hovrÄtten fÖr dom mål nr vÄstra sverige 2015-12-10 b … · 2016-02-04 · hovrÄtten fÖr dom...
TRANSCRIPT
HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nrVÄSTRA SVERIGE 2015-12-10 B 1735-15Avdelning 3 GöteborgRotel 34
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEHalmstads tingsrätts dom den 30 januari 2015 i mål nr B 1076-12, se bilaga A
PARTER (antal tilltalade 1)
Klagande och motpart (Åklagare)Kammaråklagare Per Håkan LarssonEkobrottsmyndigheten, Första ekobrottskammaren i Göteborg
Klagande och motpart (Tilltalad)Bo-Göran KRISTER Andersson, 680410-4658Styrmansgården, Edenberga 533, 312 95 Laholm
Ombud och offentlig försvarare: Advokat Lennart CampenhausenKaptensgatan 6, 414 59 Göteborg
SAKENGrovt bokföringsbrott m.m.
HOVRATTENS DOMSLUT
Hovrätten ändrar tingsrättens dom i överklagad del på så sätt att hovrätten dömer Krister
Andersson enligt 11 kap. 5 § andra stycket brottsbalken för grovt bokföringsbrott även
beträffande tiden den l januari 2006 - den 31 december 2006 och för de i tingsrättens
domslut angivna bokföringsbrotten (4 tillfällen) men dock endast för tiden den 18 feb-
ruari 2008 - den 31 december 2010 samt bestämmer påföljden till fängelse
l år 2 månader.
Beslaget ska bestå till dess hovrättens dom har vunnit laga kraft.
Lennart Campenhausen får ersättning av allmänna medel med 103 775 kr, varav
78 120 kr för arbete, 4 780 kr för tidsspillan, 120 kr för utlägg och 20 755 kr för mer-
värdesskatt. Denna kostnad ska staten stå för.
Dok.Id 387540Postadress Besöksadress Telefon Telefax ExpeditionstidBox 40 Packhusplatsen 6 031 -701 22 00 031 -774 29 43 måndag - fredag401 20 Göteborg E-post: [email protected] 08:00-16:00
www.vastrahovratten.domstol.se
HOVRÄTTEN FÖR DOM B 1735-15VÄSTRA SVERIGEAvdelning 3
YRKANDEN I HOVRÄTTEN M. M.
Krister Andersson har yrkat att hovrätten frikänner honom från ansvar även när det
gäller gärningarna i åtalspunkt l, år 2008, p. 2 - 4, och år 2009, p. l -5, och i åtals-
punkt 2. Han har vidare - oavsett bifall till det föregående yrkandet - begärt att hovrät-
ten dömer honom endast för bokföringsbrott, dvs. inte för grovt bokföringsbrott, mild-
rar påföljden och ogillar yrkandet om näringsförbud.
Åklagaren har anslutningsvis yrkat att hovrätten dömer Krister Andersson för grovt
bokföringsbrott även avseende räkenskapsåren 2006 och 2010 i enlighet med gär-
ningsbeskrivningen i åtalspunkt l och - oavsett bifall till yrkandet i skuldelen - dömer
Krister Andersson till ett längre fängelsestraff än tingsrätten har gjort.
Parterna har motsatt sig varandras ändringsyrkanden.
Åklagaren har - med hänvisning till att han har godtagit tingsrättens bedömning av
åtalet i åtalspunkt 2 och att Krister Andersson har delgetts stämning i målet den
18 februari 2013 -justerat gärningsbeskrivningen i åtalspunkt 2 på det sättet att åtalet
beträffande räkenskapsåret 2008 bara avser tiden från den 18 februari 2008.
UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN
Hovrätten har i den del som målet är under hovrättens prövning tagit del av samma
muntliga och skriftliga bevisning som tingsrätten har gjort. Även när det gäller den del
av åtalet som har avvisats och som inte har överklagats, dvs. räkenskapsåret 2007, har
åklagaren här lagt fram viss del av den utredning som han presenterade vid tingsrätten,
främst för att styrka sina påståenden om uppsåt. Vid bevisupptagningen i hovrätten har
tingsrättens inspelningar av förhören där med Krister Andersson, Torsten Jönsson,
Karl-Erik Larsson, Jan Erik Einarsson, Kjell Eriksson och Lars Eriksson spelats upp.
Som ny bevisning i hovrätten har, på Krister Anderssons begäran, vittnesförhör hållits
med Hannele Karjala.
HOVRÄTTEN FÖR DOM B 1735-15VÄSTRA SVERIGEAvdelning 3
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Parterna har till utveckling av sin talan i hovrätten i väsentliga delar anfört det tingsrät-
ten har antecknat i sin dom på sidorna 8 -22.
Hovrätten anser, i likhet med tingsrätten, att det är klarlagt att Krister Andersson har
varit ensam ägare och styrelseledamot i Familjehemmet Styrmansgården AB under den
tid som åtalet avser. Han har därmed varit ytterst ansvarig för att bolagets bokföring
sköttes i enlighet med bestämmelserna i bokföringslagen och i anslutande lagar.
Åtalspunkt 1; Grovt bokföringsbrott i Familjehemmet Styrmansgården AB
Objektiva förutsättningar för bokföringsbrottslighet föreligger för räkenskapsåren2006, 2008, 2009 och 2010
Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömningar beträffande de olika strecksatser
som gärningsbeskrivningen innehåller och som nu är under hovrättens prövning. Detta
innebär att hovrätten anser att åklagaren har styrkt sina påståenden om att Krister
Andersson har åsidosatt bokföringsskyldigheten under år 2006 beträffande andra och
fjärde strecksatserna samt beträffande den femte strecksatsen i den omfattning som
tingsrätten har kommit fram till, under år 2008 beträffande andra - fjärde strecksatsen,
under år 2009 beträffande första - femte strecksatsen och för år 2010 beträffande
första - andra strecksatsen.
När det gäller räkenskapsåren 2008 och 2009 är det vidare, som tingsrätten funnit ut-
rett beträffande den sista strecksatsen under vart och ett under rubrikerna 2009 och
2010 i gärningsbeskrivningen, klarlagt att Krister Andersson har underlåtit att inom
föreskriven tid avsluta den löpande bokföringen med årsredovisning för de nu angivna
räkenskapsåren. När det gäller räkenskapsåret 2009 har någon årsredovisning över
huvud taget inte upprättats.
Hovrätten anser i likhet med de bedömningar som tingsrätten har gjort för räkenskaps-
åren 2006, 2008, 2009 och 2010 att bristerna i bokföringen för vart och ett av dessa år
HOVRÄTTEN FÖR DOM B 1735-15VÄSTRA SVERIGEAvdelning 3
varit så omfattande att rörelsens förlopp, resultat och ställning inte har kunnat i huvud-
sak bedömas med ledning av den för respektive räkenskapsår upprättade bokföringen.
Objektiva förutsättningar för bokföringsbrottslighet föreligger således för räkenskaps-
åren 2006, 2008, 2009 och 2010.
Krister Andersson har uppsåtligen gjort sig skyldig till bokföringsbrottsligheten
För att Krister Andersson ska kunna dömas för bokföringsbrottslighet krävs att han
uppsåtligen eller av oaktsamhet har åsidosatt bokföringsskyldigheten i Familjehemmet
Styrmansgården AB. Den omständigheten att en bokföringsskyldighet uppdragits åt en
bokföringsbyrå befriar inte en styrelseledamot från skyldigheten att sörja för att bokfö-
ringen fullgörs i överensstämmelse med lag men att detta kan påverka frågan om upp-
såt och oaktsamhet.
Krister Andersson hade i flera år före de nu aktuella räkenskapsåren drivit familje-
hemsverksamhet m.m., bl.a. i ett handelsbolag och därefter i det i målet aktuella aktie-
bolaget. Det kan hållas för visst att han under de åren har skaffat sig erfarenheter om
hur näringsverkasamhet ska bedrivas och att han förstått att ett företag i sådan verk-
samhet är bokförings skyldigt och att företaget således bl. a. löpande ska bokföra alla
affärshändelser, se till att det finns verifikationer för alla bokföringsposter, bevara rä-
kenskapsinformation, upprätta balansräkning och för aktiebolaget avsluta den löpande
bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra denna.
Att Krister Andersson inte kände till hur själva bokföringsverksamheten i detalj skulle
gå till finns det inte anledning att sätta i fråga. Däremot måste han ha insett att det var
han som skulle se till att bokföringskonsulter som han anlitade, bl.a. LRF Konsult för
räkenskapsåret 2006, (2007) och 2008, försågs med nödvändiga underlag så att lö-
pande bokföring kunde utföras korrekt och avslutas på det sätt och inom den tid som
krävs enligt lag. Det finns inte anledning att tvivla på att Krister Andersson var med-
veten om att brister i underlag för affärstransaktioner och bokföringsposter i Familje-
hemet Styrmansgården AB innebar att bokföringsskyldigheten inte kunde fullgöras på
det sätt som lagen kräver.
HOVRÄTTEN FÖR DOM B 1735-15VÄSTRA SVERIGEAvdelning 3
Av de uppgifter som Torbjörn Jönsson vid LRF Konsult har lämnat, och som det inte
finns anledning att sätta i fråga, framgår att Krister Andersson redan under räkenskaps-
år 2006, som var det första räkenskapsår som LRF Konsult anlitades av Krister
Andersson för bokföringstjänster, vid upprepade tillfällen har avkrävts underlag för
olika transaktioner som skulle bokföras. Med hänsyn till de brister som hovrätten har
funnit att bokföringen är behäftad med framgår vidare att Krister Andersson inte har
gjort det som Torbjörn Jönsson krävt av honom. Krister Andersson måste alltså ha
varit medveten om att det fanns brister i bokföringen i de avseenden som hovrätten har
kommit fram till och att bokföringen således inte uppfyllde bokföringslagens och till
denna anslutande lagars krav. Redan genom dessa omständigheter står det klart att
Krister Andersson har agerat uppsåtligen med avseende på bristerna i bokföringen för
räkenskapsåret 2006. Han ska alltså dömas för att uppsåtligen ha gjort sig skyldig till
bokföringsbrott detta räkenskapsår.
När det gäller övriga nu berörda räkenskapsår ansluter sig hovrätten till tingsrättens
slutsatser att Krister Andersson uppsåtligen har åsidosatt bokföringsskyldigheten med
avseende på dessa år.
Krister Andersson har således gjort sig skyldig till uppsåtligt bokföringsbrott med av-
seende på räkenskapsåren 2006, 2008, 2009 och 2010.
Krister Andersson ska dömas för grovt bokföringsbrott även för räkenskapsåret 2006
Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömningar när det gäller att bokföringsbrotts-
ligheten för vart och ett av räkenskapsåren 2008 och 2009 ska bedömas som grovt bok-
föringsbrott och för år 2010 som bokföringsbrott.
När det gäller räkenskapsåret 2006 är bristerna i bokföringen av sådan omfattning att
brottsligheten även för det året ska bedömas som grovt bokföringsbrott.
HOVRÄTTEN FÖR DOM B 1735-15VÄSTRA SVERIGEAvdelning 3
Åtalspunkt 2; Bokföringsbrott i Krister Anderssons enskilda näringsverksamhet
Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning att Krister Andersson ska dömas för
bokföringsbrott beträffande vart och ett av räkenskapsåren 2008, 2009 och 2010 - när
det gäller räkenskapsåret 2008 dock endast för tiden från den 18 februari 2008 i enlig-
het med den inskränkning av åtalet som åklagaren har gjort i hovrätten.
Påföljd
Krister Andersson döms nu för grovt bokföringsbrott i tre fall och bokföringsbrott i
fyra fall, dvs. en brottslighet som är både något mer omfattande och allvarligare än den
tingsrätten har kommit fram till. Den samlade brottslighetens straffvärde är därför nå-
got högre än det straff som tingsrätten har bestämt och motsvarar enligt hovrättens
mening fängelse under ett år och fyra månader. Med beaktande av det men som nä-
ringsförbudet, se nedan, innebär för Krister Andersson är straffmätningsvärdet något
lägre och ska bestämmas till fängelse i ett år och två månader.
Näringsförbud
Vid den bedömning som hovrätten har gjort i fråga om skuld finns det inte något yr-
kande om ändring av det som tingsrätten har kommit fram till om näringsförbud för
Krister Andersson. Det som tingsrätten har bestämt i fråga om näringsförbud ska där-
för stå fast.
Beslag
Hovrätten anser i likhet med tingsrätten att det finns förutsättningar att bifalla åklaga-
rens yrkande om att bevisbeslagen ska bestå till dess dom i målet har vunnit laga kraft i
ansvarsdelen.
HOVRÄTTEN FÖR DOM B 1735-15VÄSTRA SVERIGEAvdelning 3
Ersättning av allmänna medel till Lennart Campenhausen
Lennart Campenhausen har beträffande försvaret av Krister Andersson i hovrätten be-
gärt, exklusive mervärdesskatt, ersättning av allmänna medel för arbete med
100 905 kr under 77,5 timmar.
Åklagaren har förklarat att han inte har något att anföra beträffande ersättningsyrkan-
det.
Av Lennart Campenhausens arbetsredogörelse framgår bl.a. att genomgång av förun-
dersökningsprotokoll och förberedelser innan huvudförhandlingen inleddes har tagit
nästan 48 timmar och att åklagarens anslutningsöverklagande har föranlett arbete un-
der tre timmar.
Huvudförhandlingen i hovrätten pågick under sammanlagt nästan 16 timmar, fördelat
över två och en halv förhandlingsdagar, alla i en följd. Utredningen i målet har i allt
väsentligt varit samma som vid tingsrätten. Den har dock på begäran av Lennart Cam-
penhausens huvudman även avsett förhör med ett nytt vittne. Både den muntliga och
den skriftliga utredningen har varit relativt omfattande. Lennart Campenhausen var
försvarare även vid tingsrätten och därför väl förtrogen med de relevanta omständig-
heterna och utredningen i målet. Prövningen i hovrätten har i huvudsak avsett samma
frågor som vid tingsrätten.
Både omfattningen av målet och vad målet har gällt gör att det framstår som naturligt
att Lennart Campenhausen har lagt ned en hel del arbete på förberedelsen av förhand-
lingen i hovrätten. Med hänsyn till att han var försvarare även vid tingsrätten är den
nedlagda tiden för olika förberedelseåtgärder och för arbete med anledning av åklaga-
rens anslutningsöverklagandet alltför omfattande. Hovrätten beaktar då även att det
hann löpa cirka tio månader från tingsrättens dom till dess huvudförhandling i hovrätt-
en hölls.
HOVRÄTTEN FÖR DOM B 1735-15VÄSTRA SVERIGEAvdelning 3
Vid en samlad bedömning anser hovrätten, med hänsyn till målets art och omfattning,
att arbete under sammanlagt 60 timmar framstår som rimligt för det biträde som
Lennart Campenhausen har lämnat Krister Andersson i hovrätten. Ersättning för det
arbetet ska då bestämmas till (60 h x l 302 kr/h =) 78 120 kr, exklusive mervär-
desskatt.
ANVISNINGAR FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga B
Överklagande senast den 7 januari 2016
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Henrik Winman, f.d. hovrättsrådet
Bengt Nilsson, referent, hovrättsassessorn Ylva Meyer samt nämndemännen Pontus
Båth och Anders Castberger.
Mål nr B 1076-12Halmstads tingsrättDomare 3
Rättelse/kompletteringDom, 2015-01-30
Rättelse, 2015-02-02
Beslutat av: rådmannen Åsa Nordlander
Av förbiseende har även den tidigare förordnade offentliga försvararen, advokat OlofWettermark, angetts som försvarare för Krister Andersson.
Av förbiseende har den upphävda lagen om näringsförbud angetts som lagstöd för meddelatnäringsförbud. Näringsförbudet har meddelats med stöd av 4 och 8 § § lag (2014:836) omnäringsförbud.
Halmstads tingsrättDomare 3
DOM2015-01-30meddelad iHalmstad
Mål nr: B 1076-12
PARTER (Antal tilltalade: 1)
TilltaladKrister Andersson, 19680410-4658StyrmansgårdenEdenberga 533312 95 Laholm
Offentlig försvarare:Advokat Lennart CampenhausenCampenhausen Advokat ABKaptensgatan 6414 59 Göteborg
Offentlig försvarare:Advokat Olof WettermarkAdvokatbyrån Olof Wettermark ABVallgatan 21302 42 Halmstad
ÅklagareKammaråklagare Per Håkan LarssonEkobrottsmyndighetenFörsta ekobrottskammaren i GöteborgBox 431401 26 Göteborg
DOMSLUT
Brott som den tilltalade döms för1. Bokföringsbrott, 11 kap 5 § l st brottsbalken
- 2008-01-01 - 2010-12-31 (4 tillfällen)2. Grovt bokföringsbrott, 11 kap 5 § 2 st brottsbalken
- 2008-01-01 - 2009-12-31 (2 tillfällen)
Åtal som den tilltalade frikänns från1. Mened, 15 kap l § l st brottsbalken
-2011-01-242. Bokföringsbrott, 11 kap 5 § l st brottsbalken
-2006-01-01--2006-12-31
PostadressBox 193301 05 Halmstad
BesöksadressSödra Vägen 5
Telefon Telefax035-152500 035-107985E-post: [email protected]
Expeditionstidmåndag - fredag08:00-16:00
DOM Mål nr: B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Åtal som avvisasBokföringsbrott, 11 kap 5 § l st brottsbalken, 2007-01-01 - 2007-12-31, Laholm, Hallandslän
Påföljd m.m.Fängelse 10 månader
Lagrum som åberopas34 kap l § l st 2 p brottsbalken
BeslutNäringsförbud1. Krister Andersson meddelas näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud
under en tid av 3 år räknat från det att beslutet vunnit laga kraft.
Förverkande och beslagl . I beslag taget räkenskapsmaterial och andra handlingar tillhörande verksamheterna för
åren 2005-2010 i form av 52 pärmar med innehåll, ett flertal mappar med handllingaroch ett antal lösa dokument (2011-SKV-50-BG323 nr. 1-35, 2011-SKV-50-BG326 nr.1-16 och 2012-SKV-50-BG145 nr. 1-13) ska bestå till dess dom som vunnit laga kraft iansvarsdelen föreligger.
