gp 2 | 2016

GULA PRESSENmedlemstidning för fdUV och dUV-föreningarN U M M E R 2 • M A j 2 0 1 6

Sparplaner oroar • Bättre metoder, färre utbrottSusannas nya hem • Idrottsdagarna 2016

gp

Jelena Hertzberg fick jobbskugga

på hunddagis

2 • G U L A P R E S S E N

s. 8

s. 30

s. 20

s. 10

InnehållLedare 3

Funktionshinderkort på gång 4

Socialskyddsguiden 2016 4

Nya böcker och produkter 5 Regeringen sparar – också i boendet 7I regeringens sparprogram finns oroväckande förslag om att lätta upp bestämmelserna kring boende.

Medstånd är bättre än motstånd 8Bo Hejlskov Elven är expert på metoder för att minska användningen av begränsningsåtgärder.

Ny lag om specialomsorger 12

Vikten av viktiga vuxna 14

FN-konventionen sätter spår i Zansibar 16Ratificeringen har lett till att de flesta barn med utvecklingsstörning får gå i vanlig skola.

Legopojke i rullstol 19

Susannas hem – en solskenshistoria 20När Susanna fick ett eget hem gick det som i Strömsö, och kanske lite bättre.

Jelena jobbskuggade på hunddagis 22

Många jobbskuggade på jobbskuggningsdagen 23

Ny lättläst bok: Maresi 24

Du kan nu lyssna till LL-Bladets texter 25

Föreningsinfo 26

Idrottsdagarna 2016 30Idrottsdagarna ordnas 13–14.8 i Nykarleby. Anmäl dig via din DUV-förening senast 17.6.

3G U L A P R E S S E N •

GULA PRESSENär fdUV:s medlemstidning som berättar om aktuella och kommande evenemang, intressanta företeelser och senaste nytt inom branschen. tidningen skickas till alla dUV-medlemmar.

NäStA NUmmER utkommer vecka 37. skicka material senast tisdag 16 augusti.

RESPoNS och mAtERiAL till [email protected] eller per post till gula Pressen | fdUV nordenskiöldsgatan 18 a 00250 helsingfors

UtGivAREfdUV nordenskiöldsgatan 18 a00250 helsingforstfn (09) 434 23 60

ANSvARiG UtGivARElisbeth hemgå[email protected]

REdAktioNSSEkREtERARElaura [email protected]

LAyoUtlaura rahka

PäRmbiLdfoto: laura rahka

AdRESSföRäNdRiNGAR fdUVnordenskiöldsgatan 18 a00250 helsingforstfn (09) 434 23 60 e-post: [email protected]

UPPLAGA2 600

tRyckERiframVasa 2016

LEdARE

Kårkulla och vårdreformenVår regering har tagit ett steg vidare med vårdreformen: 18

landskapsområden kommer att ansvara för den framtida social- och hälsovården. Familje- och omsorgsminister Juha Rehula har framhållit att svenska tjänster garanteras också i framtiden och att Kårkulla samkommun har en särställning.

Om Kårkulla samkommun bevaras i sin nuvarande form innebär det att man fortsätter upprätthålla samkommunen som ett spe-cialomsorgsdistrikt. Samtidigt pågår en förnyelse av funktions-hinderlagstiftningen som leder till att alla andra omsorgsdistrikt i Finland läggs ner. Enligt det nuvarande lagförslaget (VALAS) upplöses specialomsorgsdistrikten och tjänsterna byggs upp för alla funktionshindergrupper oberoende av diagnos. Detta är i linje med FN:s funktionshinderkonvention.

För personer med utvecklingsstörning är lagändringen väl-kommen; nu ska våra medlemmar behandlas på samma sätt som andra funktionshindergrupper. Lagändringen betyder även större valfrihet, särskilt för personer med utvecklingsstörning, eftersom tjänsterna kommer att kunna byggas upp på olika sätt, till exempel med personlig assistans eller med olika stödarrang-emang i närsamhället.

Men hur ska vi göra i Svenskfinland? Ska vi för att garantera svenska tjänster försöka bevara specialomsorgsdistriktet eller vill vi få större valfrihet med risk för att i framtiden inte få stöd på vårt modersmål? Det här är en oerhört svår fråga, särskilt eftersom vi fortfarande inte vet tillräckligt om reformen, vad den medför och hur det på riktigt kommer att fungera i praktiken.

Vi och våra medlemsföreningar har i ett gemensamt utlåtande lyft fram våra synpunkter angående vårdreformen. Utlåtandet

har sänts till riksdagsledamöter, nyckelpersoner inom social- och hälsovården och Kårkulla samkommuns ledning. Du kan läsa utlåtandet på vår webbplats www.fduv.fi/utlatanden.

Lisbeth Hemgård, maj 2016


sommarkalender

Mera information på: www.fduv.fi/kalender

Maj

19.5 Temakväll om intressebevakningOmsorgsbyrån i Borgå kl. 17.00–19.00Häradsskrivare Eva Fagerholm från Magistraten i Västra Nyland berättar om intressebevakning och vad det innebär i praktiken. Anmälningar senast 16.5 till [email protected], 040 674 7247.

21–22.5 Familjehelg om boende och flyttningPäiväkumpu, KarislojoVälkommen med på en familjehelg för familjer med ungdomar. Under helgen ordnas workshoppar kring boende och att flytta hemifrån både för föräldrar och ungdomar. Leena Nummelin berättar om sina er-farenheter och om hur familjen tänkt kring flyttning. På söndag blir det fritidsaktiviteter med simning och uteliv. Mera information: [email protected], 040 523 18 46.

Juni

6–7.6 SAMS sommardagarHotell Scandic Tampere City, TammerforsSAMS årliga organisationsseminarium ordnas i år för första gången på sommaren. Är du intresserad av sociala frågor och vill träffa andra föreningsak-tiva, välkommen med! I seminariet ingår program, kost samt logi i dubbelrum. Mera information: www.samsnet.fi och [email protected].

Juni

28.6 Friluftskväll Saltkaret i Björkö kl. 16.00–19.30 Kom med på en friluftskväll i naturen. Vi bekantar oss med omgivningen, beundrar utsikten från det höga tornet och grillar korv. Vi träffas på parkeringsplatsen i Svedjehamn. Arrangeras i samarbete med DUV i Vasanejden. Avgift: 10 euro per person. Anmälningar senast 22.6 till [email protected], 040 567 92 57.

Juli 22–27.7 Familjesemestervecka Yyteri badhotell, BjörneborgSpahotellet Yyteri ligger invid den fina sandstran-den med samma namn. Ta med din familj på en understödd semestervecka med omväxlande pro-gram. Under veckan har ni fri tillgång till badav-delningen och motionssalen. FDUVs barnleda-re är med på veckan. Sista ansökningsdag är 15.5. Ansökningsblanketter finns på semester.fi.

Augusti

13–14.8 Idrottsdagar i NykarlebyIdrottsdagarna ordnas i år i Nykarleby. Mera infor-mation och anmälningsblankett till Idrottsdagarna hittar du på sidan 30. OBS! Kom ihåg att anmäla dig senast 17.6.


kALENdER

31.8 Vi firar lättlästa Maresi på Kulturkontakt Nord, Helsingfors kl. 17.00–18:30 Välkommen att fira den senaste finlandssvenska lättlästa bear-betningen, Maresi, som är Maria Turtschaninoffs flerfalt prisbelön-ta roman från 2014. Den ges nu ut som lättläst bearbetning, återbe-rättad av Jolin Slotte.

September 17.9 Tvåspråkig familjedag Österhankmo lägergård, KorsholmKom med på en rolig familjedag med aktiviteter för barn och vuxna på Österhankmo lägergård. I år finns även Malike på plats. Mera info i webbkalendern.

15–18.9 MilitärlägerSyndalen, RaseborgKom med på militärläger och lär dig hur man marscherar i takt, reser militärtält och gör upp eld på ett säkert sätt. Lägret passar både kvinnor och män. Mera information på sidan 26.

30.9–2.10 Rekreationshelg för föräldrarNorrkullalandet, SibboKom med på en skön rekreationshelg i Sibbo skär-gård. Deltagaravgiften med inkvartering i dubbelrum är 60 euro per person och det finns plats för 18 per-soner. Mera information av [email protected], 0400 600 676. Sista anmälningsdag är 2.9.

