bara tekniken isig. I vår skrift pekar vi på att det är närmast omöjligt att se GMO helt fri-kopplad från de ekonomiska och sociala ramar inom vilka den utövas.

Vår förhoppning är att materialet ska ge kunskaper om GMO i Sverigeoch i världen som kan bidra till GMO-debatten. I Jordbruksverkets fort-satta hantering av GMO ska vi än tydligare än förut ha begreppen lyhörd-het, öppenhet och delaktighet som ledstjärnor.

Mats PerssonGeneraldirektör Jordbruksverket

3

Varför är GMO kontroversiellt?

GMO i växtförädlingen blev i Europa omtvistadredan från starten, medan samma teknik på detmedicinska området fick grönt ljus. Det finns enrad förklaringar till att det blev så. En förklaring äratt det inte fanns någon större efterfrågan vare sighos konsumenter eller lantbrukare för de nya växt-sorter som ställdes i utsikt från de stora bioteknik-företagen och från forskarvärlden.

Lantbrukare i Europa är avvaktandeHerbicidtolerans och insektsresistens hos grödorvar egenskaper som var svåra att direkt koppla tillnågon slags konsumentnytta. Lantbrukarna somgrupp ställde sig också avvaktande. De ekono-miska vinster som tekniken kunde ge fick vägasmot dels risken för ett skadat förtroende hos konsu-menterna, dels en rädsla för ett ökat beroende av deföretag som tillhandahöll de nya sorterna. För fler-talet lantbrukare i EU tycks nackdelarna ha över-vägt, även om vägvalet underlättades av avsakna-den av reella GMO-alternativ.

USA och Kanada odlar GMOVarför så många lantbrukare i USA och Kanadasatsade på GMO-sorter är en intressant fråga. Enförklaring kan vara de täta banden mellan biotek-nikföretagen och lantbruket i Nordamerika. Enannan kan vara den grundläggande skillnaden isynsättet på lantbruk som råder mellan EU ochfrämst USA, där man har ett mycket starkt lönsam-hetstänkande. En skillnad som bland annat tar siguttryck i en rutinmässig användning av antibiotikaoch hormoner i den amerikanska mjölk- och kött-produktionen, något som vore otänkbart i EU. Påett annat plan var tekniken utmanande eftersomden upphävde de artspärrar som hittills varit dennaturliga begränsningen för genöverföring mellanolika arter. GMO-teknikens genombrott i växtför-ädlingen kom i medierna att präglas av spektaku-lära nyheter, som den om gener från arktisk fisksom skulle skydda växter från frost. En motreak-tion från inte minst miljö- och konsumentgrupperlät inte vänta på sig och positionerna kring GMO-tekniken låstes i ett mönster som i stort sett ser lika-dant ut i dag som för 10–15 år sedan. Dessutomhandlar ju GMO i lantbruket ytterst om ett för alla

människor lika angeläget ämne, nämligen mat.Biotekniska satsningar inom skogsforskningen harhittills inte väckt några starka reaktioner.

Larmrapporter saknasAtt döma av de opinionsmätningar som görs blandsvenska konsumenter och bönder har trendenunder 2000-talet gått mot en ökad acceptans avGMO, och produkter från dessa, hos båda grup-perna. Några förklaringar till detta kan vara delsfrånvaron av tunga larmrapporter trots en i dag glo-balt sett stor GMO-odling, dels att djurböndernaskostnader för importerade foderråvaror utan GMOkan väntas bli allt högre. Till detta kan möjligenockså komma att GMO fått ”konkurrens” av miljö-frågor som till exempel klimathotet.

Maktkoncentration med patentDet finns dock andra aspekter av GMO-använd-ningen som gör att frågan kan finnas på dagord-ningen länge än. Bland många lantbrukare, inteminst bland ekoodlarna, ses GMO som ett kraft-fullt verktyg för ett ”industriellt” lantbruk som görsallt mera beroende av en rad insatsvaror (bekämp-ningsmedel, handelsgödsel m.m.) och dessasleverantörer. GMO-tekniken kan också ha bidra-git till den snabba koncentrationen av företaginom agrokemi-, utsädes- och växtförädlingsom-rådena. Även patentfrågorna har fått en annanbetydelse i och med GMO-teknikens intåg. Bio-teknikföretagen kan ta patent på användningen avden nya gen man introducerat och dess egenska-per i växten, något som gör att man äganderätts-ligt får en starkare position gentemot konkurren-ter och odlare än vad den konventionella växtför-ädlarrätten ger.

