handlingar dÅk ssu jl 2012

Varmt välkommen till 2012 års distriktsårskonferens för Jämtlands Läns SSU-distrikt 17-18 mars på Tingshuset i

Östersund.

Under helgen kommer ombud från hela Jämtlands län bestämma vad SSU- distriktet ska tycka i olika politiska frågor, vi väljer distriktsstyrelse och ordförande, vi lär känna varann, får besök från partiet och andra SSU-distrikt och tillsammans

ser vi till att göra världen lite bättre!

2

Innehållsförteckning

Framsida! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 1Inledning! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 2Innehållsförteckning!! ! ! ! ! ! ! ! 3Dagordning! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 4Föredragningslista ! ! ! ! ! ! ! ! ! 5Arbetsordning ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 6

MOTIONER! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 7-17

Motion 1 ! - Vegetariskt godis vid distriktsverksamhet! ! ! ! 7Motion 2 ! - Ekonomikunskap som obligatoriskt..! ! ! ! ! 7Motion 3 ! - Bevara komvux ! ! ! ! ! ! ! ! 7Motion 4 ! - Genus och likabehandlingskurs för idrottslärare! ! ! 8Motion 5 ! - Vi vill överleva bilfärderna! ! ! ! ! ! 8Motion 6 ! - Stopplag mot vinstuttag! ! ! ! ! ! ! 9Motion 7 ! - Styrka för att lära! ! ! ! ! ! ! ! 10Motion 8 ! - Möjlighet till säkrare transporter!! ! ! ! ! 10Motion 9! - Vinster inom välfärden! ! ! ! ! ! ! 10Motion 10 !- Val vartannat år! ! ! ! ! ! ! ! 11Motion 11 !- Vi älskar miljön! ! ! ! ! ! ! ! ! 11-12Motion 12 !- Decentralisera arbetsmarknadspolitiken! ! ! ! 12Motion 13 !- Mer obligatorsik studielitteratur till universitet/högskola! ! 12Motion 14 !- Gratis inträde till statliga museer! ! ! ! ! 13Motion 15 !- Vi måste markera för ett fritt och öppet internet! ! ! 13-14Motion 16 !- Ge möjlighet till individuella studier! ! ! ! ! 14Motion 17!- Internationellt utbyte med annat socialdemokratiskt! ! ! 14Motion 18!- Erkänn Västsahara - Afrikas sista koloni! ! ! ! 15Motion 19 !- Högskolebehörighet för alla gymnasieelever! ! ! ! 16Motion 20 !- Vi vill inte flytta till Stockholm! ! ! ! ! ! ! 16-17Motion 21!- Distriktssång till Jämtlands läns SSU-distrikt! ! ! ! 17Motion 22!- Framtagande av distriktaflagga! ! ! ! ! ! 18

3

Dagordning Jämtlands läns SSU-distrikts DÅK 2012

Lördag

9.00 Frukost

10.00 Förhandlingarna börjar- Punkt 1 till och med 7 på föredragningslistan behandlas

12.30 Lunch

13.15 Förhandlingarna återupptas

15.30 Paus

15.45 Förhandlingarna återupptas

18.00 Middag och samkväm

Söndag

9.00 Frukost

10.00 Förhandlingarna återupptas- Punkt 7 till och med punkt 20 på föredragningslistan behandlas

12 .00 Lunch och avslutning

4

Föredragningslista för Jämtlands läns SSU-distrikts DÅK 2012

§ 1. Mötets öppnande

§ 2. Fråga om distriktsårskonferensens behöriga utlysande

§ 3. Fastställande av röstlängd

§ 4. Godkännande av föredragningslista och arbetsordning

§ 5. Val av:a) Ordförande för DÅK:enb) Sekreterare för DÅK:enc) 2 stycken justerare tillika rösträknare

§ 6. Gästerna har ordet

§ 7. Behandling av motioner

§ 8. Fastställande av ombudstak för DÅKen 2013

§ 9. Verksamhetsberättelse

§ 10. Ekonomisk berättelse

§ 11. Revisorernas berättelse

§ 12. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

§ 13. Beslut om stadgar

§ 14. Fastställande av medlemsavgift till distriktet

§ 15. Fastställande av distriktsstyrelsens storlek

§ 16. Val av distriktsstyrelse för 2012a) Ordförande för distriktetb) Kassör för distriktetc) Övriga ledamöter

§ 17. Övriga vala) Revisorer (2 +2 ersättare)b) Valberedning (3 varav 1 är sammankallande)

