göteborgs universitet

GÖTEBORGS UNIVERSITET

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

BOX 200 • 405 30 GÖTEBORG

SOMALISKA

––––

EN KONTRASTIV GRAMMATIK

FÖR MODERSMÅLSTALARE

Morgan Nilsson

Uppdaterad

16 december 2019

Detta är ett pågående arbete.

Därför kan vissa uppgifter vara ofullständiga.

Läs alltså kritiskt! Kontakta mig gärna med ev. synpunkter.

[email protected]

Kontrastiv somalisk grammatik för modersmålstalare

Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2019

1

TackStort tack till alla deltagare på kursen SOL110, Somaliska språket i ett

kontrastivt perspektiv, under åren 2014–2018 för alla intressanta diskus‐

sioner om somaliska språket och för era värdefulla kommentarer

angående innehållet i mitt undervisningsmaterial, både förklaringar,

exempel och språkriktighet. Ett särskilt tack till Abdirahman Hassan

Mohamud (2019) som försett mig med en utförlig lista över olika skrivfel.



2

TEMA1

Grammatik NaxweEtt språks grammatik styr hur ljud sätts samman till ord, hur orden bildas

och böjs, och hur de sedan sätts samman till meningar som i sin tur bygger

upp en text. I sitt modersmål använder man dessa regler omedvetet och

man behöver sällan tänka på grammatiken när man talar. När man skriver

kan det vara lite annorlunda. Då kan det hända att man ibland känner sig

lite osäker på hur en viss mening bäst borde formuleras.

Det är alltså bra att utforska och lära sig att förstå det grammatiska system

som råder även i det språk som man har som sitt modersmål och kan tala

flytande. När man förstår strukturerna i språket blir det ofta lättare att

välja det bästa sättet att uttrycka sig på för att budskapet ska bli klart och

tydligt. Med hjälp av de mönster som man upptäcker i sitt modersmål kan

man sedan också lättare upptäcka och lära sig motsvarande mönster i

andra språk som man studerar.

Man skulle kunna säga att det viktiga är att öka sin grammatiska

medvetenhet om hur språk fungerar, snarare än att plugga in grammatiska

regler som man kan hitta i olika grammatikböcker. Kort sagt är det

viktigare att förstå strukturerna än att memorera regler.

Grammatiken–ensamlingnormer

Många grammatikbeskrivningar innehåller instruktioner för hur det vi

säger eller skriver bör utformas för att språket ska fungera på bästa sätt.

Man skulle kunna jämför grammatiken med en användarhandbok eller en

bruksanvisning, med reglerna i ett spel eller kanske rent av med lagarna i

ett land. En skillnad är dock att grammatiken inte är lika statisk som regler



3

och lagar brukar vara. Snarare utgörs grammatiken av normer och

förväntningar på språket, och dessa normer formas egentligen gemensamt

av alla de människor som använder ett visst språk.

För att kommunikationen skall flyta på utan störande moment bör man

använda språket så att de andra som talar samma språk inte störs av att

man uttrycker sig ”konstigt”. Naturligtvis kan man uttrycka sig på lite

olika sätt, både när man talar och skriver, och det fungerar i de flesta fall

ganska bra, även om man använder en del ovanliga uttryck. Men om man

vill vara säker på att inte bli missförstådd när man kommunicerar bör man

vanligtvis hålla sig inom vissa accepterade och beprövade ramar. Man vill

ju att den som man kommunicerar med skall ägna all sin uppmärksamhet

åt innehållet i det man säger eller skriver, och inte bli distraherad av hur

man formulerar sig.

Man skulle också kunna jämföra språket vid olika former av klädsel. Det

gäller att anpassa både sitt språk och sin klädsel till medmänniskornas

förväntningar i olika situationer, så att de kan ägna hela sin

uppmärksamhet åt personens kompetens och det personen vill säga. Om

kläderna eller språket är alltför uppseendeväckande kommer åhörarna att

börja tänka på det i stället för på det som personen i fråga säger. Ju

viktigare budskapet är som man vill framföra, desto viktigare är det också

att man är mycket medveten om hur man ska formulera sig för att nå fram.

Spraket–liknarettbygge

Ett språk har alltså en bestämd struktur – en grammatik – vilket betyder

att de meningar man producerar följer vissa bestämda mönster. Man

skulle kunna jämföra en text med ett hus. För att bygga ett hus behövs

MATERIAL: virke, mursten, taktegel, fönster, dörrar, skruvar,

spikar, lim, färg, rör, lister, ledningar, ventiler…

ANVISNINGAR: ritning, instruktioner…



4

För att konstruera en mening behöver man på liknande sätt

MATERIAL: ord erayo

ANVISNINGAR: grammatik naxwe

Orden motsvarar byggmaterialet, och precis som det finns många olika

typer av byggmaterial för olika syften så finns det olika typer av ord för

olika syften. Dessa olika typer av ord kallas för ORDKLASSER (QAYBAHA

HADALKA), bland annat substantiv (magacyo), adjektiv (sifooyin), verb

(falal) och pronomen (magacuyaallo).

Enmening–liknarenscenienfilm

Det innehåll som man beskriver med hjälp av en mening kan man jämföra

med en scen i en film eller en teaterpjäs. Man kan t.ex. beskriva

en situation som råder, t.ex. ett pågående gräl,

en händelse som inträffar, t.ex. att det börjar åska,

en person som har en aktiv roll, t.ex. någon som börjar skjuta,

en person som blir utsatt för denna handling, t.ex. någon som blir

skjuten,

föremål som används som rekvisita, t.ex. en pistol,

en miljö där det hela inträffar, t.ex. en uteservering,

en tidpunkt då det inträffar, t.ex. på eftermiddagen.

En mening som återger en sådan scen skulle kunna lyda på följande sätt:

Just som det började åska i eftermiddags utspelade sig ett gräl på en uteservering

och en turist började skjuta med en pistol mot de övriga gästerna i sällskapet.

Grammatikensdelar

För att på heltäckande sätt beskriva hur en mening konstrueras behövs

många olika typer av regler, och de brukar föras samman till olika större

grupper beroende på vad reglerna handlar om.



5

Svenska termer Termer av grekiskt ursprung Somaliska termer LJUDLÄRA FONETIK & FONOLOGI CODAYNTA

FORMLÄRA MORFOLOGI SARFAHA

SATSLÄRA SYNTAX WEERAYNTA

Ljudläran (codaynta) eller fonetiken och fonologin handlar om hur

ljuden i ett visst språk uttalas och sätts samman till ord.

Formläran (qaabaynta??) eller morfologin (sarfaha) handlar om hur

orden börjs med olika ändelser och om hur man av enkla ord bildar mera

komplexa ord med hjälp av olika ändelser eller genom att sätta samman

två enkla ord till ett nytt ord.

Satsläran (weeraynta) eller syntaxen handlar till sist om hur man sätter

samman orden till meningar och texter.

I den här genomgången av somaliskans grammatik ska vi börja med

satsläran (syntaxen, weeraynta) och undersöka hur meningar konstrueras

för att sedan fortsätta till de mindre delarna, först orden och till sist ljuden.



6

Syntax Weeraynta

SYNTAXEN (WEERAYNTA) handlar alltså om hur man bygger upp en text

(qoraal) av ord (erayo). En text består i första hand av kortare enheter som

kallas meningar (hawraaro). Många meningar är ganska långa och i så fall

består de som regel av flera kortare delar som uttrycker olika enkla

händelser, medan meningen som helhet beskriver flera enkla händelser

som står i något slags förhållande till varandra.

Följande rad utgör en mening som innehåller två enkla händelser.

Hon somnade mitt i filmen och då åt jag upp hennes tårtbit.

Man hade även kunnat skriva samma sak som två meningar med en enkel

händelse i varje mening, men då blir det inte riktigt lika tydligt att det

finns ett visst samband mellan händelserna.

Hon somnade mitt i filmen. Då åt jag upp hennes tårtbit.

Vi ska börja med att undersöka den allra enklaste typen av meningar som

bara innehåller en enda enkel händelse eller situation. En sådan mycket

enkel mening kallas även för en sats (weer).

Enklasatser Weerfudud

En enkel sats (weer fudud) beskriver alltså olika typer av situationer: en

handling, en händelse eller ett tillstånd, t.ex.

Jag lagar mat. (handling)

Sara sjunger. (handling)

Bilarna krockade. (händelse)

Regnet slutade. (händelse)

Katten sov. (tillstånd)

Jag var trött. (tillstånd)



7

Satsdelar Xubnahaweerta

(eller QAYBAHA WEERTA.) Vi jämförde nyss en mening eller sats med en

scen i en film eller en teaterpjäs. Då såg vi att det i en sådan scen finns ett

antal olika tänkbara beståndsdelar eller ingredienser. På precis samma

sätt är det med en sats. Även satsen har ett antal vanliga beståndsdelar.

De två allra viktigaste är subjektet och predikatet. I stort sett alla svenska

och somaliska satser innehåller ett subjekt och ett predikat.

Subjekt&Predikat Yeele&Khabar

En satsdel representerar en betydelsemässig enhet i satsen. De två allra

mest grundläggande satsdelarna är

subjekt / yeele predikat / khabar

Barnen cyklar. Hon arbetade. Vaktmästaren gräver. Katten spinner. Jag

skrattar. Chefen ropar. Stenen sjunker. Snön föll. Vattnet rinner. Åskan

mullrade. Stolen välter. Golvet lutar. Skon klämmer. Det svider. Soporna

stinker. De sover. Befolkningen lider. Vi väntade. Resultatet imponerade.

Priserna varierar. Alla pluggar.

Svenskan har en fast ordföljd. Ett påstående brukar börja med subjektet

som följs av predikatet. Ordens ordningsföljd säger alltså väldigt mycket

om vilken satsdel orden utgör, men en viss variation är ändå möjlig, i

synnerhet i lite längre satser. Det kommer vi att upptäcka lite längre fram.

Svenskan använder också ordföljden för att bilda ja/nej‐frågor. Sådana

frågor börjar med predikatet som sedan följs av subjektet.

Sover du? Väntade ni? Lutar golvet?

Bland världens språk är det faktiskt inte särskilt vanligt att uttrycka frågor

genom att byta ordföljd på det här sättet.



8

Även i somaliskan innehåller en enkel sats (weer fudud) vanligtvis ett

subjekt (yeele) och ett predikat (khabar). Men i somaliskan innehåller en

enkel sats även något som kallas för satspartikel (qurub weereed).

Den enklaste typen av somalisk sats består alltså av

satspartikel / qurub weereed subjekt / yeele predikat / khabar

Waa uu kacayaa.

Waa aan ordayaa.

Ofta drar man samman satspartikeln (qurub weereed) och subjektet till ett

ord, men när man vill analysera satsdelarna i somaliska satser måste man

alltid dela upp sådana sammandragna ord i de olika ingående delarna.

Wuu kacayaa = Waa uu kacayaa.

Ordet wuu kan man inte analysera eftersom det samtidigt hör till två olika

satsdelar.

Tvasubjektisomaliskan

På svenska kan subjektet uttryckas antingen med ett substantiv eller med

ett pronomen.

Ali skrattar.

Han skrattar.

På somaliska är det annorlunda. I vanliga påståenden måste subjektet som

regel uttryckas med ett pronomen, även om subjektet också uttryckas med

ett substantiv. Pronomenet ska i alla fall finnas med.

Waa uu qoslayaa.

Cali waa uu qoslayaa.



9

I enkla somaliska satser finns det alltså väldigt ofta två ord för subjektet,

dels ett substantiv (magac), dels ett pronomen (magacuyaal).

Xasan waa uu kacayaa.

De pronomen som används som subjekt i svenskan och somaliskan är

följande:

jag aan

du aad

han / den / det uu

hon / den / det ay

man la

vi aan / aannu / aynu

ni aad / aydin

de ay

En annan viktig detalj som man bör lägga märke till är att substantiv i

bestämd form byter ändelsen ‐a mot subjektsändelsen ‐u när substantivet

fungerar som subjekt.

Wiilku waa uu kacayaa.

Det bör påpekas att även svenskan ofta har dubbelt subjekt, det vill säga

både substantiv och pronomen, men bara i vardagligt talspråk, t.ex.

Flickan hon ramlade och slog sig. Men att använda sådant dubbelt subjekt

anses i svenskan inte vara korrekt i skrivet språk.

I somaliskan kan man faktiskt också ha två olika pronomen som subjekt i

en och samma sats. Dels har man då ETT LÅNGT pronomen som egentligen

fungerar precis som ett substantiv och är frivilligt, dels ETT KORT

subjektspronomen som är obligatoriskt, t.ex.

Isagu waa uu kacayaa.

Anigu waa aan kacayaa.



10

Observera att de långa pronomenen får subjektsändelsen ‐u, precis som

substantiven.

De olika pronomenen i lång och kort form.

aniga aan | annaga aan / aannu

adiga aad | innaga aynu

isaga uu | idinka aad / aydin

iyada ay | iyaga ay

Objekt Layeele

Objektet är den satsdel som anger den person eller den sak som blir utsatt

för den handling eller situation som beskrivs i satsen.

objekt / layeele

Vi åt fisk. Jag köper glass. Träffade du Olle?

Många predikat, både i svenskan och i somaliskan, vill väldigt gärna ha

ett objekt (layeele). I somaliskan brukar man då gärna byta ut

satspartikeln waa mot waxa(a). Detta är en speciell typ av satspartikel som

även brukar kallas fokuspartikel (qurub diiradeed). Den har till uppgift

att informera om att det kommer en särskilt viktig satsdel i slutet av

satsen, efter predikatet.

Wiilku waxaa uu cunayaa tufaax.

Waxa aan arkay libaax.

Även satspartikelen waxa(a) dras ofta ihop med subjektspronomenet i

satsen, t.ex.

Wiilku waxaa uu cunayaa tufaax. = Wiilku wuxuu cunayaa tufaax.



11

Waxa aan arkay libaax. = Waxaan arkay libaax.

Man kan inte analysera satsdelarna i satser som innehåller sammandrag‐

ningar med waxa(a) utan att först dela upp de sammandragna orden i de

ingående beståndsdelarna.

Observera särskilt att när man drar samman waxa(a) + uu så påverkas

även den första vokalen i waxa(a) så att man får wuxuu.

Adverbial Falkaab

Den sista av de mest grundläggande satsdelarna är adverbialet. Denna

satsdel har till uppgift att uttrycka olika typer av OMSTÄNDIGHETER kring

händelsen eller situationen som beskrivs i satsen. Det handlar ofta om tid

(waqti), plats (meel) eller det sätt (si) som handlingen utförs på, men

ibland kan det röra sig om andra kategorier, som t.ex. verktyg (qalab),

sällskap (wehel, wehelyeel), orsak (sabab), syfte (hadaf).

adverbial / falkaab

Hon somnade nyss. Hon somnade på soffan. Han somnade snabbt. Han

somnade utan problem. De träffade farmor i går. De träffade farmor på

Gotland. De träffade farmor i måndags. Hon slog i spiken med en

hammare. Vi pratade med honom. De träffade farmor av en slump. De

pluggar inför provet.

Man kan också ha flera adverbial i samma sats.

Hon pluggade med Stefan i går för provet.

Som man kan se i exemplen är det på svenska vanligt att adverbialen

består av en preposition (horyaale/meeleeye, t.ex. på, utan, i, med, av,

för, inför) och ett substantiv, men ibland är det också ett adjektiv med

ändelsen –t. I den somaliska grammatiken finns det inte några sådana

former av adjektiv. I stället är det nästan alltid substantiv som fungerar

som adverbial i somaliskan.



12

Precis som i svenskan uppträder de somaliska adverbialen oftast

tillsammans med en preposition, men i somaliskan står prepositionen inte

framför substantivet, utan framför verbet. Därför räknas prepositionen i

somaliskan som en del av predikatet. Dessutom finns det i somaliskan

bara fyra prepositioner, nämligen u, ku, ka, la.

Caasho waxa ay u socotaa dugsiga. till skolan

Si fiican baa ay u barteen casharka. på ett bra sätt

I vissa fall förekommer det i somaliskan adverbial utan någon preposition.

Om man kan bedöma att det handlar om tid (waqti) eller plats (meel) bör

man räkna substantivet som adverbial, t.ex.

Dadku Jimcaha ma shaqeeyaan.

Precis som vid objekten används ofta waxa(a) för att peka på ett adverbial

som kommer sist i satsen efter predikatet.

Gabartu waxaa ay ku nooshahay Beledweyne.

Maalin walba iyadu waxa ay aaddaa dugsiga.



13

Satsdelar Xubnahaweerta

Detta är alltså de fem satsdelarna i somaliskan.

Subjekt (Y) Yeele

Satspartikel (Q) Qurub weereed

Predikat (Kh) Khabar

Objekt (L) Layeele

Adverbial (Fk) Falkaab

Tänk på att man bara kan diskutera satsdelar när orden ingår i en sats.

Man kan aldrig tala om satsdelar när man bara har ett enstaka ord som

inte ingår i något sammanhang. Om man i stället vill diskutera enstaka

lösryckta ord utan kontext talar man om ordklasser.

Ordklasser Qaybahahadalka

I exemplen ovan har vi redan stött på termerna substantiv (magac) och

pronomen (magacuyaal). Dessa båda termer syftar på två viktiga

ordklasser (qaybaha hadalka). Ordklasserna är grupper av ord som har

likadana egenskaper.

Man brukar visa på detta genom att se på följande tre egenskaper hos ett

visst ord:

ordets betydelse

ordets böjning

ordets användning i en sats



14

Fem mycket frekventa ordklasser har vi redan träffat på. De är

substantiv (m) magac

pronomen (my) magacuyaal

partiklar (q) qurub

prepositioner (h) horyaale

verb (f) fal

Substantiv Magac

BETYDELSE: personer, djur, saker, platser, tankar, idéer…

BÖJNING: alla substantiv kan böjas i bestämd form, t.ex.

kab, kabta; guri, guriga

ofta plural, t.ex.

kab, kabo; guri, guryo

Namn är också substantiv även om de väldigt sällan används i

bestämd form eller i plural, t.ex.

Maryan, Yuusuf, Soomaaliya, Jubba, Afrika, Volvo, Samsung.

ANVÄNDNING: oftast som subjekt, objekt eller adverbial.

Pronomen Magacuyaal

BETYDELSE: pronomen har ingen konstant betydelse, utan betydelsen är

helt beroende av sammanhanget där ordet används; pronomen syftar på

en person eller ett föremål som redan nämnts tidigare i texten eller

samtalet; anledningen är att man vill undvika att upprepa samma

substantiv flera gånger i rad.

BÖJNING:

(subjektspronomen – magacuyaallo yeele)

aan, aad, uu, ay, la, aannu, aynu, aydin;



15

(objektspronomen – magacuyaallo layeele)

i, ku, na, ina, idin;

(demonstrativa pronomen – magacuyaallo tusmeed)

kan, tan, kuwan, kaas, taas, kuwaas…;

(possessiva pronomen – magacuyaallo lahaansho)

kayga, tayda, kaaga, teeda, kiisa, tooda…;

(interrogativa pronomen – magacuyaallo weydiimeed)

maxay?, ayo?, yaa?, kuma?, tuma?, immisa?...

ANVÄNDNING: Några former används bara som subjekt, medan andra

används som objekt och ibland som adverbial. Några kan används i

samtliga funktioner.

Verb Fal

BETYDELSE: handling, händelse, situation.

BÖJNING: många olika former, bl.a. olika tidsformer, t.ex.

cunayaa, cunay, cuni doonaa,

olika personer, t.ex.

(aniga, isaga) cunayaa, (adiga, iyada) cunaysaa,

(annaga, innaga) cunaynaa, (idinka) cunaysaan, (iyaga) cunayaan.

ANVÄNDNING: oftast som predikat.

Prepositioner Horyaale

Synonymt med HORYAALE används även termen MEELEEYE. Fördelen med

termen ’horyaale’ är att den är en direkt somalisk översättning av den

latinska termen ’preposition’, som ju betyder ’något som står framför’. En



16

nackdel med termen ’meeleeye’ är att den antyder att prepositioner bara

skulle användas för att beteckna platser, vilket ju inte stämmer.

Det finns bara fyra somaliska prepositioner: u, ku, ka, la.

BETYDELSE: prepositionerna beskriver en relation mellan två andra ord.

BÖJNING: de böjs inte.

ANVÄNDNING: de placeras i predikatet, oftast framför verb, och uttrycker

den relation som predikatet har till ett substantiv.

Ovning1.Allmannafragor

1. Om man översätter ”Katten springer” till somaliska blir det fler ord än

på svenska. Här kan man se två grundläggande skillnader mellan svensk

och somalisk satsbyggnad. Vilka två skillnader är det? Förklara!

2. Hur testar man lättast om ett ord är ett substantiv?

3. Hur testar man lättast om ett ord är ett verb?

4. Hur testar man lättast om ett ord är ett adjektiv?

Ovning2.Enklasatsdelar

Hitta

Subjekt/Yeele (Y),

Predikat/Khabar (Kh),

Satspartikel/Qurub weereed (Q),

Objekt/Layeele (L).

1. Waxa ay tolaysaa haan.

2. Geeddi waxa uu waraabinayaa geela.

3. Maryan waxa ay toshaa dharka.



17

4. Faarax waxa uu qodayaa beerta.

5. Xabiiba waxa ay lisaysaa sac.

6. Saynab waxa ay shiilaysaa kalluun.

7. Dabadeed waxa ay tagtaa dugsiga.

8. Eeg sawirkan.

Ovning3.Satsdelarisatsermedprepositioner

Hitta

Subjekt/Yeele (Y),

Predikat/Khabar (Kh),

Satspartikel/Qurub weereed (Q),

Objekt/Layeele (L) och

Adverbial/Falkaab (F).

1. Qoyska ayaa ay cunto u karinaysaa.

2. Fiiri sawirka.

3. Waxa uu la joogaa adhi.

4. Saqafka waxa laga sameeyay jiingado.

6. Waxa uu ka shaqeeyaa dukaanka.

7. Daaqadaha waxa ku jira muraayado.

10. Dadkani waxa ay ku karsadaan cuntada shoolad.

11. Waxa uu ku yaallaa magaalo.

12. Albaabka waxa lagu sameeyey loox.



18

14. Saqafka waxa lagu daboolay caws.

15. Hooyadu waxa ay xashiishka ku ridaysaa god.

16. Waxa ay ku ordeysaa guriga.

17. Gurigu waxa uu dadka ka celiyaa roobka.

18. Waxa uu ku nasanayaa barandaha.

19. Saynab waxa ay ku ciyaaraysaa qori‐kabriid.

20. Cumar waxa uu ku ciyaarayaa mindi.

21. Cuntada waxa aynu ka helnaa tamar.

22. Cuntadu waxa ay jidhkeenna gelisaa caafimaad.

23. Hurdada waxa aynnu ka helnaa caafimaad.

Ovning4.Ordklasser

Avgör ordklass för varje ord:

substantiv/magac (m),

partikel/qurub (q),

pronomen/ magacuyaal (my),

verb/fal (f)

preposition/horyaale (h).









19


10. Eeg sawirkan.


12. Fiiri sawirka.



15. Maxaa ay dadku u dhaqdaan xoolahan?



18. Halkee baa aad ku riddaa xashiishka?

19. Maxaa aynnu u caawinnaa qoyskeenna?














20






21

Facit1

med förslag till lösningar.

Övning1.Allmännafrågor

3. I svenskan finns i stort sett alltid ett subjekt och ett predikat i ett

påstående. Alltså finns minst två ord i en svensk sats. I somaliskan finns i

stort sett alltid ett subjektspronomen, ett predikat och en satspartikel.

Alltså minst tre ord. Om subjektet är ett substantiv brukar man ändå som

regel ha ett subjektspronomen också. Alltså minst fyra ord om subjektet

är ett substantiv. Det är dock viktigt att påpeka att satspartikeln och

subjektspronomenet kan dras samman och skrivas som ett ord, även om

det består av två delar.

4. Bara substantiv kan ha bestämd artikel (‐ka, ‐ga, ‐ha, ‐a, ‐ta, ‐da, ‐sha).

Dock är det ganska ovanligt att namn får bestämd artikel, men det händer

ibland, t.ex. Muqdishadii hore. Namn är trots detta substantiv.

5. Verb böjs i olika tempus, det vill säga ”tidsformer”, t.ex. ordayaa,

ordayay, ordi doonaa.

6. Adjektiv placeras efter substantiv. De förändras inte när substantivet

sätts i bestämdform, t.ex. guri weyn, guriga weyn. Vissa adjektiv, men

inte alla, har en pluralform som bildas genom att de första bokstäverna

upprepas, t.ex. guri weyn, guryo waaweyn. Vissa adjektiv, men inte alla,

kan användas för att jämföra, t.ex. guriga ka weyn, guriga ugu weyn.

Övning2.Enklasatsdelar

Subjekt/Yeele (Y), Predikat/Khabar (Kh), Satspartikel/Qurub weereed (Q),

Objekt/Layeele (L).





22






8. Eeg sawirkan.

Övning3.Satsdelarisatsermedprepositioner

Subjekt/Yeele (Y), Predikat/Khabar (Kh), Satspartikel/Qurub weereed (Q),

Objekt/Layeele (L) och Adverbial/Falkaab (F).


2. Fiiri sawirka.








23














24


Övning4.Ordklasser

Avgör ordklass för varje ord: substantiv/magac (m), pronomen/

magacuyaal (muy), verb/Fal (f) eller partikel/Qurub (q),

preposition/horyaale (h).

1. waxa=q ay=my tolaysaa=f haan=m

2. Geeddi=m waxa=q uu=my waraabinayaa=f geela=m

3. Maryan=m waxa=q ay=my toshaa=f dharka=m

6. Faarax=m waxa=q uu=my qodayaa=f beerta=m

7. Xabiiba=m waxa=q ay=my lisaysaa=f sac=m

8. Saynab=m waxa=q ay=my shiilaysaa=f kalluun=m

10. dabadeed=m waxa=q ay=my tagtaa=f dugsiga=m

11. qoyska=m ayaa=q ay=my cunto=m u=h karinaysaa=f

12. fiiri=f sawirka=m

13. waxa=q uu=my la=h joogaa=f adhi=m

14. saqafka=m waxa=q la=my ka=h sameeyay=f jiingado=m

15. maxaa=muy ay=my dadku=m u=h dhaqdaan=f xoolahan=m

16. waxa=q uu=my ka=h shaqeeyaa=f dukaanka=m

17. daaqadaha=m waxa=q ku=h jira=f muraayado=m

18. halkee=m baa=q aad=my ku=h riddaa=f xashiishka=m

20. dadkani=m waxa=q ay=my ku=h karsadaan=f cuntada=m

shoolad=m



25

21. Waxa=q uu=my ku=h yaallaa=f magaalo=m.

22. Albaabka=m waxa=q la=my ku=h sameeyey=f loox=m.

24. Saqafka=m waxa=q la=my ku=h daboolay=f caws=m.

25. Hooyadu=m waxa=q ay=my xashiishka=m ku=h ridaysaa=f god=m.

26. Waxa=q ay=my ku=h ordeysaa=f guriga=m.

27. Gurigu=m waxa=q uu=my dadka=m ka=h celiyaa=f roobka=m.

28. Waxa=q uu=my ku=h nasanayaa=f barandaha=m.

29. Saynab=m waxa=q ay=my ku=h ciyaaraysaa=f qori‐kabriid=m.

30. Cumar=m waxa=q uu=my ku=h ciyaarayaa=f mindi=m.

31. Cuntada=m waxa=q aynu=my ka=h helnaa=f tamar=m.

32. Cuntadu=m waxa=q ay=h jidhkeenna=m gelisaa=f caafimaad=m.

33. Hurdada=m waxa=q aynnu=my ka=h helnaa=f caafimaad=m.



26

TEMA2

Satspartiklar Qurubweereedyada

I den somaliskan ordklassen partiklar (qurubyo) finns små ord som

används för att ange satsens funktion och struktur. De här småorden

brukar kallas satspartiklar (qurubweereedyo)

Satspartiklarna kan man dela upp i två olika grupper. Den ena typen

syftar på hela satsen. Den andra typen syftar bara på en av satsdelarna.

De som syftar på hela satsen berättar för oss vilken funktion satsen har,

dvs. vilken TYP AV SATS det är frågan om. Dessa kallas satstypspartiklar

(qurubyada nooca weerta).

Andra satspartiklar syftar på en viss satsdel och säger oss att just den

satsdelen är särskilt viktig eller intressant. Man brukar säga att den

satsdelen står i fokus. Sådana satspartiklar kallas fokuspartiklar

(qurubdiiradeedyada).

SATSTYPSPARTIKLAR (qurubyada nooca weerta) är waa, ma, ha, yaa, sow.

FOKUSPARTIKLAR (qurubdiiradeedyada) är baa, ayaa, waxa(a).

Satspartiklarna (både satstypspartiklarna och fokuspartiklarna) förekom‐

mer aldrig i bisatser.



27

Fokuspartiklar Qurubdiiradeed

Somaliskan har tre små ord – baa, ayaa, waxa(a) – som används för att

fokusera eller framhäva ett subjekt, ett objekt eller ett adverbial, dvs.

någon av de tre satsdelar som brukar uttryckas med hjälp av substantiv.

Fokuspartiklarna används bara i påståenden och i frågor. I andra typer av

satser förekommer inte fokuspartiklar.

Liksom övriga satspartiklar kan fokuspartiklarna aldrig förekomma i

bisatser.

De båda fokuspartiklarna baa / ayaa är synonyma och utbytbara mot

varandra. De används för att fokusera en satsdel som finns före predikatet

i satsen. Fokuspartikeln placeras direkt efter den fokuserade satsdelen.

Caasho baa qortay buug. Caasho ayaa qortay buug.

Caasho buuggan baa ay qortay. Caasho buuggan ayaa ay qortay.

Fokuspartikeln waxa(a) används för att fokusera en satsdel som finns i

slutet av satsen efter predikatet, men själva fokuspartikeln placeras alltid

före predikatet.

Buuggii waxaa qortay Caasho.

Caasho waxaa ay qortay buug.



28

Fokuseratsubjekt

Som man kan se i exemplen ovan är det möjligt att sätta subjektet i fokus.

Ett fokuserat subjekt kan stå både före och efter predikatet.

När subjektet är fokuserat inträffar fem viktiga saker:

1) Fokuspartikeln används i stället för waa.

2) Satsen innehåller INTE något kort subjektspronomen.

3) Subjektet får INTE subjektsändelsen –u eller –i.

4) Verbet står i kort form (qaabka kooban). Då slutar presensformerna

på –a i stället för –aa.

5) Negationen aan måste användas i stället för ma.

utan fokus Ardaygu waa uu qorayaa.

med fokus Ardayga baa Ø qoraya.

Ardayga ayaa Ø qoraya.

utan fokus Anigu waa aan qoslayaa.

med fokus Aniga baa Ø qoslaya.

Aniga ayaa Ø qoslaya.

utan fokus Faadumo ma uu tegin.

med fokus Faadumo baa aan Ø tegin.

För att visa att subjektspronomenet är utelämnat kan man i grammatiska

analyser (om man vill) använda tecknet Ø för att markera den tomma

plats där pronomenet hade kunnat stå.



29

Om objektet är fokuserat ser satsen ut som en helt vanlig sats. Den

innehåller subjektsändelse på subjektet och ett kort subjektspronomen.

Fok. objekt: Xubnaha golaha baa uu dooranayaa dadweynuhu.

Fok. subjekt: Xubnaha golaha waxa Ø dooranaya dadweynaha.

Fok. objekt: Buuggan baa ay qortay macallimaddaydu.

Fok. subjekt: Buuggan waxaa Ø qortay macallimaddayda.



30

Satstypspartiklar

I denna tabell finns en översikt över alla olika satstypspartiklar som

används för att markera olika sorters jakande och nekande satser.

JAKANDE NEKANDE

PÅSTÅENDE &

FRÅGA MED FRÅGEORD waa ma

JA/NEJ‐FRÅGA ma sow + ma

miyaan

ma + baa + aan

Uppmaning ingen partikel

Förbud / Avrådan ha

Önskan 3 pers ha yaan (y‐)

1&2 pers ingen partikel



31

Jakandepastaenden

I ett jakande påstående ska det normalt finnas:

– satstypspartikeln waa ELLER en fokuspartikel (baa/ayaa/waxaa).

– subjektspronomen, men

inte riktigt alltid i 3 person (uu, ay),

aldrig om subjektet är fokuserat.

Nekadepastaenden

Nekade påståenden (där subjektet inte är i fokus) innehåller satstyps‐

partikeln ma.

Verbet i ett nekat påstående är böjt i en form som brukar kallas

konjunktiv (hab madhacdo eller hab dhimman). Många av formerna i

presens (joogto) slutar på ‐o, medan formerna i preteritum (förfluten tid,

tagto) slutar på ‐in/‐ayn.

Korta subjektspronomen är inte obligatoriska.

Wiilku ma kacayo.

Cidna ma arkin. ELLER Cidna ma uu arkin. = Cidna muu arkin.

Han såg inte någon.

Cidna ma arkin. ELLER Cidna ma ay arkin. = Cidna may arkin.

Ingen såg honom.

Jakandefragormedfrageord

Frågeord är bland annat ayo?, maxay?, waayo?, immisa?

Waa maxay?



32

Immisa qof ayaa ku nool gurigiinna?

De flesta frågeord är bildade av substantiv eller pronomen med hjälp av

ändelsen –ee, t.ex. kee?, tee?, kuwee?, meeshee?, halkee?, qofkee?,

xaggee?, sidee?, baabuurkee?...

Meeshee ka timid?

Andra frågeord är bildade genom att ändelsen –ma har lagts till ett

pronomen eller substantiv, t.ex. kuma?, tuma?, qofma?, goorma?...

Tani waa tuma?

Waa goorma fasaxa dugsigaaga?

Fråga som innehåller ett frågeord är uppbyggda på samma sätt som ett

påstående, men frågor innehåller oftast inte satspartikeln waa. I stället

brukar frågeordet vara fokuserat med ayaa eller baa.

Goorma ayaa uu haramcadku seexdaa?

Sidee baa ay u kaalmeeyaan Caasha iyo Xasan waalidkood?

Två mycket vanliga sammandragningar är obligatoriska:

yaa? (ayaa?) (har uppstått från ayo? + baa/ayaa)

maxaa? (har uppstått från maxay? + baa/ayaa)

Den långa vokalen –aa i slutet av maxaa? och yaa? kommer alltså

ursprungligen från fokuspartikeln baa/ayaa som har dragits ihop med

frågeordet. I dagens somaliska kan man aldrig dela upp de här två

frågeorden i de två ursprungliga orden. När man analyserar satsdelar

ingår alltså två satsdelar i samma ord:

Yaa yimid?

Hooyadaa maxaa ay samaysaa?



33

Jakandeja/nej‐fragor

Ja/nej‐frågor uttrycks med satstypspartikeln ma.

Korta subjektspronomen är inte obligatoriska.

Wiilku ma Ø kacayaa?

Ma Ø u kaalmaysaa hooyadaa?

Om man vill använda kort subjektpronomen så dras det ihop med

frågepartikeln ma till ett ord och partikeln byter vokal från /a/ till /i/.

Ma Ø tegeysaa? = Miyaad tegeysaa?

Ma Ø tegeysaa? = Miyey tegeysaa?

Nekandeja/nej‐fragor

Nekande ja/nej‐frågor kan uttryckas på tre olika sätt:

1) sow + ma.

Sow Cali ma tegin?

Cali sow ma tegin?

2) ma + aan = miyaan

Cali miyaan tegin?

3) ma + baa + aan

Ma Cali baa aan tegin?



34

Uppmaningar

Satser som uttrycker uppmaningar med verb i imperativ innehåller aldrig

någon satspartikel.

Uppmaningssatser innehåller inte heller något kort subjektspronomen.

Fiiri carruurtan. (Jämför Ø Ø Fiiri carruurtan.)

Ku jeeso sabuuradda. (Jämför Ø Ø Ku jeeso sabuuradda.)

Forbudelleravradan

Satser som uttrycker förbud eller avrådan uttrycks med satstypspartikeln

ha och verbformer som slutar på –n.

Ha soo noqon.

Man skulle kunna jämföra ha med svenskans låt bli att, t.ex. Låt bli att

komma tillbaka.

Traditionellt brukar denna typ av sats oftast kallas nekad imperativ,

eftersom det är den vanligaste motsvarigheten i europeiska språk, t.ex.

Kom inte tillbaka.



35

Onskan,begaranellertillatelse

Även i önskesatser används satspartikeln ha, men nu slutar verbet på –o

eller –een.

Ha tago. Låt honom gå.

Önskningar med subjekt i 1:a person (jag, vi) och 2:a person (du, ni)

innehåller inte satspartikeln ha. I stället används det korta subjektspro‐

nomenet aan, aad tillsammans med verbformer på –o eller –een.

Aan kuu sheego. Låt mig berätta för dig.

Nekadonskan

Nekade önskningar innehåller satspartikeln yaan (yaa + negationen aan)

och en förkortad form av de korta subjektspronomenen: an, ad, u, ay.

Yaanu tegin. Låt honom inte gå.

Satspartikeln yaa kan också användas utan negationen aan. I så fall dras

yaa samman med de vanliga korta subjektspronomenen aan, aad, uu, ay.

Yuu tegin. Låt honom inte gå.



36

Ovning5.Satspartiklar

Hitta satspartikeln i varje mening. Ange också vilken funktion den har.

1. Arday waliba ha dhigo hal eray.

2. Waxyaalahan ma yaalliin gurigiinna?

3. Carruurtu ha kaa daba yidhaahdeen.

4. Goorma ayaa aad nadiifisaa gurigiinna?

5. Kani ma miis baa?

6. Shalay roob ma diʹin.

7. Waraabayaashu waa ay weerari karaan carruurta.

8. Godka laydhku waxa uu leeyahay dab.

9. Qofna ha u sheegin.

10. Xasan wax baa uu akhriyayaa.

11. Xasan waxa uu nadiifinayaa daaqadaha.

12. Axmed gurigii ma uu aadin.

13. Jiirku ma ku hoos jiraa miiska?

14. Jiirku waxa uu ku nool yahay kaynta.

15. Kor ha u akhrin.

16. Adigu ma arki kartaa?

17. Arday ha yimaado fasalka hortiisa.



37


19. Adigu ma nadiifisaa gurigiinna?

Ovning6.Satspartiklar

Ibland är satspartikeln sammandragen med ett annat ord och i vissa typer

av satser finns ingen satspartikel. Förklara hur det förhåller sig i de

följande meningarna.

1. Maxaa ay carruurtu qabanayaan?

2. Yaa ay siisay hooyo hilibkii?

3. Maxaa aad ku arki kartaa sawirka?

4. U sheeg carruurta in ay guuriyaan ereyga diin afar jeer.


6. Aan tijaabo samayno.


8. Magacow cuntooyinka hoos ku sawiran.

9. Yaa tiriyey heesta?

10. Maxaa aynnu u daryeelnaa qoyskeenna?

11. Aan ciyaarno dhuumaalaysi.

12. Maxaa uu samaynayaa Xasan?

13. Tixraac qalabyada hoos ku xusan.



38

Ovning7.Satsdelar

Hitta subjekt, predikat, objekt, adverbial och satspartikel.

1.“Bax"waxaatidhihooyo.

2.Xasanwaxbaauuakhrinayaa.

3.Xasanwaxaauunadiifinayaadariishadaha.

4.Aabbewaxaauutirinayaalacag.

5.Aabbewaxbaauucunayaa.

6.Faadumowaxbaaayakhrinaysaa.

7.Caashowaxaaynadiifinaysaadariishadda.

8.Hooyowaxaaytirinaysaalacag.

9.Hooyowaxbaaaycunaysaa.

10.Adigumaarkikartaa?

11.Doolliguwaxauukaboodayaamiiska.

12.Faadumowaaaykacaysaa.

13.Xasanwaxaauuaadayaadugsiga.

14.Isaguwaxaauuusocdaadugsiga.

15.Saaxiibkiiwaxauuleeyahaybaaskiil.

16.Caliwaauudhacay.

17.Baaskiilkuwaxauuyaallaadhulka.

18.Caliwaxalageeyayisbitaal.



39



21. Shalay roob ma diʹin .

22. Qofna ha u sheegin .















40

Facit2

med förslag till lösningar.

Övning5.Satspartiklar

1. Arday waliba ha dhigo hal eray.

önskan


ja/nej‐fråga

3. Carruurtu ha kaa daba yidhaahdeen

önskan


fokus på föregående satsdel, dvs. goorma

5. Kani ma miis baa?

ja‐nej‐fråga

6. Shalay roob ma diʹin .

nekat påstående

7. Waraabayaashu waa ay weerari karaan carruurta.

påstående

8. Godka laydhku waxa uu leeyahay dab.

fokus på den sista satsdelen, dvs. dab

9. Qofna ha u sheegin .

förbud,varning (nekad uppmaning)

10. Xasan wax baa uu akhriyayaa.

fokus på föregående satsdel, dvs. wax



41

11. Xasan waxa uu nadiifinayaa daaqadaha.

fokus på den sista satsdelen, dvs. daaqadaha

12. Axmed gurigii ma uu aadin .

nekat påstående

13. Jiirku ma ku hoos jiraa miiska?

ja/nej‐fråga

14. Jiirku waxa uu ku nool yahay kaynta.

fokus på den sista satsdelen, dvs kaynta

15. Kor ha u akhrin .

förbud, varning (nekad uppmaning)


ja/nej‐fråga

17. Arday ha yimaado fasalka hortiisa.

önskan


fokus på föregående satsdel, dvs. halkee


ja/nej‐fråga

Övning6.Satspartiklar


maxay+baa är en obligatorisk sammandragning

fokus ligger på det föregående ordet, dvs. maxay

2. Yaa ay siisay hooyo hilibkii?

ayo+baa > yaa är en obligatorisk sammandragning




42


maxay+baa > maxaa är en obligatorisk sammandragning


4. U sheeg carruurta in ay guuriyaan ereyga diin afar jeer.

Ingen satspartikel.

Detta är en uppmaning med ett verb i imperativ: sheeg.





Ingen satspartikel.

Detta är en önskan med ett verb i konjunktiv: samayno.




8. Magacow cuntooyinka hoos ku sawiran.

Ingen satspartikel.

Detta är en uppmaning med ett verb i imperativ: magacow.


ayo+baa > yaa är en obligatorisk sammandragning






Ingen satspartikel.

Detta är en önskan med ett verb i konjunktiv: ciyaarno



43




13. Tixraac qalabyada hoos ku xusan.

Ingen satspartikel.

Detta är en uppmaning med ett verb i imperativ: tixraac.

Övning7.Satsdelar

subjekt, predikat, objekt, adverbial, satspartikel.

1. “Baxʺ waxaa tidhi hooyo.

2. Xasan wax baa uu akhrinayaa.

3. Xasan waxaa uu nadiifinayaa dariishadaha.

4. Aabbe waxaa uu tirinayaa lacag.

5. Aabbe wax baa uu cunayaa.

6. Faadumo wax baa ay akhrinaysaa.

7. Caasho waxa ay nadiifinaysaa dariishadda.

8. Hooyo waxaa ay tirinaysaa lacag.

9. Hooyo wax baa ay cunaysaa.


11. Doolligu waxa uu ka boodayaa miiska.

12. Faadumo waa ay kacaysaa.

13. Xasan waxaa uu aadayaa dugsiga.

14. Isagu waxaa uu u socdaa dugsiga.

15. Saaxiibkii waxa uu leeyahay baaskiil.

16. Cali waa uu dhacay.

17. Baaskiilku waxaa uu yaallaa dhulka.



44

18. Cali waxa la geeyay isbitaal.



21. Shalay roob ma diʹin.

22. Qofna ha u sheegin.















45

TEMA3–Komplexasatsdelar

En satsdel kan bestå av ett ord eller av flera ord. Jämför följande meningar.

De beskriver precis samma situation, men den andra meningen ger mer

detaljerad information.

Qoysku waxa uu leeyahay xoolo.

Geeddi qoyskoodu waxa uu leeyahay xoolo aad u badan.

Bisaddu waa ay ordaysaa.

Bisadda yari waa ay ordi kartaa.

Waxaa aan tagayaa magaalada.

Waxaa aan tegi doonaa magaalada Muqdisho.

Ofta bildar alltså flera ord tillsammans en enhet som fungerar som en

satsdel. En sådan enhet kallas för en fras (oraah/odhaah).

Fraser Oraahyo

Det ingen egentlig gräns för hur lång en fras kan vara. Följande mening

innehåller fyra fraser med flera ord: ett subjekt, ett adverbial (tid),

predikat och ett objekt.

Warshadda hilibka ee Kismaayo maalintii walba waxaa ay

soo saartaa 2794 qasacadood oo hilib ah.

Det viktigaste ordet i varje fras kallas huvudord (eray madaxeed). Med

huvudord menar man det ord i frasen som ger den mest grundläggande

informationen. I de följande exemplen är huvudordet i varje fras under‐

struket.

Geeddi qoyskoodu waxa uu leeyahay xoolo aad u badan.



46

Om huvudordet i frasen är ett substantiv kallas frasen för substantivfras

(oraah magaceed, OM).

Om huvudordet i frasen är ett verb kallas frasen för verbfras (oraah

faleed, OF).

Substantivfraser Oraahyomagaceed

Huvudordet i en substantivfras är alltså ett substantiv. De andra orden i

substantivfrasen kallas på svenska attribut (faahfaahiye). Attributen ger

extra information om huvudordet. Attributen markeras i förtsättningen

den lilla katten bisadda yar

Hassans hus guriga Xasan

I svenskan står attributen ofta före huvudordet medan attributen i

somaliskan nästan alltid står efter huvudordet.

Substantivfraser kan användas på många olika sätt. Främst används de

som subjekt (yeele), som objekt (layeele) och som adverbial (falkaab).

Bisadda yari waxa ay raadinaysaa hooyadeed. (subjekt)

Carruurtu waxay arki karaan bisadda yar. (objekt)

Daanyeerku waxa uu u ordayaa bisadda yar. (adverbial, plats)



47

Attribut Faahfaahiye

Om man vill ge mera information om ett substantiv kan man lägga till

ytterligare ord som bestämning till substantivet. Alla tillägg eller

bestämningar till ett substantiv kallas attribut. Attributen ka nse ut på

många olika sätt.

Attribut markeras i exemplen nedan med vågformad understrykning.

Waxa uu dherigii ka helay biyo yar.

OM=magac+sifo

Vanliga adjektiv står på somaliska efter huvudordet men på svenska före.

baabuur weyn en stor bil

Ordningstal (jagaale) är också adjektiv.

baabuurka afraad den fjärde bilen

På somaliska använder man inte adjektiv lika ofta som i svenskan.

OM=magac+magac+ah/leh

I många fall när svenskan har ett adjektiv som attribut har somaliskan i

stället ett substantiv tillsammans med verbformen ah (jfr. eng. being) eller

leh (jfr. eng. having). Detta är en viktig orsak till att det somaliska

ordförrådet inte innehåller lika många adjektiv som det svenska.

macallin Soomaali ah en somalisk lärare

(ungefär: a teacher being a Somali)

sheeko xiiso leh en intressant berättelse,

(ungefär: a story having interest)



48

Båda substantiven måste vara antingen obestämda eller bestämda.

macallinka Soomaaliga ah den somaliska läraren

OM=magac+magac+sifo

I andra fall när svenskan har ett adjektiv som är attribut har somaliskan i

stället ett substantiv tillsammans med ett adjektiv som t.ex. la’, badan, yar,

weyn. Detta är ytterligare en viktig orsak till att somaliskan inte har så

många verkliga adjektiv.

nin indha la’ en blind man, en man utan ögon

dhir qurux badan en vacker växt, en växt med mycket skönhet

a beautiful plant, a plant full of beauty

Man kan översätta sådana somaliska attribut till svenska på lite olika sätt.

Oavsett hur man översätter är det viktigt att komma ihåg att ord som la’

och badan är adjektiv på somaliska, även om man kanske ofta översätter

la’ till svenska med preposition utan.

OM=magac+dibkabe

Demonstrativa pronomen (magacuyaallo tusmeed), possessiva pronomen

(magacuyaallo lahaansheed) och interrogativa pronomen (magacuyaallo

weydiimeed) fungerar i svenskan som självständiga ord som står före det

substantiv som är huvudord i frasen. I somaliskan används i stället en

ändelse (suffix, dibkabe) som skrivs ihop med huvudordet till ett ord.

baabuurkan den här bilen

baabuurkayga min bil

baabuurkee? vilken bil?

Här har vi en situation då svenskan har två ord, ett huvudord och ett

attribut, medan somaliskan bara har ett ord som är böjt med en ändelse. I



49

somaliskan betraktar man inte sådana ändelser som attribut, utan som en

del av substantivet (huvudordet). Alltså ännu ett exempel på att språk är

olika.

OM=magac+magac

På somaliska kan ett substantiv användas för att närmare definiera ett

annat substantiv. Det substantiv som fungerar som attribut står efter

huvudordet. På svenska motsvaras ofta den här typen av substantivfraser

av sammansatta substantiv.

kubbadda cagta fotboll

garoonka diyaaradaha flygplats

Här har vi alltså ett omvänt fall, dvs. somaliskan har ett attribut, men

svenskan har inget attribut, utan i stället ett sammansatt substantiv. Som

vanligt har somaliskan bestämningen efter huvudordet och i svenskan

placeras den motsvarande delen först i det sammansatta substantivet.

Substantiv + substantiv används också för att uttrycka ägare.

kubbadda Xasan Hassans boll

Just när det gäller att uttrycka ägare finns det faktiskt också en typ av fras

där attributet står före huvudordet även på somaliska, men samtidigt

måste man också använda en possessiv ändelse efter huvudordet.

Xasan kubbaddiisa Hassans boll

Man skulle kunna säga att det är den possessiva ändelsen som ser till att

binda samman huvudordet med det väldigt ovanligt placerade attributet.



50

OM=magactiraaleed+magac

När man använder siffror för att ange antal brukar man på svenska säga

att siffran är ett attribut till det följande substantivet.

fem kronor tre månader

På somaliska är det annorlunda. På somaliska är siffrorna substantiv

(magac tiraaleed). Det kan man lätt testa genom att lägga till bestämd

artikel, t.ex. labada, tobanka. Om man vill sätta en fras med en siffra i

bestämd form så hamnar den bestämda artikeln på siffran i somaliskan,

men på substantivet efter siffran i svenskan.

labada baabuur de två bilarna

labadayda baabuur mina två bilar

I somaliskan lägger man sådana ändelser till huvudordet. Dessutom visar

ordföljden att baabuur är attribut eftersom det kommer efter labada som

alltså är huvudord. Det är ju normalt så att attributet står efter huvudordet

i somaliskan.



51

Substantivfrassomsubjekt

En substantivfras som inte är fokuserad och fungerar som satsens subjekt

markeras väldigt ofta med en särskild subjektsändelse (dibkabe yeele).

Ändelsen läggs bara till det sista ordet i hela frasen.

Man byter ut –a mot –u i substantivens bestämda artikel –ka/–ta.

Gabadha iyo wiilku waxaa ay ku nool yihiin Xamar.

Man lägger till ändelsen –i efter adjektiv, pronomen och verbformerna

ah/leh.

Bisadda yari waxaa ay raadinaysaa hooyadeed.

Kani waa Faadumo walaalkeed.

Warkani wuxuu soo baxay afar cisho ka dib.

Magaca gaarka ahi waxa uu had iyo jeer ka bilowdaa xaraf weyn.

Man brukar även lägga till ändelsen –i till feminina substantiv i obestämd

form och ibland även till kvinnonamn.

Waxa ay maahmaahi tidhaahdaa ”Midho gunti kuugu jira midho

geed saran looma daadsho”.

Faadumo iyo Caashi waxa ay u socdaan dugsiga.



52

Verbfraser Oraahyofaleed

En fras där huvudordet är ett verb kallas för verbfras (oraah faleed, OF).

Verbfraserna används som predikat (khabar) och som attribut

(faahfaahiye) till substantiv.

Verbfraserna kan se ut på många olika sätt.

OF=horyaale+fal

Vi har redan träffat på en del somaliska verbfraser som består av en

preposition (horyaale, meeleeye) tillsammans med ett verb.

u sheegaa säger till

Daanyeerkii waxa uu u ordayaa bisadda yar.

