INOM EXAMENSARBETE TEKNIK,GRUNDNIVÅ, 15 HP

, STOCKHOLM SVERIGE 2018

Grundvatten som dricksvattenresurs i kustnära kommuner

MATILDA GARPEFJÄLL

JOSEFIN JOHANSSON

KTHSKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

Förord Detta kandidatexamensarbete utförs av Matilda Garpefjäll och Josefin Johansson, studenter vid Samhällsbyggnadsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan. Rapporten behandlar grundvatten som dricksvattenresurs i kustnära kommuner inom inriktningen Miljöteknik och Hållbar Infrastruktur. Tack Tack till Robert Earon, vår handledare, som bidragit med nya funderingar och intressanta diskussioner genom hela arbetet. Tack till våra familjer för allt stöd.

Sammanfattning Dricksvatten är en livsviktig resurs. Att varje hushåll får dricksvatten ser vi idag ofta som självklart, dock har vatten som dricksvattenresurs en begränsning inte minst i kommuner utmed Sveriges kust. I dessa kustnära kommuner finns mängder av fritidsbostäder som allt fler ägare väljer att utnyttja som permanentbostäder. Kustkommunerna, som tidigare inte valt att bygga ut vatten- och avloppsnätet till dessa bostadsområden, har inte haft möjlighet att hinna anpassa utbyggnaden efter det nya befolkningsantalet. Istället tas dricksvattenförsörjningen från grundvattnet via enskilda bergborrade brunnar. Den snabba inflyttningen ökar därmed uttaget av grundvatten från brunnar som kanske inte har den kapacitet som krävs för att försörja allt fler permanentbostäder. Denna studie är begränsad till tre kommuner längs Sveriges östkust, Norrtälje-, Tyresö- och Oskarshamns kommun. Grundvattenbildningen och magasineringen av grundvattnet i dessa områden är mycket begränsad på grund av den geologiska bildningen, vilket hotar grundvattennivåerna. Därav är det viktigt för kommunerna att bevara de täkter som finns i kommunen. För att säkra kommunernas grundvattenförekomster kan vattenskyddsområden införas och gamla vattenskyddsområden kompletteras. De tre kommunerna arbetar alla för en hållbar dricksvattenförsörjning. Ingen av dem når dock upp till den önskvärda nivån av hållbarhet. Både Norrtälje- och Oskarshamns kommun har vattenskyddsområden för sina betydande vattentäkter. Tyresö kommun har dock inga vattenskyddsområden, de har istället naturreservat och nationalparker som även skyddar vattnet i kommunen. Dock löser inte ett vattenskyddsområde eller skydd av annat slag problemet med ett överutnyttjat grundvattenuttag. Där krävs metoder för att se till att uttagen är mindre än nybildningen av grundvatten. En sådan metod är beräkning av grundvattenbalansen i området, som visar när grundvattenbildningen sker och när uttagen är som störst under en viss tidsperiod. Därefter kan då uttagen planeras utefter vattentäktens kapacitet. En annan lösning är att bidra till en ökad grundvattenbildning via konstgjord väg. Det kan ske via till exempel sprinklers eller ytvattendammar, där dessa kan tillföra vatten till grundvattnet och därmet kan uttag göras utefter den nya grundvattenbildningens förmåga. Utöver dessa förslag krävs att kommunernas nuvarande råd och riktlinjer för enskild vattenförsörjning skärps till lagar och regler. I detaljplanen kan även styrmedel läggas in så som antal brunnar, brunnsdjup och maximalt uttag för kommunen. Detta blir då juridiskt bindande och betydande viktigt för den enskilda vattenförsörjningen och för hållbarhetsarbetet. Det finns därav många åtgärder som måste vidtas snarast för kommunerna för att de ska kunna uppnå miljömålet “Grundvatten av god kvalitet”, vilket nu ser ouppnåeligt ut för sin tidsgräns till 2020.

Abstract Drinking water is a vital resource that often is taken for granted. This is a problem not least in municipalities along the coast of Sweden. This due to the salty sea water that pushes towards land. It is very popular in today's society to live in coastal areas. There are both many vacation houses but also a lot of permanent livings. It is common these days that people choose to turn their vacation house into permanent living house and that has its effects on the drinking water resource. The houses of coastal areas are getting their drinking water from individual wells instead of the communal water. The main problem for the drinking water in the coastal areas are therefore the quality of the groundwater. There are risk for infiltration of salt water to the ground water. When the salt reaches the ground water, it will end up in the well and reduce the quality. That makes it a huge problem in these areas. Not to mention that the groundwater reservoirs are very limited in these territories, which limits the groundwater as a drinking water resource at the coast. To exemplify the facts, this study will cover the information for three different municipalities along the coast of Sweden. These are Norrtälje, Tyresö and Oskarsham. The drinking water supply in these three municipalities are similar but one thing that is different is the plan for sustainable drinking water supplies. Building and storage of groundwater in these areas is very limited due to the geological formation, which threatens groundwater levels. In order to secure the municipalities groundwater reservoirs, water protection areas can be made. The three municipalities all work for sustainable drinking water supply, but none of them manage to reach the goal “sustainable”. Both Norrtälje and Oskarshamn has water protection areas for its significant water resources. However, Tyresö has no water conservation areas, but they have nature reserves and national parks instead, that also protect the water. A water protection does not solve the problem of an over-exploited groundwater outlet. There are methods required to ensure that the outlets are smaller than the formation of groundwater. Such a method is the calculation of the groundwater balance in the area, which shows when the groundwater formation occurs and when the outlet is the largest during a certain period of time. After that, the outlet can be planned according to the capacity of the water source. Another solution is to contribute to increased groundwater formation through artificial infiltration. This can be done by sprinklers or surface water ponds, where they can supply water to the groundwater, and the outlet can be taken along the new groundwater formation. In addition to these proposals, the current advices and guidelines for individual water supply need to be tightened up and be replaced with laws and regulations. There are many moves that must be taken as soon as possible for the municipalities to achieve the goal "Grundvatten av god kvalitet", which is now unreachable for its time limit by 2020.

Keywords

Groundwater, coastal areas, individual wells, salt water infiltration, drinking water, sustainable development, water supply

Innehållsförteckning Inledning 1

Bakgrund 2

Grundvattenbildning 2

Akviferer i jord och berg 3

Sårbarhet hos akviferer 4

Regionala skillnader i jord och berg 4

Högsta Kustlinjen 5

Vattenförsörjning 6

Kvalitetsproblem med grundvatten 6

Salthalt i grundvatten 7

Föroreningar 7

Kemiska ämnen 8

Grundvatten av god kvalitet 8

Klimatförändringar 8

Grundvattenbalans 9

Konstgjord grundvattenbildning 9

Syfte 10

Frågeställning 10

Metod 11

Grundvattenbalans i GWbal 12

Avgränsning 13

Norrtälje kommun 13

Tyresö kommun 13

Oskarshamns kommun 14

Resultat 16

En hållbar dricksvattenförsörjning 16

Vattenskyddsområde 16

Regler och riktlinjer för vattenförsörjningen 16

Norrtälje kommun 17

Tyresö kommun 18

Oskarshamn kommun 19

Överutnyttjande av grundvattenförekomster 20

Grundvattenbalans i GWbal 21

Saltvatteninträngning 22

Diskussion 24

En hållbar dricksvattenförsörjning 24

Vattenskyddsområden 24

Saltvatteninträngning 25

Regler och tillstånd 25

En utbyggnad av VA-nätet 26

Lokala lösningar vid kusten 26

Slutsats 27

Referenslista 28

Bilagor 33

1

Inledning Grundvattenförsörjning är en stor kommunal fråga som har blivit allt mer uppmärksammad i Sverige de senaste åren. I kustnära områden är grundvatten nödvändigt som dricksvattenresurs. I dessa områden sker det ett stort grundvattenuttag via enskilda brunnar och anläggningar. Problematiken med grundvatten är att grundvattenbildningen inte sker under årets alla månader, och att perioden där inget grundvatten bildas förlängs varje år på grund av klimatförändringarna. Mycket av nederbörden i ett område tas upp av växter eller avdunstar under sommarhalvåret, vilket gör att vattnet inte når grundvattenmagasinet. Detta medför en negativ nettonederbörd vilket leder till ett förhöjt tryck på reservoarerna och högre risker för föroreningar (Knutsson och Morfeldt, 2002). Reservoarer i de kustnära kommunerna överbelastas dessutom av fritidsboende som ökar grundvattenuttaget genom att använda fritidsbostäder som permanentbostäder. Grundvattnets kvalitet, kvantitet och tillgänglighet är de centrala faktorerna för kunna utvinna så mycket vatten som möjligt på ett hållbart sätt. I kustnära områden finns däremot en begränsning av hur mycket vatten som kan lagras då dessa områden kantas av berggrund med magra lager av morän och lera. Den kinematiska porositeten är därmed begränsad och det långsamma vattenflödet genom marken gör att grundvattenbildningen inte sker i samma utsträckning som uttagen under sommarhalvåret. Detta kan medföra problem med sinande brunnar och lägre grundvattennivåer. Enskilda brunnar vid kustnära områden omges dessutom av salt havsvatten. I dessa områden är brist på vatten inte det fenomen som leder till problem. Det är istället den höga salthalten som bidrar till avsaknaden av rent vatten. Saltvatteninträngningen är stor längs kustlinjen vilken sker genom sprickor i berg alternativt via salt som lagrats i marken efter nedisningen. Totalt sett innebär det för dessa områden att det blir problem när det gäller dels vattenmängd och dels vattnets kvalitet (Earon, 2014). Problemet med saltvatten i brunnar och hot från klimatförändringar gör det också allt viktigare för kommuner att ta ansvar för att arbeta för en hållbar dricksvattenförsörjning.

2

Bakgrund Nedan görs en genomgång av fakta inför denna studie.

Grundvattenbildning

Det vatten som samlas och lagras i marken kallas grundvatten. I det humida klimatet vi har i Sverige sker grundvattenbildningen till större del på vinterhalvåret medan i princip inget grundvatten bildas under sommarperioden. Bildningen av grundvatten sker via infiltration av nederbörd. Då nederbörden når marken tränger den ned och perkoleras, sjunker nedåt, tills det att det når grundvattnet. Det är på det sättet grundvattenbildningen, och därmed påfyllnaden av grundvattenmagasinen, sker (Knutsson och Morfeldt, 2002). Grundvattenbildningen i ett område påverkas av en rad olika faktorer. Variationer av nederbörd är en av dem. Nederbörd kan variera utifrån topografi, typ av nederbörd och avdunstning i ett område (Knutsson & Morfeldt, 2002), se figur 1 för variationer i Sverige. Utifrån data om nederbörden kan beräkningar utföras på förekomsten av extrema skillnader i nederbörden. Om nederbörden drastiskt skulle minska under en längre period kallas det ett torrår, som i så fall skulle minska grundvattenbildningen i ett område (Knutsson & Morfeldt, 2002). Ett år med mycket nederbörd kallas våtår, vilket är positivt för grundvattenbildningen. En annan faktor som påverkar grundvattenbildningen är avdunstningen, den så kallade evaporationen, som är det vatten som avdunstar från markytor, vatten, snö och is. Den totala avdunstningen är evaporationen tillsammans med växternas transpiration, vatten som avdunstar från växternas klyvöppningar, s.k. evapotranspiration (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI, 2017e). Avdunstningen beror främst på lufttemperaturen men den framtagna avdunstningen är ofta mindre än den verkliga avdunstningen då den är mycket svårberäknad (Knutsson & Morfeldt, 2002). För medelvärdet av avdunstningen i Sverige, se figur 1. Avrinning är också en faktor som påverkar grundvattenbildningen i området. Det är det vatten som rinner ner i marken och vidare i landskapet (SMHI, 2017a). I områden med mycket berg är avrinningen stor då nederbörden endast kan tränga in genom sprickor medan avrinningen minskar i omättade jordlager där vatten lätt infiltreras. För avrinningen i Sverige, se figur 1. Det kvarvarande vatten som kan bilda grundvatten av nederbörden, som inte har avdunstat eller tagits upp av växter, kallas nettonederbörden. Nettonederbörden beräknas genom nederbörden minus avdunstningen och den kan ha stora variationer mellan årstiderna. En positiv nettonederbörd innebär att nederbörden är större än avdunstningen och grundvatten kan bildas. Vid en negativ nettonederbörd bildas däremot inget grundvatten vilket som sagt ofta sker under sommarhalvåret då vegetationen förbrukar det vatten som är tillgängligt och istället minskar magasinens vattenvolym (SGU u.å. a).

