HSJ 1 / 2016- 1Merkantila Klubben r.f.Föreningen för ekonomiestuderande vid Åbo Akademi

Henrik Street Journalnummer 1/2016

2 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 3

Henrik Street JournalHenrik Street Journal ges ut av Mer-kantila Klubben rf, fakultetsförening-en för ekonomie studerande vid Åbo Akademi

Henriksgatan 720500 Åbo Hemsidawww.hsj.merkantilaklubben.orgE-posthsj@merkantilaklubben.org

ChefredaktörFanny WikströmAnsvarig utgivareTeemu LaineOmslagsbildFanny Wikström

Henrik Street Journal är Merkantila Klubbens egen ärevördiga tidning. Tidningen utkommer i regel fyra gånger per år. Upplagan är för närva-rande 780.

Bidrag får gärna skickas till redaktio-nens e-postadress.

Tidningen ansvarar inte för inkom-met, obeställt material. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra in-kommet material.

För att få tag på redaktionen skriv for-namn.efternamn@abo.fi.

Har du flyttat och får inte hem HSJ längre? Meddela detta till so@mer-kantilaklubben.org så fixar vi det!

1/16Ledare + SOKårens ordförandeKuratorspaltenMK i bilderHSJ ThrowbackFinlands EkonomerLinas lista

12

18 16

14

8

Jonas och Louise har återvänt till Åbo efter sina utbyten.

Internationellt vid ÅAFranska Marie får uppleva Åbo i vår

Nischa dig genom praktik utomlands!

Först ut i vår serie omentreprenörskap och studier!

Erik & Duunibumi

STYRELSEN 2016

chefredaktör

Fanny Wikström

redaktionenen stad som har en speciell plats i ditt hjärta?

Oure

skribent + layout

Catherine RantanenLondon

skribent + layout

Ida SundellAmsterdam

skribent

Joakim JuséliusLondon

skribent

Lina FriskGroningen

skribent

Lucas MattssonMariehamn

layout

Maria MolinBerlin

skribent + layout

Erik PalmParis

skribent + layout

Linn-Sophie BodöCork

5 6 7

15 20 25 26

4 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 5

Tyvärr har min trivselförmåga lett till att jag allt för lätt fast-nar i bekvämlighetszonen, vil-ken ju är precis som den låter. Bekväm. Som det står tryckt i vilken självhjälpsbok som helst utvecklas man ändå mest utan-för sin bekvämlighetszon. Till all lycka har jag människor runt mig som lagom våldsamt knuf-far ut mig ibland, vilket bland annat lett till att jag sitter och skriver den här ledaren. Att ta över efter någon som gjort sitt jobb så bra som Nine är allt an-nat än lätt. Mängden utkast på min dator talar för sig själv…

En blandning kloka ord jag hört på senaste tiden gjorde att jag till slut fick den här texten skri-

ven. Erik på sidan 16 har jag att tacka för temat, då han påminde om att klichéer inte är klichéer utan orsak. Jonas allra första kuratorspalt på sidan 7 fick mig att sluta skjuta på skrivandet och öppna det där väntande do-kumentet. Om ni läser den här texten har jag dessutom följt rå-det en av värdarna på Nordeas MK-kväll gav: ”Allt man gör be-höver inte vara ens bästa presta-tion någonsin, ibland är det bäst att bara få saken gjord”. Att sän-ka kraven på sig själv kan också vara, en för många välbehövlig, form av att kliva ur bekvämlig-hetszonen.

I det här numret har vi för att inspirera dig samlat en hel del

människor som vågat ta sig ut-anför bekvämlighetszonen – ut-bytesstuderande, företagare och förstås styrelsen 2016 som alla är nya på sina poster.

Mitt mål är att under året försö-ka kasta mig in i så många obe-kvämlighetszoner som möjligt. Oftast är det utbytesstuderande man i slutet av året hör sucka: ”Åh, det var det bästa beslut jag tagit i mitt liv!”, men den här gången tänker jag också vara en av dem.

Välkommen med!

Vintern kan ofta kännas tung, men då våren närmar sig bör-jar det verkligen kännas lättare. Vårterminen innebär också många roliga och väldigt olika evenemang för att höja studie-motivationen. Motivationen är viktig under våren då man bor-de slutföra kurser från hösten men samtidigt radas uppgifter från vårens kurser framför en. Kom ihåg att ge tid åt dig själv, på så sätt kommer det att vara lättare att igen ta itu med kurs-böckerna och -uppgifterna.

Senast nu är det också dags att aktivera sig med sommar-jobbsansökan. Då måste man komma ihåg att ta initiativ och visa upp sig, man ska inte vän-ta på att någon tar kontakt utan istället ringa, maila och besöka företag. Det är viktigt att visa sitt intresse.

En MK-it är inte ensam med sin ansökan. Man kan alltid ut-nyttja de hjälpmedel som Fin-lands Ekonomer bjuder i form av t.ex. CV-kliniken. Man får gratis stöd då man skriver en ansökan eller uppdaterar sin CV. Dessa tjänster kan förbätt-ra möjligheten att bli anställd.

Jag är vanligtvis en som vaknar ganska sent då det kommer till sommarjobb. Hjälp varan-dra; påminn och uppmuntra kompisarna till att vara ute i god tid. Jag har under min tid i styrelsen fått märka att man alltid kan få hjälp av en annan MK-it. Om något har känts svårt har jag alltid kunnat fråga och få hjälp medan jag själv har försökt hjälpa dem som frågar mig. Det är ytterst viktigt att vi inte glömmer våra medstude-rande. Samarbetet mellan var-

je MK-it är också nyckeln till framgångsrik verksamhet och speciellt dess utveckling.

Till slut vill jag önska er alla en framgångsrik vårtermin. Läsåret är redan över halvvägs och sommarn närmar sig med storsteg, nu gäller det att orka kämpa. Kom ihåg att hålla er uppdaterade genom att läsa MK-mailet samt Facebook-si-dan, där hittar ni all informa-tion om vårens verksamhet som säkert hjälper alla med att styra tankarna en stund bort från kursmaterial och träffa underbara människor.

Ha det gott!

Fanny WikströmChefredaktör

LEDAREN

Teemu LaineStyrelseordförande

“Fanny, din styrka är nog att du alltid gillar läget” konstaterade en vän en gång, och det hade hon väl rätt i. Jag är bra på att trivas oberoende av om livet går enligt mina planer eller inte. Det är inte den superkraft jag själv skulle ha valt (teletransportering förstås), men för det mesta duger den.

Det nya året har nu kommit igång för fullt. Detta innebär också att våren nu närmar sig och dagarna blir längre. Om det under vintern har känts tungt att stiga upp ur sängen så får man snart vakna till att solen skiner i ögat.

Länge leve obekvämlighetszonen!

SO HAR ORDETVårvindar och sommarjobb

EY erbjuder mångsidiga karriärmöjligheter inom revision, företagsarrangemang, management consulting, skattetjänster och affärsjuridik. Genom att börja på EY får du en unik chans att utvecklas till en expert inom ditt område. En internationell arbetsmiljö, branschövergripande teamarbete och ansvarsfulla uppgifter garanterar intressanta arbetsdagar direkt från den första dagen. Under EY Experience -traineeprogrammet får du en uppfattning om karriärmöjligheterna, som kunde intressera dig efter att du utexaminerats, på EY. Du får se hurdant det är att jobba i en internationell expertorganisation och möjlighet att utnyttja det du lärt dig under din studietid.