I somaliskan hör en preposition väldigt nära samman med verbet i satsen,

medan en preposition i svenskan hör nära sammans med ett substantiv.

Det som är gemensamt för båda språken är att prepositionerna markerar

en relation mellan ett verb och ett substantiv. Egentligen hör preposi‐

tionerna lika mycket samman med båda orden, men svenskan har valt att

placera prepositionerna framför substantivet, medan somaliskan har valt

att placera dem framför verbet.

I somaliskan ingår prepositionerna i verbfrasen. I svenskan säger man att

en preposition tillsammans med ett substantiv bildar en prepositionsfras,

men i somalisk grammatik behövs inte begreppet ”prepositionsfras”.

Maxaa aad ku aragtaa sawirka?

VERBFRAS SUBSTANTIVFRAS

Vad ser du på bilden?

VERBFRAS PREPOSITIONSFRAS



53

Somaliskan har bara fyra prepositioner: u, ku, ka, la.

OF=falmadaxeed+falkaaliye

Många verbfraser innehåller två verb, ett huvudverb (fal madaxeed) och

ett hjälpverb (falkaaliye).

Waxaa la siin jiray cunto.

Diinku waxa uu hurdi karaa laba bilood.

I somaliskan står huvudverbet först och hjälpverbet kommer sedan. I

svenskan är ordningen den motsatta, hjälpverbet kommer först och sedan

huvudverbet.

kan springa ordi karaa

ska hjälpa caawin doonaa

Både i svenskan och i somaliskan står huvudverbet i infinitiv (masdar).

kan springa ordi karaa (orod!)

ska hjälpa caawin doonaa (caawi!)

Den somaliska infinitivformen slutar på –i, om imperativformen slutar på

konsonant, och på –n, om imperativformen slutar på vokal.

OF=qurub+fal

Vidare finns det fyra andra partiklar som kan stå direkt före verbet i en

verbfras, nämligen soo, sii, kala, wada. De brukar kallas riktnings‐

partiklar (qurubyo jiheed).

Ul dheer baa uu soo qaatay.

Xayawaankee baa sii watay orodkiisii ?



54

Framför en sådan riktningspartikel kan man också ha en preposition.

Magacyadan u kala saar lab iyo dheddig.

OF=sifo+fal

En verbfras kan i somaliskan också bestå av ett adjektiv och ett verb, oftast

en form av yahay/ahaa är/var.

Caasho waa dheer tahay.

Ett sådant adjektiv brukar i svensk grammatik kallas för predikativ eller

predikatsfyllnad. Den somaliska termen är sifo khabareed (ett adjektiv

som är del av predikatet).

Ofta saknas det korta subjektspronomenet i den här typen av satser.

Cali waa (uu) fiican yahay.

Faadumo waa (ay) gaajaysan tahay.

Framför ett adjektiv kan det också finnas en preposition som ingår i

verbfrasen.

Maroodigu waxa uu ku nool yahay kaymaha.

PREP ADJ VERB

I preteritum (tagto) dras alltid verbformerna ahayd, ahaa ihop med

adjektivet till ett ord. Dessa sammandragningar är obligatoriska.

(nool + ahayd >) noolayd (weyn + ahayd >) weynayd

(nool + ahaa >) noolaa (weyn + ahaa >) weynaa

var levande, levde var stor

Waxa ay ku noolayd tuuladii.

PREP ADJ+VERB



55

När subjektet är fokuserat saknas verbet yahay i presens. Man får då bara

ett adjektiv som predikat, t.ex.

Gabadha ayaa ku nool Ø Xamar.1

OF=fal+magac

Vissa verb, främst yahay/ahaa, följs också ofta av ett substantiv som ger

en beskrivning av subjektet. Ett sådant substantiv brukar i svensk gram‐

matik kallas för predikativ eller predikatsfyllnad, precis som adjektiven

ovan. Den somaliska termen är magac khabareed (ett substantiv som är

del av predikatet).

Anigu waxa aan ahay maroodi.

OF=fal+OM

Inte bara ett ensamt substantiv kan ingå i predikatet tillsammans med

verbet yahay/ahaa. Ett predikativ (magac khabareed) kan ha olika

attribut (faahfaahiye) som ger ytterligare information om substantivet. En

verbfras kan alltså bestå av verbet yahay tillsammans med en hel

substantivfras (oraah magaceed, OM).

Waxa uu ahaa macallin weyn.

1 Ø markerar den plats där verbet yahay skulle stå om subjektet inte hade varit

fokuserat.



56

Ekvativapastaenden

Somaliska satser i presens där både subjektet och predikatet innehåller

substantiv saknar oftast verb. De innehåller bara satstypspartikeln waa

mellan substantiven för att ange att satsen är ett påståenden.

Kani waa muus.

Faadumo waa macallimad.

Gacantani waa wasakh.

Cuntadu waa diyaar.

Samma sak kan också uttryckas med ordet weeye som är en samman‐

dragning: (waa + yahay >) waaye / weeye.

Cali macallin weeye.



57


1. Vilka är de somaliska prepositionerna?

2. Hur placeras de somaliska prepositionerna?

3. Hitta alla adjektiv i meningarna:

a) Maroodigu waxa uu ku nool yahay kaymaha.

b) Waxa uu leeyahay san dheer iyo labo dhegood oo waaweyn.

c) Haramcadka midabkiisu waa boor cas oo baro madmadow leh.

4. Markera substantivfraserna. Stryk under huvudord och attribut.

a) Haramcadku waxa uu ugaarsadaa xayawaanno kale ee yaryar.

b) Waxa uu leeyahay sayn dheer.

c) Dabadeed Ibraahim waxa uu u diray wiilkii wiilasha ugu yaraa

sagaal ulood.

d) Dad badani waxa ay ka baqaan baranbarada.

5. Markera verbfraserna. Stryk under huvudverb och hjälpverb.

a) Innagu kuma ciyaari karno bannaanka.

b) Maxaa ay Cabdi u kaalmayn waayey?

Ovning9.Satsanalys

Markera satsdelarna: subjekt, predikat, objekt, adverbial och satspartikel.

Stryk under huvudordet och attributen i substantivfraser med flera ord.

Stryk under huvudverbet och hjälpverbet i verbfraser med flera verb.

I sammandragningar av två ord markerar du delarna med olika färger.

Sätt också en pil från prepositionerna till den fras som de syftar på.



58

1. Eeg sawirka sare.

2. Maxaa aad ku aragtaa?

3. Rooble gurigoodu waxa uu ku yaallaa magaalo.

4. Reer‐guuraagu waxa uu dhaqdaa xoolo.

5. Dadka magaaladu waxa ay ku nool yihiin guryo kala duwan.

6. Xoolaha ayaa ay kolba meel ula guuraan.

7. Iyagu waxa ay ku nool yihiin guryaha magaalada.

8. Qoyskooda ayaa cuni doona kalluunka shiilan.

9. Badda ayaa uu kalluun ka soo dabanayaa.

10. Waxa uu aabbihiis u tolayaa shabakad kalluun.

11. Waxa ay kalluun ku iibinaysaa sariibadda.


13. Waxa uu waraabinayaa geedo yaryar.

14. Axmed waxa uu caawinayaa hooyadiis.

15. Yaxaasku waxa uu ilkihiisa ku jejebin karaa lafaha dibi lugihiis.

16. Mid waxa uu ku nool yahay biyaha badda.

17. Nooca kale waxa uu ku nool yahay biyaha macaan.

18. Waxa uu hub ka dhigtaa sayntiisa.

Ovning10.Satserutanverb.

1. Tani waa Maryan.

2. Maryan waa dawaarley.



59

3. Iyagu waa kalluumaysato.

4. Cali waa Saynab walaalkeed.

5. Kani waa sawirka Geeddi qoyskooda.

6. Geeddi qoyskoodu waa reer‐guuraa.

7. Cismaan waa Hodan walaalkeed.

8. Kani waa Hodan qoyskoodii.

9. Waa immisa qof Hodan qoyskoodu?

10. Dad badan baa ku nool magaalooyinka.



60

Facit3

Lösningsförslag


1. De somaliska prepositionerna är u, ku, ka, la.

2. De somaliska prepositionerna placeras i verbfrasen, oftast framför ett

verb, men ibland också framför ett adjektiv. (Andra partiklar som t.ex. soo

kan ibland komma mellan prepositionen och verbet.)

3. Följande ord är adjektiv:

a) Maroodigu waxa uu ku nool yahay kaymaha.

b) Waxa uu leeyahay san dheer iyo labo dhegood oo waaweyn.

c) Haramcadka midabkiisu waa boor cas oo baro madmadow leh.

Adjektiv känner man lättast igen på att de placeras efter substantiv eller

framför verbet yahay.

Om man böjer substantivet i bestämd form förändras inte adjektivet.

Om man böjer substantivet i plural förändras många adjektiv – men inte

alla – genom att man dubblerar den första delen av adjektivet, t.ex.

gaaban, gaagaaban. Detta kallas REDUPLIKATION.

Många adjektiv – men inte alla – kan också kompareras, t.ex. weyn, ka

weyn, ugu weyn.

4. Markera huvudorden och attributen i substantivfraserna:

a) Haramcadku waxa uu ugaarsadaa xayawaanno kale ee yaryar.

b) Waxa uu leeyahay sayn dheer.



61

c) Dabadeed Ibraahim waxa uu u diray wiilkii wiilasha ugu yaraa

sagaal ulood.

d) Dad badani waxa ay ka baqaan baranbarada.

5. Markera verbfraserna. Stryk under huvudverb och hjälpverb.

a) Innagu kuma ciyaari karno bannaanka.

ma är satspartikel och därför inte markerad som del av predikatet.

b) Maxaa ay Cabdi u kaalmayn waayey?

Övning9.Satsanalys

Markera satsdelarna: subjekt, predikat, objekt, adverbial och satspartikel.

Stryk under huvudordet och attributen i substantivfraser med flera ord.

Stryk under huvudverbet och hjälpverbet i verbfraser med flera verb.

I sammandragningar av två ord markerar du delarna med olika färger.

1. Eeg sawirka sare.

Det finns inget subjekt och ingen satspartikel eftersom detta är en

uppmaning i imperativ.

2. Maxaa aad ku aragtaa?

3. Rooble gurigoodu waxa uu ku yaallaa magaalo.

4. Reer‐guuraagu waxa uu dhaqdaa xoolo.

5. Dadka magaaladu waxa ay ku nool yihiin guryo kala duwan.

6. Xoolaha ayaa ay kolba meel ula guuraan.



62

Det finns tre olika adverbial: sällskap, tid och plats.

De två prepositionerna u och la skrivs ihop till ett ord.

7. Iyagu waxa ay ku nool yihiin guryaha magaalada.

8. Qoyskooda ayaa cuni doona kalluunka shiilan.

9. Badda ayaa uu kalluun ka soo dabanayaa.

10. Waxa uu aabbihiis u tolayaa shabakad kalluun.

11. Waxa ay kalluun ku iibinaysaa sariibadda.


13. Waxa uu waraabinayaa geedo yaryar.

14. Axmed waxa uu caawinayaa hooyadiis.

15. Yaxaasku waxa uu ilkihiisa ku jejebin karaa lafaha dibi lugihiis.

16. Mid waxa uu ku nool yahay biyaha badda.

17. Nooca kale waxa uu ku nool yahay biyaha macaan.

18. Waxa uu hub ka dhigtaa sayntiisa.



63

Övning10.Satserutanverb.

Tani waa Maryan.

Maryan waa dawaarley.

Iyagu waa kalluumaysato.

Cali waa Saynab walaalkeed.

Kani waa sawirka Geeddi qoyskooda.

Geeddi qoyskoodu waa reer‐guuraa.

Cismaan waa Hodan walaalkeed.

Kani waa Hodan qoyskoodii.

Waa immisa qof Hodan qoyskoodu?

Dad badan baa ku nool magaalooyinka.

Den här satsen har ett fokuserat subjekt och ett adjektiv i predikatet

(nool). Då försvinner verbet yahay. Jämför samma sats om fokus i stället

ligger på platsen: Dad badani waxa ay ku nool yihiin magalooyinka.



64

TEMA4

Komplexameningar Weeroad’adag

En enkel somalisk sats innehåller i de allra flesta fall

‐ en satspartikel (ayaa, baa, waxaa; waa, ma, ha, sow, yaan),

‐ ett subjektspronomen (aan, aad, uu, ay, aannu, aynu, aydin) och

‐ ett predikat (en verbfras).

Waa uu ordayaa.

Många satser innehåller även objekt och/eller adverbial.

Hadda waxaa uu cunayaa tufaax.

En satsdel kan också innehålla mer än ett ord. Ett ord är då huvudord.

Waxaa uu cuni jiray cunto badan.

Komplexa meningar innehåller mera än bara en sådan enkel sats.

Viktigast är att komplexa meningar innehåller MER ÄN ETT PREDIKAT

(khabar).

Den komplexa meningen består av flera enkla satser och varje enkel sats

innehåller ett eget predikat.

Dhiiqu halkee buu joogey <> markii ay dawacadu u timid?

Tecknet <> markerar gränsen mellan de båda satserna.

Ibland finns det tre, fyra eller ännu flera satser i en mening.

Haramcadkii aad ayuu u farxay <> markii uu arkay bakaylahii <>

waayo aad ayaa uu u gaajaysnaa.



65

För att binda samman två enkla satser till en komplex sats finns i

somaliskan tre olika strategier. Man kan använda:

‐ en KONJUNKTION (som inte är något substantiv),

Uma jecla haramcadka <> WAAYO waa ay ka baqaan.

‐ en BISATSINLEDARE (som i grunden är ett substantiv, t.ex. mar),

Dhiiqu halkee buu joogey <> MARKII ay dawacadu u timid?

‐ INGET sammanbindande ord.

Waxa aan tirinayaa cuntooyinka <> aan cunno maalin walba.



66

Konjunktioner

Det finns i somaliskan bara något tiotal konjunktioner. I svenskan finns

det fler. Några av de vanligast svenska konjunktionerna är och, men, eller,

för.

Sara läser en bok och hennes man diskar.

Sara läser en bok men hennes man diskar.

Läser Sara en bok eller diskar hon?

Sara diskar inte för hon har inte lust.

Nedan följer de viktigaste somaliska konjunktionerna med beskrivnng av

hur de används.

–na

Konjunktionen –na (och) används för att bida ihop två satser med

varandra. Den placeras efter något av de första orden i den andra satsen

och den skrivs ihop med det ordet. Om de båda satserna är långa kan det

vara bra att sätta ett kommatecken där den andra satsen börjar. Det

underlättar för läsaren.

Wax yar ka dib waxa u yimi <> nin socoto ah, <> wuxuuna

weydiiyey sabata ka oohisay.

Sawir madaxa Xasan, <> kuna muuji dheg, af, san, timo iyo il.



67

laakiin

Konjunktionen laakiin (men) används för att uttrycka att det finns en

motsättning eller en kontrast mellan de två satser som sammanbinds.

Waxa aan leeyahay beer weyn, <> laakiin ma aan haysto qalabka

beeraha.

–se

Konjunktionen –se (men) är väldigt lik laakiin till sin betydelse. Den

placeras på samma sätt som –na inuti den andra satsen, efter ett av de

första orden, och den skrivs ihop med det ordet.

Jubba ma engego, <> Shabeellese sida badan labo ama saddex

bilood buu sanadkii engegaa.

laakiinse

Det förekommer också att de båda föregående konjunktionerna används

tillsammans i formen laakiinse.

Waxa uu geliyey dherigii qoortiisii, <> laakiinse waa uu gaari

waayey biyihii.

balse

Formen balse (utan) är en sammandragning av ordet bal och konjunktio‐

nen ‐se. Denna sammandragning används efter en nekad sats för att ange

någonting annat som gäller i stället.

Cali Duul Duul cidna lama uu hadlin, <> balse orod ayuu

isxaabiyey.



68

ee

Konjunktionen ee har flera olika betydelser och användningar.

Efter en nekad sats kan den används på samma sätt som balse (utan) för

att ange vad som gäller i stället.

Ha ooyin <> ee bal ii sheeg waxa <> dhacay.

Efter en jakad uppmaning anger konjunktionen ee ett syfte eller en

målsättning. Konjunktionen brukar då oftast placeras allra sist i den andra

satsen. Ofta dras den också ihop med det föregående ordet. I den här

användningen motsvaras den på svenska oftast av så.

Kaalaya, <> aan ku dheelnee.

ama

Konjunktionen ama (eller) används mellan två satser som fungerar som

olika alternativ att välja mellan.

Lacagta qaado <> ama ka tag.

mise

Konjunktionen mise (eller) används i frågor. Den har samma betydelse

som ama.

Ma ciyaaraysaa kubadda <> mise waad iska joogi?

waayo

Konjunktionen waayo för, eftersom, därför att används mellan två satser för

att ange orsak.

Ha tegin hadda, <> waayo waa madow.

Cumar muraayad baa uu u baahnaa <> waayo Cumar dhibaato

indhood baa haysatay.



69

haseyeeshee/haseahaatee

Även de båda fraserna hase yeeshee och hase ahaatee trots att, fastän

brukar betraktas som sammansatta konjunktioner.

Dugsigii waa la furay, <> hase yeeshee casharradii lama bilaabin.



70

Komplexafrasermedkonjunktioner

Konjunktionerna hjälper oss inte bara att bygga komplexa meningar av

flera satser. Några konjunktioner har också till uppgift att bygga

komplexa fraser. Två eller flera ord kan bindas samman med en

konjunktion till en komplex satsdel, t.ex.

Wuxuu u keenay cunto iyo biyo.

Wankii ayaa baqay oo cararay.

Olika konjunktioner har förstås olika användningsområden.

iyo

Konjunktionen iyo kan användas mellan två eller flera substantiv som hör

ihop, t.ex.

Gabadha iyo wiilka ayaa ku nool Xamar.

Gidaarrada gurigan waxa lagu dhisay dhagax iyo sibidh.

Xoolaha waxa ay la doontaan biyo iyo baad.

Konjunktionen iyo kan även användas mellan två substantivfraser som

innehåller attribut, t.ex.

Ku dhig meesha ku habboon xarfaha waaweyn iyo joogsiyada.

Waxa uu leeyahay san dheer iyo labo dhegood oo waaweyn.



71

oo

Konjunktionen oo kan användas mellan två verb eller verbfraser.

Markaas bay u timid oo ku tiri diiqii: …

Halkee bay ugu horreyntii ka soo gashay oo ka baahday?

Isku aaddi oo qor xarfahan.

Konjunktionen oo används även mellan två attribut när båda attributen

syftar tillbaka på samma substantiv. Man använder oo om det andra

attributet är ett adjektiv eller en bisats med ett predikatsverb.

dhismo cusub oo qurux badan

qof waliba oo muslim ah

Waxa ay aragtay tuke hilib afka ku haysta oo geed fuushan.

I de två sista exemplet finns en relativ bisats med verben ah och haysta.

Sådana bisatser återkommer vi till lite längre ner.

Konjunktionen oo måste också används när mer än ett substantiv följer

efter ett räkneord.

shan qof fem personer

men:

shan boqol oo qof femhundra personer

Slutligen används alltid oo framför några få ord då de används som

attribut, t.ex.

maalintii oo dhan



72

ee

Konjunktionen ee används också ofta mellan två olika attribut som syftar

på samma substantiv om det andra attributet är ett substantiv.

garoonka diyaaradaha ee Göteborg

qalabka kale ee guriga

ama

Förutom att användas mellan satser kan konjunktionen ama (eller) även

används mellan två (eller flera) ord i en fras då orden fungerar som

alternativ att välja mellan.

Falku waxa uu noo sheegaa waxa qof sameeyey , samaynayo ama

samayn doono.

Hawlqabadyadan kuwee baa caawinaya qoyskaaga ama

bulshada?

mise

Konjunktionen mise (eller) används på motsvarande sätt i frågor.

Ma liin baad rabtaa mise tufaax?

Midabkee jeceshahay, cagaar mise buluug?



73

Huvudsatserochbisatser

Om man hittar två verbfraser i samma mening beror det på att meningen

innehåller två satser. Det kan då vara frågan om två huvudsatser eller en

huvudsats och en bisats.

Skillnadenmellanhuvudsatserochbisatser

Man brukar dela in alla satser i två grundläggande kategorier:

HUVUDSATSER och BISATSER.

En vanlig förklaring är att huvudsatser kan fungera på egen hand, som en

enkel sats, men bisatser inte kan fungera på egen hand utan någon

huvudsats.

En mera formell förklaring är att en somalisk bisats inte innehåller någon

satspartikel. Huvudsatser innehåller däremot nästan alltid en satspartikel.

Waxaa aan sugayaa <> INTA uu madaxwaynuhu safarka ka soo noqonayo.

HUVUDSATS BISATS

Den här meningen börjar alltså med en huvudsats som innehåller

satspartikeln waxaa. Efter huvudsatsen kommer en bisats som börjar med

bisatsinledaren inta. Bisatsen innehåller inte någon satspartikel.

Det enda undantaget mot den här regeln utgörs av positiva

imperativsatser (uppmaningar). De innehåller inte någon satspartikel

trots att de är huvudsatser.

HADDII aad si dhakhso ah ugu baahan tahay gargaar caafimaadeed

BISATS

<> soo wac 111.

HUVUDSATS

I den här meningen står bisatsen först och inleds med den mycket vanligt

förekommande bisatsinledaren haddii. Huvudsatsen kommer sist i



74

meningen och är ganska kort. Den innehåller inte någon satspartikel

eftersom den är en uppmaning med ett verb i imperativ (wac).

Huvudsatser och bisatser kan kombineras på olika sätt.

Huvudsats+huvudsats

Två verbfraser kan sättas samman till en längre mening. Två enkla satser

har då oftast kopplats samman med hjälp av en KONJUNKTION. Satserna är

oftast helt likvärdiga. Ingen av dem är någon bisats.

Cumar muraayad baa uu u baahnaa

HUVUDSATS <> waayo Cumar dhibaato indhood baa haysatay.

HUVUDSATS

I exemplet syns det tydligt att vi har två huvudsatser eftersom båda

innehåller satspartikeln baa.

Huvudsats+bisats

Om man i en mening hittar två olika verbfraser, men bara en satspartikel,

då är det oftast frågan om en huvudsats och en bisats. Det finns ju inte

någon satspartikel i en bisats.

Huvudsatsen uttrycker då det viktigaste budskapet och bisatsen är tillagd

för att ge mera detaljerad information.

Cali waxaa uu rabaa <> IN uu fuulo baaskiilka.

HUBUDSATS BISATS



75

Huvudsats+bisats+bisats...

Det förekommer också att flera bisatser fogas till varandra. I följande

mening finns tre verbfraser. Därför finns det också tre satser.

Seynab waxa ay rabtaa <> IN ay ijaarato baabuur muddo <>

HUBUDSATS BISATS

toddobaad ah.

BISATS



76

Ovning10a

Markera alla predikat (verbfraser) och alla satspartiklar.

Markera gränsen mellan olika satser med <>.

Markera alla KONJUNKTIONER och BISATSINLEDARE.

Ange för varje sats om den är huvudsats eller bisats.

Yaxaasku waxa uu jecel yahay in uu u baxo webiyada, qaarkood iskuna

diiriyo qorraxda kuleylkeeda.

Waxa uu ku jebin karaa sayntiisa geedka yar, waxa uuna ku legdi karaa

ri’ ama qof.

Markii Xasan tegey dukaankii waxa uu ka helay Bilaal.

Digaagaddii ayaa ka codsatay in ay saaxiibbadeed la beeraan galley.

Maxaa dhacay markii uu tegey guriga?

Digaagaddii inta ay qodday god ayaa ay ku beertay galleydii.

Taasi waxa ay u fududaysaa in uu yaxaasku wax arko marka uu biyaha

ku quuso.

Marka uu weynaado waxa uu gaari karaa dherer dhan 9 mitir.

Ciyaartee baad jeceshahay in aad la ciyaartid saaxiibkaa?

Waqtiyada aadan joogin dugsiga mar‐mar ma ciyaartaa ciyaarta

kubbadda cagta?

Xasan iyo saaxiibkiis waxa ay jeclaayeen in ay ciyaaraan kubbadda

cagta.

Waxa ay ka baqeen in uu roob helo haddii ay garoonka tagaan.

Maanta in aynu kubbadda cagta ciyaarno aad bay u fiican tahay.



77

Haddii aynu garoonka tagno waxaa hubaal ah in uu roob nagu diʹi

doono.

Waxa ay bilaabeen in ay ku ciyaaraan bannaanka u dhow waddada

baabuurta agteeda.

Maxaa ay wiilashu jeclaayeen in ay sameeyaan marka ay dugsiga ka

yimaadaan?

Sahro waxa ay hadhuudh siinaysaa digaagga, ka dibna waxa ay tagtaa

dugsiga.

Cismaan waxa uu waraabinayaa geedo yaryar, ka dibna waxa uu tagaa

dugsiga.

Magacow xoolaha aad ku dhex aragto sawirka.

U sheeg fasalka shaqada ay hooyadaa ka shaqeyso.

Qor magacyada xoolaha ay reer‐guuraagu dhaqdaan.

Maxaa aad adigu qabataa si aad u caawiso qoyskiinna?

Duleedka tuulada waxa ku yaallay balli, waxaana ku wareegsanaa dad

aad u badan.

Waxa aan isticmaalnaa astaamaha hadalka sida hakadyada in ay na

tusaan erayada ay dadku yiraahdeen.

Marka aad guriga ka shaqaynaysid ma qaaddaa heeso?

Tus fasalkaaga sida loo adeegsado qalabkan.

Magacow qalabka ay dadku adeegsanayaan.

U sheeg fasalka sida ay kalluumaysatadu u soo dabato kalluunka.

Soomaaliya waxaa laga helaa yaxaas ku nool biyaha macaan ee labada

webi ee Shabeelle iyo Jubba.



78

Ovning10b

Hitta alla fraser som innehåller en konjunktion.

Ange vilken satsdel som frasen utgör.

Markera KONJUNKTIONEN.

Aamina iyo Axmed waxa ay caawinayaan qoysaskooda.

Yaxaasku waxa uu leeyahay daaman iyo ilko adag.

Yaxaasku waxa uu ku nool yahay biyaha macaan ee labada webi ee

Shabeelle iyo Jubba.

Indhihiisu waxa ay ku yaallaan dhakada sare ee madaxiisa.

Waxa uu sayntiisa ku legdi karaa ri’ ama qof.

Habartii sidaa ayey talo ku gaartay oo ku dhaqaaqday.

Digaagaddii ayey cunto iyo biyo badan siisay.

Lösningsförslag

Övning10a:Komplexasatser

Yaxaasku waxa uu jecel yahay <> IN uu u baxo webiyada, <> qaarkood

isku NA diiriyo qorraxda kuleylkeeda.

huvudsats + bisats + bisats.

in: är gemensam bisatsinledare för båda bisatserna

na: binder ihop de två bisatserna.

Waxa uu ku jebin karaa sayntiisa geedka yar, <> waxa uu NA ku legdi

karaa ri’ ama qof.

huvudsats + huvudsats

na: binder ihop de två huvudsatserna.

MARKII Xasan tegey dukaankii < > waxa uu ka helay Bilaal.

bisats + huvudsats.



79

Digaagaddii ayaa ka codsatay <> IN ay saaxiibbadeed la beeraan galley.

huvudsats + bisats.

Maxaa dhacay <> MARKII uu tegey guriga?

huvudsats + bisats.

Digaagaddii INTA ay qodday god <> ayaa ay ku beertay galleydii.

bisats + huvudsats

bisatsinledaren står inte först i bisatsen

Taasi waxa ay u fududaysaa <> IN uu yaxaasku wax arko <> MARKA uu

biyaha ku quuso.


MARKA uu weynaado <> waxa uu gaari karaa dherer dhan 9 mitir.

bisats + huvudsats.

Ciyaartee baad jeceshahay <> IN aad la ciyaartid saaxiibkaa?

huvudsats + bisats.

WAQTIYADA aadan joogin dugsiga <> mar‐mar ma ciyaartaa ciyaarta

kubbadda cagta?

bisats + huvudsats.

Xasan iyo saaxiibkiis waxa ay jeclaayeen <> IN ay ciyaaraan kubbadda

cagta.

huvudsats + bisats.

Waxa ay ka baqeen <> IN uu roob helo <> HADDII ay garoonka tagaan.

huvudsats + bisats + bisats

Maanta IN aynu kubbadda cagta ciyaarno <> aad bay u fiican tahay.

bisats + huvudsats

HADDII aynu garoonka tagno <> waxaa hubaal ah <> IN uu roob nagu diʹi

doono.

bisats + huvudsats + bisats.



80

Waxa ay bilaabeen <> IN ay ku ciyaaraan bannaanka u dhow waddada

baabuurta agteeda.

huvudsats + bisats.

Maxaa ay wiilashu jeclaayeen <> IN ay sameeyaan <> MARKA ay dugsiga

ka yimaadaan?


Sahro waxa ay hadhuudh siinaysaa digaagga, <> ka dibNA waxa ay

tagtaa dugsiga.


Cismaan waxa uu waraabinayaa geedo yaryar, <> ka dibNA waxa uu

tagaa dugsiga.


Magacow xoolaha <> aad ku dhex aragto sawirka.

huvudsats + bisats.

Huvudsatsen saknar satspartikel eftersom verbet står i

imperativ.

Bisatsen saknar bisatsinledare.

U sheeg fasalka shaqada < > ay hooyadaa ka shaqeyso.

huvudsats + bisats.

Qor magacyada xoolaha <> ay reer‐guuraagu dhaqdaan.

huvudsats + bisats.

Maxaa aad adigu qabataa <> SI aad u caawiso qoyskiinna?

huvudsats + bisats.

Duleedka tuulada waxa ku yaallay balli, waxaaNA ku wareegsanaa dad

aad u badan.

huvudsats + huvudsats.



81

Waxa aan isticmaalnaa astaamaha hadalka sida hakadyada <> IN ay na

tusaan erayada <> ay dadku yiraahdeen.


MARKA aad guriga ka shaqaynaysid <> ma qaaddaa heeso?

bisats + huvudsats

Tus fasalkaaga <> SIDA loo adeegsado qalabkan.

Huvudsats + bisats

Magacow qalabka <> ay dadku adeegsanayaan.

huvudsats + bisats

U sheeg fasalka <> SIDA ay kalluumaysatadu u soo dabato kalluunka.

Huvudsats + bisats.

Soomaaliya waxaa laga helaa yaxaas <> ku nool biyaha macaan ee labada

webi ee Shabeelle iyo Jubba.

huvudsats + bisats

Övning10b:Komplexafraser

Aamina IYO Axmed waxa ay caawinayaan qoysaskooda.

Yaxaasku waxa uu leeyahay daaman IYO ilko adag.

Yaxaasku waxa uu ku nool yahay biyaha macaan EE labada webi EE

Shabeelle IYO Jubba.

Indhihiisu waxa ay ku yaallaan dhakada sare EE madaxiisa.

Waxa uu sayntiisa ku legdi karaa ri’ AMA qof.

Habartii sidaa ayey talo ku gaartay OO ku dhaqaaqday.

Digaagaddii ayey cunto IYO biyo badan siisay.



82

TEMA5

Bisatser Weerodhimman

Om man hittar två eller flera VERB eller PREDIKAT i samma mening då

måste det också finnas mer än en sats i meningen. Ofta är den ena satsen

UNDERORDNAD och utgör då en så kallad BISATS.

Det finns några viktiga regler för att skilja mellan HUVUDSATS och BISATS.

En huvudsats innehåller nästan alltid en satspartikel.

Bara uppmaningar med verb i imperativ saknar satspartikel.

Bisatser innehåller aldrig någon satspartikel.

I huvudsatser används oftast negationen ma inte.

Om subjektet i en huvudsats är fokuserat används negationen aan inte.

I bisatser används alltid negationen aan inte.



83

Många bisatser – men inte alla – inleds på somaliska med ett ord som

fungerar som en BISATSINLEDARE. Nästan alla somaliska bisatsinledare är

från början substantiv, t.ex. marka när (av mar), haddii om (av had)… De

motsvarande svenska bisatsinledarna hör däremot som regel till

ordklassen UNDERORDNANDE KONJUNKTIONER eller SUBJUNKTIONER.

Bisatsensfunktion

Huvudsatsen uttrycker det mest centrala budskapet. Bisatsen ger lite extra

information.

Caasho waxaa ay rabtaa in ay soo iibsato jalaato.

HUVUDSATS BISATS

Hela bisatsen fungerar som OBJEKT till verbet rabtaa och är fokuserad av

partikeln waxaa. Man kan testa att byta ut bisatsen mot ett substantiv.

Caasho waxaa ay rabtaa jalaato.

Bisatsen i den första meningen är en fras. Hela frasen fungerar som OBJEKT

till verbet rabtaa på samma sätt som susbtantivet jalaato i den andra

meningen.

En bisats fungerar som en lång satsdel inom huvudsatsen.

Samtidigt innehåller bisatsen också sina egna satsdelar. Det lilla ordet in

att fungerar som KONJUNKTION och behöver inte analyseras i bisatsen.

Cali waxaa uu rabaa in < uu fuulo baaskiilka >.

in uu fuulo baaskiilka.

HUBUDSATS BISATS



84

För att hitta huvudsats och bisats är det bra att först leta upp alla verb eller

predikat och sedan alla satspartiklar i meningen.

Seynab waxa ay rabtaa in ay ijaarato baabuur.

Det verb som har en satspartikel måste stå i en huvudsats.

Nästa steg är att kontrollera om det finns någon typisk bisatsinledare.

Stryk under bisatsinledaren och markera bisatsen med vinkelparenteser.

Seynab waxa ay rabtaa in < ay ijaarato baabuur >.

Färgmarkera sedan satsdelarna i huvudsatsen och avgör vilken satsdel

bisatsen utgör i huvudsatsen.


Testa gärna att jämföra med en enklare satsdel i stället för bisatsen.

Seynab waxa ay rabtaa baabuur.

Kopierar slutligen bisatsen och färgmarkera satsdelarna inuti bisatsen.

Analysera inte konjunktionen som fungerar som bisatsinledare.


in ay ijaarato baabuur

Nästa steg blir att titta mera noggrant på olika typer av bisatser.



85

Att‐satsersomobjekt

Väldigt många bisatser är OBJEKT till verbet i huvudsatsen. De börjar i

svenskan oftast med konjunktionen att.

Sara sa att < hon inte vill diska >. jämför: Sara sa sanningen.

att hon inte vill diska

I somaliskan börjar sådana objektssatser med konjunktionen in.

Horay baa aan kuugu sheegay in < uusan imaanayn >.

in uusan imaanayn

Cali waxa uu doonayaa in < aad tagto >.

in aad tagto

U sheeg carruurta in < ay soo fadhiistaan agtaad >.

in ay soo fadhiistaan agtaada

Även i objektssatser som utgör indirekta ja/nej‐frågor är bisatsinledaren

oftast in på somaliska, medan man på svenska oftast använder om.

Weydii carruurta in < ay arki karaan bisadda >.

Fråga barnen om de kan se katten.

Objektssatsen kan ibland placeras före huvudsatsen.

In < aad imtixaanka ku gudubtay > baa aan maqlay.

In aad imtixaanka ku gudubtay



86

Andraindirektafragesatser

Ibland används haddii i stället för in i indrekta ja/nej‐frågor.

Weydii carruurta haddii < hooyadood samayso bur >.

Weydii haddii < ay horay u tageen sariibad >.

För andra indirekta frågor blir bisatsinledaren samma substantiv som

används i den ursprungliga frågan.

Sidee baa loo qoraa xarafka C?

Tus carruurta sida < loo qoro xarafka C >.

Visa barnen hur man skriver bokstaven C.

Om den ursprungliga frågan innehåller frågeordet maxay eller maxaa

använder man substantivet waxa som bisatsinledare.

Maxaa ay ku arki karaan sawirka?

Weydii carruurta waxa < ay ku arki karaan sawirka >.

Bisatsinledaren waxa är inte samma ord som fokuspartikeln waxa.



87

Att‐satsersomsubjekt

Ibland är bisatsen subjekt i huvudsatsen.

In < carruurta laga nixiyo > ma fiicna.

In < sida Nadiifa loo fariisto > ma fiicna.

Ofta står bisatsen i slutet av meningen.

Ma fiicna in < carruurta laga nixiyo >.

in carruurta la ka nixiyo

Ma fiicna in < sida Nadiifa loo fariisto >.

in sida Nadiifa la u fariisto

Ibland placeras bisatsinledaren inuti bisatsen.

< Sida Xadiya in loo fariisto > ayaa fiican.

Sida Xadiya in la u fariisto



88

Relativabisatserarattribut

Den vanligast typen av bisatser i somaliskan fungerar som en bestämning

– ett ATTRIBUT – till ett substantiv i huvudsatsen. Därför kallas denna typ

av bisatser ibland RELATIVA BISATSER och ibland ATTRIBUTIVA BISATSER

(WEER FAAHFAAHINEED).

En relativ (attributiv) bisats ger extra information om det substantiv som

är attributets huvudord. Huvudordet kallas för KORRELAT. Korrelatet

kommer vi att markera med dubbel understrykning.

Relativa bisatser i somaliskan saknar oftast bisatsinledare, medan de i

svenskan oftast innehåller bisatsinledaren som. Bisatsen står i somaliskan

direkt substantivet som bisatsen ger information om.

Ninkii < Xamar ka yimid > baa buuggan keenay.

Mannen som < kommit från Mogadishu > hade med sig boken.

Jämför med den motsvarande enkla satsen, utan den relativa bisatsen.

Ninkii baa buuggan keenay.

Även på svenska går det i många fall bra att ha en relativ bisats utan

bisatsinledare, särskilt i talat språk.

Boken < jag fick > var jättebra. Jämför: Boken var jättebra.

Oftast använder man dock det relativa pronomenet som i skriven svenska.

Boken < som jag fick > var jättebra.

Det substantiv som en relativ bisats syftar tillbaka på och ger mer

information om kallas i grammatiken för KORRELAT. I föregående exempel

är alltså boken korrelat.



89

När man analyserar satsdelarna inuti bisatsen kan det många gånger vara

lämpligt att även inkludera korrelatet i analysen eftersom korrelatet ofta

har en nära relation till innehållet i bisatsen.

Ninkii < Xamar ka yimid > baa buuggan keenay.

Ninkii Xamar ka yimid

Att det blir så beror beror på att samma substantiv liksom ingår både i

huvudsatsen och i bisatsen. Som ett exempel kan man ta två enkla satser

på svenska som båda innehåller samma substantiv.

Lars har en vän. Vännen kommer från Karlstad.

Man kan göra texten smidigare genom att använda ett pronomen:

Lars har en vän. Hon kommer från Karlstad.

Men man kan också lätt sätta ihop de båda satserna till en huvudsats och

en relativ bisats:

Lars har en vän som < kommer från Karlstad >.

Om man har två separata somaliska satser som båda innehåller ordet

tuke, kan man välja att sätta ihop dem till en huvudsats och en bisats.

Dawacadii waxa ay aragtay tuke.

Tukihii ayaa hilib afka ku haystay.

Då behöver man bara nämna tuke en gång. Samtidigt försvinner satspar‐

tikeln ayaa från bisatsen eftersom en bisats inte får innehålla någon

satspartikel.

Dawacadii waxa ay aragtay tuke < hilib afka ku haysta >.

tuke hilib afka ku haysta

Relativa bisatser är vanligare på somaliska än på svenska. Det beror på att

somaliskan inte har lika många adjektiv som svenskan. Alla fraser som

innehåller verbformen ah utgör relativa bisatser i somaliskan.



90

Detsamma gäller adjektiv med ändelserna ‐aa/‐ayd som ju är en

sammandragning av ahaa/ahayd. Även sådana fraser måste man betrakta

som en relativ bisats.

Tukihii < oommanaa > halkaas ayaa uu biyihii ku cabbey.

tukihii oomman‐ahaa

Jämför de båda översättningarna till svenskan.

Tukihii < oommanaa > halkaas ayaa uu biyihii ku cabbey.

Korpen som < var törstig > drack vattnet där.

Den törstiga korpen drack vattnet där.

Det somaliska bisatsen innehåller dels ett adjektiv (oomman), dels

predikatsverbet ‐aa (= ahaa) som man lägger till vid adjektiv i förfluten

tid.



91

Relativabisatsermedkonjunktion

I somaliskan saknar de flesta relativa bisatser en inledande konjunktion,

men i vissa typer av relativa bisatser måste man faktiskt använda

konjunktionen oo eller konjunktionen ee.

Man brukar säga att de fungerar som UNDERORDNANDE KONJUNKTIONER

eller SUBJUNKTIONER. Motsvarande svenska bisatser brukar som vanligt

inledas med som.

Konjunktionen oo används när informationen i bisatsen är ett ”extra

tillägg” med information som inte är så nödvändig. Bisatsen hjälper oss

inte att identifiera den person eller det föremål som bisatsen syftar på.

Aabbahay oo < Xamar ka yimid > baa buuggan keenay.

Men om informationen i den relativa bisatsen är nödvändig för att vi skall

förstå exakt vem eller vad som KORRELATET (huvudordet) till bisatsen

syftar på, då använder man oftast inte någon bisatsinledare.

Maryan ma arkin daanyeerrada < geedaha ku jira >.

daanyeerrada geedaha ku jira.

Om en sådan nödvändig bisats inte är det enda attributet efter KORRELATET

måste man använda konjunktionen ee.

Maxaa ku dhacay labadii bisadood ee < hilibka soo xaday >?

labadii bisadood hilibka soo xaday.

Waxa aan wax ka bartaa dugsi hoose/dhexe ee < Boosaaso ku yaal >.

dugsi hoose/dhexe Boosaaso ku yaal



92

Relativabisatseriadverbial

Många bisatser beskriver olika typer av OMSTÄNDIGHETER, t.ex. tid, sätt,

orsak eller villkor. Sådana bisatser fungerar därför som adverbial i

förhållande till huvudsatsen. På svenska inleds de av UNDERORDNANDE

KONJUNKTIONER eller SUBJUNKTIONER, t.ex. medan, eftersom, trots att, om,

innan.

Sara tittar på teve medan < hennes mamma diskar >.

medan hennes mamma diskar

Sara tittar på teve eftersom < hennes mamma diskar >.

eftersom hennes mamma diskar

Sara tittar på teve trots att < hennes mamma har förbjudet det >.

trots att hennes mamma har förbjudit det

Sara tittar på teve om < hennes mamma inte är hemma >.

om hennes mamma inte var hemma

Sara diskar innan < hon tittar på teve >.

innan hon tittar på teve

Somaliska bisatser som fungerar som adverbial inleds oftast inte av

knjunktioner, utan av substantiv. Det är en ganska liten grupp av

substantiv som kan fungeras som sådana BISATSINLEDARE i adverbial.

Dessa somaliska substantiv motsvarar alltså olika underordnande

konjunktioner (subjunktioner) i europeiska språk. Typiska somaliska

bisatsinledare är t.ex. markii, haddii, intii, kolkii...

Dessa ord är alltså inte några konjunktioner (xiriiriye), utan helt vanliga

substantiv (mar, had, in, kol). De allra flesta somaliska bisatser som

fungerar som adverbial inleds alltså med ett substantiv, medan de allra

flesta motsvarande svenska bisatser inleds med en underordnande

konjunktion (subjunktion).



93

Tidsbisatser

Tidsbisatser (temporala bisatser – weer waqtiyeed) inleds oftast med

substantiven mar, in, goor, kol. De står oftast i bestämd form och kan

ibland föregås av någon preposition eller något pronomen, t.ex. marka,

goorta, kolka när, isla markii samtidigt som, så snart, intii medan, tills, intii

… aan (ka hor) innan, ilaa iyo intii ända sedan…

Markii < aan casheynayay > saaxiibkay baa soo galay.

markii aan casheynayay

Waxaa ay shaqada badankeedii qabatay intii < aan hurday >.

intii aan hurday

Waa uu bukay ilaa iyo intii < uu halkan yimid >.

ilaa iyo intii uu halkan yimid

Intii < aannan shaqada bilaabin > waxa aynu eegaynaa qalabka.

intii aannu+aan shaqada bilaabin

Faadumo, Caasha iyo Xasan waxa ay aadaan dugsiga

marka < ay dhammeeyaan hawlaha guriga >.

marka ay dhammeeyaan hawlaha guriga

Marka < aad soo wacdo 111 >

lataliye tababbaran ayaa su’aalo ku weydiin doona.

marka aad soo wacdo 111



94

Villkorsbisatser

Villkorsbisatser (konditionala bisatser – weero shuruudeed) inleds oftast

med substantivet haddii om.

Haddii < uu saaxiibkaa jirran yahay > maxaa aad samayn lahayd?

Haddii uu saaxiibkaa jirran yahay

Haddii < aad si dhakhso ah ugu baahan tahay gargaar caafimaadeed >

soo wac 111.

Haddii aad si < dhakhso ah > ugu baahan tahay gargaar caafimaadeed

Avsiktsbisatser

Bisatser som uttrycke syfte eller avsikt (finala bisatser – weero ???) inleds

oftast med orden si eller in.

När man använder in brukar verbet i huvudsatsen föregås av preposi‐

tionen u, så att somaliskans u … in motsvarar svenskans för att.

Magaaladii baa uu u tegay in < uu dawo soo iibsado >.

in uu dawo soo iibsado

När man använder si brukar verbet i bisatsen föregås av prepositionen u,

dvs. si … u så att.

Maxaa ay samayn karaan carruurtu

<> si ay u kaalmeeyaan waalidkood?

Waxa ay goor hore u baxday <> si aanu u arag.

Lataliye tababbaran ayaa su’aalo ku weydiin doona

<> si uu u ogaado dhibaatada jirta.

Halkaas waxaad ku qoraysaa tobanka nambar ee dhalashada ilmahaaga

<> si aad u diiwaangeliso maqnaanshihiisa.



95

Medgivandebisatser

Medgivande bisatser (koncessiva bisatser – weero ???) inleds oftast med

frasen in kasta oo / inkastoo även om, trots att, fastän. Frasen uttrycker att

handlingen i bisatsen inte är något hinder för handlingen i huvudsatsen.

Axmed waa yimid in kasta oo < uu soo daahay >.

in kasta oo uu soo daahay

In kastoo < uu baqanayay > waxaa uu muujiyay degganaan.

in kastoo uu baqanayay

Jamforandebisatser

Jämförande bisatser (komparativa bisatser – weero ???) inleds oftast med

substantivet sida sättet vilket motsvarar svenskans konjunktion som.

Hawada ku samee sida < loo qoro xarafka C >.

sida la+u qoro xarafka C



96

Tidsbisatsermedkonjunktion

I somaliskan är det väldigt ovanligt att en adverbiell bisats inleds med en

konjunktion (xiriiriye), men ilaa tills är en konjunktion som har lånats in

från arabiskan.

Ilaa < aan ka imanayo > halkan joog.

Ilaa aan ka imanayo

Waa uu i sugay ilaa < aan imid >.

ilaa aan imid

Orsakuttrycktmedtvahuvudsatser

Många gånger sätter man samman två huvudsatser för att uttrycka ett

orsaksförhållande mellan satserna. Detta brukar kallas för KAUSAL

SATSFOGNING. De två satserna fogas sammans med hjälp av fraserna

maxaa yeelay, sababtoo ah eller med konjunktionen waayo. Alla tre

uttrycken följs av en huvudsats som innehåller en satspartikel.

Lacagtii ku ma aan siin karo maxaa yeelay weli ma iman.

Xirisi ma ciyaari karo kubbad sababtoo ah lug ayaa si xun uga jabay.

Ha tegin hadda, waayo waa madow.



97

Ovning11a:Relativabisatser

Markera alla < relativa bisatser > som utgör attribut till ett substantiv.

Stryk även under det substantiv som är bisatsens korrelat.

1. Waxaannu nahay arday < asluub wacan leh >.

2. Sheekada miyaad ka garan kartaa meesha uu Xasan tegayo?

3. Nin ari la jooga buu arkay.

4. Quraanjadu waxa ay cuntaa kaydkii ay meel dhigatay.

5. Ardaydu waxa ay riixeen baabuur dugsiga agtiisa ku damay.

6. Cali buuggii uu dugsiga ka amaahday buu keenay.

7. Baabuurka la riixay muxuu ahaa?

8. Wax ka sheeg dhibaatooyinka aboorku leeyahay?

9. Waxa ay ayeeydeed ku noolayd guri ku yaal kaymaha dhexdooda.

10. Ku buuxi shaqallada saxa ah.

11. Waxayna aragtay tuke hilib afka ku haysta.

12. Nin sabool ah wuxuu arkay shabeel jidka yaal.

13. Shabeelku waxa uu ahaa mid dhintay.

14. Bisaddii yarayd waxa ay la kulantay xayawaanno badan.

15. Waxa aan dugsiga u qaata jilbaab hurdi ah iyo cambuur buluug ah.

16. Barre waxa uu wataa boorso buluug ah.

17. Gabar waliba waxa uu siiyay xabbad cambe ah.

18. Ma arki karaa Jaamac lacagta ku jirta jeebkayga?

19. Keen fasalka xoogaa khudaar ah.



98

20. Maryan ma aysan arag daanyeerrada geedaha ku jira.

21. Dadka ka muuqda sawirkani waxa ay dhisayaan guryo magaalo.

22. Sawir nin beerfale ah.

Ovning11b:Relativabisatser

Markera först den < relativa bisatsen > och korrelatet. Färgmarkera sedan

alla satsdelar i huvudsatsen. Skriv sedan korrelatet och bisatsen på en ny

rad och färgmarkera satsdelarna i bisatsen.

Xoghayntu waxa ay soo dhoweysaa dadka < soo booqda xafiiska >.

dadka soo booqda xafiiska

Sheeg waxa aad sawirkan ku aragtid.

Madaxyadii hadhuudhka ahaa waa la tumay.

Maalin walba digaagaddaasi waxa ay dhali jirtay midh beed ah.

Ibraahim waxa uu ahaa nin gaboobey.

Dadka ka muuqda sawirku waxa ay dhisayaan guri beereed.

Qor shan wax oo aynnu dukaan ka soo iibsan karno.

Hooyadu waxa ay xashiishka ku ridaysaa god laga qoday bannaanka.



99

Magacow waxyaabaha aad ku aragto sawirka.

Weligaa ma aragtay reer guuraa dhisaya guri?

Ma taqaannaa waxa ay ka samaysan yihiin?

Sawir kalluumayste ku dhex jira doonidiisa.

Ovning12:Typeravbisatser

Hitta bisatsen. Markera < bisatsen >. Färgmarkera bisatsen för satsdelen

och stryk under bisatsinledaren: substantiv eller konjunktion. Vilken typ

av bisats är det frågan om?

Baabuurtu waa ay joogsadaan marka < uu nalku cas yahay >. TIDSBISATS

Fasalkan 2aadna waxa aad ku baran doontaa sida jidhka loo nadiifiyo.

Maxaa aad isticmaashaa marka aad jidhkaaga maydhaysid?

Markuu tooso waa uu ku fikiraa.

Waxan toosaa qorraxdu inta aanay soo bixin.

Dhiiqu halkee buu joogey markii ay dawacadu u timid?

Macallinkii ayaa ardaydii uga sheekeeyey waxa uu Axmed sameeyey

shalay.

Goormaa ayaynu cunnaa wixii aynu kaydsannay.



100

Maxaa dhacay intii uu Ninku hurdey ?

Maxaa uu ogaaday Ninku markii uu geedka kor u eegay?

Maxaa dhacay markii ay daayeeradu koofiyadihii ku soo qubeen Ninka

Waxbarashadada dadka waaweyn markaad dhammayso maxaad qaban

doontaa?

Ma jeceshahay in aad soo booqato ayeeyadaa?

Markii gabadhii yarayd gaartey gurigii ayeeydeed waxa ay garaacday

albaabkii.

Markii ay soo noqdeen waxa ay ku heshiiyeen in ay qaybsadaan idihii

Si ay u hesho ayey u raadisey hilibkii.

Waxa aan hubaa in codkaagu aad uga fiican yahay.

Tukihii waxaa uu bilaabay in uu heeso.

Maxaa ay dawacadii samaysay intii aysan tukaha hilibka ka qaadin?

Muxuu iibsadey markii uu haraggii gatay?

Maxaa dhacay markii uu ninkii arkay shabeelkii labaad?

Cabdulle ayaa gacan ku siiyey Xasan in uu dugsiga aado.

