En tidning om SL-trafiken

Nr 1 2009

DagbokenKlockan 16.43, exakt, börjar

Tommy Björk sin arbetsdag sid 10-11

Nu trimmas trafikenSignalprioritet för bussar

är en av många åtgärder sid 14-15

Fräscha tåg varje morgonPå Rissnedepån jobbar 40 personer

för att Blå linjens tåg ska rulla sid 20-21

Att arbeta nära klockan

2 HELA RESAN

4-5 Tajt arbete mot tickande klocka

När larmet går på Trafikledningscentra-len gäller det att hålla huvudet kallt och snabbt prioritera olika åtgärder.

6 Älvsjö först med framtidens biljetter i

spärren

Nu kan resenärerna köpa SL Access-kort på pendeltågsstationen i Älvsjö.

7-9 Tidtabeller

Att planera SL-trafiken handlar om både busspussel och sekundpassning på spåren.

12-13 Hur länge får du vänta?

Ett exempel från Roslagsbanan visar en trafikledares olika scenarion när ett tåg är försenat.

16 Notisnytt

Läs trafikföretagens egna notiser!

18-19 Pendeln prioriteras

Det jobbas på många olika håll för att förbättra pendeltågets punktlighet.

LedareAtt arbeta nära klockan

Foto Anna-Mia Rådberg

Att arbeta nära klockan är temat för detta nummer av Hela resan. Ocharbetar under tidspress med krav på punktlighet är det många av osssom gör. Men för de flesta kanske en försening eller ett avbrott i verk-samheten inte betyder fullt så mycket som för oss inom SL-trafiken. Medöver 700 000 resenärer en vanlig vardag kan ett enstaka misstag i trafik-apparaten omedelbart drabba tiotusentals människor. Att bli försenadtill viktiga möten, bli sittande i ett stillastående tåg eller att förgäves ståoch vänta på en perrong kan verkligen fresta på tålamodet.

SL har det övergripande målet att få fler och mer nöjda resenärer. Idag är det också fler än någonsin som reser med SL och kunderna ärfaktiskt nöjdare än någonsin tidigare. Till stor del beror det på att vilyckats förbättra punktligheten, somär den enskilt viktigaste faktorn föratt resenärerna ska bli nöjda. Men dethandlar också mycket om hur vi upp-träder i mötet med resenärerna, hurtrafikmiljöerna ser ut och att resandetska vara enkelt och prisvärt. Därför ar-betar vi på SL enligt devisen att vi skaanstränga oss lite extra inom alla deområden som är avgörande för att manväljer att resa med SL-trafiken. Det härgäller givetvis alla oss som arbetar iSLs trafiksystem, oavsett om vi finns på SL, hos Veolia Transport, Stock-holmståg, Roslagståg, Busslink, Swebus, Arriva eller hos någon annanleverantör av allt det som är nödvändigt för en bra och pålitlig trafik.

Ett exempel på bra samarbete över företagsgränserna är hur vi lösteproblemet med hala spår i höstas. Vi tvingades inom alla spårsystemenatt köra tågen försiktigare med vissa mindre förseningar som följd föratt därigenom undvika så kallade hjulplattor och avställda fordon förhjulsvarvning.

Ett annat bra exempel är samarbetet mellan SL, SJ och Banverket i detvi kallar Kraftsamling Stockholm Mälardalen. Här försöker vi med ge-mensamma krafter komma åt alla de stora och små brister som hindraratt pendeltågen kommer och går i tid. Sedan arbetet startade 2007 harpunktligheten förbättrats betydligt, men vi har mycket kvar att göra inn-an regionaltrafiken blir lika pålitlig som till exempel tunnelbanan.

Så nu anstränger vi oss extra mycket för att få ännu fler och ännu mernöjda resenärer!

Ingemar ZieglerVd AB SL

Hela resan Nr 1 2009, årgång sex Hela resan ges ut av AB Storstockholms

Lokaltrafik och kommer ut med fyra nr per år.

Tfn 08-686 1600 Fax 08-686 1444 E-post tidningen@sl.se

Postadress 105 73 Stockholm Besöksadress Lindhagensgatan 100

(T-bana Stadshagen/Thorildsplan)

Ansvarig utgivare Johan Nordgren, 08-686 1872

Chefredaktör Carina Kling, 08-686 1613 Redaktion Jan E Svensson

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL-trafiken.

Åsikter som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid med SLs policy.

Prenumeration Adressändringar anmäls alltid till respektive arbetsgivare eller

pensionärsförening. För övriga prenumerationsfrågor, mejla redaktionen:

tidningen@sl.se

Layout Jan E Svensson Tryckeri EO Grafiska AB Miljö ISO 14001:2004

ISSN 1652–1781 Upplaga 17 000

Omslagsbild Christian Örnberg/Scanpix

Nästa nummer Utkommer 12 juni Manusstopp 1 maj

TEMA TID

Hela resaN 3

tema: med SL-trafiken i tiden

TeMa TID Punktlighet är det som mest påverkar hur nöjda resenärerna är. Det är inte så konstigt – de allra flesta styrs mer eller mindre av klockan. Resenärerna ska kunna veta i förväg hur lång tid resan tar. Och det är tack vare allas arbete för SL-trafiken som det blir möjligt för dem att passa sina tider. Läs mer om förutsättningarna för en punktlig trafik.

Med SL-trafiken i tidenIllustration Fingerprint Illustrationer

4 Hela resan

Ett tajt arbete mot tickande klocka

Trafikledningscentralen är bemannad i skift, dygnet runt och leder det trafik- och säkerhets-mässiga arbetet utefter linjen.

– Vid larm gäller det att hålla huvudet kallt och snabbt prioritera olika åtgärder. Alla beslut måste samtidigt vara säkerhetsmässigt förank-rade, säger Stefan Mellbin, skiftledare.

I rusningstid är det tätt mellan tågen, fram-för allt i innerstan.

– Den vanligaste orsaken till förseningar är resenärer som håller upp dörrarna. En fördröj-ning fortplantar sig omedelbart och påverkar tidtabellen, säger Caroline Sjöstrand, trafik-ledare sedan två år.

Den mest trafikerade sträckan är mellan Gullmarsplan och Alvik. Som mest går fem tåg per tio minuter, tätare kan de av säkerhetsskäl inte gå.

Text sten Holmberg Foto Melker Dahlstrand

Trafikledningscentralen på Gröna linjen lig-ger ovanpå Gullmarsplans tunnelbanestation med en strålande utsikt över Skanstullsbron och Södermalm. Men den vyn hinner trafik-ledarna på Veolia Transport sällan att njuta av. Här är blickarna fästa vid den stora trafik tavlan på fondväggen och på bildskärmarna runt omkring.

Trafikledarnas arbete är en ständig kamp mot klockan. Tågen ska gå i tid och tidtabellen hållas. På trafikledningscentralen för Gröna linjen kan det verka lugnt. Men när larmet går, utbryter blixt­snabbt en intensiv aktivitet.

Tema: med sl-Trafiken i Tiden

arbetet som trafikledare kräver koncentration och stresstålighet. Caroline sjöstrand, Moa lindahl och Jerker sjöstrand arbetar intensivt.

Hela resan 5

En försening på cirka tio minuter kan lösas genom att ta ett tåg ur trafik eller genom att vända det.

– Hela vår verksamhet går ut på att hålla tid-tabellen. SL beställer trafiken och efter samråd spikas sedan tidtabellen, säger Stefan.

Varje dag – ett oskrivet blad

Mellan tre och sex trafikledare arbetar per skift, alla med samma ansvar och beslutsrätt. Hög-sta bemanningen är under högtrafik klockan sex till nio och femton till nitton.

– Man vet aldrig vad som väntar under ett ar-betspass. Förutom ”vanliga” småförseningar, kan det bli växelfel, bränder rapporteras eller att folk går på spåren och i tunnlarna. Resenä-rer kan också hoppa ned från perrongen för att hämta något tappat, säger Caroline.

Vid sådana larm bryts strömmen omedel-bart.

fakta

Drygt tjugo trafikledare arbetar på trafikled­

ningscentralen för Gröna linjen i skift. Varje

skift har en skiftledare.

För Gröna linjen rapporteras årligen tio­

tusentals händelser, stora som små.

