Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

A. 14 UppsalaUpsala 1 --> Uppsala 1:1 --> Uppsala 2:1

Karta 1960 visar med rött Uppsala ägor med Ivarstorp inkorporerat fr o m 1952. Blått streck avgränsar ungefärlig huvudäga före 1952.

Ur ortsnamnsregistret: Gård 1/4 skatte. Något mer ortsnamn med -sala finns inte inom socknen, men i angränsande härader finns det flera Uppsala. Läge i småkullig terräng på Billingens västsida på flack backhöjd.Namnformer:Har under lång tid hetat Upsala och fr o m 1939 med två p = Uppsala. Olika stavningar bakåt i tiden.Hemmanet en gammal enstakad kronogård inom Kronoparken Billingen, senare friköpt skattegård.Ur mantalslängd 1600-tal;1661 - 1669; Sven i Upssahla och hustru Bärta

(Renskriven mantalslängd av Verna Andersson, Ljungstorp)

1

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

RUBRIKER FÖR DENNA SIDA

- Flygfoto Uppsala 1960-tal- SAMMANFATTNING UPPSALA- Närkartbild Uppsala 1960 års karta- Dagens kartbild för Uppsala- Detaljkarta över återsåld mark till Ivarstorp/borttagande av servitut- Vägar Uppsala - för och nu- Dispyt så sent som på 1930-talet om vägen till Uppsala

- Uppsala 1700-tal- Generalmönstringsrulla för 1749 - Uppsala hemman 1/4 Kronohemman- Specialjordebok 1825 - Upsala - friköpt 1791 av Jonas Månssons barn- Upsala gård med mangårdsbyggnad, flyglar och stor ladugård 1700-tal- En mindre holkkvarn på Uppsala marker under slutet av 1700-talet?- En husbehovskvarn under gården 1847

- Ur lantmäteriets alfabetiska register - fastighetsåtgärder 1791 - 1953- Upsala under senare delen av 1700-talet (militärt handritad karta 1801)- Detalj över Uppsala med backstugor - bild av 1700-tal- Karta 1783 över västra Upsala med backstuga på Kronomark- Karta 1794 med skiftet av Billingeliderna 1803

- Laga skifteskartan 1844 (Uppsalas östgräns) – Skifte Klostrets by 1853- Rågångskarta 1862 över Upsala ägor- Detaljförstoring 1862 av mangårdsbyggnader och utfartsväg- Karta 1877 med backstuga som ev. flyttades till Granbacken

- Boende/ägare 1700-talet- Boende/ägare Upsala 1800-talet

- Boende/ägare Upsala 1900-talet- Foto Sven Gustafsson Uppsala 80 årsdagen 1994- Foto senare ägargenerationer

2

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Flygfoto Uppsala 2010-talFlygfoto 2010-tal över Uppsala från väster med Altorp till vänster och Billingens krön i bakgrunden. Man ser järnvägsbanken för Skövde Axvalla järnväg passera över bilden bakom gårdarna. Uppsala kärr (se alfabetiskt register nedan - instening av "Upsala Kärr" 1791), här förvandlat till en mindre sjö syns till höger i bild.

Foto Lena Eliasson, Ljungstorp. Copyright

(Bild från Olle Magnusson och Ulla Karlsson, Uppsala - Svarvarebacken, Ljungstorp, 2013)

SAMMANFATTNING UPPSALA

Har under lång tid hetat Upsala och fr o m 1939 Uppsala. Olika stavning bakåt i tiden.

Ur mantalslängd 1600-tal;1661 - 1669; Sven i Upssahla & hustru Bärta

Hemmanet är en gammal enstakad kronogård inom Kronoparken Billingen, senare friköpt skattegård 1791.

3

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Till Uppsala hörde en skogslägenhet med spetsen i Djäknakrogen och söderöver med Svarvarabecken på den västra sidan och Prästetorpsgränsen i sydost.

På dagens karta ser man att Ivarstorp fått tillbaka en del av sin omgivning från Uppsalas köp 1952, bl a marken med ladugårdsbyggnaden och ängen norrut och en äng i öster.

Byggnaderna för gården i stort på samma plats under 200 år enligt kända kartor.

Man kan också konstatera att vägfrågan för Uppsala alltid har varit svårlöst, då det ligger långt från genomfartsvägar. Under slutet av 1700-talet tycks vägen till gården ha gått norrut och vidare mot landsvägen till Skövde i öster i Ljungstorp.

Senare fanns en väg söderut via det som på kartan är Broddenstorsp ägor och ner nära Flinkens husplats på kartan, senare bildat Flinkebackens västra gräns, till Ljungstorpsvägen (landsvägen).

Väg har också gått över Ivarstorps ägor på lite olika sätt.

På karta från 1783 finns gränserna mot Kronoparken i väster utritade. Det finns då en liten backstuga på kronoparksmark som tillskrivs Upsala och som man kan se används som inhysestuga under många år i husförhörslängderna, även om den kanske flyttats inom ägorna.

Ur specialjordeboken;"Infanteri Hemman vid Löjtnantens Compagni Indelning wid Majorens Companii, köpt till Skatte af framlidne Jonas Månssons barn, för 102 rdl efter Kongl kammar Collegii Salubref af den 20 october 1791 i Rote Nr 330 med 4 rdl Taxation."

Som infanterihemman betyder det att det var kronans egen gård och troligen arrenderades den ut under 1700-talet före friköpet 1791 till nämndemannen Jonas Månsson, vars barn fick fullfölja friköpet från Kronan efter hans död 1784.

Ägare 1700-tal efter nämndemannen Jonas Månsson död 1784;

4

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Sonen Petter Jonsson, född 1761 - ägare till bl a Ivarstorp, ut dit 1834Hustrun Cajsa Jonsdotter, född 1767 - med maken till Ivarstorp 1834Son Jonas, född 1798 - senare ägare till Trädgården, KlostretSon Anders, född i Upsala 1804 den 30/11, senare ägare av Hålltorp

Nästa ägare 1832 efter Petter Jonsson;

Son/make Anders Pettersson, f. 1804, ägare till Upsala 1832, bild. familjHustrun  Lisa Andersdotter, f. Sköfde 1813, 14/6, in 1832 fr. Sköfde

- flyttar med familj till nyinköpt blivande "imperie" Hålltorp 1844

Gården blir nu ett statarboende under Hålltorp.