§ 18. Övriga frågor

§ 19. Avtackningar

§ 20. DÅK:ens avslutande

5

Arbetsordning för Jämtlands läns SSU-distrikts DÅK 2012

• Alla inlägg görs från talarstolen. • Alla förslag/yrkanden ska lämnas in till presidiet skriftligt. • Det finns till att börja med ingen begränsning av talartiden. • Ordningsfrågor bryter talarlistan. • Motionären eller ombud i dennes ställe samt distriktsstyrelsen har rätt

att begära inledningsanförande i motionsbehandlingen.• Begäran om streck i debatten behandlas om någon så begär. • Om fem talare av samma kön står på talarlistan direkt efter varandra

väcks frågan om sträck i debatten automatiskt. • De som är huvudmedlemmar i Jämtlands läns SSU-distrikt äger

yttranderätt. • Distriktets revisorer, presidiet och ledamöter av valberedningen har

yttrande- och förslagsrätt på distriktsårskonferensen. • De som är ombud har yttranderätt, förslagsrätt och rösträtt.DÅK 2012

6

MOTION 1

Vegetariskt godis vid distriktsverksamhet

Vi flera av våra evenemang så inhandlas och serveras tilltugg i form av godis. Detta godis innehåller oftast animaliska massor i form av gelatin. Detta borde förändras då vi bör sträva efter ett mer etiskt och miljösmart leverne. Det skulle även möjliggöra för medlemmar som är vegetarianer och veganer att ta del av detta tilltugg.

Det går hand i hand med ett tidigare taget kongressbeslut om att verka för att distriktet ska servera mer vegetariskt mat vid kurser och dylikt.

Därför yrkar jag:

Att distriktet vid kurser, skolbesök och andra evenemang köper in vegetariskt godis.

Motionär: Edvin Ek

Distriktsstyrelsen yrkar bifall och Moa Wikén är föredragande från distriktsstyrelsen

MOTION 2

Ekonomikunskap som obligatoriskt ämne inom gymnasieskolanUngdomars kunskaper i modern ekonomi är i allmänhet ganska svaga och har man som ung

en ganska bra kunskap på olika ekonomiska frågor så har man i regel en större chans att kunna ordna och ha en bra och säker inkomst och ekonomi samt en bättre chans till ett bra liv.

Jag yrkar därför att Jämtlands läns SSU-distrikt verkar för att privat och företagsekonomi införs som obligatorisk kurs i gymnasieskolan.

Motionär: Erik Svensson

Distriktsstyrelsen yrkar avslag och Anton Waara är föredragande från distriktsstyrelsen

MOTION 3

Bevara komvuxDen borgerliga regeringen skär ned på antalet platser på Komvux. Detta är inte okej, man stänger helt enkelt vägen till arbete för många.

Därför yrkar jag:

Att Jämtlands läns SSU-distrikt tydligt markerar mot borgarnas linje gällande Komvux

Att Jämtlands läns SSU-distrikt tydligt tar ställning för allas rätt till utbildning

Motionär: Niklas Rhodin

Distriktsstyrelsen yrkar bifall och Moa Wikén är föredragande från distriktsstyrelsen

7

MOTION 4

Genus och likabehandlingskurs för idrottslärareIdrott i grundskolan och gymnasiet är otroligt viktigt för läran om hälsa och är i stor grad avgörande för ungdomars framtida inställning gentemot fysisk aktivitet och träning. Det är dessutom obligatoriskt både inom grundskolan och gymnasiet.

Eftersom ens fysiska kapacitet märks är det viktigt att skolan arbetar för att elever inte känner sig otrygga/särbehandlade/negelegerade p.g.a. att t.ex. kön eller fysisk kapacitet. Därför är det viktigt att idrottslärrare får utbildning i genus och likabehandling. Detta borde även ingå i gymnasiekursen för eleverna.

Därför yrkar jag:

Att idrottslärare inom grundskolan och gymnasie vidareutbildas inom likabehandling och genus.

Att likabehandling och genus ingår som en naturlig del i idrottslärarutbildningen

Att man inom ämnet idrott inom grundskolan och gymnasiet avsätter tid som behandlar vikten av likabehandling och genuskunskap.

Att obligatorisk studielitteratur tillhandahålls av respektive lärosätes bibliotek

Att SSU Östersund verkar för att öka tillgången på internetbaserad studielitteratur

Motionär: Edvin Ek

Distriktsstyrelsen yrkar bifall och Anton Hammar är föredragande från distriktsstyrelsen

MOTION 5

Vi vill överleva bilfärdernaUnder den gångna vintern har hundratals olyckor inträffat i vårt avlånga land. Lastbilar blir stående, bussar kör i diket, människor dör.

Under 2010 skadades 70 personer i Jämtlands län i trafikolyckor varav 9 dog och resterande klassades som allvarligt skadade. Detta är inte acceptabelt.

När lastbilar blir stående sjunker produktiviteten vilket är hämmande för tillväxten.

När bussar blir stående kommer färre människor till arbetet och kollektivtrafiken får ett sämre rykte vilket leder till att allt fler väljer att köra själv vilket ej är miljöriktigt.