Gröna linjen omfattar 41,5 kilometer spår

och 49 stationer. I rusningstid går som mest

trettiotalet tågsätt ute på linjen och sena

kvällar och helger tjugotalet. Mer än en halv

miljon resor görs varje dag med tunnel­

banan.

för skiftledaren stefan Mellbin är telefonen ett av de viktigaste verktygen.

– Människor kan dö om vi inte fattar rätt be-slut, konstaterar Stefan.

Skadegörelse påverkar tidtabellen. Ett ned-klottrat tåg måste enligt SLs policy omedelbart tas ur trafik, vilket tyvärr får konsekvenser för trafiken.

Kvällstid och under veckosluten när det är mycket folk ute i farten blir det ofta förseningar på grund av att det är stökigt.

En gång var Caroline med om att en person gick längs spåren med barnvagn. Tack och lov inträffade inget allvarligt.

rusningen är extra känslig

Fel på banan, i signalsäkerhetssystemet eller att ett tåg går sönder är relativt ovanligt. Såda-na händelser svarar för endast cirka tio procent av störningarna.

– Går en växel sönder eller om det blir strömlöst, måste vi se till att ersättnings bussar

snabbt kommer fram. Vid ett stopp på tio mi-nuter i rusningstid kan över 50 000 personer vänta på stationerna, säger Caroline.

När det är lugnt i trafiken sköter trafik-lednings centralen sin administration samt försöker att finslipa trafiksystemet ytterligare.

större händelser följs upp

Alla trafikledare har minst två års erfarenhet som tunneltågförare. En trafikledare måste fungera bra i grupp och snabbt kunna fatta självständiga beslut. De måste också gå ige-nom ett särskilt stresstest.

– Som trafikledare måste du vara handlings-kraftig, ta initiativ och vara noggrann. Efter större händelser går vi efteråt alltid igenom vad som hände och hur besluten togs, avslutar Stefan. ▪

6 HELA RESAN

SL-minuten – entöjbar historiaText Pernilla Pettersson Hjelm Illustration Mediagrafik &

Illustration

Högtalarrösten deklarerar myndigt”Linje 18 mot Farsta strand ankommerom en minut”. Men det sjunger redani rälsen och sekunden senare svischartåget in på stationen.

Skylten i biljetthallen

på Fridhemsplan visar

”18 Vällingby 1 min”.

Bäst att skynda sig

som sjutton ner till

perrongen, för tåget

efter kommer inte

förrän om fyra minu-

ter och när en buss

ska passas är varje minut viktig. Varje SL-minut.

Den som kan vara din vän eller fiende, allt bero-

ende på en okänd makt som bestämmer hur lång

en SL-minut är just den här gången.

Och resenärerna älskar att hata denna minut

som så sällan är just 60 sekunder. Det började de

med redan när de första dynamiska skyltarna i

tunnelbanan kom. Sedan dess har skyltarna blivit

fler, på fler trafikslag och linjer. SL-minuterna har

alltså blivit fler, men åsikterna har faktiskt blivit

färre. Googlar du på ”SL-minut” får du flest träffar

kring åren 2005 och 2006.

De flesta som skriver om SL-minuten skräder

inte orden. De berättar om hur minuter räknats

ned, för att strax därefter hoppa upp på flera minu-

ter och börja nedräkningen igen. De berättar om

minuter som varit upp till tio minuter långa. En del

hävdar till och med att SL har en egen tideräkning,

att alla i SL-trafiken liksom rör sig i ett parallellt

universum. Några framför till och med konspira-

tionsteorier som skulle få Mulder och Scully att

plocka fram Arkiv X-filerna igen.

Så är det förstås inte. Det hela handlar ju om att

göra prognoser som håller för oförutsedda händel-

ser. Och att vi som reser kanske ska bli lite tåligare.

Ta det för vad det är: ibland är en SL-minut bara

10 sekunder och ibland är den tre minuter, som

när jag stressade ner för rulltrapporna vid Frid-

hemsplan och ändå fick stå och vänta på perrong-

en en bra stund mer än de 60 sekunder skylten

lovat mig. ▪

TEMA: MED SL-TRAFIKEN I TIDEN

Älvsjö först med fram-tidens biljetter i spärrenPendeltågsstationen i Älvsjö blev först

med att sälja 30-dagarsbiljetter på SL

Access-kort direkt i spärren. Premiär-

en skedde i början av april och många

resenärer har snabbt anammat den nya

möjligheten.

Text Sten Holmberg Foto Melker Dahlstrand

Starten i Älvsjö gick smidigt och många rese-närer har redan skaffat SL Access-kort medbiljetter hos spärrexpeditören.

– Vi har sålt en hel del 30-dagarsbiljetter ochräknar med att komma upp i minst ett hund-ratal under den första månaden, säger JanKocko, vice stationsvärd vid Älvsjö station.

Han och tre ordinarie kollegor arbetar i skifti spärrarna vid stationen. Normalt är bara enspärr öppen, men den kan utökas till fyra vidstörre evenemang på Stockholmsmässan.

Samtliga har gått en introduktionskurs ochfått lära sig hantera biljettmaskinen och laddabiljetter på kortet. Själva SL Access-kortet fårkunden utan kostnad vid köp av första biljet-ten.

Nyfikna resenärer

– En del kunder har frågat om hur SL Access-kortet fungerar, men flertalet föreföll vara välinformerade.

Sedan tidigare har resenärer som haft SLAccess-kort kunnat ladda biljetter i automateni biljetthallen. När anslag sattes upp på statio-nen om biljettköp i spärren, ökade trycket.

– Många resenärer var nyfikna och frågadenär försäljningen skulle komma igång.

Efter starten i Älvsjö följde säljstart för SLAccess vid pendeltågsstationerna i Jakobsbergoch Stockholm Södra. Under våren kommerdet att bli möjligt att hämta ett SL Access-kort i spärren, både i tunnelbanan och pendeln, föratt köpa och ladda biljett i en närbelägen SLAccess-automat.

Starten i spärrexpeditionen sker med 30-dag-arskort. Hela det övriga sortimentet kommersteg för steg.

Positiva kommentarer

– Det blir skönt att så småningom slippahanteringen av lösa biljetter och åkremsor, sä-ger Jan, som inte mött några negativa kommen-tarer från resenärer eller kollegor. Tvärtom.

Tidigare har SL Access-kort och biljetterbara kunnat köpas vid SL Center, via nätet elleri de speciella automaterna. Men snart kommeräven SLs försäljningsombud och återförsäljarein i systemet.

Därefter blir det dags för respengar på SLAccess-kortet. Då är det dags att ta farväl avstämpeln och se den riktigt stora förändringenför trafikpersonal och kunder. ▪

– Många resenärer köper nu sina SL Access30-dagarsbiljetter direkt i spärren, säger Jan Kocko,vice stationsvärd vid Älvsjö station.

Hela resaN 7

klockrent busspusselAllt ska passa ihop: bussar och förare, resenärer, hållplatser och anslutningar till andra bussar, till Saltsjöbanan och till Waxholmsbåtarna. Jonas Benne är trafikplanerare på Swebus och lägger busspussel i Nacka-Värmdö.

Text Gunilla schönning Foto Melker Dahlstrand

– En vanlig sommardag kör vi ett helt varv runt jorden med våra bussar, säger han.

Varje sommar och höst kommer en ny buss-tidtabell i Nacka-Värmdö. Då har Jonas Benne lagt sitt pussel, justerat, lagt till eller dragit ifrån.

– Vi har nyligen utökat med en ny kvarters-linje i Gustavsberg som går förbi centrum, vårdcentralen och flera äldreboenden. Till sommaren drar vi om Nackas kvarterslinje så att den går förbi Sickla köpcenter.

Tidtabellen utgår från SLs trafikeringskrav. Grunden är det linjenät som SL och kommu-nerna lagt fast utifrån uppmätt antal resenärer och hållplatser.

alla linjer ska kugga i varandra

I högtrafik kör bussarna i mellan tre- och tio-minuterstrafik och sedan mer sällan mitt på dagen. På morgnarna kommer flera bussar varje minut in till Slussen, likadant på eftermiddagen från Slussen. Mest trafik, förutom vid Slussen,

– Det tar tid att planera om och det tar tid att få fram nya tidtabeller. Gör vi om tidtabellen så är det vid långvariga förändringar, säger Jonas Benne, trafikplanerare för Nacka-Värmdö på swebus.

8 Hela resan

är det i Orminge och Gustavsberg, sedan gles-nar den längre ut på Värmdö.

