havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ
DESCRIPTION
Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ. Jan Schmidtbauer Crona. Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Instruktion från regeringen. Förkortas HaV. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Jan Schmidtbauer Crona 4
Instruktion från regeringen
1 § Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på
miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart
nyttjande av sjöar, vattendrag och hav.
2 § Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde vara pådrivande,
stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken och
verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna.
Förkortas HaV
Jan Schmidtbauer Crona 5
Vägen dit
• Vattenförvaltning
• Havsförvaltning
• Fiskeriförvaltning
• Fysisk planering till havs
Jan Schmidtbauer Crona 6
Grattis Sverige! Havsplanering en ny fysisk planeringsform!
• Havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet
• Ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av områdena
• Området 1 nautisk mil (1852 m) från baslinjen inkl. ekonomisk zon
• Miljöbalken 4 kap §10
Jan Schmidtbauer Crona 7
Ny lagstiftning i miljöbalken 1 september 2014
• Syftet med havsplanerna är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling
• Beslutas av regeringen
• Regeringen får meddela föreskrifter om förbud eller begränsningar som behövs för att uppnå syftet med planen.
• Detaljer för genomförande i havsplaneringsförordning (bereds)
Jan Schmidtbauer Crona 14
EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU)
• Ramlagstiftning
• Stödja blå tillväxt och hållbar utveckling
• Stödja sektorpolitik och åtgärder för bevarande och skydd
• Ekosystemansatsen ska tillämpas
• Minimikrav för havsplanering(sektorer, gränsöverskridande, land/hav, deltagande, data, översyn)
• Havsplaner senast 2021
Jan Schmidtbauer Crona 15
Regeringens arbete med en maritim strategi
• Koppling till EU:s integrerade havspolitik
• Syftar till att bygga en bättre samordning mellan olika sektorsområden för att nå gemensamma mål
• Blå tillväxt – fler jobb, ökad välfärd och livskvalitet utifrån en hållbar användning av våra kust- och havsområden
• ”Havsplanering för jobb och utveckling”
• Dialog under våren 2014, beslut under 4e kvartalet 2014
Nulägesbeskrivningen
• Ger en överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havets resurser (hav – kust – land)
• Intressen och anspråk idag
• Förväntad utveckling
• Avstamp för nästa planeringsfas
Jan Schmidtbauer Crona 17
Ekosystemansatsen – The Ecosystem Approach
• En strategi för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser.
• Har sitt ursprung i FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD).
• Bygger på 12 principer (Malawiprinciperna, 1995, CBD 2000)
Jan Schmidtbauer Crona 18
Varför?
• Stort politiskt genomslag globalt, inom EU och nationellt
• Fiskepolitiken, havsmiljödirektivet och havsplaneringen
• Behov
• Möjligheter
• Potential
Jan Schmidtbauer Crona 19
Ekosystemansatsrecept • Gemensamma mål och delaktighet
• Naturens förmåga att producera varor och tjänster är överordnad; försiktighetsprincipen ska tillämpas
• All slags kunskap ska beaktas
• Värdera ekosystemen samhällsekonomiskt
• Avgränsningar i tid och rum
• Flexibel och anpassningsbar
Smaktillsats: engagemang, glädje, lyhördhet, nyfikenhet
Jan Schmidtbauer Crona
SEA as a tool to implement the Ecosystem Approach
SEA can provide:
• Scoping – focus, ecosystem based objectives
• Framework for a systembased holistic approach
• Development and aggregation of knowledge, forecasting
• Consultations and participation
• Alternative development – plan alternatives, scenarios
• Itegration of social economic evaluation of ecosystem services
The Ecosystem Approach can provide:
• A fitting policy context for application of SEA
• Political incentive for environmental considerations (political will)
21
Jan Schmidtbauer Crona 22
Lagkrav miljöbedömning/MKB• Miljöbalken 6 kap.11-19§§, MKB-
förordningen 4-11§§
• SEA-direktiv 2001/42/EG ”Om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan”
• Internationella samråd: Esbo- konventionen och SEA-protokollet
DokumentfokusI MKB identifiera, beskriva och bedöma betydande miljöpåverkan inklusive rimliga alternativ.
