HANDELSBANKENS PERSONALTIDNING • ÅRGÅNG 37 • 1985

Smått&Gott&Smått&Gott&Smått)

Handelsbankens personaltidning Remissan, 103 28 Stockholm tfn 08/769 2084

Redaktör och ansvarig utgivare: Kristina Eriksson I redaktionen: Ingela Douhan

Redaktionskommitté Siw Andersson, CC, tfn 08/769 1658 I nga-Lill Göransson, Uppsala City,

tfn 018/1 3 92 90 Leif Lundberg, CC, tfn 08/769 1036 Oscar Widman, CAP, tfn 08/769 1923

Lokal rapportörer RN, Birger Nordlund, tfn 090/11 86 40 RG, Lennart lansson. tfn 026/12 93 70 RC, Birgitta Näslund, tfn 08/33 42 00 RB, Ann-Marie Olsson, tfn 08/774 09 75 RM, Gudrun Carlsson, tfn 0501/700 60 Rö, Lena Danielsson, tfn 0480/150 50 RV, Bibben Fagerström, 033/12 71 00 RS, Ove Agrelin, tfn 040/702 00 CHK

JoukoGranmar, CF, tfn 08/769 1519 Lennart Sunnerholt, CU, tfn 08/769 2433

Svenska Finans Fredrik Lundstedt, tfn 08/788 6191

Remissan får inte citeras utan redak­tionens medgivande.

Tryckt hos Axel Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona. ISSN 0345-9721

MANUSSTOPP för nästa nummer är den 28 november

Teckningar: Ingela Douhan

OMSLAGSBILDEN

Utlandsstipendiaterna Anita Schönbeck (t v) och Kristi­na Lindh på upptäcktsfärd i New York? Nej bilden är tagen / Kungsträdgården strax efter hemkomsten men skyskraporna hör förstås hemma i N. Y.

• Månadens ros vill vi ge till CFAK, Kontorsorder som offrade flera tim­mar av sin dyrbara tid till att visa oss avdelningen vid ett studiebesök härför­leden. Det skriver Svante östangård och Stefan Pålsson, Åseda.

• Månadens ros vill Anita och Eva i Lund ge Anne-Marie Andersson på kon­toret Malmö Fridhem, som på eget ini­tiativ genomfört en fondträff för kvinn­liga kunder.

• Vi i Mjölby tycker att Anne-Marie Nyqvist på CU ska ha en eloge för att hon på ett snyggt sätt hanterat ett komplicerat rembursuppdrag för oss och en intresserad kund. Varför inte med en blåklint från Östergötland? Eller kanske en ros.

Apropå spartipsen

i förra numret av Remissan har vi fått några rader från en av bankens pensio­närer.

»Visst går det att spara porto om man är intresserad», skriver hon. På hennes tid skickades kvittona på ser-viceboxinsättningarna till kunden en gång i veckan. Varje ny kund tillfråga­des om det passade och det gjorde det för de flesta.

»Men jag vet inte om de fyra olika direktörer som passerade under denna tid kände till att vi snålade med porton i kassan», slutar brevet.

Resultat i Fototävlingen 1985

• 13 st deltog i fototävlingen med 3 diabilder vardera.

Bästa diabild:

1:sta pris Anders Madebrink, Humle­gården, Stockholm.

2:dra pris Birgitta Näslund, Norrtull Stockholm.

3:dje pris Göran Gustafson, CFNV.

Bästa kollektion: Birgitta Näslund, Norrtull, Stockholm. Birgitta är även en av de fyra vinnarna i Bankvärldens fototävling.

• Gunilla Lindström i Visby ger en ros till helsingborgarna Hans Lindblad och Wivianne Andersson. De serverade förfriskningar och glada tillrop till gol-fare från de tre sydligaste regionbanker­na under den sedvanliga trekampen i oktober (se särskild artikel på annan plats).

Månadens Ros

Du som skriver manus till Remissan...

• Skriv korta rader — ca 40 nedslag per rad — och på största möjliga radavstånd! Då är det lättare för oss att redigera och att uppskatta hur mycket plats den mas­kinskrivna texten tar i tid­ningen.

^"Inga elefanter^ i bilen, tack!"

Vill du slippa kanna dig som "polis" när du ber någon i bak­sätet att ta på sig bilbältet? Pröva då med: "Inga elefanter i bilen, tack!" I en krock kan ju en obältad person bli tung som en elefant...

2 Remissan 9/85

Gott&Smått&Gott&Smått&Gott&S

Har du läst senaste HTD-nytt?

Arne Larsson, kc Lödöse

• —Nej, inte ännu. Jag har bara hunnit att ögna igenom den som hastigast.

Det har varit tyst om HTD ett tag nu jämfört med för något år se­dan, så det är bra att det kommer information.

All information är bra. Det är speciellt viktigt för oss småkontor, tror jag, sä att vi känner att vi är med. Men ibland kommer det lite för mycket så att jag inte hinner med att läsa med detsamma.

RÖ-klubben guidas i Kalmar

• RÖ-klubben som hade förlagt ett av sina sammanträden till ostkanten er­bjöd Kalmarkontorets personal att del­ta i en stadsrundvandring den första kvällen.

Våra kunder såg något konfundera­de ut när vi mötte dem. Måhända de undrade hur vi klarar bankjobbet om vi inte ens hittar i vår egen stad. . .

För övrigt var det en nyttig och lärorik upplevelse, så vårt råd blir: BESTÄLL GUIDNING I DIN HEM­STAD.

Lena Danielsson Kalmar

Norrköpings Tidningar överräcker en röd nejlika i Pimpernell Smiths hemliga efterföljd till de chica svengelskorna på Norrköping Drott­ninggatan.

I Norrköping har nämligen mottot under två veckor i höst varit »Meet Bri-tain». Till tidningens förtjusning kläd­de sig kontorets kvinnliga medarbetare då i de engelska färgerna. Kopior av de engelska kronjuvelerna — vaktade av rödrockar i björnskinnsmössor — visa­des f ö också på kontoret.

Bulgarer och Portugiser på frammarsch

• Novemberutsläppet på Systemet dominerades avvinerfrån Bordeaux. Jag upprepar min rekommendation i föregående nummer — köp härtap-ningarna från åren 1978 och 1979! Speciellt bra är Ch Vielle Tour, Ch Haut-La-Pierriére och Ch de Crain.

Ett vin som starkt påminner om en bordeaux är det bulgariska Ca-bernet för 30 kr. Här har Systemet i tysthet bytt ut en härtappning mot butelj importerade 1979 Sophia Ca-bernet Sauvignon. En utmärkt blå-bärsdoft (typisk för druvan) och en relativt mjuk, fruktig smak gör det­ta vin mycket prisvärt.

Bulgarien är överhuvudtaget ett vinland på frammarsch. Vi kommer snart att få ytterligare tre nyheter därifrån att läggas till de redan myck­et hedervärda Mavrud, 26 kr (kom­mer att bytas mot buteljimport), Merlot Haskovo, 26 kr samt det enk­la men mycket prisvärda vita vinet Misket Karlovo, 25 kr.

• Ett annat vinland som jag tror på framöver är Portugal. I bassortimen­tet finns det röda Dao, 29 kr. Ro­bust doft, relativt fylligt, god något sträv smak med någon sötma. Ett intressantare vin är Periquita 1980, för 39 kr. Vinet har en säregen bränd doft, fyllig mogen smak med viss strävhet.

I specialbutiken i Stockholm finns sex mycket bra portugisiska rödviner '.Ett mycket smakrikt vin är 1974 Romeira Garrafeira, 55 kr, och en mycket god Dao är 1977 Conde de San tar, 56 kr.

De går bra att dricka nu men blir ännu bättre med några års lagring.

Kjell Sjöberg Kan beställas från alla Systembolag.