Brottsofferfond1. Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
Ersättning1. Lennart Campenhausen tillerkänns ersättning av allmänna medel med 242 407 kr. Av
beloppet avser 178 640 kr arbete, 12 285 kr tidsspillan, 3 000 kr utlägg och 48 482 krmervärdes skatt.
2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
InnehållYRKANDEN M.M 4
INSTÄLLNING 4
AVVISNING AV ÅTAL 7
Åklagarens sakframställan och skriftliga bevisning 8
Räkenskapsåren 2006-2007 10
Räkenskapsåren 2008-2009 14
Reversfordringar om 946 000 kr och mened (åtalspunkt 4) 15
Enskilda näringsverksamheten (åtalspunkt 2) 17
Krister Anderssons sakframställan 18
Muntlig bevisning 20
Krister Andersson 20
Torsten Jönsson 28
Karl-Erik Larsson 31
Jan Erik Einarsson Amilén 33
Kjell Eriksson 35
Lars Eriksson 36
Skriftlig bevisning 37
DOMSKÄL 38
Åtalspunkt l 38
Åtalspunkt 2 47
Åtalspunkt 4 48
Påföljd 49
Näringsförbud 50
Beslag 51
Övrigt 51
Brottsofferfond 51
Ersättning till försvararen 51
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
YRKANDEN M.M.
Åklagarens yrkanden, se bilaga 1. Åklagaren har frånfallit yrkandet i åtalspunkt 3.
Det antecknas att Bo Göran Andersson numera har tilltalsnamnet Krister Andersson
varför detta namn används nedan. Åklagaren har gjort följande förtydliganden:
Åtalspunkt 1: De belopp som angetts avser poster som saknar erforderliga underlag.
De angivna beloppen är det de som återfinns i balansräkningarna. Då det saknas
erforderliga underlag i bokföringen kan substansen i de angivna beloppen inte
klargöras. Den exakta storleken på beloppen går inte heller att klarlägga.
Krister Andersson är dömd för bokföringsbrott 2007 avseende brist att upprätta
årsredovisningen. Nu aktuell brottslighet avser andra brott som han inte är dömd
för.
Åtalspunkt 2: Det har inte funnits någon bokföring i den enskilda
näringsverksamheten. I gärningsbeskrivningen anges exempel på poster som skulle
ha bokförts.
INSTÄLLNING
Krister Andersson har angett den inställning som framgår av bilaga 2. Följande har
lyfts fram särskilt:
Åtalspunkt 1: Krister Andersson har som företagsledare och styrelse i
Styrmansgården AB (nedan Styrmansgården) varit ytterst ansvarig för bokföringen i
bolaget. Han har dock delegerat bokföringsansvaret till experter. Han har
fortlöpande kontrollerat delegerade uppgifter. Han saknar självständig förmåga att
bedöma innebörden av god redovisningssed.
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
De belopp som är angivna i bokföringen är inte oriktiga. Det är inte hela det i
stämningsansökan angivna beloppen som omfattas av brister. Huvudsakrekvisitet är
inte uppfyllt.
Räkenskapsåret 2006
Punkten l - Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de
bokföringsposter som inträffat under året. Det har funnits en sidoordnad bokföring.
Räkenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel. De brister som finns är
bestämda av utföraren eller att hänföra till den som åtagit sig att utföra bokföringen.
Krister Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utförarens arbete.
Punkten 2 - Innehåller inget fel.
Punkten 3 - Innehåller inga väsentliga fel. Det finns sidoordnad bokföring men den
är inte undertecknad. Eventuella fel är att hänföra till de som upprättat bokföringen.
Punkten 4 - De fel som finns är att hänföra till utföraren. Intern kontroll och rutiner
är åtgärder som utföraren har åtagit sig att utföra och ansvaret åvilar utförare.
Krister Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta bokföringen.
Punkten 5 - Eventuella fel är att hänföra till utföraren.
Räkenskapsåret 2007
Krister Andersson är dömd för bokföringsbrott avseende räkenskapsåret 2007. Då
domen vunnit laga kraft kan inte andra bokföringsbrott hänförliga till detta
räkenskapsår prövas. För det fall tingsrätten har en annan uppfattning har Krister
Andersson i huvudsak följande inställning till de olika posterna.
Punken l- Det har tillförts verifikationer och det finns sidoordnad bokföring.
Räkenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel. Eventuella fel är att
hänföra till utföraren och det ansvar denne åtagit sig.
Punkten 2- Affärshändelsen har initierats av Torsten Jönsson.
Räkenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel. Eventuella fel är att
hänföra till utföraren och det ansvar denne åtagit sig.
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Räkenskapsåret 2008
Krister Andersson anmälde sig själv i januari 2010.
Punkten l - Reversfordringar har inte bokförts. De av Gliicksman upprättade
reverserna har åberopats av Krister Anderssons ombud i en talan angående
skattetillägg. Krister Andersson kommer inte uttala sig angående denna punkt.
Punkten 2 - Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter.
Räkenskapsåret 2009
Krister Andersson har självt anmält att bokföringen brister avseende räkenskapsåret
2008. Om den inte är upprättad 2008 kan den inte vara upprättad 2009 heller.
Punkten 3 - Arrendeskulden uppkom inte under räkenskapsåret.
Punkterna 4 - Löpande bokföring för januari - oktober har upprättats i efterhand.
Räkenskapsåret 2010
Krister Andersson förnekar punkterna 1-2.
När det gäller rubriceringen har han anfört följande. För det fall bokföringsbrott
begåtts så är brotten inte att anse som grova. Gärningarna har inte ingått i ett
systematiskt utövande och de har inte skett i något skatteundandragande syfte.
Krister Andersson har slarvat när det gäller vissa verifikat och han har varit
medveten om att det funnits vissa brister.
Åtalspunkt 2: Krister Andersson har bedrivit enskild näringsverksamhet och har
varit den som ytterst ansvarade för att bokföringsskyldigheten fullgjordes. Han har
delegerat arbetet. Han har trott att bokföraren bokfört. Han saknar självständig
förmåga att bedöma innebörden av god redovisningssed och kan inte avgöra
enskilda poster. Arrendeintäkterna uppkom först 2010. Återlagda
nybyggnadskostnader ska beräknas på grundval av förbättringens värde vid tiden då
nyttjanderätten upphör (enlig 19:29 IL). Värdet är O kr. Krister Andersson har varit
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
slarvig. Brotten är inte att bedöma som grova. De har inte skett systematiskt och
inte i skatteundandragande syfte.
Åtalspunkt 4: Fordran saknade ekonomiskt värde. Krister Andersson har inte
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framställt sin ekonomiska situation som sämre
än vad den i verkligheten var. Ett förtigande var alltså utan betydelse för saken och
han kan ha haft rätt att vägra yttra sig.
Talan om näringsförbud: Krister Andersson har inte grovt åsidosatt vad som ålegat
honom i näringsverksamhet. Det är inte heller påkallat från allmän synpunkt att
ålägga honom ett näringsförbud. Angiven dom saknar betydelse.
Särskilda yrkanden: Krister Andersson har inte haft någon erinran mot de särskilda
yrkandena.
AVVISNING AV ÅTAL
Tingsrätten har i beslut den 10 december 2014 avvisat åtalet avseende skattebrott i
åtalspunkt 3.
Krister Andersson är dömd för bokföringsbrott den 14 oktober 2009. Brottet avsåg
att han som styrelseledamot i Styrmansgården åsidosatt bokföringsskyldigheten
enligt bokföringslagen genom att underlåta att i tid ge in årsredovisning avseende
räkenskapsåret som avslutades per den 31 december 2007. Krister Andersson har
gjort gällande att han därför inte kan dömas för andra bokföringsbrott under detta
räkenskapsår eftersom det föreligger res judicata.
När det gäller bokföringsbrott utgör allt åsidosättande under en bokföringsperiod ett
brott (se NJA 1999 s 647). Eftersom ingen kan dömas två gånger för samma brott,
kan den som dömts för ett kollektivdelikt inte därefter dömas för en handling, som
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
ingått i det brott för vilket han dömts. Detta gäller även handlingar som var okända
när det dömdes för brottet (se Leijonhufvud och Wennberg, Straffansvar, 8 uppl. s.
51). Tingsrätten finner att motsvarande bör gälla när det gäller bokföringsbrott
begångna under samma räkenskapsår. Då Krister Andersson redan fällts till ansvar
för bokföringsbrott avseende räkenskapsåret 2007 utgör bestämmelsen i RB 30:9
hinder för åklagaren att väcka åtal för ytterligare bokföringsbrott under detta
räkenskapsår. Åtalet ska därför, i den del det avser 2007, avvisas.
UTREDNINGEN
Åklagarens sakframställan och skriftliga bevisning
Åklagaren har sakframställningsvis anfört i huvudsak följande (åberopad bevisning
inom parantes). Krister Andersson drev Styrmansgården, ett bolag som bedrev
familjehemsverksamhet men även viss jordbruksverksamhet. Han ägde ensam
bolaget och var styrelseledamot. Krister Andersson drev även en enskild
näringsverksamhet. Krister Andersson hyrde, genom den enskilda
näringsverksamheten, ut fastigheter till Styrmansgården. Under årens lopp har
Krister Andersson fått hjälp med bokföringen av olika personer. Torsten Jönsson
har haft bokföringsuppdrag avseende Styrmansgården. Karl-Erik Larsson var
revisor och har skrivit revisionsberättelser åren 2006 och 2007. Av deras uppgifter
har framkommit ät det fanns omfattande brister i Styrmansgårdens bokföring. En
stor del av bristerna berodde på att man inte fick in underlag från Krister Andersson
avseende affärshändelser i verksamheten. När det saknats underlag för insättningar
och utsättningar på kontot har detta bokförts på ett avräkningskonto.
A vräkning skontot har använts för ett stort antal transaktioner. Vid slutet av året
måste man rätta till detta annars ses transaktionerna som förbjudna lån till ägaren. I
samband med bokslutsarbetet och revision har man inte kunnat få fram underlag till
de transaktioner som skett i bolaget. Detta har resulterat i att Torsten Jönsson skrivit
PM om bristerna i bolaget och Karl-Erik Larsson har i sina revisionsberättelser
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
påtalat bristerna och även skrivit utförliga PM om bristerna. Kontinuerligt har man
påtalat bristerna för Krister Andersson och uppmanat honom att komma in med
underlag. Under åren har det emellertid inte skett någon direkt förbättring. Vid ett
krismöte i september 2008 har man försökt lösa problemen i bolaget. I samband
med detta möte bestämdes att Jan Erik Einarsson skulle arbeta nära Krister
Andersson för att få det att fungera. Det skedde dock inte någon direkt förbättring.
Årsredovisningen avseende räkenskapsåret 2007 var försenad och detta är Krister
Andersson dömd för år 2009. Karl-Erik Larsson fick, trots att han begärde det,
aldrig in erforderligt material från Krister Andersson. Han hade svårt att få kontakt
med Krister Andersson. Karl-Erik Larsson avgick som revisor under hösten 2009.
Hans Pihl var revisor i bolaget en kort tid och därefter var Sten Sture Johansson
revisor och skrev revisionsberättelsen för år 2009. Då de inte fick underlag
lämnade de sina uppdrag. Vid årsskiftet 2009-2010 sökte Krister Andersson hjälp
hos Revisorsringen och fick då kontakt med revisorn Kjell Eriksson. Revisorsringen
ställde som krav för att ta uppdraget att hjälpa honom med bokföringen för 2008
och 2009 att Krister Andersson gjorde en anmälan till Ekobrottsmyndigheten
(EBM) om att det fanns brister i bolagets bokföring. Detta var alltså inget som
Krister Andersson gjorde frivilligt. Revisorsringen kunde inte fullfölja sitt uppdrag
eftersom de inte fick underlag för att kunna bokföra (del 3 s 610). Detta har varit en
återkommande brist under alla år. Det som även framkommit är att det funnits en
sammanblandning mellan Krister Anderssons privata ekonomi och bolagets
ekonomi. Detta har varit en av anledningarna till att det har blivit kontinuerliga
brister.
Krister Andersson gjorde en egen brottsanmälan i början av år 2010 till EBM (del l
s 25). Av anmälan framgår att den avser att årsredovisningen för räkenskapsåret
2008-01-01 - - 2008-12-31 inte lämnats samt att den löpande bokföringen från och
med den 18 juni 2008 och framåt inte upprättats i tid. Det är inte en ren anmälan då
Krister Andersson i anmälan lägger skulden på Jan Erik Einarsson.
10
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Bolaget blev föremål för medias bevakning och Kriminalvårdens granskning. I och
med att verksamheten ifrågasattes granskade även Skatteverket bolaget. Bolaget
försattes i konkurs den 14 december 2010 på Skatteverkets talan. Konkurs-
förvaltaren, advokat Björn Nilsson, gjorde den 11 juli 2011 en anmälan om brott i
konkurs (del l s 11). Den 4 oktober 2011 gjorde Skatteverket en anmälan om
misstänkt skattebrott (del l s 6-7). Av anmälan, som dels avser Styrmansgården dels
den enskilda näringsverksamheten, framgår att revisionsbeslut togs den 15 april
2010.
Räkenskapsåren 2006-2007
Torsten Jönsson på LRF Konsult hjälpte till med bolagets bokföring, bokslut och
årsredovisning. Av Torsten Jönssons skriftliga kommentarer till bokslut 2006 den 2
oktober 2007 (del 3 s 613) framgår bland annat att vid kontroll mot vägverkets
register framkom att ett flertal bilar och mopeder fanns kvar i anläggningsregistret
trots att de var sålda tidigare år. Försäljningar redovisades i årets bokslut till priser
uppgiva av Krister Andersson. Leverantörsreskontran fastställdes efter muntlig
genomgång med Krister Andersson och underlag för betalda fakturor saknas. Av
revisorn Karl-Erik Larsson revisionspromemoria avseende räkenskapsåret 2006,
daterad 17 oktober 2007 (del l s 59-60) framgår bland annat att "Det föreligger
väsentliga brister i den interna kontrollen avseende fortlöpande avstämningar och
kontroll av sådana balansposter som checkkonto och leverantörsskulder vilket i sin
tur är följd av eftersläpningar i bokföringen. Väsentliga poster i redovisningen som
betalning av leverantörsskulder och andra utbetalningar saknar underlag och kan
ej verifieras. Väsentliga korrigeringar och tillägg har gjorts i bokföringen i
samband med upprättandet av bokslutet och långt efter bokslutsdagen. Detta har
medfört att det varit förenat med stora svårigheter att genomföra en fullständig
revision. Jag kan inte med rimlig grad av säkerhet försäkra mig om att
årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. " Karl-Erik Larsson avstyrkte att
11
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
årsstämman fastställde resultat- och balansräkningen men tillstyrkte att
styrelseledamöter beviljades ansvarsfrihet.
Kar-Erik Larsson har upprättat ett Revisors-PM avseende 2006 (del 5 s 173-184)
där han markerat brister i bokföringen. Maskiner och inventarier - beloppet
2 696 359 k är det beloppet som finns i balansräkningen per den 31 december 2006
(del l s 56). Beloppet inom parantes 2 099 228 kr är från den 31 december 2005.
Saker har sålts. Företagets inköp har kontrollerats mot fakturaunderlag. Vissa
fakturor var ställda till fel adress vilket rättats till. Det föreligger osäkerhet kring
uppgifter i anläggningsregistret och om fler anskaffningar har gjorts. Karl-Erik
Larssons slutsats är att det inte går att fastställa det fysiska innehavet eller att
vinst/förlust är korrekt beräknad. Substansen i värdet går inte med hjälp av
bokföringen fastställa med rimlig grad av säkerhet då det saknas underlag.
Långfristiga fordringar l 327 720 kr. In och utgående värde är exakt samma här.
Inga avtal eller kontrakt har presenterats. Det går inte att göra någon värdering av
fordran. Varulager 412 084 kr, föregående år 474 256 kr. Lager djur har minskat
från förra året. Det föreligger svårigheter att verifiera existens och prissättning då
det finns avvikelser mot inköpsfakturor varför lagrets värde inte kan fastställas med
rimlig grad av säkerhet. Löpande avstämningar checkkonto 3 026 153 kr. Företaget
har inga rutiner för avstämning av bank och checkkonton. Man ska löpande stämma
av dessa mot bokföringen. Alla utbetalningar har bokförts via ägarens
avräkningskonto. Många intäkter, inköp och försäljningar av anläggningstillgångar
har bokförts mot avräkningskontot, i de flesta fall efter ägarens muntliga
bekräftelse, d.v.s. utan underlag. Mycket väsentliga belopp har bokförts vid
bokslutet. Bedömningen är att det inte finns förutsättningar att förbättra revisionens
genomförande genom utökad granskning då underlagen är för dåliga eller saknas
helt. Andra långfristiga skulder 2 585 532 kr. Härvid avses skulder till kreditinstitut
och övriga skulder (jfr del l s 52). Det föreligger osäkerhet kring lån uppgående till
365 000 kr och om lånesaldot stämmer. 620 532 kr avser fyra avbetalningskontrakt
på fordon hos Bendt bil. Det föreligger osäkerhet kring vilka amorteringar som
12
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
gjorts och vilka låneavier som är betalda. Enligt kontoutdrag borde skulden vara
14 794 kr mindre. Av vad som följer av bokföringen följer företaget inte uppgjorda
amorteringsplaner. Slutsats är att lånesaldona inte stämmer. Karl-Erik Larsson
avslutar sitt PM med slutsatsen att det föreligger så stora brister i redovisningen att
årsredovisningen inte ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning.
Av PM upprättat av Torsten Jönsson och daterad den 27 augusti 2008 avseende
räkenskapsåret 2007 (del 3 s 614- 616) framgår att i likhet med föregående år är den
löpande bokföringen i bolaget bristfällig och uppfyller inte bokföringslagens krav.
Underlag saknas från de flesta uttag från företagskontot. Utredning av ägarens
avstämningskonto görs i samband med bokslutsarbetet och baseras huvudsakligen
på ägarens muntliga uppgifter eftersom skriftliga handlingar oftast saknas. Ett antal
bilar finns med i bolagets anläggningsregister men finns inte med i vägverkets
förteckning över bolagets innehav. Uppgift om att bilarna sålts saknas i
bokföringen. Det finns en skuld på en Audi men faktura på inköpet saknas.