• Ansökningstid för hösten 2016: 1.-20.3.2016

Bekanta dig med oss och sök med i vårt team! EY.com/fi/careers

6 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 7

KåRSPALTEN

Hälsningar från Tavastgatan 22

De flesta av er vet säkert redan att det är Kåren jag talar om. Det kommande året sitter jag där

tillsammans med delar av min styrelse. För er som fortfarande undrar är jag alltså Anton Norrback, Studentkårstyrelsens ordförande för året 2016. Jag är 23 år gammal, född i Åbo men uppvuxen i Österbot-ten. Året 2012 återvände jag till Åbo för att studera samhällsvetenskaper och jag har precis skrivit klart min kandidatavhandling med huvudämnet offentlig förvaltning. Dessvärre kommer studierna åtminsto-ne delvis att ligga på hyllan i år eftersom uppgiften som ordförande för ÅAS styrelse ganska långt är ett heltidsarbete.

Temat för det här numret av HSJ, internationalitet, är förstås alltid aktuellt. Många av er håller säkert med om att det till och med är speciellt aktuellt just nu, på fler än ett sätt. Till att börja med så har vi en hel del flyktingar inhysta på tillfälliga centraler runt om i landet. Dessa vet fortfarande inte huruvida de kommer att få stanna i landet eller inte. Som inte det skulle vara tillräckligt beklagligt står det folk vid gränserna som försöker förhindra dessa asylsökande från att komma in i landet. Det här kunde man säga är internationalitetens baksida, att folk faktiskt är rädda för andra kulturer och andra språk. I en perfekt värld är det internationella någonting man värdesät-ter eller någonting man använder som ett verktyg för att förbättra sig själv eller samhället. För att övergå till den positiva sidan behöver vi bara ta en titt på vårt eget universitet och vårt campus. För inte så länge sen anlände det en hel drös ivriga utby-tesstuderande till ÅA. Mängden utbytesstuderande som vill spendera ett halvår eller mera i vårt kalla och mörka Åbo bara ökar från år till år. Man kan bara lyfta på hatten åt dessa då det ibland är knappt så

att man själv orkar med kölden och mörkret. Tyvärr är vanliga studerande rätt så avskärmade från dessa långväga gäster om man inte själv tar sig tid att del-ta i aktiviteter som ordnas av eller för utbytesstude-rande. Men det är inte bara bland studenterna som internationalismen går att hitta; på alla nivåer i den akademiska världen har vi otaliga internationella doktorander, forskare och lärare inom universitetets väggar, inte minst vid vårt eget Åbo Akademi.

Det är bland dessa som många finns, de som eventu-ellt inte längre kommer att kunna studera i Finland till följd av regeringen Sipiläs förslag om att börja ta terminsavgifter av studeranden utanför EU och EES-området. Samtidigt som vi uppmanas lära oss språk, åka på utbyte, utlandspraktik eller jobba ut-omlands. Siffror från en svensk studie som omfattar alla svenska högskolor visar att det här inte fungerar, universiteten går på minus och mängden internatio-nella studerande har minskat drastiskt. Det är allas vår förlust, inte bara ekonomiskt utan också kultu-rellt och vetenskapligt.

Nu var inte meningen att göra er totalt deppiga av den här texten, vi studerande är trots allt väldigt bra på det här med att internationalisera oss.

Anton Norrback

P.S. Vi syns väl på årsfesten? Speciellt internationellt kan jag inte lova att det blir, men kul blir det garan-terat.

Anton Norrback

Styrelseordförande

Kåren

Är vi för mesiga?

KURATORSPALTEN

Jonas Lagerström

Kurator

Merkantila Klubben

Så är det en halvtimme kvar till deadline. I vanlig ordning börjar jag alldeles för sent. Varför är jag

alltid ute i sista sekunden? Är jag så obegåvad att jag inte förstår hur jobbigt det är att tokhetsa? Och vad är det som gör att jag oftast klarar av att hålla mina löften men inte alltid?

I förra veckan fick alla gulisar utvärdera sig själva som studerande. När jag läste igenom resultaten var det som att läsa en diagnos över mig själv. Ni är pre-cis som jag. Ert största problem är att ni aldrig får tummen ur arslet och sätter fart. Ni – liksom jag – är som en pundare på speed. Alltid finns det något an-nat att göra! Facebook! Ringa en kompis! Ett atten-tion span på max 15 sekunder. Torka ur kylskåpet! Sortera verktygslådan!

Samtidigt är Åbo Akademi känt för just sin flexibili-tet. Här kan du ofta tentera en kurs precis när du vill. Den som lämnar in en uppgift efter deadline klarar sig utmärkt. Lärare jobbar kvällar för att ge stödun-dervisning åt den som snorklat i Thailand eller som är inne i en extra hård och krävande festperiod. Bränner du en kurs tillräckligt många gånger så ord-nas alternativ examination som ett dagisbarn klarar med förbundna ögon. På pappret är allt det här snällt och trevligt. I realiteten är det en saftig käftsmäll för alla uppskjutare som jag. Varför anstränga sig nu – när jag kan glida igenom på en räkmacka lite längre fram?

Och ännu värre blir det. I ett klassiskt experiment fick förskolebarn välja mellan att äta en marshmal-

low nu och att vänta en kvart för att få två. När fors-karna sökte upp dessa barn långt senare i livet visade det sig att de som var tålmodiga som barn hade hö-gre inkomster och var i mycket bättre fysisk form. Ingenting premieras tydligen mer i arbetslivet än för-mågan att kunna lida en stund för en belöning längre fram. Uppskjutarna ligger däremot pyrt till hos che-fen. Lämna in rapporten för sent och du kan glömma löneförhöjningen och affärsresan till New York – de närmaste åren är du känd som slöfocken man inte riktigt kan lita på.

I min vildaste fantasi skulle jag därför vilja att Åbo Akademi blev tuffare. Jag tycker att vi är för mesiga. I grundskolan och på gymnasiet finns inte samma möjligheter att välja när man vill examinera en kurs. Det påverkar vårt beteende: Ytterst få drabbas av akut pungbråck kvällen före studentskrivningen. Inte hel-ler blir katten överkörd eller lockelsen att dricka en liter sprit oemotståndlig. Ni tar er dit fastän ni har 37,2 i feber – just för att ni måste. På samma sätt skulle hårdare tag och mindre flexibilitet göra mira-kel för dina studier i dag och för genomströmningen vid universitetet. Som ekonomer borde vi inse att tid faktiskt är pengar. Och jag kan sätta 10 årslöner på att inte en enda studerande i modern tid har bränt en kurs på grund av lågt IQ. När det verkligen är skarpt läge är vi alla enastående.

8 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 9

Vad heter du?Saara Essén

Hitta på en passande slogan för din hemstad”Pargas – En grop kan också vara en sevärdhet”

Beskriv din uppgift i styrelsen med en filmtitelThink big (1989)

I det här numret har vi internationellt tema. Vilket land vill du resa till och varför?Det finns många ställen jag skulle vilja fara till, men ett av dem är Nya Zeeland. Jag har jobbat där som au pair ett halvår och då blev jag förälskad i naturen, människorna och kulturen. Dessutom har jag många kompisar kvar där som jag gärna skulle hälsa på!