• I fjol kom direktörernas kok­bok ut. Där medverkade/a/7 Ekman. I höst har flickornas kokbok givits ut. Där återfinner vi en annan direk­tör, nämligen Ninnie Aldergren, per­sonalchef för CU-CF. Vem i banken lagar mat i nästa bok?

Remissan 9/85

Utlandsstipendiaterna Anita och Kristina på bankrunda i USA

—När vi berättade hur vi arbetar på Handelsbanken — att alla kan göra allt — och om vårt ansvar och befogenheter som kontors­chefer blev amerikanska bank­män mycket förvånade.

Att vara chef för ett bankkon­tor har inte någon hög status i USA.

• Det är utlandsstipendiaterna Kristi­na Lindh, Kungsträdgården och Anita Schönbeck, Värtavägen i Stockholm, som berättar för Remissan efter två händelserika veckor i Amerika.

Engelska kan vi lära oss i Sverige, tyckte de båda och beslöt sig istället för att studera marknadsföring, kon­torsautomation och cash management hos bl a våra korrespondentbanker i USA.

Det blev två intensiva veckor med besök på banker och företag inbokade både på för- och eftermiddag. Typiskt tjejer att vara så ambitiösa, reflekterar de så här efteråt.

Lågavlönat okvalificerat

—När det gäller organisation har vi inte något att lära, tycker Kristina. Den är mycket hierarkisk och längst ner på skalan befinner sig kassören.

Kassan sköts av lågavlönad, okvali­ficerad personal med en bruttolön på mellan tre och fyratusen kronor i må­naden. Differenserna är många och ett problem för bankerna.

Nästan jämt är det kö på banken. Det beror på att folk i allmänhet inte får sin lön på ett konto utan med en check. För att sätta in pengar eller skaf­fa sig kontanter måste man därför gå till banken.

I USA är det inte heller allom givet att få öppna ett inlåningskonto. På Morgan Guaranty Trust tog man över­

huvudtaget inte emot kunder som kom in från gatan — det var t o m svårt att hitta ingången. Privatpersoner som inte har minst femtusen dollar på kontot får betala 50 dollar i avgift per månad!

Automatiserat

För att minska köerna i kassan finns betydligt fler automater i amerikanska banker än i Sverige. En del kontor är nästan helt automatiserade. I automa­terna kan man föra över pengar mellan egna konton i samma bank och även sätta in pengar. Insättningarna går till så att man skriver en insättning och bi­fogar en check eller sedlar i ett kuvert som stoppas in i apparaten.

At t sätta in pengar på detta sätt har mött ett visst motstånd från allmänhe­ten eftersom man inte får något kvitto på insättningen.

Anita Schönbeck bland sky­skraporna i New York.

Ålderdomligt

Anita och Kristina är överhuvudta­get förvånade över det ålderdomliga sättet att hantera checkar. Det finns inte något väl fungerande clearingsys-tem mellan bankerna — i princip löser varje bank bara in sina egna checkar. Eftersom bankerna inte får ha filial­kontor i andra stater är det också svårt att använda checkar på resor. Lösning­en på det problemet heter i Amerika därför kontokort.

Bankerna är också skyldiga att skicka tillbaka alla utställda checkar till privatkunderna — ett jättejobb som sysselsätter många anställda. Lägg där­till att det varken finns postgiro eller bankgiro — alla betalningar sker med check till respektive företag.

Postgången viktig

Ur cash management-synpunkt är det förstås viktigt att företagen får in sina checkbetalningar så snabbt som möjligt. Det är därför viktigt hur pos­ten fungerar. Skillnaden är stor mellan de olika staterna och det finns faktiskt företag som livnär sig på att ta reda på var postservicen är bäst.

På Siemens Capital Corp i New York hade en utredning visat att peng­arna snabbast kom in på företagets konto om checkarna gick till en bank i North Carolina och därifrån överfördes till banken i New York.

—Vi fick ofta frågan hur ofta vår bank annonserade i TV, berättar Anita. Föjldfrågan när de fick veta att vi inte har reklam i svensk TV blev: Men när går ni då på toaletten?

Välkomna överallt

Det var Bengt Barsk, marknads­ansvarig för Nordamerika, och Gudrun Elmer och hennes medarbetare på

4 Remissan 9/85

Språkgruppen som hjälpte Anita och Kristina att få kontakt med bankerna — företagen var kundkontakter de själ­va hade.

— Vi presenterade oss per brev och berättade vad vi var intresserade av.

De var välkomna till alla som till­frågades och blev väl mottagna av bl a Citibank, Manufactures Hanover Trust i New York, Wells Fargo Bank i San Fransisco och Security Pacific i Los Angeles.

130 mäklare vid bordet

På Merril Lynch i New York — In-vestmentbanken som bl a hjälper Han­delsbanken att låna upp pengar i USA och säljer bankens och andra svenska företags commercial paper — välkom­nades de t o m med ett tryckt program med sina namn på innan de visades runt i företaget och bl a fick se deras pen­ningmarknadsbord med 130 mäklare!

En t i t t i stipendiaternas dagböcker visar att de trots allt hann med en taxi­resa t o r över Golden Gate-bron, en tur med de berömda spårvagnarna i San Fransisco och att promenera på Manhattan — oförståndigt nog i hög­klackade skor. Andra kvinnliga tjänste­män tog i regel av sig klackarna och satte på sig sockor och gympaskor så fort de kom ut på gatan. Något som kunde se ganska lustigt ut eftersom bankdressen i övrigt oftast består av en korrekt dräkt, sidenblus och rosett un­der hakan.

Sök stipendium

—Vi har fått en kick av resan, sam­manfattar de båda kvinnliga bankdirek­törerna. Nya idéer, vidgade vyer, livser­farenhet. Framför allt har det varit gi­vande att vara två som stöttat varandra och delat på upplevelserna.

Sök stipendium! uppmanar de. Sök igen om du inte får det första gången! Det gjorde vi.

När detta skrivs har ansökningsti­den för nästa års stipendium just gått ut. I RC är det i år tolv kandidater som sökt.

Text och foto Kristina £

Utlandsstipendiaterna och kontorscheferna Anita Schönbeck, Värtavägen, och Kristina Lindh, Kungsträdgården i Stock­holm har besökt banker och företag i USA under två intensiva veckor i höst.

5 Remissan 9/85

Varje år samlas bankens huvudavdelningschefer, region­bankernas direktioner och en kontorschef från varje re­gion — ny varje år — till en konferens för att ventilera aktuella spörsmål och utbyta åsikter. Bankens kostnader och RHKs roll, organisation, arbetssätt och resurser var de tunga inslagen under höstens konferens.

Vi måste tänka igenom vilka signaler vi sprider omkring oss från RHK, säger Arne Mårtensson, regionbankschef i Västra Sverige — här tillsammans med Norra Norrlands administrati­ve chef Lars Häggqvist.

RHKs roll diskuteras av Pär-Ivan Pärson, tidigare rörelsechef och numera kc i Linköping, och Håkan Strömquist, Kalmar, vid höstkonferensen i oktober.

Höst kon fe ren sen

• RHKs

roll •

I fokus

• Det är självklart att en enhet som RHK utsätts för mycket kri­tik i en organisation som vår.

—Centrala finans- och fond tycker att RHK är dåligt på att komma med af­färsuppslag. Utlandsavdelningen att vi inte marknadsför utlandsrörelsen till­räckligt bra. Centrala kreditavdelning­en ställer högre krav på handläggning­en av krediter.

—Kontoren vill att rörelsecheferna ska vara mer tillgängliga på RHK och att de får för lite stöd i AR-frågor och när det gäller att förbättra kontorens baskunskaper. Regionbankschefen mås­te vara tydlig i sin roll som chef för kontoren. Är man kontorschef ska man ha regionbankschefens stöd — till 100 procent eller inte alls.

