göteborg utbildning

GÖTEBORG UTBILDAR FÖR

FRAMTIDEN

SKOLAN LYFTER I BERGSJÖN sid 4-5

Skola + Näringsliv = SANT sid 12-13

FÖRSKOLA

Sandkakebak & krypletande

sid 8

DEN GODA STARTEN

Läsa - skriva - räkna

sid 6

Medföljer som bilaga i GP maj 2010

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Göteborgs utbildningsförvaltning ANNONS

CECILIA MALMSTRÖM

Att göraskillnadsid 10-11

2 UTBILDAR FÖR FRAMTIDEN

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Göteborgs Stad ANNONS

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic ABREDAKTÖR: Per-Åke HultbergFORMGIVNING: Magnuson ABREPRO: Bildrepro Sthlm ABTRYCK: V-TABFÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Set Fyrmark, tel 018-18 34 04, [email protected]: Anna Rehnberg

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA:

Sven Höper, förvaltningschef Utbildningsförvaltningen TELEFON: 031-367 00 00WEB: www.goteborg.se

visionen ligger fast, Göteborg ska vara en ledande kunskaps-stad med utbildning i världsklass. Den är ledstjärnan i allt vi gör, både när vi organiserar oss och när vi arbetar i lärmiljöer

med våra olika utbildningar. Visionen gäller hela vägen, från förskola upp genom grundskola och gymnasium.

Samtidigt vill vi slå fast att Göteborg redan nu står sig mycket väl utbildningsmässigt i Sverige. Vi är inte i världsklass på alla nivåer, men vi har defi nitivt fl era verksamheter i toppklass. Dessutom har vi en stor bredd av utbildningar att erbjuda. Det gäller Göteborg som helhet, där både kommunala och fristående skolor deltar och bidrar. Det viktigaste är att alla skolor i staden strävar mot samma mål, att alla var och en på sina olika håll bedriver och levererar bästa tänkbara utbildning för våra barn och ungdomar, utbildningar som ger de förutsättningar som krävs för att de ska nå sina mål i livet.

UTMANINGEN FÖR POLITIKER, TJÄNSTEMÄN OCH ENGAGERADE med-arbetare ute på skolorna, är att få varje elev att lyckas. Alla elever har rätt att bli utmanade utifrån sina egna förutsättningar. Det är helt nödvändigt för oss att minska utanförskapet som vi vet finns men som vi aldrig kan acceptera. Att hjälpa varje enskild elev till ett stärkt självförtroende, som ju är själva utgångspunkten för att han eller hon ska lyckas att nå sina mål, är därför vår viktigaste uppgift. Det här är naturligtvis inget man löser med några snabba punktinsatser. Vad som krävs är ett långsiktigt, målmedvetet och uthålligt arbete med varje elev i fokus.

Grunden för allt lärande är att kunna räkna, skriva och läsa. Här har vi gjort stora insatser. Just matematik-

ämnet, som vi vet är oerhört viktigt för alla elever, oavsett ålder och förutsättning, uppfattas många gånger som komplicerat och tråkigt. För att öka både intresset och kunskaperna genomför vi en rad olika insatser, både nationellt och lokalt här i Göteborg. Ett bra exempel är den insats som föreningen Intize gör. Studenter från Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet har regelbundet ”öppet hus” utanför skoltid då de agerar mentorer i matematik för gymnasieelever.

VI HAR DESSUTOM UTVECKLAT KONTAKTERNA MED det lokala närings-livet och har en mycket uppskattad arbetsförlagd utbildning. Om vi menar allvar med att vi vill ha en skola i världsklass och att vi vill möta varje elevs individuella behov, måste vi ha en öppen och flexibel skola som passar alla. Vi måste ha en utbildning i tiden, både för dem som vill studera vidare och för dem som vill ut i yr-keslivet, det vill säga en utbildning som arbetsmarknaden och de olika branscherna efterfrågar och som samtidigt attraherar och stärker våra elevers nyfikenhet, kreativi-tet och vetgirighet.

Med den här tidningsbilagan vill vi från Göteborgs Stads si-da visa upp ett litet axplock av allt det fi na arbete som görs ute på våra skolor. ■

Göteborg – en ledande kunskapsstad med utbildning i världsklass

LEDAREN

ANN LUNDGREN, (S)

UTBILDNINGSANSVARIGT

KOMMUNALRÅD

SVEN HÖPER,

FÖRVALTNINGSCHEF,

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Polhemsgymnasiet - i Ostindiefararens fotspårSOM PROJEKTARBETE i trean på Pol-hemsgymnasiet får varje år ett fem-tontal elever på naturvetenskapspro-grammet delta i ett unikt skolutbyte med Göteborgs vänstad Shanghai. Projektarbetet syftar till att utöka kunskaper i matematik, kultur och språk. – PROJEKTARBETET ÄR I GRUNDEN ett mate-matikprojekt men även ett oerhört spännande kultur- och kommunikationssutbyte, säger Svante Bohman, matematik- och fysiklärare på Polhemsgymnasiet.

Skolutbytet som har pågått i sex år går ut på att varje elev får en brevvän - via e-post - där man sedan i skolan möts via videolänk. Syftet är att eleverna med video och mikrofon ska hålla lek-tioner för den andra skolan och tillsammans lösa matematiska problem och uppgifter.

– På hösten i trean får sedan eleverna resa till Shanghai och möta sina brevvänner, och senare får kineserna komma hit. Skolutbytet är även ett lä-rarutbyte. Den svenska skolan och vårt lärandesätt skiljer sig mycket från det kinesiska, vi har mycket att lära av varandra, säger Svante Bohman.

– Den viktigaste och mest spännande delen i projektet är elevernas kommunikation med sin brevvän och deras diskussioner kring mate-matiken men även kulturutbytet som kommer däri. Det är otroligt utvecklande för eleverna och vidgar deras bild av omvärlden, avslutar Svante Bohman. ■

Skolutbyte med Sydkorea

I HÖST STARTAR Hvitfeldtska gymna-siet ett skolutbyte med Busan Inter-national Highschool i Sydkorea där fyra elever ska studera en hel termin.

PROJEKTET ÄR ETT SKOLUTBYTE i främst mate-matik, men även i språk och kultur. Först kommer fyra av Hvitfeldtska gymnasiets elever att åka till Sydkorera, sedan kommer några elever från Syd-korea till Göteborg.

– Genom att samarbeta med utländska studen-ter och lärare spränger vi alla gränser vad gäller språkinlärning, säger Mikael O Karlsson, verk-samhetschef på Hvitfeldtska gymnasiet.

Delar av skolutbytet består i att gemensamt med utbytesstudenterna lösa och presentera en större uppgift, vilket gör att eleverna väldigt snabbt lär sig ta kontakt och använda ett främ-mande språk. ■

NOTISER

FOTO

: AN

NA

RE

HN

BE

RG



I skolans kafé strömmar musik ur högtalar-na. Lunchen är just bortplockad. Runt ett bord sitter en grupp elever och diskuterar och i sofforna pågår ett annat samtal. Bar-bro berättar om ett av skolans många pro-jekt som föddes just ur surret på skolan.

– Det pratades mycket om SMS-lån, säger Barbro. Det fanns en del oro och många frågor hos eleverna. Även pedagogerna pratade mycket om hur de kunde koppla SMS-lånen till att bli vuxen, till ekonomi i allmänhet, att köpa en egen lägenhet och så vidare.

Det blev ett av terminens tre projekt. Samma projekt genomförs på alla MoveITgymnasier samtidigt. Under en veckas tid bryts hela schemat ner och alla lägger fokus på ett formulerat mål. Till exempel ”Att förstå att det jag gör påverkar andra”. Eftersom alla ämnespedagoger involveras ger veckan en bred kunskapsbas. Utifrån den får varje elev formulera en egen fråga att jobba vidare med några veckor.

Full fart på dansgolvetDansarna kommer ut från träningslokalen och Barbro brister ut i ett leende:

– Hej Aleksandar, vad fi n du är i håret! Ska ni uppträda i dag? Ah, vad underbart.

Barbro kramar om Aleksandar och fortsätter: – De har varit med förut och hjälpt mig på mässor.

Kom med så går vi till personalrummet, det är lugnare där.

Öppet mellan lärare och elevDörren till personalrummet står öppen. Där inne sitter Frida och skriver.

– Eleverna är välkomna överallt, säger Barbro. De vet att de kan komma när de vill, här inne är det ändå lugnt och stilla.

Frida berättar om det senaste projektet, ”Världsor-ganisationer”:

– Det var när det skrevs mycket om Rädda Barnen, när de hade fuskat. Efter projektveckan skrev jag till dem och frågade om pengarna gick till lyx eller till hjälp. Jag fi ck svar, och de förklarade att eftersom de har 90-konto så blir de granskade.

Träna muntligtSom alla elever fick Frida skriva ner sitt arbete i en rapport och redovisa det muntligt.

– Vi arbetar mycket med att stärka elevernas muntliga förmåga, säger Barbro. Det är en av våra pedagogiska idéer. Att arbeta i projekt är inte lätt. Men jag har hört många säga ”Efter ett prov försvinner mycket, men det här kommer jag aldrig att glömma!”

gymnasiet

FOTO

: AN

NA

SIG

VAR

DS

SO

N

MOVEITGYMNASIET FINNS I:

LångedragGamlestadenTorslandaKungsbacka

och är på väg att starta i:MalmöVästeråsEskilstunaNorrköpingGävle För mer info:

www.moveitgymnasiet.se

Alla elever på MoveITgymnasiet kan välja dans, fotboll, innebandy eller golf. Emma Nordin, Aleksandar Kostic, Erik Källman och Carolina Haglund tränar för eftermiddagens dansuppvisning på Frölunda Torg. De har gjort koreografi n själva och mixat låtarna till ”Move it, move it”.

– Det är en skön skola, säger Julia. En lugn stämning. Eftersom det är en friskola får vi mycket tid med lärarna.

IT Datorn är en naturlig del i undervisningen. Frida Karlsson har lämnat klassen för att skriva ett prov i personalrummet.– Jag skulle aldrig gå till jobbet utan dator, säger Barbro Petersen som är utvecklingsledare och rekryteringsan-svarig på MoveITgymnasiet.

Öppna dörrar på MoveITGymnasiet erbjuder estetiskt-, handels-, ledarskaps- och samhällsvetenskapsprogram, med åtta olika inriktningar sammanlagt. Patrik Eriksson, Fredrik Strand och Julia Larsson går estet med musikinriktning.



för tre år sedan fick vi mycket låga resultat i de nationella proven. Dessutom fick vi fyra

procentenheter under det förväntade resultatet i skolverkets SALSA-test. Det var en väckarklocka för oss på sko-lorna, men också för stadsdelsnämn-den, berättar Christiane Holzwart, som är rektor på Sandeklevsskolan och Gärdsmosseskolan i västra Bergsjön.

SALSA-testet mäter det förväntade resultatet när man vägt in faktorer som bland annat föräldrarnas utbildnings-nivå och andel elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands. *

– När vi fi ck resultatet kunde vi inte skylla på någonting. Det var så här det såg ut.

ETT STENHÅRT ARBETE drog i gång. Från ledningsnivå i stadsdelen, till rektorer och lärare i skolan, där mål, strategier och tillvägagångssätt sattes för hur man skulle arbeta.

– Vi tog makten över skolan, helt enkelt, säger Christiane Holzwart.

Skolorna har tydliga Individuella handlingsplaner, tydliga åtgärdspro-gram och tydliga mål. Och det är inga dokument för skrivbordslådan. De används verkligen.

– Vi är otroligt strukturerade i vårt arbete, fortsätter hon. Vi har i prin-cip ingen frånvaro bland våra elever. Det händer att vi går hem och hämtar elever för att de ska vara i skolan.

FRAMGÅNGEN HAR INTE LÅTIT vänta på sig. Testresultatet har gått från fyra procentenheter under det förväntade resultatet, till nitton procentenheter över det förväntade resultatet.

En annan faktor, som säkert spelar en roll, är att stadsdelen sedan fem år har två högstadieskolor i stället för en. Det har blivit mindre enheter och ett lugnare klimat.

– Vi har blivit bättre på kvalitets-arbete och på att analysera det vi gör. Och vi arbetar likadant på alla skolor i Bergsjön, med vissa variationer. Som förälder ska man känna igen sig oavsett var ens barn går, säger Christiane.

En analys man gjort är att skolor-na haft stort fokus på kärnämnena.

Det gjorde att betygen i hemkun-skap, bild och idrott blev lidande. Den inställningen har man ändrat på.

– Vi är noga med att pränta in att alla ämnen är viktiga. Vi har även blivit mycket bättre på att vara tydliga mot eleverna. Det här ska du kunna för att få godkänt. Vill du ha högre betyg ska du kunna det här, berättar David Påls-son, lärare på Sandeklevsskolan.

– BERGSJÖN VAR FÖRST i staden med att ge alla elever varsin dator. Det har stimulerat viljan att hitta och söka kunskap. Lärarna ställer högre krav och har högre förväntningar på sina elever. Tidigare präglades mentaliteten av att man tyckte synd om, tror Chris-tiane Holzwart.

– Vi ska stötta eleverna, inte för-klara bort att de inte gör det som krävs, på grund av vad de har varit med om, även om det självklart spelar stor roll.

De elever på högstadiet, som ris-kerar att inte fått godkänt i något eller några av kärnämnena, erbjuds möjligheten att gå på sommarskola. Eleverna i nian får möjlighet att läsa upp sig och de nyanlända eleverna kan få läsa svenska i tre veckor under lovet. Nyanlända elever som går i förbere-delseklass deltar mer i den ordinarie undervisningen än de gjort tidigare. Skolan har blivit bättre på att ta emot ALLA elever.

– NÄR VI HAR INSKRIVNINGSSAM-TAL är vi mer strukturerade och noga med att eleven hamnar rätt från bör-jan. Och i samtalen betonar vi hur viktiga föräldrarna är, berättar Ellen Jarlmark, biträdande rektor i västra Bergsjön.

– Våra referensramar i skolan har förändrats, vi måste värdera allas kun-skap och förstå att alla kan vara med och bidra, säger hon. ■

ANNELI ABRAHAMSSON

Fotnot: I gruppen elever med ut-ländsk bakgrund som är födda utom-lands fi nns nyanlända elever som kommit in sent i det svenska skolsys-temet. Läs mer om Skolverkets SAL-SA-test, bakgrundsfaktorer med mera på http://salsa.artisan.se

det känns både bra och sorgligt att sluta nian och lämna allt bakom

sig, säger Areta Salomao Fortes. Hon går i klass 9 B på Sandeklevsskolan i Bergsjön.

I dagarna har hon fått sitt prelimi-nära antagningsbesked till gymnasiet. Hon har kommit in på sitt förstaval; det naturvetenskapliga programmet på Polhemsgymnasiet.

– Nu när jag har fått beskedet så känner jag mig mer tvek-sam. Plötsligt vet jag inte om jag vill eller inte. Pro-grammet är det viktigaste för mig, men nu funderar jag på att börja på Göte-borgs Tekniska Institut i stället, vi får se hur det blir, säger hon.

VI SITTER I KLASSRUMMET på San-deklevsskolan. Stolarna är uppsatta på borden, resonemangen på white-boarden är bortsuddade och eleverna är borta. NO-lektionen var dagens sista, och klasskompisarna är på väg hem.

Areta har alltid varit intresserad av naturvetenskap. Att gå det natur-vetenskapliga programmet på gym-

nasiet har varit hennes stora mål, så här långt i livet.

Dagens lektion handlar om magne-tism, vad som skapar magnetism, hur den fungerar, om tekniken bakom svä-vande tåg och om hur norrsken bildas. Areta svarar att det sker vid polerna. Och nej, hon har inte sett norrsken på riktigt. Bara på TV.

ARETA FÖDDES PÅ CAP VERDE men familjen flyttade till Sverige när hon

var sex månader. Hon är äldst av tre barn och har alltid bott i Bergsjön. Det har Sofija Soka Prangasevic också gjort. Hennes föräldrar är serber från Bosnien.