Därför yrkar jag:

Att Jämtlands läns SSU-distrikt verkar för att anslagen till landsvägarna ökas för att reparera kärlesprickningar samt förbättra den allmänna standarden

Att Jämtlands läns SSU-distrikt verkar för att anslagen till snöröjning av landsvägarna ökas

Att Jämtlands läns SSU-distrikt verkar för att sandning av landsvägarna skall ske mer frekvent

Motionär: Anton Hammar

Distriktsstyrelsen yrkar bifall och Moa Wikén är föredragande från distriktsstyrelsenMOTION 6

Stopplag mot vinstuttag

8

Det finns ingen folkrörelse som kräver mer privatiseringar av vården. Det finns inte en enda människa som pär en pin där det står ”Låt privata koncerner flytta våra skattepengar till skatteparadis NU!”. Det finns ingen som vill att ens mormor eller farmors kissblöja ska vägas, för att se om den kan användas lite till. Ändå, har Socialdemokraterna tvekat. Varit tysta. Kanske mumlat något om effektivisering ibland.

Inför valet 2006 hade socialdemokraterna ett lagförslag. En stopplag. Då skulle all vinst inom välfärden vara tvungen att återinvesteras. Inget företag skulle kunna skära ner på verksamheten, för att kunna gå med vinst som sedan hamnade i chefsbonusar. Vi förlorade valet, och har sedan tystnad i frågan. Jag tycker det är dags att vi säger rätt ut vad vi vill; stora företag ska inte kunna tjäna pengar på sjukvård. Det ska inte vara möjligt att våra skattepengar som borde ha gått till bättre sjukvård – hamnar i skatteparadis. Det är emot hela socialdemokratins grundprincip.

Ett företag driver man för att tjäna pengar. Ett företag måste tjäna pengar för att kunna existera.

Mycket går att effektivisera idag. Vägar kan skottas effektivare och elever kan få Ipads istället för papper. Det går att effektivisera i princip allt för maximal vinst. Man kan effektivisera kafferasterna för människor på ålderdomshem. Eller, stryka kafferasten helt för ännu större vinst. Man kan sluta med promenader, sluta med musik-kvällar och sluta med julbord.

Det är fullt möjligt.

Men, vill vi det? Nej. Vi betalar skatt just för att vara trygga med att mormor har det bra. Att farmor får gå på promenad, dricka kaffe och lösa melodikrysset även när inte vi är där. Därför måste vi se till att de skattepengar vi betalar går till just det som det är meningen att de ska göra!

Ett företags uppdrag är idag att tjäna pengar. Socialdemokratins uppdrag är att kämpa för människan.Ett företags vinst får aldrig värderas högre än en människas värdiga liv.

Vi unga socialdemokrater måste vara en blåslampa på partiet. Vi måste säga att; vi går inte med på det här, ni är vilse. När moderater, centerpartister eller socialdemokrater säger att: vi kan effektivisera genom att lägga ut på entrepenad, de kan sköta ett ålderdomshem billigare än kommunen! Måste vi fråga oss, varför det blir billigare.Är det för att man strukit kafferaster och promenader, har mindre personal och väger kissblöjor. Då är det inte värt det, då ska vi inte pumpa in pengar där.

Är det privata alternativer billigare för att de kommit på en smart lösning, där personalen har flextid eller liknande, då finns det INGEN anledning till att inte kommunala verksamheter också kan ha det.

Därför yrkar jag:

Att Jämtlands läns SSU-distrikt är emot vinstuttag inom sjukvården, all vinst ska gå tillbaka till verksamheten.

Att Jämtlands läns SSU-distrikt är för en stopplag inom välfärden, som gör att all vinst måste återinvesteras i verksamheten.

Att Jämtlands Läns SSU-distrikt inte ser något egenvärde i att privatisera eller lägga ut sjukvård på entrepenad.

Att Jämtlans läns SSU-distrikt antar motionen som sin egen, och skickar till Socialdemokraterna i Jämtlands läns årsmöte.

Motionär: Linnea Swedenmark

Distriktsstyrelsen yrkar bifall till den första och tredje att satsen samt att avslå den andra och fjärde att satsen. Amanda Werin är föredragande från distriktsstyrelsen

MOTION 7

Styrka för att läraIdag har de flesta elever i årskurs 1-6 idrott vid enbart ett tillfälle per vecka. I årskurserna 7-9 är det vanligt med två tillfällen per vecka.

9

Med ökad fysisk aktivitet ökar hjärtats slagvolym samt kapilärtätheten tilltar. Detta leder till att man på ett effektivare sätt kan transportera de röda blodkropparna som innehåller hemoglobin. Det ämne som transporterar syre i kroppen. Med andra ord kan hjärnan syresättas mer effektivt och därför användas mer effektivt.

Detta i kombination med en god kosthållning (som motion ”att kunna konsumera kunskap”) tar upp leder till en ökad koncentrations- samt inlärningsförmåga.

Därför yrkar jag:

Att Jämtland läns SSU-distrikt strävar för att införa mer fysisk aktivitet under skoltid i grundskolan.

Att Jämtland läns SSU-distrikt strävar för att införa mer teori i grundskolan rörande vikten av fysisk aktivitet samt god kosthållning.