Det var Roland Larsson, tidigare chef för Uppsala City och numera rö­relsechef i Stockholm City (RC) som sammanfattade sin arbetsgrupps syn­punkter på RHKs roll på det här ti l l­spetsade sättet vid höstkonferensen i oktober.

Fritt fram att omorganisera på RHK

När regionbankerna inrättades för snart femton år sedan var det noga reg­lerat hur regionhuvudkontoren skulle organiseras. Sen dess har det hänt

6 Remissan 9/85

Är man kontorschef ska man ha regionbankschefens stöd till 100 procent, tyckte Roland Larssons arbetsgrupp på höst­konferensen. Roland var till helt nyligen chef för Uppsala Ci­ty men är numera rörelsechef i Stockholm City.

mycket — som det gör i en levande or­ganisation. Regionbankerna har blivit allt mer olika.

Det har man nu tagit konsekvenser­na av och i våras togs en ny instruktion i centralstyrelsen som innebär att RHK kan organisera sig friare, berättade ad­ministrative chefen Morgan Abrahams­son på konferensen.

Det mest synliga resultatet är än så länge att några regionbanker i stället för en administrativ chef nu har en s k controller med delvis andra arbetsupp­gifter.

RHKs roll som kontorens samtals­partner betonades av många, liksom rollen som idégivare och erfarenhets­brygga mellan centrala huvudkontoret och RHK. Ett problem är emellertid att den information som finns alltför ofta stannar på RHK.

Ömhets behov

Inte minst viktig är den mänskliga si­dan av relationerna mellan RHK och kontoren. At t tillfredsställa kontors­chefernas ömhetsbehov som någon ut­tryckte det, behov av uppmuntran och erkännande. Det snålas det med i ban­ken överhuvudtaget trots att det inte kostar något. Snålas gör det på sina håll tyvärr också med PLUS-samtal. Re­missan träffade häromdagen en kon­torschef som just haft sitt första PLUS-samtal trots tio år som kc.

RHK ska också hålla fingrarna i styr som det står i »Så här gör vi i Handels­banken», som nu har kommit ut i ny finslipad upplaga. At t det kan vara svårt så här i kostnadsbesparingstider har Remissan också fått belägg för.

För lätt ändra attityder

Att ändra attityder tar lång tid en­ligt sociologer och annat fackfolk. Det håller inte Arne Mårtensson, region­bankchef i Västra Sverige, med om.

—Chefens filosofi tränger kanske igenom alltför lätt i regionbanken, an­ser han.

—Därför måste vi noga tänka ige­nom vilka signaler vi sprider omkring oss från RHK.

Arne har tänkt och spred sina atti­tyder till de övriga deltagarna på kon­ferensen.

Som t ex att det inte ska behöva finnas något pyrande missnöje i organi­sationen. Raka relationer ska det vara.

Inga kunder är omöjliga att göra af­färer med.

RHK har ett stort ansvar för att hjäl­pa kontoren att bli av med riskfyllda åtaganden.

RHK ska inte tveka att flytta på folk som inte passar för sitt arbete.

RHK ska regelbundet uppmärk­samma dem som gjort bra tertialresul-tat.

Hushålla med kontorens tid och begär inte utredningar i tid och otid.

Sade bl a regionbankschefen i RV.

Hejdad ökningstakt

Kreditförluster och kostnader var också ämnen med hög prioritet på kon­ferensen. Men vi har trots allt anled­ning att känna oss tillfreds, tyckte vd Tom Hedelius. Vi har jobbat hårt med kostnaderna under året. Dethar gett ef­fekt. Al l t tyder på att vi är på väg att hejda ökningstakten och det har alla hjälpt till med.

Text och foto Kristina

7 Remissan 9/85

Ingegerd Salander och Ellen Hermansson i Gävle efterlyser kontakt med andra kontaktombud.

Stort ansvar att vara

kontaktombud —Jag föreslår klubben vilka

som ska få pott på vårt kontor, säger kontaktombudet Tommy Bylund i Hudiksvall.

När han blev övertalad av kam­raterna att åta sig uppdraget -yngst på kontoret som han var -var han inte riktigt medveten om hur viktig kontaktombudets upp­gift är. Det vet han nu efter ett och ett halvt år.

• Det är säkert flera av oss som inte har riktigt klart för oss vilken viktig roll kontaktombudet har. Han eller hon fattar faktiskt beslut för vår räk-ning. Därför är det viktigt att kontakt­ombudet känner sitt ansvar och har kamraternas förtroende.

Just nu är kontaktombudets roll ak­tuellare än någonsin - höstens pottför­handlingar pågår som bäst och det är dags att välja kontaktombud för nästa år. I år har också kontaktombuden spe­lat en viktig roll vid inplaceringen i de nya lönegrupperna i somras.

Känsligt

Visst kan uppgiften vara känslig ibland, medger Tommy.

—Vi arbetar sida vid sida varje dag och sen ska jag plötsligt tala om vad mi­na arbetskamrater är värda. Det måste vara väl genomtänkt.

Än så länge har Tommy inte fått några negativa kommentarer från kom­pisarna.

—Men jag vet inte om det betyder att de är nöjda eller att de inte vågar säga något.

Det är ingen på kontoret som tittar snett på Tommy när han måste jobba med fackliga frågor på arbetstid, tid som egentligen inte finns.

—Man måste tala om vad man syss­lar med. Håller jag på med lönerna för­står alla att det är viktigt.

At t avgöra vilka som ska ha pott­tillägg är svårare än att bestämma vil­ken som är den rätta lönegruppen enligt det nya lönesystemet. At t bedöma

självständigheten i arbetet var inte nå­got problem, anser Tommy.

Det \\å\\zTLars öbom på Exportrem-burser i Stockholm med om. Hans för­slag till lönegruppsplacering stämde väl överens med gruppchefens.

—Men många har blivit besvikna över utfallet. Förväntningarna var för stora.

Lika lön

Lars ställer upp på kravet att kvin­nor och män ska ha samma lön för sam­ma jobb. At t det inte alltid är så har han konstaterat eftersom han som kon­taktombud har tillgång till kamrater­nas löner.

Lars har varit kontaktombud en ti­digare omgång och han ställer gärna upp för omval igen.

På CHK träffar klubbstyrelsen sina kontaktombud ungefär en gång i må­naden. Då får man information i aktu­ella frågor och klubbstyrelsen får veta vad kontaktombuden tycker.

Det är något som Ingegerd Salander och Ellen Hermansson i Gävle verkli­gen saknar. Ingegerd är kontaktombud på det stora kontoret Gävle City med 30 anställda.

—Det är alldeles för många för ett kontaktombud, anser hon.

På Ellens arbetsplats Gävle Söder är de bara fyra.

Båda känner sig ensamma i sina rol­ler och efterlyser mer kontakt med klubbstyrelsen. At t träffa andra kon-

Många har blivit besvikna över utfallet av lönegruppsplacering­arna, säger Lars Öbom på Ex-portremburser i Stockholm, ett kontaktombud som gärna ställer upp till omval.

8 Remissan 9/85

taktombud och ta del av deras erfaren­heter skulle ge oss råg i ryggen, tror El­len och Ingegerd.

Tommy Bylunds chef i Hudiksvall, Hans Eliasson, tycker att det är bra att kontaktombudet samlar upp persona­lens synpunkter.

Smidigt

—Redan på planeringsstadiet kan jag nu på ett smidigt sätt få synpunk­ter på en förändring jag funderar på att göra. På ett sånt här litet kontor (15 anställda) är kontakterna mycket in­formella. Det är bara vid löneförhand­lingarna som det går lite mer formellt t i l l .

Men visst finns det fortfarande che­fer som kallar till sig kontaktombudet och informerar »eftersom det är lag på det».

Respektera kontaktombuden så att de vågar framföra sina synpunkter. Se oss som en resurs! uppmanar kontakt­ombud som Remissan talat med.