Hur är ett vanligt projekt uppbyggt? Steg 1: Planera ordentligt så att ingenting kan skita sig.Steg 2: Förbered utförandet för att säkerställa att ingenting skiter sig.Steg 3: Utför projektet korrekt så att ingenting skiter sig.Steg 4: Städa upp och minimera skadorna efter att allting har skitit sig.

Vad heter du?Teemu Laine heter jag.

Hitta på en passande slogan för din hemstadEn åbobo och hemsläp är lika vanligt som Tauski och en kny-tnäve.

Beskriv din uppgift i styrels-en med en filmtitelThe smartest guys in the room (2005)

I det här numret har vi inter-nationellt tema. Vilket land vill du resa till och varför?För tillfället skulle jag vilja resa till Kuba. Kuba håller på att ändras drastiskt och det är nu man skall resa dit om man ännu vill uppleva landet som det varit de sista 150 åren.

Hur kommer du att missbru-ka din makt?Vet du int vem jag är?

Vad heter du?Patrik Rosendahl, kallas Patte eller Rosie.

Hitta på en passande slogan för din hemstad”Ilkka Kanerva är hemma från Nystad.”

Beskriv din uppgift i styrels-en med en filmtitelWall street: Money never sleeps (2010)

I det här numret har vi inter-nationellt tema. Vilket land vill du resa till och varför?Gran Canaria; skulle åka och hälsa på mah homey Ilkka Kanerva på Suomipub!

Vilket företag vill du styra och varför?Företaget där Teemu Laine jobbar. Nån måste ju laga Old Fashioned-drinkar åt chefen.

Vad heter du?Vilma Jaakkola

Hitta på en passande slogan för din hemstad”Iniö - en hel del öar”

Beskriv din uppgift i styrels-en med en filmtitelFlickan som lekte med elden (2009)

I det här numret har vi inter-nationellt tema.Vilket land vill du resa till och varför?Australien, för det är långt bor-ta och jag alltid drömt om att lära mig surfa där!

Vad har du på tallriken?Jag har grym beslutsångest så jag skulle måsta ha lite av allt. Typ pizza, sushi, cannelo-ni med ricotta ost och spenat samt lite älgbiff!

Vad heter du?Meri Lindström

Hitta på en passande slogan för din hemstad”Esbo - Rika barn leka bäst”

Beskriv din uppgift i styrels-en med en filmtitelBad teacher (2011)

I det här numret har vi inter-nationellt tema. Vilket land vill du resa till och varför? Jag vill resa till Sydkorea, Singapore, Bora Bora, Antark-tis, Indien, afrikanska länder, Afghanistan... De första 4 bara för att vara turist, men resten för att hjälpa till och vara till nytta. De är länder med nya och helt annorlunda kulturer & religioner för mig. Dessu-tom har flera av dessa länder svårigheter så vill hjälpa be-folkningen så gott jag kan!!

Bästa sättet att tappa bort ett protokoll?Att jag tar det med mig hem...

ORDFÖRANDE SEKRETERARENÄRINGSLIVSANSVARIG

VÄRDINNA

10 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 11

Vad heter du?Jonathan Nyström

Hitta på en passande slogan för din hemstad”Åbo - så mycket mer än Fin-lands anal”

Beskriv din uppgift i styrels-en med en filmtitelJoy (2015)

I det här numret har vi inter-nationellt tema. Vilket land vill du resa till och varför?Japan, har aldrig varit där men alltid varit lite fascinerad av landet som helhet, plus att jag tror det kunde vara ett bra ställe att mix business with pleasure.

Behöver bilder på styssen photoshoppas?Ett av de första uppdragen jag fick som PR-chef var att pho-toshoppa bort en finne från en viss värdinnas ansikte. Så ja, Photoshop är i högsta grad nödvändigt!

Vad heter du?Jerry ”J-Mo” Montonen

Hitta på en passande slogan för din hemstad”Stockholm - Nordens absolu-ta epicentrum.”

Beskriv din uppgift i styrels-en med en filmtitelRun fatboy run (2007)

I det här numret har vi inter-nationellt tema. Vilket land vill du resa till och varför?Indien, för att studera den ädla sporten elefantpolo. Jag tror att HSA’s idrottsverksamhet skulle gynnas av att diversi-fieras med idrotter från olika delar av världen! Elefantpolo känns därför som ett naturligt steg för att uppnå detta!

Vilken är den bästa sport-drycken?Öl. Förutsatt att du tittar på sporten. Annars vatten.

Vad heter du?Pia Österlund

Hitta på en passande slogan för din hemstad“Pargas - tyck som oss eller tyck inga alls”

Beskriv din uppgift i styrels-en med en filmtitelMillion dollar baby (2004)

I det här numret har vi inter-nationellt tema. Vilket land vill du resa till och varför?Drömmen är att en dag köra Route 66 - and beyond - gen-om USA... med allt vad det innebär.

Hur mycket växer MK:s ak-tieportfölj i år?Tillräckligt för att köpa domp-pa åt hela ekonomiutskottet!

Vad heter du?Christian “Hoven” Hoven

Hitta på en passande slogan för din hemstadIngå - för dig som tycker att ingenting är det bästa”

Beskriv din uppgift i styrels-en med en filmtitelCocktail (1988)

I det här numret har vi inter-nationellt tema. Vilket land vill du resa till och varför?Tjeckien. För att hämta nya idéer till MK the Club från Eu-ropas största nattklubb i Prag.

Vad har du i glaset?Mojito, men eftersom jag säl-lan orkar laga en får det vara öl den här gången.

Vad heter du?Henriikka ”Henkku” Hattab

Hitta på en passande slogan för din hemstad”Sommaröarna - sommar året om”

Beskriv din uppgift i styrels-en med en filmtitelMake it or Break it (2009)

I det här numret har vi inter-nationellt tema. Vilket land vill du resa till och varför?Dubai! Eftersom jag har bott där men det finns alltid något nytt när man far dit.

Hur svarar man som en politiker?En bra politiker svarar ärligt och har en realistisk attityd/syn. Dessutom är det alltid bra att kunna argumentera sina svar.

Vad heter du?Saara Essén

Hitta på en passande slogan för din hemstad”Pargas – En grop kan också vara en sevärdhet”

Beskriv din uppgift i styrels-en med en filmtitelThink big (1989)

I det här numret har vi inter-nationellt tema. Vilket land vill du resa till och varför?Det finns många ställen jag skulle vilja fara till, men ett av dem är Nya Zeeland. Jag har jobbat där som au pair ett halvår och då blev jag föräl-skad i naturen, människorna och kulturen. Dessutom har jag många kompisar kvar där som jag gärna skulle hälsa på!

Hur är ett vanligt projekt uppbyggt? Steg 1: Planera ordentligt så att ingenting kan skita sig.Steg 2: Förbered utförandet för att säkerställa att ingenting skiter sig.Steg 3: Utför projektet korrekt så att ingenting skiter sig.Steg 4: Städa upp och mini-mera skadorna efter att allting har skitit sig.