Distriktsstyrelsen yrkar bifall till motionen i sin helhet och Kata Nilsson är föredragande från distriktsstyrelsen

MOTION 8

Möjlighet till säkrare transporterUnder den gångna vintern har en del vägsträckor länet saltats. Bland annat vägen mot Sundsvall, E14. Det är fastslaget att älgar och andra djur dras till vägsaltet då detta är ett viktigt spårämne för dem.

Detta leder till att fler älgar rör sig runt E14 vilket är en av de mest trafikerade vägarna i länet och på så sätt riskeras fler liv.

Det är även så att vägsalt endast fungerar ner till temperaturen -4 då saltet blandat med snön gör att fryspunkten förskjuts och snön smälter även i minusgrader så länge det inte blir kallare än -4. I länet ligger temperaturen i regel under -4 vilket gör att saltet mer eller mindre

fungerar som en balk och gör snön mer packad och på så vis halare.

Därför yrkar jag:

Att Jämtlands Läns SSU-distrikt verkar för att vägsalt förbjuds i Jämtlands län.


Distriktsstyrelsen yrkar bifall och Anton Waara är föredragande från distriktsstyrelsen

MOTION 9

Vinster inom välfärdenMer och mer av vår välfärd privatiseras. Det finns mångar risker med detta som måste tas i beaktning.

Jag yrkar därför:

Att Jämtlands läns SSU-distrikt tydligt säger nej till vinster inom skola, äldreomsorg och sjukvård

Att Jämtlands läns SSU-distrikt tar ställning mot att vinster i välfärden hamnar i privata företag när de borde återinvesteras i verksamheten


Distriktsstyrelsen yrkar avslag på den första att satsen och bifall till den andra att satsen. Amanda Werin är föredragande från distriktsstyrelsen.

10

MOTION 10

Val vartannat årI dagens Sverige får kommun- och landstingspolitik inget större mediealt, vardagligt utrymme utan istället får rikspolitiken större utrymme både under valåret och åren innan. Om man delade upp kommun- och landstingsval till att ske mellan riksdagsvalet istället för samtidigt ger man större möjligheter för medborgarna att sätta sig in i lokalpolitiken respektive rikspolitiken.

Jag yrkar därför:

Att Jämtlands läns SSU-distrikt verkar för att riksdagsval separeras från kommun och landstingsval.

Att Jämtlands läns SSU-distriktet antar motionen som sin egen och skickar den vidare till förbundskongressen.

Motionär: Daniel Blomqvist

Distriktsstyrelsen yrkar avslag och Kata Nilsson är föredragande från distriktsstyrelsen.

MOTION 11

Vi älskar Miljön! Vi älskar också människor och deras längtan efter frihet. Denna längtan tar sig i uttryck på många olika sätt. För vissa handlar det om möjligheten att kunna bli vad man vill. För andra handlar det om att kunna hitta sin egen stil, medan det för många andra innebär att man inte vill att andra ska definiera vem JAG ÄR.

En stor merpart av alla människor på denna jord kan med lätthet gå med på att vi inte äger jorden. Vi lånar ju bara den från våra barn.

Vi är också eniga om att miljöproblem inte begränsar till ett visst geografiskt område. Vad vi gör i Sverige påverkar klimatet runt om i hela världen. Våra avgaser bidrar alltså till torkan i Afrika. Avgaserna i Kina bidrar till det allt mer regniga vädret i Sverige.

Jag tror att det är jätteviktigt att inte skapa motsättningar när vi ska presentera miljösmarta lösningar. Jag har ett bra exempel: Den vegetariska dagen. Precis som jag skriver ovan är i stort sätt alla överens om Jorden är värd att rädda!

Men alla vill (tyvärr) inte tillhöra den livsstil där inget kött ska ätas. En del upplever det som ett hot. Vilken typ av föda man stoppar i sig blir en fruktansvärd viktig fråga för många. Tyvärr så bidrar den här debatten till att skapa motsättningar tror jag. Frågor som inte har att göra med själva sakfrågan [ATT RÄDDA JORDEN] diskuteras flitigt. Exempel: ”Kött är onyttigt” mot ”Man behöver kött för att växa”. ”Djuren har känslor” mot ”Kött är mord och mord är coolt”.

Hade man i stället tillexempel valt att bara minska köttmängden i tillexempel köttfärssåsen hade man nått så mycket bättre resultat! Då hade:

1. Köttkonsumtionen minskat! Det hade inneburit mindre växthusgaser och färre djur som måste sätta livet till.

2. Människor hade inte reagerat över att denna policy inkräktar på deras frihet, då detta upplevs mer som en livsstil

3. Jag hade sluppit skriva denna motion.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag att Jämtlands läns distriktårskonferens beslutar:

Att distriktsstyrelsen ska bidra till ett mindre polariserat synsätt på miljöfrågor och miljösmarta åtgärder, samt i miljöpolitiken hitta pragmatiska lösningar där motsättningar mellan miljösmarthet och livsstils frågor minimeras.

Att distriktsårskonferensen antar denna motion som sin egen och skickar den vidare till SSUs förbundskongress.