Statare Johannes Andersson, f. Sköfde 1810,bor här 1846 - 1864Hustru Cajsa Lisa Ericsdotter, född i Ryd 1842Hyresgäst vid Upsala;MördarenJohan Sandblad hyr på Upsala för sin familj fr. 1866                

(Not; "för mord dömd till lifstids straffarbete å fästning")Hustrun Maja Stina Andersdotter, född i Sköfde 1832, finns här med

barnen1869-1890 i Upsala

Först står Arvid Petterssons sterbhus som ägare och sedan sonen Pehr August Pettersson. Upsala är nu statardrängsboende. Statardräng Gustaf Jonsson, född i Warnhem 1841 den 2/9 - flyttar in 1864 med familj ut igen 1866 - åter 1870 och dör här nu 1882Stataränkan med barn bor kvar till 1890, efter Gustafs död.

Därefter arrenderas Upsala ut till Kronans soldat vid Wadsbo Compani Nr 118.

Inhyses; Enkan Maria Kathrina Jonsdotter, född 1835 - flyttar ut med sonen 1890

Arrenderar Upsala;Arrendator Karl Johan Dahlberg, soldat vid Wadsbo Compani 118, född i

Varnhem 1859, gift 2/5 1890 - flyttar in från N. Lundby 1890Hustrun Kristina Svensdotter, f. Öglunda 1857 - in Odensåker 1890

5

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Upsala efter 1890 - säljs 1922;

Först står ägaren P. A. Pettersson på Hålltorp, sedan delägarna Arvid Pettersson på Hålltorp, Johan Pettersson och fru A. Elisabeth Göthberg.

Därefter säljs Upsala av Hålltorp till;Arrendatorn Karl Johan Dahlberg troligen år 1922, vid Arvids tillträde som ensam ägare av Hålltorp efter dödsboet.

När f.d. soldaten Dahlbergs hustru avlider 1932, så låter han barnen ta över Upsala och den som arrenderar gården av sina syskon, och är delägare, blir Albin Tage Dahlberg, som bor på gården med några av sina syskon.

Sven Albert Valdemar Gustafsson tar över gården 1938 och ägde den i 55 år!

Sven Gustafsson säljer gården Uppsala tillsammans med Altorp till Olle Magnusson 1993.

Olle Magnusson ägde Uppsala fr o m 1993 till 2001-12-27, då dottern Ulla och mågen Lars Karlsson tog över.

Slut på sammanfattning!

Närkartbild Uppsala 1960 års kartaKarta 1960. Uppsala granne med Altorp - soldattorp Nr 4 under Kyrkebo innan det frisåldes. SAJ-spåret går över dessa marker. Järnvägsövergång för torpet Lövåsen och mindre väg ut till Ljungstorp.Byggnaderna för gården i stort på samma plats under 200 år enligt kända kartor.

Vägsystemet runt gården ger nu väg över gamla Ivarstorps marker till Ljungstorpsvägen.

6

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Dagens kartbild för Uppsala2013. (Lantmäteriets fastighetsregister, 2013 - copyright)

På dagens karta ser man att Ivarstorp - markerat med rött - fått tillbaka en del av sin omgivning, bl a marken med ladugårdsbyggnaden och ängen norrut och en äng i öster. Ägan har nu beteckningen Ivarstorp 1:3.En äga Uppsala 2:2, markerad med grönt. Ägare Skara kommun, distributionsbyggnad vatten/ avlopp.Det tidigare Ivarstorp 1:2 (1950) - markerad med blått - (del av gamla Flinkebo), heter nu Uppsala 3:1.

Detaljkarta över återsåld mark till Ivarstorp och borttagande av vägservitut

1994 valde ägaren till Uppsala, Olof Magnusson, att sälja tillbaka ladugården och marken däromkring till Ivarstorp, samt en äng öster om bostadshusen. Servitutet med rätt för Uppsala att nyttja väg togs också bort enligt det överenskomna beslutet.

7

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Vägar till Uppsala - förr och nuVägfrågan har alltid varit en svårighet för Uppsala att lösa på ett bra och permanent sätt på grund av läget.Vägen har ofta skiftat från att ha haft sin huvudsakliga infart från norr och Ljungstorpsvägen där.

Till att ha försökt nå ut till Ljungstorspvägen söderut från gården som en mer permanent lösning.Sedan gammal hävd gick från gården en utfartsväg söderut via en väg över Hålltorps marker som sneddade över Flinkebackens äga och följde Ivarstorps östra gräns (Flinkebo).

Denna väg skapade så sent som under 1930-talet en dispyt mellan Hålltorp, Uppsala och Varnhems sockenallmänning och de dåvarande ägarna av Flinkebacken syskonen Roth. De satte t o m hänglås på ledet ut till Hålltorps ägor, så att dispyten blev förd till förrättning hos lantmätaren - se nedan!Olika vägalternativ har därefter prövats över Ivarstorps marker och arbetsväg finns ännu idag på mark som tidigare varit Ivarstorp marker innan de köptes av Uppsala 1952.

Dispyt så sent som på 1930-talet om vägen till Uppsala

Förrättningsprotokoll över en tvist om vägtillhörighet för väg från Uppsala över Hålltorps ägor och ut till Ljungstorpsvägen via Flinkebacken, som för tiden ägs av syskonen Roth.

De satte t o m hänglås på ledet.

Syskonen förlorade sin påstådda rätt till vägen, vilken nu beslutades tillhöra Varnhems församlings hemmans allmänning, med utfartsrätt för Uppsala och Hålltorp med underliggande.

8

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Uppsala 1700-talUpsala var på 1700-talet redan ett etablerat hemman som Kronohemman, 1/4mtl på Kronomark inom Kronoparken Billingen; Billingeliderna.

Den enstakade gården deltog med skatt för att upprätthålla militärens Generalmönstring och arrenderades av dem som fick lova att bosätta sig där.

Det finns mantalsskrivning på gården under slutet av 1600-talet och det  var ett "Infanteri Hemman vid Löjtnantens Indelning wid Majorens Companii".

"Upsala köptes till Skatte af framlidne Jonas Månssons barn, för 102 rdl efter Kongl kammar Collegii Salubref af

den 20 october 1791 i Rote Nr 330 med 4 rdl Taxation."

