grus & guld · nr 2 2016 · Tidning o

m rättvis eko

nom

i

GuldGruspris: 59 kr

Tidning om rättvis ekonomi från JAK Medlemsbank

nr 2 · 2016

Livsstil för ett enda jordklot

Empatiträning för ny ekonomi

MAGISK CHEF INSPIRERAR

Värderar lekenoro på stämman   ·   bankskatt   ·    ny ordförande  

Dela med andra i sommar

Miljösmarta försäkringar

Vi arbetar för att gräset ska bli grönare

Kan jag göra skillnad genom mina försäkringar?Japp, det kan du. Våra miljömärkta försäkringar innebär krav på våra

leverantörer, där miljö står i fokus och regler ständigt bevakas. Om till exempelnågot i ditt hem behöver repareras används miljömärkta material så långt det ärmöjligt och med metoder som gör hemmet mer energieffektivt än innan skadan.

Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar.Arbeta med oss för att gräset ska bli grönare, bli miljösmart du med!

Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

010-4900 999

i samarbete med

grus & guld · 2/2016

Innehåll Synliggör lekens värde Magiska trädgården inspirerar till stadsplanering med barnperspektiv  ·  6

Omsorg kange ny ekonomiEmpatiträning väg till hållbar ekonomisk samverkan, enligt   hjärnforskare ·  10

”Vi måste bli tydligare”Monjia Manai Sonnius är ny ordförande i JAK Medlemsbank  ·  41

Stort intresse efter läckaMånga frågor till JAK i Panamadokumentens spår  ·  8

dessutom:OPINION- Ekonomin är ingen ostoppbar monstermaskin. Julie A. Nelson varnar för polarisering i debatten om ny ekonomi  · 44

omvärldBankskatt ska ge mer pengar till välfärden. Oklart hur JAK Medlemsbank påverkas.  ·  9

ANALYSDessa mätmetoder kan ersätta BNP. Steward Wallis om vikten av att kunna läsa av kompassriktningen i ekonomin.   ·  11

kulturDet behövs ett helt nytt sätt att se på pengar. Det menar Marianne Påsse, som skrivit en bok i ämnet.   ·  41

krönikaUlrika Flodin Furås drömmer om ett myller av stadsnära småskaliga grönsaksodlare ·  51

grus & guld · 2/2016

12Lokalekonomi lösningenNytänkande räddar både människor och elefanter i Sri Lanka · 24

Medlemmar besvikna”JAKs folkrörelseidentitet försvagas” · 34

Foto: James Henderson

Foto: SLWCS

Foto: Anna Persson

Följ med till Wurruk´an och Simplicity Institute i Australien som vill skapa ett gott liv inom ramen för

planetens ekologiska gränser.

30 Tips:Dela i sommarSov på en soffa, samåk eller låna på ett kläd­bibliotek? Blir du en del av delandets ekonomi i sommar?

4 grus & guld · 2/2016

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­avgiften för JAK­medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. 2016 utges nummer tre och fyra enbart digitalt.

Postadress:Grus & GuldJAK MedlemsbankBox 216541 25 Skövde

Digitalt:www.grusoguld.sefacebook.com/grusoguld

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin BackströmMejl: grusoguld@karinbackstrom.se Telefon: 08-641 01 48

Grafisk form: ETC Kommunikation

Layout och produktion: Hanna BlomqvistMejl: hanna.blomqvist@jak.se

Annonser: Louise ClausenMejl: louise.clausen@jak.seTelefon: 0500-46 45 23

Prenumerationer: Carina DanlingMejl: carina.danling@jak.seTelefon: 0500-46 45 11

Omslag: Amanda Larsson, Magiska trädgården.Foto: Sara Mac Key

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions­bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

Postadress:JAK MedlemsbankBox 216541 25 SkövdeBesöksadress: Vasagatan 14

Ulrika Flodin Furås är trädgårdsjournalist, fotograf, stadsträdgårds-designer och stadsodlare. Hon har även skrivit böcker om att odla i staden och är redaktör för tid-ningen Koloniträdgården. Kanske inspirerar hennes krönika på sidan 55 till odling även på små ytor?

Alexander Olssonär civilingenjören och doktoranden vid KTH, som just nu får Grus & Guld eftersänd till Australien där han arbetar som trädgårdsmästare. Han hinner även blogga och driva en podd om hållbar ut-veckling. I detta nr tar han oss med till Simplicity Institute i Melbourne. Läs om hur de kombinerar teori och praktik på sidan 12-23.

Sara Granér är konstnären från Malmö vars bilder flera gånger publicerats i Grus & Guld. Hennes roliga, fina och oroande samhällskommentarer innehåller ofta kritik mot konsumtionssamhället. På sista sidan hittar ni en serie från hennes senaste album.

Julie A. Nelsonär en känd amerikansk feministisk ekonom, vars forskningsområden även omfattar ekolo-gisk ekonomi. Förutom att vara professor vid University of Massachusetts och seniorforskare vid Tuft-institutet älskar hon att dansa. På sidan 44 varnar hon för polarisering i debatten om ”ny ekonomi”. Håller du med?

Medarbetarei detta nummer

foto: Mia Carlsson

foto: Lux EternaFoto:privat

foto: Susanne Kvarnlöf

E-post: jak@jak.seTelefon: 0500-46 45 00

Digitalt: www.jak.sefacebook.com/jakmedlemsbank

5grus & guld · 2/2016

Blå himmel. Solljus som silas mellan grö-na blad. En ljum fläkt mot kinden.

Sommaren är här.Några ser fram emot äventyr och långa resor

– men för många handlar sommarlängtan om enkla saker som samvaro, närhet till naturen, färsk potatis, en bok i hängmattan, ett dopp i sjön...

Jag tänker på det när jag ser en ny dokumen-tär om Warruk´an, platsen vi tar er med till på sidan 12. Där försöker ett tiotal personer leva inom ramen för vad ett jordklot klarar. Det innebär förvisso inte ledighet. De bygger hus med återvunna material, komposterar, odlar, hanterar konflikter. Men de sitter också på trappan och spelar klarinett i kvällssolen, skrattar, grillar nyskördade grönsaker…

– Jag är övertygad om att vi kan skapa ma-teriellt enklare livsstilar med högre livskvalitet än vad den konsumtionsdrivna ekonomin er-bjuder många idag, säger en av forskarna bak-om projektet. Han menar att det inte räcker

med ny teknik och förnybar energi. För att kla-ra dagens sociala, ekologiska och ekonomiska utmaningar måste många av oss leva materi-ellt betydligt enklare. Warruk´an vill vara ett exempel på hur det skulle kunna se ut.

Även JAK vill vara ett exempel. Grundarna ifrågasatte räntans omfördelande och till-

växtdrivande effekter – och ville visa att en annan ekonomi är möjlig. Men idag är det ganska tyst om varför JAK behövs. Idé- och medlemsverksamheten är satt på sparlåga. Fokus ligger på att driva och utveckla ban-ken i enlighet med ett allt mer komplicerat regelverk, göra det möjligt för fler att låna och få ihop budgeten.

På stämman, som ni läser om på sidan 36, uttryckte flera deltagare oro över vart JAK är på väg. Medlemsbankens nyvalda ordförande Monjia Manai Sonnius vill nu bidra till en stör-re tydlighet kring vad JAK Medlemsbank är, står för och arbetar med. Möt henne på sidan 38.

Missa inte heller våra somriga ”delartips” på sidan 32. Trevlig läsning!

Karin Backström, Redaktör grusoguld@karinbackstrom.se

Ny webbI sommar får grusoguld.se ett nytt utseende. Bakom uppfräschningen – som ska vara klar inom de närmaste veckorna – står Grus & Gulds layoutare Hanna Blomqvist i samarbete med Wibergs Web. På webben lyfter vi fram några texter ur tidningen som du enkelt kan dela och kommentera. Du kan även läsa e-tidningen, söka i vårt digitala tid-ningsarkiv och anmäla dig till Grus & Gulds nyhetsbrev. Vi ses på nya webben!

Glad sommarhelt enkelt!

” De grillar nyskördade grönsaker och spelar klarinett i kvällssolen.”

Tyck till!Har du tips, idéer eller åsikter om tidningen? Om JAK? Om ekonomi? Som tack för publicerade synpunkter skickar vi pre-sentkort på en bok (om du uppger din adress/e-post.)

redaktören:

välkommen

foto: Olof Thiel

Låt oss minska

de energislukande aktiviteterna för att i stället utöva dem som sätter ett lättare fotavtryck: Förundran. Kärlek, vänskap. Konst, musik, hantverk.”Therese Uddenfeldt i Gratis lunchen - eller varför det är så svårt att förstå att allt har ett slut.

6 grus & guld · 2/2016

Varför har du skapat Magiska trädgården?– Jag jobbade med barns rättigheter samtidigt som det i mitt privatliv blev

tydligt hur snabbt lekytor försvinner med dagens stadsutveckling. När allmännyt-tan såldes ut började min morfars grannar oroa sig för att fågelholkarna han satt upp hela livet skulle sänka värdet på deras bostadsrätter. Han tvingades sluta, och det jag uppskattat att göra som liten blev omöjligt för mina barn. Det finns en stor problematik kring att barns intressen ställs mot kommersiella intressen. Men jag tror att det som är bra för barn också är bra för vuxna – och ville visa det.

Vad är Magiska trädgården?– Det är ett exempel på hur man kan skapa naturlek för barn mitt i en kraftig

stadsutveckling där berg och skogar försvinner. Det är en plats där barns idéer tas tillvara och där de kan leka fritt, vilket är viktigt både för fysisk och psykisk hälsa. Och även för att deras föräldrar ska må bra. Vi har bland annat ekologisk kollek-tivodling, bytesaffär, bytesbibliotek, bygglek, trädhus, sandslotts-VM, kafé och workshops. Det är en bra plats att visa för arkitekter, byggherrar och kommuner.

Kan barns rätt till lek värderas i pengar?– Barnperspektivet är jätteviktigt för social hållbarhet, men det är pengarna

som styr. Därför gör jag och en miljöekonom just nu en förstudie som räknar på värdet av att barn inte blir sjuka, får bättre resultat i skolan och mår bättre när de har tillgång till grönområden.

NamnAmanda Larsson

Ålder41 år

YrkeMagisk chef

GörHar skapat en frizon för lek mitt i bygget av tusentals nya bostäder på Kvarnholmen utanför Stockholm. Gör en förstudie för Fair Play – en märkning av stadsmiljöer med barnperspektiv, i syfte att synliggöra lekens värde.

textKarin BackströmfotoSara Mac KeyLäs mer: www.magiska.sewww.playfulcity.se

6 grus & guld · 2/2016

TrädgårdsmagikerAmanda Larsson

inspiratör

7grus & guld · 2/2016

8 grus & guld · 2/2016

Stort JAK-intresse efter Panamaläckan

200 miljoner människor

beräknas ha tvingats lämna sina hem på grund av klimat relaterade orsaker 2050”

Efter Panamaläckan gick telefoner­na varma hos JAK , men medlems­kurvan vände bara svagt uppåt.

    panamaläckan     När läckta dokument från advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama visade hur Nordea hjälpt sina rikaste kunder att undvika skatt fördubblades antalet telefonsamtal till JAK. Även i sociala medier syntes det ökade intresset.

– I vanliga fall ser några tusen per-soner ett inlägg på vår facebook-sida. I april var vi uppe i nästan 65 000, säger vd Sammy Almedal.

Många hade även frågor om JAKs samarbete med Nordea och fick veta att det är under avveckling. Det mångåriga clearingsamarbetet upp-hörde delvis 15 april när JAK fick egen tillgång till Riksbankens system för överföring av pengar mellan konton.

JAK arbetar nu för en egen anslutning till bankgirot. Se-nast i februari nästa år måste allt samarbete med Nordea kring med-lemmarnas insättningar och uttag i

banken upphöra på Nordeas begäran.JAK har dock fortfarande pengar på

flera storbanker.– Vi kommer under lång tid att behö-

va våra inlåningskonton på Nordea och vår depå för värdepapper hos dem. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många andra banker att samarbeta med och ha överlikviden hos under de nya kapital-täckningsreglerna, säger vd Sammy Almedal.

Efter Panamaläckan vände med-lemskurvan uppåt efter att ha varit svagt vikande sedan februari. Underapril och maj tillkom närmare 500 nyamedlemmar.

– Det är en ovanligt bra siffra, säger medlemschef Ann-Marie Svensson.

Under samma tid lämnade dock 163 medlemmar, och det totala medlems-antalet ligger fortfarande under fjol-årets siffror.

– Många säger att de väntar med att byta bank tills vi utvecklat fler bank-tjänster, förklarar Sammy Almedal.

I ett blogginlägg pekar bankchef Magnus Frank på medlemsbankens dilemma: ”Utan många medlemmar som bidrar kan vi inte utveckla alla de tjänster som vi önskar, och utan tjäns-ter kan det vara svårt att få fler med-lemmar”

Karin Backström

Biståndsorganisationen Diakonia uppmanar regeringen att avveckla - inte sälja - Vattenfalls kolgruvor i Tyskland. Diakonia, 2016

omvärld

Gräsrotsekonomi på universitetetNu kan man studera gräsrots-initiativ för ett hållbart samhälle på universitetet. Det är Linköpings universitet som till hösten ställer frågan var lösningarna på våra stora samhällsutmaningar inom energi- och miljöområdet finns. Kursen tar bland annat upp kooperativ, lokalekonomiska analyser, del-ningsekonomi och ekoentreprenör-skap. Angreppssättet ska vara såväl teoretiskt som praktiskt.