Tjejerna har aldrig känt att språket eller föräldrarnas ursprung varit något som hindrat dem i skolan. Lärarna fi nns alltid tillgängliga och är beredda att svara på allt. Och om Soka behöver

hjälp med sina läxor, kan hon fråga någon av sina tre äldre bröder, säger hon.

Soka har sökt Handel och admi-nistration på Angeredsgymnasiet, det verkar som om hon kommer att bli antagen.

– JAG SKULLE VILJA BLI revisor. Som tillval, på Angeredsgymnasiet kallas det ”passion”, har jag valt ”Styling & fashion”. Jag gillar att sminka mig själv och andra, så förhoppningsvis kan jag arbeta som både sminkös och revisor när jag blir vuxen.

Ingen av dem är särskilt orolig för att börja på gymnasiet. De tycker att det känns som om deras utbildning på Sandeklevsskolan har varit bra och att

de är väl förberedda.– Vi har fått prova på att

studera mer fritt, som man gör på gymnasiet och ta mer ansvar. Det har gått jättebra, berättar Areta.

Soka håller med. Hon är mer orolig inför morgonda-gens nationella prov i mate-matik.

– MATTE ÄR DET VÄRSTA jag vet. Jag är jätterädd att jag ska misslyckas med matten. Får jag inte godkänt får jag gå på sommarskola, det vill jag helst inte, säger hon.

Möjligheten att få extra stöd är jättebra, tycker de. Flera av sats-ningarna som skolan gjort märks och gör skillnad. Lärarna har blivit

DEN GODA STARTEN: BERGSJÖN

FRAMTIDEN ÄR BÅDE nära och långt borta. I höst börjar gymnasiet. Vad som händer därefter är både luddigt och spännande. Först och främst tänker Areta och Soka på skolavslutningen, balen och de nationella proven.

Areta och Soka tänker

Skolan lyfter i Bergsjön

PÅ NÅGRA FÅ ÅR HAR SKOLORNA i Bergsjön gjort en helomvandling. Hela stadsdelen har tagit sitt ansvar och arbetar tillsammans. Det märks på elevernas betyg.

– LÄRARNA STÄLLER HÖGRE KRAV och har högre förväntningar på sina elever. Tidigare präglades mentaliteten av att man tyckte synd om, säger rektor Christiane Holzwart på Sandeklevsskolan, här tillsammans med biträ-dande rektor Ellen Jarlmark.

FOTO

: AN

NA

RE

HN

BE

RG

– VI HAR FÅTT PROVA PÅ att studera mer fritt, som man gör på gymnasiet, och ta mer ansvar. Det har gått jättebra, sägeSandeklevsskolan i Bergsjön, här tillsammans med Enis Maljici.

FOTO

N: A

NN

A R

EH

NB

ER

G

Det känns både bra och sorgligt att sluta nian och lämna allt bakom sig.”



Nymilsgatan 31 , Västra Frölunda031 – 367 14 00 | www.goteborg.se/mtg

Nymilsgatan 3311 , Västra FFFrölun

MOTORBRANSCHENS TEKNISKA GYMNASIUMutbildar moderna

LASTVAGNSTEKNIKER | KAROSSERITEKNIKERLACKERINGSTEKNIKER | PERSONVAGNSTEKNIKER

Att man fårbetalt underpraktiken görju att det blirännu roligareTomas GüvenKAROSSERITEKNIKER

Mellan 20 och 40 v. praktikmed lön* hos företag i branschen

Uppdaterad undervisningsom liknar arbetssituationer

Våra lärare kommer direktfrån arbetslivet

* Läs mer om vilkoren för praktiklön på hemsidan

framåtr Areta Salomao Fortes som går i klass 9 B på

bättre på att undervisa och ställer högre krav.

Efter de nationella proven i svens-ka tyckte vår lärare att vi behövde bli bättre på läsförståelse. Vi läser högt för varandra och berättar vad vi har läst, så vi har förstått vad som står. Det är jättejobbigt, men vi har lärt oss väldigt mycket på det, berättar Areta och Soka.

FÖRUTOM SOMMARSKOLA och mo-dersmålsundervisning så har eleverna läxhjälp tre gånger i veckan. Två av gångerna kommer chalmerister till sko-lan och hjälper till med matematiken. Den hjälpen är värd mycket.

Båda två tycker att de kunde plug-ga mer och bli bättre på att lämna in sina uppgifter i tid. Och så kunde be-tygen vara bättre, säger de. Som det ser ut nu, verkar betygen i alla fall räcka. De kommer att komma in på de pro-gram de önskar. Förutom revisor och sminkös, kan Soka tänka sig att arbeta som fl ygvärdinna, för hon älskar att resa. Areta har också haft luftburna drömmar. När hon var liten ville hon bli pilot. Nu för tiden har hon mer jordnära förhoppningar.

– För några år sen ville jag bli advo-kat, sen arkitekt. Hade jag varit längre hade jag sökt till Angeredsgymnasiets Basketlinje, men jag är bara 1, 64 lång, så nu tänker jag att jag kanske ska bli idrottsläkare och fi nnas bredvid planen ifall någon blir skadad, säger hon och ler. ■

ANNELI ABRAHAMSSON

MONA ÄR EN AV Eleverna i klass 9B på Sandeklevs-skolan, Bergsjön, som har stora drömmer om framti-den.

Vi har fått prova på att studera mer fritt, som man gör på gymnasiet, och ta mer ansvar. Det har gått jättebra.

” FOTO

N: A

NN

A R

EH

NB

ER

G

– JAG SKULLE VILJA bli revisor och sminkös, säger Sofija Soka Prangasevic som sitter närmast i bild. Klasskompisen Amina Cucovic sitter bredvid.



I MATEMATIKEN FÅR ELEVERNA arbeta med väldigt konkret material, som tärningsspel och måttband, för att få olika erfarenheter av matematikens begrepp. Då blir det lättare att förstå vad siffror och matematiska symboler egentligen betyder, och hur man kan använda dem.

FOTO

: IS

TOC

K

Donnergymnasiet har tre program, fem inriktningar och två profiler:

Naturvetenskapsprogrammet (NV) Naturvetenskap Miljövetenskap

Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Ekonomi Samhällsvetenskap Samhällsvetenskap – profil Kina

Estetiska programmet, musik (ESMU) Musik – pop, rock, jazz Musik – profil Musikproduktion

Välkommen till Donnergymnasiet!Eleven i centrum. Det är vad vi arbetar för och hoppas att alla våra elever ska känna. Vi har en skola med omtyckta lärare och en verksamhet i ständig pedagogisk utveckling. Vårt upplägg med 4- dagars vecka ger dig som elev komprimerade skol- dagar. Det sägs att det lär finnas en speciell Donner- anda. Kanske grundas den i de traditioner vi har: jul-

och vårkonserter, Donnerhajk, Donner-OS med mera. Det är i alla fall vårt absolut högsta mål att du som Donnerelev ska bli uppmuntrad och sedd här hos oss. www.donnergymnasiet.se

DEN GODA STARTEN

Läsa, skriva, räkna

LärarlyftetMånga av Göteborgs lärare har tagit chansen att vidare-utbilda sig på högskolenivå genom det så kallade lärar-lyftet. Lärarlyftet, som till stor del fi nansieras med stat-liga pengar, ger möjlighet för lärare att fortbilda sig inom sitt ämne eller inom pedago-gik/didaktik. Totalt har 568 pedagoger i Göteborg gått lärarlyftet mellan 2007 och 2010, fördelat på 425 grund-skolelärare och 143 gymna-sielärare.

FAKT

A

GUTBILDNINGUTBILDNING

elevens kunskaper i läsning, skrivning och räkning är grunden för allt lärande

under hela skoltiden. Därför gör Göte-borg en stor satsning på kompetensen hos lärare som undervisar i matema-tik och svenska, under rubriken Läsa, skriva, räkna.

– Skolforskning i dag är entydig. Lärarnas skicklighet och rektorernas förmåga att organisera skolan så att man främjar skolans utveckling är A och O för eleven. Och så är det är viktigt att det fi nns en stor tilltro till barns för-måga att lära sig, säger Jan Mellgren, chef på Center för skolutveckling.

CENTER FÖR SKOLUTVECKLING har i uppdrag att stödja och stimulera utvecklingen i Göteborgs skolor, och fungerar som samordnare i arbetet med läsa, skriva, räkna-satsningen. De statliga pengarna som satsats, och som kommunen har till sitt förfogande, ska användas till att stödja lärarnas och pe-dagogernas arbete på olika sätt.

– Sverige är världsledande när det gäller att lära barn att läsa, det vi kall-lar avkodning. Men i årskurserna 4, 5 och 6, när man ska förstå det man läser på ett djupare plan, där brister det en aning. På samma sätt är förståelse för matematikens begrepp minst lika vik-tigt som att kunna siffrorna, när man ska lösa en matematisk uppgift. Det hänger ihop, berättar Jan.

VARJE STADSDEL HAR UTSETT sär-skilda matematik- samt läs- och skriv-utvecklare för grundskolan. De träffas i olika nätverksgrupper, bjuder in fö-reläsare och tar del av den kompetens som finns. Också på gymnasiet finns ett matematiknätverk. Att möta kol-legor i andra stadsdelar och från andra skolor har visat sig vara oerhört bety-delsefullt.

Gunn Månsson-Dahlström är ma-tematik, läs- och skrivutvecklare och handledare i Tynnered. Hon arbetar med att öka elevernas förståelse för vad de läser. Det gör hon genom att utbilda

och handleda lärare i årskurserna 1, 2 och 3. En satsning som pågår i hela stan, vilket betyder att 12 000 barn i Göteborg berörs.

– NÄR LÄRAREN HAR HÖGLÄSNING kan han eller hon stanna upp och göra reflektioner kring texten. Dra sig till minnes eller spekulera i vad som kan komma att hända i nästa avsnitt. Lä-raren diskuterar och pratar med klas-sen. På så vis lär sig eleven att reflektera över innehållet och förstå att texten har en innebörd och lär sig läsa mellan ra-derna, berättar hon.

I matematiken får eleverna arbeta med väldigt konkret material, som tärningsspel och måttband, för att få olika erfarenheter av matematikens begrepp. Då blir det lättare att förstå vad siffror och matematiska symboler egentligen betyder, och hur man kan använda dem.

I DAG HAR FORSKNINGEN kommit en bra bit på vägen när det gäller att iden-tifiera vad eleverna kan och inte, hur lärandeprocessen ser ut, vad för slags kunskaper eleverna har lättare att ta till sig och hur man kan göra undervis-ningen mer framgångsrik. I Göteborg har man utarbetat en modell för peda-

gogerna som är en viktig komponent i kunskapsprocessen, och som bland an-nat inspirerats av forskare vid Columbi-auniversitetet och Harvarduniversitetet i USA. Modellen bygger på att växla mellan fortbildning, pedagogiska sam-tal och handledning. – VI SOM HANDLEDARE HAR gedigen utbildning med återkommande ut-bildningsdagar. Vi träffas regelbundet i arbetslag, där lärare i årskurs 1-3 träf-fas, diskuterar pedagogik och tar del av ny forskning. Det betyder oerhört mycket. Lärarna blir inspirerade och stärkta i sina roller och vågar gå ut i klassrummen och testa nya metoder, sen kommer de tillbaka till handledaren eller till nätverken och delar med sig av sitt arbete och sina erfarenheter, säger Gunn Månsson-Dahlström.

Pedagogernas ökade kunskaper stärker dem i deras lärarroll. Lärarna berättar att de märker stor skillnad i klassrummet, att de nya metoder de prövar fungerar. Det, tillsammans med att läro- och kursplanerna är tydligare, gör att inte bara lärarna och eleverna märker skillnad. Föräldrarna har lättare att förstå vad barnen gör i skolan. Och varför de gör det. Så deras förmåga att stötta och hjälpa barnet har ökat.

Pedagogerna har en fantastiskt vik-tig roll och ett oerhört stort ansvar. För att läraren ska hitta rätt väg till olika barns sätt att lära och förstå, behöver läraren själv bredda sin förståelse och få fl er redskap i undervisningen. Här har de kollegiala samtalen med andra pedagoger stor betydelse.

– Också kommunikationen mellan lärare och elev - och att läraren verkligen ser eleven - är mycket viktigt. Och att eleven tror att han eller hon kan lära sig, säger Jan Mellgren. ■

ANNELI ABRAHAMSSON

ATT HA EN SKICKLIG LÄRARE är bland det viktigaste för elevens lärande i skolan. I projektet Läsa, skriva och räkna har Göteborgs Stad satsat stort på att ge lärarna förutsättningar att göra ett bra arbete. Och projektet har blivit en framgång.



Varje dag bjuder nya möjligheter. Frölunda-Högsbo är en ny stadsdel som satsar på nystart i skolorna. Ombyggda lokaler erbjuder kreativa miljöer för våra unga.

Stina Bernson och Elisabeth Andreasson tillträder som rektorer på Flatåsskolan i höst.

Hur kommer ni att arbeta för god kunskapsutveckling och fortsatt lust att lära?

– Elevernas intressen, förmågor, behov och motivation ska styra undervisningen. Det innebär varierande inlärningsmil-jöer som till exempel temaarbeten, it-teknik, utomhuspeda-gogik och kultur.

Ni pratar om mötesplatser där ni lär och utvecklas till-sammans?

– Genom att skapa goda relationer främjar vi ett gott ar-betsklimat för barn och vuxna. Hos oss ska man känna att man vill, vågar och kan.

Gunnel Tagaris och Yvonne Breding tar över rektorskapet på Frölundaskolan.

– ”Lust att lära” - vad innebär det förhållningssättet?– Alla skall känna att det är roligt och spännande att gå till

skolan. Vi vill skapa en trygg skola där eleverna trivs och mår bra. Inom ämnet livskunskap arbetar vi med att stärka elevernas självkänsla genom samarbetsövningar och diskussioner.

– Hur ser er IT-satsning ut?– Den är under uppbyggnad. Vi har börjat med årskurs 6,

där nästa års 6:or också kommer att få datorer.– Nya lokaler och ny organisation – hur påverkar det

eleverna?– I den nya organisationen möts elever och personal från

olika kulturer i ett dagligt samarbete. De elever som redan

varit här en termin är glada över, och aktsamma om, vår nya skola.

Roger Dahlström, rektor för G-verksamheten på Högsbo-skolan.

– Mitt barn är 10 år, kan hon börja hos er?Ja, om hon har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Vi ar-

betar i små klasser med kunnig, engagerad och erfaren personal som får fortlöpande kompetensutveckling inom forskningen på störningar inom autismspektrum.

– Tar ni hand om henne under hela dagen?Fritidsverksamheten är integrerad med skolan. För oss är

det viktigt att arbeta för att eleverna ska fungera i samhället efter skolgången.

Nystart i kreativa miljöer

SKOLVERKSAMHETEN I FRÖLUNDA-HÖGSBO INNEFATTAR

Läsåret 2010/2011:Björkåsskolan F-6Flatåsskolan F-6, läsåret 2010/11 även 8-9Frölundaskolan F-6 och 7-9Västerhedsskolan F-3G-verksamheten (fl yttar in i Flatås 2011)Högsbogårdsskolan (särskola)Skytteskolan (särskola) Dessa kommer att erbjuda skolgång till drygt 1400 elever. Förskolan har verksamhet för nästan 1000 barn. Behovet av förskola kommer att öka de närmaste åren. Därför planeras en utbyggnad av verksamheten. En utbyggnad med tre avdel-ningar kommer under 2010.

Övre bilden: Stina Bernson och Elisabeth Andreasson tillträder som rektorer för F-6 på Flatåsskolan i höst. Bilden till höger: Gunnel Tagaris och Yvonne Breding tar över rektorskapet på Frölundaskolan.