Samexistens och ansvarsfrågorSverige har från halvårsskiftet 2007 så kalladesamexistensregler för hur GMO-sorter ska kunnaodlas parallellt med konventionellt och ekologisktodlade grödor utan att orsaka ekonomisk skada.Men en del frågor, som till exempel avståndet mel-lan grödsorterna är ännu (hösten 2007) inteavgjorda.

4

Anders Munters, lantbrukare:– Det finns inga naturliga genvägar i natu-

ren. Varje gång under min yrkesverksamma tidsom nya preparat och tekniker börjat tillämpashar naturen svarat på sitt sätt. Den är mycket

smartare än oss människoroch låter sig inte

luras.

Maria Masoomi,matkonsult och –skribent:

– Så länge GMO-tekniken kan gagna folk ifattiga områden och förebygga svält, hungeroch elände så bjuder jag på att få en och annan”GMO-partikel” i mig. Vi i västvärlden kommerändå att klara oss, trots vårständiga rädsla för allt

nytt och alla negativarapporter.

Louise Ungerth, Konsumentföreningen

Stockholm: – Växtförädling med GMO kan, rätt an-

vänd, bidra med stora värden för människaoch miljö. Jag önskar framsynta forskare ochföretag, en mer oberoende finansiering, bra regelverk, valmöjligheter för konsumenter ochproducenter samt stort fokus på växtegen-skaper som i miljön bidrar till

ett uthålligt samhälleför människor,

djur ochnatur.

Mikael Karlsson,ordförande Svenska Naturskyddsföreningen:

– Odling av genmodifierade grödor kan medförabåde nytta och kostnad. För att den ska stödja enhållbar utveckling krävs regler som bygger på för-siktighetsprincipen, gör förorenare betalnings-skyldiga och stimulerar delaktighet i

beslutsprocessen. På dessa punkter finnsännu avgörande brister.

Peter Einarsson, Ekologiska lantbrukarna:

– Det värsta med GMO-grödorna är hur enfeltänkt teknologi i 20 år fått sluka stora

delar av jordbrukets forskningsresurser utanatt åstadkomma något av värde. Tänk om demiljarderna istället satsats på att till exempel

utveckla förebyggande växtskydd ut-ifrån ekologiska principer.

””

”

””

Rösterom GMO

5

Stefan Edman, biolog och naturskildrare:

– Jag tror man måste använda GMO-teknikeneftersom den innebär så intressanta möjlighe-ter, kanske framför allt för det tropiska jordbru-ket. Men det betyder inte att den genetiska

mångfalden ska fåutarmas.

Tina Ehn, riksdagsledamot (mp):– Genteknik på växtsidan ifrågasätter jag

starkt eftersom risken i förhållande till nyttanär så stor. Att släppa ut designade generi ekosystemen är oåterkalleligtoch efterfrågas inte i störreomfattning av mänsklig-heten.

Kathleen McCaughey, GMO-ansvarig Greenpeace:

– Genmodifierade organismer är oförutsäg-bara och oåterkalleliga. Det är ingen bra kom-bination. Och därför börde inte släppas ut inaturen.

Arnulf Merker, växtgenetiker SLU:

– Gentekniken innebär inga större risker änandra växtförädlingstekniker. Eventuella riskerligger i sorternas egenskaper oberoende avmed vilken teknik de hanterats.

Mathias Dahlgren, krögare: – Jag är skeptisk till GMO i mat ända tills den

dag någon kan bevisa för mig att det inte ärskadligt för växtriket, djur och människor. Detmåste finnas andra alternativ än att förändranaturen även om det nu är möjligt.

”

”

”

””

6

Det handlar om att flytta gener ...

Gentekniken som vi beskriver i detta häfte handlarom att flytta gener, DNA-sekvenser, från en organismtill en annan eller ändra på organismens egna gener.