Företaget har en fordran på Krister Andersson på l 006 689 kr. Detta belopp
återfinns i gärningsbeskrivningens sista strecksats för år 2007. Detta är ett förbjudet
lån och ska betraktas som lön till Krister Andersson vilket innebär att bolaget ska
betala arbetsgivaravgifter.
På grund av allvarliga brister och bolagets ekonomiska situation hölls ett möte den
l september 2008 där Torsten Jönsson, Krister Andersson och andra personer
medverkade för att se om man kunde komma till rätta med bristerna. Bristerna har
kontinuerligt påpekats för Krister Andersson men de har inte rättats till. Av
minnesanteckningar från mötet (del 5 bilaga 25-26) framgår att Krister Andersson
är väl medveten om bristerna i bolagets redovisning och att han som
styrelseledamot är ansvarig för detta samt att vissa åtgärder ska vidtas för att
komma till rätta med bristerna.
13
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Av Karl-Erik Larssons revisionsberättelse, daterad den 17 november 2008, (del l s
73 och 74) framgår bland annat att väsentliga poster i redovisningen som
betalningar av leverantör s skulder och andra utbetalningar saknar underlag och ej
kan verifieras. Det har varit förenat med stora svårigheter att genomföra en revision
och han kan därför inte med rimlig grad av säkerhet försäkra sig om att
årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. Han avstyrker att stämman
fastställer resultat- och balansräkningen. Han tillstyrker att årsstämman beviljar
styrelseledamoten ansvarsfrihet. Av slutlig kommentar i revisionsberättelsen
framgår att bolaget visar en förlust om l 805 409 kr för räkenskapssåret. Betydande
tvivel om bolagets förmåga att fortsätta sin verksamhet föreligger. Av Karl-Erik
Larsson Revisors-PM för räkenskapsåret 2007 (del 5 bil 33-41) har han närmare
beskrivit sina iakttagelser. De angivna beloppen finns även angivna i
balansräkningen. Maskiner och inventarier l 248 389 kr. Bolaget har avyttrat en
traktor och ett antal bilar. Vid kontroll har det visat sig att det föreligger brister i
underlaget beträffande bilarna. Det faktiska innehavet kan inte med säkerhet
fastställas. Det går inte att med rimlig grad av säkerhet fastställa det fysiska
innehavet eller att redovisade vinster eller förluster vid avyttringar är korrekt
bokförda. Långfristiga fordringar l 200 000 kr. Detta avser en reversfordran som är
överlåten till bolaget. Värdet på fordran kan inte bedömas. Andra långfristiga
skulder 3 034 555 kr. Kan inte bedöma om företaget betalt lån i tid då lånesaldon
korrigerats mot ägarens av stämningskonto i samband med bokslut.
Leverantörs skulder och inköp l 235 249 .Leverantörsreskontran har upprättats efter
ägarens uppgifter varför man ej vet om det stämmer. Han har ej kunnat göra
betalningsuppföljning då underlag saknas för utbetalningar till en leverantör. Den
stora avvikelsen mellan reskontran efter genomgång med ägaren föranleder stark
misstanke om detta saldot är korrekt. Det föreligger så stora brister i kontrollen och
avstämning av reskontran att utestående skulder inte med säkerhet kan fastställas.
Erforderliga kontroller och avstämningar har inte utförts löpande avseende flertal
konton såsom checkkontot. Företaget saknar rutiner för avstämning av checkkonto.
Avstämning av skatter, leverantör s skulder, räntor och lån görs mot
14
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
avräkningskontot. Väsentliga belopp har sedan bokförts i samband med bokslutet
för att nollställa kontot. Slutsatsen är att det föreligger undermålig intern kontroll
och avsaknad av rutiner för avstämning av likvida medel.
Räkenskapsåren 2008-2009
När det gäller bokföringsbrott i bolaget så framgår av Skatteverkets anmälan bland
annat följande (del l s 9 f). Den deklarerade omsättningen i Styrmansgården år
2008 var drygt fem miljoner kr. Omsättningen från den l januari 2009 till och med
oktober 2009 uppgick till drygt 10 miljoner kr. Av inlämnad årsredovisning till
Bolagsverket för räkenskapsår 2008 framgår att revisorn lämnat en oren berättelse
som innehåller anmärkningar på att bokföringen upprättats efter räkenskapsårets
utgång, att det inte finns fullgoda underlag till samtliga bokförda transaktioner samt
att bolagets ekonomi inte särskilts från ägarens privatekonomi. För räkenskapsåret
2009 har inte lämnats någon årsredovisning. Bokföringen har inte färdigställts. Vid
revisionen har noterats att vad gäller dataregistrerat material under 2009 har 164 av
4318 bokförda transaktioner bokförts på OBS-kontot (1900). Totalt har 4 607 00 lo-
debiterats kontot och l 154 000 krediterats kontot. Den totala omslutningen enligt
den dataregistrerade bokföringen har uppgått till 41 368 000 kr. På OBS-kontot har
bokföringsbyrån bokfört transaktioner där underlag saknas. Således har underlaget
t. ex bestått av endast bokföringsordrar, bankuttag och betalningskvitton.
Skatteverket har bedömt att ett visst antal av transaktionerna som bokförts på OBS-
kontot varit uttag av Krister Andersson. Bolaget har vidare för momsavdrag insänt
en faktura från Krister Andersson uppgående till l 500 000 kr exklusive moms
375 000 kr och daterad den 27 december 2009. Denna har inte påträffats bland
erhållet bokföringsmaterial. Enligt Skatteverkets bedömning har bristera varit så
allvarliga att rörelsens ekonomiska ställning och resultat inte kunnat bedömas med
ledning av bokföringen. Skatteverket har upprättat en revisionspromemoria
avseende räkenskapsåren 2008 och 2009 där samma omständigheter framgår (del l
s 162 f).
15
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Av förvaltarberättelsen (del l s 12 ff) framgår de brister som funnits när det gäller
bokföringen i Styrmansgården. Underlaget bygger på den utredning som finns i
redovisningskonsult Michael Johanssons promemoria som upprättats på uppdrag av
konkursförvaltaren (del 3 s 599-605 markerade delar). Av förvaltarberättelsen och
PM framgår bland annat att det på konto 1900, ÖB S-kontot, vid utgången av
oktober 2009 finns ett debetsaldo uppgående till 3 453 164,30 kr. Saldot har
uppkommit successivt under året och är resultatet av sammanlagt 164 bokförda
poster. Av Michael Johanssons PM framgår att det finns en outredd tillgångspost
uppgående till 3 453 164 kr. Enligt hans bedömning har intäkterna redovisats ca 4
miljoner för högt. Föreliggande omständighet tyder också på att någon fullständig
åtskillnad mellan Bolaget och företrädarens privatekonomi inte har förekommit.
För att få någon form av riktvärde för huvudsaksrekvisitet har åklagaren uppgett
följande. Omsättningen i bolaget år 2006 var drygt 7,5 miljoner kr, år 2007 uppgick
omsättningen till 3,8 miljoner kr, år 2008 5,4 miljoner kr och år 2009 var
omsättningen 10 miljoner kr. När det gäller 2009 var omsättningen eventuellt lägre
då 4 miljoner kr dubbelbokförts. Omsättningen år 2010, de fyra och en halv första
månaderna, uppgick till ungefär 700 000 kr. Därefter tynade verksamheten bort. Det
har dock kvarstått affärshändelser som ska bokföras.
Reversfordringar om 946 000 kr och mened (åtalspunkt 4)
Reversfordringar om 946 000 kr fanns inte i bolagets bokföring utan presenterades i
den skatteprocess som Krister Andersson inledde efter konkursen. Reverserna är
daterade mellan den 4 juni 2008 till och med den 20 december 2008 och uppgår
totalt till 946 000 kr (del 5 bil 116-141). I brev från Thomas Gliicksman daterat den
10 oktober 2011 (del 5 bilaga 115) bekräftar han förekomsten av reverserna och han
har även bekräftat detta i skatteprocessen där han hördes. Reversfordringarna
framgår också av Krister Anderssons överklagande till förvaltningsrätten den 14
16
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
oktober 2011 (del 5 bil 60). Vid avläggande av bouppteckningsed i konkursen
uppgav Krister Andersson inte att reversfordringarna fanns och de finns inte med i
konkursbouppteckningen (del 6 bil 278ff). Detta är att bedöma som mened.
Bokföringen i bolaget avseende juni till december 2008 har upprättats först den 18
januari 2010 av Revisorsringen. Av revisionsberättelse upprättad av Sten-Sture
Johansson, daterad den 4 februari 2010 (del l s 86-87), framgår bland annat
följande.
Jag valdes till revisor i bolaget c:a ett år efter räkenskapsårets utgång. ... Det
noteras att ställföreträdaren i bolaget själv lämnat anmälan till
ekobrottsmyndigheten om att årsredovisningen inte upprättats i tid och att det
för kommit brister i den löpande bokföringen. ... Bokföringen för perioden 17 juni
2008 - 31 december 2008 har upprättats efter räkenskapsårets utgång. Det finns
inte fullgoda underlag till samtliga bokförda transaktioner. Bolagets ekonomi har
inte åtskiljts från aktieägarens/styrelseledamotens privatekonomi. ... Jag har inte
företetts underlag som verifierar existensen i balansposterna lån till delägare eller
till delägares närstående och leverantörsskulder. ...På grund av fel som anges
ovan anser jag att årsredovisnigen inte har upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och inte ger en rättvisande bild av bolagets resultat och
ställning enligt god redovisningssed i Sverige. ... Jag avstyrker att årsstämman
beviljar styrelsens ledamot ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Leverantörsskulder - l 793 222 kr och Lån till delägare eller delägares närstående
2 562 143 kr framgår av balansräkningen (del l s 79 och s 78).
Av behandlingshistorik framgår att den datoriserade bokföringen för räkenskapsåret
2008 skapades den 18 januari 2010 och för räkenskapsåret 2009 skedde detta den l
mars 2010 (del 4 s 705). Revisorsringen har bokfört fram till oktober 2009, därefter
finns ingen bokföring.
17
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Av huvudboken avseende del av räkenskapsåret 2010 framgår kostnader i bolaget
inte bokförts efter den l februari 2010 (s 1060 - 1064). Under perioden l juni 2010
fram till konkursen den 4 december 2010 har det saknats bokföring i bolaget och de
affärshändelser som funnits har inte bokförts (del 4 s 1053-1064).
Åklagaren har även åberopat PM från ekorevisorn Lars Eriksson där denne granskat
materialet i förundersökningen (del 7 s 1095-1099).
Enskilda näringsverksamheten (åtalspunkt 2)
Av Skatteverkets anmälan avseende den enskilda näringsverksamheten (del l s l f)
framgår att Krister Andersson inte lämnat några själv deklarationer för 2009 och
2010 utan har taxerats efter skön. Vid revisionen har konstaterats att bolaget
kostnadsfört 875 000 kr i arrendekostnader till Krister Andersson avseende jordbruk
och fastigheter (del 2 s 251). Detta belopp får anses utgöra inkomst av
näringsverksamhet för Krister Andersson.
I samband med momsredovisningsperioden december 2009 för bolaget har bolaget
inkommit med en hyresfaktura för 2009 från Krister Andersson till Styrmansgården
daterad den 27 december 2009. Den uppgår till l 500 000 kr exklusive moms med
375 000 kr (del 2 s 252). Detta skulle ha bokförts i den enskilda närings-
verksamheten.
Av Skatteverkets granskningspromemoria framgår att bolaget har betalat
nybyggnadskostnader för fastigheten Ysby 1:19 med 788 098 kr (del 2 s 404-405
och s 442). Detta belopp skulle ha tagits upp som intäkt av fastighetsägaren när
nyttjanderättshavarens rätt upphörde vilket var när bolagets verksamhet upphörde
under hösten 2010.
Ett bidrag från Statens jordbruksverk om 75 246 kr skulle också ha bokförts (del 3 s
543).
18
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Åklagaren har även åberopat ekorevisor Lars Erikssons Granskningspromemoria(del 7 s 1092-1094).
Krister Anderssons sakframställan
Krister Andersson har, genom sin försvarare hållit följande sakframställan:
Styrmansgården är inget bolag där skatter systematiskt undandragits. Bolaget var på
obestånd år 2006 och fortsatte att vara så 2007-2010. Bolaget drevs vidare med
hjälp av krediter som Länsförsäkringar Bank (LRF Bank) lämnade bolaget. Bolaget
drevs vidare för att det fanns fordringsägare som hade lånat ut ett antal miljoner kr
och som hade ett intresse av att bolaget inte gick i konkurs. Torsten Jönsson på LRF
Konsult var bolagets redovisningskonsult 2006 och framåt. LRF Konsult skötte
bolagets löpande bokföring fram till dess att Jan Erik Einarsson, genom
Drakabygget (Lantmännen), sattes in i bolaget och denne övertog det löpande
bokföringsarbetet. Detta skedde i slutet av år 2007 och fortgick under 2008. Det
visade sig att Einarsson inte kunde bokföra enligt de krav som ställs enligt lag.
Einarsson hämtade bokföringsmaterial på Styrmansgården, tog hem detta och behöll
materialet i ett års tid utan att bokföringen blev gjord. Krister Andersson fick kämpa
för att få ut bokföringen under 2009 och 2010.
Angående bokföring mot avstämningskontot/avräkningskontot. Transaktioner till
Skatteverket och Kronofogdemyndigheten bokförs inte på detta sätt. Man får nästan
intrycket att det är kontanta uttag som går till Skatteverket, vilket inte har varit
fallet. Huvuddelen av felen beror på att bolaget hade ett bankkonto men LRF Bank
kunde inte koppla ett bankkort till det kontot. Det fanns ett privatkonto i banken där
Krister Anderssons skötte privata betalningar och betalningar i den enskilda
verksamheten. Bosse Reinholdsson på LRF Bank skötte alla betalningar i bolaget.
Den enskilda verksamheten skulle bokföras av samma bokförare men detta har inte
fungerat. Bosse Reinholdsson såg och skötte alla inbetalningar och utbetalningar.
När det fattades pengar på bolagets konto tog han från privatkontot och han förde
19
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
även pengar i andra riktningen. Om man bokför detta så ser det ut som ett
avräkningskonto. Av Skatteverkets revisionspromemoria framgår att ganska mycket
av det som är betalt från privatkontot är betalningar som avser bolaget. Man har
arrangerat det på detta sätt eftersom bolaget inte hade kort kopplat till kontot. Det är
LRF bank som har bestämt detta upplägg. Exempel på transaktioner framgår av del
6, bilaga 354 och framåt. Så har det varit ända fram tills konkursen. Bolagets konto
slutar på "62". Signaturen på handlingarna är Bosse Reinholdssons. När något
skulle betalas lämnade Krister Andersson ett besked till Bosse Reinholdsson som
verkställde betalningen (del 6 bilaga 355). Uttaget i bilaga 356 om 10 000 kr är ett
uttag från bolagets konto som Krister Andersson inte har gjort. Det är Bosse
Reinholdssons som gjort dessa anteckningar. Ytterligare betalningar som signerats
av Bosse Reinholdsson framgår av bilagorna. Bosse Reinholdsson har haft
underlag, det står t.ex. "enligt avtal". Rutinen att föra pengar mellan kontona har
funnits hela tiden. Ett annat exempel framgår i bilaga 363 där Bosse Reinholdsson
med bolagets medel betalar en skuld som är Krister Anderssons privata. I bilaga
369 framgår att Euro Finans sätter in pengar. Anteckningarna är gjorda av Bosse
Reinholdsson. Krister Andersson hävdar att det är här felet uppstår. Allt som gick
över på privatkontot bokfördes som ett privatuttag av Krister Andersson - därför
uppstod stora fordringarna på honom. Det var inte någon som sa till honom att "så
här kan vi inte ha det" utan bokföring skedde trots detta. Det är en ren
bokföringsteknisk fråga.
När det gäller de olika posterna som finns upptagna i olika strecksatser i
gärningsbeskrivningen t ex del l Bilaga 173 där åklagaren påstår att Krister
Andersson inte har sett till att det finns erforderliga underlag på bokförda maskiner
ska följande framhållas. Vid denna tidpunkt hade Krister Andersson anlitat Torsten
Jönsson att sköta bokföringen. Alla handlingar som han fick in lämnade han var
14:e dag, eller var tredje vecka, till LRF konsult för bokföring eller till Bosse
Reinholdsson för betalning. Bosse Reinholdsson lämnade därefter materialet vidare.
I bilaga 173 talas det om osäkerhet eftersom anläggningsregistret inte är komplett.
20
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Krister Andersson har inte sett anläggningsregistret och ingen har sagt att där finns
en brist. När det gäller beloppet 2 696 359 kr kan det vara så att några poster under
året kan sakna verifikationer men vilka poster är det? Det är bara de belopp där man
kan se att det saknas underlag som är relevanta. Av 4 000 transaktioner är 163
transaktioner ifrågasatta eftersom det ligger på OBS-kontot. Detta beror på att de
bokfört på sätt som redogjorts för ovan.
Krister Andersson är inte kompetent att sköta administrativa uppgifter. Lone- och
skattebetalningar har skett via LRF. Löneutbetalningar har alltid skett klanderfritt.
Även fakturering har skötts av LRF. Krister Andersson har delegerat arbetet med
betalningar, bokföring, sammanställningar och fakturering. Han har ägnat sig så lite
som möjligt åt detta. Det finns brister i det som åklagaren redogjort för som är att
hänföra till de som har skött bokföringen. Krister Andersson har drabbats av
progressiv beskattning. Han har inte tjänat något på detta och det kan ifrågasättas
varför bolaget tillåtits leva vidare under så lång tid.
Muntlig bevisning
Utöver förhör med Krister Andersson har vittnesförhör på åklagarens begäran
hållits med Torsten Jönsson, Karl-Erik Larsson, Jan Erik Einarsson, Kjell Eriksson
och ekorevisorn Lars Eriksson. Från förhören antecknar tingsrätten i huvudsak
följande.