Att distriktsstyrelsen aktivt ska jaga förtroendevalda för socialdemokraterna för att de också ska bära med sig denna pragmatiska och korrekta syn på miljöproblematik.

11

Motionär: Emil Burman, stolt medlem i SSU Östersund.

Distriktsstyrelsen yrkar bifall till den första att satsen och avslag till den andra och tredje att satsen. Anton Hammar är föredragande från distriktsstyrelsen.

MOTION 12

Decentralisera arbetsmarknadspolitikenJag anser att staten ska vara ansvarig för arbetsmarknadspolitiken. Det har varit många reformer inom området, där man justerat allt mellan himmel och jord. Idag skulle jag beskriva arbetsmarknadspolitiken som minimerad på central nivå. Detta för att flytta över kostnaderna till kommunerna och regionerna. Detta tycker jag är en olycklig utveckling.

Jag vill att staten ska ta sitt ansvar för en väl utvecklad arbetsmarknadspolitik. Denna ska vara decentraliserad ut till de lokala arbetsförmedlingarna utefter förekomsten av arbetslöshet. De centrala riktlinjerna bör vara öppet formulerade. Lokalt ska pengarna vara fria att användas på det sätt som det lokalkontoret anser bäst för att öka sysselsättningen. Arbetsförmedlingen ska lokalt samarbeta med kommunen, näringslivet och fackföreningarna. Denna förändring bidrar till en bättre lokalanpassning av arbetsmarknadsstyrelsens åtgärder.

Därför yrkar jag att:

Jämtlands läns SSU-distrikt antar motionen i sin helhet

Motionär: Anton Waara

Distriktsstyrelsen ykar bifall till motionen i sin helhet. Moa Wikén är föredragande från styrelsen.

MOTION 13

Mer obligatorisk studielitteratur till universitet/högskola

Det finns i dagsläget en ytterst liten andel studerande vid Sveriges universitet och högskolor, som inte har ”medelklass”-bakgrund. Utöver de sociala hinder som kan verka hämmande för personer med ”arbetarbakgrund”, det vill säga framför allt de vars föräldrar saknar högre utbildning, finns även ekonomiska hinder. Köp av obligatorisk studielitteratur är en kostnad som kan bli svår att klara av, beroende på övriga kostnader såsom hyra och livsmedel, vilka också måste tas i beräkning.

Gratis studielitteratur på gymnasiet är en självklarhet, vi tror att det skulle kunna vara möjligt även på högre utbildningsnivå.

Därför yrkar vi:

Att obligatorisk studielitteratur på universitet och högskola skall vara kostnadsfri.

Att SSU Östersund antar motionen som sin egen och driver den vidare på distriktsårskonferensen.

Att obligatorisk studielitteratur tillhandahålls av respektive lärosätes bibliotek.

Att SSU Östersund verkar för att öka tillgången på internetbaserad studielitteratur.

Motionärer: Daniel Blomqvist & Christian Sörensen

Distriktsstyrelsen yrkar avslag på att sats 1 till 4 och bifall på den femte att satsen. Anton Waara är föredragande från distriktsstyrelsen.

MOTION 14

Gratis inträde till statliga museer - Alla ska ha rätt till kulturen

12

Att få ta del av en kulturupplevelse som att gå på teater eller besöka ett museum kan göra ett oförglömligt intryck. Kultur frigör människors tankar och skapandeförmåga och måste i ett demokratiskt samhälle finnas tillgänglig för alla.

Den förra socialdemokratiska regeringen införde gratis entré för 19 av de statliga museerna. Reformen, som pågick i två år, blev en enastående framgång och räknat på samtliga statliga museer ökade besöken med över 150 procent. När Alliansen övertog regeringsmakten 2006 begränsades gratisentrén. Barn och unga upp till 19 år går fortfarande gratis på alla de 19 statliga museerna, men i de flesta fall måste vuxna betala entréavgift.

För att värna om en folkbildningstradition som ger alla möjlighet till ett rikt kulturliv är en viktig del i vår kulturpolitik att öka människors möjlighet till att göra ett museibesök.

Därför yrkar jag:

Att Jämtlands läns SSU-distrikt arbetar politiskt för gratis inträde till samtliga statliga museer

Att Jämtlands läns SSU-distrikt antar motionen som sin egen och sänder den vidare till förbundskongressen

Motionär: Moa Wikén

Distriktsstyrelsen yrkar bifall till motionen i sin helhet. Kata Nilsson är föredragande från distriktsstyrelsen.

MOTION 15

Vi måste markera för ett fritt och öppet internet ACTA -avtalet har väckt protester i hela EU, i många länder har 10 000-tals aktivister

samlats på torg och protesterat mot både förslaget i sig själv men även den odemokratiska process som omgärdat utvecklandet av ACTA-avtalet. ACTA kommer med stor sannolikhet inskränka internets frihet och leda till att vanliga medborgare lagförs och tvingas betala skadestånd på miljontals kronor.