FOTO

: AN

NA

RE

HN

BE

RG

Våra elever i årskurs 6–9 kan välja mellan olika intressanta och

utvecklande inriktningar

Idrott och hälsa med fotboll

Är du är en idrottsintresserad tjej eller kille och vill utveckla din talang i en bra studie- och fotbollsmiljö? Nya Lundenskolan samarbetar med GAIS för elever i årskurs 6, 7 och 8.

Förra året blev 98 procent av våra

elever i nian behöriga till gymnasiet.

Nya Lundenskolans matte/no-klass vann regionfinalen 2010

i mattetävlingen Pythagoras Quest.

På högstadiet Nya Lundenskolan i Örgryte erbjuder våra engagerade och kunniga lärare undervisning med högt ställda ambitioner

Läs mer om oss på www.goteborg.se/nyalundenskolanTelefon expeditionen 031-365 61 15

Orkester

I orkesterinriktningen får våra elever möjlighet att spela sitt instrument på skoltid och utvecklas musikaliskt tillsammans med sina kamrater och vår rutinerade orkesterledare.

Matematik och naturvetenskap med miljöinriktning

En djupare förståelse för samspelet mellan natur och människa betonas liksom

fördjupade kunskaper inom matematik, fysik, kemi och biologi.

Skapande kultur-litteratur

En inriktning för dig som vill utveckla dina skapande sidor. Här arbetar vi med fördjupning i måleri, digital bild, teater, litteratur och skrivande.

För mer info: www.goteborg.se/frolundahogsbo



på avdelningen Humlan går de minsta barnen i huset, ett- och tvååring-

arna. Personalen betonar hur viktigt deras pedagogiska arbete är och att det är här man lägger grunden för barnens långa lärandeprocess i skol-systemet.

– Vi bygger vår verksamhet utifrån barnens intressen och behov, säger förskolläraren Josefi na Janson. Ibland undrar folk hur vi vet vad barnen har för intressen när de är så små att de inte kan prata, men de visar tydligt på andra sätt vad de vill göra. Det gäller bara att vara uppmärksam och lyhörd.

EN STARK BAS I VERKSAMHETEN är värdegrunden – att man ska respek-

tera alla människor, både stora och små, och verka för ett demokratiskt arbetssätt. Tillsammans med läropla-nen för förskolan har den legat till grund när personalen har formulerat en verksamhetsplan. Barnens delak-tighet och infly-tande är mycket viktiga punkter.

DET MÄRKS UNDER SAM-LINGEN ute på gården. Försko-lan ligger vackert i Biskopsgården, med en tomt som gränsar till naturområdet

Svartemosse. Just nu är många av barnen särskilt intresserade av na-turen, småkryp och utelek. På sam-lingen delas gruppen upp och några barn går i väg för att lämna tillbaka låneböcker till bokbussen, medan

andra stannar kvar på gården. Sand-kakebak och myrletande är några av aktiviteterna.

PERSONALEN STIMULERAR barnen att klara av en massa saker själva. Som att klättra upp i rutschkanan, hämta lekredskap i förrådet eller plocka upp några myror och lägga i burken under luppen.

– Både vi och föräldrarna märker hur barnen utvecklas här på försko-lan och inser att de kan mycket själva, säger förskolläraren Vicky Scott.

FÖR ATT BARN OCH FÖRÄLDRAR ska kunna följa barnens utveckling gör man portfolios till alla barn. Det är pärmar där man sparar fo-

ton, teckningar och anteckningar om hur stort barnet är, vad han eller hon tycker om att göra och nya saker som barnet har lärt sig.

– DE STÖRRE BARNEN tycker det är jätteroligt att sitta och bläddra i sina portfolios och se hur små de var förut, säger Vicky Scott. Pärmarna är också stöd för oss personal, och följer med när barnen byter avdelning.

– Det viktigaste i vårt jobb är att bemöta barnen med respekt, fast de är så små, och att hjälpa dem att utveckla sina personligheter och fär-digheter, säger Josefi na Janson. Det är lärorikt för oss också. ■

LENA M FREDRIKSSON

VAD BRA – HITTADE DU MY-ROR? Ska vi titta i luppen? Flera intresserade ett- och tvååringar kommer tultande för att kolla på myrorna i luppen. På Solvädersbyns förskola i Biskopsgården är det barnens nyfi kenhet som styr.

AVDELNINGEN HUMLAN på Solvädersbyns förskola i Biskopsgården har samling utomhus. Några av barnen ska titta på myror och andra småkryp i luppar, andra ska leka i sandlådan och klätterställningen. På bilden, i förgrunden: David, från vänster i ringen: Emre, Mohammad, pedagogen Limour, Mosawer, Hilma, Maryah, Kevin och Zakarias.

Solvädersbyns förskola:

Barnens nyfi kenhet styr verksamheten

Det viktigaste i vårt jobb är att bemöta barnen med respekt, fast de är så små, och att hjälpa dem att utveckla sina personligheter och färdigheter.

”FO

TO: L

EN

A M

FR

ED

RIK

SS

ON

ett exempel är samarbete med Institutionen för pe-dagogik och didaktik vid

Göteborgs universitet. Där utbildas bland annat arbetslag för att kunna arbeta systematiskt med kvalitetsut-

veckling i den egna barngruppen.Personalens kompetens är en viktig

del i förskolan. Målet är att 65 procent av personalen ska vara utbildade för-skollärare. Kommunen satsar därför bland annat på att utbilda och validera

barnskötare till förskollärare. Hittills är 30 personer utexaminerade, och yt-terligare 80 är på gång.

BÅDE BARNSKÖTARE OCH förskol-lärare deltar också i Förskolelyftet, re-geringens satsning på förskolan, där de läser högskolekurser inom språk och matematik. Omkring 60 personer har deltagit och satsningen fortsätter.

För att hitta lustfyllda och spän-nande sätt att föra in fysik i försko-leverksamheten har Göteborgs Stad inlett ett samarbete med Nationellt centrum för fysik.

FÖRSKOLEREKTORERNA DELAR med sig av kunskap och erfarenheter i ett nätverk som har bildats, där två rektorer från varje stadsdel deltar.

Rektorerna driver sedan kunskaps-förmedlingen och utvecklingsarbe-tet hemma i stadsdelen.

Nu är en ny läroplan för förskolan på gång. I Göteborg får både rektorer och förskollärare möjlighet till erfaren-hetsutbyte som stöd för att tolka och tillämpa uppdragets innebörd. ■

LENA M FREDRIKSSON

FÖRSKOLAN ÄR BARNENS första kontakt med utbild-ningsväsendet, och miljön ska vara rolig, trygg och lärorik. För att nå en hög kvalitet i förskolan arbetar Göteborgs Stad med kompetensutveckling, nätverk och samarbete med universitetet.

Högre målsättning med förskolan

Målet är att 65 procent av personalen ska vara utbildade förskollärare.”LIN EDUCATIONwww.lineducation.se

DEN GODA STARTEN: FÖRSKOLAN



BILDNING I CENTRUM

..XFJDJASF..XFJDJASF

INTERNATIONELLA UTBYTEN BEHÖRIGA LÄRARE MITT I STAN

FÖRBEREDANDE FÖR UNIVERSITETET I SVERIGE OCH UTOMLANDS

Affär, Estet-musik, Handel,IB, Individuellt alternativ, Natur och Samhäll.

Spetsutbildning i matematik.

Badminton och fotbollsprofil.

Ett stort utbud av kurser som förbereder till universitet,högskolor och arbetsliv.

Samarbete medGöteborgs universitet, Chalmers och Svensk Handel.

Estet, Samhäll/Estet och Samhäll.

Bild och formgivning, Samhäll/EstetKultur, Samhäll, Språk och Fransksektion.

Göteborgs största språkutbud- från latin och italienska till kinesiska.

Bild och form med många möjligheter - från oljemålning och keramik till digitalt foto.

Samhällsengagemang och kultur- från ulandskunskap och genusvetenskap till nutida konst.

På topp-20 lista över landets bästa skolor 2009Från förskola till och med årskurs 9Svensk-engelsk sektion (svenska som huvudspråk men med engelsk profil)Internationell sektion (engelska som huvudspråk)Kvalitetssäkrad av International Baccalaureate Organization och Council of International Schools

ISGRISGR

NP, SP and IB.

All subjects taught in English.

Stepping stone to studiesand work abroad.

300 students from close to 70 nationalities.

Cooperation with universitiesabroad.

HVITFELDTSKATradition och förnyelse sedan 1647

IHGREmbrace Diversity - Explore

the world

SCHILLERSKAKunskap och kultur icentrum

Natural Science, Social Scienceand IB Diploma.

www.hvitfeldtska.se www.ihgr.se www.schillerskagymnasiet.se

www.isgr.se



Katolska Skolan har varit etablerad i Göteborg ända sedan 1873, först som en liten blygsam församlingsskola driven av franska Josefsyst-rar och från 1938 fram till en bit in på 2000-ta-let i tyska skolsystrarna de Notre Dames regi. Det är vår historia. Vår framtid är en skola på fast kristen grund, öppen för alla och med må-let att på alla sätt främja elevens intellektu-ella, emotionella och moraliska utveckling. Mycket har förstås hänt på vägen, från start till där vi är i dag. Mycket kommer att hända. Vi har stora planer och goda idéer. I början var det nunnorna som hade hand om under-visningen. 1975 anställdes de första betalda lärarna. Då var vi fortfarande kvar i lokalerna intill kyrkan vid Heden. Men planer fanns, då liksom nu. Drömmar och ambitioner.

1994 köpte vi en stor tomt i stadsdelen Örgryte. I mars två år senare togs de första spadtagen och 1997 stod den nya Katolska Skolan av Notre Dame färdig med plats för nio årskurser. Senare har även förskoleklassen tillkommit liksom en förskola för barn i åldrarna 3 – 5 år. Ett fritidshem fanns med redan från start.

Drottning Silvia invigdeDen 17 oktober samma år invigde Hennes Majestät Drott-ning Silvia den prisbelönade, ljusa och luftiga skolan, som välsignades av Biskop Hubertus Brandenburg. En ny start för en skola med tradition och rötter.

Och nu bygger vi vidare. Katolska Skolan av Notre Dame

har ca 400 elever talande ett 20-tal olika språk och från ett 50- tal olika nationer. Vi är mångkulturella och stolta över detta, för det både överbryggar och förenar.

Skolan står på en katolsk kristen grund och mångfalden vad beträffar etniskt ursprung och även trostillhörighet ger en särskild styrka. Vi värnar våra många traditioner. Varje vår fi rar vi Nationernas Dag, då ett av våra många hem-länder presenteras tillsammans med ett svenskt land-skap. I år är det de spansktalande Latinamerikanerna som har äran.

Enligt grund-skolans läroplanUndervisningen bedrivs enligt grundskolans läroplan Lpo-94 och vi arbetar tematiskt, vilket innebär att vi har ämnesöver-gripande temaområden i samtliga årskurser och eftersträvar en helhetssyn. Ämnen som av olika skäl inte kan ingå i det

tematiska, t ex matematik, planeras enskilt. Kompletterar gör Tyst Eget Arbete, där varje elev i samråd

med sin lärare får välja och fördjupa sig i ämnen och uppgifter efter eget val och intresse. Detta innebär att våra elever kan utvecklas så långt de vill och kan. I år har vi sju elever i år 8 och 9 som läser gymnasieskolans matematik.

Ingen gräns på utvecklingsmöjligheterDe elever som är duktiga i engelska får delta i modersmåls-undervisning tillsammans med våra engelsktalande barn. Varje skolvecka inleds och avslutas med en gemensam klass-samling med ett etiskt och/eller andligt inslag. Då finns det också tillfälle att diskutera, reda ut och nå samförstånd och förståelse. Stämningen är god på Katolska Skolan av Notre Dame. Kanske är den också en skola för just Er familj?

Ni är varmt välkomna med Er ansökan till:[email protected] Danska vägen 26, • 412 74 GöteborgTel. 031 338 76 30 • www.katolska.com

Göteborgs äldsta friskola- Katolska skolan av Notre Dame!

UTBLICK

CECILIA MALMSTRÖM, som efter åren som EU-minister fi ck det fi na upp-draget att bli svensk EU-kommissionär med Bryssel som bas, hur upplevde du din skoltid här i Göteborg?

det var ganska befriande att få börja gymnasiet. Dels att få åka in till

stan, dels att få ta lite större ansvar och att få nya vänner från hela Göte-borg. Högstadiet var ganska stökigt och jag trivdes inte särskilt bra på den skolan. När jag började Schil-lerska Gymnasiet fick jag dessutom läsa mediainriktning, något som var spännande. Det fanns ju inte så stora valmöjligheter då som det finns nu. Vad hade du då för drömmar och tankar inför framtiden?

– Jag ville länge bli journalist. Jag tänkte att jag skulle bli utrikes-korrespondent och få se och skildra världen. Jag sökte faktiskt till Journa-

listhögskolan fl era gånger, men man behövde ha allra högsta betyg för att komma in och det hade inte jag. Hade du redan då tankar på att jobba internationellt?

– Det internationella engage-manget har alltid funnits inom mig, på något sätt. Jag är delvis uppvuxen i Frankrike och det har säkert påver-kat mitt intresse för andra länder. Jag var också aktiv i ett antal inter-nationella organisationer i tonåren och drevs lite av en dröm om att få se världen, och försöka förändra den till det bättre.

– Att vilja förändra världen upp-fattas ofta som en lite naiv ungdoms-dröm, men jag drivs nog fortfarande av en stark tro på att man faktiskt kan göra skillnad.Hur väcktes ditt politiska engage-mang?

– Hemma pratade vi alltid mycket om vad som händer i världen. Men det var först i vuxen ålder som jag gav mig in i politiken. Jag läste stats-vetenskap på Göteborgs Universitet och började umgås med människor

– Jag drivs av man faktiskt

– SPRÅK GER EN FANTASTISK möjlighet att förstå andra människor och andra kulturer. Genom att närma sig männis-kor på deras eget språk visar man också en respekt som ofta underlättar samtal och förhandlingar, säger Cecilia Malm-ström, EU-kommisionär.

FOTO

N: H

AN

S D

OV

ER

HO

LM



en stark tro på att kan göra skillnad

som var aktiva i Liberala Studentför-bundet. Jag gillade den liberala tron på individens möjligheter men också väldigt mycket det starka internatio-nella engagemanget och solidariteten som fi nns inom Folkpartiet.Du lär vara en baddare på språk, vilka vägar har det öppnat?

– Det är klart att det är en stor fördel att kunna prata med männis-kor på deras eget språk. Men språk ger också en fantastisk möjlighet att förstå andra människor och andra kulturer. Genom att närma sig män-niskor på deras eget språk visar man också en respekt som ofta underlättar samtal och förhandlingar. Vad är det för egenskaper eller styr-kor som du har som har tagit dig dit du nu är?

– Det kan nog andra bedöma, men i grund och botten handlar det om samma vilja att förändra, att på-verka, att vara delaktig. Jag har en op-timistisk syn på tillvaron, är ganska envis och har lite svårt att säga nej. Vilka råd vill du ge till den som är intresserad av att jobba internatio-

nellt som du gör, förutom att vara flerspråkig förstås?

– Det kan låta lite klyschigt, men man ska följa sitt engagemang. Den värld vi lever i ger oerhörda möjlighe-ter, och det fi nns inte en väg som är rätt. En rejäl utbildning i botten att falla tillbaka på är viktigt men sedan tror jag att man ska skaffa sig olika erfarenheter. Vad har du för råd att ge till ung-domar här i Göteborg som snart tar studenten och är villrådiga om sin framtid?

– Prova er fram. Jag arbetade ett tag på SKF i Barcelona och Stuttgart, läste litteraturvetenskap i Paris och jobbade på mentalsjukhus i Göte-borg utan att vara säker på vad jag egentligen ville. Allt detta gav erfa-renheter som jag verkligen inte vill vara utan i dag.– Hur är nya jobbet, trivs du?

Ja, jag har verkligen förmånen att få jobba med fantastiskt duktiga människor och med frågor som är oerhört viktiga. ■

PER-ÅKE HULTBERG

Anna Cecilia Malmström (FP)FA

KTA

Att vilja förändra världen uppfattas ofta som en lite naiv ungdomsdröm, men jag drivs nog fortfarande av en stark tro på att man faktiskt kan göra skillnad.