– Utmaningen i planeringen är att få alla lin-jer att kugga i varandra, påpekar Jonas.

Kö trots egna körfält

Långa sträckor har bussarna egna körfält, men Skurubron är en flaskhals och ibland blir det stopp när det är kö i Södra Länken. Det kan inga tidtabeller lösa.

Jonas pusslar med 50 busslinjer, 200 bussar och ungefär 500 förare. Förarna är fler eftersom de behövs i rusningstid och de bara får köra 2,5 timme utan paus. Lösningen är att många fö-rare har delad tjänst eller jobbar deltid.

För att trafiken i Nacka-Värmdö ska vara flexi-bel finns åtta förfogandebussar – extra bussar som sätts in där det är mycket folk eller om många elever vid en skola börjar eller slutar vid en viss tid.

– SL vill gärna ha fler avgångar i Nacka-Värm-dö, men i dag har vi inte plats för fler bussar vid våra depåer i Björknäs och Gustavsberg, förkla-rar Jonas.

Tar även hänsyn till svängradien

– Det speciella med Nacka-Värmdötrafiken är att den under delar av året har omvänd rus-ningstid; helgrusningen mellan Slussen och Waxholmsbåtarna. Då har resenärerna ofta mycket packning med sig.

Bussarnas svängradie är därför en viktig faktor i Jonas busspussel. Stora ledbussar ex-empelvis kräver utrymme som inte alltid finns. Från bland annat Orminge, Gustavsberg och Hemmesta får resenärerna byta till normalstora bussar.

SL eller kommunerna vill ibland ha nya hållplatser eller bygga ut för en större vänd-plats. Men det kan vara svårt att tillmötesgå de önskemålen. En markägare kanske inte vill sälja eller så håller inte marken för bussar.

– I Gustavsberg fick vi flytta på flera håll-platser därför att det blev för stora vibrationer i marken. Delar av fasaden föll av på ett hus i närheten. Flytten innebar förstås att en del re-senärer fick längre till hållplatsen, konstaterar Jonas. ▪

Sekundpassning på spårenStefan Molander har koll på se-kunderna. Ett par ynka sekun-der kan störa hela tidtabellen.

Text Gunilla schönning Foto Melker Dahlstrand

– I dag har vi två minuter mellan tågen i rus-ningstrafik. Där ligger vår fysiska gräns. För-söker vi trycka in fler tåg blir det kö på linjen och i värsta fall räcker inte strömmen, säger Stefan Molander, som planerar tidtabeller på tunnelbanans Gröna linje.

Spåren och vändplatserna är ramen för Ste-fans arbete. Inom den ska han planera in tåg, förare och arbetstider, ta hänsyn till resenärs-strömmar, rusningstider och bytespunkter.

Från början gjordes tidtabellerna för hand på papper. I dag kan vissa delar göras i dator-program, men det krävs ändå mycket tanke-arbete och kontroller för att få alla delarna att passa ihop.

Tidtabellerna justeras

Tunnelbanan har två återkommande tidtabel-ler, en vinter- och en sommartabell som juste-ras varje år. När nya bostäder eller arbetsplat-ser byggs längs linjen justeras tabellen med fler tåg och tätare avgångar.

– Grunden i SLs beställning är tiominuters-trafik som tätnar och glesnar. Ju tätare trafiken är, desto känsligare är den för störningar. I rus-ningstrafik kan en sekundförsening störa hela tidtabellen, säger Stefan Molander.

Tema: med sl-Trafiken i Tiden

– Gullmarsplan och slussen är tunga stationer. Inte bara för att det är många resenärer utan också för att resenärerna byter mellan olika trafikslag. Vid Gullmarsplan har vi både bussar och Tvärbanan, vid slussen har vi bussar och saltsjöbanan, säger stefan Molander trafikplanerare på Veolia Transport.

Hela resan 9

– Tågen kan inte köra igen en försening eftersom det ligger tåg framför och resenä-rerna måste få tid att kliva av och på. Det går inte heller att flytta ett tåg från ena änden av stan till den andra.

rullbana hela vägen…

Tätast är trafiken mellan Gullmarsplan och City på morgnarna. Där är det svårt att få in fler tåg. Stefan förfogar varje dag över drygt 100 förare, 50-talet tåg med tre vagnar var på Gröna Linjen. Varje tåg får plats med cir-ka 1 200 passagerare. Men en vagn extra per tåg är ingen lösning om det är trångt.

– Perrongerna räcker bara för tre vagnar. Signalsystem och strömförsörjning har också en gräns för vad systemen klarar. Ibland tänker jag att vi skulle ha en enda lång rullbana in till stan, filosoferar Stefan med glimt i ögat.

Vid ändstationerna finns några minuters

förseningsbuffert. Där ska också förarna hinna byta förarhytt när tågen vänder för att åka åt andra hållet.

Tillräckliga vändplatser är viktigt

– Vändplatser med bara ett spår är knepigt, säger Stefan. Får vi en ny gren på Gröna Linjen till Karolinska Sjukhuset hoppas jag vi får en ny bättre vändmöjlighet med två plattformar i stället för det enda vändspår som i dag finns norr om Odenplan. Hur det blir i praktiken be-ror på hur man spårtekniskt utformar Oden-plans station.

Stora ombyggnader kan förenkla Stefans ar-bete om tunnelbanegrenar stängs av. Men de kan också komplicera.

– Nu ska Hagsätragrenen renoveras och SL vill ju helst stänga av den grenen helt som vi gjorde när Farstagrenen renoverades. Proble-met är bara att vi har vår underhållsdepå i Hag-sätra. Det blir en svårknäckt nöt. ▪

faKTa

Gröna linjen får allt bättre resultat i SLs

resenärs undersökningar. I februari (klockan

06.00 – 24.00) låg punktligheten på 94,9

procent.

Illustration fingerprint Illustrationer

10 Hela resaN

Text Tommy Björk, Busslink Foto Melker Dahlstrand

Äta frukost klockan 14.30 för att 25.17 (!) rulla in på garaget. Tommy Björks jobb på Busslink är långt ifrån det vanliga åtta till fem.

14.30

Tisdagen den 24 februari, gick upp och åt ”fru-kost” vid 14.30. Jag jobbar så kallade sena ”in-jobb” den här veckan, vilket innebär att jag börjar på eftermiddagen, och slutar någon-stans mellan midnatt och klockan två på nat-ten. Det sköna med att börja vid den tiden är att jag slipper ställa väckarklockan, och kan sova

tills jag vaknar av mig själv. Klockan är annars ett verktyg som man har en rätt intim relation med, som anställd inom kollektivtrafiken.

16.43

I dag börjar arbetsdagen klockan 16.43 vid Sergels Torg, och det innebär exakt 16.43, inte 16.40, eller 16.45. Och det är något som vän-ner och bekanta i bland kan ha svårt att relatera till. De flesta människor är ju trots allt vana att kunna ”flexa” lite vid arbetsdagens början, man kanske stannar upp vid kaffeautomaten och pratar lite med arbetskamraterna, eller lä-ser klart den där intressanta artikeln i Dagens Nyheter, innan man sätter igång.

Men det är en av de saker som är lite speciella

med att jobba inom kollektivtrafiken. Precis 16.43 ankommer tur 592 på linje 59, riktning Karolinska Sjukhuset, till Sergels Torg, står det då ingen där och väntar, så startar en kedja av händelser som gör att trafiken kommer en aning ur led. Med påföljande förseningar, och i värsta fall inställd trafik, som konsekvens. Alltså tillbringar jag en hel del tid under en arbets dag med att kontrollera just tiden.

sent in – tidigt ut

Jag har ett schema som gör att jag jobbar var-annan vecka sena ”in-jobb”, och varannan vecka tidiga ”ut-jobb”. En del tycker säkert att det är jobbigt att växla mellan att ena veckan gå upp vid halvtretiden på morgonen, för att näs-

Dagboken

tema: med SL-trafiken i tiden

Tommy Björk har börjat sitt kvällspass med klassisk musik som sällskap för ett behagligt tempo i trafiken.

Hela resaN 11

ta vecka komma hem från jobbet vid ungefär samma tid, men för mig fungerar det bra.

Det gör att jag, för det mesta, är ledig under den delen av dagen som det är ljust ute, även nu under vintern. Okej, jag skulle väl överdriva om jag säger att jag jublar de nätter när väckar-klockan ringer klockan 02.25 och snöstormen ylar utanför fönstret. Men det uppvägs av de fantastiska sommarmorgnar, när jag rullar ut från bussdepån vid Barnängen på Södermalm, samtidigt som solen precis är på väg upp över Saltsjön.