Generalmönstringsrulla för 1749 - Upsala hemman 1/4 Kronohemman

Bild ur Generalmönstringsrulla med tillstånd av www.ArkivDigital.se

Klartext - delvis tolkning för Upsala;"Indelningar och tillika Innehafvare med de förändringar som sig tildragit sig sedan sista Generalmönstring." Leuntenant Anders Nyberg med 1

mönsteransvarig = Stat 100; Skaraborgs län, Walla Härad och Skarcke sockn, samt Bolums sockn.Hemmanens namn; Upsala 1/4 Crono; Årliga räntan - Summa; 8. 4. 7 23/5"  (Försök till tolkning Kent Friman, 2013) 

9

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Specialjordebok 1825 - Upsala - friköpt 1791 av Jonas Månssons barn

Utdrag ur Specialjordeboken från 1925. (Lantmäteriet Historiska Kartor)

Upsala;"Infanteri Hemman vid Löjtnantens Compagni Indelning wid Majorens Companii, köpt till Skatte af framlidne Jonas Månssons barn, för 102 rdl efter Kongl kammar Collegii Salubref af den 20 october 1791 i Rote Nr 330 med 4 rdl Taxation. Lösen 68 skilling banco för å Hemmanet framledes upväxande Ekeskog samt nuvarande der hädanefter wäxande Maste och Storverksträd, samt lösen 2.20 för den å hemmanet nu befintliga ostämplade Ekeskog; är under den 7 augusti 1833 uti Landt Ränteriet levererade, enligt här företedt krot. utdrag."

10

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Upsala gård med mangårdsbyggnad, flyglar och stor ladugård 1700-tal och möjlig mindre väderkvarn?

Den handritade militiekartan som speglar slutet av 1700-talet visar att nämndemannen Jonas Månsson bodde i en ansenlig gård, där han också var född 1720.

Detta tyder på att hans far arrenderat gården av Kronan före honom och visar på så sätt kända boende på platsen sedan sent 1600-tal!

Jonas Månsson påbörjade friköpet från Kronan, som hans barn kunde fullfölja 1791, en bra tid efter faderns död 1784.

Jonas Månsson var alltså samtida med Kullbergarna på granngården Späckatorp och far till Petter Jonsson som förutom ägandet av Upsala, också kom att köpa och äga Ivarstorp.

Jonas Månsson var således farfar till Anders Pettersson som köpte Stora och Lilla Hålltorp 1844.Gården har här en mangårdsbyggnad med flyglar, stor ladugård med lada och har vid tiden 3 mindre stugor på ägorna för tjänstefolk och inhyses. Stugan närmast gården i norr kan vara "Gamla Granbacken" - huset möjligen flyttad till senare tiders Granbacken - se mer A.16 Gamla Granbacken och C.51 Granbacken! 

11

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Kartritarens akvarell förstorad och ifärgad av Kent Friman, 2013. Till och med "rumpestången" tycks vara utritad på originalkartan!

KVARNBYGGNAD PÅ UPPSALAS MARK?

Det ser faktiskt ut som om kartritaren 1800 med en akvarell har ansträngt sig för att åstadkomma en symbol för väderkvarn på byggnaden som ligger på det öppna fältet väster om gården, med några streck för vingar och en överbyggnad med kupolliknande tak.

12

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

En mindre holkkvarn på Uppsala marker under slutet av 1700-talet?

Främmestadskvarnen från 1750 (nu på Skansen i Stockholm)

Kanske fanns en mindre s k  "holkkvarn" på Uppsalas marker under andra halvan av 1700-talet, som kan ha liknat den Främmestadskvarn som finns på Skansen - men förstås i mindre format. En väderkvarnsöverbyggnad ovanpå en byggnad.

(Resonemang utifrån fyndet på Militiekartan från 1801, KF)

"Främmestadskvarnen är en så kallad holkkvarn och kommer från Främmestads socken i Västergötland. Kvarnen kan dateras till 1750, men är ombyggd 1828. Holkkvarnar har mest funnits i trakterna kring Vänern, men de är också kända på kontinenten.Över kvarnhuset höjer sig ett hjulhus som bär upp vingarna. Hjulhuset kan vridas kring en trätrumma, en så kallad holk, vilken har fått ge namn åt kvarntypen.Vingarna, som kan förses med lösa segel av trä, driver den rörliga kvarnstenen inne i kvarnhuset.Eftersom hjulhuset är vridbart kan vingarna ställas efter vindriktningen. Hjulhuset vrids med hjälp av en utskjutande stock, ”rumpestången”." 

(Bild och text från http://www.skansen.se/sv/artikel/frammestadskvarnen)

En HusbehovsQvarn under Gården

Enligt skattskrivning från 1847 fanns här då "En HusbehovsQvarn under Gården"!

Ur lantmäteriets alfabetiska register -

13

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

fastighetsåtgärder 1791 – 1953

Upsalas stavning ändrades officiellt 1939 till Uppsala med två "p:n", vilket kan ses efterifyllt ovan.1791 - av registret kan vi se att den första åtgärd som är registrerad är Arealmätning och instening av "Upsala kärr".

Man förstår att det var viktigt att gränsmarkera vattentillgångar som var viktiga inte minst för kreaturen.1862 kommer utstakning av rågång kring Uppsala - se karta nedan!Därefter skrivs (inte kronologiskt) Järnvägens expropriation av Uppsalamark 1902-1904.1801-1802 kommer storskiftet av Billingeliderna, där Uppsala får del av höglänt mark, del av Kärret och en del av inhägnad nära kärret, samt del i soldattorp Nr 330, Bomans soldattorp och intäkter med 1/8-del - se karta nedan!1850 är det Laga skiftet å Billingen.1944-45 - enskilda vägen Varnhem-Ljungstorp-Våmb, där Uppsala gårds andel specificeras.1951-1953 förändringarna vid köpet av Ivarstorp 11 som också innebar en sammanläggning med Flinkebo 11 samt avstyckning till Ivarstorp 13 (sommarstugan) - det nya Uppsala 21 bildas!Därefter har fastighetsreglering gjort att Ivarstorp återfått en del av sin forna mark runt bostadsplatsen samt ladugården.

Upsala under senare delen av 1700-talet - karta 1801

14

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Kartan avfotograferad på Backa gård via Carl Arvid Tell, 2013

Kartan speglar hur det såg ut mot slutet av 1700-talet och inom denna kartzon har Upsala ett centralt läge precis på gränsen mellan öppen mark och högre Billingsmarker.