Krister AnderssonVerksamheten pågick från 1995 i olika former och blev ett aktiebolag 2002. Han
var ledamot och ensam ägare i bolaget. Han var också verksam i bolaget. Efterhand
blev det fler personer som var verksamma i bolaget. Det kom in socionomer och
ekonomiansvaret lades över. Verksamheten bestod av familjehem och
behandling s verksamhet. Bolaget hyrde eller arrenderade en gård som han ägde.
Bolaget hyrde även ett par andra jordbruksfastigheter som han ägde. Den enskilda
21
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
näringsverksamheten har bestått i att hyra ut fastigheterna till bolaget,
fastighetsförvaltning samt jordbruksverksamhet. Jordbruks verksamheten lades
senare över i bolaget. Under åren 2006-2010 har bolaget haft fyra till sju personer
anställda. 2005 gick bolaget med rejäl förlust. Under 2006 räddades resultatet av att
en fastighet såldes. 2007-2009 gick bolaget med förlust. Under 2007 halverades
aktiekapitalet. Det upprättades ingen kontrollbalansräkning. Det var ingen som sa
till honom att göra det. Lantmännen Drakabygget levererade under 2008 och 2009
material för en miljon kronor utan att kräva betalt. Han tror att banken övertog
några fakturor och växlade en säkerhet. Anledningen att företaget drevs vidare var
att både LF Bank och Drakabygget hade fått inteckningar i fastigheter. Från LF
Bank fanns lån på ca 17 miljoner på honom och bolaget, från Drakabygget ca 2
miljoner och från Landshypotek ca 6-7 miljoner. Han var väldigt hårt belånad. År
2008 hotade Drakabygget med konkurs. Det var i samband med att Jan Erik
Einarsson kom in i bilden.
2006
Under 2006 var han ensam ägare, styrelseledamot och arbetade i bolaget. Tidigare
hade han haft en anställd som skötte ekonomin men under 2006 lades det arbetet
över på LRF konsult. De hade hand om mer eller mindre allt. Han hade inga
kunskaper kring detta och ville inte befatta sig med det. Han har ingen utbildning
inom ekonomi. LRF skötte allt från fakturering till bokföring. Först hade Mikael
Andreasson hand om det men när han slutade tog Torsten Jönsson över. Hans
uppdrag sträckte sig från år 2006 till 2008 när Jan Erik Einarsson kom in i bolaget.
Han anser att Jan Erik Einarsson kom in redan 2007. Det var Drakabygget som ville
ha in Jan Erik Einarsson. Det var ingen som var involverad mellan Torsten Jönsson
och Jan Erik Einarsson. Deras uppgift var att sköta fakturering, bokföring och
bokslut. Han eller någon annan inom bolaget försåg dem med underlag varje
månad. Skatteredovisningar gjordes varje månad. Han fyllde i dem in blanco och
lämnade sedan dem vidare till LRF. Det var Bo Reinholdsson på LF Bank som
skötte betalningarna. LRF faxade över materialet till LF Bank. Bosse Reinholdsson
22
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
var kontorsansvarig och han hade arbetat ihop med Torsten Jönsson i 30 år. Bosse
Reinholdsson fick underlag för löner och liknande från LRF. Ibland ringde han själv
om något skulle betalas. Han gjorde själv inga betalningar i bolaget, bara i den
enskilda näringsverksamheten. Hans privatkonto var kopplat till den enskilda
näringsverksamheten Till det fanns ett kort kopplat. I LF Bank kunde bara fysiska
personer ha betalkort och inte aktiebolag. Han tog aldrig ut kontanter på bolagets
konto. Pengar fördes istället till det privata kontot som hade ett betalkort. Bosse
Reinholdsson fick i uppdrag att föra pengar från hans privata konto eftersom han
använda sitt privata konto för att betala bolagets kostnader. Det gick en del pengar
mellan kontona. Ibland var det han som gav uppdrag till Bosse Reinholdsson att
skicka pengar mellan kontona och ibland var det Torsten Jönsson. Det var lite rörigt
men han tänkte inte på det då eftersom det var ett upplägg från LRF och LF Bank.
Han förstod inte vilka konsekvenser det skulle få eller att det var viktigt att skilja på
de privata tillgångarna och bolagets tillgångar. Han och Torsten Jönsson hade en
diskussion kring att det saknades underlag. Det var aldrig någon som sa till honom
att avräkningskontot måste stämmas av löpande. Han kände till att bokslut skulle
vara klart inom 6 månader och att de låg efter med detta. Han fick uppfattningen att
hans arbete inte var prioriterat hos LRF och att det inte var så noga om man gjorde
det i september. Han hade lämnat ifrån sig allt material som fanns. De sa alltid att
det fattades material. Ofta var det något med Bendt Bil. Han pratade med Bendt Bil
och de menade att de hade skickat verifikaten till LRF. Han kunde inte tillföra mer
än vad han gjorde. Det var säkert bekymmersamt att få ihop bokföringen ibland på
grund av att bolaget och den enskilda verksamheten gick ihop så mycket. Dock
hade LRF varit med på upplägget från början och hade egentligen koll på vad som
hörde till vilken verksamhet. Ibland blev det dock problem på grund av
likviditetsbrist och att pengar fördes mellan verksamheterna av den anledningen.
Bolaget gjorde regelbundet betalningar till Kronofogdemyndigheten. Fakturor som
skulle betalas skickade han till LRF. Om det inte fanns pengar för att betala dem låg
de kvar hos LRF och annars skickades de vidare till LF Bank. Ibland fick LF Bank
göra akutbetalningar in blanco. Då låg fakturan kvar hos LRF.
23
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Bokslutet för 2006 fick han presenterat för sig långt i efterhand. Han borde ha
reagerat men det fortsatte. Bolaget skulle egentligen ha varit i konkurs långt
tidigare. Han tog del av revisionsberättelsen när den upprättades. Hans uppfattning
är att det saknades underlag men inte i den omfattning som framgår av
bokslutskommentaren. En del underlag fattades för att de fått påminnelser på
fakturor och originalet fattades. I vissa fall, till exempel till Bendt Bil betalade man
inte på ett tag och betalade sedan in en klumpsumma in blanco och då har man
kanske inte bokfört rätt avier. När de har gjort på det sättet har det diskuterats med
Torsten Jönsson. Det som skrivits om att LRF ibland fick godta muntliga uppgifter
från honom när underlag saknades stämmer inte enligt honom. De har skrivit så för
att skydda sig själva.
Bolagets bilar leasades från Bendt Bil genom Nordea. Vid något tillfälle lämnade de
in en bil tidigare och bytte till en annan bil. Det fanns spärrar i bilregistret som
gjorde att bokföringen inte gav en rättvisande bild av hur bilinnehavet faktiskt såg
ut. Det berodde på slarv från antingen bolaget eller Bendt Bil.
Karl-Erik Larsson var engagerad som revisor i bolaget från 2006. Han har bara
träffat Karl-Erik Larsson några gånger och de har inte haft några regelbundna
kontakter. De kontakter han har haft har varit med Torsten Jönsson.
Den fordran som framkommer i Revisors-PM:et för 2006 fick han inte veta om
förrän i efterhand. Det var en rent bokföringsteknisk sak. Han har inte tagit ut några
pengar ur bolaget utan det har haft att göra med hur bokföringen sett ut mellan
bolaget och den enskilda näringsverksamheten. Han kan inte svara på hur fordran
uppkommit. Han var inte engagerad i frågor kring varulagret. Han skrev på listorna
ibland. Man gjorde ingen inventering förutom att diesel och liknande togs upp vid
slutet av året. Det diskuterades inte att man behövde göra en ordentlig inventering.
De gjorde aldrig några avstämningar i bolaget. Han har aldrig avstämt kassa eller
24
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
likvidkonto och vet inte hur man gör det. Han har pratat med Torsten Jönsson om
detta men ingen sa vad han skulle göra åt det. Han var inte insatt i lånesaldon och
skulder till bolaget. Han litade på att det sköttes av LRF eftersom han inte hade den
kunskapen. Det kan bero på överföringar mellan bolagets och den enskilda
näringsverksamhetens konton. När bolagets räntekostnader skulle dras togs det från
den enskilda näringsverksamheten. Han hade privata lån hos LF Bank på kanske 10
miljoner. Bolaget hade lån på ca 7 miljoner hos LF Bank och ytterligare hos
landshypotek. Räntekostnaderna blev därför väldigt höga.
2007
Under år 2007 var det fortfarande Torsten Jönsson som hade hand om ekonomin.
Om det var något som var fel försökte han rätta till det men det gick inte. Han tog
till sig kritik om att det fanns problem med avräkningskontot och att man blandade
ekonomin från bolaget med den enskilda näringsverksamheten. Det kan också ha
varit något problem med bilarna men det kunde reda ut och få ett svar på. Det
berodde antagligen på att några bilar var registrerade på bolaget men inte kvar i
verksamheten och att man gjort blancobetalningar till Bendt Bil. Bosse
Reinholdsson har fått i uppdrag att göra betalningarna och hur det sedan har blivit
bokfört vet han inte. Han förutsatte att det blev rätt gjort. Han tycker att han gjorde
vad han kunde för att det skulle bli rätt. Han hade diskussioner med Torsten Jönsson
kring likviditetsproblemen och han tror att om man hade kommit till rätta med dem
hade även de andra problemen försvunnit. Han har inte lånat några pengar av
bolaget utan det har uppstått i samband med att det varit för höga kostnader i den
enskilda näringsverksamheten. Det som är upptaget i bokföringen som förbjudna
lån har tagits ut till utgifter på räntor och amorteringar. Reversfordran har upprättats
av hans före detta sambo i samarbete med Torsten Jönsson och Jan Erik Einarsson.
Man beslutade att ta ut löner på det sättet istället då det fattades pengar mellan
bolaget och den enskilda näringsverksamheten. Det var en bokföringsteknisk
produkt. Hans före detta sambo har inte fått ut några pengar i realiteten. Det har
sedan blivit bråk och ett tvistemål i tingsrätten angående reversfordran. Hans före
25
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
detta sambo menar att hon skrev på bara för att Torsten Jönsson och Jan Erik
Einarsson ville det.
Han har inte sett revisorns PM förrän långt senare. Han tror inte att han har sett
bokslutskommentaren tidigare. Mötesanteckningarna från september 2008 är från
ett möte angående bolagets ekonomiska läge. Han tror att Bosse Reinholdsson
också var med på mötet. Han kan inte minnas att man gick igenom något PM. På
mötet tog man upp att bolaget måste skärpa sig. Karl-Erik Larsson hotade att avsäga
sig sitt uppdrag. Jan Erik Einarsson var också där. Han kom in i bolaget genom
Drakabygget som bolaget hade stora skulder till. Det var i samband med att en
fastighet som han ägde privat brann ner. Därefter bekostade bolaget
återbyggnationen. Materialleverantörerna fick då inte betalt. Han pratade med
Drakabygget och frågade om de visste någon som han kunde ta hjälp av några
timmar i veckan som en resurs. Per Radby som var konsult åt Drakabygget föreslog
Jan Erik Einarsson. Han skulle arbeta som en extra resurs inom bokföring och
administration. Jan Erik Einarsson tog hem allt material för att börja bokföra i
början av 2008. Det slutade med att de var tvungna att hämta all bokföring från Jan
Erik Einarsson med hjälp av kronofogden och en advokat. Då uppräcktes att han
inte hade gjort något på ett och ett halvt år.
2008
Revisorn Karl-Erik Larsson avgick hösten 2009. Karl-Erik Larsson kan ha
motiverat det med att han inte fick något material men han hade inget material själv.
Revisorn hade gjort en anmälan om försenat bokslut för år 2007. Det gjorde honom
ledsen och orolig eftersom han hade lagt det ansvaret på LRF och förlitade sig på att
det blev gjort. Han fick aldrig se någon bokföring under den tid som Jan Erik
Einarsson skulle ha skött det. När Karl-Erik Larsson "hoppade av" fick han via Per
Radby kontakt med Hans Pihl. Han var aktuell som revisor i ett par månader men
tog inte uppdraget då han inte fick något material. Därefter kom han i kontakt med
Revisorsringen i Göteborg. I samband med detta gjorde han en anmälan mot sig
26
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
själv. Han lägger en stor del av skulden för det som hände på Jan Erik Einarsson.
Jan Erik Einarsson var under en period registrerad som VD i bolaget. Drakabygget
hotade med att fortsätta bolaget i konkurs om inte Jan Erik Einarsson kom in. Det
kan ha varit en del underlag från till exempel Bendt Bil som saknades för
räkenskapsåret 2008. Jan Erik Einarsson kom in ett par dagar i veckan och hämtade
all post och liknande och tog hem det. Det var fortfarande rörigt efter
räkenskapsåren 2006 och 2007 och den sammanblandning som funnits var inte
åtgärdad. Det stämmer att det inte ingavs någon årsredovisning för räkenskapsåret
2008. Den upprättades först i februari 2010. Anledningen till det var att han trodde
att Jan Erik Einarsson hade gjort bokföringen. Han såg inte allvaret i det hela
2009
Torsten Jönsson fanns kvar i bilden i vissa sammanhang under 2009. Det är möjligt
att det fattades underlag för november-december 2009. Den hyresfaktura på
l 875 000 kr som finns för år 2009 är en riktig faktura som är utställd från hans
enskilda näringsverksamhet till bolaget. Han vet inte om den betalades. Han vet
inte vilka belopp som hade tagits ut i hyra de tidigare åren men han har tidigare sett
belopp på 4-500 000 kr. Det har de som ansvarat för bokföringen bestämt. Han har
inte gjort något i skatteundandragande syfte. De fordringar på Euro Finans som
dubbelförts är en bokföringsteknisk sak som han inte har några kommentarer till.
Han har inte varit involverad i det och han har inte tjänat på det. Det har varit
diskussioner kring hur det kunde gått till. När Revisorsringen kom in hade de möten
men han ifrågasatte aldrig hur de arbetade. Han har trott att de tjänster han har hyrt
in har skött den biten. Det fanns ingen anledning att få det att se ut som att företaget
hade mer intäkter än det hade. Den fordran på 3,4 miljoner som finns bokförda på
observationskontot är inte pengar som har kommit honom till godo. De har på något
sätt använts i bolagets verksamhet och han kan inte svara på varför det blivit fel. En
del av fordran kan vara utbetalt till olika personer. Det är ytterst hans fel att det inte
finns underlag men han har inte gjort något fel medvetet.
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
2010
Under 2010 var det Revisorsringen som skötte bokföringen. Det fanns inte mycket
verksamhet i bolaget under 2010. Det fanns inga lönekostnader och inte mycket
verksamhet utan bara någon faktura. Under våren försvann nästan alla klienter.
Verksamheten tynade bort. En del av orsaken till att inget bokfördes och att ingen
årsredovisning upprättades kan vara att bolaget inte betalade sina skulder. En annan
anledning kan ha varit att man inte kunde färdigställa räkenskapsåret 2009.
Den enskilda näringsverksamheten
Det stämmer att ingen bokföring upprättades under 2008-2010. Revisorsringen
skulle sköta bokföringen även för den enskilda verksamheten under 2008-2010 men
kunde inte göra det förrän man färdigställt arbetet med bolagen. Det fattades pengar
även där och det drog ut på tiden. Innan hade ansvaret för bokföringen i den
enskilda näringsverksamheten legat på LRF och därefter på Jan Erik Einarsson som
hade hand om de pappren. Bolaget och den enskilda verksamheten hörde ihop och
Revisorsringen ville upprätta bokslutet för bolaget innan den enskilda
näringsverksamheten. Han tror att bokföring gjordes till en viss del för den enskilda
näringsverksamheten men inte något bokslut. Den enskilda näringsverksamheten
var inte så omfattande. Där fanns hyresavier, elkostnader och liknande samt lånen
på LE Bank. Det skedde en del in- och utbetalningar på den enskilda
näringsverksamhetens konton men inte så många. För 2008 fick de betalt för
arrendeskulder genom att man betalt LF Banks och landshypoteks lån. Den
återlagda nybyggnadskostnaden hade att göra med en kredit på bolaget.
Drakabygget kunde ge kredit till bolaget men inte till honom. Därför bokfördes det
på bolaget. Det blev en miss. Den nerbrunna fastigheten fördes på bolaget där även
försäkringsersättningen gick in. Bidragen från statens jordbruksverksamhet mätte
Kronofogdemyndigheten ut innan de kom in på kontot och därför har de inte heller
tagits upp.
28
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Mened
Krister Andersson har inte velat svara på frågor kring reversfordringarna.
Åklagaren har i anslutning till förhöret åberopat delar av förhör med Krister
Andersson som hållits den 29 maj 2014. Krister Andersson har uppgett att han inte
har några kommentarer till det han sagt i polisförhöret.
Torsten JönssonHan arbetar som redovisningskonsult och har gjort det sedan 1969. Han har hela
tiden varit knuten till LRF konsult. Han har huvudsakligen arbetat mot
småföretagare, lantbrukare och liknande. Han kom i kontakt med Styrmansgården
AB i princip från företagets start. LRF: s uppdrag innefattade att utföra den löpande
redovisningen, göra bokslut och upprätta deklarationer. Detta gällde både i bolaget
och i den enskilda verksamheten från år 2006 och framåt. De gjorde inte revision
vilket utfördes av valda revisorer. Uppdraget fungerade som så att Krister
Andersson lämnade in handlingar till dem med kontoutdrag från banken varefter de
upprättade den löpande bokföringen. Faktureringen sköttes oftast genom att Krister
Andersson antingen ringde till LRF eller lämnade in en lista på vilka som skulle
faktureras. LRF upprättade fakturor som skickades till Euro Finans i Lund. Krister
Andersson kom till dem ungefär en gång i månaden i samband med
momsredovisningen. Det material som LRF fick in var bristfälligt. När de stämde
av de kvitton och fakturor som de fått in mot kontoutdrag fanns det uttag som inte
kunde verifieras. Det saknades underlag för betalda fakturor. De var i kontakt med
Krister Andersson angående detta men de kunde inte hitta någon bra förklaring.