Jaga ikapp är ingen större idé

Just den här veckan är det sportlov i Stock-holm, och det märks faktiskt, det är mycket färre bilar i stan. Annars är det just nu en gan-ska besvärlig situation i Stockholmstrafiken, med många stora byggen och vägarbeten som påverkar trafikflödet i innerstan, framför allt det gigantiska Norra Länken-projektet.

Men en sak som jag har lärt mig under mina tio år som busschaufför, är att inte låta mig påverkas allt för mycket av yttre faktorer som jag ändå inte har någon kontroll över. När jag var ny bakom bussratten var det lätt hänt att jag lät mig stressas av att halka allt längre och

längre efter i tidtabellen, med den påföljden att jag frestades till att försöka ”jaga ikapp”. Det ledde ju inte sällan till en obekväm åktur för passagerarna och, i slutändan, en ännu mer frustrerad förare…

Nu för tiden vet jag att det inte är någon mening att – till varje pris – hela tiden försöka ligga exakt enligt tidtabellen. Det jämnar ändå för det mesta ut sig under turen. Det är bara att luta sig tillbaka i förarstolen och vänta på att köerna ska släppa.

klassisk musik mot stress

En sak som hjälpt mig att hålla ett behagligt tempo i trafiken är att lyssna på klassisk musik medan jag kör, då sjunker genast stressnivån och körstilen blir liksom lite mer avkopplad. Dessutom verkar det även ha en lugnande in-verkan på stressade trafikanter.

En dam förra veckan berättade att hon hade varit väldigt jäktad när hon klev på bussen, men efter att hon suttit och lyssnat på musiken så slappnade hon av, och klev av bussen på ett mycket bättre humör än när hon klev på. Det känns kul att ha bidragit till att påverka hennes resa i en positiv riktning.

Omväxlande med flera linjer

Den här dagens arbetspass innehåller fyra oli-ka linjer, och det är nog en ganska typisk bild av en arbetsdag för mig. Jag tycker att det är skönt med omväxlingen, det skulle bli långtrå-kigt att köra samma linje en hel dag.

Men ibland, när man får en buss som är rik-tigt bra, förarstolen är perfekt inställd, och ra-dion har bra mottagning, då kan det faktiskt kännas lite trist vid avlösningen när man mås-te lämna ifrån sig bussen. Just i dag infinner sig denna känsla under mitt tredje pass, på linje 4.

Jag tycker mycket om våra biogasledbussar från Volvo, så när det, efter ett varv mellan Gull-marsplan och Radiohuset tur och retur, börjar bli dags för avlösning igen, kan jag känna att jag hellre skulle fortsätta hela natten ombord på den turen.

25.17 i sl-världen

Klockan 25.17 (det förlängda trafikdygnet är en SL-specialitet) rullar jag in med tur 497 i gara get, kopplar in tryckluftslangen till bus-sen, och beger mig på en promenad längs Stadsgårdskajen bort mot Slussen, för att ta nattbussen hemåt. Och så är ännu en arbets-dag till ända... ▪

12 HELA RESAN

TEMA: MED SL-TRAFIKEN I TIDEN

HELA RESAN 13

14 Hela resaN

Nu trimmas trafikenFler bilar på gatorna gör att bussarna får allt svårare att komma fram i tid.

Text Per Westergård

Foto Jeppe Wikström och Jan e svensson

Varje år flyttar 20 000 personer till Stockholms-området. Det ställer allt större krav på SL-trafi-ken, men den ökade trängseln på vägarna gör att trafiken ofta står stilla och att resenärerna inte kommer fram i tid.

Med hjälp av många små förbättringar ska trafiken nu trimmas. SL har länge samarbetat med länets kommuner för att underlätta för resenärerna. Nu tar SL, Stockholms stad och Vägverket ett steg till och har bildat en styr-grupp för regional framkomlighet. Uppgif-ten är att ta fram effektiva lösningar för att få trafiken att fungera fram till dess att de stora utbyggnadsprojekten är klara.

Trimning är bra för all trafik

-– Vi ska ta ett gemensamt helhetsgrepp och tittar inte bara på hur många bilar som kan köra på en väg utan även på det totala antalet

tema: med SL-trafiken i tiden

”Bussresenärerna blir de stora vinnarna när körfältet blir klart i sommar, säger erik.”

14 Hela resaN

Hela resan 15

trängselskatten ger. Ytterligare 200 miljoner kronor planeras att avsättas under 2009.

Samarbetet mellan SL, Stockholms stad och Vägverket ska pågå till 2012 och deras lista på planerade åtgärder är lång.

Att förbättra för stombussarna har högsta prioritet men även att underlätta för de bussar som kör på de stora lederna runt om i regionen. Arbetsgruppen har pekat ut ett antal områden innanför och utanför tullarna där insatser sna­rast behövs för både kollektivtrafik och övrig trafik.

Bussarna beställer grönt

Nya spår och vägar kommer på sikt att lösa en del av trafikproblemen. Men under byggtiden uppstår nya bekymmer, bland annat kommer många tåg att ersättas av bussar vilket ytter­ligare ökar trängseln i trafiken.

Ett exempel på åtgärder som nu genomförs är att systemet med bussprioritering vid tra­fikljus ska vidareutvecklas. Tekniken bygger på att bussens dator skickar iväg en signal till en mottagare i trafiksignalen i syfte att ge bus­sen längre grön tid. Signalanläggningen håller

koll på hur bussen ligger till i förhållande till tidtabellen. Endast de bussar som är mindre än två minuter före får prioritet.

– Tekniken används redan på linjerna 1–4. Fördelarna är många och därför vill vi införa systemet på de tvärgående stombusslinjerna i både norr­ och söderförort, säger Erik.

– Signalprioritering gör att bussarnas genom snittliga körtid blir kortare och att de enklare kan hålla tidtabellen. Och att förarnas arbetssituation blir mindre stressig.

Att felparkerade bilar påverkar framkomlig­heten för alla är ett välkänt faktum. En viktig trimningsåtgärd är därför att förmå bilister att parkera på rätt plats. Under ett kort försök i höstas utökades parkeringsövervakningen på några känsliga gator i city. Resultatet blev po­sitivt och därför görs ett nytt försök i en större skala från maj till oktober.

Ett exempel utanför city är byggandet av ett kollektivkörfält på E4 i norrgående riktning från Haga Norra och vidare ner till Bergshamra­leden.

– Bussresenärerna blir de stora vinnarna när körfältet blir klart i sommar, säger Erik. ▪

resande. Om en buss med 100 personer kom­mer fram snabbare innebär det en stor för­bättring för alla, säger Erik Hollander, som representerar SL i arbetsgruppen för åtgärds­förslag.

Gruppen har i en utredning visat att det för biltrafik ofta tar upp till tre gånger så lång tid att göra en resa i rusningen jämfört med övriga tider. Dessutom kan redan små störningar för­värra läget ytterligare.

– Ska kollektivtrafiken kunna vara ett attrak­tivt alternativ gäller det att framkomligheten är säkrad under rusningstrafik, säger Erik.

Förutom den ökade biltrafiken, beror de allt länge restiderna, enligt Erik, på att kollektiv­trafiken länge varit den stora förloraren i kam­pen om gatuutrymmet. Nu är alla eniga om att det inte får bli sämre, trafiken måste fungera om Stockholm ska fortsätta att vara en attraktiv region.

Flaskhalsar som förvärrar läget

2008 reserverades totalt 100 miljoner kronor för åtgärder som ska ökar framkomligheten. Pengarna kommer från det överskott som

Kungsgatan och Fleminggatan är två av stockholms gator där sls bussar kan ha svårt att ta sig fram.

16 Hela resan

TrafikinformaTion

finns i stället en generator. Ovanpå busstaket finns

den utrustning som utmärker elhybridbussarna, där

sitter elcentralen som innehåller fyra stycken

superkondensatorer – där energin lagras och

återanvänds. Vid mjuka inbromsningar lagras

energi som sedan används vid acceleration. Den

lagrade energin räcker till att köra en sträcka på

cirka 200 meter, därefter tar motorn över.

