HinduismenF Ö R F Ö R K L A R I N G AV S Y M B O L E N :

H T T P : / / W W W. I N D I E N . N U /A L LT _ O M _ I N D I E N / R E L I G I O N / T E C K E N _ S Y M B O L E R

Indiens religiösa kartaHinduer: Ca 82 procent.

Muslimer: Ca 11 procent.

Kristna: Ca 2.5 procent.

Sikher: Ca 2.5 procent.

Buddhister: Ca 1 procent.

Hinduismen har ca 1 miljard utövare, varav ca 80 procent av dem bor i Indien.

Övriga 20 procent är främst bosatta i Bangladesh, Pakistan, Nepal och Sri Lanka.

I Sverige finns ca 6-10.000 hinduistiska utövare (källa: http://religionsfroknarna.se/?page_id=63).

Polyteism, panteism och teism

Polyteistisk religion

Inom polyteistiska religioner tillbes fler än en gud. Religioner som bara tillber en enda gud kallas monoteistiska.

Inom hinduismens olika riktningar finns det sammanlagt omkring tre miljoner gudar/gudinnor.

Panteistisk religion

Panteism innebär tron på att Gud eller något övernaturligt genomsyrar allt levande. Här skiljer man inte på Gud och jordelivet (vilket judendom, kristendom och islam gör) utan menar att Gud är en del av allting.

Brahman, världssjälen finns överallt. ”Det vi ser är en illusion, ytterst sett är allting ETT” (jfr Matrix)

Teistisk religion

Tron på en personlig gud/gudinna. T.ex. Kali, Vishnu, Shiva, Brahma, Ganesha

Kali”Den våldsamma gudinnan”

Bildkälla:http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/89/Kali_by_Raja_Ravi_Varma.jpg

Inom hinduismen talar man ofta om Devi vilket är ett samlingsbegrepp för alla gudinnor. Kali är en av de mest populära av alla dessa gudinnor

Gudinnan - Devi

Ett Ganesha-tempel i den indiska staden Dharwad.

Bildkälla: www.pixbay.com

TidsuppfattningCyklisk (cirkulär) tidsuppfattning

(jfr de abrahamitiska religionernas linjära tidsuppfattning)

I en linjär tidsuppfattning har historien en början (världens skapelse) och ett slut. Detsamma gäller människan. När hon dör kommer hon inte tillbaka till ett nytt liv. Däremot kan man tänka sig en fortsättning på andra sidan döden. Det är så judar, kristna och muslimer tror.

Inom buddhism och hinduism finns den cirkulära tidsuppfattningen istället. De anser inte att vi lever i en värld som en gång skapats och som en dag kommer att gå under, utan istället i en värld som skapas, upprätthålls, går under och skapas på nytt, om och om igen. Dessutom anser man att döden inte heller är ett slut eller att det leder till en fortsättning på andra sidan döden. Istället menar man att människan ständigt återföds.

Bildkälla: www.pixbay.com

Bakgrund (ursprung)Induskulturen

Invandring av en europeisk folkgrupp som brukar kallas arier.

I samband med att dessa två folkgruppers religion och kultur möts uppstår ca 1500 f.v.t.:

Den vediska religionen (vilken utgör grunden för bildandet av den hinduistiska religionen)

Historia och urkunder (heliga skrifter)Den vediska tiden (ca 1500-500 f.v.t.)Rigveda (ca 1500 f.v.t.)

Texterna i skriftsamlingen Rigveda fokuserade på frågan ”hur ska jag få ett bättre liv?”. Därmed ett fokus på det materiella livet.

Ett stark fokus på offerritualer. Man offrade till gudarna/gudinnirna i hopp om att de i gengäld skulle hjälpa dem.

Upanishaderna (ca 600 f.v.t.)

Texterna i skriftsamlingen Upanishaderna avsade sig det fokus som fanns på ett gott materiellt liv och började istället fokusera på livsfrågor som t.ex. ”vem är jag?”, ”hur fungerar universum?” och ”var finns jag i relation till allt detta?”. Fokus lades på meditation och försjunkenhet (djup begrundan, grubblande).

oBrahman, atman, samsara, yoga, karma, moksha,

Historia och urkunder (heliga skrifter)Mahabharata (ca 400 f.v.t.-400 e.v.t.)

Innehåller Bhagavadgita och Ramayana.

Ramayana

Handlar om krigaren Rama.

Bhagavadgita

Den ”hinduistiska bibeln”.

Mahatma Gandhi ska ha sagt att: ”Bhagavadgita är den bästa boken för kunskapen om sanningen”.

Guden Vishnu som kung.

Staty avGudenGanesha

Bildkälla:www.pixabay.com

Bhagavadgita – ett epos om dharmaEpos: en lång berättande text på vers (dikt) om gudar och människor (”hjältar”).