3

Figur 1: Årskartor över medelvärde för nederbörd till vänster (SMHI, 2017b), avdunstning i mitten (SMHI, 2017c) och avrinning till höger (SMHI, 2017d).

Akviferer i jord och berg

Den geologiska bildningen där grundvatten kan utvinnas i användbar kvantitet kallas akvifer (Knutsson & Morfeldt, 2002). I akviferer lagras alltså grundvatten i så pass stora mängder att möjligheten finns för uttag av grundvatten. I berg finns två olika sorters akviferer, sprickakviferer och karstakviferer. Skillnaden mellan dem är att i sprickakviferer lagras grundvattnet i bergets spricksystem medan i karstakviferer lagras grundvattnet i grottor som skapats genom kemisk vittring av berggrunden. En annan typ av akvifer är de som lagras i jordlager, så kallade porakviferer, där grundvattnet lagras i porerna mellan kornen (SGU, 2014). Se figur 2 för de olika akvifererna.

Figur 2: Schematisk figur som visar 4 olika sorters akviferer. A. Porakvifer B. Por-­ och sprickakvifer C. Sprickakvifer och D. Karst-­ och sprickakvifer (SGU, 2014). Storleken på akvifererna är helt beroende av de hydrauliska egenskaperna i jord- och berglager samt mäktigheten. Vad gäller porakviferer så påvekeras egenskaperna om det är en sorterad- eller osorterad jord. De sorterade jordarterna är främst sand och grus medan morän och vittringsjordar, oftast är osorterade. Sorterade jordarter är de som bildats genom transport av vatten och vind som sedan avsatts som sediment. Dessa avlagringar har en hög kinematisk porositet, som är den volym av

4

hålrum i jorden där vatten kan strömma fritt. För lera däremot är genomsläppligheten av vatten i princip obefintlig trots den höga kinematiska porositeten. Därav har lera inga goda akviferegenskaper jämfört med sand och grus. De osorterade jordarna avsattes däremot direkt av inlandsisen och består av sönderdelat bergmaterial i olika kornstorlekar från silt till block. På grund av variationen av kornstorlek är den kinematiska porositeten låg i dessa vilket gör att genomsläppligheten av vatten är låg. Förutom sorteringsgraden så ökar storleken på magasineringen av grundvatten om jordlagren är mäktiga (Knutsson & Morfeldt, 2002).

När det gäller akviferer i berg är det utbredningen av sprickor som avgör vattengenomträngligheten. Sura bergarter som granit och gnejs är sprickrika, till skillnad från de sega grönstenarna gabbro, diorit och amfibolit. De sega bergarterna har därmed lägre vattengenomsläpplighet, hydraulisk konduktivitet, eftersom det inte finns sprickor i samma utsträckning som hos en sur bergart. En sur bergart som granit har sprickor som ofta korsar varandra och skapar sammanhängande och regelbundet spricksystem, vilket innebär att hyfsad vattengenomsläpplighet. Gnejserna har däremot inte alls samma sammanhängande spricksystem som graniter utan sprickorna sammanfaller ofta med skifferhetsplanen i gnejsen som påverkar möjligheten att utvinna vatten. Flacka skikt ger bättre uttagsmöjligheter än branta stående skikt i gnejs. Sprickorna i berg avtar dock oftast med djupet och därmed också den hydrauliska konduktiviteten, men bergartstypen har en viss påverkan, se bilaga 7. Ung granit kan ha en hög hydraulisk konduktivitet även på stort djup och sedimentgnejs ett relativt stort djup (Knutsson & Morfeldt, 2002). För att se uttagsmöjligheterna för de olika bergarterna, se bilaga 8.

Sårbarhet hos akviferer

Sårbarhet hos en akvifer i jord och berg är en central del för att kunna analysera dess möjligheter till att bli en eventuell dricksvattenresurs. Sårbarheten beror på hur pass mäktig jordlagret är och storleken på akviferen (Knutsson & Morfeldt, 2002). Grundvattenmagasin i kristallint berg eller osorterad morän är av den mindre sortens akvifer, på grund av den låga kinematiska porositeten vilket försämrar flödeskapaciteten i terrängen, och reagerar därmed snabbare på förändringar i grundvattenbildning. Därmed blir dessa sorters grundvattenmagasin mycket sårbara för förändring av nederbörden och stora förändringar kan ske med grundvattenbildningen (Eveborn et al, 2017). Grundvattenmagasin med låg sårbarhet är de större akvifererna belägna i isälvsavlagringar med grus och sand samt berggrund av sedimentär karaktär. Till skillnad från kristallint berg och morän har porerna i dessa en hög effektiv porositet. Här kan även det omättade lagret ovanför grundvattennivån påverka. Med ett mäktigt omättat lager gör det att perkolationsförloppet tar tid och magasinet blir då inte lika berört av en skiftande nederbörd (Eveborn et al, 2017).

Regionala skillnader i jord och berg

Jordlagren skiljer sig åt betydligt över Sverige. I östra Svealand och kusten i södra Norrland är grundvattentillgångarna goda vilket beror på de mäktiga isälvsavlagringarna som går att återfinna där. I södra Sverige är tillgångarna också mycket goda på grund av intermoräna sediment. Sämst är det vid Kalmar och Östergötland där tillgångarna är små till medelmåttiga eftersom dessa områden har små grus- eller leravlagringar ovanpå berggrund (Knutsson & Morfeldt, 2002). För att se vart i Sverige de viktigaste vattenförande bildningarna finns, se figur 3. De vanligaste bergarterna i Sverige är granit och gnejs. Östra Mellansverige och Norrlands mellersta kust har sedimentgnejsberggrund vilken har sämre vattenföring än granitberggrunden i sydöstra Sverige, Värmland, Dalarna och inre Norrland (Knutsson & Morfeldt, 2002)

5

Figur 3: Indelning över de olika geologiska bildningarna i Sverige utefter grundvattenutvinningsförmåga (Knutsson & Morfeldt, 2002).

Högsta Kustlinjen

Efter den senaste inlandsisen täcktes stora delar i Sverige av hav. Den högsta strandkanten som påträffades en riktlinje så kallade Högsta kustlinjen (SGU u.å. c). Högsta kustlinjen är viktig för att kunna förstå hur terränger i Sverige ser ut och har bildats. Högsta kustlinjens nivå varierar i hela Sverige. De områden av Sverige som täcktes av salt havsvatten kan beskrivas av Marina Gränsen, MG (Risberg, 2016). För att se hur Sverige täcktes av salt- och sött vatten, se figur 4.

6

Figur 4: Visar var i Sverige havsvattnet befunnit sig och inte befunnit sig. Lila-­ Platser ovanför HK;; Turkos-­ Platser under HK som täckts av sött vatten;; Grönt-­ Platser som täckts av salt hav under Marina Gränsen (Risberg, 2016).

Vattenförsörjning

Vattenförsörjning är ett begrepp som innebär att tillhandahålla ett samhälle vatten (Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Eftersom att dricksvattnet är ett avgörande livsmedel, är det viktigt att det är av god kvalitet och finns i god mängd. I genomsnitt är vattenförbrukningen för en person och dygn 150-200 liter (Livsmedelsverket, 2014). I en kommun kan det finnas både kommunal- och enskild vattenförsörjning. Kommunal vattenförsörjning innebär att kommunen, alternativt ett kommunalt bolag eller förbund, är huvudman och ansvarar för att tillgodose vatten till hushållsändamål (Svenskt vatten, 2016c). För att ansluta till det kommunala vattennätet måste en anläggningsavgift som är en engångsavgift- samt en brukningsavgift som är en löpande avgift betalas (Svenskt vatten, 2016a). Vanligtvis täcker det kommunala nätet de större städerna och tätorterna. Alternativet till kommunal vattenförsörjning är enskild vattenförsörjning. Detta är vanligt i landsbygdsområden som inte omfattas av det kommunala VA-nätet. Vid enskild vattenförsörjning har fastighetsägare själva ansvaret över anläggningen och de investerings- och driftskostnader som krävs (SGU u.å. b). Kommuner är däremot tillsynsmyndighet för enskilda brunnar.

Kvalitetsproblem med grundvatten

En brunns placering är av betydelse för kvalitén på grundvattnet. Om en brunn placeras i nedre delen av en sluttning finns risk för att förorenat ytvatten tränger ned i brunnen. Därmed är det en prioritering att placera brunnen högre upp i förhållande till tänkbara föroreningar, till exempel avloppsanläggningar. Skyddet från föroreningar ökar också om brunnar anläggs i djupa täta berg eller

7

i mäktiga jordlager (Livsmedelsverket, 2014). Nedan presenteras vanliga kvalitetsproblem i grundvatten vid enskilda brunnar.

Salthalt i grundvatten

I kustområden har bergborrade brunnar ofta problem med en förhöjd salthalt. Problemet beror på den saltvatteninträngning som kan ske från omliggande hav. Detta kan ske genom inducerad infiltration av saltvatten, se figur 5. Inducerad infiltration sker genom att ett grundvattenuttag sänker grundvattennivån vid brunnen vilket gör att saltvatten från havet tränger ned i marken vid strandlinjen (Boman & Hanson, 2004). Det kan också uppträda genom uttaget sker under gränsskiktet mellan det söta och saltvattnet vilket kan hända då en brunn är borrad för djupt eller om uttagen är av sådan storlek att gränsskiktet stiger ovanför brunnens intag, se figur 5 (Boman & Hanson, 2004). Det första fallet kallas saltvatteninträngning medan det senare fallet, saltvattenuppträngning.

Figur 5: Illustrationen till vänster visar saltvatteninträngning, så kallad inducerad infiltration. Till höger illustreras saltvattenuppträngning (Boman & Hanson, 2004). Områden som ligger under den Marina Gränsen har också en ökad risk för en förhöjd salthalt genom saltvattenuppträngning av relikt havsvatten (Aronsson, 2013). Utöver det kan även avlägsnat salt från vägar eller avlopp ta sig ned till grundvattnet via ytvattnet och ge en förhöjd salthalt (Norrtälje kommun u.å. d). Vanligtvis ligger kloridhalten i grundvatten på 1-20 mg/l. Vid tätbefolkade kustområden är det vanligt med förhöjda halter men en förhöjd salthalt i enskilda brunnar är inget som påverkar människors hälsa (Svenskt vatten, 2016b) . Däremot påverkar den vattnets smak när halten börjar nå 300 mg/l vilket skulle medföra att vattnet inte går att använda som dricksvattenförsörjning. Det krävs att åtgärder vidtas redan vid 100 mg/l eftersom den förhöjda halten salt medför problem på ledningar och rör. Då anläggningens ledningar börjar korrodera fälls tungmetaller ut i dricksvattnet. Variationer av salthalten under årstiderna är dock vanligt, en brunn kan uppnå både höga och låga halter under året och de förhöjda halterna förekommer främst under perioder då grundvattenmagasinen minskar (Boman & Hanson, 2004).