15

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Grannar är Wästorp i norr, Ängeråsen i nordväst, Späckatorp och Ivarstorp i sydväst och i söder de små soldattorpen i Ljungstorp och några andra mindre torp.

Man kan också konstatera att vägfrågan för Uppsala alltid har varit svårlöst, då det ligger långt från genomfartsvägar.

Under slutet av 1700-talet tycks vägen till gården ha gått norrut och vidare mot landsvägen till Skövde i öster. Senare fanns en väg söderut via det som på kartan är Broddenstorsp ägor och ner nära Flinkens husplats på kartan, senare bildade den vägen Flinkebackens västra gräns, till Ljungstorpsvägen (landsvägen).

Väg har också gått över Ivarstorps ägor på lite olika sätt och ännu idag är tillfartsväg till Uppsala och Altorp inte helt självklara.

På kartan finns ett mindre hus med ladugård/uthus inritad på en plats på Uppsalas mark som kan ha varit den byggnad som flyttades till Granbacken på Fiskaregårdens mark enligt muntlig tradition - till en intäkt som enligt ortsnamnsregistret hette Granbacken.

På kartan utmärkt som Granbacken, även om det troligen hette något annat när det låg mitt mot det som kom att bli Altorp - soldattorpet på Kyrkebos mark.

Det ligger ytterligare en stuga lite längre in på gränsen till Uppsalas mark - denna stugas grund och spismur gick att se ännu på 1990-talet. (Alf Brages noteringar)

Detalj över Uppsala med backstugor - 1700-tal

16

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Vid rejäl uppförstoring av den gamla militiekartan, som ger en bild av 1700-talets andra hälft, ser man inte mindre än 3 stugor (varav en möjlig väderkvarn?)på eller i direkt anslutning till Uppsalas mark som markerats med rött efter gårdsgräns enligt kartan. Stugorna - se text oven!

Gårdsbyggnaderna tycks vid tiden ha bestått av mangårdsbyggnad med flyglar och en stor ladugård, vilket kvarstår ännu på karta 1862.

17

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Karta 1783 över västra Upsala med backstuga på Kronomark

På karta från 1783 finns gränserna mot Kronparken i väster utritade.

Det finns då en liten backstuga på kronoparks-mark tillskriven Upsala.Dennabackstu-ga borde ha kunnat flyttas för att utgöra inhysesstuga för Uppsala till den plats man kan se på militiekartan, innan skiftet gjordes för att få stugan på egen mark?

Den stuga som sedan enligt muntlig tradition flyttades till Granbacken påFiskaregårdens mark.

18

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Karta 1794 med skiftet av Billingeliderna 1803

Upsala på 1794 års karta ligger då som en ö inom Kronoparken Billingen, Billingeliderna, och Ivarstorps ägor i söder.

Blå markering är de ägor som tillfördes Upsala 1803 i samband med skiftet

- de är:"del av höglänt mark, del av Kärret (Ga) och en del av inhägnad nära kärret (124), samt del i soldattorp Nr  330, Bomans soldattorp och intäkter med 1/8-del" - det ger ägotillägget XVI på kartan.Nr 124, väster om Uppsala, är den av Kyrkebo redan instenade hägnaden Nr 124 (två hägnader) mellan Ängarås och Uppsala, som också går till Kyrkebo i skiftet. Den s.k. Kyrkebo Hage.

19

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Kartdetalj 1802

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

På lantmäterikarta från 1802 skissades Uppsala så här med sina ägor. Den lilla vägen till dagens Lövåsen tycks ha kommit med i skissen! Man tog sig förr den vägen ner hit från Ljungstorp.Kartan visar också det hörn (grönt) av den mark som Kyrkebo förvärvade från Ängarås 1805 och satte upp sitt soldatboställe Nr 4, Gudhems Kompani, Västgöta Regemente - senare Altorp (124c)

20

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Uppsala under 1800-talet

Laga skifteskartan 1844 (Uppsalas östgräns) införLaga skifte av Klostrets by 1853

Laga skiftes karta för Klostrets by 1853 visar Uppsalas gränser mot de många skiftena i Ljungstorp och grannarna i öster vid tiden.

Här finns redan en rad hus uppbyggda utmed Ljungstorspvägen efter skiftet 1803.

Områdena C, B a-c, A a-b samt E a-c är alla Överbogårdarnas skiften - Sörgården, Mellomgården, Smedsgården och Nolgården. Uppsalas utfartsväg mot Skövde gick i en sväng norrut ut och sedan något söderut igen ner mot landsvägen till Skövde för att minska lite på höjdnivåerna för vägen.

21

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Rågångskarta 1862 över Upsala ägor

Rågångskarta 1862 där man förutom ägogränser tydligt kan utläsa gårdsbyggnadernas placering och den väg som användes vid tiden ner över Hålltorps marker och som sedan svänger in över Flinkebackens äga och utmed dess västra gräns ner till Ljungstorspvägen.

Dessutom kan man se den skogslägenhet som hörde till Upsala 1862 med spetsen i Djäknakrogen och söderöver med Svarvarabecken på den västra sidan och Prästetorpsgränsen i sydost.Gårdsbyggnaderna har samma placering som hundra år tidigare och ungefärligt även på samma sätt som i våra dagar.

22

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Detaljförstoring 1862 av mangårdsbyggnader och utfartsväg ner mot Hålltorps ägor och Flinkebackens västgräns ut mot Ljungstorpsvägen

Rågångskartan från 1862 visar att gårdens läge på ägorna har sett i princip likadan ut på alla kartor och boplatsen härrör från mycket långt tillbaka i tiden. En kil av Flinkebacken går ända upp till Upsalas ägor - står här som grundägan Späcketorp.

23

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Upsala 1862 med ägornas beskaffenhet utritade - man ser också Speckatorps äga - norra delen av "Flinkebacken" - som sticker upp med en liten markbit söderifrån.Vägen söderut går sedan över Hålltorps ägor och ner i den västra kanten av Flinkebacken.

24

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Karta 1877 med backstuga ev. flyttad till Granbacken (Fiskaregårdsmark)

På karta 1877 kan man se att den backstuga som den muntliga traditionen säger ha flyttats till Granbacken faktiskt ligger mitt i linjen för järnvägens dragning efter provstakning.