Text och foto Kristina

Tommy Bylund, yngst på kontoret i Hudiksvall blev överta­lad att bli kontaktombud. Tommy tycker att kontaktombu­det har ett stort ansvar och att det är positivt för hans del.

Ur papperskorgen

L yckas eller misslyckas

• Alla är inte karriärmänniskor. Åt­minstone om man med det menar att man försöker nå en topposition i sam­hället. Banken vill förstås helst anställa sådana som lyckas bra. Vem vill inte det? Byråkrater som bara behöver verk­ställa myndigheternas beslut kanske in­te behöver ha samma initiativförmåga som en bankman som måste sälja ban­kens tjänster. Men det blir nog allt svå­rare att få jobb om man inte kan visa upp hyfsade betyg eller meriter, oavsett vilken arbetsplats man kommer t i l l .

Men alla vi bankmänniskor känner att vi måste lyckas. Vi måste lyckas bäst i den kampanj vi just för tillfället är inne i. Eller vi måste visa ett bra re­sultat för kontoret så att lönsamheten inte blir sämre än för snittet. Vi måste hänga med och söka andra tjänster osv.

För den som inte kliver uppåt kanske inte blir lika uppskattad som den som gör karriär.

Och om vi också struntar i kampan­jerna så måste vi se glada ut och det är inte alltid lätt, när man jobbat på sam­ma arbetsplats i 30 år och det bara blir jobbigare och jobbigare. Det är lätt att känna sig misslyckad då ifall man inte har en chef som uppskattar vardagskne-get, det som måste göras av någon. Det som chefer inte är till för kanske.

Men jag är inte säker på att chefen är den som känner sig mest framgångs­

rik. Någon sa att den som inte är direk­tör vid 40 han har misslyckats. Kanske är det svårare för den som inte lyckas med en »riktig» karriär än för den som bara låter livet rulla.

För att inte tala om företagschefen. Han kanske har lyckats bra. Men styrel­sen går omkring och funderar varför vinsten inte blir ännu större. Och var­för våran vd inte är lika populär som Gyllenhammar.

Och Gyllenhammar kanske funde­rar på ifall han kan bli lika populär som Reagan? Tja, vem vet vem av oss som känner sig mest misslyckad. . .?

Vad är egentligen att vara misslyck­ad? Eller när lyckas man? Alla kan vi väl något som andra inte kan lika bra. Och framför allt. Alla är vi någon spe­ciell person, oavsett hur vi lyckas i job­bet.

Och vi kan kanske resonera på sam­ma sätt som den bagare som samtidigt var en skicklig organist och violinist. Han sa så här: »När jag hör någon som är duktig att spela orgel tänker jag att jag är ju violinist. Och hör jag en verk­ligt duktig violinist så tänker jag att jag är ju egentligen organist. Men träffar jag någon som är duktig på både orgel och violin, då tänker jagatt jagar ju än­dock bagare.

Drot Trannel

9 Remissan 9/85

PERSONALCHEFEN

Frågan har kontinuerligt behandlats i skydds­kommittén

Frågekomplexet arbete vid termi­nal och hudförändringar har ak­tualiserats i hög grad genom be­slutet att Marianne Bergs skada godkänts som arbetsskada.

• Frågan i allmänhet och det indivi­duella ärendet har noga följts av ban­ken. I Marianne Bergs ärende har ban­ken aktivt bidragit till att en noggrann prövning skett och hennes skada kom­mit till bedömning enligt reglerna för arbetsskada.

Det sistnämnda området, d v s reg­lerna för bedömning av arbetsskador, kommer vår läkare Fredrik Wahlberg att behandla i ett senare nummer av Remissan.

Den naturliga instansen för uppfölj­ning och diskussion är vår skyddskom­mitté. Frågan har därför varit uppe till nära nog kontinuerlig behandling inom CHKs skyddskommitté.

Det bör kanske poängteras att ären­det inte utgör någon som helst strids­fråga parterna emellan. Vi har verkli­gen ett gemensamt mål, nämligen att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt för våra medarbetare.

Problemet just nu är, som framgått av pressdebatten, att även om många experter bedömer riskerna som mycket små eller obefintliga så finns några, som har den motsatta uppfattningen. Vår uppgift är inte att göra den veten­skapliga bedömningen, men att vidta åtgärder, så snart det finns rimlig grund för ett beslut

Den nuvarande situationen skapar dock en viss osäkerhet och oro. Även om denna inte skulle vara sakligt grun­dad, är den en realitet för berörda tjänstemän. Därför är hela frågekom­plexet mycket väsentligt för oss. Vi är beredda att försöka finna och genom­föra sådana åtgärder, som kan minska oron.

Georg Fordner

10 Remissan 9 /85

Georg Fordner, chef för Cent­rala personalavdelningen.

LÄKARNA

Uppfattning står mot uppfattning

Personalchefen, läkarna, facket om hudskadan från bildskärmen

Vi tar oron för bildskärmarna

på allvar • Marianne Berg som under några år arbetat vid bildskärm på CHK

har fått sina hudbesvär klassade slvm arbetsskad av försäkringskassan. Det har vi kunnat läsa i dagstidningar och i fackpress av olika slag. • Hur ser vi på hennes skada i ^andelsbanken. Remissan har ställt frågan till centrala persona/chefen, bankens läkare och facket.

En av våra anställda, Marianne Berg, har en hudsjukdom på hal­sen, som av Försäkringskassan ny­ligen bedömts som arbetsskada.

Den läkare, som har undersökt och behandlat henne, sätter hud­förändringarna i samband med s k kortvågig strålning från hennes bildskärm.

Fredrik Wahlberg och Karl Lindberg, bankens läkare i Stockholm.

• Med kortvågig strålning avses rönt­gen- och ultraviolett strålning, och den aktuella åkomman brukar sättas i sam­band med det senare.

Representanter från arbetarskydds-syreisen i Stockholm och Umeå samt Statens strålskyddsinstitut avvisar kate­goriskt möjligheten att kortvågig strål­ning från bildskärmar skulle kunna ha samband med hittills diskuterade hud­sjukdomar då sådan strålning från bild­skärmar anses helt försumbar, d v s ej större än den som alltid förekommer omkring oss.

Här står alltså uppfattning mot upp­fattning.

Möjliga samband

Försäkringskassan godkände hudför­ändringen som arbetsskada. Vi vill här förtydliga att bakom sådana beslut räcker det med möjliga samband. Vid eventuella oklarheter bedömer man nämligen ti l l patientens förmån och man har uttryckt det så att bedömning­en är juridisk i första hand och inte nå­gon strikt vetenskaplig medicinsk/tek­nisk bedömning.

Vi har konsulterat prof Jan Wahl­berg, yrkesdermatologiska kliniken, Ka­rolinska sjukhuset. Utan att ta direkt

ställning till samband mellan bildskärms­arbete och den aktuella hudförändring­en kommenterade han att under alla omständigheter tycks misstänkta sam­band mellan kortvågig strålning och hudförändringar vara sällsynta, då man endast fått ett fåtal remisser till kliniken, trots att man söker efter ex­ponerade patienter.

Detta kan jämföras med att man ha­de 50—100 remisser per dag då diskus­sionerna om självkopierande papper var som intensivast. Han har för övrigt erbjudit sig att återkomma för intervju i Remissan.

Undersökt av strålskyddsinstitutet

Handelsbanken kontaktade arbetar­skyddsstyrelsen 1984 och den använda ordbehandlaren undersöktes såväl på statens strålskyddsinstitut som på ar­betsplatsen. Resultaten sammanfatta­des av prof Bengt Knave, arbetar­skyddsstyrelsens forskningsavdelning:

»Vår bedömningavdessa mätresultat är, att vi inte kunnat finna någon fak­tor som skulle kunna förklara de hud­skador/hudbesvär, som arbetstagaren erhållit».