Han kommer inte ihåg om Krister Andersson kontaktades varje gång det saknades
underlag men de hade en löpande dialog. Han kommer inte ihåg om han fick klart
för sig att det förts poster på avräkningskontot först vid bokslutet eller innan
bokslutet. Det var både han och en medarbetare som heter Maria som hade kontakt
med Krister Andersson. Han hoppas att Krister Andersson förstod innebörden av
29
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
bristerna. Han har en känsla av att bristernas omfattning blev större och större trots
diskussionerna som fördes. På grund av de stora bristerna och att de hade fordringar
på Styrmansgården som inte betalades kunde de inte fortsätta sitt uppdrag. Som
seriöst redovisningsföretag kan de inte lämna ifrån sig material som inte är
tillförlitligt. På grund av bristerna kunde man inte bedöma bolagets ställning. Hans
bedömning är att felen berodde på att det inte fanns underlag.
Det var han som skötte bokslut och det var i huvudsak Maria som hade hand om
månatliga skattedeklarationer. Det kan ha varit så att Krister Andersson ibland skrev
under dessa in blanco. De upprättade lönespecifikationer men betalade inte ut några
löner. De hade inte fullmakt för några konton. Krister Andersson rapporterade
löneunderlagen till dem. Han vet inte hur bolagets betalningar gick till. Det är
möjligt att Bosse Reinholdsson skötte dem. Han vet inte hur mycket skulder bolaget
hade till LE Bank.
Krister Andersson skötte betalningarna med hjälp av någon som heter Jan Erik
Einarsson. Han vet inte om Krister Andersson hade hjälp av någon på banken. Han
känner Bosse Reinholdsson som jobbar på LE Bank. De talades vid när han stämde
av bankens fordringar på bolaget. Det fanns ingen uppgörelse dem emellan. Han
kommer inte ihåg att något material skickades från LRF till Bosse Reinholdsson.
Han minns inte när Jan Erik Einarsson kom in i bolaget. Det kan ha varit till år
2008. Avsikten var att denne skulle styra upp verksamheten. Han minns inte vem
som tog initiativet till att ta in Jan Erik Einarsson. Lantmännen hade fordringar på
Styrmansgården och ville att Jan Erik Einarsson skulle komma in i bolaget. Han tror
att Jan Erik Einarsson gjorde så gott han kunde och som han kommer ihåg det
skedde en liten förbättring. Han och Jan Erik Einarsson talades vid några gånger
men han minns inte i vilka sammanhang.
Under 2006 och 2007 hade han kontakt med revisorn Karl-Erik Larsson. Karl-Erik
Larsson är den revisor som LRF brukar samarbeta med. Den tidigare revisorn hade
30
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
han ingen kontakt med. Vid mötet i september 2008 deltog han, regionchefen
Håkan Göransson, Krister Andersson och antagligen Jan Erik Einarsson. Mötet
hölls dels för att peka på de brister som fanns och dels för att LRF hade fordringar
på bolaget. Han hoppas att Krister Andersson förstod allvaret i situationen vid
mötet. Efter mötet upprättade de bokslut för 2007 och därefter avslutade de
uppdraget. De upprättade ingen kontrollbalansräkning. Han vet inte varför.
Aktiekapitalet var nog egentligen förbrukat sedan en längre tid tillbaka. Han vet inte
om någon annan än Krister Andersson hade något intresse av att driva
verksamheten vidare.
Anledningen till att bokslutet för 2006 dröjde så länge som till oktober 2007 var
dels att materialet var bristfälligt och att han inte kunde göra något innan LRF fick
betalt. Detta visste Krister Andersson om. Det var han som skötte bokslutet. Det
som sägs inledningsvis i bokslutskommentaren är korrekt. Ett flertal bilar och
mopeder fanns kvar i ägarregistret trots att de sålts. Det var företagsledaren som
gjorde inventeringen. LRF skickade ut inventeringslistor. Förutom lagertillgångar så
fanns det lite djur och produktlager i bolaget. Leverantör s skulder fanns uppbokade
som oreglerade och enligt Krister Andersson var de betalda. Det fanns dock inget
underlag för det. Även det som skrivs i bokslutskommentaren för 2007 års bokslut
är riktigt. Ingen förändring till det bättre hade skett vid 2007 års bokslut. Det är
riktigt att det fanns en fordran på Krister Andersson på drygt en miljon kronor där
det fattades underlag. De gjorde vissa avstämningar baserat på muntliga uppgifter
och en del handlingar kom fram i efterhand. De ringde runt till vissa leverantörer,
exempelvis Bendt Bil. Då visade det sig att vissa betalningar var gjorda. Om det
finns tveksamheter bokför LRF en fordran, i värsta fall en lönefordran. Om det inte
finns underlag ser det därför ut som att företagsledaren tar ut pengar. Han
uppfattade Krister Andersson som en "oförbätterlig slarver". LRF hade
genomgångar med Krister Andersson angående vad han skulle göra och vad hans
ansvar var. Om det var någon som ville ha betalt tog Krister Andersson pengar där
31
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
det fanns tillgångar. Krister Andersson hanterade företagskontot och som han
förstod det gjorde Bosse Reinholdsson inget utan uppdrag från Krister Andersson.
LRF skötte även den enskilda näringsverksamheten fram till och med år 2007. Efter
2007 har de inte skött varken den enskilda näringsverksamheten eller bolaget. Felet
som LRF gjorde var att det inte lämnade uppdraget tidigare än så.
Karl-Erik LarssonHan blev godkänd revisor 1984 och har arbetat som revisor sen dess. Sedan 1992
driver han eget företag. Han har haft en hel del uppdrag åt LRF. Han kom i kontakt
med Styrmansgården via LRF. Uppdraget gällde räkenskapsåren 2006 och 2007.
Han fick materialet för 2006 på hösten 2007. Det fanns väldigt stora brister i
materialet. Framförallt saknades underlag för transaktioner. Det hade skett påtagligt
stora korrigeringar vid upprättandet av bokslutet. Det fanns egentligen inte något
underlag. Han anmärkte på att det fanns stora brister i intern kontroll. Det hade inte
skett några avstämningar under året. Beloppsmässigt var bristerna väldigt stora. Det
gick inte fastställa balans- eller resultaträkningarna med någon form av säkerhet.
Han hade i första hans kontakt med redovisningskonsulten Torsten Jönsson. De
hade samma uppfattning. Torsten Jönsson hade haft stora svårigheter att få ihop ett
bokslut på grund av bristande underlag. Han fick uppfattningen att det skedde
rättningar i samarbete med Krister Andersson i samband med bokslutet. Han har
skrivit ett revisors-PM där de brister som han har iakttagit framgår. Bristerna
berodde främst på bristande underlag. Det gick inte att verifiera. Trots bristerna
tillstyrkte han ansvarsfrihet. Det är en avvägning man får göra. Om man inte
tillstyrker ska man vara helt säker på att det är ekobrott. Han övervägde att inte
tillstyrka ansvarsfrihet men han vägde in Krister Anderssons syfte i bedömningen.
Räkenskapsåret 2007 var minst lika illa som räkenskapsåret 2006. Det gick inte att
verifiera varken resultat- eller balansräkning på något sätt. Han upprättade ett
revisors-PM. Bristerna som påtalas där beror främst på bristande underlag. Det hade
32
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
inte skett någon förbättring sedan 2006. Han hade en träff med Krister Andersson i
september 2008 på hans och LRF:s initiativ. Då fanns det eftersläpningar i
bokföringen från 2007 som skulle rättas till. Man kunde inte fastställa bolagets
ställning eller resultat efter den bokföringen. De pratade om det stora problemet
med sammanblandning mellan bolagets och den privata ekonomin samt om
förbjudna lån. Han anmärkte på att det inte upprättats någon kontrollbalansräkning
trots att aktiekapitalet var förbrukat. Han vet inte varför det inte gjordes. Vid mötet
krävde LRF bättre underlag om de skulle fortsätta uppdraget. Både han och
redovisningskonsulten påtalade bristerna som fanns. Han tror att Krister Andersson
fick klart för sig hur akut läget var och konsekvenserna av detta. Han kunde skönja
en vilja att förbättra sig från Krister Anderssons sida men så blev det inte. Han
berättade att han var tvungen att rapportera till ekobrottsmyndigheten vilket han
också gjorde i november. Jan Erik Einarsson kom in för att hjälpa Krister
Andersson med redovinsingen. Han vet inte vem som tog initiativet till detta. Han
fick indikationer på att det skulle lösa sig när Jan Erik Einarsson kom in. Han
träffade bara Jan Erik Einarsson vid mötet men han fick ett positivt intryck av
honom. Han vet dock inte om han är kompetent eller inte.
Han uppfattade det som att Krister Andersson inte hade någon ambition att sköta
bokföring eller liknande. Han ansåg att Krister Andersson behövde anlita hjälp med
detta. Han vet inte vem som betalade ut löner och fakturor. Bolaget var egentligen
på obestånd redan 2006 men gick inte i konkurs förrän 2010. Han vet inte hur
mycket skulder bolaget och Krister Andersson hade till LF men han tror att LF bank
var huvudsakliga fordringsägare. Han vet att det fanns många
betalningsanmärkningar och att det skedde mycket betalningar in blanco. Enligt
Torsten Jönsson förekom kontakt med Krister Andersson löpande. Som framgår av
hans revisors-PM var vissa poster osäkra på grund av att det saknades underlag.
Underlag saknades även från året innan varför ingående post var osäker. När en post
är osäker kan fordran vara värd hela beloppet eller noll. Han kan bara göra
bedömningen att det är en osäker post. Posten kan vara hur fel som helst eller rätt.
33
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Han frånträdde uppdraget som revisor i september 2009. Orsaken var att han inte
hade fått något material från 2008. Han fick indikationer från redovisningskonsulten
på att det inte fanns något material från 2008. Han har fått information om att det
var Jan Erik Einarsson som skötte bokföringen då.
Jan Erik Einarsson AmilénHan är i grunden utbildad lärare och har arbetat tolv år inom kommunen. Under
2000-talet studerade han vidare och läste då in en pol mag., en fil mag. samt tre
terminer företagsekonomi. Han tog examen 2010. Han fick kontakt med
Styrmansgården via Örkelljunga Lantmän. Syftet var att Krister Andersson skulle
ha en partner som kunde vara rak och tydlig. Hans bild är att de hade haft affärer
som hade lett fram till skulder mellan Örkelljunga Lantmän och Styrmansgården
och att Örkelljunga Lantmän därför ville ha in honom på en position nära Krister
Andersson för att vända bolaget och ta tillvara deras fordringar. Han hade ingen
plats hos Örkelljunga Lantmän men de ville komma med på betalningslistan. Han
tror att han tillsattes främst på grund av sin förmåga att forska och ta reda på hur
saker förhåller sig och inte på grund av hans redovisningskunskaper. Han tror att
han kom in i bolaget 2008. Han och Krister Andersson träffades första gången på
golfrestaurangen i Våxtorp tillsammans med Per Radby och därefter på mötet i
september 2008 där han, Krister Andersson, Torsten Jönsson, Karl-Erik Larsson,
Håkan Götesson och möjligen Per Radby närvarade.
Hans roll var att vara ett stöd för VD och företagsledning så att de kunde styra upp
den bristfälliga redovisningen. Det var i det läget inte avgjort vem som skulle sköta
bokföringen. Han tog på sig uppdraget att sköta pärmar och samla material. Han
började senare göra grundbokföring. Han skulle dock inte slutföra bokföringen. I
början av hans uppdrag förflyttades någon uppgift från LRF. Det var svårt att göra
bokföringen för det var otydligt och svårt att verifiera. Han använda sig av Visma
SPCS. Det var inte så många konton som fanns i verksamheten. Det var
34
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
fordonskostnader, behandlingsrelaterade kostnader och interna kostnader mellan
Krister Andersson och bolaget. Han har haft två egna företag där han skött
grundbokföringen. Han och Krister Andersson diskuterade svårigheterna varje gång
de sågs och det blev stundvid förbättringar men ändå inte problemfritt. Det slutade
med att han inte klarade sin uppgift. Han fick inte ihop materialet till bokslutet
2008. Då lämnade han allt material till Krister Andersson som tog det vidare till ett
mer kvalificerat företag som hette Bokföringsringen eller något liknande. Det var
material för 2008 och delar av 2009 som överlämnades. Han och Krister Andersson
skrev papper på att de hade delat ansvar för att bokföringen misslyckats. Det
stämmer inte att Kronofogdemyndigheten var inblandade vid överlämningen av
materialet. Han har inte kontrollerat hur han fick ersättning för uppdraget men han
tror att han fakturerade någon liten del vid nyår. Under 2008 och 2009 gick den
enda ersättningen han fick till hans son. Han har annars inte mottagit någon
ersättning. Som han minns det skulle LRF sköta bokslutet för 2008 men avsade sig
uppdraget. Han vet inte vem som därefter fick uppdraget.
När han kom in i verksamheten hade den pågått länge. Han lutade sig mot den
information han hade fått av Torsten Jönsson. Han uppfattade att det fanns en
sammanblandning mellan de privata affärerna och bolagets affärer. Han minns inte
att det förekom någon sammanblandning mellan bolaget och den enskilda
verksamheten på bankkontona. Fastigheter som Krister Andersson ägde privat
upprättades vid bokslut som en kostnad på Styrmansgården. De fakturor som de
hade medel att betala betalade han via bankdosa. Han skötte alla betalningar. Han
upprättade löneunderlag, betalade in sociala avgifter och liknande samt upprättade
fakturor till Kriminalvården och Socialförvaltningen. Han hade ingen personlig
kontakt med klienter. Det skötte Krister Andersson. Han hade inget att göra med
bokföringen av den enskilda verksamheten. Ibland kunde han betala någon räkning,
men det var allt. Han känner inte igen namnet kontor Avenue eller att bolaget
skulle ha engagerat sig mot något företag i England. Bosse Reinholdsson var en
nyckelperson. När det blev stora likviditetsproblem kunde Bosse Reinholdsson
35
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
hjälpa till med att belåna någon fastighet. Han tror inte att Bosse Reinholdsson
betalade några löpande fakturor. Möjligen kan Bosse Reinholdsson ha betalat någon
stor, akut faktura där han samtidigt beviljade kredit.
Kjell ErikssonHan är sedan 1987 revisor på Revisorsringen i Göteborg. Han arbetar med mindre
företag. En person som heter Jonas Martin kontaktade honom och frågade om de
kunde hjälpa till i ett bolag där det fanns problem med redovisningen. Han tror att
det var i oktober eller november 2009. Han och Richard Karlgren som också skulle
hjälpa till med redovisningen åkte och träffade Krister Andersson och en person till
på en gård. De kom fram till att de skulle åta sig att hjälpa till med att få ordning på
bokföringen och ta fram redovisning för räkenskapsåret 2008. De kom fram till att
om styrelseledamoten själv gjorde en anmälan till ekobrottsmyndigheten fanns det
inget som hindrade att de åtog sig uppdraget. Rickard Karlgren och den andra
personen kom upp på deras kontor och lämnade över materialet. Han vet inget om
att det skulle varit problem med överlämnandet. Han minns inte om materialet var
fullständigt eller om det saknades uppgifter. De hjälpte till att färdigställa
bokföringen för 2008. Han vet inte så mycket för han var inte inblandad i själva
bokföringen. Sten Sture Johansson reviderade och han hjälpte till med att upprätta
revisionsberättelsen. Han har ingen uppfattning om hur det såg ut räkenskapsåret
2009 eftersom han inte var engagerad i den bokföringen heller. I sina anteckningar
har han sett att de avsade sig uppdraget sommaren 2010. Då hade de inte fått betalt
för sitt arbete. Revisorsringen fick underlag för att göra deklarationer för den
enskilda näringsverksamheten men han tror inte att det slutfördes. Han vet väldigt
lite om den enskilda verksamheten men han tror att det saknades underlag bland
annat gällande arrendeintäkter och förbjudna lån. Han har ingen uppfattning av hur
mycket underlag som saknades. Han har någon minnesbild av att det fanns ett
excelark där man hade gjort anteckningar och att de började stansa om detta.
36
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Lars ErikssonHan arbetar sedan 2010 som ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten. Tidigare har han
arbetat på Skatteverket som skattebrottsutredare och skatterevisor och på KPMG
som extern revisor. Hans uppdrag har varit att sammanställa de granskningar som
har gjorts av bolaget och att göra en bedömning av bristerna och felaktigheterna i
bokföringen. Det material som han har sammanställt är Skatteverkets revision och
PM, Karl-Erik Larssons revisionsberättelser, Torsten Jönssons PM och
kommentarer, konkursförvaltarens utredning, den anlitade ekonomen Michael
Johanssons PM och uppgifter från bolagsverket. Av hans sammanställning framgår
att det under räkenskapsåren 2006-2009 har funnits räkenskaper men det saknas
redovisning och bokslut. För räkenskapsåret 2010 finns det delvis verifikationer
men det saknas för tiden efter februari.
För räkenskapsåret 2006 är hans bedömning att de brister som finns gör att man
utefter bokföringen inte kan huvudsakligen fastställa bolagets ställning. Det som
finns i bokföringen måste kunna verifieras med någon form av underlag och om det
inte finns sådant underlag har man inte uppfyllt bokföringslagens krav på verifikat.
Det innebär att man inte kan göra någon bedömning av tillgångsposten och
bokföringsskyldigheten är inte uppfylld. Så är fallet för de flesta poster för
räkenskapsåret 2006.
Samma sak gäller för räkenskapsåret 2007. De balansposter som tagits upp är
bristfälliga då det saknas underlag. Man kan därför inte i huvudsak bedöma bolagets
ställning eller resultat utefter bokföringen. Det har inte så mycket att göra med vad
de verkliga beloppen har varit. Det viktiga är istället vad som har funnits i
bokföringen.
Han gör samma bedömning gällande 2008. Bara posten skuld till delägare utgör ca
50 % av de totala tillgångarna. Den ensam gör att huvudsakskriteriet är uppfyllt.
37
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Även för räkenskapsåret 2009 gör han bedömningen att bolagets ställning och
resultat inte huvudsakligen kan bedömas efter bokföringen. Det saknas även årsslut
och årsredovisning.
För räkenskapsåret 2010 saknas bokföring för stora delar av året. Det sista som
finns bokfört är från den 10 maj. Från och med maj fram till konkursen i december
saknas bokföring helt i bolaget.