PR-ANSVARIG IDROTTSANSVARIG SKATTMÄSTARE KLUBBHÖVDING HÖGSKOLEMINISTER PROJEKTANSVARIG

12 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 13

Hur kom det sig att du blev aktiv i för-eningen?En bekant tog kontakt med mig och tyckte att jag skulle passa bra i styrel-sen. Innan dess hade jag inte hört något om föreningen men jag tyckte det lät intressant så jag bestämde mig för att söka till styrelsen! Jag valde posten som viceordförande eftersom den verkade mest intressant. Efter en tid slutade den dåvarande ordföranden och jag blev naturlig efterföljare. Då nästa styrelse skulle väljas ställde jag upp som ordfö-rande igen.

Hurudan verksamhet har ni?Vi finns där för internationella stude-

randen vid Åbo Akademi – inte bara Erasmus utan andra också – men våra evenemang är öppna också för finländ-ska studeranden! Vi ordnar resor till exempelvis Lappland och Ryssland, sitzar, filmkvällar, idrottsevenemang och så vidare. Vi säljer också halare och ESN-studiekort till utisarna. I och med att ESN är en stor internationell orga-nisation ordnas evenemang också ge-mensamt med andra avdelningar både inom Finland och i andra länder. Jag kom just tillbaka från en träff i Norge!

”Som aktiv i ESN kan man påver-ka vilken bild ut-

bytesstuderanden får av Finland”

Vad är det bästa med ESN?Det bästa måste nog vara att man på riktigt får lära känna internationella människor och knyta kontakter med människor från olika länder! Det känns nyttigt för framtiden, speciellt för mig som ekonomistuderande. Också det att man som aktiv i ESN kan påverka vilken bild utbytesstuderanden får av Finland känns roligt. Och så får man förbättra sina språkkunskaper!

Vad ska man göra om man är intresse-rad av er verksamhet? Vilka möjlighe-ter finns det?Förutom styrelsemedlemmar har vi också så kallade active members. De hjälper till med med att ordna olika evenemang. Är man intresserad av att hjälpa till kan man kontakta mig eller någon annan i styrelsen, gilla oss på fa-cebook, bli vän med vår maskot Aura ESN ÅA för att få reda på vad som ord-nas och så vidare. Det är bara att fråga!

Ett internationellt Abo Akademi

Ann-Christine Wendelin

Ordförande i ESN ÅA. Andra årets Org&Ledn-studerande.

Varför valde du att komma till Fin-land på utbyte?Jag har alltid varit intresserad av de nordiska länderna! Min mormor är från Norge och jag visste att jag ville till något nordiskt land. Mitt universitet hade Erasmus-avtal med Åbo Akademi så det var antingen hit eller till Sverige. Till Sverige hade jag dock redan varit så jag ville se något nytt!

Vad hade du hört om Finland före du kom hit? En allmän stereotyp är ju att finlända-re är väldigt blyga men samtidigt hade norrmän berättat att finländare är väl-komnande, så de olika förväntningarna tog ut varandra där! Jag visste att det skulle vara mörkt och kallt. Och snö!

Jag visste inte så mycket om Åbo tidiga-re, det var en ny stad för mig.

Vilka förväntningar hade och har du?Jag ville se något nytt. Medan jag är här vill jag resa både i Finland och till exempel till Ryssland, Estland och Sve-rige. Lappland är ett måste! Hittills har jag varit till Sagu på en stughelg. Jag vill bocka av saker som man gör i Finland, som att bada bastu och rulla sig i snö emellan!

Finns det några skillnader du har märkt av?Utbildningen! Jag är inte van vid syste-met här att man bara har några utsprid-da föreläsningar i veckan och istället mycket självstudier. Och att terminen är uppdelad i två perioder. Hemma i Frankrike håller kurserna på hela ter-minerna, och vi har föreläsningar hel-

tid. Finländarna är också bra på engel-ska! Det är stor skillnad jämfört med i Frankrike. Men det är dyrt här!

“det skulle vara roligt att träffa flera

finländare”

Vad har du tyckt hittills?Jag börjar älska Norden mer och mer! Får redan ångest över att jag måste åka härifrån, haha. Fast jag bara har varit här i tre veckor.. Det har varit myck-et program. Jag följer Åbos alla tre ESN-avdelningar så det ordnas saker hela tiden. Men det skulle vara roligt att träffa flera finländare, hittills har jag bara umgåtts med andra utbytesstude-randen. Jag skulle gärna testa en fin-ländsk sitz!

Marie Hardy

Från Rennes, Frankrike. Har i skrivande stund varit i Åbo i tre veckor. Magisterstuderande i franska som främmande språk, kommer bli lärare i franska.

Hur kom det sig att du blev interna-tionell tutor?En av mina kämppisar ska iväg på ut-byte i Kina, och det gav mig idén. Jag tänkte att någon måste ju hjälpa alla som kommer hit också, precis som hon kommer behöva hjälp då hon åker dit. Jag har inte själv varit på utbyte men så här kan jag uppleva delar av det i alla fall! Dessutom är jag intresserad av att träffa nya människor och att vara tutor är ett bra sätt att göra det på.

Kan du berätta om vad du gör?Jag blev tilldelad fem utbytesstuderan-den. Redan innan de kom hit tog jag kontakt med dem för att de skulle ha en kontaktperson här. Då de kom plockade jag upp dem från flygplatsen, körde via en matbutik hem till dem och hämtade nycklarna. Under första veckan satt jag mycket tid på att hjälpa dem med ären-den som att öppna bankkonto, skaffa

biblioteks-, och studiekort och så vida-re. Jag körde runt både mina och andras utbytesstuderanden en del eftersom jag hade tillgång till bil och möjlighet till det. Man måste däremot inte göra lika mycket som jag gjorde! Ofta är utisarna riktigt nöjda med mindre också.

Ordnar ni några evenemang?Jo, men rätt sporadiskt. ESN sköter de större festerna och andra grejer. Jag har bland annat bjudit på middag, hållit skrinning och ordnat en förfest. Min-dre get-togethers!

Vad är det bästa hittills?Jag har fått en massa nya bra vänner! Fast jag satsade mycket tid den första veckan har det absolut betalat tillba-ka för besväret. Jag har tidigare jobbat utomlands två gånger, i Tyskland och Schweiz, så det är roligt att jag har fått öva min tyska nu också. Att vara tutor har varit en mycket positiv upplevelse, jag rekommenderar definitivt att söka!

Mette Uljens

Internationell tutor våren 2016. Tredje årets RN-studerande.

Vill du få internationell erfarenhet men känner inte riktigt att du vill lämna Åbo? Har du kommit tillbaka från utbyte och känner att du vill dela med dig av din erfarenhet? Eller vill du bara träffa nya internationella människor och ha roligt? Varje termin kommer en hög nya utbytesstuderanden också till Åbo Akademi, och det finns flera sätt att vara delaktig. Läs vidare för att höra om ESN, interna-tionella tutorer, och hur det är att komma hit som utbytesstuderande!

o

Vad är ESN?Erasmus Student Network är en multinationell, ick-evinstdrivande studentförening som representerar internationella studeranden runt om i Europa. Europas största studentorganisation.

ÅAs avdelning är den nästäldsta i Finland. I Åbo finns tre avdelningar: förutom ÅA även Turun Yliopisto och Turun Ammattikorkeakoulu.

En inblick i arbetet med ESN

Om att vara internationell tutor

Att komma till ÅA från Frankrike

Internationella tutorverksamheten ordnas av internationella enheten vid ÅA.

Ansökningar sker två gånger om året.