Det bottnar i att ACTA föreslår att skadestånd vid upphovsrättsintrång skall fastställas enligt konsumentpris. Det leder till att ett par timmars nedladdning kan leda till miljoner kronor i skadeståndskrav. Detta skulle innebära en katastrof för många vanliga familjer i Sverige, det kan alltså bli dyrare att ägna några timmar åt att ladda ner upphovsrättskyddat material än att vandra gågatan fram och slå sönder varenda butik. Straffet kommer inte stå i proportion till brottet, man har vikit sig för en miljardindustri istället för att stå på medborgarnas sida.

Dessutom bakbinder ACTA-avtalet både riksdagen och Europaparlamentet vad gäller upphovsrätt och frågor som rör fildelning. Den demokratiska processen vad gäller att omarbeta EU:s regler för upphovsrätt kommer att bli obefintlig om ACTA-avtalet går igenom. Detta eftersom lagändringar kommer tolkas som avtalsbrott gentemot andra länder och industrin då man utformar ACTA som ett handelsavtal.

Det viktiga här att komma ihåg är att ACTA ingår i ett större mönster. Vi ser allt fler lagförslag, lagar och regler på internationell och nationell nivå som begränsar internets frihet. De amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA, datalagringsdirektivet och Ipred är bara några exempel. Det är mäktiga särintressen inom nöjesindustrin som fått igenom krav som gynnar just deras affärsmodeller, snarare än allmänintresset och en fri ekonomi

Jag yrkar därför:

Att Jämtlands läns SSU-distrikt tar tydlig ställning för ett fritt och öppet internet

Att Jämtlands läns SSU-distrikt tydligt markerar mot SOPA, ACTA, PIPA och IPRED och alla liknande förslag


13

Distriktsstyrelsen yrkar bifall till den första att satsen och anser den andra att satsen besvarad. Anton Waara är föredragande från distriktsstyrelsen.

MOTION 16

Ge möjlighet till individuella studierI det nya gymnasiesystemet finns tre olika typer av mattekurser man studerar. Vilket program man läser avgör vilken av dessa mattekurser man går. Med andra ord är man begränsad till en viss mattekurs och kan inte välja självständigt. Detta ser vi som ett problem, eftersom att det innebär att eleverna inte får gå en mattekurs utifrån deras egna kapacitet, utan efter programmet de går på. För elever som har svårt i matte finns det stödmatte, men de som läser matte 1b får däremot ingen möjlighet till en högre nivå matteutbildningen. Följden av detta blir att fler elever riskerar att bli understimulerade i matte.

Som gymnasieelev har man möjlighet att ansöka om utökad studiekurs. Komplikationen är att det är väldigt svårt att matcha detta med schemat. Vi menar att man måste möjliggöra utökad studiekurs i större grad, framför allt kurser med meritpoäng (till exempel att gå sitt språk under år 3).

Således yrkar vi att:

Att en gymnasieelev som går på ett program med matte 1/2/3b ska ha möjligheten att välja 1/2/3c

Att en gymnasieelev ska ha möjligheten att placera in utökad studiekurs på sitt schema, primärt för meritpoänggivande kurser.

Motionärer: Edvin Ek, Emma Espell & Moa Marken.

Distriktsstyrelsen yrkar avslag till motionen i sin helhet. Anton Waara är föredragande från distriktsstyrelsen.

MOTION 17

Internationellt utbyte med annat social-demokratiskt ungdoms-förbund i Europa Jag tycker att distriktet bör arbeta för ett internationellt utbyte/resa där representanter från Jämtlands läns SSU-distrikt reser till ett annat land i Europa och träffar ett socialdemokratiskt ungdomsförbunds distrikt i det landet och vice versa. För att byta erfarenheter. knyta kontakter och inhämta nya perspektiv.

Därför yrkar jag:

Att Jämtlands läns SSU-distrikt tilsätter en arbetsgrupp som ser över möjligheterna och verkar för att få till stånd ett internationellt utbyte med ett annat socialdemokratiskt ungdomsförbunds distrikt i Europa.

Motionär: Daniel Blomqvist

Distriktsstyrelsen yrkar bifall och Kata Nilsson är föredragande från distriktsstyrelsen

14

MOTION 18

Erkänn Västsahara – Afrikas sista koloniVästsahara ligger mellan Marocko, Algeriet och Mauretanien och är till ytan ungefär hälften så stort som Sverige. Området har åtminstone sedan 1700-talet bebotts av nomadstammar med blandat arabiskt och afrikanskt ursprung. Mellan år 1884 och 1975 var Västsahara koloniserat av Spanien som därefter lämnade landet och hjälpte Marocko och Mauretanien att invadera landet i utbyte mot en andel av landets naturresurser. Detta mot Västsahariernas vilja som var för oberoende och mot integration med angränsande land.

Befrielserörelsen Polisario startade redan under Spaniens kolonialperiod en väpnad kamp mot kolonialmakten. Motståndet fortsatte under Marockos och Mauretaniens invasion och det senare landet drog sig ur och avsade sig sina anspråk 1979. FN uppmanade år efter år Marocko att lämna Västsahara och genomföra en folkomröstning och 1991 lyckades FN medla en vapenvila i kriget, där Marocko och Polisario gick med på en folkomröstning om Västsaharas framtid.