Waxa aan had iyo jeer ku bilownaa xaraf weyn marka aan qorayno

maalmaha toddobaadka.

Xaawo waxa ay jeceshahay in ay ku ciyaarto ciidda.

Waxaana uu u sheegay in ay ku cunaan meel aan laga arki karin.

Markii aan qaato saaxiibkay lacagtiisa, Ilaahey ma i arkaa?

Maryan waxa ay doonaysaa in ay soo booqato ayeeydeed.

Markii ay dugsiga ka soo noqdaan Sahro waxa ay raacdaa ariga.



101

Ovning13:Typeravbisatser

Följande meningar innehåller två satser. Den ena satsen börjar med en

bisatsinledare.

Markera gränsen < bisatsen >.

Stryk under bisatsinledaren: substantiv eller konjunktion.

Färgmarkera alla satsdelar i huvudsatsen.

Kopiera sedan bisatsen till en ny rad och färgmarkera samtliga satsdelar.

Ange vilken typ av bisats det är frågan om.

Rooble waxa uu adeegsadaa qorraxda si < uu u garto jihada >.

si uu u garto jihada

FINAL BISATS (uttrycker SYFTE)

Markii hadhuudhkii la tumay waa la kariyey.

Adeegso ereyadan weydiimaha si aad ugu buuxiso meelaha bannaan.

Waxa aan doonayaa in aan idiin sheego sheeko.

Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan waxa ay ii dhali

lahayd beed fara badan.

Waxaa uu u sheegay in mid waliba uu keeno ul.

Ma jeceshahay in aad caawiso walaalahaa?

Digaagaddii inta ay qodday god ayaa ay ku beertay arabikhidii.

Kalluumaysatadu waxa ay adeegsadaan doonyaha iyo shebekedaha si ay

kalluunka u soo dabtaan.

Facit5



102

Övning11a:Relativabisatser

Hitta alla < relativa bisatser > som fungerar som attribut till ett substantiv.

Stryk även under det substantiv som är bisatsens korrelat.

1. Waxaannu nahay arday < asluub wacan leh >.

2. Sheekada miyaad ka garan kartaa meesha < uu Xasan tegayo >?

3. Nin < ari la jooga > buu arkay.

4. Quraanjadu waxa ay cuntaa kaydkii < ay meel dhigatay >.

5. Ardaydu waxa ay riixeen baabuur < dugsiga agtiisa ku damay >.

6. Cali buuggii < uu dugsiga ka amaahday > buu keenay.

7. Baabuurka < la riixay > muxuu ahaa?

8. Wax ka sheeg dhibaatooyinka < aboorku leeyahay >?

9. Waxa ay ayeeydeed ku noolayd guri < ku yaal kaymaha dhexdooda >.

10. Ku buuxi shaqallada < saxa ah >.

11. Waxayna aragtay tuke < hilib afka ku haysta >.

12. Nin < sabool ah > wuxuu arkay shabeel < jidka yaal >.

13. Shabeelku waxa uu ahaa mid < dhintay >.

14. Bisaddii < yarayd > waxa ay la kulantay xayawaanno badan.

15. Waxa aan dugsiga u qaata jilbaab < hurdi ah > iyo cambuur < buluug

ah >.

16. Barre waxa uu wataa boorso < buluug ah >.

17. Gabar waliba waxa uu siiyay xabbad < cambe ah >.

18. Ma arki karaa Jaamac lacagta < ku jirta jeebkayga >?

19. Keen fasalka xoogaa < khudaar ah >.



103

20. Maryan ma aysan arag daanyeerrada < geedaha ku jira >.

21. Dadka < ka muuqda sawirkani > waxa ay dhisayaan guryo magaalo.

22. Sawir nin < beerfale ah >.

Övning11b:Relativabisatser

Markera först den < relativa bisatsen > och korrelatet. Färgmarkera sedan

alla satsdelar i huvudsatsen. Skriv sedan korrelatet och bisatsen på en ny

rad och färgmarkera satsdelarna i bisatsen.

Xoghayntu waxa ay soo dhoweysaa dadka < soo booqda xafiiska >.

dadka soo booqda xafiiska

Sheeg waxa < aad sawirkan ku aragtid >.

waxa aad sawirkan ku aragtid

Madaxyadii < hadhuudhka ahaa > waa la tumay.

madaxyadii hadhuudhka ahaa

Maalin walba digaagaddaasi waxa ay dhali jirtay midh < beed ah >.

midh beed ah

Ibraahim waxa uu ahaa nin < gaboobey >.

nin gaboobey

Dadka < ka muuqda sawirku > waxa ay dhisayaan guri beereed.

dadka ka muuqda sawirku

Qor shan wax oo < aynnu dukaan ka soo iibsan karno >.

shan wax oo < aynnu dukaan ka soo iibsan karno >

Hooyadu waxa ay xashiishka ku ridaysaa god < laga qoday bannaanka >.

god la+ka qoday bannaanka

Magacow waxyaabaha < aad ku aragto sawirka >.

waxyaabaha aad ku aragto sawirka



104

Weligaa ma aragtay reer‐guuraa < dhisaya guri >?

reer guuraa dhisaya guri

Ma taqaannaa waxa < ay ka samaysan yihiin >?

waxa ay ka samaysan yihiin

Sawir kalluumayste < ku dhex jira doonidiisa >.

kalluumayste ku dhex jira doonidiisa

Övning12:Typeravbisatser

Hitta bisatsen. Markera < bisatsen >. Färgmarkera bisatsen för satsdelen

och stryk under bisatsinledaren: substantiv eller konjunktion. Vilken typ

av bisats är det frågan om?

Baabuurtu waa ay joogsadaan marka < uu nalku cas yahay >.

ADVERBIAL, TID

Fasalkan 2aadna waxa aad ku baran doontaa sida < jidhka loo nadiifiyo >.

OBJEKT till verbet baran

Maxaa aad isticmaashaa marka < aad jidhkaaga maydhaysid >?

ADVERBIAL, TID

Mark<uu tooso > waa uu ku fikiraa.

ADVERBIAL, TID

Waxan toosaa < qorraxdu inta aanay soo bixin >.

ADVERBIAL, TID, observera att bisatsinledaren står inuti bisatsen

Dhiiqu halkee buu joogey markii < ay dawacadu u timid >?

ADVERBIAL, TID



105

Macallinkii ayaa ardaydii uga sheekeeyey

waxa < uu Axmed sameeyey shalay >.

ADVERBIAL (möjligen OBJEKT) till predikatet ka sheeqeeyey

Goormaa ayaynu cunnaa wixii < aynu kaydsannay >.

OBJEKT till verbet cunaa

Maxaa dhacay intii < uu Ninku hurdey >?

ADVERBIAL, TID

Maxaa uu ogaaday Ninku markii < uu geedka kor u eegay >?

ADVERBIAL, TID

Maxaa dhacay markii < ay daayeeradu koofiyadihii ku soo qubeen Ninka >?

ADVERBIAL, TID

< Waxbarashadada dadka waaweyn markaad dhammayso >

maxaad qaban doontaa?

ADVERBIAL, TID, observera att bisatsinledaren står inuti bisatsen

Ma jeceshahay in < aad soo booqato ayeeyadaa >?

ATT‐SATS som är OBJEKT till jeceshahay

Markii < gabadhii yarayd gaartey gurigii ayeeydeed >

waxa ay garaacday albaabkii.

ADVERBIAL, TID

Markii < ay soo noqdeen > waxa ay ku heshiiyeen

in < ay qaybsadaan idihii >.

ADVERBIAL, TID + ATT‐SATS som är OBJEKT till heshiiyeen



106

Si < ay u hesho > ayey u raadisey hilibkii.

ADVERBIAL, SYFTE

Waxa aan hubaa in < codkaagu aad uga fiican yahay >.

ATT‐SATS som är OBJEKT till hubaa

Tukihii waxaa uu bilaabay in < uu heeso >.

ATT‐SATS som är OBJEKT till bilaabay

Maxaa ay dawacadii samaysay intii < aysan tukaha hilibka ka qaadin >?

ADVERBIAL, TID

Muxuu iibsadey markii < uu haraggii gatay >?

ADVERBIAL, TID

Maxaa dhacay markii < uu ninkii arkay shabeelkii labaad >?

ADVERBIAL, TID

Cabdulle ayaa gacan ku siiyey Xasan in < uu dugsiga aado >.

ATT‐SATS som är adverbial till prepositionen ku i predikatet ku siiyey

Waxa aan had iyo jeer ku bilownaa xaraf weyn

marka < aan qorayno maalmaha toddobaadka >.

ADVERBIAL, TID

Xaawo waxa ay jeceshahay in < ay ku ciyaarto ciidda >.

ATT‐SATS som är OBJEKT till predikatet jeceshahay



107

Waxaana uu u sheegay in < ay ku cunaan meel aan laga arki karin >.

ATT‐SATS som är OBJEKT till predikatet sheegay

in ay ku cunaan meel < aan laga arki karin >

ADVERBIAL, PLATS

Markii < aan qaato saaxiibkay lacagtiisa >, Ilaahey ma i arkaa?

ADVERBIAL, VILLKOR

Maryan waxa ay doonaysaa in < ay soo booqato ayeeydeed >.

ATT‐SATS som är OBJEKT till predikatet soo booqato

Markii < ay dugsiga ka soo noqdaan > Sahro waxa ay raacdaa ariga.

ADVERBIAL, TID

Övning13:Typeravbisatser

Markii < hadhuudhkii la tumay > waa la kariyey.

Markii hadhuudhkii la tumay

Adverbial, bisats som uttrycker tid

Adeegso ereyadan weydiimaha si < aad ugu buuxiso meelaha bannaan >.

si aad ugu buuxiso meelaha bannaan.

Adverbial, bisats som uttrycker syfte

Waxa aan doonayaa in < aan idiin sheego sheeko >.

in aan idin+u sheego sheeko.

att‐sats som är objekt till predikatet doonayaa

Haddii < digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan >

waxa ay i‐u dhali lahayd beed fara badan.

Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan

Adverbial, bisats som uttrycker villkor



108

Waxaa uu u sheegay in < mid waliba uu keeno ul >.

in mid waliba uu keeno ul.

att‐sats som är objekt till predikatet u sheegay

Ma jeceshahay in < aad caawiso walaalahaa >?

in aad caawiso walaalahaa?

att‐sats, objektsbisats

< Digaagaddii inta ay qodday god > ayaa ay ku beertay arabikhidii.

Digaagaddii inta ay qodday god

Adverbial, bisats som uttrycker tid

Kalluumaysatadu waxa ay adeegsadaan doonyaha iyo shebekedaha

si < ay kalluunka u soo dabtaan >.

si ay kalluunka u soo dabtaan

Adverbial, bisats som uttrycker syfte



109

TEMA6

Morfologi Formlara Sarfe

Morfologi (sarfe, morfooloji) kan på svenska även kallas FORMLÄRA.

Morfologin kan delas in i två delar.

– Ordbildningslära (erayabuurid), som handlar om hur man kan

skapa olika ord genom att kombinera olika mindre delar av ord, t.ex.

bar, bare, dukaan, dukaanle.

– Böjningslära (nadooc), som handlar om hur ord böjs i olika

grammatiska former.

Man kan sedan dela in böjningsläran i tre olika delar beroende på

vilka ord man böjer.

– Deklination (nadooc magaceed), som i somaliskan mest

handlar om böjningen av substantiv, t.ex. kab, kabta, kabo,

kabaha, kabahayga. Till deklinationen hör också böjningen av

pronomen, t.ex. aniga, aan, i; adiga, aad, ku, och adjektivens

böjning i numerus, t.ex. weyn, waaweyn.

– Konjugation (nadooc faleed, isrogrog), som handlar om

böjningen av verb, t.ex. cun, cunaa, cuntay, cunaysaa, cuno.

– Komparation (nadooc isbarbardhigeed (?)), som handlar om

adjektivens olika jämförelsegrader, t.ex. yar, ka yar, ugu yar.



110

Morfem

Ett MORFEM (morfiim) är den minsta delen av ett ord som bär på någon

form av betydelse. Morfem brukar man ofta skriva mellan snedstreck, t.ex.

/kab/‐/o/ eller /sko/‐/r/.

Eftersom somaliskan är ett språk som är rikt på ändelser spelar kunskapen

om språkets olika morfem en mycket viktig roll i grammatiken.

Morfemens betydelse kan skifta mellan mera innehållsmässig eller mera

grammatisk och det är därför praktiskt att dela in dem i tre typer. Den ena

typen av morfem kallas ROT eller rotmorfem. En rot bär en tydlig

inneboende betydelse som ligger till grund för hela ordets betydelse. En

annan typ av morfem används för AVLEDNING eller ORDBILDNING, dvs. för

att bilda nya mera komplexa ord av redan befintliga enklare ord. Den

tredje typen av morfem brukar kallas grammatiska morfem. Dessa

används för BÖJNING av ord i olika grammatiska former som används för

att uttrycka olika relationer som råder mellan ord. Om man tar formen

subaxnimadii på morgonen, under morgontimmarna så kan den delas in i de

ingående morfemen subax‐nima‐d‐ii. /subax/ är ordets rot, /nima/ är ett

mycket vanligt ordbilsningsmorfem som används för att bilda abstrakta

substantiv, /d/ är den bestämda artikeln och /ii/ är ett slags refererande

eller utpekande grammatiskt morfem. Om man tar formen ururinayo

håller på att samla så kan den delas in i de ingående morfemen urur‐i‐n‐ay‐

o. /urur/ är en rot som kan ingå i både substantiv och verb, /i/ gör att vi får

ett transitivt verb, dvs. att någon person gör detta med några saker, /n/ ger

oss verbets infinitivform, /ay/ anger att handlingen är progressiv, att den

pågår just i det givna ögonblicket och /o/ anger att verbets form är

konjunktiv. Detta är förstås ett ganska komplicerat exempel eftersom vi

ännu inte talat om transitiva verb, progressiv form eller konjunktiv.

Beroende på var i ett ord ett morfem förekommer brukar man skilja

mellan PREFIX (HORKABE) och SUFFIX (DIBKABE). Ordbildningsmorfem eller



111

grammatiska morfem som finns före en rot kallas för PREFIX medan de som

finns efter en rot kallas för SUFFIX. I stället för SUFFIX (DIBKABE) kan man

också använda termen ÄNDELSE (DHAMMAAD). I t.ex. ordet lataliye

rådgivare har vi prefixet /la/ som i princip betyder med, roten /tali/ styra,

bestämma och suffixet eller ändelsen /e/ som bär betydelsen av en person

som har en viss sysselsättning. Om vi skulle konstruera ett liknande ord

på svenska skulle det kunna bli *medstyrare eller *medbestämmare.

Om två rötter fogas samman till ett nytt ord brukar man tala om en

SAMMANSÄTTNING (LAMMAANE) eller ett sammansatt ord. Detta är en

vanlig typ av ordbildning både i svenskan och i somaliskan, t.ex.

innehåller madaxweyne president de båda rötterna /madax/ huvud och

/weyn/ stor samt ordbilndingssuffixet /e/ för att beteckna en person med

viss sysselsättning.

Många ortnamn, både i Sverige och i Afrikas Horn, är sammansätt‐

ningar, t.ex. Laascaanood av laas källa, grund grävd brunn och caano mjölk

samt ‐ood som är en gammal ändelse i genitiv, men som idag mest

används för att bilda adjektiv. Alltså ungefär Mjölkensbrunn. Beledweyn i

centrala Somalia består av beled bosättning, ort, plats och weyn stor. Alltså

den stora orten. Huvudorten Hargeysa i Somaliland består av substantivet

harag djurhud och verbet geysa transportera till en plats, vilket skulle betyda

platsen dit djurhudar förs, kanske för att bearbetas eller säljas vidare.

Även många stadsdelar i Mogadishu har namn som kan delas upp i två

rotmorfem, t.ex. Ceelmacaan av ceel brunn, källa och macaan söt,

Xamarjajab där Xamar är en annan, äldre benämning på Mogadishu och

jajab sönderslagen, eller Xamarweyne som innehåller weyn stor och det

substantivbildande avledningsmorfemet /e/.



112

Allomorfer

Allomorfer är olika varianter av samma morfem.

T.ex. ser vi en tydlig växling mellan /jilib/ och /jilb/ i singularformen jilib

respektive pluralformen jilbo.

Man ser också att pluraländelsen /o/ ofta förekommer som /a/. Jämför t.ex.

jilbo och jilbaha.

Den bestämda artikeln uppvisar ännu fler olika allomorfer.

– Den maskulina artikeln i singular förekommer som /ka/, /ga/, /ha/, /a/,

t.ex. miiska, guriga, baraha, suuqa.

– Den feminina artikeln i singular förekommer som /ta/, /da/, /sha/, /a/,

t.ex. kabta, mindida, bisha, gabadha.

Typeravmorfem

Beroende på placeringen i ett ord och morfemets betydelse brukar man

dela in morfem i följande typer.

– rot bar, cas, shan, tag, kar, geel

– suffix bare, baraa, barataa, shanta, shanaad

– prefix taliye, lataliye; ahay, yahay, tahay, nahay

Morfem med en grammatisk funktion snarare än en inneboende betydelse

såsom prepositioner (u, ku, ka, la) och pronomen (t.ex. is) brukar man

betrakta som prefix.

– stam taliye lataliye

taliyaha lataliyaha

Stammen i ett ord är hel den del av ordet som inte utgörs av grammatiska

böjningsändelser. Stammen kan alltså innehålla både prefix och suffix



113

som används för att bilda nya ord, alltså avledningsprefix och avlednings‐

suffix, t.ex.

lataliye klyftpotatis

lataliyaha klyftpotatisen

lataliyahayga klyftpotatisar

lataliyayaal klyftpotatisarna

lataliyayaashayda klyftpotatisarnas

Om man kan lägga till många suffix efter en stam brukar man säga att

språket har en AGGLUTINERANDE struktur.

Om man bara kan lägga till ett suffix efter en stam brukar man säga att

språket har en FLEKTERANDE struktur. Till den typen hör t.ex. engelskan.

Svenskan har lite av båda typerna. Ibland finns mer än en ändelse, t.ex.

bil‐ar‐na‐s, men oftast finns bara en ändelse, t.ex. arbeta‐r.



114

Ordklasser Qaybahahadalka

I de föregående kapitlen har vi redan stött på flera av ordklasserna, men

de är så viktiga att de är värda att nämnas igen.

För att diskutera orden i ett språk är det praktiskt att dela in orden i olika

grupper där de ingående orden i varje grupp uppför sig på ett likartat sätt

och där det finns tydliga skillnader mellan de olika grupperna. Sådana

grupper av ord kallas ordklasser. Det är ganska vanligt att man räknar

med uppemot tio ordklasser i ett språk, men det exakta antalet kan

variera, t.o.m. i olika grammatiska beskrivningar av samma språk. För

svenskans del är det vanligast att antalet ligger mellan 9 och 11.

I de flesta språk är substantiv och verb två riktigt stora och viktiga

ordklasser, och i ytterligare många språk är adjektiv en tredje mycket

viktig ordklass. Övriga ordklasser innehåller i de flesta fall färre ord.

För att avgöra till vilken ordklass ett ord hör brukar man ta fasta på tre

olika egenskaper hos orden:

1) vilka böjningsformer som kan bildas av orden i ordklassen, dvs. vilka

grammatiska ändelser som kan läggas till orden i ordklassen;

2) vilka funktioner orden i ordklassen kan ha i en sats eller mening;

3) vilken betydelse orden i ordklassen typiskt bär.

I somaliskan är det lämpligt att räkna med åtta ordklasser. Fyra ordklasser

innehåller ord som kan böjas i grammatiska former medan fyra ordklasser

innehåller ord som inte kan böjas.

Böjliga ord Oböjliga ord

Substantiv (m) Magac Prepositioner (h) Horyaale

Pronomen (my) Magacuyaal Konjunktioner (x) Xiriiriye

Verb (f) Fal Partiklar (q) Qurub

Adjektiv (s) Sifo Interjektioner (y) Yaab



115

Ett ord hör alltid till en och samma ordklass. Samma ord kan inte höra till

två olika ordklasser. I så fall är det frågan om två olika ord som är

homonymer med varandra, t.ex. beddel (verb, imperativ) och beddel

(substantiv).

Det är väldigt viktigt att inte blanda sammans ordklasserna med sats‐

delarna: subjekt, predikat, objekt, adverbial, partikel och attribut. Man kan

bara bestämma vilken satsdel ett ord utgör då ordet förekommer i en viss

mening. I en annan mening kan samma ord fungera som en annan satsdel.

När det gäller ordklass hör däremot ett ord alltid till samma ordklass. Det

är också viktigt att komma ihåg att man bara tittar på ett ord i taget när

man diskuterar ordklass. En satsdel kan däremot bestå av flera ord.



116

Substantiv Magac

BETYDELSE: personer, djur, saker, platser, tankar, idéer…

BÖJNING: alla substantiv kan böjas i bestämd form, t.ex.

kab, kabta; guri, guriga

ofta plural, t.ex.

kab, kabo; guri, guryo

Namn är också substantiv även om de väldigt sällan används i

bestämd form eller i plural, t.ex.

Maryan, Yuusuf, Soomaaliya, Jubba, Afrika, Volvo, Samsung.

ANVÄNDNING: oftast som subjekt, objekt eller adverbial.

Pronomen Magacuyaal

BETYDELSE: pronomen har ingen konstant betydelse, utan betydelsen är

helt beroende av sammanhanget där ordet används; pronomen syftar på

en person eller ett föremål som redan nämnts tidigare i texten eller

samtalet; anledningen är att man vill undvika att upprepa samma

substantiv flera gånger i rad.

BÖJNING: aan, aad, uu, ay, la, aannu, aynu, aydin (subjektspronomen –

magacuyaallo yeele);

i, ku, na, ina, idin (objektspronomen – magacuyaallo layeele);

kan, tan, kuwan, kaas, taas, kuwaas, maxay?, ayo?, yaa?, kuma?, tuma?,

immisa? (i alla olika funktioner).

ANVÄNDNING: Några former används bara som subjekt, medan andra

används som objekt eller ibland som adverbial. Några kan används i

samtliga funktioner.



117

Adjektiv Sifo

Kallas ibland också TILMAAME, men detta är en term som också många

gånger används om olika typer av pronomen. Därför är SIFO en mera

’pålitlig’ term.

BETYDELSE: egenskap, relation

BÖJNING: få former, bara plural och komparation.

weyn, waaweyn;

weyn, ka weyn, ugu weyn

har inte någon bestämd form:

bisad yar, bisadda yar

ANVÄNDNING: som attribut eller del av predikat.

bisad yar; Bisaddu waa yar tahay.

Verb Fal

Ibland förekommer även FICIL, men denna term används ofta i stället som

motsvarighet till predikat. FAL är mycket vanligare och mera entydigt.

BETYDELSE: handling, händelse, situation.

BÖJNING: många olika former, bl.a. olika tidsformer, t.ex.

cunayaa, cunay, cuni doonaa,

olika personer, t.ex.

(aniga, isaga) cunayaa, (adiga, iyada) cunaysaa,

(annaga, innaga) cunaynaa, (idinka) cunaysaan, (iyaga) cunayaan.

ANVÄNDNING: som predikat.



118

Prepositioner Horyaale

Synonymt med HORYAALE används även termen MEELEEYE. Fördelen med

termen ’horyaale’ är att den är en direkt somalisk översättning av den

latinska termen ’preposition’, som ju betyder ’något som står framför’. En

nackdel med termen ’meeleeye’ är att den antyder att prepositioner bara

skulle användas för att beteckna platser, vilket ju inte stämmer.

Det finns bara fyra somaliska prepositioner: u till, för, åt, ku i, på, med, ka

från, av, ur, om, än, la med. De fyra prepositionerna syns inte alltid så tydligt

i en sats eftersom de alltid ska dras samman med korta former av

pronomen och negationen ma.

BETYDELSE: En rumslig eller en abstrakt relation mellan två andra ord.

BÖJNING: De böjs inte.

ANVÄNDNING: De placeras framför verb eller adjektiv för att uttrycka en

relation som det ordet har till ett substantiv som finns någonstans i satsen.

De somaliska prepositionerna placeras alltså inte framför ett substantiv

eller ett pronomen så som man gör i svenskan eller engelskan. Eftersom

de i somaliskan placeras före verb eller adjektiv utgör de också en del av

satsens predikat. I somaliskan är det också en ren tolkningsfråga vilken

substantivfras som hör samman med vilken preposition ifall det finns

flera substantivfraser eller prepositioner i satsen. Det är helt enkelt

sammanhanget som får avgöra vilken tolkning som är mest logisk.

För att uttrycka motsvarigheten till mera komplexa svenska prepositioner

som framför, bakom, medan eller trots används på somaliska fraser som

innehåller substantiv som har en motsvarande betydelse. Många gånger

kombineras dessa substantiv med någon av de fyra enkla prepositionerna

på ungefär samma sätt som i svenskans på grund av regnet eller engelskans

in front of the house, on top of the cupboard, in the middle of the group.

Sidee baa aad biyaha ku kaydsataa guriga dhexdiisa?



119

Konjunktioner Xiriiriye

Det finns i somaliskan något tiotal konjunktioner som används för att

bygga komplexa meningar av enkla satser. Till de vanligaste hör: oo, ee,

iyo, ama, mise, ‐na, ‐se, waayo, laakiin…

I svenskan finns det fler konjunktioner, men är några av de vanligast

svenska konjunktionerna är och, men, eller, för. Många svenska

konjunktioner motsvaras på somaliska av substantiv som fungerar som

bisatsinledare, t.ex. när – marka, markii, om – haddii etc.

BETYDELSE: Uttrycker en relation mellan två satser eller två fraser.

BÖJNING: Bojs inte.

ANVÄNDNING: Sammanfogar satser eller fraser.

Partiklar Qurub

Somaliskan har i stort sett inga ord av typen adverb. I stället använder

man nästan alltid fraser som innehåller ett substantiv, ofta tillsammans

med ett adjektiv, t.ex. si fiican, si xun, si nidaamsan, si ballaaran, eller ett

annat substantiv, t.ex. si taxaddar leh, si sax ah, si degdeg ah. Bara ytterst

få ord kan inte analyseras på det sättet. Sådana ord brukar i många språk

kallas för partiklar eller adverbiella partiklar. De har ofta en rent

grammatisk funktion.

BETYDELSE: Säger något allmänt om predikatet eller hela satsen.


ANVÄNDNING: Som partikel med en relation till predikatet.

De somaliska partiklarna motsvaras alltså av ord som betraktas som

adverb i svenskan. I somaliskan finns det några olika typer av sådana ord.



120

Satspartiklar Qurub weereed:

De finns av två olika slag:

– Satstyps‐partiklar Qurub noocweereed:

waa, ma1, ma2, ha1, ha2, sow, yaa

– Fokus‐partiklar Qurub diiradeed:

waxaa, baa, ayaa

Riktningspartiklar Qurub jaheed:

soo, sii, kala, wada

Negations‐partikel Qurub diidmeed:

aan (ma, ha)

Somaliskan har olika negationer beroende på typ av sats. Negationerna

ma och ha är samtidigt satstypspartiklar. Endast negationen aan är

annorlunda, eftersom aan främst används i bisatser, men aan förekommer

också i huvudsatser med fokuserat subjekt. Det som är viktigt att

observera är att negationen aan inte är någon satstypspartikel.

Interjektioner Yaab

Det finns i somaliskan en hel del utropsord, t.ex. haa, maya, ho’, kis, hus,

xax, yur.

BETYDELSE: Uttrycker ett helt budskap i ett enda ord.


ANVÄNDNING: De fungerar inte som en satsdel i någon sats. De fungerar

i stället helt självständigt och man skulle kunna säga att de motsvarar då

en hel sats.

Interjektioner skiljs därför ofta från en följande sats med kommatecken.



121

Rakneord–enheltonodigordklass

Alla ord som betecknar siffror brukar i många språks grammatik kallas

RÄKNEORD, men i den somaliska grammatiken är detta en onödig ordklass.

Alla räkneord i somaliskan är antingen tydliga substantiv eller tydliga

adjektiv. Riktigt så enkelt är det däremot inte i svenskan.

Grundtal Tiraale/Kowle

GRUNDTAL (TIRAALE) kallas de ord som används för att ange antal, t.ex.

kow, labo, saddex, afar, shan, lix, toddoba, siddeed...

Alla somaliska grundtal är substantiv. De kan sättas i bestämd form med

den bestämda artikeln som ändelse.

Efter grundtalen står alla maskulina substantiv alltid i singular. Även de

feminina substantiv som slutar på ‐o står i singular.

Endast feminina substantiv med en grundform som slutar på konsonant

och en pluralform somslutar på ‐o har efter siffror en särskild RÄKNEFORM

med ändelsen ‐ood.

Efter en siffra kan det bara följa ett substantiv. Om en siffra följs av

substantivet kun eller boqol måste föremålen som man räknar föregås av

konjunktionen oo eftersom detta annars skulle blir det tredje substantivet,

t.ex.

shan kun oo mitir, shan boqol oo kun oo karoon…

Om föremålen som man räknar uttrycks med ett substantiv som inte är

räknebart, dvs. ett kollektivt substantiv (t.ex. carruur) eller ett massord

(t.ex. sonkor) måste det följas av den korta verbformen ah, t.ex.

kollektivt: saddex carruur ah, lix boqol oo carruur ah

massord: saddex kiilo oo sonkor ah



122

Ordningstal Jagaale/Kowaadle

Ordningstal kallas de ord som används för att ange placering i en

ordningsföljd. De bildas helt regelbundet av grundtalen med hjälp av

ändelsen ‐aad, t.ex.

kow ett, kowaad första, laba två, labaad andra, saddexaad, afraad,

shanaad, lixaad, toddobaad…

Alla ordningstal är adjektiv. De används som attribut till substantiv och

placeras efter huvudordet.



123

Tema6:Morfologiochordklasser


1. Vad är ett ”morfem”?

2. Vad är en ”rot”?

3. Vad är ett ”prefix”?

4. Vad är ett ”suffix”?

5. Översätt de åtta ordklassernas namn till somaliska:substantiv, pronomen, adjektiv, verb, partiklar, konjunktioner,prepositioner,interjektioner.

6.Delainföljandeordideolikaordklasserna:

dayax,iyo,ka,akhriyaa,fiiri,sax,ay,ahayd,nin,ku,badan,i,oo,uu

7. Vad menas med att somaliskan är ett agglutinerande språk?

8. Vilka somaliska ordklasser innehåller ord som inte böjs?

9. Vilka är somaliskans fyra grundläggande prepositioner?

10. Ordet ’la’ har två helt olika betydelser. Ange de båda svenska

betydelserna. Till viken ordklass hör vardera av de två betydelserna?

11. På vilken plats i satsen placeras de somaliska prepositionerna?

12. På vilket sätt uttrycker somaliskan motsvarigheten till andra svenskan

prepositioner som t.ex. framför, bakom, under? Förklara och ge ett exempel.



124

Ovning15.Ordklasser

Till vilken ordklass hör varje ord i följande text? Några ord består av

obligatoriska sammandragningar av två ord. De är markerade i texten.

Ange vilken ordklasser varje ord tillhör: substantiv, pronomen, adjektiv,

verb, partikel, preposition, konjunktion eller interjektion.

Dalkeenna waxa ku nool diin badan. Waxa ay ku nool yihiin meelaha

dhagaxa badan ee duurka dhexdiisa ah.

Diinku waxa uu leeyahay qolof adag. Marka uu diinku arko cadowgiisa

waxa uu laabaa qoortiisa. Dabadeed waxa uu joojiyaa dhaqdhaqaaqa.

Waxa uu iska2 dhigaa dhagax oo kale. Waxa uu filayaa in cadowgiisa

uusan3 arag.

Diinku waxa uu noolaan4 karaa waqti dheer. Sida la yiri qaar ayaa waxa

ay noloshoodu gaartaa 150 sano. Kuwaasina5 aad bay u waaweyn yihiin.

Diinku waxa uu leeyahay lugo gaagaaban. Waxa uu u socdaa si aayar ah.

Waxa uu cunaa caws badan.

Xilliga jiilaalka ah diinku waxa uu galaa geedaha hoostooda. Taas

macnaheedu waxa ay tahay, diinku waxa uu hurdi karaa laba bilood.

Diinku inta badan ma sameeyaan wax dhaqdhaqaaq ah waxna6 ma

cunaan.

2 is + ka

3 uu + aan

4 nool + ahaan

5 kuwaasi + na

6 wax + na



125

Facit:Tema6:Ordklasserochmorfologi


1. Ett morfem är den minsta del av ett ord som bär en betydelse eller

uttrycker en grammatisk funktion.

2. En rot är ett morfem som har en lexikal betydelseoch därför fungerar

som en betydelsemässig bas i ett ord.

3. Ett prefix är ett morfem som placeras före en rot.

4. Ett suffix är ett morfem som placeras efter en rot.

Suffix och prefix är latinska termer. Suffix och prefix kan på svenska även

kallas för ändelse och förstavelse.

5. substantiv = magac,

pronomen = magacuyaal,

adjektiv = sifo (eller tilmaame, men den termen bör undvikas eftersom den

även används om suffigerade pronomen. De kallas på svenska ofta för

determinerare),

verb = fal,

partiklar = qurub,

konjunktioner = xiriiriye,

prepositioner = horyaale (eller meeleeye, men denna term är inte lika bra

eftersom prepositionerna inte bara uttrycker ’plats’),

interjektioner = yaab.

6. dayax, sax, nin – substantiv/magac

iyo, oo – konjunktioner/xiriiriye

ka, ku – prepositioner/horyaale

akhriyaa, fiiri, ahayd – verb/fal



126

ay, ku, i, uu – pronomen/magacuyaal

badan – adjektiv/sifo

7. I agglutinerande språk kan man lägga till många ändelser till samma

rot, t.ex. ilk‐a‐h‐aa‐g‐aas‐i där man kan hävda att det finns sex ändelser.

Även svenskan kan komma upp i tre ändelser på substantiv, t.ex.

bil‐ar‐na‐s, men somaliskan är alltså mer agglutinerande än svenskan.

8. Ordklasser partiklar / qurub, konjunktioner / xiriiriye, prepositioner /

horyaale, interjektioner / yaab innehåller ord som inte böjs.

9. Vilka är somaliskans fyra grundläggande prepositioner?

u, ku, ka, la

10. Ordet ’la’ har två helt olika betydelser. Ange de båda svenska

betydelserna. Till viken ordklass hör vardera av de två betydelserna?

la, preposition, med

la, pronomen, man

11. De somaliska prepositionerna placeras först i predikatet, dvs. före

det verb eller adjektiv som utgör huvudord i predikatet.

12. Somaliskan uttrycker motsvarigheten till många svenska preposi‐

tioner, t.ex. framför, bakom, under, med hjälp av substantiv och possessiv

ändelse, t.ex. miiska hoostiisa under bordet (eg. bordet dess undersida).

Övning15.Ordklasser

substantiv/magac (m), adjektiv/sifo (s), pronomen/magacuyaal (my),

verb/fal (f), partikel/qurub (q), konjunktion/xiriiriye (x),

preposition/horyaale (h), interjektion/yaab (y).

Dalkeenna(m) waxa(q) ku(h) nool(s) diin(m) badan(s). Waxa(q) ay(my)

ku(h) nool(s) yihiin(f) meelaha(m) dhagaxa(m) badan(s) ee(x) duurka(m)

dhexdiisa(m) ah(f).



127

Diinku(m) waxa(q) uu(my) leeyahay(f) qolof(m) adag(s). Marka(s)

uu(my) diinku(s) arko(f) cadowgiisa(m) waxa(q) uu(my) laabaa(f)

qoortiisa(m). Dabadeed(m) waxa(q) uu(my) joojiyaa(f)

dhaqdhaqaaqa(m).

Waxa(q) uu(my) is(my) ka(h) dhigaa(f) dhagax(m) oo(x) kale(s). Waxa(q)

uu(my) filayaa(f) in(x) cadowgiisa(m) uu(my) aan(q) arag(f).

Diinku(m) waxa(q) uu(my) nool(s) ahaan(f) karaa(f) waqti(m) dheer(s).

Sida(m) la(my) yiri(f) qaar(m) ayaa(q) waxa(q) ay(my) noloshoodu(m)

gaartaa(f) boqol(m) iyo(x) konton(m) oo(x) sano(m). Kuwaasi(my) na(x)

aad(m) baa(q) ay(my) u(h) waaweyn(s) yihiin(f).

Diinku(m) waxa(q) uu(my) leeyahay(f) lugo(m) gaagaaban(s). Waxa(q)

uu(my) u(h) socdaa(f) si(m) aayar(m) ah(f). Waxa(q) uu(my) cunaa(f)

caws(m) badan(a).

Xilliga(m) jiilaalka(m) ah(f) diinku(m) waxa(q) uu(my) galaa(f)

geedaha(m) hoostooda(m). Taas(my) macnaheedu(m) waxa(q) ay(my)

tahay(f), diinku(m) waxa(q) uu(my) hurdi(f) karaa(f) laba(m) bilood(m).

Diinku(m) inta(m) badan(s) ma(q) sameeyaan(f) wax(m)

dhaqdhaqaaq(m) ah(f) wax(m) na(x) ma(q) cunaan(f).



128

Tema7

Substantiv Magac

Substantiven utgör den största ordklassen i somaliskan. För att avgöra

vilka ord som är substantiv tar man fasta på deras betydelser (varelser,

föremål, tankar och idéer), former (t.ex. singular, plural, obestämd och

bestämd form) och funktioner (framför allt som huvudord i subjekt, objekt

och adverbial).

Substantiven är alltså ord som betecknar personer, djur, saker och

abstrakta begrepp, dvs sådant som vi bara kan föreställa oss i våra tankar.

Substantiven är också ganska lätta att känna igen genom att de i de allra

flesta fall kan böjas med en stor mängd olika ändelser. Undantag är nästan

bara namn på personer, platser och produkter. De brukar oftast inte böjas,

men de betecknar ju ändå den typ av personer, djur och föremål som är

typiska substantiv.

Precis som substantiven i svenskan och många andra språk böjs de

somaliska substantiven framför allt i tre olika kategorier: BESTÄMDHET,

NUMERUS och KASUS.

Dessutom kan de somaliska substantiven också ta ändelser som bygger på

pronomen. Dessa är utpekande (DEMONSTRATIVA), frågande

(INTERROGATIVA) eller anger en ägare (POSSESSIVA) och de förekommer

alltså både som ändelser och som självständiga pronomen.



129

Substantivensbetydelsekategorier

Substantiven är en jättestor ordklass och inom denna ordklass finns det

olika typer av ord som uppför sig på lite olika sätt. Vi har redan nämnt att

det är ganska ovanligt att egennamn har en bestämd form. Därför är det

viktigt att skilja mellan EGENNAMN (MAGAC GAAR) och alla andra vanliga

substantiv som på somaliska brukar kallas MAGAC GUUD.

– EGENNAMN MAGAC GAAR : Sahra, Lund, Shabeelle, Volvo

– vanliga subst. MAGAC GUUD : dugsi, su’aal, jacayl, baaldi, dhagax

Alla dessa vanliga substantiv kan också delas upp i en hel rad

undergrupper. Detta är ibland ganska komplicerat. I de första somaliska

grammatikböckerna har man tyvärr blandat samman flera olika typer och

kallat dem för ’koox’. Dessa substantiv ska vi här i stället försöka dela upp

mera noggrant i olika undergrupper.

Framför allt är det viktigt att skilja mellan

– substantiv som finns i både singular och plural, och

– substantiv som bara finns i singular, men inte i plural.

Samtidigt måste man komma ihåg att man inte får låta sig luras av ordets

betydelse, utan att man bara ska ta ställning till ordets grammatiska form,

dvs. om ordet har någon pluraländelse eller inte.

Somaliska substantiv slutar i plural på ‐o, ‐ooyin, ‐yaal eller så har de

REDUPLIKATION av ordets sista konsonant, t.ex. kab, kabo; tiro, tirooyin;

fure, furayaal, baal, baalal. Om de inte har någon av dessa ändelser är det

inte någon äkta somalisk pluralform.

Beroende på om ett substantiv kan böjas i plural eller inte så kan man

tydligt skilja mellan RÄKNEBARA SUBSTANTIV (eller styckord; MAGAC

TIRSAME) och ICKE RÄKNEBARA SUBSTANTIV (eller massord; MAGAC

MATIRSAME).



130

Av icke‐räknebara substantiv finns tre olika typer. Gemensamt för dem

är att de bara finns i singular och inte kan få någon pluraländelse.

ICKE RÄKNEBARA SUBSTANTIV:

– ÄMNESNAMN: sonkor, saliid, ciid, bur, subag

– KOLLEKTIVA SUBSTANTIV: rag, dumar, carruur, dad, geel, ari, ido,

dhir, tamaandho, dabacase

– ABSTRAKTA SUBSTANTIV: jacayl, gaajo, cabsi

När det gäller ämnesnamnen kan man inte se några enskilda ingående

föremål. När det gäller de kollektiva substantiven kan man dock lätt se

att orden betecknar en samling enskilda föremål.

Av de räknebara substantiv finns också tre typer

RÄKNEBARA SUBSTANTIV:

– APPELLATIVER (eller ARTNAMN): far, faro

– KOLLEKTIVA SUBSTANTIV: qoys, qoysas; geel, geelal

– ABSTRAKTA SUBSTANTIV: fikrad, fikrado

Appellativer eller artnamn är alltså den typ av substantiv som man

skulle kunna kalla ”helt vanliga substantiv”.

Alla typer av MAGAC GUUD sammanfattas i tabellen nedan.

RÄKNEBARA

= styckord

TIRSAME

ICKE RÄKNEBARA

= massord

MATIRSAME

ABSTRAKTA: Jiilaal, been run, jacayl, naxariis

KONKRETA:

– appellativer

/ artnamn

miis, guri, wiil, boqor

– ämnesnamn saliid, caano, biyo,

ciid, bur, sonkor

– kollektiva

magac kooxeed

magac urur

qoys, koox, fasal, reer carruur, rag, haween,

lo’, Soomaali‐da,

Carab‐ta, askar‐ta



131

Med hjälp av siffrorna kan man testa om ett ord är räknebart eller inte.

Räknebara ord kan stå själva efter siffror, t.ex. laba tuug, siddeed sac. Icke

räknebara måste följas av verbformen ah, t.ex. afar carruur ah.

Vissa kollektiva substantiv används inte gärna med siffror, t.ex. dad.

Inte heller ämnesnamnen kombineras direkt med siffror. I stället måste

man använda någon typ av måttsenhet som i sin tur kan föregås av en

siffra, t.ex. saddex kiilo oo sonkor ah. Mellan måttsenheten och

ämnesnamnet måste man också ha konjunktionen oo.

Både ämnesnamn och kollektiva substantiv kan däremot användas

tillsammans med t.ex. adjektivet badan, t.ex. dad badan, sonkor badan.

Men det finns också kollektiva som kan bilda plural, t.ex. koox, qoys, geel,

och sådana ord kan i de flesta fall användas tillsammans med siffror utan

verbformen ah, t.ex. afar qoys, lix kooxood.

Genus Cayn

Beroende på hur de somaliska substantiven böjs kan de delas in i två olika

grupper, två olika GENUS (CAYN), precis som i svenskan och många andra

språk. De båda somaliska genusen kallas MASKULINUM (LAB) och

FEMININUM (DHEDDIG). Vilket genus ett substantiv har kan man se på

vilken form den bestämda artikeln har i ordets singularform.

Om artikeln i singular är ‐ta, ‐da eller ‐sha är ordet feminint, t.ex. mindi,

mindida kniv, kniven, far, farta finger, fingret, bil, bisha månad, månaden.

Om artikeln i singular är ‐ka, ‐ga eller ‐ha är ordet maskulint, t.ex. af, afka

mun, munnen, kursi, kursiga stol, stolen, aabbe, aabbaha far, fadern.

Om artikeln bara är ‐a beror ordes genus på den sista konsonanten i ordets

stam. Om ordet slutar på ‐dh är det feminint, t.ex. gabadh, gabadha flicka,



132

flickan. Om det slutar på någon annan konsonant är det maskulint, t.ex.

magac, magaca namn, namnet.

En viktig princip är också att ord som betecknar enskilda kvinnliga

individer brukar vara feminina, medan ord som betecknar enskilda

manliga individer brukar vara maskulina, t.ex. hooyo, wiil.

Däremot gäller inte denna regel för grupper av män eller kvinnor, t.ex. är

det kollektiva ordet dumarka kvinnorna maskulint.

En annan mycket viktig regel är att ord som i obestämd form slutar på ‐e

brukar vara maskulina, medan ord som slutar på ‐o eller ‐ad brukar vara

feminina. Ordet fure är alltså maskulint, medan cunto och macallimad är

feminina.

Även substantiv som är bildade av verb med hjälp av ändelserna ‐id, ‐in,

‐sho är feminina. Dessa substantiv motsvaras ofta av svenska substantiv

som slutar på ‐ing eller ‐ande, och på engelska slutar de oftast på ‐ing.

Eftersom de är bildade av verb brukar de ofta kallas VERBALSUBSTANTIV

(MAGAC FALEED).

Substantivets genus påverkar valet av vilket PRONOMEN (uu/ay, kan/tan)

man måste använda när man vill syfta på ett visst substantiv.

Genus påverkar också den ändelse (‐aa eller ‐taa/‐daa/‐saa) som måste

användas på verbet när ett viss substantiv fungerar som subjekt.

Tani waa gabadh. Gabadhu waa ay ordaysaa.

Kani waa wiil. Wiilku waa uu ordayaa.

Däremot påverkas inte adjektivens form av substantivens genus i

somaliskan, men i många andra språk, t.ex. svenska, arabiska och

italienska.

una piccola ragazza gabadh yar

un piccolo ragazzo wiil yar



133

Även i svenskan finns det två genus: utrum (n‐genus) och neutrum (t‐

genus). I svenskan avgör substantivens genus valet av obestämd och

bestämd artikel (en bil / ett hus, bilen / huset) personligt och demonstrativt

pronomen (den / det) och adjektivens form (gul / gult), men i svenskan

påverkas inte verbens form.

Engelskan är däremot ett språk som saknar GRAMMATISKT GENUS. Det enda

som finns i engelskan är skillnaden mellan he och she, men det är inte en

fråga om grammatiskt genus, utan markerar biologiskt KÖN.

Bestamdhet

Somaliska substantiv förekommer i två olika former med avseende på

bestämdhet: OBESTÄMD FORM och BESTÄMD FORM. I den obestämda

formen har somaliska substantiv ingen ändelse: nin, naag, rag, dumar,

wiil, gabar. I den bestämda formen har substantiven en bestämd artikel.

Den maskulina bestämda artikeln innehåller är ‐ka, ‐ga ‐ha eller ‐a, medan

den feminina bestämda artikeln är ‐ta, ‐da, ‐sha eller ‐a, t.ex.

nin‐ka mannen, rag‐ga männen, aabba‐ha fadern, magac‐a namnet,

gabar‐ta flickan, mindi‐da kniven, bi‐sha månaden, gabadh‐a flickan.

Både somaliskan och svenskan har alltså en obestämd form utan någon

artikel och en bestämd form med en bestämd artikel (baabuur/baabuurka;

bil/bilen), men svenskan har dessutom en obestämd artikel (en bil).

Svenskans obestämda form förekommer alltså med eller utan obestämd

artikel. Somaliskan har inte någon sådan obestämd artikel. Däremot finns

siffran hal. Jämför:

SIFFRA hal buug en bok one book

OBESTÄMD FORM med artikel en bok a book

utan artikel buug bok book

BESTÄMD FORM buugga boken the book



134

Bestamdartikel Qodobcayiman

Precis som i svenskan lägger man i somaliskan till bestämd artikel som en

ändelse efter substantivet.

I maskulinum är den grundläggande bestämda artikeln ‐ka, t.ex.

af mun, språk afka munnen, språket

baal sida baalka sidan

I femininum är den grundläggande bestämda artikeln ‐ta, t.ex.

farriin meddelande farriinta meddelandet

gacan hand gacanta handen

Beroende på det sista ljudet i substantivet förändras ofta konsonanten i

den bestämda artikeln. Den maskulina artikeln har formerna ‐ka, ‐ga, ‐ha

eller bara ‐a (efter h, q, c, x, ’). Den feminina artikeln har

formerna ‐ta, ‐da, ‐sha eller bara ‐a (efter dh). Artikelns form anpassas till

ordslutet enligt följande tabell:

Efter ändras ‐ka till ändras ‐ta till

–g ‐ga buug‐ga

–d ‐da bisad‐da

–w ‐ga bilow‐ga ‐da caw‐da

–y ‐ga arday‐ga ‐da arday‐da

–i ‐ga derbi‐ga ‐da mindi‐da

–aa ‐ga qoraa‐ga

–e ‐ha aabba‐ha

–o ‐ha ahaansha‐ha ‐da hooya‐da

–c ‐a sac‐a ‐da lix‐da

–h ‐a shaah‐a ‐da amaah‐da

–x ‐a dayax‐a ‐da koox‐da

–kh ‐a batiikh‐a ‐da wasakh‐da

–q ‐a suuq‐a ‐da saq‐da

– ’ ‐a go’‐a ‐da ri’‐da

–dh ‐a gabadh‐a

–l ‐sha bi‐sha



135

Ett maskulint ord är oregelbundet:

geel kamel(er) koll. geela kamelen(‐erna)

Kasus Kays

Många av världens språk har olika ändelser för att visa om ett substantiv

är subjekt, objekt eller adverbial i en sats. Sådana ändelser kallas kasus‐

ändelser Subjektets form brukar kallas nominativ och det brukar vara den

formen som står i ordböcker. Objektets form brukar kallas ackusativ. Så

fungerar det i t.ex. tyskan och ryskan, men inte i somaliskan och inte heller

i svenskan och italienskan.

Svenskan och italienskan har samma form för substantiv både som subjekt

och objekt. Denna form brukar därför bara kallas grundform. Förutom

grundformen har svenskan bara en annan kasusform, nämligen

genitivformen med ändelsen –s, t.ex. bilens.

I somaliskan finns det däremot olika former beroende på om ett substantiv

fungerar som subjekt, objekt eller adverbial. I somaliskan används

substantivens grundform för objekt och adverbial, men även för subjekt

som är fokuserade.

Vidare har somaliskan särskilda subjektsformer med ändelser som anger

att ett substantiv fungerar som subjekt som inte är fokuserat.

Slutligen finns också en särskild tilltalsform som kallas vokativ. Den kan

användas när man tilltalar en person, ett djur, och ibland även ett föremål,

t.ex. Maxamedow!

I somaliskan finns det alltså ganska lite böjning i kasus. Den kasusändelse

som spelar störst roll är ändelsen –u i stället för –a efter den bestämda

artikeln. Denna ändelse markerar ett subjekt i bestämd form som inte är

fokuserat. Samma funktion har i vissa fall även ändelsen ‐i.



136

Grundform

Obestämda substantiv har inte någon ändelse i grundformen.

Slutvokalen ‐a i den bestämda artikeln fungerar som en kasusändelse som

markerar grundformen

buug, buugga kab, kabta

Subjektsform

I subjektsformen har bestämda substantiv ändelsen ‐u.

Obestämda feminina substantiv som slutar på konsonant har gärna

subjektsändelsen ‐i.

KASUS

GRUNDFORM SUBJEKTSFORM

OBESTÄMD FORM naag wiil naag‐i wiil

BESTÄMD FORM naag‐ta wiil‐ka naag‐tu wiil‐ku

Subjektsformen används när substantivet är subjekt i en sats, men bara om

ordet inte är fokuserat, t.ex.

Wiilku gabarta wuu fiiriyaa. Pojken tittar på flickan.

Gabartu way ordaysaa. Flickan springer.

Observera att subjektet markeras på detta sätt även i satser som saknar

verb, t.ex.

Maroodigu waa xayawaan weyn. Elefanten är ett stort djur.

Om subjektet utgörs av en fras med flera ord används subjektsändelsen

bara på det sista av orden i subjektsfrasen, t.ex.

Ardaydu way tageen. Eleverna gick.

Ardayda dugsigu way tageen. Skolans elever gick.

Diinku wuu yimid. Sköldpaddan kom.

Diinka yari wuu yimid. Den lilla sköldpaddan kom.

Diinka iyo masku way yimideen. Sköldpaddan och ormen kom.