Arvsmassan består av generTekniken bygger på att den informationsbärandearvsmassan ser likadan ut i alla organismer, frånbakterier och blötdjur till isbjörnar och människor.Arvsmassan, eller DNA:t, består av gener som i sintur består av fyra delar kallade A, C, T och G,”livets bokstäver”.

Gener införlivas i genomLite förenklat kan man säga att om genetiskt mate-rial förs in eller ändras på ett sätt som inte skernaturligt (se faktaruta) så blir det en genetisktmodifierad organism, GMO. En förutsättning föratt det ska bli en GMO är att det DNA som genernaär uppbyggda av införlivas i mottagarorganismensgenom, alltså det DNA som nedärvs till nästa gene-ration, så att även det nya DNA:t går i arv.

Klippa och klistraDet vanligaste sättet att genmodifiera en växt är attklippa ut en DNA-sekvens från en organism, klistraihop den med andra DNA-sekvenser och sedanföra in detta DNA i mottagarväxten. Klippa ochklistra kan man göra med hjälp av särskildaenzymer som är specialiserade för detta.

DNA på guldkornskjuts med genkanonDet finns två vanliga metoder för att föra överDNA-sekvenser till en ny växt.– En bakterie som heter Agrobakterium kan natur-

ligt föra in vissa av sina gener i växtcellernasgenom. Genom att byta ut de gener som bakte-rien normalt överför kan man få bakterien attföra in de gener man själv vill införa.

– Det DNA man vill föra in klistras på en tusen-dels millimeter stora guldkorn och skjuts medhjälp av en ”genkanon” in i växtcellernasgenom.

Genmodifiering. Generna (rött) förs in i växtceller med hjälp av en bakterie eller en genkanon.I några celler kommer genen att byggas in i DNA:t. Dessa celler kan med hjälp av växthormonerfås att bilda en ny planta.

//// ////////////////////////////////////////////////////////

//////////////////////

////////

///////////

7

Konventionell växtförädling

Konventionell växtförädling. Inom korsningsförädling skapas nya kombinationer av arvsmassangenom att korsbefrukta olika linjer inom en art. Avkomman får då halva sin uppsättning av gener avmodern och halva av fadern.

Konventionell förädling omfattar även skapandet av mutationer dvs. förändringar av det ursprung-liga DNA:t.

Urval och utveckling av växterMänniskan har sysslat med växtförädling i tusen-tals år. Runt om i världens odlingsbara områdenhar människan tagit språnget från samlar- till bon-desamhällen genom att utnyttja och utvecklaanvändbara växter. Ett konstant urval har skettgenom att frön från de bästa plantorna användessom utsäde följande växtsäsong eller frön från dehögst avkastande träden samlades in och såddes.

De grödor vi odlar idag har oftast liten likhet medde ursprungliga växterna.

Växtförädlingens faderDen moderna växtförädlingen vilar på de upptäck-ter som gjordes av ärftlighetslärans fader, GregorMendel, runt år 1850. Han upptäckte att egenska-per nedärvs efter ett bestämt mönster och att olikaoch nya kombinationer av egenskaper kan uppstå i

8

avkomman. Därmed fanns ett redskap att styraväxtförädlingen. Vid korsbefruktning ärver vissavkomma båda föräldrarnas bra egenskaper, andraärver bådas dåliga egenskaper, men de flesta är enblandning av bra och mindre bra. Genom att väljaindivider med önskvärda egenskaper och korsadessa får man nya sorter innehållande båda föräld-rarnas egenskaper.

Mutationer förändrar anlagForskningen går framåt och således utveckladesäven nya tekniker för den konventionella växtför-ädlingen. På 40-talet började man med strålningeller behandling med vissa kemikalier för att fram-kalla mutationer, förändringar i DNA, för att få för-ändrade anlag. Mutationer är en naturlig process i

DNA men genom att behandla cellerna med strålningeller kemikalier ökar man frekvensen av den. Nya sor-ter med ökad stråstyrka respektive tolerans mot sjuk-domar har tagits fram med hjälp av mutationsförädling.