Oktober

8.10 Dansgala på NorrvallaArrangeras i samarbete med DUV i Vasanejden.

11–18.10 Solsemester på Solgården i Spanien Kom med på en skön semesterresa till Solgården i Spanien. Semesterstället Solgården är beläget på den spanska östkusten 30 km norr om Alicante och riktat till personer i behov av stöd. Mera information av [email protected], 0400 60 06 76.

14–16.10 Folkdansveckoslut ”Vi kan” i Åbo”Vi Kan”-veckoslutet i Åbo arrangeras även i år. Kom med och dansa! Mera information på sidan 26.

19.10 Möten i vardagen – om bemötandets etikVarmt välkommen på vårt seminarium om bemötan-dets etik, självbestämmande samt samarbete mel-lan anhöriga och personal. Mera information i nästa nummer. Kontaktpersoner: Elina Sagne-Ollikainen och Annette Tallberg.

29–30.10 Familjeveckoslut i ÅboKom med på ett veckoslut för hela familjen på Sinappi lägergård som ligger vid havet i Kakskerta i Åbo. Mera information i nästa nummer eller av [email protected] eller 040 523 18 46.

66 • G U L A P R E S S E N 7G U L A P R E S S E N •• G U L A P R E S S E N

Funktionshinderkort på gångFlera års arbete för att få ett gemensamt europeiskt funktionshinderkort har tagit ett steg framåt. I våras inleddes arbetet för att utreda hur kortet kunde förverkligas i Finland.

Arbetet för ett funktionshinderkort (Vammaiskort-ti – European Disability Card) koordineras av Kehitysvammaisten Palvelusäätiö. Samarbets-parter är Jaatinen, Aivoliitto, Kuurojen Liitto, Kuuloliitto, Invalidförbundet, Kehitysvammais-ten Uudenmaan Tukipiiri, Social- och hälsovårds- ministeriet, Institutet för hälsa och välfärd och Fpa.

Varför behövs ett funktionshinderkort?

– Det frivilliga kortet är ett sätt att lyfta fram rät-tigheterna för personer med funktionsnedsättning. Målet är att öka möjligheterna till ett aktivt liv, fri-tidsintressen och rörlighet i Finland och de övriga europeiska länderna. Ett gemensamt kort underlättar också resandet inom Europa, säger informatör Katri Malte-Colliard.

Vad jobbar ni med just nu?

– Vi försöker skapa förutsättningar för att ta i bruk funktionshinderkortet i Finland. För att det ska lyckas behövs samarbete mellan funktionshinderorganisa-tioner, kommuner, social- och hälsovårdsaktörer samt nationella och regionala idrotts- och kulturtjänster.

– Just nu utreder vi bland annat till vem och enligt vilka kriterier kortet ska beviljas. Vi kartlägger kriteri-erna tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd.

– Vi utreder också hur kortet kunde distribueras och samlar in förslag på vilka som vill vara med. Tanken är att olika instanser kunde erbjuda fribiljetter för per-sonliga assistenter eller rabatter på inträdesavgifter till dem som har ett funktionshinderkort.

Du kan läsa mera på projektets webbplats (öppnas senare): www.vammaiskortti.fi.

Du kan också berätta om dina önskemål per e-post till [email protected] eller telefon 0207 713 530.

Socialskydds- guiden 2016I socialskyddsguiden hittar du aktuell information om tjänster och stödinsatser för barn och vuxna personer med utvecklingsstörning och deras familjer.

Nytt för i år är hur den nya socialvårdslagen inverkar på tjänsterna och hur de arrang-eras.

Om en person har rätt till socialvård en-ligt olika lagar, tillämpas de bestämmelser som bäst ser till klientens intressen. Alla klienter inom socialvården ska ha rätt att vid behov få sitt servicebehov utvärderat. En egen kontaktperson ska också utses för alla som är klienter inom socialvården.

Enligt lagen har barnfamiljer, förutsatt att kraven uppfylls, subjektiv rätt att få nöd-vändig hemservice, som hjälp vid skötsel av barn, för att trygga barnets välfärd.

Du kan beställa guiden från FDUV:s kansli i Helsingfors.

Du kan också läsa eller ladda ner den på vår webbplats på fduv.fi/socialskyddsguiden.

6 • G U L A P R E S S E N 7G U L A P R E S S E N •

koRt och Gott

Ny produkt från Lärum

Sax med återfjädringDen här speciella saxen har en ro-terande del som gör att den kan ändras till en återfjädrande sax. Fjädringen underlättar klippning-en om man har begränsad motorik eller mindre styrka. Saxen passar både vänster- och högerhänta. Saxens blad är rundade och den klipper papper, kartong och tyg. Bladets längd är 6 cm och hela längden 14 cm.

Beställ på shop.larum.fi.

Sex familjer berättar om sin vardagI boken Se oss, hör oss, möt oss! berättar sex familjer om sin vardag med specialbarn. Familjerna hör till FDUV:s föräldranätverk. Du kan köpa boken via Lärum.

Så här skriver an av föräldrarna i boken, Sofia Elenius, om hur det känns när boken kommit ut och vad hon tycker att boken kan ge andra:

”Jag är så glad att vi fick dela med oss lite av vår historia i hopp om att kunna ge lite framtidstro till någon annan. Jag hoppas att boken kan ge styrka och hopp till andra i en liknande situation. Att även om livet inte alltid blir som man tänkt och det känns tungt och mörkt ibland så kan man hit-ta både glädje och lycka igen. Jag hoppas också att den kan ge an-dra som inte lever med ett specialbarn en inblick i vilken annorlun-da vardag vi trots allt lever i.”

Boken ges ut av Lärum-förlaget och kan köpas via shop.larum.fi.

Från Lyckebo till Kyrkostrands -Jungmans skola under 50 år Daghemmet Lyckebo grundades i Jakobstad 1964. Det var det för-sta daghemmet i Svenskfinland för barn med olika funktionsnedsätt-ningar.

Initiativtagare till daghemmet var föräldrakretsen i Jakobstad, en av de kretsar som Samariter-stiftelsen bildat i landet. Sama-riterstiftelsen var FDUV:s före-gångare.

Historiken Från Lyckebo till Kyrkostrands-Jungmans sko-la under 50 år utkom i februari 2016, ett drygt år efter skolans 50-årsjubileum. Bokens första del berättar kronologiskt om daghem-mets och skolans utveckling. I den andra delen delar personalen med sig av sina personliga erfarenheter av skolan. Historiken är skriven av Ulla Sjölind.


Regeringen sparar – också i boendet

– Grundtanken i förslaget är bra, boendet ska ordnas utgående från klientens behov och välmå-ende, inte regler och rekommen-dationer.

– Men om det saknas regler och rekommendationer finns det alltid en risk att kommunerna (eller de kommande vårdområdena) gör olika tolkningar om vad som är klientens behov och välmående. Många av våra familjer har redan nu förundrat sig över kommunens och samkommunens tolkning av vad som kan anses vara tillräckligt bra service.

Enligt förslaget vill regeringen frångå rekommendationer som getts ut av Social- och hälsovårds- ministeriet och i stället utgå från bestämmelser och ett nytt princip- beslut kring flexibel boendeservice som ska fattas i maj i år. ARAs kri-terier för finansiering skulle för-nyas i enlighet med det nya prin-cipbeslutet. Men det finns också andra kriterier i förslaget, som kan leda till en sämre situation än vi har i dag.

Regeringen planerar exempelvis att få in flera grupper med liknan-de stödbehov under samma tak eller på samma tomt. Seniorer, funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning, missbrukare, personer inom psykisk rehabili-tering kunde alla bo så att kom-munen kunde samordna tjänster för dem.

– Den grundläggande tanken bakom dessa planer är att den offentliga sektorn på så sätt kan spara och ändå beakta klientens stödbehov. Till exempel kunde personer nära pensionsåldern eller äldre personer med utveck-lingsstörning placeras i enheter för seniorer.

Dessutom vill regeringen lätta på bestämmelserna för rumsstor-lek och toalett, tillåta två perso-ners rum och göra det möjligt att placera unga som fyllt 16 i enhe-ter som är planerade för vuxna.Tidigare har unga under 18 år inte kunnat bo i samma enheter som vuxna.

– Åtgärdsprogrammet är inte i linje med kommande lagstiftning om klientens valmöjligheter och självbestämmande. Regeringens budskap blir motstridigt, först vill man omorganisera och lätta på regler för att spara och samtidigt vill man stärka självbestämmande och valmöjligheterna.