Provstakningen gjord efter Skövde Stadsfullmäktiges beslut den 8/1 1872 "om en kommitté för undersökande av järnvägs byggande öfver Billingen".

25

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Boende/ägare vid Upsala/Uppsala genom tiderna

Boende/ägare 1700-talet"Infanteri Hemman vid Löjtnantens Compagni Indelning wid Majorens Companii, köpt till Skatte af framlidne Jonas Månssons barn, för 102 rdl efter Kongl kammar Collegii Salubref af den 20 october 1791 i Rote Nr 330 med 4 rdl Taxation."

Som infanterihemman betyder det att det var kronans egen gård och troligen arrenderades den ut under 1700-talet före friköpet 1791 till Jonas Månsson, vars barn fick fullfölja friköpet från Kronan efter hans död 1784.

Ur husförhörslängd 1779-1787; 1786-1791; Upsala:

LagmannenArrendator Jonas Månsson, född på platsen 1720 den 24/7 - han dör 1784 Hustrun

Maria Andersdotter, född på Stora Hålltorp 1727Son Magnus, född i Upsala 1749 den 17/10 - flyttar hem 1779 från LundbySon Anders född i Upsala 1755 den 16/1 - flyttar ut till Hålltorp 1781Son Peter, född i Upsala 1761, den 17/2 - ut 1779 och 1782 hem igenDotter Stina, född i Upsala 1765 den 23/2 - flyttar ut till Eggby 1790 Dotterns dotter Stina Andersdotter, född i Ulunda 1772 - flyttar ut 1791Pigan Brita Andersdotter, född i Bellefors 1757 - ut till Sköfvde Stad 1780Pigan Cajsa Andersdotter, född i Stora Hålltorp 1761 - flyttar 1791 in från

backstugan som piga

Inhyses i backstugan på kronomarken vid Upsala;Enkan Maria Nilsdotter, född i Höglunda 1723Dotter Cajsa Andersdotter, född på Stora Hålltorp 1761 - flyttar in på gården

Upsala som piga 1791

Ur husförhörslängd 1792 -1800; Upsala:Nästa generation tar vid på Upsala, efter barnens fullföljande av köpet av Upsala från Kronan 1791.

Enkan Maria Andersdotter, född 1724 - bor kvar på gårdenSon Magnus Jonsson, född 1749Son Peter Jonsson född 1761 - gifter sig och frun flyttar in på UpsalaHustrun Cajsa Jonsdotter, född i Lundby 1778Son Jonas, född i Upsala 1797Pigan Cajsa Andersdotter, född 1761 - flyttade åter in 1794 från AmundstorpDräng Jacob, född i Skarcke 1772 - flyttar ut till Härlunda 1798Dräng Lars Nilsson, född i Sköfde - flyttar in från Väberga

26

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Inhyses i backstugan på kronomarken vid Upsala;Enkan Maria Nilsdotter, född 1723Dotter Cajsa Andersdotter, född 1761 - skriven också på gården som piga 

Boende/ägare Upsala 1800-taletFrån och med husförhörslängd 1800 ser man att det är sonen till lagmannen Måns Jonasson, Peter/Petter Jonsson, som tar över gården med familj och med kraft organiserar jordbruket med tjänstefolk.

Ur husförhörslängd 1800- 1815; Upsala:Petter Jonsson köper 1810 del av Ivarstorp och återstoden 1820, tydligt planerat som "pensionärsboende".

Enkan Maria Andersdotter, född 1721 - dör nu 1802

Sonen Petter Jonsson, född 1761Hustrun Cajsa Jonsdotter, född 1767Son Jonas, född 1798Son Anders, född i Upsala 1804 den 30/11

Pigan Cajsa Andersdotter, född 1761Pigan Inga, född i Klostret 1782 - flyttar in 1804 från EggbyDräng/Ryttare Eric Andersson, Vass, född i Varola 1777 - in 1802 från Späckatorp -

vidare till Hästhagen, Soldattorp Nr 7, Gudhems Compagni, Nr 37 1809Dräng Clas Jonsson, f. vid Nygården 1780 - in 1803 fr. Solberga- Löthen 1806Pigan Catharina Larsdotter, född i Höglunda 1782 - in från Stora Hålltorp 1803 -

ut Prästegården 1807Pigan Greta Andersdotter, född i Warnhem 1785 - flyttar in 1804 - ut Gbg 1809Dräng Olof Jansson, född i Sköfde 1787 - in 1806 från Sköfde - till Wåmb 1808Pigan Stina Esbjörnsdotter, f. i Klostret 1786 den 1/11 - in 1809 från KlostretDräng Peter Andersson, född i Sköfde 1788 - flyttar in 1809 - till Ulunda 1810Dräng Anders Esbjörnsson, f. i Klostret 1789 den 21/10 - in från Klostret 1810 - ut till Wäberga 1812Dräng Anders Persson, f. Stora Hålltorp 1787 den 12/1 - in 1812 fr. Trädgården -

ut Kämpenstorp 1814Pigan Stina Andersdotter, född på Fogdegården 1789 den 19/5 - in 1814Pigan Catharina Nilsdotter, född 1793 den 10/8 - in 1814 från SmedsgårdenPigan Brita Svensdotter, född i Berg 1786 den 5/5 - flyttar in från Berg 1815

Inhyses i backstugan på kronomarken vid Upsala;Enkan Maria Nilsdotter, född 1723 - dör nu 1802Dotter Cajsa Andersdotter, född 1761 - står också skriven på gården som piga

27

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Ur husförhörslängd 1815 - 1836; Upsala:Fr o m 1815 äger Petter också en förpantning av Flinkebacken/Bäckedalen under Späckatorp och 1820 äger Petter Jonsson också hela Ivarstorp, dit han flyttar med hustrun 1834. Sonen Anders Pettersson bor kvar på gården och bildar familj 1832, då hustrun flyttar in på Upsala gård.