”– EN REJÄL UTBILDNING I BOTTEN att falla tillbaka på är viktigt men sedan tror jag att man ska skaffa sig olika erfarenheter, säger Cecilia Malmström.

Född: 15 maj 1968

Bosatt: Bryssel

Utbildning: fi l doktor i statsvetenskap

Arbete: EU-kommissionär

Familj: Man och tvillingar

Fritidsintresse: samlar pingviner

Favoritmusik: lyssnar på det mesta

ANIARAGYMNASIETDEN LILLA SKOLAN MITT I VERKLIGHETEN!

Kyrkogatan 46 | 411 15 Göteborg | Tel: 031-13 19 [email protected] | www.aniaragymnasiet.se

Vi erbjuder dig Handel- och administrationsprogrammetundutbildning med framtidsutsikter

Två inriktningar

Dessutom har vi

GU GUTBILDNING

FRAMTIDS

GYMNASIET

GÖTEBORG

ENERG

IPROG

RAM

MET

ELPROG

RAM

MET

IND

USTRIPRO

GRA

MM

ET

TEKNIKPRO

GRA

MM

ET

*

www.framtidsgymnasiet.se

ww

w.la

zzo.

nu 2

010



samarbetet mellan skola och näringsliv har pågått länge i Göteborg. I dag är näs-

tan hälften av utbildningsplatserna på gymnasiet yrkesinriktade, en hög siffra nationellt sett.

– Utbildningsförvaltningen har varit fl exibla och svarat upp mot branschernas behov, säger Helene Odenjung. I stället för att lägga ner utbildningar när elevunderlaget svik-tat har vi frågat näringslivet: Vad be-höver ni? Det resulterade till exempel i Motorbranschens tekniska gymna-sium. Där får eleverna lära sig det som branschen efterfrågar och teori varvas med praktik.

I DAG LEVER VI I ETT SAMHÄLLE som hela tiden förändras. Företagen följer med; de växer, lägger ner, byter inrikt-ning. Det ställer krav på de anställda, och det är här det entreprenöriella lärandet kommer in.

– Det handlar om att se möjlighe-ter i stället för hinder. Growthprojek-tet syftar till att varje elevs förmågor och intressen tas tillvara. Om vi låter tusen idéer poppa upp kanske en blir verklighet. Att vara entrepre-nör behöver inte innebära att man

startar eget, det kan också vara att bidra till arbetsplatsens utveckling. Också som anställd, praktikant eller lärling. HELENE ODENJUNG SER FRAM emot ett ännu större utbyte mellan skola och näringsliv. Genom till exempel fler praktikplatser och lärlingsutbild-ningar.

– Vi måste visa upp attraktiva ar-betsplatser för att få arbetskraft. En bransch där vi haft ett stort tryck på utbildningsplatserna är byggbran-schen. Där tror jag att TV påverkat, med alla bygga-om-program. Vi skul-le behöva TV-serier om förskola och omsorg också. ■

KARIN STORM

Vad blir jag efter utbildningen?Personbils-, lastvagns- karosseri- eller lackeringstekniker. Med inriktning på eftermarknaden, alltså service av redan producerade fordon.Hur samarbetar skolan med nä-ringslivet?Vi har avtal om praktikplatser för våra elever med cirka 45 företag, 20-40 veckor av utbildningen är förlagd till praktik. Branschen har talat om vilka kurser som är viktiga för dem, och de ställer hit de bilar och analys-instrument som eleverna ska lära sig hantera.Vad är entreprenöriellt hos er?Undervisningen är indelad i tretim-marspass, för att eleverna ska få tid att ställa frågor och bearbeta det de lär

sig. Även läxläsningen är obligatorisk, och eleverna väljer själva vad de vill ha hjälp med.Hur lång är utbildningen?Tre år. Då erbjuder vi eleverna att läsa 500 poäng utöver de vanliga 2500. De 500 extra poängen är ämnen som branschen efterfrågar specifikt. De elever som väljer att läsa extra får i gengäld betalt av företaget under praktiken.Hur ser arbetsmarknaden ut?Det praktiska samarbetet mellan sko-lan och branschen gör att våra elever efterfrågas speciellt. Skolan har varit i gång sedan 2002, och när vi följer upp våra elever ser vi att 90-95% har jobb efter utbildningen.■

KARIN STORM

här på Studium utbil-dar vi mycket inom vård och omsorg, säger

Annacarin Engström. Ett yrkesom-råde som är kreativt i sig. Varje möte

är unikt, och så förhåller vi oss också till våra studerande.

STUDIUM INGÅR I Growthprojektet. Anci Gilbertsson förklarar begreppet

entreprenöriellt lärande:– Det handlar i första hand om att

lyfta fram de studerandes kompeten-ser, inte att få dem att starta egna fö-retag. Förutom att förmedla kunskap

skall vi främja den studerandes kreati-vitet och förmåga att vara företagsam, medskapande och ansvarstagande.

Som exempel tar hon undersköter-skan som specialistutbildar sig inom yrkeshögskolan. I sin framtida yrkes-roll kommer hon att arbeta med kva-litets- och metodutveckling inom vård och omsorg om äldre. Då är det nöd-vändigt att under utbildningstiden få träna på att vara kreativ, att våga stå

upp för sina idéer och visioner, och att ta eget ansvar.

– Vi som undervisar inom vård och omsorg har själva yrkeserfarenhet inom området, säger Margareta Lill-jegren. Vi arbetar i dag mycket nära arbetslivet i planering och upplägg av innehållet i utbildningarna. Det är vår uppgift att förse verksamheterna med den kompetens som efterfrågas. ■

KARIN STORM

ENTREPRENÖRER

Skola + Näringsliv = Sant

– MÅNGA UNGA SAKNAR PERSONLIGA KONTAKTER i näringslivet. Själv försöker jag ta emot så många praktikanter jag kan, jag har tre till fyra prakti-kanter per år. Fler borde ta chansen, säger kommunalrådet Helene Odenjung som vill lyfta fram praktikplatsen.se, en webbportal där företag och skolung-domar kan få kontakt med varandra.

FOTO

: AN

NA

SIG

VAR

DS

SO

N

FOTO

: KAT

JA A

ND

ER

SS

ON

Growthprojektet• Utbildar lärare, skolledare och yrkesvägledare.

• Engagerar 21 gymnasier och 12 vuxenutbildningar i Göteborgsregionen.

• Knyter ihop skola och näringsliv i undervisningen.

• Tar tillvara varje elevs kreativa tänkande och entreprenörsanda.

• Finansieras via EFS, Europeiska socialfonden.

Studium, Göteborgs Stad Utbildning:• Komvux, sfi och yrkeshögskoleutbildning.

• 3 200 studerande.

• 220 anställda.

• Många gästlärare.

• Omfattande kontaktnät i arbetslivet.• Genomför utbildning i samverkan med arbetslivet, hög- skolor/universitet och andra utbildningsanordnare.

FAKT

A

FAKT

A

SE MÖJLIGHETER I STÄLLET för hinder. Så sammanfattar kommunalrådet Helene Odenjung (FP) begreppet Entrepre-nöriellt lärande. Det handlar om att skolan bejakar elever-nas kreativitet. Och samarbetar med näringslivet.

Möten med unika människor

– ARBETAR MAN MED DE studerandes kreativitet som grogrund blir det lustfyllt att lära, säger Anette Kleen, vård och omsorgslärare på Studium (längst till höger). Från vänster Margareta Lilljegren, rektor, Annacarin Eng-ström, verksamhetschef och Anci Gilbertsson, utbildningsledare.

– VI HAR VERKLIGEN HAFT en kreativ förmiddag, säger Anette Kleen.

– En av mina studerande berättade om en svår si-tuation som hade uppstått på hennes arbetsplats. Efter diskussion i klassen har hon fått med sig fl era idéer och uppslag på al-ternativa förhållningssätt i situationen.

FOTO

: KA

RIN

STO

RM

Peter Vinterskog, rektor på Motorbranschens tekniska gymnasium:


GU GUTBILDNING



Vad blir jag efter utbildningen?Du får en grund som svetsare. Under utbildning-en får du prova på olika metoder, och vi jobbar mot att du får en licens i en av metoderna. Hur samarbetar skolan med näringslivet?Vi har väldigt stor stöttning från ESAB och AGA. När du fått din licens går du vidare till företaget Svetsakademin AB som jobbar för att få ut dig på praktik och lärlingsjobb. Cityvarvet är ett av de företag som de arbetar mycket med.Vad är entreprenöriellt hos er?I dag måste du vara bra på att sälja din kom-petens. Här jobbar vi mycket med den sociala samvaron. Det är högt i tak och vi accepterar varandra som vi är och ser till vad var och en kan. Vilken svetsmetod som passar dig bäst, till exempel.Hur lång är utbildningen?Sex månader inne på skolan. Målet är att du ska

få en licens. Men en duktig svetsare blir du först om 5-6 år, det är erfarenhet som gör dig bra. Det är därför vi hjälper till att få ut dig på praktik och lärlingsjobb efter utbildningen.Hur ser arbetsmarknaden ut?Framtidsutsikterna är goda. Om vi ser på dem som har licenser i dag är de flesta över 50 år. Det kommer att bli många pensionsavgångar, så det är nu vi ska satsa på att utbilda nya svetsare. ■

KARIN STORM

Per-Anders Linglander, projektledare och samordnare på Svetsakademin utbildning

Vad blir jag efter utbildningen?Automationstekniker. Jobbar med att installera och driftsätta automatiserade system. Och med underhåll och felsökning i industriella anlägg-ningar.Hur samarbetar skolan med näringslivet?Undervisningen bygger på ett aktivt samarbete med industrin. Dels är en del av undervisningen förlagd till praktik. Dels sitter representanter för företagen med i skolans styrgrupp och bestämmer vad undervisningen ska innehålla, vilket säkrar skolans kvalitet.Vad är entreprenöriellt hos er?Utifrån riktiga exempel utformar eleverna under-visningen. Om någon vill att en robot ska fung-era på ett speciellt sätt, får eleverna klura ut hur. Projekten blir spännande när elevernas kreativitet är drivkraften. Hur lång är utbildningen?Tre år. Då är det mellan 16 och 18 veckor prak-tik, så att eleverna får träffa företagen och möta

arbetslivet i verkligheten. Vi försöker också få eleverna att skapa sina egna nätverk där de hit-tar sina praktikplatser. Någon i fotbollsklubben kanske?Hur ser arbetsmarknaden ut?Det vi vet är att industrin blir alltmer automa-tiserad, till exempel inom livsmedel och indu-striprocesser. Våra elever kommer att ha goda möjligheter på arbetsmarknaden i framtiden. ■

KARIN STORM

Mats Altby, rektor på Lind-holmens tekniska gymnasium med elprogrammet Automation

FOTO

: AR

KIV

BIL

D, U

TBIL

DN

ING

SFÖ

RVA

LTN

ING

EN

Bygg - måleri - plattsättare - golvläggare - murare - anläggning - bantekniker - glasteknik

Industri - svets - låssmed - säkerhetsinstallatör

El - elteknik - signaltekniker - elmekaniker

Fordon - lackeringsteknik - karosseriteknik - fordonsmekaniker

Energi - vvs-montör - fastighetstekniker

Omvårdnad - omsorg om personer med funktionsned- sättning - äldreomsorg

Skolan mitt i arbetslivetGymnasial lärlingsutbildning

GÖTEBORGSPraktiska Gymnasium

På Göteborgs Praktiska Gymnasium kan du utveckla dina talanger och intressen.

praktiska.se

Vill du veta mer? Surfa in på praktiska.se!

Våra utbildningar:

FOTO

: AR

KIV

BIL

D, U

TBIL

DN

ING

SFÖ

RVA

LTN

ING

EN



BAGGIUM UTBILDNING AB

Majornaskolan

www.baggiumvob.se

Majornaskolan är en grundskola för de elever som på grund av sociala, emotionella och/eller andra svårigheter har svårt att tillgodogöra sig undervisning i den ordinarie skolan. Vår övergripande målsättning är att ge eleverna förutsättningar och redskap för att kunna återgå till den ordinarie undervisningen. Majornaskolan samarbetar även med Göteborgs Praktiska Gymnasium kring ett individuellt program.

-Grundskola och Individuellt Program

För mer information är du välkommen att kontakta Anna Ericson, rektor031-7953896 [email protected]

För att skapa goda lärmiljöer med IT som stöd, har skolan utvecklat nya arbetssätt.

med ökad tillgång till IT i skolan har pedagoger och

elever upptäckt en helt ny värld av möjligheter. Utbildningssatsningarna på lärare och skolledare har varit om-fattande och gett resultat.

– IT-kompetensen har ökat och även kunskapen om hur man kan använda tekniken i undervisningen, säger Lars-Göran Börjesson, utveck-lingsledare på Center för Skolutveck-ling, Göteborgs Stad.

NÄR IT BLIR ETT STÖD i verksamhe-ten når undervisningen nya nivåer.

– IT fungerar som katalysator för lärande, bland annat genom att höja elevernas intresse för skolämnena, skapa nya kunskapsvägar och bredda uttrycksformerna, säger Stefan Osla, på Center för skolutveckling.

Lars Hermansson, IT-chef på Ut-bildningsförvaltningen, beskriver hur IT tar undervisningen bortom skol-byggnaden och utanför schemalagd lektionstid.

– De nya möjligheterna för sam-arbete och distansarbete gör att sko-lan inte längre kan begränsas till en byggnad. Även synen på kunskap förändras med tillgången till moderna IT-stöd, och fokus blir mer på förmå-gor som är viktiga att belysa, säger Lars Hermansson.

DET PÅGÅR INTRESSANTA diskus-sioner i skolvärlden, men en trend är tydlig: de som anammat de nya arbets-sätten vill inte gå tillbaka.

I nära samarbete med skolorna har Göteborgs Stad utvecklat ett nytt

gemensamt IT-stöd för lärande kallat Hjärntorget.

– Hjärntorget ska användas av personal, elever och föräldrar vilket innebär uppemot 150 000 användare, berättar Stefan Osla.

PÅ HJÄRNTORGET FINNS verktyg för elevens planering, schema, ka-lender och närvaro, portfolio och individuella utvecklingsplaner, samt

kommunikations- och samarbets-verktyg.

Hur mycket IT som används i undervisningen på Göteborgs skolor varierar.

– Flera stadsdelar satsar stort på IT i skolan just nu, och samtliga stadsde-lar är intresserade och ser vikten, säger Lars-Göran Börjesson. ■

MALIN ULFVARSON

IT I SKOLAN

IT lyfter skolan till nya nivåer

– ELEVERNA TYCKER ATT DET är roligare att vara i skolan när man tillför nya IT-verktyg, säger Lars-Göran Börjesson, utvecklingsledare, Center för Skolut-veckling, Lars Hermansson, IT-chef på Utbildningsförvaltningen, Göteborgs Stad och Stefan Osla, Center för Skolutveckling.

HJÄRNTORGETHjärntorget är ett IT-stöd för försko-la, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning i Göteborg. Perso-nal, elever och föräldrar kan an-vända systemet där det fi nns verk-tyg för lärande, kommunikation, samarbete, ut-värdering, uppfölj-ning och administration. Gränssnittet är fl exibelt och kan anpassas efter enskilda skolors specifi ka behov. Hjärntorget togs i drift i oktober 2009 och beräk-nas vara i fullt bruk efter som-maren.

FAKT

A

Hjärntorget ska användas av personal, elever och föräldrar vilket innebär uppemot 150 000 användare.

FOTO

N: A

NN

A R

EH

NB

ER

G

www.icap.nuwww.icap.nu www.icap.nu

”

Gör det bästa av den du är innerst inne! Satsa lika helhjärtat på ditt intresse som på pluggandet. Hos oss läser du: Hästhållning, Djurvård, Hund eller Äventyrsturism.

