hållbar utveckling i svenska regioner?...brundtlanddefinitionen av ”hållbar utveckling”, och...

Hållbar utveckling i svenska regioner?

Rapport 0251

Vi stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft Tillväxtverket ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för företag i hela landet att vara konkurrenskraftiga. Det innebär att vi öppnar dörrar och river barriärer – för ett Sverige där fler företag vill, kan och vågar. Kunskap, nätverk och finansiering är våra viktigaste verktyg. Tillväxtverkets insatser skapar direkta resultat hos de företag och aktörer som vi samverkar med, men även förutsättningar för företag och regioner att möta framtidens utmaningar. Vårt största enskilda uppdrag är att bidra till att EU‐medel investeras i projekt för regional konkurrenskraft och sysselsättning.

Tillväxtverkets publikationer kan laddas ner på tillvaxtverket.se. Vill du beställa en tryckt publikation eller söker du en publikation som publicerades innan 2015 hänvisar vi till vår webbshop publikationer.tillvaxtverket.se. © Tillväxtverket

Stockholm, Maj 2018 Digital: ISBN 978‐91‐88601‐70‐4 Rapport 0251

Har du frågor om denna publikation, kontakta: Johanna Giorgi Telefon, växel 08‐681 91 00

3/56

FörordBRP+berättaromtillståndetidinregion‒idagochiframtiden.BRP+ärnågotsåovanligtsomettmätsystemsomgerenhelhetsbildavhälsa,arbete,miljöochettantalandraviktigaområdensomstyrlivskvalitetenidinregion.BRP+taretthelhetsgrepppåutvecklingenochvisardinregionsstyrkor,menocksådesssvagheter.SystemetutveckladesavReglabsmedlemmarienförstaprototypsomlanserades2016ochdärefterharutvecklatsytterligareienöversyn2017.MedrapportenHållbarutvecklingisvenskaregioner?harvinuenförstaanalysavsiffrorna,somfördjuparkunskapenomtillståndetiSverigeskommunerochregioner.Härkanviförförstagångeniensvensk,regionalkontextstuderasambandenmellantillexempellivskvalitetochbruttoregionalprodukt(BRP)–ochdetvisarsigattdenkopplingenärtämligensvag.BRP+innehållerocksåindikatorersomvisarhurvianvänderderesurserochkapitalviskalämnaövertillframtidagenerationer.MedandraordärBRP+enkonkretiseringavBrundtlanddefinitionenav”hållbarutveckling”,ochvikanmedhjälpavBRP+faktisktställafråganomvilyckasskapavälfärdidag,utanattäventyrakommandegenerationersmöjligheterattgöradetsamma.Svaretfinnsirapporten!MedBRP+harReglabsmedlemmarutvecklatettuniktsystemförattprataomregionallivskvalitet.Uniktdärförattdetharutvecklatsavanvändarnasjälva,ochomfattarlandetssamtligaregionerochkommuner.VårförhoppningärattBRP+blirettanvändbartunderlagfördiskussionernaomdagensochmorgondagensbeslutikommunerochregioner.Ochattdenhärrapporten,tillsammansmeddevisualiseringarochdendokumentationduhittarpåReglabsochTillväxtverketswebbsidorochwww.brpplus.se,skaväckadinnyfikenhetochlustatttillsammansmedosstanästastegförattutvecklaSverigesregioner.ChristinaHenryson EvaMoe

AvdelningschefKunskapsutveckling VerksamhetsledareTillväxtverket Reglab

4/56

Sammanfattning Nedansammanfattasrapportensslutsatserikorthet:

Svagt samband mellan BRP och livskvalitet AnalysenavBRP+visarattsambandetmellanBRPochlivskvalitetärsvagt.Ekonomisktvälmåendekommunerharintehögrelivskvalitetänkommunermedsvagareekonomi.DettatalarförattekonomisktillväxtitermeravBRPinteperautomatikgenererarenökadlivskvalitethosbefolkningen.Kommunersomvillarbetaförökadvälfärdochlivskvalitetbehöverdärförsebortomrenatillväxtstrategier.

Pendlingskommuner nära storstad har högst livskvalitet Pendlingskommunernadrarnyttaavattvaranärastorstadensamtidigtsomdekanerbjudakvalitetersomstorstädernaintehar.Högabostadspriseristorstädernagörattmångaväljerattflyttauttillenpendlingskommun.Därerbjudsbådemerbostadförpengarna,samtidigtsomjobbenfinnsinomettpendlingsbartavstånd.Pendlingskommunernahardessutomgenerelltsettenlågarbetslöshet,högautbildningsnivåerochinkomstersamtetthögtvaldeltagande.Pendlingskommunernanärastorstadharövertidstärktsinpositionsomkommungruppenmedhögstlivskvalitet,samtidigtsomskillnadernailivskvalitetökatmellanSverigeskommuner.

Kommunerna har olika utmaningar för att vara hållbara över tid Skillnadernamellankommunernaäröverlagstörreförlivskvalitethärochnuänförhållbarhetenövertid,bortsettfrånattdetfinnsenstorvariationmellankommunernavadgällerpåverkanpådeolikaframtidskapitalen.Kommunernaharolikaförutsättningarochutmaningarförattvarahållbaraövertid,vilketdelvisberorpåkontextuellafaktorersåsombefolkningstäthet,näringslivsstrukturm.m.Storstädernaharexempelvishögaskuldkvoterochhögautsläppsnivåer,vilketinnebärutmaningarattskapalångsiktighållbarhet.Detfinnsävenmångalandsbygdskommunermedrelativthögautsläppsnivåer.Desenastefemårenharhållbarhetenövertidförbättratsöverlagförallakommungrupper,vilketävenletttillnågotminskadeskillnadermellankommunerna.

Utbildning en nyckel för att höja livskvaliteten Avanalysenframkommerattutbildningärdenenskiltviktigastefaktornförlivskvaliteten.Attfullföljagymnasieskolanochatthaenhögskoleutbildningärdetvåindikatorersomharstörstförklaringsgradtillvarförlivskvalitetenskiljersigåtmellankommunerna.Attfullföljagymnasietäravstorviktförattmotverkasåvälarbetslöshetsomohälsaochutanförskap.Destarkasambandenmellanutbildning,arbete,inkomstochhälsainnebärocksåattlivskvalitetenienkommunellerregionkanhamnaienspiralsomkanvarasvårattbrytaomdenutvecklatsienoönskadriktningeftersomdeolikalivskvalitetsaspekternaimångtochmycketpåverkarvarandra.

Kvinnor har högre livskvalitet och bättre framtidsutsikter AnalysenavBRP+visarattkvinnorharhögrelivskvalitetidagochstårbättrerustadeförframtiden.Kvinnorharenhögremedellivslängdänmän,enhögre

5/56

utbildningsnivåochlägreutanförskap.Hälsanvarierarmellankönen,dåandelenmednedsattpsykisktvälbefinnandeärhögreblandkvinnormedanmännenoftaredrabbasavhjärtinfarkterochoftarebegårsjälvmord.Detärframföralltinomutbildningsomskillnadernamellankönenblirtydliga–enstörreandelkvinnorfullföljergymnasietochkvinnornaärihögregradhögskoleutbildade.Utvecklingenövertidvisarpåattkönsskillnadernaökat.

Regionerna bidrar på olika sätt EtttydligtresultatfrånanalysenavBRP+ärattkommunernaochregionernaharolikastyrkorochsvagheter,bådeinomindexetsommäterlivskvalitethärochnuochindexetsommäterframtidskapitalet(hållbarhetenövertid).Allakommunerochregionermåsteaktivtarbetaförattstärkalivskvalitetenochframtidskapitalet,menmanmåsteutgåfrånkommunensegnaförutsättningar.MätsystemetBRP+erbjuderenramförregionernaochkommunernaattsjälvahittasinarelativastyrkorochsvagheter–genomattjämförasigmedandraochföljasinutvecklingövertidsamtgenomattanalyseradeinomregionalaskillnaderna.Utifråndettakanenregionellerkommundefinieraprioriteringarochvägarframåtförattstärkalivskvalitetenutanattdetärpåbekostnadavframtidskapitalet.

6/56

Innehåll

Sammanfattning .................................................................................................................... 4

Inledning ............................................................................................................................... 7 Bakgrund ....................................................................................................................................... 8

Hur är BRP+ uppbyggt? ................................................................................................................. 8

Var finns livskvalitet? .......................................................................................................... 11 Hög livskvalitet i pendlingskommuner nära storstad .................................................................. 11

Ökade skillnader i livskvalitet ...................................................................................................... 13

Är livskvalitet attraktivt? ............................................................................................................. 14

Livskvaliteten högre för kvinnor .................................................................................................. 16

Vad skapar livskvalitet? ....................................................................................................... 19 Inget samband mellan BRP och livskvalitet ................................................................................. 19

Viktiga faktorer för livskvaliteten ................................................................................................ 20

Befolkningsstorlek har mindre betydelse ................................................................................... 23

Hållbarhet över tid .............................................................................................................. 26 Vilka kommuner har bra kapital för framtiden? ......................................................................... 26

Hållbarheten över tid har ökat för samtliga kommungrupper ................................................... 27

Hög livskvalitet utan att det är på bekostnad av hållbarheten? ................................................. 30

Hur skiljer sig framtidskapitalet mellan kvinnor och män? ......................................................... 32

Slutsatser ............................................................................................................................ 37 Utbildning en nyckel för att höja livskvaliteten .......................................................................... 37

Kvinnor har högre livskvalitet och bättre framtidsutsikter… ...................................................... 37

…men männen har högre inkomster och kapital ........................................................................ 37

Olika utmaningar för olika kommungrupper .............................................................................. 38

Regionerna bidrar på olika sätt ................................................................................................... 38

Bilaga 1 – Metodbeskrivning ............................................................................................... 41

Bilaga 2 – Jämförelser av länen ............................................................................................ 43 Livskvalitet här och nu ................................................................................................................. 43

Hållbarhet över tid ...................................................................................................................... 49

Bilaga 3 – Indikatorlista ....................................................................................................... 53

7/56

Inledning DennarapporttarsinutgångspunktimätsystemetBRP+somharutvecklatsavregionernaisamverkanmedTillväxtverketgenomReglab.SyftetmedrapportenärattanalyseralivskvalitetochhållbarhetiSverigeskommunerochregioner.Analysen,somärframtagenavkonsultföretagetSweco,syftaräventillattundersökaolikasambandmellanlivskvalitet,hållbarhetochaspektersomtillexempelBRPochbefolkningsstorlek.Förhoppningenärattfåökadkunskapomvaddetärsomavgörattlivskvalitetenärhögreivissaregionerochlägreiandra.Påvilketsättpåverkarkommunernasförutsättningarmöjligheternaattbådevarahållbaraövertidochatthaenhöglivskvalitethärochnu?Spelarkommunernasekonomiskavälståndnågonrollförlivskvalitetenellerärdetandrafaktorersompåverkar?Rapportenärindeladitreanalyskapitel.SKL:skommungruppsindelningharanväntsgenomgåendeianalysenförattbeskrivalivskvalitethärochnusamthållbarhetenövertid.Detförstakapitletbeskrivervarlivskvalitetenfinns,hurdetsamvarierarmedattraktivitet,utvecklingövertidochskillnadermellankönen.Detandrakapitletbeskrivervadsomärviktigtförlivskvalitet.Dettredjekapitletbeskrivervilkakommunersomharmerellermindrebrakapitalförframtiden(hållbarhetövertid),hurlivskvalitethärochnusamvarierarmedkommunernasframtidskapital,utvecklingövertidsamtskillnadermellankönen.IBilaga2visashurlivskvalitetenskiljersigåtmellandesvenskalänenochhurspridningenserutinomlänen.