Källa: Linköpings universitet

Nordealån till rysk kolkraftNordea lånade nyligen ut mer än en halv miljard kronor till Rysslands största kolbolag. Affären skedde trots att banken undertecknat det så kallade ”Parislöftet” att hjälpa till att begränsa temperaturökningen i världen till två grader.

Det totala lånet uppgick till över åtta miljarder kronor och fördela-

des mellan tio banker, varav Nordea var den enda nordiska banken.

Källa: Fair Finance Guide

* cirka 11,5 miljoner dokument.

* har granskats av medier världen över.

* offentliggjordes 3 april.

* avslöjar en verksamhet där brevlå­deföretag skapas för att dölja stora summor pengar.

* Nordea är den svenska bank som

nämns flest gånger i dokumenten.

* Efter läckan granskar Finansinspek­tionen samtliga svenska storbanker.

* Ett nytt EU­direktiv ska försvåra skattesmitning. Förslaget på bordet innehåller dock inga sanktionsmöj­ligheter och omfattar endast företag som omsätter över sju miljarder kr.

faktaPanamaläckan

VD JAK Medlemsbank Sammy Almedal

foto: janus langhorn

illustr ation: freepik .com

Bankskatt snart verklighetSom en del i att öka beskattningen av banker och andra företag inom finanssektorn vill regeringen och vänsterpartiet slopa avdragsrätten för räntor på så kallat efterställda lån i höstens budget. Samtidigt be­reds ytterligare förslag om beskatt­ning av finanssektorn.

    bankskatt       - Rent generellt är det bra att banker beskattas som alla andra företag, men i nuläget vet vi inte om det här kommer att påverka vår egen verksamhet, kommenterar JAKs vd Sammy Almedal.

– Vi vet inte om medlemmarnas lå-neinsatser kommer att betraktas som lån och vad det i så fall innebär. Men vår preliminära bedömning är att vi inte tror att det kommer att påverka oss speciellt mycket.

Att slopa avdragsrätten för räntor på efterställda lån tillför statsbudge-ten 1,4 miljarder kronor. Pengar som regeringen och vänsterpartiet vill an-vända till välfärden i höstens budget.

Vänsterpartiets ekonomiskpolitis-ka talesperson Ulla Andersson ser det som en rättvisefråga.

- I dag är finanssektorn underbeskat-tad i förhållande till andra näringsverk-samheter på grund av att de är moms-befriade, säger hon.

- Det skulle även medföra en ökad fi-nansiell stabilitet.

Efterställda lån är vanliga inom fi-nanssektorn som en metod att öka kapitalbasen, det vill säga den buffert som ska skydda banker och andra fi-nansbolag vid kriser. Den består av eget kapital, men ofta även av lån. I händel-se av en konkurs prioriteras återbetal-ning av dessa skulder efter övriga åtag-anden, därav namnet ”efterställda lån”.

Kritiker menar att bankerna nu kom-mer att öka kundavgifterna i stället. Från finansmarknaden har det även hörts invändningar som säger att ban-kernas vinster ligger lägre än medel-vinsten för företagen på Stockholms-börsen. Men Ulla Andersson tror inte att människor överlag tycker att det är rimligt att gynna en enskild näring.

– Enbart de fyra storbankerna hade vinster på 100 miljarder 2015 och de har väldigt hög avkastning.

Är förslaget en del i att täcka upp för den kraftiga sänkningen av bolagsskatten som har genomförts?

- Visst, den har sänkts kraftigt, och då tycker vi att det finns utrymme för andra åtgärder.Gör det här förslaget att finanssektorn jäm-ställs med andra företag skattemässigt?- Nej, vi saknar ytterligare bitar, de kommer 2018.

* Slopad avdragsrätt på efterställ­da lån ska ge ca 1,4 miljarder kronor till statskassan. Proposi­tion i höst.

* I dag är det skattemässigt mer förmånligt med lån än med eget kapital.

* Sverige ligger i dag under medel­nivån för bolagsskatt i EU. För att delfinansiera sänkningen har man tagit bort skatteundantag, men de har inte haft effekt på finanssektorn.

* Förslaget är en del av regeringens intention att öka beskattningen av finanssektorn. Ytterligare beskattning bereds.

faktaBankskatt

Banker betalar inte moms. Nu ska de bidra till välfärden genom en särskild bankskatt.

foto: istock

Förslaget att slopa avdragsrätten för räntan på efterställda lån är en del av ett mer omfattade förslag om bankskatt som ska presenteras i höst.Vilken bevakning har JAK av kommande för-slag som nu bereds på finansdepartementet?

– Vi har ingen särskild bevakning mer än den riskbedömning som JAK redan har och 2018 ligger så långt borta att vi hinner undersöka och förbereda oss, säger vd Sammy Almedal.

Anna Persson

10 grus & guld · 2/2016

Mental träning kan geomsorgsfull ekonomi

Detaljerade och färska analyser tyder

på att produktions-toppen för flera nyckelresurser kan inträffa inom några årtionden”

Mental träning kan stärka männ­iskors förmåga till medkänsla och öka förutsättningarna för hållbar ekonomisk samverkan. Det menar Tania Singer, ledare för forsknings­projektet Omsorgsfull ekonomi.

 omsorgsfull ekonomi     – Homo economicus finns inte. Nationalekonomins syn på människan som en självisk nyttomaxi-merare är helt fel, menar den tyska psy-kologen och hjärnforskaren Tania Sing-er. Hon är förvånad över att ekonomer generellt är ointresserade av psykologi, trots att ekonomi handlar om mänsk-ligt interagerande. Men kanske håller detta på att förändras? Förra året utsåg en affärstidning Ta-nia Singer till en av världens femtio mest betydelsefulla kvinnor för den tyska ekonomin – och intresset har va-rit stort för det forskningsprojekt om omsorgsfull ekonomi som hon leder tillsammans med ekonomiprofessor Dennis Snower.

Ytterst vill forskarteamet skapa nya

ekonomiska modeller. Men först mås-te den nuvarande föreställningen om homo economicus ersättas av en veten-skapligt förankrad modell, menar de.

– Människor är länkade till varandra genom relationer och förmåga till med-känsla och empati, vilket tyder på att de är i stånd att samarbeta på ett sätt som standardteorierna helt bortser ifrån, framhåller de i sin projektbeskrivning.

Medan de rådande modellerna för-

utsätter att människans preferenser är konstanta, identifierar Tania Singer sju grundläggande drivkrafter. De om-fattar allt från makt/status till omsorg/samhörighet. Vi kan växla mellan dem och de genererar olika beteenden. Forskarna undersöker därför vilka mil-jöer som aktiverar vad.

Omsorg är en av människans grund-läggande drivkrafter, men den kan även leda till stress och utbrändhet om vi lider med andra, i stället för att känna för dem. Vår omsorg kan även påverkas av grupptänkande, visar tidigare forsk-ning av Tania Singer. Den visar också att det hon kallar universell medkänsla (att bry sig om andra, utanför den när-maste kretsen) ganska lätt kan tränas upp genom speciella meditationer. Därför förespråkar hon sådana bland såväl barn som direktörer.

– Hjärnan är formbar hela livet, och vår studie visar att medveten mental träning kan stärka de egenskaper som behövs för att lösa gemensamma glo-bala problem, skriver hon i en artikel för Världsekonomiskt Forum.

Karin BackströmLäs mer: www.caring-economics.org

Limits revisited, Tim Jackson och Robin Webster, April 2016

omvärld

foto: Max Planck-institutet

Nej till islamisk bankEn ansökan om att starta den första islamiska banken i Sverige har fått nej från Finansinspektionen. Banken skulle drivas i enlighet med Koranens regler om att muslimer inte får tjäna pengar på pengar.

– Ägaren lyckades inte visa att det startkapital som krävs fanns, säger Martina Jäderlund på Finans-inspektionen till Sveriges Radio.

För att starta en bank i Sverige krävs ett startkapital på fem miljo-ner euro, alltså omkring 46 miljoner kronor. Förutom det så måste ägarna vara kapitalstarka.

Nationalekonomins syn på människan är ovetenskaplig, menar Tania Singer, professor i social neurovetenskap, och direktor vid Max Planck-institutet i Leipzig.

86 kilo avfall skapas i pro-duktionen av en enda mobiltelefon. källa: Rapporten Kortsiktigt kretslopp, Swedwatch 2016

” Homo economicus finns inte”

11grus & guld · 2/2016

B ruttonationalprodukten, BNP, är som en hastighets-mätare. Den säger något om hur väl ekonomin tuffar på.

Precis som i bilen är hastighetsmäta-ren användbar, men den säger inte allt du behöver veta. Den visar till exempel inte om motorn är överhettad eller om bensinen håller på att ta slut. Framför allt ger den inte besked om ifall du är på rätt väg.

Om du skulle påpeka att föraren kör åt fel håll och få svaret ”då måste vi köra fortare” skulle du tycka att det var ganska korkat. Men det är detta som sker varje gång ekonomiska bekymmer bemöts med nya åtaganden om att få fart på tillväxten.

Vad är då ”rätt håll” för en modern ekonomi? Om du frågar människor får du oftast samma svar; en god ekonomi tillfredställer allas grund läggande be-hov så att folk kan vara friska och nöjda med livet.

Det går naturligtvis att gasa i eko-nomin utan att närma sig detta. Det är även möjligt att köra fel i allt snabbare hastighet.

V i behöver kunna mäta vart ekonomin är på väg, på samma enkla sätt som BNP mäter hastigheten.

Vad skulle då vara den ekonomiska motsvarigheten till en kompass?

Den brittiska tankesmedjan, New Economics Foundation, har föreslagit fem indikatorer. Tänk dig dem som vis-

are på en instrumentbräda som du kan slänga en blick på för att få en helhets-bild eller studera i mer detalj om du vill:

* Goda jobb. Dagens sysselsättnings-statistik visar i vilken utsträckning människor har jobb, men säger inget om i vilken mån de oroar sig för att lö-nen ska räcka, eller för att de inte ska få komma tillbaka nästa månad.

* Välmående. Vi bryr oss om BNP, eftersom vi antar att en ökande BNP ger ökat välmående. Men varför då inte mäta detta direkt? Det finns nu-mer väl etablerade metoder för att fråga människor hur nöjda de är med sina liv. De omfattar en rad saker som människor bryr sig om och som politik-en kan påverka – allt från inkomst och hälsa till social samhörighet. Även om många stater redan mäter livstillfred-ställelse, så har resultaten fortfarande en marginell betydelse.

* Miljö. En nationell indikator på livsstilsrelaterade koldioxidutsläpp i re-lation till globala åtaganden för att und-vika farliga klimatförändringar.

* Rättvisa. Forskningen visar i allt högre grad att stora inkomstskillna-der ger negativa sociala konsekvenser, samtidigt som den kastar tvivel över idén att inkomstklyftor uppmuntrar hårt arbete.

* Hälsa. NEF föreslår ett mått på ”dödsfall som skulle gått att undvika”. Det fångar in kvaliteten på såväl före-byggande som akuta hälsoåtgärder.

Målen ovan har utformats i en brittisk kontext i samarbete med Stor-

britanniens motsvarighet till Statistis-ka centralbyrån, men principen är lika meningsfull även för andra länder.

D et är inget nytt att BNP är ett dåligt mått på hur vi vill att ekonomin ska fungera och flera alternativ har

lanserats. Men även om dessa har väckt stort intresse, så har de ännu inte fått något större politiskt stöd. Det är förståeligt. Alla politiker som föreslår nya sätt att mäta framgång riskerar även att synliggöra nya misslyckanden. Dessutom medför mycket av den poli-tik som kan ge resultat på lång sikt även kortsiktiga kostnader.

Generellt finns en ovilja att lämna sy-nen på ekonomi som en hård matemat-isk vetenskap och släppa in mer sam-hällsvetenskapligt tänkande. Samtidigt som medvetenheten om problemen i det nuvarande ekonomiska syste-met ökar så saknar vi fortfarande en övertyga nde, sammanhängande och enkel alternativ berättelse. Jag hoppas att dessa indikatorer kan bidra till ut-vecklingen av en sådan.

Stewart Wallis

Tidigare generalsekreterare för New Economics Foundation.