137

Efter substantiv i obestämd form används ingen subjektsändelse vid

maskulina substantiv. Vid feminina substantiv kan ändelsen ‐i användas

om ordet slutar på konsonant, t.ex.

Yaan jeclaysan in naagi noqoto maamule?

Jämför de obestämda formerna:

Marka hore gabadhi si fudud ha u garaacdo durbaanka.

Ka dibna wiil ha u garaaco durbaanka si culus.

Vid egennamn används ändelsen ‐i ibland även vid namn som slutar på

vokalen ‐a/‐o, t.ex.

Caashi way higgootey.

Vokativ

I vokativ används ofta ändelserna –ow/–aw efter maskulina personnamn

och –ay/–ey/–oy efter feminina personnamn. Ibland förlängs vokalen.

Faadumoy! Maxamedow!

Efter maskulina ord som slutar på vokal används buffertkonsonanten ‐y‐,

t.ex.

Caliyow! Ali! Allahayoow! Gud!

Efter andra substantiv används oftast ‐yahay för feminina substantiv i

singular, medan ‐yahow används efter maskulina substantiv och ord i

plural.

shimbiryahay!, shimbirayahow!

Den kortare ändelsen förekommer emellanåt vid ord som inte är namn

när de används som om de vore namn, dvs. vid direkt tilltal, t.ex.

War diinow!

Bakaylow!



138

Numerus Tiro

Både i svenskan och i somaliskan har substantiv, adjektiv och pronomen

olika former i singular och plural. I somaliskan har också verben olika

former för singular och plural. Det hade även svenskan för omkring

hundra år sedan. Då skulle man skriva t.ex. Jag är sjuk, men Vi äro sjuka.

I somaliskan, precis som i svenskan, böjs substantiven alltså i två NUMERUS

(antal; TIRO), vilket innebär att de har två olika former, en form i SINGULAR

(ental; KELI) och en annan form i PLURAL (flertal; WADAR).

Feminina somaliska substantiv med plural på –o har dessutom en

RÄKNEFORM (QAAB TIRAALEED) som används efter räkneord och andra ord

för antal, t.ex. saddex qaybood, dhowr bilood, immisa maalmood? Detta

är lite ovanligt, men sådana räkneformer finns faktiskt i en del andra språk

i världen, t.ex. i bulgariska, makedonska och walesiska.

Ändelsen i plural är oftast ‐o, men feminina ord som i singular slutar på ‐o

får i plural ändelsen ‐ooyin. Maskulina ord som i singular slutar på ‐e får

ändelsen ‐yaal i plural. Korta maskulina substantiv som bara innehåller

en stavelse bildar däremot plural genom att lägga till ‐a‐ och sedan

upprepa den sista konsonanten i ordet, t.ex. miis, miisas. Detta kallas i

grammatiken för REDUPLIKATION.

SINGULAR PLURAL

sariir säng sariiro sängar

hooyo mor hooyooyin mödrar

aabbe far aabbayaal fäder

wiil pojke wiilal pojkar

Singular Keli

Singularformen är substantivens grundform. Vissa substantiv innehåller

en extra vokal i sin singularform. Denna INSKOTTSVOKAL hör egentligen

inte till ordets stam, utan finns i singularformen därför att somaliska ord



139

inte kan sluta med två konsonanter. I plural saknas vokalen eftersom det

går utmärkt att ha två konsonanter inuti ett somaliskt ord.

STAM SINGULAR7 PLURAL

/jilb/ *jilb > jilib jilbo

/xarf/ *xarf > xaraf xarfo

Vissa andra ord innehåller olika konsonanter i singular och plural.

Orsaken är nästan densamma som för inskottsvokalen ovan. Vissa

konsonanter förekommer nämligen inte i slutet av äkta somaliska ord.

Detta gäller konsonanterna /m/, /k/, /t/ och /j/. Om ett ord har en stam som

slutar på /m/ eller /k/ så byter man ut den konsonanten mot /n/ eller /g/

sist i ordet i singularformen. Tillsammans med vokalinskott i singular kan

skillnaden mellan singularformen och pluralformen ibland bli ganska

stor, men rent teoretiskt sett är formerna ändå helt regelbundna.

STAM SINGULAR PLURAL

/nim/ *nim > nin *nim‐am > niman

/ukum/ *ukum > ukun ukum‐o

/ilk/ *ilk > ilig ilk‐o

Man brukar säga att man hittar ett ords verkliga stam i sådana former där

det finns en böjningsändelse efter stammen.

Lägg också märket till att inskottsvokalen i de allra flesta ord består av

samma vokal som den som redan finns i ordets stam. Men i några få ord

skjuter man i stället in ett /i/, t.ex.

STAM SINGULAR PLURAL

/xubn/ *xubn > xubin xubn‐o

/maalm/ *maalm > maalin maalm‐o

7 Stjärnan anger att formen är felaktig.



140

Wadar Plural

Somaliska substantiv bildar plural genom att lägga till ‐o, ‐ooyin, ‐yaal

eller genom reduplikation. Med reduplikation menas att man lägger till

vokalen /a/ och upprepar den sista konsonanten i ordets stam, t.ex. miis,

miisas.

Regelbundnapluralformer

1. Ord som i singular slutar på ‐e slutar i plural på –ayaal.

aabbe m. aabbayaal fäder

fure m. furayaal nycklar

2. Ord som i singular slutar på –o slutar i plural på –ooyin.

hooyo f. hooyooyin mödrar

dhalo f. dhalooyin flaskor

3. Maskulina ord med en stavelse bildar plural genom att lägga till –a–

och sedan upprepa den sista konsonanten. Detta kallas reduplikation.

af m. afaf munnar; språk

miis m. miisas bord

4. Alla andra ord lägger till ändelsen –o.

kab f. kabo skor

lug f. lugo ben

4a. Tvåstaviga ord som innehåller en inskottsvokal i singular förlorar

denna vokal när man lägger till ändelsen ‐o.

jilib m. jilbo knän

gabadh f. gabdho flickor

muruq m. murqo muskler

4b. Efter ‐i skjuter man in buffertkonsonanten ‐y‐ före ändelsen ‐o.

derbi m. derbiyo murar, väggar

mindi f. mindiyo knivar



141

4c. Maskulina ord med minst två stavelser i en stam som slutar på b, d, l,

m, n, r dubblerar denna konsonant före ändelsen ‐o.

baabuur m. baabuurro bilar

saaxiib m. saaxiibbo vänner

4d. Nästan alla maskulina ord med minst två stavelser i en stam som slutar

på en konsonant som man inte brukar fördubbla skjuter in ett ‐y‐ före

ändelsen ‐o.

yaxaas m. yaxaasyo krokodiler

Oregelbundnapluralformer

Det finns ett litet antal substantiv som inte böjs helt i enlighet med de fyra

reglerna ovan.

Framför allt finns en grupp enstaviga maskulina substantiv med lång

vokal i stammen. Man skulle vänta sig reduplikation enligt regel 3, men i

stället får dessa ord helt oväntat ändelsen ‐o. Ett par ord får ändelsen ‐yo.

geed geedo

tuug tuugo

nooc noocyo

Jämför det regelbundna ordet

miis m. miisas (grupp 3)

Det finns också några substantiv med helt oregelbundna pluralformer,

framför allt

il indho

dhagax dhagxaan

ugax ugxaan

wax waxyaabo, waxyaalo

si siyaabo, siyaalo

shay shayaal

oday odayaal



142

Andramindreoregelbundenheter

Undantag från regel 4b:

Bortfall av –i före –yo:

guri m. guryo hus

Undantag från regel 4c:

Ingen dubblering av slutkonsonanten:

walaal walaalo syskon

Regelbundnaljudförändringar

Tänk på att somaliska ord inte kan slutar på /m/ eller /k/. Om ordets stam

slutar med dessa ljud förändras de till /n/ respektive /g/ sist i

singularformen, men dyker upp som /m/ respektive /k/ i pluralformen.

Arabiskapluralformer

I somaliskan förekommer en del inlånade arabiska pluralformer. Vissa

former har ändelsen –iin, andra har vokalförändringar och vokalför‐

längning i stammen, t.ex.

macallin –ka macaalimiin –ta

kursi –ga kuraas –ta

Ibland har en arabisk pluralform även bildats av ord som inte kommer

från arabiskan, t.ex.

buug –ga buugaag –ta

gaari –ga gawaari –da

tagsi –ga tagaasi –da

Majoriteten av sådana pluralformer uppför sig på ett lite oväntat sätt.

Tillsammans med en arabisk pluralform som subjekt kan predikatsverbet

stå antingen i plural eller i femininum singular.

Kuraastu wey isku dheggan tahay.

Kuraastu wey isku dheggan yihiin.



143

Detta är precis samma fenomen som man hittar efter somaliskans

kollektiva substantiv, t.ex.

Dibidu aad bay u xoog badnaayeen.

Oy dibidu wada goobtay ooy wada dinnaaxaysay. (web)

Anledningen är att man antingen kan uppfatta subjektet som EN grupp

och sätta verbet i singular eller som FLERA individuella föremål och sätta

verbet i plural.

Dessutom kan man ju bilda helt regelbundna somaliska pluralformer av

många sådana substantiv.

sing. kursi –ga plur. kursiyo –da

koll. kuraas –ta

Alltså finns det goda skäl att kalla de arabiska ”pluralformerna” för

kollektiva former i somaliskan, och bara räkna de regelbundna somaliska

formerna som äkta pluralformer.

Pluraletantum

De två orden biyo, caano är annorlunda än andra ämnesnamn, eftersom

de här två orden alltid står i plural. De kan aldrig förekomma i singular.

Substantiv som helt saknar singularform kallas plurale tantum. På

svenska finns t.ex. glasögon, löständer, byxor, shorts, kalsonger… Man måste

fråga:

Var har du lagt dem?

På samma sätt kräver orden biyo och caano på somaliska att verbet i

stasen står i plural om dessa ord är subjekt, t.ex.

Kirligii biyuhu ku jireen waxa uu dhigay gurigii duqa.

Caanaha xooluhu waa ay yaraadaan.



144

Även ordet xoolo saknar singularform. Att detta ord är en pluralform

märks på den bestämda artikeln i formen xoola‐ha. Om ordet hade varit

singular borde det ha fått den feminina artikeln i singular, nämligen

*xoola‐da, eftersom ord som slutar på ‐o i singular normalt sett är

feminina.

Kollektivasubstantiv

Många somaliska substantiv är kollektiva. Det innebär att de är singulara

till formen, men att betydelsen avser flera likadana föremål. De allra flesta

sådana kollektiva substantiv har bara en singularform, t.ex.

KOLLEKTIV SINGULAR PLURAL

yaanyo *yaanyooyin8

moos *moosas

Denna kollektiva singularform används därför utan hänsyn till om man

talar om ett eller flera föremål av den avsedda typen.

Vissa kollektiva substantiv har trots allt en pluralform, t.ex.

sing. qoys –ka plur. qoysas –ka

koox –da kooxo –ha

geel –a geelal –sha

Vissa andra maskulina substantiv har en singularform, en pluralform och

en kollektiv form i singular som är feminin, t.ex.

sing. baabuur –ka plur. baabuurro –da

koll. baabuur –ta

sing. tuug –ga plur. tuugo –da

koll. tuug –ta

8 Stjärnan/Asterisken (*) markerar att formen inte förekommer i verkligheten.



145

Även arabiska pluralformer fungerar i somaliskan som kollektiva, t.ex.

sing. kursi –ga plur. kursiyo –da

arab. kuraas –ta

Ibland används olika ord som kompletterar varandra

sing. nin –ka plur. niman –ka

koll. rag –ga

sing. naag –ta plur. naago –aha

sing. haweeney –da

koll. dumar –ka

koll. haween –ka

Ett ord har dessutom en arabisk pluralform:

sing. buug –ga plur. buugag –ga

koll. buug –ta

arab. buugaag –ta

När sådana kollektiva former används som subjekt kan subjekts‐

pronomenet och predikatsverbet ofta stå antingen i singular eller i plural.

Carruurtu waxa ay ku baran doonaan buuggan arrimo ku saabsan

Faadumo iyo Caasho.

Maxaa ay carruurtu ugu tukataa safafka dambe ee masaajidka?

Raggu sida badan wuxuu xidhaa laba goʹ macawis iyo kabo jaan

gari ah.

Maxaa ay raggu qabanayaan?

Räkneform Qaabtiraaleed

Efter siffror används i de flest fall substantivets singularform. Bara en

mindre grupp substantiv får efter räkneord en speciell räkneform som



146

slutar med ändelsen ‐ood. Denna form bildas bara av feminina substantiv

som i singular slutar med en konsonant och i plural har ändelsen ‐o.

kursi ‐ga kursiyo lix kursi

maalin ‐ta maalmo lix maalmood

Ytterligare ett argument är att substantivet efter siffran inte heller böjs i

plural som på somaliska. De flesta substantiv står i sin grundform i

singular efter ett räkneord. Bara feminina substantiv som i grundform

slutar på konsonant får ändelsen –ood.

FEMININUM MASKULINUM

bil – laba bilood miis – laba miis

kab – afar kabood koob – afar koob

hooyo – laba hooyo aabbe – laba aabbe

Räkneformen används också efter frågeordet immisa? hur många? och en

del andra måttsbegrepp som t.ex. dhowr några, ett fåtal.

Dubblapluralformer

Av några ord förekommer former med två pluraländelser efter varandra

för att uttrycka ”flera olika typer” av föremålet, t.ex.

biyayaal < biy‐o‐yaal – flera typer av vatten

Uttryckförstormängd

Former som dadyow/dadyaw, geelyow/geelyaw är inte pluralformer,

utan ett slags förstärkningsformer som uttrycker väldigt många människor,

väldigt många kameler.

Även andra mer eller mindre oregelbundna bildningar förekommer för

att uttrycka stor mängd, t.ex. boqollaal, kumaankun, kuman(y)aal. Inte

heller dessa är några vanliga pluralformer.



147

Bestamdartikeliplural

Bestämdartikelifeminumplural

Feminina som i plural slutar på ‐ooyin får bestämd form på ‐ooyinka.

hooyo mor, hooyada hooyooyin, hooyooyinka

Alla andra feminina ord får i plural bestämd form på ‐aha.

kab sko, kabta kabo, kabaha

Bestämdartikelimaskulinumplural

Maskulina substantiv som har två stavelser i obestämd form plural får

den bestämda artikeln –ka, –ga eller –ha.

Hit hör maskulina substantiv med reduplikation. De får i plural samma

artikel som i singular. Man skulle kunna säga att reduplikationen även

omfattar artikeln.

af mun, språk, afka, afaf, afafka

Hit hör även många maskulina substantiv med pluraländelsen –o och

två stavelser i obestämd form. De får alltid bestämd artikel –ha.

jilib knä, jilibka jilbo, jilbaha

guri hus, guriga guryo, guryaha

geed träd, geedka geedo, geedaha

Maskulina substantiv som har mer än två stavelser i obestämd form

plural får den bestämda artikeln –da eller –sha.

Maskulina substantiv som i plural slutar på –yaal får den bestämda

artikeln –sha.

aabbe far, aabbaha aabbayaal, aabbayaasha



148

Alla övriga maskulina substantiv får den bestämda artikeln –da.

baabuur bil, baabuurka baabuurro, baabuurrada

yaxaas krokodil, yaxaaska yaxaasyo, yaxaasyada

Undantag

Maskulina ord med reduplikation på ‐al samt lång vokal i roten har den

bestämda artikeln –sha.

wiil pojke, wiilka, wiilal, wiilasha

Ett maskulint ord med två stavelser i obestämd form plural har bestämd

artikel ‐da:

tuug tjuv, tuugga tuugo, tuugada



149


1. Varför ska man skriva ’g’ i ordet ’guriga’, men ’gg’ i ordet ’buugga’?

3. Förklara vad genus är för något.

4. Hur vet man vilket genus ett substantiv har.

5. Förklara vad bestämd artikel är för något.

6. Hur vet man vilken form den bestämda artikeln skall ha i singular?

7. Hur bildar man regelbundna pluralformer av substantiv.

8. Hur väljer man rätt form av den bestämda artikeln i plural?

9. Vilken form av ett substantiv skall användas efter ett räkneord.

10. Vad menas med subjektsform?

11.Vilka ändelser har subjektsformen?

12. När används subjektsformen?

13. Vad menas med konkreta substantiv?

14. Vad menas med abstrakta substantiv?

15. Vad menas med ämnesnamn?

16. Vad menas med räknebara substantiv?

17. Vad menas med icke räknebara substantiv?

18. Vad menas med kollektiva substantiv?

19. Vad menas med att ”deklinera” ord? Vilka ord kan man deklinera?

20. Vilka fyra former har den bestämda artikeln för feminina substantiv i

grundform singular?



150

21. Vilka fyra former har den bestämda artikeln för maskulina substantiv

i grundform singular?

22. Hur vet man vilken av ändelserna man ska använda?

23. Feminina substantiv har två olika regelbundna somaliska

pluraländelser. Vilka?

24. När används den ena och den andra?

25. Vilken bestämd artikel får feminina substantiv i plural?

26. Maskulina substantiv har tre olika regelbundna somaliska


27. När används var och en av dessa tre?

28. Vilken bestämd artikel får maskulina substantiv i plural?

29. Dessutom förekommer en del arabiska pluralformer ofta i somaliskan.

Vilka är de två vanligaste typerna av arabiska pluralformer?

30. För en del substantiv syns ordets genus på ordets form. Hur?

31. Med vilken ändelse bildas räkneformen?

32. När används substantivens räkneform?

33. Vilka substantiv har en sådan räkneform?

34.Sättföljandesubstantivideolikaformersomangesitabellen.Angeocksånumretpådenregelsomavgörvaletavpluralform.

Regelnr

Obestämdformsingular

Bestämdformsingular

Obestämdformplural

Bestämdformplural

af bare dhalo mindi yaxaas



151

aqal jilib kab

35. När ska man INTE använda subjektsformen av substantiv även om

substantivet är subjekt i satsen?

36. Varför behövs inte ordklassen räkneord i somaliskan?

37. När måste man använda konjunktionen oo efter siffror?

38. Vilken form av substantiv används efter räkneord?

Ovning17.Hittaallasubstantiv.

Hitta alla substantiv i texten. Avgör vilket genus varje substantiv har och

i vilken form ordet står:

– maskulinum eller femininum,

– singular, plural eller räkneform,

– bestämd eller obestämd form,

– subjektsform eller grundform.

Hitta sedan alla egennamn, alla abstrakta substantiv och alla kollektiva

substantiv i texten.

Kubbadda cagta

Sahra iyo Axmed waxa ay fasax ku yimaadeen Muqdisho. Waxa ay ku

degeen gurigii eeddadood Faadumo. Waqtigaas waxa Muqdisho ka

socday tartankii ciyaaraha kubbadda cagta ee gobollada dalka. Sahra iyo

Axmed waxa ay u ahayd markii ugu horreysay ee ay ka qayb galaan

ciyaaro noocaas ah. Markii ay garoonkii galeen ayey arkeen dadweyne

aad u fara badan oo kale taageeraya laba kooxood.

Waxa ay la yaabeen sida ay dadku u xiisaynayaan ciyaarta. Kumanyaal

ruux baa ka soo qayb galay. Waxa ay siteen caleemo iyo durbaanno



152

waaweyn. Waxa ay ku heesayeen heeso ay qolo waliba kooxdeeda ku

ammaanaysay. Sahra waxa ay Axmed u sheegtay in ay kala raacaan

labada kooxood. Sahra waxa ay taageero u noqotay kooxdii Jubbada

Hoose, Axmedna waxa uu raacay kooxdii Banaadir.

Maalintaas waxa ay guushii raacday kooxdii ay Sahra taageersanayd.

Waxa ay ahayd maalin aad ugu xiiso badnayd. Inkasta oo Axmed

kooxdiisii laga badiyey, waxa uu dareemay in ay guuldarradu aanay ceeb

ahayn. Markaas Axmed waxa uu jeclaystay in uu noqdo ciyaartooy caan

ah. Weligaa ma daawatay laba kooxood oo wada ciyaaraya?

Facit:Tema7:Substantiv


1. Varför ska man skriva ’g’ i ordet ’guriga’, men ’gg’ i ordet ’buugga’?

Den bestämda artikeln är i båda orden –ga. Det första ordets stam slutar

på –i, medan det andra ordets stam slutar på –g: guri‐ga, men buug‐ga.

3. Förklara vad genus är för något.

Genus en egenskap i grammatiken som finns hos somaliska substantiv,

verb och pronomen. Varje substantiv hör i singular till det ena av två

genus: maskulinum eller femininum. Detta påverkar sedan vilken form

man måste använda av olika pronomen och verb som syftar på det

aktuella substantivet.

gabar, bisad –> ay –> cuntay alltså femininum

sac, wiil –> uu –> cunay alltså maskulinum

4. Hur vet man vilket genus ett substantiv har.

Man kan pröva att använda ordet i en kort mening och se vilken form

pronomen eller verb får, t.ex. Tani waa …. eller Kani waa …, … wuu



153

yimid eller … way timid.

Man kan också sätta ordet i bestämd form och se vilken form den

bestämda artikeln har –ka, ‐ga, ‐ha, ‐a eller –ta, ‐da, ‐sha, ‐a.

5. Förklara vad bestämd artikel är för något.

Bestämd artikel är i somaliskan en ändelse som läggs till efter substantiv.

6. Hur vet man vilken form den bestämda artikeln skall ha i singular?

Det beror på vilket genus substantivet har och vilket ljud ordet slutar

med.

7. Hur bildar man regelbundna pluralformer av substantiv.

1. Ord på –e slutar i plural på –ayaal.

2. Ord på –o slutar i plural på –ooyin.

3. Enstaviga maskulina substantiv får reduplikation.

4. Andra ord slutar i plural på –o.

4a. Ord med inskottsvokal i singular får ändelsen –o i plural och förlorar

inskottsvokalen.

4b. Ord med stam på –i får pluraländelsen –yo.

4c. Maskulina ord med två stavelser i stammen fördubblar b, d, l, m, n, r

före ändelsen –o.

4d. Andra maskulina ord med två stavelser i stammen får –yo.

8. Hur väljer man rätt form av den bestämda artikeln i plural?

Feminina ord med plural på –ooyin får artikeln –ka

Feminina ord med plural på –o får bestämd form på –ada.

Maskulina ord med plural på –ayaal får bestämd form på –ayaasha.

Andra maskulina ord med plural på –al och lång vokal i stammen får

bestämd form på –asha.

Andra maskulina ord med reduplikation har samma artikel i både

singular och plural.

Maskulina ord med plural på –o och en stavelse i stammen får –aha.

Maskulina ord med plural på –o och flera stavelser i stammen får –ada.



154

9. Vilken form av ett substantiv skall användas efter ett räkneord.

Räkneformen av feminina substantiv som slutar på konsonant i singular

och har ändelsen –o i plural, annars den obestämda grundformen i

singular.

10. Vad menas med subjektsform?

Den böjningsform som används för att markera subjektet.

11.Vilka ändelser har subjektsformen?

Den slutar på –u i bestämd form, men på –i (eller –u) efter demonstrativa

ändelser och i obestämd form i singular av vissa feminina substantiv.

12. När används subjektsformen?

Den används bara om subjektet inte är fokuserat. Den används också

bara på det sista ordet i hela den fras som fungerar som subjekt.

13. Vad menas med konkreta substantiv?

Föremål som man kan se och ta på.

14. Vad menas med abstrakta substantiv?

Tankar, idéer och föreställningar som inte går att se och ta på i

verkligheten.

15. Vad menas med ämnesnamn?

Sådana konkreta saker som utgör en massa som inte går atträkna utan

att ta hjälp av måttsbegrepp som kilo, liter, meter, t.ex. vatten, sand, ost.

16. Vad menas med räknebara substantiv?

Sådana substantiv som har en singularform och en pluralform.

17. Vad menas med icke räknebara substantiv?

Sådana substantiv som bara har en singularform.

18. Vad menas med kollektiva substantiv?

Sådana substantiv som har en singularform, men har en betydelse som

innefattar flera personer eller föremål.



155

19. Vad menas med att ”deklinera” ord? Vilka ord kan man deklinera?

Att böja ord i olika former för numerus, genus och kasus. Substantiv och

pronomen har alla dessa former, med adjektiven bara kan böjas i

numerus.

20. Vilka fyra former har den bestämda artikeln för feminina substantiv i

grundform singular?

‐ta, ‐da, ‐sha, ‐a

21. Vilka fyra former har den bestämda artikeln för maskulina substantiv

i grundform singular?

‐ka, ‐ga, ‐ha, ‐a

22. Hur vet man vilken av ändelserna man ska använda?

Det beror på substantivets genus och det sista ljudet i ordet.

23. Feminina substantiv har två olika regelbundna somaliska


‐o eller ‐ooyin

24. När används den ena och den andra?

‐ooyin om ordet i singular slutar på –o. Annars –o.

25. Vilken bestämd artikel får feminina substantiv i plural?

‐ooyin –> ‐ooyinka

‐o –> ‐aha

26. Maskulina substantiv har tre olika regelbundna somaliska


‐o, ‐yaal eller reduplikation.

27. När används var och en av dessa tre?

Enstaviga ord har reduplikation. Ord på –e har –yaal. Andra ord har –o,

men om ordet har flera stavelser i stammen fördubblas b, d, m, n, l, r

sist i stammen före –o och efter andra ljud lägger man till –yo.



156

28. Vilken bestämd artikel får maskulina substantiv i plural?

‐yaal –> ‐yaasha

lång vokal i stam som slutar på –al –> ‐asha

reduplikation –> samma som i singular

enstavig stam –o –> ‐aha

flerstavig stam –o –> ‐ada

29. Dessutom förekommer en del arabiska pluralformer ofta i

somaliskan. Vilka är de två vanligaste typerna av arabiska pluralformer?

‐iin eller vokalförändringar i stammen (så kallad inre böjning).

30. För en del substantiv syns ordets genus på ordets form. Hur?

Substantiv på –e är maskulina.

Substantiv på –o, –ad är feminina.

31. Med vilken ändelse bildas räkneformen?

‐ood

32. När används substantivens räkneform?

Efter siffror och några andra måttsord: Immisa, dhowr…

33. Vilka substantiv har en sådan räkneform?

Feminina substantiv som slutar på konsonant i singular och på –o i

plural.

34.Sättföljandesubstantivideolikaformersomangesitabellen.Angeocksånumretpådenregelsomavgörvaletavpluralform.

Regelnr

Obestämdformsingular

Bestämdformsingular

Obestämdformplural

Bestämdformplural

3 af afka afaf afafka1 bare baraha barayaal barayaasha2 dhalo dhalada dhalooyin dhalooyinka4b mindi mindida mindiyo mindiyaha4d yaxaas yaxaaska yaxaasyo yaxaasyada4c aqal aqalka aqallo aqallada4a jilib jilibka jilbo jilbaha



157

4 kab kabta kabo kabaha

35. När ska man INTE använda subjektsformen av substantiv även om

substantivet är subjekt i satsen?

Om subjektet är fokuserat ska man inte använda subjektsformen.


Alla somaliska grundtal är substantiv och ordningstalen är adjektiv.

37. När måste man använda konjunktionen oo efter siffror?

Man kan bara ha två substantiv efter varandra, sedan behövs ett oo.

Eftersom siffrorna är substantiv behövs alltid oo efter tal som laba kun

oo… saddex boqol oo…

38. Vilken form av substantiv används efter räkneord?

Räkneformen på –ood. Om ordet inte har någon räkneform används

singularformen.

Övning17.Hittaallasubstantiv.

Hitta alla substantiv i texten. Avgör vilken typ av substantiv det är och i

vilken form ordet står.

Kubbadda femininum, singular, bestämd form, grundform

cagta femininum, singular, bestämd form, grundform

Sahra femininum, singular, obestämd form, grundform

Axmed maskulinum, singular, obestämd form, grundform

fasax maskulinum, singular, obestämd form, grundform

Muqdisho femininum, singular, obestämd form, grundform

gurigii maskulinum, singular, bestämd form, grundform

(+ determinativ ändelse)

eeddadood femininum, singular, bestämd form, grundform

(+ possessiv ändelse)

Faadumo femininum, singular, obestämd form, grundform

Waqtigaas maskulinum, singular, bestämd form, grundform



158

(+ demonstrativ ändelse)

Muqdisho femininum, singular, obestämd form, grundform

tartankii maskulinum, singular, bestämd form, grundform


ciyaaraha femininum, plural, bestämd form, grundform

kubbadda femininum, singular, bestämd form, grundform

cagta femininum, singular, bestämd form, grundform

gobollada maskulinum, plural, bestämd form, grundform

dalka maskulinum, singular, bestämd form, grundform



markii maskulinum, singular, bestämd form, grundform


qayb femininum, singular, obestämd form, grundform

ciyaaro femininum, plural, obestämd form, grundform

noocaas maskulinum, singular, bestämd form, grundform


Markii maskulinum, singular, bestämd form, grundform


garoonkii maskulinum, singular, bestämd form, grundform


dadweyne maskulinum, singular, obestämd form, grundform

aad femininum, singular, obestämd form, grundform

laba femininum, singular, obestämd form, grundform

kooxood femininum, räkneform

sida femininum, singular, bestämd form, grundform

dadku maskulinum, singular, bestämd form, subjektsform

ciyaarta femininum, singular, bestämd form, grundform

Kumanyaal maskulinum, plural, obestämd form, grundform

(faktiskt två pluraländelser! ‐an + ‐yaal)

ruux mask/fem, singular, obestämd form, grundform

qayb maskulinum, singular, obestämd form, grundform



159

caleemo femininum, plural, obestämd form, grundform

durbaanno maskulinum, plural, obestämd form, grundform

heeso femininum, plural, obestämd form, grundform

qolo femininum, singular, obestämd form, grundform

kooxdeeda femininum, singular, bestämd form, grundform




in femininum, singular, obestämd form, grundform

labada femininum, singular, bestämd form, grundform



taageero femininum, singular, obestämd form, grundform

kooxdii femininum, singular, bestämd form, grundform


Jubbada femininum, singular, bestämd form, grundform




Banaadir femininum, singular, obestämd form, grundform

Maalintaas femininum, singular, bestämd form, grundform


guushii femininum, singular, bestämd form, grundform





maalin femininum, singular, obestämd form, grundform

aad femininum, singular, obestämd form, grundform

xiiso maskulinum, plural, obestämd form, grundform


kooxdiisii femininum, singular, bestämd form, grundform



160

(+ possessiv ändelse + determinativ ändelse)


guuldarradu femininum, singular, bestämd form, subjektsform

ceeb femininum, singular, obestämd form, grundform

Markaas maskulinum, singular, bestämd form, grundform




ciyaartooy maskulinum, singular, obestämd form, grundform

caan maskulinum, singular, obestämd form, grundform

Weligaa maskulinum, singular, bestämd form, grundform


laba femininum, singular, obestämd form, grundform


+++

Egennamn: Axmed, Banaadir, Faadumo, Jubba, Muqdisho, Sahra

Abstrakta substantiv: aad, caan, ceeb, ciyaar, fasax, guul, guuldarro,

hees, kun, laba, maalin, mar, nooc, si, taageero, tartan, waqti, weli, xiiso

Kollektiva substantiv: dad, dadweyne, koox



161

Tema8

Pronomen Magacuyaal

Det finns många olika typer av pronomen i både svenskan och

somaliskan. För båda språken gäller också att det inte alltid är helt

självklart vad som är ett pronomen och vad som snarare är ett substantiv.

För somaliskans del blir detta särskilt märkbart eftersom många somaliska

ord som motsvarar svenska pronomen visar tydliga tecken på att vara

substantiv: de kan ta den bestämda artikeln. Trots detta kan man många

gånger märka en skillnad mellan tillfällen då de användas mera som

substantiv och tillfällen då de används mera som pronomen.

Personligapronomen Magacuyaalloqofeed

PERSONLIGA pronomen används för att ange de olika personer som

omfattas av den handling eller situation som uttrycks i en sats.

lång, självständig form qaab dheer, ebyoon, magaceed

substantiviska former

kort, osjälvständig form qaab gaaban, dhimman

verkliga pronomen grundform

qaab saleed subjektsform qaab yeele

subjektsform qaab yeele

objektsform qaab layeele

1 sg. aniga anigu aan i 2 sg. adiga adigu aad ku 3 sg. m. isaga (asaga) isagu (asagu) uu 3 sg. f. iyada (ayada) iyadu (ayadu) ay 1 pl. exkl. annaga annagu aan ~ aannu na 1 pl. inkl. innaga innagu aynu ina 2 pl. idinka idinku aad ~ aydin idin 3 pl. iyága (ayaga) iyagu (ayagu) ay



162

De svenska personliga pronomenen utgörs av formerna jag, du, han, hon,

den, det, vi, ni, de, som anger subjektet i satsen, och formerna mig, dig,

honom, henne, den, det, oss, er, dem som anger objektet, men även

används med prepositioner, t.ex. mot mig.

På somaliska finns betydligt fler former. De långa formerna av de

personliga pronomenen är formellt sett SUBSTANTIV. De tar bestämd artikel

(ani‐g‐a jag) och böjs i substantivens kasusformer: ani‐g‐a (grundform)

och ani‐g‐u (subjektsform).

De långa eller SJÄLVSTÄNDIGA FORMERNA (QAAB EBYOON) kan användas och

placeras helt fritt i satsen, medan de korta eller OSJÄLVSTÄNDIGA FORMERNA

(QAAB DHIMMAN) många gånger är obligatoriska och måste placeras på

mycket bestämda platser i satsen.

Bland de korta, osjälvständiga formerna skiljer man också mellan

SUBJEKTSFORMER (QAAB YEELE) och OBJEKTSFORMER (QAAB LAYEELE).

Vidare skiljer man i somaliskan mellan pronomen i 1 person plural som

utesluter eller EXKLUDERAR den eller de personer som man samtalar med

(annaga, aannu, na) och pronomen omfattar eller INKLUDERAR dem som

man samtalar med (innaga, aynu, ina).

De korta formerna är mycket vanliga eftersom det på somaliska i de flesta

fall är obligatoriskt att använda subjektspronomen även om ett substantiv

används som subjekt. Samma konstruktion är faktiskt mycket vanlig även

i talspråklig svenska, t.ex. Min bil den har gått sönder så min dotter hon måste

ta bussen idag. Även när man använder ett långt pronomen som subjekt

krävs samtidigt en dubblering med ett kort pronomen, precis som vid alla

andra substantiviska subjekt, t.ex. Idinku waa aad na caawinteen. Ni

hjälpte oss.

När det gäller objektsformerna av de korta pronomenen är det viktigt att

observera att somaliskan inte har några objektspronomen i tredje person,

det saknas alltså korta motsvarigheter till honom, henne, den, det, dem, när



163

dessa svenska ord utgör objekt i satsen. Detta gör också att somaliska

prepositioner många gånger står ʺensammaʺ, eftersom det saknas ett

pronomen i 3 person, t.ex. kan alltså u till utifrån sammanhanget även

tolkas som till honom, till henne, till den, till det eller till dem.

Om man särskilt vill betona ett personligt pronomen som objekt i satsen

kan man naturligtvis använda ett av de långa pronomenen ovan, t.ex.

Cali iyada baa uu arkay. Det var henne Ali såg.

Obestamtsubjektspronomen

När man inte vet eller inte vill berätta vem som utför en viss handling har

olika språk olika sätt att uttrycka detta. På svenska finns en särskild

verbform som kallas för verbets passiva form. Den formen kan på svenska

bildas på två olika sätt, antingen med ändelsen –s eller med hjälpverbet

bli. Det finns också en tredje möjlighet, att använda det OBESTÄMDA

SUBJEKTSPRONOMENET man.

På somaliska finns bara den sista möjligheten, nämligen det obestämda

subjektspronomenet la. Passiva verbformer finns inte på somaliska.

Bakhaarkaas ayaa hadda la beddelayaa.

Den där lagerlokalen görs om nu.

Den där lagerlokalen blir omgjord nu.

Man gör om den där lagerlokalen nu.

Reflexivtpronomen Magacuyaalcelis

Somaliskan har ett REFLEXIVT (tillbakapekande) pronomen: is sig, t.ex.

Wuu is dilay. Han tog livet av sig. (eg. Han dödade sig.)



164

Det är viktigt att lägga märke till att det reflexiva pronomenet inta

används i 1 och 2 person på svenskan. I stället används

objektspronomenen mig, dig, oss, er, t.ex.

In badan su’aalahan waan is weydiiyey.

Ganska länge har jag ställt mig själv de här frågorna.

I svenskan finns ett särskilt RECIPROKT (ömsesidigt) pronomen, varandra,

men på somaliska används vanligtvis det reflexiva pronomenet is även i

den här betydelsen, t.ex.

Dacawo iyo wiyil baa beri is helay.

U sheeg carruurta in ay sheekada isu akhriyaan.

DemonstrativapronomenMagacuyaaltusmo

DEMONSTRATIVA pronomen kan användas självständigt eller tillsammans

med ett substantiv. På svenska blir formerna desamma i båda fallen, men

på somaliska blir formerna olika.

När demonstrativa pronomen används självständigt finns särskilda

former i maskulinum och femininum singular och en gemensam form i

plural.

m. sing. f. sing. plural

ka ta kuwa den, det, de

kii tii kuwii den där du vet, det där du vet, de där du vet

kan

tan

kuwan

(kuwaan)

den här, det här, de här

kaas

(kaa)

taas

(taa)

kuwaas

(kuwaa)

den där, det där, de där

De allra kortaste formerna ka, ta, kuwa används oftast för att slippa

upprepa samma substantiv två gånger i samma mening. Lägg märke till

att pronomenet ka är en homonym till prepositionen ka, t.ex.



165

Ilayska dayaxu waa ka cad yahay ka qorraxda. (Saynis 2, 2016 Ha)

Isku beeg xarfaha waaweyn iyo kuwa yaryar. (Af‐Soomaali 2, 2016)

Efter demonstrativa pronomen på –an och –aas används vanligtvis

subjektsändelsen ‐i, t.ex.

Kani waa Xasan. Detta är Xasan.

I vissa regioner förekommer ytterligare två demonstrativa pronomen,

men i standardspråket har de blivit ganska ovanliga:

keer teer kuweer den där, det där, de där, en bit bort

koo too kuwoo den där, det där, de där, långt borta

PossessivapronomenMagacuyaallolahaansho

Precis som de demonstrativa pronomenen förekommer de POSSESSIVA

pronomenen (ägarpronomen) både som självständiga former och som

ändelser efter substantiv. På svenska blir formerna desamma i båda fallen,

men på somaliska blir formerna olika.

När possessiva pronomen används självständigt finns särskilda former i

maskulinum och femininum singular och en gemensam form i plural.

mask. sing. fem. sing. plural

1 sg. kayga tayda kuwayga min, mitt, mina

2 sg. kaaga taada kuwaaga din, ditt, dina

3 sg. m. kiisa tiisa kuwiisa hans, dess

3 sg. f. keeda teeda kuweeda hennes, dess

1 pl. exkl. kayaga

kaayaga

tayada

taayada

kuwayaga vår, vårt, våra

1 pl. inkl. keenna teenna kuweenna vår, vårt, våra

2 pl. kiinna tiinna kuwiinna er, ert, era

3 pl. kooda tooda kuwooda deras



166

Som subjekt får dessa pronomen alltid ändelsen –u eftersom samtliga i sin

grundform slutar med grundformens ändelse –a.

InterrogativapronomenMagacuyaalweydiimeed

Det finns i somaliskan bara ett litet antal genuina INTERROGATIVA

(frågande) pronomen som inte är bildade av substantiv:

ayo? vem?

maxay? vad?

kee? tee? vilken?

kuwee? vilka?

immisa? hur mycket? hur många?

Av de två första finns särskilda fokuserade former som en gång måste ha

uppstått genom sammandragning med fokuspartikeln:

yaa? vem? (av *ayo + baa)

maxaa? vad? (av *maxay + baa)

Några frågeord är också bildade med hjälp av frågepartikeln ma?, t.ex.

kuma? tuma? vem?

kuwama? vilka?

goorma? när? (av goor tidpunkt, tillfälle)

Flera frågeord utgörs på somaliska av substantiv med den interrogativa

ändelsen ‐kee/‐tee, t.ex.

xaggee? vart? (vilken riktning?)

goortee? när? (vilken tidpunkt?)



167

Pronomensomsubstantivandelser

I svenskan fungerar alltid pronomen som självständiga ord, men i

somaliskan dras flera av dem samman med substantiv. Detta gäller

–de DEMONSTRATIVA PRONOMENEN kan, tan, kaas, taas, kii, tii,

– de POSSESSIVA PRONOMENEN kayga, tayda, kaaga, taada, kiisa, tiisa,

keeda, teeda, kayaga, tayada, keenna, teenna, kiinna, tiinna,

kooda, tooda,

–de INTERROGATIVA PRONOMENEN kee, tee.

Dessa pronomen fungerar alltså som ändelser som läggs till substantiv

och utgör ett enda ord tillsammans med substantiven.

Demonstrativaändelser

Den inledande konsonanten i de olika pronomenen förändras på precis

samma sätt som konsonanten i den bestämda artikeln då dessa ändelser

läggs till ett substantiv, t.ex.

buuggii buugaagtii mindidii mindiyihii

buuggan buugaagtan mindidan mindiyahan

buuggaas buugaagtaas mindidaas mindiyahaas

Efter de demonstrativa ändelserna på –an och –aas lägger man vid behov

subjektsändelsen –i. Mera sällan förekommer även –u.

Subjektsformer

ninku mannen ninkani (ninkanu) den här mannen

ninkaasi (ninkaasu) den där mannen

En mycket viktig form i somaliskan är pronomen och ändelser som slutar

på –ii, t.ex. buuggii, mindidii. För den här formen används olika

beteckningar i olika grammatikbeskrivningar. Många gånger kallas även

denna ändelse för bestämd artikel, men den här formen har faktiskt stora

likheter med de demonstrativa pronomenen, framför allt att den också

kan förekomma helt självständigt som pronomenen kii, tii, kuwii.



168

Betydelsemässigt används de här formerna för att uttrycka att något är

känt för båda samtalsparterna sedan tidigare. Denna formen används

därför särskilt ofta i satser som står i förfluten tid eftersom det då ofta

handlar just om saker som man känner till sedan tidigare.

Possessivaändelser Långa former Korta former 1 sg. -kayga / –tayda –kay / –tay 2 sg. -kaaga / –taada –kaa / –taa 3 sg. m. –kiisa / –tiisa –kiis / –tiis

(–kii / –tii) 3 sg. f. –keeda / –teeda –keed / –teed 1 pl. exkl. –kayaga / –tayada –kayo / –tayo 1 pl. inkl. –keenna / –teenna –keen / –teen 2 pl. –kiinna / –tiinna –kiin / –tiin 3 pl. –kooda / –tooda –kood / –tood

När de possessiva pronomenen används som ändelser efter substantiv

anpassas den inledande konsonanten på samma sätt som i den bestämda

artikeln, t.ex.

buug bok, buugga boken, buuggayga min bok

buuggaaga din bok

buuggeeda hennes bok

buuggiisa hans bok

buuggayaga vår bok (men inte din)

buuggeenna vår bok (även din)

buuggiinna er bok

buuggooda deras bok

mindi kniv, mindida kniven, mindidayda min kniv

mindidaada din kniv

mindideeda hennes kniv

mindidiisa hans kniv



169

Grundformens ‐a ersätts i subjektsformen med ‐u efter de olika

possessivsuffixen.

De långa formerna ovan används efter nästan alla substantiv. De korta

formerna används bara efter ett litet antal ord som betecknar närstående

personer som familjemedlemmar och vänner, t.ex. hooyaday min mamma,

aabbahay min pappa, walaashay min syster, saaxiibkaa din vän.

saaxiib‐kay min vän

saaxiib‐kaa din vän

saaxiib‐keed hennes vän

saaxiib‐kiis hans vän

saaxiib‐kayo vår vän (men inte din vän)

saaxiib‐keen vår vän (och även din vän)

saaxiib‐kiin er vän

saaxiib‐kood deras vän

Interrogativaändelser

Även den inledande konsonanten i de INTERROGATIVA ändelserna

anpassas till substantivet på samma sätt som alla andra ändelser, t.ex.

buugga boken, buuggee? vilken bok?

ninka mannen, ninkee? vilken man?

Observera också att den interrogativa formen ofta fokuseras med

baa/ayya, t.ex.

Wiilkee baa saaxiib run ah ahaa? (ASF3 2001:7)

Xayawaankee baa doonayey in lala tartamo? (ASF3 2001:35)

Bishee baa la tagaa Xajka? (ASF3 2001:62)



170

Indefinitapronomen

INDEFINITA (obestämda) pronomen består på somaliska främst av olika

substantiv i obestämd form, wax något; en sak, qof, cid, ruux någon; en

person, meel någonstans; en plats etc., t.ex.

Wax ma arkaysaa? Ser du något?

Vidare finns följande former som främst används tillsammans med

adjektiv.

ku tu kuwo en (några)

Särskilt används de i uttrycken ku kale, tu kale en annan, kuwo kale andra.

Totalapronomen

Hit hör framför allt kasta, dhan, walba. De är alla rent formellt adjektiv.

Ismaaciil muxuu maalin kasta qabtaa?

Särskilt vanliga är kombinationer med olika indefinita ord, t.ex. wax

kasta, cid kasta, meel kasta, qof kasta, mid kasta, mar kasta, si kasta, in

kasta…

Till den här kategorin hör även dhammaan som egentligen är ett

substantiv, t.ex.

Dhammaan walxahani waxa ay sameeyaan ur qadhmuun.

Negativapronomen

NEGERADE eller NEGATIVA pronomen uttrycks till stor del med samma ord

som de indefinita pronomenen, med den skillnaden att de används i en

negerad sats med ett negerat verb. De förses oftast även med den negativa

partikeln ‐na, t.ex. Qofna wax ma yeesho. Ingen har någonting.



171

Relativapronomen

Somaliskan har inte några relativa pronomen motsvarande svenskans

som, vilken. De allra flesta somaliska relativa bisatser inleds inte med

någon bisatsinledare över huvud taget. Oftast läggs i stället relativa

bisatser direkt till ett substantiv. Bisatserna utmärks framför allt av att de

saknar satspartikel, t.ex.

Eeg biyaha galaaska ku jira.

Titta på vattnet som finns i glaset.

De somaliska demonstrativa pronomenen kaas, taas, kuwaas kan

användas på ett sätt som liknar de svenska relativa pronomenen. De följs

då i somaliskan av en relativ bisats som inleds med konjunktionen oo.

Denna konjunktion dras många gånger ihop med pronomenet till kaasoo,

taasoo, kuwaasoo. Sådana former är vanligare i skriftspråket och de kan i

viss mån upplevas motsvara de svenska relativa pronomenen vilken, vilket,

vilka, men egentligen är detta ett demonstrativt pronomen följt av

konjunktionen oo.



172

Ovning18a.Allmannafragor

1. Vilka är substantivens tre vanligaste demonstrativa suffix?

2. Vilket är substantivens interrogativa suffix?

3. Dela upp följande ord i de olika morfem som de innehåller: markaas,

erayadan, maalmaha, aabbahood, mirihiisu, bilood, dalkeenna,

magacyadoodu, sannaddugsiyeedkiinna, martiqaadkaasi.

Ovning18b.Pronomen

1. Fyll i tabellen över de somaliska personliga pronomenen.

lång, självständig form qaab dheer, ebyoon

egentligen substantiv

kort, osjälvständig form

qaab gaaban, dhimman verkligt pronomen

grundform subjektsform qaab yeele



1 sg.

2 sg.

3 sg. m.

3 sg. f.

1 pl. exkl.

1 pl. inkl.

2 pl.

3 pl.



173

2. Fyll i tabellen över de somaliska possessiva pronomenen.


1 sg. min, mitt, mina

2 sg. din, ditt, dina

3 sg. m. hans, dess

3 sg. f. hennes, dess

1 pl. exkl. vår, vårt, våra

1 pl. inkl. vår, vårt, våra

2 pl. er, ert, era

3 pl. deras

3. Böj det demonstrativa pronomenet kaas i subjektsform i femininum

singular.

4. Vilka interrogativa pronomen finns i somaliskan som inte är substantiv.

5. Vilket är det somaliska reflexiva pronomenet?

6. Somaliskan har inte passivum som svenskan. Vilket ord använder man

ofta i stället?



174

Adjektiv Sifo

Adjektiven är beskrivande ord som framför allt används som tillägg till

substantiv för att ge ytterligare information om olika egenskaper hos

substantivet i fråga. Adjektiven förekommer alltså oftast som attribut till

substantiv och placeras direkt efter substantivet, t.ex.

gabar yar en liten flicka

De somaliska adjektiven har väldigt få böjningsformer. Adjektiv har ingen

bestämd form och påverkas inte när substantivet sätts i bestämd form,

t.ex.

gabar yar en liten flicka, gabarta yar den lilla flickan.

Däremot bildar många adjektiv en slags pluralform genom reduplikation

av den första delen av ordet, t.ex.

gabar yar en liten flicka, gabdho yaryar små flickor

Antalet adjektiv i somaliskan är mindre än i svenskan. Många gånger

används i stället substantiv för att beskriva ett annat substantivs

egenskaper, t.ex. nin duq ah en gammal man (eg. en man som är en gamling,

a man being a senior). Att det verkligen handlar om två substantiv märker

man om man ändrar frasen till bestämd form, ninka duqa ah, eftersom

båda substantiven får bestämd artikel.



175

Typeravadjektiv

Man kan se fyra huvudtyper av adjektiv i somaliskan:

1. Grundläggande eller PRIMÄRA adjektiv som beskriver EGENSKAPER eller

KVALITETER. Dessa är inte bildade av andra ord, utan består bara av ett rot‐

morfem, t.ex.

yar liten, weyn stor, cusub ny, fudud lätt, culus tung, dheer lång,

cas röd…

Dessa är inte lika många i somaliskan som i svenskan eller engelskan.

2. Avledda adjektiv som beskriver EGENSKAPER eller KVALITETER. Dessa är

oftast bildade av olika substantiv med hjälp av ändelser som t.ex. –oon,

–(s)an:

qurxoon vacker, wanaagsan bra.

3. Avledda adjektiv som beskriver RELATIONER. Dessa är främst bildade av

olika substantiv med hjälp av ändelser som t.ex. ‐e, ‐eed, ‐ood, ‐aad:

dugsiga dhexe, buugaag carruureed, fasalka labaad.

I svenskan är relationsbetecknande adjektiv inte så vanliga eftersom man

på svenska hellre sätter ihop två eller flera rot‐morfem till ett sammansatt

ord. t.ex. barnbok, mellanstadieskola.

4. Somaliskans PARTICIP eller VERBALADJEKTIV (SIFO FALEED) är bildade av

verb på ungefär samma sätt som PERFEKT PARTICIP i svenskan. De beskriver

olika TILLSTÅND eller EGENSKAPER som är ett resultat av verbhandlingen.

De bildas med hjälp av ändelsen ‐an eller ‐san, t.ex.

jaban trasig, sönder av jabaa går sönder,

samaysan gjord av sameeyaa gör.



176

Anvandning

Adjektiv används mest som ATTRIBUT och placeras i somaliskan (precis

som alla andra typer av attribut) efter det substantiv som attributet syftar

på. Adjektiv kan dock även användas som PREDIKAT, och i så fall används

de som regel tillsammans med olika former av verbet yahay.

attribut: bisad yar, buug cusub

predikat: Bisaddu waa yar tahay.

Fraseristalletforadjektiv

Adjektiven är som sagt färre i somaliskan än i svenskan eller engelskan.

För att uttrycka samma betydelse som vissa svenska adjektiv, används i

stället ofta substantiv som bestämningar till andra substantiv, t.ex.

tuke tuug ah en tjuvaktig korp

(eg. en korp som är tjuv, a crow being a theif)

nin duq ah en gammal man

(eg. en man som är gamling, a man being a senior)

I dessa uttryck använder man också den korta formen ah av verbet yahay

är. Denna form kallas även relativ form eller reducerad form och den

motsvarar ofta svenskans PRESENS PARTICIP på ‐ande/‐ende eller

engelskans form på ‐ing (a man being a senior). Att det verkligen handlar

om substantiv märker man tydligt om man ändrar frasen till bestämd

form. Då böjs båda substantiven:

tukaha tuugga ah den tjuvaktiga korpen

ninka duqa ah den gamle mannen.