8/56

BakgrundBruttonationalprodukten(BNP)ochdenregionalamotsvarighetenbruttoregionalprodukten(BRP)ärsedanlängevedertagnamåttpåekonomisktvälståndpåinternationell/nationellochregionalnivå.GenomårenhardockkritikframförtssompekarpåBNP/BRP‐måttetsbegränsningarattfångasamhällsutvecklingenistort.BNP/BRPmätervärdetavdenekonomiskaproduktionenunderenvisstid,mensägeringetomresursutnyttjande,omproduktionenfaktisktletttillökadvälfärdellerärhållbarövertid.MotbakgrundavdettaharsvenskaregionertillsammansmedTillväxtverket,inomramenförReglab,utvecklatBRP+.BRP+ärettramverkförattmätaregionalutvecklingbådeutifrånettlivskvalitetsperspektivochetthållbarhetsperspektiv.Dettagördetmöjligtattbådestuderahurdetserutfördemsomborochleverisamhälletidag,samtattanalyserahurresurserochtillgångaranvändsförattsäkerställalivskvalitetävenförframtidagenerationer.

Hur är BRP+ uppbyggt? MätsystemetBRP+äruppbyggtav16temaområden.Avdessabeskrivertolvtemaområdenlivskvalitetochfyradekapitalstockarsomkrävsförattsäkerställahållbarhetövertid.Förändringarikapitalstockarnamätsgenomattvisapåpositivrespektivenegativpåverkanpåkapitalet.FIGUR1ILLUSTRATIONAVRAMVERKETBRP+

9/56

Respektivetemaäruppbyggtavaspekter,etttemavarierarmellanenochfyraaspekter,somisinturbyggsuppavenellerfleraindikatorer.Respektiveindikatorstandardiserastillvärdenmellan0och100.SeBilaga1förmerdetaljerkringhurindexetäruppbyggt.IBilaga3finnsentabellsomkortfattatbeskriverdeindikatorersomingåriindexet.

11/56

Var finns livskvalitet? Vilkakommunerharenhöglivskvalitetochvadkännetecknarkommungruppernamedhögrespektivelåglivskvalitet?Iföljandeavsnitttittarvipåhurlivskvalitetenskiljersigåtmellankommungruppernaochvaddettakanberopå.Kapitletinnehållerävenfördjupadeanalysersomblandannatvisarhurlivskvalitetenharförändratsövertidochhurlivskvalitetenskiljersigåtmellankvinnorochmän.

Hög livskvalitet i pendlingskommuner nära storstad Idiagrammetnedanvisasdensammanvägdalivskvalitetenförsamtligatemaninomlivskvalitetindexet1.Varjekommungruppsresultatrelaterartillriketsominomvarjetemaharvärdet1.Juhögrestapeldestohögrelivskvalitet.Blandkommungruppernaärdetpendlingskommunernanärastorstadsomigenomsnitthardenhögstalivskvaliteten.Pendlingskommunernadrarnyttaavattvaranärastorstadensamtidigtsomdekanerbjudakvalitetersomstorstädernaintehar.Högabostadspriseristorstädernagörattmånga,framföralltbarnfamiljer,väljerattflyttatillenpendlingskommun.Därerbjudsbådemerbostadförpengarna,samtidigtsomjobbenfinnsinomettpendlingsbartavstånd.Eftersompendlingsbenägenhetenäventenderarvarahögreblandhögutbildadeattraherarpendlingskommunernamångahushållmedhögainkomster.Pendlingskommunernahardessutomenmycketlågarbetslöshetochetthögtvaldeltagande.Alltdettagörattlivskvalitetentotaltsettärhögstidennakommungrupp.FIGUR2LIVSKVALITETUPPDELATPÅTEMAUPPDELATPÅKOMMUNGRUPPER(OVÄGDAMEDEL)

1Tema8”Balansarbete‐fritid”samttema12”Subjektivtvälbefinnande”ärejinkluderadepågrundavdatabrist.

T11. SOCIALA RELATIONER

T10. UTBILDNING OCHKOMPETENST9. HÄLSA

T7. BOSTAD

T6. ARBETE OCH LÖNER

T5. INKOMST OCH FÖRMÖGENHET

T4. TILLGÄNGLIGHET TILLTJÄNSTERT3. MILJÖKVALITET

T2. TRYGGHET OCH SÄKERHET

T1. MEDBORGARENGEMANG OCHDEMOKRATISK DELAKTIGHET

12/56

Enannankommungruppsomutmärkersigpositivtilivskvalitetindexetärlandsbygdskommunernamedbesöksnäring.Blandannatärsysselsättningsgradenblandutrikesföddahögidennakommungrupp.Dessutomärungasomvarkenarbetarellerstuderar(UVAS)lägreikommunermedbesöksnäringsprofilänimångaandrakommuner,vilketpåverkartematsocialarelationerpositivt.Besöksnäringochhandelärpersonalintensivabranscherochhardärförensärskilttydligpåverkanpåsysselsättningsnivånocharbetslöshetenikommunerdärutbildningsnivånärrelativtlåg.Besöksnäringsrelateradebranscherharocksåflertalinstegsjobbvilketocksågenerelltsettärgynnsamtförsysselsättningenblandutrikesfödda.Denkommungruppsomigenomsnittharlägstlivskvalitetärstorstäderna.Attlivskvalitetenistorstädernainteärlikahögsomdenskullekunnavaraberorpåflerasamverkandefaktorer.Främstärdetmiljökvalitetensomärlägreistorstädernamedhögapartikelutsläppsomförsämrarluftkvaliteten(idagslägetärdetemissioneravPM2,5sommätsinomtematförmiljökvalitet).Partiklartillhördeluftföroreningarsomgerstörsthälsoproblemisvenskatätorter.2Storautsläppskälloravsmåpartiklar(PM2,5)ärtransporter(främstslitageavvägar,däckochbromsar),ochiSverigesomhelhetärelochuppvärmning(främstegenuppvärmningmedved)ochindustrinstorautsläppskällor.Storstädernaslågaresultatberorocksåpåsegregationen.Storainomkommunalaskillnaderpåverkarmångaindikatorersåsominkomst,arbetslöshetochvaldeltagande.Detlågavaldeltagandeberorexempelvispåattdetfinnsstoravariationermellanstorstädernasolikastadsdelarvaldistrikt.Förstorstädernaskildedetigenomsnitt54procentenhetermellanvaldistriktenmedlägstvaldeltagandeochvaldistriktenmedhögstvaldeltagandeidetsenastekommunvalet2014.Ensådanstorskillnadfinnsinteinågonannankommungrupp.3Utöverdettaharstorstädernaävenandrautmaningarsomföljeravenökadfolkmängdpåenbegränsadyta.Förutomluftkvaliteten,ärdetframföralltinomtematbostadsomdetärtydligtattstorstadensframgångskerpåbekostnadavlivskvaliteten.Trångboddhetenärexempelvisbetydligtmerutbreddistorstädernaäniandrakommungrupper.

2Miljömål.se‐PartiklarPM2,5(2018‐03‐12)3ArenaförTillväxtochSweco(2017)SverigesNyaGeografi2017,Detojämlikavaldeltagandet

13/56

Ökade skillnader i livskvalitet Livskvalitetenhärochnuharökatiriketsomhelhetdesenastefemåren.DetberorframföralltpåenförbättringinomtematHälsa,InkomstochförmögenhetochUtbildningochkompetens.Exempelvisharandelenbarniekonomisktutsattahushållminskatochandelenhögskoleutbildadeharökat.Hälsolägetharöverlagförbättrats,medundantagförexempelvispsykisktvälbefinnandedäralltflerupplevernedsattpsykisktvälbefinnande.DetharävenskettenförsämringinomtematTillgänglighettilltjänster(vårdköernaharökat)ochförtematBostad(trångboddhetenharökat).FIGUR3LIVSKVALITETUPPDELATPÅTEMAFÖRRIKETSENASTEINDEXÅRETOCHJÄMFÖRELSEÅR5ÅRTILLBAKAITIDEN4

Livskvalitetenharframföralltökatistorstäderochpendlingskommunernärastorstäder,seFigur4.Samtidigtsomlandsbygdskommuner,lågpendlingskommunernärastörrestadochpendlingskommunernäramindretätortharfåttenförsämradlivskvalitet.Dettavisarpåenökadskillnadilivskvalitetöverlagdesenastefemårenmellanstorstadsregioner(storstäderochderaspendlingskommunersammantaget)ochlandsbygd,dådetförfemårsedanknapptvarnågonskillnadilivskvalitetmellandessa.Justpendlingskommunernatillstorstädernaharstärktsinpositionsomdenkommungruppdärlivskvalitetenärsomhögst.Istorstädernaberorförbättringenpåbättremiljökvalitet,mentrotsdennaförbättringärstorstädernafortfarandedekommunernamedsämstmiljökvalitet.StorstädernaharävenförbättratssiginomtematSocialarelationer(andelenmedlågtsocialtdeltagandeharminskat)ochinomtematTrygghetochsäkerhet.InomtematTrygghetochsäkerhetgårutvecklingendockåtolikahållmedexempelvislägreandelsomblivitutsattaföregendomsbrottochminskadetrafikolyckorperinvånare,medanutsatthetenförvåldsbrottökatnågot.Ävenpendlingskommunernanärastorstadharhaftenrelativtstark

4SemetodbeskrivningiBilaga1kringhurjämförelseårethartagitsfram.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

T1. MEDBORGARENGEMANG OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET


T3. MILJÖKVALITET

T4. TILLGÄNGLIGHET TILL TJÄNSTER



T7. BOSTAD

T9. HÄLSA

T10. UTBILDNING OCH KOMPETENS


5 år tillbaka Senaste året

14/56

positivutvecklingpåfleraavtemaområdena,framföralltinomtematUtbildningochkompetens.Landsbygdskommunerharhaftenlitenförsämringellerrelativtsvagförbättringjämförtmedandrakommungrupperpåsamtligateman.Framförallthartrångboddhetenochvårdköernaökatinomdessakommuner.Vårdköernaharökatfrånredanhöganivåeridessakommuner.Atttrångboddhetenökatärdäremotinteettreelltlivskvalitetproblemilandsbygdskommunerna,dåtrångboddhetenfortfarandeärförhållandevislågidessakommuner.Detärsvårtatthittaettgenerelltmönsterblandkommunernakringvaddetärsomgörattvissakommunerharökatsinlivskvalitetmedanandraintehardet.Envisstendensfinnsdockattdetärkommunermedredanhöglivskvalitetsomökatsinlivskvalitetmera.Dettaharmedförtattspridningenilivskvalitetmellankommunernaharökatnågotdesenastefemåren.FIGUR4LIVSKVALITET(SAMMANVÄGTINDEXAVSAMTLIGATEMAN)SENASTEINDEXÅRETOCHJÄMFÖRELSEÅR5ÅRTILLBAKAITIDEN

Är livskvalitet attraktivt? Motbakgrundavattlivskvalitetenvarierarstortmellankommungruppernaärdetintressantattsehuruvidadetfinnsettsambandmellanattraktivitetochlivskvalitet,detvillsägaväljermänniskorattflyttatillkommunermedhöglivskvalitet?Förattbelysaattraktivitetsaspektenanvändsidennaanalysinrikesflyttnettosomettmåttpåattraktiviteten.Medinrikesflyttnettoavseskvotenmellankommunernasinflyttningochutflyttning.Enkommunsomharhögreinflyttningänutflyttningharettpositivtflyttnettomedanenkommunsomharhögreutflyttningäninflyttningharettnegativtflyttnetto.Inrikesflyttnettogällerendastflyttningarsomskerinomriket,dvsinvandringärintemedimåttet.