Sedan Finlands regering i våras publicerade sin sparåtgärdslista är det särskilt ett förslag som väckt diskussion på funktionshinderfältet: den om att införa en 75-årsgräns i handikappservicelagen.

Om förslaget går igenom innebär det att personer med funktions-nedsättning över 75 år inte bevil-jas tjänster enligt handikappservi-celagen utan i stället via allmänna lagar.

– En funktionsnedsättning som man har sedan födseln påverkas inte av åldern, säger FDUV:s verk-samhetsledare Lisbeth Hem-gård.

– I praktiken kan åldersgränsen till exempel leda till att de som har personlig assistans inte längre får det utan tvingas flytta från sina hem för att få stöd och vård.

Men regeringens sparlista innehåller också andra oroväck-ande förslag. De handlar om att lätta upp bestämmelserna kring boende för specialgrupper.

Visst får du bestämma

själv!

Du kan bo tillsammans med 30 andra som har samma behov som du...

. . . och dela rum med en kille

som du inte känner?

I grannhuset bor 35 seniorer och 15 missbrukare .. . ... men

om du vill så

kan du också välja

att bo kvar hos dina föräldrar?


– Det finns en risk för att det som erbjuds inte motsvarar det som klienten behöver även om det finns valmöjligheter. Med andra ord har klienten inte fått vara med och påverka hur tjänsterna utfor-mas. Detta kommer att bli en stor utmaning inom specialomsorgen i framtiden; när självbestämman-de stärks är det inte självklart att man behöver godkänna det som erbjuds, säger Lisbeth Hemgård.

I åtgärdsprogrammet finns ock-så bra förslag på ändringar. Man vill samla alla de olika servicepla-ner och individuella planer som i dag görs upp för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning i ett enda heltäckande dokument. De försök som gjorts med så kall-ade mångprofessionella omsorgs-planer har varit lyckade och har gett inbesparingar på t.o.m. 30 procent.

– Detta är säkert särskilt väl-kommet för barnfamiljer, man slipper alla de olika planer som görs upp för ens barn och kan i stället få in alla tjänster i en och samma plan. Det underlättar nog vardagen, om det förverkligas, sä-ger Lisbeth Hemgård.

Text: Laura Rahka

Från vänster: Risto Burman (Kehitysvammaisten Tukiliitto, Annika Saarikko (C), Marianna Ohtonen (Kehitysvammaliitto) och Lisbeth Hemgård (FDUV).

Möte med den blivande ministern Annika Saarikko

samarbetar med tredje sek-torn. Offertförfrågan måste göras så att de tjänster som upphandlas verkligen motsva-rar brukarnas behov.

Saarikko berättade för oss att regeringen diskuterat möj-ligheten att ta i bruk personlig budgetering som ett alternativ då vårdområdena organiserar sina tjänster.

– I personlig budgetering kan brukaren själv påverka vilka tjänster hen vill ha. Det ökar valfriheten och tjänster-na blir mer flexibla, och det är sådana tjänster vi behöver i framtiden, poängterade An-nika Saarikko.

Text: Lisbeth Hemgård

Den 19 april träffade jag och mina kolleger från våra finska systerorganisationer Annika Saarikko (C).

I början av 2017 tillträder hon som familje- och om-sorgsminister efter Juha Rehula.

På mötet berättade vi för henne om hur vi ser på reger-ingens planer på att införa åtgärder som ska ge inbespa-ringar. Bland annat den om-diskuterade 75-årsgränsen.

Vi diskuterade särskilt bo-endefrågor och hur upphand-lingen i framtiden kan påver-ka kvaliteten i boendet.

Till exempel: om konkur-rensutsättningen utgår endast från de billigaste tjänsterna kommer man att bygga större enheter och individuella be-hov kommer inte att beaktas.

Därför är det viktigt att myndigheterna som ansvarar för upphandling utbildas och


Medstånd är bättre än motstånd

konflikt och grönt då personen varit lugn. Man skriver också in åtgärder och till exempel om per-sonen kissat eller bajsat.

– När vi använde schemat för en kvinna med autism och utveck-lingsstörning såg vi att de dagar då hon låg fastspänd var sådana att hennes tarmar inte fungerade. Då hjälpte vi henne med det genom att ge henne russin och mandlar.

– Vi såg också att hon kissade mycket efter dagar med många konflikter, och förstod att hon har en urinvägsinfektion. Ett år senare såg hennes registreringsschema helt annorlunda ut, där fanns mest grönt.

Ok att ställa krav

Samtidigt som Hejlskov Elven sä-ger att den som tar hand om måste ta ansvar, tycker han att det är ok att ställa krav. Det är inte samma sak som att frånta personen själv-bestämmandet, och kan t.o.m. stärka det.

– Vi ska ställa vissa krav, till ex-empel sådana som tar bort fara el-ler som säkrar omsorg och hygien.

– Vi kan också ställa krav som i längden skapar självbestämman-de, till exempel kring inlärning eller uppgifter som det är bra att kunna i framtiden.

Det viktiga är att ta ansvar för kravsättningen. Det betyder att vi får ställa krav, men att personen har rätt att säga nej.

– Vår uppgift är att ställa krav på ett sätt som får den andra att säga ja, säger Hejlskov Elven.

Mera information hittar du på Bo Hejlskov Elvens webbplats www.hejlskov.se.

Text: Laura Rahka

Foto: www.pixabay.com

– Problemskapande beteende och begränsningsåtgärder går att minimera. Det mår alla bra av, säger den internationellt erkända psykologen Bo Heljskov Elven.

– Ni har alla varit med om konflik-ter där den ni tar hand om springer bort. Är det ett problem för henne eller för er att hen springer bort? frågade Hejlskov Elven.

– Det är ni som har ansvar för att se till att beteendet inte är eller blir ett problem.

Det gäller att bekanta sig både med teori och praktik för att hitta metoder som fungerar och som leder till att beteendet minskar.

Ansvarsprincipen

Utgångspunkten är att den som tar ansvar kan påverka.

– Om man har dåliga metoder, vill man gärna ge bort ansvaret till någon annan, till och med till den man tar hand om.

Att ge över ansvaret till den man tar hand om kan ske till exempel som en vädjan: ”Du förstår väl att om du gör så där, så händer det här …”. Det kan också ske genom att tycka att hen är envis, inflexibel, omotiverad, trotsig eller olydig.

– Det viktiga här är att acceptera att du är där för den andras skull. Det är du som ska ta reda på vilka metoder som funkar, och använda dem.

Evidensbaserat

Ofta använder vi metoder för att de är evidensbaserade. Men har vi koll på vem metoderna passar för?

– Evidensbaserade metoder fun-kar inte på dem som inte är som andra. Vi måste ha en verktygs-backe med flera olika metoder, och kolla upp för vilka grupper metoderna passar. Vi ska också se till att inte använda metoder som innebär sämre funktion än förut.

Hejlskov Elven nämner fysisk fasthållning bland barn. Skolbarn med autism utsätts för fysisk fast-hållning mycket oftare än andra barn. Man tror att det lugnar ner, men forskning visar att det tvärt-om ökar stressen.

– I Norden har vi fyra doku-menterade dödsfall som skett i samband med fysisk fasthållning bland personer med autism under de senaste 15 åren. Vi vet också att hälften av alla ungdomar med Aspergers syndrom har posttrau-matisk stress.

Problematiskt eller inte

Problemskapande beteende kan delas upp i farligt och ofarligt be-teende.

Det farliga beteendet ska be-gränsas, så att man förhindrar att personen skadar sig själv eller andra. På det ofarliga beteendet behöver man inte reagera direkt.

I båda fallen skall man välja me-toder som fungerar, arbeta med den bakomliggande orsaken till beteendet och följa upp hur man lyckas.

Ett bra verktyg för att följa upp beteendet är ett registreringssche-ma i vilket man färgar vardagens timmar med olika färger beroende på hur det går. Rött används vid


Skolbarn med autism utsätts för fysisk fasthållning mycket oftare än andra barn. Man tror att det lugnar ner, men forskning visar att det tvärtom ökar stressen.


•

Om det blir kaos och konflikt men situationen inte är farlig kan man börja med att vänta.