I ett aktiebolag där det finns en enskild ägare är det vanligt att man har någon typ av
avräkningskonto. När ägaren tillskjuter pengar bokförs det på kontot som en skuld
till ägaren. Ägaren får du också ta ut motsvarande belopp. Summan på
avräkningskontot får dock aldrig bli lägre än noll för då räknas det som ett förbjudet
lån. I Styrmansgården har man bokfört huvuddelen av likvidtransaktionerna via
avräkning skontot utan att utreda vad transaktionerna avsett. I bokslutet har man
försökt utreda vad transaktionerna egentligen avsett men det har inte gått då det har
saknats underlag. Transaktionerna skulle egentligen bokförts på ett
observationskonto där man ska bokföra allt som saknar underlag.
Angående den enskilda näringsverksamheten har han skrivit ett PM om de
iakttagelser som han gjort. Det saknas all form av räkenskap för räkenskapsåren
2008 - 2010. Det finns ingen grundbok, huvudbok eller årsbokslut. Det har
förekommit verksamhet under 2008-2010. Hans slutsats är att någon bokföring inte
har upprättats under räkenskapsåren 2008-2010 för den enskilda verksamheten.
Skriftlig bevisning
Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat den bevisning som framgår av
stämningsansökan, bilaga l, och som redogjorts för under sakframställan.
38
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
DOMSKÄL
Åtalspunkt l
I målet är följande klarlagt. Krister Andersson har varit ensam ägare och
styrelseledamot i Styrmansgården under den tid som åtalet avser. Han har därmed
varit ytterst ansvarig för att bolagets bokföring sköttes i enlighet med
bokföringslagen.
Tingsrätten kommer nedan att pröva om rekvisiten för bokföringsbrott är uppfyllda
för vart och ett av räkenskapsåren som åtalet avser. Först bedömer tingsrätten om de
enskilda påstådda bristerna i bokföringen är styrkta och därefter behandlar
tingsrätten övriga förutsättningar för bokföringsbrott d v s om huvudsakrekvisitet är
uppfyllt och Krister Anderssons ansvar i subjektivt hänseende.
Bokföringsbrott räkenskapsåret 2006
Bristande verifiering avseende i bokslutet bokförda poster
Enligt 5 kap l § bokföringslagen ska affärshändelser bokföras på ett sådant sätt att
det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och överblicka
verksamhetens förlopp, ställning och resultat. Bokföringen ska ske på ett sådant sätt
att det i efterhand går att kontrollera bokförda poster mot verifikationer avseende de
enskilda affärshändelserna. Av 5 kap 6 § bokföringslagen framgår att det för varje
affärshändelse ska finnas en verifikation, om inte något av de två undantagen i
bestämmelsens tredje stycke är för handen. Syftet med att det finns verifikat är att
det ska vara möjligt att identifiera affärshändelsen och kontrollera att den blir
grund- och huvudbokförd samt ingår i den officiella årsredovisningen när sådan
upprättas. Andra syften är att säkerställa att det finns bevis för att en viss
affärshändelse har inträffat och tillförlitlig information om affärshändelsens
innebörd (Prop. 1998/99:130 s 247).
39
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Åklagarens påståenden avseende brister i bokföringen för räkenskapsåret 2006
hänför sig till att Krister Andersson inte tillsett att det funnits erforderligt underlag
avseende bokförda maskiner och inventarier till ett belopp om 2 696 359 kr, att det
inte funnits erforderligt underlag avseende en bokförd fordran på Krister Andersson
till beloppet l 327 720 kr, att det inte funnits erforderligt underlag avseende bokfört
varulager till beloppet 412 084 kr och att det inte funnits erforderligt underlag
avseende bokförda skulder till beloppet 2 585 532 kr.
Av utredningen framgår att LRF Konsult genom Torsten Jönsson och annan
anställd skött den löpande bokföringen, bokslut och deklarationer i Styrmansgården
2006 och 2007. Krister Andersson har gjort gällande att han lämnat allt material till
LRF Konsult och att Torsten Jönsson även hämtat material hos honom. Han har
vidare uppgett att Bosse Reinholdsson på LRF Bank skött betalningar, såväl
avseende Styrmansgården som den enskilda näringsverksamheten, och att han gett
underlag även till Bosse Reinholdsson som i sin tur vidarebefordrat materialet till
LRF Konsult. Torsten Jönsson har bekräftat att han fick visst underlag från Krister
Andersson. Han har inte kunnat uttala sig om uppgiften att Bosse Reinholdsson fick
material som vidarebefordrades.
Krister Andersson har vidgått att det kan ha funnits vissa brister men har gjort
gällande att bristerna är att hänföra till det bokföringsupplägg som fanns där pengar
fördes mellan den enskilda firman och bolaget, att han inte känt till bristerna samt
att han förlitat sig på utföraren samt att ansvaret ligger på utföraren.
Av den skriftliga bevisningen, Torsten Jönssons PM och Karl Erik Larssons
revisionspromemoria och kommentarer samt deras muntliga uppgifter har det
framkommit att det fanns brister i bokföringen under 2006. Bristerna avser dels
avsaknad av erforderliga underlag till ett antal poster i balansräkningen vilket gör
att substansen och riktigheten av beloppen inte går att fastställa dels att erforderliga
40
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
avstämningar inte utförts löpande avseende ett flertal konton. Tingsrätten finner att
det saknas skäl att ifrågasätta trovärdigheten och tillförlitligheten i de uppgifter
Karl-Erik Larsson och Torsten Jönsson lämnat. Det har vidare inte framkommit
något som ger stöd för att LRF Konsult genom Torsten Jönsson medvetet skulle ha
bokfört fel eller utelämnat några verifikat.
När det gäller maskiner och inventarier så har Torsten Jönsson uppgett att bolagets
innehav av bilar och mopeder enligt anläggningsregistret inte stämde med
vägregistret och att försäljningar redovisades genom muntliga uppgifter från Krister
Andersson. Av Karl-Erik Larssons Revisors-PM framgår vidare att substansen i
värdet inte går att säkerställa då det saknas underlag. Tingsrätten finner att
åklagaren har styrkt att bokslutsposten avseende maskiner och inventarier är
bristfälligt verifierad. Hur stor del av bokföringsposten som saknat verifikat går
dock inte att bedöma. Det är därmed inte visat att det saknats underlag för posten i
den omfattning som krävs för att det objektivt sett ska vara fråga om ett
bokföringsbrott.
När det gäller fordran om l 327 720 kr så har Karl-Erik Larsson uppgett att det
saknas avtal eller kontrakt och att det inte går att göra någon verifiering av
bokslutsposten. Krister Andersson har uppgett att han inte lånat några pengar från
bolaget och att det varit ett bokföringstekniskt upplägg från bokföraren att bokföra
på detta sätt. Tingsrätten finner att åklagaren genom Karl-Erik Larssons uppgifter
har visat att det saknats erforderligt underlag för den angivna posten.
Avseende varulagret har Karl-Erik Larsson uppgett att lager djur minskat under året
och att det finns avvikelser mot inköpsfakturor varför lagrets värde inte kan
fastställas med rimlig grad av säkerhet. Mot bakgrund av dessa uppgifter finner
tingsrätten att åklagaren visat att det brister i verifieringen. Hur stor del av
bokföringsposten som saknar verifikat går dock inte att bedöma. Det går därmed
41
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
inte heller att göra någon bedömning av om det föreligger objektivt sett föreligger
ett bokföringsbrott.
När det gäller skulder så finns det enligt Karl-Erik Larsson en osäkerhet kring lån
om 365 000 kr som enligt uppgift skulle vara betalt l december 2006 men enligt
bokföringen har ingen amortering gjorts under året. Det föreligger vidare osäkerhet
om vilka amorteringar som skett på fyra avbetalningskontrakt för bilar uppgående
till 620 532 kr. Enligt kontoutdrag borde skulden för bilarna vara 14 794 kr mindre.
Lånet i bank har minskat med l 900 000 kr vilket förmodligen är amortering av lån
på fastighet som sålts. Enligt revisorn stämmer inte lånesaldona. Mot bakgrund av
det anförda finner tingsrätten att åklagaren visat att det brister i verifieringen av
bokförda skulder uppgående till 14 794 kr och även avseenden lånet i bank. När det
gäller övrig osäkerhet som revisorn gett uttryck för så anser tingsrätten inte att det
går att dra några säkra slutsatser av i vilken omfattning det brister i verifieringen
avseende bokförda skulder varför åtalet i denna del inte är styrkt.
Löpande avstämningar
Åklagaren har vidare påstått att Krister Andersson inte tillsett att erforderliga
avstämningar utförts löpande avseende ett flertal konton såsom konton för likvida
medel t ex checkkontot till ett belopp om 3 026 153 kr.
För att bokföringen ska kunna utgöra det informations- och beslutsunderlag som är
syftet krävs att bokföringen stäms av löpande. Hur ofta det måste ske får avgöras
med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Avstämningarna ska
dokumenteras och bör göras enligt fasta rutiner (se Andersson m.fl. Bokföringsbrott
och bokföringslagen, 3:e uppl. s 140).
Karl-Erik Larsson har i sitt PM uppgett att företaget helt saknar rutiner för
avstämning av bank- och checkkontot. Alla utbetalningar under året har bokförts via
42
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
ägarens avräkningskonto. Mycket väsentliga belopp har bokförts på detta konto i
samband med bokslutet. Verifikationskedjan från ver. 483 till 536 är sådana att
utgångssaldot före ver. 483 var 3 026 153 kr och nernollning gjorts på de sista
posterna genom uppbokning av lön till ägaren och sambo. Tingsrätten finner att det
genom Karl-Erik Larssons uppgifter är visat att erforderliga avstämningar inte har
skett i bolaget. Om detta varit en, som Krister Andersson uttryckt det,
bokföringsteknisk åtgärd påverkar enligt tingsrätten inte frågan om det är fråga om
ett bokföringsbrott i objektiv mening men kan påverka hur hans ansvar ska bedömas
vilket tingsrätten utvecklar nedan.
Tingsrätten finner sammantaget att de brister i bokföringen som tingsrätten ovan
funnit styrkta under 2006 varit så omfattande att rörelsens förlopp, resultat eller
ställning inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av den.
Ska Krister Andersson dömas för brott?
Den omständigheten att bokföring s arbetet uppdragits åt en bokföringsbyrå befriar
inte en styrelseledamot från skyldigheten att sörja för att bokföringen fullgörs i
överensstämmelse med lag men den kan påverka frågan om uppsåt och oaktsamhet.
När det gäller frågan om Krister Andersson har haft uppsåt eller varit oaktsam till
bristerna i bokföringsskyldigheten detta räkenskapsår gör tingsrätten följande
överväganden. Det yttersta ansvaret för bokföringen har åvilat Krister Andersson
som ensam ägare och styrelseledamot. Krister Andersson är den som har haft
kontakt med bokföraren och han är även den som huvudsakligen försett denne med
underlag. Torsten Jönsson har uppgett att han löpande påpekat för Krister
Andersson att det saknades underlag men att det inte skedde någon förbättring.
Krister Andersson har medgett att Torsten Jönsson påpekat att det saknades
underlag och att han tagit del av Torsten Jönssons kommentarer från oktober 2007
och att han även läste revisionspromemorian. Torsten Jönsson har uppgett att han är
43
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
osäker på när Krister Andersson blev uppmärksammad på bristerna och när denne
förstod allvaret. Krister Anderssons uppgift om att en person på LF Bank utfört
transaktioner mellan bolaget och den enskilda näringsverksamheten och även
mottagit verifikat från honom är inte vederlagd utan får godtas. Mot bakgrund härav
och då Krister Andersson anlitat bokföringshjalp som han inte haft skäl att
ifrågasätta finner tingsrätten inte att det är visat att Krister Andersson agerat
uppsåtligen eller av oaktsamhet avseende de bokföringsbrister som tingsrätten
funnit styrkta. Tingsrätten finner därför vid en samlad bedömning att åtalet i denna
del inte är styrkt.
Räkenskapsåret 2008
Åklagaren har påstått att Krister Andersson gjort sig skyldig till bokföringsbrott
genom att inte bokföra uppkomna reversfordringar om sammanlagt 946 000 kr.
Åklagaren har åberopat reversfordringar uppgående till sammanlagt 946 000 kr och
undertecknade av Thomas Gliicksman. Det har av utredningen framkommit att
dessa rev ers fordringar åberopats av Krister Andersson i en skatteprocess som inletts
efter att han blivit skönstaxerad. Det har vidare framkommit att reversfordringarna
inte tillmättes inte någon betydelse i skattemålet. Krister Andersson har inte velat
uttala sig om reversfordringarna och Thomas Gliicksman är inte hörd i målet.
Åklagaren har åberopat delar av polisförhör med Krister Andersson. Tingsrätten
finner att det föreligger sådana tveksamheter när det gäller reversfordringarna att
det vid en samlad bedömning inte genom utredningen är visat att de skulle ha
bokförts i bolaget. Åtalet i denna del är därför inte styrkt.
Åklagaren har vidare påstått att bokförda leverantör s skulder om l 793 722 kr och
bokförd skuld till delägare och delägares närstående till beloppet 2 562 143 kr har
saknat erforderligt underlag. Revisorn Sten-Sture Johansson har lämnat en s.k. oren
revisionsberättelse för detta räkenskapsår. Av revisionsberättelsen, som är daterad
den 4 februari 2010, framgår att han inte företetts underlag som verifierar
44
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
existensen i balansposterna lån till delägare eller till delägares närstående och
leverantörs skulder. Tingsrätten finner att det genom dessa uppgifter är visat att det
saknats erforderligt underlag i dessa delar.
Av utredningen är det vidare visat att bokföringen för perioden 17 juni 2008 - 31
december 2008 upprättats först den 18 januari 2010. Då bokföringen upprättats för
sent har åklagaren styrkt sitt påstående i denna del.
Tingsrätten finner att det är uppenbart att huvudsaksrekvisitet är uppfyllt för detta
räkenskapsår.
Krister Andersson har uppgett att Jan Erik Einarsson haft hand om bokföringen
detta år och att han trodde att den upprättades. Mot bakgrund av vad som
framkommit om bristerna före detta räkenskapsår, Karl-Erik Larssons
revisionspromemorior och dennes PM, samt det möte som hållits den l september
2008, i förening med Torsten Jönssons skriftliga och muntliga uppgifter finner
tingsrätten att Krister Andersson måste ha känt till bristerna och att de i huvudsak
var att hänföra till honom. Han har därmed haft ett ansvar att förvissa sig om att
bokföringen sköttes. Att han trodde att Jan Erik Einarsson skötte bokföringen kan
inte frita honom från ansvar. Tingsrätten finner att åklagaren har visat att Krister
Andersson i vart fall har varit likgiltig till om han åsidosatt bokföringen på det sätt
som tingsrätten funnit utrett och att han därför ska dömas för uppsåtligt
bokföringsbrott. Att Krister Andersson gjort en egen anmälan till EBM påverkar
inte denna bedömning.
Räkenskapsåret 2009
Av Skatteverkets revisionspromemoria framgår att det på ÖB S-kontot debiterats
totalt 4 607 000 kr och krediterats l 154 000 kr. På detta konto har således
45
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
transaktioner där det saknas underlag för ca 3 400 000 kr bokförts. Tingsrätten
finner att det härigenom är visat att den brist åklagaren gjort gällande föreligger.
Åklagaren har påstått att intäkter om 4 000 000 kr dubbelbokförts. Av
revisionspromemorian framgår att intäkter om 4 000 000 redovisats för högt. Detta
vinner även stöd av vad Michael Johansson skrivit i sitt PM angående felaktigt
bokförda intäkter från Euro Finans AB. Tingsrätten finner att åklagaren genom
utredningen har visat att intäkter om ca 4 000 000 kr dubbelbokförts.
Av utredningen framgår att det finns en hyresfaktura för 2009 om l 875 000 kr som
borde ha bokförts men som inte bokförts.
Av utredningen framgår vidare att bokföringen för perioden l januari 2009 - 31
oktober 2009 upprättats först från den l mars 2010 och att det inte upprättats någon
bokföring för det återstående räkenskapsåret. Åklagaren har styrkt sin talan i denna
del. Det är vidare visat att årsredovisningen upprättats förs den 4 februari 2010
vilket är för sent.
Redan det förhållandet att en årsredovisning är försenad medför att
huvudsaksrekvisitet anses uppfyllt (jfr NJA 2004 s 618). Därtill kommer att
åsidosättandet avsett sen bokföring och bristande verifiering till betydande belopp.
Tingsrätten finner därför, även beträffande detta räkenskapsår, att
huvudsaksrekvisitet är uppfyllt.
Tingsrätten finner att Krister Andersson måste ha känt till bristerna och att han
därför ska dömas för uppsåtligt bokföringsbrott i enlighet med åtalet. Att Krister
Andersson gjort en egen anmälan till EBM förändrar inte denna bedömning.
46
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Räkenskapsåret 2010
Tingsrätten finner att åklagaren, genom den åberopade utredningen, har styrkt
samtliga påstådda brister för detta räkenskapsår. Huvudsaksrekvisistet är uppfyllt.
Krister Andersson måste ha varit medveten om bristerna och ska därför dömas för
uppsåtligt bokföringsbrott i enlighet med åtalet.
Brottens rubricering
Åklagaren har gjort gällande att brotten ska bedömas som grova eftersom
åsidosättandet avsett mycket betydande belopp, gärningarna ingått som ett led i en
brottslighet som utövats systematiskt och skett i skatteundandragande syfte.
Av 11 kap. 5 § andra stycket brottsbalken framgår vilka omständigheter om ska
beaktas vid bedömningen om brottet är grovt, bl. a om åsidosättandet avsett mycket
betydande belopp eller om gärningen ingått som ett led i brottslighet som utövats
systematiskt. Av förarbetena framgår att en helhetsbedömning ska göras där
samtliga omständigheter vägs mot varandra. Det faktum att bokföringsskyldigheten
åsidosatts helt eller till stora delar är en sådan omständighet som kan vara av
betydelse. Bristernas karaktär och betydelse i ekonomiskt eller annat hänseende är
av stor vikt och graden av förslagenhet och planering inverkar på bedömningen.
Som omständigheter som bör leda till att brottet bedöms som grovt anges att
åsidosättandet av bokföringsskyldigheten skett systematiskt under en följd av år
eller att det skett i en rörelse vars verksamhet är av stor omfattning och omsätter
höga belopp (prop. 1981/82:85 s 31).