0

10

20

30

40

50

60

70

Livskvalitet 5 år tillbaka Livskvalitet senaste året

15/56

IFigur5nedanframgårattdetfinnsettvisstsambandmellaninrikesflyttnettoochlivskvalitetävenomdetinteärnämnvärtstarkt.Dettatyderpåattmänniskorivissutsträckningväljerattflyttatillkommunermedhöglivskvalitet.Avde20kommunersomharhögstflyttnettoharmajoritetenenhöglivskvalitetochendasttrekommunerharettindexvärdeunder60.Blandkommunernaitoppärnästansamtligapendlingskommunernärastorstadellerpendlingskommunernärastörrestad.ÄvenvissapopulärakustkommunersåsomYstadhamnarhögtvadgällerinrikesinflyttningochlivskvalitet.Iregelharsåledeskommunermedhöglivskvalitetenhöginflyttning.Mendetfinnsocksåundantagdärkommunermedrelativthöglivskvalitetuppvisarettnegativtinrikesflyttnetto.Detfinnsalltsåkommunersomharsvårtattbehållasinbefolkningellerattraheranyainflyttare,trotshöglivskvalitet.FIGUR5SAMBAND MELLAN LIVSKVALITET OCH INRIKES FLYTTNETTO I SVERIGES KOMMUNER EFTER SKL:S KOMMUNGRUPPSINDELNING

R² = 0,345730

40

50

60

70

80

‐0,0400 ‐0,0300 ‐0,0200 ‐0,0100 0,0000 0,0100 0,0200

LIVS

KVAL

ITET (H

ÄR OCH

NU)

INRIKES FLYTTNETTO

A1 Storstäder A2 Pendlingskommun nära storstad

B3 Större stad B4 Pendlingskommun nära större stad

B5 Lågpendlingskommun nära större stad C6 Mindre stad/tätort

C7 Pendlingskommun nära mindre tätort C8 Landsbygdskommun

C9 Landsbygdskommun med besöksnäring

Trendlinje

16/56

Livskvaliteten högre för kvinnor UtifråndeindikatoreriBRP+somfinnsuppdeladepåkönhartvåsammanvägdalivskvalitetsindextagitsfram,ettförkvinnorochettförmän.Indexenbaserasdelspåde13indikatorer(vilketavserhälftenavindikatorernaförlivskvaliteten)somfinnsuppdeladepåkönochdelspåövrigaindikatorer,däruppgifternaförtotalenharanväntsochsituationendärförantasvaradensammaförmännenochkvinnorna.5Detsammanvägdaindexetvisarattkvinnorigenomsnittharennågothögrelivskvalitetänmän.Omallatemanskullevägasihoptilletttotalindexförlivskvalitet(därvarjetemafårsammavikt)skullekvinnornasindexuppgåtill61,8,vilketkanjämförasmedmännensindexpå59,2.FIGUR6INDEXFÖRLIVSKVALITETHÄROCHNUUPPDELATPÅTEMAOCHKÖN6

Könsskillnaderna ökar – kvinnor i högre grad utbildade SkillnadernailivskvalitetmellankönenärframförallttydligainomaspektenUtbildningochkompetens,vilketframgåravdiagrammetovan.Dettaberorpåattkvinnor,ihögregradänmännen,harhögskoleutbildning.Dessutomärtrendenattkönsglappetökar.Ibörjanav2000‐taletvarandelenhögskoleutbildadeiåldern30–39årstraxöver30procentochskillnadenmellankönenvarrelativtliten,runt4procentenheter.Sedandessharandelenpersonermedhögskoleutbildningsuccesivtökatochenhögskoleutbildning5Dekönsuppdeladeindikatorernaavserhögskoleutbildning,lågtsocialtdeltagande,ungasomvarkenarbetarellerstuderar,skaderisk,nettoinkomst,integration,matchningsgrad,arbetslöshet,tandhälsa,psykisktvälbefinnande,cancer,hjärtinfarkterochmedellivslängd.

6ItematArbeteochlönerexkluderashärdelensomavser”Löner”,vilketmerspecifiktavserkvinnornasandelavlönesumman,dådeninteärmöjligattdelaupppåköneneftersomkönsaspektenredanfångasinisjälvaindikatorn.DessutommätsredanmedianavnettoinkomstuppdelatpåmänochkvinnoritematInkomstochförmögenhet.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

T1. Medborgarengemang och demokratiskdelaktighet

T2. Trygghet och säkerhet

T3. Miljökvalitet

T4. Tillgänglighet till tjänster

T5. Inkomst och förmögenhet

T6. Arbete

T7. Bostad

T9. Hälsa

T10. Utbildning och kompetens

T11. Sociala relationer

Män Kvinnor

17/56

harblivitalltviktigareförattslåsiginpåarbetsmarknaden.Samtidigtharskillnadenmellankönenökat.Under2016varandelenhögskoleutbildadekvinnor14,3procentenheterhögreänandelenhögskoleutbildademän,seFigur7.DennautvecklingärinteunikförSverige.ÄveniEuropaärskillnadernamellankönenungefärlikastorsomiSverige,ochutvecklingenövertidharvaritliknande.UtbildningsnivånblandmänneniSverigemotsvararungefärutbildningsnivånblandkvinnornaiEUsomhelhet.7FIGUR7ANDELENHÖGSKOLEUTBILDADE30‐39ÅR

Kvinnor bättre matchade på arbetsmarknaden Skillnadernailivskvalitetberorävenattkvinnornaharenbättrematchningsgradänmännen,vilketgeretthögreindexvärdeinomtematArbete(seFigur6ovan).8Atthaettyrkedärenskompetenskommertillanvändninglederoftatillhögrelivskvalitetdåindividernaistörreutsträckningfårutövanågotdefinnerintressantochärbrapå.År2015hade42procentavarbetskraftenettyrkesommatchadederasutbildning.Utmärkandeärattkvinnorharenhögrematchningsgradänmän.Blandinrikesföddakvinnorhade47procentavarbetskraftenettarbetesommatchadederasutbildning,medanmotsvarandeandelblanddeinrikesföddamännenvar40procent.Avdeutrikesföddakvinnornaiarbetskraftenhade37procentettyrkesommatchadederasutbildning,vilketvar7procentenhetermeränfördeutrikesföddamännen.Eneventuellförklaringtillattkvinnorharhögrematchningsgradänmänskullekunnavaraattkvinnoristörreutsträckningarbetarinomyrkenochnäringsgrenarmedmerdefinieradeutbildningskravochdärdetfinnsstorefterfråganpåarbetskraft.År2015vardetvåvanligasteyrkeskategoriernaförkvinnorUndersköterskorochGrundskollärare,fritidspedagogerochförskollärare.

7Eurostat,Populationaged30‐34withtertiaryeducationalattainment(levels5‐8)8ItematArbeteharindikatornavseendelöneklyftorexkluderats(somvaravsågkvinnornasandelavlönesumman).SkillnaderiinkomsterfångasiställetuppavnettoinkomsternaitematInkomsterochförmögenhet.

0

10

20

30

40

50

60

70

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Ande

l

Män Kvinnor

18/56

FIGUR8MATCHNING,ANDELENAVARBETSKRAFTENSOMARBETARIYRKENSOMMATCHARUTBILDNINGEN,EFTERKÖNOCHINRIKES‐OCHUTRIKESFÖDDA,ÅR2015

Män har högre inkomster TydligakönsskillnaderiindexetfinnsäveninomtematInkomstochförmögenhet,därmännensindexärbetydligthögreänkvinnornas.Dettaberorframföralltpåattmännenharhögremedianinkomstänkvinnorna.År2015uppgickmedianinkomstenblandkvinnortill198800kronor,vilketvar80procentavmännensmedianinkomst.Jämförtmedförgåendeårärdetdockenökningmed1procentenhetochskillnadenmellankönenhardärmedminskatnågot.Detfinnsfleraförklaringartillvarförlöneskillnadermellankönenärsåstora.Kvinnorarbetarblandannatihögreutsträckningdeltidochmansdomineradeyrkentenderaratthahögrebetaltänkvinnodomineradeyrken.Efteratthänsyntagitstillettantalfaktorer(såsomskillnaderiyrke,utbildning,arbetstidochålder)såfinnsdetfortfarandeenlöneskillnadmellankönensomintegårattförklara.EnligtMedlingsinstitutetuppgickdennaskillnadtill4,5procentår2016.9FIGUR9MEDIANAVNETTOINKOMSTEFTERKÖN,ÅREN2014–2015

9Medlingsinstitutet,Rapportenomlöneskillnader2016

0%5%

10%15%20%25%30%35%40%45%50%

män kvinnor män kvinnor

inrikesfödd utrikesfödd

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

Män Kvinnor Män Kvinnor

2014 2015

19/56

Vad skapar livskvalitet? Ianalysenharvisöktidentifierafaktorersomkantänkaspåverkalivskvaliteteniolikariktningar.Genomettantalsambandsanalyserpresenterarviidettaavsnittbådefaktorersominteharnågotsärskiltstarktsambandmedlivskvalitetochfaktorersomharettmycketstarktsamband.Syftetärattidentifieravaddetärsomfaktisktskaparlivskvalitetochpåsåsättbelysavilkainsatsersomärviktigaförattökalivskvalitetenframöver.

Inget samband mellan BRP och livskvalitet Bruttonationalprodukten(BNP)ochdenregionalamotsvarighetenbruttoregionprodukten(BRP)ärsedanlängevedertagnamåttpåekonomisktvälståndpåinternationell,nationellochregionalnivå.BNPharlängeocksåanväntsförattmätaochföljaländersochregionersprestationer.GenomårenharalltflerrösterhöjtssompåpekarattBNPinteförmårmätasamhällsutvecklingienbredarebetydelse,ochattekonomiskBNP‐tillväxtintemedautomatikledertillökadvälfärdochlivskvalitet.StuderassambandetmellanBRPochlivskvalitetiSverigeskommunerframträderetttydligtmönster:Ekonomisktvälmåendekommunerpresterarintebättrenärdetkommertilllivskvalitetänkommunermedsvagareekonomi.Vadfigur8visarärattmångakommunerhamnarpåungefärsammanivåvadgällerBRP,menpresterarolikavadgällerlivskvalitet.TydligtärocksåattdetfinnsvissakommunersomutmärkersigmedenmyckethögBRP,mendärlivskvalitetennödvändigtvisinteärhögreänkommunersomharenbetydligtlägreBRP.SambandetmellanekonomiskprestationitermeravBRPochlivskvalitetenilandetskommunerärsåledesmycketsvag.Ävenomekonomisktillväxtfortsattgårattsesomettmöjligtmedelförattskapalivskvalitetärdetsvårareattiensvenskkontextargumenteraförtillväxtsomennödvändigförutsättningförökadlivskvalitet.

20/56

FIGUR10SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHBRPPERCAPITAISVERIGESKOMMUNEREFTERSKL:SKOMMUNGRUPPSINDELNING

Viktiga faktorer för livskvaliteten

Betydelsen av utbildning Utbildningärdenenskiltviktigastefaktornförlivskvaliteten.IFigur11ochFigur12nedanvisashurlivskvalitetenikommunernasamvarierarmedandelenhögskoleutbildadeochandelensomavslutatgymnasieskolan(vilketinnebärattmanharengymnasieutbildning).Atthaengymnasieutbildningärnästannödvändigtförattvaraanställningsbarpådagensarbetsmarknad.Attfullföljasingymnasieutbildningärdärföravstorviktförattmotverkasåvälarbetslöshetsomohälsaochutanförskap.IBRP+användsgymnasieutbildningsomenindikatorpåinvesteringihumankapitaletochärenviktigbyggstenisäkerställandetavhållbarhetövertid.Samtidigtsågergymnasieutbildningävenenbraindikationpålivskvalitetenienkommunhärochnu.Dettaförklarasantagligenavattsannolikhetenattungaskahafullgjortsingymnasieutbildningpåverkasavmångafaktorersåsomfamiljenslivskvalitet,utbildningsnivåochinkomstersamthurskolanochsamhälletserutiövrigt.Atthaenhögskoleutbildning,vilketärdenendaindikatorninomtematförUtbildningochkompetens,harocksåenmycketstarksamvariationmedlivskvaliteten.Delsberordettapåattindikatornharenrelativtstorviktidetsammanvägdaindexet,dådetärenensamindikatorför1av10temaninomlivskvalitet.Menutbildningsnivånsamvarierarocksåstarktmedmångaavdeandraindikatorernasomingåriindexet.ExempelvishartematUtbildningochkompetensstarksamvariationmedfleraindikatorerinomtemaområdenaArbeteochlöner,SocialarelationerochInkomstochförmögenhet.Kommunersomharhögutbildningsnivåhariregelocksåhögainkomsterochhögförvärvsfrekvensmedan

R² = 0,003930

40

50

60

70

80

11,5 12,0 12,5 13,0 13,5 14,0 14,5

LIVS

KVAL

ITET (H

ÄR OCH

NU)

BRP PER CAPITA (LOG)






Trendlinje

21/56

kommunermedlågutbildningsnivåoftaharlågainkomstnivåerochetthögtutanförskap.Destarkasambandenmellanutbildningochandraindikatorerinomlivskvalitetsindexettalarförattlivskvalitetenienkommunkanhamnaienpositivellernegativspiral–omutbildningsnivånförbättras/försämrasinomenkommunsåärdettroligtattdetävenfårkonsekvenserförandraaspektersomärviktigtförlivskvaliteten.