”Att vara tutor har varit en

mycket positiv upplevelse”

Av Ida Sundell

14 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 15carinhelen

lindasofiao

mkstyrelsen

julleeeq

fannymariaw

hoven_christian

mkstyrelsen

MK I BILDER

Utbytesstudier i all ära men utlandspraktik skulle kunna ge dig värdefull arbetser-farenhet. Hur går det till i praktiken med praktik? HSJ har intervjuat Janne Loikka-nen – ansvarig för Erasmus-praktik för studerande vid ÅA.

– Det lönar sig absolut att åka! Det är ett av de bästa sätten att få bra kontakter och öka chanserna att få bättre arbete i framtiden. Via praktik kan man visa att man är en kompetent arbetare och få fler erfarenheter att använda sig av i framtiden. Dessutom kan man lära sig språk och nya kulturer, säger Loikkanen.

Som att söka jobb

Processen att hitta utlandsprak-tik påminner mycket om att söka arbete. Man ska ha CV, an-sökan och veta vilken bransch man vill arbeta i. Det lönar sig att söka både via öppna ansök-ningar till de företag man är intresserad av och att söka le-diganslagna praktikplatser. Man hittar lediga arbetsplatser bland annat via Arbetsforums och EURES sidor.

Det lönar sig att ha som tum-regel att börja söka minst sex månader innan man skulle vil-ja börja praktiken. LinkedIn är inte ett måste men då det an-vänds oftare i dagens läge, kan det löna sig att ha en länk till sin sida i sitt CV.

Planera praktiken in i din studieplan

Åker man på praktik via Eras-mus får man studiepoäng. Hur många poäng kan variera från ett magister projekt på 40 poäng till två studiepoäng. De flesta får runt fem poäng.

– Bara det passar in i ens ekonomiska läge och studie-plan så lönar det sig verkligen att åka, berättar Loikkanen och fortsätter med att poängtera att man knappast blir rik på Eras-mus-praktik eller får stora be-sparingar - även om det ger en mycket värdefull erfarenhet.

Åker man på praktik via Eras-mus får man stöd och dessutom kan man söka stipendier ifrån exempelvis Svenska kulturfon-den och Svenska studiefonden.

Det är betydligt färre som åker på praktik jämfört med dem som åker på utbyte. I år åker ungefär 20 studerande på Eras-mus-praktik från ÅA.

Bostad och försäk-ring

Har man fått en praktikplats gäller det att hitta bostad samt att hålla koll på bl.a. försäkring-arna och skattereglementen. Man kan få hjälp med att hitta bostad exempelvis av företa-get man praktiserar för, Face-book-grupper eller det lokala universitetet.

Erasmusstödet är skattefritt men ifall man får lön ska man kolla upp de senaste anvisning-

arna för beskattningen. Något som kan vara oförväntat är hur varierande försäkringarna kan vara och därför ska man hålla ett öga på det.

– Studeranden som varit på praktik har skrivit i sina praktikrapporter att det verkli-gen har lönat sig. Avslutnings-vis kan jag påpeka att utföra en praktik är en värdefull process i sig och har man gått igenom den kan man styrka att man fick en plats, åkte utomlands och ut-förde en praktik. Det i sig självt säger ganska mycket om vilka egenskaper man har, säger Loik-kanen.

Janne Loikkanen. Bild abo.fi.

Nischa dig uTLANDSpRAKTIK!

genom

Text: Catherine Rantanen

Tips för att söka praktik utomlands:

– Arbetsforums sidor erbjuder värdefulla tips om ansökningsprocessen och lediga praktikplatser

– CIMO, Erasmusintern, EURES och Graduateland är bara några av sidorna som listar praktikplatser

– Håll koll på försäkringar, förmåner, tillstånd och arbetsavtal!

lindasofiao

carinhelen

yanagilbert westalexander

merilindstrommlaineee

16 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 17

ERIK BACK21 år, från Helsingfors, första årets studerande Hanken vid ÅA. Företagare. Friidrottar på fritiden.

Under 2016 träffar HSJ MK-iter som valt att kombinera studier och företagande. Om du och ditt företag (eller någon du kan tipsa om!) vill synas i serien får du gärna skriva in till hsj@merkantilaklubben.org

retag samtidigt. Då är det jätte-viktigt att det är lätt att anstäl-la, men också lätt att jobba för många arbetsgivare. För tillfället är det enligt mig alldeles för by-råkratiskt i Finland.

Anser du att det dystra ekono-miska läget påverkar företagan-de, hur?Det påverkar företagande både positivt och negativt. Det är svå-rare att få finansiellt stöd från staten eller lån från banken än vad det var för t.ex. fem år se-dan. Det är även svårare att hitta finansiering från privata perso-

ner. Det posi-

tiva med det dystra ekono-miska läget är att det tvingar människor att tänka mera

kritiskt på vår ekonomi och vårt samhälle. De egna vardag-

Hur ser framtiden ut för företa-get?Vi har en del förhandlingar på gång för tillfället med ett par större bolag och framtiden ser intressant och spännande ut för vår del. Vår största vision när vi grundade företaget var att grun-da en service som gör det lätt och bekvämt för vem som helst att anställa någon annan.

Jag tror starkt på att det nu-varande sättet att arbeta: 8-16, fem dagar i veckan, i ett och samma bolag i tiotals år kommer inte att fortsätta. Arbetsmarkna-den håller på att splittras och jag tror att störs-ta delen av t.ex. oss gu-lishankeiter kommer bli ännu mera ”freelancers”, som kom-mer att jobba med många olika projekt och för många olika fö-

liga problemen leder till det att människor börjar fundera på nya innovativa sätt att påverka samhället och det leder till nya företag.

Hur kombinerar du företagandet och studierna?Under gulisåret har det funge-rat helt hyfsat. Jag brukar vara måndag–onsdag/torsdag i Åbo och resten av veckan i Helsing-fors var resten av teamet bor. För tillfället har det fungerat helt okej så här, men om/när vi lyckas få företaget att växa mera måste jag naturligtvis satsa fullt på företagande.

Vad anser du vara de viktigaste egenskaperna för en företagare?Klichéer är inte klichéer utan orsak: Våga ta risker och var inte rädd för att misslyckas. 9/10 startup-företag misslyckas sex månader efter lanseringen av produkten. En positiv attityd är

fRAgOR

Text: Joakim Jusélius

bra att ha, networking och ”just being a good guy” hjälper också väldigt långt. Ingen vill jobba med en asshole.

Vad skulle du ge för tips åt andra unga företagare?Att det lönar sig att ta risken. Man måst ha mål och man måst jobba medvetet mot målen, men även om man aldrig skulle nå målen, så är det värt det. Jag har aldrig i någon skola eller i någon bok lärt mig lika mycket som jag har lärt mig som före-tagare. Jag har fått massor med nya kontakter, som jag definitivt kommer att ha nytta av senare i arbetslivet. Startup-andan i Finland är för tillfället väldigt god och växande. Företagen samarbetar mycket och man får mycket tips och idéer från andra om man bara vågar fråga! Jag tar också gärna emot tips och hjäl-per gärna angående frågor om företagsamhet.