Målet med detta körsätt är att spara upp till 25

procent bränsle i jämförelse med en etanolbuss. ▪

WAXHOLMSBOLAGET

Waxholmsbåtar i Oskarshamn

Det är inte alltid Waxholmsbåtar gör sina

varvsbesök i Stockholmstrakten. Vid upphandling-

ar av varvsarbeten händer det ibland att det anrika

varvet i Oskarshamn utnyttjas. Sedan i höstas

ligger dels en av Waxholmsbolagets snabbåtar, m/s

Vaxö, i Oskarshamn, dels den 99-åriga ångbåten

Norrskär, som tillhör klenoderna i det landstings-

ägda rederiets flotta.

Vaxö är en av Waxholmsbolagets fem snabbaste

fartyg. De är byggda åren 1990-93 och utgör stom-

men i trafiken i mellanskärgården vår, sommar och

höst. De är stora och bekväma och tar 340

passagerare. De står nu inför sitt andra motorbyte

och Vaxö är först ut. Hon kommer att förses med

tre dieselmotorer av fabrikat MTU som ska ge

fartyget en toppfart av 22 knop. Vaxö sätts i

VEOLiA TrANSpOrT

Bra betyg för lokalbanan och tunnelbanan

80 procent av resenärerna är nöjda med tunnel-

banan. Det framgår av SLs senaste mätning

Upplevd kvalitet. Mätningen visar även att

rese närerna på de olika lokalbanorna ger trafiken

ett högt betyg.

Med 80 procent är lokalbanan det trafikslag som

har högst andel nöjda resenärer. Sedan hösten

2007 ställs frågan om förarnas körsätt för samtliga

trafikslag. Mycket glädjande är att de tillfrågade

ger förarna på lokalbanan ett gott betyg. ▪

BUSSLiNk

Busslink spar på bränslet

Busslinks arbete för en hållbar miljö pågår ständigt.

Senaste ledet i miljöarbetet är satsningen på

bränslebesparing.

Med mätutrustning som kontrollerar och

registrerar bussens färddata, utbildning i mjuk-

körning och tekniska hjälpmedel ger Busslink sina

förare bättre förutsättningar att minska på

bränsleåtgången.

– Målet är att arbeta fram metoder och åtgärder

som leder till att bränsleförbrukningen varaktigt

sänks, säger projektledare petter Eistrand.

Under 2009 ska den genomsnittliga förbruk-

ningen för hela Busslink sänkas med cirka 0,5

procent. Först ut att testa den nya utrustningen blir

förarna i råsta och roslagen, tätt följda av övriga

områden. ▪

SWEBUS

sveriges första elhybridbussar

Nu har elhybridbussarna från Scania anlänt till

Botkyrka. Den 15 januari var det öppen visning av

de nya bussarna. Speciellt för elhybridbussarna är

att de inte har någon växellåda, kopplat till motorn

Här publiceras notiser av Waxholmsbolaget och trafikföretag inom sl-trafiken. Vart och ett svarar själv för innehållet.

skärgårdstrafik igen på skärtorsdagen då

Waxholmsbolagets vårtidtabell börjar.

Ångfartyget Norrskär är ett av ett halvdussin

kvarvarande klassiska skärgårdsbåtar som har

räddats kvar i trafik tack vare det stora kulturhisto-

riska värde de besitter. Norrskär och Storskär

tillhör Waxholmsbolaget och lever vidare under

landstingets beskydd, vilket också innebär ett stort

ansvar för att hålla dem i sjövärdigt skick. År 2000

fick Norrskär en ny ångpanna, det stora och tunga

kärl i vilket ångan produceras till den ursprungliga

ångmaskinen.

i Oskarshamn byter man ut stora partier uttjänt

skrovplåt i förskeppet, och i de förliga utrymmena

under fördäcket kommer besättningen ombord att

få moderna omklädningsrum och duschar.

Norrskär sätts i vårtrafik tillsammans med

Storskär, den andra ångbåten, den 8 maj. För

många skärgårdsresenärer är det då, i lövsprick-

ningen, när vattnet fortfarande kyler men det är

varmt och skönt i lä på akterdäck, som ångbåts-

resan lockar som mest. ▪

rOSLAGSTÅG

roslagsbanan rustas i sommar

Upprustningen av roslagsbanan fortsätter till

sommaren, då trafiken kommer att stängas av

söder om Mörby samt mellan Djursholms Ösby och

Näsbypark. Fortfarande är 80 procent av roslags-

banan enkelspårig, men under 2010 påbörjas

arbetena med fler dubbelspårssträckor. Först i tur

står sträckan Åkers runö – Åkersberga samt ett

nytt mötesspår vid kragstalund, som är den första

etappen mot ett dubbelspår mellan kragstalund

och Vallentuna.

Med de nya spåren är det möjligt att köra tågen i

jämna 15-minutersintervaller på båda linjerna till

Österåker och Vallentuna. ▪

ArriVA

ny i sl-trafiken

Den 1 mars tog Arriva Sverige över driften av

busstrafiken på Ekerö samt i Upplands Väsby,

Sigtuna och Vallentuna kommun.

Det här är första gången som Arriva kör för SL.

Upphandlingen avslutades i december 2007.

Arriva är en av de största transporttjänstekon-

cernerna i Europa inom buss-, tåg-, pendlarbuss-,

vattenbuss- och flygplatsrelaterad service, samt

bussdistribution.

Arriva tillhandahåller över en miljard resor i

Tjeckien, Danmark, Tyskland, italien, Nederländer-

sex elhybridbussar testas i vår.

Klassiska ångbåten norrskär i flytdocka.

Foto

indr

ek p

öldm

a

Foto

Jas

min

e E

klun

d

noTisnyTT

16 Hela resan

HELA RESAN 17

Hur styrs du avklockan i ditt jobb ?Enkät Gunilla Schönning Foto Melker Dahlstrand och Jan E Svensson

Jane Markusson, Veolia Trans-

port, spärrexpeditör på Gull-

marsplan:

– Inte så mycket, men trafikanter

som har bråttom kan bli stressade

och irriterade när jag vill titta noga

på deras sms-biljetter.

Osman Abdulah, Stockholmståg,

spärrexpeditör på Centralen:

– Jag påverkas av stressade

resenärer. Det kan bli kö när folk

ska köpa kort eller har bråttom

till mässor. Ibland blir våra raster

för korta.

Eric Westanskog, Veolia Trans-

port och Busslink, förare och SL

Accessinformatör på SL Center

Fridhemsplan:

– Man blir tidsoptimist i det här

jobbet. Om allt flyter som det

ska så är det okej, men jag tittar

alltid på klockan när någon talar

om tid.

Pirkko Kytälö, Busslink, buss-

förare Gullmarsplan:

– Väldigt mycket, det är verkligen

sekundpassning ibland. Tidsmargi-

nalerna blir allt mindre och ibland

har vi kalkylerade förseningar i

systemet. Jag blir stressad av att

bussdatorn visar minus, trots att

jag vet att jag inte är försenad. När

jag åker hem från jobbet slappnar

jag av.

Micke Severinsson, Busslink,

trafikvärd vid Gullmarsplan:

– Jag styrs av busstidtabellen

eftersom jag ska kolla biljetterna

hos dem som kliver på baktill i

bussen. Det är jobbigt med stres-

sade och gapiga passagerare

som kräver service på sekunden.

Tidigare var jag bussförare, men

jag orkade inte med den stressen.

Det här jobbet är lugnare, men

jag ser att tempot är mer pressat

i dag, alla jagar minutrar. Jag

gör avstressningsövningar efter

jobbet.

Dejan, Nordisk Bevakningstjänst,

ordningsvakt vid Fridhemsplan:

– Jag styrs på så sätt att vi ska

vara vid vissa stationer vissa tider.

Men vi har en viss frihet. Vårt jobb

är att vara synliga för att skapa

trygghet och ibland behöver vi

stanna kvar och lösa problem vid

en station innan vi åker vidare.

Aydin Joakim Cebe, Svensk

Bevakningstjänst, servicevärd vid

Fridhemsplan:

– Vi har ett schema som anger

på minuten när vi ska vara på

en viss station. Vi anropar alltid

Sambandscentralen i god tid när

vi byter station och vi meddelar

också dem när vi går på rast.

Lena Askervall, Veolia Transport,

klottersanerare och städare, Blå

Linjen:

– Nej, jag styrs inte så mycket av

klockan. Jag gör det jag ska och

trivs vintertid bra på Blå Linjen.