Levnadsstandard och inkomst viktiga förutsättningar för livskvalitet Andraviktigafaktorerförlivskvalitetenärkoppladetillhushållenslevnadsstandard.IBRP+mätslevnadsstandardmedindikatorernaBarniekonomisktutsattahushållsamtMedianavnettoinkomst.HurdessaindikatorersamvarierarmeddenmerövergripandelivskvalitetenvisasiFigur13ochFigur14nedan.Barnsomleveriekonomisktutsattahushållspeglarmöjligheternaförenavdemestutsattagruppernaisamhället.Genomsämreekonomiskaförutsättningarfinnsriskattbarnenhamnarutanförsamhällsgemenskapennärdeinteharsammamöjligheterattdeltaiaktivitetersomandra.Ekonomisktutsattahushålläroftautsattaävenavandraanledningar,därföräldrarnakanvaradrabbadeavohälsaellerhalägreutbildning.Medianenavnettoinkomstärettmåttfördenallmännalevnadsstandardenisamhället,därekonomiskamöjligheterpåverkarlivskvalitetpåolikasätt.EnkommunslevnadsstandardsamvarierarstarktmedtemaområdetArbeteochlöner,vilketomfattarintegration(sysselsättningsgradblandutomeuropeisktfödda),löneklyftormellankönen,matchningpåarbetsmarknadensamttillgångentillarbete(arbetslöshet).Nettoinkomstensamvarierarävenstarktmedhögskoleutbildning.Dessatvåindikatorer(medianavnettoinkomstochbarniekonomisktutsattahushåll)förklarartillsammans67procentavvariationenikommunernaslivskvalitet.Indikatorernabarniekonomisktutsattahushållochandelhögskoleutbildadeförklararhela73procentavvariationenavkommunernasindexvärdenförlivskvalitet.

R² = 0,50320

102030405060708090

100

0 20 40 60 80 100

LIVS

KVAL

ITET (H

ÄR OCH

NU)

HÖGSKOLEUTBILDNING (INDEX 0‐100)

R² = 0,5960

102030405060708090

100

0 20 40 60 80 100

LIVS

KVAL

ITET (H

ÄR OCH

NU)

GYMNASIESKOLAN (INDEX 0‐100)

FIGUR12SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHANDELENSOMAVSLUTATGYMNASIESKOLANIÅLDRARNA19‐24ÅR

FIGUR11SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHANDELENMEDENHÖGSKOLEUTBILDNINGIÅLDRARNA30‐39ÅR

22/56

R² = 0,57770

102030405060708090

100

0 20 40 60 80 100

LIVS

KVAL

ITET (H

ÄR OCH

NU)

BARN I EKONOMISKT UTSATTA HUSHÅLL (HÖGA INDEXVÄRDEN MOTSVARAR LÅGA

ANDELAR)

R² = 0,522

0102030405060708090

100

0 20 40 60 80 100

LIVS

KVAL

ITET (H

ÄR OCH

NU)

MEDIAN AV NETTOINKOMST (INDEX 1‐100)

FIGUR13SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHANDELENBARNIEKONOMISKTUTSATTAHUSHÅLL

FIGUR14SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHMEDIANAVNETTOINKOMST

23/56

Befolkningsstorlek har mindre betydelse Inomekonomiskgeografibrukarteorinom”theoptimalurbansize”10användasförattförklarasambandetmellanbefolkningsstorlekochlivskvalitet.Teorinbyggerpåattdetinledningsvisfinnsenpositivrelationmellanlivskvalitetochbefolkningsstorlek.Närenstadväxerökarblandannattillgångentillarbeten,kulturochsamhällsservice.Matchningpåarbetsmarknadenunderlättasochhushållensinkomsterökar.Dessutominnebärenhögrefolkmängdbättreförutsättningarförettstörreutbudavspecialiseradetjänsterochnöjesutbudiformavbutikerochrestauranger.Alltdettagörattdensammanvägdavälfärdenochlivskvalitetenantasstigaitaktmedattfolkmängdenienstadökar.Växerdäremotstadenförmycketkandenegativaeffekternablistörreänfördelarna.Istorastädersomattraherarmångamänniskorbegåsdetoftaenstörremängdbrott.Storefterfråganpåbostäderpåenbegränsadytainnebärocksåattbostadsprisernaoftaärhögaistorstäderna.Dessutomkanensnabbväxandestadfåutmaningarvadgällerträngsel,bullerochluftkvalitetpågrundavstoramängderutsläpp.Enligtteorinomoptimalstadsstorlekkanenstadväxasålängemarginalnyttanärstörreänmarginalkostnaden.Denoptimalastorlekenbestämssåledesvidpunktendärmarginalnyttanärlikamedmarginalkostnaden.Påsenareårhardockmångaforskarekritiseratdennateori.Snararemenarforskarnaattstäderärunikaochattdetdärförintefinnsnågotenkeltreceptpåhurstorenstadkanvara.Dessutomkanstäder,medhjälpavstrategisksamhällsplaneringochförvaltning,”flyttafram”sinoptimalastorlekutanattdetskerpåbekostnadavlivskvaliteten.11IFigur16visassambandetmellanlivskvalitetochfolkmängdilandetssamtligakommuner.Ävenomsambandetinteärtydligt,finnsdetenvisssamvariationmellanstorlekoch

10SeblandannatAlonso(1971)TheEconomicsofUrbanSize,PapersandProceedingsoftheRegionalScienceAssociation,somvardenförstaattbeskrivadennateori

11Capelloetal(2013)Oneorinfiniteoptimalcitysizes?Insearchofanequilibriumsizeforcities,AnnalsofRegionalScience2013

FIGUR16LIVSKVALITETOCHFOLKMÄNGD

R² = 0,08630

40

50

60

70

80

7 9 11 13

LIVS

KVAL

ITET (H

ÄR OCH

NU)

FOLKMÄNGD (LOG)

R² = 0,08230

40

50

60

70

80

30 50 70 90

LIVS

KVAL

ITET (H

ÄR OCH

NU)

TÄTORTSGRAD

FIGUR15LIVSKVALITETOCHTÄTHET

R² = 0,144930

40

50

60

70

80

‐2 3 8

LIVS

KVAL

ITET (H

ÄR OCH

NU)

BEFOLKNINGSTÄTHET (LOG)

FIGUR17LIVSKVALITETOCHTÄTORTSGRAD

24/56

livskvalitet.Exempelvisärdetingenavdebefolkningsmässigtminstakommunernasomutmärkersigmedhöglivskvalitet.Detgårdockinteattsägaatt”störstärbäst”.Dettaeftersomdeallrastörstakommunernaintehardenhögstalivskvaliteten.Snarareärdetdemedelstorakommunernasomutmärkersigpositivtvadgällerlivskvalitet.Härfinnsdetdockenstorspridningochvissamedelstorakommunersomliknarvarandrabefolkningsmässigtpresterarheltolikavadgällerlivskvalitet.Ytterligareenfaktorsompåverkarkommunernaimångaavseendenärbefolkningstätheten.Förutsättningarnaattexempelvistillhandahållaserviceochannaninfrastrukturärbetydligtmergynnsammaförtätbefolkadekommuneränförkommunermedenglesbefolkningsstruktur.Täthetkandockmätaspåolikasätt.Figur15visartäthetitermeravkommunensfolkmängddelatmedkommunensgeografiskayta,såkalladbefolkningstäthet.Befolkningsmässigtsmåkommunermedstorytafåridettamåttenlågbefolkningstäthet.Figur17visartäthetitermeravtätortsgrad,detvillsägaandelenavkommunensinvånaresomboritätorter.12Härärdetinteytaellerfolkmängdsomäravgörande,utansnararekommunensgeografiskabosättningsmönster.Kommunerkansåledeshaenlågbefolkningstäthetmenändåuppvisaenhögtätortsgrad.AvfigurernaFigur15ochFigur17framgårattsambandetmellantäthetochlivskvalitetärmertydligtförbefolkningstäthetänförtätortsgrad.Ävenomdetfinnsenstorspridningfinnsdetettvisstsambandattlivskvalitetentillvissdelökaritaktmedattbefolkningstäthetenökar.Däremottycksintedengeografiskabosättningsstrukturen,dvstätortsgraden,varaavnågonstörrebetydelseförlivskvaliteten.Sammantagetgårdetattkonstateraattstorlekochbefolkningstäthetharettvisstsambandmedlivskvaliteten.Samvariationenärdockbegränsadochdetfinnsenrelativtstorspridningbådevadgällerbefolkningstäthetochfolkmängd.Detärdessutomtroligtattandrakontextuellavariabler,såsomgeografisklokalisering,kanhaenlikastorellerännustörrepåverkanpålivskvaliteten.Enbefolkningsmässigtlitenkommunnäraenstorstadsomkanerbjudagodtillgångtillarbetstillfällenochstorstadslivharexempelvisheltandraförutsättningaränenbefolkningsmässigtlikvärdigkommunsomliggermerisoleratochdärtillgångentillarbeteärmerbegränsat.Därför,ombefolkningsstorlekenäravpositivbetydelseförlivskvaliteten,bordedetvaradenfunktionellaregionensbefolkningsstorleksomäravbetydelsesnarareändenenskildakommunensbefolkning.IFigur18nedanjämförsfunktionellaanalysregionerslivskvalitetmedderasbefolkningsstorlek.Enfunktionellanalysregion(FA‐region)ärenregion,inomvilkenmänniskorkanboocharbetautanattbehövagöraalltförtidsödanderesor.FigurennedanvisardockintepånågonstarksamvariationmellanlivskvalitetochfolkmängdiFA‐regioner,mensambandetärnågotstarkarejämförtmedsambandetmellanfolkmängdochlivskvalitetikommunerna.

12Somtätortavsestätbebyggdaområdenmedminst200invånareochdäravståndenmellanhusenärmindreän200meter.

25/56

FIGUR18SAMBANDETMELLANLIVSKVALITETOCHFOLKMÄNGDFÖRFA‐REGIONER(OVÄGTMEDELFÖRLIVSKVALITETENIKOMMUNERNAINOMVARJEREGION)

R² = 0,200730

40

50

60

70

80

7,5 8,5 9,5 10,5 11,5 12,5 13,5 14,5 15,5

LIVS

KVAL

ITET (H

ÄR OCH

NU)

FOLKMÄNGD (LOG)

26/56

Hållbarhet över tid Hurrustadeärkommunernaochregionernaförframtidenochhurskiljersigframtidskapitaletåtmellankommungrupperna?Iföljandeavsnittpresenterasenövergripandeanalysmedfokuspåhållbarhetövertiduppdelatpåolikaframtidskapital.Kapitletinnehållerävenfördjupadeanalysersomblandannatvisarhurframtidskapitaletharförändratsövertidochhurframtidskapitaletskiljersigåtmellankvinnorochmän.