Första Långgatan 20Tel. 031 726 59 00 www.realgymnasiet.se

GU GUTBILDNING



Askims kommunala skolor

Ett bra val – för en bra framtid

www.goteborg.se/askim

Engagerade lärare. Inspirerade elever. Lärande och skapande i en kreativ miljö. Det möter du hos oss på Brandströmska skolan. Vi har grundskola (F – 9) i Nylöse och Backa, samt förskolor i Nylöse, Backa och Biskopsgården. Alla lika präglade av professionalitet, skaparenergi och omsorg om våra elever. Brandströmska är en kristen friskola med kreativ profil. Vi kan inte skryta

med de nyaste lokalerna eller de flottaste adresserna. Men vi har lusten, energin och ett riktigt stort hjärta i allt vi gör. Brandströmska är ingen vanlig skola – det är en ovanligt spännande plats där barn och unga får chans att utvecklas och utrustas på ett positivt och kreativt sätt.

Niklas Nabbing:”Bra kommunikation med lärarna gör att man känner sig delaktig som förälder.”

Mirna Jane:”Mina barn älskar sina lärare. Personalen ser till varje barns behov och ger dem både stöd och utmaningar. Skolan håller verkligen vad den lovar.”

Ben Wennerqvist:”Den kristna tron är mycket viktig för oss. Det känns tryggt att lämna sina barn på Brandströmska.”

Brandströmska – ingen vanlig skola.

NY

LÖSE

• B

AC

KA

• B

ISKO

PSG

ÅRD

EN

www.brandstromska.se

BRAN

DSTRÖMSK

A20ÅR

• 1990 – 2010 •

De tre grundskolorna i Angereds centrum, Trädgårdsgärdesskolan, Vätt-leskolan och Rannebergsskolan, har sedan många år tillbaka arbetat till-sammans, inte minst när det gäller nya arbetsmetoder och pedagogisk utveckling.

Skolorna i Gunnared

Ett starkt innovativt team

– Vi ser oss som ett starkt innovativt team med kompetenta och erfarna pedagoger. Vi har i flera år arbetat fram metoder för att stärka läs- och skrivutveckling samt matematik, berättar Karin Lundgren.

Till exempel används skönlitteratur för att stimulera elevernas läs och skrivutveck-ling samt läsförståelse. Drama, bild och be-rättade står i centrum, och har en stor plats i undervisningen, i synnerhet på Rannebergs-skolan. Tillsammans har skolorna dessutom utvecklat arbetet med utomhuspedagogik som pedagogiskt redskap där närmiljö blir lärmiljö.

Nu går man vidare, bland annat med att förstärka ledarskapet enligt den verksamhets-

idé som gäller för Göteborgs kommunala skolor. Med tre skolor så nära varandra, där många elever går vidare från en skola till nästa, är det viktigt att samma kunskapssyn och för-hållningssätt råder. Då det gäller mobbingfö-rebyggande insatser, arbetar skolorna enligt den evidensbaserade metoden SET – Social Emotionell Träning.

Lust, motivation, delaktighet, medska-pande och helhetssyn är de ledord som skall genomsyra det dagliga arbetet på skolorna.

– Tillsammans skapar vi en trygg och ut-vecklande skolmiljö som genomsyrar alla en-heter, från förskola till årskurs 9, menar Karin, Elisabeth, Bertil och Medzit som alla är rekto-rer på skolorna i Angereds centrum.

För mer information:www.goteborg.se/tradgardsgardet www.goteborg.se/vattleskolan www.goteborg.se/rannebergsskolan



HOS ELEVERNA I ÅRSKURS fem på Fiskebäcksskolan i Älvsborg märks arbetsglädje, lust och motivation. Och lä-rarna är precis lika entusias-tiska.

när jag besöker Fiskebäcks-skolans årskurs fem sitter eleverna mycket tyst och

koncentrerat framför sina datorer och arbetar med en karaktärsbeskrivning i svenska. Vissa elever har hörlurar med musik på sig.

– Använd många adjektiv, upp-manar läraren Agneta Landén sina elever.

ATT REDIGERA SINA TEXTER i da-torn är en fördel för både elever och lärare.

– Eleverna skriver generellt längre

texter nu. Det är enklare att redigera och de tycker inte att det är lika job-bigt som att skriva för hand, säger Agneta Landén.

Redigeringen i datorn öppnar också för en ökad dialog mellan lä-rare och elev.

– Vi kan bolla texten med eleverna och det ger oss mer kontakt, säger Ag-neta.

AGNETA GÅR RUNT OCH HJÄLPER dem som räcker upp handen. Samti-digt får några elever i uppgift att läsa in en engelsk text i en dator i ett an-gränsande arbetsrum.

– Eleverna har gjort en fi lm om sin skola och nu lägger vi på ljud, förkla-rar Agneta. När fi lmen är klar ska vi skicka den till skolor utomlands som vi samarbetar med.

– Med hjälp av den nya tekniken har eleverna börjat tycka om att göra presentationer och de har blivit bättre

på det, säger läraren Ulrika Rings-berg.

Noah, en pojke i klassen förkla-rar:

– Det är enkelt att använda, vi kan koppla datorn direkt till smart-boarden för att göra en presentation, säger Noah.

Andra klasskompisar håller med:– Det är kul att resultatet blir så

snyggt och estetiskt, säger Filip. – Ja, det är roligt och gör att man

anstränger sig mer, säger Mika.

I DAG FINNS DET MÅNGA olika sätt att bearbeta ämnen och presentera dem. Eleverna kan skapa en blogg, göra en film eller en bildpresentation. I en övning om skelettet fick de göra musik med hjälp av datorn.

– De tog reda på viktiga fakta om skelettet, skrev en sång och vissa gjorde egen musik medan andra valde att lägga sång på en befi ntlig melodi,

berättar Ulrika Ringsberg. Även på mattelektionerna kom-

mer datorerna till användning.– Vi har fått tips om en sida på

internet där man kan skapa egna en-käter. Vi har tänkt att eleverna ska få göra det och sedan låta kamrater från andra klasser svara på enkäterna. Re-sultatet sammanställer vi i olika typer av diagram på datorn, säger Ulrika.

BÅDE LÄRARE OCH ELEVER är väldigt glada över de nya arbetsverktygen.

– Vi har minskat mängden pap-per betydligt, vilket underlättar vårt arbete. Det går också fortare att rätta på datorn och att följa elevens arbete, säger Ulrika.

– Vi har lärt oss jättemycket och eleverna har ofta hjälpt oss på vägen. Vi tycker att vi lär oss fort, men det är ingenting jämfört med hur fort bar-nen lär sig, säger Agneta Landén. ■

MALIN ULFVARSON

IT-SATSNING

Årskurs fem i den digitala åldern

– DET ÄR ENKLARE att redigera tex-ter på datorn och eleverna tycker inte att det är lika jobbigt som att skriva för hand, säger läraren Agneta Landén, här tillsammans med Alice.

LINUS ÄR EN AV ALLA elever på Fiskebäcksskolan som arbetar med fi lm och texter på sin dator.

Det är enkelt att använda, vi kan koppla datorn direkt till smartboarden för att göra en presentation.”

FOTO

N: A

NN

A R

EH

NB

ER

G



ATT SATSA PÅ IT är inte bara att köpa in datorer. I stadsdelen Älvs-borg har man låtit eldsjälar och goda exempel visa vägen för en ef-fektiv användning av IT i skolor och förskolor.

i Älvsborgs stadsdel får alla elever tillgång till en egen dator. Alla som arbetar i skolan och förskolan har genomgått en

grundläggande IT-utbildning, och för dem som velat fördjupa sig finns ytterligare kurser att anmäla sig till.

För att utveckla undervisningsmetoderna har stadsdelsförvaltningen vänt sig till eldsjä-larna i verksamheten.

– För tre år sedan startade vi genom att samarbeta med de pedagoger som själva vi-sade intresse. Vi har tillhandahållit tekniken och uppmuntrat dem, berättar Anders An-dersson, chef för barn- och ungdomsverk-samheten i Älvsborg.

DE HAR SEDAN FÖRT IN NY teknik i peda-gogiken och spridit sina erfarenheter och kunskaper till kollegorna.

– Det är inte vår sak att berätta för pe-dagogerna hur verktygen ska användas. De är proffsen, vår uppgift är att stimulera och erbjuda medlen, säger Lisbeth Johansson på stadsdelsförvaltningen.

Att eleverna kan tekniken bättre än lärarna är dock inte ovanligt och som lärare måste man inte alltid veta bäst. Läraren står för det pedagogiska kunnandet, men med en förstå-else för tekniken och vad den kan erbjuda kan man visa eleverna vilka möjligheter som fi nns.

– VI HAR VALT ATT GE ELEVERNA stor fri-het i användningen av datorer. Visst har vi regler, men framför allt ska lärarna upplysa och diskutera med eleverna, till exempel om hur man uppför sig på nätet, vilka faror som

finns och ett kritiskt förhållningssätt till vad de läser, säger Anders Andersson.

Även förskolorna i Älvsborg är inklude-rade i IT-satsningarna. Förskolebarnen har bland annat fått tillgång till digitalkameror och dokumentprojektor som skapat kreati-vitet i verksamheten.

VERKSAMHETSCHEF ANDERS ANDERSSON har inte svårt att motivera investeringen i stadsdelen som kostar cirka en procent av stadsdelens totala omsättning.

– Våra pedagoger behöver tillbörliga verk-tyg för att bedriva en bra verksamhet.

Dessutom har investeringen lett till minskade kostnader på andra håll. Antalet utskrifter minskar rejält och även inköp av läromedel i viss mån.

– Med all världens kartor ständigt upp-daterade och tillgängliga i klassrummen blir behovet av kartböcker till exempel inte lika stort, säger Anette Nilsson. ■

MALIN ULFVARSON

KunskapsskolanKrokslätt startar i augusti

Kunskapsskolan är en allmän friskola öppen för alla elever. Skolan är helt avgiftsfri och följer den nationella läroplanen, deltar i nationella prov och följer det nationella betygssystemet.Kunskapsskolan har 23 grundskolor och nio gymnasier, 10 000 elever, 800 medarbetare och är landets ledande friskola.

www.kunskapsskolan.se

Då berättar skolchef Marika Andersson mer om Kunskapsskolan och vårt arbetssätt. Du får även möjlighet att träffa lärare som kommer att arbeta på skolan och som svarar på frågor.

I augusti välkomnar vi elever i årskurs 6, 7 och 8. Fullt utbyggd kommer skolan att ha 400 elever i årskurs 6–9.

Vi bygger just nu om och renoverar våra nya lokaler i Krokslätt inför skolstarten i augusti. Skolan liggerpå Ebbe Lieberathsgatan 25.

Ansökan görs på www.kunskapsskolan.se/ansokaneller genom att beställa ansökningshandling påtelefon 08-506 910 40.

Kontaktperson: Marika Andersson, skolchef, 076-779 76 97 eller [email protected]

Informationsmöte, tisdag den 11 maj, kl 18–20 i Kunskapsgymnasiets lokalerpå Fabriksgatan 26 (Gårdaområdet).

Följ med oss på studiebesök

till skolor som kör 1–till–1*.

Du är välkommen till en dag där vi

presenterar hur man tänker och

jobbar med inlärnings processer på

ett annat sätt. Du kommer få en

annorlunda upplevelse och ett

möte med olika typer av genier.

Tekniken är ett fantastiskt

hjälpmedel men den är långt ifrån

allt. Tekniken fungerar bara om det

finns människor som förstår att

utnyttja den på rätt sätt, som låter

den vara en naturlig del i sin vardag

och som tar hjälp av den, men inte

låter den styra deras tillvaro.

Vi är Sveriges största leverantör av

mac-datorer till grund- och

gymnasieskola enligt 1- till - 1

modellen. Våra utbildningar riktar

sig skolledare och pedagoger för

att underlätta och stimulera mötet

mellan teknik och pedagogik.

[email protected]

www.eduction.function.se

Stockholm Göteborg Malmö Västerås

Lövholmsvägen 9, 3 trp

117 43 Stockholm

Tel: 08-440 78 00

Långedragsvägen 48

426 71 Västra Frölunda

Tel: 031-726 43 00

Baltzarsgatan 26

211 36 Malmö

Tel: 040-660 16 40

Vasagatan 26

722 15 Västerås

Tel: 021-10 57 00

Kontakta oss redan idag!

* en dator till varje elev och pedagog

IT skapar kreativitet i skolan

PÅ ÄLVSBORGS STADSDELSFÖRVALT-NING arbetar Lars Josefsson, Lisbeth Johansson, verksamhetschef Anders Andersson, Anette Nilsson, samt praktikant Niina Supperi från Förvaltningshögskolan.

ATT ELEVERNA KAN tekniken bättre än lärarna är dock inte ovanligt och som lärare måste man inte alltid veta bäst.

FOTO

N: A

NN

A R

EH

NB

ER

G



skolan har en mångårig tradition av särskilda sats-ningar på matteklasser

där eleverna kommer i kontakt med högskolan redan innan de har gått ut gymnasiet.

Att vi har beviljats uppdraget att leda en riksrekryterande spetsutbild-ning i matematik, känns som ett na-turligt steg, säger Mikael O Karlsson, verksamhetschef.

I samband med att regeringen ef-terlyste fl er spetsutbildningar inom de teoretiska ämnena på gymnasiet, be-stämde sig Hvitfeldtska gymnasiet för att ansöka om att få driva en riksre-kryterande spetsutbildning i matema-

tik på skolan. Sedan fl era år han man haft särskilda matematikklasser på sko-lan där undervisningen delvis skett i samarbete med universitetet. Därför föll det sig naturligt att ta steget att bli rikstäckande.

I höstas skickade man in i sin an-sökan. Förfrågan bifölls och tidigare i vår gjordes antagningsproven. Nu har man fyllt alla 30 platserna, fem står i reservkö.

– VI ÄR STOLTA ÖVER att det har varit så många sökande. Det känns som att ryktet om våra tidigare matteprogram är väl utbrett, säger Mikael O Karls-son.

Han menar vidare att det inte be-höver innebära att man nödvändigtvis blir matematiker för att man väljer en sådan här utbildning.

– Spetskompetens inom matema-tik behövs på så många områden i sam-

hället. Kanske blir någon ekonom, en annan journalist, en tredje samhälls-vetare. Alla kommer inte att fortsätta till Chalmers.

Däremot utgör Institutionen för Matematiska vetenskaper vid Chal-mers och Göteborgs universitet en vik-tig komponent i själva utformningen av utbildningen. – VI JOBBAR I TÄTT SAMARBETE med institutionen, berättar Åsa Jouper Ja-an, som är rektor för NV-programmet på skolan.

Hon berättar att eleverna under tredje året får följa en kurs i matematik på högskolenivå, som de kan tillgodo-räkna sig högskolepoäng för. Men det kommer också att komma lärare från universitetet till Hvitfeldtska för att undervisa.

– Det fi nns ett ömsesidigt intresse från båda parter. Högskolan vill gärna

presentera sig för eleverna och vi vill gärna ta del av högskolans kunskaper, säger Mikael O Karlsson.

DET VIKTIGA MED EN SÅDAN här sats-ning, menar båda, är att man plockar upp de elever som är understimulerade i skolan och ger dem utmaningar som verkligen engagerar.

– Det här handlar inte om att utbil-da ”räknenissar” utan att hjälpa unga människor att bli självständigt tänkan-de människor med kreativa lösningar på problem, säger Åsa Jouper Jaan.

En av anledningarna till att det görs en satsning inom de teoretiska ämnena på gymnasiet är att Sverige har halkat efter på just de här områdena, sedan en tid tillbaka. Främst i jämförelse med vissa delar av Asien.

– Därför har vi också valt att göra ett utbyte med en gymnasieskola i Syd-korea. Några elever från spetsklassen

språket som en ut-trycksform som måste vårdas. Språket som en

verktygslåda fylld med redskap.” Ja så beskriver Jan Eliasson det talade och skrivna språkets betydelse och som i hans liv varit en tydlig, röd tråd.