Marianne Berg har uppenbarligen en svårbehandlad hudsjukdom. Diskussio­ner och osäkerhet om uppkomsten in­nebär ytterligare problem för henne, vilket vi beklagar.

Undersökningarna har inte påvisat några missförhållanden varför vi inte kan komma med nya anvisningar.

Handelsbankens nya terminal kommer att testas av statens strålskyddsinstitu t.

Vi vill här passa på att nämna att de nya Nixdorfskärmarna kommer att un­dersökas av statens strålskyddsinstitut. Enligt preliminära uttalanden från fab­rikanten har man bl a lyckats reducera det elektrostatiska fältet till praktiskt taget noll. Dessutom har skärmarna god läsbarhet på relativt långt avstånd.

Fredrik Wahlberg Karl Lindberg

FACKET

I dagsläget är den över­vägande uppfattningen att bild­skärmar inte är skadliga

Marianne Bergs fall har fokuserat intresset t i l l en av de viktigaste uppgifter vi har i facket — att föl­ja och påverka den tekniska ut­vecklingen och vad den betyder för oss som arbetar i bankerna.

• När det gäller bildskärmarnas even­tuella direkta medicinska skadeverk­ningar till följd av strålning och elektro­statiska fält, kan vi idag inte mer än föl­ja debatten och den pågående veten­skapliga forskningen. Tekniskt och me­dicinskt är vi ju själva lekmän och får lita till expertisen.

I dagsläget är den övervägande upp­fattningen att bildskärmar inte är skad­liga. Vi har alltså inte någon grund för att utdöma bildskärmarna.

Däremot är det klart att om oron kring särskilda risker är stor, så måste man ta den på allvar. Därför har vi en central överenskommelse i bankerna att gravida kvinnor med bildskärmsarbete ska kunna få annat arbete under havan­deskapet.

Nytt arbete

Det är också klart att vi måste ta hand om de människor som har andra medicinska besvär, vilka kan kopplas ihop med bildskärmsarbetet. Marianne Berg har fått ett nytt arbete utan bild­skärm. Detsamma måste gälla var och en som har liknande problem.

Under tiden arbetar vi för att få alla risker och problem kartlagda — genom

11 Remissan 9/85

Facket om bildskärmar (forts fr föreg sida)

Margareta Smidestam, facklig representant i miljö- och säker­hetskommittén, och Åke Wennman, ordförande i CHK-klub-ben.

Handledning med riktlinjer för bildskärmsarbete i Handelsbanken kommer

arbetet i skyddsorganisationen, genom våra egna undersökningar i banken, ge­nom att driva frågorna i Bankmanna-förbundet, genom att följa debatten och forskningen och ta ställning tiH de resultat som kommer fram.

Studier av arbetsmiljön på CHK

Debatten om bildskärmsarbetets ris­ker är inte ny. Centralt i banken följs den främst i miljö- och säkerhetskom­mittén. Eftersom bildskärmar hittills varit vanligast på CHK har särskilt skyddskommittén där och CHK-klub-bens egen arbetsmiljögrupp kommit att arbeta med frågorna.

I samarbete med läkarmottagningen i Stockholm gjordes under 1983—84 en studie av arbetsmiljön vid samtliga bildskärmsarbetsplatser på CHK. I som­ras gjordes en ny studie av alla arbets­platser med ord- och textbehandlings­utrustning. Den håller just nu på att ut­värderas.

På så sätt har vi försökt att ta fram ett underlag för att rätta till brister i arbetsmiljön kring bildskärmsarbete. En del har kunnat göras, men mycket återstår.

Ergonomin viktig

Vad det framför allt gäller är att ordna ergonomiskt riktiga arbetsplat­ser med rätta ljud-och ljusförhållanden, med riktiga arbetsställningar och en arbetsorganisation som är anpassad till bildskärmsarbetet.

All erfarenhet visar att långvarigt bundet arbete vid bildskärm är tröttan­de. De svårigheter man kan få i form av muskelspänningar, huvudvärk,ögon-trötthet etc hänger i allmänhet ihop med att man jobbar alltför länge vid skärmen.

Det är därför viktigt att man alltid planerar arbetsmiljön i samråd med er­gonomisk expertis — i första hand före­tagshälsovården, men det är lika viktigt att man organiserar arbetet så att man inte behöver sitta långa pass vid skär­men.

Bildskärmsarbete ska vara en del av arbetet

Vi har sedan 1983 en central över­enskommelse mellan Bankmannaför-bundet och arbetsgivarna som säger att »grundprincipen ska vara att arbetsorga­

nisationen utformas så att bildskärms­arbete utgör en del av arbetet». Använd den vid diskussion om arbetets upplägg­ning och fördelning.

De här problemen har som sagt varit mest aktuella på CHK. Med det nya ter­minalsystemet HTD kommer nu anta­let bildskärmar på kontoren att öka snabbt. Se till att ni tänker igenom ar­betsmiljön ordentligt kring de nya bild­skärmsarbetsplatserna!

Ta initiativ själv

Som anställd kan du själv göra en hel del i det här läget. Om du tycker bildskärmsarbetet är för bundet, krä­vande och stressigt, tala med din chef och ditt kontaktombud. Tillsammans bör ni kunna komma fram till en lös­ning. Behöver ni råd och riktlinjer, vänd er till personalfunktionen, skydds­kommittén eller klubben.

Om du har bildskärmsarbete och är gravid så vet du att du kan begära an­nat arbete.

Om du har hudbesvär som du tror kan orsakas av bildskärmen, tala med företagshälsovården och diskutera se­dan en eventuell ändring av din arbets­situation med chefen, personalfunktio­nen eller facket

Från vår sida arbetar vi just nu med att i samverkan med företagshälsovår­den ta fram en handledning med rikt­linjer för bildskärmsarbete i Handels­banken. Under tiden, använd arbetar­skyddsstyrelsens nya kungörelse »Ar­bete vid bildskärm» (AFS 1985:12). Den hör till det material arbetsgivaren genom lag och avtal är skyldig att hålla på arbetsplatsen. Beställning av skrif­ten sker hos Liber distribution, 162 89 Stockholm, telefon 08/739 91 30.

Margareta Smidestam, facklig representant i miljö-

och säkerhetskommittén Ake Wennman,

ordf i CHK-klubben

Bärsäsongen blev ovanligt lyckad, framhåller hr ynglingen Emanuel Björnberg, ny­bliven delägare i f:a Flytt & Spring. Under den gångna sommaren ha vi burit sä mycket vi orkat. Numera vilja ju alla klara av flyttningen in­nan skolterminen börjar.

(Grönköpings Veckoblad)

12 Remissan 9/85

A vancerade ledaru tvecklings-programmet

—Den bästa kurs jag deltagit i

—Det här är den bästa kurs jag deltagit i under alla mina år i ban­ken, säger rörelsechefen Curt Källströmer, Östra Sverige. Till­sammans med ett fyrtiotal kolle­ger har han under året deltagit i ett avancerat ledarutvecklings­program för högre chefer och specialister i banken.

• Programmet har lagts upp av Utbild­ningsavdelningen i samarbete med I FL, Institutet för företagsledning, som är knutet till Handelshögskolan i Stock­holm. Målgruppen har varit chefer och specialister i banken som saknat eko­nomisk utbildning på akademisk nivå. Universitet, näringsliv, organisationer och bankledning har bidragit med lära­re och specialister. Tonvikten har legat på företagsstrategi och finansiella be­dömningar med tyngdpunkt på helhets­syn och företagsledning.

Förväntningarna är nu stora på del­tagarna.

Projektarbete

Efter tre internatveckor utspridda under året — varav en vecka på engels­ka — har deltagarna nu samlats i Ma-sursalen på CHK. Det är lite av exa­mensstämning i salen. Under två dagar ska deltagarna redovisa sina projektar­beten för bankledningen. Precis som i andra akademiska sammanhang får den ena gruppen stå till svars för sitt arbete inför en annan grupps kritiska oppo­nenter.