Föroreningar

Ett annat problem med grundvatten är att en ytterst liten mängd av en förorening kan förorsaka att det inte går att dricka direkt (SGU u.å. a). Därmed måste man ta hänsyn till föroreningar innan man

8

tar grundvatten som dricksvatten. Om vattentäkter ligger nära ett storstadsområde eller stora industrier finns det risk för stora mängder föroreningar.

Kemiska ämnen

Ytterligare ett problem med grundvatten är att även naturliga effekter kan påverka dess kvalitét så som jord- och berggrundens sammansättning. Detta kan medföra att grundvattnet får höga radon-, fluorid- och tungmetallhalter. Metallhalter kan också tränga ned genom nederbörd av luftburna metaller. Då krävs olika vattenanalyser för att se om brunnen kan användas som dricksvattentäkt eller ej. Utöver dessa problem kan grundvattnet även få negativa konsekvenser som försurning och övergödning. (SGU u.å. a)

Grundvatten av god kvalitet

I Sverige finns 16 miljökvalitetsmål, som antogs av Riksdagen år 1999, som beskriver tillståndet i den svenska miljön och hur miljöarbetet ska utvecklas (Naturvårdsverket, 2017a). De bedöms utifrån om dagens åtgärder räcker för att hinna uppnå målen innan 2020 och hur utvecklingen i miljön är (Miljömålen.se, 2017b). Ett av miljökvalitetsmålen är “Grundvatten av god kvalitet” och ansvaras av Sveriges Geologiska Undersökning, SGU (Miljömålen.se, 2017a). Miljömålet innebär att grundvattnet ska bibehålla en god kemisk status utan att skada dricksvattenförsörjningen eller närliggande natur samt att grundvattennivån eller tillgången på grundvatten inte försämras. Miljökvalitets målet “Grundvatten av god kvalitet” ska i huvudsak säkra tillgången på mängden dricksvatten av en god kemisk status. Kvalitén och mängden ska också bidra till att närliggande natur som är beroende av grundvattnet inte förändras och tar skada. En årlig uppföljning av målet enligt SGU visar att det inte är uppnått och att det kommer inte uppnås med dagens åtgärder. Det finns inte heller någon tydlig utveckling i miljön. Detta förväntas beror på den brist på grundvatten som uppstått de senaste åren, påverkan av klimatförändringarna, kvalitetsproblem i grundvattentäkter, bristande kunskaper och att arbetet med vattenskyddsområden inte prioriteras (Naturvårdsverket, 2018).

Klimatförändringar

Grundvattennivåerna varierar under årets gång utefter de årstider vi har i Sverige. Generellt sett sker en grundvattennivåsänkning under sommaren och en grundvattenbildning under resterande årstider. Nivåskillnaderna beror som nämnt bland annat på nederbörd och avdunstning, som i sin tur också beror av temperatur. I och med klimatförändringarna kan därmed grundvattennivåerna påverkas drastiskt, när temperaturen stiger och nederbörden blir kraftigare (Dahné, Maxe & Sundén, 2010). I dagens klimat bidrar snösmältningen till en stor kraftig påfyllnad till grundvattenmagasinen under våren. I ett förändrat klimat kan en ökad temperatur medföra att perioden då snö faller blir kortare under vintrarna och ersättas av regn. Detta innebär att bildningen av grundvatten sker under en längre och kontinuerlig period då snöperioden förkortas. Under våren kommer magasinen då vara påfyllda till en lägre nivå än tidigare då den kraftiga snösmältningen inte sker. När avsänkningen sedan börjar ske under sommarhalvåret innebär det att grundvattennivån startar på en lägre nivå än vanligt. Den förhöjda temperaturen medför dessutom att avdunstningen ökar, vilket minskar nettonederbörden och grundvattenbildningen blir mindre (Dahné, Maxe & Sundén, 2010). Ett annat resultat av klimatförändringarna är även kemiska effekter som sker i grundvattnets beskaffenhet. En central del av klimatförändringarna är den ökande havsnivån. En förhöjd havsnivå innebär att risken för saltvatteninträngningen ökar vid kusten. Även en förändrad markanvändning och längre växtperioder på grund av klimatförändringarna påverkar i sin tur grundvattnets kemi (Dahné, Maxe & Sundén, 2010). Vid en sänkning av grundvattennivån innebär också att andelen av kemiska ämnen blir större vilket påverkar kvalitén på vattnet (SGU u.å. d).

9

Grundvattenbalans

En metod för att få veta hur stor grundvattenbildning är i ett område och på så sätt ta reda på hur stort uttagsmöjligheterna är i ett område kan man göra en grundvattenbalans. För att kunna beräkna hur mycket grundvatten som bildas i ett område under en tidsperiod kan grundvattenbalansekvationen användas. Grundvattenbalansekvation presenteras i ekvation nedan.

𝐺"# = 𝑃 − 𝐸𝑇 − 𝑅* + 𝐺,- + 𝑈 ± ∆𝑆 Där Gut=Grundvattenavrinning, P= Nederbörd, ET= Evaporation, Rs=ytvattenavrinning, Gin=Grundvattentillrinning, U=Uttag och ΔS=Magsineringsförändring

Figur 6: En egenillustrerad bild över faktorerna som påverkar grundvattenbalansen i ett område. Grundvattenbalansen kan även tas fram via programmet GWbal. Då fås diagram fram som till exempel visar grundvattenuttagen och grundvattenbildningen över årets månader samt normal- och extremvärden. I programmet beräknas grundvattenbalansen via indata som till exempel antal fritidsboenden, permanentboenden och antal hus (Olofsson, 2017).

Konstgjord grundvattenbildning

Åtgärder för att ökad grundvattenbildningen är till exempel att sätta sprinklers på platsen för att dessa ska tillföra vatten som kan perkoleras till grundvatten. Dammar kan även byggas för att få en kontinuerlig tillförsel av vatten och därmed påfyllnad av grundvattenmagasinen (Eveborn et al, 2017). Där det finns goda geologiska förutsättningar så som stora mättade lerlager kan våtmarker tas till nytta för att öka grundvattenbildningen. Då kan vatten samlas i dessa våtmarker när grundvattenbildningen är som störst och sedan lagras där. Under torrperioderna finns det då vatten i våtmarken som kontinuerligt kan tillföra vatten till grundvattnet under torrperioderna (Dahlqvist et al, 2017).

10

Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga hur tre kustnära kommuner arbetar med att skapa en hållbar vattenförsörjning. Studien begränsas Norrtälje, Tyresö och Oskarshamns kommun. I studien jämförs kommunernas planer för dricksvattenförsörjning samt problematiken med nyttjandet av grundvatten i dessa kommuner. Utöver det är även syftet att undersöka om kommunernas planer räcker för att upprätthålla en hållbar dricksvattenförsörjningen. Dessutom belyser studien hur ett förändrat klimat kan påverka grundvattnet vid kusten.

Frågeställning

Hur arbetar kommunerna för att nå en hållbar dricksvattenförsörjning? Hur ser kommunernas vattenförsörjning ut, vilka regelverk finns och hur försäkrar sig

kommunerna att invånarna har tillgång till rent vatten vid kusten? Vad blir konsekvenserna av överutnyttjande grundvattenuttag under en längre tid? Vilket är det främsta kvalitetsproblemet med att använda grundvatten som dricksvattenresurs

utmed kusten?

11

Metod Vi har genom en litteraturstudie inom området gjort en genomgång av hur grundvatten bildas och vilka faktorer som påverkar denna, så som nederbörd, avdunstning, avrinning. Även de geologiska bildningarnas möjlighet att magasinera vatten presenteras och faktorer som påverkar deras sårbarhet. En beskrivning av kommunal- och enskild vattenförsörjning i en kommun gjordes därefter. En genomgång av enskilda brunnar genomfördes där placering och risker för brunnar i kustnära områden förtydligas. En genomgång av det förändrade klimat som kan förväntas har belysts samt en presentation av miljökvalitetsmålet “Grundvatten av god kvalitet”. Resultatet i denna uppsats grundas på den inhämtning vi gjort av respektive kommuns planer för att säkerställa en hållbar dricksvattenförsörjning i kommunen. En avgränsning gjordes till tre kustnära kommuner, se figur 7. Avgränsningen gjordes till tre kommuner som alla förväntas ha en ökad befolkning i kommunernas kustområden och där grundvattenbildningen är begränsad på grund av den geologiska uppbyggnaden. Studien har avgränsats inom dricksvattenförsörjningen i respektive kommun. Kommunerna har kontaktade men avböjt på grund av resursbrist. Därefter gjordes en jämförelse mellan de kommunerna och en utvärdering hur de arbetar idag, samt vad de borde tänka på i framtiden.

Figur 7: De tre kommunerna utplacerade på dess lokalisering i förhållande till varandra (Valmyndigheten, 2010).

12

Grundvattenbalans i GWbal

En grundvattenbalansberäkning genomfördes i programmet GWbal. Ett generellt exempel genomfördes för att illustrera en situation över en vanlig situation för kustområden som denna studie undersöker. Nedan presenteras den data som användes. Totalt antal hus sattes till 250 st varav personer per hus antas vara 3 st. Undersökningen gjordes för en period med fritidsboende på 1-2 månader under sommaren samt för alla helger maj-september. Data för månadsvis nederbörd hämtades från SMHI. Nedan, i tabell 1, beskrivs ytterligare värden som användes i beräkningen. Tabell 1: Indata för grundvattenbalansberäkning i programmet GWbal.

Fritidsboenden Permanentboenden

Andel hus 85 % 15 %

Annan standard 100 liter 200 liter

13

Avgränsning

Norrtälje kommun

Norrtälje kommun är belägen i Östra Uppland, se figur 8. Kommunen har en landareal på 2 000 kvadratkilometer med befolkningsmängden 60 000 personer (Norrtälje kommun u.å. b). Hälften av invånarna bor på landsbygden eller i skärgården. Kommunen har dessutom cirka 120 000 sommarboende varje år (Norrtälje kommun u.å. a). Till 2030 räknar kommunen med att växa till 75 000 invånare (Norrtälje kommun, 2017a). Norrtäljes berggrund består främst av sur intrusivbergart vilket främst är granit. Det finns även en del andra bergarter som till exempel gabbro och diabas men dessa i mindre utsträckning än den dominerande graniten, se bilaga 1. Därutöver finns en några mindre områden med kvarts och sandsten. Jordlagret i kommunen är inte av stor mängd. Jordlagren består av morän, lera, sand, grus och gyttja (Norrtälje kommun, 2015a), se bilaga 2.

Figur 8: Norrtälje kommun (Valmyndigheten, 2010)

Tyresö kommun

Tyresö kommun ligger i nordöstra Södermanland på ön Södertörn, se figur 9. Kommunens landareal är 69 kvadratkilometer och i kommunen bor cirka 47 000 personer. Totalt är 43 procent av landarealen skyddad natur i form av naturreservat eller nationalpark (Tyresö Kommun, 2017a). Tyresö kommun växer årligen och befolkningen förväntas enligt tidigare års trend att öka till 60 000 - 65 000 invånare fram till 2030 (Tyresö kommun, 2017b).