Texten är skriven för World Economic Forum, och

publiceras med deras tillstånd. Läs originaltexten på: www.weforum.org/agenda/2016/04/five-measu-

res-of-growth-that-are-better-than-gdp

Översättning/bearbetning: Karin Backström

” Vad är ekonomins motsvarighet till en kompass?”

omvärldsanalys Stewart Wallis

foto: New Econom

ics Foundation

12 grus & guld · 2/2016

foto: Courtney Adamson

Ett liv i all enkelhet

Hur kan vi leva gott utan att förstöra de ekosystem som är grunden för vår överlevnad? Simplicity Institute i Australien kombinerar forskning och praktik till en berättelse om en anspråkslösare livsstil, där konsumtionsidealet har ersatts av egen tid, samhällsengagemang och lyckan i att bygga sitt eget lilla hus. TEXT Alexander Olsson

13grus & guld · 2/2016

grus & guld · 2/201614

urruk’an vill vidga människors fantasi. Den

som kommer hit ska känna ”ah det finns andra sätt att

leva på”, säger Samuel Alex-ander på det australiensiska

institutet för frivillig enkelhet, Simplicity Institute, som står bakom demonstrations-projektet Wurruk’an 14 mil öster om Mel-bourne.

Wurruk´an betyder ”att så en ny världsbe-rättelse” på den lokala urbefolkningens språk. Och det är just det människorna kring platsen hoppas bidra till genom att experimentera fram en enklare livsstil. Sedan ett och ett halvt år tillbaka lever ett tiotal personer här som odlar egen ekologisk mat, hanterar sin latrin som en värdefull resurs, får el från solen, samverkar med sina grannar, har gemensam-ma utrymmen, bor smått och bygger med återvunna material. En annan viktig sak har

varit att testa sig fram till styrelseformer som fungerar för gruppen. Att bygga infrastruktur tillsammans var inte alls lika svårt som att lösa de sociala problem som uppstod under pro-jektets första tid. En av deltagarna hade lite erfarenhet från arbete med modeller för att nå konsensus, men understryker att det viktigaste är att alla har inställningen att problem ska lösas.

På platsen, som ligger i ett ganska tättbe-folkat område, hålls även både teoretiska och praktiska kurser.

– Vi har bland annat haft en femdagars kurs i hur man bygger ett ”tiny house” på hjul, berättar Liam Culbertson som tillsammans med Rachel Newby byggt ett grönt minihus för cirka 2 600 kronor.

Materialet hittade de framför allt på återvin-ningsstationer och på tippen.

– Det är bara att sätta på sig ett blåställ så

Samuel Alexander startade Simplicity Institute tillsammans med kollegan Simon Ussher för att forska och utbilda om hur ett liv inom ramen för planetens gränser kan se ut.

foto: Courtne y Adamson

15grus & guld · 2/2016

frågar ingen om du har lov att ta bortkastat virke, säger Liam och ler stort.

Han skulle aldrig haft råd att köpa mark att ställa sitt lilla hus på. Men Wurruk´ans land-område lånas ut av en person som tog kontakt med Simplicity In-stitute efter att ha läst boken Entro-pia: Life Beyond In-dustrial Civilisation av Samuel Alexan-der. Institutet får tillgång till mar-ken gratis mot att de utvecklar om-rådet och bygger upp en gemenskap kring det.

– Tillgången till mark är ett stort hinder för personer som vill leva ett enklare liv. Det är en utmaning att föra samman ägare av outnytt-jad jord och människor som vill ta hand om

den. Men jag tror att vi kommer se mer av det framöver, menar Jordan Osmond, som gjort den folkfinansierade filmen A Simpler Way: Cri-sis as Opportunity om Wurruk´an med premiär nu i juni.

Grus & Guld har många gånger tidigare skrivit om människor som lever hållbart och enkelt – som samarbetar, odlar, återvin-ner och bor på

liten yta. Det speciella med Wurruk’an är att det praktiska experimenterandet är nära kopplat till forskning och akademiskt arbete via Simplicity Institute, som ska utgöra en brygga mellan vetenskapens slutsatser och

” Wurruk´an betyder att så en ny världsberättelse”

Det speciella med Wurruk’an är att det praktiska experimenterandet kring en mindre tärande livsstil är nära kopplat till forskning och akademiskt arbete.

foto: Courtne y Adamson

16 grus & guld · 2/2016

foto

: Jam

es H

ende

rson

17grus & guld · 2/2016

en lokalt organiserad folkrörelse. Artiklarna som publiceras utforskar bland annat kom-plexiteten i enkelt leverne och de strukturer som behövs för att ställa om från konsum-tionssamhällen till rättvisa och hållbara samhällen.

Samuel Alexander, som startade institutet tillsammans med kollegan Simon Ussher efter ett forskningsprojekt kring frivillig enkelhet, ser tre huvuduppgifter:

1) att föra fram vetenskaplig kritik av det rådande systemet för att till fullo skapa förståelse för omfattningen av de problem vi står inför.

2) att arbeta fram en matris av alternativ.3) att förhålla sig till vilken omställningsstra-

tegi som är effektivast.

När jag träffar Samuel Alexander på Mel-bournes universitet, där han undervisar på miljöprogrammet och forskar på Melbourne Sustainable Society Institute (MSSI), går

vikten av kommunikation som en röd tråd genom vårt samtal. Samuel poängterar flera gånger betydelsen av den positiva berättel-sen om ett enklare liv, och att miljörörelsen i stort har misslyckats med strategin att skrämma människor till att bli miljömedvet-na. Därför är arbetet med Wurruk´an – och

dokumentationen av projektet – betydelse-full i institutets strategi.

Men samtidigt, säger Samuel Alexander, är det viktigt att sprida kunskap om omfattning-en av de utmaningar vi står inför.

– Förstår du inte hur stora problem vi har tenderar du att söka otillräckliga lösningar.

Några inköp utifrån krävdes, men med jord

från Warruk´an kom invånarna långt i bygget

av detta runda lerhus.

Ross Inness McLeish lagar mat i Warruk´ans hembyggda lerugn. Inne i den gemen-samma köksdelen finns även en modern vedspis.

” Effektiviseringar ger ökad produktion”

foto: James Henderson

18 grus & guld · 2/2016

Först måste vi förstå allvaret i världens tillstånd, sedan skapa bilder av alternativa samhällen och därefter diskutera vägen dit. Misslyckas vi med att analysera dagens problem kommer visionen och strategin för omställning också bli fel, säger han.

– Idag sätter många sitt hopp till att tekniken ska kunna dematerialisera den västerländska konsumtionskulturen. Vi ska tillverka snabbare datorer med mer lagringsutrymme, bilar med

mindre metall etc. Och i teorin ser det ut att fungera, tekniken gör oss mer effektiva. Men det finns inbyggt i tillväxtekonomin atteffektiviseringar leder till mer produktion och konsumtion. Det farliga med de här argu-menten är att de är övertygande, men att den empiriska verkligheten ser annorlunda ut.

Jag frågar om många miljörörelsers stra-tegi att ersätta de fossila energiresurserna med förnyelsebara utan att diskutera större förändringar av vår livsstil. Men han skakar bara på huvudet.

– För närvarande tror jag många tänker att om vi bara förbättrar kapitalismen lite och får in förnyelsebar energi i systemet så löser vi kli-matproblemet. Men även om du avverkar med

” Bygg en modell som gör den gamla förlegad”

19grus & guld · 2/2016

en motorsåg driven av solenergi så avskogas planeten, exemplifierar han.

Sättet vi lever på i den rika delen av värl-den kan helt enkelt inte fortsätta att vara den globala framgångssagan med mindre än att haven töms, jordar förstörs, skogar huggs ned, naturresurser tar slut, säger Samuel Alexander.

– Det krävs inget mindre än ett teknologiskt mirakel om jordens sju, nio eller kanske snart elva miljarder människor ska leva som många i de rika länderna gör idag.

Han kritiserar FNs nya hållbarhetsmål num-mer åtta, som säger att tillväxten ska upprätt-hållas som ett sätt att minska fattigdomen.

– Ekonomisk tillväxt ses fortfarande som en förutsättning för framgång. Folk verkar livrädda för att ifrågasätta den västerländska

livsstilen, trots att alla vet att vi är mitt i en miljökris, säger han.

– Hade hälften av alla vilda djur utrotats över en natt i stället för under de senaste 40 åren skulle vi ha uppfattat det som en katastrof, men nu försvinner den biologiska mångfalden dag för dag.

Tiden är knapp. Samuel citerar en kli-matforskare som hävdar att en fyra grader varmare värld endast kan föda en miljard människor och hävdar att det är dit vi är på väg. Han sätter väldigt lite hopp till miljö-partier och menar att stödet för ett mate-riellt enklare liv måste byggas underifrån genom positiva exempel. Först då kan en social rörelse skapas till stöd för de politiska

Platsen som Warruk´an ligger på lånades ut av en markägare som ville bidra till att experimen-tera fram en hållbarare livsstil.

foto: Courtne y Adamson

20 grus & guld · 2/2016

förändringar som krävs.– Om fler personer insåg vad den väster-

ländska livsstilen kommer att leda till skulle enkelhetens attraktionskraft vara mycket större. Vad som helst är bättre än att leva i ett ekosystem under kollaps. Men än mer in-tressant är att försöka visa att en enkel livsstil till och med kan vara mer attraktiv. Vi vet att fler prylar inte gör oss lyckligare, eller för att

använda ekonomspråk: marginalnyttan av en högre inkomst är försvinnande liten när våra grundläggande behov är tillfredställda.

– Jag är övertygad om att det finns livsstilar med lägre energianvändning som ger högre livskvalitet än vad den konsumtionsdrivna livsstilen erbjuder många idag. Det kan vara enormt givande att bygga ett alternativt samhälle, men att få enkelhet påtvingad av ekologisk och ekonomisk kollaps är inte lika trevligt.

Jag undrar om vi inte måste ta till ra-dikalare metoder för att åstadkomma en förändring snabbt. Men det är uppenbart att Samuel Alexander tänkt mycket på hur den frustration som finns hos många människor, och som kan leda till farliga våldsyttringar, ska hanteras.

– Alla metoder vi föreslår känns oundvikligen småskaliga. Men jag tror att den strategiskt bästa användningen av aktivisters energi är att sprida kunskap om var vi befinner oss och ska-pa berättelser om en annan värld - samtidigt som vi gör praktiska saker för att skapa den

” De rikas livsstil kan inte vara den globala framgångssagan

På Warruk´an hålls även kurser. På mindre än en vecka byggde fjorton personer ett minihus av återvunnet material åt en av invå-narna på platsen.

foto: James Henderson

foto

: Jor

dan

Osm

ond

Skaffa kunskap Lär om den ekonomiska, ekolo­giska och sociala krisen och om rörelser som försöker skapa en hållbar rättvis framtid. Du är inte ensam!

Dela med dig av kunskapVår kultur diskuterar inte avgö­rande framtidsfrågor i tillräcklig utsträckning – var med och förändra det!

Praktisera dina tankar Vi behöver ändra strukturer och system, men att börja med oss själva är en bra start.

Skapa alternativBörja bygg en ny värld här och nu. Det finns inte någon mall för hur den ska se ut. Fundera över hur du bäst bidrar till en lokal, icke tillväxtberoende ekonomi

Fyra steg till förändring:

Källa: simplicityinstitute.org/take-action

21grus & guld · 2/2016 2121

foto: James Henderson

22 grus & guld · 2/2016

nya världen innanför skalet på den gamla. Han talar om resiliens, ett systems långsikti-

ga förmåga att klara av förändring och vida-reutvecklas, och menar att en av de viktigaste sakerna vi kan göra just nu är att lära oss hur saker gjordes förr som att laga våra jeans i stället för att köpa nya, eller snickra våra egna hyllor i stället för att åka till möbelvaruhuset.

Det finns en dubbel nytta i att fokusera på lokalsamhället menar Samuel Alexander, lokalt kan både alternativ växa fram och en

motståndskraft mot framtida chocker skapas.– Det finns redan flera tecken på att sättet vi

lever på långsamt håller på att bryta samman. Hur kan vi lära oss att leva i den situationen? Hur kan vi absorbera chocker medan vi låter det ohållbara samhället dö sin egen död?

På Simplicity Institutes hemsida finns ett citat från Buckminster Fuller “Du förändrar aldrig saker genom att slåss mot den existe-rande verkligheten. För att förändra något, bygg en ny modell som gör den gamla model-len förlegad.”

Det som gör starkast intryck på mig under diskussionerna på Simplicity Institute och Wurruk´an är den livsglädje och energi som det unga institutet har. Den positiva

” En enkel livsstil kan vara attraktiv”

Den sociala biten var svårare än den prak-tiska när tio personer samlades i Warruka´an för att experimentera fram en enklare livsstil.

foto: Jordan Osmond

23grus & guld · 2/2016

bilden av ett enklare liv som byggs bland stora dagbrott för kol i ett land med hö-gre koldioxidutsläpp per capita än USA, är engagerande.

Det känns enkelt att byta livsstil i deras sällskap.

Liam som nu bott mer än ett år på Wur-ruk’an summerar anledningen till att insti-tutets strategi är trolig att lyckas bland folk i allmänhet.

– Det här är helt enkelt mycket roligare än att gå i demonstrationståg.