När det blir kaos

• Gör en första bedömning, är si-tuationen farlig eller inte? T.ex. att kasta möbler är inte farligt.• Om situationen inte är farlig, börja med att vänta. • Få ut andra så att det blir utrym-me och lugn.• Undvik beröring med spända muskler – det är svårare att hålla i en slapp muskel.• I nödsituationer måste du ta tag i personen.• Medstånd är bättre än mot-stånd, följ personens rörelse, håll inte fast, eftersom det ökar adre-nalinet, släpp aktivt efter några sekunder, då blir personen lugn.• Tre interventioner brukar räcka.• Se till att undvika smärta, det ökar stressen.• Om funktionsnivån är låg och personen bits, kan du smeka kinden, det lugnar ned eftersom många har amningsreflexen kvar.

Landa rätt• Landa rätt, då kan alla återgå till vardagen snabbare.• Var själv lugn, återgå till dina vardagsaktiviteter.• Städa upp. Förutsätt inte att per-sonen ska städa efter sig, det kan bli värre då.• Avled, bjud på en kopp kaffe, avled vidare.

När det blir vardag igen

• Utvärdera, se till att det inte händer igen.• Analysera det som du dokumen-terat och försök hitta rätt åtgärder, bara då kan du uppnå verklig för-ändring.

Bo Hejlskov Elven talade om pro-blemskapande beteende på ett se-minarium som arrangerades av Kehitysvammaliitto i samarbete med FDUV och Kehitysvammais-ten Tukiliitto i april.

Metoder som fungerar

Bo Hejlskov Elven har en lång erfarenhet av att jobba med personer med särskilda behov. De här metoderna använder han för att minimera användningen av tvång och undvika konflikter.

I vardagen: tillämpa låg-affektivt bemötande

• Dämpa känslouttryck.• Undvik dominerande ögon- kontakt.• Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar.• Få personen att tänka på annat genom att avleda hens uppmärk-samhet.• Respektera det personliga ut-rymmet och undvik att markera dig fysiskt: backa vid kravsättning, sätt dig när någon blir orolig, ställ dig mot väggen, rofyllt.• Undvik att själv smittas av oro.

13G U L A P R E S S E N •12 • G U L A P R E S S E N 13G U L A P R E S S E N •

§Ny lag om specialomsorgerI början av maj godkände Finlands riksdag en uppdaterad version av lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda, den så kallade specialomsorgslagen.

I den nya lagen står det tydligare om och när det är tillåtet att begränsa en persons friheter och rättighe-ter. Framförallt stärker lagen självbestämmande för personer med utvecklingsstörning.

Syftet med lagen är att förbättra rättssäkerheten för personer med utvecklingsstörning genom att tydliggöra när begränsningsåtgärder kan användas, vilka åtgärder som är tillåtna och hur man ska stärka personens självbestämmande och samtidigt minska användningen av begränsningsåtgärder. Åtgärderna får bara användas om andra åtgärder inte är tillräckli-ga. De får inte heller användas längre än nödvändigt.

Användning förtydligas

För att begränsningsåtgärder ska vara tillåtna, måste tre kriterier uppfyllas: 1) personen kan inte själv fatta beslut om sin vård och omsorg eller förstå konse-kvenserna av sitt handlande, 2) personen äventyrar sannolikt allvarligt sin egen eller andras hälsa eller säkerhet och 3) personen kan inte få vård och omsorg på något annat sätt.

Fasthållande i syfte att lugna personen kan innebära att personen flyttas till ett annat rum. Personal får för en kort stund, högst två timmar, hålla personen avskiljd för att lugna ner henne, också med dörren låst. Men avskildhet får bara användas för att lugna personen – det är inte tillåtet att låsa in någon på grund av personalbrist.

Personal har rätt att beslagta ämnen och föremål om dessa allvarligt kan äventyra personens hälsa eller säkerhet eller skada egendom. Föremålen ska lämnas tillbaka inom ett dygn; i annat fall ska enhetens an-svariga föreståndare fatta skriftligt beslut om saken.

Användning av begränsande anordningar eller klädesplagg får användas för att hindra att personen skadar sig själv, ramlar ur sängen, av stolen, vid mål-tider och vid andra dagliga rutiner för att förbättra säkerheten. Anordningarna får inte hindra personen att röra extremiteterna eller kroppen och får endast användas under den tid som är nödvändig.

Personal får också övervaka hur en person rör sig på och utanför verksamhetsenheten eller på gården, om

det är sannolikt att personen i annat fall skulle äventyra sin egen eller andras hälsa eller säkerhet. Över-vakningen kan ske med en teknisk apparat, med hjälp av ledsagare eller på något annat sätt. Planen för rörelsefrihet måste skrivas in i service- och vårdplanen.

Om en begränsningsåtgärd har använts ska man tillsammans gå igenom och utvärdera vad som led-de till användningen av åtgärden. Man ska också se över metoder som kan minska an-vändningen av åtgärderna i framtiden. Vid behov ska man göra en prövning av om enheten är rätt plats för den berörda personen eller om det finns någon annan enhet som bättre tillgodoser personens behov.

Regionförvaltningsverket ska övervaka använd-ningen av begränsningsåtgärder, men utgångs-punkten är fortsättningsvis verksamhetsenheternas egenkontroll. Om verksamhetsenheten har använt fastbindning enligt 42 l §, det vill säga begränsande anordningar eller klädesplagg i allvarliga risksitua-tioner, ska en anmälan göras till regionförvaltnings-verket senast två veckor efter användningen.

Självbestämmande stärks

I den nya lagen finns också bestämmelser om hur man ska stärka personens självbestämmande, bland annat genom att i serviceplanen skriva in de åtgärder som stöder och främjar möjligheterna att klara sig på egen hand. Sådana åtgärder kan till exempel vara krav på lämpliga möbler, anordningar och planlösningar som stärker självbestämmanderätten. Denna plan ska uppdateras vid behov, dock minst var sjätte månad, om det inte är uppenbart onödigt. När planen uppda-teras ska man särskilt se över hur begränsningsåtgär-der som använts inverkar på service- och vårdplanen samt på specialomsorgsprogrammet. Därtill finns det bestämmelser om personalens kompetens och utbildning och att enheterna bör ha en tillräcklig personalstyrka.

En uppdatering av specialomsorgslagen var förut-sättningen för att Finland ska kunna ratificera FN:s funktionshinderkonvention. Den nya lagen är en bra början, men det behövs mycket personalutbildning och styrning för att påverka de attityder, handlings-modeller och servicestrukturer som utgör vardagen för många personer med utvecklingsstörning i dag.

Annette Tallberg, [email protected]


Vikten av viktiga vuxna Att via språkträning få tillgång till ett språk är en förutsättning för lärandet. Men för att språkträningen ska vara effektiv behövs alla vuxna i barnets nätverk.

Karlstadmodellen är en modell för språkträning som betonar vikten av nätverk, viktiga vuxna.

Modellen har utvecklats av Iréne Johansson från Sverige tillsammans med föräldrar, stud-erande och pedagoger. I början, i slutet av 1970-talet, utgick ar-betet från personer med Downs syndrom, men nu täcker språk-träningen alla personer oberoende av diagnos eller svårighet.

– Ordet språkträning har fått en negativ klang i vissa samman-hang, suckar Johansson. Men de facto handlar det bara om att öva och få öva, fortsätter hon.

För Iréne och många andra i hela Norden är språkträning allt annat än negativt. Det är vägen in i lärandet och samhället.

Karlstadmodellen är en med-veten modell för hur man kan stödja språkutvecklingen. Det finns också andra modeller, men Karlstadmodellen har en röd tråd i språkövningarna som hjälper barn med olika typer av språkstörning redan från tidig ålder.

På frågan vad som fått Johans-son att fortsätta arbeta med mod-ellen under alla år är svaret klart och tydligt:

– Orättvisor! Att inte ge männi-skor redskap för kommunikation är orättvist, utbrister Johansson.

Dessutom är hon farmor till Gry, 11 år, som behövt språkträning se-dan dag ett.

– Det som de här barnen behö-ver är medvetna engagerade vux-na, menar Johansson.

De behöver vuxna som tar an-svar för att leda in barnen i olika livsvärldar och vuxna som berät-tar, tolkar, förklarar och sprider positiv energi kring språkinlär- ning och användning.

Hur börjar man?

– Se på barnets situation. Fundera över vad barnet har rätt att lära sig och behöver kunna.

Här är det viktigt att se bortom hinder och svårigheter, påminner Iréne. Att tro att allt är möjligt. Redan då har man kommit halv-vägs, annars kan saker och ting ta onödigt lång tid.

Pernilla Hanssen fick först veta om Iréne Johansson och Karlstad-modellen då Pernillas son var 6 år. Han är född med en CP-skada och kunde då bara säga ja, nej, mamma, pappa och lillebrors smeknamn.