Ägare Petter Jonsson, född 1761 - flyttar till sitt Ivarstorp med hustrun 1834Hustrun Cajsa Jonsdotter, född 1767 - flyttar med maken till Ivarstorp 1834Son Jonas Pettersson, född 1798 - köper Trädgården och flyttar dit 1820

Son/make Anders Pettersson, född 1804 - blir ägare till Upsala 1832, bildar familjHustrun Lisa Andersdotter, född i Sköfde 1813 den 14/6 - in 1832 från SköfdeDotter Carolina, född i Upsala 1835 den 20/5

Dräng Bengt Jansson, f. Sjogerstad 1788 den 6/10 - in 1815 Berg - ut till Hammars Qvarn 1818, åter till Upsala 1818 och slutligen ut till Pickagården 1820

Pigan Brita Svensdotter, född 1768 - flyttar ut till Lilla Hålltorp 1817Pigan Catharina Nilsdotter, född 1793 - flyttar ut till Ifvarstorp 1820Pigan Greta Pehrsdotter, f. i Warnhem 1793 den 4/12 - in 1817 från L. Hålltorp- ut

Ifvarstorp 1820Dräng Anders Lorentzon, född i Klostret 1796 den 3/6 - in 1818 från Ambjörntorp

- ut Ifvarstorp 1820Dräng Lars Johansson, född i Warnhem 1797 den 14/7 - in 1820 från Nygården -

ut St. Hålltorp 1821Pigan Annika Johansdotter, född i Noltorp 1798 den 1275 - flyttar in 1820 från

St. Hålltorp - ut Ökull 1822Pigan Maria Olofsdotter, f. i Warnhem 1797 den 22/9 - in 1820 fr. Gästgifvare-

gården - ut Sköfde 1822Dräng Peter Andreasson, född i Warnhem 1803 den 4/2 - in 1821 från Gröta-

lyckan - ut Backa 1822Dräng Hindrich Carlsson, född i Horn 1802 den 2/4 - in 1822 från Horn - ut till

Ödskull 1823Pigan Ingrid Svensdotter, född i Warnhem 1804 den 1/3 - in 1822 från Anders

Svensgården, TokatorpPigan Cajsa Jonsdotter, född i Lundby 1804 den 1/4 - in 1822 från Ambjörnstorp -

ut till Lundby 1823Pigan Inga Svensdotter, född i Berg 1796 den 13/12 - in 1823  - ut 1826Pigan Maria Olofsdotter, född i Warnhem 1794 den 22/1 - in 1823 från Sköfde

tomt 62 - ut Sköfde 1826Pigan Stina Jonsdotter, född i Warnhem 1806 den 30/1 - ut till Ifvarstorp 1829Pigan Cajsa Andersdotter, född i Lundby 1794 den 22/1 - in 1825 - ut 1829Pigan Britta Andersdotter, f. i Upsala 1810 den 30/11 - in 1829 - ut Nyg. 1830Dräng Anders Nilsson, f. i Uppsala 1811 den 18/8 - in 1830 St. Kullen - ut

Ifvarstorp 1833Dräng Anders Magnusson, född i Warnhem 1814 - in 1831 - ut Ifvarstorp 1833Pigan Stina Anderson, född i Warnhem 1803 den 5/10 - in 1830 från Bockaske-

de- ut 1831

28

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Pigan Maria Nilsdotter, född i Warnhem 1807 den 2/2 - in 1831 och ut 1834Pigan Efva Hansdotter, f. i Sköfde 1809 1/9 – in 1832 från Sköfde, åter 1834Dräng Johannes Andersson, född i Upsala 1816 den 23/7 - flyttar in 1833Pigan Marie Andersdotter, född i Sköfde 1816 den 20/10 - in 1834 från Sköfde

Inga inhyses skrivs i backstugan de här åren, efter änkan Maria Nilsdotters död 1802. 

Ur husförhörslängd 1836-1846; Upsala:

Under perioden köper Anders Pettersson Lilla och Stora Hålltorp 1844 och flyttar till Lilla Hålltorp samma år. Upsala blir statarbostad under Hålltorp.

Ägare Anders Pettersson, född 1804 - flyttar med sin familj till sitt nyinköpta "imperie" Hålltorp 1844

Hustrun Lisa Andersdotter, född 1813Dotter Carolina, född 1835Son Pehr August, född i Upsala 1837 den 21/9Son Johan Arfvid, född i Upsala 1839 den 27/12 - han dör 1841Son Anders Johan, född i Upsala 1841 den 20/11Son Carl Magnus, född i Upsala 1843 den 4/10

Dräng Anders Eriksson, född i Warnhem 1816 den 16/8 - in 1836 - ut 1837Dräng Johannes Andersson, född i Warnhem 1816 den 23/7 - flyttar in 1836Pigan Maria Andersdotter, född 1816 - flyttar ut till Sköfde 1837Pigan Greta Andersdotter, född I Warnhem 1817 den 24/1 - flyttar ut 1840Dräng Pehr Andersson, född i Warnhem 1814 den 23/9 - in 1837 från

Prästegården - ut 1838Pigan Stina Larsdotter, f. i Sköfde 1821 den 11/4 - 1837 fr. Sköfde - åter 1838Dräng Anders Johansson, f. 1821 den 31/8 - in 1838 från Sköfde - ut 1840Pigan Stina Larsdotter, f. i Sköfde 1821 den 11/3 - 1839 fr. Sköfde - åter 1841Dräng Peter Johansson, f. i Warnhem 1814 den 23/9 - 1840 fr. Wing – ut 1841Dräng Petter Svensson, f. i Gudhem 1815 den 2/11 - in 1840 och ut Wing 1842Pigan Anna Nilsdotter, född i Warnhem 1816 den 12/10 - in 1841 - ut 1843Pigan Cajsa Pehrsdotter, f. i Warnhem 1818 den 31/10 - in 1841 – ut 1842Pigan Lovisa Larsdotter, f. i Warnhem 1824 den 11/1 –in 1842 - ut 1844Dräng Johannes Andersson, född i Häggum 1816 den 27/7 - in 1842 från

Häggum - ut L. Hålltorp 1844Dräng Carl Fredrik Kling, född i Warola 1822 den 22/6 - in 1842 och ut 1844Gift dräng Andreas Andersson, född 1814 den 1/11 - flyttar in med familj 1843 och ut

igen med familj 1844Hustrun Anna Greta Svensdotter, född i Warnhem 1820 den 12/12Dotter Maja Stina, född i Warnhem 1843 den 14/6

29

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Inhyses i backstugan på kronomarken vid Upsala;

Inhyses Anders Larsson, född i Sjogerstad 1811 den 9/1 - flyttar in 1840 med fru och ut igen 1841

Hustrun Stina Jonsdotter, född i Sköfde 1809 den 11/12 

Ur husförhörslängd 1846-1859; 1854-1862; 1862-1869; Upsala:

Ägare Anders Pettersson på Hålltorp och gården blir nu ett statar*boende under Hålltorp.