Hur blev du företagare?Jag blev företagare p.g.a. ”eget behov”: Jag bodde med min mamma i Helsingfors och vi hade två hundar. Min pappa och syster bodde i Sverige och jag skulle påbörja min militärtjänst. Min mamma reser mycket i sitt yrke och hon undrade om vi inte skulle kunna anställa någon ungdom i närheten till att sköta våra hundar alltid då hon är på resa och jag fast i ”milin”. Jag var säker på att det skulle finnas någon service som hjälper hushåll med att hitta personer som söker efter kortvariga arbetsuppgifter. Jag googlade en stund, och hittade ingen sådan service. Då bestämde jag att det är väl bäst att grunda en sådan service, eftersom jag ansåg att det fanns ett behov. Jag grundade företaget med en av mina närmaste kompisar redan 2014. Vi började jobba först 2015 efter att vi hade slutfört vår militärtjänst.

Vad gör ditt företag?Företaget heter DuuniBuumi Oy och vi är en arbets-förmedlingsservice för kortvariga jobb. Hushåll och små- och medelstora företag meddelar på vår sida duunibuumi.fi om uppgiften som de behöver hjälp med. Vi hjälper dem att hitta arbetare till de olika upp-gifterna. Vi har över 400 arbetare runt Finland med varierande kunskaper.

Efter att uppgiften är gjord, fixar vi byråkratin för arbetsgivaren och fakturerar arbetsgivaren. Vi sköter också om alla lagstadgade försäkringar.

FÖRETAGET

Stora lanseringen skedde sensommar 2015.

Över 400 ”arbetare” på våra listor runt Finland

Närmare 150 utförda arbetsuppgifter sedan lanseringen.

www.duunibuumi.fi

HSJ Intervjumed egenföretagare

7MED

ENTREpRENöRERIK BACK

O

”Jag har aldrig i någon skola eller i någon bok

lärt mig lika mycket som jag har lärt mig

som företagare.”

18 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 19

Så nära men ändå så långt borta. Så förklarar Jonas Söderlund sin fascination över Ryssland och orsaken till varför han valde att åka på utbyte till S:t Petersburg.

Hela förra läsåret gjorde han sina biämnes magisterstudier på S:t Petersburgs Polytekniska universitet. – Linjen jag gick på hette international business med inrikting på marknadsföring. Mitt huvudämne här i Åbo är organisation och ledning.

Enligt Jonas var nivån på studierna under den första terminen ganska samma som på Åbo Akademi. Men under den andra terminen var undervisningen mer avslappnad och lärarna nästan frågade studerandena vad de vill ha för betyg. Överlag var det alltså inte så strängt under kurserna.

Eftersom han endast gick kurser som gick på engelska var de an-dra deltagarna också utbytesstuderanden. Men i en av kurserna deltog också ryska studeranden.

– I den kursen skulle vi hålla presentationer och det var det värs-ta jag någonsin sett. Ryssar är inte bra på att hålla presentationer.

Kackerlackor och surkål

Jonas bodde i ett studenthem i lägenhet med fem andra som han delade kök och badrum med. Dessutom delade han sovrum med två av dem.

– Vi sov tre personer i ett rum. Att bo så tätt på varandra var såklart ovant men man vänjer sig ganska fort. Speciellt i början innan vi kände varandra var alla väldigt försiktiga och visade res-pekt för varandra. Den första terminen bodde jag med två tyskar och sedan med två finländare.

Standarden på boendet och hygienen överlag var betydligt lägre än i Finland. Förutom hans fem roomies gästade även kacker-lackor lägenheten. Men till och med det går att vänja sig vid. De flesta som åker på utbyte sätter på sig några ”utiskilon” men så var det inte i Jonas fall. -Även om Rubeln krashade medan jag var där så allting blev billigt, var ordentlig mat fortfarande dyr. Jag levde på surkål, borsjtjsoppa, saltgurka och gick ner tio kg.

Med sin skolryska klarade Jonas den ryska man behöver i varda-gen. Men språkmuren var ett hinder för att lära känna de lokala.

– Eftersom jag inte behärskade ryska tillräckligt bra hamnade jag, som många andra utbyteselever, i ”utisträsket” och lärde tyvärr inte riktigt känna några lokala.

På grund av att han inte läste dagstidningarna tyckte han det var svårt att bedöma hur påtaglig propagandan i landet var. Men han kände aldrig att staden skulle ha varit otrygg.

– På torget gjorde de mycket reklam för Stor-Ryssland som påstod att västerlands media bara ljuger.

Vilka stereotyper stämmer?

– Det är päls som gäller. Stadsbilden är full av ståtliga pälmössor, läder och höga klackar. Klasskillnaderna och könsrollerna är också mycket tydliga.

Vem skulle du rekommendera att åka till Ryssland på utbyte?

– Ifall man åker till Ryssland på utbyte blir det definitivt inte tråkigt, både på gott och ont. Man ska ha skinn på näsan och vara förberedd på allt. Byråkratin fungerar faktiskt väldigt dåligt och det mesta är i ganska risigt chick. Jag skulle inte flytta dit permanent på obestämd tid.

American Pie-fester, kackerlackor, bibelbälte, Putin, skottdrama och vodka. HSJ har har intervjuat två hemkomna MK:iter som berättar om sina erfarenheter i USA och Ryssland. Är du sugen på att leva på borsjtjsoppa eller hamburgare?

Landet för de fria, och hemmet för de modiga

Är collegelivet som på film? Nyfikenheten fick Louise Båssar att packa väskan, flyga över Atlanten och slå sig ner i West Virginia.

Under höstterminen studerade Louise på Marshall Universi-ty. Hon studerade främst nationalekonomi och finansiering på kandidatnivå. Hon berättar att den amerikanska nivån på studierna nog var lättare än vid Åbo Akademi.

– Det var små klasser och föreläsningarna fokuserade man på diskussion. Det kändes väldigt personligt och man lärde känna läraren bra. Boende

Louise bodde i en typisk amerikansk korridor och delade rum med en amerikan.

– Det gick förvånansvärt bra även om vi hade väldigt olika rutiner. Hon sov jättemycket så det var konstant mörkt i vårt rum. Dessutom glömde hon alltid nyckeln så hon låste ut sig hela tiden.

Hon tycker dock att det var positivt att dela rum med en amer-ikan eftersom hennes roomie kunde visa henne den amerikan-ska kulturen. Dessutom hade hon en bil vilket är det enda sättet det är meningen att ta sig runt i USA med. - Man måste ha bil i USA. När vi en gång hyrde cyklar och cyklade längs med vägkanten, tutade och ropade bilister argt efter oss.

Snabbmat och fratparties

Det Louise hade svårast med var att anpassa sig till de ameri-kanska matvanorna. Allt bestod av fett och socker och mycket var genmanipulerat. Louise åt alla sina måltider i en matsal på campuset som serverade mat i princip hela tiden. Det ingick i hennes hyra att hon fick äta hur mycket hon ville. – Det fanns alltid pizza och hamburgare. Men som tur var också lite mer hälsosamma alternativ. Trots det kommer man definitivt inte att gå ner i vikt av att bo i USA.

Amerikaner är kända för sin artighet och sin öppenhet men anklagas ofta för att inte vara genuina och lite, ja, dumma. Men Louise märkte dock inte av det.

– Jag upplevde inte att den amerikanska artigheten och öp-penheten var falsk. De tog kontakt, höll sina ord och var ivriga att hjälpa till. Jag tyckte inte heller att de var dumma även om de inte riktigt visste vad som hände utanför landets gränser. Antingen visste alla var Finland var eller så påstod de att de visste, jag är inte helt säker.