Han tog civilekonomexamen 1965 vid Handelshögskolan i Göteborg och anställdes samma år vid Utrikesdepar-tementet. Fyrtio år senare, efter många år som framgångsrik diplomat, medlare och politiker, blev han ordförande för FN:s generalförsamling.

Men allt började under enkla förhål-landen, i ett rum och kök i stadsdelen Kålltorp i Göteborg, där Jan Eliasson växte upp tillsammans med sin fem år yngre bror.

FRÅN FÖRSTA TILL FJÄRDE KLASS gick Jan Eliasson i Kålltorpsskolan och därefter åtta år på Hvitfeldtska läroverket. För utomstående kan det vara lätt att tro att en ung Jan Eliasson hade klara ambitioner för sin framtid. Men en utstakad framtidsplan fanns inte, däremot en bestämd och tydlig inriktning.

– Förutom svenska läste jag engel-ska, tyska, franska, spanska och latin. Språk var verkligen min passion, sä-ger Jan Eliasson, som berättar att han även var mycket intresserad av idrott, fi losofi och livsåskådningsfrågor. Men dessa ämnen till trots, var det språk som gällde för den hängivne GAIS-supportern.

– Jag var och är fascinerad av ordens betydelse. Jag hade mycket bra och en-gagerade lärare i språkämnena, de vär-nade verkligen om ordet. Direkt hjälpte de mig fram till det jag är i dag.

REDAN UNDER TIDEN PÅ Hvitfeldtska började lusten att jobba internationellt att växa fram. Som student i Göteborg blev han ständigt påmind om om-världen.

– Göteborg har alltid varit en internationell stad. Jag minns starkt hur jag strövade i ham-nen och kände doften från kaffe och apelsiner, sä-ger Eliasson.

KÄNSLAN ATT HAN VAR DEL av helhe-ten växte sig allt starkare under gymna-sietiden. Bara 17 år gammal beslöt han att söka stipendium för ett utbytespro-gram i USA – något som på den tiden var tämligen ovanligt.

– Min tid i USA var oerhört nyt-tig och viktig. Min internationella ap-tit befästes och min vy vidgades. Bara båtresan över Atlanten med ungdomar från ett tjugotal andra länder betydde mycket, säger Jan Eliasson.

Att Jan Eliasson har ett stort engage-

mang och intresse för fred och utveck-ling i världen är allmänt känt. I politiskt avseende var det Ungernrevolten 1956, mot Sovjets intåg i landet, som födde hans engagemang för fredsfrågor, något som under åren vuxit sig allt starkare och även innefattar utbildningens be-tydelse för fred och utveckling.

– SKOLAN HAR ETT CENTRALT ansvar att förbereda dagens ungdom för fram-tidsfrågor och globalt ansvar, säger Jan Eliasson. Det måste vara hög kvalitet i hela utbildningskedjan - från för-skola till högskola. Sedan måste skolan

värna om sam-hällsviktiga kunskapsom-råden som historia och religionskun-skap, liksom internatio-nella aspekter på klimat och migration. Globala frågor bör verkligen återspeglas i klassrummen.

Jan Elias-son menar att utbildningens betydelse inte kan överskattas. Utbildning är ett av samhällets viktigaste fundament. Den erfarenhet han genom åren samlat på sig vill han gärna dela med sig av. Och att tala i såväl grund- som gymnasiesko-lor ligger honom varmt om hjärtat.

– BARN OCH UNGDOMAR är verkli-gen vakna och intresserade. När jag talade för en Montessoriklass i Wash-ington och berättade om min tid i Darfur och Irak blev det så påtagligt för mig att man måste ta tillvara lus-

ten till lärande bland barn. Vid Göteborgs universitet, där han

själv var student, har han nu varit gäst-professor. I sitt engagemang som upp-skattad föreläsare är det framför allt den internationella dimensionen han vill belysa.

– Jag vill föra in världen i Göteborg. Min devis är att Sverige är en del av värl-den, men vi måste också få in världen i Sverige. Invandringen är en viktig del och ett starkt bevis på den internatio-nella gemenskap vi är del av.

ETT ANNAT EXEMPEL, menar Jan Elias-son, är hur media blir allt mer interna-tionaliserade.

– Ta ”El Clásico”, fotbollsmatchen mellan Barcelona och Real Madrid som exempel. 80 000 åskådare på arenan medan miljontals människor världen över följer den på TV. Vi lever i en glo-bal värld och måste inse att vi är en del av den.

Jan Eliasson tror inte man kan ut-bilda sig för ett världsmedborgarskap. Däremot kan man skapa nyfi kenhet för andra kulturer och länder och en med-vetenhet om global gemenskap.

– VI MÅSTE HITTA metoder, nationella och internationella, att finna samver-kansformer på alla nivåer för att på alla plan mobilisera och lösa de stora pro-blemen i världen: klimatfrågan, vatten-bristen, fattigdomen, de smittsamma sjukdomarna och så vidare.

– Ensamma kan vi inte lösa globala problem men genom ett internationellt engagemang och samarbete kan vi sä-kerställa våra barns framtid, säger Jan Eliasson, som betonar hur viktigt det är att skolan på ett tidigt stadium belyser betydelsen av ett globalt ansvar. ■

SAMUEL HULTBERG

Ett axplock ur Jan Eliassonskarriär:• Civilekonomexamen vid Handels- högskolan i Göteborg 1965. Anställ- des samma år vid Utrikesdeparte- mentet - tjänstgjorde i bland annat Paris, Bonn och Washington.

FAKT

A

JAN ELIASSON

Universitetsmatte på gymnasienivåI HÖST BÖRJAR den nya na-tionella spetsutbildningen i matematik på Hvitfeldtska gymnasiet.

– VI ÄR STOLTA ÖVER att det har varit så många sökande till den riksrekryte-rande spetsutbildningen i matematik, säger Mikael O Karlsson, verksam-hetschef på Hvitfeldtska gymnasiet.

– Jag vill föra in världen i Götebo

Göteborg har alltid varit en internationell stad. Jag minns starkt hur jag strövade i hamnen och kände doften från kaffe och apelsiner.

”

Jan Eliassons råd till ungdomar som tar studenten till sommaren:• Fortsätt på kunskapens väg, men inte nödvändigtvis direkt efter studen-ten.

• Se verkligheten genom till exempel en utlandsresa eller ett praktikjobb.

• Om möjlighet fi nns, studera utom-lands. Du lär dig ett nytt språk och ut-vecklar en förmåga att anpassa dig till en annan kultur.

• Utnyttja Erasmus-programmet. Det ger dig rätt att studera på samma vill-kor, till samma kostnad, som ungdo-marna i EU-länderna i Europa.

• Försök ta dig ut till Latinamerika, Afrika eller Asien och se skillnaden mot det vi i västvärlden är vana vid.

Jan Eliassons förhoppning om framtiden:• Att fl er väljer läraryrket.

• Att lärarutbildning blir bättre och ef-tertraktad, med högre ersättning till lä-rarna.

• Att skolan ska ha ett lustfyllt för-hållningssätt till språket och göra en kraftsamling till att utveckla det skriv-na och talade ordet.

• Att det globala engagemanget för-stärks.

• Att det på sikt ska bli obligatoriskt att studera ett år utomlands för uni-versitetsexamen.

– ATT GÅ I SKOLAN, UTBILDA och förkovra sig är som att lägga en grund för ett hus. Det är ett av samhällets viktigaste fundament, säger Jan Eliasson. Man måste ta tillvara lusten till lärande som fi nns bland barn.

”

kommer att få åka dit och följa deras undervisning under höstterminen i sista årskursen. Sedan kommer några sydkoreanska elever hit på våren, be-rättar Mikael O Karlsson. ■

EDITH SÖDERSTRÖM



• Deltog som Olof Palmes rådgivare i FN:s medlaruppdrag i kriget mellan Iran och Irak, åren 1980-86.

• Tjänstgjorde som Sveriges FN-ambassadör i New York, 1988-1992, där han bland annat fungerade som generalsekreterarens per-

sonliga representant i Iran–Irak-konfl ikten.

• Var 2005-2006 ordförande för FN:s generalförsamling.

• Var Sveriges utrikesminister mellan april och oktober 2006.

idén kommer ursprungligen från Malmö Borgarskola, där själva riksfinalen hålls. Men uttagningarna för Göteborgsregio-

nen sker via Hvitfeldska, med Jenny Homann i spetsen.

– DET GÅR TILL SÅ ATT grundskoleeleverna som anmält sig får skriva ett prov och de sex som gör bäst ifrån sig delas sedan in i två lag om tre. De tio bästa lagen möts här på skolan i en regionfinal och den som vinner skickas vidare till Malmö, på riksfinal.

Enligt Jenny är det här ett utmärkt sätt att komma i kontakt med unga matematikintres-serade och att inspirera dem till vidare studier.

Den stora utmaningen ligger nämligen just i att få unga att anstränga sig i de teoretiska äm-nena. Det krävs mer motivation och inspiration, något man måste jobba aktivt med.På frågan vad hon ser mest fram emot med den nya utbildningen svarar hon utan att tveka:

– Mötet med de intresserade eleverna. ■LENA M FREDRIKSSON

Tävling lockar unga

rg

JENNY HOMANN ÄR LEKTOR i matematik och en av dem som varit med och tagit fram programmet som sätter i gång i höst.

För att locka elever från grundskolan är Jenny också med och driver matematiktävlingen ”Pythagoras Quest”, som riktar sig till elever i grundskolan med ett särskilt intresse för matematik.

En timma om dagen har eleverna möjlighet att fritt välja ämne och lärare. Det tycker Hanna Jerndal, Ida Lindman och Victor Wellenstam är bra.

Valmöjligheter, avgiftsfri, bra och engagerade lärare, sammanhållning och kamratskap. Det är mycket som hamnar på listan när eleverna ska berätta varför Göteborgs Högre Samskola är så bra.

Om drygt en månad tar Ida Lindman och Victor Wellenstam studenten. Då har de gått tre år på Göteborgs Högre Samskolas naturvetenskapliga program. De är väldigt nöjda med sin utbildning och tiden på skolan.

– Det är en otrolig sammanhållning på skolan. Alla hälsar på varandra, håller upp dörrarna för varandra, det är en po-sitiv och härlig atmosfär här, säger Ida.

Hanna Jerndal, som går andra året på det naturvetenskapliga programmet, håller med. Skolan är bra på att skapa trygghet.

– Skolan har funnits i över hundra år. Vissa traditioner har funnits med från starten, det hjälper också till att skapa trygghet, säger Hanna, som gått på Samskolan sedan förskolan.

Samandan - skolandanLussedansen i mitten av december, skolavslutningarna i Konserthuset och GöteborgsOpe-ran, vandringen på Vildmarksleden som inleder varje termin, nämns som några av tradi-tionerna som bygger skolandan, Samandan.

Ingen hamnar utanför på skolan. Sitter någon ensam i matsalen, sätter sig någon bredvid. Och vi är inte konkurrenter, utan stöttar och hjälper varandra.

När Ida och Victor skulle söka till gymnasiet var de aktiva och samlade in mycket infor-mation om olika skolor. Victor gick på många ”Öppet-hus”, men valde till slut Samskolan. Han har inte ångrat sig.

– Eleverna här är studiemotiverade, det är inte tufft att strunta i betygen. Samtidigt har vi roligt. Allt på skolan är inte bara plugg, berättar han.

Två olika programDet finns två program att välja på – Samhällsvetenskapliga- och Naturvetenskapliga- , men de individuella valmöjligheterna inom programmen är stora. Det finns också stort utrymme att välja kurser i musik, bild och idrott. På skolan finns också den unika möjligheten att välja fyra timmar musik i veckan.

– Jag har lärt mig spela bas, piano och trummor på skolan. Det är jätteroligt. Vi brukar spela på avslutningarna. Det är otroligt häftigt att få spela på Konserthuset eller Göte-borgsOperan, berättar hon.

En timma om dagen har dessutom eleverna möjlighet att fritt välja ämne och lärare. – Det är ett bra sätt att lära sig ta ansvar för sina studier eller komma

ifatt i något enskilt ämne. Och så gör det att vi är väl för-beredda för att läsa på universitet, säger Hanna Jerndal.

För mer information: www.samskolan.se

Modern skola med traditioner


FOTO

: IS

TOC

K



Göteborgs universitet har utbildning och forskning i de flesta ämnen du

kan tänka dig. Varje dag arbetar här över 5 000 personer med forskning,

undervisning och samhällskontakter. Tillsammans med 37 000 studenter

sätter de Göteborg på kartan.

VAD GÖR DU

JUST NU? VAD GÖR DU IMORGON?www.gu.se



göteborgs kommunsty-relse beslutade 2008 att man skulle göra en riktad

satsning för nyanlända, unga männis-kor. Syftet är att alla barn och ungdo-mar som nyss kommit till Sverige ska ha samma möjligheter att få hjälp och stöd, oavsett var i Göteborg man bor.

Forskning har visat att det är vik-tigt för nyanlända att snabbt komma i gång med skolan. Inledningsvis behövs en kartläggning av elevens kunskaper, så att han eller hon kan fortsätta sina studier utifrån sin be-fi ntliga kunskap.

OM ÄMNES- OCH SPRÅKLÄRARNA har ett gemensamt upplägg av under-visningen så kan lärandet underlättas. Ett nära samarbete med föräldrar har också visat sig framgångsrikt, så att föräldrarna vet vilken undervisning som pågår i skolan och får informa-tion om modersmålets betydelse för andraspråksinlärningen.

Just nu görs en översikt av vilka

olika instanser som i dag arbetar med nyanlända i Göteborg. Stadsdelarna gör en del, utbildningsförvaltningen gör en annan. Intresse- och frivillig-organisationer deltar också. Målet är att bygga upp strukturer som gör det lättare att arbeta tillsammans, så att stödet blir effektivt och tillgängligt för alla.

– Det är viktigt att se att vi har samma mål och att vi arbetar tillsam-mans för att utveckla och förbättra integrationen och mottagandet, sä-ger Jaana Sandberg, som arbetar i projektet.

JAANA SANDBERG är processam-ordnare på Center för skolutveckling, som är en avdelning inom Göteborgs Stad. Att starta processer är just vad det handlar om för hennes del.

– Vi arbetar både nationellt och internationellt och kikar på vad andra gör. Vi har en tvärvetenskaplig forskargrupp som uppdaterar oss om nya rön. Deras kunskaper vidarebe-

fordrar vi. Hela tanken med vårt ar-bete är att skapa nätverk så vi slipper uppfi nna hjulet på nytt, hela tiden. Att vi tar vara på erfarenheten och kunskapen som fi nns omkring oss. Det är ett helt nytt sätt att arbeta på här i stan, berättar Jaana.

ETT STRATEGISKT NÄTVERK för rek-torer inom grundskolan och gymna-siet som tar emot nyanlända elever har också startats.

– Där kan de träffas och tillsammans utveckla mottagandet och introduktio-nen. I nätverket ska de kunna skapa nya tankar, lära av varandra och uppdatera sig om vad som händer. Vi har också startat en virtuell mötesplats för rekto-rerna. Den är sluten ännu så länge, men längre fram skulle man kanske kunna skapa en mer öppen, säger Jaana.

Som en del i det långsiktiga ar-betet har Göteborgs Stad inlett ett samarbete med Göteborgs universi-tet. Nitton lärare, som arbetar med nyanlända elever, går en aktionsforsk-

nings-utbildning på Pedagogiska In-stitutionen. Forskningen görs i den egna verksamheten. Praktiskt arbete

varvas och vävs in i studierna och ut-vecklingsarbetet. ■

ANNELI ABRAHAMSSON

SKOLAN ÄR VÄLDIGT BETYDELSEFULL för nyanlända barn och ungdomar. Och det är viktigt att komma i gång fort. Både för lärandet, men också för att må bra.