14

Landskapet på Tyresö har en sprickdalsterräng med kala branta bergsryggar. Berggrunden består av sedimentgnejs och gnejsgraniter samt stora delar av sandsten, se bilaga 3. Den vanligaste jordarten på Tyresö är morän samt lerfyllda dalgångar mellan bergsryggarna i terrängen. På Brevikshalvön är jordlagren extremt tunna men i nordvästra delarna finns en del isälvsmaterial av sand och grus. (Länsstyrelsen Stockholms Län, 2002). Se bilaga 4 för jordlager i Tyresö kommun.

Figur 9: Tyresö kommun (Valmyndigheten, 2010)

Oskarshamns kommun

Oskarshamn är en industristad som ligger i Östra Småland, se figur 10. Kommunen har en landareal på 1000 kvadratkilometer och en befolkning på 27 000 personer (Oskarshamns kommun, 2017b). Visionen för kommunen är att öka antalet invånare till 30 000 fram till 2030. I princip hela kommunen är belägen under högsta kustlinjen vilket har gjort att kornpartiklar spolats ned till de lägre punkterna och gjort bergen kala, detta gäller särskilt vid kusten. I dalarna finns, dock i väldigt begränsad mängd, morän, lera, grus och sand. Det finns även en del isälvssediment, se bilaga 6 för jordlager i Oskarshamn. Berggrunden är främst av sur granit som kallas Smålands-Värmlandsgraniterna. Utöver den dominerande graniten finns även andra bergarter som kvartsit, smålandsporfyren, ryolit, ytbergsgnejs, förskiffrad granit och sandsten (Oskarshamns kommun, 2015), se bilaga 5.

15

Figur 10: Oskarshamns kommun (Valmyndigheten, 2010)

16

Resultat Nedan presenteras studiens resultat efter de frågeställningar som ställts.

En hållbar dricksvattenförsörjning

Hållbarhet i sig berör de tre hållbarhetsaspekterna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet (Nordh, 2018). För att applicera hållbarhet på en dricksvattenförsörjningen krävs att kommunerna har strikta riktlinjer för vattenförsörjningen, speciellt i takt med klimatförändringarna. Klimatförändringarna påverkar grundvattnets bildning och ökar risken för kvalitetsproblem i grundvattnet. Därför kommer detta påverka dricksvattenförsörjningen från grundvattnet. För att kunna bibehålla en hållbar dricksvattenförsörjning måste de nuvarande grundvattentillgångarna och sjöarna skyddas i kommunerna. Det är ungefär två tredjedelar av alla grundvattentäkter i Sverige som har ett skyddsområde men majoriteten av dessa grundvattentäkter är stora kommunala grundvattentäkter (SGU u.å. e). Det innebär att det är en hel del mindre vattentäkter som saknar skydd i kommunerna. Vattenförsörjningsplaner är viktiga för att kunna säkerställa att dricksvatten faktiskt finns tillhanda även om förändringar i klimatet sker (Sundén, 2010).

Vattenskyddsområde

Det är viktigt att skydda det grundvatten som används som dricksvattenresurs för att kunna nå miljömålet för dricksvattenförsörjningen. Att skydda grundvattnet är det som utmärker sig som den mest avgörande investeringen. Vattenskyddsområden bör därmed införas för att värna om de platser där grundvatten används, eller kan användas, som dricksvattenresurs. Det finns även andra sätt att bidra till en hållbar dricksvattenförsörjning i en kommun. Till exempel genom att kontinuerligt följa upp de viktigaste vattenförekomsterna för att kunna använda dessa som resurs samt att se till så att dessa tillgångar inte går till spillo (Naturvårdsverket, 2018). Utöver skydd av vattentäkter behöver också de stora sand- och grusavlagringarna skyddas och bevaras. Naturgrus, som ingår i en av de sex preciseringarna i “Grundvatten av god kvalité”, tas idag ut i stora drag. Det resulterar i färre och mindre grundvattenreservoarer som är betydande för den kommunala vattenförsörjningen. För att bevara dessa viktiga naturliga reservoarer finns naturgrusskatt som används vid större brytning av naturgrus (Skatteverket, 2014). I kommunernas översiktsplaner kopplas och analyseras arbetet vad gäller skydd av grundvatten. Bedömningen sker genom miljökvalitetsmålet “Grundvatten av god kvalitet” och bedöms efter vilket resultat arbetet med bevarandet av grundvattnets förekomst och kvalitet fått och vidare åt vilket håll utveckling går. Enligt naturvårdsverket kommer målet inte att nås med de regelverk som finns idag.

Regler och riktlinjer för vattenförsörjningen

Vid planering av vatten- och avlopp använder sig kommunerna Norrtälje, Tyresö och Oskarshamn av olika styrmedel för kommunal vattenförsörjning. Dessa behövs för att ha en stabil grund att utgå från så att kommunerna går mot en kvalitativ och hållbar dricksvattenförsörjning. Det som är gemensamt för Norrtälje och Oskarshamns kommun är att det finns aktuella VA-planer som ger en överblick över vattentillgången och riktlinjer i frågor om kommunens allmänna och enskilda vattenförsörjning. I VA-planerna lokaliseras vattentäkter och dess ekologiska och kemiska status samt hur utvecklingen av den allmänna vattenförsörjningen ska gå till. För att kommunerna ska få vägledning inom planering i VA-frågor finns en VA-policy vid sidan om VA-planen. Policyn har skapats i syfte om att ge riktlinjer i

17

frågor gällande kommunens VA-planering (Svenskt vatten, 2016e). Tyresö kommun har däremot ingen VA-plan utan planeringen nämns i den aktuella översiktsplanen. Däremot gäller för alla kommuner att den kommunala vattenförsörjningen huvudsakligen regleras av Lagen om Allmänna Vattentjänster, LAV, (Svenskt vatten, 2016d). Den enskilda vattenförsörjningen i Norrtälje-, Tyresö- och Oskarshamns kommun sker främst genom bergborrade brunnar. De områden som omfattas av enskild vattenförsörjning är främst fritidsområden där det kommunala vattennätet inte finns tillgängligt. I dessa områden har kommunerna inte möjlighet att lokalisera och reglera vattenförsörjningen i samma utsträckning som i områden med kommunal vattenförsörjning. Till skillnad från den kommunala, styrs den enskilda vattenförsörjningen endast av föreskrifter av Livsmedelsverket vid större uttag. För småskaligt uttag som vid privat bruk där uttaget är mindre än 10 kubikmeter per dygn, och inte inkluderar mer än 50 personer, omfattas inte dessa av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Då finns istället råd om enskild vattenförsörjning som inte är bindande. Vid anordning av en ny dricksvattenanläggning måste däremot en fastighetsägare som önskar enskild vattenförsörjning följa Miljöbalkens bestämmelser om lokalisering samt genomföra en årlig egenkontroll av anläggningen (Livsmedelsverket, 2015). Vidare faller investerings- och driftkostnader för enskild vattenförsörjning på fastighetsägaren samt även kontrollen av att vattnet håller god kvalitet. Eftersom att det inte finns någon bindande regel för hur brunnen ska hanteras och skötas, försöker kommunerna tillhandahålla fastigheterna med enskilda brunnar rätt kunskap för att säkra kvalitén på grundvattnet.

Norrtälje kommun

Norrtälje kommun använder deras VA-plan för att uppnå en hållbar planering i hela kommunen och uppdateras kontinuerligt. Den tar upp planeringen både inom och utanför deras nuvarande verksamhetsområde. Närmare kompletteras även deras huvuddokument med två bilagor som tar upp dels åtgärdsbehov i redan utbyggda anläggningen och dels VA-utbyggnadsplanen i befintlig bebyggelse som ska gälla 5 år framåt (Norrtälje kommun, 2018). Enligt Norrtälje kommuns VA-policy finns riktlinjer som kommunen följer som innebär att den allmänna vattenförsörjningen ska säkerställas, viktiga vattenförekomster för vattenförsörjningen ska göras till vattenskyddsområden och man ska bevara möjligheten att utnyttja sjön Erken som en vattentäkt i framtiden (Norrtälje kommun, 2015b). I VA-planen lyfts att VA-planeringen måste beakta befintlig bebyggelse samt utbyggnad och förtätning. För närvarande får Norrtälje kommun den kommunala dricksvattenförsörjningen främst av ytvatten från Mälaren men även en del från kommunens större vattentäkter (Norrtälje kommun, 2010). För att få en prognos över områden som kommer kräva en högre kapacitet av vatten i kommunen så finns det en befolkningsprognos över kommunens VA-distrikt fram till 2026 (Norrtälje kommun, 2018). Eftersom kommunen förväntas få en befolkningsökning så trycker kommunen extra på att det krävs stora investeringar i, och upprustning av, VA-anläggningen. För att klara utmaningen att skapa en hållbar VA-anläggning så vill kommunen att man ska prioritera miljökvalitetsnormerna för vatten. Detta ska ske genom att man arbetar mot att peka ut miljörisker i den nuvarande anläggningen och sedan arbeta med att ta fram en förnyelseplan för anläggningen. För att säkerställa dricksvattenförsörjningen arbetar Norrtälje kommun med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan som ska gälla för hela Stockholms län. Vidare arbetar kommunen också med en kommunal vattenförsörjningsplan och en strategi för reservvattentäkter under 2018. Vattenskyddsområden för vattentäkter i verksamhetsområdet ser kommunen också över. Idag har, av de nio vattentäkter som används i den kommunala vattenförsörjningen, 7 stycken vattenskyddsområde där fastställandet skedde mellan 1969-2009 (Norrtälje kommun, 2018). I de områden som inte ingår i det kommunala verksamhetsområdet, eller ligger sent i utbyggnadsplanen, så ska VA-försörjningen ske genom enskilda anläggningar. Det är inget krav på att

18

man måste anmäla ett nytt uttag av grundvatten från en täkt om uttaget gäller 1-2 hushåll (VA-plan). Men för att säkra kvalitén på vatten rekommenderar kommunen att vattnet ska provas. Man erbjuder också teknisk rådgivning för fastighetsägare via Campus Roslagen som är ett utvecklingscentrum helt gratis (Norrtälje kommun u.å. c). Vid en vattenkris placeras öppna tappställen ut i Norrtälje där vatten kan hämtas för de som har en sinande brunn. Vatten kan dessutom hämtas på brandstationer i kommunen eller via kontakt med räddningstjänsten (Norrtälje kommun, 2017b).