Dock har inte alla svenska adjektiv som på somaliska motsvaras av fraser

med flera ord just denna struktur, även om den mest centrala betydelsen

nästan alltid uttrycks genom ett substantiv. Det ord som binder samman



177

de båda substantiven kan dock även vara ett adjektiv som badan, leh eller

la’, t.ex.

badan xayawaanno qurux badan vackra djur

leh meel taariikh leh en historisk plats, meelo xiiso leh

la’ nin carrab la’

Bojning

Adjektiven har väldigt få böjningsformer. De enda egentliga böjda former

som förekommer är pluralformen och subjektsformen.

Till skillnad från många andra språk, t.ex. svenskan och arabiskan, finns

det inga genusformer av adjektiv, t.ex. baabuur yar en liten bil, guri yar ett

litet hus.

Till skillnad från svenskan, där adjektiven har en bestämd form på ‐a,

påverkas inte somaliska adjektiv när substantivet sätts i bestämd form,

t.ex. gabar yar en liten flicka, gabarta yar den lilla flickan.

Förutom pluralformen och subjektsformen kompareras adjektiven, men

det sker inte med hjälp av ändelser, utan med hjälp av prepositioner som

placeras före adjektivet.

Plural

I somaliskan bildar man en pluralform av många adjektiv genom

REDUPLIKATION av den första stavelsen, vilket innebär att den första

stavelsen dubbleras, oftast tillsammans med den följande konsonanten,

t.ex. sing. cusub ny, plur. cuscusub nya.

T.ex. sing. yar liten, plur. yaryar små;

sing. cusub ny, plur. cuscusub nya…



178

Ett par adjektiv har en oregelbunden pluralform.

sing. weyn stor, plur. waaweyn stora;

sing. dheer lång, plur. dhaadheer långa.

Det är inte helt obligatoriskt att använda dessa pluralformer. De används

mera vid korta och frekventa adjektiv än vid långa och mera ovanliga

adjektiv, t.ex.

kab cusub en ny sko, kabo cuscusub nya skor

gabadh yar en liten flicka, gabdho yaryar små flickor.

Det är alltså inte helt obligatoriskt att använda den här formen. Dessutom

verkar det inte riktigt vara en vanlig pluralform, eftersom den ibland kan

förekomma tillsammans med substantiv i singular. Snarare skulle man

kunna säga att formen uttrycker att egenskapen förekommer flera gånger.

I vissa fall kan man alltså tänka sig att egenskapen förekommer flera

gånger i relation till ett substantiv i singular.

Far fiican oo yaryar ku qor ereyadan yaambo, af, leeb, dhagax, bil.

Eftersom det alltså inte alltid handlar om verklig PLURAL skulle en annan

bra term i stället kunna vara DISTRIBUTIV FORM, eftersom denna form

anger att egenskapen är distribuerad eller ”utspridd” över ett eller flera

föremål.

Subjektsform

Om ett substantiv som fungerar som subjekt följs av ett adjektiv böjs inte

substantivet med subjektsändelsen ‐u. I stället böjs det efterföljande

adjektivet med subjektsändelsen ‐i.

Ninka dheeri wuu tagayaa. Den långe mannen ska gå.

Buugga cusubi waxaa uu yaal miiska korkiisa. Den nya boken ligger

ovanpå bordet.



179

Komparation Isbarbardhig

Både på svenska och somaliska kan adjektiv kompareras. På svenska kan

det göras på två sätt, antingen med ändelser, t.ex. intressant, intressantare,

intressantast, eller med hjälpord intressant, mera intressant, mest intressant.

De tre olika formerna kallas POSITIV, KOMPARATIV och SUPERLATIV.

På somaliska använder man inte ändelser. I stället använder man alltid

hjälpord, nämligen prepositioner som placeras framför adjektivet.

KOMPARATIV bildas med ka av, från, än, medan SUPERLATIV bildas med

ugu, t.ex.

positiv: weyn stor

komparativ: ka weyn större (ka = än)

superlativ ugu weyn störst

Somaliskans komparationsformer kan ibland användas på ett sådant sätt

att de inte direkt motsvarar samma komparationsform på svenska, t.ex.

Waxay gashan tahay kabo ka weyn. Hon har (tagit) på sig för stora

skor (dvs. större än vad som är lämpligt för henne).

Kee dheer? Vilken är längst?



180

Ovning19.Adjektiv

1. Hur testar man enklast om ett ord är adjektiv?

2. Ringa in alla adjektiv i följande meningar.

Aabbaheed waxa uu ka shaqeeya dawladda hoose ee degmada. Fatxiya

waxa ay dhigataa fasalka shanaad ee dugsiga dhexe.


Kani waa libaax. Waa xayawaan weyn oo xoog badan. Waxa uu cunaa

xayawaanka kale.

4. Varför har somaliskan inte lika många adjektiv som svenskan?

5. Dela upp följande ord i de olika morfem som de innehåller:

ogyahay, yarayd, jeclahay, ma jecli, dhaadheer.

6. Vad menas med att ”komparera” ord? Vilka ord kan man komparera?

7. Sätt ordet weyn i formerna positiv, komparativ, superlativ.

8. Vilka av adjektiven nedan är rot‐morfem, dvs inte bildade av något

annat ord?

9. Vilka av adjektiven nedan är particip, dvs. bildade av ett verb.

10. Vilka av adjektiven nedan är bildade av substantiv med en ändelse.

weyn, wanaagsan, samaysan, qurxoon, cusub, abuuran

11. Hur bildar man plural av somaliska adjektiv?



181

Ovning20

1. Vilka personliga pronomen finns i texten nedan?

2. Vilka demonstrativa pronomen finns i texten?

3. Vilka substantiv med demonstrativ ändelse finns i texten?

4. Vilka possessiva pronomen finns i texten?

5. Vilka substantiv med possessiv ändelse finns i texten?

6. Vilka adjektiv finns i texten?

7. Vilka adjektiv i superlativ finns i texten?

8. Vilka substantiv i texten används som adverbial och motsvarar svenska

adverb?

9. Vilka samordnande konjunktioner finns i texten?

Qoys

Kuwani waa qoyskii Sahra iyo Axmed. Waxa ay u taagan yihiin labo saf.

Safka ugu horreeya waxa ku wada jira Sahra, Axmed, Cali iyo Aamina.

Sida ay u kala horreeyaan ayaa ay isugu xigaan. Safka dambena waxa

wada taagan Cumar, aabbe, Xaashi, hooyo, Faadumo iyo Safiya. Sahra

immika waa laba iyo toban jir. Waxa ay dhigataa fasalka lixaad. Waxa ay

ka dhigataa dugsiga dhexe ee Afgooye. Axmed waa fasalka afraad, Calina

waa fasalka labaad. Labadooduba waxa ay ku jiraan dugsiga hoose.

Cumar waa siddeed iyo toban jir. Waa wiilka ugu weyn qoyska. Safiya

waxa ay ku dhalasho xigtaa Cumar. Labadooduba waxa ay dhigtaan

dugsiga sare ee Sheekh Aweys. Dugsigu waxa uu ku yaallaa magaalada

Baydhaba ee Gobolka Bay. Cumar iyo Safiya waxa ay reerka yimaadaan

marka dugsiga la xiro. Aamina waa gabadha ugu yar reerka. Waxa ay

jirtaa lix sannadood. Hadda Aamina waxa ay barataa Quraanka. Sannad



182

ka bacdi ayaa la qorayaa dugsiga. Aamina ayey u jeceshahay dugsiga.

Waayo walaalaheed oo dhan ayaa u baxa dugsiga.

Ovning21

1. Hitta alla verkliga adjektiv.

2. Hitta alla personliga pronomen i subjektsform.

3. Hitta alla verkliga prepositioner.

Kubbadda cagta




















183

Tema8:Pronomenochadjektiv

Övning18a.Allmännafrågor

1. Vilka är substantivens tre vanligaste demonstrativa suffix?

–kii/–tii, –kan/–tan, –kaas/–taas

2. Vilket är substantivens interrogativa suffix?

–ee


mar‐kaas:

/mar/– är rot och samtidigt ordets stam

–/kaas/ är en demonstrativ ändelse.

eray‐a‐dan:

/eray/– är rot och samtidigt ordets stam

–/a/ är en variant av –/o/ och uttrycker plural

–/dan/ är en variant av den demonstrativa ändelsen –/tan/.

maalm‐a‐ha:

/maalm/– är rot och samtidigt ordets stam

–/a/ är en variant av –/o/ och uttrycker plural

–/ha/ är en variant av –/ka/ och uttrycker bestämd grundform

aabb‐a‐hood:

/aabb/– är en rot som är en variant av /ab/–

–/a/ är en variant av ändelsen –/e/ som uttrycker en person

aabba‐ (aabbe) är ordets stam

–/hood/ är en variant av den possessiva ändelsen –/kood/ i 3 person

plural = deras



184

mir‐i‐hiis‐u:

/mir/– är en rot och samtidigt ordets stam

–/i/ är här en variant av –/o/ som uttrycker plural.

/o/ före /h/ anpassar sig till den efterföljande vokalen

–/hiis/ är en variant av den possessiva ändelsen –/kiis/ i 3 person

singular maskulinum = hans, dess

–/u/ är subjektsändelsen i bestämd form

bil‐ood:

/bil/– är en rot och den fungerar som ordet stam

–/ood/ är räkneformens ändelse

dal‐keenna:

/dal/ är en rot och den fungerar som ordets stam

/keenna/ är den possessiva ändelsen i 1 person plural = vår

magac‐ya‐dood‐u:

/magac/ är en rot och den fungerar som ordets stam

–/ya/ är en variant av –/yo/ som uttrycker plural vid maskulina

substantiv med flera stavelser i stammen

–/dood/ är en variant av den possessiva ändelsen –/tood/ i 3 person

plural = deras

–/u/ är subjektsändelsen i bestämd form

sannaddugsiyeedkiinna:

/sannad/ är en rot

/dugsi/ är en rot

–/y/– är en buffertkonsonant mellan två vokaler.

–/eed/ är en ordbildningsändelse för att bilda adjektiv

sannaddugsiyeed‐ är ordets stam i detta sammansatta substantiv

–/kiinna/ är den possessiva ändelsen i 2 person plural = er



185

martiqaadkaasi:

/marti/ är en rot

/qaad/ är en rot

martiqaad‐ är stammen i detta sammansatta substantiv

–/kaas/ är en demonstrativ ändelse

–/i/ är subjektsändelsen i den demonstrativa formen

Övning18b.Pronomen

1. Fyll i tabellen över de somaliska personliga pronomenen.

lång, självständig form qaab dheer, ebyoon

egentligen substantiv

kort, osjälvständig form

qaab gaaban, dhimman verkligt pronomen

grundform subjektsform qaab yeele



1 sg. aniga anigu aan i

2 sg. adiga adigu aad ku

3 sg. m. isaga isagu uu

3 sg. f. iyada iyadu ay

1 pl. exkl. annaga annagu aan ~ aannu na

1 pl. inkl. innaga innagu aynu ina

2 pl. idinka idinku aad ~ aydin idin

3 pl. iyága iyagu ay



186

2. Fyll i tabellen över de somaliska possessiva pronomenen.


1 sg. kayga tayda kuwayga min, mitt, mina

2 sg. kaaga taada kuwaaga din, ditt, dina

3 sg. m. kiisa tiisa kuwiisa hans, dess

3 sg. f. keeda teeda kuweeda hennes, dess

1 pl. exkl. kayaga kaayaga

tayada taayada

kuwayaga vår, vårt, våra

1 pl. inkl. keenna teenna kuweenna vår, vårt, våra

2 pl. kiinna tiinna kuwiinna er, ert, era

3 pl. kooda tooda kuwooda deras

3. Böj det demonstrativa pronomenet kaas i subjektsform i femininum

singular.

taasi (taasu)

4. Vilka interrogativa pronomen finns i somaliskan som inte är

substantiv.

maxay, ayo, yaa, kuma, tuma, kee, tee, kuwee, immisa…

5. Vilket är det somaliska reflexiva pronomenet?

is

6. Somaliskan har inte passivum som svenskan. Vilket ord använder

man ofta i stället?

la



187

Övning19.Adjektiv

1. Hur testar man enklast om ett ord är adjektiv?

Man placerar ordet efter ett substantiv och prövar att sätta

substantivet i bestämd form – då ska inte adjektivet förändras.

Sedankan man pröva att sätta substantivet i plural och se om

det går att bilda plural av adjektivet med reduplikation:

guri weyn, guriga weyn, guryo waaweyn.


hoose, shanaad, dhexe


weyn, badan, kale

4. Varför har somaliskan inte lika många adjektiv som svenskan?

Ofta används substantiv för att beskriva andra substantiv.


og ‐ yahay eller og ‐ y ‐ ah ‐ ay,

yar ‐ ayd eller yar ‐ ay ‐ d,

jecl ‐ ahay eller jecl ‐ ah ‐ ay,

ma ‐ jecl ‐ i,

dhaa ‐ dheer.

6. Vad menas med att ”komparera” ord? Vilka ord kan man komparera?

Man kan komparera adjektiv, dvs. böja dem i olika

jämförelsegrader.

7. Sätt ord weyn i formerna positiv, komparativ, superlativ.



188

positiv weyn

komparativ ka weyn

superlativ ugu weyn

8. Vilka av adjektiven nedan är rot‐morfem, dvs inte bildade av något

annat ord?

weyn, cusub

9. Vilka av adjektiven nedan är particip, dvs. bildade av ett verb.

samaysan, abuuran

10. Vilka av adjektiven nedan är bildade av substantiv med en ändelse.

wanaagsan, qurxoon

11. Hur bildar man plural av somaliska adjektiv?

Genom reduplikation av början av ordet.



189

Övning20

1. Vilka personliga pronomen finns i texten nedan?

ay, uu, ay, la

2. Vilka demonstrativa pronomen finns i texten?

Kuwani

3. Vilka substantiv med demonstrativ ändelse finns i texten?

qoyskii

4. Vilka possessiva pronomen finns i texten?

Inga

5. Vilka substantiv med possessiv ändelse finns i texten?

Labadoodu, walaalaheed

6. Vilka adjektiv finns i texten?

taagan, dambe, taagan, lixaad, dhexe, afraad, labaad, hoose, weyn, sare,

yar, jecel, dhan

7. Vilka adjektiv i superlativ finns i texten?

ugu weyn, ugu yar

8. Vilka substantiv i texten används som adverbial och motsvarar

svenska adverb?

labo saf, Safka, Sida, Safka, immika, fasalka, dugsiga, magaalada,

Hadda, Sannad, dugsiga

9. Vilka samordnande konjunktioner finns i texten?

iyo, na

Övning21

1. Hitta alla verkliga adjektiv.

badan, kale, waaweyn, waliba, Hoose, taageersan, badn‐



190

2. Hitta alla personliga pronomen i subjektsform.

ay, ay, ay, ay, ay, ay, ay, ay, ay, ay, ay, ay, ay, uu, ay, ay, ay, la‐, uu, ay, ‐

ay, uu, uu

3. Hitta alla verkliga prepositioner.

ku, ku, ka, u, ugu, ka, u, la, u, ka, ku, ku, u, u, ugu, ‐ga



191

Tema9

Verb Fal

Verb uttrycker handlingar eller tillstånd. Den vanligaste användningen av

ett verb i en sats är som satsdelen predikat. Verb uttrycker alltså den mest

centrala betydelsen i satsen, kärnan av det som satsen beskriver. Verbens

form anger i många språk också den tidpunkt då handlingen utspelar sig

(detta kallas i grammatiken för tempus), vem som utför handlingen (detta

kallas för personböjning), om handlingen är verklig eller inte (detta kallas

för modusformer) och om handlingen betraktas som avslutad, upprepad

eller pågående (detta kallas för aspektformer).

Alla språk har inte alla dess former och en del språk har ännu fler former,

men för somaliskans del är det just de här formerna som är relevanta.

Böjning: Nadooc:

Stam + ändelser Sal + dibkabayaal

– Person – Qof

– Numerus – Tiro

– Genus – Cayn

– Tempus – Ammin

– Aspekt – Muuqaal

– Modus – Hab

När man böjer verb brukar man ofta i stället säga att man KONJUGERAR

verben.



192

Vissa av verbens former uttrycker alla de kategorier som finns upp‐

räknade ovan. Sådana former kallas FINITA. De finita formerna kan

användas som predikat i en sats.

Vissa andra av verbets former uttrycker bara vissa av kategorierna ovan

och dessa former kan inte på egen hand användas som predikat i en sats.

Sådana former kallas INFINITA. Hit hör verbens adjektivform (som även

kallas PARTICIP) och verbens substantivformer (som kallas INFINITIV och

VERBALSUBSTANTIV).

Några former som finns i svenskan saknas i somaliskan. Det är de passiva

verbformerna. I stället använder man i somaliskan oftast det obestämda

subjektspronomenet la man.

Konjugationer Isrogrogyo

Verben delas in i olika grupper eller böjningstyper beroende på det sista

ljudet i verbets stam. Stammen är i stort sett identisk med imperativ‐

formen eftersom imperativformen i singular (när man vänder sig med en

uppmaning till en person) inte har någon ändelse. Inom grammatiken

brukar man kalla sådana grupper av verb som har ett visst gemensamt

böjningsmönster för konjugationer.

Konjugation 1. Imperativen slutar på konsonant. qor

Konjugation 2a. Imperativen slutar på –i. akhri

Konjugation 2b. Imperativen slutar på –ee. shanlee

Konjugation 3a. Imperativen slutar på –o. booqo

Konjugation 3b. Imperativen slutar på –so. iibso

Alla grupperna – konjugationerna ‐ böjs på nästan samma sätt, men det

finns ett litet antal små, men viktiga detaljer som skiljer de olika

grupperna åt.



193

Konjugation1.

Imperativformen eller stammen slutar på konsonant

guur, kar, qor, cun, orod, bax, fuul

Till den här böjningstypen hör många verb har som har en stam som bara

består av en rot.

kar‐aa, guur‐aa, toos‐aa, cun‐aa

Det är ofta samma rot som finns i ett motsvarande substantiv:

ciyaar (ciyaarta); ciyaar! (ciyaarayaa)

Konjugation2a.

Imperativformen eller stammen slutar på –i

guuri, kari, akhri, bixi

Dessa verb är ofta bildade genom avledning med hjälp av suffixet –i–.

Sådana verb följs ofta också av ett objekt, medan det grundläggande

verbet bara har ett subjekt.

kar‐aa kari‐yaa

guur‐aa guuri‐yaa

toos‐aa toosi‐yaa

Konjugation2b.

Imperativformen eller stammen slutar på ‐ee

samee, guuree, shanlee

Dessa verb är ofta bildade genom avledning med hjälp av suffixet ‐ee‐

guur‐aa guuree‐yaa



194

Konjugation3a.

Imperativformen slutar på ‐o

I nästan alla böjda formerna dyker det upp ett –t– eller –d–. I femininum

finns det alltid en inskottsvokal och ett –t–. I första person plural inne‐

håller alltid –ann–.

booqo wuu booqdaa way booqataa waynu booqannaa

Många sådana verb är bildade genom avledning med hjälp av suffixet

–t– som oftast gör att verbet uttrycker att subjektet som utför handlingen

gör det för att själv få ut något bra av det eller njuta av det. I grammatiken

kallas verb med sådan betydelse för AUTOBENEFAKTIVA (vilket betyder

själv‐väl‐görande)

Konj. 1. qaad wuu qaad‐aa way qaad‐daa tar, bär

Konj. 3. qaado wuu qaataa way qaadataa tar för sig själv

Konjugation3b.

Imperativformen slutar på ‐so

Det enda som skiljer dessa verb från verben i 3a är att det finns ett –s–

före ändelserna.

mask. fem.

Konj. 1. guur‐aa guur‐taa flyttar

Konj. 2. guuri‐yaa guuri‐saa gifter bort någon

Konj. 3. guursad‐aa guursa‐taa gifter sig

Oregelbundnaverb

Vissa verb böjs inte på regelbundet sätt med suffix, utan de böjs i stället

oregelbundet med prefix.



195

prefixverb falal ”horkabeed”

ahay, tahay, yahay, nahay… ahaa, ahayd, ahayn…

aqaan, taqaan, yaqaan, naqaan… iqiin, tiqiin, yiqiin, niqiin…

aal, taal, yaal, naal… iil, tiil, yiil, niil

iraahdaa, tiraahdaa, yiraahdaa… iri, yiri, tiri, niri

imaadaa, timaaddaa, yimaadaa… imi(d), timi(d), yimi(d), nimi(d)

Kopulan’yahay’

Verbet yahay brukar kallas för KOPULA (FAL AHAANSHO).

Det används för att binda samman två substantiv eller substantivfraser,

t.ex.

Raxmo waxa ay ahayd siddeed jir.

Adeerkiis waxa uu ahaa nin carruur badan.

eller för att binda samman ett adjektiv med ett substantiv, t.ex.

Cuntadu waa ay fiican tahay.

Caano halaad waa ay fiican yihiin.

Kopula‐verbet böjs på ett oregelbundet sätt.

Presens: ahay, tahay, yahay, tahay; nahay, tihiin, yihiin.

Preteritum: ahaa, ahayd, ahaa, ahayd; ahayn, ahaydeen, ahaayeen.

Infinitiv: ahaan

Kort form i presens: ah (t.ex. gabar Soomaali ah)

Kopulaverbetmedadjektiv

Somaliska adjektiv följs ofta av ändelser som ser ut som verbböjning. Om

man ser detta ur ett svenskt eller engelskt grammatiskt perspektiv är det

frågan om sammandragningar av adjektiv och kopulaverbet yahay.

I traditionell somalisk grammatik förklarar man ibland detta genom att

säga att adjektiven böjs precis som verb.



196

En enklare förklaring är nog ändå att säga att det handlar som

sammandragningar med verbet yahay och att adjektiven INTE böjs.

Formerna i preteritum av yahay förkortas och dras samman med adjektiv

och particip så att de kommer att se ut som ändelser:

bisaddii yarayd < *yar + ahayd

wiilkiisii yaraa < *yar + ahaa

weynaa, weynayd < *weyn + ahaa, weyn + ahayd

jeclaa, jeclayd < *jecel + ahaa, jecel + ahayd

Formerna i presens förkortas inte, t.ex.

weyn ahay, weyn tahay…

jecel yahay

Men vissa anpassningar kan inträffa sist i adjektivet eller först i verbet,

t.ex.

jeclahay, jeceshahay, jecel < *jecel + ahay, jecel + tahay

dhowdahay < *dhow + tahay

ma fiicna < *ma fiican aha

Bortfallav’yahay’vidfokuseratsubjekt

Om subjektet är fokuserat och predikatet innehåller ett adjektiv försvinner

verbet yahay i presens.

Buuggani waa fiican yahay.

Buuggan baa fiican yahay.



197

Tempus Ammin

Tempus är den grammatiska termen för olika former som anger tiden för

handlingen. I somaliskan, precis som i många andra språk, finns tre

tempus.

Preteritum Tagto

uttrycker en handling i förfluten tid:

waan qoray, waan qorayay, waan qori jiray

way qoreen, way qorayeen, way qori jireen

Presens Joogto

uttrycker en handling i nutid:

waan qoraa, waan qorayaa

way qoraan, way qorayaan

Futurum Timaaddo

uttrycker en handling i framtiden:

waan qori doonaa

way qori doonaan

Observera att futurum bildas med INFINITIV (MASDAR) och

hjälpverbet doonaa. Infinitivformen i konjugation 1 slutar på –i, men

i de övriga konjugationerna slutar infinitiv på –n.

1. –i qor‐i doonaa

2. –n fiiri‐n doonaa

samey‐n doonaa

3. –n qaada‐n doonaa

guursa‐n doonaa



198

För somaliskans del finns det alltså möjlighet att uttrycka tre olika typer

av tid: förfluten tid, nutid och framtid.

I olika språks grammatik förekommer ett stort antal olika termer för

tidsformer (tempus) i förfluten tid. I svenskan talar man om imperfekt

eller preteritum (jag arbetade), perfekt (jag har arbetat) och

pluskvamperfekt (jag hade arbetat). I somaliskan finns det bara en

böjningsändelse (ett morfem) som uttrycker förfluten tid, därför spelar det

inte så stor roll vilken av alla de olika termerna man använder, men det

kan vara bra att välja den mest ”neutrala” termen, nämligen PRETERITUM

(waan shaqeeyay).

Nu kan man invända att det ju faktiskt finns olika former i förfluten tid

även i somaliska: waan shaqeeyay och waan shaqeynayay, men denna

skillnad brukar kallas för aspekt. Skillnaden på somaliska är nästan precis

densamma som på engelska mellan I worked och I was working. Även i

presens kan man skilja mellan två olika former (waan shaqeeyaa, waan

shaqeynayaa) precis som i englskan (I work, I am working). Vi återkommer

till detta lite längre fram.

Man kan lätt konstatera att somaliskan uttrycker presens respektive

preteritum genom att använda olika vokaler i ändelserna, nämligen –aa i

presens (waan shaqeeyaa) och –ay i preteritum (waan shaqeeyay).

För att uttrycka framtid finns i somaliskan en särskild form som kallas

futurum. Denna form skiljer sig från preteritum och presens genom att

den inte bildas med en ändelse, utan med ett extra verb förutom det verb

som bär huvudbetydelsen (waan shaqeyn doonaa). Det verb som bär

betydelsen av futurum kallas HJÄLPVERB (doonaa) och det verb som bär

huvudbetydelsen kallas för HUVUDVERB (shaqeyn). Huvudverbet står då

i ett slags ”neutral” form som kallas INFINITIV. Hjälpverbets ändelse är

presens (–aa).



199

Preteritum: waan shaqeey‐ay

Presens: waan shaqeey‐aa

Futurum: waan shaqey‐n doon‐aa (infinitiv + presens)

Det är dock inte bara futurumformen som kan användas för att uttrycka

framtid. Även den progressiva formen i presens används ofta för att

uttryck en närliggande framtid.

Ma tegaysaa? Are you going? Ska du gå?



200

Aspekt Muuqaal

Aspektformer kan enkelt uttryckt sägas vara former som anger

verbhandlingens förhållande till tiden, på vilket sätt handlingen relaterar

till tidpunkten för handlingen. I många språk kan man berätta om en

handling på lite olika sätt: på ett mera allmänt och konstaterande sätt, eller

på ett processuellt sätt då handlingen presenteras som pågående och mitt

i skeendet. Former som anger olika typer av sådana skillnader brukar

kallas för verbets olika aspektformer. Engelska har sådana skillnader

mellan ENKLA former (she works, she worked) och PROGRESSIVA former (she

is working, she was working). På precis samma sätt är det i somaliskan. Dels

finns en enkel presensform (waan akhriyaa), dels en progressiv

presensform (waan akhrinayaa). På samma sätt finns det en enkel

preteritumform (waan akhriyay) och en progressiv preteritumform

(waan akhrinayay).

På svenska har vi inte några grammatiskt bildade progressiva former,

men vi har möjlighet att uttrycka samma betydelse med hjälp av verben

står, sitter, ligger, hänger, t.ex. jag satt och läste (waan akhrinayay), jag ligger

och läser (waan akhrinayaa), vi stod och väntade (waan sugaynay).

På somaliska har man i förfluten tid ytterligare en aspekt: den

vanemässiga eller HABITUELLA aspekten. Den formen bildar man med

hjälpverbet jiray, som är böjt i preteritum, tillsammans med huvudverbet

i infinitiv, t.ex. waan akhrin jiray jag brukade läsa. Samma form bildas även

på svenska med hjälpverb.

Till sist bör det nämnas att det på samma sätt som i engelskan också är

vanligt att man på somaliska använder den progressiva presensformen för

att uttrycka en framtida handling, t.ex. Ma tegaysaa? Are you going? Ska

du gå?



201

SOMALISKANS ASPEKTFORMER

PRETERITUM PRESENS FUTURUM

TAGTO JOOGTO TIMAADDO

ENKEL

FUDUD qoray qoraa qor‐i doonaa

PROGRESSIV (pågående)

SOCOTA qor‐ay‐ay qor‐ay‐aa

HABITUELL (vanemässig)

CAADALAY qor‐i jiray

Som man kan se i tabellen ovan bildas de progressiva formerna med

ändelsen –ay– som placeras före tempusändelsen.



202

Person Qof

Verben i många språk har olika ändelser för att ange vem det är som utför

handlingen. Så är det inte i svenskan. Man brukar säga att svenskan

saknar ändelser för personböjning.

Men i somaliskan finns personböjning i sju olika former. Somaliska verb

böjs precis som verb i de flesta europeiska språk: i första, andra och tredje

person i både singular och plural. Dessutom har somaliskan i tredje

person singular olika former för maskulinum och femininum.

Person: första , andra, tredje Qof: 1aad, 2aad, 3aad

Numerus: singular, plural Tiro: keli, wadar

Genus: maskulinum, femininum Cayn: lab, dheddig

Nästan alla verb har samma personändelser. Även olika tempus‐ och

modusformer har väldigt likartade personändelser.

presens preteritum konjunktiv

waa aan ‐ V cunaa cunay cuno

waa aad ‐t V cuntaa cuntay cunto

waa uu ‐ V cunaa cunay cuno

waa ay ‐t V cuntaa cuntay cunto

waa aan ‐n V cunnaa cunnay cunno

waa aad ‐t V n cuntaan cunteen cuntaan

waa ay ‐ V n cunaan cuneen cunaan



203

I ändelserna ovan står V för en vokal som beror på tempus (presens,

preteritum) och modus (konjunktiv). I presens är vokalen –aa–, i

preteritum –ay/–ee–, i konjunktiv –o/–aa–. Vokalen före snedstrecket

används allra sist i ordet, medan vokalen efter snedstrecket används före

pluraländelsen –n i 2 och 3 person plural.

Efter ett –i– eller –y– blir suffixet för femininum och andra person ett –s–

i stället för–t–. Jämför:

ENKELT PROGRESSIVT

SINGULAR PRESENS PRESENS

1:a person (jag) waan cunaa cunayaa

2:a person (du) waad cuntaa cunaysaa

3:e pers. mask. (han) wuu cunaa cunayaa

3:e pers. fem. (hon) way cuntaa cunaysaa

PLURAL

1:a person (vi) waan cunnaa cunaynaa

2:a person (ni) waad cuntaan cunaysaan

3:e person (de) way cunaan cunayaan

Endast de fem verben yahay, yaal, yaqaan, yimaaddaa, yiraahdaa böjs på

ett mindre regelbundet sätt, delvis med hjälp av prefix.

T.ex. italienskan har en verbböjning som väldigt mycket liknar böjningen

av verben i somaliskan.

Arabiskan har däremot en presensböjning där man använder prefix på

samma sätt som de fem oregelbundna verben i somaliskan. Detta beror på

att arabiskan och somaliskan har ett gemensamt språkhistoriskt arv.



204

italienska talar singular plural

1:a parlo (jag) parliamo (vi)

2:a parli (du) parlate (ni)

3:e parla (hen) parlano (de)

somaliska kan singular plural

1:a karaa (jag) karnaa (vi)

2:a kartaa (du) kartaan (ni)

3:e mask. karaa (han) karaan (de)

3:e fem. kartaa (hon)

arabiska skriver singular plural

1:a aktub (jag) naktub (vi)

2:a mask. taktub (du) taktubuun (ni)

2:a fem. taktubiin (du)

3:e mask. yaktub (han) yaktubuun (de)

3:e fem. taktub (hon)

somaliska är singular plural

1:a ahay (jag) nahay (vi)

2:a tahay (du) tihiin (ni)

3:e mask. yahay (han) yihiin (de)

3:e fem. tahay (hon)



205

Modus Hab

På många språk kan man bilda olika verbformer med hjälp av ändelser

för att uttrycka att handlingen förhåller sig på något speciellt sätt till

verkligheten. De vanliga verbformernas huvudsakliga uppgift är att

berätta om verkliga handlingar. Den typen av former är alla de former

som vi hittills diskuterat och de kallas med en grammatisk term för

INDIKATIVFORMER (EBYOON), t.ex. Halkee buu tegayaa?

I svenskan har vi två andra väldigt vanliga modusformer och en mera

ovanlig. Till de vanliga hör IMPERATIV, som är en form som uttrycker

uppmaning till andra personer att utföra en handling, t.ex. spring, hoppa,

ät. På svenska råkar imperativen vara verbets kortaste form, det som blir

kvar om man tar bort alla tänkbara ändelser. Det som blir kvar när ett ord

saknar ändelser brukar kallas ordets stam. På somaliska är det faktiskt på

samma sätt, imperativformen är verbets kortaste form, dvs. verbets stam.

Dessutom är det tradition att man anger alla verb i ordböcker just i

imperativformen, dvs. verbets kortaste form. Sådana former är alltså t.ex.

orod, bood, cun.

Ett annat modus som är vanligt i svenskan kallas KONDITIONALIS. Det

används för att uttrycka handlingar som är beroende av ett villkor, t.ex.

Om jag hade tid skulle jag baka en kaka. På somaliska bildas konditionalis

också med huvudverbet i infinitivform följt av ett hjälpverb, nämligen

lahaa, t.ex. Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan

waxa ay ii dhali lahayd ukun fara badan. Till skillnad från svenskan

använder man i somaliskan konditionalisformer både för att uttrycka

villkoret och den villkorade handlingen. På svenskan brukar villkoret

oftast inte stå i konditionalis, utan t.ex. i imperfekt: Om jag gav den här

hönan mycket mat och vatten skulle den värpa väldigt många ägg åt mig.

I många språk finns också en modusform som kallas KONJUNKTIV eller

IRREALIS. Den formen används för att berätta om handlingar som inte är



206

verkliga.9 Det kan vara handla om föreställningar och fantasier om möjliga

handlingar, önskvärda handlingar etc., men det grundläggande är att

handlingarna inte existerar i den verkliga världen. Detta gör att

modusformen konjunktiv/irrealis är väldigt vanlig på somaliska. På

svenska har den här formen däremot dött ut och vi har nästan bara

konjunktivformen vore i modern svenska, t.ex. Det vore gott med lite kaffe

nu. I somaliskan används konjunktivformerna som sagt väldigt mycket,

bl.a. i nekade satser, eftersom handlingar som inte inträffar ju inte heller

är några verkliga handlingar som existerar i verkligheten, t.ex. Dugsiga

ma aadno maalinta Jimcaha ah.

Somaliskan har alltså följande modusformer:

INDIKATIV HAB EBYOON

‐aa, ‐ay (wuu) qoraa (wuu) qoray

qor‐ay‐aa qor‐ay‐ay

KONJUNKTIV HAB MADHACDO

eller IRREALIS

‐o, ‐(i)n (ma) qoro (ma) qorin

qor‐ay‐o qor‐ay‐n(in)

IMPERATIV HAB AMAR

– / –a qor, akhri, plural: qora, akhriya

KONDITIONALIS HAB SHARDILAY

lahaa (wuu) qori lahaa, akhrin lahaa

Vi återkommer nedan till samtliga dessa former mera i detalj.

9 Termen ’irrealis’ betyder just ’overklig’ på latin. Jämför med eng. ’unreal’.



207

Konjunktivensformer

Både enkel och progressiv konjunktiv, bildas med –o i de former som

slutar med vokal. I 2 person singular finns två alternativ: förutom formen

på –to/–so finns även ändelsen –tid/ –sid.

SINGULAR ENKELT PRESENS PROGRESSIVT PRESENS

1:a person (jag) in aan cuno cunayo

2:a person (du) in aad cunto/cuntid cunayso/cunaysid

3:e pers. mask. (han) in uu cuno cunayo

3:e pers. fem. (hon) in ay cunto cunayso

PLURAL

1:a person (vi) in aan cunno cunayno

2:a person (ni) in aad cuntaan cunaysaan

3:e person (de) in ay cunaan cunayaan

I 2:a och 3:e person plural (ni, de) syns alltså ingen skillnad mellan

konjunktivens former och den ”vanliga” indikativens presensformer.

För att uttrycka en nekad handling i förfluten tid eller för att utrycka en

nekad motsvarighet till jakande konjunktivform, t.ex. i bisatser, används

samma form. Denna form böjs inte verben i person och kan kallas dubbel

konjunktiv/irrealis eller KONJUNKTIV/IRREALIS 2. Det finns dels en enkel

form, dels en progressiv form.

Den enkla formen i konjunktiv 2 bildas med ändelsen –in i konjugation 1,

t.ex. ma cunin, medan alla övriga verb har en form som är identisk med

infinitiven, dvs. till stammen lägger man ändelsen –n, t.ex.

1. ma qorin,

2. ma akhrin, ma sameyn,

3. ma qaadan, ma guursan



208

Den progressiva formen i konjunktiv/irrealis 2 bildas med ändelsen –ayn

eller –aynin i konjugation 1. I konjugation 2 och 3 föregås samma ändelse

av ett –n–.

1. ma qorayn(in),

2. ma akhrinayn(in), ma sameynayn(in),

3. ma qaadanayn(in), ma guursanayn(in)

Även i futurum står nekade former i konjunktiv/irrealis. Ändelserna

läggs då till hjälpverbet, t.ex. ma qori doono.

Optativ

I en del somaliska grammatikbeskrivningar tar man upp ytterligare ett

modus: OPTATIV, men detta är inte någon egen form, utan en speciell

användning av konjunktivens former tillsammans med satspartikeln ha,

t.ex. Allah ha idiin kaalmeeyo. Sådana former uttrycker en tydlig önskan

om att handlingen skall utföras.

Satspartikeln ha används dock bara i 3:e person (han, hon, de). I 1:a och

2:a person används i stället subjektspronomenen aan och aad, t.ex. Hooyo

marka hore aan ku caawinno. De verbformer som slutar på vokal är

desamma som i konjunktiv, medan de former som slutar på –n oftare

innehåller vokalen –ee– (som i preteritum), men ibland ser man också

former med vokalen –aa– (som i konjunktiv).

aan qoro

aad qorto

ha qoro

ha qorto

aan qorno

aad qorteen (aad qortaan)

ha qoreen (ha qoraan)



209

NEGERAD OPTATIV bildas med satspartikeln yaa som dras ihop med ett

subjektspronomen och används tillsammans med formen i konjunktiv 2,

dvs. den form som slutar på ‐in, ‐n.

yaan qorin

yaad qorin

yuu qorin

yay qorin

yaan qorin

yaad qorin

yay qorin

Imperativensformer

I somaliskan ser formerna i imperativ plural lite olika beroende på vilken

konjungation verbet tillhör.

SINGULAR PLURAL

1. qor qora

2a. kari kariya

2b. samee sameeya

3a. qoro qorta

3b. guurso guursada

Konditionalis Habshardilay

Konditionalis bildas med infinitiv och hjälpverbet lahaa.

Waan iman lahaa laakiin lacagi ma jirto.

Haddaan arki lahaa, waan u sheegi lahaa warka.



210

Kortaformeravverb

I svenskan finns en form som kallas PRESENS PARTICIP. Denna form

uttrycker att handlingen är pågående. Formen slutar på ‐ande eller ‐ende,

t.ex. ett sovande barn. Den formen fungerar i svenskan precis som ett

adjektiv. Den används som ett tillägg till ett substantiv, t.ex.

ett sovande barn, en droppande kran, kokande vatten

Precis samma sak kan man även uttrycka med som + verbet i presens, dvs.

ett barn som sover, en kran som droppar, vatten som kokar

På somaliska finns det bara ett sätt att uttrycka de här sakerna. Man sätter

helt enkelt verbet efter substantivet i en speciell presensform som slutar

med en kort vokal i stället för den långa vokalen som annars används i

presens, dvs. gabadh hurudda en sovande flicka, eller ordagrant en flicka

(som) sover eller a girl (who is) sleeping eller wiil hurda en sovande pojke, eller

ordagrant en pojke (som) sover eller a boy (who is) sleeping

I många handböcker kallas denna KORTA PRESENSFORM för verbets

REDUCERADE presensform, men den kan också kallas för verbets RELATIVA

eller ATTRIBUTIVA form eftersom den motsvarar relativa bisatser i andra

språk. Verbformen står ju som ett attribut till ett substantiv. Att formen

inte fungerar som ett adjektiv ser man tydligt av att det böjs i olika genus‐

former. Adjektiv har ju inte genusformer, men det har verb.

SUBST. + ADJ. SUBST. + VERB I PRESENS KORTFORM

wiil yar wiil ordaya

gabadh yar gabadh ordaysa

Hjalpverb

Hjälpverb används i somaliskan för att bilda ett tempus, en aspekt och ett

modus.



211

Tempuset FUTURUM bildas med infinitiv av huvudverbet + hjälpverbet

doonaa, t.ex. Wax waan cuni doonaa. Jag ska äta något.

Den HABITUELLA aspekten i preteritum bildas med infinitiv av

huvudverbet + hjälpverbet jiray, t.ex. laba bisadood oo wada ciyaari jiray

två katter som brukade leka tillsammans.

Moduset KONDITIONALIS bildas med infinitiv av huvudverbet +

hjälpverbet lahaa, t.ex. Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo

badan waxa ay ii dhali lahayd ukun fara badan. Om jag skulle ge den här

hönan mycket mat och vatten skulle den värpa väldigt många ägg åt mig.

Det finns ytterligare några få hjälpverb som används efter infinitiv i

somaliskan. De hjälpverben kallas för MODALA HJÄLPVERB. De anger på

vilket sätt man förhåller sig till den handling som uttrycks med

huvudverbet. Det handlar i somaliskan om de modala hjälpverben karaa

kan, waayaa kan inte, lyckas inte…, t.ex. Ratigu waxa uu qaadi karaa wax

culus. Kamelen kan bära tunga saker. Wuu la hadli waayay. Han lyckades inte

prata med henne.

De tre typerna av hjälpverb i somaliskan:

– TEMPORALT ‐ uttrycker tid

samayn doonaa,

– ASPEKTUELLT ‐ uttrycker relation till tiden

samayn jiray

– MODALA ‐ uttrycker omständighet

samayn karaa, samayn waayaa, samayn lahaa



212

Finitaverbformer

Alla de former som har diskuterats ovan kallas FINITA, dvs. de kan

användas som predikat i en sats.

Infinitaverbformer

De former som nu återstår kan inte på egen hand fungera som predikat i

en sats. De böjs inte i person. Dessa former kallas för verbets infinita

former.

Infinitiv Masdar

Infinitiven slutar i svenskan på –a och är en mycket vanlig form som

används på många olika sätt.

Somaliskans infinitivform används inte alls lika mycket och den

förekommer bara tillsammans med några få hjälpverb: doonaa, jiray,

lahaa, karaa, waayaa…

Infinitivformen bildas i somaliskan med olika suffix beroende på vilken

konjugation som verbet tillhör.

infinitiv 1. ‐i cun cuni

2a. ‐n kari karin

2b. ‐n samee samayn

3a. ‐n guurso guursan

3b. ‐n qaado qaadan

Verbalsubstantiv Magacfaleed

I svenskan bildas verbalsubstantiv framför allt med ändelserna –(n)ing

eller –ande.



213

Även verbalsubstantiven bildas i somaliskan med olika ändelser beroende

på vilken konjugation som verbet tillhör.

1. –id, 2. –n, 3. –sho

guuraa guuriyaa guursadaa

guurid guurin guursasho

1. ‐id cun cunid

2a. ‐n kari karin

2b. ‐n samee samayn

3a. ‐asho qaado qaadasho

3b. ‐asho guurso guursasho

Particip/verbetsadjektivform Tilmaamefaleed

I svenskan finns former av verb som man använder som adjektiv, t.ex.

målad, såld, stulen, gjord, bakad, kokad. De formerna kallas PERFEKT PARTICIP.

Boken är skriven av en ung författare.

Tavlan är målad av en okänd konstnär.

Biljetterna är redan betalda.

Även på somaliska kan man bilda particip som fungerar som adjektiv med

hjälp av ändelsen ‐an, ‐san, t.ex. sameysan, jaban, furan, xiran.

Vanligaljudforandringar

t > s efter i, y

waad qor‐t‐ay waad kari‐s‐ay

waad qor‐ay‐s‐ay

t > d efter vissa ljud, precis som den bestämda artikeln

waad qor‐t‐ay waad kac‐d‐ay



214

tillägg av ‐y‐ mellan två vokaler

waan cun‐ay waan samee‐y‐ay

cun! cun‐a! akhri! akhri‐y‐a!

ee > ey före konsonant

waan samee‐y‐ay waad samey‐s‐ay

< *samee –t –ay

samee! samey‐n

< *samee –n



215


1. Vad menas med att ”konjugera” ord? Vilka ord kan man konjugera?

2. Förklara vad tempus är för något.

3. Hur många tempus har somaliskan?

4. Vad kallas de somaliska tempusen på somaliska och svenska?

5. Hur bildar man de olika tempusformerna?

6. Förklara vad aspekt är för något.

7. Vilka aspekter finns i somaliskan?

8. Vad kallas de somaliska aspekterna på somaliska och på svenska?

9. Hur bildar man de olika aspektformerna?

10. Hur många modus har somaliskan?

11. Vad kallas somaliskans olika modusformer på somaliska och på

svenska?

12. Förklara vad som menas med person när man böjer verb i somaliskan.

13. Hur många personformer har ett somaliskt verb?

14. Vilka är ändelserna är i de olika personerna?

15. Varför ska man skriva ’d’ i formen ’wuu aadaa’, men ’dd’ i formen

’way aaddaa’?

16. Förklara vad (preteritum) particip är och hur man bildar denna form.

17. Bilda particip (adjektiv) av verben ’sameeyaa’ och ’qoraa’.

18. Böj verbet ”akhriyaa” i alla former i både enkelt och progressivt

presens.



216

Enkeltpresens Progressivtpresens1:apersonsg. 2:apersonsg. 3:epersonsg.m. 3:epersonsg.f. 1:apersonpl. 2:apersonpl. 3:epersonpl.

19. Böj verbet ”iibsadaa” i alla former i både enkelt, progressivt och

habituellt preteritum.

Enkeltpret. Progressivtpret. Habituelltpreteritum1:aperssg. 2:aperssg. 3:eperssg.m. 3:eperssg.f. 1:aperspl. 2:aperspl. 3:eperspl.

20. Böj verbet ”cunaa” i 3 person singular maskulinum och femininum i

alla de olika tempusen och aspekterna.

Enkelt Progressivt HabituelltPreteritum

Presens

Futurum



217

21. Böj verbet ”cunaa” i 2 person singular och plural i varje modus.

2personsingular 2personpluralIndikativ(presens)

Konjunktiv

Imperativ

Konditionalis

22. Böj verben i de angivna formerna: imperativ singular och imperativ

plural, infinitiv och verbalsubstantiv.

presens imperativ

sg.

imperativ pl. infinitiv verbalsubst.

cunaa

kariyaa

sameeyaa

seexdaa

fiirsadaa

23. Vilka är somaliskans fem oregelbundna verb?



218

24. Ge alla former i presens och preteritum av verbet yahay.

presens preteritum1:apersonsg. 2:apersonsg. 3:epersonsg.m. 3:epersonsg.f. 1:apersonpl. 2:apersonpl. 3:epersonpl.

25. Ge alla preteritumformer av verbet yimid.

26. Ibland måste verbformerna tahay och tihiin skrivas samman med ett

föregående adjektiv. När måste de skrivas sammans och varför?

27. I preteritum måste verbet ahaa, ahayd alltid skrivas samman med

adjektiv. Varför?

28. Varför innehåller verbändelsen i femininum ibland –t– och ibland –s–

, t.ex. cuntaa men cunaysaa?

29. Vika är de somaliska verbens infinita former? Ge termerna på

somaliska och på svenska.

30. Vilken form är ”cuni”? Ange den grammatiska termen både på

somaliska och svenska.

31. Verben form är ”cuni”? Vilken är ändelsen i den formen? Vilka verb

har den ändelsen? Vilken annan ändelse har andra verb i den här formen?

32. Vilken form är ”cunid”? Ange den grammatiska termen både på


33. Hur bildar man samma form av verb i konjugation 2 och 3.



219

34. Somaliskan har inte presens particip som svenskan. Vilken verbform

kan användas i stället på somaliska?

35. Somaliskan har inte passivum som svenskan. Vilket ord använder man

ofta i stället?

36. Vilka somaliska hjälpverb används tillsammans med infinitiv?



220

Ovning23.Hittaallaverb.

Hitta alla verb i den följande texten och avgör i vilken form varje verb står.

Kubbaddacagta




















221

Facit,Tema9:Verb


1. Att konjugera betyder att böja verb. Alltså är det bara verb som man kan

konjugera.

2. Tempus är verbens tidsformer.

3. Somaliskan har tre tempus.

4. Preteritum/tagto, presens/joogto och futurum/timaaddo.

5. Preteritum bildas med suffixet /ay/ (som blir /ee/ före /n/), presens

bildas med suffixet /aa/ och futurum bildas med hjälpverbet doonaa.

6. Aspekt är verbhandlingens förhållandet (relation) till tiden.

7. Somaliskan har enkel (allmän), progressiv (pågående) och habituell

(upprepad) aspekt.

8. Enkel/fudud, progressiv/socota och habituell/caadalay

9. Enkel aspekt har inget särskilt morfem, progressiv aspekt har suffixet

–ay– och habituell aspekt bildas med hjälpverbet jiray.

10. Somaliskan har fyra modus.

11. Indikativ Hab ebyoon

Konjunktiv (Irrealis) Hab madhacdo

Konditionalis Hab shardiley

Imperativ Hab amar

12. Att somaliska verb böjs i person innebär att man använder olika

ändelser beroende på vem som är subjekt i satsen: jag, du, hon, han etc.

13. Ett somaliskt verb har sju olika personformer.

14. Vilka är ändelserna är i de olika personerna?



222

singular plural

1 person V nV

2 person tV tVn

3 person mask. V Vn

fem. tV

V står för olika vokaler i olika tempus och modus.

15. Varför ska man skriva ’d’ i formen ’wuu aadaa’, men ’dd’ i formen

’way aaddaa’?

Stammen innehåller ett /d/ och ändelsen innehåller ett annat

/d/ som är en variant av den feminina ändelsens /t/.

16. Förklara vad (preteritum) particip är och hur man bildar denna form.

Det är verbens adjektivform. Den bildas med suffixet ‐an/‐san.

17. Bilda (preteritum) particip eller adjektiv av verben ’sameeyaa’ och

’qoraa’.

sameysan, qoran

18. Böj verbet ”akhriyaa” i alla former i både enkelt och progressivt

presens.

Enkeltpresens Progressivtpresens1:apersonsg. akhriyaa akhrinayaa/akhriyayaa

2:apersonsg. akhridaa/akhrisaa akhrinaysaa/akhriyaysaa

3:epersonsg.m.

akhriyaa akhrinayaa/akhriyayaa

3:epersonsg.f. akhridaa/akhrisaa akhrinaysaa/akhriyaysaa

1:apersonpl. akhrinnaa akhrinaynaa/akhriyaynaa

2:apersonpl. akhridaan/akhrisaan akhrinaysaan/akhriyaysaan

3:epersonpl. akhriyaan akhrinayaan/akhriyayaan



223

19. Böj verbet ”iibsadaa” i alla former i både enkelt, progressivt och

habituellt preteritum.

Enkeltpret. Progressivtpret. Habituelltpreteritum1:aperssg. iibsaday iibsanayay iibsanjiray

2:aperssg. iibsatay iibsanaysay iibsanjirtay

3:eperssg.m. iibsaday iibsanayay iibsanjiray

3:eperssg.f. iibsatay iibsanaysay iibsanjirtay

1:aperspl. iibsannay iibsanaynay iibsanjirnay

2:aperspl. iibsateen iibsanayseen iibsanjirteen

3:eperspl. iibsadeen iibsanayeen iibsanjireen

20. Böj verbet ”cunaa” i 3 person singular maskulinum och femininum i

alla de olika tempusen och aspekterna.