Nyanlända får en bra start

DET ÄR VIKTIGT ATT KOMMA I GÅNG fort med skolgången som nyanländ till Sverige. Göteborgs kommunstyrelse har därför beslutat att man skulle göra en riktad satsning för nyanlända, unga människor. Det är fl era som arbetar med att titta på vad som kan göras för att förbättra mottagandet och introduk-tionen av barnen och ungdomarna.

Hela tanken med vårt arbete är att skapa nätverk så vi slipper uppfi nna hjulet på nytt, hela tiden. Att vi tar vara på erfarenheten och kunskapen som fi nns omkring oss. Det är ett helt nytt sätt att arbeta på här i stan.

”

FOTO

: AN

NA

RE

HN

BE

RG

DEN GODA STARTEN

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND



FORSKNING

pernilla Andersson Varga och Mats Widigson delar sin tid mellan forskning

och sina lärartjänster på Angereds-gymnasiet. De är så kallade CUL-doktorander, lärare som varvar eget pedagogiskt, praktiskt arbete med forskning vid Centrum för utbild-ningsvetenskap och lärarforskning. Tolv av de totalt sextio doktoranderna finansieras av Göteborgs Stad. En väl-digt bra satsning, tycker de.

– Det är en fantastisk möjlighet att få verka inom sitt yrke, men på ett annat sätt. Det är en professionell utmaning säger Mats Widigson. Och så är det väldigt roligt.

– DEN KUNSKAP VI FÅR här kommer kommunen kunna ha mycket nytta av, tror han.

Forskarskolan i utbildningsveten-skap vid Göteborgs universitet startade 2005 och är tvärvetenskaplig. Pernilla Andersson Varga och Mats Widigson har varsitt forskningsområde. Pernilla forskar om skrivande i svenskämnet. Mats forskar om steget från förort till

högskolan. Båda har kommit ungefär halvvägs i sin åtta år långa doktorand-utbildning. Kommunen satsar stort och klokt, tycker de:

– Den kunskap vi får genom vår forskning kan vi omvandla till praktik i en organisation, gärna inom kom-munen, så att vi kan jobba övergripan-de med utbildningsfrågor. Vi kommer

att kunna bidra till förändringar och förbättringar, vi är ju lärare och vill bidra till att göra skolan bättre, säger Pernilla Andersson Varga.

ARBETET MED ATT INTEGRERA universitet, studenter, forskning och lärare i yrkeslivet sker även genom Verksamhetsförlagd utbildning,

VFU, det som tidigare kallades praktik. Det kan ses som en direkt guldåder för rekrytering, men även som en bro mellan universitetet och skolans värld, där de kan mötas och stärka varandra. Jan Mellgren är chef på Center för skolutveckling:

– Studenternas uppsatser blir som en direkt utvärdering av teorin och

praktiken. Samtidigt får universitetet och utbildningen, ta del av studen-ternas erfarenheter från fältet, så den kommer direkt in i lärarutbildningen igen, säger han.

Jan Mellgren tror på korsbefrukt-ning. Att olika discipliner inom uni-versitetet möts, att forskarvärlden möter världen utanför, att samarbete över gränser utforskas och utarbetas mer.

DET HÄR ARBETET och samarbetet är oerhört viktigt för Göteborg som kunskapsstad. Sverige kommer att ha svårt att konkurrera med indu-striproduktion. Vi måste hitta andra sätt att överleva på, som till exem-pel forskning och entreprenörskap, både internt, inom kommunen, men också externt. ■

ANNELI ABRAHAMSSON

VI VILL GÖRA SKILLNAD, vi vill bidra till att skolan blir bättre. Med forskarutbild-ningen får vi verktygen att göra det bra - för många.

CUL-DOKTORANDER. Pernilla Andersson Varga och Mats Widigson hoppas att få påverka skolans värld i framtiden.

Lärarna som forskar Den kunskap vi får genom vår forskning kan vi omvandla till praktik

”FO

TO: A

NN

ELI

AB

RA

HA

MS

SO

N

En unik lärandemiljö i havsbandet - närmare än du tror.

På bara en halvtimma med båt når du lätt de fräscha skolorna i skärgården, där utomhuspedagogik i marina mil-jöer ger ett inspirerande lärande.Välutbildade och engagerade peda-goger i skärgårdens förskolor och skolor ger alla barn och elever en god pedagogisk miljö med hög kva-litet.

För mer info: www.goteborg.se/sodraskargarden

El sistema - musik och skola hör ihop!

För mer info: www.goteborg.se/hammarkulleskolanwww.goteborg.se/kulturskolaangered

I Hammarkullsskolan startar vi nu en unik profi lskola i samarbe-te med Kulturskolan i Angered.

Vi inspireras bland annat av El sistema i Venezuela, en kvalitativ skolform där man får spela och sjunga både på skoltid och på ef-termiddagarna.

Något för dig som vill satsa både på den vanliga skolan och på ditt instrument! Du kommer att lära dig massor... Välkommen!



KY-Akademien vid Studium är Göteborgs Stads anordnare av kvalifi cerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Hos oss kan du välja mellan 35 olika ut-bildningar inom områdena ekonomi/handel, event/turism, media/reklam, IT, transport samt vård och omsorg. Utbildningarna är ett alternativ till högskolestudier och de svarar mot ar-betslivets behov av kompetens.

Vi utvecklar och genomför utbild-ningarna tillsammans med arbetslivet vilket medför att innehållet alltid är ak-tuellt. Cirka 25 % av utbildningstiden är förlagd som lärande i arbete.

De fl esta får jobb direkt efter av-slutad utbildning, cirka nio av tio. KY-Akademien fi nns på olika platser i Göteborg, här på Lindholmen er-bjuder vi utbildningar inom media, reklam, turism, IT och teknik.

Om du vill bli KOCK

SERVITÖR SERVITRIS BAGARE KONDITOR

CAFÉBITRÄDE CHARKUTERIST

– VÄLJ RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET

PÅ ESTER MOSESSONS GYMNASIUM!

tfn : 031-36 e-mai l: [email protected]/estermosessonsgymnasium

SE VÅR FILM PÅ:skolkanalen.se

Bräckegymnasiet är Västsveriges största yrkesskola för bygg- och transportelever. Hos oss möter du en skola som hela tiden kombinerar teori och praktik. Våra erfarna lärare har både lärarutbildning och mång-årig yrkeserfarenhet. Upp till hälften av din utbildning är förlagd till ett branschföretag. Därför kommer dina möjligheter att få ett fritt, rörligt och variationsrikt ar-bete efter utbildningen vara mycket goda.

Bräckegymnasiets Byggprogram passar dig som vill arbeta inom byggsektorn och trivs med att utföra ett gediget hantverk. Byggprogrammet erbjuder tolv olika yrkesinriktningar där du blir bl.a. markanläggare, snickare, murare, målare och plåtslagare.

Hög kvalitetTransportprogrammet ger dig kunskaper som varje yr-kesförare behöver i sitt arbete på vägen, hanterandet av olika sorters gods och i mötet med kunderna. Under utbildningen lär du dig att köra personbil, tung lastbil,

lastbil med släp och truck. Alla våra utbildningar håller hög kvalitet och leder

till intressanta och självständiga arbeten. Bräckegym-nasiet är din bro till ett kommande yrkesliv.

För mer information:www.goteborg.se/brackegymnasiet

Bräckegymnasiet – Din bro till yrkeslivet

Skolorna på Lindholmen:

För mer information: www.kyakademien.se

Kvalifi cerad yrkesutbildningoch yrkesskolesutbildning

Här får du ta eget ansvar, samtidigt som kunniga lärare fi nns som stöd. Vi lägger stor vikt vid förståelse och pedagogik som stimulerar till inlärning. Därför kallar vi Pol-hemsgymnasiet för en kunskapsskola. Här får du som är studieintresserad en utbildning av hög kvalitet som gör dig väl förberedd för att läsa vidare på högskola och universitet.

Miljön på Polhemsgymnasiet är speciell. Lokalerna är ljusa och luftiga, miljön runt omkring stimulerande. Såväl teori- som laborationssalar är välutrustade och vi har gott om datorarbetsplatser.

Vi har Chalmers, IT-universitetet, företag och andra gymnasieskolor som grannar. På området fi nns också ett bibliotek. Det är lätt att ta sig hit med buss eller båt.

Men vi når längre ut än så. Vi samarbetar med bland annat Chalmers, Göteborgs Universitet och Röhsska mu-seet. Dessutom har vi ett brett internationellt kontaktnät och har utbyten med andra länder.

Välkommen till Kunskapsskolan

För mer information:www.goteborg.se/polhem

På Lindholmens Teknis-ka Gymnasium läser ca 1.100 elever. Vi har Gö-teborgs största utbud av teknikutbildningar inom yrkes- och studie-förberedande program.De yrkesförberedande pro-gram men består av Elprogrammet (Automation, Elteknik, Datorteknik), Energiprogrammet (VVS, Kylteknik) samt Industri-programmet (Bearbetningsteknik, Plåt- och svetsteknik, Reparation och underhåll). Teori varvas med praktik.

Det studieförberedande Teknikprogrammet har två inriktningar (Datorteknik, Teknik och samhällsvetenskap) som ger dig en god grund för studier på teknisk högskola och universitet. Ett bra alter-nativ till Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogrammen!

Specialutformade programmen är två stycken:Sjöfartsprogrammet förbereder för matros och/eller motorman

och till vidare studier.Fastighetsvärd genomförs till stora delar i fastighetsföretag med

praktik.

Utbildningar som ger jobb!

LINDHOLMENSTEKNISKA GYMNASIUM

För mer information: www.goteborg.se/ytc



Vittra grundades 1993 och är ett av Sveriges ledande friskoleföretag med drygt 30 förskolor, grundskolor och gymnasieskolor runt om i landet. Vi har idag förtroende att ta hand om 8800 elever. Vittra är ett värderingsstyrt företag med en bärande idé om att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. I vårt pedagogiska arbete utgår vi från samspelet mellan individ och gemenskap. Vittra är en del av AcadeMedia. www.vittra.se

Kom och utvecklas med oss! Välkommen till Vittra

Vittra vid Kronhusparken Kronhusgatan 16, 411 05 Göteborg

031–708 66 70 | [email protected] www.vittra.se

Vittra vid Kronhusparken finns i centrala i Göteborg. Vi har förtroendet att ta hand om cirka 400 elever mellan 6 och 16 år.

Hos oss får alla möjlighet att utvecklas och komma till sin rätt. Vårt mål är att våra elever ska bli väl förberedda för livet efter grundskolan och ha en stark tro på framtiden. Gå in på www.vittra.se och gör en platsanmälan!

VASASKOLANVASASKOLAN-fristående kristen skola-fristående kristen skola

i centrala Göteborgi centrala Göteborg

Vasaskolan är en liten, etablerad skola med verksamhet sedan 1972.Vi arbetar för en trygg atmosfär, där varje elev känner respekt för sin omgivning och har frihet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Vi låter skolmiljön präglas av kristen människosyn och kristna värderingar.

Vi har:• behöriga och engagerade pedagoger• hög lärartäthet• tre moderna språk att välja mellan • en studietradition som ger goda resultat• nära till ett stort kulturutbud som vi integrerar i undervisningen

Info och ansökan: 031/ 20 83 41 www.vasaskolan.net Viktor Rydbergsg. 18411 32 Göteborg

www.goteborg.se/hvitfeldtska

www.goteborg.se/burgarden

www.goteborg.se/schillerska

www.goteborg.se/katrinelund

www.goteborg.se/lindholmen

www.goteborg.se/angered

www.goteborg.se/ihgr

www.goteborg.se/mtg

www.goteborg.se/estermosessonsgymnasium

www.goteborg.se/munkebacksgymnasiet

www.goteborg.se/slottsbergsgymnasiet

www.goteborg.se/brackegymnasiet

www.goteborg.se/polhem

www.goteborg.se/sfc

www.goteborg.se/yfc

Här är 15 goda skäl att välja oss!

Kvalitativt lärande • Trygghet och hälsa • IT och kommunikation

FENESTRA betyder fönster på latin. Vi ser vår skola

som ett fönster mot ett bättre lärande. Hos oss är alla

elever allas elever. Det innebär att alla lärare har ett an-

svar för alla barn. Vi jobbar i arbetslag och tar aktivt

del av elevernas utveckling.

Vi brinner för att du ska lära dig att inte bara meka-

niskt nöta in fakta, utan att bearbeta information för

att verkligen förstå hur saker hänger ihop och hur du

kan använda din kunskap. Vi arbetar mycket med

språkutveckling i alla åldrar.

Vi vill möta dig där du befi nner dig och väcka ditt

intresse. Vi uppmuntrar dig att tänka självständigt

och att se mönster och samband i din omvärld – så att

du kan dra egna slutsatser.

Vi uppmuntrar dig att förstå hur och varför du lär dig.

Vi vill att du ska klara av att argumentera och förmedla

dina synpunkter i en dialog eller diskussion i en grupp.

Hösten 2011 kommer Fenestra att bli hälsodiplome-

rad skola vilket innebär att skolan aktivt arbetar för

bra hälsa både hos barn och personal samt uppfyller en

mängd hälsokrav för en hälsodiplomering.

Fenestra S:t Jörgen Från ettårsgruppen till nian – här är alla lika viktiga

Grundades 2001 • Förskola 1-3 år samt 3-5 år Årskurser f-6 och 7-9 • Plats S:t Jörgens Park

Vår skola ligger mitt i den vackra naturen vid S:t Jörgens Park på Hisingen. Vi har ca 550 elever här. Undervisning-en sker i mindre grupper, i de yngre åldrarna cirka 16 per

grupp och de äldre cirka 22 per grupp.

Fenestra Centrum Grundades år 2000 • Årskurs 7-9,

from höst 2011 även årskurs 6 • Plats: nära Korsvägen

Fenestra Centrum ligger i centrala Göteborg, nära Korsvä-gen. Här går cirka 200 elever i årskurs 7-9. Lokalerna är lju-sa och öppna. Lärare och all personal fi nns nära tillhands

vilket bidrar till ökad trygghet och trevligare stämning. Här fi nns både mindre arbetsrum och större samlingssalar

samt gott om moderna datorer.Fenestra Centrum startar i augusti 2011 årskurs 6,

välkomna med anmälan.

För mer information: www.fenestra.se

Fenestra Utbildning AB är i en expansiv fas, med tillstånd att starta skolor i Lerum och

Borås och har ytterliggare ansökningar inne hos Myndigheten för Skolinspektion.



NOTISER

LIN EDUCATIONwww.lineducation.se

göteborgs Stad kan erbju-da undervisning i när-mare sextio olika språk.

Det är nästan svårt att föreställa sig att det finns så många. Och om det fanns önskemål eller behov av fler, skulle förmodligen verksamhetsche-fen Inger Fält och hennes kollegor på Språkcentrum fixa det.

Numera vet man hur viktigt det är att kunna prata sitt modersmål. Grundgrammatiken för språket sätts redan i två till treårsåldern. Efter sju-årsåldern är språket redan satt. Där-efter utvecklas bara ordförrådet och grammatiken förfi nas, så modersmål är viktigt långt ner i åldrarna.

– OM DU KAN ETT SPRÅK ordentligt, då kan du lära dig fl era språk. Du byter inte språk, du skaffar ett till, säger Sev-leta Hrustic, som är en av fem rektorer på Språkcentrum.

Språkutveckling och identitets-utveckling går i mångt och mycket hand i hand. Flera studier visar att goda kunskaper i modersmålet leder till positiva effekter på andraspråks-

inlärningen, men även övrig inlär-ning.

Språkcentrum ansvarar för mo-dersmålsundervisning modersmåls-stöd och studiehandledning över hela staden, inklusive delar av Göteborgs-regionen inom gymnasiet. Centrat är också en kunskapsresurs för alla stadsdelar och är med i satsningen för nyanlända.

ALLTFÖR MÅNGA ELEVER som anlänt sent under grundskolan eller gymna-siet hoppar av sina studier, visar en studie som Språkcentrum gjort. Att komma från ett annat land, med ett annat skolsystem, och snabbt för-söka tillgodogöra sig undervisning på svenska i en massa olika ämnen, är

självklart inte lätt. Därför kan elever som behöver få studiehandledning på det egna modersmålet.