Vilka kommuner har bra kapital för framtiden? Kommunernaharolikaförutsättningarattvarahållbaraövertid.Befolkningsstruktur,geografisklokaliseringochnäringsmässigspecialiseringärexempelpåfaktorersomkanpåverkakommunernasprestationerihållbarhetsindexet.Detvådiagrammennedanvisarhurhållbarhetenserutfördeolikakommungrupperna.Diagrammettillvänstervisardenpositivapåverkanpåhållbarhetenmedandethögradiagrammetvisardennegativapåverkanpåhållbarheten.FIGUR19OCHFIGUR20TILLVÄNSTERPOSTIVPÅVERKANPÅHÅLLBARHET,TILLHÖGERNEGATIVPÅVERKANPÅHÅLLBARHET.(OVÄGDAMEDEL)

Vadgällerdennegativapåverkanpåhållbarhetenfinnsstoraskillnadermellankommungrupperna.Detärframföralltnaturkapitaletsomvarierarrelativtmycketmellankommunerna.Dekommungruppersomharhögautsläppsnivåerfårennegativpåverkanpånaturkapitaletmedankommungruppernasomharlågautsläppsnivåerharenmindrenegativpåverkanpånaturkapitalet.Detärframföralltstäderochkommunermedhögbefolkningstäthetsomharhögautsläppsnivåer.Menävenfleralandsbygdskommunerhar

F1. NATURKAPITAL+ F2. EKONOMISKT KAPITAL+

F3. HUMANKAPITAL+ F4. SOCIALT KAPITAL+

F1. NATURKAPITAL‐ F2. EKONOMISKT KAPITAL‐

F3. HUMANKAPITAL‐ F4. SOCIALT KAPITAL‐

27/56

högautsläpp.DådetärfleraolikatyperavutsläppsommätsiBRP+innebärdetattdetfinnsolikaorsakertillutsläppsnivåerna.Detkanberopåhögapartikelhalterfråntrafik,menoftahandlardetävenomnäringslivetsutsläpp.Detbördocknoterasattindexet,pågrundavdatatillgång,mäterutsläppfrånettproduktionsperspektivochdärmedintetaribeaktandeallautsläppsomföljerpågrundavinvånarnaskonsumtionavexempelvisvarorsomproduceratspåannanortellerannatland.Mönstretmellankommungruppernakundemöjligtvissettannorlundautomävendenekologiskapåverkanfrånvårkonsumtionkundemätas.Skillnadermellankommungruppernafinnsävenommantittarpåhurdetsocialakapitaletvarierarmellankommungrupperna(diagrammettillhöger).Destörrestädernaharigenomsnittflerbrottperinvånarevilketpåverkardetsocialakapitaletnegativt.Kommunermedenglesarebefolkningsstruktur,såsomlandsbygdskommunerochlandsbygdskommunermedbesöksnäring,harigenomsnittfärreantalbrottperinvånare.Vadgällerdenpositivapåverkanpåhållbarhetenutmärkersigpendlingskommunernanärastorstadmedigenomsnitthögaindexresultat.Pendlingskommunernanärastorstadhartillexempelstorandelskyddadland‐ochmarkareal,vilketgörattnaturkapitaletharenpositivpåverkanpåhållbarheten.Ävendetekonomiskakapitaletärstarktipendlingskommunerna.Storainvesteringaribyggandeochhögtpensionssparandeperinvånaregörattdetekonomiskakapitaletipendlingskommunernanärastorstadärhögt.Åandrasidanharpendlingskommunerna(liksomdestörrestäderna)utmaningarmedhögaskuldkvoterhoshushållen,vilketpåverkardetekonomiskakapitaletnegativt.Hushållenistorstadsregionernaärgenerelltbådebetydligtförmögnareochmerskuldsattaänriksgenomsnittet–enskillnadsomförståsharattgöramedprisutvecklingenpåbostadsmarknaden.Avsammaskälärskuldkvotenbetydligtlägreimindrestäderochlandsbygdskommuner,därdetvaresigfinnshögtuppskruvadebostadspriserellermöjlighetatttastoralånmedbostadsomsäkerhet.Undantagetärlandsbygdskommunermedbesöksnäringsinriktningdärvissapopuläraturistorterbidrartillenhögregenomsnittligskuldkvot.Densammanvägdabildenäratthållbarhetenvarierarmycketmellankommungruppernaförolikahållbarhetstemanochattdettatillvissdelberorpåkommunernasolikaförutsättningar.Bästrustadeförframtidenärpendlingskommunernanärastorstadmedanstorstädernastårinförstorautmaningar.

Hållbarheten över tid har ökat för samtliga kommungrupper Överlagharframtidskapitalen,hållbarhetenövertid,förbättratsdesenastefemåren.Dettagällerframförallthumankapitaletochdetekonomiskakapitalet(seFigur21).Investeringaribyggandeochforskningochutvecklingharökat.Ävenkapitalinkomsternaochpensionssparandetharökat,vilketsammantagetpåverkardetekonomiskakapitaletpositivt.Dockfinnsävenenlitennegativutvecklingfördetekonomiskakapitaletsomföljdavenstörresamladskuldkvot.Denpositivapåverkanpåhumankapitaletharinteförändratsnämnvärt,eftersomdeingåendeindikatorernasommäterinvesteringarihälsaochkunskapharutvecklatsiolikariktningar.Dennegativapåverkanpåhumankapitalethardockminskat,vilketberorpåminskadehälsoriskersomexempelvislägreandelriskkonsumenteravalkoholochminskadandelsomröker.Naturkapitaletharförbättratsnågotöverlag.UtsläppenharminskatiSverigesamtidigtsomandelentillvaratagetavfallökat.Dennegativapåverkanpånaturkapitaletbottnariökadbrytningavballast,somihuvudsakberorpåökatbyggande.

28/56

Detsocialakapitaletharsammantagetminskatnågotiriketsomhelhet,menutvecklingenärtudeladmedbådeökadnegativochpositivpåverkanpåkapitalet.Dennegativautvecklingenberorihuvudsakpåökadekonomiskbrottslighet(anmäldabrott)desenasteåren,samtökadandelpolitikersomutsättsförolikatyperavbrott(baseratpåentrygghetsundersökning).Denpositivapåverkanpådetsocialakapitaletvisardäremotpåstörremedborgardelaktighetsamtidigtsomflerföretagarbetarmedsocialhållbarhet.Sammanfattningsvisharförtroendetfördetoffentliga(baseratpådetsommätsidettaindex)minskatsamtidigtsomdelaktighetochsocialtengagemangfrånmedborgareochföretagharökat.FIGUR21HÅLLBARHETÖVERTIDUPPDELATPÅTEMAFÖRRIKETSENASTEINDEXÅRETOCHJÄMFÖRELSEÅR5ÅRTILLBAKAITIDEN13

Utvecklingenövertidvisarattframtidskapitaletharökatförsamtligakommungrupper,vilketvisasiFigur22nedan.Storstädernaochpendlingskommunernanärastorstadharhaftdenminstpositivautvecklingen.Denpositivapåverkanpådetekonomiskakapitaletharökatstarktistorstadsregionerna.Denminskadenegativapåverkanpånaturkapitaletharframföralltskettistorstädernapågrundavminskadeutsläpp.Däremothardennegativapåverkanpådetsocialakapitaletökatrelativtmycketistorstädermeddesspendlingskommuner,medblandannatökadekonomiskbrottslighetochstörreandelpolitikersomutsättsförbrott.Denstoranegativapåverkanpådetsocialakapitaletmedförattökningentotaltsettförhållbarhetenövertidökatsvagtistorstäderochpendlingskommunernärastorstad.Denstörstaförbättringenhariställetskettistörrestäder,mindretätortersamtlandsbygdskommuner.Störrestäderharhaftenpositivutvecklingförsamtligateman,medexempelvisminskadnegativpåverkanpånaturkapitalet.Ävenistörrestäderhardennegativapåverkanpådetsocialakapitaletökat,mendäremotintelikamycketsomiriketsomhelhetsamtidigtsomdenpositivapåverkanpådetsocialakapitaletvaritstor.13SemetodbeskrivningiBilaga1kringhurjämförelseårethartagitsfram.

F1. NATURKAPITAL

F2. EKONOMISKT KAPITAL

F3. HUMANKAPITAL

F4. SOCIALT KAPITAL

‐80

‐60

‐40

‐20

0

20

40

60

80

‐80

‐60

‐40

‐20

0

20

40

60

80

5 år tillbaka Positivt Senaste året Positivt 5 år tillbaka Negativt Senaste året Negativt

29/56

Exempelvisharmedborgardelaktighetochsocialhållbarhetiföretagökatmycketidestörrestäderna.Landsbygdskommunernaharocksåhaftenpositivutvecklingvadgällerdenpositivapåverkanpådetsocialakapitalet,påsammasättsomfördestörrestäderna.Ilandsbygdskommunernahardetävenskettenpositivutvecklingavdetekonomiskakapitaletgenomökadebygginvesteringarochökatpensionssparande.Ävenomskuldkvotenförbolånökatnågotilandsbygden,såhardeninteallsökatisammaomfattningsomförövrigariket.Tillskillnadfrånförändringilivskvalitethärochnu,därskillnadernamellankommunernaökatnågotdesenastefemåren,harutvecklingenförhållbarhetenövertidletttillnågotminskadeskillnadermellankommunerna.Överlagärävenskillnadernamellankommunernastörreförlivskvalitethärochnuänförhållbarhetenövertid,bortsettfrånattdetfinnsenstorvariationmellankommunernaförderaspåverkanpådeenskildaframtidskapitalen.FIGUR22HÅLLBARHETÖVERTID(SAMMANVÄGTINDEXAVSAMTLIGAFRAMTIDSKAPITAL)SENASTEINDEXÅRETOCHJÄMFÖRELSEÅR5ÅRTILLBAKAITIDEN

0

10

20

30

40

50

60

70

Hållbarhet över tid 5 år tillbaka Hållbarhet över tid senaste året

30/56

Hög livskvalitet utan att det är på bekostnad av hållbarheten? FörSverigeskommunerochregionerärdetviktigtattkunnaerbjudaenhöglivskvalitetförsinainvånareidagochattvarahållbaraövertid.Fråganärhuruvidadetärmöjligtattbådehaenhöglivskvalitetochsamtidigthaettbrakapitalförframtiden?IdiagrammetnedanframgårsambandetmellandetvåindexeniBRP+.Avdiagrammetframgårattdetfinnsettsvagtsambandmellanlivskvalitetochhållbarhet.Dekommunersomuppvisardehögstavärdenaförlivskvalitetharoftarelativthögavärdenförhållbarhet.Samtidigtuppvisarkommunernameddelägstalivskvalitetsvärdenasällanhögavärdenförhållbarhet.Emellertidfinnsdetenstorspridningdärframföralltmångakommuneri”mittskiktet”placerarsigpåungefärsammanivåerihållbarhetsindexetmenharvarieranderesultatilivskvalitetsindexetochviceversa.Attdetdockfinnsettsvagtpositivtsambandvisarattdetgårattuppnåenhöglivskvalitetutanattdetärpåbekostnadavdenframtidahållbarheten.Kommunerkansåledeserbjudahöglivskvalitetochsamtidigthaengodhushållningavsinaresurserochtillgångar.FIGUR23SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHHÅLLBARHETISVERIGESKOMMUNEREFTERSKL:SKOMMUNGRUPPSINDELNING

R² = 0,169230

40

50

60

70

80

30 40 50 60 70 80

HÅLLBA

RHET (Ö

VER TID)

LIVSKVALITET (HÄR OCH NU)






Trendlinje

31/56

Relationmellanlivskvalitetochhållbarhetförkommunernavarierardockmellanolikaframtidskapital/hållbarhetsteman(naturkapital,humankapital,ekonomisktkapitalochsocialtkapital).Sambandetmellanlivskvalitetochhållbarhetärnästanobefintligtförnaturkapital,ekonomisktkapitalochsocialtkapital.Förekonomisktkapitalfinnsdetexempelvisettsvagtpositivtsambandmellandenpositivapåverkanpåekonomisktkapitalochlivskvalitetenikommunerna,mendettasambandmotverkasavattdetoftareärkommunermedhögrelivskvalitetsomharenstörrenegativpåverkanpådetekonomiskakapitalet.Dettaförklarasihuvudsakavdenhögaskuldbördanikommunermedhögrelivskvalitet(skuldkvotförbolån).Samvariationenmellanhumankapitalochlivskvalitetärnågotmerpositiv,exempelvissamvarierarlivskvalitethärochnuihöggradmedandelenungasomfullgjortsingymnasieutbildning(enavindikatorernainomhumankapital).Sambandetmellanlivskvalitetochframtidskapitalskulleocksåkunnaförändrasövertid.Attvaraenattraktivkommunmedhöglivskvalitethärochnukaninnebäramångautmaningarförframtidskapitaletpålängresikt.Eftersomkommunermedhöglivskvalitetoftaharhögtinrikesflyttnetto,såskapardetexempelvisutmaningarvadgällerluftkvalitet,trångboddhetochhögaskulderpågrundavblandannatbolån.Hurattraktivakommunerklararavatthanteradessautmaningarkanbliavgörandeförivilkenmåndekommerattkunnavarahållbaraocherbjudalivskvalitetpålängresikt.Detgårhellerinteattuteslutaatttrenderkanändraspågrundavblandannatförändradevärderingar,ochpålängresiktkanskedetvisarsigvaraheltandratyperavkommunersomvisarsigvaraattraktivaochsamtidigthaettbraframtidskapital.