I polyploidiförädling behandlas frön med ettkemiskt ämne som påverkar celldelningen så attkromosomerna i en cell blir dubbelt så många.Detta leder till att cellerna blir större vilket bl.aanvänts i förädling av klöver och betor. Genomökning av antalet kromosomer kan även möjlighe-ten öppnas att korsa växten med närbesläktadearter och få en fertil avkomma, något som gett ossbl.a. rågvete. Det finns idag även tekniker med s.k.genetiska markörer för att göra urvalsprocessenbetydligt enklare.

Faktaruta

OrganismEn organism är enligt EU:s och svensk gentek-niklagstiftning ”en biologisk enhet som kanföröka sig eller överföra genetiskt material”,till exempel en hel växt, ett frö, ett pollenkorn,en lök eller en rotknöl.

GMOEn GMO, genetiskt modifierad organism, defi-nieras som ”en organism, med undantag förmänniskor, i vilken det genetiska materialethar ändrats på ett sätt som inte sker naturligtgenom parning eller naturlig rekombination”.

ArvsmassaDet material i cellen som innehåller en orga-nisms genetiska kod. Arvsmassan består van-ligtvis av DNA (deoxyribonukleinsyra), menkan även utgöras av RNA (ribonukleinsyra)hos vissa virus.

DNADeoxyribonukleinsyra, arvsmassa för de allraflesta organismer utom vissa virus.

GenDen funktionella och fysiska enheten för ned-ärvning från förälder till avkomma. Gener ärsärskilda sekvenser av arvsmassa, som oftainnehåller den information som behövs för atttillverka ett specifikt protein.

GenomDen totala uppsättningen gener i en cell.

KromosomDen form i vilken DNA förekommer i en cell,paket bestående av väl packade DNA-strängar.I strängen finns gener och annat DNA. Olikaorganismer har olika antal kromosomer, t.ex.har människan 46 och vete 42 kromosomer.

MutagenesMetod som syftar till att inducera mutationer iarvsmassan. "Klassisk" mutagenes omfattarfysikaliska och kemiska metoder, medanmoderna metoder även omfattar genteknik.

9

En jämförelseGenteknik beskrivs av många som motsatsen tillkonventionell förädling men det är svårt att göra enenkel jämförelse mellan metoderna. Detta eftersombåde konventionell förädling och genetisk modifie-ring utgörs av en mängd olika tekniker. Det finnsde som anser att genteknik bara är ännu en metodför växtförädling och att det är vad man gör medtekniken, växternas nya egenskaper, som är detväsentliga. Andra röster hävdar att fler förädlings-metoder borde vara lika strikt reglerade som gen-teknik. Åter andra hävdar att genteknikens risker ärunika.

Gener flyttas mellan arterEn stor skillnad mellan metoderna är att med gen-teknik kan gener flyttas mellan vilka arter somhelst, något som bara är möjligt mellan vissa när-besläktade arter inom korsningsförädling. Mäng-

den egenskaper att välja på blir större. Det finnsockså möjlighet att styra när och var i växten genenska uttryckas.

I en GMO kan man även bygga in markörer somvisar vilka plantor som är modifierade. Det gör atturvalsprocessen blir mycket enklare än i traditio-nell förädling även om det nu finns metoder atttillgå för att underlätta urvalet även där.

Skillnaden allt mer svårtyddNya metoder att förädla våra grödor utvecklas helatiden och den faktiska skillnaden mellan genteknikoch konventionell växtförädling blir alltmer svår-tydd. Man kan numera framkalla DNA-föränd-ringar/mutationer riktade till en önskad gen medhjälp av cellens eget reparationssystem, istället föratt lita till slumpvisa processer, som vid mer tradi-tionell växtförädling.

10

GMO odlas i hela världen,men Europa tvekar

Den kommersiella odlingen av GMO började iUSA 1996 och har sedan växt snabbt. 2006 odla-des genmodifierade grödor på 102 miljoner hektarglobalt. Men i Europa har tvekan inför den nya tek-niken gjort att den fått svårt att slå rot.