Men gratistidningarna är problem.

na, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien, Sverige,

Storbritannien och Ungern med hjälp av över

43 000 anställda. ▪

TÅGIA

Hela verksamheten nu ISO-certifierad

I december 2008 blev Tågias hela verksamhet

ISO-certifierad enligt kvalitetsstandarden ISO

9001:2000. Kvalitetsarbetet på Tågia

har ständigt varit en viktig del i

verksamhetsutvecklingen och därför är

det mycket positivt med en ISO-certifiering.

Förberedelserna för certifieringen och arbetet

med att införa ett verksamhetsledningssystem med

alla de processer och rutiner som medarbetarna

arbetar med varje dag, har pågått sedan 2006. Det

har varit ett omfattande arbete där alla medarbeta-

re fått möjlighet att vara med.

– Vi ser att arbetet har lönat sig, vilket visar sig

tydligt i Tågias mål som förbättrats mycket sedan

2006, och därför är vi mycket glada att vi har fått

det bekräftat också genom ISO-certifikatet, säger

Tony Holmgren, vd på Tågia.

För resenärerna innebär detta en ytterligare

ökad trygghet i att Tågia alltid håller tunnelbane-

vagnarna hela, rena och säkra. ▪

STOCKHOLMSTÅG

En bra vinter för pendeln

Vinter med snö och is brukar inte vara bra

förutsättningar för en punktlig och pålitlig

pendeltågstrafik. Även om det inte har varit så

mycket av den varan den gångna vintern har det i

alla fall varit en hel del minusgrader och tidvis även

en del snö.

När Stockholmståg summerar 2008 och vintern

2009 ser de att den positiva utveckling som

pendeltågstrafiken har när det gäller punktlighet,

håller i sig. Undantaget var oktober och november

då punktligheten tillfälligt gick tillbaka, företrädes-

vis beroende på en hel del stora infrastrukturella

problem.

– Det är extra glädjande att se att punktligheten

för januari och februari var så hög då dessa

månader historiskt är ”dåliga” månader, säger

Mikael Lindskog, kommunikationsansvarig på

Stockholmståg. Månadssiffran för februari var den

tredje bästa månaden i Stockholmstågs historia. Vi

har inte haft så bra siffror i januari och februari

tidigare.

På pendeln mäts punktlighet på 35 avläsnings-

stationer där både avgång och ankomst registreras.

Ankomsttiden samt avgångstiden får vardera vara

som mest 2 minuter och 59 sekunder sen för att det

ska räknas som ”rätt tid”. ▪

TEMA: MED SL-TRAFIKEN I TIDEN

Tina Olsson, kundmottagare på

SLs kundtjänst:

– Det är klart att det är stres-

sigare vissa tider, för mig är det

morgon, lunch och eftermiddag. I

rusningen när det är många som

ringer har de oftast bråttom för de

behöver en busstid eller en tågtid.

Vissa som ringer pratar jättefort

och är stressade och då är det

klart man själv påverkas av det.

18 Hela resan

Tema: med sl-Trafiken i Tiden

Pendeln prioriteras!För resenärerna är det oviktigt vems fel det är när något inträffar i pendel-tågstrafiken. I dag jobbar alla på för att den ska bli bättre för de – i vissa fall hårt – prövade pendlarna.

Text Carina Kling Foto stockholms stadsmuseum

Illustration Media grafik & Illustration

Sedan SLs pendeltågstrafik kom igång 1967, har den bitvis stretat på i uppförsbacke. Resenärerna har genom åren mötts av hela registret av orsaker till varför tågen va-rit försenade eller blivit inställda.

Som i alla storstäder är en fungerande ”pendel” en för-utsättning för en levande region. 2007 inleddes därför ett samarbete mellan SL, Banverket och SJ med projektnam-net ”Kraftsamling Stockholm Mälardalen”. Syftet var att minimera tågförseningarna, också för pendeln eftersom den går på spår som Banverket underhåller.

– Vi satsar mycket på driftkvalitet, säger Kenneth Stjerndorff, projektchef för Kraftsamling och kvalitets-chef på Banverket, och förklarar: Vi ska leverera en till-gänglig bana som är hel och ren och går att köra på. Det vi levererar är egentligen tillgänglighet.

För att säkra driften har Banverket bland annat in-fört spårpatruller som arbetar med mestadels akuta fel i Stockholmsområdet, men även förebyggande under-håll.

– Banverket gör mycket för att underhålla. Men vi öns-kar förstås att det fanns mer resurser till den vardagliga upprustningen av spår, växlar och signaler, säger Anna Mostert, affärsansvarig för pendeltågstrafiken på SL.

alstom åtgärdar garantiärenden

50 miljoner kronor utöver ordinarie budget går i år till drift och underhåll i Stockholmsområdet. ”Vi är en myndighet med ettårsbudget och därför vågar jag inte säga hur det ser ut kommande år”, poängterar Kenneth Stjerndorff.

När de två spåren för trafiken in och ut ur Stockholm anlades 1871, var det ett modigt och framsynt beslut. Då passerade tio tåg om dagen, i dag mer än 500. Bristen på

spår gör SL-trafiken extra känslig fram till 2017 då City-banans nya pendeltågsspår står klara. Även om trafiken till viss del blev mer tillförlitlig vid tidtabellsskiftet den 14 december 2008. SL kunde i samband med detta justera avgångstider.

– Vi är även beroende av de andra tågoperatörerna som kör på spåren. Andra tåg kan ju bli begränsningar för vår trafik, säger Anna Mostert.

SLs egna pendeltåg, de nya X60, har ännu inte helt kun-nat ersätta de gamla vagnarna. Orsaken är att det tagit längre tid att trimma in de nya än avsett. När de nya vag-narna köptes in var det en ny modell utvecklad av Alstom som sedan anpassades till SLs kravspecifikationer. Tyvärr har det utöver vanliga ”barnsjukdomar” även hittats åter-kommande tekniska brister. Av det underhåll som görs bedöms 30 procent vara akuta fel medan resterande 70 är planerat underhåll. Stockholmståg arbetar nu utifrån ett åtgärdsprogram och tar även hand om vissa garantifel på uppdrag av Alstom.

– Men Alstom och Stockholmståg samarbetar på ett bra sätt och är därmed en bra bit på väg med garantifel och underhåll, säger Anna Mostert optimistiskt.

strömmen ska säkras

När det gäller strömförsörjningen räcker Banverkets utrustning inte till för SLs behov och den behöver också moderniseras.

– Vi bygger om omformarstationerna och ökar sam-tidigt kapaciteten. Det blir klart i Älvsjö i år och i Häggvik år 2011, säger Kenneth Stjerndorff.

SL arbetar tillsammans med Stockholmståg och Ban-verket i en ”framdriftsgrupp” för tidhållning i ett större sammanhang. Motsvarande det lyckosamma Gröna linjen-projektet inom tunnelbanan ska SL och Stock-holmståg i vår titta på hur stationerna är utformade och hur resenärerna rör sig på dem. Ett antal stationer ska under året inventeras ur ett tillgänglighetsperspektiv och möbleringen på stationer ska ändras för att underlätta på- och avstigning för resenärerna.

Det är många varierande problem som behöver lösas? – Utmaningar menar du, säger Anna Mostert. Vi är på

rätt väg, vi har en bra positiv trend där punktligheten och NKI pekar uppåt. ▪

HELA RESAN 19

20 Hela resaN

tema: med SL-trafiken i tiden

reparatör svetlana Popova i färd med att byta kol i en elmotor till en C14-vagn. Bredvid henne står Johan klint, platschef för rissnedepån.

Fräscha tåg varje morgonFör Blå linjen sker arbetet i Rissnedepån i Sundbyberg. Utifrån verkar anläggningen inte så stor. Men skenet bedrar. En avsevärd del av depån ligger insprängd i berget, bland annat tunnlarna där tågen rangeras.

– Vi levererar varje morgon arton fräscha tågsätt C20 om tre vagnar eller CX om åtta vag-nar. När förarna kommer ska tågen stå klara, säger Johan Klint, platschef för Rissnedepån.

Allt depåarbete hos Tågia utgår från plane-ringen av turtätheten, vilket utformas i dialog mellan SL och Veolia.

– Samarbetet fungerar mycket bra. Utifrån tidtabeller och tursättning lägger vi sedan ut service och underhåll till Tågia, säger Lena Eriksson, operativ chef hos Veolia Transport för Röda linjen.