Tyresö kommun

Tyresö kommun har inte någon VA-plan. Men kommunen arbetar med att ta fram en vattenplan för att samordna vattenfrågor i kommunen (Tyresö kommun, 2017b). Tyresö kommuns vattenverksamhet utgår istället från den så kallade VA-banken, som är ett stöd för underhåll av VA för kommuner av både mindre och större omfång kan använda sig av (VA-utveckling u.å.). I denna samlingsbank finns Tyresö kommuns underhållsplan dokumenterat vilken gäller till år 2027 som uppdateras kontinuerligt. Dock finns inte styrdokument för en mer detaljerad planering. För Tyresö kommuns vattenförsörjning är kommunstyrelseförvaltningen via Tekniska kontoret de som har högsta ansvar (Nyholm, 2017). I dagsläget köper Tyresö kommun årligen in vatten från Stockholms vatten till den kommunala vattenförsörjningen (Tyresö kommun u.å.). I nuläget är det bara de tätbefolkade områdena som har möjlighet till att ansluta till det kommunala VA-nätet. Områden i Östra Tyresö, som inte ingår i verksamhetsområdet, får sitt vatten från enskilda brunnar då de saknar möjligheten att ansluta till kommunalt vatten (Wiklund, 2014). För hela Östra Tyresö arbetar Tyresö kommun därför med att ta fram en VA-strategi som ska skydda vattendrag att påverkas negativt av enskilt VA. Tyresö kommun har inte något vattenskyddsområde i kommunen (Tyresö kommun, 2017b). Det beror bland annat på att Tyresö inte nyttjar någon lokal vattentäkt för dricksvatten. Vid en genomgång av de enskilda brunnarna på Tyresö kan riskområden påvisas där vattenbrist kan förekomma (Tyresö kommun, 2014). Om det skulle ske något drastiskt med leveransen av Stockholms vatten utreds Ällmora träsk till att vara reservvattentäkt. Dock är många viktiga vattentäkter skyddade via de naturreservat och nationalparker som finns på Tyresö (Tyresö kommun, 2014). Enligt Översiktsplanen har Tyresö kommun insikt i att arbeta för ett hållbart samhälle. Det styrs via styrdokument, experter och granskningar för att se till att värna om till exempel den bebyggelse som finns och Tyresös naturreservat. I Översiktsplanen beskrivs den troliga befolkningsökningen till år 2035, tills dess förespråkar sig Tyresö kommun vara den mest eftertraktade kommunen i Stockholmsregionen. Det Tyresö kommun står inför är alltså en befolkningsökning vilken kräver fler bebyggelser i form av både boenden. (Tyresö kommun, 2017b). Vad gäller utbyggnad av VA-nätverket på Tyresö sker det i etapper varav de kritiska områdena tas i första hand om möjlighet finns för en anläggning på platsen. För områden där kommunalt VA-nät inte byggs ut innan 2035 ställs högre krav på att fastigheterna ska ha hållbara enskilda lösningar. Kommunen vill undvika risken att gamla anläggningar läcker ut ämnen som kan försämra vattenkvaliteten i området. På en del av Tyresö undersöker kommunen möjligheten för lokala dricksvattentäkter. Detta skulle då vara en trygghet om grundvattenkvalitetén eller tillgången på vatten skulle förändras vid ett förändrat klimat. Man undersöker också möjligheten till enskilda brunnar som skulle kunna utnyttjas vid vattenbrist (Tyresö kommun, 2017b). Kommunen ingår i Södertörns miljö- & hälsoskyddsförbund, SMOHF, som är en tillståndsmyndighet för Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Myndigheten granskar verksamheter för att se till att de inte

19

påverkar människors hälsa negativt, och inte heller orsakar skador på miljön. För Tyresö ansvarar därmed SMOHF för tillsynen av deras vattenverksamhet. De ger råd och riktlinjer för dem som till exempel vill anordna en enskild dricksvattenanläggning (SMOHF u.å).

Oskarshamn kommun

I Oskarshamns kommun nyttjas råvattentäkten Hummeln, en sjö lokaliserad i närheten av Oskarshamn (Oskarshamn kommun, 2015). Av hushållen har majoritet kommunal vattenförsörjning och resterande har enskild vattenförsörjning (Länsstyrelsen Kalmar län, 2013). Oskarshamns kommun använder precis som Norrtälje en VA-plan som styrdokument av planeringen av vatten och avlopp. Genom planen ska kommunen kunna visa vart, när och hur arbetet med utbyggnaden av nätet ska ske fram till 2030. Kommunen jobbar också mycket med att planera hur framtida klimatförändringar ska vävas in i samhällsplaneringen och kommunens VA. Målet är att planering i VA-frågor ska bidra till att miljömålen uppfylls. För att kunna tillämpa miljökvalitetsnormerna på vattenförekomsterna så använder sig kommunen av planeringsunderlaget VISS, Vatteninformationssystem Sverige, mellan 2009-2014. Genom användningen av VISS anges vilka miljöproblem som finns i kommunens vattenförekomster. Oskarshamns kommun anser att grundvattnet i kommunen har en god kvantitativ och kemisk status. Däremot har kommunen större problem med den kemiska statusen i sjöar, vattendrag och längs kuststräckan. Där når några av kommunens vattentäkter inte upp till kraven. Kommunen har dagsläget vattenskyddsområde för alla kommunala vattentäkter som har fastställts mellan 1981-2003. Man arbetar också med att ta fram en vattenförsörjningsplan för att se till att kommunen har den kapacitet av dricksvatten som krävs i och med befolkningsutvecklingen. En ny vattendom har därför tagits fram för Hummeln som ska klara den vattentillgång som krävs i framtiden. Den ska även klara att leverera den kapacitet i och med ett förändrat klimat. En regional vattenförsörjningsplan finns också i hela Kalmars län där man tillsammans arbetar med VA-hanteringen. För de områden i Oskarshamns kommun som saknar kommunalt VA görs en bedömning över vilket alternativ av VA-lösning som passar bäst. Oskarshamns kommun lyfter fram att de geologiska förutsättningarna vid kustområdet gör det extra svårt att anlägga lokala avloppsanläggningar men att det är mycket viktigt att det finns fungerande VA-lösningar då belastningen på grundvattnet är stort i dessa områden. Bygglov kommer inte beviljas om fungerande lösningar inte går att ordna. För nya brunnar krävs också anmälan till kommunen och kommunen rekommenderar att man väljer gemensamma lösningar framför enskilda. För att få en bredare bild över hur situationen över vatten i dessa områden är så planerar Oskarshamns kommun att ta fram en plan med en bedömning över dess status, kvantitet och kvalitet. För Oskarshamns kommun finns vatten att köpa från Tekniska kontoret om vattnet i en enskild brunn tar slut. Denna kostnad är 10 kronor per kubikmeter samt att det kan tillkomma kostnader för tekniska kontorets personal vid hämtning av vatten. Köparen ska även stå för transport (Oskarshamns kommun, 2017a).

20

Tabell 2: En tabell som tydliggör skillnaderna mellan kommunernas vattenförsörjning.

Vattenförsörjning Norrtälje kommun Tyresö kommun Oskarshamns kommun

Befolkningsmängd (Invånare)

60 000 47 000 27 000

Landareal 2000 km2 69 km2 1000 km2

Lokalisering Östra Uppland Nordöstra Södermanland

Östra Småland

Befolkningsmängd år 2030

75 000 60 000- 65 000 30 000

VA-plan Ja Nej Ja

Vattenskyddsområde Ja Nej Ja

Vatten vid kris Gratis Gratis En mindre kostnad

Överutnyttjande av grundvattenförekomster Hur stort uttag som kan tas i en akvifer beror av hur mycket vatten som har lagrats i magasinet och i sin tur också hur stor grundvattenbildningen är. Därmed har grundvattenbildningen stor betydelse för hur mycket vatten som kan nyttjas för uttag. Då måste akviferens sårbarhet tas med i åtanke då det påverkar hur snabbt magasinet reagerar på en förändrad grundvattenbildning. Jordlager och berggrund i kommunerna har ett stort samband med hur stor grundvattenbildningen är, och därmed hur sårbara akvifererna är för ett överutnyttjat grundvattenuttag. Alla kommunerna har ett relativt tunt jordlager på omkringliggande berggrund. Se jämförelser i tabell 3 nedan. Oskarshamns kommun har det mest obefintliga jordlagret av de tre kommunerna med en berggrund av gnejs, vilket ger möjlighet till mindre vattenmagasin vilka är som mest sårbara och har svårast att klara av ett överutnyttjat grundvattenuttag. Norrtälje kommun har ett tunt jordlager men berggrunden som består av granit, som är relativt ung, ger ändå en bättre möjlighet att magasinera vatten. Däremot består Tyresö kommun av en sprickdalsterräng med rikliga jordlager i dalarna och granit i berggrunden vilket ger en mycket god förutsättning till att vatten kan lagras. Detta innebär att Norrtälje och Oskarshamns kommun inte har samma goda förutsättningar som Tyresö för nybildning av grundvatten vilket påverkar hur stort uttag som är möjligt (Knutsson & Morfeldt, 2002). Ett överutnyttjande av grundvatten över en längre tid kan komma att orsaka skada på naturområden och bebyggelse i kustområdena då grundvattennivåerna sjunker. Grundvattennivåerna har redan konstaterats som under normala nivåer i större delar av Sverige de senaste åren på grund av torrår flera år i rad (Earon, 2014). När grundvattenbildningen är kritisk fylls inte reservoarerna på. Det gör att grundvattennivåerna inte höjs utan endast sänks. Detta gäller Tyresö, Norrtälje och Oskarshamns kommun. Grundvattenkvalitén har en uppenbar risk att komma till skada genom saltvatteninträngning i och med sänkningarna av grundvattennivån runt enskilda brunnar med för stort uttag. Grundvattensänkning i små akvifärer kommer med ett fortsatt överutnyttjande av grundvattnet också riskeras att tömmas på sitt vatten. Detta innebär att brunnar i anslutning till denna akvifer kommer att sina. Det får konsekvensen att de tre kustkommunerna inte bara riskerar en uttorkad akvifer utan flera, vilket kan komma att påverka flera fritidsområden i kommunen som då inte har någon tillgång på dricksvatten. Till följd av de senaste årens problem med grundvattennivåerna så har det redan

21

konstaterat att ingen av de tre kommunerna kommer att uppnå miljökvalitetsmålet “Grundvatten av god kvalitet” innan 2020. Naturområden kan påverkas negativt av torka och vattenbrist som uppstår genom att vattnets flöde förändras eller möjligtvis upphör helt (Naturvårdsverket, 2017b). Detta sker i följd av en sänkning av grundvattennivåerna. Tyresö som av hela sin landareal består av 43 procent skyddad natur kan därmed få områden som är känsliga uttorkade (Thorsbrink, 2017). Tabell 3: En tabell som tydliggör skillnaderna mellan kommunernas geologiska förutsättningar.

Geologiska förutsättningar

Norrtälje kommun Tyresö kommun Oskarshamns kommun

Jordlager Tunt jordlager Rikligt jordlager Litet, i princip obefintligt, jordlager

Berggrund Granit, samt färre inslag av gabbro

Granit, stora inslag av sandsten/gråvacka

Gnejs, inslag av ryolit, sandsten/gråvacka,

gabbro,

Lagringsmöjlighet av grundvatten

Måttlig God Mycket låg

Grundvattenbalans i GWbal

Kustområdena i de tre kommunerna kantas av ett ökat grundvattenuttag under sommarmånaderna, vilket illustreras i diagram 1, som visar hur grundvattenuttag kan se ut under året. De marinblå staplarna visar grundvattenuttagen för permanenthus i m3. De gröna staplarna beskriver uttagen från fritidsboende och de turkosa är det totala grundvattenuttaget för samtliga.

Diagram 1: Diagram över grundvattenuttag per månad 1-­12 i m3. Marinblå=permanenthus, grön -­ sommarhus och turkos -­ total. Hur grundvattenbildningen kan se ut jämfört med grundvattenuttaget över ett år i m3 visas däremot i diagram 2.

Diagram 2: Grundvattenbildningen kontra grundvattenuttagen under årets månader i m3.