Bristerna har avsett en verksamhet med en omsättning som år 2006 var drygt 7,5
miljoner kr, 2008 var omsättningen 5,4 miljoner kr, år 2009 var omsättningen i vart
fall 6 miljoner kr och omsättningen de första fyra månaderna 2010 var ungefär
47
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
700 000 kr. Av Krister Anderssons uppgifter har framkommit att antalet anställda i
bolaget under åren 2006-2010 varit mellan fyra och sju personer.
Det har enligt tingsrätten inte framkommit något i målet som ger stöd för åklagarens
påstående att brotten skett i skatteundandragande syfte. Det har inte heller
framkommit att brotten gett Krister Andersson några ekonomiska fördelar eller att
bokföringsbrotten har präglats av någon föreslagenhet eller vinning. Även om
underlatelsen pågått under en inte obetydlig tid finner tingsrätten inte att det är fråga
om brottslighet som utövats systematiskt (jfr NJA 2012 s 247).
Tingsrätten konstaterar att åsidosättandet har avsett betydande belopp, i vart fall
under 2008 och 2009. Även om det saknas entydig praxis i frågan anser tingsrätten
att beloppen måste anses vara mycket betydande i den mening som avses i l l kap 5
§ andra stycket brottsbalken (jfr Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 5
mars 2012, B 1513-11). Därutöver har årsredovisningarna för 2008 och 2009
lämnats för sent respektive inte lämnats alls och för en kort period 2008 och under
2010 har det inte upprättats någon bokföring alls. Det har vidare under åren 2008-
2010 varit fråga om uppsåtliga bokföringsbrott. Dessa omständigheter gör att
tingsrätten vid en samlad bedömning finner att bokföringsbrotten 2008 och 2009 är
att bedöma som grova.
Övrigt bokföringsbrott är att bedöma som brott av normalgraden.
Åtalspunkt 2
Det är ostridigt att det inte finns någon bokföring för den enskilda
näringsverksamheten avseende 2008-2010. Torsten Jönsson har uppgett att LRF
Konsult bokfört i den enskilda firman till och med 2007. Krister Andersson har
uppgett att han uppfattade att bokföringen sköttes av LRF Konsult eller av Jan Erik
Einarsson. Då det helt saknas bokföring finner tingsrätten att Krister Anderssons
48
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
uppgift att han trodde att bokföringen sköttes inte framstår som trovärdig. Av den
åberopade utredningen finner tingsrätten att det är visat att de affärshändelser som
framgår av gärningsbeskrivningen borde ha bokförts i den enskilda
näringsverksamheten. Då det helt saknas bokföring för den aktuella perioden har
bokföringsskyldigheten åsidosatts och till följd av det har rörelsens förlopp,
ekonomiska resultat och ställning inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av
bokföringen. Krister Andersson ska därför fällas till ansvar för bokföringsbrott
avseende 2008, 2009 och 2010.
Brottens rubricering
När det gäller den enskilda näringsverksamheten så saknas uppgifter om den årliga
omsättningen och om antalet affärstransaktioner i bolaget. Det huvudsakliga syftet
med verksamheten synes ha varit att hyra ut fastigheter till Styrmansgården. Det har
inte framkommit att det varit några anställda i verksamheten. Krister Andersson har
under tre år åsidosatt bokföringsskyldigheten i den rörelse han ansvarade för vilket
är försvårande. Även om det är fråga om en relativt lång period anser tingsrätten
inte att det är fråga om brottslighet som utövats systematiskt och det har inte
framkommit något som ger stöd för att de skett i skatteundandragande syfte. Även
om det synes vara höga belopp så anser tingsrätten inte att det är fråga om så höga
belopp att de oberoende av omsättningen alltid måste anses mycket betydande (jfr
NJA 2012 s 247). Då det saknas uppgift om verksamhetens omsättning anser
tingsrätten inte att beloppen kan anses vara mycket betydande. Tingsrätten anser
vidare inte att det är visat att bokföringsbrotten präglats av förslagenhet eller
planering eller att Krister Andersson fått några fördelar av brotten. Tingsrätten
finner vid en samlad bedömning att brotten inte ska bedömas som grova.
Åtalspunkt 4
Tingsrätten har ovan funnit att det inte är visat att de reversfordringar som
framkommit i samband med skatteärendet skulle ha bokförts i bolaget. Det är
49
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
därmed inte heller visat att Krister Andersson gjort sig skyldig till mened. Åtalet ska
därför ogillas i denna del.
Påföljd
Åklagaren har yrkat att Krister Andersson ska dömas till fängelse i minst ett och ett
halvt år.
Krister Andersson förekommer, såvitt nu är av intresse, under ett avsnitt i
belastningsregistret. Han dömdes den 14 oktober 2009 för bokföringsbrott till
villkorlig dom med dagsböter.
Av inhämtad personutredning och uppgifter som Krister Andersson lämnat vid
huvudförhandlingen har framkommit att han lever under ordnade förhållanden och
att det inte finns något övervakningsbehov. Han får anses lämplig att utföra
samhällstjänst och har lämnat sitt samtycke till en sådan påföljd.
Krister Andersson ska dömas för sex bokföringsbrott, varav två brott, har
tingsrätten bedömts som grova. Tingsrätten finner att det samlade straffvärdet för
brottsligheten uppgår till tio månaders fängelse. Tingsrätten har härvid beaktat att
Krister Andersson åläggs näringsförbud (se nedan). Grovt bokföringsbrott är ett
artbrott vilket innebär en presumtion för fängelse (se NJA 1999 s 769 och NJA
2000 s 195). Några av brotten har vidare begåtts under prövotid för villkorlig dom
avseende samma typ av brottslighet. Tingsrätten anser att sådana särskilda skäl som
krävs för att frångå normalpåföljden inte har framkommit i målet varför Krister
Andersson ska ådömas fängelse. Tingsrätten bestämmer straffets längd till tio
månader.
50
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Näringsförbud
Krister Andersson har bestritt yrkandet om näringsförbud.
Den 2 augusti 2014 infördes en ny lag om näringsförbud (SFS 2014:836). När det
gäller de bedömningar som ska göras i detta mål har dock inga sakliga ändringar av
reglernas innebörd skett. Den nya lagen är därför tillämplig fullt ut.
Den som grovt åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamheten och därvid gjort
sig skyldig till brottslighet som inte är ringa, ska meddelas näringsförbud, om det är
påkallat från allmän synpunkt. Vid bedömningen om näringsförbud är påkallat av
allmän synpunkt ska rätten särskilt ta hänsyn till om åsidosättandet har varit
systematiskt, syftat till betydande vinning eller orsakat betydande skada. Vidare ska
beaktas om näringsidkaren tidigare dömts för brott i näringsverksamhet. Om
personen gjort sig skyldig till brott i näringsverksamhet för vilket det lägsta
föreskrivna straffet är fängelse i sex månader, ska näringsförbud anses påkallat från
allmän synpunkt om inte särskilda skäl talar mot det.
Krister Andersson har befunnits skyldig till brott för vilket det lägsta föreskriva
straffet är fängelse i sex månader. Då det inte framkommit några särskilda skäl som
talar emot det och då Krister Andersson grovt åsidosatt vad som ålegat honom i
näringsverksamheten och gjort sig skyldig till brott som inte är ringa, är enligt
tingsrättens mening ett näringsförbud påkallat ur allmän synpunkt. Han har vidare
tidigare dömts för brott i näringsverksamheten. Yrkandet om näringsförbud ska
därför bifallas. Enligt tingsrättens bedömning kan förbudet begränsas till tre år.
Tingsrätten finner inte att det föreligger skäl att förordna om tillfälligt
näringsförbud.
51
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Beslag
Krister Andersson har inte haft något att erinra mot yrkandet.
Yrkandet är lagligen grundat och ska bifallas.
Övrigt
Brottsofferfond
Krister Andersson döms för brott med fängelse i straffskalan. Han ska därför
åläggas att betala avgift till brottsofferfonden enligt lag.
Ersättning till försvararen
Lennart Campenhausen har, utöver ersättning för tidsspillan och utlägg, yrkat
ersättning för 184 timmars arbete.
Åklagaren har i yttrande anfört att Lennart Campenhausen förordnats efter att åtal
väckts och att han anser att det gått relativt enkelt att sätta sig in i ärendet utifrån
åtalet och den bevisuppgift som finns i detta. Jämförelse med den tidigare
advokatens kostnadsräkning och dennes arbete bör göras när ersättningen beslutas.
Åklagaren ifrågasätter även skäligheten av omfattningen an kontakterna med
klienten och anser vid en samlad bedömning att Lennart Campenhausen bör
tillerkännas ersättning för arbete med skäliga 100 timmar.
Lennart Campenhausen har anfört att åklagarens uppfattning om vad som är tvistigt
inte anger normen för försvararens arbete. Som försvarare bör han kunna räkna med
att få ersättning för arbetet med att gå igenom materialet i en förundersökning så
länge han inte borde inse att en sådan genomgång är nödvändig för att tillvara
52
DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3
Anderssons intressen. Vad han begärt är skäligt för det arbete som han har fått lägga
ner på förundersökningen som förberedelse för huvudförhandlingen.
En offentlig försvarare har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete,
tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Ersättningen för arbete ska bestämmas
med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och
omfattning. Tingsrätten konstaterar att Lennart Campenhausen förordnades som
offentlig försvarare för Krister Andersson den 23 maj 2014 då den tidigare
försvararen advokat Olof Wettermark entledigades. Olof Wettermark begärde och
har tillerkänts ersättning för 163 timmar arbete. Lennart Campenhausen har, som
åklagaren angett, således inte varit med vid förhör och liknande. Mot bakgrund av
målets omfattning och karaktär så anser tingsrätten att det har varit motiverat att
lägga ned en ansenlig arbetstid. Tingsrätten ifrågasätter inte att Lennart
Campenhausen lagt ned angivet antal timmar. Det kan dock inte, vid en samlad
bedömning, anses skäligt att tillerkänna honom ersättning för mer än 140 timmar.
Han ska, när det gäller ersättning för tidsspillan och utlägg, tillerkännas begärd
ersättning.
HUR MAN ÖVERKLAGAR; se bilaga (DV 400)
Ett överklagande, ställt till Hovrätten för Västra Sverige, ska ha kommit in till
tingsrätten senast den 20 februari 2015.
Åsa Nordlander
I tingsrättens avgörande har rådmannen Åsa Nordlander samt nämndemännen
Gunnar Löfgren, Ulla-Britt Johansson och Ulf Johansson deltagit. Domarna är
eniga.
EKOBROTTSMYNDIGHETEN
Första ekobrottskammaren i GöteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson
Ansökan om attmnlng
2013-02-11
Sida 1(9)Handling 53Ärende EB-2652-11Handläggare 934-12
Ange des» uppgifter v
HMJMSTAD»TINGSRÄTT
2013 -B2- 1 1..*,„„. ftpXsrliLMOBIL. (C AVD.
Halmstads tingsrätt
Box 193301 05 HALMSTAD
ij Do
i INI[M/
id Icontikt med mvndtthetta
Domare 3
Tiare 3
(J^LNgQt 3EöJO|7|6-1 2
LMTBUHomiZj AKTBIL! b
TR mål: B 1076-12Handl.: EKO2
1
Jmiträ. nmimui otft »Ht Mnarno THMlmnn VitoWM
Andersson, Bo GWnm Krister Bo GöranPmonw MMftorgMl TcMon Tofctahov
19680410-4658
Tvärbäck 681 31295 LAHOLMO*K*gMr»v«nfenbud
Advokaten Olof Wettermark, Advokatbyrån Olof Wettermark AB, Vallgatan 21,30242 HALMSTADFitMMMftwtamjii
MOM**»**»
Ansvarsyrkanden m.m.
1. GROVA BOKFÖRINGSBROTT (9000-K2042-11)
Andersson har i Laholm sedan 2002 fram till konkursen i bolaget varitföreträdare, genom att han varit styrelseledamot, för FamiljehemmetStyrmansgården AB, 556593-1234, och därmed varit ansvarig för bolagetsbokföring.
Bolaget försattes i konkurs den 14 december 2010 vid Halmstads tingsrätt
Andersson har uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosattbokföringsskyldigheten enligt bokföringslagen enligt följande:
2006
Genom att inte tillse att det funnits erforderliga underlag avseendebokförda maskiner och inventarier till beloppet 2 696 359 kr (bilaga173)Genom att inte tillse att det runnits erforderliga underlag avseendebokförd fordran på honom själv till beloppet l 327 720 kr (bilaga J 74)
0x4313126 GOTEBORG
Emsl Fontella plats 010-562 93 00
T*I
E-po*
mgistrator.vastraQ|akobrottsmyndigh«ten.se
Första ekobrottskammaren l GöteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson
Ansökan om cttmnlng
2013-02-11
Sida 2(9)Handling 53Ärende EB-2652-11Handläggare 934-12
2007
20Q8
2009
Genom att inte tillse att det funnits erforderligt underlag, såsominventering eller underlag därom, avseende bokfört varulager tillbeloppet 412 084 kr (bilaga 174)Genom att inte tillse att erforderliga avstämningar löpande utförtsavseende ett flertal konton såsom konton för likvida medel, t.ex.checkkontot, till ett belopp om 3 026 153 kr (bilaga 175)Genom att inte tillse att det runnits erforderliga underlag avseendebokförda skulder till beloppet 2 585 532 kr (bilaga 176)
- Genom att inte tillse an det runnits erforderliga underlag avseendebokförda maskiner och inventarier till beloppet l 248 389 kr (bilaga33)
- Genom att inte tillse att det funnits erforderliga underlag för bedömningav en bokförd reversfordran till beloppet l 200 000 kr (bilaga 33)
- Genom att inte tillse att det runnits erforderliga underlag avseendebokförda skulder till beloppet 3 034 555 kr (bilaga 35)
- Genom att inte tillse att det funnits erforderliga underlag avseendebokförda leverantörsskulder till beloppet l 235 249 kr (bilaga 35 och36)
- Genom att inte tillse att erforderliga avstämningar utförts löpandeavseende ett flertal konton såsom konton för likvida medel, t.ex.checkkontot, till ett belopp om minst l 006 689 kr (bilaga 34 och 207)
- Genom att inte bokföra uppkomna reversfordringar om sammanlagt946 000 kr (bilaga J15-141)
- Genom att inte tillse att det funnits erforderliga underlag avseendebokförda leverantörsskulder till beloppet l 793 722 kr (s. 79 och 87)
- Genom att inte tillse att det funnits erforderliga underlag avseendebokförd skuld till delägare eller delägares närstående till beloppet
Genom att inte upprätta bokföringen löpande. Bokföringen för perioden17 juni-31 december har upprättats först från den 18 januari 2010 fr86 och 705)
- Genom att inte tillse att det funnits erforderliga underlag avseende uttagfrån bolaget om cirka 3 400 000 kr (s. 16. 162 och 602)
- Genom att dubbelbokföra intäkter om cirka 4 000 000 kr (s. 17 och602)
- Genom att inte bokföra en arrendeskuld om l 875 000 kr (s.
cU
Första ekobrottskammaren j GöteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson
Ansökan om ttfmnlng
2013-02-11
Sida 3(9}HancUng 53Ärende EB-2652-11Handläggare 934-12
- Genom att inte upprätta bokföringen löpande. Bokföringen för periodenl januari - 31 oktober 2009 har upprattats först från den l mars 2010 (s.87 och 705)
- Genom art inte upprätta någon bokföring för perioden l november -3ldecember 2009 (s. J 62)
- Genom att underlåta att inom föreskriven tid, senast 6 månader efterräkenskapsårets utgång, avsluta den löpande bokföringen medårsredovisning för räkenskapsåret som avslutades per den 31 december2008. Årsredovisning har upprättats först den 4 februari 2010 (s. 85)
2010
- Genom att för perioden 2 februari - 31 maj 2010 inte bokföra någrakostnader i verksamheten (s. 1060-1064)
- Genom att för perioden l juni - konkursen den 14 december 2010 intealls bokföra några affärshändelser i verksamheten (s. 1053-1064)
- Genom att underlåta att inom föreskriven tid, senast 6 månader efterräkenskapsårets utgång, avsluta den löpande bokföringen medårsredovisning för räkenskapsåret som avslutades per den 31 december2009 (s. 162)
Till följd av den åsidosatta bokföringsskyldigheten har rörelsens förlopp,ekonomiska resultat eller ställning inte i huvudsak kunnat bedömas medledning av bokföringen.
Bokföringsbrotten är att bedöma som grova eftersom åsidosättandet avsettmycket betydande belopp, gärningarna ingått som ett led i en brottslighet somutövats systematiskt och skett i skatteundandragande syfte.