EU har ett strikt regelverk för GMODet finns kritiker som hävdar att EU genom sinastrikta, och dyra, regelverk för kommersialiseringav GMO i praktiken närmast lagt tekniken i frys-boxen. Jordbruksstatistiken talar för den åsikten:Av 2006 års samlade GMO-odling svarade EU förför 68 000 hektar, eller 0, 0067 %. Samma kritikermenar att EU alltför mycket låtit sig styras av enliten, agitatorisk miljörörelse. Från amerikanskthåll har också hävdats att protektionistiska motivpåverkat EU:s restriktiva GMO-linje.

Bristande efterfrågan i EuropaMen man kan lika gärna hävda att det är en bris-tande efterfrågan för GMO, både hos EU:s konsu-menter och lantbrukare, som varit det svårastehindret för tekniken att slå igenom i Europa. Underåren 1999–2003 rådde ett så kallat moratorium, till-fälligt stopp, för marknadsgodkännanden inom EU.

EU-kommissionen har dock klart visat sin oro föratt resten av världen ska springa förbi Europa påväxtforsknings-, och därmed hela jordbruksområ-det. Därför har bland annat kommissionen tillsam-mans med den europeiska bioteknikindustrin dragitupp en vision för den gröna näringen till 2025,Plants for the Future. I samband härmed har en radolika forskningsprojekt initierats.

Godkännande avstärkelsepotatis på vägI Sverige odlas ännu inga GMO-sorter kommersi-ellt. Ett ytterligare skäl för detta utöver vad somredan nämnts är att antalet EU-godkända sortersom är lämpade för våra breddgrader är högstbegränsat. Ett godkännande av en potatissort förindustriändamål med ändrat stärkelseinnehåll kandock komma redan i höst. Herbicidresistent majskan bli godkänd för odling inom några år.

GMO i foderEn annan aktuell GMO-fråga är om svenska djur-bönder ska få använda foderråvara från GMO,framför allt soja, i uppfödningen. I dagsläget, sep-tember 2007, säger branschorganisationerna

11

Svensk Mjölk, Svensk Fågel och Svenska Ägg nejtill GMO-foder. Ett par procent av landets grispro-ducenter köper däremot GMO-foder från svenskaleverantörer. Djuren blir inte genmodifierade avfodret och någon märkning av kött från GMO-upp-födda djur sker inte. Debatten om märkning av köttfrån GMO-uppfödda djur lär dock fortgå länge än.

Snabb global ökningDen globala ökningen av GMO-odlingen har gåttmycket snabbt. Mellan 2002 och 2006 varökningen 71 % och i dagsläget talar lite för attutvecklingen kommer att stanna av. Hittills harutvecklingen av GMO-tekniken drivits av en hand-full transnationella företag men den kinesiska rege-ringen har anslagit stora summor åt bioteknikforsk-ning och har ambitionen att på få år komma ifatt deUSA- och västeuropeiskbaserade företagen. En radandra länder som Indien, Vietnam och Filippinernahar hakat på.

Utveckling inom sex områdenDet är fortfarande herbicidtolerans och insektsresi-stens som dominerar stort bland de GMO-ansök-ningar som har lämnats in till EU. Globalt sett kan

dock urskiljas att utvecklingen av nya GMO-sorterdärutöver på sikt kan ske i huvudsak längs sex linjer:• Nya sorter med förbättrat näringsinnehåll för

människan, till exempel nyttigare växtoljor samthögre mineral- och vitamininnehåll.

• Sorter med sjukdomsresistens, som till exempelbladmögelresistent potatis.

• Industrigrödor med ändrad biokemisk samman-sättning, till exempel stärkelsepotatis.

• Foderväxter med bättre näringsmässigt innehåll,till exempel bättre protein- eller oljesamman-sättning.

• Torktoleranta sorter, till exempel majs, som kannå marknaden efter 2010.

• Grödor som syntetiserar enzymer, antikroppar,vacciner eller substanser för diagnostiska ända-mål. Det finns bl.a. försök med grödor som pro-ducerar insulin. I i-världen är det majs, soja, rapsoch potatis som används; i Indien och Kinaarbetar man med ett bredare sortiment av grödor.

Odlingen av GMO-sorter ökar snabbast i utveck-lingsländerna, särskilt i Brasilien (soja) och Kina(bomull.) I dag kommer halva världens bomulls-produktion från GMO-sorter.