22

Diagram 3 visar hur grundvattenmagasineringen ser ut över året i m3, alltså hur mycket vatten som finns tillgängligt i akvifererna under de olika månaderna.

Diagram 3: Gundvattenmagasineringen under årets månader i m3. Då programmet beräknar grundvattenbalansen i området går det att beräkna hur många boenden som grundvattenmagasinen klarar av, svaren erhålls i tabell 4 nedan. Tabellen visar hur många hushåll som kan försörjas om antalet permanentboenden ökar från 15% till 25% med hänsyn till magasinets kapacitet. Tabell 4: Erhållna värden från GWbal där det visar att ju fler permanentboenden som bosätter sig i kommunen ju färre antal hus klarar grundvattenmagasinen av.

Procent permanentboenden (indata) Totalt antal hus (utdata)

Alternativ 1 15 % 128

Alternativ 2 25 % 102

Saltvatteninträngning

Norrtälje kommun belyser att höga salthalter är ett problem vid enskild vattenförsörjning genom bergborrade brunnar, särskilt under sommartid i tätbefolkade områden och områden vid kommunens kust (Norrtälje kommun u.å. d). Vid anläggning av en ny brunn rekommenderar Norrtälje kommun att använda sig av en certifierad brunnsborrare (Norrtälje kommun u.å. d). Vidare belyser kommunen att brunnsvattnet bör analyseras med jämna mellanrum och ser att det är fördelaktigt att man tillsammans med andra fastighetsägare skapar gemensamhetsanläggningar (Norrtälje, 2018). Om en brunn skulle få en förhöjd salthalt föreslår kommunen att man som åtgärder höjder pumpens nivå, utjämnar uttaget, installerar vattensnål teknik eller filter (Norrtälje kommun u.å. d). Oskarshamns kommun anser att det finns en risk att enskilda brunnar i kommunen påträffas av en förhöjd salthalt (Oskarshamns kommun, 2015). Kommunen belyser däremot inte saltvatteninträngningen som ett aktuellt problem i kommunen utan som ett framtida hot då klimatförändringarnas effekter höjer havsnivåerna och därmed hotar grundvattnet (Oskarshamns kommun, 2015). Problemet med relikt vatten nämns inte. Men för att vattentäkterna, som används vid enskild vattenförsörjning, ska fortsätta uppnå en god kvalitét så rekommenderar kommunen för att man skapar gemensamma lösningar hellre än enskilda anläggningar. De områden som däremot har en större risk att utsättas för kemiska föroreningar i grundvattnet ska kommunen informera (Oskarshamns kommun, 2015). Tyresö kommun anser att saltvatteninträngning inte är ett omfattande problem i kommunen, men att det förekommer. Även ett visst problem med relikt saltvatten finns (Tyresö kommun, 2014). Det är främst i Östra Tyresö som vattenförsörjningen riskerar att försämras på grund av förhöjda salthalter (Tyresö kommun, 2017b). Åtgärder vid en förhöjd salthalt presenteras genom kommunens tillsynsmyndighet SMOHF som rekommenderar bland annat en minskad vattenförbrukning genom att installera en vattenmätare eller vattensnål utrustning. Man rekommenderar också att höja eller byta ut pumpen och installera en tank för lagring av vatten eller nivåvippa (SMOHF, 2014).

23

Att det finns en risk för saltvatteninträngning i de tre kommunerna är främst till följd av deras närhet till kustlinjen men också att de en gång i tiden varit täckta av hav, jämför figur 4 med figur 7. Det beror också på att berggrunden i dessa tre kommunerna är sprickrika. Norrtälje kommun som består av främst granit har sprickor som ofta korsar varandra. Detta skapar sammanhängande och regelbundet spricksystem, vilket innebär att hyfsad vattengenomsläpplighet även för havsvatten. I en tät och kristallin berggrund kan havsvatten tränga in genom sprickorna så långt som 300 till 500 meter in från kustlinjen, vilket gör att riskområdet för saltvatteninträngning är betydande stort (Knutsson & Morfeldt, 2002). Tyresö kommun som istället har en berggrund av sedimentgnejs och gnejsgraniter gör att berggrunden här inte har samma sammanhängande spricksystem (Knutsson & Morfeldt, 2002) vilket kan motverka att risken för saltvatteninträngning något. Tyresö kommun är också kuperad vilket gör att grundvattenbildningen är gynnsammare (Boman & Hanson, 2004). Oskarshamns kommun har en berggrund av Smålands-Värmlandsgraniter och risken för saltvatteninträngning är därmed stor i och med dess rika sprickmönster. Saltet kan därmed även där tränga in så långt som 300-500 meter.

24

Diskussion

En hållbar dricksvattenförsörjning

Att Norrtälje och Oskarshamns kommun har VA-planer gör att de arbetar aktivt mot en hållbar vattenförsörjning i kommunen. En bättre planerad och tydlig plan gör att de två kommunerna kan göra bättre och mer strategiska val när det gäller den fortsatta utbyggnaden av VA. Det innebär också att man kan ta hänsyn till klimatförändringarna och kraven på grundvattenkvalitén bättre. Tyresö kommun som inte har någon VA-plan behöver göra stora investeringar för att göra en bättre vattenplanering i kommunen. Att göra upp en VA-strategi för endast delar av kommunen och lita på att Stockholms stad levererar vatten, kommer inte att hjälpa arbetet med att skapa en hållbar vattenförsörjning i kommunen. Tyresö kommun bör se över deras VA-planering och belysa kommunernas möjligheter inom vattenförsörjning och vidare beakta hela kommunen för att kunna göra de mest kostnadseffektiva lösningarna. Tyresö kommun förlitar sig också helt på att Stockholms stad levererar den mängd vatten som behövs för den kommunala vattenförsörjningen. Däremot så växer hela Stockholmsregionen och för att Tyresö kommun ska kunna säkra att få den mängd dricksvatten som behövs bör man planera och hitta möjliga vattentäkter och identifiera risker för framtida vattenförsörjning. Detta för att även om VA-planering endast fungerar som ett styrdokument för planeringen av vattenförsörjningen i kommunerna underlättar en välplanerad plan den fortsatta samhällsplaneringen i kommunen. Genom att kommunerna har kunskap om var det finns möjligheter att kunna ordna en hållbar dricksvattenförsörjning så kan de i översiktsplanen anpassa stadsutvecklingen och bebyggelse åt rätt håll. Detta skulle förebygga att framtida områden får problem med vattenkvalitén eller knappa tillgångar på vatten.

Vattenskyddsområden

En av främsta åtgärderna som används för att främja kvalitén på det vattnet, som används vid vattenförsörjningen i kommunerna, är att ha vattenskyddsområden för de grundvattenförekomster som är viktiga för kommunen. Tyresö kommun har däremot inget vattenskyddsområde, men eftersom stora delar av kommunen är naturreservat och nationalparker är mycket vatten skyddade visa dessa. Dessutom så köper Tyresö kommun in sitt kommunala vatten från Stockholms stad. Vilket innebär att de inte utnyttjar någon av de större vattentäkterna i kommunen till vattenförsörjningen. Norrtälje och Oskarshamns kommun har båda vattenskyddsområden för sina betydande vattentäkter. Dock är många av de redan skyddade grundvattentäkterna grundade under äldre lagstiftning och där det finns risk att kunskap om områdets geologi och grundvatten inte är fullständiga. Kommunerna borde arbeta aktivt med att uppdatera vattenskyddsområdena och komplettera med information där den är ofullständig för att kunna möta dagens utmaningar bättre. Alla tre kommunerna borde arbeta bättre med att skydda de mindre lokala vattentäkter i kommunerna. Det är dessa lokala vattentäkter som kan tänkas använda som alternativa lösningar till att dra ut det kommunala vattennätet till hushåll vid kustområden. Dessa vattentäkter kan också tänkas bli ännu viktigare som resurser vid vattenbrist med hänsyn till klimatförändringarnas påverkan på grundvattnet. Att skydda kommunens mindre vattentäkter är också viktigt med tanke på att dessa är mycket känsligare än större vattentäkter (Knutsson & Morfeldt, 2002). Då magasin i sand och grus kan bli mycket stora och kan användas till den kommunala vattenförsörjningen är de viktiga att bevara för att värna om de större vattentillgångarna i kommunen. Men det finns även andra intressen inom samhällsbyggande som vill utnyttja dessa stora sand- och grusavlagringarna, till exempel för vägar. Detta gör det ännu viktigare för kommunen att skydda och

25

bevara dessa avlagringar. Speciellt med tanke på att om befolkningsmängden ökar i kommunerna och det kommunala vattennätet byggs ut för att kunna försäkra sig om att det finns den vattenkapacitet för att klara det ökade trycket på vatten.

Saltvatteninträngning

Kommunerna är medvetna om risken för saltvatteninträngning vid kustområdena. Både Norrtälje och Tyresö kommun ger förslag på olika åtgärder som kan begränsa saltvattenpåverkan i brunnar. De olika åtgärderna som kommunerna föreslår är lämpliga. Att höja pumpens läge innebär att man kommer över gränsskiktet mellan salt och sött grundvatten vilket kommer medföra att mindre salt vatten pumpas upp. Eftersom saltvatteninträngningen ökar vid ett för stort uttag så är det också bra att kommunerna rekommenderar fastighetsägare att försöka minska vattenuttagens storlek. En mellanlagring av vatten är också en bra metod för att kunna fördela vattenuttaget bättre och magasinen blir därmed inte lika hårt belastade. Däremot så belyser problemet kommunerna problemet med saltvatteninträngning främst som ett kvalitéts problem som fastighetsägarna ansvarar för. Saltvatteninträngning borde istället hanteras som ett kommunalt problem eftersom tillgången på sött vatten blir allt mer begränsad i dessa kommuner och det är tillgången på vatten som kommer att påverka förutsättningarna för kommunerna att växa i dessa områden. Det kommunerna behöver göra är att samla in data över de områden som har en risk för saltvattenpåverkan och kartlägga dessa. Att Oskarshamns kommun inte belyser problemet med saltvatteninträngning på samma sätt som Norrtälje kommun kan ha och göra med att Norrtälje kommun har en mycket större befolkning, speciellt med alla fritidsboende inräknade. Detta gör att uttagen är mycket större i Norrtälje kommun och risken för saltvatteninträngning blir större.

Regler och tillstånd

För det kommunala vattenförsörjningen finns ett stort lag- och regelverk, men det för det enskilda vattenförsörjningen finns endast råd och riktlinjer. Vattenförsörjning för enskilda brunnar bör planeras i detaljplanen vilket gör det juridiskt bindande. Faktorer som kan beröras i detaljplanen skulle kunna vara placering av brunnar, maximalt brunnsdjup och storlek på uttag. Kommunerna kan också anpassa bebyggelse i området genom att neka bygglov, något Oskarshamns kommun nämner att de gör om man inte kan hitta fungerande VA-lösningar. Krav på tillstånds- och anmälningsplikt borde man också se över så att det gäller i alla de områden som riskerar vattenbrist eller saltvatteninträngning. I Norrtälje kommun så behöver man som fastighetsägare inte anmäla vid ett nytt uttag till 1-2 hushåll. Vilket i längden kan bli många oanmälda brunnar. Oskarshamns kommun har krav på tillståndsplikt. Ett effektivt sätt att få fler bostäder att samarbeta och sköta om sitt lokala vatten är att införa gemensamhetsanläggningar där alla i området kan ta nytta av en brunnsanläggning. En gemensamhetsanläggning skulle ge tydligare regler för hur en enskild anläggning förvaltas. Den skulle då inte heller påverkas om en fastighet skulle byta ägare. Däremot så behöver det inte vara en bättre alternativ, trots att kommunerna rekommenderar detta. Att ha färre brunnar som används via gemensamhetsanläggningar betyder också att det kommer att generera större uttag. Ett större uttag kan då öka risken för saltvatten i brunnen genom inducerad infiltration och saltvattenuppträngning. Det kan därför i dessa kustområden vara bättre med flera brunnar med mindre uttag. I områdena i alla tre kommuner är det vanligt att flera fastighetsägare utnyttjar samma vattentäkt. Det finns i nuläget inga restriktioner på hur mycket grundvatten en fastighetsägare får använda eller hur en vattentäkts kapacitet ska fördelas över fastigheter. Det kan räcka med att endast en fastighetsägare överutnyttjar en grundvattenresurs för att riskera att förstöra möjligheterna att utnyttja brunnen. En orättvisa finns därmed i dessa områden, vem som ska stå ansvarig i dessa frågor och hur kommunerna ska hantera problematiken.