32/56

Hur skiljer sig framtidskapitalet mellan kvinnor och män? Precissomförlivskvalitetindexethartvåkönsuppdeladeindextagitsframförframtidskapitalet,seFigur24.Äveninomframtidskapitalet,fördeindikatorerdärdetfinnskönsuppdeladstatistikför(12av44indikatorer),harkvinnornanågothögrevärdenänmännensammantaget.Detfinnsdockstoravariationer.Vadgälleraspektenförloradkunskapochkompetens,inomdennegativapåverkanpåhumankapitalet,såärexempelvismännenihögregradarbetslösaochbegåroftaresjälvmordjämförtmedkvinnorna.Vadgällerhälsoriskerna,somocksåärendelavdennegativapåverkanpåhumankapitalet,såärmännenihögregradriskkonsumenteravalkoholmedankvinnornaihögregradröker.Inomdenpositivapåverkanpåhumankapitaletharocksåkvinnornabättrevärdenänmännenihuvudsak–kvinnoräteroftarefruktochgröntochungakvinnorharoftarefullgjortsingymnasieutbildning,medanmänneninågothögregradärfysisktaktiva.Vadgällerframtidstematsomavserdetekonomiskakapitalethardockmännenihuvudsakbättrevärdenänkvinnorna,medklarthögrekapitalinkomsterochhögrepensionssparande.FIGUR24INDEXFÖRHÅLLBARHETÖVERTIDUPPDELATPÅFRAMTIDSKAPITALOCHKÖN

Fler kvinnor klarar gymnasiet Underhelaperioden2000–2016harenstörreandelkvinnoriåldern19–24åravslutatgymnasietänmänisammaåldersgrupp.Igenomsnittvarandelen3,4procentenheterhögreblandungakvinnor.UtvecklingenblanddebådakönensernästintillidentiskutiFigur25nedan,ävenomnivåernaskiljersignågotåt.Andelensomavslutatgymnasietökadeibörjanav2000‐taletochdärefterfluktueradeandeleninågraår.Frånochmedår2013synsennedåtgåendetrendiandelensomavslutatgymnasiet.Minskningeniandelensomavslutatgymnasieskolanärnågotstarkareblanddeungamännen,vilketharletttillökadeskillnadermellankönen.Sommestminskadeandelenblanddeungamännenmed0,8procentenhetertill80,0år2016.År2016uppgickandelenungakvinnorsomavslutatgymnasiettill84,3procent,vilketvarenminskningmed0,4procentenheterjämförtmedförgåendeår.

F1. NATURKAPITAL

F2. EKONOMISKT KAPITAL

F3. HUMANKAPITAL

F4. SOCIALT KAPITAL

‐80

‐60

‐40

‐20

0

20

40

60

80

‐80

‐60

‐40

‐20

0

20

40

60

80

Män Positivt Kvinnor Positivt Män Negativt Kvinnor Negativt

33/56

FIGUR25ANDELENSOMAVSLUTATGYMNASIESKOLAN19‐24ÅR

Männen i något högre grad långtidsarbetslösa IFigur26nedanvisasutvecklingenavandelenarbetslösautanarbeteimerän12månaderochmerän24månaderunderåren2006–2016.14IBRP+ärlångtidsarbetslöshetenenindikationpåförloradkunskapochkompetensinomframtidstematsomavsernegativpåverkanpåhumankapitalet.FIGUR26ANDELENARBETSLÖSAUTANARBETEIMERÄN12MÅNADEROCH24MÅNADEREFTERKÖN,ÅREN2006–2016

Långtidsarbetslöshetminskarchansernatillattfinnaettarbeteochpåsiktökarävenriskenavattdrabbasavpsykiskohälsaochsocialmarginalisering.Enligtforskningen14EnligtArbetsförmedlingensdefinitionpålångtidsarbetslöshetsåräknasenpersonsomlångtidsarbetslösomdenneharvaritinskrivenarbetslösmedensammanhängandetidutanarbeteimerän12månader.Förpersonerunder25årräckerdetmedeninskrivningstidpåmerän6månader.

7677787980818283848586

Ande

l

Män Kvinnor

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Män utan arbete mer än 12 mån Kvinnor utan arbete mer än 12 mån

Män utan arbete mer än 24 mån Kvinnor utan arbete mer än 24 mån

34/56

inomområdetfinnsdetettflertalförklaringartillattarbetslösagenerelltharlägrelivstillfredsställelseänandragrupper:detkanberopåenavsaknadavmålutöversinaegna,ensämreekonomiochattarbetslösagårmisteomdesocialasammanhangsomarbetsplatsenerbjuder.Ettarbetekanävengesjälvkänslaochenidentitet.Sambandetmellanarbetslöshetochpsykiskhälsaärdockdubbelriktat,dåensämrehälsaminskarchansernaattpersonensökerellerfårarbete.Efterfinanskrisensinträdeunderhösten2008ökadeandelenarbetslösautanarbetei12månaderoch24månader.Mellan2011och2016harandelenlegatpåenrelativtstabilnivå.Diagrammetovanvisarattnivåernaochutvecklingenärrelativtlikablandkönen,däremotsåharmännenenmarginellthögrenivålångtidsarbetslösa.Trotsattarbetslösamedlångatiderutanarbete(merän12månader)harökatsomandelavsamtligaarbetslösadesenastetreåren15,såhardetalltsåinteskettstoraförändringarsetttillbefolkningenunderåren2014–2016.Detkandelvisförklarasavattandelenarbetslösatotaltsettharminskatsedan2013.AndelenlångtidsarbetslösairelationtillarbetskraftenärlågiSverigejämförtmedEU.JämförtmeddenordiskagrannländernasåärlångtidsarbetslöshetenhögreiFinland,ochnågotlägreiNorge(utanarbeteimerän12månader).Idenordiskaländerna–framföralltiNorge,SverigeochFinland–harmännenenhögrelångtidsarbetslöshetjämförtmedkvinnor.DettagällerdockinteEUsomhelhetdärdetknapptärnågonskillnadmellankönen.16Psykisk ohälsa vanligast bland kvinnor Bådefysiskochpsykiskohälsapåverkarindividenslivskvalitetmenharäveneffekterpålivskvalitethospersoneriomgivningen.Psykiskohälsaharmångaorsakerochvägentillförbättringserolikaut.Idagenssamhällediskuterasoftadenstressrelateradohälsan,ochpånationellnivåharantaletsjukskrivingarkopplattillstressökatkraftigtdesenasteåren17.WHOharbenämntjuststresssomtjugohundrataletshälsoepidemi.EttmåttförattmätapsykiskohälsaärandelmednedsattpsykisktvälbefinnandeochdetpresenterasiFigur27nedanFel!Hittarintereferenskälla..Avdiagrammetframgårdetattandelenmednedsattpsykisktvälbefinnandeäravsevärthögrehoskvinnoränmän.Igenomsnittuppgickandelenblandkvinnortill21procentunderåren2013–2016,motsvarandeandelblandmännenvar14procent.Enligtdiagrammetharandelenvaritmycketstabildesenastetioobservationerna,försåvälmänsomkvinnor.

15Figur1:1iArbetsmarknadsrapport2017,Arbetsförmedlingen16Eurostat,Long‐termunemploymentbysex(Percentageofactivepopulation)17Sjukskrivningförreaktionerpåsvårstressökarmest,Försäkringskassan

35/56

FIGUR27ANDELMEDNEDSATTPSYKISKTVÄLBEFINNANDEEFTERKÖN,2004–2007TILL2013–2016

Ojämn fördelning av ekonomiskt kapital Destoraskillnadernaiframtidskapitaletmellankönenärävenkopplattilldetekonomiskakapitalet.Påsammasättsommännenharhögreinkomsterharmännenävenettstörreekonomisktkapital.Generelltärkapitalinkomsternafrämstkoncentrerattilldemmedhögreinkomster,dåenhögrelöngerstörremöjlighettillattinvesterapengariaktier,fonderochbostäder.IFigur28visasdengenomsnittligakapitalinkomstenperinvånareunderår2015.Eftersomlönentenderarattstigamedåldern,omäninågotavtagandetakt,ärkapitalinkomsternaidiagrammetbådeuppdelatefterkönochålder.FIGUR28KAPITALINKOMSTIKRONORPERINVÅNAREEFTERKÖNOCHÅLDER,ÅR2015

Dengenomsnittligakapitalinkomstenblandkvinnoriåldern30–64årutgjordeknappthälftenavdengenomsnittligamannenskapitalinkomsterår2015.Kapitalinkomstenförmäniåldern30–64årvar49541kronorår2015,medanmotsvarandesiffrablandkvinnornavar23684kronor.

0

5

10

15

20

25

Män Kvinnor

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

män

kvinno

r

män

kvinno

r

män

kvinno

r

män

kvinno

r

män

kvinno

r

män

kvinno

r

män

kvinno

r

män

kvinno

r

30‐34 år 35‐39 år 40‐44 år 45‐49 år 50‐54 år 55‐59 år 60‐64 år 30‐64 år

36/56

MinstskillnadmellankönenuppvisasidetvåyngstaåldersgruppernaiFigur28.Blandkvinnornaiåldern30–34åruppgickkapitalinkomstenigenomsnitttill13965kronor,vilketmotsvarar65procentavdengenomsnittligamannenskapitalinkomstisammaåldersgrupp.Imedelåldern,detvillsägaiåldrarna40–59år,uppstårdetstörstainkomstgapetmellankönen.Dengenomsnittligakapitalinkomstenpermaniåldern50–54årvar64575kronor.Blandkvinnornaisammaåldersgruppuppgickkapitalinkomstentill27399kronor,vilketmotsvarar42procentavmännensinkomst.

37/56

Slutsatser Utbildning en nyckel för att höja livskvaliteten AnalysenavBRP+visarattsambandetmellanBRPochlivskvalitetärsvagt.Ekonomisktvälmåendekommunerharintehögrelivskvalitetänkommunermedsvagareekonomi.DettatalarförattekonomisktillväxtitermeravBRPinteperautomatikkangenereraenökadlivskvalitethosbefolkningen,ochatttillväxtstrategierdärförinteärtillräckligafördekommunerochregionersomvillarbetaföratthöjalivskvaliteten.Samtidigtärekonomiskaresurserettviktigtmedelförattkunnainvesteraisådantsomtycksvarasärskiltviktigtförlivskvaliteten,såsomutbildningochkompetens.Avanalysenframkommerattutbildningärdenenskiltviktigastefaktornförlivskvalitet.Attfullföljagymnasieskolanochatthaenhögskoleutbildningärdetvåindikatorernasomharstörstförklaringsgradtillvarförlivskvalitetenskiljersigåtmellankommunerochkommungrupper.Atthaengymnasieutbildningärnästintillennödvändighetförattvaraanställningsbarpådagensarbetsmarknad.Attfullföljasingymnasieutbildningärdärföravstorviktförattmotverkasåvälarbetslöshetsomohälsaochutanförskap.Destarkasambandenmellanutbildning,arbete,inkomstochhälsainnebärocksåattlivskvalitetenienkommunellerregionkanhamnaienspiralsomkanvarasvårattbrytaomdenutvecklatsienoönskadriktningeftersomdeolikaaspekternaimångtochmycketpåverkarvarandra.Eftersomutfalletavlivskvalitetindexetinteenbartärberoendeavkommunernasgeografiskalägeellerandrastrukturellafaktorersomärsvåraattpåverka,finnsstoramöjligheterframöverattskapabättreförutsättningarförinvånarnaslivskvalitet.Utbildningäroftaennyckeltilldettaeftersomdetledertillökadechanserattfåarbete,somisinturgerinkomsterochbättrehälsa.