För att få ”the ultimate college experience” tog amerikanerna med utbytesstuderandena på frat parties, det vill säga student-föreningarnas fester.

– Det var som att stiga in i en ”American Pie”-film. Människor överallt, red cups, beer pong, dans på balkonger - det händer på riktigt. Det är verkligen som i alla college filmer.

Förutom galna fester visade amerikanerna stolt upp sina from-ma sida för de utländska studerandena. – De som var kristna där var väldigt öppna med sin tro och aktiva inom kyrkan. Det fanns en kyrka på campuset för stud-eranden. Kyrkan ordnade mycket typiska amerikanska evene-mang som var gratis så vi hängde på ibland. Det var verkligen en upplevelse.

Liberal vapenlagstiftning och bibelbälte

Amerikansk politik kan vara förbryllande för många icke-amer-ikaner och man kan tycka att det hela är ett enda stort kapital-istiskt spektakel. Presidentval, vapenlagstiftning och religion är heta ämnen i landet.

I West Virginia är det tillåtet att bära vapen överallt förutom på skolområden och statliga fastigheter.

– Vi hade ett alarm i telefonen som skickade ut meddelande ifall det är osäkert nära campus, säger Louise.

En gång då hon och hennes kompisar satt på en utomhusbio hörde de en skottlossning 200 meter ifrån dem.– Konstigt nog kände jag mig aldrig rädd trots att jag visste att människor bar vapen och att det ibland förekom skottlossnin-gar. Jag rörde mig främst i grupp och det fanns alarmknappar runt om på campuset som man kunde trycka på för att meddela polisen ifall man var i fara.

Far till USA! Det är skitroligt och intressant. Man vet så mycket om USA men ändå

inget.Louise säger att det märktes tydligt att det var presidentval på gång, och att människorna i West Virginia avskydde Obama. Det har tidigare funnits mycket kolgruvor i delstaten men de har alla lagts vilket lett till stor arbetslöshet. Och alla skyller på Obama för den.– Det var över allt om presidentvalet hela tiden på alla tv-kanal-er. Och jag hörde verkligen inte många goda ord om Obama.

Skulle du rekommendera ett utbyte i West Virginia?

– Far till USA! Det är skitroligt och intressant. Man vet så mycket om USA men ändå inget. Naturen i West Virginia är helt fantastisk och har man lika tur som jag är det 23 grader i december.

Text: Lina Frisk

utbyteselever

som kommit hem

20 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 21

Henrik Street Journalthrowback

Merkantila klubbens egna tidning är inget nytt påhitt, utan har hängt med i många år. Vi bestämde oss för att gå tillbaka 20 år i tiden och se hur tidningen såg ut då!

År 1996 meddelade chefredaktören Kristoffer Öström att HSJ nuför-tiden var en ”liten fullspäckad blaska som penetrerar sina medlem-

mars såväl ’fackliga’ som studentikosa intressen”, alltså ganska långt vad HSJ är ännu idag.

Pärmbilden var ett foto från 1960-talet på Mercurii Stompers. Efter lite googlande visar det sig att det var MK:s eget big band som till och med har en skiva på Spotify! Lyssningarna per sång ligger ännu under 1000, vilket är perfekt om du behöver något obskyrt favoritband för att höja din hipsterstatus. HSJ rekommenderar låten Stomp Stone, en feelgoodlåt men en touch av (äkta?) spädbarnsskrik.

Vi tar fortfarande gärna emot bidrag till HSJ, men tyvärr tar vi inte emot disketter mer. Hashtaggen #HSJ2016 och vår epost hsj@merkantilaklubben.org är det som gäller år 2016! Och – vi publicerar i färg!

Fungerade som slogan för den 1996 nystartade, Viking Line-sponsrade, fören-ingen Sällskapet Sjöfartsekonomerna - Maritime Economists Society rf., torde fungera lika bra som slogan för MK Yacht Club.

”Studerande med feeling för havet, samla eder!”

I nummer 1/1996 hade redaktionen valt en samlarbild i samma stil som dagens bilder brukar vara. Tidig-are år satsades det på samlarbilder i en stil ni tyvärr inte kommer se på baksidan av HSJ 2016 ...

”Sitt inte där och dagdröm utan vakna, se er omkring och gör

någonting smart. En bra början skulle vara om ni aktivare deltog på klubbmötena, där kommer de väsentligaste sakerna fram och ni skulle åtminstone veta någonting (dessutom bjuds det på ärtsoppa varje gång)”- MK:s Styrelseordförande Johan Pöntinen1996.

1996

HSJ gONE WILD

DISKETT ÄR RÄTT

pS. Macarena 1996 vs. Sorry 2015. Cirkeln är

sluten.

22 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 23

QuIZ5 p

4 p

3 p

2 p

1 p

En person En byggnad Ett företag

Född 15 april 1990

Studerat Engelsk litteratur både på

Brown och Oxford.

Lanserade FN:s #heforshe-kampanj

år 2015.

Engelsk skådespe-lerska, modell och

aktivist

Denna byggnad restes 1929 i Helsingfors som

en bank

Är medlem i en in-ternationell förening

med ca. 300 bygg-nader

I huset finns företag, restauranger och mötesutrymmen

Finns på samma gata som Stockmann och

Kluuvi

En av byggnadens namne utsattes 2001

för en terrorattack

Mest känd för sin roll som Hermione i

Harry Potter

Grundat 1988 och baserat i Helsing-

fors

Företaget noterades på finska börsen

1999

Hette ursprungligen Data Fellows

Handelskoden på börsen är FSC1V

Anser att de var det första antivirusföre-

taget på webben

SuDOMKu

fIN

N 5 f

EL

fAKTA The Mercantile Club finns i Emmaus, Pennsyl-vania | Om du äger 10 euro och är skuldfri är du mer förmögen än 25% av alla amerikaner | Rätten till sån-gen Happy Birthday ägdes tidigare av Warner Chappell som hade höga avgifter för användning, därför hör du

den sällan i tv | Som mest har en finländare vunnit 70 000 euro i Haluatko mil-jonääriksi?

Rätt svar: Emma Watson, World Trade Center Helsinki, F-Secure

Rätt svar: Hår, finger, näsborre, flagga, örhänge

24 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 25

FINLANDS EKONOMERS SPALT

Marina Stenbäck

Studerandekontaktperson

Finlands Ekonomer

Tim Karikekylteri, styrelsejunior

Vi sökte en kylteri. Vi fann en multitalang.

Vi är en service- och intresseorganisation för ekonomeroch ekonomstuderande. Framför allt är Ekonomerna ensammanslutning av individer där ett stort antal proffs inomolika branscher möts – ekonomer återfinns under närmare5000 yrkesbeteckningar. Därför ger Ekonomerna mervärde.

Kom med i: ekonomit.fi

Visste du att de flesta nyutexaminerade ekonomer inom 5 år från examen får

jobba med arbetsuppgifter som enligt dem motsvarar deras utbildning och de upplever att dom har mångsidiga arbetsuppgifter som möjliggör för dem att utvecklas i arbetet. Det låter visst inte så tokigt det inte! Fast det ibland kan kännas avlägset så finns det alltså en framtid efter alla tenter, inlämningsdag-böcker och avhandlingar.