26

En utbyggnad av VA-­nätet

En lösning till att hantera vattenbristen skulle kunna vara att bygga ut det kommunala vattennätet där tillgången på vatten är kritisk. Konsekvenserna med att bygga ut vatten och avlopp i dessa kommuner som kantas berggrund med magra jordlager är att det skulle innebära ofattbart höga anläggningskostnader för kommunerna. Det skulle också medföra höga anläggningsavgifter för fastigheter för att ansluta sig till vattennätet. Därför är det inte optimalt att bygga ut det kommunala vattennätet till dessa områden eftersom det inte bara skulle bli en fråga om vattenförsörjning utan även en ekonomisk förutsättning för kommunerna samt för fastighetsägare att bo kvar i dessa områden. Man skulle kunna tänka sig att det dessutom är en omöjlig lösning då denna utbyggnad skulle behöva anpassas efter förhöjda havsnivåer och översvämningsrisker till följd av klimatförändringarna. Därför måste andra åtgärder tas upp som kan bidra mer till den bristande enskilda vattenförsörjningen.

Lokala lösningar vid kusten

Istället för att fokusera på att bygga ut det kommunala VA-nätet borde kommunerna arbeta med att ta vara på sina lokala vattentäkter för att kunna skapa en hållbar dricksvattenförsörjning för enskilda brunnar. Kommunerna kan se över möjligheten över lokala anläggningar samt nya tekniska lösningar i de områden där behovet är stort men där möjligheter inte finns för en VA-utbyggnad. Metoder som skulle kunna tillämpas är exempelvis att göra en grundvattenbalans över kommunernas kustområden. En grundvattenbalansberäkning kan då visa hur stor nybildningen av grundvattnet är och hur stora uttag områden klarar av (Boman & Hanson). En uppfattning kan då göras över antalet boende som är möjligt att ha i detta område och hur många fritidsboende respektive permanentboende som är möjligt innan uttagen blir större än grundvattenbildningen. Här kan kommunerna också anpassa grundvattenbalansen efter klimatförändringarna genom att räkna på extremvärden, som våtår och torrår. På så sätt kan kommunerna planera uttagen av vatten på ett bättre sätt långt innan en potentiell vattenbrist sker. Resultatet från GWbal visade på att uttagen är som störst under framförallt juni, juli och augusti, se diagram 1. Det var också under dessa månader, närmare bestämt mars till september som grundvattenbildningen var i princip obefintlig, se diagram 2. I diagram 2 går även att avläsa att den stora grundvattenbildningen sker i oktober, vilket är försent då uttagen redan kan ha blivit för stora. I diagram 3 syns även att nettot av grundvattenbildning och grundvattenuttag, alltså grundvattenmagasineringen, är som mest kritisk under sommarmånaderna juli till september. Enligt tabell 4 bevisas också att antal permanentboenden påverkar det totala antalet hushåll som grundvattenmagasineringen räcker till och att dessa måste anpassas efter den mängd vatten som finns i magasinen. Det visar på att denna metod är mycket effektiv för att beräkna ett områdes grundvattenbalans, och därmed bör användas för att kunna planera uttagen i ett område innan det blir överutnyttjat. En viss osäkerhet finns dock i resultatet från programmet då det är ett generellt exempel och inte anpassat för vår avgränsning. Resultatet från GWbal var däremot väntat vilket ändå stärker den tidigare diskussionen. Ett annat tillvägagångssätt som kommunerna skulle kunna använda sig av är att öka grundvattenbildningen på konstgjort sätt. Det kan handla om att investera i en konstgjord ytvattendamm, så vatten kan infiltrera oavsett nederbördsmängd, eller genom att sätta ut sprinklers. Dessa lösningar kan då kontinuerligt förse marken med vatten som infiltreras direkt ned till grundvattnet så att magasinet fylls på. Det blir då en säkerhet för området att ha en trygg och kontinuerlig grundvattenbildning året runt. Svårigheterna med dessa kan dock vara att hitta lämpliga områden eftersom jordlagren bör vara i sådan mängd att man kan få en långsam infiltration av vatten. Speciellt i Oskarshamns kommun där jordlagren är nästan obefintliga.

27

Slutsats

Det främsta problemet med kommunernas lokalisering vid kusten är saltvatteninträngningen som sker via sprickor i berggrunden. Åtgärder för detta är svåra att uträtta och ibland är enda lösningen att borra en helt ny brunn. Denna åtgärd löser dock inte problematiken med överutnyttjade grundvattenuttag. För att åtgärda och förebygga för stora uttag krävs metoder som tar fram grundvattenbildningen för att därefter kunna planera uttagen efter vattenmagasinens kapacitet. En användbar metod är att beräkna grundvattenbalansen i området, vilken ger diagram som visar grundvattenbildningens variation under året, samt när uttagen är som störst under en viss tidsperiod. Därefter kan då uttagen planeras utan att riskera att ta ut för mycket vatten ur täkterna. Problemet med överutnyttjade grundvattenuttag går också att åtgärda genom konstgjord grundvattenbildning. Genom att då öka grundvattenbildningen kan magasinen återställa sig till normal tillgång på vatten och uttagen kan därefter planeras efter den nya kapaciteten. Effektiva medel för konstgjord grundvattenbildning är att använda sig av sprinklers och ytvattendammar som kontinuerligt kan tillföra vatten till grundvattnet. Då lagar och regler inte finns för den enskilda vattenförsörjningen kan juridiskt bindande regler sättas i detaljplanen. Den kan då påverka uttagen genom att det redan där bestäms det maximala uttaget i ett område, planera brunnsdjup och även antal tillåtna brunnar. Det är även en förebyggande åtgärd för att minska saltvatteninträngningen, då brunndsjupet kan kontrolleras och därmed minska inträngning av saltvatten i de enskilda brunnarna. Kommunerna står inför ett förändrat klimat vilket gör det ännu viktigare med tydliga regler och riktlinjer. Det innebär höga kostnader för kommunerna att bygga ut det kommunala vattennätet för att säkra upp vattenförsörjningen vilket gör det till en orimlig lösning. Kommunerna måste skydda de mindre grundvattenförekomsterna med vattenskyddsområden för att kunna säkra upp tillgången på dricksvatten inför framtiden. Alla tre kommuner som studien tar upp arbetar för en hållbar dricksvattenförsörjning, dock inte tillräckligt mycket och inte heller med rätt metoder. Dagens VA-planering fungerar endast som ett styrdokument för planeringen av vattenförsörjningen i kommunerna. Dricksvattnet måste på många håll skyddas bättre än idag. Kommunerna bör arbeta fram samt ta beslut om ett strategiskt och politiskt förankrat styrdokument för kommunens samlade vattenplanering, som en del av kommunens totala översiktsplanering. Vattnets kvalitet och kvantitet påverkas av många faktorer och aktörer utanför kommunens område. Genom samverkan med andra kommuner kan man ta nytta av varandras kompetens och det finns mycket att tjäna på samverkan. Om kommunerna kontinuerligt kan belysa var det finns möjligheter och utmaningar att ordna en hållbar dricksvattenförsörjning kan de i översiktsplanen anpassa stadsutvecklingen och bebyggelse åt rätt håll. Detta skulle förebygga att framtida områden får problem med vattenförsörjningen och/eller vattenkvalitén. Det finns därav många åtgärder som måste vidtas snarast för kommunerna för att de ska kunna uppnå miljömålet “Grundvatten av god kvalitet”, vilket nu ser ouppnåeligt ut för sin tidsgräns till 2020.

28

Referenslista Aronsson, Johanna. 2013. Saltvattenpåverkan i enskilda brunnar i kustnära områden. Stockholm. Stockholms universitet. GG 89. Boman, Daniel & Hanson, Göran. 2004. Salt grundvatten i Stockholms läns kust och skärgårdsområden. Länsstyrelsen i Stockholms län. Stockholm: SGU-Rapport 2004:26. Dahné, Joel. Maxe, Lena & Sundén, Gustav. 2010. Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett förändrat klimat. Stockholm: SGU-rapport 2010:12 Dahlqvist, Peter et al. 2017. Våtmarker och grundvattenbildning. Sveriges Geologiska Undersökning. Uppsala: SGU-rapport 2017:01 Earon, Robert. 2014. Water supply in hard rock coastal regions: The effect of heterogeneity and kinematic porosity. Stockholm: KTH Rapport 2014:03 Engquist, Per & Fogdestam, Birger. 1984. [Bilaga 8]. Beskrivning och bilagor till hydrogeologiska kartan över Stockholms län. SGU. Eveborn, David. Vikberg, Emil. Thunholm, Bo. Hjerne, Carl-Erik & Gustafsson, Mattias. 2017. Grundvattenbildning och grundvattentillgång i Sverige. Uppsala: Sveriges Geologiska Undersökning, Rapport 2017:09 Gustafson, Gunnar. 2009. [Bilaga 7]. Hydrogeologi för bergbyggare. Forskningsrådet Formas. Havs- och vattenmyndigheten. 2014. Vägledning för kommunal VA-planering: för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus. Havs- och vattenmyndighetens. Rapport 2014:1. Knutsson, Gert & Morfeldt, Carl-Olof. 2002. Grundvatten - teori & tillämpning. AB svensk Byggtjänst. Livsmedelsverket. 2014. Sköt om din brunn för bra dricksvatten. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/egen-brunn/rad-om-egen-brunn/broschyr-skot-om-din-brunn-20-sid-a4-final.pdf?id=6950 (Hämtad 01-02-18) Livsmedelsverket. 2015. Råd om enskild dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/egen-brunn/rad-om-egen-brunn/rad-om-enskild-dricksvattenforsorjning.pdf (Hämtad 27-04-18) Länsstyrelsen Stockholms Län. 2002. Förorenade områden Tyresö Kommun. Länsstyrelsen Stockholms Län. Rapport 2002:17. Miljömålen.se. 2017a. Grundvatten av god kvalitet. Naturvårdsverket. https://www.miljomal.se/Miljomalen/9-Grundvatten-av-god-kvalitet/ (Hämtad 01-02-18) Miljömålen.se. 2017b. Uppföljning - årlig uppföljning och fördjupad utvärdering av miljömålen. Naturvårdsverket. https://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/Uppfoljning-utvardering/ (Hämtad 01-02-18) Naturvårdsverket. 2017a. Miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket, http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/. (Hämtad 01-02-18)