Enkelt Progressivt HabituelltPreteritum cunay

cuntaycunayaycunaysay

cunijiraycunijirtay

Presens cunaacuntaa

cunayaacunaysaa

Futurum cunidoonaacunidoontaa

21. Böj verbet ”cunaa” i 2 person singular och plural i varje modus.

2personsingular 2personpluralIndikativ(presens)

cuntaacunaysaa

cuntaancunaysaan

Konjunktiv

cunto,cuntidcunayso,cunaysid

cuntaancunaysaan



224

Imperativ

cun cuna

Konditionalis

cunilahayd cunilahaydeen

22. Böj verben i de angivna formerna: imperativ singular och imperativ

plural, infinitiv och verbalsubstantiv.

presens imperativ

sg.

imperativ

pl.

infinitiv verbalsubst.

cunaa cun cuna cuni cunid

kariyaa kari kariya karin karin

sameeyaa samee sameeya sameyn sameyn

seexdaa seexo seexda seexan seexasho

fiirsadaa fiirso fiirsada fiirsan fiirsasho

23. Vilka är somaliskans fem oregelbundna verb?

yahay, yimaadaa, yaqaannaa, yaallaa, yiraahdaa

24. Ge alla former i presens och preteritum av verbet yahay.

presens preteritum1:apersonsg. ahay ahaa

2:apersonsg. tahay ahayd

3:epersonsg.m. yahay ahaa

3:epersonsg.f. tahay ahayd

1:apersonpl. nahay ahayn



225

2:apersonpl. tihiin ahaydeen

3:epersonpl. yihiin ahaayeen

25. Ge alla preteritumformer av verbet yimid.

preteritum1:apersonsg. imid/imi2:apersonsg. timid/timi3:epersonsg.m. yimid/yimi3:epersonsg.f. timid/timi1:apersonpl. nimid2:apersonpl. timaadeen3:epersonpl. yimaadeen

26. Ibland måste verbformerna tahay och tihiin skrivas samman med ett

föregående adjektiv. När måste de skrivas sammans och varför?

När det föregående ordet slutar på en konsonant som gör att

verbet förändras till dahay eller shahay, t.ex. nooshahay.

27. I preteritum måste verbet ahaa, ahayd alltid skrivas samman med

adjektiv. Varför?

Därför att det förkortas till bara –aa, –ayd efter adjektiv, t.ex.

noolaa, noolayd.

28. Varför innehåller verbändelsen i femininum ibland –t– och ibland –s–

, t.ex. cuntaa men cunaysaa?

Verbens /t/ förändras till /s/ eftert /i/ och /y/.

29. Vika är de somaliska verbens infinita former? Ge termerna på

somaliska och på svenska.



226

infinitiv masdar

verbalsubstantiv magac faleed

particip sifo faleed

30. Vilken form är ”cuni”? Ange den grammatiska termen både på


infinitiv masdar

31. Vilken form är ”cuni”? Vilken är ändelsen i den formen? Vilka verb

har den ändelsen? Vilken annan ändelse har andra verb i den här

formen?

Om stammen slutar med en konsonant har verben ändelsen –i

i infinitiv, men om stammen slutar på en vokal används

ändelsen –n, t.ex. samee‐yaa > sameyn, kari‐yaa > karin.

32. Vilken form är ”cunid”? Ange den grammatiska termen både på


Verbalsubstantiv Magac faleed

33. Hur bildar man samma form av verb i konjugation 2 och 3.

1. konj. –id

2. konj. –in

3. konj. ‐asho

34. Somaliskan har inte presens particip som svenskan. Vilken verbform

kan användas i stället på somaliska?

I stället användsverbs korta presensform på –a.

35. Somaliskan har inte passivum som svenskan. Vilket ord använder

man ofta i stället?

I stället används det obestämda subjektspronomenet la.

36. Vilka somaliska hjälpverb används tillsammans med infinitiv?



227

doonaa, jiray, lahaa, karaa, waayaa, gaadhaa/gaaraa…



228

Övning23.Hittaallaverb.

Avgör i vilken form varje verb står i den följande texten.

yimaadeen 3 pers plur enkelt preteritum

degeen 3 pers plur enkelt preteritum

socday 3 pers sing mask enkelt preteritum

ahayd 3 pers sing fem enkelt preteritum

horreysay 3 pers sing fem enkelt preteritum

galaan 3 pers plur enkel konjunktiv

galeen 3 pers plur enkelt preteritum

arkeen 3 pers plur enkelt preteritum

taageeraya 3 pers plur progressivt presens kortform

yaabeen 3 pers plur enkelt preteritum

xiisaynayaan 3 pers plur progessiv konjunktiv

galay 3 pers plur enkelt preteritum kortform

siteen 3 pers plur enkelt preteritum

heesayeen 3 pers plur progressivt preteritum

ammaanaysay. 3 pers sing fem progressivt

sheegtay 3 pers sing fem enkelt preteritum

raacaan 3 pers plur enkelt presens konjunktiv

noqotay 3 pers sing fem enkelt preteritum

raacay 3 pers sing mask enkelt preteritum

raacday 3 pers sing fem enkelt preteritum

(taageersan)ayd 3 pers sing fem enkelt preteritum

ahayd 3 pers sing fem enkelt preteritum

(xiiso badn)ayd 3 pers sing fem enkelt preteritum

badiyey 3 pers sing mask enkelt preteritum

dareemay 3 pers sing mask enkelt preteritum

(aan) ahayn 3 pers sing fem enkelt preteritum konjunktiv

jeclaystay 3 pers sing mask enkelt preteritum

noqdo 3 pers sing mask enkelt presens konjunktiv

ah 3 pers sing mask enkelt presens kortform



229

daawatay 2 pers sing enkelt preteritum

ciyaaraya 3 pers plur progressivt preteritum kortform



230

Tema10

Morfonologi

Morfonologi är en sammandragning av termerna morfologi och fonologi

eftersom morfonologin handlar om samspelet mellan språkets böjnings‐

system (morfologin) och ljudsystem (fonologin). Morfonologin beskriver

regelbundna ljudväxlingar som inträffar när man böjer orden i ett språk.

I somaliskan inträffar en hel rad sådana ganska regelbundna ljud‐

förändringar när olika morfem sätts sammans för att bilda eller böja ord.

Några av de viktigaste ljudväxlingarna är följande:

k > g efter vissa ljud: g, w, y, i, u, a

dab‐ka men guri + ka > guriga

u + ku > ugu

u + ka > uga

la + ka > laga

k > h efter /e/, /o/ som blivit till /a/

dab‐ka men biyo + ka > biyaha

k > Ø efter vissa bakre konsonanter: q, c, kh, x, h, ’

dab‐ka men magac + ka > magac‐a

t > d efter vissa ljud: d, q, c, kh, x, h, ’, w, y, i

waad qor‐t‐ay waad kac‐d‐ay

kab‐ta mindi‐da

t > s efter /i/, /y/ i verb

waad qor‐t‐ay waad kari‐s‐ay

waad qor‐ay‐s‐ay



231

l+t > sh

kab, kab‐ta bil, bisha

akhris‐o! akhris‐ta! dabaal‐o! dabaasha!

–o/–e sist i ord > –a– inuti ord

hooyo hooyada

aabbe aabbaha, aabbayaal

biyo biyadhac

guurso! guursada!, guursan

a+u > oo i pronomen + preposition

na + u > noo

la + u > loo

inskott av ‐y‐ mellan två vokaler

waan cun‐ay waan samee‐y‐ay

cun! cun‐a! akhri! akhri‐y‐a!

kab, kab‐o mindi, mindi‐y‐o

ee > ey före annan konsonant än inskjutet ‐y‐

waan samee‐y‐aa waad samey‐s‐aa

< *samee ‐t –ay

samee! samey‐n < *samee –n

m > n, k > g, t > d sist i stavelse, dvs. sist i ord och före konsonant

filin, muusig, buskud (från film, music, biscuit)

arkaa men aragtaa, ilko men ilig,

fahmaa men fahantaa, ma xuma men xun yahay

I engelska lånord blir ofta finalt t och d > dh (i norr) eller d.

buskud (biscuit), kabadh (cupboard), tigid/tigidh (ticket)

Somaliska ord börjar normalt inte med /kh/ och de slutar inte med /j/.

Sådana ord är nästan alltid lånord från arabiskan, t.ex. khamri, taaj



232

Inskottsvokaler

När en stam i ett ord slutar med två konsonanter skjuter man in en extra

vokal, en så kallad INSKOTTSVOKAL eller EPENTETISK VOKAL, för att

underlätta uttalet i de böjningsformer där stammen inte följs av en ändelse

som börjar med en vokal.

Oftast är inskottsvokalen identisk med den vokal som redan finns i

stammen.

ar_k + Ø > arag ingen ändelse

ar_k + t + aa > arag‐taa ändelsen börjar med konsonant

il_k + Ø > ilig ingen ändelse

il_k + ka > iligga ändelsen börjar med konsonant

Observera även att k > g eftersom k bara kan förekomma direkt för vokal.

När en vokal läggs till efter stammen behövs ingen flyktig vokal.

ar_k + aa > arkaa ändelsen börjar med vokal

il_k + o > ilko ändelsen börjar med vokal

/fah_m/ fahm‐aa ändelsen börjar med vokal,

fahan‐taa ändelsen börjar med konsonant,

fahan ingen ändelse

/gud_b/ gudb‐aa ändelsen börjar med vokal

gudub‐taa ändelsen börjar med konsonant

gudub ingen ändelse

/cus_b/ cusb‐ayd ändelsen börjar med vokal

cusub ingen ändelse

Som synes i exemplen aragtaa, fahantaa förekommer flyktig vokal i en del

verb i 1:a konjugationen, men betydligt oftare förekommer en flyktig

vokal i verb av 3:e konjugationen. Här är dock inte stavningen av de olika

formerna lika genomskinlig.



233

/bar_t/ bar_t + aa waan bartaa ändelsen börjar med vokal

bar_t + t + aa waad barataa ändelsen börjar med konsonant

bar_t + n + aa waan barannaa ändelsen börjar med konsonant

Här inträffar även tt > t i formen barataa eftersom det inte förekommer

långt tt i somaliskan. Dessutom inträffar tn > nn i formen barannaa.

”Fonologisk”vokalharmoni

I vissa böjningsformer är det vedertaget att framför allt vokalerna /i/ och

/u/ sprider sig till ett föregående /a/ om konsonanten mellan de båda

vokalerna är /h/ eller /x/, men ibland även /c/.

I uttalet inträffar detta sannolikt ofta även framför /e/ och /o/, men detta

ser man inte lika ofta i skrift.

aabbaha, aabbuhu, aabbihii (ibland: aabbeheed, aabbohood)

ukumaha, ukumuhu, ukumihiisa

waxa, wuxuu, wixii

magac (ibland: magicii)

Samma typ av vokalharmoni är också regelbundet förekommande i

infinitiv av konjugation 1 då verbets rot innehåller /a/ och den sista

konsonanten i roten är /x/, /c/, / ’/.

baxaa, bixi doonaa

dhacaa, dhici doonaa

da’aa, di’i doonaa

Även valet av flyktig vokal kan betraktas som vokalharmoni eftersom den

flyktiga vokalen allra oftast är identiskt med den vokal som redan finns i

ordets rot, t.ex. jilbo, jilib; xarfo,xaraf, ma cusba, cusub.



234

Sammandragningar

Somaliskan har en stor mängd fall där två ord dras samman till ett ord i

både uttal och skrift. En del sådana sammandragningar är obligatoriska,

medan de flesta är frivilliga.

Obligatoriskasammandragningar

Det är i somaliskan obligatoriskt att dra samman bl.a.

– adjektiv och många former av verbet yahay, t.ex.

ma fiicna < *ma fiican aha

– pronomenen la man, i mig, ku dig, na/ina oss, idin er, is sig,

prepositionerna u till, för, ku i, på, med, ka från, om, än, la med, och

negationen ma inte, t.ex.

laga < *la + ka

iska < *is + ka

noo < *na + u

– konjunktionerna ‐na och, ‐se men och partikeln ‐ba även, varje, t.ex.

Frivilligasammandragningar

Väldigt många sammandragningar är möjliga, men frivilliga. Ju högre stil,

desto färre av dessa sammandragningar brukar förekomma. Ju

talspråkligare stil, desto fler sammandragningar.

– Satspartiklarna waa, waxaa, baa, ayaa, ma och konjunktionen in

dras ofta samman med ett följande subjektspronomen

waa aan eller waan

waxa aad eller waxaad

waxa uu eller wuxuu



235

– Konjunktionen ee så dras ofta samman med ett föregående ord,

t.ex.

Ina keen aan u tagnee Jaamac. Kom så går vi till Jaamac.



236

Ljudsystemet

Ljuden i ett språk brukar delas in i vokaler och konsonanter. VOKALER

brukar sägas innehålla mera klang och vara lättare att uttala på egen hand,

medan KONSONANTER brukar sägas innehåller mera friktion och vara

svårare att uttala på egen hand, utan en åtföljande vokal. Både vokaler och

konsonanter kan i en del språk, bl.a. svenskan och somaliskan uttalas

antingen som korta eller som långa ljud.

Somaliskan har alltså både korta och långa vokaler. Dessutom finns tre

DIFTONGER, vilket skulle kunna sägas vara ett slags kombination av två

vokalljud intill varandra, så att a+i uttalas ey, a+u uttalas ow, och o+i

uttalas oy.

Korta vokaler är: i, e, a, o, u.

Långa vokaler är: ii, ee, aa, oo, uu.

Diftonger är: ey/ay, oy ow/aw.

Förutom de här grundläggande vokalljuden brukar man anse att vart och

ett av dessa ljud kan uttalas lite längre fram i munnen eller lite längre bak

i munnen. Totalt innebär detta att somaliskan skulle ha 20 olika vokalljud

+ ett antal diftonger, men detaljerna kring dessa ljudnyanser är ännu inte

så väl utforskade.

Konsonanterna brukar delas in i två stora grupper: dels SONORANTER som

innehåller mycket klang och mindre friktion, dels OBSTRUENTER som

innehåller mycket friktion och mindre klang.

Samtidigt delar man också in konsonanterna i tonande och tonlösa ljud.

När man uttalar TONANDE ljud vibrerar stämbanden och producerar en

ton som man tydligt kan höra om man sätter händerna för öronen.

Tonande är t.ex. b, dh, m. När man uttalar TONLÖSA ljud vilar stämbanden

och ljuden saknar därmed ton. Tonlösa är t.ex. f, s, t. Testa gärna genom

att hålla för öronen när du utallar ljuden.



237

Många gånger delar man också in ljuden i olika grupper beroende på var

i munnen man uttalar ljuden och hur man formar munnen. Man använder

t.ex. läpparna när man uttalar m, b, medan man använder den bakre delen

av tungan när man uttalar k, g, q. Mer om detta längre ner.

Antaletvokaler

Det finns 5 olika ljud som skrivs med 5 olika bokstäver:

5 bokstäver: i, e, a, o, u.

Vart och ett av dessa ljud kan förekomma som långt eller kort

10 skrivsätt: i, ii, e, ee, a, aa, o, oo, u, uu.

Dessa tio ljud kan dessutom uttalas på två ganska olika sätt, dels som en

’vanlig’ vokal (SHAQAL FUDUD), dels med en viss anspänning i

struphuvudet och tungan tryckt lite framåt i munnen (SHAQAL CULUS). De

framskjutna vokalerna (shaqallada culus) markeras i olika

grammatikböcker med olika små tecken. I Masuur & Pugliellis grammatik

och ordbok används ett kommatecken under vokalen eller en liten svans.

I Keenadiids ordbok (1976) används en liten cirkel vid uppslagsordet eller

vid den bestämda artikeln, t.ex. XXXXXX.

Med anledning av den här situationen förekommer det olika påståenden

om antalet vokaler i somaliskan, men rent språkvetenskapligt måste man

konstatera att det finns 20 olika vokalljud som det går att uttala och höra

skillnad mellan. Alltså bör antalet vokalfonem anses vara 20:

i, ii, i, ii, e, ee, e, ee, a, aa, a, aa, o, oo, o, oo, u, uu, u, uu

eller

i, ii, į, įį, e, ee, ę, ęę, a, aa, ą, ąą, o, oo, ǫ, ǫǫ, u, uu, ų, ųų

eller

i, ii, ï, ïï, e, ee, ë, ëë, a, aa, ä, ää, o, oo, ö, öö, u, uu, ü, üü



238

Det är tydligt att uttalet av samma GRAFEM (bokstav) skiljer sig åt mellan

olika ord, t.ex.

TUNG VOKAL / SHAQAL CULUS LÄTT VOKAL / SHAQAL FUDUD

[i] ïnjïr, ïblïïs, ïsïr, ïdïl, ïmmïnka [ɪ] iftiin, bir, misig

[e] Këënya, bëërka , gëëla, ërgo [ɛ] beerta, eber, edeb, ehel

[æ] wäx, ääd iyo ääd [ɐ] dad, badan

[ɵ] köw, qaxööti, jöögaa, tög, ölöl [ɔ] orod, dood, boqol, oomman

[ʉ] wüxüü, dürdüro, düddün, üf [u] durdur, udub, ummul

Vokalernaspositionimunnen

När det gäller uttalet av vokalerna brukar man skilja mellan vokaler som

uttalas framtill och baktill i munnen.

För att uttala FRÄMRE VOKALER skjuter man tungan eller tungspetsen lite

framåt i munnen. I somaliskan är i,e främre vokaler

För att uttala BAKRE VOKALER drar man tungan lite bakåt i munnen. I

somaliskan är u,o bakre vokaler.

Vokalen a kallas CENTRAL. Den uttalas med tungan avslappnad mitt i

munnen.

Man brukar också skilja mellan vokaler som uttalas med mera öppen eller

mera stängd mun. Man kan också namnge vokalerna efter om underkäken

eller hakan befinner sig högt uppe eller lågt nere.

För att uttala SLUTNA eller HÖGA VOKALER stänger man munnen så mycket

som möjligt. Då hamnar hakan högt. Sådana vokaler i somaliskan är i, u.

För att uttala ÖPPNA eller LÅGA VOKALER öppnar man munnen så mycket

som möjligt. Då hamnar hakan långt ner. En sådan vokaler i somaliskan

är a.



239

Vokalerna e, o kallas HALVÖPPNA eller MEDELHÖGA. Den uttalas med

munnen halvöppen och hakan medelhögt.

Testa att uttala de olika vokalerna och samtidigt känna efter hur du

placerar tungan och hur mycket du öppnar munnen.

VOKALER främre bakre

sluten = hög i u

e o

öppen = låg a

22konsonanter

Hamsa är en konsonant precis som alla de andra, även om bokstaven är

liten och den inte alltid uttalas så tydligt av alla talare och i alla ord.

ri’ ri’da su’aal da’aa ad’adag

Med hamsa inräknat har somaliskan följande 22 konsonanter:

’, b, c, d, dh, f, g, h, j, k, kh, l, m, n, q, r, s, sh, t, w, x, y

Även konsonanterna brukar delas in efter var i munnen de uttalas:

b, m uttalas med båda läpparna.

f uttalas med överläppen mot undertänderna.

d, dh, j, l, n, r, s, sh, t uttalas med tungans spets mot tänderna eller

mot tandvallen, som är den kant som finns strax bakom övertänderna.

g, k, w, y uttalas med tungans rygg mot gommen, som är ”taket” i

munnen.



240

kh, q uttalas med tungans bakdel mot den så kallade tungspenen som

hänger ner längst bak i munnen.

c, x uttalas i svalget.

’, h uttalas med hjälp av stämbanden.

Tonandeochtonlösakonsonanter

Vissa konsonanter uttalas med vibrerande stämband. De kallas tonande.

TONANDE KONSONANTER är b, c, d, dh, g, l, m, n, q, r, w, y. Det kan man

lätt höra om man håller för öronen och säger bokstaven. Vibrationen hör

som ett starkt ljud inuti huvudet.

Andra konsonanter uttalas utan att stämbanden vibrerar. De kallas

tonlösa. TONLÖSA KONSONANTER är ’, f, h, k, kh, s, sh, t, x. Det kan man

också lätt höra genom att hålla för öronen.

Konsonanten j uttalas tonande av vissa personer och tonlöst av andra.



241

Sonoranterochobstruenter

Vidare brukar man dela in konsonanterna beroende på om de uttalas med

mycket eller med lite friktion eller brusljud.

SONORANTER är konsonanter som innehåller ganska mycket klang och

ganska lite brus eller friktion. Sonoranter är normalt tonande konsonanter.

OBSTRUENTER är konsonanter som innehåller ganska lite klang och ganska

mycket brus eller friktion. Obstruenter finns både tonande och tonlösa.

Sonoranter (tonande): m n r l y w

Tonande obstruenter: b d dh j g q c

Tonlösa obstruenter: f t s sh j k kh h x ‘

Regionaluttalsvariation

J uttalas på olika sätt i olika regioner inom det somaliska språkområdet. I

vissa områden uttalas j som engelskans tonlösa ch i church och i andra

områden uttalas det tonande som g i George.

I vissa regioner uttalas dh medan man i andra regioner uttalar r i samma

ord.

I vissa regioner uttalas q medan man i andra regioner uttalar kh i samma

ord.

Assimilation

Med den grammatiska termen ASSIMILATION menas att det ena av två ljud

anpassas till det andra så att de två ljuden blir mera lika varandra eller

helt lika varandra. Termen betyder just ’att bli likadan’.

Kabta, cagta uttalas nästan som [kapta], [cakta]. Eftersom det är svårt att

uttala ett tonande b, g direkt före ett tonlöst t brukar ofta den tonande



242

konsonanten uttalas mera tonlöst. I uttalet har alltså somaliskan ibland

ljudet [p], även om det bara fungerar som en variant av b.

Konsonanten n uttalas som [m] före b. Därför är stavningen shimbir,

cambe, dambe mera ljudenlig och logisk än shinbir, canbe, danbe.

Stavningen med ‐mb‐ är dessutom mycket vanligare i nästan alla

somaliska ord. De enda undantagen där ‐nb‐ är vanligast är orden

baranbaro, balanbaalis, men även de här orden uttalas [barambaro] och

[balambaalis] på grund av assimilation.

Stavningen ‐nb‐ är troligen påverkad av arabiskan där det finns en regel

som säger att man inte ska skriva ‐mb‐ (ـمبـ) utan i stället ‐nb‐ .(ـنبـ) I

somaliskan finns det inget språkvetenskapligt stöd för en likadan regel.

Konsonantlängd

Vissa konsonanter kan i somaliskan uttalas som långa eller kraftiga. Sju

av konsonanterna skrivs då med dubbla bokstäver: bb, dd, gg, mm, nn,

rr, ll.

Carab ’arab’ – carrab ’tunga’

Även ljudet [dh] kan uttalas som långt, men det skrivs inte dubbelt.

gabadha < gabadh+dha

Även vissa andra konsonanter kan i vissa ord och former uttalas som

långa eller kraftiga, men dessa ljud skrivs inte med dubbla bokstäver.

Enkelt b, d, g mellan vokaler uttalas så att läpparna bara nuddar lätt vid

varandra och luftens passage blockeras inte lika fullständigt som när man

uttalar ett dubbelt bb, dd, gg. De enkla bokstäverna uttalas ungefär som i

t.ex. spanskans Córdoba. och Argentina. Enkelt d mellan vokaler kan också

jämföras med engelskans tonande läspljud i t.ex. mother. Jämför:

bisadda, bisadaha, laba kubbadood,



243

Bisadi way timid. En katt kom.

Bisaddii way timid. Den katten kom.

Stavelsestruktur

I svenskan kan man ha många konsonanter först och sist i ord, t.ex de tre

konsonanterna skr‐ först i ordet skruv eller de fyra konsonanterna ‐mskt

sist i ordet hemskt. I somaliskan är detta mycket mera begränsat. En

somalisk stavelse kan maximalt bara innehålla en konsonant + en vokal

eller diftong + en konsonant. Därför kan man bara ha ett konsonantljud

först och sist i somaliska ord. Inuti ord kan det mellan två vokaler eller

diftonger i princip bara förekomma max två konsonanter intill varandra.

u ii in ka ceel kan weyn caws

Det som i de två sista orden ser ut som två konsonanter sist i ordet är i

själva verket en diftong + en konsonant.

Betoning

Betoning och ordmelodi eller ton kan spela en viktig roll för att skilja

mellan annars likadana ord. I svenskan finns exempel som stegen (av steg)

och stegen (av stege) eller ide (där björnen sover) och idé (en plötslig tanke).

Även i somaliskan skiljer man på detta sätt mellan ett visst antal annas

likalydande ord, t.ex. ínan pojke och inán flicka. I ordet dameer åsna ligger

betoningen på ‐ee‐, men man uttalar med olika tonhöjd på den betonade

vokalen beroende på om det handlar om en åsnehane (tonen faller från

initialt hög till låg) eller en åsnehona (tonen ligger på en ganska jämn och

hög nivå).



244

Skriftsystemet

Den somaliska skriften är ovanligt nära knuten till ljudsystemet. I stort

sett råder det ett regelbundet förhållande mellan bokstäverna och

fonemen. Det enda stora undantaget är att några ljud skrivs med en

kombination av två bokstäver. Sådana kombinationer kallas inom

språkvetenskapen för DIGRAFER. Somaliskan har följande sådana

kombinationer: sh, dh, kh.

Även de långa vokalerna aa, oo, uu, ee, ii, och de långa konsonanterna

bb, dd, gg, ll, mm, nn, rr räknas som digrafer.

Ordet waa innehåller alltså två fonem, medan shan fem innehåller tre

fonem och dhalo flaska, glasburk innehåller fyra.

Detsomaliskaalfabetet

Lägg märke till ordningsföljden på bokstäverna i det traditionella

somaliska alfabetet. Den sammanfaller med ordningsföljden i det arabiska

alfabetet.

’ B T J X KH D R S SH DH

C G F Q K L M N W H Y

A E I O U

Detta betraktas som den officiella ordningsföljden i det somaliska

alfabetet. Trots detta tillämpar man ganska sällan denna ordningsföljd.

Man gör det nästan bara när man skall ställa upp alfabetet eller numrera

t.ex. punktlistor med hjälp av alfabetet. Ordböcker och andra typer av

register sorteras normalt enligt samma ordningsföljd som tillämpas i de

flesta andra språk med latinskt alfabet.

c motsvarar arabiskans cayn (ع). kh motsvarar arabiskans khaa’ (خ).



245

q motsvarar arabiskans qaaf (ق). x motsvarar arabiskans xaa’ (ح). ’ motsvarar arabiskans hamza (ء).

OvningTema10:Fonetikochfonologi

1. Vad menas med en inskottsvokal?

2. Vilka av följande ord innehåller en inskottsvokal? Visa inskottsvokalen

genom att ange en annan form av samma ord utan denna vokal.

maalin, macallin, way oroddaa, fiican, wanaagsan,

way noqotaa, way fikirtaa, ilig, wiyil, adag, lacag

3. Hur många vokaler finns det i somaliskan?

4. Vilka diftonger finns i somaliskan?

5. Hur många konsonanter finns det i somaliskan?

6. Vilka av konsonanterna skrivs med digrafer?

7. Vilken konsonant skrivs inte med en traditionell bokstav, utan med ett

annat tecken?

8. Bör man betrakta detta tecken som ett skiljetecken eller en bokstav i

somaliskan? Varför?

9. Vilka somaliska konsonantljud finns inte i svenskan?

10. Vad menas med konsonantväxling?

11. Vad menas med vokalväxling?

12. Vad menas med vokalharmoni?

13. I vilka grammatiska former är (fonologisk) vokalharmoni obligatorisk

i stavningen?



246

Tema10:Ljudlara

Övning24

1. En inskottsvokal är en vokal som egentligen inte finns i det aktuella

morfemets grundform, utan läggs till för att morfemet annars inte går att

uttala enligt språkets regler för hur ljuden får kombineras till stavelser och

ord.

2. Följande ord innehåller en inskottsvokal:

maalin /maal_m/ jämför: maalmo /maal_m/ + /o/

oroddaa /or_d/ ordaa /or_d/ + /aa/

fiican /fiic_n/ ma fiicna /fiic_n/ + /a/

noqotaa /noq_t/ noqdaa /noq_t/ + /aa/

ilig /il_k/ ilko /il_k/ + /o/

adag /ad_k/ ma adka /ad_k/ + /a/

3. Det finns 5 olika bokstäver för vokalljud.

Varje bokstav kan uttalas som ett lätt eller tungt ljud, dvs. 5 x 2 = 10.

Varje sådant ljud kan vara långt eller kort, dvs. 10 x 2 = 20.

Alltså finns det 20 fonem eller betydelseskiljande vokalljud.

4. Vilka diftonger som finns i somaliskan är inte tillräckligt väl utforskat,

men det finns minst tre: ay / ey

aw / ow

oy

5. Det finns 22 konsonanter i somaliskan.

6. Konsonanterna kh, dh, sh skrivs med digrafer. Även de långa konso‐

nanterna skrivs naturligtvis med dubbla bokstäver, vilket också är en typ

av digrafer.

7. Hamsa ( ’ ) skrivs inte med en traditionell bokstav



247

8. Bör man betrakta detta tecken som ett skiljetecken eller en bokstav i

somaliskan? Varför?

Hamsa ( ’ ) skrivs i somaliskan med ett tecken som i många andra språk

fungerar som ett skiljetecken och kallas apostrof. I somaliskan är dock

hamsa en riktig konsonant eftersom tecknet representerar ett verkligt ljud

som man kan höra mellan vokalerna i t.ex. go’aan. I engelskan är det

däremot ett skiljetecken som kallas apostrof, t.ex. it’s. Tecknet

representerar inget ljud, utan talar om att ett ljud har fallit bort och att it’s

är en sammandragning av it is. I somaliskan skriver man inte hamsa för

att markera sammandragningar. Somaliska sammandragningar markeras

inte på något speciellt sätt.

9. De somaliska konsonantljuden c, j, kh, q, w, x finns inte alls i svenskan.

10. Konsonantväxling innebär att en konsonant ersätts med en annan

konsonant när ett ord böjs, t.ex. förändras ‐t‐ till ‐s‐ efter ‐i‐ eller ‐y‐

när man böjer verb, t.ex. cuntaa, cunaysaa, karisaa.

11. Vokalväxling innebär att en vokal ersätts med en annan vokal när ett

ord böjs, t.ex. förändras ‐e/‐o i slutet av ord till ‐a‐ när man lägger till en

ändelse, t.ex. tuke, tukaha, tukayaal, hooyo, hooyada, fiirso, fiirsada.

12. Vokalharmoni innebär att vokaler i olika stavelser anpassas till

varandra så att den ena förändras för att bli mera lika den andra.

13. Vokalharmoni är obligatorisk i skrift i substantiv som har bestämd

form på ‐aha. Då måste vokalen före ‐h‐ ändras till ‐u‐ eller ‐i‐ om vokalen

efter ‐h‐ är ‐u‐ eller ‐i‐, t.ex. aabbaha, aabbuhu, aabbihii, aabbihiis.

Detsamma gäller ordet wax, i synnerhet formerna wuxuu, wixii.

I många andra fall är denna typ av vokalharmoni mera frivillig, t.ex. sac,

sacii/sicii.



248

För verben gäller att man i infinitivformer med ändelsen ‐i och en stam

som slutar på ‐x, ‐c, ‐’ ersätter vokalen ‐a‐ i stammen med ‐i‐, t.ex. baxaa,

bixi doonaa, dhacaa, dhici doonaa.



249

Tema7:SOL120

Ordbildning

Läran om hur man kan sätta samman morfem till ord delar man vanligtvis

upp i två delar:

– formlära: läran om hur ett ord böjs i olika grammatiska former

– ordbildning: läran om hur man bildar komplexa ord av enkla

Man skiljer mellan två huvudtyper av ordbildning:

Avledning: då ett suffix eller prefix läggs till en rot eller till ett redan

existerande ords stam. I somaliskan används mest suffix.

macallin + ‐ad –> macallimad

bar + ‐e –> bare

dukaan + ‐le –> dukaanle

la‐ + taliye –> lataliye

Sammansättning: då två rötter sätts samman. Ofta kan det samtidigt

förekomma att ett suffix läggs till, t.ex.

ballan + qaad –> ballanqaad (‐ka)

yaxaas + bad + ‐eed –> yaxaasbadeed (‐ka)

marti + qaad + ‐ay –> martiqaaday

Exakt vad som är ett sammansatt ord i somaliskan är inte alltid så enkelt

att avgöra eftersom man ofta särskriver ord som är sammansättningar.

Precis som i engelskan förekommer ganska stor variation mellan

sammanskrivning, särskrivning och användning av bindestreck, t.ex.

Afsoomaali af Soomaali af‐Soomaali

yaxaasbadeed yaxaas badeed yaxaas‐badeed



250

martiqaadaa marti qaadaa marti‐qaadaa

xooladhaqato xoolo dhaqato xoola‐dhaqato

xoolamadax xoolo madax xoola‐madax

Det finns ett par test som fungerar bra för att avgöra om det är frågan om

två självständiga ord eller om det är frågan om två särskriva ord som hör

ihop och utgör en sammansättning.

Test för substantiv: Var placeras den bestämda artikeln?

2 ord bad weyn badda weyn ’det stora havet’

sammansättning badweyn badweynta ’oceanen’

Test för substantiv: Var placeras pluraländelsen?

2 ord bad weyn bado weyn ’stora hav’

sammansättning badweyn badweyno ’oceaner’

Test för verb: Var placeras objektspronomen och prepositioner?

Om vi har ett substantiv + ett verb placeras prepositionen mellan de två

orden, t.ex.

Booliska Somaliland oo tababar ku qaatay dalka Ireland…

Om vi har en substantivrot + en verbrot som fungerar som en samman‐

sättning placeras prepositionen före hela sammansättningen, t.ex.

Dabadeedna waxa uu nagu marti‐qaadi doonaa gurigiisa…

Martiqaadi måste alltså vara ett ord, närmare bestämt ett verb i infinitiv,

eftersom objektspronomenet na och prepositionen ku måste stå direkt

före predikatsverbet. Man kan aldrig ha ett substantiv mellan en

prepositionen och ett verb. Alltså måste roten marti (som ser ut som ett

substantiv) vara en del av ett sammansatt verb.

Uttrycket tababar qaatay måste däremot vara två ord eftersom pre‐

positionen ku placeras mellan de båda orden.



251

Avledningmedsuffix

I somaliskan bildas de flesta avledda ord med hjälp av suffix. Prefix är

betydligt mindre vanliga i somaliskan än i svenskan.

Bildningavsubstantiv

ROTSUBSTANTIV

Dessa substantiv är bildade utan någon ändelse, samma rot fungerar som

både substantiv i singular och verb i imperativ.

qosol skratta! (verb, imperativ)

qosol skratt (substantiv, singular)

VERBALSUBSTANTIV

– motsvarar svenskans former som slutar på ‐ande/‐(n)ing.

‐is/‐id av alla verb med en imperativ som slutar på konsonant

qor skriv!

qoris, ‐ta skrivning

qorid, ‐da skrivning även: qoraal, ‐ka

‐n av alla verb med en imperativ som slutar på ‐i

bixi betala!

bixin betalning

akhri läs!

akhrin läsande även: akhris, ‐ka läsning

‐asho av alla verb med en imperativ som slutar på ‐o

qaado ta!

qaadasho tagande

Substantiv som bara bildas av vissa verb:



252

‐s läggs till vissa verb med en imperativ som slutar på ‐i

kari laga mat!

karis matlagning

akhri läs!

akhris, ‐ka läsning även akhrin läsande

‐ad läggs till vissa verb med en imperativ som slutar på ‐o

guurso gift dig!

guursad giftermål

‐itaan

furaa öppnar

furitaan öppning (av en utställning)

baadhaa / baaraa undersöker, utforskar

baadhitaan / baaritaan undersökning, forskning

‐niin

digaa varnar

digniin varning

furaa öppnar

furniin skilsmässa

AGENTSUBSTANTIV

uttrycker en person som utför handlingen som verbet betecknar.

‐e

baraa lär ut

bare lärare

bixiyaa betala

bixiye betalare



253

men även vissa redskap och verktyg

furaa öppnar

fure nyckel

och en del namn

Warsame

Kuti Yare

‐haye innehåller också suffixet –e och betecknar en person som har (hand

om) något.

goolhaye målvakt

afhaye talesperson även: afhayeen

‐le en person som har någonting eller arbetar/sysslar med någonting

dukaan affär dukaanle affärsinnehavare

hilib kött hilible slaktare, kötthandlare

kalluun fisk kalluunle fiskare

tagsi taxi tagsiile taxiförare

dambi brott dambiile brottsling

Men även person som har problem med någonting

indho ögon indhoole blind person,

lugo ben lugoole person utan ben

‐ley kollektiv form för personer som har någonting eller sysslar med

någonting

beeraley –da jordbrukare, bönder

Även vissa andra substantiv som betecknar något som innehåller något

eller består av något.

buur berg

buuraley bergsområde, bergskedja



254

‐aal person som sysslar med någonting

tumaa hamrar, bankar

tumaal smed, hovslagare

FEMININA personbeteckningar

‐ad

boqor kung

boqorad drottning

saaxiib vän

saaxiibad väninna även: saaxiib(‐ta)

–to som en feminin motsvarighet till vissa maskulina ord på –e, t.ex.

horjooge horjoogto

Samma prefix används också för kollektiva substantiv.

ganacsade ganacsato affärsmän

kalluumayste kalluumaysato fiskare

–so som feminin motsvarighet till många maskulina ord på –ye, t.ex.

kariye kock kariso kokerska

kalkaaliye kalkaaliso sjuksköterska

ANDRA SUBSTANTIVBILDNINGAR

‐aal olika typer av konkreta och abstrakta substantiv

qor, qoraa qoraal text

socod, socdaa socdaal resa

‐aan abstrakta substantiv, oftast bildade av particip eller adjektiv,

ofta motsvarande svenska abstrakta substantiv på ‐het.

cas röd casaan rödhet, röd färg



255

‐(s)an‐aan lagt till adjektiviska particip på ‐an/‐san

oomaa blir törstig verb

oomman törstig adj./particip

oommanaan törst subst.

‐la’‐aan bildat med adjektiven la’ som saknar + ovanstående suffix

shaqo arbete

shaqola’aan arbetslöshet

‐aad lite varierande betydelser

hanjabaa hotar

hanjabaad hot

‐darro synonymt med ‐la’aan

edeb gott uppförande

edebdarro dåligt uppförande, brist på uppfostran

awood förmåga, styrka

awooddarro oförmåga, kraftlöshet

dhiig blod

dhiigdarro blodbrist, anemi

‐i abstrakta begrepp

firfircoon aktiv

firfircooni aktivitet

‐mo (‐me) resultatet av en handling (avledning av passiva verb)

xirmaa förenas, binds samman

xirmo packe, bunt, bukett

dhisaa bygger

dhismo / dhisme byggnad, konstruktion



256

dhugtaa tittar, iakttar

dhugmo blick, uppmärksamhet, intelligens

‐(n)nimo / ‐tin‐nimo motsvarar ofta svenskans substantiv på ‐skap

saaxiib vän

saaxiib(tin)nimo vänskap

‐to

qaad ta qaaddo sked

‐tooyo

boqor kung boqortooyo kungadöme, kungarike

gacal närstående, älskad person

gacaltooyo tillgivenhet, kärlek

Sammansattasubstantiv

substantiv + adjektiv (rot)

badweyn, afweyn

substantiv + adjektiv på ‐eed (‐aad, ‐ood)

libaaxbadeed

substantiv + substantiv (huvud + bestämning)

afguri, birdanab

substantiv + substantiv (bestämning + huvud)

beeraqoon, beeryaqaan

substantiv + verb (bestämning + huvud)

adhijir, badmar

substantiv + verb (subjekt + predikat)



257

biyadhac

rot + rot + rot

warxungee

rot + rot + suffix

codweyneeye

Bildningavadjektiv

‐an läggs till många verb och några substantiv

guduud rödbrun färg guduudan rödbrun

cagaar grönska, grönt gräs cagaaran grön

När sådana adjektiv bildas av verb brukar de kallas PARTICIP:

laabaa viker laaban vikt

bararaa svullnar bararan svullen

engegaa torkar engegan torr, torkad

‐san läggs till många verb och några substantiv

qurux skönhet quruxsan vacker

När sådana adjektiv bildas av verb brukar de kallas PARTICIP:

kariyaa kokar karsan kokt

nadiifiyaa rengör nadiifsan ren, rengjord

sameeyaa gör sameysan gjord

afeeyaa vässar, slipar safeysan vässad, slipad

‐eed läggs till vissa substantiv

Soomaali somalier

Soomaaliyeed somalisk

‐aad



258

boqor kung

boqoraad kunglig

‐oon

qurux skönhet qurxoon vacker

nabad lugn, ro, fred nabdoon lugn, säker, fredlig

‐e

kale

hore

hoose

sare

dhexe

Många svenska adjektiv motsvaras på somaliska i stället av flerords‐

uttryck som består av ett substantiv följt av den reducerade relativa

verbformen ah som är eller något av de adjektiviska orden leh med, som

har, la’ utan, som saknar, daran utan, som saknar eller badan mycket.

buluug blå färg

buluug ah blå (eg. som är blå färg)

hadh skugga

hadh leh skuggig (eg. som har skugga)

af egg, vass kant

af leh vass, skarp (eg. som har egg)

af la’ slö (eg. som saknar egg)

qurux skönhet

qurux badan vacker



259

Bildningavverb

Många grundläggande verb och substantiv består av samma rot.

verb beddel!, beddelaa förändra, förändrar

subst. beddel, beddelka förändring, förändringen

verb farax!, farxaa, faraxdaa glädjer sig

subst. farax, faraxa glädje(n)

Då är det svårt att säga om roten är ett verb eller ett substantiv. Man

brukar säga att en sådan rot är både verbrot och substantivrot på samma

gång.

Många verb är bildade av andra ord. Oftast är de bildade av substantiv,

men ibland också av adjektiv. Väldigt sällan är de bildade av andra typer

av ord.

Ibland kan det finnas flera olika verb som är bildade på olika sätt av

samma substantiv‐ eller adjektivrot, t.ex.

calal trasa

‐i‐: calaliyaa tuggar

‐sad‐: calalsadaa tuggar (för egen del)

‐ee‐: calaleeyaa sliter ut

‐oob‐: calaloobaa blir utsliten

Bildningavtransitiva/kausativaverb

I språk i allmänhet brukar man skilja mellan två viktiga typer av verb

– TRANSITIVA verb som följs av ett objekt,

– INTRANSITIVA verb som inte följs av något objekt.

Suffixet –i– lägger man till ett INTRANSITIVT verb (som inte har något

objekt) för att bilda ett TRANSITIVT verb (som följs av ett objekt). Samtidigt

har suffixet –i– ofta en KAUSATIV betydelse. Det innebär att subjektet till



260

det nya verbet påverkar objektet så att objektet utför den handling som

det ursprungliga verbet betecknar.

imperativ presens

jab jabaa något går av (intransitivt)

jebi jebiyaa någon bryter av något (transitivt),

någon gör så att något går av

kar karaa något kokar (intransitivt)

kari kariyaa någon kokar något (transitivt) ,

någon gör så att något kokar

toos toosaa någon vaknar (intransitivt)

toosi toosiyaa någon väcker någon (transitivt) ,

någon gör så att någon vaknar

duul duulaa något flyger (intransitivt)

duuli duuliyaa någon flyger något (transitivt),

någon gör så att något flyger

Om stammen slutar på ‐g, ‐q, ‐l inträffar konsonantväxling till ‐j‐, t.ex.

joog joogaa något står (intransitivt)

jooji joojiyaa någon stoppar något (transitivt),

någon gör så att något stannar

daaq daaqaa (djur) betar (intransitivt)

daaji daajiyaa (någon) vallar (djur) (transitivt),

någon gör så att djuren betar

(ka) muuqdaa visar sig, syns (intransitivt)

muujiyaa visar (transitivt), får något att synas

qallalaa något torkar (intransitivt)

qallajiyaa någon torkar något (transitivt)



261

Bildningavautobenefaktivaverb

Med suffixet –t– eller –st– uttrycks en så kallad AUTOBENEFAKTIV hand‐

ling, dvs. en handling som man utför så att man själv får nytta eller

njutning av den.

Suffixet kan många gånger också få formen –d–, –sat– eller –sad–.

I imperativ slutar dessa verb på –o, –so och i infinitiv på –an, –san.

beer ! beeraa odlar

beero! beertaa odlar (åt sig själv)

fur! furaa öppnar

furo! furtaa öppnar (åt sig själv)

iibi! iibiyaa säljer (handlar)

iibso! iibsadaa köper (åt sig själv)

qaad! qaadaa han tar

qaaddaa hon tar

qaado! qaataa han tar (åt sig själv)

qaadataa hon tar (åt sig själv)

Bildningavreflexivaverb

Suffixet –t– eller –st– kan också uttrycka reflexiva handlingar. Ett reflexivt

verb uttrycker att samma person är både subjekt och objekt till verbhand‐

lingen. Ibland är handlingen till nytta eller behang, men ibland drabbar

den subjektet negativt. Många gånger är den varken positiv eller negativ.

gub! gubaa någon bränner något

gubo! gubtaa någon bränner sig



262

Bildningavintransitivaverb

Samma suffix –t– eller –st– ger ibland verb med intransitiv betydelse. Det

innebär att objektet för det grundläggande verbet blir subjekt för det nya

verbet och att förändringen av föremålet eller personen liksom inträffar

av sig själv.

waal! waalaa någon gör någon galen

waalo! waashaa han blir galen (obs: l+t > sh)

waalataa hon blir galen

Bildningavpassivaverb

Suffixet –m– ger verb med passiv betydelse. Det innebär att handlingen

utförs utan att man får veta vem som utför den. Den inträffar liksom av

sig själv.

I femininum övergår suffixets –m– till –n– och en inskottsvokal läggs till

för att undvika en grupp med tre konsonanter.

dhaawac‐aa skadar dhaawac‐m‐aa han blir skadad, skadas

dhaawac‐an‐taa hon blir skadad, skadas

fur‐aa öppnar fur‐m‐aa öppnas, går upp

fur‐an‐taa

Grupperavverb

Ibland finns grupper av tre verb där ett är intransitivt, ett transitivt och ett

autobenefkativt, t.ex.

buux! buuxaa något är fullt

buux‐i! buux‐i‐yaa någon fyller något

buux‐so! buux‐sad‐aa någon fyller något (åt sig själv)



263

I andra grupper hittar man ett intransitivt, ett transitivt och ett reflexivt,

t.ex.

joog! joogaa någon står

jooj‐i! jooj‐i‐yaa någon stoppar någon

joog‐so! joog‐sad‐aa någon stannar (dvs. stoppar sig själv)

Bildningavverbfrånadjektivochsubstantiv

Med suffixet –ee– bildas TRANSITIVA verb av adjektiv. Sådana verb följs av

ett objekt och uttrycker att någon gör så att objektet får den aktuella

egenskapen.

kulul varm kululeeyaa värmer (upp)

fudud lätt fududeeyaa underlättar, gör lätt

Med suffixet –aad– bildas INTRANSITIVA verb av adjektiv. Sådana verb

uttrycker att subjektet får eller har den aktuella egenskapen.

kulul varm kululaadaa blir varm

xun dålig xumaadaa blir dålig

Med suffixet –oob– bildas INTRANSITIVA verb av substantiv. Sådana verb

uttrycker att subjektet får eller har den aktuella egenskapen.

biyo vatten biyoobaa smälter

baraf is, snö barafoobaa fryser (till is)

Med suffixet –ood– bildas INTRANSITIVA verb av substantiv. Sådana verb

uttrycker att subjektet upplever den aktuella företeelsen.

gaajo hunger gaajoodaa är, blir hungrig

riyo dröm riyoodaa drömmer, har en dröm



264

Sammansattaverbmed‐siiyaa

Med tillägg av –siiyaa bildas verb med kasuativ betydelse. Det innebär att

en personen hjälper en annan person att utföra handlingen, t.ex.

cun‐aa äter cun‐siiyaa matar, ger mat till någon

dabaal‐aa simmar dabaal‐siiyaa lär någon att simma

qaad‐aa tar qaad‐siiyaa smittar

Andrasammansattaverb

Det ursprungliga objektet har blivit en del av verbet. Det nya verbet kan

vara intransitivt, t.ex.

cagajiidaa släpar fötterna efter sig

eller transitivt, t.ex.

afduubaa kidnappar ngn

I andra fall har det ursprungliga subjekt blivit en del av det nya verbet,

t.ex.

neefguraa flämtar

ruuxbaxaa dör



265

Avledningmedprefix

Somaliskan har inte så många prefix. Främst är det prepositionerna u, ku,

ka, la och det reflexiva pronomenet is sig som kan förekomma som prefix.

taliye ledare, befälhavare

la med

lataliye rådgivare

dil mord, dödande

is sig

isdil självmord

Om det är frågan om ett prefix eller inte kan vara lite svårt att avgöra.

Man kan testa genom att se var betoningen ligger eller om något morfem

kan placeras mellan det misstänkta prefixet och roten.



266

OvningTema7:Ordbildning

1. Förklara vad som menas med termen ”rot”.

2. Förklara vad som menas med termen ”prefix”.

3. Förklara vad som menas med termen ”sammansatt substantiv”.

4. Förklara vad som menas med termen”ordbildning”?

5. Förklara vad som menas med termen”avledning”?

6. Förklara vad som menas med termen”sammansättning”?

7. Översätt de ovan nämnda termerna till somaliska.

8. Hur kan man argumentera för att ”libaaxbadeed” är ett sammansatt

ord?



267

1. Dela upp följande sammansättningar i de ingående morfemen? Vilka

två rot‐morfem ingår i sammansättningen? Finns även något

avledningssuffix? Finns det kanske också något böjningssuffix?

Sammansatt ord Rot 1 Rot 2 (avledn.

suffix)

(böjnings

suffix)

waxbarashada wax bar asho da

dabjoogta

lafdhabarleyda

sannaddugsiyeed

dembidhaafaa

madaxweynaha

libaaxbadeedyo

afmaalnimada

xeerilaaliye

dareensiiyaa

naasnuujiyaa

dameer‐dibadeedka

dayaxgacmeedka

dhiigyaraan

wargeys



268

2. Dela upp följande avledda ord i de ingående morfemen.

Enkelt ord

ordklass

Rot Avlednings‐

suffix

Böjnings‐

suffix

Avlett ord

ordklass

kow(da) (m.) kow aad kowaad (s.)

gal(aa) (f.)

gal(ka) (m.)

gal i yaa geliyaa (f.)

hore

bixiyaa

wanaagsan

nafley

horreeyaa

fure

furitaanka

macallimadda

carruureed

tumaal

dembiile

buuxiyaa

guuldarro

qorista

ciyaartoy



269


Enkelt ord

ordklass

Prefix Rot Avlednings

suffix

Avlett ord

ordklass

nool (s.) ma nool e manoole (m.)

isbeddelka

lahaye

soojeedka

kuxige

layeele

Läs denna korta text ur Saynis, Fasalka 5aad (1996: 97).



270

4. Vilka ord i texten är sammansättningar? Vilka två rot‐morfem ingår i

sammansättningen? Finns även något avledningssuffix?


suffix)

(böjnings

suffix)

5. Vilka ord i texten är avledningar av andra enklare ord?

Enkelt ord

ordklass

Rot Avlednings

suffix

Avlett ord

ordklass



271

Tema7(SOL120):Ordbildning

ÖvningA.Allmännafrågor

1.Förklaravadsommenasmedtermen”rot”.

En rot är ettmorfemsomharen inneboende ”lexikal”betydelse tillskillnadfrånmorfemsomuttryckerenfunktion.Enrotfungerarsombasförettellerfleraord,medanandramorfemläggstillrotenförattpånågotsättuttryckavilkenfunktionordetfyller.

2.Förklaravadsommenasmedtermen”prefix”.

Ettprefixärettmorfemsomläggstillföreenrot.Ettprefixharnormaltengrammatiskellerenordbildandefunktion.

3.Förklaravadsommenasmedtermen”suffix”.

Ettsuffixärettmorfemsomläggstillefterenrot.Ettsuffix,precissomettprefix,harnormaltengrammatiskellerenordbildandefunktion.

4.Förklaravadsommenasmedtermen”ordbildning”?

Ordbildninginnebärattmanbildarnyamerakomplexaordgenomattläggatillolikamorfemtillettredanexisterande,enklareord.

5.Förklaravadsommenasmedtermen”avledning”?

Avledning avser ordbildning somskermedhjälp av suffix och/ellerprefix.

6.Förklaravadsommenasmedtermen”sammansättning”?

Medsammansättningmenasordsomärbildadegenomattmanharsattihoptvåellerflerarot‐morfemtillettnyttord.