12

Land Areal (ha) GMO-grödor

Spanien 60 000 Majs

Frankrike 5 000 Majs

Tjeckien 1 290 Majs

Portugal 1 250 Majs

Tyskland 950 Majs

Slovakien 30 Majs

Fördelningen av GMO-majsarealer i EU 2006. Helaarealen såddes med den insektsresistenta sorten MON810.

De flesta grödor finns snart som GMOPå 5–10 års sikt kommer sannolikt de flesta grödorsom i dag odlas i Sverige att finnas som GMO ochodlas globalt: vete, korn, majs, havre, majs, ärter,potatis, lin, raps och betor. I vad mån sorterna kom-mer att passa våra odlingsvillkor – eller svenskakonsumenter – går i dag inte att sia om. Däremotkommer de att finnas på marknaden för foderråva-ror. Inom den ekologiska odlingen är det intetillåtet att använda GMO-sorter.

Utvecklas för storskalighetGMO har åtminstone hittills i huvudsak utvecklatsför att passa det kapitalintensiva, storskaliga jord-bruket. Det råder starkt delade meningar om i vadmån tekniken inom överskådlig tid blir till nytta fördet småskaliga jordbruket i de fattiga länderna.1960-talets gröna revolution föddes i en tid dåhuvuddelen av växtförädlingen bedrevs i offentlig

regi. Även om det är lätt att räkna upp en rad egen-skaper som skulle underlätta odlingen både i tropi-kerna och i de torra områdena så är det svårare attse vilka ekonomiska incitament som finns fördagens växtförädlingsbolag att ta fram dessa,

Ökad spridningsrisk i tropikernaDe tropiska och subtropiska ländernas komplexaekosystem och stora biologiska mångfald görockså att man där får en ökad risk för spridning avegenskaper från GMO-sorter. De GMO-sorter somfinns på våra breddgrader har inga eller mycket fånära släktingar i naturen och riskerna för spridningav egenskaper till naturen får i dagsläget ses somliten, möjligen med undantag av raps. Situationenkan bli en helt annan om en grödsort till exempelgörs tolerant mot torka eller får en ändrad kväve-fixeringsförmåga.

13

Land Areal (ha) GMO-grödor

USA 54,6 milj. Soja, majs, bomull, raps,squash, papaya, lusern

Argentina 18,0 milj. Soja, majs, bomull

Brasilien 11,5 milj. Soja

Canada 6,1 milj. Raps, majs, soja

Indien 3,8 milj. Bomull

Kina 3,5 milj. Bomull

Paraguay 2,0 milj. Soja

Sydafrika 1,4 milj. Majs, soja, bomull

Uruguay 400 000 Soja, majs

Filippinerna 200 000 Majs

Australien 200 000 Bomull

Rumänien 115 000 Soja

EU 68 000 Majs

Mexico 60 000 Bomull, Soja

Colombia 30 000 Bomull

Iran 4 000 Ris

Honduras 2 000 Majs

Global odlingsareal med GMO-grödor 2006. Observera att denrumänska GMO-sojaodlingen upphörde i och med EU-inträdet 2007.

Källor: 1. James, C. 2006och 2. TransGenWissen-schaftskommunikation,2007.

Försöksodling

Kommersiell odling

Det är på västra halvklotet som GMO-sorter fått snabbast spridning i lantbruket. I EU finns kommersiell odling i ett halvdussin länder medan forskning och försöksodling pågår i resten av EU.

14

Det krävs tillstånd eller anmälan för all slags verk-samhet med GMO, något som bl.a. regleras i miljö-balken. I Sverige är ansvaret för GMO uppdelat påflera myndigheter beroende på vilken organism detgäller och hur den ska användas. Jordbruksverketär ansvarig myndighet för de flesta landlevandeväxter, djur och foder. Användning av GMO i livs-medel är en fråga för Livsmedelsverket. Natur-vårdsverket och Gentekniknämnden är myndighe-ter som bland annat har i uppdrag att ge råd om ochsamordna vad som händer inom området gentek-nik, men de har ingen beslutanderätt.