29

Naturvårdsverket. 2017b. Vattenbrist – så påverkar det miljön. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vatten/Vattenbrist-och-torka/. (Hämtad 18-04-18) Naturvårdsverket. 2018. Miljömålen - Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018, Naturvårdsverket. Rapport 6833. Nordh, Nina. 2018. Vad är hållbarhet?. Lunds Universitet. https://www.hallbarhet.lu.se/om-hallbarhetsforum/vad-ar-hallbarhet. (Hämtad 25-04-18) Norrtälje kommun u.å. a. Frågor och svar om låga grundvattennivåer och akut brist på vatten. Norrtälje kommun. http://www.norrtalje.se/info/bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/fragor-och-svar-om-laga-grundvattennivaer/. (Hämtad 01-02-18) Norrtälje kommun u.å. b. Naturvård och vattenvård. Norrtälje kommun. http://www.norrtalje.se/info/bo-och-miljo/natur-och-miljo/natur--och-miljovard/. (Hämtad 01-02-18) Norrtälje kommun u.å. c. Rådgivning och temadagar för dig med enskild VA. Norrtälje kommun. https://www.norrtalje.se/info/bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/enskilt-vatten-och-avlopp/radgivning-och-temadagar-om-egetgemensamt-vatten-och-avlopp/. (Hämtad 24-05-18) Norrtälje kommun u.å. d. Salt brunnsvatten. Norrtälje kommun. https://www.norrtalje.se/info/bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/enskilt-vatten-och-avlopp/enskilt-vatten/salt-brunnsvatten/. (Hämtad 11-04-18) Norrtälje kommun. 2015a. Bilaga 1 översiktsplan 2040 - Planeringsunderlag. Norrtälje kommun. https://www.norrtalje.se/globalassets/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplanering/bilaga-1_planeringsunderlag_kapitel-1-7.pdf Norrtälje kommun. 2015b. VA-policy. Norrtälje Kommun. http://www.norrtalje.se/globalassets/kommun-och-politik/forfattningssamling/policydokument-och-riktlinjer/policy-for-vatten-och-avlopp.pdf (Hämtad 05-02-18) Norrtälje kommun. 2017a. Norrtälje växer – vi behöver dig för att lyckas. Norrtälje Kommun. http://www.norrtalje.se/nyheterna/2017-03/norrtalje-vaxer--vi-behover-dig-for-att-lyckas/ (Hämtad 05-02-2017). Norrtälje kommun. 2017b. Tappställen för dricksvatten vid akut brist. Norrtälje kommun. https://docs.google.com/document/d/1u56RxzErmFN3SCgwi2d7q4PhezQ8w3ia6Tvt1miS4hg/edit#. (Hämtad 09-06-18) Norrtälje kommun. 2018. VA-plan för Norrtälje kommun 2018. Norrtälje kommun. https://www.norrtalje.se/globalassets/05c-va-plan-2018-v-1.0.pdf (Hämtad 31-05-18) Nyholm, Jenny. 2017. Granskning av kommunens underhåll avseende VA - Tyresö kommun. PVC. https://www.tyreso.se/download/18.464e8c241630a4d3c247b81a/1525358098509/Revisionsrapport%20Underh%C3%A5ll%20av%20VA%20Tyres%C3%B6%20kommun%202017.pdf. (Hämtad 06-06-18) Olofsson, Bo. Professor. Vatten- och miljöteknik, KTH. 2017. Övning, Grundvattenbalans. 6 december.

30

Oskarshamns kommun. 2015. VA-plan. Oskarshamns kommun. https://www.oskarshamn.se/globalassets/bygga-bo-miljo/dokument/avlopp/va-plan.pdf. (Hämtad 21-03-18) Oskarshamns kommun. 2017a. Frågor och svar om egen brunn. Oskarshamns kommun. https://www.norrtalje.se/info/bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/fragor-och-svar-om-laga-grundvattennivaer/. (Hämtad 21-03-18) Oskarshamns kommun. 2017b. Om Oskarshamns kommun. Oskarshamns kommun. https://www.oskarshamn.se/mer-om-kommunen/arbeta-och-bo-i-kommunen/om-oskarshamns-kommun/ (Hämtad 21-03-18) Risberg, Göran. 2016. Övervakning av saltvatteninträngning i brunnar. SGU. https://www.havochvatten.se/download/18.2a9deb63158cebbd2b452a10/1481210474810/saltvattenintrangningbrunnar.pdf. (Hämtad 06-06-18) SGU u.å. a. Dricksvattenförsörjning i kustnära områden. SGU. https://www.sgu.se/grundvatten/brunnar-och-dricksvatten/dricksvattenforsorjning-i-kustnara-omraden/ (Hämtad 22-01-18) SGU u.å. b Enskild vattenförsörjning - vad innebär det?. SGU https://www.sgu.se/grundvatten/brunnar-och-dricksvatten/enskild-vattenforsorjning/ SGU u.å. c. Högsta kustlinjen. SGU. https://www.sgu.se/produkter/geologiska-data/vara-data-per-amnesomrade/jordartsdata/hogsta-kustlinjen/ (Hämtad 12-02-18) SGU u.å. d. Så påverkar klimatförändringarna grundvattnet. SGU. https://www.sgu.se/samhallsplanering/planering-och-markanvandning/grundvatten-i-planeringen/klimatforandringar/paverkan/ (Hämtad 21-03-18) SGU u.å. e Vattenskyddsområden. SGU. https://www.sgu.se/grundvatten/vattenskyddsomraden/ (Hämtad 24-05-18) SGU. 2014. [Figur 2]. Vattenförvaltning av grundvatten. SGU. SGU-rapport 2014:31 SGU. 2018. [Bilaga 1-6]. Kartgeneratorn. SGU. https://www.sgu.se/produkter/kartor/kartgeneratorn/. (Hämtad 09-04-18) Skatteverket. 2014. Naturgrusskatt. Skatteverket. https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2014.1/1805.html. (Hämtad 16-05-18) SMHI. 2017a. Avrinning. SMHI. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/avrinning-1.110938 (Hämtad 12-02-18) SMHI. 2017b. [Figur 1]. Normal uppmätt årsnederbörd, medelvärde 1961-1990. http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/nederbord/normal-uppmatt-arsnederbord-medelvarde-1961-1990-1.4160 (Hämtad 02-05-18) SMHI. 2017c. [Figur 1]. Årsavdunstning medelvärde 1961-1990. https://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/vattenstand-2-2-338/arsavdunstning-medelvarde-1961-1990-1.4096 (Hämtad 02-05-18)

31

SMHI. 2017d. [Figur 1]. Normal årsavrinning. https://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/vattenforing/normal-arsavrinning-1.7967 (Hämtad 02-05-18) SMHI. 2017e. Vattnets kretslopp - förenar hydrologi, meteorologi och oceanografi. SMHI. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/vattnets-kretslopp-forenar-hydrologi-meteorologi-och-oceanografi-1.20615 (Hämtad 12-02-18) SMOHF. u.å. Vatten & avlopp. SMOHF. http://www.smohf.se/amnesomraden/vatten-avlopp/. (Hämtad 09-06-18) SMOHF. 2014. Saltvatten i din brunn. SMOHF. http://www.smohf.se/wp-content/uploads/2017/05/H2O_information_saltvatten_i_din_brunn.pdf (Hämtad 10-06-18) Svenskt vatten. 2016a. Avgifternas storlek. Svenskt vatten http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/juridik/vattentjanster-regler-fragor-och-praxis/avgifternas-storlek/ (Hämtad 15-05-18) Svenskt vatten. 2016b. Klorid. Svenskt vatten. http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/dricksvatten/riskanalys-och-provtagning/kemiska-amnen-i-vatten/klorid/. (Hämtad 13-04-18) Svenskt vatten. 2016c. Kommunens skyldigheter. Svenskt vatten. http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/juridik/vattentjanster-regler-fragor-och-praxis/kommunens-skyldighet-att-ordna-vattentjanster/ Svenskt vatten. 2016d. Om vattentjänstlagen. Svenskt vatten, http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/juridik/vattentjanster-regler-fragor-och-praxis/ (Hämtad 17-04-18) Svenskt vatten. 2016e. VA i den kommunala organisationen. Svenskt vatten, http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/organisation-och-juridik/va-organisationen/va-i-den-kommunala-organisationen/ (Hämtad 04-05-18) Thorsbrink, Magdalena. et.al. 2017. Kunskapsinhämtning och metodik för bedömning av grundvattenberoende ekosystem. SGU. https://www.sgu.se/globalassets/om-sgu/verksamhet/rapport_gv_beroende_ekosystem_sgu_170130.pdf. (Hämtad 18-04-18) Tyresö kommun u.å. Dricksvatten. Tyresö kommun. http://www.tyreso.se/Boende_miljo/Vatten-och-avlopp/Tips-och-hjalp/Tips-och-rad-om-vatten-/Dricksvatten/. (Hämtad 22-01-18) Tyresö kommun. 2014. Översiktsplan/Kunskapsunderlag - Blåstruktur för Tyresö Kommun. Tyresö Kommun. https://www.tyreso.se/download/18.2baa5e3e161e6f2218919beb/1522233534474/Kunskapsunderlag%20f%C3%B6r%20bl%C3%A5struktur.pdf. (Hämtad 06-06-18) Tyresö kommun. 2017a. Tyresö i siffror 2017. Tyresö kommun. http://www.tyreso.se/upload/Om%20kommunen/Statistik/Tyres%C3%B6%20i%20siffror/2017/Tyreso%CC%88%20i%20siffror_2017_SV_0531.pdf (Hämtad 05-02-18) Tyresö kommun. 2017b. Översiktsplan 2035. Tyresö kommun. https://www.tyreso.se/download/18.10adba9e1616f8edbc95271e/1522233530437/Tyres%C3%B6%202035%20%C3%96versiktsplan%20f%C3%B6r%20Tyres%C3%B6%20kommun.pdf

32

Valmyndigheten. 2010. [Figur 7, Figur 8, Figur 9, Figur 10]. Rösta i vallokal. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2010/rostmottagning/vallokal/rike/index.html. (Hämtad 16-05-18) Wiklund, Kent. 2014. Planbeskrivning tillhörande ändring av detaljplanebestämmelser för Ällmora (f.d. yttre Brevik -Sjöberga och Ällmora samt del av Trinntorp och Brevik). Tyresö kommun. http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1756822. (Hämtad 18-04-18)

33

Bilagor Bilaga 1

Bilaga 1: Bergartskarta över Norrtälje kommun. (SGU, 2018)

34

Bilaga 2

Bilaga 2: Jordartskarta över Norrtälje kommun (SGU, 2018).

35

Bilaga 3

Bilaga 3: Bergartskarta över Tyresö kommun. (SGU, 2018)

36

Bilaga 4

Bilaga 4: Jordartskarta över Tyresö kommun. (SGU, 2018)

37

Bilaga 5

Bilaga 5: Berggrundskarta för Oskarshamns kommun (SGU, 2018).

38

Bilaga 6

Bilaga 6: Jordlagerkarta över Oskarshamns kommun (SGU, 2018).

39

Bilaga 7

Bilaga 7: Hydraulisk konduktivitet för olika bergarter (Gustafson, 2009).

40

Bilaga 8

Bilaga 8: Variationer över uttagsmöjligheter för grundvatten i olika bergarter (Engquist & Fogdestam, 1984)

41

TRITA -ABE-MBT-18329

www.kth.se