Fotnot: Den folkfinansierade filmen om Warruk´an – A simpler Way - Crisis as a opportunity finns på www.

wurrukan.org/web/film/

foto: Jordan Osmond

24 grus & guld · 2/2016

25grus & guld · 2/2016

Lokal ekonomiräddar elefanter

Hur kan människor och vilda djur samsas om marken? I Sri Lanka har en satsning på den lokala ekonomin blivit lösningen på konflikten mellan människa och elefant. Förutom att skydda såväl människor som en utrotningshotad art ökar också motståndskraften mot klimatförändringarna.TEXT Anna Sternfeldt Foto Kylie Butler och SLWCS

är elefanterna åt upp allt mitt ris fick min familj svårt med maten. Jag blev så arg att jag planerade att döda elefanterna, även om jag vet att det är olagligt.

Men så fick jag kännedom om att de inte tycker om citrusfrukter...

Sugathapala var mycket upprörd efter att ele-fanter förstört hans hus och försökt komma åt hans lagrade grödor två gånger. Och han är inte ensam om att ha drabbats. Konflik-ten mellan människa och elefant är en av de största miljö- och socioekonomiska kriserna på Sri Lankas landsbygd. Årligen orsakar

elefanterna skador för ett värde på över 84 miljoner kronor och som vedergällning dödar bönderna omkring 225 elefanter varje år. Det finns mindre än 5 000 asiatiska elefanter kvar i Sri Lanka och i konventionen om handel med hotade arter av vilda djur och växter, Cites, listas de som en utrotningshotad art.

Men även 60-80 människor dödas varje år på grund av konflikten, i sina byar och ute på fälten.

– Konflikten förvärras varje år, säger Ravi Corea, ordförande i Sri Lankan Wildlife Con-servation Society, SLWCS.

– Många människor har tvingats flytta på grund av det långa inbördeskriget i Sri Lanka

Mums! Elefanterna i Wasgamuwa National-park går gärna in och äter i närliggande odlingar.

26 grus & guld · 2/2016

27grus & guld · 2/2016

och när myndigheterna fördelar mark till nya hus och byar tar de alldelles för liten hänsyn till viltkorridorer och habitat för vilda djur. Att anlägga odlingar i områden med elefanter är som att bjuda in till förstörelse av grödor.

Ravi Corea har sedan barnsben varit intres-serad av djur och miljö och har en examen i miljövård. 1995 startade han SLWCS som blivit tongivande inom arbetet med konflik-ten mellan människa och elefant i Sri Lanka. Organisationen har sitt center strax utanför Wasgamuwa Nationalpark i centrala Sri Lan-ka. Att rädda de vilda elefanterna genom att hjälpa människor är SLWCSs främsta mål, och man har bland annat satt upp soldrivna elstängsel för att hindra elefanterna från att förstöra jordbrukarnas grödor.

– Men det räcker inte med stängsel för att stoppa de här stora djuren så vi måste utveck-la andra metoder. Och vi måste använda lokal kunskap och lokala resurser. Det går inte att vara beroende av avancerad teknik och resur-ser utifrån om vi ska nå en hållbar lösning. Vi måste satsa på att utveckla och stärka den lokala ekonomin.

Med detta som utgångspunkt började man 2006 att undersöka vilka grödor som ele-fanter inte tycker om och upptäckte att de ratar citrusfrukter. Nu hjälper man därför jordbrukare att sätta upp små trädgårdar med apelsin- och limeträd kring sina odling-

ar med ris och grönsaker. Citrusträden, av sorter speciellt anpassade till lokala klimat-förhållanden, fungerar som avskräckare och hindrar elefanterna från att gå in i odling-arna. Men skulle de göra detta ändå, så har jordbrukarna i alla fall citrusfrukter att sälja.

– Citrusen blir en ekonomisk buffert, en alternativ inkomst. Genom att diversifiera ekonomin gör vi samhällena mer resilienta. Citrusfrukterna är eftertraktade och vi önskar även vidareutveckla konceptet med sylt och andra bearbetade produkter eftersom det är en god efterfrågan på sådana varor. Men först måste vi få till fler odlingar, säger Ravi Corea.

SLWCS vill nu plantera 50 000 citrusträd längs med den gräns som separerar Was-gamuwa Nationalpark från omgivande byar. Det kommer att bli en gedigen plantering jämfört med de mindre odlingarna i jordbru-karnas trädgårdar.

- Men det är ännu i planeringstadiet. Först måste vi samla in de pengar som behövs.

En organisation som samarbetar med SLWCS är Elephants and Bees, som star-tades i Kenya av biologen Lucy King med samma mål att rädda elefanter genom att hjälpa lokalbefolkningen. I Kenya upptäckte Lucy att de afrikanska elefanterna var rädda för bin och hon utformade staket med bikupor och en vajer emellan. När elefanter-na går emot en vajer börjar kuporna gunga. Bina blir irriterade och börjar surra, och

Här ska det snart växa upp apelsin- och limeträd. Elefanter-na skyr dem, men människorna köper gärna frukt, sylt eller marmelad.

” Beroendet av bara några få grödor kan bli katastrofalt”

Bikupe-staket ska hålla elefanterna borta samtidigt som de ger Lelanthas familj möjlig-het att sälja honung på marknaden.

28 grus & guld · 2/2016

elefanterna blir rädda och drar iväg från det håll varifrån de kom.

Kylie Butler, som jobbat ihop med Lucy King, undersöker nu om konceptet kan funge-ra också i Sri Lanka.

– Det asiatiska biet är en lugnare art, men fortfarande sticker det om det blir stört och irriterat. Och när elefanter går emot en vajer mellan bikupor blir det en rejäl störning.

Med ett skratt säger Kylie att både hon och hennes fältassistent kan vittna om att bina kan sticka.

Biprojektet är fortfarande väldigt nytt och än så länge har man bara ett mindre för-söksprojekt med tio bikupe-staket, som man håller på att kolonisera med bin.

– Att kolonisera kupor naturligt tar tid så vi har även köpt in några svärmar för att komma igång. Det är inget vi sedan kan förvänta oss att lokalborna ska göra, det blir för dyrt. Men nu gäller det först att veta om det fungerar, säger Kylie.

Försöksplatsen med bikupe-staket ligger i det lilla samhället Dewagiriya, strax utanför Wasgamuwa Nationalpark i ett område där

konflikten mellan människa och elefant är mycket stor.

– Människorna är i ett desperat behov av hjälp att försvara sina jordbruk och hem mot elefanterna. Så vi hoppas verkligen att stake-ten ska fungera lika bra här som i Kenya. Där har nivån av förstörda grödor minskat rejält. Dessutom har jordbrukarna fått en extra inkomst från honungen de kan skörda.

I Kenya marknadsförs honungen som jordbrukarna får från sina bikupe-staket som ”Elefantvänlig honung” vilket ger honungen ett extra försäljningsvärde. Detta hoppas man också kunna göra i Sri Lanka. Det blir i så fall ännu ett sätt att diversifiera ekonomin och minska jordbrukarnas sårbarhet. Att vara beroende av bara några få grödor kan bli katastrofalt i ett område med elefanter, men även på grund av nyckfulla klimatför-ändringar.

– Vi behöver ha flera lösningar som kan komplettera varandra. Och samtidigt behöver vi öka kunskapsnivån hos lokalbefolkningen, säger Ravi Corea.

Läs mer: www.slwcs.org

” De rikas livsstil kan inte vara den globala framgångssagan

Dharmadasa har fått sitt hem och sina odlingar skövlade av elefanter. 60-80 människor per år dödas av elefanter i Sri Lanka.

29grus & guld · 2/2016

Jordbrukaren Somathilaka lär sig om biodling med siktet inställt på att såväl skydda sina odlingar från elefanter som att kunna sälja honung och marmelad.

30 grus & guld · 2/2016

tips

Varför inte dela lite mer i sommar? Låna verktyg, ta med någon på bilresan, fixa snygga skjortan till midsommar eller rensa ditt hem på prylar och ta dem till en bytesmarknad eller ge sakerna till en gratisbutik. Internet har underlättat nätverkandet och delandets ekonomi är här för att stanna.

Time Magazine skrev 2011 att kollaborativ ekonomi är en av tio idéer som kommer att förändra världen. Fenomenet, som vi skrivit om flera gånger i Grus & Guld, kommer starkt sedan några år och har många namn – delningsekonomi, kollaborativ ekonomi, gemensam konsumtion. Tanken – och hand-lingen – är att du delar dina resurser med andra och du får ta del av deras. Det handlar om att byta, låna, ge, få och dela. Ibland handlar det om att hyra billigt i stället för att alla köper var sin.

Alla möjliga positiva ord kan förknippas med delningsekonomin, som gemenskap, miljö, demokrati och hållbarhet. För att inte tala om tillit. En stor invändning brukar handla om att inte kunna lita på främman-de människor. Sakerna går sönder, du blir lurad, det är farligt att samåka. De som har varit med ett tag säger något annat. Att man också blir tryggare och känner mer gemen-skap eftersom man lär sig att de allra flesta människor vill väl och tar ansvar. Och tillit sprider sig till samhället och gör det mer demokratiskt. I Sverige är vi vana vid delat ägande och ansvar, vi har vägföreningar, byalag, allmänningar, kooperativ.

Ny teknik har gjort att nätverkandet exploderat på Internet. Det finns ett otal hemsidor där du kan hitta skjuts, byta kläder och semesterbostad eller hyra verktyg billigt. Och mycket annat. En del har kommit och försvunnit, andra är inte så välfyllda ännu. Kanske kan du själv bidra till att öka delandet där du bor i sommar? Eller varför inte byta din etta i stan mot en lägenhet i Paris under semestern? Grus & Guld ger dig här tips på såväl rikstäckande som internationella och lokala verksamheter. Ta chansen i sommar!

text Anna Perssonillustrationer freepik.com

Dela i sommar

Läs mer på…

Delandets ekonomi, som även har inneburit framväxten av stora kommersiella plattfor­mar, medför såväl hot som möjligheter. Karin Bradley, som forskar i kollaborativ ekonomi och är regeringens sär­skilda utredare i frågan, analyserade utveck­lingen på sidan 11 i förra numret av Grus & Guld (nr 1/16).

www.grusoguld.se

Fler tips:

delaeko.seomstallning.netbortskankes.sebjussa.sesyndattkasta.sebort.nuskogsskafferiet.se

31grus & guld · 2/2016

Fin till sommarfestenMest unika plagg. Kostar ofta en slant eller en prenumerationsavgiftStockholm: lanegarderoben.seGöteborg: kladoteket.seMalmö: swopshop.se (byte, med egen valuta)Borås: the­wardrobe.seUppsala: uppsalakladbibliotek.wordpress.comLinköping: facebook.com/kladbiblioteketlinkopingSundsvall: Tekocirkeln på Sjögatan

Tycka turist är trist? Besök ett annat slags kafé i Las Palmas eller få en fri guidning i Oslo. Kolla ”kollaborativa kartan” med massor av verksamheter, på delaeko.se

Låna fritidsutrustning?fritidsbanken.se finns på elva orter i västra Sverige samt i Nyköping. Gratis lån av sport­ och fritidsprylar i till exempel Angered, Borås, Karlskoga och Lidköping.

1. 4.

2.5.

3. 6.

Skörda fruktFruktförmedling till privata trädgårdar och allmänningar:aktavara.org/fruktformedlingenfruktkartan.se

Bygga, renovera – eller klippa gräsmattan?Malmö: Låna verktyg hos Malmö järnhandel: facebook.com/toolpoolmalmoHelsingborg: låna av grannen via grannsaker.se – företag, men i princip gratis.Hyr: hyrahyra.se – förmedlingen utan avgift för privatpersoner.rentl.se – företaget tar tio procent av hyran.

Få och gesellpy.se säljer dina saker åt dig på Tradera, ni delar på vinsten. Få/ge saker i gratis butiker som finns i Göteborg, Stockholm, Högsbo, Järna, Skattungbyn, Mjölby och Ekerö.

grus & guld · 2/2016 31

32 grus & guld · 2/2016

tips

Byt bostad eller sov på en soffaDu bor i deras hem och de i ditt! Stora, er­farna organisationer med medlems avgifter: intervac.se – först ut.hembyte.nu – större än intervac.coachsurfing.com – fem miljoner användare.

Sök skjuts och boendeSkjutsgruppen är en ideell samåkingsrö­relse, åk med gratis eller för bensinpengar. Även Hertz returbilar finns i systemet. skjutsgruppen.nuStöd lokalt förankrad turism: bo på Bed & Breakfast hos en invandrar­familj i Göteborg som är väl hemmastadd i staden. Avgift. tikitut.seLifta i Tyskland: blablacar.de

7.10.

8. 11.

9. Hyr ut din tidhinnerdu.se – kommersiellt, gratis annons, tar 16 procent av betalningen

Sommar och sol och zzzzzz...Låna en hängmatta gratis hos Stora famnens hängmattor på Blackebergstorg, Stockholm.

Cykla, cykla – och cyklaSystem för lånecyklar finns i Östersund, Lund, Malmö, Göteborg och Stockholm. Billigt, ibland gratis. Eller uppsök ett cy­kelkök där du lär dig att repa din cykel:Alingsås: lagacykelnsjalv.se Malmö: cykelkoket.blogspot.se Göteborg: cykelkoket.orgUppsala: ucf.se Stockholm: bagarmossenscykelkok.seSolna: cykelkoketsolna.se Låna lastcyklar & elcyklar:Piteå: Medborgarservice, 0911­69 60 00Uppsala: ucf.se, lastcyklar o cykelkärror, medlemskap

Malmö: cykelbiblioteket.se. Elcyklar, lådcyklar och elassisterad fraktcykel.