I stället för att verkställa folkomröstningen har Marocko ockuperat 2/3 av Västsahara och byggt en mur genom hela landet bevakad av 150.000 soldater, artilleri, miljontals minor och teknisk övervakningsapparatur. Diktaturen Marocko utövar ett förtryck mot både den egna befolkningen samt mot västsaharierna. Hemliga fängelser, godtyckliga arresteringar, försvinnanden och tortyr är vanligt.

Den västsahariska republiken utropades 1975 efter att den internationella domstolen i Haag fastslog att Marocko inte har någon rätt till Västsahara. Republiken har erkänts av drygt 80 länder, varav inget

är europeiskt. Enligt folkrätten har västsaharierna rätt till avkolonisering och ingen stat har erkänt Marockos överhöghet över Västsahara. Ändå sätter inte FN ned foten och har fram till nyligen tecknat förmånliga avtal med Marocko.

Om Sverige, med sin starka internationella ställning, skulle erkänna Västsahara som en suverän stat skulle detta förhoppningsvis leda till att andra europeiska länder erkänner landet och agerar och vara ett steg på vägen mot västsahariernas frihet.

Därför yrkar jag:

Att Jämtlands läns SSU-distrikt bedriver verksamhet som syftar till att öka medlemmarnas kunskaper och medvetenhet kring Västsahara-konflikten

Att Jämtlands läns SSU-distrikt tar aktiv del i kampen för ett svenskt erkännande av Västsahara som suverän stat

Att Jämtlands läns SSU-distrikt antar motionen som sin egen och sänder den vidare till förbundskongressen


Distriktsstyrelsen yrkar bifalla motionen i sin helhet. Kata Nilsson är föredragande från distriktsstyrelsen.

MOTION 19

15

Högskolebehörighet för alla gymnasieeleverDen borgerliga regeringen har genomfört en gymnasiereform som innebär att de yrkesförberedande gymnasieprogrammen inte ger grundläggande högskolebehörighet. Vidare innebär den att svårighetsgrad och innehåll inom gymnasiegemensamma kurser så som matematik, svenska etc. varierar beroende på gymnasieinriktning. Denna politik leder till en tydlig utsortering då elevens val av gymnasium, vilket är ett stort beslut kring elevens framtida karriär, sker i så pass tidig ålder samtidigt som möjligheten till att byta inriktning inskränkts dels genom reformen och dels genom nedskärningarna av komvux.

En viktig del i den socialdemokratiska ideologin är kampen för att ge alla människor samma möjligheter att förverkliga sina drömmar oberoende av sin bakgrund, oavsett om insikten kring vilken yrkesbana siktet ska vara inställt på kommer redan under högstadietiden eller senare i livet.

Att sänka kraven för att fler ska klara av att fullfölja en gymnasieutbildning är ingen lösning på problemet, utan är bara ett sätt att dölja symptomen! Därför yrkar vi:

Att Jämtlands läns SSU-distrikts årskonferens ställer sig bakom en gymnasieskola som ger högskolebehörighet oavsett inriktning eller program

Att Jämtlands läns SSU-distrikts årskonferens ställer sig bakom en gymnasieskola där gymnasiegemensamma kurser har samma innehåll oavsett vilket gymnasieprogram kurserna läses vid

Motionärer: Moa Wikén & Niklas Rhodin

Distriktsstyrelsen yrkar bifall till motionen i sin helhet. Anton Waara är föredragande från styrelsen.

MOTION 20

Vi vill inte flytta till Stockholm!Sverige är ett av världens mest glesbefolkade länder. Landets drygt 9 miljoner människor har så mycket yta att sprida ut sig på att var och en av oss skulle kunna äga en egen liten gård om vi styckade upp landet i lika stora delar. Naturligtvis ser det inte ut så. De allra flesta bor ju som bekant i de större städerna, och varje år flyttar fler och fler människor från glesbygden till större orter. Vissa flyttar såklart bara för att få uppleva lite storstadspuls, men tyvärr är realiteten också den att många flyttar bara för att det inte går att bo på mindre orter längre. Självklart är det svårt att upprätthålla samma service i områden med mycket gles befolkning som i mer tätbefolkade områden. För en dräglig levnadsstandard krävs närheten till arbete, skola, sjukvård, fritidsaktiviteter, butiker och så vidare. I takt med utflyttning blir dock jobben färre, skolor, sjukhus och butiker läggs ner, och fritids- eller kulturverksamheter ska vi inte ens tala om. Detta leder i sin tur till ännu mer utflyttning och vi har hamnat i en ond spiral.