Hans jämnåriga fick gå till lo-goped (motsvarar talterapeut i Finland) varje vecka om de inte kunde säga s eller r.

Men Pernillas son fick ingen

hjälp alls. Det tog 7 år till innan någon på skolan förstod att jobba enligt Karlstadmodellens peda-gogik.

Då gick han i årskurs 6 och hade godkänt i två ämnen: bild och idrott. Ett år senare hade han godkänt i alla utom två: matte och engelska. Nu jobbar hans lärare med att förbereda undervisningen till exempel genom begrepps- och minneskartor och tekniska hjälp-medel.

Alla är viktiga

I Karlstadmodellen betonas vikten av nätverk. Människor i barnets närmiljö, skolmiljö och fritidsverksamhet behöver inklu-deras i språkträningen.

– Tanken är att ansvaret inte ska ligga på en enda expert eftersom systemet då blir så sårbart om den personen plötsligt försvinner på grund av ett nytt jobb eller annat.

Dessutom behövs olika kompe-tenser och därför kan alla vuxna, men också andra barn och unga, vara delaktiga med sina erfaren-heter och kunskaper. Det är den samlade kunskapen hos alla med-människor som är så mycket stör-re än en enda expert, fast de också behövs.

– Att vänta och se är det sista vi ska göra då det gäller språkutveck-lingen. Det är ju genom språket vi blir delaktiga och det är genom delaktighet vi utvecklar vårt språk.

Text och bild: Åsa Broo

Iréne Johansson, grundare av Karlstadmodellen och författare till många böcker om språkutveck-ling, anser att språket är inträ-desbiljetten till delaktighet. Hon föreläste i Helsingfors i februari.


Om flera människor i barnets närmiljö, skolmiljö och fritidsverksamhet inkluderas i språkträningen blir den effektivare och inte heller så sårbar.


FN-konventionen sätter spår i ZanzibarTuristparadiset Zanzibar är inget paradis för unga med utvecklingsstörning. Men det finns hopp, och ratificeringen av FN:s funktionshinderkonvention har redan lett till resultat: de flesta barn med utvecklings-störning får gå i vanlig skola.

Zanzibar består av flera öar utan-för Tanzanias kust. De två störs-ta öarna heter Unguja, som även kallas Zanzibar, och Pemba.

Zanzibar tillhör Tanzania men har ett självstyre lite på samma sätt som Åland hos oss. Zanzibars befolkning är till 97 procent mus-limer vilket gör att man möter väl-digt få kvinnor i arbetslivet.

Zanzibar är ett paradis för turis-ter, men för befolkningen är det inte samma paradis. Det är oer-hört fattigt och omständigheterna är svåra särskilt för personer med utvecklingsstörning.

Före vårt besök hade vi haft kon-takt med vår systerorganisation ZAPDD, eller Zanzibar Associa-tion for People with Developme-ntal Disabilities. ZAPDD är en or-ganisation som kämpar med att stödja familjer runt om i landet.

De flesta som är aktiva inom för-eningen är män. Men ute i skolor-na och på landsbygden träffade vi mammor som berättade om sina barn.

Det är vanligt att flickor med ut-vecklingsstörning utsätts för sexu-ella övergrepp, och deras rättsliga skydd är svagt. Därför är en stor fråga hur lagstiftningen borde ändras när det gäller övergrepp mot personer med funktionsned-sättning. Det finns också ett stort

behov av att sprida information och stärka familjernas ställning i samhället. Styrelsens vice ordfö-rande Juma Ali berättade att or-ganisationen arbetar mycket med politisk påverkan.

Föräldragrupper kämpar

Föräldrarna kämpar också med att hitta arbete för sina barn och med att ordna aktiviteter för att stödja unga vuxna att hitta arbete.

De unga måste bli självständiga och hitta ett jobb så att de får in-komster. Om de inte har ett jobb finns risken att de helt enkelt inte klarar sig, det är både brist på mat och basförnödenheter.

De som kan jobbar ofta med små inkomstgenererande projekt som till exempel kycklinguppfödning eller grönsaksodling. De gör även fina sävarbeten.

Familjer som har barn med svår utvecklingsstörning har det tuffa-re. Ofta måste mamman stanna hemma och sköta barnet och då kan hon inte jobba och det bety-der i praktiken mindre mat för familjen.

Det är vanligt att mödrar läm-nas ensamma. Att få ett barn med funktionsnedsättning är ofta en skam och då kanske pappan väljer att lämna familjen.

Stödgrupperna både i Kenya och Zanzibar har en stor betydelse för dessa mammor, man stöder var-andra och hjälper i vardagen.

FN-konventionen och en skola för alla

Ett bra verktyg för påverkansar-bete är FN:s konvention om rät-

FDUV har i över tio år samarbetat med KAIH – Kenya Association for the Intellectually Handicapped för att stödja familjer och personer med utvecklings-störning i olika regioner i Kenya. Nu planerar vi ett samarbete i Zanzibar till-sammans med våra finska systerorganisationer och lokala aktören ZAPDD.

I samband med att FDUV år 2013 gick med i Samver-kan inom funktionshinder (f.d. Fidida) fick vi en för-frågan om vi kunde stödja ett nytt projekt i Zanzibar. Planen är att Kehitysvam-maliitto administrerar pro-jektet och FDUV är med som sakkunnig.

FDUV:s verksamhetsle-dare Lisbeth Hemgård fick möjlighet att besöka Zan-zibar i februari. Samtidigt besökte hon också Kenya för att höra hur arbetet fort-skrider där.

I Zanzibar reste Hem-gård tillsammans med Kehitysvammaliittos in-ternationella koordinator Sisko Rauhala och verk-samhetsledare Anja Malm från Samverkan inom funk-tionshinder. Besöket i Zan-zibar väckte många tankar om hur vi borde utveckla vårt stöd i Afrika.


Till vänster: ZAPPD:s vice- ordförande Juma Ali, Anja Malm från Samverkan inom funk-tionshinder, Sisko Rauhala från Kehitysvammaliitto och Khamis A. Sururu, verksamhetsledare vid ZAPDD.

Nedan: En föräldra- och ung-domsgrupp på landsbygden. Ungdomarna jobbar till exempel med uppfödning av hönor och getter. De odlar också grön- saker och gör fina sävarbeten till försäljning.

18 • G U L A P R E S S E N 19G U L A P R E S S E N •18 • G U L A P R E S S E N 19G U L A P R E S S E N •

tigheter för personer med funk-tionsnedsättning.

Både Kenya och Tanzania har ratificerat konventionen.

Tanzania har i och med konven-tionen gjort upp ett nationellt pro-gram för personer med funktions-nedsättning och också öronmärkt resurser för de kommande åren.

Trots dessa goda intentioner upptäckte vi under besöket i Zanzibar att personer med ut-vecklingsstörning inte beaktas på samma sätt som andra han-dikappgrupper, och de blir ofta utanför och bortglömda.

Ett fint undantag var skolan, där vi fick möta elever med utveck-lingsstörning i helt vanliga klasser. Tanzania har i och med FN-kon-ventionen infört ett program som kallas en skola för alla, Inclusive Education, vilket innebär att det inte längre finns specialskolor och att de flesta undervisas tillsam-mans med andra elever.

Särskilda enheter finns fort-farande, men det gäller främst elever som är döva eller som har autism. Lärarna var bekymrade över de stora elevgrupperna och de knappa resurserna men väl-komnade trots detta alla elever.

Tidigare hade elever med ut-vecklingsstörning inte fått någon utbildning alls.

Attityder

Under mitt besök märkte jag att konventionen påverkat både fa-miljernas och skolpersonalens attityder.

Som Salma Hassan Ibrahim, en lärare jag träffade i en grund-skola i Zanzibar, förklarar:

– Vi trodde att elever med ut-vecklingsstörning inte kan lära sig läsa och skriva, men det har visat sig att många kan lära sig så myck-et att de kan få ett jobb och klara sig i framtiden. Det här gör mej verkligen glad, berättar Salma.

Ratificering viktigt

Finland ska ratificera FN:s funk-tionshinderkonvention i sommar. Även om våra förhållandena är helt andra hoppas jag att konven-tionen också hos oss kommer att förändra attityder.

Funktionshinderorganisation-ernas uppgift blir att göra konven-tionens anda och regler synliga.

Men det allra viktigaste är att människor med funktionsnedsätt-ningar får det stöd de behöver och kan leva på lika villkor som andra. Det är konventionens centrala budskap.