Det var på försommaren lagom till semestrarna som de sex uppgifterna fördelades mellan grupperna. I slutet av september skulle arbetet vara klart. Det blev det också jämsides med att det ordinarie arbetet sköttes som van­ligt.

Arbete i projektgrupper ingick i det avancerade ledarutveck­lingsprogrammet. Den här grup­pen arbetade med HTD-sys-temets kostnader för kontoren. Fr v kc Bernt Niklasson, Odins­platsen, Göteborg, kc Karin Waldhagen, Tyresö, Sven-Åke

—Det har varit enormtstimulerande, säger Curt Källströmer när han presen­terar resultatet av sin grupps arbete.

—Vi har haft mycket roligt tillsam­mans och pendlat mellan djup pessi­mism och fnittrig optimism.

Uppgiften för hans grupp var att sva­ra på frågan »Kan kontoren kompense­ra sig för HTD-systemets förväntade kostnadsökningar?»

Ja, svarade gruppen. Åtminstone på kontoret Tyresö som använts som prak­tikobjekt.

Verklighetsnära

Det var alltså mycket verklighetsnä­ra och realistiska uppgifter som grup-

Andersson, marknadsansvarig för Australien och Fjärran Ös­tern, rörelsechefen i Östra Sve­rige Curt Källströmer, chefen för Centrala kansliet, Barbro Johansson och nyblivne con-trollern i Mellansverige Håkan Svanström.

perna fick ta sig an. Ett annat projekt handlade om affärsutveckling vid kon­toret i Östersund, ett tredje om utveck­ling av notariatrörelsen i Stockholm City och ett fjärde om lönsamhetsbe­räkningar, analys och simulering i Han­delsbanken. Två grupper har gjort stra­tegiska analyser av externa företag.

Även om deltagarna har fått sina diplom har de fortfarande ansvar för sina projekt. Till våren blir det ett upp­följningsseminarium och då ska man bl a redovisa vad som blivit av de olika projekten. Utbildningsavdelningen, Cen­trala kansliet och representanter för RHK tittar t ex just nu på hur HTD-gruppens arbete ska spridas till region­bankerna.

Text och foto Kristina

i Känner du dig uttittad i bilkön? Har du barn i bilen kan det bero på att de inte sitter säkert fastspända. Nästan alla vet ju att många barn dödas eller skadas i onödan, för att deras för­äldrar inte skaffat någon skyddsutrustning till . sina barn.

13 Remissan 9/85

Hänt i veckan i Vetlanda

Personalens DAGBOK

• Efter 17 år i ett proviso­rium i orationella, mörka och tråkiga lokaler har Vetlanda­kontoret under festliga former flyttat. Flyttlasset gick tvärs över torget och in i nybyggda och fräscha lokaler.

• Barbro Kaczmar — inred­ningsarkitekt på Byggnadsav­delningen har hållit i ritstiftet och med kontorets tillägg och ändringar är resultatet strålan­de. % Hösten är den tid på året när

fåglarna flyttar söderut. Bytt boplats har också vår nye chef K-G Petersson gjort och hans flygtur gick från Göteborg. Det är alltså mycket som hänt i Vetlanda sista tiden — nytt kontor, flyttning och ny chef.

ONSDAG

Veckan i Vetlanda börjar konstigt nog med en onsdag. På kvällen packar vi ner alla blanketter och diverse övrigt. Under lång tid har stridsropet varit: HYLLVARMARE BORT. På onsdag skulle också våra nya diskar komma. De är fortfarande i Timrå på morgonen. Tidsplanen är redan tidigare ansträngd, hur ska det gä? Döm om vår förvåning — på kvällen finns inredningen inom stadens gränser.

T O R S D A G

Rikslarm i Vetlanda: Två av fyra diskmontörer saknas. Kunde de ha ir­rat bort sej i Smålandsskogarna? Nej, sjukdom satte hinder i vägen. Nya fris­

ka montörer dyker upp under dagen. Länge leve Dick Uller på Byggnadsav­delningen.

Arkivmaterial och blankettförråd flyttar idag och på kvällen är det dags att packa upp på nya hyllor.

F R E D A G

Bankfackens tur att röra på sej, oro­liga kunder tröstas och lugnas. Starka flyttkarlar och poliser på plats 15.30. Ve och fasa, färska bulletiner från ny­bygget. Valvsdörren går inte att stänga. Med tanke på erhällen PEP-utbildning förklarar vi att inget ska skjutas upp til l morgondagen som kan göras idag. Do it now! Securitas did it by night -nattbevakade en olåst valvsdörr.

Sista flyttlasset vid 21-tiden, en feb­ril verksamhet fram till midnatt. Nu känns armarna långa och benen trötta, ska vi verkligen orka och kunna ha nor­mal bankverksamhet här på måndag?

LÖRDAG

Efter några timmars sömn är hela gänget åter på banken. Det blir något alldeles extra med bankgänget efter en så här jobbig men skojig t id. När lör­dagen ska byta namn och bli till en skön söndag firar vi med champagne, för nu ser det i alla fall färdigt ut.

SÖNDAG

Vilodag. Skönt. Det känns ovant att ett helt dygn kan passera utan att krop-

När kontorschefen Hans-Gö­ran Pettersson (t v) sett till att Vetlanda äntligen fått ett nytt kontor drar han själv iväg till Nacka utanför Stockholm. Han efterträds även annan Pet­tersson, nämligen K G från Göteborg Nordstan.

pen finns på banken — bara tankarna och förhoppningen att allt ska lyckas på öppningsdagen.

M Å N D A G

Tidig morgon på vårt nya fina kon­tor. Kaffe och tårta dukas upp, blågult band och nyslipad sax till kommunal­fullmäktiges ordförande. Musikunder­hållning hela dagen. Vi räknar pengar och sköter banken till dragspelsmusik.

En tanke: Det skulle vara ett svår-framkomligt land om inte kungen, drottningen och kommungubbar klipp­te av blågula band emellanåt

T I S D A G

Mycket folk hela dagen, kaffedof­ten och nyfikenheten lockar nog några extra. Banklokalen liknar till stor del en blomsteraffär och flickorna har kon­kurrens av alla andra blommor.

Idag måste det stämma direkt. Kl 18 är det visning och cocktailparty för 200 speciellt inbjudna.

14 Remissan 9/85

Efter denna uppvärmning väntar middag med direktionen från RHK sty­relse och personal. Hemgång vid tre­snåret på natten. Något sent kan tyck­as men vilken lyckad dag.

ONSDAG

Segt att komma igång idag, men här­liga minnen från en jobbig arbetspe­riod. Al l t börjar bli som vanligt på ban­ken. Suset efter partyt på banken i Vet­landa varar kanske inte i evighet, men länge, länge...

Lena Danielsson

(Lena Danielsson är Remissans lokalrapportör i östra Sverige och här Vetlandapersonalens spökskrivare).

På invigningsdagen uträttade kunderna sina ärenden till drag­spelsmusik. Musikanten flan­keras här av kontorets Birgitta Palmquist (t v) och Margareta Skoglund.

Små presenter delades ut till gästerna. Lennart Ståhl tänker även på de minsta.

Nye kc K G Pettersson tillsam­mans med Kent Lind på invig­ningen av nya kontoret.

Nya löne­systemet igen

Kommentar till »Inte ens gräsrot» (se föreg nr)

• Vi är nog många som känner igen Din reaktion på att bli klassad som NOLLA efter många år i banken.

Man kan ju undra om det inte var något fundamentalt fel i det sätt varpå lönegruppsplaceringen presenterades. För kollar man stämningen runt om i banken så kan man ganska lätt konsta­tera att besvikelsen är stor och resigna­tionen än större: »Jaha, nu fick man be­kräftat att man är en stor NOLLA».