1.Underrättelse 2.Samråd
Jan Schmidtbauer Crona 23
Miljöbedömning med utgångspunkt i ekosystemansatsen
• Processfokus/integration
• Miljötillståndet som utgångspunkt
• Systematisk kunskapsuppbyggnad
• Proaktivt förhållningssätt
• Miljöbedömningen genererar förslag
• Återkopplingar/iterativ process
• Ekosystemtjänster länk mot samhällsekonomisk konsekvensanalys
DokumentfokusI MKB identifiera, beskriva och bedöma betydande miljöpåverkan inklusive rimliga alternativ.
Underrättelse - Samråd
+ avgränsningssamråd
+ Processfokus/integrering
Jan Schmidtbauer Crona 24
Varför viktigt med alternativ?
• Tillföra dynamik, visa möjligheter och valsituationer – Kombinationen:
Alternativ + Konsekvensbedömning =
• Bidra till dialog om framtiden
• Transparens - både i och efter processen
NU
KO
MM
ER A
LTER
NAT
IVD
ELEN
!
Jan Schmidtbauer Crona 25
VAD för alternativ?
• SYFTET utgångspunkt för alternativ formulering
• HUR kan syftet uppnås?
• Med olika Mål?
• Med olika Strategier?
• Med olika Planförslag?
Jan Schmidtbauer Crona 26
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014–2025Underlagsrapport – miljökonsekvensbeskrivning
Syftet med alternativ är att hitta olika lösningar på brister i transportsystemet,
exempelvis bristande måluppfyllelse enligt uppdraget. Det är, enligt miljöbalken: ”den
betydande miljöpåverkan som planens … genomförande kan antas medföra (som ska)
identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller
programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och
bedömas.” (förf anm).1
Begreppet ”alternativ” behöver nödvändigtvis inte uppfattas så
att flera planalternativ måste utformas
Jan Schmidtbauer Crona 27
TRV-Målstyrd planering
Avgränsningssamråd för miljöbedömning av nationell transportplan 2014-2025
Strategiska val
Dokumentation
Jan Schmidtbauer Crona 28
Genomförande av havsmiljödirektivet
2012: Hur mår havsmiljön?
2012: Vart vill vi komma? (definition av god miljöstatus)
2012: Hur kommer vi dit? (delmål i form av miljökvalitetsnormer)
2014: Övervakningsprogram
2015: Vad ska vi göra? Åtgärdsprogram
2016: Påbörja åtgärder
2018: Ny bedömning av miljötillståndet
GES
Jan Schmidtbauer Crona 29
Alternativ i HMD Åtgärdsprogram
• Nollalternativ – BAU 2050
• Programalternativet- Uppdelat i olika teman utgående från miljökvalitetsnormer.
• Vatten ÅP alternativdiskussion- grundläggande åtgärder resp. grundläggande + kompletterande
• Svårighet Åtgärdsprogram havsmiljön – första gången, indirekta åtgärder, styrmedelskaraktär
Jan Schmidtbauer Crona 30
Olika planförslag (samma syfte?)
Litauens havsplan som exempel
- Olika målbilder/politiska inriktningar gav två planalternativ
Jan Schmidtbauer Crona 33
Jämför arkitektur -parallellt uppdrag
• Syftet definierat i ett program med önskade funktioner
• Ca tre kontor får uppgift att ”lösa” programmet
• Skala upp till planering?
• Organisations- och storleksproblem?- en planeringsansvarig aktör
-”Det blir för stort att göra två planer”
Jan Schmidtbauer Crona 34
Scenarioanalys
• Vilka är de möjliga framtidsbilderna (framtidsalternativen)?
som planens syfte och innehåll relateras tillUr MKB- Nationell Transportplan 2014-2025Känslighetsanalys för klimatscenario med minus 20 procent biltrafik och oförändradlastbilstrafik, jämfört med dagens nivå. Resultatet om klimatscenariot skulle vara utgångspunkt för planeringen skulle knappt 40 procent av de analyserade projektenvara lönsamma (Nettonuvärdeskvot, NNK, ≥0,5)
35
Krav på redovisning av framtidsalternativ?
• Nollalternativet- den passiva framtidsbilden
Frågan om planens kraft att påverka framtiden
-”Stark plan” - framtidscenarier som planen reagerar ”emot” försöker förändra ex. trafiköknings-scenarier/prognoser?
-”Svag plan” - framtidscenarier som planinnehållet dimensioneras efter ex. marina klimatscenarier
- Framtidsscenarier kan vara minst lika viktiga som planalternativ
Jan Schmidtbauer Crona