Avgift 100 kr för 12 dagar.

grus & guld · 2/2016

BOLÅN UTAN SPARANDE DE FÖRSTA FEM ÅREN Du som vill låna till ditt boende erbjuds från och med nu ett JAKlån där du kan avstå det bundna sparandet de första fem åren.

Du betalar alltså bara amorteringen och lånekostnaden. De första fem åren är sparfria. Efter fem år dyker det automatiskt upp ett sparande på avin.

INTRESSERAD? RING OSS PÅ 0500 - 46 45 00 OCH LÄS MER PÅ JAK.SE/SPARFRITTBOLAN

32

33grus & guld · 2/2016

BOLÅN UTAN SPARANDE DE FÖRSTA FEM ÅREN Du som vill låna till ditt boende erbjuds från och med nu ett JAKlån där du kan avstå det bundna sparandet de första fem åren.

Du betalar alltså bara amorteringen och lånekostnaden. De första fem åren är sparfria. Efter fem år dyker det automatiskt upp ett sparande på avin.

INTRESSERAD? RING OSS PÅ 0500 - 46 45 00 OCH LÄS MER PÅ JAK.SE/SPARFRITTBOLAN

grus & guld · 2/201634

Besvikelse efter stämman

på gång i jak

JAKs identitet som del i en folkrörelse som vill förändra det ekonomiska systemet försvagas – och medlemsengagemanget tas inte tillvara. Det menar kritiska medlemmar efter JAK-stämman 16-17 april.

Lokalavdelningarna i Stockholm och Järna -Södertälje hade ordnat gemensam resa till årets JAK-stämma. På hemvägen var många besvikna.

– Det kändes som om vi som varken är an-ställda eller förtroendevalda inte riktigt hade insyn och fick vår röst hörd, säger Emelie Munt-rakis från JAK Stockholm.

För henne är JAK en folkrörelse som inklu-derar sina medlemmar och lyfter kritik mot allt som är orättvist och ohållbart i det ekonomiska systemet. På stämman däremot - där över hälf-ten av röstkorten satt i händerna på anställda el-ler förtroendevalda på riksnivå – upplevde hon att de flesta primärt ser JAK som en juste bank.

– Banken är såklart en viktig del, men ut-vecklingen av den får inte ske till vilket pris som helst. Då är det bättre att sakta ned tempot, sä-ger hon och pekar på att såväl folkbildning, opi-nionsbildning och medlemsengagemang nu får stå tillbaka.

– Det kändes som om majoriteten på stämman ville försvaga medlem-marnas inflytande. Visst kan upplägg och kost-nader diskuteras, men

det är märkligt att alla förslag om att involvera medlemmar genom seminarier röstas ned i en medlemsorganisation.

Även Jörgen Wide, som varit medlem sedan 1970-talet, menar att JAK håller på att närma sig andra banker och fjärmar sig från sina ide-ellt aktiva.

– Ett JAK med sparpoäng och medlemmar som berättar för vänner och bekanta om idén är något väldigt speciellt. Jag tror inte att det kan ersättas av centralt producerade material och

nya låneprodukter. Ska vi enbart vara en juste bank kan vi lika gärna gå ihop med Ekobanken, säger han.

Flera medlemmar klagade över bristande transparens på stämman. Hänvisningar till se-kretess och eventuella synpunkter från Finans-inspektionen oroade – liksom att nästan hälften av styrelseledamöterna som valdes blivit med-lemmar relativt nyligen.

– Det behöver inte vara dåligt. Men jag tror att riktlinjer för vilken ideologisk- och förenings-kompetens vi vill ha i vår styrelse skulle vara ett viktigt komplement till direktiven utifrån, säger Tomas Frejarö från JAK Härnösand.

Det väckte även frågetecken att valberedning-en strax före stämman justerade sitt förslag. Ord stod mot ord när en mångårig styrelseleda-mot anklagades för ”regeltrots”. Även stämmoprotokollet - där en justerare bifo-gat invändningar mot hur delar av diskussioner-na i plenum återges – vittnar om skilda synsätt.

Karin BackströmSe hela stämman på www.jak.se/stämma

” JAK blir mer likt andra banker”

foto: Karin Backström

Emelie Muntrakis, JAK Stockholm

Foto: Anna Persson

Rösträknarna – här Tomas Frejarö – hade fullt sjå på stämman.

procent av medlem-marna var representera­de på årets stämma. Ca 40 procent av dem var inte själva närvarande utan hade gett en annan medlem fullmakt att rösta för dem.

,

35grus & guld · 1/2015

Eva Thun, Höga kusten– Diskussionerna har visat på en oro för

vart JAK är på väg. Jag kan förstå det. Vi ses inte längre på JAK-skolor, har inte längre samma inblick - och flera kände sig nog överkörda när idé- och medlemsverksamheten sattes på sparlåga. Många av de som var engage-rade tidigare är inte med längre, jag undrar varför det är så.

Knut Isaksson, Borlänge– Jag funderar mest över att vi bara är

cirka 100 av nästan 40 000 medlemmar här. Och många är anställda och har därmed större insyn i vissa frågor. Att utveckla demokratin i JAK är oerhört viktigt. Sedan är det olyckligt

att styrelsen inte är enig. Det tyder på att de behöver längre tid på sig.

Jonas Löhnn, avgående styrelseledamot som kandiderade till ordfö-randeposten (se G&G nr 1/16).

– Mycket av det som vi fick uppleva är en del i den utveckling jag inte vill se, där banken och personalen fjärmar sig ifrån medlemsinflytandet. Stämman visar också på utmaningen att manövrera inom gällande regelverk utan att skapa maktkon-centration. Jag är inte bitter för att jag inte blev vald, jag kommer tillbaks!

Karin Backström

35grus & guld · 2/2016

Hallå därVad tyckte du om stämman?

På årets stämma sökte styrelsen mandat att ytterligare analysera

de juridiska aspekterna av ett nytt demokratisysten i JAK och ta fram

ett nytt förslag till beslut som ”bör föreligga i höst”.Stämmoutskottet som behandlade frågan ville att beslutet skul-

le föregås av ett medlemsseminarium om JAKs demokratiska fram-tid. Detta röstades dock ned av majoriteten.

Frågan, som varit aktuell sedan 1994, skulle nästa år ha resulterat i en kombination av internetstödd direkt- och representativ demo-krati. Stadgeändringar är gjor-da och den tekniska plattformen testades på förra stämman.

Sedan dess har dock tjänsten för projektledning avvecklats av eko-nomiska skäl, och lagstiftningen förändrats. KB

Styrelsens förslag på stryk­ningar i JAKs räntedefinition föranledde en intensiv debatt på årets stämma.

”Som ränta betraktar vi all betal-ning för lån (in- och utlåning) ut-över vad som motsvarar de verk-liga och skäliga kostnader som låneverksamheten medför för långivaren.” Så inleds JAKs ränte-definition. Så bor-de den även lyda i sin helhet, men-ade styrelsen och föreslog att det efterföljande stycket – som förhål-ler sig till att utlåning balanseras mot inlåning i JAK – skulle strykas. Några ledamöter hade dock reser-verat sig .

– För gången i mitt JAK-liv är jag allvarligt oroad, att ta bort de här skrivningarna kan göra det lättare att införa produkter med ränta, menade Ali Hamidian.

När ord som ”affärshemligheter”

och ”styrelsesekretess” yttrades i debatten kände sig flera medlem-mar oroliga för en dold agenda. Monjia Manai Sonnius tillbakavi-sade dock farhågorna.

– Meningen ska bort för att den är obegriplig. Att detta skulle be-reda väg för ränta är skrämselpro-paganda, sa hon.

Flera medlemmar gav styrelsen bakläxa för ett undermåligt under-

lag där inte för-ändringarna var tydligt markera-de, och ville skjuta fram beslutet. De

röstades dock ned och förslaget till justerat reglemente fick stämmans stöd. Det fick dock inte den tre-fjärdedels majoritet som krävs för förändringar i styrdokumentets bärande kapitel. Räntedefinitio-nen är därmed oförändrad.

Karin Backström

Läs hela räntedefinitioneni reglementet (sid 10)

www.jak.se/stadgar­reglemente

Räntedefinition oförändrad

Foto: gunnar granholm

Foto: Karin Backström

Foto: Anna Persson

”Jag är allvarligt oroad”

Demokrati med förhinder

BILD: freepik.com

36 grus & guld · 2/2016

Ny ordförande tar ut riktningen

På stämman väckte det viss uppmärksamhet när hon underströk att JAK är ett företag och måste drivas som ett sådant. Men för Monjia

Manai Sonnius handlar det om att ta ansvar så-väl för medlemmarnas pengar som för persona-len. Och hon ser ingen motsättning mellan ideo-logisk och affärsdrivande verksamhet.

– Vi är en idéburen medlemsbank och ju bättre det går för oss desto större möjligheter har vi också att påverka, utbilda och driva våra

hjärtefrågor, säger hon.Formuleringen, som ibland hörs, att JAK är

en förening som driver en bank tycker hon leder tanken fel.

– Det finns inte två olika delar av JAK som kan vägas mot varandra. Redan 1997 blev vi bank eftersom vi insåg värdet av ett praktiskt exempel på att det är möjligt att driva bank utan ränta, säger hon.

– Nu tyngs vi av nya regelverk och utveck-lingskostnader. Det kommer att kosta skjortan ett tag – och vi måste ro det i land. Alternativet är att lägga ned banken, men då har vi inget praktiskt exempel att komma med.

”Vi måste bli mycket tydligare med vilka vi är”

Bilden av JAK på två ben – banken och föreningen – tycker hon inte om.– Banken är föreningen är banken, slår JAKs nya ordförande Monjia Manai Sonnius fast och menar att det måste bli tydligare både vad JAK är och vart medlemsbanken är på väg.

Foto: Karin Backström

grus & guld · 3/201536

MONJIA MANAI SONNIUS:

jak i fokus

37grus & guld · 2/2016

1986 såg Monjia Manai Sonnius en annons om JAK i tidningen – och gick med omgående.

– Jag tyckte det var helt fantastiskt att det fanns en förening som arbetade mot ränta där man till och med kunde sköta sina bank ären-den, säger hon.

När hon efter några år åkte på sin första stämma blev hon invald i styrelsen på sittan-de möte.

– Det blir lätt så för mig, går jag med i något så engagerar jag mig, skrattar hon.

Snart blev hon ordförande, en post som hon hade under de år då medlemsbankslagen kom och ansökan om bankoktroj förbereddes. Se-dan var hon borta från styrelsen i många år tills hon återkom som vice ordförande förra året – och bland annat engagerade sig i det pågående arbetet med JAKs strategier.

– JAKs identitet har varit rätt otydlig, och det är inte så konstigt eftersom vi aktiva har haft olika idéer om vad JAK är. Men det hoppas jag att vi ska kunna förändra, säger Monjia.

– Vi måste bli mycket tydligare med vilka vi är, vad vi står för och vad vi arbetar med.

På styrelsemötet i juni ska ett förslag på en vision för de kommande 20 åren ligga på bord-et. Men innan beslutet är fattat vill hon inte berätta mer.

Räntefriheten är däremot något hon gärna talar om. Den ligger henne varmt om hjärtat och utan den ser hon inget existensberättigande för JAK. Men hon understryker att sparlåne system-et inte är en förutsättning för den.

– Tidigare har det varit viktigt att alla med-lemmar bidragit med lika mycket pengar som

de tar ut ur systemet, eftersom vi varit så små. Men nu är vi tillräckligt många för att ta hän-syn till att alla inte har samma behov. Vissa vill bara spara. Andra behöver låna – men har ingen möjlighet att spara.

För Monjia Manai Sonnius handlar inte rättvis ekonomi om att det ska vara lika för alla oavsett utgångspunkt, utan om solidarisk samverkan. Det omdiskuterade flexilånet ser hon som ett sätt att öka möjligheten att möta medlemmarnas skilda behov.

Förra året redovisade JAK minusresultat, och även årets budget pekar mot underskott. Och nästa år ska den pausade medlemsverksam-heten åter startas upp.

– Vi är inte riktigt färdigdiskuterade där, men den kommer att återupptas i någon form, säger Monjia Manai Sonnius, som hoppas att styrel-sens strategiarbete ska ha kommit längre innan budgetbeslutet för 2017 fattas i höst.

– Det känns ju rätt naturligt att man har en tydlig plan för vart man ska innan man travar på…

Personligen tyck-er hon att folkbild-ningsverksamheten behöver moderniseras.

– Jag tror att vi måste synas utåt på ett mer strukturerat sätt där vi bestämmer centralt var, hur och på vilket sätt JAK ska synas, säger hon.

Karin Backström

”Utan räntefriheten har JAK inget existensberättigande”

37grus & guld · 3/2015

Ny ordförande Namn

Monjia Manai Sonnius

Ålder

55 år

Yrke

Programmerare, projektledare, IT­konsult, skoladministratör mm

Familj

Make. Tre vuxna barn.