Språkcentrum har nu fått i upp-drag att utveckla och pröva en modell för studiehandledning på nätet.

– I samarbete med Chalmers har vi tagit fram verktyg för nätbaserad

undervisning, berättar Inger Fält.Siw Hallbert arbetar också som

rektor på Språkcentrum. Hon är ansvarig för undervisningen på nätet och vet mer om fördelarna:

– SPRÅK LÄR MAN SIG INTE en gång i veckan. Det här ser jag som en möjlighet att undervisa ofta och mer strukturerat. Även om vi har vårt uppdrag, så kan metoden användas av många fler. Vi har till exempel en elev på Orust, som inte har möjlighet att träffa sin lärare varje vecka. Eller om en elev skulle bli sjuk och vara borta från skolan en längre tid. Det är också ett bra redskap för att snabbt nå de nyanlända barnen och ungdomarna. Tekniken medger oerhörda möjlighe-ter, säger hon.

SPRÅKCENTRUM HAR OCKSÅ fått i uppdrag av kommunen att genom-föra en studie av modersmål. I höst påbörjas det arbetet tillsammans med Pedagogiska institutionen vid Göte-borgs universitet. Då ska man skapa en forskarcirkel som ska titta på mo-dersmålets betydelse för att uppnå skolans mål. ■

ANNELI ABRAHAMSSON

INGER FÄLT ÄR VERKSAMHETSCHEF på Språkcentrum, hon är med och dri-ver fl era projekt för att ge barn och ungdomar möjlighet till en bra utbildning.

Ny forskning om modersmålet

SpråkcentrumServar skolor och förskolor med modersmålsundervisning, moders-målsstöd och studiehandledning på 60 olika språk och har 194 lärare. Just nu får ungefär 10 000 barn och elever modersmålsundervisning eller studiehandledning, från förskola till gymnasium i Göteborg och dess kranskommuner.

FAKT

A

DEN GODA STARTEN: SPRÅKET

det är nu åttonde året som vi gör den här undersök-ningen. Allt började med

att vi ville ta fram ett verktyg för att se om elevernas värderingar skiljer sig från en kommun till en annan, säger Gu-nilla Hell Bellman, som är ansvarig för insamlingen av gymnasisternas svar.

I undersökningen, som genom-förs av Västsvenska Industri- och Handelskammaren, får eleverna ta ställning till ett femtiotal olika på-ståenden som handlar om framtiden, studier och arbete. Resultatet publi-ceras under hösten 2010.

– RESULTATEN GER VIKTIGA signa-ler till både arbetsliv, skola, företag

och olika beslutsfattare om hur vi behöver möta och arbeta med de utmaningar och möjligheter kring ungdomars framtidssyn, som man kan avläsa i studiens resultat. Vi har hittills kunnat se att elevernas attityder är väldigt stabila över tid. Det ska bli spännande att se om den

djupa internationella krisen som på-verkat hela världen har gjort avtryck på eleverna, säger Gunilla Hell Bell-man.

– Vi vet att undersökningen är efterfrågad, och vi är tacksamma över det goda samarbetet med lära-re och skolledare på de västsvenska gymnasieskolorna. Utan det skulle undersökningen inte gå att genom-föra. ■

Attitydundersökningen5000 elever som studerar på teknikprogrammet, naturvetenskapliga programmet eller samhällsvetenskapliga programmet deltar i under-sökningen. I Göteborg deltar elever från 12 gymnasieskolor.

Mer information om de tidigare undersökningarna fi nns att läsa på www.handelskammaren.net/fokusattityd.

FAKT

A

Västsvenska elevers attityder undersöks

FOKUS ATTITYDUNDERSÖKNINGEN började med att man ville få fram ett verktyg för att se om elevernas värderingar skiljer sig från en kommun till en annan.

FOTO

: AN

NE

LI A

BR

AH

AM

SS

ON

FOTO

: AN

NA

RE

HN

BE

RG

NU ÄR ÅRETS Fokus Attityd-undersökning i full gång. I år med-verkar 42 gymnasieskolor från 17 västsvenska kommuner.

SPRÅKCENTRUM I GÖTE-BORG erbjuder modersmåls-undervisning och moders-målsstöd i många olika språk för barn och elever.

Eleverna kan också få stu-diehandledning på moders-målet om de har svårt att följa undervisningen på svenska.

BÅDE NÄRINGSLIVET och forskarsamhället har stort behov av att engagera experter un-der såväl kortare som längre tid. I Göteborg fi nns skolor som ger barnen i dessa familjer en möjlighet till en ut-bildning som följer en internationellt erkänd läroplan.

ISGR, GÖTEBORGSREGIO-NENS internationella skola, startade 1997. Skolan erbjuder undervisning på engelska enligt IB:s läroplan från förskola till år 9. ISGR har idag drygt 800 elever från cirka 70 olika län-der. Verksamheten är ackredite-rad av CIS och är en IB World school, vilket endast 2 procent av alla världens skolor är.

För elever på gymnasienivå erbjuder Schillerska, Hvitfeld-ska och IHGR undervisning med internationell inriktning. De två sistnämnda erbjuder IB- programmet med ett brett urval av kurser. ■

Internationell skolverksam-het i Göteborg





FOTO

: IS

TOC

K

En liten välfungerande kommunal grundskola med cirka 500 elever. Skolan är vackert belägen med närhet till både hav och skog.

Grunden till ett livslångt lärandeVi betonar vikten av goda ämneskunskaper som förbereder eleverna för fortsatta studier och ett livslångt lärande. Genom att redan i de tidiga åldrarna arbeta tematiskt befäster vi kunskap, tränar alla sinnen och skapar sammanhang.Ny teknik, nybyggda och nyrenoverade lokaler ger stora möjligheter. För att nå så bra resultat som möjligt strävar vi efter att utveckla nya arbetssätt.Tillgång till modern IT, som till exempel laptops och smartboads möjliggör en samhälls-anpassad och kreativ pedagogik.

Trygghet och självkännedomPå Lindåsskolan arbetar vi aktivt med social och emotionell träning, från förskoleklass till år nio. Detta skapar trygghet, samhörighet och möjlighet för alla att bli sedda. Betoningen lig-ger på samtal, vilket bidrar till att stärka självförtroendet hos varje elev och öka gemenskapen i grupperna. Överskådligheten och den engagerade personalen skapar goda förutsättningar för att varje elevs intresse, arbete och individuella behov ska kunna tillvaratas.

Välkomna! www.lindasskolan.se031-366 36 00

Lindåsskolan F-9 i Billdal

VÄGLEDNINGSCENTRUM

Ska du börja i sjuan ll hösten?

Hos oss finns också Montessoriklasser i skolår 6–9.

Buråsskolan ligger på Framnäsgatan 25, strax söder om Korsvägen.Läs mer på www.goteborg.se/burasskolan

Vill du veta mer är du och dina föräldrarvälkomna a höra av er ll oss!

Anders Samuelsson Ritva AilomaaRektor RektorTelefon: 031-365 71 01 Telefon: 031-365 71 02

E-post: [email protected] [email protected]

På Buråsskolan inriktar vi oss på kunskap och hälsa i en trivsam miljö.

vi vill att eleverna ska upp-leva att de har stor nytta av att samtala med våra vägle-

dare och av att delta i de aktiviteter vi erbjuder, säger Åsa Lorentzi, verksam-hetschef vid Vägledningscentrum.

Alla studie- och yrkesvägledarna på de kommunala skolorna i Gö-teborg är sedan 2002 anställda på Vägledningscentrum. Studie- och yrkesvägledarna är placerade på både grund- och gymnasieskolor och har sin huvuduppgift att vara stöd och vägledning för eleverna i deras stu-diesituation och framtidsplanering. Genom att inte vara anställda på skolorna är vägledarna fristående från skolornas intressen, något som är viktigt när studiealternativen är många.

– GENOM ATT SAMLA ALLA vägledare i en gemensam organisation blir till-gången likvärdig i hela Göteborgs Stad, säger Åsa Lorentzi, som poängterar att Vägledningscentrum ständigt arbetar med förnyelse och utveckling av hur man kan möta elevernas tankar och behov av en vuxen samtalspart när de

ska planera sin framtid. – När vi möter och samtalar med

elever vill vi framför allt få i gång en tankeprocess, att de ska refl ektera över sin studiesituation och sin framtid. Vi ska inte påverka eller säga vad som är det bästa alternativet, däremot visa på alternativen, säger Tina Johans-son, studie- och yrkesvägledare vid Vägledningscentrum. En oberoende vägledning där eleven kan känna till-lit, är en av Vägledningscentrums viktigaste uppgift, betonar hon.

I FÖRSTA HAND FINNS studie- och yr-kesvägledarna ute på Göteborgs Stads skolor men elever och hela skolklasser kan göra besök på Vägledningscen-trums ”Drop In”.

– Här har skolor möjligheten att boka in hela skolklasser för vägled-ningslektioner, säger Tina Johansson, som menar att ”Drop in” även är ett komplement för elever som vill prata med en annan vägledare och på så sätt få ytterligare ett bollplank.

ETT ILLUSTRERANDE EXEMPEL på hur Vägledningscentrum kan hjälpa

ungdomar är när elevens studieresul-tat börjar svikta.

– När det har kommit till en punkt då det inte funkar längre kan vi titta på andra alternativ, eftersom vi kan se helheten. I och med att vi är uppdate-

rade med vad som erbjuds och enkelt kan höra med kollegor är det lättare att göra en ungdomsuppföljning och i ett tidigt skede hitta bra alternativ åt eleven. ■

SAMUEL HULTBERG

Vägledningscentrum

– framtidsplanering för alla

Vägledningscentrum är till för dig som:• Är elev i Göteborgs Stads skolor. • Är elev i en fristående skola som köper vägledningstjänster från Vägledningscentrum. • Bor i Göteborg och är under 20 år men inte går i någon skola.

FAKT

A

HAR DU FRÅGOR om gymnasievalet? Har du hoppat av sko-lan? Funderar du över vad du ska göra efter gymnasiet? Vill du studera utomlands? Vägledningscentrum hjälper dig.

EN OBEROENDE VÄGLEDNING där eleven kan känna tillit, är Väglednings-centrums viktigaste uppgift.

Utlandsstudier – en viktig del i Vägledningscen-trums arbete

ALLT FLER UNGDOMAR som söker upp vägledarna på Väg-ledningscentrum är intresse-rade av utlandsstudier.– En vanlig orsak till att ungdomarna söker upp oss är att de vill studera på utbildningar med mycket höga intag-ningspoäng i Sverige som till exempel läkare eller tandläkare, berättar Helena Sjövall, en av studie- och yrkesvägle-darna på Vägledningscentrum.

Vägledningscentrum bjuder in till särskilda träffar om utlandsstudier fl era gånger per termin. Träffarna har olika teman och ungdomarna erbjuds både praktisk hjälp med ansökan och infor-mation om olika länder och utbild-ningar. Ungdomar är även välkomna till Vägledningscentrums ”Drop in” när de har funderingar kring utlands-studier och behöver ett bollplank.

– En viktig uppgift för oss är att få eleven att tänka igenom sitt beslut, se olika möjligheter och tillsammans med eleven tolka information på In-ternet. Inte minst att kritiskt granska den oerhörda mängd information som fi nns där. ■




MUN K E B Ä C K S G YM N A S I E TS K Å N E G ATA N

NYTT SPÄNNANDE KUNSKAPSCENTRUM VID SKÅNEGATANUniversitet, gymnasium och idrott i samverkan

Invigning våren 2011

ELITIDROTTSGYMNASIET KATRINELUND * GÖTEBORGFÖR DIG SOM VILL SATSA PÅ BÅDE UTBILDNING OCH ELITIDROTT

www.goteborg.se/katrinelund

NYA IDROTTSHÖGSKOLAN GÖTEBORGS UNIVERSITETUTBILDNING • FORSKNING • INNOVATION

www.ihgu.gu.se/nya_idrottshogskolan



Eleverna på Globala gymnasiet är engage-rade. För mänskliga rättigheter, klimat- och miljöfrågor. I samarbete med bland andra Världskulturmuseet fångar skolan upp och tar tillvara engagemanget. Varje termin inne-håller ett specifi kt projekt.Rik-fattig, ung-gammal, stad-land, manligt-kvinnligt. Kring de begreppen arbetade Louise och Mattias i sitt första projekt. De fick välja 10 bilder från Sverige och Afrika och skriva texter till dem. Bilderna ställdes sedan ut på Världskulturmuseet.

– Målet med alla projekten är att nå ut, säger Louise.

Att få både oss själva och andra att fortsätta tänka och re-fl ektera.

Bra mat– Vi är mycket utanför skolan, säger Lovisa. Men vi äter här.

– Det är bra mat, säger Mattias.– Mycket att välja på, säger Malin. Både kött, fi sk och

vegetariskt - varje dag. Skolan serverar även frukost mot en symbolisk summa.

För att ge eleverna en bra start på dagen. – Vi får lära oss att tänka bredare, säger Malin. Nu i

trean har vi haft ett projekt där vi undersökte barns och ungdomars drömmar och mål.

Fokus på lösningar– Det är viktigt att fokusera på lösningar, säger Mattias. Det måste finnas med en glädje, som här i undervisningen. I vårt klimatprojekt jobbade vi med framtidens städer. Där måste vi hjälpas åt att ta fram nya lösningar.

– Det är det som skiljer Globala gymnasiet från andra teoretiska program, säger Louise. Att vi har praktiska pro-jekt och fältstudier.

För mer information: www.goteborg.se/burgarden

Där färg och form får blommaSM-titel eller högskolestudier? I dag är Hanna Olsson och Emma Claesson kurs-kamrater på Floristprogrammet. Snart skiljs deras vägar åt.Det doftar blomsteraffär inne hos floristeleverna. Radion står på lite svagt. 1:orna håller på att snitta upp veckans le-verans av färska blommor. 3:orna skissar på veckans arbets-uppgift, och på borden står resultaten från förra veckan.

– Buketter i reden, säger Emma. Vi har byggt upp dem från grunden. Här lär vi oss mycket nytt, som vi sedan tar med oss ut i affärerna.

Emma berättar att hon fått se mycket av fl oristyrket under sina snart tre år på skolan. Eleverna praktiserar varje termin. På olika ställen, för att se var de trivs.

– Vi är några stycken som redan fått erbjudande om jobb när vi är färdiga, säger Hanna.

Men först stundar yrkes-SM för henne:– Det är kul att tävla. Att utmana sig själv till att vara kreativ.

Emma däremot funderar på att studera vidare inom textil eller design:

– Grunderna har jag fått här. Läser jag inredning har jag stor nytta av det jag lärt mig här.

Lovisa Fhager Karlsson och Louise Eriksson sitter ofta i bibliotekets ”Tysta rum” med sina datorer. Mattias Wennergren Nousiainen slår i bibliotekets rika utbud av böcker, medan Malin Olsson tycker att nätet är mer uppdaterat på miljöområdet.

BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM

Nationella program

Barn- och fritidNaturvetenskapHotell- och restaurangprogrammet åk 2 och 3, med inriktning hotell Hantverk med inriktning• Frisör• Hår- och makeupstylist• Florist

Specialprogram

Djur- och växtliv / NaturvetenskapDjurvårdGlobala gymnasiet/ Samhällsvetenskap och NaturvetenskapTurismgymnasiet/ Samhällsvetenskap

Vi har även gymnasial vuxenutbildning inom res-taurang, bageri och trädgård samt yrkeshögskola inom restaurang och bageri.

Emma Claesson och Hanna Olsson trivs på Burgården.– Skolan ligger centralt, säger Hanna.– Här fi nns vuxenutbildning också. Det gör att det är mer blandat, man kan lära känna äldre också.

Globalt engagemang

Ruvande rosor i rede.

FOTO

N:

AN

NA

SIG

VAR

DS

SO

N

göteborg utbildning

Documents