I länder som Zanzibar och Kenya

har FN-konventionen en enorm betydelse. Det kan betyda helt nya möjligheter, och nya former av stöd och synlighet för personer med funktionsnedsättning.

Efter vårt besök i Zanzibar be-slöt vi att anhålla om stöd för ett samarbete för att stödja unga människor med utvecklingsstör-ning, särskilt då det gäller yrkes-utbildning. Om projektet god-känns blir våra samarbetspartners ZAPDD och utbildningsmyndig-heterna i Zanzibar.

Text och foto: Lisbeth Hemgård

Ovan: I den här skolan fick vi möta elever med utvecklings- störning i helt vanliga klasser. I Tanzania finns det inga specialskolor längre.

Till vänster: Läraren Salma Hassan Ibrahim undervisar elever med utvecklingsstörning i samma klass med andra barn.


LÄttLÄSt


Innehåll

Susannas nya hem 20

Föreslå namn åt FDUV 21

Jelena jobbskuggade på ett hunddagis 22

Många skuggare på jobbskuggningsdagen 23

Ny lättläst bok: Maresi 24

Nu kan du lyssna till LL-Bladet 25

LL-Bladet i bild 25

Från föreningarna 26

Kom med på militärläger 26

Kom med på folkdans 26

Idrottsdagarna 2016 30

Anmälningsblankett 31

Skicka in material till nästa nummer senast den 16 augusti 2016 till [email protected].

Legopojke i rullstolLego, som är en jättepopulär leksak bland barn, börjar tillverka en legopojke i rullstol.

Det var några föräldrar i Storbritannien som bad Lego tillverka leksaker som deras barn kunde känna igen sig i. Tidigare hade Lego bara tillverkat en gammal man som satt i rullstol.

Legofiguren finns med i ett legopaket som heter Roligt i parken och som hör till City-serien. I samma legopaket finns också en ledarhund. Paketet säljs i Finland på sommaren.

Mera information: www.facebook.com/toyslikeme

Så här kan du teckna ordet stuga. Ha en jätteskön sommar!

hälsar GP:s redaktion


Susannas nya hem – en solskenshistoriaSusanna Berghäll flyttade till en egen lägenhet för ett år sedan. – Lägenheten känns mer och mer som mitt hem. Det är skönt att få bestämma själv hur jag vill ha det.

– Jag har blivit mer självständig, det enda jag behöver hjälp med är att betala räkningar, säger Susanna.

Bra drömhemskursInnan Susanna flyttade bodde hon med sina föräldrar, mamma Alice och pappa Rolf.

Susanna och Alice deltar i en flyttningsförberedelsekurs som FDUV ordnar i Grankulla.

På kursen har de fått lära sig till exempel om Aspa-stiftelsen, och det är via Aspa Susanna fick sin lägenhet.

Susanna och Alice hittade en lägenhet som de tyckte att skulle vara perfekt för Susanna. Den ligger nära föräldrarnas hem, på ett ställe där det går många bussar.

Aspa-stiftelsen köpte lägenheten, och hyrde den åt Susanna. Allt var klart på bara några månader.

– Det är bra att det gick så snabbt, så hann vi inte tänka efter för mycket. Annars kanske vi inte hade vågat! säger Susanna och Alice. Susanna tycker om att ha det snyggt och städat, och det är mycket lättare när man bor ensam och får bestämma var allting ska stå.

– Först städar jag hela dagen på jobbet, sen kommer jag hem och fortsätter, säger Susanna.


LÄttLÄSt

Båda vinnerSusanna har alltid hjälpt Alice som är närståendevårdare för Rolf. När Susanna flyttade hemifrån blev det tungt för Alice att ensam ta hand om sin man.

Men nu får Susanna i stället jobba som avbytare för Alice, och får lön för det.

– Susanna får betalt för att ta hand om sin sjukpensionerade pappa några gånger i månaden.

– Och jag får tid för mig själv, jag brukar till exempel gå på konsert, säger Alice och ler lyckligt.

Susanna är väldigt nöjd med FDUV:s kurs. Där fick hon inspirationen och modet att flytta till ett eget hem.

Hon skickar en hälsning till alla andra som funderar på att flytta:

– Våga flytta! Det kan vara roligare än du tror! Text och foto: Terhi Paukku

Vad ska FDUV heta?FDUV:s styrelse har diskuterat möjligheten att ändra förbundets namn.

Planen är att behålla förkortningen FDUV men byta ut orden i det långa namnet som nu är Förbundet De Utvecklingsstördas Väl.

Orsaken till att man vill ändra namnet är att många upplever att det långa namnet är gammalmodigt.

Ett förslag till nytt namn som nu diskuterats är: Förbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning.

Vad tycker du att förbundet ska heta? Du får gärna berätta för oss på GP eller för någon i din förening.

Skicka ditt förslag per epost till [email protected] eller per post till Nordenskiöldsgatan 18 A, 00250 Helsingfors.


Jelena fick jobbskugga på hunddagisOnsdagen den 27 april ordnades jobbskuggningsdagen för andra gången i Svenskfinland.

Jelena Hertzberg fick jobbskugga på ett hunddagis i Helsingfors. Jag träffar Jelena på hunddagiset samma dag för att få höra varför hon ville jobbskugga just här.

Hennes kinder är röda eftersom hon har nyss varit ute och rastat dagens första hund.

Hon sätter sig på golvet bredvid hunden och krafsar den lite i nacken.

– Min brors familj har hund och vi har också många grannar som har hund, så jag är ganska van, berättar Jelena.

– Jag vet inte riktigt vad jag ska göra i dag, annat än att rasta hundarna. Vi får väl se.

Till hunddagiset Hyggebo i Helsingfors kommer det ungefär tio hundar varje dag. Här finns det någon som sköter dem medan matte och husse är på jobb.

På dagiset får hundarna leka med varandra, äta, vila och gå på promenad.

– Hundarna känner varandra bra, berättar dagisets chef Luciana.

– En del av dem kommer hit varje dag, en del några dagar i veckan, men det är alltid samma hundar.

Vissa av hundarna börjar bråka med varandra. Därför finns det avskilda rum och portar som ska hållas stängda.

Bakom den första porten finns ett stort rum där hundarna har plats att hoppa och skutta och springa.

Det gör de gärna om man kastar en leksak och ber dem hämta. Vilket Jelena också gör, utan att någon behöver säga till.

– Om man vill jobba hos oss ska man ta initiativ och göra mycket själv, säger Luciana.

Man får gärna också ta ansvar och vara pratsam. Det är till exempel viktigt att berätta hur dagen har gått när ägaren hämtar sin hund i slutet av dagen.

– Just nu är vi tre personer som jobbar här, och vi har ofta studerande på praktik.

För Luciana var det självklart att erbjuda möjligheten för en jobbskuggare att komma till dagiset.

– Jag har själv varit ung och oerfaren och vill ge ungdomar en möjlighet att pröva på.

Efter en stunds lek med hundarna på dagiset, får Jelena gå ut och rasta några hundar till. Det ser hon ut att trivas med.

Text och foto: Laura Rahka


LÄttLÄSt

Många skuggade på jobbskuggningsdagenI år deltog 200 personer i jobbskuggningsdagen som ordnades den 27 april.

Jobbskuggarna var i farten i hela landet: från Helsingfors till Rovaniemi och från Åbo till Villmanstrand.

Bland årets arbetsplatser fanns djuraffärer, bibliotek, mataffärer, mediahus, daghem, skolor, fastighetsskötsel och fartyg.

Jobbskuggningsdagen, eller Job Shadow Day, är till för att människor med särskilda behov ska få pröva på olika jobb. Jobbskuggaren får lära sig om arbetet och de krav som finns i arbetslivet. Sådant kan vara bra att veta till exempel när man gör en sysselsättningsplan med socialbyrån eller TE-byrån.

Job Shadow Day koordineras i Finland av Vates-stiftelsen.

Text: Walter ForteliusFoto: Sofia Jernström

Till höger: Fredrik Ingman jobbskuggade på FDUV:s kontor i Helsingfors. Här sitter han med Elina Sagne-Ollikainen och går igenom dagens program.

Kari Lautjärvi och Isa Moisio som brukar jobba på FDUV:s kontor var också ute och jobbskuggade. Kari jobbskuggade på Radio Vega och Isa på Nationaloperans maskering.