Ort

Bengtsfors

JAK måste bli större, menar Monjia Manai Sonnius. – Både för att vi behöver vara fler som delar på kostnaderna och för att ha större möjlighet att påverka.

Foto:Anna Persson

38 grus & guld · 2/2016

Ronny klippte med storbanken

Efter Panamaläckan har många haft frågor om bankbyte. Ronny Christianson bytte redan för två år sedan och har nu JAK som vardags-bank. – Vi måste hjälpa varandra bort från den egennytta till varje pris som råder, säger han.

Foto: Anna Persson

Ronny Christianson fick nog av sin gamla bank. Han klippte kortet, löste in ett lån och förde över alla sina bankärenden till JAK Medlemsbank.

– Jag lade ut det kasserade bankkortet på Facebook som en symbol för att jag har klippt med det rådande räntetän-ket och strävan efter vinstmaximering till varje pris, säger han.

Den utlösande faktorn till bytet för två år sedan var en uppmärksammad lönehöjning för vd:n i den gamla banken. Men redan innan dess hade Ronny börjat ifrågasätta det ekono-

miska systemet. – Att vi behöver närmare fyra jord-

klot för att leva som genomsnitts-svensken gör idag är en klockren signal om att vi måste ändra kom-passriktning fullständigt, säger han.

– Vi måste hjälpa varandra bort från den strävan efter vinst och egennytta till varje pris som råder. Och det kan vi göra genom att samverka med var-andra, som i JAK.

Han ville dock inte släppa sin gamla bank innan JAK hade kort.

– Vi är så beroende av att kunna ta ut pengar så kortet ville jag ha i handen. Och även om JAK bara har ett kredit-

kort än, så vet jag ju att utveckling mot ett betalkort är på gång.

Kostnaderna mellan Ronny Christian-sons gamla och nya bank är ganska lika.

– JAK är lite dyrare, men jag tar det eftersom jag vill stödja en bank där man inte är med och omfördelar pengar till de som redan har mycket, säger han.

Själva bytet gick lätt. Han hade ändå inte råd att ha kvar motorcykeln han lånat till så han sålde den, löste in lånet och avslutade allt utom det pri-vata pensionssparandet han hade på sin tidigare bank.

så gjorde vi

grus & guld · 3/201538

39grus & guld · 2/2016

Om stödspar och lånevillkor

Finns det några skäl att starta ett stödsparprojekt när JAK nu erbjuder sparfria lån till projekt som gynnar en hållbar, lokal utveckling?

De sparfria lån som erbjuds juri-diska personer idag är begränsade till summa, löptid och ändamål. Uppfylls inte något av de krav som finns (max 1 miljon kronor, max 10 år och ett ändamålsenligt syfte) kan inte ett sparfritt lån ges. Vidare är den avsatta summan för möjliga lån i denna grupp satt till maximalt 25 miljoner kronor och lånen finns bara tillgängliga så länge styrelsen anser att vår likvid tillåter dem. Skulle styrelsen stoppa dem, kan vi inte bevilja nya och de gamla löper enligt avtal.

Ett stödsparlån för juridiska per-soner är därför i dagsläget det enda sättet att försäkra sig om en större sparfri summa (än en miljon kronor) under längre tid än 10 år till valfri investering.

sammy Almedal, vd

Kan jag låna trots betalningsanmärkningar?

Det beror på. Du får inte avslag direkt bara för att du har betalnings-anmärkningar. När vi gör en kredit-bedömning tittar vi på din återbe-talningsförmåga och den säkerhet som du erbjuder oss. Vi kommer även att fråga om omständigheterna kring dina betalningsanmärkningar. Bedömer vi att du kommer att klara av det lån du tar hos oss kan du få lånet trots att du har betalningsan-märkningar. Det enda undantaget från detta är våra blancolån, det vill säga lån utan säkerhet, där vi inte beviljar lån om det finns betalnings-anmärkning.

Magnus frank, bankchef

Hur lång amorteringstid kan jag få?För Amorteringstiden beror vad

du ska låna till och vilken säkerhet du har för lånet. På lån till din bostad är längsta amorteringstiden 40 år. Är det andra typer av ända-mål har vi våra blancolån, det vill säga lån utan säkerhet, där amorte-ringstiden är maximalt 10 år. I vissa fall kan vi även bevilja lån med en borgensperson som säkerhet. Då är amorteringstiden 20 år eller kortare.

magnus frank, bankchef

– Tyvärr har JAK har inget långsik-tigt pensionssparande, men jag tänker att jag ska formulera en motion kring det till nästa stämma, säger han.

Det var inga problem att få ett JAK- konto. Men när han ville ha tre olika konton för sparande, löneinsättningar och transaktioner blev det en del ”tek-niskt krångel”. Det blev det även med bankID och bytet av kontonummer, när JAK slutade använda Nordea för överföringar till och från andra banker.

– En god vän som sett strulet vän-tar med att byta tills JAK har utvecklat alla funktioner som andra banker har, säger han.

Själv ångrar han inte bytet en se-kund, men medger att han kan sakna vissa tjänster ibland.

– Visst vore det bra att ha swish och att kunna göra utlandsbetalning-ar, men jag är övertygad om att när vi blir fler i JAK så kommer vi kunna utveckla även detta.

Allra bäst tycker han det känns att medlemmarna äger JAK Medlems-bank tillsammans.

– Jag kan låna dina pengar och du kan låna mina pengar. Jag ser samver-kan i JAK som en bild för hur ekono-min ska fungera, ett nytt hållningssätt för framtiden.

Karin Backström

”Vi måste hjälpa varandra bort från den egennytta till varje pris som råder.”

Fråga JAK

foto: ronny christianson

Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor.

Mejla dina frågor till: grusoguld@

karinbackstrom.se

40 grus & guld · 2/2016

Det här är något så ovanligt som en förförisk och smått poetisk bok om att odla grönsaker.

Inspiration och kreativitet infinner sig omedelbart när Sara Bäckmo med sinnlighet och i jagform berättar om hur hon planerar, sköter och skördar 450 kvadratmeter köksodlingar. Foto-grafierna är underbara men försvin-ner lite i det grova pappret.

Målet är att skörda hela året, och

skörda mycket. Det uppnår Sara bland annat genom fantasi, plane-ring, hårt arbete, täckodling fullprop-pad med näring och att engagera sina barn i odlandet. När de har snaskat grönsaker på landet väjer de inte för dem på matbordet. Familjen har inte en odling, de lever med den, trots heltidsjobb. Det fungerar bara genom att strunta i regler. Och lusten till odlandet bara växer.

Sara Bäckmo berättar om flytten till huset Skillnaden i Småland, om-ställningen från konsument till pro-ducent, hur hon gjorde och hur hon lärde sig. Hon blandar betraktelser med recept och massor av tips. Hon lyckas med en ovanlig berättartek-nik; kortfattad mångordighet. Det är riktigt bra.

Anna Persson

kultur

Många läsare är redan bekanta med David Jonstads uppfattning att vi befinner oss i en pågående kollaps.Det är också utgångspunkten för hans senaste bok, Jordad, som tar sig an frågan hur vi ska försörja oss när det globala maskineriet hackar. Boken tar med oss på en resa från

Jordnära inspiration

Sara Bäckmo skildrar poetiskt livet med trädgårdsodlingen vid huset Skillnaden.

Skörda grönsaker året om

bokEtt ekologiskt trädgårdsskafferiSkillnadens TrädgårdSara Bäckmo, text, Maria Fors Östberg, fotoRoos & Tegnér, 2016

En cykeltur ärfriheten att ta sig fram.Friheten att sjungahögt och ljudligtutan att någon klagar. Frihet.

Petra Modée

ett förindustriellt liv (som inte alls bara bestod av hårt slit) till dagens stres-sade samhälle. Samtidigt beskri-ver författaren sin egen väg till ett mer självförsörjande liv på landet.

Jonstad tar upp allvarliga överlev-nadsfrågor samtidigt som han pekar på en väg framåt. Inspirerande och viktig läsning! KB

Foto: maria fors östberg

bokJordadEtt enklare liv i kollapsens skuggaDavid JonstadOrdfront, 2016

41grus & guld · 2/2016

Cykla! är en lättläst och mycket informativ bok om att uppvärdera cykeln och cyklisterna i samhället. Sakligt glider resonemang och fakta förbi och varvas med korta och några läng-re intervjuer med cyklister och experter. Den positiva bilden blir så total att för-fattarna ser sig nödsakade att skämta: ”Obs! Även om cyklister är mer ’sam-hällsekonomiskt lönsam-ma’ än övriga trafikanter så har de samma männis-kovärde som alla andra”. Både Lina E. Johansson och Maja Lagercrantz är journalister och gjorde tidigare radioprogrammet Cykla i P1.

Boken kan inte vara utan sina kapitel om historik och klimathot, men styr-kan ligger i resonerandet, fördjupningen, cykelpolitik världen runt och den stora mängden lättlästa fakta i illustrationer och enkla meningar. Saknas gör bara en bild av cyklingen i

mindre städer, vilket skulle nyansera bilden lite. Men den som söker argument mot den trafikmaktord-ning som råder, med bilen högst i näringskedjan, blir inte besviken. Samti-digt som argumenten för cykeln är överväldigande, redovisar författarna också dagens bistra trafikpolitik. Staten satsar till exempel mindre än en procent av infrastrukturpengarna på cykling.

Andra diskussionsöppna-re: samhället sparar runt 13 000 kronor per år för varje vardagscyklist bara i minskad förtida dödlighet, och under ett halvår skrevs 1 500 artiklar om elbilar men bara 261 om elcyklar – trots att det såldes tio gånger fler elcyklar än el-bilar under samma period.

Anna Persson

Festen tar slut

Uppvärdera cykeln”Pengar” är tunn, lättfatt-lig och sammanfattar en komplex fråga. Tidigare läraren Marianne Påsse sätter fingret på viktiga punkter; t ex ekonomi som vetenskap kontra politiskt val, hur bankerna tillverkar pengar genom utlåning och att handels-avtalet TTIP kan komma att föra över makt från regeringar till multinatio-nella företag.Varför har du skrivit boken?

– Jag har förstått något väldigt viktigt, att vårt nu-varande penningsystem är roten till de flesta problem vi ser i dag. För att en fredlig förändring ska vara möjlig måste majoriteten av människorna förstå vad

det handlar om. Tror du att boken kommer att nå ut?

– Ja, genom studiecirklar, recensioner och från mun till mun, folk ger till sina vänner och böckerna går åt fort. Den har en Face-book-sida och jag håller föredrag i frågan.Ser du någon ljusning för Sveriges del?

– Vänsterpartiet och Miljöpartiet har motionerat om bankdelning, att sära på vinstdrivande affärsban-ker och sparbanksverksam-het och finansministern har sagt att regeringen ska reglera möjligheten till skatteflykt. Och nu sker en viss massmobilisering när fler och fler tar ut sina pengar från storbankerna. Men på sikt behövs ett helt nytt sätt att se på pengar. Det är på gång, jag är försiktig optimist.

Anna Persson

När världens fossila tillgångar sinar hotar en förödande baksmälla. Therese Uddenfeldt skildrar en fossilberoende ekonomi som inte vill kännas vid sina materiella förutsätt-ningar på ett sätt som gör boken svår att lägga ifrån sig. KB

BokCykla!Två hjul som förändrar världenLina E. Johansson och Maja LagercrantzOrdfront förlag, 2016

BokPengaren smart uppfinning.Men till vilket pris?Marianne PåsseFörlag Örholma bok & skrivstudio, 2016

Hallå där Marianne Påsse, författare

illustr ation: freepik .com

bokGratislunchen.Eller varför det är så svårt att förstå att allt har ett slutAlbert Bonniers förlag, 2016

42 grus & guld · 2/2016

43grus & guld · 2/2016

Vilka förändringar behövs för att uppnå ett socialt rättvist, ekologiskt hållbart, mänskligt tillfredställande samhälle? Många debattörer menar att det nuvarande ekonomiska systemet – med globala giriga företag och mark-nader – måste avvecklas och ersättas av en lokal, kooperativ och medkännande ”ny ekonomi”.

Du har säkert läst flera artiklar i denna anda, eller till och med skrivit dem själv.

Det här är inte ytterligare en.Det är förvisso sant att vi lever i en tid

som glorifierar det ekonomiska egenin-tresset. Konsumtionssamhället gör oss otillfredsställda. Fattigdom och ekolo-gisk förödelse skapar omåttligt lidande och storföretagens maktkoncentration utmanar det allmänna bästa.

En förändring är både brådskande och nödvändig.

Den så kallade rörelsen för en ”ny ekonomi” har en positiv och inspire-rande sida - som handlar om att bygga nya strukturer. Men den har även en ne-gativ sida. De ofta återkommande kra-ven på nedmontering av den ”kapitalis-tiska maskinen” bygger på föråldrade teorier och riskerar att skapa onödig polarisering.

Akademiska ekonomer har länge spri-dit en begränsad syn på ekonomi. I den drivs människan av egenintresse, före-tagens enda val är vinstmaximering, individer konsumerar för att maximera sitt välbefinnande, marknader är oper-sonliga – och utbytet av varor, arbete,

makt och pengar sker mellan rationellt agerande individer.