Men sen smyger sig en obehaglig tan­ke in: Det där med självständigheten — är det månne en brasklapp att använda som en tillplattande ursäkt. Vem job­bar till tredjedelen självständigt? Vd? Han måste följa riksbankens och bank­inspektionens föreskrifter. Rörelseche­ferna? De måste följa vd:s föreskrifter. Kc? Han (hon) är också övervakad.

Vill man hårdra det hela så är kas­san nästan det mest självständiga: Det är jag som bestämmer om kunden ska ha sina pengar och hur.

En sak som inte nämns är att om Du mot förmodan söker en annan tjänst, så behåller Du Din nuvarande lön men får så att säga börja om från början i lönegruppsplaceringen. Det står ingenstans i avtalet, men sägs rent ut från fackligt håll, och facket har —får man förmoda — det säkert förankrat från högre or t

Om man därtill lägger att Du som icke är helt ung längre — Du bör vara omkring 45 år — inte har någon större chans att söka Dig vidare i banken (om Du inte är av hankön) så ter sig fram­tiden ganska dyster.

Ett tips: Be om ett samtal med Din närmaste chef och tala rentut. V i som är äldre har en förmåga att tiga och li­da, men Din insändare är ett steg på rätt väg.

»En skrivande gräsrot»

15 Remissan 9/85

Nätverken sprider sig

i banken Nätverkstanken verkar ha slagit rot i banken på allvar. Fler och fler tjejer bildar nätverk för att dra nytta av varandras erfarenhe­ter, kunskaper och kontakter och för att stötta och hjälpa varandra.

• I östra Sverige bildades för ett och ett halvt år sedan nätverket Forum Athena av de tio befordrade kvinnor som fanns i regionen.

»Forum Athena finns til l hands för er som har tips och idéer om hur vi kan påverka kvinnor att bli nyfikna och känna lust att ta sig an större ar­betsuppgiften), skriver de i en presen­tation av sig själva till personalen i re­gionen. Regionbankschefen Bo Strage har gett dem sitt fulla stöd.

I Jönköping undrade Annika Fritz och Gunvor Hamp härförleden om flickorna i Södra Vätternbygden mån­ne kände något behov av att träffas och skickade iväg en inbjudan till kom­pisarna på grannkontoren. Nog verka­de det finnas behov alltid. Uppslutning­en blev så gott som mangrann (eller rättare sagt kvinngrann), berättar de för Remissan. 33 stycken kom!

Jönköpings Lisbeth Holmdahl — med­lem av Forum Athena — delade med sig av sina erfarenheter av att vara kvinnlig befordrad i Handelsbanken.

Lisbeth Holmdahl, Jönköping City, är medlem i ett av de allt fler nätverk av tjejer som växer upp i banken.

—Vi måste ta chansen att hänga med nu när det ligger i tiden att satsa på kvinnor, sa hon.

—Men vi är så dåliga på att tala om vad vi kan. Vi måste lära oss av killarna att marknadsföra oss. Vi måste våga mer, vilja mer.

—Läs Birgitta Wistrands »Chef över ditt eget liv» och prenumerera på den utmärkta tidningen »Kvinna nu». An­mäl dig ti l l bankens kurs »Utveckla dig själv»! Lär dig jäntelagen i stället för Jantelagen!

Ann-Marie Falk från Huskvarna tog sen över med kommandot »Lev ung längre så vi hinner bli befordrade». Men nu var det fritidsaktiviteterna i banken det handlade om. Alla deltaga­re kände för att fortsätta att träffas. Nästa gång blir det i Huskvarna.

Har du läst senaste HTD-nytt?

Ann-Christin Söderberg Luleå

• —Nej, det har jag inte. Den har inte gått runt här på kontoret ännu.

Men nog tycker jag att det är bra att den finns. Beroende på intresse kan man läsa sä mycket man vill av informationen.

Nu känns HTD lite avlägset tyck­er jag. Vi fick reda på idag att instal­lationen börjar i augusti 1986, det är ju nästan ett år dit.

Den gamla Jante-lagen har fått en lilla-syster. Lär av henne istället:

Du skall tro att du är något.

Du skall tro att du är lika god som alla andra och alla andra lika goda som du.

Du skall tro att du är lika klok som andra, ibland klokare.

Du skall veta att du är lika bra som andra. Om du vet att du gör ditt bästa kan du uppskat­ta dem som är bättre.

Ibland vet du mer än andra.

Du är inte förmer än andra, men du är enastående som alla andra.

Du duger till mycket.

Skratta åt dig själv och din värld, det gör dig fr i .

Du skall tro att många bryr sig om dig.

Du skall tro att du kan lära andra en hel del och lära av dem.

Varför? För att du är någon, en som behövs.

Gudrun Hjelte

16 Remissan 9 /85

Jänte-lagen

Har du läst senaste HTD-nytt?

Lasse Lydén, Arvika

• —Ja, jag läste det i går. Vi har ett cirkulationssystem så att alla får det i sin hand så småningom. Det är bra att vi kan följa utvecklingen.

jag kommer snart att åka till Stockholm i andra ärenden och då kan jag passa på att besöka testkon­toret Värtavägen och se terminalen i verkligheten också. Hittills har jag bara sett den som atrapp när de var här från RHK Örebro och mätte upp kontoret inför installationen.

Anders Nygren, kc Åkalla

• —Ja, det har jag gjort. Det är mycket bra att det kommer en upp­följning då och då så att vi kan hålla oss informerade om framsteg som görs och vad som är pä gång.

Jag har samlat dem i en pärm så att jag lätt kan gå tillbaka och tit­ta om det skulle behövas.

Lagom til l jul !

Nu kan du beställa Fadderbarnsfondens

BREVKORT

De pastellfärgade brevkorten är dubbla utan text och an­vändbara året om. De säljs med kuvert i buntar om fyra kort med olika motiv för 15 kr.

REMISSANS FADDERBARNSFOND har också i år fått möj­lighet att trycka egna brevkort. Motiven —fyra barnansikten — ingår i en serie vid namn Världens Barn och har tecknats av barnboksillustratören Angélica Serrano-Punell, som ställt sina teckningar ti l l vårt förfogande —utan honorar. Vi framför vårt tack ti l l konstnärinnan och erbjuder de vackra korten til l alla som vill ge Remissans Fadderbarnsfond ett extra stöd.

Antalet kort är begränsat, så skicka genast in beställnings­kupongen här nedan!

RFFs kontonummer: 6761/84 902 515

Till Handelsbanken, Box 50 104, 202 11 Malmö

BESTÄLLNING AV dubbla brevkort med kuvert ti l l förmån för Remissans fadderbarnsfond

Vg. sänd buntar a 15 kr, fyra motiv = kr

Beloppet sätts in på RFFs konto 6761/84 902 515

Beställarens namn (vg texta) Kontorsadress

Clearingnummer.

Handgranater i Göteborg

• För första gången deltog Handels­banken i år i ett av svensk korpidrotts populäraste arrangemang — Fältstafet-ten i Slottskogen i Göteborg. Tävling­en ser nästan likadan ut idag som när den startade 1945 och består av löp­ning, rodd, cykel, skytte, hinderbana och — handgranatkastning.

Utan någon som helst specialträning placerade sig laget på 139 plats av 379 deltagande lag i korpklass 1, berättar Martin Bäckner som deltog i stafetten.