Ny lättläst bok: Maresi I augusti kommer det ut en ny finlandssvensk lättläst bok. Det är en lättläst bearbetning av Maria Turtschaninoffs roman Maresi.

Boken handlar om Maresi som är tretton år och bor i Röda klostret. I klostret kan förföljda och fattiga flickor få ett hem och en utbildning. Inga män får komma till klostret.

Maresi är den första i sin familj som har fått lära sig att läsa, hon älskar böcker och att lära sig nya saker.

En dag kommer flickan Jai till klostret. Som många andra har hon flytt undan våld och ondska. Men den här gången följer ondskan efter och klostrets trygga värld är hotad.

Maresi har fått många prisDen lättlästa romanen Maresi är återberättad av Jolin Slotte och illustrerad av Jenny Wiik.

Författaren Jolin Slotte har tidigare återberättat Birgitta Bouchts roman Tusenblad, som Lärum-förlaget gav ut 2014.

– Det är extra roligt att bearbeta en ungdomsbok, eftersom jag har jobbat som modersmålslärare och vet att den behövs, säger Slotte.

Illustratören Jenny Wiik arbetar med böcker och spel.

– Maresi är en fantastisk text som alla borde ha möjlighet att läsa, och jag känner mig stolt och glad över att få vara med och skapa den lättlästa bearbetningen, säger Wiik.

Originalet av Maresi kom ut 2014 och har översatts till fler än tio språk.

År 2014 fick Maresi Finlandia Junior-priset, Svenska Yles litteraturpris och Akademiska bokhandelns Skugg-Finlandiapris för mest sålda barn- och ungdomsbok.

Kom och fira boken 31.8Den 31 augusti ordnar LL-Center en utgivningsfest för att fira den nya boken.

På utgivningsfesten berättar Jolin Slotte om hur det var att skriva den lättlästa bearbetningen av Maresi. Hon läser också ett stycke ur boken. Jenny Wiik berättar om sitt jobb med att illustrera boken.

Du är varmt välkommen att delta i festen på det nordiska biblioteket på Kulturkontakt Nord, Kajsaniemigatan 9, Helsingfors.

Den lättlästa Maresi kostar 16, 50 euro. Man kan köpa den i Lärums webbshop på shop.larum.fi.


LÄttLÄSt

Nu kan du lyssna till LL-Bladets texterHar du märkt att det finns en liten symbol vid texterna på LL-Bladets webbversion? Symbolen ser ut som en högtalare och finns där för att visa att det är möjligt att lyssna på texten.

Sedan några veckor är det möjligt att lyssna till texterna som finns på LL-Bladets webbsida.

Man bara klickar på högtalar-symbolen som finns uppe i högra hörnet så kör uppläsningen i gång.

Om man vill ta en paus i lyssnandet kan man klicka på pausknappen och sedan klicka på triangeln som betyder play när man vill fortsätta.

Vissa ord eller sifferserier kan ibland låta lite konstiga när de läses upp. Det beror på att det är en robot som läser texterna och ingen riktig människa. Roboten vet till exempel inte hur sifferserier som betyder datum ska läsas upp. Ibland kan också uttalet av vissa ord vara lite konstigt.

Roboten var ändå den enda möjligheten för oss att få ljudstöd till LL-Bladets artiklar. Om en riktig människa hade läst in alla texter hade det blivit alldeles för dyrt.

LL-Bladets webbversion finns på internet på adressen www.ll-bladet.fi. Det kostar ingenting att läsa LL-Bladets texter på nätet.

Text: Maria Österlund Foto: Laura Rahka

Nyheter i bildNu finns det också en bildversion av Selkosanomat, alltså LL-Bladet på finska. Bildversionen är mycket enkel med några symboler och motsvarande texter. Bildversionen finns bara på finska.

Den finns på adressen selkosanomat.fi/kuva.


STEG FÖR STEG

Personalnytt

Vi har fått en ny regional koordinator till kontoret i Helsingfors. Han heter Frank Lundgren och han kommer främst att jobba med erfarenhetstalarna i södra Finland. Vi önskar Frank välkommen!

Tina Holms kommer tillbaka från sin mammaledighet och börjar jobba i juni. Steg för Steg tackar vikarien Sofie Eriksson för hennes tid i föreningen och önskar Tina välkommen tillbaka!

Världen i Byn i Helsingfors 28–29.5

Steg för Steg deltar i festivalen Världen i Byn tillsammans med 4BT. Du får gärna komma och träffa oss, vi finns i festivaltältet.

På festivalen ska våra erfarenhetstalare ha mediaworkshopar tillsammans med Radio Valo och vara med i festivalradion.

Jakobs Dagar i Jakobstad 23.7

Kom och träffa Steg för Steg och våra österbottniska erfarenhetstalare under Jakobs Dagar i Jakobstad. Vi finns på plats lördagen den 23 juli.

Broschyr om erfarenhetstalarna

Vi vill sprida kunskap om de behov och erfarenheter som våra medlemmar har. Våra erfarenhetstalare gör ett viktigt jobb genom att gå ut i samhället och berätta för andra om hur det är att ha utvecklingsstörning.

Därför har vi också gjort en broschyr om erfarenhetstalarna.

Vill du ha en broschyr? Kontakta oss per epost på [email protected] eller telefon 040 504 37 55.

www.stegforsteg.fi

Kom med på Militärläger 15–18.9.2016

Militärlägret arrangeras i Syndalen tillsammans med Nylands Brigad och Försvarsutbildningsföreningen MPK.

Kom och lär dig hur man marscherar i takt, reser militärtält och gör upp eld på ett säkert sätt.

Med på lägret ryms 15 deltagare. Lägret passar både män och kvinnor.

I deltagaravgiften 80 euro ingår: mat, inkvartering, armékläder att använda under lägret samt försäkring.

Resekostnaderna står deltagarna själva för, men man kan resa till och från lägret tillsammans med FDUV:s hjälpledare. Resan görs med tåg eller buss.

Anmälningsblankett hittar du på webben på www.fduv.fi/militarlageransokan.

Sista anmälningsdag är 15.8.2016.

Folkdans i Åbo 14–16.10.2016Ett folkdansveckoslut ordnas i Åbo 14–16.10. Vi träffas på Turun Kristillinen Opisto och dansar olika folkdanser tillsammans. Är du intresserad av folkdans? Kom gärna med!

Mera information får du av Jon Jakobsson per e-post: [email protected] eller telefon: 040 865 38 88.


FÖRENINGSINFo

www.jakobstad.duv.fi

duv I jakobstadsnejden

Sommarträff på Assarlid 19.6 kl. 15–17

Föreningen bjuder på korv och sallad. Ingen förhandsanmälan krävs. Kontaktperson Maja Krook: 050 309 12 28.

28.8 Simning Härmän Kuntokeskus i Alahärmä

15.9 Simning vid Östanlid fortsätterFolkhälsans simning vid Östanlid på lördagar fortsätter som vanligt, tio gånger under hösten 2016 och tio gånger under våren 2017. Pris 60 euro per termin. OBS! Separat anmälning för varje termin. Anmäl dig till Ann-Christin Byggmästar: 050 573 14 66.

17.9 Höstträff med allsång kl. 15–17Plats: Holm fritidsgård.

duv I vasaNEJDEN

www.vasanejden.duv.fi

Sommarfest tisdag 19 juli kl. 16–20

Välkommen på sommarfest på Fagerö paviljong. Vi börjar med att äta middagsbuffé och fortsätter med dans. Festen ordnas i samarbete med DUV i Sydösterbotten.

Idrottsdagar lördag 13 augusti Föreningen ordnar buss för dem som vill delta i idrottsdagarna i Nykarleby. Vi startar från Vasa på morgonen. På dagen deltar vi i tävlingarna och på kvällen blir det middag och disco innan vi startar hemåt.

I medlemsbladet 2/16 hittar ni mera information om sommarens evenemang.

Ha en skön sommar!

Välkommen med på bio 28.5Den 28 maj kl. 13 bjuder föreningen sina medlemmar på bio på BioBio Showtime i Närpes. Vill du hänga med, anmäl dig genast till Linda per e-post: [email protected] eller telefon: 050 358 21 06.

Sommardans i Fagerö 19.7Kom med på sommardans på Fagerö i Närpes, tisdag 19 juli kl. 16. Dansen ordnas i samarbete med DUV i Vasanejden.

Mera information kommer senare. Anmälningar senast den 28 juni per e-post: [email protected] eller telefon: 050 358 21 06 .