Vetenskaplig riskbedömningFör att en genetiskt modifierad växt ska få använ-das måste en vetenskaplig riskbedömning visa attden är godtagbar från miljö- och hälsosynpunkt.Den som ansöker ska göra en riskbedömning.Myndigheterna gör också en egen riskbedömning.Varje bedömning ska göras från fall till fall och iden ingår allt från molekylära effekter till bedöm-ning av ekologiska samband.

Flera inblandade i bedömningenFör att få hjälp med att identifiera potentiella riskerinhämtar Jordbruksverket synpunkter från andramyndigheter, lantbruksorganisationer, universitetoch miljöorganisationer. Vem som helst kan ocksåtitta på en kortare version av ansökan och lämnasynpunkter på Jordbruksverkets webbplats. För de identifierade riskerna bedöms sedan hursannolikt det är att en effekt uppstår, och hur storakonsekvenser det skulle få. De flesta risker kan idetta skede avfärdas. Slutligen görs en bedömningav om de kvarvarande riskerna är godtagbara. Vidbedömningen av eventuella effekter av genetisktmodifierade växter görs en jämförelse med effekterav odling av samma växtarter framtagna genomkonventionell växtförädling.

Fältförsök med växterJordbruksverket beslutar också om fältförsök medväxter. Mellan 1989–2007 har 119 ansökningar om

fältförsök bifallits helt eller delvis medan två avsla-gits och ett par dragits tillbaka. Ett tillstånd gällervanligtvis i fem år. Beroende på de första årensresultat så används inte alla tillstånd hela perioden.Jordbruksverket gör miljöriskbedömningen enligtbeskrivningen ovan. Identifieras en liten potentiellrisk innebär detta inte nödvändigtvis att ansökanavslås. Risken för en negativ effekt kan minimerasgenom att särskilda skyddsåtgärder vidtas, t.ex. attrensa bort vilda släktingar till försöksväxten i när-heten av en försöksodling för att hindra att de kor-sar sig, eller användning av insektsnät.

Alla medlemsstatergör en egen bedömningFör att få odla eller sälja GMO kommersiellt finnsdet EU-övergripande bestämmelser. Det krävs till-stånd för att odla och för att importera levandeGMO (t.ex. hela frön, som majskorn och sojabö-nor). Det krävs inget särskilt tillstånd för självaimporten av produkter som inte innehåller levandeGMO som t.ex. majsmjöl eller bomullstyg. Menom majsmjölet ska användas i livsmedel eller foderså krävs det tillstånd för den användningen.

Bedömningen av dessa ärenden är omfattande. Allamedlemsstater är engagerade i ansökningarna ochgör egna riskbedömningar av GMO:n. Även Euro-peiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA,gör en bedömning. Jordbruksverket gör en riskbe-dömning av bl.a. miljökonsekvenserna vid storska-lig odling eller import av grödan och lämnar sedanett yttrande till regeringen. Det är regeringen somfattar beslut om Sveriges ståndpunkt i enskildaärenden. Alla länder i EU röstar och beslut om god-kännande och villkor, som miljöövervakning, fattas ienlighet med ett fastställt förfarande som användsinom alla områden, inte bara GMO. En GMO somfått ett godkännande är godkänd i hela EU.

GMO kräver alltid tillstånd

15

Frågor och svar om GMO

Vilka genetiskt modifieradeväxter odlas i Sverige?Det har hittills (hösten 2007) inte odlats någragenetiskt modifierade växter kommersiellt hos oss.Däremot odlas det sådana, till exempel potatis ochmajs, i fältförsök på ett tjugotal platser i Sverigevarje år. Dessutom förekommer odlingar i försöks-verksamhet i växthus och laboratorier.

Vem bestämmer omman får använda GMO i Sverige?Det är EU-länderna gemensamt som beslutar omkommersiell användning av GMO. Beslutet gäller ihela EU. Varje land beslutar själv om användningav GMO i fältförsök och i laboratorier, växthus ochså vidare. Ansvaret för tillståndsprövning och tillsynär i Sverige uppdelat mellan olika myndigheter.