Människan Arjuna undervisas av Krishna. Krishna är egentligen guden Vishnu men i det här fallet är det tal om en s.k. avatar vilket innebär att Vishnu förvandlat sig själv till en annan gud.

Om kampen mellan dharma (de sociala & samhälleliga plikterna) och adharma (de handlingar som strider mot dharma). Arjuna får lära sig hur han ska handla för att uppfylla dharma.

Krishna lär Arjuna om tre vägar för att leva det rätta livet enligt plikterna:

1. Bhakti-yoga (tro på en personlig Gud)

2. Karma-yoga (utför oegoistiska handlingar)

3. Jnana-yoga (nå kunskap och insikt om hur världen är beskaffad, t.ex. genom meditation)

Centrala tankegångarLivets mening för en hindu är att följa dharma och att på sikt sluta återfödas och på så vis förenas med Brahman (världsalltet, ”världssjälen”).

Dharma – ”lagen om allt”, de sociala och moraliska plikterna.

Brahman – Världsalltet/Världssjälen

Atman – Själen vilken strävar efter att förenas med Brahman.

Samsara – återfödelse, reinkarnation, själavandring.

Karma – att utföra goda gärningar och handla oegoistiskt.

Moksha – Befrielse från att återfödas, ”frälsning”.

Centrala tankegångarYoga (metod för att uppnå moksha, d.v.s. befrielse)

Tre yoga-metoder för att uppnå moksha (d.v.s. befrielse eller ”frälsning”)

Bhakti-yoga: Tillbedjan av (tro på) en personlig Gud för att uppnå moksha

Karma-yoga: Handlingar utan egoism som vägen till moksha

Jnana-yoga: Kunskap (insikt) som vägen till moksha

Alla dessa tre metoder för att uppnå moksha behandlas i ”den hinduistiska bibeln” Bhagavadgita.

Kastsystemet1. Prästkasten (brahminerna).

2. Krigarkasten

3. Tjänarkasten

4. Bondekasten

De kastlösa

”Diskriminering p.g.a. kast är (numera) förbjudet enligt den indiska grundlagen, i tillämpningen innebär det att man inte får behandla folk som "oberörbara" - även om det fortfarande sker. Det är fortfarande så att sämre jobb sköts av de i de lägre kasten, medan de rika med bra jobb och makt oftast tillhör något av de högre.” Källa: http://www.indien.nu/allt_om_indien/religion/kastsystemet

”Kastsystemet avskaffades officiellt när Indien blev självständigt (1948), men dess skugga lever kvar i många skepnader.” Källa: http://www.svd.se/naringsliv/kastsystemet-ar-forbjudet-men-lever-kvar_1060441.svd

TankegångarMaya - illusionDen värld vi ser och upplever är en illusion (maya).

Detta innebär att människan och alla andra saker som finns egentligen saknar verklig existens. Allt som sker är overkligt och osant.

Meditation

Genom meditation kan en hindu uppnå kunskap om hur världen egentligen ser ut. Uppnår man den kunskapen så når man till slut befrielse (moksha). Meditation är en av flera vägar att gå för att uppnå moksha och är en del av Jnana-yoga, d.v.s. kunskapens metod för att nå moksha.

Heliga handlingar, saker och platser

Vallfärda (till guru eller helig plats)

Floden GangesTill den indiska staden Varanasi vid floden Ganges kommermiljoner pilgrimer varje år. Någon gång i livet bör mansom hindu rena sig i den här floden.

Kon är ett heligt djur.Till följd av detta är det många hinduer som inte äter nötkött.

Offra till gudarna (frukt, blommor m.m.)

Besöka tempel (där gudarna bor)

Avbildningar av gudar (bilder, föremål m.m.)

Leva som asket i slutet av sin livstid (se ord och begrepp).Bildkälla: www.pixbay.com

Mahatma Gandhi (1869-1948)Mahatma GandhioIcke våld – ”ahimsa”.

oBidragande till Indiens självständighet

från Storbritannien (1948). Indien var alltså en

brittisk koloni fram till 1948.

oGandhi kämpade bl.a. för de kastlösa rättigheter.

oÄr även känd för att han kämpat för att alla

religioner ska uppnå en gemenskap och förståelse gentemot varandra.Bildkälla: www.pixabay.com

Ord och begreppAvatar: Förkroppsligande/manifestation av en gud. T.ex. guden Krishna som är en avatar av guden Vishnu. Gudar kan också bli avatarer i form av människor.

Karma: (karmayoga) (andlig disciplin, lära, om att utföra de rätta handlingarna)

Det rätta handlandet. Att utföra plikter enligt världsordningen. Handlandet är alltså centralt. Man skall handla icke-egoistiskt. Det är bl.a. detta Krishna undervisar Arjuna om i det viktiga eposet Bhagavadgita.