Utifrån denna maskinliknande bild ser nyliberala tänkare den fria marknaden som det bästa tänkbara. Med utgångs-punkt i några utvalda stycken, där Adam Smith skriver om ”den osynliga handen”, hävdar de att egennyttiga val leder till det allmänna bästa.

Mot detta ställs ibland Karl Marx och hans efterföljare. I deras version består den kapitalistiska ekonomin av företag vars enda drivkraft är att tvinga fram sista möjliga krona i profit. Människor duperas genom marknadsföring och alienerade arbetare reduceras till kug-gar i ekonomiska maskineriet. Här är i stället den kapitalistiska ekonomin det värsta tänkbara.

opinion

Ekonomin är inte opåverkbar

textJulie A. Nelson

Översättning/bearbetningKarin Backström

IllustrationUlla Granqvist

Ekonomin är ingen ostoppbar monstermaskin. Den består av människor med känslor och moral. I stället för att ställa ”ny” mot ”gammal”

ekonomi bör vi stärka förändringspotentialen i den ekonomi vi har, menar Julie A. Nelson, författare och professor i ekonomi.

44 grus & guld · 2/2016

Notera dock att båda synsätten ser på marknadsekonomier som maski-ner – entiteter frikopplade från såväl samhälle, mänskliga känslor, etik och ömsesidiga beroenden.

I den utsträckning som debattörer för en ny ekonomi menar att den ”ka-pitalistiska maskinen” måste nedmon-teras för att skapa något nytt bidrar de till polarisering. Den ”nya ekono-mins” förespråkare porträtteras som godhjärtade, medvetna människor som försöker skapa ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Den ”gamla ekonomins” ak-törer däremot framställs som hjärtlösa uslingar i kontroll av en ostoppbar global kapitalism, befol-kad av duperade, omed-vetna arbetare och konsumenter.

Allt tal om hållbarhetsarbete, etik och samhällsansvar i företagen blir i detta ljus otillräckligt.

Vad är då problemet med detta? En del förespråkare för en ”ny ekonomi” uttalar sig tvärsäkert om drivkrafter-na i den gamla ekonomin, men jag är inte lika säker. Ta till exempel vinst-maximering. Man skulle kunna tro att ekonomerna kom fram till det genom att studera verkliga företag, men så var inte fallet. Det är ett antagande I verk-ligheten är vinstmaximering varken ett absolut juridiskt krav eller en ofrån-komlig följd av konkurrens. Däremot har det nästan blivit en självuppfyllan-de profetia, eftersom både investerare och företagsledare i allt högre utsträck-ning verkar tro att det inte bara är tillå-tet utan även ett måste.

Problemet med den maskinella sy-nen på ekonomin är att den bortser från den moraliska kraften hos männ-iskorna som verkar i den. Ekonomin är redan både social och mänsklig. Man må ogilla dess effekter, men den bygger på att människor med komplexa motiv interagerar. Såväl marknader som före-tag är fulla av mänskliga känslor – om-sorg, åtrå, hämndbegär. De vilar på fö-reställningar om framtiden. De bygger på tillit och verkar inom ramen för såväl sociala normer som lagstiftning.

Om vi för en stund tar av oss den dominerande ekonomiska teorins glasögon framstår det som självklart att företag – samtidigt som de delar ut vinst till sina aktieägare – även verkar för andra mål. Dessa kan både bidra till samhället (som arbetstillfällen, miljö-skydd, högkvalitativa produkter) eller vara skadliga (som övervinster på be-kostnad av människor och miljö).

Spelar kärlek, omsorg, medveten-het och andlighet en roll i ekonomin? Ja, men när det framställs som om det ekonomiska livet enkom styrs av ”marknadens lagar” bortser vi från det. På så sätt kan företagen ursäkta omo-raliskt handlande med att ”systemet kräver det”. Om däremot ekonomins i grunden mänskliga natur erkänns kan vi kan stötta positiva förändringar

varhelst de sker. Vi behöver inte vänta på att dagens företag ska omvandlas – deras nuvarande grundvalar räcker långt. Men vi måste förvänta oss bättre av dem och låta dem veta att vi gör så! Medborgarbojkotter, aktieägaraktivism och andra kampanjer är väl använd tid. Och när vi använder sådana strategier kan vi mycket väl upptäcka att det finns många inom dessa företag som också vill verka för en bättre värld.

Men vi kommer vi inte bara se saker att glädja oss åt. Tvärtom, erkänner vi

ekonomin som en are-na för mänskligt intera-gerande ser vi också att samspelet kan ge uttryck för såväl kärlek som hat, och leda till såväl övergrepp som omsorg – precis som i andra or-ganisationer. Visionen

om småskaliga, kärleksfulla nya eko-nomiska institutioner ger mig samma obehagskänsla som när familjer eller religiösa organisationer idealiseras på liknande sätt. Verkligheten påminner om att välvillighet aldrig kan garante-ras.

Snarare än att likna ekonomisk för-ändringsarbete vid kullkastandet av en monstermaskin, skulle det ge bättre re-sultat om vi liknade det vid att ta hand om en ömtålig kropp. Med ett sådant synsätt skulle vi undvika stridslinjer mellan ”vi” och ”dom”, uppmuntra den potential för förändring som finns inom dagens ekonomi och öppna upp för nya former av konstruktiv aktivism.

Läs originaltexten i sin helhet på: www.opendemocracy.net/transformation/

julie-nelson/really-radical-economics

opinion

”Såväl marknader som företag är fulla av känslor – omsorg, åtrå, hämndbegär”

Nya JAK-Boken är här!...om ekonomi, pengar, bank, ränta och sånt

Du kan beställa ditt exemplar på vår hemsida till en kostnad på 150 kr.

jak.se/shop

jak.se/jakboken På hemsidan kan du även läsa och ladda ned boken digitalt utan kostnad!

46 grus & guld · 2/2016

Information från JAKredaktör: louise clausenlouise.clausen@jak.se

att utmaningarna för en liten bank är många och att de närmaste årens utveckling är oerhört viktig för hela JAK. Vi behövs för att visa att allt inte handlar om vinst, även om det i slutändan måste gå ihop med över-skott inför framtiden. Där kan vi alla hjälpas åt genom att nyttja banken och dess tjänster.

Med en önskan om en varm, trevlig och avkopplande sommar!

2016 har hittills varit ett intensivt år. Vi har anslutit oss till RIX och sköter numera själva vår betalning av pengar in och ut ur banken. Nästa steg är att ansluta oss till Bankgirots autogirotjänst, båda är viktiga steg för vår självständighet som bank.

Intresset för JAK och det vinst- och räntefria sätt vi arbetar på är stort i världen. Jag fick under början av maj förmånen att delta i Global Islamic Finance Forum, på inbjudan av Malaysias riksbank. Ett konvent som lockar deltagare från hela världen. Jag kan med stolthet rapportera att JAK används som en återkommande case-study på islamska finansuniversitet

och entreprenörsskolor. Det är också slående hur lika problemen inom finanssektorn är över hela världen. Hur ska vi finansiera och hinna med teknikutvecklingen, kompetens-försörjningen, följa alla lagar och regler samtidigt som vi erbjuder fler och bättre tjänster?

En ny styrelse med en ny ordförande har också haft sitt första möte efter årets stämma. De kunde konstatera

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Mejla mig: vd@jak.se

Det händer mycket i JAK

vd  har  ordet

Foto: JAK Medlem

sbank

årets JAKs stipendium för studier i uthållig ekonomi, har våren 2016 tilldelats Gustav Broms, Uppsala universitet. Han får 10 000 kr för sitt planerade arbete om hur utveck-lingsföretag har påverkat den lokala ekonomin i Vuollerim, Jokkmokks kommun. Gustav Broms läser pro-grammet Agronomi landsbygdsutveck-ling på Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.

Syftet med kandidatuppsatsen är att beskriva hur framväxten av sex gemensamt ägda utvecklingsföretag har påverkat den lokala ekonomin i Vuollerim, Jokkmokks kommun. Det går att lära sig av Voullerim-invånarnas förmåga till inventering, utnyttjande och omsättning av resurser och kapital både lokalt och globalt.

Mer finns att läsa på: www.jak.se/aktuella­stipendiater

JAKs stipendium våren 2016

foto: privat

47grus & guld · 2/2016

Foto: JAK Medlem

sbankReflektioner efter stämmanDå var ordinarie årsstämma 2016 över. Den förde med sig en del överraskningar, men inte av det slag man kunde förvänta sig.

På varje ordinarie stämma utses en valberedning, som har stämmans uppdrag att inför nästa års stämma bereda stämmans val av styrelse, etikråd och revisorer. Det vill säga att vi har som uppgift att hitta personer med lämpliga kompetenser till de olika mandaten. Det är ett stort förtroende och det gäller att förvalta det väl.

I uppdraget, som pågår under hela verksamhetsåret, ingår också att valberedningen ska bereda budget för riksförtroendevalda, kontakta alla föreslagna kandidater från er medlemmar, genomföra individuella intervjuer med alla styrelseledamöter, VD, personal representanter, bankchef, medlemschef och ibland någon mer. Vi intervjuar också ledamöterna i etik-rådet och lekmannarevisorerna. Allt detta som en del i vårt uppdrag.

Vi strävar efter att åhöra styrelsens alla fysiska möten för att själva kunna bilda oss en uppfattning om hur styrel-sen fungerar. Vilkas mandat som upp-hör ska vi ha koll på och även bedöma vem/vilka som står för omval eller kan behöva tillsättas med ny ledamot. Vi har att göra lämplighetsbedömningar, dels på varje styrelseledamot och dels på styrelsen som helhet. Detta bl.a. för att se till att det i styrelsen finns en bred kompetens och också den

finansiella kompetens som FI (Finans-inspektionen) kräver ska finnas för att vi ska få bedriva bank. Riktlinjerna för dessa bedömningar är väldigt tydliga från EBA (Europeiska bankmyndighe-ten) som är överordnad FI.

I oktober förra året höll JAK en extrastämma med anledning av att FI kommit fram till att den finansiella kompetensen behövde höjas i styrelsen som helhet. Styrelsen upprättade då en handlingsplan som valberedning-en gavs att följa. Att extrastämman genom fördes med flera frågetecken efter sig går att läsa både i Lekman-narevisors granskningsrapport och i Etikrådets rapport. Valberedningen hade att tillsätta två mandat med fi-nansiell kompetens vid extrastämman och ytterligare två-tre mandat denna kompetens nu på årsstämman. Ett uppdrag vi har fullföljt.

Som sagt, allt detta har medlem-marna via stämman gett oss förtro-endet att göra. Vi försöker att i varje nummer av Grus & Guld lämna en kort redogörelse för vad vi gjort och var vi befinner oss i valberedningsarbetet. Samma på val beredningens hemsida. På stämman försöker vi också vara tydliga i vad vi gjort under året i vår rapport – detta som en skyldighet att

delge vårt uppdrag.Dock kan vi inte återge allt! Vi kan

inte berätta vad vi fått till oss under intervjuerna, vi kan inte delge vad vi iakttagit vid styrelsemöten och vi kan inte heller delge de uppgifter vi får in som vi måste undersöka. Det har med vår sekretess och tystnadsplikt att göra, och som vi undertecknat.

Därför blir det mycket olyckligt när vi upplever en misstro mot valbered-ningens arbete. Vi har vid tidigare stämmor fått till oss att vi presenterar våra nomineringar utan att informera om våra motiveringar. När vi i år gick denna önskan till mötes och gjorde en tydligare presentation av de nomine-rade och även lämnade våra moti -ver ingar, möttes vi av uttalanden om att vi propagerar för de nominerade! Vi måste kunna göra det uppdrag som medlemmarna via stämman gett oss förtroende att göra och som vi redovisar så långt vi kan utan att mötas av misstro och i synnerhet inte av personliga påhopp. Det hade vi inte väntat oss och det känns inte ok!