Nu kan det ju hända sig att ni frågar er själ-va vet hon faktiskt något om hur arbetsläget ser ut 5 år efter examen eller hittar hon bara på. Nej, jag hittar inte på. Det är nämligen så att Finlands Ekonomer med några års in-tervall undersöker hur ekonomer placerat sig på arbetsmarknaden 5 år efter examen. Det som vi klart kan se att den ekonomiska situationen påverkar även ekonomer. Av de som svarat på enkäten var endast 2% arbets-lösa vid svarstillfället, men den svaga ekono-miska situationen syns tydligt genom att det är fler som är utanför arbetslivet och anta-let tidsbundna arbetsförhållanden har ökat. Framför allt har situationen för nyutexami-nerade försämrats då betydligt färre har ett arbetsförhållande där de tar ut examen och det tar längre tid att få sitt första jobb.

Jag vet, det är inte direkt muntert att tala om hur arbetslösheten ökat och att en tredjedel av ekonomerna är arbetslösa i något ske-de inom 5 år från examen så är det tyvärr den realitet vi lever i. Jag har inga magiska trix för att råda bot på detta men jag har en

lösning som underlättar livet för er ifall du kommer att höra till den här tredjedelen. Den genomsnittliga arbetslöshetstiden för en nyutexaminerad är inom de första 5 åren ca 10 månader. Det är 10 månader då man ska leva och amortera bostadslån trots att man inte har fasta inkomster.

Hur osexigt det än låter så är lösningen på detta arbetslöshetskassan. Du kan gå med i arbetslöshetskassan redan som studerande och säkerställa att du får inkomstrelaterad dagpenning genast då du tagit ut examen om du inte har ett jobb som väntar.

Inkomstrelaterad dagpenning är alltså det du får istället för FPA:s arbetslöshetspen-ning. Den betalas ut från en privat arbetslös-hetskassa efter att du varit medlem så länge att du uppfyller arbetsvillkoret. Du måste alltså ha jobbat minst 18 timmar/vecka i 26 kalenderveckor under en granskningsperi-od på 28 månader. Fördelen är att de veckor och månader du inte jobbat som studerande inte räknas med i 28 månaders perioden. Du kan alltså jobba in arbetsvillkoret i sakta mak under studietiden så att den inkomstre-laterade dagpenningen finns färdigt för dig ifall det går så tokigt att du tar ut examen och inte har ett jobb som väntar.

Funderar du hur du skall gå till väga i prak-tiken? Kolla in ekonomit.fi, iaet.fi eller släng iväg ett mejl till marina.stenback@ekono-mit.fi så fixar det sig nog J

26 - HSJ 1 / 2016 HSJ 1 / 2016- 27

Använd hashtaggen #HSJ2016 då ni är på MK-evenemang!Bästa bilderna kommer till tidningen och MK-mailet!

Är du inte aktiv på sociala medier kan du alltid skicka in bidrag till hsj@merkantilaklubben.org!

Alla bidrag uppskattas.

Besök också:

Både MK och HSJ finns på Twitter! Hitta oss på: @MKstyrelsen

@HSJredaktionen

#HSJ2016

MK på Instagram: @MKstyrelsen

MK på Snapchat:MKtheSnap

Året har bytt för länge sedan men redan kan man ana vilken riktning 2016 kommer att ta. Vi ser vilka fenomen som fick stanna i 2015 och vilka som bubblar under ytan och är redo blomma ut inom när framtid. Som självutnämnd, allsmäktig härskare av den här listan kommer jag nu dela med mig av mina visdomsord till mina kära med-MKiter, så att även ni ska hållas med i tidens anda. Det är dags att gå igenom vad som är inne, och vad som är ute.

UTE– Jodel. Som de flesta anade blev Jodel aldrig lika långvarigt och självklart som Gossip Girl som klarade sig hela 6 säsonger. Men vi kommer för alltid att min-nas Jodelhösten 2015.

– Fitness. Att träna är bra för både kropp och själ men fitnessboomen känns väldigt 2014. Proteinshakes och better bodies-kläder känns inte så spännande mera. Fortsätt träna, men marknadsför inte eat clean-ortorexi mera, tack.

– Kött. De flesta alfahannarna på ASA-gymmet anser att en vegetarisk måltid skulle fungera som en för het, krympande tvättmaskin för deras musklar. Men låt mig berätta en hemlighet för er: Att äta vegetariskt kommer inte att göra er mindre manliga eller mer humanistiska. Det gör er mer medvetna och avslapp-nade att skippa köttet ibland eller välja Carinas vegetariska pizza nu som då. Se Cowspiracy tänk efter åtminstone en gång i veckan.

– Att frysa. Även om det är svårt att bedöma vilken årstid vädergudarna välsig-nar oss med från dag till dag, så är en sak i alla fall säker. Det är sjukt otrendigt att frysa. Att ha för tunn rock, ingen mössa eller vantar och svala skor hör hemma i högstadiet. Ifall temperaturen kryper neråt är långkalsonger coolare än köldskador.

– Ramar på instagram-bilder. Nu talar jag inte om de vita ramarna så att man inte behöver lägga upp enbart fyrkantiga bilder. Utan ”häftiga” ramar med färg eller dylikt. Jag trodde det försvann redan 2011 men fortfarande bränner de hål på mina hornhinnor när jag scrollar genom instagram.

– Snapchat-filter. Jo, specialeffekterna var roliga de första två veckorna. Men let’s face it, ingen orkar se ett till ansikte som förvandlas till ett skrikande monster eller regnbågsspya mer.

INNE– Podcast och Storytel. Mina absoluta favoritappar. Det stora Podcaståret var redan för något år sedan i Sverige men nu börjar vi i Finland äntligen förstå det briljanta med att lyssna på människor som sitter och diskuterar om allt från himmel och jord. I min Podcast-app har jag bland annat Alex&Sigge, Fredags-podden, Värvet, Lillelördag, En varg söker sin podd, Säker stil, Lilla drevet, Flora&Frida … etc etc. Och inget är väl mysigare än att gå på en promenad och höra på en författare som läser upp sin egen bok?

– Pinterest. Att skapa sin egen fantasivärld genom att ”pinna” fantastiska an-slagstavlor på pinterest är inte bara harmoniskt och skönt för ögat. Det är också imponerande och lärorikt. Mode, inredning, recept och filmcitat – en liten drömvärld för alla som vill sätta ännu mer onödig tid på att hänga på internet.

– Justin Bieber. Vad hände med allt Bieber-hat? Som tur är har människor äntligen förstått att denna talangfulla, sockersöta man faktiskt gör väldigt bra musik. Som en äkta Belieber sedan 2011 har jag vetat det länge. Men grattis, visst är det skönt att älska Bieber?

– Läsa böcker. Det är coolt att lämna alla skärmar och sluka en bok om kvällarna istället. Se intellektuell och beläst ut. Följ hot-guysreadingnyc på instagram och ni förstår vad jag menar. Fung-erar bättre än Tinder.

LINAS LISTA

28 - HSJ 1 / 2016

SAMLARBILDEN

Vill du få din bild publicerad på bakpärmen? Ta ett galet foto och skicka till hsj@merkantilaklubben.org eller med #HSJ2016 på Instagram eller Twitter!

3/5 av styrelsen representerar på KYPÄ-dagarna.