*En statare var en gift lantarbetare som fick en stor del av sin lön (stat) in natura av en jordägare. Statare förekom mest på större gårdar i södra Sverige och anställdes i regel på ettåriga kontrakt. Under den sista veckan i oktober, den så kallade slankveckan, var det möjligt för statare att flytta och söka anställning vid andra gods. Det var vanligt att statarfamiljer flyttade ofta. Statarsystemet tog form under mitten av 1700-talet och började under 1800-talet göra torparna överflödiga, även om systemen fanns kvar parallella under lång tid. Det nådde sin största utbredning i slutet av 1800-talet och minskade därefter i takt med mekaniseringen av jordbruket.

(Från Wikipedia; http://sv.wikipedia.org/wiki/Statare)

Statare Johannes Andersson, född i Sköfde 1810 den 15/1 - bor här med familj mellan 1846 - 1864

Hustru Cajsa Lisa Ericsdotter, född i Ryd 1842 den 7/1Son Anders Gustaf, född i Ryd 1842 den 7/1 - flyttar ut till Hållltorp 1864Son Eric Johan, född i Ryd 1843 den 11/1Dotter Maria Christina, född i Warnhem 1846 den 30/1 - ut till Sköfde 1864Son Carl Wilhelm, född i Warnhem 1848 den 1/6 - dör 1849Son Carl Petter, född i Warnhem 1850 den 2/4Son Johan Eric, född i Warnhem 1852 den 21/9 - dör den 15/6 1863Dotter Inga Gustafva, född i Warnhem 1854 den 1/9

- nästan hela familjen flyttar alltså ut till en intägt på Lövåsen 1864

På gården finns en tid ännu en statardräng;Gifte drängen Gustaf Magnusson, född i Warnhem 1832 den 7/9 - flyttar ut med familj

till Ulunda 1857Hustrun Anna Lisa Pettersdotter, född i Warnhem 1834Dotter Mathilda Christina, född i Warnhem 1854 den 3/10

Ny statardräng flyttar in efter Johannes Andersson 1864;Statardräng Gustaf Jonsson, född i Warnhem 1841 den 2/9 - in 1864 m. fam., ut 1866Hustrun Maria Kathrina Jonsdotter, född i Warnhem 1835 den 16/2Son Johan August, född i Warnhem 1865 den 3/9

30

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Mördaren Johan Sandblad hyrar på Upsala för sin familj;Hyrande Johannes Sandblad, född i Berg 1827 den 14/7 - in från Bäckedalen 1866

(Not; "för mord dömd till lifstids straffarbete å fästning")Hustrun Maja Stina Andersdotter, född i Sköfde 1832 den 24/8Dotter Emma Christina, född i Sköfde 1853 den 14/3Dotter Mathilda, född i Warnhem 1856 den 15/4

Inhyses i backstugan på kronomarken vid Upsala;Inhyses Petter Larsson född i Warnhem 1802 den 24/6 -ut inhyses till Flinkebo,

Bäckedalen (Ivarstorp) 1854Hustrun Eva Svensdotter, född i Fröjered 1804Dotter Helena, född i Warnhem 1831 - flyttar ut till Kjerrtorp 1852Dotter Anna Lisa, född i Warnhem 1834 - flyttar ut till Blomberg 1850Dotter Marita Christina, född i Warnhem 1840 den 24/5 - dör 1848Dotter Inga Charlotta, född i Warnhem 1847 den 8/8 - dör 1847

Tre år efter ovanstående utflytt från stugan - flyttar följande sällskap in:Skomakare/Enkeman Johan Fredrik Larsson Kling, född i Warola 1822 den 26/6 - in 1857- ut till

Millomgården 1861 (Not; "Aldrig dömd för brott, dömd 1854; försvarslös till 2 års arbete på Rxxx, uppförandet gott)

Pigan Lovisa Andersdotter, f. i Warola 1829 den 17/12 - in Sköfde 1857 (Not; " 1852 dömd för svartkonst, inget sedan dess)

Oäkta son Johan Alfred, född i Hagelberg 1854 den 3/8 - flyttar in 1857 från SköfdeOäkta son Carl August, född i Warnhem 1858 den 16/3Dottern Charlotta Christina, född i WarnhemOäkta son Frans Hans, född i Warnhem 1860 den 6/8Lärling Svante Andersson, född i Åsaka 1842 en 3/2 - flyttar in 1859 

- hela "gänget" flyttar alltså till Millomgården 1861

Ur husförhörslängd 1869-1880; Upsala:Först står Arvid Petterssons sterbhus som ägare och sedan sonden Pehr August Pettersson.Återvände statardrängen Gustaf Jonsson tycks bo här under 1870-talet.

Statardräng Gustaf Jonsson, född i Warnhem 1841 den 2/9 - flyttar in 1864 med familj och ut 1866 - åter 1870

Hustrun Maria Kathrina Jonsdotter, född i Warnhem 1835 den 16/2Son Johan August, född i Warnhem 1865 den 3/9Son Arfvid, född i Warnhem 1869 den 18/7Son Alfred Wilhelm, född i Warnhem 1872 den 1477Son Karl Edward, född i Warnhem 1880 den 20/1 

Ur husförhörslängd 1880-1895; Upsala:Nu står P A Pettersson på Hålltorp som ägare. Statarfamiljen bor kvar till 1890, efter Gustafs död 1882, och därefter arrenderas Upsala ut till Kronans soldat vid Wadsbo Compani Nr 118.