7.Översättdeovannämndatermernatillsomaliska.

rot salsuffix dibkabe(dibgale)



272

prefix horkabe(horgale)sammansattsubstantiv magaclammaananordbildning erayabuuridavledning farac/farcamidsammansättning lammaane(iskudhaf)

8.Hurkanmanargumenteraföratt”libaaxbadeed”ärettsammansattord?

Man kan lägga till den bestämda artikeln. Den bestämda artikelnplacerasislutetavheladetordsomutgörettsubstantiv.

libaaxbadeedka=artikelnsplaceringvisarattdettaärettendaord,ettsubstantiv,eftersommanläggerbestämdartikeltillsubstantiv.

Omdethadevarittvåord(ettsubstantiv+ettadjektiv)såskulledenbestämda formen bli libaaxa badeed eftersom man alltid läggerbestämdartikeltillsubstantiv,aldrigtilladjektiv.

Mankanocksågörasammatestmedhjälpavpluraländelsen,t.ex.

qurubweereedyo=dettaärettendaord,ettsubstantiv,

qurubyoweereed=dettaärtvåord,ettsubstantiv+ettadjektiv.

I det här fallet lär båda varianterna förekomma.Olikapersonerharolikapreferenser.

ÖvningB

1. Dela upp följande sammansättningar i de ingående morfemen? Vilka

två rot‐morfem ingår i sammansättningen? Finns även något

avledningssuffix? Finns det kanske också något böjningssuffix?


suffix)

(böjnings

suffix)

waxbarashada wax bar asho da

dabjoogta dab joog ta

lafdhabarleyda laf dhabar ley da

sannaddugsiyeed sannad dugsi eed



273

dembidhaafaa dembi dhaaf aa

madaxweynaha madax weyn e ha

libaaxbadeedyo libaax bad eed yo

afmaalnimada af maal nimo da

xeerilaaliye xeer ilaal i + e

dareensiiyaa dareen sii aa

naasnuujiyaa naas nuug i aa

dameer‐dibadeedka dameer dibad eed ka

dayaxgacmeedka dayax gacm eed ka

dhiigyaraan dhiig yar aan

wargeys war gee s


f. = fal, m. = magac, s. = sifo

Enkelt ord

ordklass

Rot Avlednings‐

suffix

Böjnings‐

suffix

Avlett ord

ordklass

kow(da) (m.) kow aad kowaad (s.)

gal(aa) (f.)

gal(ka) (m.)

gal i aa geliyaa (f.)

hor(ta) (m.) hor e hore (s.)

bax(aa) (f.) bax i aa bixiyaa (f.)

wanaag(ga) (m.) wanaag san wanaagsan (f.)

naf(ta) (m.) naf ley nafley (m.)

hor(ta) (m.) hor ee aa horreeyaa (f.)

fur(aa) (f.) fur e fure (m.)

fur(aa) (f.) fur itaan ka furitaanka (m.)

macallin (m.) macallim ad da macallimadda (m.)

caarruur (m.) carruur eed carruureed (s.)

tum(aa) (f.) tum aal tumaal (m.)

dembi (m.) dembi le dembiile (m.)

buux(a) (m.)

buux(aa) (f.)

buux i aa buuxiyaa (f.)

guul(sha) (m.)

guul(aa) (f.)

guul darro guuldarro (m.)

qor(aa) (f.) qor is ta qorista (m.)



274

ciyaar(ta) (m.)

ciyaar(aa) (f.)

ciyaar toy ciyaartoy (m.)


Enkelt ord

(ordklass)

Prefix Rot Avlednings

suffix

Avlett ord

(ordklass)

nool (s.) ma nool e manoole (m.)

beddel(aa) (f.) is beddel isbeddelka (m.)

hay(aa) (f.) la hay e lahaye (m.)

jeed(aa) (f.) soo jeed soojeedka (m.)

xig(aa) (f.) ku xig e kuxige (m.)

yeel(aa) (f.)

yeel(ka) (m.)

la yeel e layeele (m.)

4. Vilka ord i texten är sammansättningar? Vilka två rot‐morfem ingår i

sammansättningen? Finns även något avledningssuffix?


suffix)

(böjnings

suffix)

dhexmartay dhex mar tay

dheg‐gudeedka dheg gud eed ka

dareen‐wadayaalka dareen wad e yaal‐ka

5. Vilka ord i texten är avledningar av andra enklare ord?

Enkelt ord

(ordklass)

Rot Avlednings

suffix

Avlett ord

(ordklass)

urur(ka) (m.)

urur(aa) (f.)

urur i ururiyaa (f.)

gariir(ka) (m.)

gariir(aa) (f.)

gariir i gariiriyaa (f.)

dhex(da) (m.) dhex e dhexe (s.)

hor(ta) (m.) hor e hore (s.)

gudb(aa) (f.) gudb i gudbiyaa (f.)



275



276

Tema5:SOL120

Ortografi

Ortografin är de principer och regler som styr användningen av bokstäver

och skiljetecken i ett språk, t.ex. hur man skall använda dubbelteckning av

bokstäver, när man ska använda stor begynnelsebokstav, vilka ord som

ska sammanskrivas och vilka som ska särskrivas, när man ska använda

bindestreck, punkt, kommatecken, frågetecken och andra skiljetecken.

Alla rekommendationer i det här avsnittet om ortografi grundar sig på de

principer som presenteras i huvuddelen av de handböcker som existerar

för somaliskan och den praxis som faktiskt tillämpas i välskrivna texter

och ansedda handböcker och ordböcker, men även det bruk som är mest

frekvent i helt vanliga texter av olika slag. I synnerhet har stor hänsyn

tagits till de många skolböcker som har utarbetats och publicerats av olika

statliga myndigheter sedan början av 1970‐talet och fram till i dag för att

användas i somaliskspråkiga skolor.

Ljudenligstavning

Den somaliska stavningen är ovanligt nära knuten till uttalet, mycket

närmare än t.ex. svensk stavning. I stort sett råder det ett regelbundet

förhållande så att en bokstav alltid motsvarar ett specifikt ljud. Ett

undantag är dock att några ljud skrivs med en kombination av två

bokstäver. Sådana kombinationer kallas inom språkvetenskapen för

DIGRAFER. (labaqore ??? xaraf mataneed ???).



277

Somaliskan har följande digrafer: dh, kh, sh; aa, oo, uu, ee, ii, bb, dd, gg,

ll, mm, nn, rr. Ordet waa innehåller alltså två ljud (fonem), medan shan

fem innehåller tre ljud (fonem) och dhalo flaska, glasburk innehåller fyra.

Digraferna dh, kh, sh betecknar unika ljud, medan alla de övriga

digraferna betecknar långa eller kraftiga varianter av ljud som även

förekommer enkel bokstav.

Dubbelvokal

Dubbelskrivning av vokalerna används för att återge att uttalet av vokalen

sträcker sig över längre tid än en enkel vokal.

Somaliskans långa vokaler är: aa, ee, ii, oo, uu. I många fall får man helt

olika ord med olika betydelser beroende på om man skriver enkel eller

dubbel vokal, t.ex.

bur buur

inan (pojke, flicka) inaan (att jag)

Det borde egentligen vara lätt att höra hur man ska skriva och den enda

svårigheten är ifall ett regionalt eller dialektalt uttal avviker från det mera

standardspråkliga uttalet.

I vissa ord och former förekommer en variation mellan två olika

stavningar (och uttal), t.ex. ey / eey, halkan / halkaan. Båda är ungefär

lika vanliga och rekommenderas av olika handböcker.

Arbetsuppgift 5.1. Undersök i de tillgänliga korpusarna vilkenstavningsomärvanligast.

a.ey / eey

b. halkan / halkaan.



278

Dubbelkonsonant

Enligt allmänt vedertagna stavningsregler kan man bara dubbelteckna de

sju konsonanterna bb, dd, gg, ll, mm, nn, rr.

Dubbelskrivningen återger ett kraftigare uttal av konsonanten.

Carab carrab

waran (spjut) warran (berätta)

keli (ensamhet, enda) kelli (njure)

Mellan vokaler låter –bb–, –dd– och –gg– som kraftiga konsonantljud där

luftströmmen från munnen stoppas helt under ett kort ögonblick, medan

ett enkelt –b–, –d– eller –g– mellan två vokaler uttalas mycket svagare.

Oftast uttalar man ett ljud där luftens passage inte riktigt stängs helt.

buugaag böcker buuggaas den där boken

laba två labbis kläder

kubbad boll

lugo ben deggan boende

badan mycket baddan det här havet

Beroende på om man skriver enkel eller dubbel konsonant kan man få helt

olika ord med olika betydelser, t.ex.

boqorrada kungarna boqoradda drottningen

Även om man kan höra ett långt, kraftigt uttal (hos personer från vissa

områden) så ska man inte dubbelteckna t.ex. dhdh, ff, ss, yy, qq etc. Alltså

ska man oavsett uttalet av /dh/ skriva t.ex. gabadha i standardspråket.

Även i enstaka ord med långt uttal av b, d, g, l, m, n, r har det blivit

vedertaget att skriva enkel konsonant, t.ex. Jabuuti (snarare än Jabbuuti).

Man skriver aldrig mer än två konsonanter mellan en vokal, jämför



279

wuu cabbaa men: way cabtaa, även om det låter som [cabbtaa]

cambe, även om det låter som [cambbe]

Vanligtvis brukar men inte heller skriva dubbel konsonant efter

diftongerna ay/ey, aw/ow, oy, även om den språkvetenskapliga

litteraturen och ordböckerna ofta rekommenderar dubbel konsonant, t.ex.

weydiin är mycket vanligare än weyddiin

Bruket avviker alltså tydligt från rekommendationerna.

Diftonger

I den somaliska ortografin förekommer tre diftonger: ay/ey, aw/ow och

oy. Det finns inga klart formulerade regler för när man ska skriva ay eller

ey respektive aw eller ow. Det enda riktiga råd som man kan ge är att det

ser bättre ut om man är konsekvent i en och samma text.

Rent generellt är ay vanligare än ey. Det har det alltid varit, men samtidigt

kan man tillägga att ey var lite vanligare på 1970‐talet än det är idag.

I ett litet antal specifika ord är dock ey mycket vanligare än ay, t.ex. weyn,

weydiin.

I enstaka ord kan man också se en ganska systematisk åtskillnad mellan

olika betydelser, i synnerhet mellan ay hon och ey hund.

I diftongerna skriver man nästan aldrig lång vokal (aay, eey, aaw, oow,

ooy). Bara i några få ord är en sådan stavning så vanlig att den utgör ett

likvärdigt alternativ, t.ex. ey/eey hund.

Om w eller y följs av en vokal ingår de inte längre i en diftong. Då kan den

föregående vokalen mycket väl vara lång. För kowaad / koowaad är båda

stavningarna ungefär lika vanliga.



280

Lexikaldubbelteckning

Ofta utgör dubbelteckning en detalj i ordets stam. För att stava rätt måste

man då helt enkelt ha god kunskap om just det aktuella ordet. Det finns

inga generella regler att följa, annat än att man oftast kan höra hur man

ska stava om man lyssnar noga och har ett uttal som överensstämmer väl

med standarduttalet.

Grammatiskdubbelteckning

När det gäller dubbelteckning finns det också vissa grammatiska

principer som styr stavningen. För sådana fall kan man lära sig en del

regler för att bli säkrare på hur man bör stava.

Även grammatisk dubbelteckning går naturligtvis oftast ganska lätt att

höra om man har ett standarduttal, men det kan ändå vara nyttigt att lära

sig några viktiga regler.

Bestämdartikel

Den bestämda artikeln –ga och –da leder alltid till dubbelteckning om

ordets stam slutar med –g eller –d, men aldrig annars.

guri + ga guriga buug + ga buugga

cunto + da cuntada bisad + da bisadda

Andraändelserefterartikeln

De olika ändelser som följer efter den bestämda artikeln har alltid en viss

bestämd form.



281

–kii / –tii: haddii, sidii,

–kan (–kaan)10 halkan (halkaan)

–kaas halkaas

Verbenspersonändelser

Samma princip som för den bestämda artikeln gäller även för ändelsen i 2

person singular och plural (adiga, idinka) och 3 person singular

femininum (iyada). De här ändelser innehåller ett –t–, –d– eller –s–

beroende det sista ljudet i stammen. När verbets stam slutar på –d måste

man alltså skriva –dd– i de här formerna, men inte i de övriga formerna,

t.ex.

waan aad + aa aadaa

waad aad + daa aaddaa

wuu aad + aa aadaa

way aad + daa aaddaa

waan aad + naa aadnaa

waad aad + daan aaddaan

way aad + aan aadaan

Om verbets stam slutar på två konsonanter behöver dessutom en extra

vokal skjutas in i de aktuella formerna för att det inte ska bli tre

konsonanter i en följd. Tre konsonanter förekommer ju aldrig i

somaliskan.

waan ord + aa ordaa

waad ord + daa oroddaa

wuu ord + aa ordaa

way ord + daa oroddaa

waan ord + naa orodnaa

waad ord + daan oroddaan

way ord + aan ordaan

10 Stavningen –an är vanligast i praktiken, men –aan brukar som regel anses vara en

likvärdig variant i standardspråket.



282

I ändelserna i 1 person plural dubbeltecknas –nn– i många verb. Här är

reglen helt annorlunda. Man skriver alltid –nn– om verbets stam slutar på

vokal eller om stammen slutar just med ett –n, t.ex.

grupp 1 aad! waannu aad + naa aadnaa

cun! waannu cun + naa cunnaa

men: wuu cunaa

grupp 2 samee! waannu samey + naa sameynaa

kari! waannu kari + naa karinnaa

grupp 3 qaado! waannu qaada + naa qaadannaa

guurso! waannu guursa + naa guursannaa

Däremot skriver man normalt inte –nn– efter en diftong, t.ex. cunaynaa,

aadaynaa, guursanaynaa, sameynaa. Här kan man faktiskt se en

gemensam princip med stavningen av weydiin, dvs. man skriver

generellt inte dubbel konsonant efter diftong.

Personligaochpossessivapronomen

Bland pronomenen är det också viktigt att tänka särskilt på 1 person

plural. Här skrivs alltid –nn– mellan vokaler, både i de personliga och de

possessiva pronomenen och i de possessiva ändelserna, dvs.

annaga, innaga, aannu, –keenna, –teenna, kuweenna.

Dessutom skrivs –nn– i de possessiva pronomenen och ändelserna i 2

person plural, dvs.

–kiinna, –tiinna, kuwiinna.

Än en gång: efter diftongen ay skrivs vanligtvis bara enkel konsonant,

alltså bara –n– i det korta pronomenet aynu, men just i det här ordet har

variationen i stavningen faktiskt blivit lite större på senare tid.



283

Pluralavmaskulinasubstantiv

Maskulina substantiv som i plural slutar på –o (men inte –yo) och har

minst två stavelser i stammen får en dubbel konsonant (bb, dd, ll, mm,

nn, rr, men inte gg) före ändelsen –o, t.ex.

baabuurro, baabuurrada, aqallo, aqallada, qalimmo, qalimmada,

saaxiibbo, saaxiibbada

Jämför: boqorrada kungarna (wadar: boqor –ro –da),

boqoradda drottningen (keli: boqor –ad –da)

Efter –g och andra konsonanter används i stället –yo.

Maskulina substantiv med reduplikation får inte någon dubbeltecknad

konsonant före pluraländelsen, t.ex. buugaag, lidad

Långellerkortvokalipresensändelserna

I presens finns två olika typer av ändelser, antingen med den långa

vokalen –aa eller med den korta vokalen –a.

Den långa vokalen används i predikatsverbet när subjektet i satsen inte är

fokuserat.

Cali waa uu bukaa.

Den korta vokalen används när subjektet är fokuserat, t.ex.

Cali ayaa buka. Waxaa buka Cali.

Dessutom används den korta vokalen i relativa bisatser.

Dhakhtarku daawo haddii uu u qoro qofka < buka >, lacag laʹaan

baa lagu siiyaa.

Det finns dock ett undantag: när verbet står sist i en relativ bisats som hör

till subjektet i huvudsatsen och subjektet inte är fokuserat.

Wiilka gurigayga joogaa waa macallin.



284

Ändelsen –aa används alltså sist i den relativa bisatsen för att markera att

hela substantivfrasen är subjekt. Om ett substantiv i bestämd form

placeras sist används i stället subjektsändelsen –u.

Wiilka jooga gurigaygu waa macallin.

Progressivform

De progressiva formerna bildas med suffixet –ay– som alltid skrivs med

kort vokal, t.ex.

waan cunayaa, waan karinayaa

Hamsa–enbortglomdkonsonant

Somaliskan har 22 konsonanter och en av dem är HAMSA. I somaliskan är

hamsa en BOKSTAV, inte ett skiljetecken som t.ex. punkt och komma‐

tecken.

Hamsa skrivs på samma sätt som andra språks apostrof. På ett svenskt

tangentbord finns hamsa till höger om bokstaven ä. Det är viktigt att

hamsa skrivs så att det placeras i de andra bokstävernas ovankant. Det är

ett allvarligt fel att använda kommatecknet som hamsa, eftersom

kommatecknet ju placeras i bokstävernas underkant. Ett komma är också

någonting helt annat än ett hamsa eftersom kommatecknet har en helt

annan språklig funktion.

Man kan ibland se att den som skriver hoppar över hamsa sist i en del ord,

t.ex. gu’, ri’, go’, men i mera seriösa texter används som regel hamsa i

denna typ av ord. Därför bör man rekommendera att hamsa används.

I vissa andra ord är det tvärtom. I äldre texter ser man ibland t.ex. si’, men

idag skriver man normalt bara si.



285

I vissa ord försvinner hamsa när ordet böjs, men i en del ord behåller man

hamsa, t.ex. ri’ ‐ ri’da / rida, riyo; gu’ ‐ guga / gu’ga; go’ ‐ go’a.

Mellan två vokaler inuti ord är det extra viktigt att alltid skriva hamsa,

t.ex. go’aan, lo’aad, su’aal. Allra viktigast är det förstås om det är samma

vokal på båda sidor om hamsa, t.ex. le’eg.

Var alltså noga med att inte blanda ihop kommatecknet , och bokstaven

hamsa. Hamsa ska skrivas som i lo’da eller loʹda. Hamsa kan alltså ha en

lodrät eller lite lutande form, men tecknet måste vara placerat i höjd med

bokstävernas överkant.

Konsonantforandringar

Konsonanterna k, t, m, j kan i somaliska ord bara förekomma direkt före

en vokal. De brukar alltså inte förekomma sist i ett somaliskt ord eller före

en konsonant inuti ett ord. I stället skrivet man g, d, n sist i ord och före

konsonant. Denna regel spelar en viktig roll för konsonantväxlingar vid

böjning av somaliska substantiv, adjektiv och verb, t.ex.

ilko, ilkaha men ilig, iligga,

bukaa, bukaan men bugtaa, bugnaa, bugtaan,

dukaammo, dukaammada men dukaan, dukaanka, dukaanle;

fahmaa, fahmaan men fahantaa, fahannaa, fahantaan,

Ett litet antal undantag förekommer dock i vissa lånord, t.ex.

Islaam, Muslim, kariim, ixtiraam, Ibraahim, atam.

De flesta lånord har dock anpassats till somaliskans ljudregler, t.ex.

buskud (< en. biscuit),

Atlaantig (< Atlantic),

macallin (< ar. mucallim), qalin (< ar. qalam), filin (< film), Aadan (<

Aadam)



286

Ett viktigt och helt systematiskt undantag är att man i dagens

standardspråk inuti ord, helt i överensstämmelse med uttalet, i de allra

flesta ord skriver –mb–, mera sällan –nb–, t.ex.

sambab, dambe.

Sådana ord kan man också ses skrivna med –nb–, men idag är det mindre

vanligt. I slutet av 1960‐talet och början av 1970‐talet var dock stavningen

med –nb– helt dominerande. Kanske kan en anledning vara att man enligt

arabiskans stavningsregler skriver –nb–, inte –mb–.

Endast i ett litet antal somaliska ord är stavning med –nb– allmänt

vedertagen idag, t.ex.

baranbaro, balanbaalis.

Också när –nb– uppstår genom sammanskrivning av två ord bör man

undvika att skriva–mb–. Då blir det lättare att känna igen orden. Det

skulle t.ex. ha varit bättre att skriva kortaanba i det här citatet: Marka aad

kortaamba waxa aad jidhkiinna ku arki doontaan isbeddel ku dhacaya

iyo dareen hor leh. (Af‐Soomaali, Fasalka 6aad, 2001)

Vokalforandringar

Även bland vokalerna förekommer en del viktiga och regelbundna

växlingar mellan olika vokaler i olika böjningsformer av samma ord.

En viktig princip är att lång vokal inte kan ingå i en diftong som följs av

en konsonant. Däremot kan en lång vokal följas av –y– eller –w– om det

sedan kommer en vokal efter –y–/–w–.

wuu sameeyaa

way sameysaa

waan sameynaa



287

Sist i många ord förekommer –o/–e. När en ändelse som börjar med en

konsonant läggs till ersätts dessa båda vokaler i stället med –a–.

bare baraha barayaal hooyo hooyada

fure furaha furayaal

Samma ersättning av –o/–e med –a– kan också göras när första delen av

ett sammansatt ord slutar med –o/–e, men här är det ungefär lika vanligt

att första delen lämnas oförändrad.

biyadhac biyodhac

Om den bestämda artikeln innehåller –h– kopieras vokalerna –u– och –i–

från en ändelse till vokalen före –h– om ordets grundform slutar på –e

eller –o.

biyo biyaha biyuhu biyihii

Däremot brukar inte –o– och –e– kopieras från ändelsen.

biyahooda biyaheeda

Samma kopiering av vokalen i ändelsen inträffar också i många maskulina

substantiv med en stam som slutar på –h, –x, –c om stammen innehåller

ett –a–, t.ex. wax, wixii, wuxuu, sac, sicii…

Samma princip gäller också för infinitiv med ändelsen –i om stammen

slutar med –h, –x, –c, t.ex. baxaa, bixi karaa…

Sammanskrivningar

I somaliskan förekommer en mängd sammanskrivningar av olika

grammatiska småord.

Vissa sammanskrivningar är obligatoriska och vissa är frivilliga.



288

Obligatoriskasammanskrivningar

Framför verbet i en sats ska följande ord skrivas samman till ett enda ord:

1) subjektspronomenet la,

2) objektspronomenen is, i, ku, na, ina, idin,

3) prepositionerna u, ku, ka, la,

4) negationen ma.

Till exempel:

kulama, ila, iska, kama, isula

efter vokal förändras k > g

lagu, laga, lagama, ugu,

a + u > oo

loo (<*la+u), noo (<*na+u), inoo (<*ina+u)

i + u > ii

ii (<*i+u), idiin (<*idin+u)

efter vokal förändras i > y

layska

I praktiken undviker man dock ofta sammanskrivningar där is skulle

komma att skrivas –ys–. Alltså skriver man i praktiken hellre la iska än

layska.

En omöjlig kombination att skriva ihop är la ii.

Övriga subjektspronomen (aan, aad, uu, ay, aannu, aynu, aydin) liksom

de adverbiella partiklarna soo, sii, wada, kala ska inte skrivas ihop med

småorden i listan ovan.

Si dhaqso ah ayey bisad u soo gashay guriga.

Småorden får inte skrivas ihop med det följande verbet.

I sii!



289

Däremot ska de korta subjektspronomenen skrivas ihop med negationen

aan. Ordningsföljden varierar, men den senare delen får en kort vokal.

aan + neg. aanan

aad + neg. aadan / aanad

uu + neg. uusan / aanu

ay + neg. aysan / aanay


layska / la iska

Klitiskakonjunktionerochpartiklar

De två konjunktionerna –na, –se uttals tillsammans med ett annat ord och

skrivs tillsammans med det ordet. Detsamma gäller det förstärkande eller

negerande –ba som också skrivs ihop med det föregående ordet.

Wax yar ka dib waxa u yimi nin socoto ah, wuxuuna weydiiyey

sabata ka oohisay.

Sawir madaxa Xasan, kuna muuji dheg, af, san, timo iyo il.

Adjektivmedljudförändringar

När det inträffar en ljudförändring i ett adjektiv måste det skrivas samman

med den efterföljande verbformen, t.ex.

cusub > cusb‐:

Haa saaxiib laakin aniga fasalka waan ku cusbahay mana wada

garananyo ardayda! (Soomaali 2’18 Mu)

jecel > jecl‐, jecesh‐:

waxaad jeceshahay…, waxaan jeclahay…



290

Adjektiviplural

Adjektiv med reduplikation i plural skrivs som ett ord.

yaryar (inte yar yar, yar‐yar),

waaweyn (inte waa weyn).

Däremot ska man naturligtvis skriva waa weyn som två ord ifall waa är

satspartikel, t.ex. Maroodigu waa weyn yahay.

Frivilligasammanskrivningar

Förutom de nämnda obligatoriska sammandragningarna finns en del

frivilliga sammandragningar som man kan göra om man vill. Ofta kan det

uppfattas som lite talspråkligt att göra sådana sammandragningar, medan

texten blir lite mera skriftspråklig utan sådana sammandragningar.

Satspartiklarna kan, om man vill, skrivas samman med

subjektspronomenen, t.ex.

waa aan / waan

waa aad / waad

waxa uu / wuxuu

waxa ay / waxay

Detsamma gäller bisatsinledaren in som kan skrivas samman med de

korta subjektspronomenen + negationen aan.

in aad / inaad

in aanan / inaanan

Konjunktionen oo dras ofta ihop med ett föregående pronomen, t.ex.

iyada oo / iyadoo

Många gånger skrivs oo även ihop med ett föregående substantiv, i

synnerhet sådana som binder samman två satser till en mening, t.ex.



291

in kasta oo / inkastoo

sababta oo ah / sababtoo ah



292


a. inuu / in uu ; inaan / in aan

b. waxa uu / waxuu / wuxuu

c. in kasta oo / inkasta oo / in kastoo / inkastoo

Viktigasarskrivningar

Verbpartiklarna soo, sii, wada, kala skall aldrig skrivas samman med en

föregående preposition eller ett efterföljande verb.

Sheeg daʹda ilkaha caano nuug uga dhacaan caruurta iyo daʹda

ilkaha oo idil ku soo wada baxaan.

Den korta verbformen ah skall normalt alltid skrivas ut och den bör inte

förenklas till bara –a.

ka mid ah (inte ka mida)

Ett viktigt fall finns dock där man oftare skriver –a än ah, nämligen

keliya (keli ah) bara, endast.

Skrivsättet keli ah bör dock alltid används i betydelsen singular, t.ex.

magac keli ah ett substantiv i singular

magac keliya bara ett substantiv

Sammansattaord

När det gäller regler för skrivningen av sammansatta ord finns det väldigt

lite systematisk diskussion i språkhandböckerna. Det är därför svårt att ge

några tydliga rekommendationer.



293

Sammansatta ord kan skrivas på tre sätt: genom sammanskrivning,

särskrivning eller med bindestreck, t.ex.

libaax badeed, libaax‐badeed, libaaxbadeed;

hor u marin, hor‐u‐marin, horumarin;

marti qaadaa, marti‐qaadaa, martiqaadaa.

Rent generellt kan man säga att bindestreck är ganska ovanligt, förutom i

några specifika fall som kommer att nämnas nedan. Därför är bindestreck

vanligtvis inte är att rekommendera.

Rent generellt kan man också säga att särskrivning i de flesta ord verkar

vara vanligare än sammanskrivning, men skillnaderna är inte tillräckligt

stora för att motivera att man bara rekommenderar den ena eller den

andra principen.

Det enda tydliga råd som kan ges är att man bör vara konsekvent och

försöka att genomgående använda särskrivning eller sammanskrivning,

åtminstone i en och samma text.

Merakompliceradefall

I kombination med användningen av stor bokstav kan sammanskrivning

eller särskrivning leda till ännu fler möjligheter, t.ex.

Afsoomaali, af Soomaali, af‐Soomaali, Af‐Soomaali…

Eftersom detta är ett sammansatt ord, men den stora bokstaven mest hör

hemma i Soomaali, kan det finns anledning att rekommendera

stavningen af‐Soomaali. Det verkar också vara den formen som är

vanligast i dag.

Även i kombinationer där den första delen slutar på –o eller –e kan man

välja mellan fler varianter, t.ex.

biyo dhac, biyo‐dhac, biya‐dhac, biyodhac, biyadhac



294

Vid sammanskrivning kan man också välja mellan att skriva en enkel eller

en dubbel konsonant först i sammansättningens andra del om den första

delen slutar med vokal och den andra delen börjar med en konsonant som

kan dubbleras, t.ex.

ka dib, kadib, kaddib

Att skriva dubbel konsonant i denna typ av ord var vanligt på 1970‐talet,

men numera är det inte längre så vanligt.

När flera olika variationsmöjligheter inträffar samtidigt kan det bli väldigt

många former att välja mellan.

jare barid jare‐barid jarebarid jarebbarid

jara‐barid jarabarid jarabbarid

Här är det också väldigt svårt att ge några bra rekommendationer.

Om en senare del av en sammansättning börjar med vokal finns möjlighet

att sätta ut hamsa, som ju uttalas, men detta är i praktiken väldigt ovanligt,

t.ex.

magac u yaal, magac‐u‐yaal, magacuyaal, magac’uyaal

Storbegynnelsebokstav

När det gäller att skriva stor bokstav finns ett antal tydliga principer för

somaliskan. Stor bokstav bör alltid användas först i

meningar,

namn på personer, platser, varor, böcker, filmer, månader,

veckodagar, språk och nationalitet.

Observera alltså att man i somaliskan skriver stor bokstav i månadernas

och veckodagarnas namn, medan man på svenska inte räknar dem som

namn och därför skriver liten bokstav. Detsamma gäller också substantiv

och adjektiv som betecknar språk och nationalitet.



295

Oktoobar oktober October

Sabti lördag Saturday

Soomaali somalier Somali

af Soomaali / af‐Soomaali somaliska (språket) Somali

Soomaaliyeed somalisk Somali

Regler för användningen av stor begynnelsebokstav är i praktiken

desamma i somaliskan och i engelskan. Det enda som skiljer är små

detaljer. T.ex. skriver många orden för årstiderna och väderstrecken med

stor bokstav på somaliska, t.ex. Jiilaal, Bari men det är ungefär lika vanligt

att använda liten bokstav, t.ex. jiilaal, bari så inget kan egentligen

rekommenderas som mera vanligt. Det viktiga är att vara konsekvent och

alltid skriva på samma sätt.

I somaliskan finns de tre digraferna (två bokstäver som tillsammans

representerar ett ljud) dh, kh, sh. När de står i början av ett namn eller en

mening skrivs bara den första bokstaven i digrafen som stor, t.ex. Shire.

Som i många andra språk kan man, om man vill, också använda stor

bokstav för att uttrycka respekt

i titlar, t.ex. Marwo Xaawo.

I rubriker, t.ex. i tidningar, används vanligtvis stor bokstav först i samtliga

ord, t.ex.

Wasiir Jamaal Maxamed Xasan Oo Noqday Xildhibaan Ka Tirsan

Golaha Shacabka



296

Avstavning

Man bör aldrig avstava mellan två bokstäver som tillsammans represen‐

terar ett ljud, t.ex.

olämpligt rekommenderas

faa’i‐ faa’ii‐

idooyin dooyin

dhaqd‐ dhaq‐

haqaaq dhaqaaq

Avstavning brukar göras mellan stavelser.

Om det finns två konsonanter mellan två vokaler bör man avstava mellan

konsonanterna.

bisad‐

dayda

Om det bara finns en konsonant mellan två vokaler bör man avstava före

konsonanten.

bi‐

saddayda

Avstavning kan också ske mellan morfem, vilket kan vara att föredra i

sammansatta ord.

avstavning mellan stavelser avstavning mellan morfem

sämre bättre

ho‐ hor‐

rumarin umarin



297

Siffror

När tal skrivs med siffor kan det ofta vara naturligt att hoppa över

konjunktionen oo, men vid uppläsning måste den naturligtvis uttalas,

t.ex.

7.000 litir eller 7.000 oo litir toddoba kun oo litir

När siffror följs av en förkortning bör man inte skriva ut oo. Förkortningen

är ju till för att spara plats, och ett oo skulle ju ha motsatt effekt.

7.000 km toddoba kun oo kiilomitir

Ordningstal skrivs med siffran direkt följd av ändelsen –aad, utan något

skiljetecken däremellan, t.ex.

2aad, 3aad labaad, saddexaad

Årtal, datum, klockslag och liknande skrivs med siffran direkt följd av den

bestämda artikeln ka, ta, kii, tii etc., utan något skiljetecken däremellan,

t.ex.

1972kii, maalinta Khamiista 3da Julay, 5ta galabnimo

Forkortningar

iwm.

Skiljetecken

Man gör normalt ett mellanslag efter de flesta skiljetecknen, men inget

mellanslag före:

abc. abc, abc? abc! abc; abc: abc, abc, abc.



298

När det gäller den första av två parenteser eller det första av två

citattecken gör man ett mellanslag före skiljetecknet, men inte efter, t.ex.

xxx (eray) xxx xxx ”eray” xxx

Kommatecken

Det finns inga klart definierade regler eller rekommendationer angående

användningen av kommatecken i somaliskan. Användningen varierar

mycket mellan olika skribenter.

En god princip kan därför vara att använda kommatecken för att

underlätta för läsaren att upptäcka strukturen i långa meningar. Det kan

man göra genom att dela upp långa meningar i mindre enheter. Ofta

handlar det då om att avgränsa de olika satser som meningen består av

eller att sätta kommatecken där det är naturligt att göra en kort paus när

man läser meningen. Detta är i grunden samma princip som tillämpas för

användning av kommatecken i svenskan.

UppräkningEtt fall där det i praktiken råder fullständig enighet om att man bör

använda kommatecken är i uppräckningar, t.ex.

Sawir dheg, af, san, timo iyo il.

Man brukar sätta kommatecken mellan alla ord i uppräckningen, men inte

direkt före konjunktionen iyo.

–na

När man binder ihop två satser med konjunktionen –na kan det vara till

hjälp för läsaren med ett kommatecken där den andra satsen börjar.

Wax yar ka dib waxa u yimi nin socoto ah, wuxuuna weydiiyey

sabata ka oohisay.



299

Sawir madaxa Xasan, kuna muuji dheg, af, san, timo iyo il.

Men om hela meningen är väldigt kort är det inte lika nödvändigt.



300

Anforing

Direktanföringmedtalstreck

I anföringen sätter man skiljetecken på samma sätt som i vilken annan text

som helst. Slutet på anföringen markeras inte på något särskilt sätt. För att

underlätta läsningen bör man ta nytt stycke efter varje persons anföring.

Waa hooyo.

– Haloow hooyo!

– Waar hooyo xaggeed tagtay?

– Waan soo tukanayaa hooyo, maxaa dhacayaa?

– Hoo adeerkaa la hadal, adeerkaa ayaa ku doonayee.

Ma isaga la ii soo diray? (Ismaaciil C. Ubax 2015: 98)

Om det finns en anföringssats före anföringen brukar den sluta med ett

kolon. Anföringen börjar oftast på en ny rad.

– Saaxiibkayga koowaad ayaad tahay.

Si ay u fahamto ayaan ka daba geeyey:

– Rag iyo dumarba, u my best friend. (Ismaaciil C. Ubax 2015: 95)

Om anföringssatsen följer efter anföringen sätter man ett kommatecken i

stället för punkt i slutet av anföringen. Efter kommatecknet börjar

anföringssatsen med liten bokstav.

– Waar ka kac meesha waxba ku ma filnide, ayuu igu salaamay.

(Ismaaciil C. Ubax 2015: 19)

Utropstecken och frågetecken används som vanligt i slutet av anföringen.

Anföringssatsen börjar med liten bokstav direkt efter dessa båda

skiljetecken.

– Waar xaggeed ku ordaysaa? ayaan weydiiyey.

(Ismaaciil C. Ubax 2015: 91)

I italienskan väljer en del författare även att avsluta anföringen med ett

talstreck. Detta är mycket ovanligt i somaliskan.



301

Direktanföringmedcitattecken

Olikatyperavcitattecken

I somaliskan används i modern tid allra oftast citattecken av typen “xxx”,

precis som i engelskan. Observera att det inledande citattecknet placeras

upp och ner i jämförelse med det avslutande citattecknet.

“Waar bal adigu iska warran oo wax ma kuu hagaageen iminka?” “Aabbo waan wacanahay, Talyaanigii ayaan joogaa laakiin wiigga soo socda waan ka baxayaa oo Iswiidhan ayaan haddana ku noqonyaa.” (Khadar C. Cabdillaahi: Gurrac, 2015)

Bruket i svenskan ser annorlunda ut. Det inledande citattecknet brukar

vara identiskt med det avslutande. Detta är ovanligt i somaliskan.

”Ska jag göra lite kaffe?” sa Marianne. (Viveca Steen: I grunden utan skuld, 2012)

I engelskan använder man ganska ofta bara enkla citattecken. Detta är

ovanligt i somaliskan, men man hittar det i några få texter.

‘Soo gal xaggan, xaggeed ku socotaa?’ Waa ninkii gadhka weynaa. ‘Soo gal.’ Meeshu dhaxan mal aha, gurina ma aha. ‘Fadhiiso xaggaas, jiifso haddii aad rabto.’ (Ismaaciil C. Ubax: Gaax, 2017)

I lite äldre texter var det vanligare att man använde citattecken av typen

«xxx». Detta är vanligt i italienskan och franskan.

Nimankii waxay yiraahdeen «Waa run». (Iftiinka Aqoonta 2, 1966)

I anföringar som avgränsas med citattecken sätter man idag i de flesta

texter skiljetecken på precis samma sätt som i den övriga texten. Det



302

avslutande skiljetecknet i anföringen hamnar före det avslutande

citattecknet.

“Waa ayo?” “Naa waa anigee iga fur.” (Cabdiraxmaan M. Warmooge: Bilan, 2016)

I en del texter, särskilt om de är lite äldre, sätter man punkten efter det

avslutande citattecknet.

«Geedkaa ka soo orda. Kiinnii xariijintan u soo dheereeya ayaa beretenkii ku guulaysaan doona». (Af Soomaali 2, 1976)

I en del texter satte man dessutom en extra punkt efter det avslutande

citattecknet även om det fanns ett ! eller ett ? precis före citattecknet.

Guhaad wuxuu yiri, «Xaggee, Shiikh Muxsin?». (Shire Jaamac Axmed: Rooxaan,1973)

Framförställdanföringssats

Om det finns en anföringssats före anföringen måste man ta ställning till

om övergången mellan anföringssatsen och anföringen ska markeras

ytterligare, förutom med det inledande citattecknet. Vissa författare

använder kolon.

Ninkii inta qoslay buu ku yiri: «Waxaad dhimanaysaa goorta uu dameerkaagu uu aad u qayliyo, dabadana uu kor u taago». (Af Soomaali 5, 1976: 30)

Många andra författare använder inget skiljetecken alls utöver citat‐

tecknet.

Waxa ay ku tidhi "Malyuun (Dabeeco) waxa ay rabto lama yaqaan, adiga oo cuntadii kariyey ayaa laga yaabaa in ay ku tidhaahdo mid kale ii kari." Waxa kale oo ay ku tidhi "Sagal iyo Sooyaal iyagu ma dhib badna, waxa aad siisona way iska cunaan." (Faarax Maxamuud: 2014)



303

En del författare använder ett kommatecken före citattecknet.

Guhaad wuxuu yiri, «Xaggee, Shiikh Muxsin?». (Shire Jaamac Axmed: Rooxaan,1973)

Om man vill kan man också välja att börja anföringen på ny rad för att öka

tydligheten för läsaren, men i så fall är ett kolon i praktiken helt nöd‐

vändigt. Alternativt kan man ibland stöta på texter med kommatecken.

(Ge ett exempel…) (xxx :)

Efterföljandeanföringssats

Om anföringssatsen följer efter själva anföringen sätter man inte någon

avslutande punkt före det avslutande citattecknet. Anföringssatsen börjar

med liten bokstav.

Det finns tre möjligheter.

1. Inget skiljetecken utöver citattecknet. Detta är vanligt i italienskan och

förekommer även i somaliskan, särskilt i äldre texter.

«Waad iga heli doontaa» buu si qabow u yiri (Maxamed D. Afrax 1993: 264)

“Wuu soo miiraabay. Diktoor waa ka indhaha kala qaaday” ayuu wiil dhallinyaro ahi diktoorka barbar taagan ku yidhi. (Khadar C. Cabdillaahi: Gurrac)

2. Kommatecken före citattecknet. Detta är det normala i engelskan och

förekommer även i moderna somaliska texter.

"Naa maxaad sidaas u leedahay, reerkaaga oo dhan iyadaa ka qurux badane," saaxiibaddeed Xamdi Gaabo ayaa ku tidhi Cadar Duwane. (Faarax Maxamuud 2014: 102)

«Waa runtaa,» Ciisaa ku raacay. (Maxamed D. Afrax 1993: 267)



304

3. Kommatecken efter citattecknet. Detta är det normala i svenskan och

förekommer även i italienskan. Det förekommer främst i äldre somaliska

texter.

«Alla ubaxu qurux badanaa», ayey balanbaalistii tiri. (Af Soomaali 2, 1976)

Om anföringen avslutas med ett utropstecken eller ett frågetecken måste

man behålla detta skiljetecken. Sedan kan man göra på två olika sätt.

1. Inget ytterligare skiljetecken. I svenskan och engelskan brukar man

inte använda något ytterligare skiljetecken efter citattecknet. På samma

sätt gör man oftast även i somaliskan.

«Abboowe maxaa kugu dhacay?» bay tiri iyadoo madaxdiisii laanta saarnaa soo toosinaysa. (Maxamed D. Afrax 1993: 308)

2. Ytterligare ett skiljetecken. I somaliskan förekommer det dock också, i

synnerhet i lite äldre texter, att man sätter kommatecken efter det

avslutande citattecknet.

(Ge ett exempel) (xxx :)

Sammanfattning

Avslutningsvis kan man konstatera att det har förekommit många olika

sätt att markera direkt anföring i somaliska texter genom tiderna.

Ännu finns ingen officiellt rekommenderad standard, men det verkar i

modern tid som om enkelhet och sparsamhet med skiljetecken överväger.

Man kan urskilja två ganska tydliga mönster.

1. Man följer helt det engelska sättet att markera anföring.




305

2. Man följer till stor del det engelska systemet, men gör det till ett mera

somaliskt system genom att använda kommatecken före anföring, men

inte efter.


Oavsett hur man väljer att göra bör man hålla i minnet att en omsorgsfullt

skriven text som regel kännetecknas av att författaren konsekvent håller

sig till ett enda system.

Skiljetecknensnamn

Namnen på de olika skiljetecknen varierar en hel del mellan olika

handböcker. Här följer en samling termer från olika källor:

Skiljetecken

Mire (2008) calaamad‐shaqal, summad‐shaqaleed

Af‐Soomaali 4 (2001) astaamaha hadalka

Af‐Soomaali 2 (2006) astaamaha qoraalka

Lexin (2010) calaamadaha astaamaynta

. punkt

Af‐Soomaali 1 (1979) astaanta joogsiga

Moxamud & X. (1998) joogsi, dhibic

Mire (2008) joogsi, astaan joogsi

Aden (2009) joogsi

Lexin (2010) joogsi

Dhugasho (2015) joogsi

Wikipedia, 2016‐10‐07 joogsi, dhibic joogsi

M. X. Guuleed joogsi

Baraag (2017) joogsi



306

, komma, kommatecken

Siyaad (s.a.) hakad

Af‐Soomaali 1 (1979) hakad

Mansuur & Abdullahi 1985) hakad

Moxamud & X. (1998) hakat

Mansuur & P. (1999) hakad



Mire (2008) hakad

Aden (2009) hakad

Lexin (2010) hakad

Dhugasho (2015) hakad

Wikipedia, 2016‐10‐07 hakad, astaan hakad

M. X. Guuleed hakad

Baraag (2017) hakad

: kolon

Moxamud & X. (1998) cadeynta

Mire (2008) shiilo

Aden (2009) kolmo

Dhugasho (2015) moos

Wikipedia, 2016‐10‐07 laba dhibcood

M. X. Guuleed kolmo

Baraag (2017) heegyaal

; semikolon

Mansuur & Abdullahi 1985) hakad culus

Moxamud & X. (1998) joogsi‐hakat

Mire (2008) hakad‐joogsi

Aden (2009) hakad dheer

Dhugasho (2015) joogsi dhiman

Wikipedia, 2016‐10‐07 dhibic hakad, dhibic iyo hakad



307

M. X. Guuleed hakad dheer, nus‐kolmo, joogsi dhiman

Baraag (2017) hakad‐heeg

? frågetecken

Af‐Soomaali 1 (1979) astaanta weydiinta

Af‐Soomaali 4 (1993) calaamadda weydiinta

Moxamud & X. (1998) isweydinta

Af‐Soomaali 4 (2001) calaamadda weydiinta

Mire (2008) summad weydiis, calaamad su’aaleed

Lexin (2010) calaamadda su’aasha

Dhugasho (2015) astaan waydiineed

Wikipedia, 2016‐10‐07 astaanta weydiinta, calaamo su’aal

M. X. Guuleed calaamad su’aal

Baraag (2017) astaanta weydiinta

! utropstecken

Af‐Soomaali 1 (1979) astaanta yaabka

Af‐Soomaali 4 (1993) calaamadda yaabka

Moxamud & X. (1998) astanta xiisaha

Af‐Soomaali 4 (2001) calaamadda yaabka

Mire (2008) astaan yaabeed

Lexin (2010) calaamadda la yaabka

Dhugasho (2015) astaan dhawaaq

Wikipedia, 2016‐10‐07 astaanta yaabka, calaamadda yaabka

M. X. Guuleed calaamad cajiib

Baraag (2017) astaanta yaabka

‐ bindestreck

Moxamud & X. (1998) xariqdin

Mire (2008) jiitin

Aden (2009) jiitin

Lexin (2010) xarriijin, xarriijinta‐iskuxidhka

Dhugasho (2015) jiitin



308

Wikipedia, 2016‐10‐07 jiitin gaaban, xarriiqa iskuxiraha

M. X. Guuleed jiitin

Baraag (2017) jiitin

– anföringstecken, tankstreck

Lexin (2010) summadda/calaamadda hadal soo

xigashada, jiitin, xarriiq yar

Wikipedia, 2016‐10‐07 jiitin dheer

/ snedstreck

Moxamud & X. (1998) hareed

Aden (2009) qoqobe

Lexin (2010) xarriiq hore u janjeedha

Dhugasho (2015) qoqob

Wikipedia, 2016‐10‐07 diilin

M. X. Guuleed xarriiq janjeedha

Baraag (2017) hawaar

… tre punkter

Moxamud & X. (1998) xadafka, tuurista

Dhugasho (2015) qulqul

Wikipedia, 2016‐10‐07 dhibco taxan

( ) parentes

Moxamud & X. (1998) bilaha

Mire (2008) qaws

Aden (2009) qansooyin

Lexin (2010) qaws, qaansooyin

Dhugasho (2015) edeg

Wikipedia, 2016‐10‐07 qaanso, qaws

M. X. Guuleed bil xidhan

Baraag (2017) bilo

( vänsterparentes

Aden (2009) golxo



309

) högerparentes

Aden (2009) dhiico

” ” citattecken, citationstecken

Siyaad (s.a.) kolmo

Moxamud & X. (1998) guurinta xogwar

Mansuur & P. (1999) kolmo

Aden (2009) hal‐qabsi (xigasho)

Dhugasho (2015) xero

Wikipedia, 2016‐10‐07 laba kolmood, hakad foorara

M. X. Guuleed astaan xigasho

Baraag (2017) dheegeyaal (laba‐labo)

’ ’ enkla citattecken

Moxamud & X. (1998) faroyin

Dhugasho (2015) guntin

Wikipedia, 2016‐10‐07 kolmo

Baraag (2017) dheegeyaal (hal‐hal)

’ apostrof

Wikipedia, 2016‐10‐07 xadaf

Baraag (2017) hamsa

[ ] hakparenteser

Moxamud & X. (1998) qansoyin

Dhugasho (2015) ardaa

{ } klammerparenteser

< > vinkelparenteser

& etcetera

Wikipedia, 2016‐10‐07 xiriiriye ama iyo ganacsi

* asterisk

Mansuur & P. (1999) bar xiddigeed



310

Lexin (2010) xiddig yar

Wikipedia, 2016‐10‐07 xiddig

@ at, snabel‐a

Wikipedia, 2016‐10‐07 calaamadda e‐mailka

\ back‐slash

Wikipedia, 2016‐10‐07 siijeed lid

#

Wikipedia, 2016‐10‐07 tirtiris

§ paragraftecken

Wikipedia, 2016‐10‐07 faqrad

_ understreck, underscore

Wikipedia, 2016‐10‐07 xariiq hoose

Baraag (2017) xarriiqin

| lodstreck

Wikipedia, 2016‐10‐07 xariiq quman, xariiq toosan



311

OvningX:Somaliskansortografi

1.Vadmenasmedortografi?

2.Närochhurficksomaliskansinnuvarandeortografi?

3. Vilken person är den viktigaste upphovsmannen till dagens somaliskaortografi?

4.Varkanmanhittareglerfördensomaliskaortografin?

5.Hittadeallvarligastemisstageniföljandetextexempel.Föreslåettbättresättattskriva,mengeocksådenregelsomförklararvarfördetärbättreattskrivapåettannatsätt.

Kommentera inte något annat än ortografin, t.ex. ordval ochmeningsbyggnad.

5.1

5.2

5.3

5.4

5.5



312

5.6

5.7

5.8

5.9

5.10

5.11

5.12

5.13



313

5.14

5.15

5.16

5.17

5.18



314

6.Hittadeallvarligastemisstageniföljandetextexempel.Föreslåettbättresättattskriva,mengeocksådenregelsomförklararvarfördetärbättreattskrivapåettannatsätt.

Kommentera inte något annat än ortografin, t.ex. ordval ochmeningsbyggnad.

6.1

6.2

6.3

6.4

6.5



315

6.6

6.7

6.8

6.9

6.10

6.11



316

6.12

6.13

6.14

6.15

6.16



317

6.17

6.18

6.19

6.20



318

6.21

6.22



319

FacittillTema5:Somaliskansortografi

ÖvningX

1.Vadmenasmedortografi?

Principerochreglerförstavningochanvändningavskiljetecken.

2.Närochhurficksomaliskansinnuvarandeortografi?

Grundentilldagenssomaliskastandardortografiladesunder1960‐ochbörjan av 1970‐talet genom ett systematiskt arbete med tidskriftenIftiinka Aqoonta, den somalisk‐ryska ordboken, skolböcker förundervisningpåsomaliska,denförstaenspråkigaordboken1976ochdeförstagrammatikböckerna1971coh1973.

3. Vilken person är den viktigaste upphovsmannen till dagens somaliskaortografi?

ItidskriftenIftiinkaAqoonta,somgavsutavShireJamaAhmed,ladesgrundentilldenortografisomsedanidetnärmasteoförändradkomattanvändasavspråkkommissionenibörjanav1970‐talet.

4.Varkanmanhittareglerfördensomaliskaortografin?

Det är svårt att hitta samlade regler. Reglerna finns utspridda iskolböckernaochdeenspråkigaordböckernaochgrammatikböckerna.

5.Hittadeviktigaste felstavningarna i följande textexempel. Försökgeenregelsomförklararvarfördetärbättreattstavapåettannatsätt.

5.1

dheh–>DhehStorbokstavibörjanavmening.



320

5.2

duur‐jooga–>duur‐joogahIngetmellanslagefterbindestreck.Dettaärenlitenrelativbisatsmedverbetahsombindersammantvåsubstantiv:xayawaanduur‐joogah.

5.3

sifiicanisbar‐bardhig–>sifiicanisbarbardhigOrdetisbarbardhigärettsammansattsubstantivochdetbörlämpligenskrivassomettord.Detskaiallafallinteskrivasihopmeddetföregåendeadjektivetfiican.

5.4

xaguu–>xagguuOrdetxag+bestämdartikel‐ga+pronomenetuumåsteinnehållatvå”g”vilketocksåhörspådetkraftigauttaletav”g”.

labisanayaa–>labbisanayaaOrdetlabbisbörhatvå”b”eftersomdettaljuduttalaskraftigt.

cali,xaawo–>Cali,XaawoNamnskallskrivasmedstorbokstav.

5.5



321

kamida–>kamidahVerbformenahskaskrivassomettseparatordochintedrassammanmedföregåendeord.