GMO har odlats på stora arealer underett årtionde, då kan det väl inte varafarligt?Man kan inte uttala sig generellt om hur farlig ellerhur säker en GMO är, det måste bedömas från falltill fall. Dessutom är det vanskligt att dra slutsatserav den odling som hittills har skett. De länder somodlar mest GMO i dag har inte samma krav på miljö-övervakning som EU har. Dessutom tillkommernya GMO-sorter varje år.

Om en gen kommer ut i naturen,sprider den sig vidare då?Gener kommer ut i naturen från alla möjliga orga-nismer hela tiden. Bitar av gener kan dröja sig kvarganska länge i rätt miljö. De allra flesta bryts dockned ganska fort. Gener kan inte föröka sig på egenhand. Det kan bara ske inuti en levande organismdär genen är insatt i organismens genom. Generfrån GMO beter sig på samma sätt.

Blir en människa som äter GMO-pro-dukter också genmodifierad?Nej. Det mesta man äter innehåller gener. Den gensom har satts in i en GMO skiljer sig i det här avse-endet inte från andra gener.

Jordbruksverket har ibland fått kritikav bland annat miljörganisationernaför sitt sätt att hantera GMO-frågorna.Varför?Debatten har ofta rört sig på ett allmänt plan ochofta i termer av för eller emot GMO. Jodbruksver-ket får inte göra ett sådant generellt ställnings-tagande utan måste bedöma varje fall för sig. Skälenför att godkänna eller underkänna en GMO ärmycket beroende av många fallspecifika faktorer.Dessa är mycket svåra att kommunicera till exem-pel vid en kort intervju.

Varför har Jordbruksverket bara av-slagit två ansökningar om fältförsökoch godkänt 119?Det som är avgörande för om en ansökan godkännsär i vad mån användningen är säker eller inte. Jord-bruksverket har att pröva detta och ska inte varahårdare än vad som krävs. Många gånger kommerman ned till en acceptabel risknivå genom olikaåtgärder, såsom odlingsavstånd, insektsnät, efter-behandling, odling i krukor, insamling av jordeneller andra åtgärder. Att bara säga ja eller nej är etttrubbigt verktyg.

En annan förklaring är att många av de GMO somvi har sett i fältförsök är tidiga, ganska okomplice-rade GMO, där det har varit mycket tydligt att ris-ken är låg och fältförsöket kan godkännas. Påsenare tid har dock lite mer avancerade GMO före-kommit i ansökningar. Därmed har Jordbruksver-ket ibland godkänt bara delar av ansökningar. Dettasyns inte i statistiken.

Hur kommer utvecklingenatt bli på GMO-området i Sverige?En stärkelsepotatis för industriell användning kom-mer sannolikt att börja odlas snart i Sverige, om äni liten utsträckning. Utöver det finns det skäl att troatt det dröjer 3–4 år innan fler grödor blir aktuellaför det svenska lantbruket.

16

Läs mer

Jordbruksverket551 82 JönköpingTfn 036-15 50 00 (vx)E-post: jordbruksverket@sjv.seInternet: www.sjv.se OVR 147

Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin. Formas, 2003Genteknik. Ekologi och etik. Gentekniknämnden 1997.Genteknik – ett svar på hungern i världen? Forum Syd 2005Grön bioteknik för framtidens odling. KSLA:s tidskrift nr 11 2005Genvägar till ny mat. Forskningsrådsnämnden 1998.

Om regelverk och ansvariga GMO-myndigheter: www.gmo.nu

Allmänna fakta: www.gmo.nuwww.gmo-compass.orgwww.slu.se

Information om riskbedömning och hur man lämnar synpunkter på dessa: www.sjv.se/genteknik

Foto: Pia Svensson (omslag, sid. 12), Bertil Lindgren, (sid. 2 övre bilden), Eva Sjöberg, (sid. 2 undre bilden,14, 15), Per G Norén (sid. 9), Urban Wigert (sid. 10), Conny Thålin (sid. 11), Anna Munters, Ekologiskalantbrukarna pressbild, SNF pressbild, Åsa Sjöberg, SLU, Åke E:son Lindman, Lena Aronsson/Konsument-föreningen Stockholm, Johanna Hanno/ Greenpeace, Martin Hanner, Meny (sid. 4–5)

Illustrationer: Lönegård & Co, Lund (sid. 6, 7)