Jag hoppas att medlemmarna under kommande verksamhetsår ger oss just det förtroendet att förvalta, som gavs oss av årsstämman.

maj 2016Berit Lindqvist

Valberedningenwww.jakdemokrati.se

- Berit Linqvist ifrån valberedningen reflekterar

48 grus & guld · 2/2016

bakom kulisserna

MedlemsannonserVår dotter som är en trevlig och ansvarsfull tjej, ska studera i Stockholm och söker lägenhet till rimligt pris. Hör av dig till Carina 073-0979157

Gillar du fantasy? Spännande läsning för alla mellan 11-110 år. Fiktiv medeltid med trädälvor och skepnads-skiftare. www.nozlin.se

Följ med till Italien i höst! Jaga tryffel, cykla mellan vingårdar och spring/vandra i vackra världsarvs-klassade Piemonte. www.globalrunners.se/piemonte

Damkläder/barn i trikå, helt svenskt! Barnplaggen görs av stuvbitar! Hållbart och ekologiskt. Se min hem-sida för närmare info: www.carecollection.se

sparpoäng önskas

Ensamstående kvinna 75 år, med låg pension, har mycket stora kostnader för tandvård. Jag önskar mig så många sp som möjligt! Tack på förhand! GG1-0216

Sparpoäng önskas! Vi måste förspa-ra för att ha råd att låna pengar till ett ekohus. Vi vill vara fria från elbolagen och bankernas kommande höga räntor. GG2-0216

Sparpoäng sökes (11.5 milj. po­äng): Vill gärna få ut mitt efterspar för att kunna hjälpa mina barn ekonomiskt. Tacksam för all hjälp. GG3-0216

Jag går i pension till sommaren och vill lösa ut mitt lån och efterspar. Behöver 9 milj sp. Mycket tacksam om någon vill överlåta sparpoäng till mig! GG4-0216

Finns det någon snäll person som kan hjälpa mig med 4,5 milj sp, vill hjälpa min syster efter skilsmässan. GG5-0216

Jag är sjukpensionär i behov av sparpoäng. Med 14 milj sp skulle min månadsekonomi förbättras. Strävar efter att bli skuldfri. GG6-0216

Ensamstående, studerande mamma önskar 1,3 milj sp för att få ut efterspar och ha råd att vara ledig några veckor med min 5-årige son i sommar. Tack. GG7-0216

Ensamstående sjukpensionär söker ca 8 milj sp för att lösa mitt efterspa-rande, och betala dyra krediter. Alla bidrag tages emot tacksamt. GG8-0216

Pensionärspar söker sparpoäng för att lösa vårt efterspar. Efterspar släpps först om 14 år och då kan det vara försent... Tar tacksamt emot poäng. GG9-0216

På grund av sjukdom, bl a MS, har jag behövt ta ett par mindre lån. Nume-ra är jag sjukpensionär och i stort behov av sparpoäng. Tar tacksamt emot poäng. GG10-0216

Familj önskar köpa gård för att driva eget ekojordbruk och leva själv-hushållande. Pga begränsad ekonomi vore vi tacksam för bidrag av SP inför husköp. GG11-0216

Jag är ensamstående kvinna i behov av 24 milj sp, för att få ut eftersparande som annars ligger 19 år fram i tiden. Tacksam för alla poäng jag kan få. GG12-0216

Jag är pensionär och i stort behov av 5 milj sparpoäng för att slippa efter-spara. Alla bidrag tas emot tacksamt. GG13-0216

Ensamstående f.d egenföretagare med svår ekonomisk situation behöver 1 677 208 sp. Har minimal a-kassa som inte ens täcker hyran. Evigt tacksam för all hjälp. GG14-0216

Jag behöver 8 milj sp för att få ut mitt efterspar. Jag lever under små om-ständigheter, ensamstående med fyra barn. Alla bidrag uppskattas enormt! GG15-0216

Gott folk! Hjälp en orolig far som vill hjälpa sin ensamstående dotter ur en ekonomisk kris!Jag är evigt tacksam för varje sparpoäng jag kan få! GG16-0216

Nyseparerad man som kommit på fötter igen behöver 3 milj sp till kontant insats för ett boende närmare mina barn. Hoppas någon vänlig själ kan skänka. GG17-0216

49grus & guld · 2/2016

Pensionär som har råkat ut för ovän-tad höga tandvårdskostnader och andra extrautgifter söker sparpoäng. M v h och tackar på förhand! GG18-0216

Bilen har rasat igen! På landet med en utsliten bil är trist, skulle vara trevligt att kunna köpa en nyare, bättre. 4,4 milj sp behövs. Tack på förhand. GG19-0216

Behöver 16 milj sp för att lösa lånet med eftersparandet. Myckett bättre vardagsekonomi för barnen och mig. Varje poäng räknas och tack alla snälla! GG20-0216

Vår familj har ekonomiska svårighe-ter pga sjukdom. Vi önskar sparpoäng för att förkorta vårt eftersparande och därmed få lite ekonomisk lättnad. GG21-0216

Ber om 14 miljoner sparpoäng, för att kunna behålla butiken, kanske anställa = behövs! Varmt tack på förhand. GG22-0216

Här kan JAK­medlemmar annonsera gratis! Max 150 nedslag (inkl blanksteg).

Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt an-nonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod.

Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems-nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev. Vill du annonsera av annan

anledning; skriv namn, medlems-nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, Radannons, Box 216, 541 25 Skövdee­post: jak@jak.se

Nästa nummer av tidningen kommer ut 15 september 2016. Annonsstopp 8 aug.

Vill du också annonsera?

50 grus & guld · 2/2016

Var med i Grus & Gulds redaktionsråd!Rådet möts inför varje nummer, utvärderar och bollar idéer. Du bör ha erfarenhet av journalistik och/eller special-kunskap i de ämnen vi skriver om. Vill du vara med? Skriv i så fall några rader om dig själv till: grusoguld@karinbackstrom.se

Klarsynt av Norberg-HodgeVill tacka för alla bra och vettiga artiklar i vår tidning. Nu senast läser jag ”Våld i det ljuva livets spår” av Helena Norberg Hodge. Det mest klarsynta jag hittills tagit del av diskussionen om våldet i vårt samhälle och på jorden. Problemet är komplext och lösningen är komplex - men den finns! Jag är glad att veta att jag delar tankar med många människor som tänker som JAK. Det känns bra att kunna prata hållbarhet och omställning på jobbet och hänvisa till tidningen som jag låter ligga på min arbetsplats.

Kristina

WebbsidaLäs mer och diskutera på tidningens hemsidawww.grusoguld.se

FacebookGilla Grus & Guld på Face-book – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Följ oss på nätet

Respons

Även nästa nummer publiceras enbart digitalt Ute: 15 september som e­tidning

Annonsstopp 8 augustiManusstopp 15 augusti

grus & guld · nr 2 2016 · Tidning o

m rättvis eko

nom

i

GuldGruspris: 59 kr

Tidning om rättvis ekonomifrån JAK Medlemsbank

nr 2 · 2016

Livsstil för ett enda jordklot

Empatiträning för ny ekonomi

MAGISK CHEF INSPIRERAR Värderar lekenoro på stämman   ·   bankskatt   ·    ny ordförande  

Dela med andra i sommar

Låt posten dela ut tidningenJag gläder mig alltid när G&G kommer, men en sak gnager mig – distributionen. Posten finns med uppgift att sköta distribution till oss alla. Men den hotas av privata företag som plockar russinen ur kakan. Dessutom är det ett resursslöseri med dubbelkörning-en som ger ökade koldioxidutsläpp. Att använda posten är en akt av solidaritet – med glesbygden och med klimatet.

Jörgen Wide

Större delen av Grus & Gulds upplaga distri-bueras med PostNord, som det numera heter, men inte hela. Hittills har det varit billigast så. När distributionen åter ses över tar vi även med oss dina tankar.

Karin Backström, red

Fler kooperativa exempelÅter ett läsvärt nummer! Karin Bradleys artikel om delningseko-nomi var mycket intressant. Skulle du kunna följa upp med en lista på ”delningsorganisationer”? När det

gäller JAKs ekonomiska läge är det inget nytt i världshistorien. Kooperationen har brottats med problemet vinst kontra ut-veckling sedan starten. I korthet: Utan vinst ingen utveckling! Syntesen ligger i att skilja på överskott och vinst/spekulation.

Ingemar Siby

Tack för två bra idéer. På sidan 30-32 ger vi tips på delande i sommar. Erfarenheter av att förena affärsmässig och idéburen verksam-het får vi säkert anledning att återkomma till. Kära läsare, tipsa gärna om bra ”delande” och kooperativa organisationer som har lyckats – eller misslyckats!

Karin Backström, red

vad tycker du om tidningen?Skriv till:Grus & GuldJAK MedlemsbankBox 216541 25 SkövdeEller mejla:grusoguld@karinbackstrom.se

G&G

s 38

- 39

nr

1 20

16

38

39

grus & guld · 1/2016

grus & guld · 1/2016

För moderna människor finns det kanske inget svårare att förstå än den grupp som kallar sig Islamiska Staten. Våldtäkter, halshuggningar och grym­ma handlingar bortom all begriplig­het. Kanske mest oförståeligt är hur de lyckas rekrytera unga människor från Europa. Det konventionella receptet mot etnisk och religiöst våld – utveck­ling, utbildning och marknadseko­nomi – verkar inte fungera. Faktum är att fanatism, fundamenta­lism och etnisk konflikt har ökat i flera decennier. Och långt ifrån enbart i den islamska världen. För att möta denna trend är det viktigt att fundera över de underliggande orsakerna. Risken är annars stor att terrorismen betraktas som ett resultat av religiös extremism

som kan upphöra så snart sekulära demokrati ska marknadsekonomier har etablerats över hela världen. Tyvärr är verkligheten mer komplex än så. För att motverka våldet på alla sidor mås­te vi titta närmare på de sammansatta effek terna av den ekonomiska globali­seringen.

Mina erfarenheter kommer från flera områden där motsättningar resul­terat i terror och våld. Den viktigaste är från Ladakh, en indisk region i västra Himalaya. När jag kom dit första gång­en 1975 hade den buddistiska majoritet­en och den muslimska minoriteten levt sida vid sida i 600 år utan några som helst dokumenterade gruppkonflikter. Trots få naturresurser och ett tufft

klimat var levnadsstandarden anmärk­ningsvärt hög. Det fanns inte heller några tecken på att människor betrak­tade sig själva som fattiga eller under­lägsna. Tvärtom sa de ofta att de hade tillräckligt och var nöjda med sina liv. Detta ändrades när den indiska regeringen öppnade upp området för ”utveckling”. Subventionerade livs­medel och konsumtionsvaror ström­made in på nybyggda vägar till en handfull urbana centra. Byar som i generation er hade försörjt sina invå­nare konkurrerades ut, och det dröjde inte länge förrän den lokala ekono­min och kulturen trasades sönder. Konkurrensen blev stenhård om det fåtal jobb som fanns i den nya penning­ekonomin. En artificiell knapphet

opinion

Våld i det ljuva livets spårtext

Helena Norberg HodgeIllustrationUlla GranqvistÖversättning/bearbetning Karin Backström

För att kunna motverka terror och våld måste vi förstå konsumtionismens djupa inverkan på lokalsamhällen världen över,

skriver Helena Norberg Hodge som menar att dagens företagsledda

globalisering snarast måste vändas i ett stärkande av lokala ekonomier.

51grus & guld · 2/2016

För några dagar sedan skördade vi årets första sparris, stekte dem lätt i olivolja med skuren vitlök och salt. Och åt, den allra godaste förrätt. De blir inte så många de där stadsodlade sparrisarna, bara ett par var på familjens tallrikar. Men det gör inte så mycket. Sparrisen växer i kruka och efter midsommar, när det är för sent att skörda dem får stänglarna växa upp och bilda skira plymer. Jag brukar plantera jätteverbena bredvid sparrisarna i samma kruka och låta jätteverbenans lila blomklasar vaja i kapp med sparrisen i vinden. Vackert och vilsamt.

Har man bara tillgång till en liten yta att odla på så kommer man på olika sätt att kombinera ätbart och vackert. I krukor och odlingslådor trängs plantor, sådant som växer fort och skördas tidigt, som spenat, bredvid det som växer långsamt och skör-das sent, som mangold. Det spaljerade äppelträdet får finna sig i att samsas med bönor som klättrar upp på stammen och jordgubbar kring fötterna. Allt får plats i jorden – äppelträdets rötter går djupare är jordgubbarnas, näringen räcker till alla. Men då gäller det förstås att jorden är bra och ekologisk från början. Under åren har den sedan fått tillskott av stallgödsel, biokol, gräsklipp och löv.

Vår lilla odling får ofta besök av gran-nens bin och nyligen flyttade humlor in i en av odlingslådorna. Den med kål, purjolök och ett fikonträd… Odlingen är sitt eget mikrokosmos. Mitt på Södermalm i Stock-holm och ändå så nära naturen. Den biolo-giska mångfalden är ofta större i staden än på landet där storskalig monokultur breder

Vackert och ätbart på liten yta

ut sig och artrika dikesrenar täcks igen för att skapa mer odlingsyta. Mångfalden av växter finns kvar i stan i parker, koloni-områden och trädgård ar. Här hittar insekterna sina favoriter.

Framåt jul skördar vi jordärtskockor, brysselkål och grönkål. Vad skulle hända, tänker jag, om mattransporterna skulle sluta rulla in i vårt land? Stannade långtradarlassen, skulle maten vara slut på några dagar. Det är ingen bekväm tanke. Den skaver. Jag dröm-mer om ett myller av stadsnära småskaliga grönsaksodlare som odlar mellan höghusen, och där staden möter landsbygden, ungefär där busslin-jerna tar slut. Tänk om man ritade in grönsaksodlingar i detaljpla-nerna så vi fick gröna utomhus-vardagsrum för alla; platser där vi kan fika eller bara stoppa händer-na i jorden för att plantera – eller ligga i en hängmatta och vaggas av vinden.

Ulrika Flodin FuråsJournalist och författare

Ulrika Flodin Furås:

”Jag drömmer om ett myller av stadsnära små-skaliga grönsaks odlare, som odlar mellan hög-husen och där staden möter landsbygden”

KrönikaFoto: M

ia Carlsson

B POST-TIDNING

Bildkommentar: Sara Granér

JAK MedlemsbankBox 216541 25 Skövdewww.jak.se