DUV I sydösterbotten

www.sydosterbotten.duv.fi

Barfota utan strumpor och skorPå sommaren är det skönt

att dra sandaler på fötterna eller varför inte gå helt barfota och känna gräset som kittlar?


DUV I VÄSTNYLAND

www.vn.duv.fi

DUV i Västnyland ordnade två beljublade DUV-shower i april. Den ena i Tryckeriteatern i Karis och den andra i Sigurd Snåresalen i Ekenäs. Showerna är välgörenhetstillställningar för och av oss och gästartister.

Under våren såg vi Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater. Före föreställning avnjöt vi en god lunch i kafé Tiljan i samma byggnad.

Vår shoppingdag i Salo var också en lyckad satsning.

Vår nya sportklubb har blivit jättepopulär. Sportklubben erbjuder lite nya grenar som taekwondo, boxning och aikido. Traditionella grenar, som innebandy och simning, finns också med på programmet.

På kommande är Teater Magnitudes vårföreställningar:

Söndag 15.5 kl. 18 (premiär) Torsdag 19.5 kl. 18 Lördag 21.5 kl. 16 Tisdag 24.5 kl. 18

Våravslutningen ordnas lördagen den 28 maj kl. 10–15. Det blir en kulturupplevelse i Hangö med korvgrillning i Skogby.

Tisdagen den 7 juni kl. 18–21 ordnas Lions-föreningarnas Skogbydans.

Lördagen 2 juli gör vi en utfärd till Sea Life och Borgbacken i Helsingfors.

Se närmare på www.vn.duv.fi, Facebook DUV i Västnyland eller Instagram duvivastnyland

Pojkvän sökesHej! Jag är en ung kvinna som letar efter en pojkvän som är mellan 24-29 år. Du ska vara lugn, ärlig och skojig. Du är också humoristisk, lagom pratsam och du kan lyssna på andra.

Du tycker till exempel om att gå på bio, att gå ut och äta och att simma.

”Åboflickan”

Svara på annonsen

Skriv brev till Åboflickan och skicka det till oss, så skickar vi ditt brev vidare. Kom ihåg att skriva din adress i brevet.

Gula Pressen / FDUV Nordenskiöldsgatan 18 A 00250 HELSINGFORS

E-postadressen är [email protected].


FÖRENINGSINFo

duv i västra åboland

Koupo-lägret 2016

Hela havet stormar, en tradition på Koupolägren.

Modevisning på Koupo, supermodell Jussi i tur.

Vi avslutade dagen med filmkväll.

www.aboland.duv.fi

Skogskarlen av Mats Nordström

Det var en gång en farbror som hette Karl-Alfred Skogström. Han bodde i Pargas och ägde både åkrar och skog. Han hade en familj med fyra barn. Karl-Alfreds fru hette Malin och han var 40 år och Malin var 37 år. Barnen hette Helena, Anna, Oskar och Lennart. Helena gick i gymnasiet. Anna och Oskar gick i högstadiet och Lennart gick i lågstadiet. En dag var Karl-Alfred i skogen och körde skogsmaskin. Hans morbror Harald Björkström kom gående i skogen. Karl-Alfred stannade sin arbetsmaskin och gick ut och pratade med Harald. De tog en kaffepaus tillsammans. Harald frågade Karl-Alfred vad han skulle göra på sin födelsedag. Harald visste att Karl-Alfred tyckte om ishockey så han hade köpt två biljetter till matchen Kiekko 67 mot Reipas. Ishockeymatchen slutade i straffläggning. Och Kiekko 67 vann i straffläggningen. Karl-Alfred och Harald drack läsk och åt popcorn. Efter matchen åkte de tillbaka hem till Pargas. På söndag var Karl-Alfred tvungen att smörja på sin skogsmaskin så att den inte skulle skrika mera. Men så var det måndag idag igen och Karl-Alfred måste till skogen för att jobba. Plötsligt ringde Karl-Alfreds mobiltelefon. Det var stockbilens chaufför som skulle komma efter stocken från skogen. Han hade kört fast och bad Karl-Alfred om hjälp. Men Karl-Alfred fortsatte i skogen med stocken. Han ringde Harald och frågade om han kan åka efter en traktor och åka och hjälpa honom som sitter fast. Och så fick de upp stockbilen.


Finlandssvenska Friidrottstävlingar i Nykarleby 13–14.8.2016Plats: Skogsvallen, Idrottsgränd, Nykarleby

Lördag 13.8

10.45 Invigning 11.10 Friidrott

Lunchen serveras vid Skogsvallen under tävlingarna, och ingår i deltagaravgiften.Övriga betalar 6 euro.

18.00 Middag på Juthbacka 19.30–22.30 Disko på Juthbacka

Söndag 14.8

10.00–13.00 Innebandy Miniturnering med fyramannalag i Stjärnhallen. Lag kan även bildas på plats. All utrustning förutom inneskor finns att låna.

Inkvartering

Inkvartering på Juthbacka hotell eller i deras stugor. Det finns två stugor med plats för fyra personer, en stuga för fem personer och en stuga för sex personer. Vi delar ut inkvartering utgående från era önskemål i den ordning som ni anmäler er. I priset ingår övernattning, frukost, lakan och handduk.

På fredag kväll ordnas grillning till självkostnadspris.

Vid behov ordnas busstransport från och till tåg-stationen i Bennäs.

Anmäl dig via din förening senast 17.6.

Föreningarna anmäler alla sina deltagare på en separat anmälningsblankett. Blanketten fås av Kerstin Strengell eller via www.fduv.fi/duvnat. Föreningarna betalar den totala summan till DUV i Nykarleby FI41 5563 0520 0012 21 efter bekräftelse på boendekostnader.

Mera information

DUV i Nykarleby, Kerstin Strengell telefon: 050 528 66 09 e-post: [email protected]

Friidrottstävlingarnas program

9.00 Tävlingskansliet öppnas 10.45 Invigning 11.00 Hälsningstal 11.10 40 m damer/juniorer 11.30 40 m herrar 12.00 40 m rullstol damer/herrar 12.00 Kula damer/juniorer 12.45 Kula herrar 13.30 Stövelkastning herrar 14.00 40 m damer final 14.15 40 m herrar final 14.30 200 m damer/juniorer 14.45 200 m herrar 15.00 Längdhopp damer/herrar/juniorer 15.30 Stövelkastning damer 16.00 Stafett herrar 4x40 m (skyttelstafett) 16.15 Stafett damer 4x40 m (skyttelstafett)

Det kan bli ändringar i programmet.

duv I nykarleby www.nykarleby.duv.fi


FÖRENINGSINFo

Jag deltar i följande grenar

Glutenfritt Mjölkfritt Laktosfritt Annan, vad?

IDROTTSDAGAR 2016 | ANMÄLNINGSBLANKETT

Namn:

DUV-förening:

Kontaktuppgifter/ansvarig ledare. Telefon: Adress:

E-post:

Deltagarklass Rullstol Rullstol med assistent

Damer Herrar (över 16 år)

Flickor Pojkar (under 16 år)

Specialdiet

Middagen Jag deltar i midddagen Jag deltar inte i middagen

I middagspriset på 20 euro ingår varmrätt och efterrätt.

Jag betalar deltagaravgift 25 euro (lunch på lördag ingår)

deltagaravgift ledare eller förälder 8 euro (lunch på lördag ingår ej)

lunch lördag ledare eller förälder 6 euro

Storlek på t-skjorta S M L XL XXL

Anmäl dig via din egen DUV-förening senast 17.6.2016.

Övrigt

40 meter

200 meter

4 x 40 meter stafett, Lagets namn:

Jag är gärna med i ett lag som arrangören sätter ihop.

Kula

Längd

Stövelkastning

Innebandyturnering, Lagets namn:


Historiska rollfigursguidningarför alla åldrar!

Guidningar varje timme 11-16

[email protected] www.sagalund.fi

NyöppNad iNstrumeNtutställNiNg

Från medeltiden till Ruisrock – från Finland och hela världen

sibeliusutställNiNgmed fotografier och manuskript

Välkommen!

ÖPPET: ti – sö 11 – 16 | ons konsert kl. 19Sommartid 1.5 – 31.8: ti – sö 11 – 16, ons 10 – 18

Inträde: 4 € (> 18 år)/ 2 € (stud.) | grupper (10 + pers.) 2 €

Biskopsgatan 17, 20500 Åbo | Tfn +358 2 215 4494 | www.sibeliusmuseum.fi /sibeliusmuseum

gp 2 | 2016

Documents