Varje dag ska Tågia se till att rätt antal beställda tunneltåg kommer ut i tid, servade och städade. En omfattande och avancerad planering och logi-stik ligger bakom tursättning-en, för att allt ska klaffa.

Text sten Holmberg Foto Melker Dahlstrand

Hela resaN 21

reparatör Bo Nordell ser över bromssystemet till en C14-vagn, ett arbete som sker regelbundet.

Johan klint på väg genom den underjordiska uppställningshallen, där tunneltågen rangeras.

Bakom tunnelbanetrafiken ligger en avance-rad logistik.

– I grunden är trafikplaneringen för de tre linjerna dock ganska lika, säger Lena.

service och underhåll

Drygt fyrtio anställda arbetar i åttatimmars-skift i Rissne, vardag som helg. En stor del av jobbet sker i fasta dagskift, medan övriga skift är rullande.

Arbetet omfattar alltifrån städning och klotter sanering av vagnar, till förebyggande service, felavhjälpande underhåll, reparationer och tursättning av tågen.

– Alla vagnar ska vara rena och fräscha när de lämnar depån på morgonen. Därför sker daglig städning och rengöring, samt med oli-ka intervall en mer grundlig rengöring, säger Johan.

Vagnarna tvättas även utvändigt, ungefär som i en biltvätt. Mellan tio och tjugo vagnar saneras dagligen från klotter och runt tio rutor måste bytas varje dag. Invändig klottersane-ring görs i Rissne, medan vagnar som behöver utvändig sådan går till depån i Högdalen.

– Vi saknar en lämplig hall. Men planer finns på att bygga en saneringshall, miljöanpassad för de kemikalier som måste användas.

Ett extra gissel är den klotterfärg som spray-as på fönsterrutor. Hela rutorna måste då by-tas, vilket blir dyrt.

kvalificerade specialister

Vagnar för service och reparation kommer in på förmiddagarna. Det kan röra sig om allt-ifrån byte av glödlampor och elektronik, till att ta ned dörrar och fönster för reparation. Hjul, motorer och fläktar byts eller repareras med jämna mellanrum. Omsvarvning av hjul-plattor går till Nybodadepån där det finns en hjulsvarv.

Förebyggande service och modernisering av vagnar ställer stora krav på välutbildad perso-nal och specialutrustning. Fyra personer arbe-tar exempelvis heltid med felsökning.

– Vi har alltifrån specialister inom olika om-råden, till anställda med en mer bred kompe-tens.

Hög leveranssäkerhet

Färdigservade och städade vagnar ställs upp och sedan tar rangerarnas arbete vid. De pla-nerar, flyttar och kopplar ihop tågen och kon-trollerar säkerhetsutrustning, signalknappar, dörrar, högtalare, brandsläckare.

Arbetet i Rissne sker i samarbete med övriga depåer. Man delar på vissa resurser och reserv-vagnar, när de egna inte räcker till.

Sedan Tågia startade hösten 2000 har antalet inställda tåg i tunnelbanan minskat. Förra året hade företaget en leveranssäkerhet på 99,83 procent, det bästa resultatet någonsin.

– Jag och mina medarbetare är stolta över att arbeta hos Tågia. Det känns bra att i höst kunna lämna över en verksamhet, som har bli-vit så mycket bättre under åren, till framtida verksamhetsutövare, vem det nu blir, avslutar Johan. ▪

FakTa

På uppdrag av Veolia Transport svarar Tågia

sedan oktober 2000 för underhållet av tun-

neltågen. För Blå linjen sker arbetet i Rissne,

för Gröna linjen i Vällingby och Högdalen och

för Röda linjen i Nyboda.

Varje dag levererar Tågias depåer sam-

manlagt 105 trafikklara vagnar.

Totalt finns 271 tunnelvagnar av den se-

naste typen, C20, och 282 vagnar av äldre

typ, CX.

22 Hela resaN

krÖnikan

Juan Martinez är är journalist

och tvåbarnsfar. Har bland annat

arbetat på Dagens Nyheter, Ex-

pressen och Svenska Dagbladet.

Har skrivit om såväl svensk kri-

minalvård som spansk fotboll.

Gillar 62:ans buss.

Juan Martinez, journalist och tvåbarnsfar.

PunktlighetGästkrönikör Juan Martinez Foto Janne Danielsson

Han är min äldsta vän och jag har väntat på honom i över 30 år. När vi var barn kunde han hålla ett helt handbollslag på halster. Vi andra brukade oroligt stå och stampa vid hållplat-sen i Göteborg. Oftast kom han i sista stund rusande ner för backen. Vi fick en uppläxning via högtalarna för att vi tjuvhållde dörren. Väl ombord kunde vi skälla på vår vän – i max en halv minut. Det gick inte att bli arg på honom på riktigt. Förklaringarna var så enastående att vi till sist alltid skrattade och tyckte han borde bli nedtecknad till seriefigur.

Hade inte de nytvättade kalsongerna hunnit torka, så var havregröten så varm att han fått ställa ut den på balkongen för att svalka den i sommarvärmen. Med tiden har jag glömt alla skruvade klargöranden. Nyligen var min vän ytterst nära att missa tåget till Stockholm på grund av en alltför tung resväska fylld med ser-ranoskinka.

När alla andra suckar, frustar och drivs till vansinne av en undviklig, eller oundviklig för-sening, tar min vän det alltid med det jämnmod och den tillförsikt han redan tidigt i livet utrus-tades med. Hans tidsoptimism förblir obruten.

Nästan inget kan få honom att tappa fattnin-gen. Jag minns en buffé som varade i drygt två timmar, för alla utom en. När vännen tog om skaldjur för sjunde eller åttonde gången efter drygt fyra timmar, bör-jade fler än personalen nicka diskret mot vårt bord. Man anade att portförbudet hängde i luften. Men för vän-nen var det självklart att han skulle få njuta i den takt och omfatt-ning han önskade. Han

hade betalat och därmed köpt rätten till att äta i sitt eget tempo.

Vad får somliga att förbli helt opåverkade av en deadline? Som vägrar låta sig stressas av att pengar, karriär och förhållanden gång efter an-nan kanske äventyras. Man väljer att bortse från den obetydliga detaljen att någon annan passar den tid man själv väljer att lägga mindre vikt vid. Jag försöker att tänka på min vän när förse-ningen är ett faktum. Då strävar jag mot att för-nimma hans lugn. Det kan vara i en buss- eller kassakö, eller på väg till dagis med ett vrålande barn under varje arm. Jag lyckas sällan.

Den lättaste tidspressen torde ändå vara den kollektiva. När exempelvis tåget står stilla mel-lan Gamla Stan och T-Centralen. När föraren inte kan ge besked om när ”vi kan rulla vidare”, och de första högljudda stönen hörs. Under så-dana stunder brukar jag känna en viss lättnad över att någon annan verkar mer pressad. Min egen tidsstress blir plötsligt relativ och mindre. Jag har känt bubblande skam över att för andra dagen på raken komma för sent till dagishämt-ning, trots att felet inte är mitt. Men om jag på nära håll ser och hör en herre med ulster, hatt och skinande portfölj ge uttryck för att ha betyd-ligt viktigare åtaganden än jag, sjunker pulsen. Så sen blir jag nog ändå inte, brukar jag tänka.

Analysen är egentligen rätt enkel. I 999 fall av 1 000 dör ingen av en försening. För oss som inte är ambulansförare eller akutkirurger inne-bär ett dröjsmål att vi inte är i tid till jobb, hem eller träning. Min vän är en av få som fattat det och låter sig därför inte bekommas av något så trivialt som att klockan går.

När tåget står stilla där i tunneln och du börjar svettas, frusta och kanske stöna högljutt, tänk då på honom. För han hade med stor säkerhet missat det tåg du åker i. Jag kan dessutom lova att han inte blivit ett dugg jäktad över det. Vem som är mest normal av oss två? Svaret har jag väntat på i över 30 år. ▪

Hela resan 23

notiser

slutstationen saltsjöbaden på salt-sjöbanan var rätt svar i förra num-ret. av många svar drogs tre glada vinnare.

Rätt svar i Hela resans tävling

skickades in av Jonas Kvarneby

(Busslink), Martin Lindahl (SL) och

Sami Shtayeh (Veolia Transport. De

belönas med två bio biljetter var. ▪

Foto Jan e s

vensson

Foto Mari W

ennlund

Foto lars liljegren

Tävling: Var är bilden tagen?Skicka svaret till AB SL, Hela resan, 105 73 Stockholm senast 1

maj 2009 eller mejla till tidningen@sl.se. Ange namn, adress och

vilket företag du arbetar på.