SÄLJES

Segelbåt ALBIN 78, inköpt 1979, välvårdad. Inombordare Volvo Penta 7.5, logg, ny Rr-radio, kompass, vagga, 2 st för­segel. Ev Optimistjolle. Till höstpris 100 000 kr. Ring Sigge Marklund, 08/769 1904

Fritidshus på Gräsö, Öregru nd Sjötomt, 2703 kvm med fritidshus på 60 kvm, byggt -72. Storstuga med öppen spis, 2 mindre sovrum. Ca 20 kvm altan mot sjösidan. Pris 350 000 kr. Ring Ulf Geijer, CDSA, tfn arb 08/769 20 63 och bost 018/10 69 91

Uthyres i Spanien Chalet nära Benidorm, charmig, modernt möblerad. Uthyres vår 1986, även kortare tid. Plats för 2—3 personer. Tfn 08/60 89 31, Hillevi Pettersson.

BYTES

Stuga i fjällen vecka 14, 1986 för 4—6 personer Bytes mot sommarstuga på Öland valfri vecka under sommaren 1986. Ring Ronny Arvidsson, Stenungsund. tfn 0303/715 85.

Göteborgsgänget som deltog i Fältstafetten i Slottskogen. Längst fram fr v Bo Nilsson, Freddy Hallsten, Göran Rylan-der, Torbjörn Sandblom. Stå­

ende Martin Bäckner, Peter Wall, Lennart Johansson och Anders Åsberg. Fotograferade gjorde Torbjörns fru Marianne.

Femårsjubileum för golf tävling i de tre sydligaste regionbankerna

• För femte gången har Södra, Västra och östra regionerna genomfört sin ge­mensamma golftävling.

En fantastisk brittsommardag sam­lades 72 handelsbanksgolfare på Söder­åsens golfbana för att tävla om vand-ringstrofdn. Den gick i år till värdregio­nen dvs Södra. Bo Persson, Helsing­borg tog hem första priset på 36 poäng med 1 poängs marginal på Jan Swed-man, Norrköping.

Tävlingen som från början samlade en blygsam skara på knappt tjugo gol-fare har för varje år växt sig större — ge­menskapen likaså. Den fina idrottslör­dagen avslutades på Röstånga gästgiva­regård med prisutdelning och baluns. Al l t i genuin skåneanda.

Bejublat inslag på golfbanan var f ö husvagnen med förfriskningar som ser­verades av skåningar i hembygdsdräkt.

Rolig episod: Andra golfare blev sug-

Segerns sötma eller nederlagets bittra kalk kunde avnjutas res­pektive tömmas under upp­muntrande till rop av hem­by gdsklädda Hans Lindblad och Wivianne Andersson, båda från Helsingborg Stortorget.

na när de passerade matståndet och vil­le köpa en smörgås. Döm om deras för­tjusning när Handelsbanken bjöd på matbiten (och dricka ti l l). En liten grupp på 20 scouter som passerade fick också lite käk och dricka!

Xenla Peterson Helsingborg Stortorget

18 Remissan 9/85

~~\

RABATTERNA gäller på priser som är angivna i Vingresors gäl­lande prislista.

RABATTERNA omfattar ordinarie, aspiran-ter, deltidare samt pensio­närer med maka/make/ sambo samt hemmaboende barn under 25 år.

RABATTERNA kan endast kombineras med gällande rabatter enligt Vingresors prislista.

Endagsklassikern

Endagsklassikerna fr v Lars Hasselrot, Mimmi Grundel, Claes Ahlgren, Bengt »Pekka» Persson och Susanne Blomquist från Dataavdelningen samt Sven Kölerud, Uppsala.

• En lördag mitt i september bestäm­de vi oss för att avverka Handelsbanks­klassikern på en dag. Vi det var Lars Hasselrot, Claes Ahlgren, Bengt Pers­son, Mimmi Grundel, Susanne Blom-qvist, Dataavdelningen och Sven Köle­rud, Uppsala.

Start klockan sju i Täby med cyk-ling som första gren. I lätt duggregn cyklade vi till Vaxholm (besök i näröp-petbutik) tur och retur. Tibblehallen blev nästa anhalt. Bad eller simning 1000 meter kan varmt rekommende­ras efter en cykeltur i kyligt väder. Lunch.

Avfärd med bilar till Södergarn. Orientering på hösten kan vara mycket givande. Vi fann både vanlig kantarell och trattkantarell samt ett stort antal andra svampar som ingen av oss kunde namnge. Vi fann också de tio kontrol­lerna.

Nu återstod bara en mil på Lidingö-loppets tuffa bana. Vi valde den backi­gaste delen (såklart).

När siste man var tillbaka på Söder­garn var klockan nästan fyra. Vi som gjorde det lovade varandra att göra om endagsklassikern nästa år.

Klassikergänget

19 Remissan 9/85

ORT HOTELL DATUM AVRESEORT RABATTER 1v 2v

LANZAROTE Playa Park, San Francisco, 20/1-10/2 Stockholm 325 450 Bella Vista

MAROCKO Royal, Kamal, Tamlelt, 16/1-13/2 Stockholm 375 500 Igoudar

ISRAEL Edomit, Bel.Towers 13/1-10/2 Stockholm 350 475

TENERIFFA Tenerife Princess, Tenerife Sol 26/1-9/2 Stockholm 300 450

; O N N Y T T B P E R S O N N Y T T B P E R S O N N Y T T » P E R S O N I N

Margareta A Iström, Trollhättan, kamrer och chef för expedi­tionen, Väners­borg.

Birgitta Arvesjö-Gus­tavsson, Huddinge, bitr kamrer och chef för Checkgruppen inom Utlandsbetal­ningar, CU.

Lars Boström, Hel­singborg Stortorget, direktörsassistent.

Jan Enström, Cen­trala kansliet, bitr kamrer.

Krister Fors, Malmö Lundavägen, stfchef för Finspång,

Jan-Erik Gustafsson, Härnösand, bankjurist i Umeå.

Rolf Hage, Centrala dataavdelningen Inlandssystem, bitr kamrer.

Ingvar Holmander, RHK Göteborg, chef för Kredit­beredningen.

Puck Jadvi, Mörby Centrum, kamrer och stf chef för kontoret.

Madelene Hallsten, Centrala rättsavdel­ningen, bitr kam­rer och sekre­terare/ assistent till chefen för Centrala data­avdelningen.

Marianne Jernselius, CU, Telexgruppen, bitr kamrer.

Anders Kvist, CF, chef för Penning­marknad, C FL.

Hans Lindström, Skellefteå, chef för Vännäs.

Björn Nilsson, Centra­la dataavdelningen, Centrala Interface System, bitr kam­rer.

A nders Ohlner, Skan­dia Liv, chef för Kund­gruppen inom Pen­ningmarknad, CFL.

Sverker Praski, CF, chef för Aktiemark­nad, CFA.

Sören Ringländer, Jönköping City, stf chef för Linköping Lilla Torget.

Maria Widegren, Södra Sverige, Ut­landsrörelsen, bitr kamrer.

Svenska Finans

Hans Engberg, chef för Systemsektionen, Dataavdelningen.

Sten Hellqvist, mark­nadsförare på Inves­teringskrediter inom region­kontoret i Göte­borg.

Johan Malmsten, marknadsspecialist på Distrikt RB/RC Marknadsfunk­tionen inom A ffärskrediter.

Bengt Nordqvist, A ffärskrediter, distrikt RB/RC, chef för marknadsfunktio­nen inom samma rö­relsegren.

Marie-Louise öst ed t, chef för Redovis­ningsfu nktion en, Ekonomifunk­tionen inom In­vesteringskredi­ter.

Avlidna

Stina Forssander, Herrljunga, avled

1985-08-29. Född 1896-07-11. Pensio­

nerad 1951.

Albin Neander, Stora Torget Borås, av­led 1985-10-15. Född 1922-06-21.

Ragnhild Petré, avdelningskontor i Stockholm, avled 1985-10-05. Född 1897-01-03. Pensionerad 1952.

Leif Segerfeldt, RHK Stockholm City, avled 1985-10-03. Född 1915-12-15. Pensionerad 1980.

Lilly Åberg, Stockholm Stureplan, avled 1985-10-01. Född 1902-11-03. Pensionerad 1962.