31

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Statare Gustaf Jonsson, född 1841 - dör här nu 1882Inhyses/Enkan Maria Kathrina Jonsdotter, född 1835 - ut med sonen Johan 1890Son Johan August, född 1865Son Arfvid, född 1869 - flyttar ut 1886Son Alfred Wilhelm, född 1872 - flyttar ut till N. Wing 1890Son Karl Edward, född 1880 - dör 1887

Arrendator Karl Johan Dahlberg, soldat vid Wadsbo Compani 118, f. i Warnhem 1859 den 15/4, gift 2/5 1890 och flyttar in från N. Lundby den 2/5 1890

Hustrun Kristina Svensdotter, född i Öglunda 1857 den 2/2 - inflyttad från Odensåker den 2/5 1890

Dotter Ellen Octavia, född i Warnhem 1891 den 3/4Son Artur Waldemar, född i Warnhem 1892 den 20/6Dotter Helga Maria, född i Warnhem 1893 den 24/8Dotter Elsa Elisabeth, född i Warnhem 1895 den 17/2

Mannens moder Brita Maria Tjäder, född i Broddetorp 1818 den 9/11 - flyttar in den 24/10 1890

Dräng Carl Reinhold Wallander, f. i Warnhem 1878 den 3/4 - in 1893 - ut 1894Dräng Gustaf Adolf Jonsson, f. i Warnhem 1874 den 4/10 - in 1890 och ut 1893

Boende/ägare Upsala 1900-talet1922 tar Arvid Pettersson över som ägare för Hålltorp och säljer då Upsala till arrendatorn f.d. soldaten Karl Johan Dahlberg som senare låter sina barn ta över gården.

Ur husförhörslängd 1895-1922; Upsala:Först står ägaren P. A. Pettersson på Hålltorp, sedan delägarna Arvid Pettersson på Hålltorp, Johan Pettersson och fru A. Elisabeth Göthberg. Därefter säljs Upsala av Hålltorp till arrendatorn Karl Johan Dahlberg troligen år 1922, vid Arvids tillträde som ensam ägare av Hålltorp efter dödsboet.

Arrendator/Ägarefd soldaten Karl Johan Dahlberg, född 1859Hustrun Kristina Svensdotter, född 1857Dotter Ellen Olivia, född i Varnhem 1891 den 3/4 - flyttar ut till Sköfde stad 1908 -

hem 1910 och dör 1913Son Artur Valdemar, född i Varnhem 1892  den 20/6 - ut till Sköfde stad 1910 -

hem 1911 - ut 1912Dotter Helga Maria, född 1893 - flyttar ut 1908 - lyses 1911 - flyttar till Vättlösa

den 5/11 1911          Dotter Margit Gerda Kristina, född i Varnhem 1911 den 25/4 – ut 1911

32

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Dotter Elsa Elisabeth, född 1895 - flyttar ut till Skarstad 1901 - hem 1912 och ut till Sköfde 1913

Son Karl Helge, född 1896 - flyttar ut till Binneberg 1921Son Einar Samuel, född i Varnhem 1897 den 4/9 - dör den 10/5 1898Dotter Tekla Ingegerd, född i Varnhem 1899 den 15/7 - ut till Sköfde 1921Son Johan Einar, född i Varnhem 1900 den 19/10 - dör den 16/11 1900Dotter Gärda Axelia, född i Varnhem 1901 den 22/1 - dör den 5/3 1911Son Albin Tage, född i Varnhem 1903 den 1/7

Modern Brita Maria Tjäder, inhyseshjon, född 1818 - dör nu här den 14/7 1909, 91 år

Dräng Karl Andersson, född i Horn 1878 den 1/7 - flyttar in 1895 och ut 1896Dräng Johan Gottfrid Ferm, född i Warnhem 1881 den 16/3 - in 1896, ut 1898

Ur husförhörslängd 1922-1938; Upsala:

När f.d. soldaten Dahlbergs hustru avlider 1932, så låter han barnen ta över Upsala och den som arrenderar gården av sina syskon, och är delägare, blir Albin Tage Dahlberg, som bor på gården med några av sina syskon. Bl a systern Tekla Ingegerd, som lämnar gården 1933 för giftermål.

Hemmansägaref.d. soldat Karl Johan Dahlberg, född 1859Hustrun Kristina Svensdotter, född 1857 - dör här den 28/10 1832

Arrendator Albin Tage Dahlberg, född 1903 - gör värnplikt 425 dgr fr om 1923 - återvänder till gården

Hembiträde Charlotta Jonsson, född 1906 i Varnhem - flyttar in 1933

DelägareSyster Tekla Ingegerd Gustafsson, född Dahlberg i Storekullen, f.1899 - in från

Sköfde 1922 - ut gift 1933

- syskonen säljer gården till Sven enligt nedan; 

Ny ägare flyttar in 1938;

Ägaren Sven Albert Valdemar Gustafsson, född i Häggum 12/7 1914 flyttar in från Häggum och tar över gården den 18/3 1938 - då 24 år gammal och efter fullgjord värnplikt 1934 - dör på Uppsala den 22/11 1995

Hushållerskan Svea Maria Andersson född 3/11 1913 i Hagelberg och död på Uppsala 11/2 1989

Sven Gustafsson säljer gården Uppsala ihop med Altorp till Olle Magnusson 1993. 

33

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Dåvarande ägaren till Uppsala Sven Gustafsson på 80 årsdagen 1994

Sven Gustafsson 80 år med guldklocka.

Sven Gustafsson, Uppsala, på sin 80-årsdag den 12/7 1994 - ett och ett halvt år före sin död.Då hade han bott på och ägt Uppsala under 55 års tid.

34

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Gravstenen för Sven och Svea i Upsala på Varnhems kyrkogård

Bilden av parets gravsten tas av Ulla Karlsson, Ljungstorp, exakt på Sveas 100-årsdag, 2013-11-03! Hon skriver; "Sven och Sveas grav. Sven född vid granskog. Svea vid tallskog." Ett gemensamt liv i 50 år på Upsala under 1900-talet, från 1939 till 1989, då Svea dör.

Copyright Ljungstorpsprojektet, Verna Andersson © 2013 Webbansvarig; Kent Friman - kontakt via Kontaktformuläret under rubriken: Kontakt

35

Utdrag ur hemsida www.ljungstorpshistoria.seRedigerat av Kent Friman, 2014-03-11

Senaste generationers ägare till Uppsala, Altorp – Svarvarebacken

Tidigare ägaren av Uppsala, Altorp och Svarvarebacken, Olle Magnusson och nuvarande ägare dottern Ulla Karlsson. Foto på Altorp Kent Friman, 2013.

Olle Magnusson ägde Uppsala fr.o.m. 1993 till 2001-12-27, då dottern Ulla och mågen Lars Karlsson tog över.

Några skepnader för boningshuset under senare tider med hyresgäster på Uppsala. Bl a Nanny och Sven Karlsson. Foton från Gunborg Ferms samlingar, Ljungstorp, 2014

36