En av de största förutsättningarna för att upprätthålla levnadsstandarden på glesbygden är ett väl utbyggt infrastrukturnät. En bra kollektivtrafik är grundläggande för att ta sig till och från jobb, skola och liknande, men det är också långt ifrån sanningen på glesbygden. Busslinjer läggs ner när för få åker och tågavgångar blir färre. Bra infrastruktur måste finnas i hela landet och det bör satsas på utbyggnad av kollektivtrafiken istället för att nedläggning. Dessutom bidrar en välutvecklad infrastruktur till att underlätta för företagande, vilket på lång sikt skapar större förutsättningar för nya jobb och således mindre utflyttning från glesbygden. På de glesbygdsorter där kollektivtrafiken är mycket begränsad blir istället bilen en nödvändighet för att kunna bo kvar. I takt med att bensinskatten höjs blir det således allt svårare att bo på glesbygden. Ur miljösynpunkt är det väldigt bra att höja priserna på bensin, men det är orimligt att det ska kosta lika mycket att köra bil på glesbygden som i städer. De som lika gärna kan åka kollektivt borde betala mer för bensinen än de som inte kan det. En bensinskatt som baseras på hur nödvändig

16

bilen blir för en bra levnadsstandard skulle således vara bra både för ett mer hållbart Sverige när färre kör bil i städerna och för ett möjliggörande av att bo på glesbygden trots långa avstånd.

Därför yrkar jag:

Att Jämtlands läns SSU-distrikt verkar för en bra infrastruktur med goda möjligheter till kollektivtrafik i hela landet- även på glesbygden

Att Jämtlands läns SSU-distrikt verkar för införandet av en individuell bensinskatt som baseras på pendlingssträckor och möjligheter att åka kollektivt

Motionär: Liss Jonasson

Distriktsstyrelsen yrkar bifall till motionen i sin helhet och Anton Hammar är föredragande från distriktsstyrelsen.

MOTION 21

Distriktssång till Jämtlands läns SSU-distriktArbetarrörelsen har en stark tradition av kampsång som haft en enande och inspirerande inverkan på rörelsen. En del i arbetarrörelsens sångtradition har varit de olika SSU-distriktens distriktssånger som de kunnat stoltsera med i distriktsöverskridande SSU-sammanhang.

Dock har Jämtlands läns SSU-distrikt ingen egen distriktssång, vilket kan ha gett andra distrikt intrycket av att vi inte är ett lika enat distrikt som vi faktiskt är. För att ändra på de övriga distriktens eventuellt felaktiga uppfattning om Jämtlands läns SSU-distriktoch för att värna arbetarrörelsens sångtradition anser jag att Jämtlands läns SSU-distrikt bör ha en egen distriktssång.

Jag yrkar därför att distriktsårskonferensen ger Jämtlands läns SSU-distrikts styrelse i

uppdrag att se till att en distriktssång värdig SSU-distriktet komponeras


Distriktsstyrelsen yrkar bifall och Anton Hammar är föredragande från distriktsstyrelsen

MOTION 21

Framtagande av distriktsflagga

Flaggor är inte bara nationsbundna, de kanske också användas av företag, föreningar, klubbar et cetera. De är till för att symbolisera vad medlemmarna under flaggan står för, man ska kunna samlas runt den och ha en igenkänningsfaktor om vad man tillhör och vad man står för.

Som distrikt tror jag att vi skulle bli ännu stoltare om vi hade en egen flagga, inte bara för att folk ifrån andra distrikt skulle veta vad Jämtlands läns SSU-distrikt är om de får syn på flaggan, utan också för att vi ska kunna vara stolta över vårt distrikt, och vad vi står för och värderar. Flaggan kan sättas upp i respektive SSU-kommuns medlemslokal och i SSU-expeditionen, och andra platser om det går.

Därför yrkar jag:

att Jämtlands läns SSU-distrikt antar motionen i sin helhet och bildar en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram en flagga, till vilken distriktsmedlemmar kan skicka sina förslag.

Motionär: Daniel Blomqvist, SSU Östersund

MOTION 22

Att kunna konsumera kunskap

17

Ofta hör man att det viktigaste målet under dagen är frukosten. Ändå är det många ungdomar som är dåliga på att äta frukost. Detta kan ske pga många olika anledningar. En del har svårt att äta då de nyss klivit upp, andra har inget att äta när de kliver upp pga osäkra familjeförhållanden där föräldrarna inte ser sitt barns bästa och helt enkelt inte har något hemma att äta.

Pojkar i puberteten får en ändrad dygnsrytm. Hjärnan klarar inte av att vara aktiverad under den tidigare delen av dagen. Detta har ej att göra med att de är uppe för länge på kvällarna utan detta är pga hormonomställningar i kroppen. Detta kan även leda till att det blir svårt att äta tidigt och därför äts väldigt lite innan skolan.

Mindre mat i kroppen leder till minskade glukoshalter i blodet vilket även leder till minskade glukoshalter i hjärnan vilket gör att den inte är lika mottaglig för ny information.

Således yrkar jag att:

Kommunala skolor skall servera frukost (årskurs 1-9 samt 1-3) samt att fristående skolor skall servera frukost (årskurs 1-9 samt 1-3)


18

handlingar dÅk ssu jl 2012

Documents