Kolla i Mobilen när bussen KoMMer!

SL lanserar realtidsinformation för alla busslinjer. Informationen

kommer till att börja med att visas på sl.se och mobil.sl.se.

– Vi vet att förbättrad trafikinformation leder till nöjdare kunder i

SL-trafiken. Därför känns det som ett stort framsteg att SL genom

JustNu-projektet kan erbjuda realtidsinformation i busstrafiken, säger

Jenni Almgren, chef för Trafikinformation på SL.

Resenärerna kan söka avgångsprognoser, det vill säga realtidsinfor-

mation, för alla SLs busshållplatser. Genom att skriva in ett hållplats-

namn kan resenärerna se vilka bussar som beräknas avgå från

hållplatsen.

Är det mindre än 30 minuter till den planerade avgångstiden, så visas

en beräknad avgångsprognos med minuter kvar. För senare bussav-

gångar visas tidtabellstider med klockslag.

Längre fram ska realtidsinformationen även visas på ett flertal

hållplats skyltar i trafiken. ▪

stocKHolM blir MilJö-

Huvudstad 2010

Europas första miljöhuvud-

stad blir Stockholm. EU delar

ut priset till den stad som

bäst värnar om livsmiljön för

sina invånare. Stockholm

vann titeln i konkurrens med

cirka 35 andra städer.

SLs miljöchef Stefan Wallin

tycker att det är roligt att Stockholm har fått detta erkännande.

– Utnämnandet är en sporre för det fortsatta arbetet med att

förbättra livsmiljön i Europas stora städer, säger han och fortsätter:

– SL är en viktig kugge i arbetet för att förbättra stockholmarnas

miljö.

SL har varit miljöcertifierat i drygt tre år och arbetet går vidare med

de viktigaste miljöfrågorna, till exempel att fortsätta driva tunnelbanan

och andra tåg med el från förnybara energikällor och att utöka

användningen av förnybara drivmedel i busstrafiken. Under våren 2009

kommer elhybridbussar att testas och möjligheten att köra med helt

batteridrivna bussar utreds.

Ett annat miljöproblem som SL jobbar med är trafikbuller. Där testar

SL tåg med ”kjolar” på Roslagsbanan för att dämpa det buller som

spårtrafiken orsakar. ▪

ny turlista på tvärbanan under rusningstrafiKen

Från och med den 14 april kör Tvärbanan enligt en ny turlista under

rusningstid. Förändringen innebär att spårvagnarna lättare kommer att

kunna hålla körtiderna.

I dag reser uppemot 50 000 resenärer med banan varje dag. Siffran

kan jämföras med de cirka 7 000 resenär som reste med Tvärbanan när

den startade mellan Gullmarsplan och Liljeholmen år 2000. Förändring-

arna genomförs för att bättre svara mot kraven som ett ökande antal

resenärer innebär för Tvärbanans trafik. ▪

”Tid är det som man mäter med en klocka.” Albert Einstein

Visste du att…Under ett år görs 66 miljoner påstigningar •på SLs pendeltåg.Under ett år görs 14 miljoner påstigningar •på SJ-tåg i Mälardalen.

trots alla de utbyggnader som väntar har stockholm och sl-trafiken en bit kvar till tokyos spårsystem.

Foto fabio arangio

ålder: 34 årFamilj: Tre döttrar på åtta, fjorton och sexton år.arbetsgivare: AB SLDet bästa med jobbet: Den känslan man får av att lösa ett problem som gör att kunden kan resa vidare – jag tycker om att förbättra saker.Det sämsta med jobbet: När lösningen ligger utanför vår kontroll. Det kan vara mycket frustrerande.Gör helst på fritiden: Jag rider sedan ett år tillbaka, riddarridning – med lans, spjut och svärd vilket är rätt spännande. Jag har också köpt en bättre begagnad motorcykel som jag ska ut och köra när det blir bra väder. Sedan tar ju familjen sin tid. En av döttrarna spelar fotboll och två av dem rider. Den minsta anser att hon är självgående, vilket vi inte är riktigt överens om.Jag drömmer om: Att köra motorcykel längs Trollstigen på Norska kusten.

Text Joanna Olsson Foto Melker Dahlstrand

Hallå där, Johan kleiman, hur går det?

– Det går bra, jag har egentligen bara hunnit ha

tjänsten i en månad nu, och alla arbeten är ju

sådana att ju mer man lär sig om dem desto mer

förstår man att det finns att göra.

Är det här första jobbet inom sl?

– Nej, jag började här som reparatör en gång i

tiden, efter att jag tog studenten på SLs dåvarande

Industritekniska gymnasium 1993. Sedan i takt

med att intresset har utvecklats har jag fortsatt

inom kollektivtrafiken som bland annat trafikbefäl

och trafikledare. Jag har även hunnit med en sväng

som biljettkontrollant och fått mina utskällningar av

resenärerna för att tågen inte går.

Vad gör en funktionsledare?

– Som funktionsledare är jag personalledare för 18

personer och lägger upp de skift som finns inom

SLs driftledningscentral. Den i sin tur övervakar

bland annat all spårtrafik, busstrafik, datatrafik

samt alla elanläggningar, och ser till att det är

strömlöst när något i SL-trafiken ska repareras.

Vi som jobbar här får in ärenden från hela länet

och ser till att störningar åtgärdas så snabbt som

möjligt. Det kan gälla allt från att en rulltrappa har

stannat till att någon ringer in och berättar att det

brinner i tunnelbanan.

Hur många ärenden får ni in på ett år?

– Förra året fick vi in cirka 47 000.

Hur påverkar klockan ert arbete?

– Klockan är alltid en faktor, den går väldigt fort

ibland. Ena stunden är det väldigt lugnt för att i

andra stunden bli riktigt mycket att göra.

Finns det några särskilt problematiska klockslag?

– Det gör det absolut. Framförallt på måndag-

mornar, klockan fem – då rasslar det till. Då kom-

mer den ordinarie personalen som har stenkoll

på var saker ska stå någonstans tillbaka till sina

spärrexpeditioner från helgen och går sin första

morgonrond. Därefter kommer nästa topp vid tio-,

elvatiden, när sakerna börjar gå sönder på nytt.

Överlag händer det mycket mer dagtid när fler

vistas i systemen. Men då rusningen börjar klinga

av för dem som arbetar med banan börjar ruschen

för dem som arbetar med elen. Vid halv ett på nat-

ten ska alla sektioner med planerade reparationer

kopplas ifrån så snabbt som det bara går.

Har ni någon sådan där röd knapp ni kan trycka på

om allt skulle gå fel?

– Jo då, vi kan stänga av all el om det skulle vara

så. Den möjligheten finns, men man måste trycka

många gånger och det går inte bara att använda en

knapp – ska vi släcka ner systemet måste vi jobba

på det.

Vad är det värsta problemet du har fått reda ut?

– Det var nog Rinkebybranden 2005, men då

arbetade jag på Veolia Transport som säkerhets-

utredare. I början trodde resenärerna att det hade

sprängts en bomb i tunnelbanan och de var oroliga

för sina barn. Det visade sig att det var en kortslut-

ning i en gammal tunnelbanevagn vilket ledde till

en så våldsam rökutveckling att tre personer inte

kunde ta sig ut via rulltrappan. De fick gå genom

tunneln till nästa station. Därefter blev det kaos

under en lång period då cirka 300 tunnelbanevag-

nar plockades ur trafik.

Vad krävs för att göra ett bra jobb?

– Att man känner ett engagemang för det man gör

och tar ansvar för det man har gjort. Det är nog

grunden i alla jobb. Sedan är det ju svårt att göra

ett bra jobb om du inte har en bra utbildning eller

en sådan bakgrund som ger dig rätt förutsättningar

för att kunna engagera dig i jobbet.

Tänker du jobb när du är ledig?

– Jo, det gör jag, särskilt när jag suttit och funderat

över något, eller om det hänt något under dagen.

Arbetet är ju en del av livet. ▪

aBstorstockholmslokaltrafikMarknad/Kommunikation105 73 Stockholm

Avs

Johan kLeiman, ny funktionSLedare på driftLedningScentraLen