Jnana (jana-yoga, (andlig disciplin genom insikt)

Kunskap är en viktig väg till befrielse (slutet på lidandet) (moksha). Den rätta kunskapen som medel för att nå befrielse (moksha). Dök först upp i den filosofiska riktningen Upanishaderna. Man vill övervinna avidya som är motsatsen, d.v.s. okunskap.

Bhakti: (bhakti-yoga): Att tro på en personlig gud. T.ex. Brahma, Vishnu, Shiva, Ganesha, Devi.

Ord och begreppAvidya: Okunskap. Jnana: Kunskap (insikt)

Maya: Illusion. En del hindusiter menar att allt är en illusion utom just brahman.

Puja: Innebär dyrkan eller tillbedjan av det heliga. T.ex. genom bön eller offring.

Ganesha: elefantguden, är son till Shiva och till Kali. Han är visdomens gud. Ganesha är väldigt populär i Indien, framförallt hos ungdomar som dyrkar honom som e slags vägledare och stöttepelare för att de ska prestera bra i skolan.

Guru: Lärd hindu som tolkar texterna åt hinduer och säger åt dem vad de bör göra och hur de bör leva.

Asket: En asket avstår från alla njutningar och lever mycket enkelt med mycket få ägodelar. Det är vanligt att buddhister lever som asketer och mediterar. Hinduister gör det ofta av tradition i slutet av sin livstid. Det är en helig handling för en renlärig hindu,

Mer om dharma (”överkurs för den som är intresserad”)Dharma (rätt levande, reglerna, plikterna)

Dharma är inom hinduismen ”den moraliska lagen” (regler för hur man ska vara och leva). Det är den sociala och rituella ordningen vilken varje hindu har en plikt att upprätthålla. Det är alltså människans plikt att jobba för den och medverka till att ordningen i världen upprätthålls. Dharma finns nedskriven i Dharmashastratexterna.Dharmashastra = Läran om reglerna. Det framkommer att dharma ska följas och man ska följa de regler som finns för det kast man tillhör. d.v.s. olika uppgifter beroende på vilken samhällsställning man är född inom.

Att bli befriad ur kretsloppet (samsara) kallas moksha. Man kan uppnå moksha genom tre olika vägar (olika riktningar betonar vissa mer än andra). En av dem är genom rätta handlingar (karma-yoga), en annan är genom kunskap (jnana-yoga) och en annan är genom att vörda en personlig Gud (bhakti-yoga). I första hand världsförsakaren (asketen,) betraktas som kvalificerad att nå moksha. En asket lever mycket enkelt och med sträng disciplin och självbehärskning. Detta innebär att en asket avstår från exempelvis sex och alkohol. Dessutom ägnar sig en asket mycket åt meditation.

Övergripande handlar det om att följa dharma, d.v.s. de sociala och moraliska plikter och regler varje människa har till uppgift att följa.

Dharma (som övergripande princip för att nå moksha)

(”överkurs för den som är intresserad”)

Dharma (de moraliska och sociala reglerna, att leva som man ska i det kast man för tillfället är född inom) som vägen till moksha (befrielse, frälsning). Dharma-plikterna, etiken och rättesnöret för varje hindu. Finns inom alla vägar man kan gå (Karma, Jnana och Bhakti). Dharma är ett av hinduismens allra viktigaste begrepp. Dharma ”bär upp” hinduismen, d.v.s. att plikterna är centrala inom religionen. Begreppet dharma innebär en föreställning om att människan upprätthåller universum genom sina handlingar. Det används för att strukturera samhället och den enskildes liv. Dharma är dock inte statiskt, världen förändras ständigt och vad som är acceptabelt ändras genom århundradena.

De tre vägarna man kan välja för att uppfylla dharma och sträva mot moksha är alltså:

Jnana-yoga

Karma-yoga

Bhakti-yoga

Samkhya (”överkurs för den som är intresserad”)

Samkhya är teorin om hur världen är beskaffad och hur människan kan uppnå befrielse. Yoga

är metoden för att få kunskap om hur världen är beskaffad och metoden för att uppnå

befrielse. (Som flera gånger nämnts finns det olika metoder.)

Enligt teorin (samkhya) anses världen (Brahman) vara verklig, men självet (atman) är skiljt

från världen och även från kroppen. Genom kunskap om verklighetens sanna natur kan

människan frälsa (befria) sig själv. Detta är målet, att nå moksha (befrielse, frälsning) och

slippa samsara (återfödelse). Samkhya, som fungerar som ett filosofiskt system, menar att

människan inte behöver någon guds nåd för att kunna frälsas. Det man måste förstå, enligt

samkhya är att självet inte är kroppen, känslorna eller tanken. Man måste förstå att självet

(atman) är Brahman.