Kvinnor har högre livskvalitet och bättre framtidsutsikter… AnalysenavBRP+visarattkvinnorharhögrelivskvalitetidagochstårbättrerustadeförframtiden.Kvinnorharenhögremedellivslängdänmän,enhögreutbildningsnivåochlägreutanförskap.Hälsanvarierarmellankönen,dåandelenmednedsattpsykisktvälbefinnandeärhögreblandkvinnormedanmännenoftaredrabbasavhjärtinfarkterochoftarebegårsjälvmord.Detärframföralltinomutbildningsomskillnadernamellankönenblirtydliga–enstörreandelkvinnorfullföljergymnasietochkvinnornaärihögregradhögskoleutbildade.Dessutomvisarutvecklingenövertidattkönsskillnadernaharökat.Ibörjanav2000‐taletvarandelenhögskoleutbildadeiåldern30–39årstraxöver30procentochskillnadenmellankönenvarrelativtliten,runt4procentenheter.Sedandessharandelenmedhögskoleutbildningsuccesivtökatsamtidigtsomskillnadernamellankönenharökat.Under2016varandelenhögskoleutbildadekvinnor14,3procentenheterhögreänandelenhögskoleutbildademän.Medtankepåutbildningensbetydelseförlivskvalitetenidagochförhållbarhetenframöver,såblirdetenviktigutmaningattminskaklyftanmellankönen.DettaärintebaraenutmaningförkommunerochregioneriSverige,utanäveniEuropasomhelhet.

…men männen har högre inkomster och ekonomiskt kapital Samtidigtkvarstårutmaningenattkvinnornaharbetydligtlägreinkomsteränmännen.Ävendetekonomiskakapitaletärojämntfördelat.År2015uppgickmedianinkomstenblandkvinnortill198800kronor,vilketvar80procentavmännensmedianinkomst.Vadgällerdetekonomiskakapitaletärskillnadernaännustörre.Dengenomsnittligakapitalinkomstenblandkvinnoriåldern30–64årutgjordeknappthälftenavden

38/56

genomsnittligamannenskapitalinkomsterår2015.Destoraskillnadernavisarpåfortsattstortbehovattjämställdhetsarbeteikommunernaochregionerna.

Olika utmaningar för olika kommungrupper AnalysenavBRP+visarattkommunernastårinförolikautmaningarframöver.Förstorstädernaärdetframföralltmiljökvalitetenochsegregationensomgörattlivskvaliteteninteärlikahögsomdenskullekunnavara.Storainomkommunalaskillnaderitillexempelförvärvsfrekvens,inkomstochvaldeltagandegörattstorstädernaharlägstlivskvalitetblandkommungrupperna.Storstädernaharävenutmaningarvadgällerframtidskapitalet,därblandannathögaskuldkvoterochhögautsläppsnivåerinnebärsvårigheterförstorstadskommunernaattskapalångsiktighållbarhet.Utvecklingenövertidvisardockattlivskvaliteten,ochtillvissdelävenframtidskapitalet,förstorstädernaharökatnågotdesenastefemåren,vilkettalarförattutvecklingenhittillsändågåttirättriktning.Förlandsbygdskommunerochlandsbygdskommunermedbesöksnäringärdenstorautmaningenframföralltkoppladtillutbildningochkompetens.Utbildningsnivånärimångalandsbygdskommunerlågvilketocksåspeglarinkomsternasomiregelärlägreilandsbygdskommunernajämförtmedandrakommungrupper.Imångakommunerhördettaihopmedavsaknadenavhögkvalificeradeyrkenikommunen.Långaavståndtillenstörrestad(därhögkvalificeradeyrkenfinns)kandessutomförsvåraendagligarbetspendling.Atthöjautbildningsnivånochökatillgångentillhögkvalificeradeyrkenärstorautmaningarförlandsbygdskommunernaframöver.Denkommungruppsomutmärkersigpositivtifleraavseendenärpendlingskommunernanärastorstad.AnalysenavBRP+visarattlivskvalitetenärhögstipendlingskommunernanärastorstadochattdessakommuneräventycksvaravälrustadeförframtiden,samtidigtsomutvecklingendesenastefemårenvaritpositividessakommunermedavseendepålivskvaliteteten.Utmaningenförpendlingskommunernahandlarframföralltomattväxapåetthållbartsättochatthanteradeutmaningarsomfinns,texkopplattillökadebostadspriserochhögaskuldkvoterförhushållen.Skillnadernailivskvalitetmellankommunernaharökatdesenastefemåren,medanskillnadernaminskatförhållbarhetenövertid.Pendlingskommunernaharstärktsinpositionmedrelativtstarktpositivutvecklingavsinlivskvalitet.Landsbygdskommunernahardockhaftensvagpositivutvecklingellervissnegativutvecklingförfleraaspekterinomlivskvaliteten.Engemensamtrendärdockattutsläppenminskatöverlag,samtidigtsomutbildningsnivåerna,levnadsstandardenochdenpositivapåverkanpådetekonomiskakapitaletökat.Ettexempelpåengemensamutmaningförkommunernaärminskatförtroendeförinstitutionerochpolitiker.Ävenfastvaldeltagandetökadegenerelltsettförallakommungrupperdetsenastevalet,såhardenekonomiskabrottslighetenökatochenstörreandelavpolitikernautsättsförbrott.ÄvenvårdköernaharökatiSverigesomhelhetdärköernaärsomlängstattfåträffaenläkareilandsbygdskommunernasamtidigtsomutvecklingenvaritstarktnegativävenfördessakommuner.

Regionerna bidrar på olika sätt EtttydligtresultatfrånanalysenavBRP+ärattkommunernaochregionernaharolikastyrkorochsvagheter,bådeinomindexetsommäterlivskvalitetochindexetsommäterframtidskapitalet.Enslutsatsärattallakommunerochregionermåsteaktivtarbetaförattstärkalivskvalitetenochframtidskapitalet,samtidigtsommanmåsteutgåfrånkommunensegnaförutsättningar.Attsträvaefterprincipenattallaskavaralikahållbara

39/56

inomallaområdentordeintevararimligt.Denojämnafördelningenavindustri,befolkningochinfrastrukturilandetinnebärheltolikautgångspunkterförkommunernaochregionerna.BRP+ärsåledesenbraramförkommunernaattsjälvahittasinarelativastyrkorochsvagheter,ochutifråndettadefinieraprioriteringarochvägarframåtförattstärkalivskvalitetenutanattdetskerpåbekostnadavhållbarheten.

41/56

Bilaga 1 – Metodbeskrivning Respektivetemaäruppbyggtavaspekter,etttemavarierarmellanenochfyraaspekter,somisinturbyggsuppavenellerfleraindikatorer.Respektiveindikatorstandardiserastillvärdenmellan0och100.Meridetaljgårdettillpådetsättetattkommunenmedbästvärdefårvärdet100ochkommunenmedsämstvärdefårvärdet0(undantagförnegativpåverkanpåframtidskapitaldåskalanärdenomvända).Övrigakommunerfördelarsigsedanmellandessavärden.Såvälriketsomlänenfördelarsigocksåpådennaskalamellan0och100,vilketärlogisktdådessaregiontyperbeståravdemerdiversifieradekommunerna.Förregionen görsstandardiseringenpåföljandesätt

, ∗ 100Inästastegvägsdestandardiseradeindikatorvärdenasammantillindexpåaspektnivå.Dettagörsmedmedelvärden,samtligaindikatorervägssammanmedsammaviktinomrespektiveaspekt.Värdenahamnarävenpådennanivåiintervallet0till100.Däreftervägsindexetpåaspektnivåihoptilltemanivånenligtprecissammametodochävendessavärdenhamnarmellan0och100.Viktningenärävenhärlikahögförsamtligaaspekterinomrespektivetema.Sefigurexempelnedanmedavseendepåindexetsuppbyggnadförtemaområde”Trygghetochsäkerhet”.

Tillanalysdelenavdennarapportskapasävenetttotalindexförlivskvalitetochhållbarhetövertidenligtsammaprocedur.Dettaanvändsendastförattdraslutsatseromsambandmellandessatemaområdenocholikakontextuellavariabler.

Indikator

Aspekt

TemaTrygghet

och säkerhet

Olycks-och

skaderisk

Skador som kräver slutenvård

Trafik-olyckor

Utsatthet för brott

Egendoms-brott Våldsbrott

Samhälls-och natur-katastrofer

Saknas indikatorer

42/56

Metod för när värden saknas och hantering av extremvärden Utöverdettaärdetviktigtatthanteradefalldåvärdenförindikatorernasaknasförnågonellerfleraregioner.Dettagörsgenomimputering.Inledningsvisplockassenastemöjligamätpunktutförrespektiveindikatorochregion.Oftastfinnsdataförsamtligaregionerdetsenastestatistikåret,annarsimputeras,omdetärmöjligt,medäldrevärden.Härföljerentabellmedinformationkringhurdettahanterasdåvärdensaknasheltochoftaförenhelregiontyp,seriket,länochkommuner.Saknas HanterasRiket Medelvärdelän/kommuner(oftastvägt)Län Medelvärdekommuner(oftastvägt)Kommun LänsvärdeJämförelser över tid Irapportenfinnsävenavsnittsombeskriverförändringarövertidmedavseendepålivskvalitethärochnuochframtidskapitalet(hållbarhetövertid).Förattkunnastuderaförändringarövertidharettindexskapatsförettjämförelseårfemårtillbakaitiden.Förattdetskablijämförbartharsammavärdenförmaxochminanväntsförjämförelseåretsomfördetsenasteindexåret.Dådetsenasteaktuellaåretmeddataförenindikatorkanvarierasåharjämförelseåretskapatssåattdetskaavsefemårtillbakaförvarjeenskildindikatorjämförtmeddetsenasteindexåret.Närdetintevaritmöjligtatthittadatafemårtillbakaitidensåhardethanteratspåolikasätt.Idefalldetfinnsäldrevärdenänfemårtillbakaitidensåhardessavärdenanvänts.Iettandrasteg,närdetintefinnsettvärdeminstfemårtillbaka,såhardetäldstatillgängligavärdetanvänts–vilketdåkanvarieramellan1‐4årtillbakaitiden.Ivissafallfinnsintetidsserierförenindikator,ochdåharjämförelseåretsammavärdefördenindikatornsomfördetsenasteindexåret.För53av70indikatorerfinnsvärdenminstfemårtillbakaitiden.Försjuindikatorerfinnsendastvärdenfördetsenasteindexåret.

43/56

Bilaga 2 – Jämförelser av länen Idennabilagapresenterashurregionerna(länen)presterarinomrespektivetemaområdeinomlivskvalitethärochnusamthållbarhetövertid.Ivarjediagramvisasdelsenstapelsomavserlänetsindexvärdeförtemaområdet.Varjelänharäventvålinjer/strecksommarkerardekommunerilänetsomhardetlägstaochhögstavärdetiaktuellttemaområde.Detsaknasdataförtvåtemaområden,vilkaärTema8Balansarbete‐fritidsamtTema12Individuelltvälbefinnande.