5.6

wuxu–>wuxuuPronomenetuubörskrivasmeddubbelvokal,ävendådetskrivsihopmedfokuspartikelnwaxa.

5.7

kubadda–>kubbaddaOrdetkubbadbörskrivasmedtvå”b”vilkethörspådetkraftigauttaletavljudet.

5.8

xaawo,cali,sabtida–>Xaawo,Cali,SabtidaNamnskaskrivasmedstorbokstav.Påsomaliskaochengelskabrukarveckodagarnasnamnräknassomnamn,tillskillnadfrånsvenskandärveckodagarnaskrivsmedlitenbokstav.

5.9

ragii–>raggiiOrdetraginnehållerett”g”ochdenbestämdaartikelninnehållerettannat”g”.Dessutomhörsdetiuttaletattdetta”gg”uttalaskraftigt.

5.10



322

yaryar–>yaryarDettaärenböjningsformavadjektivetyar.Detärettord,intetvå,därförbördetskrivasihop.Jämfört.ex.meddheer,dhaadheer.

5.11

yar‐yar–>yaryarwaaweyn–>waaweynDettaärböjningsformeravadjektiv.Detärfråganomettord,intetvåord.Bindestreckärintehellerlämpligteftersomdetinteärnågotsammansattord,utanjustenböjningsform.

5.12

badana–>badannaHärhandlardetomadjektivet”badan”somföljsavkonjunktionen”na”.Debådaordenskaskrivasihop,menmanbörsamtidigtbehållatvå”n”.

Detskulleocksåkunnavaratillhjälpförläsningenattsättaettkommateckenefterrogmadaa,biyoobadannawaa…

5.13

iy–>iyoSannoliktettrentslarvfel.dukaamo–>dukaammoMaskulinasubstantivfåripluraldubbelt”bb,dd,ll,mm,nn,rr”.dukaamowaan–>dukaammo.Waan



323

Dettaärtvåmeningareftersomdetfinnsensatspartikelivarjemening:Waxaochwaa(n).Därförskadenförstameningenslutamedpunktochdenandrameningenbörjamedstorbokstav.

5.14

Maxaanaan–>MaxaanellerMaxaaaanSubjektspronomenetaanbördrassammanmedmaxaaellerskrivasseparat,intebådadelarnasamtidigt.bisadu–>bisadoSannolitettslarvfel.haysanaa–>haysannaaVerbändelseni1personplural(annaga,innaga)börskrivasmedtvå”n”direktefterenvokal.

bisadiinna–>bisaddiinnaOrdetslutarmedett”d”.Denpossessivaändelseninnehållerett”t”.Ordformenkommerjuavbisad+tiinna–>bisad‐diinna.

5.15

aynnu–>aynuIslutetav1960‐taletochbörjanav1970‐taletförekomstavningenaynnuendel,menförsvannsedannästanhelt.Underlångtidharmankonsekventskrivitdettapronomenmedett”n”.Rentgenerelltbrukarmaninteskrivadubbelkonsonantefter”y”.MeniskolböckerfrånHargeysa(2001och2010)verkarmanmedvetethabörjatanvända”aynnu”pånytt,ävenommaninteanvänderdetkonsekvent,utanskriveriblandaynuochiblandaynnu.

helaa–>helnaaDennaformkanuttalashellaamedettkraftigt”ll”,vilketmanävenskulle



324

kunnaskriva.Tydligastochenklastärdetdockattalltidanvändaändelsen–naai1personplural.

5.16

dhisanaa–>dhisannaaVerbändelsen–naai1personplural(vi)börskrivasmedtvå”n”omändelsenkommerefterenvokal.

5.17

wax–>WaxDettaärjubörjanavenmening.

5.18

u–>uuDettaärjusubjektspronomenetuuhan,inteprepositionenutill.

6.1

weertaan är ett ord. Det demonstrativa ‐tan/‐taan är en ändelse som skrivs

ihop med ett föregående substantiv. Efter meningen behövs en punkt.



325

6.2

Efter verbet aragtay behövs inget kommatecken, man sätter inte

kommatecken mellan verbet och dess objekt.

Efter ah borde det vara punkt, inte kommatecken, eftersom Waxaa kale

(stor bokstav!) inleder en ny mening.

Det progressiva suffixet ‐ay‐ skrivs normalt med kort vokal, även om det

i vissa områden uttalas som långt, dvs. boodboodaya.

6.3

Slarvfel: ett ‐i‐ för mycket i Shimbiruhu.

badan + ‐na > badanna

6.4

maskulina substantiv fördubblar konsonanterna b, d, r, l, m, n i slutet av

ordet i plural före ‐o, dvs. midabbo.

6.5

loo yaqaan är två ord. Pronomen + preposition (la + u > loo) skrivs aldrig

ihop med efterföljande verb (yaqaan).

Inget mellanslag mellan citattecken och ordet som de markerar. Inte stor

bokstav till et vanligt substantiv. Meningen behöver avslutas med punkt,

dvs. ”buul”.



326

6.6

slarvfel: xayawaannada

6.7

Ma duusho är två ord. Negationen ma får inte skrivas ihop med verbet.

Ordet haad + bestämd artikel ‐da blir haadda.

Qoor dheer behöver inget bindestreck. Det är ju ett substantiv och ett

adjektiv.

6.8

Subax med stor bokstav efter kolon i början av den direkta anföringen.

Kommatecken mellan hälsningarna och tilltalsordet, inte ett streck:

Subax wanaagsan, walaal.

6.9

Waxqabadka

bannaan

Det hade blivit lite tydligare med kommatecken före den andra satsen,

dvs. …(b), dabadeedna… Enklast kan man ta för vana att i de allra flesta

fall sätta ett kommatecken när man använder konjunktionen ‐na.



327

6.10

Imperativ med lång vokal: samee.

6.11

far qurxoon är två ord, ett substantiv och ett adjektiv.

6.12

Det fokuserade frågeordet ska ha formen maxaa när det inte är

sammandraget med uu, men maxaa + uu > muxuu.

6.13

Dubbelt ‐nn‐ i verb i första person plural (innaga/annaga) om ändelsen

följer direkt efter en vokal, dvs. dareenno, harsannaa. I just det här fallet

är det dessutom så att det finns ett ‐m‐ i verbets stam dareemaa, och detta

‐m‐ övergår till ‐n‐ före ändelsens ‐n‐, dvs. dareem‐no > dareenno.

6.14

far qurxoon är två ord. Det saknas punkt efter meningen.



328

6.15

Prepositioner får inte skrivas ihop med verb, dvs. ka dambeeya.

6.16

Antingen sammanskrivet asagoo eller särskrivet asaga oo. Verbet yaallay

brukar vanligtvis ha dubbelt ‐ll‐.

6.17

Troligen togga. Mycket ovanligt att skriva ay = hund, hellre eygii

Pronomenet ay skrivs inte med lång vokal.

6.18

Infinitiv slutar med ‐n, dvs. samayn. Verbet lahaa böjs lahayd (laheyd),

samma som ahayd (aheyd).

6.19

Ordet består av erado + tan > erayadan, bara ett d (från tan) eftersom själva

substantivet i plural inte slutar med ‐d.

6.20

Ninkii iyo libaaxii med lång vokal ‐ii efter båda orden eftersom båda

orden står i samma bestämda form. Xasan med ett ‐s‐ eftersom den



329

konsonanten inte hör till de sju (b, d, g, l, m, n, r) som man kan

dubbelteckna.

6.21

Geeddi

Punkt efter meningen.

ina keen är två ord, ett pronomen (ina) och ett verb (keen). Man skriver

aldrig ihop pronomen och verb.

Det finns ingen anledning att använda stor bokstav i macallimiinta.

6.22

Geeddi

Helst kommatecken efter tilltalsordet, dvs. Ciise, aan ku…

Det finns ingen anledning att ha stor bokstav i isaga iyo iyada, dessutom

borde väl subjekt anges med formen iyadu.



330

Tema11

Grammatikbeskrivningarskiljersigat

Dessvärre följer inte alla grammatikböcker exakt samma principer för hur

man beskriver språk, och inte heller alla texter om ett och samma språk

följer alltid samma principer. Förutom i sin tolkning av olika grammatiska

fenomen kan olika böcker dessutom använde lite olika termer och

begrepp. De här olika skillnaderna skulle man grovt kunna dela upp i tre

olika kategorier:

1. Skillnader i beskrivningen av samma språkliga företeelse.

2. Olika termer för samma företeelse.

3. Samma term för olika företeelser.

Låt oss titta lite närmare på var och en av de här olika typerna av

skillnader mellan olika grammatikbeskrivningar.

1.Skillnaderibeskrivningen

Som ett första exempel kan man ta den klassiska frågan:

Finns det adjektiv i somaliskan?

JA: En grupp forskare menar att somaliskan har adjektiv på samma sätt

som engelskan eller svenskan. Typiska adjektiv är weyn, culus,

wanaagsan.

NEJ: En annan grupp menar att dessa ord inte är adjektiv, utan verb.



331

JA NEJ

Adjektiv + verb Verb: stam & ändelse

två ord ett ord

weyn yahay weynyahay (weyn‐yahay)

weynaa (< weyn ahaa) weynaa (weyn‐aa)

Diskussionen handlar framför allt om former som weynaa var stor. Här

menar några att detta är en obligatorisk sammandragning av TVÅ ord

(weyn + ahaa), medan andra menar att det handlar om ETT ord som har en

stam och en ändelse (weyn‐aa) och att detta ord är ett verb. Diskussionen

handlar också om huruvida fall som weyn yahay eller weynyahay, där

några menar att det är två ord (adjektiv + verb) medan andra menar att

det är ett ord (ett verb med stam (weyn‐) & ändelse: (‐yahay).

Är former som dibida, baabuurta, tuugta singular eller plural?

PLURAL: Av betydelsen att döma är detta tydliga pluralformer.

SINGULAR: Detta är kollektiva former (qaab kooxeed). Formen är

singular, även om betydelsen är ’många’. De verkliga pluralformerna är

dibiyada, baabuurrada, tuugada. Om formen är singular medan

betydelsen är ’många’ så förklarar det varför verb och pronomen

tillsammans med ett sådant substantiv kan stå både i singular och i plural

(t.ex. XXX.) Sådana kollektiva substantiv (magac kooxeed) finns i många

andra språk också. Ett svenskt exempel på ett substantiv med kollektiv

form är sing. myggan, koll. myggen, plur. myggorna.

Har substantiven olika genus i singular och plural?

JA: Det syns på den bestämda artikeln: mask. xafiiska, fem. xafiisyada

och fem. sarrirta, mask. sariiraha.

NEJ: Genus finns inte i plural i somaliskan, utan bara i singular. Det syns

tydligt bland pronomen och verb. Det saknas ju feminina pluralformer av

pronomen som t.ex. *isada, *tuwaas, *tuwayda. Inte heller verben har

olika former i plural för maskulinum och femininum, utan bara en form



332

som slutar på ‐aan, t.ex. heesayaan (både för flickor och pojkar), men i

singular heter det heesaysaa om en kvinna och heesayaa om en man.

sing. mask. sing. fem. plural

isaga iyada iyaga

kaas taas kuwaas

kayga tayda kuwayga

yahay tahay yihiin

heesayaa heesaysaa heesayaan

Eftersom pronomen och verb inte böjs i två genus i plural verkar det alltså

som att genus inte spelar någon roll i plural. Då behöver man inte heller

prata om genus när det gäller substantiv i plural. Det enda genus ett

substantiv behöver ha är genus i sinuglar.

Är räkneord en ordklass i somaliskan?

JA: Det finns ju ord för att betecknas siffror och tal, så dessa ord måste

vara räkneord.

NEJ: Grundtalen (tiraale: kow, laba, saddex…) är substantiv. De kan ju få

den bestämda artikeln (kowda, labada, saddexda…). Ordningstalen

(jagaale: kowaad, labaad, saddexaad…) är adjektiv. De placeras efter

substantiv och de böjs inte.

Finns det adverb i somaliskan?

JA: Det finns några få ord som inte är verb, adjektiv eller substantiv (de

kan t.ex. inte få bestämd artikel), t.ex. uun, masalan, waayo, mindhaa,

xataa…

NEJ: Ordklassen adverb är onödig, för den skulle bli väldigt liten. Det är

mera praktiskt att föra dessa ord till partiklarna (qurub). Partiklar och

adverb är väldigt nära släkt med varandra.



333

2.Olikatermerforsammaforeteelse

Den somaliska grammatiktraditionen med terminologi på somaliska är

bara knappt 50 år gammal. Dessutom har oroligheter i Afrikas horn gjort

att intresset för språket blivit lidande de senaste 30 åren. Det är därför inte

alls konstigt att den språkvetenskapliga terminologin på somaliska är

vacklande, precis som den somaliska terminologin inom det flesta ämnes‐

områden. Några exempel på olika termer för samma begrepp är bl.a.

adjektiv ‐ sifo, tilmaame

verb ‐ fal, ficil predikat ‐ khabar, xog, war, fal, ficil

personligt pronomen ‐ magacuyaal qofeed, magacuyaal dad

attribut ‐ faahfaahiye, magackaab, suge

bestämd artikel ‐ qodob cayiman, q. aqoonsi, q. qeexan plural ‐ wadar, jamac, koox

subjekt ‐ yeele, fale, faacil suffix, ändelse ‐ dibkabe, dibgale, dibaab, gadaal, gadaalraace,

dhammad

I listan ovan är den term som idag verkar vara mest etablerad angiven

först med fet stil.

3.Sammatermforolikaforeteelser

Det är ännu mera förvirrande när samma term används i helt olika

betydelser av olika personer. En term som är särskilt besvärlig är

tilmaame. Den har genom åren använts på många olika sätt i olika

beskrivningar av somaliskan. Därför kan det vara bäst att inte alls

använda den termen.

I de flesta skolböcker används idag tilmaame i betydelsen adjektiv, t.ex.

weyn, culus, wanaagsan.



334

I mera vetenskapliga beskrivningar av somaliskan, t.ex. Barashada naxwaha

af‐Soomaaliga (Mansuur & Puglielli 1999, s. 901, 906), används tilmaame

ibland i betydelsen demonstrativ:

dibkabe tilmaame (demonstrativ ändelse, t.ex. ‐kaas/‐taas), magacuyaal tilmaame (demonstrativt pronomen, t.ex. kaas/taas/ kuwaas.

Då betecknar tilmaame alltså inte någon ordklass, utan bara en TYP av

pronomen och ändelser (suffix).

Om man i stället tittar i Aasaaska naxwaha af‐Soomaaliga (1973, s. 20–26) så

finns där en hel rad olika typer av tilmaame:

tilmaame ahaansho (adjektiv, t.ex. weyn), tilmaame lahaansho (possessiva ändelser, t.ex. bisaddayda), tilmaame tusmo (demonstrativa ändelser, t.ex. bisaddaas), tilmaame su’aaleed (interrogativa ändelser, t.ex. bisaddee) tilmaame tiro (räkneord, både grundtal, t.ex. shan bisadood, och

ordningstal, t.ex. fasalka shanaad).

Alla dessa olika användningar av tilmaame riskerar att skapa ganska stor

förvirring. Det kan man undvika om man väljer termer som bara kan

förstås på ett enda sätt, förslagsvis:

adjektiv sifo weyn

bestämd artikel qodob cayiman ‐ka, ‐ta

possessiva ändelser dibkabe lahaansho ninkayga

demonstrativ ändelse dibkabe tusmeed ninkani

interrogativ ändelse dibkabe weydiimeed ninkee

possessiva pronomen magacuyaal lahaansho kayga

demonstrativa pronomen magacuyaal tusmeed kani

interrogativa pronomen magacuyaal weydiimeed kee

grundtal (substantiv) tiraale, magac tiraaleed saddex

ordningstal (adjektiv) jagaale, sifo jagaaleed afraad



335

Några andra termer som används i flera olika betydelser i olika böcker och

texter är t.ex.

dhawaaq ljud / vokal / stavelse

koox grupp / kollektivt ord / plural

oraah fras / sats

sal rot / stam / bas

tiro numerus / antal / räkneord

waqti tid / tempus

Tema11:Ovningar

1. I en del grammatikbeskrivningar menar man att somaliskan inte har

några adjektiv. Till vilken ordklass hör i så fall ord som yar, weyn,

fudud…?

2. Hur analyserar man weynaa och yartahay om man anser att somaliskan

har adjektiv? Hur analyserar man om man anser att somaliskan inte har

adjektiv?

3. De flesta substantiv har både singular och pluralform, t.ex. gabadh,

gabdho, men substantiv som är kollektiva har bara en form, t.ex.

carruurta. Är den formen singular eller plural om man analyserar ordet

rent grammatiskt?

4. Varför är det onödigt att tala om genus hos substantiv i plural?




336

6. Läs om följande termer i Naxwaha Iswiidhishka oo ku qoran af‐Soomaali.

Översätt termerna till svenska och ange de motsvarande termer som vi

har använt på den här kursen.

Naxwaha Iswiidhishka Svensk term Somalisk term

oo ku qoran af‐Soomaali på SOL110

tilmaame (s. 112) _________________ _________________

suge (s. 112) _________________ _________________

qodob qeexan (s. 100) _________________ _________________

magacuyaal dad (s. 18) _________________ _________________

farriinley (s. 47) _________________ _________________

asalka falka (s. 44) _________________ _________________

tirsiimo (s. 15) _________________ _________________

meeleeye (s. 145) _________________ _________________

waqti/xilli (s. 79) _________________ _________________

gadaalraac (s. 12) _________________ _________________



337

s. 112:

s. 100:



338

s. 18:

s. 47:

s. 44:



339

s. 15:

s. 145:

s. 79:



340

s. 12:



341

Tema11:Forslagtillsvarpaovningarna

1. Ganska många somaliska grammatikbeskrivningar brukar räkna ord

som yar, weyn, fudud till ordklassen verb.

2. Om man anser att somaliskan har adjektiv så analyserar man dessa ord

som sammandragningar av två ord: den obligatoriska sammandrag‐

ningen weyn + ahaa där ah faller bort och sammanskrivning av yar +

tahay. Då är weyn och yar adjektiv, medan ahaa och tahay är verb.

Om man anser att somaliskan inte har adjektiv så analyserar man dessa

ord som böjningsformer av verben weyn och yar. I så fall menar man att

‐aa och ‐tahay bara är ändelser, inte ord.

3. Kollektiva substantiv har bara en form, t.ex. carruurta. Denna form

räknas rent grammatiskt som singular, även om betydelsen är ’flera

individer’.

Om ett kollektivt substantiv är subjekt kan verbet stå antingen i singular (eftersom

subjektet är grammatiskt singular) eller i plural (eftersom ordet har en sådan

betydelse), t.ex.

Om man inte skulle räkna kollektiva substantiv som grammatiskt singular så skulle

det bli omöjligt att förklara varför verbet kan stå i singular. Dessutom fungerar detta

på samma sätt i många andra språk som har kollektiva substantiv.

4. Genus i singular behövs för att man ska veta vilket pronomen man ska

använda (uu, ay) och hur man ska böja verbet (yahay, tahay). I plural

finns det bara ett pronomen (ay) och en verbform (yihiin). Därför behöver

man inte veta vilket genus substantiven har i plural.

5. Alla somaliska räkneord fungerar som substantiv eller adjektiv.

6.

Naxwaha Iswiidhishka Svensk term Somalisk term

oo ku qoran af‐Soomaali på SOL110



342

tilmaame (s. 112‐120) adjektiv sifo

sugayaal (s. 125‐133) attribut faahfaahiye

qodob qeexan (s. 100‐105) bestämd artikel qodob cayiman

magacuyaal dad (s. 18‐20) personligt pronomen magacuyaal qofeed

farriinley (s. 47‐49) imperativ amar

asalka falka (s. 44‐45) infinitiv masdar

tirsiimo (s. 15) numerus tiro

meeleeye (s. 145‐149) preposition horyaale

waqti/xilli (s. 79) tempus ammin

gadaalraac (s. 12) ändelse, suffix dibkabe



343

Tema12:AasaaskaNaxwaha1973

Aasaaska naxwaha af Soomaaliga – den första korta grammatiken på

somaliska – publicerades av Guddiga Afka Soomaalida redan år 1971,

men man fortsatta att arbeta på den, och den andra omarbetade och

förbättrade upplagan publicerades 1973. Guddiga Af Soomaaliga gjorde

ett mycket gott arbete, men eftersom detta var första gången som man

skrev om somaliskan på somaliska finns det en del detaljer som kan

behöva diskuteras. Jag har markerat de ställena i pdf‐filen (1973) och här

följer mina kommentarer.

1.Hamsa(s.5)

Hamsaärettkonsonantljud.

2.Dheddig(s.6)

Sacärettmaskulintsubstantiveftersommaninästameningskullesäga wuu, inte way. Däremot är det korrekt att gabadh‐a ärfeminint.

GENUS i grammatiken är inte samma sak som KÖN i biologin.Biologisktsettärsac förståsenkvinnligvarelse,mendetär intealltid så att ”verkligheten” och grammatiken stämmer överens.Andraexempelärdemaskulinaordenhaween,dumar,xaas.

Denbestämdaartikeln ‐aanvändsvidmaskulinasubstantivsomslutarpåx,kh,c,q,hellerhamsa.Ävenfemininasubstantivsomslutarpå‐dhhardenbestämdaartikeln‐a.



344

3.Bytersubstantivengenusiplural?(s.7)

Manbehöverintevetavilketgenusettsubstantivhariplural.Mestpraktisktochpedagogisktärattbaratalaomgenusisingular,såattvarjesubstantivbaraharettgenus.Ipluralärgenusointressant.

4.&5.Pluralformer(s.7)

Det är viktigt att komma ihåg att det normala för somaliskapluralformer är attman alltid lägger till en ändelse: ‐o, ‐ooyin,‐yaalellerREDUPLIKATION.

Kuraasta/kuraasida är en arabisk pluralform där vokalenförändratsinutiordet.Isomaliskanbörmannogsnararesedettasomenkollektivformänenpluralform.

Ardada/ardayda är ett kollektivt substantiv som betecknar engruppmedflickorochpojkar.

6.Pluralpå‐yaal(s.11)

Inästanallasenaregrammatikböckerskrivermanganskatydligtatt‐eskallbytastill‐a‐iallaböjdaformer:aabbe,aabbayaal,inteaabbeyaal. Det stämmer också bra med vad som oftastförekommeritrycktatexter.Kansketänktemanannorlunda1973.

DethärärvadjagfickframurSomaliskaKorpden10dec2019när jag söktepåbådastavningarna.

Defetasiffrornaangerantalförekomsterperenmiljontoken(ung.löpord),medansiffrorna inom parentes anger antaletförekomsterihelaKorp.



345

7.Pluralpå‐aal(s.11)

Det stämmer inteattallamaskulina substantiv som slutarpå ‐yskullebildapluralmed‐aal.Detärbaranågrafåoregelbundnaordpå‐ysomfårändelsen‐aal.Detnormalafördeflestaordpå‐yär‐o,t.ex.eray,erayo.

8.pluralpå‐mo

Markeringärettmisstag.Textenärheltkorrekt.

9.Kollektivasubstantiv(s.13)

Det stämmer inte att kollektiva substantiv saknar singularform.Kollektiva substantiv har alltid en singularform.Definitionenpåkollektiva substantiv är att ordets form är singular,men ordetsbetydelseärfleraföremål.Deflestakollektivasubstantivharintenågonpluralform,t.ex.rag,dumar,carruur.

För attman ska räkna en form som pluralmåste det finnas enpluraländelse.Annarsärformensingular‒ävenombetydelsenärmångapersonerellersaker!!

Någrafåkollektivasubstantivbildarplural.Isådanafallbeteckarpluralformerfleragrupperavvarelserellerföremål,t.ex. geel‐geelal,qoys‐qoysas,koox‐kooxo.

Meromkollektivasubstantivochnumerus

Sammanfattning av Morgan Nilssons föredrag vid First Workshop on Somali Linguistics,

Hargeysa, 13‐17 december 2015

Waxaan kaga hadlayaa maqaalkan fikrado la xiriira wadarta iyo caynta iyo farqiga

muhiimka ah ee afka Soomaaliga u dhexeeya macnaha wadareed iyo qaabka

wadareed.



346

Afka Soomaaliga waxaa ku jira magacyo badan oo leh macno wadareed laakiin aan

lahayn morfiim wadareed. Waxaan soo jeedinayaa in magacyada qaababkaa leh loo

anqoonsado ama loo tixgeliyo sidii qaabab keliyeed. Qeexidda naxwe ahaaneed ee afaf

badan magacyadan qaababkaa leh waxaa badanaa loogu yeeraa magacyo urureed.

Afka Soomaaliga, magacyo urureedku waxay raaci karaan magacuyaallo iyo falal

noqon kara keli iyo wadar labadaba. Tusaale ahaan: Carruurtu way ciyaarayaan ama

Carruurtu way ciyaaraysaa. Magacyada kale ee noocan ah waxaa ka mid ah: tuug‐ta,

buug‐ta, baabuur‐ta, dibi‐da, kuraas‐ta, dad‐ka, dumar‐ka, haween‐ka, rag‐ga iwm. Ereyadan

midkoodna ma laha morfiim wadareed, sidaa oo ay tahay, qaab ahaan waa keli, laakiin

micnahooda wadereed dartiis waxaa lagu tiriyaa kooxda magacyo urureedka.

Magacyada leh morfiim wadareed mar walba waxaa raaca falal iyo magacuyaallo

marka ay wadarta yihiin. Tusaale: Gabdhuhu way ciyaarayaan. Qaababka keliyeed

ciyaarayaa/ciyaaraysaa labadaba loo ma adeegsan karo weedha kore.

Afka Soomaaligu wuxuu leeyahay afar morfiim wadareed: ‐o, ‐yaal, ‐oyin iyo dib u soo

celinta xarafka dambe. Habka ay u kala qaataan waa mid iska fudud: dib u soo celinta

waxa loo adeegsadaa magacyada lab ee leh keliya hal alan (miis, miisas), ‐oyin waxaa

loo adeegsadaa magacyada dheddig ee ku dhammaada ‐o (hooyo, hooyooyin), ‐yaal

waxa loo adeegsadaa magacyada lab ee ku dhamaada ‐e (aabbe, aabbayaal), iyo ‐o na

waxaa loo adeegsadaa dhammaan erayada kale (kab, kabo). Dabcan waxaa jira dhawr

xaaladood oo intaa ka soo hara (il, indho) iyo dhawr xeerar kale ah, sida: labalaabidda

shibbanayaasha b, d, l, n (m) iyo r, marka ay u dambeeyaan magac lab (albaab, albaabbo),

in la geliyo ‐y marka ‐i u dambayso (mindi, mindiyo) iyo sidaa oo kale badanka

magacyada kale ee lab (libaax, libaaxyo), iyo in la tiro mid ka mid ah shaqallada eray

laba alan leh (jilib, jilbo).

Labada cayn ee lab iyo dheddig, waxay khusaysaa marka ay kelida yihiin oo qura,

maadaama falalka iyo magacuyaallada ay tahay in ay raacaan magaca ay qeexayaan

(isaga, iyada; kani, tani; wuu, way; tagay, tagtay). Marka ay wadar yihiin, falalka iyo

magacuyaalladu hal qaab oo qura ayay yeeshaan (iyaga, kuwani, way, tageen). Sidaa

awgeed, u ma baahnin in aan tilmaanno caynta magaca wadareed. Waa qodobka oo

keliya waxa labada qaab yeeshaa, laakiin caynta keliyaad uun ayaa ku filan

doorashada qaabka habboon. Magacyada dheddig waxay qaataan qodob wadareed

‐ha/‐ka (kabaha, hooyooyinka). Marka laga reebo in aad u yar, qaababka lab ee wadareed

ee leh laba alan waxay qaataan qodobka ‐ka/‐ha (afafka, geedaha), laakiin magacyada lab

ee leh saddex alan waxay qaataan qodobka ‐da/‐sha (baabuurrada, aabbayaasha).



347

Sida caadada ah, magacyadu waxay qaataan cayn kale marka ay qaab wadareed

leeyihiin, laakiin sida kaliya ee lagu caddayn karo qaabka wadareed ee cayntu waa

iyada oo la eego qodobka raaca. Isla mar ahaantaa, caynta wadareed waxaa loo

baahdaa oo quraa marka la doonayo in la doorto qodobka ku habboon. Tani waa uun

dood bilowgeeda hore ka markhaati kacaysa oo aan qeexidda naxwaha afka

Soomaaliga waafinnimo ku kordhinayn. Sida ugu fududi waa in la yiraahdo uun

magacyadu waxay leeyihiin oo qura qaab cayn keliyaad.

(översatt av Boodhari Warsame, 2016)

10.Sammansattasubstantiv(s.15)

Ganskamångasomaliskaordförfärgerärsubstantiv.Detmärkermantydligteftersomdebehöverföljasavverbetah.t.ex.kubbadbuluugah.Ävenfärgenxamar(‐ka)ärettsubstantiv.

Däremotärcasettadjektiv.

Tillsammansblirdetsammansattaordetettsubstantiv.

11.Objektspronomen(s.17)

En felstavning:detenklaobjektspronomenetskallhakortvokal:idiner,menidin+u–>idiintiller,åter.

12.Objektspronomen2(s.17)

Den tabellsomheterTusaale(4) innehåller interenapronomen,utan sammandragningar av prepositionen u med de vanligaobjektspronomeneni,ku,na,ina,idin.

Ordetuärabsolutintenågotpronomen,utanenpreposition.

NågraflerobjektspronomenändeiTusaale(3)finnsinte.

AnledningentillattmangjorttabellenTusaale(4)ärnogattmanjämförmedandraspråksomtyska,ryskaellerlatin,därdetfinns



348

särskildaböjningsformeridativavpronomen,mendemotsvarasisomaliskanavpronomen+preposition.

13.Possessivapronomen(s.18)

Felskrivning:detskaståKaaga.

14.Reflexivtobjektspronomen(s.19)

Imodernavälskrivnatexterbrukarmaninteskrivaihopismedettföljande verb.Detgörman ju intehellermedde andraobjekts‐pronomeneni,ku,na,ina,idin.

Manbrukaralltsåskrivaallaobjektspronomenskildafrånverbet,mensammanskrivnamedprepositionerna.

15&16.Tilmaame(s.20)

MananvändertermenTilmaamesåattdenintekanöversättastillsvenskanmedenendaterm.Manmenartydligen

tilmaameahaansho=adjektiv tilmaamelahaansho=possessivändelse tilmaametusmo=demonstrativändelse tilmaamesu'aaleed=interrogativändelse tilmaametiro=grundtal(räkneord)

Tydligarevoreattanvända:

sifo(yar,weyn,cusub...) dibkabelahaansho(‐kayga,‐tayda,‐kaaga,‐taada...) dibkabetusmo(‐kan,‐tan,‐kaas,‐taas) dibkabesu'aaleed(‐kee,‐tee) tiraale(labo,saddex,afar…)



349

17.Tilmaameahaansho(s.20)

Definitionenärmycketbra!Man framhållerattadjektivenböjs inumerus (singular, plural), men inte i genus (maskulinum,femininum).Ävenexemplenärriktigtbra.Barasjälva termenärmindrebraeftersomdenkanledatillförvirring.Användhellresifo.

18.Tilmaamelahaansho(s.21)

HärhandlardetompossessivaÄNDELSER.Ändelserär intenågonordklass,utanmorfem läggstillsubstantivensåattmanfårolikaböjningsformeravsubstantiven.

Förvirringen kring termen Tilmaame beror sannolikt på att depossessiva ändelserna i somaliskan motsvaras av possessivapronomen i engelskan, italienskan och franskan. Samman‐bladningenmed adjektiven beror troligen på att de possessivapronomenen kallas för adjectifs possessifs i fransk grammatik‐traditionochföraggettivipossessiviiitaliensktradition.

Påengelskafinnstvåolikaformer,t.ex.myochmine,ochdärförskiljer man gärna mellan possessive determiners och possessivepronouns.Isvenskanhardebaraenformochkallasdärföroftastbaraförpossessivapronomen.

19.Tilmaametusmo(s.23)

HärhandlardetomdemonstrativaÄNDELSER.

Ifranskgrammatiktalaromadjectifsdémonstratifsochiitalienskgrammatikomaggettividimostrativi.

De kan aldrig läggas till substantiven som ändelser i engelska,franskaochitalienska,ochmåstedärförhöratillenordklass.Närmanöverfördentankentillsomaliskanblirdetdäremotintesåbra.



350

20.Tilmaametiro(s.24)

Tilmaame tiroär ettextra stortproblem eftersomgrundtal somkow,laba,saddexjuinteäradjektiv,utansubstantivisomaliskan.

21.Wadar(s.25)

Deformersomslutarpå‐oodärintenågravanligapluralformer,utanRÄKNEFORMER.Pluralformernaslutarpå‐o.

Dessutombildasinteräkneformenavallafemininasubstantiv.Desomslutarpå‐oisingularharingenräkneform.Baradefemininasubstantivsomslutarpå‐oipluralharenräkneform.

SINGULAR PLURAL RÄKNEFORM hooyo hooyooyin saddexhooyo kab kabo saddexkabood

23.TilmaameSu'aaleed(s.26)

Änengångärdettaintenågonordklass,utanbarademonstrativaÄNDELSER.

24.Verbgrupp2(s.27)

Härharmanförtsammanallaverbsomslutarmedkortvokaltillengrupp.Idagenssomaliskagrammatikböckergörmaninteså.

Omimperativenslutarpå‐ihörverbettillgrupp2(konjugation2).

Omimperativenslutarpå‐ohörverbettillgrupp3(konjugation3).

25.Verbgrupp3(s.27)

Idagenssomaliskagrammatikböckerdelarmaninteinverbenså.

Omimperativenslutarpå‐eehörverbettillgrupp2(konjugation2).



351

Omimperativenslutarpå‐iihörverbettillgrupp2(konjugation2).

26.Verbgrupp4(s.28)

I dagens grammatikböcker hör demest frekventa verben som iimperativ slutar på ‐ow/‐aw till de oregelbundna verbenmedprefixböjning:ahaw!,yahay,tahay;imow!yimaadaa,timaadaa…

Om presens slutar på ‐oobaa så hör de till konjugation 1medinfinitivpå‐i,t.ex.wasakhow!,wasakhoobaa,inf.wasakhoobi

Om presens slutar på ‐aadaa så hör de till konjugation 3medinfinitivpå‐n,t.ex.cadhow!,cadhaadaa,inf.cadhaan

Ommananserattdetintefinnsadjektivisomaliskan,utanattt.ex.weyn är ett verb, då hör alla sådana ord till konjugation 4(adjektiviskaverb,falsifeed).

Av de verb som i imperativ slutar på ‐ay/‐oy hör vissa tillkonjugation1 (inf. ‐i)ochandra tillkonjugation2 (inf. ‐n), t.ex. konj.1:caay!,caayaa,caydaa,inf.caayi, day!,dayaa,daydaa,inf.dayi, konj.2:daay!,daayaa,daysaa,inf.dayn, gooy!,gooyaa,goysaa,inf.goyn.

27.Falebyane(s.28)

Med denna term menar man alla de regelbundna verben isomaliskan.Deböjsbaramedändelser.

28.Falma‐ebyane(s.28)

Med denna term menar man de fem oregelbundna verben isomaliskan.Deböjsmedbådeprefix,vokalväxlingaristammenochändelser.



352

29.Falgargaare(s.29)

Enbetydligtvanligaretermärnogfalkaaliye(Mansuur&Puglielli1999)

30&31.Habkafalka

Undermodus (habka falka) kanman sepåverkan frånhurmanbrukarbeskriva engelsk grammatik.Hab su’aal är ingetmodussom man behöver för att beskriva somaliskan. De övriga ärdäremotutmärkta.

Ogeysiin‐INDIKATIV‐verbetsvanligasteochmestgrundläggandeformsombeskriververkligheten,menenvanligaresomalisktermärnogHABEBYOON.

AMAR‐IMPERATIV‐användsföruppmaningar.

MADHACDO ‐ KONJUNKTIV ‐ är en utmärkt term. Detta modusanvändsförhandlingarsominteexisterariverkligheten.Tyvärrärdockexemplet felaktigt.Det innehåller intekonjunktiv,utandetsistamoduset:

HABSHARIDLAY‐KONDITIONALIS.

32&33.Falahaansho(s.31)

Waaäringenverb,utanensatspartikel.

Waaye/weeyekanmaninteanalyserasomettendaord.Därmedkandethellerinteplacerasinågonordklass.Detbörförståssomen sammandragning av satspartikeln waa + verbet yahay –>waaye/weeye.



353

34&35.Falkaab

SomaliskanharnästanintenågraordsomskullebehövaplacerasiensärskildordklassmedbeteckningenADVERB.DärförbörFALKAABbara användas om satsdelen ADVERBIAL. De flesta somaliskaadverbialinnehållersubstantiv.Såärdetidehärexemplen.

36.Falkaabmeeleed(s.33)

Det stämmer att det handlar om satsdelen platsadverbial,mendettaärintenågonordklass.Oftastärdetfråganomsubstantiv.

37.Falkaabjaho(s.33)

Man brukar sällan tala om riktningsadverbial som en särskiltkategori.Vanligtvisräknarmanävendehäruttryckentillkategorinplatsadverbial.

Härhittarvidockettparordsom inteärsubstantiv:sii,soo.DebrukarbetraktassomPARTIKLAR‐QURUB.

38.Falkaabmasaafo(s.33‐34)

På svenska brukarman tala omMÅTTSADVERBIAL.Det är ju intefråganomavståndiallaexemplen,sådensomaliskatermenärinteheltperfekt.

Dessutomharmanbaramarkeratettordivarjeexempel.Deärallasubstantiv.Menadverbialetinnefattarävensiffran:afartanmayl,labaatankiiloomitir,soddontallaabo.Bådaordentillsammansutgöradverbial.

Detsistaexempletinnehållerintenågotadverbial,utanettattribut,shandhudhunah,eftersomdetsyftarpåettsubstantiv,nämligenshaal.DennatypkallasMÅTTSATTRIBUT.



354

39.Falkaabsiyeed(s.34)

PåsvenskabrukarmantalaomSÄTTSADVERBIAL.

Ävenhärärdeunderstruknaexempelordenegentligensubstantiv.

40.Falkaabra'yi(s.34)

Dettaärintenågontraditionellkategoriiandraspråk.

OrdenmayaochhaaböriställetbetraktassomINTERJEKTIONER.

41t.Saxamaqalad(s.35)

Manskullekunnatyckaatt41t.ärettriktigtpåstående.Isvenskananserviattsådanaordäradverb.Mankanjämföramed"hit,dit".Menordklassenadverbskulleisomaliskanbliväldigt,väldigtliten.Därför bör man fundera över om man verkligen behöver enordklassföradverbisomaliskan.Enenklarelösningärattföraihopdemycketfå”adverb”somfinns,främstsii,soo,kala,wadamedsatspartiklarnatillordklassenQURUB/PARTIKEL.

Någraavdesomaliskasatspartiklarnamotsvarasocksåavsvenskaadverb,t.ex.mainte.

Adverb och partiklar är väldigt närbesläktade ordklasser även iandraspråk,såurettstörreperspektiv(språkenivärlden)såärdetintenågonkonstiglösningattavståfrånadverbenisomaliskanochiställethaordklassenpartiklar.

41x.Saxamaqalad(s.35)

Sax! Detta är inte några adverb, utan substantiv (qunyar‐ta,degdeg‐ga, dhaqsa‐da), men jag misstänker dessvärre attförfattarnasomskapadeövningenhadetänktsigsvaret”qalad”.



355

42.Xiriiriye(s.35)

Iyo, laakiin, ama, illayn, oo, ee, ilaa, ‐na, ‐se är utan tvekankonjunktioner.Dekanintevaranågontingannat.

Bisatsinledarenintiiärigrundenettsubstantiv:in,in‐ta,in‐tii.

Maxaaochyeelayharvuxitsammantillettbegreppochkansessomettsammansattord(maxaayeelay)som isåfallkanräknassomenkonjunktion.Idenhärfunktionenfungerar ju intedetvåingåendeordenpåsittvanligasätt.

Xataaochmindhaaärideallraflestafallintekonjunktioner,utanpartiklar.Debinderintesammansatser,utankananvändasinutienklasatser.

43&44.Interjektioner(s.38)

Alla de uppräknade orden är inte interjektioner.Det finns flerasubstantiv,verbochpronomen.Debyterinteordklassbaraförattmananvänderdemiutrop.

Verkligainterjektionerärbl.a.hus,xax,wah,yur…



356

Tema13:NaxwahaafSoomaaligaookooban

Abdalla Mansuurs och Annarita Pugliellis korta grammatik i den ordbok

som de varit redaktörer för är nog den mest vetenskapliga, korta

somaliska grammatik som finns att tillgå på somaliska för närvarande.

På några punkter har de valt lite andra sätt än jag att analysera somaliskan

och på några ställen finns små skrivfel i texten. Nedan har jag samlat mina

kommentarer som ett stöd i läsningen av deras grammatik.

Markering1(s.xiii,xvi)

Idenhärgrammatikbeskrivningenräknasinteadjektivensomenegenordklass,utansomentypavverb.

Dettamedadjektivärämneförmycketdiskussionisomaliskan.Detfinns tvåolikagrupperavspråkvetare.Engrupp förespråkarattsomaliskan har adjektiv och en annan grupp förespråkar attsomaliskaninteharadjektiv,utanattdessaordärverb.Dessaverbböjspåettoregelbundetsättochharsammaändelsersomverbet"yahay".Dekallasförkonjugation4.

Minsynpunktärattförbarnsomskalärasigdettakandetvaraenfördel att ge en förklaring som liknarden somde ävenmöter isvenskan och engelska,dvs. att det finns adjektiv och attweynyahay är två ord (adjektiv + verb), medan weynaa är enobligatorisksammandragningavweyn+ahaa.

Vilket synsätt som är detmest vetenskapliga återstår dock attdiskutera–ochjagmisstänkerattforskarnaaldrigkommerattbliheltöverensomdetta...

Detfinnsenfelstavningisistamening:bib>dib.



357

Markering2(s.xv)

Här är det bara två små detaljer i stavningen som jag villeuppmärksamma:

bari,baryay,bariday–Här försvinnervanligtvis ‐i‐ före ‐y‐påprecissammasättsomit.ex.guri,guryo.

Detärbaraettfåtalspeciellaverbsomtappar‐i‐pådethärsättet.Deflestaharenvanligformmed‐i‐,t.ex.kari‐kariyay‐karisay.

Markering3(s.912,913)

Verbavkonjugation4äralltsådetsammasomadjektiv.Ommantarettadjektivoch lägger tillsuffixet ‐ee‐ fårmanverbsomhör tillkonjugation2.

Markering4(s.xvii)

Enfelskrivning.Detbordestå:jidee=jidey(‐eeyay,‐eysay)eftersompreteritumformernaheterjideeyay,jideysay.

Markering5(s.xix)

Felskrivning:börstå"samee".

Markering6(s.xix)

Här ville jag bara påpeka att det finns två olika möjligaverbalsubstantiv av den här typen av ord i konjungation 4(adjektiv). Man kan lägga till ändelse ‐sho och då blir det''furnaansho''.



358


Här finns inte lika många ordklasser som jag har presenterattidigareunderkursen,mendetstårattdettabaraärdeviktigaste...

Men här finns också en ordklass som vi inte har räknatmed:cayimayaasha.

Imodernsvensk,engelskochitalienskgrammatikräknarmanoftamedjustensådanordklass:sv.determinerare,en.determiners,it.determinanti.

Denna ordklass delas upp i fyra undergrupper: artiklar,demonstrativa,interrogativaochpossessiva.

MEN

Qodobärjubaradenbestämdaartikeln‐ka,‐ga,‐ha,‐a,‐ta,‐da,‐sha.

demonstrativa‐kaas,‐gaas,‐haas,‐aas,‐taas,‐daas,‐shaas,‐kan‐ganosv.osv.

possessiva:‐kayga,‐gayga,‐hayga,tayda,‐dayda,‐shaydaosv.osv.

interrogativa:‐kee,‐gee,hee,‐ee,‐tee,‐dee,‐shee.

I somaliskan är detta bara ändelser som läggs till substantivet.Detta är inte självständiga ord, som i svenskan, engelskan ochitalienskan.

Detärviktigtattkommaihågattnärdethandlaromattdelainordiordklassersåtarmanalltidettochettorditaget,intefleraordtillsammansochintehellerdelaravord.



359

Ommanöversättersomaliskaordtillandraspråk,t.ex.engelska,såkanettsomalisktordblitvåengelskaord,ochdåfinnsdetsedanriskattdengrammatiskabeskrivningenblirmindrelyckad.

Markering8(s.895)

Frågan är om erey‐saleed avser rot eller stam. På svenska ochengelskaochmångaandraspråktalarmanomrot(en.root)ochstam(en.stem).

Enrotäralltidettendamorfemochenrotkanalltsåintedelasifleramorfem,t.ex./cad/.

En stam är däremot hela den del av ett ord som inte är någongrammatisk böjningsändelse, t.ex. /caddee/ i caddeeyaa.Ordbildningsändelseringåralltsåiordetsstam:roten/cad/+/ee/gerstammen/caddee/.

Definition av erey‐saleed verkar överensstämma med rot, mensedan german exempel på eray‐saleed: caddayn, quusad, sominnehållerroten/cad/och/quus/.

Markering9(s.897)

Vadbetyderegentligenändelsen‐yaw/‐yow?

Ommanjämförformernageelyawochgeelal,betyderdedåsammasakellerfinnsdetenskillnad?

‐yawverkar intevaraenvanligpluraländelseeftersomdenbaraverkaranvändasvidkollektivaord.

Normalapluraländelserivärldensspråkanvändsförattuttryckaattdetfinnsmeränettföremål.Enpluraländelseskaalltsåfungeraalldelesutmärktnärmansyftarpåtvålikadanaföremål:kursiyo,guryo,hooyooyin…



360

Dennanormaladefinitionpåenpluraländelseverkarintefungeraför‐yaw.

Detfinnsendelspråksomharenspecielländelsesomuttrycker"(väldigt) stormängd" i största allmänhet. Kanske ‐yaw skullekunnavaraensådanändelse?

Markering10(s.898)

Detärintenågonsärskiltbraregelattsägamångasubstantivsomslutarpå‐iärfeminina.Detfinnskanskelikamångasubstantivpå‐isomärmaskulina,exempelvisCabdi,Cali,gaadhi,qori,abti,digsi,markhaati,beri,guri,baaldi,balli,dibi,orgiosv.

Detfinnsingetskälattsäganågontingallsomgenushosordsomslutarpå‐i.Någraärmaskulina,någraärfeminina.

Markering11(s.898,899,900)

Här handlar det om att substantiven oftast har olika bestämdartikelisingularochplural.

T.ex. kab, kab‐ta (feminin artikel)men kabo, kaba‐ha (maskulinartikel) eller aabbe, aabba‐ha (maskulin artikel)men aabbayaal,aabbayaa‐sha(femininartikel).

Ävenomartiklarnaärolikasåfinnsdetingetskälatttalaomgenusiplural.Deträckermedgenusisingular.Ettsubstantivharbaraettgenus.Såbrukardetvaraideflestaspråk.Detblirmycketenklareattlärasiggrammatikenochatttalaomordsgenusomettordbaraharettgenus.

Endaanledningenattgesubstantivgenus ipluralär förattväljabestämdartikel.Endasättetattvetavilketgenusordetharipluralär att titta på den bestämda artikeln. Alltså ett typisktcirkelresonemang.



361

Detärmycketenklareattbaralärasigreglernaförhurmanväljerdenbestämdaartikelniplural.

Reglernaärfaktisktganskaenkla.

Femininapå‐ooyin>‐ooyinka

Femininapå‐oblir‐aha

Maskulinapå‐ayaal>‐ayaasha

Vidreduplikationblirdetsammaartikelsomisingularutomifallordetharlångvokalistammenochslutarpå‐l,dåblirdet‐asha,t.ex.wiilasha,ceelasha.

Maskulinapå‐oblir‐ahaomordethartvåstavelseriplural,menomordetharmeräntvåstavelserblirdet‐ada

Markering12(s.899)

Formersomdibida,carabtahar ingenpluraländelse(‐o, ‐ooyin,‐yaal, reduplikation). Alltså är det inte så självklart att de ärpluralformer.

Manbörfunderaordentligtöveromdekanskeiställetärkollektivaformer.T.ex.finnsjupluralformendibiyo.

Detäralltsåviktigtattskiljamellanform(pluralellerkollektiv)ochbetydelse (många personer eller föremål). Att det handlar ommångamåsteintealltidbetydaattformenärplural.T.ex.carruurtrorjagattviallaäröverensomattformenärfemininumsingular,ochhaween,dumar,ragärmaskulinumsingulartillformen.

TroligenärdetpåliknandesättmedCarab,dibi(‐da)?



362

Markering13(s.901)

Här harman påverkats av engelskan och italienskan. I de härspråken, liksom i svenskan, brukar man i mera vetenskapligabeskrivningar av grammatiken kalla this, my, which fördeterminerare. Imeravardagliga sammanhangkallasdeofta förpronomen. Termen determinerare har man här översatt tillsomaliskasomtilmaame.

Menpåsomaliskahandlardetomändelser,inteomord.Alltsåkandehärändelsernapåsomaliskaintevaraenordklasspåsammasättsomdemotsvarandeordeniengelskan,italienskanochsvenskan.

this house ‐ två ord ‐ demonstrativ determinerare + substantivgurigaas‐ettord‐ettsubstantivmedendemonstrativändelse


Jag sökte i Somaliska Korp efter ord som slutar med ‐ayaga.Formernakayaga,tayadamedkortvokalverkardominerastort.

Manfår5086träffarpåordsomslutarmed‐ayaga(inkl.‐aayaga)menbara37somslutarmed‐aayaga.

Markering15(s.906)

Atttalaompassivumhärärintesålyckat.Ordetlaärettobestämtsubjektspronomen i somaliskan och uttrycker att det finns ettsubjekt,menattman intevillellerkangenågon informationompersonen.Mensubjektetfinnsdär.

I passivum, t.ex. Dörren öppnades plötsligt, finns det ingetgrammatiskt subjekt som utför handlingen. Dörren, som frånbörjanärobjekt,t.ex.Lärarenöppnadedörren,blirtillsubjektiden passiva satsen. Det är just denna förändring av det



363

grammatiskaobjektet tillgrammatisk subjekt somär typiskt förpassivum.

Markering16(s.906)

Underdhawaanbordedetbaraståkan,tan.

Underdurugsanbordedetståkaas/kaa,taas/taa.

Markering17(s.907)

Obestämdapronomenbetecknarnågotsomärokänt.

Dockanvändskii,tii,kuwiiförattbetecknanågotsomärkäntfördemsomtalarmedvarandra.Därförbordedeintefinnasidenhärtabellen.


Ordbildningssuffixet i former som karisay, jebisay är bara ‐i‐.Morfemet‐s‐ärenvariant(efteri)avmorfemet‐t‐somuttryckerfemininumeller2person(du,ni).

Detfinnsalltsåfyramorfem:

kar‐i‐s‐ay

jeb‐i‐s‐ay

Rotenärbarakar,jab(jämförkaraa,jabaa).Ändelsen‐igörattvifårettnyttverbsomärtransitivt,dvs.enpersonutförenhandlingsåattnågothändermedföremålet.Imperativ:kari,jebi.



364

Markering19(s.912)

Dettaärnogitalienskans"N"förnome(substantiv)somblivitkvarnär man översatte texten från italienska till somaliska. Påsomaliskabordedetstå”M”förmagac.

Markering20(s.914)

Häranvändermanqurubpåettheltannatsättänvihargjortpåvårkurs.Manharförtsammanfleraavvåraordklassertillqurub.

Viharanväntqurubförsmåordsomsägernågotomsatsenellerpredikatet(verbet), t.ex.vilken typavsatsdetärellervilketordsomärfokuserat.

Mansuur&Puglielli använder qurub om alla ord som inte böjs:nämligen prepositioner, konjunktioner, interjektioner,fokuspartiklarochsatstypsmarkörer.Dettaserutsomenganskatydliginverkanfråndenarabiskagrammatiktraditionen.

Markering21(s.901)

Regeln är inte fullständig. Den feminina bestämda artikeln ‐taändrastill‐daävenefteri,kh,q,w.

göteborgs universitet

Documents