Livskvalitet här och nu Temaområde1inomlivskvalitetavserMedborgarengagemangochdemokratiskdelaktighet.Inomtematfinnstvåaspekter:DemokratisktdelaktighetochEngagemangisamhället.Totaltärdettvåindikatorersomingåritemaområdet.Gotlandharhögstindexvärde(71)inomtemat,medanStockholmslänhardetlägstaindexvärdet(41).Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstorijämförelsemeddeandratemaområdena.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockho

lms län

03 Upp

sala län

04 Söd

erman

land

s län

05 Östergö

tland

s län

06 Jö

nköp

ings län

07 Krono

bergs län

08 Kalmar län

09 Gotland

s län

10 Bleking

e län

12 Skåne

län

13 Halland

s län

14 Västra Gö

taland

s län

17 Värmland

s län

18 Örebro län

19 Västm

anland

s län

20 Dalarna

s län

21 Gävlebo

rgs län

22 Västernorrla

nds län

23 Jä

mtla

nds län

24 Västerbottens län

25 Norrbottens län

T1. MEDBORGARENGEMANG OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET

Länets värde Lägsta kommunvärdet i länet Högsta kommunvärdet i länet

44/56

Temaområde2inomlivskvalitetavserTrygghetochsäkerhet.Inomtematfinnstvåaspektermeddatapå:Olycks‐ochskaderiskochutsatthetförbrott(datasaknasföraspektenSamhälls‐ochnaturkatastrofer).Totaltärdetfyraindikatorersomingåritemaområdet.Jämtlandharhögstindexvärde(75)inomtemat,medanSkånehardetlägstaindexvärdet(47),tättföljtavlänenÖrebro,VästmanlandochVästerbotten.Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstorijämförelsemeddeandratemaområdena.

Temaområde3inomlivskvalitetavserMiljökvalitet.Inomtematfinnsenaspektmeddatapå,vilketärLuft(datasaknasföraspekternaKemikalier,BullerochLokalmiljö).Detärenindikatorsomingåritemaområdet(EmissionerPM2.,tontotalt).Högaindexvärdenmotsvararlågautsläppsnivåer.Länensvärdenavserettgenomsnittavdeingåendekommunerna.Västmanlandslänharhögstindexvärde(95)inomtemat,medanGotlandhardetlägstaindexvärdet(15).Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstor,bortsettfrånGotlandslågavärde.Däremotärspridningeninomvissalänväldigtstora.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockho

lms län

03 Upp

sala län

04 Söd

erman

land

s län

05 Östergö

tland

s län

06 Jö

nköp

ings län

07 Krono

bergs län

08 Kalmar län

09 Gotland

s län

10 Bleking

e län

12 Skåne

län

13 Halland

s län

14 Västra Gö

taland

s län

17 Värmland

s län

18 Örebro län

19 Västm

anland

s län

20 Dalarna

s län

21 Gävlebo

rgs län

22 Västernorrla

nds län

23 Jä

mtla

nds län


25 Norrbottens län



0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockho

lms län

03 Upp

sala län

04 Söd

erman

land

s län

05 Östergö

tland

s län

06 Jö

nköp

ings län

07 Krono

bergs län

08 Kalmar län

09 Gotland

s län

10 Bleking

e län

12 Skåne

län

13 Halland

s län

14 Västra Gö

taland

s län

17 Värmland

s län

18 Örebro län

19 Västm

anland

s län

20 Dalarna

s län

21 Gävlebo

rgs län

22 Västernorrla

nds län

23 Jä

mtla

nds län


25 Norrbottens län

T3. MILJÖKVALITET


45/56

Temaområde4inomlivskvalitetavserTillgänglighettilltjänster.Inomtematfinnstvåaspekter:Närhettilltjänster/serviceochTrängselochköertilltjänster/service.Totaltärdetfyraindikatorersomingåritemaområdet.Stockholmslänharhögstindexvärde(90)inomtemat,medanVästernorrlandhardetlägstaindexvärdet(28).Spridningenmellanlänenärförhållandevisstoraijämförelsemeddeandratemaområdena.

Temaområde5inomlivskvalitetavserInkomstochförmögenhet.Inomtematfinnsenaspekt,vilketärLevnadsstandard.Totaltärdettvåindikatorersomingåritemaområdet.Stockholmslänharhögstindexvärde(61)inomtemat,medanSkåneochSödermanlandslänhardetlägstaindexvärdet(36).Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstoraijämförelsemeddeandratemaområdena.Däremotärspridningeninomlänenganskastora.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockho

lms län

03 Upp

sala län

04 Söd

erman

land

s län

05 Östergö

tland

s län

06 Jö

nköp

ings län

07 Krono

bergs län

08 Kalmar län

09 Gotland

s län

10 Bleking

e län

12 Skåne

län

13 Halland

s län

14 Västra Gö

taland

s län

17 Värmland

s län

18 Örebro län

19 Västm

anland

s län

20 Dalarna

s län

21 Gävlebo

rgs län

22 Västernorrla

nds län

23 Jä

mtla

nds län


25 Norrbottens län

T4. TILLGÄNGLIGHET TILL TJÄNSTER


0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockho

lms län

03 Upp

sala län

04 Söd

erman

land

s län

05 Östergö

tland

s län

06 Jö

nköp

ings län

07 Krono

bergs län

08 Kalmar län

09 Gotland

s län

10 Bleking

e län

12 Skåne

län

13 Halland

s län

14 Västra Gö

taland

s län

17 Värmland

s län

18 Örebro län

19 Västm

anland

s län

20 Dalarna

s län

21 Gävlebo

rgs län

22 Västernorrla

nds län

23 Jä

mtla

nds län


25 Norrbottens län



46/56

Temaområde6inomlivskvalitetavserArbeteochlöner.Inomtematfinnsfyraaspekter:Integration,Löneklyftor,MatchningochTillgångtillarbete.Totaltärdetfyraindikatorersomingåritemaområdet.Uppsalalänharhögstindexvärde(70)inomtemat,medanBlekingehardetlägstaindexvärdet(50).Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandratemaområdena.Däremotärspridningeninomlänenganskastora.

Temaområde7inomlivskvalitetavserBostad.Inomtematfinnsenaspekt,vilketavserTrångboddhet.Detfinnsenindikatorsomingåritemaområdet(Genomsnittligbostadsytaperpersonihyresrätt).Högavärdenavserlägretrångboddhet.Norrbottenslänharhögstindexvärde(68)inomtemat,medanStockholmslänhardetlägstaindexvärdet(16).Spridningenmellanochinomlänenärförhållandevisstorijämförelsemeddeandratemaområdena.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockho

lms län

03 Upp

sala län

04 Söd

erman

land

s län

05 Östergö

tland

s län

06 Jö

nköp

ings län

07 Krono

bergs län

08 Kalmar län

09 Gotland

s län

10 Bleking

e län

12 Skåne

län

13 Halland

s län

14 Västra Gö

taland

s län

17 Värmland

s län

18 Örebro län

19 Västm

anland

s län

20 Dalarna

s län

21 Gävlebo

rgs län

22 Västernorrla

nds län

23 Jä

mtla

nds län


25 Norrbottens län



0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockho

lms län

03 Upp

sala län

04 Söd

erman

land

s län

05 Östergö

tland

s län

06 Jö

nköp

ings län

07 Krono

bergs län

08 Kalmar län

09 Gotland

s län

10 Bleking

e län

12 Skåne

län

13 Halland

s län

14 Västra Gö

taland

s län

17 Värmland

s län

18 Örebro län

19 Västm

anland

s län

20 Dalarna

s län

21 Gävlebo

rgs län

22 Västernorrla

nds län

23 Jä

mtla

nds län


25 Norrbottens län

T7. BOSTAD


47/56

Temaområde9inomlivskvalitetavserHälsa.Inomtematfinnstvåaspekter:AllmänthälsolägeochSjukdomar.Totaltärdetsexindikatorersomingåritemaområdet.Kronobergslänharhögstindexvärde(64)inomtemat,medanGotlandhardetlägstaindexvärdet(49)tättföljtavSkåneochÖstergötland.Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandratemaområdena.

Temaområde10inomlivskvalitetavserUtbildningochkompetens.Inomtematfinnsenaspektmeddatapå,vilketärFormellutbildning(datasaknasföraspektenKompetens).Detärenindikatorsomingåritemaområdet(Högskoleutbildning).Stockholmslänharhögstindexvärde(69)inomtemat,medanSödermanlandslänhardetlägstaindexvärdet(29)tättföljtavDalarnaochGävleborgslän.Spridningenmellanochinomlänenärganskastorijämförelsemeddeandratemaområdena,vilketdelvisberorpåatttematendastomfattarenindikator.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockho

lms län

03 Upp

sala län

04 Söd

erman

land

s län

05 Östergö

tland

s län

06 Jö

nköp

ings län

07 Krono

bergs län

08 Kalmar län

09 Gotland

s län

10 Bleking

e län

12 Skåne

län

13 Halland

s län

14 Västra Gö

taland

s län

17 Värmland

s län

18 Örebro län

19 Västm

anland

s län

20 Dalarna

s län

21 Gävlebo

rgs län

22 Västernorrla

nds län

23 Jä

mtla

nds län


25 Norrbottens län

T9. HÄLSA


0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockho

lms län

03 Upp

sala län

04 Söd

erman

land

s län

05 Östergö

tland

s län

06 Jö

nköp

ings län

07 Krono

bergs län

08 Kalmar län

09 Gotland

s län

10 Bleking

e län

12 Skåne

län

13 Halland

s län

14 Västra Gö

taland

s län

17 Värmland

s län

18 Örebro län

19 Västm

anland

s län

20 Dalarna

s län

21 Gävlebo

rgs län

22 Västernorrla

nds län

23 Jä

mtla

nds län


25 Norrbottens län

T10. UTBILDNING OCH KOMPETENS


48/56

Temaområde11inomlivskvalitetavserSocialarelationer.Inomtematfinnsenaspekt,vilketärUtanförskap.Totaltärdettvåindikatorersomingåritemaområdet.Hallandslänharhögstindexvärde(75)inomtemat,tättföljtavStockholmslän.Västmanlandslänhardetlägstaindexvärdet(56).Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandratemaområdena.Däremotärspridningeninomlänenganskastora.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockho

lms län

03 Upp

sala län

04 Söd

erman

land

s län

05 Östergö

tland

s län

06 Jö

nköp

ings län

07 Krono

bergs län

08 Kalmar län

09 Gotland

s län

10 Bleking

e län

12 Skåne

län

13 Halland

s län

14 Västra Gö

taland

s län

17 Värmland

s län

18 Örebro län

19 Västm

anland

s län

20 Dalarna

s län

21 Gävlebo

rgs län

22 Västernorrla

nds län

23 Jä

mtla

nds län


25 Norrbottens län



49/56

Hållbarhet över tid Framtidskapital1inomhållbarhetövertidavserNaturkapital.Naturkapitaletäruppdelatipositivochnegativpåverkanpåframtidskapitalet.Inomdenpositivapåverkanpånaturkapitaletfinnstreaspekter,vilkaärResursproduktivitet(därdetförnärvarandeenbartfinnsettvärdeförriket),ÅterbrukochSkyddadenaturresurser.Totaltärdetfyraindikatorersomingåripositivpåverkanpånaturkapitalet.Gotlandslänharhögstindexvärde(49)medanKronoberg,GävleborgochVästernorrlandslänhardelägstaindexvärdena(31).Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandraframtidskapitalen.Däremotärspridningeninomlänenganskastora.

Inomdennegativapåverkanpånaturkapitaletfinnstreaspektermedvärden,vilkaärPåverkanpådetlevande,Påverkanpåluft(lokaltochglobalt)ochPåverkanpåmarken(indikatorersaknasfördenfjärdeaspektenPåverkanpåvatten).Totaltärdet8indikatorersomingårinegativpåverkanpånaturkapitalet.Gotlandslänharlägstindexvärde(‐58)medanStockholmslänhardethögstaindexvärdet(‐4).Spridningenmellanlänenärstorijämförelsemeddeandraframtidskapitalen.Dockärspridningeninomlänenförhållandevisliten.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockho

lms län

03 Upp

sala län

04 Söd

erman

land

s län

05 Östergö

tland

s län

06 Jö

nköp

ings län

07 Krono

bergs län

08 Kalmar län

09 Gotland

s län

10 Bleking

e län

12 Skåne

län

13 Halland

s län

14 Västra Gö

taland

s län

17 Värmland

s län

18 Örebro län

19 Västm

anland

s län

20 Dalarna

s län

21 Gävlebo

rgs län

22 Västernorrla

nds län

23 Jä

mtla

nds län


25 Norrbottens län

F1. NATURKAPITAL+

Länets värde Lägsta kommunvärdet i l�

hållbar utveckling i svenska regioner?...brundtlanddefinitionen av ”hållbar utveckling”, och...

Documents