Lagrum11 kap S § 2 st brottsbalken
BevisningMuntlig bevisningFörhör med tilltalade Bo Göran Andersson synes vitsorda ett flertal av angivnabrister men förnekar brott. (Förhörstid, alla delar, 2-3 timmar)
Vittnesförhör med Torsten Jönsson, anlitad redovisningskonsult, att hörasangående bokföringen och bokföringsrutinerna i FamiljehemmetStyrmansgården AB bl A till styrkande av bristerna under tiden 2006-2008 heltberott på Anderssons eget agerande eller brist på agerande och varförbokföringuppdraget slutligen upphört. (Förhörstid ca 30 min)
Första ekobrottskammaren i GöteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson
Ansökan om tttmnlng
2013-02-11
Sida 4(9)Handling 53Ärande EB-2652-11Handläggare 034-12
Vittnesförhör med revisorn Karl-Erik Larsson att höras om hans iakttagelserangående bokföringen och bokföringsrutinerna i FamiljehemmetStyrmansgården AB för räkenskapsåren 2006 och 2007 bl.a. till styrkande avangivna brister de angivna åren och att dessa berott på Anderssons egetagerande eller brist på agerande. (Förhörstid ca 30 min)
Vittnesförhör med Jan Erik Einarsson, anlitad administrations- ochredovisningskonsult, att höras angående bokföringen och bokföringsrutinerna iFamiljehemmet Stynnansgården AB bl.a. till styrkande av bristema under tiden2008-2009 helt berott på Anderssons eget agerande eller brist på agerande ochvarför uppdraget slutligen upphört. (Förhörstid ca 45 min, inkl. äp 2)
Vittnesförhör med Kjell Eriksson, revisor vid Revisorsringen Sverige AB, atthöras om det redovisningsuppdrag Revisorsringen fått för FamiljehemmetStyrmansgården AB för räkenskapsåren 2008,2009 och 2010 bl.a. tillstyrkande av att den bokföring som skett har skett i efterhand, att den blevbristfällig, att bristema berott på Anderssons eget agerande eller brist påagerande och att uppdraget upphört på grund av Anderssons agerande.(Förhörstid ca 40 min, inkl. åp 2)
Vittnesförhör med ekorevisom Lars Eriksson, Ekobrottsmyndigheten, Box 431,401 26 GÖTEBORG, att höras om iakttagna brister i bokföringen avseenderäkenskapsåren 2006-2010 bl.a. till styrkande av att bristema är allvarliga ochatt verksamheten i bolaget därmed inte kunnat bedömas. (Förhörstid ca 40min, inkl. åp 2)
Skriftlig bevisning
a) Revisorspromemoria för räkenskapsåret 2006, bilaga 173 -184, tillstyrkande av angivna brister för 2006.
b) Revisonsberättelse till årsredovisning för räkenskapsår 2006, s. 59 och60 fup, till styrkande av angivna brister och att skyldigheten att upprättaårsredovisning inom lagstadgad tid särskilt påtalats.
c) Revisorspromemoria för räkenskapsåret 2007, bilaga 3 3 -41, tillstyrkande av angivna brister för 2007.
d) Revisonsberättelse till årsredovisning för räkenskapsår 2007, s. 73 och74 fup, till styrkande av angivna brister och att skyldigheten att upprättaårsredovisning inom lagstadgad tid åter särskilt påtalats. (Anderssondömd för bokföringsbrott avseende denna försenade årsredovisning.)
e) Skrivelse från företrädare för Kontor Avenue KB och kopior avreverser, bilaga 115-141, till strykande av angivet reversbelopp för år2008.
f) Årsredovisning och revisonsberättelse till årsredovisning förräkenskapsår 2008, s. 75-87 fup, till styrkande av angivna brister för
Första ekobrottskammaren i GöteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson
An*6kan om sttmnlng
2013-02-11
Sida 5(9)Handling 53Ärende EB-2652-11Handläggare 934-12
2008 och att bokföringen inte förts löpande för 2008 och 2009 och anårsredovisningen för 2008 inte upprättats i tid.
g) Utdrag, företagsinformation, frän datasystem hosbokföringsmedhjälpare angående Familjehemmet Styrmansgården AB,s. 705 fup, till styrkande av att bokföring inte sken löpande för periodenjuni 2008 - december 2009,
h) Konkursförvaltarens förvaltarberättelse, promemoria upprättad avredovisningsekonom anlitad av konkursförvaltaren och del avskatteverkets revisionspromemoria, s. 12-20,162-163, och 599-605 fup,till styrkande av angivna brister vad avser räkenskapsår 2009 och attårsredovisning inte upprättats för detta år.
i) Huvudbok för verksamhetsåret 2010, s. 1053-1064 fup, till styrkande avatt inga kostnader i verksamheten bokförts efter den l februari 2010och att inga affärshändelser alls bar bokförts etter den 31 maj 2010.
j) Ekorevisors granskningspromemoria, s. 1095-1099 fup, till styrkandeav samtliga angivna brister i bokföringen under åren 2006-2010.
k) Minnesantekningar från möte ang. Styrmansgårdens ekonomiska lägeoch redovisningsstatus den l september 2008, bilaga 25 och 26, tillstyrkande av Andersson även muntligen fått detaljerad information omatt bokföringen i bolaget varit undermålig.
I) Skriftliga kommentarer til) Familjehemmet Styrmansgården AB vadavser bokföringen för 2006 och 2007 från anlitad bokföringsfinna, s.613-616 fup, till styrkande av att Andersson varit väl medveten ombristema i bokföringen.
2. GROVA BOKFÖRINGSBROTT (9000-K2042-11)
Andersson har i Laholm i vart fall under tiden l januari 2007 - 31 december2010 bedrivit bokföringspliktig näringsverksamhet i enskild firma medinriktning av uthyrning av näringsfastigheter och varit ansvarig förbokföringen.
Andersson har uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosattbokföringsskyldigheten genom att inte upprätta någon löpande bokföring ochårsbokslut för verksamheten avseende verksamhetsåren 2008,2009 och 2010.Han har däribland underlåtit att bokföra följande poster:
2008: Arrendeintäkt om 875 000 kr och utgående mervärdesskatt om minst175000kr.fr 251)2009: Arrendeintäkt om l 500 000 kr och utgående mervärdesskatt om minst375000kr. (s. 252)
Första ekobrottskammaren i GöteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson
Ansökan oni sttmiMng
2013-02-11
Sida 6(9}Handling 53Ärende EB-2652-11Handläggare 934-12
2010: Återlagda nybyggnadskostnader om 788 098 kr och bidrag från StatensJordbruksverksamhet om 75 246 kr. (s. 442 och 543)
Till följd av den åsidosatta bokföringsskyldigheten bar rörelsens förlopp,ekonomiska resultat eller ställning inte i huvudsak kunnat bedömas medledning av bokföringen.
Bokföringsbrotten fir grova då de ingått som ett led i en brottslighet somutövats systematiskt och då de skett i skatteundandragande syfte.
Lagrum11 kap S § 2 st brottsbalken
BevisningMuntlig bevisningFörhör med tilltalade Bo Göran Andersson synes vitsorda de faktiskaomständigheterna men förnekar brott
Vittnesförhör med Jan Erik Einarsson, att höras angående hans kännedom ombokföring i Anderssons enskilda firma till styrkande av att Einarsson inte haftnågot uppdrag vad avser denna.
Vittnesförhör med Kjell Eriksson att höras om frågan om uppdaget att skötabokföringen för Anderssons enskilda firma varit aktuell för Revisorsringen ochom skälen till att sådan bokföring inte upprättades till styrkande av ananledningen till att sådan bokföring inte upprättats berott på Anderssons egetagerande eller brist på agerande.
Vittnesförhör med Lars Eriksson att höras om iakttagna affärshändelser i denenskilda näringsverksamheten till styrkande av att dessa inte bokförts och attsådan skyldighet förelegat.
Skriftlig bevisning
a) Bokföringsorder, hyresfaktura, del av revisionspromemoria, del avförvaltningsrättens dom 2012-11-05, s. 251,404,405,442,252 och 543fup, d U styrkande av angivna affärshändelser.
b) Ekorevisors granskningspromemoria, s. 1092-1094 fup, till styrkandeav att ingen bokföring upprättats de tre åren och an angivnaaffärshändelser som borde bokförts har förelegat.
Första ekobrottskammaren i GoteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson
AtMÖkan om 841111111119
2013-02-11
Sida 7(9)Handling 53Ärende EB-2652-11HandlAggare 934-12
3. GROVA SKATTEBROTT (9000-K2042-11)
Andersson har den 2 maj 2009 respektive den 3 maj 2010 uppsåtligenunderlåtit att till Skatteverket i Halmstad lämna självdeklarationer förinkomståren 2008 och 2009 och därigenom gett upphov till fara för att skattundandras det allmänna med 689 670 kr för taxeringsår 2009 och l 315 965 krför taxeringsår 2010, totalt 2 005 05 kr. (s. 228,1121 och 1123)
De oriktiga uppgifterna bestod i att Andersson, inte redovisat samtligainkomster och förmåner som han erhållit från Familjehemmet StyrmansgårdenAB, inte redovisat samtliga inkomster av näringsverksamhet och redovisat förlåg utgående mervärdesskatt enligt nedan angiven specifikation.
Inkomstår 2008 (Bilaga 422-425, 430-440, 254-264 och s, 1107-1114)- Inkomst av tjänst: l 066 073 kr- Inkomst av näringsverksamhet: 150 000 kr
Inkomitår2009 (Bilaga 446-454, 266-276 och 5, 1108)- Inkomst av tjänst: 420 852 kr- Inkomst av näringsverksamhet: 675 000 kr- För lågt redovisad utgående mervärdesskatt 375 000 kr
Lagrum4 § skattebrottslagen (1971:69)
BevisningMuntlig bevisningFörhör med tilltalade Bo Göran Andersson synes vitsorda att han inteinkommit med sjSlvdeklarationer, men förnekar brott.
Skriftlig bevisning
a) Grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut, beslutskatteberäkningar och domar från förvaltningsrätten, bilaga 422-425,430-443,446-459,254-264,266-276 samt s. 228,1107-1114,1120,1121,1123 och 1124 till styrkande av att deklarationer inte lämnats in,vilka inkomst- och momsbelopp som inte redovisats och angivnaskatteeffekter.
Första ekobrottskammaren i GöteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson
Aradkan om »amning
2013-02-11
Sida 8(9)Handling 53Ärende EB-26S2-11Handläggare 934-12
4. MENED (9000-K2042-11)
Andersson har den 24 januari 2011 vid engångssammanträde vid Halmstadstingsrätt avlagt bouppteckningsed avseende Familjehemmet StyrmansgårdenAB i konkurs. Andersson har under ed förtigit tillgång i bolaget i form av enfordran om cirka 946 000 kr på Kontor Avenue KB i Göteborg.
15 kapi § l st brottsbalken
Bevisning
Muntlig bevisningFörhör med tilltalade Bo Göran Andersson synes vitsorda de faktiskaförhållandena men förnekar brott.
Skriftlig bevisning
a) Skrivelse från företrädare för Kontor Avenue KB och kopior avreverser, bilaga 115-141, till strykande av att angiven fordran förelegat
b) Överklagande till förvaltningsrätten från Andersson via ombud, bilaga60, till styrkande att Anderson här hävdar att denna fordran finns.
c) Konkursbouppteckning och protokoll från edgångsammanträde, bilaga278-292, till styrkande att tillgången inte angetts av Andersson
5. TALAN OM NÄRINGSFÖRBUD, jimvil tillfälligt i samband moddom
Det yrkas att Andersson meddelas näringsförbud i minst fem år eftersom hansom företrädare för Familjehemmet Styrmansgården AB och den enskildaverksamheten grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet enligtåtalspunkterna l-^och då gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa. jUjt~
2~Näringsförbudet är särskilt påkallat från allmän synpunkt med hänsyn till attbrotten har lägsta föreskriva straff om fängelse i sex månader och attAndersson sedan tidigare är dömd för bokföringsbrott. (Halmstads tingsrätt,dom 2009-10-14, mål B 1199-08, s. 617-621)
Det yrkas att näringsförbudet meddelas tillfälligt i samband med att dommeddelas eller avkunnas.
Laeroml §, 3 §, 4 § och 10 § Lag (1986:436) om näringsförbud.
c* K f
Första ekobrottskammaren i GöteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson
Ansökan om vtimnlng
2013-02-11
Sida 9(9)Handling 53Ärande EB-2652-11Handläggare 934-12
Särskilda yrkanden
Det yrkas att i beslag taget räkenskapsmaterial och andra handlingar tillhörandeverksamheterna för åren 2005-2010 i form av 52 pärmar med innehåll, ettflertal mappar med handlingar och ett antal lösa dokument består till dess domsom vunnit laga kraft i ansvarsdelen föreligger. (Nr i beslagsliggaren; 2011 -SKV-50-BG323 p. 1-35,2011-SKV-50-BG326 p. 1-16 och 2012-SKV-50-BG145p. 1-13)
HandläggningMed hänsyn till den relativt omfattande skrintiga bevisningen kan det nogpåräknas att sakframställan och genomgång av denna bevisning Ur cirka tretimmar. Med beaktande av angivna förhörstider för misstänkt och vittnen enligtovan bör målet planeras på i vart fall två dagar.
Behov av teknisk utrustning i rätten: Dokumentprojektor
Bengtsson
Domare 3
2015-01-29B 1076-12
INSTÄLLNING l
InledningSom företagsledare, styrelse, för Familjegården Styrmansgården AB svarade Andersson ytteföretagets organisation så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förövrigt kunde kontrolleras på ett betryggande sätt.
Han har fortlöpande kontrollerat delegerade uppgifter.
Andersson saknar självständig förmåga att bedöma innebörden av god redovisningssed.
Räkenskapsåret 2006
6.1 Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de bokföringsposter (affärshändelser)som inträffande under räkenskapsåret.
Sidoordnad bokföring, anläggningsregister, har upprättats.
Räkenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.
Eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar som denne påtagit sig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utförarens utförande.
6:2 Någon bokföringspost har inte inträffat under räkenskapsåret (IB = UB).
Räkenskapsinformationen innehåller inget fel som kan påverka användarna.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utföraren.
6:3 Räkenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.
Sidoordnad bokföring, inventeringslista, har upprättats men inte undertecknats.
Eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar som denne påtagit sig.
6:4 Räkenskapsinformationens eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar somdenne påtagit sig.
Intern kontroll och rutiner för avstämning är att hänföra till utföraren och det ansvar som denne påtagitsig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utföraren.
6:6 Denna räkenskapsinformation innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.
Eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar som denne påtagit sig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utföraren.
6:6 Huvudsaksrekvisitet är inte uppfyllt
Räkenskapsåret 2007
Andersson är redan dömd för bokföringsbrott avseende räkenskapsåret 2007 (S 617).
7:1 Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de bokföringsposter (affärshändelser)som inträffande under räkenskapsåret.
Sidoordnad bokföring, anläggningsregister, har upprättats.
Räkenskapsinformation innehåller inga väsentliga fet som kan påverka användarna.
Eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar som denne påtagit sig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utföraren.
7:2 Det har inträffat en av utföraren i niterad affärshändelse under räkenskapsåret, som skall noteras.
Rakenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.
Eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar som denne påtagit sig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utföraren.
7:3 Räkenskapsinformation innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.
Eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar som denne påtagit sig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utförarens yrkesutövning.
7-A Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de bokföringsposter (affärshändelser)som inträffande under räkenskapsåret.
Räkenskapsinformation innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.
Eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar som denne påtagit sig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utföraren.
7:5 Räkenskapsinformationens eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar somdenne påtagit sig.
Intern kontroll och rutiner för avstämning är att hänföra till utföraren och det ansvar som denne påtagitsig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utföraren.
7:6 Huvudsaksrekvisitet är inte uppfyllt.
Räkenskapsåret 2008
Anmäler sig själv januari 2010
o8:1 Reversfordringar har inte bokförts. De av Glucksman upprättade reverserna, som aktualiserades l «/•> 'efter bolagets konkurs 2010 har åberopats av ombud för Andersson i en talan som gällde skatt och ^J-c 'skattetillägg det aktuella beskattningsåret. Ståndpunkten underkändes av förvaltningsdomstol.
8:2 Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de bokföringsposter (affärshändelser) sominträffande under räkenskapsåret.
Räkenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.
Eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar som denne påtagit sig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utföraren.
8:3 Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de bokföringsposter (affärshändelser) sominträffande under räkenskapsåret.
Räkenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.
Eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar som denne påtagit sig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utföraren.
8:4 Löpande bokföring har upprättats
Eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar som denne påtagit sig.
8:5 Huvudsaksrekvisitet är inte uppfyllt.
Räkenskapsåret 2009
Anmäler sig själv januari 2010(2009 kan med andra ird inte vara upprättad)
9:1 Brister Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de bokföringsposter(affärshändelser) som inträffande under räkenskapsåret.
Eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar som denne påtagit sig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utföraren.
9:2 Räkenskapsinformationens eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar somdenne påtagit sig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasatta utföraren s yrkesutövning.
9:3 Arrendeskulden uppkom inte under räkenskapsåret.
4
9:4:1 Löpande bokföring för januari - oktober har upprättats i efterhand
9:4:2 Löpande bokföring för november - december har inte upprättats
9:4:3 Årsredovisning har inte upprättats.
Räkenskapsåret 2010
Anmäler sig själv i januari 2010
10:1: Förnekar
10:1:2 Förnekar
10:1:3
KvalifikationBrotten är inte att bedomma som grova.Gärningarna har inte ingått som ett led i ett skatteundandragande.De har upprepats men inte systematiskt.
INSTÄLLNING 2
InledningSom utövande näringsidkare svarade Andersson ytterst för att bokföringsskyldighetens fullgjordes inäri ngsverksaheten.
Han har fortlöpande kontrollerat delegerade uppgifter.
Andersson saknar självständig förmåga att bedöma innebörden av god redovisningssed.
Räkenskapsåret 2008Arrendeintäkten har inte uppkommit under året utan först 2010.
Räkenskapsåret 2009Arrendeintäkten har inte uppkommit under året utan först 2010.
Räkenskapsåret 2010Intäkten ska beräknas på grundval av förbättringens värde vid den tidpunkt då nyttjanderätten upphör.19 kap 29 § IL. Värdet är O-
Räkenskapsinformationens eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar somdenne påtagit sig.
Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utföraren.
KvalifikationBrotten är inte att bedomma som grova.Gärningarna har inte ingått som ett led i ett skatteundandragande.De har upprepats men inte systematiskt.
INSTÄLLNING A (11 kap 2 §)Fordran saknade ekonomiskt värde för borgenärerna.
Andersson har inte uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framställt sin ekonomiska situation som sämreän den i verkligheten var.
Ett förtigande var utan betydelse för saken
Han kan ha haft rätt att vägra yttra sig (Förvaltningsrätten ifrågasätter fordran),
INSTÄLLNING, näringsförbudAndersson har inte grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet.
Näringsförbud är inte efter så lång tid påkallat från allmän synpunkt.
Angivna dom saknar betydelse.
a
SVERIGES DOMSTOLAR
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE - DOM l BROTTAAÅL
oQ
Den som vill överklaga tingsrättens dom, ellerett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnastill tingsrätten. Överklagandet prövas av denhovrätt som finns angiven i slutet av domen.
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätteninom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, fårockså motparten överklaga domen (s.k. an-slutningsöverklagande) även om den vanligatiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit intill tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Omdet första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.
Samma regler som för part gäller för den sominte är part eller intervenient och som villöverklaga ett i domen intaget beslut som an-går honom eller henne. I fråga om sådant be-slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-nings överklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp ihovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten harkommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av detslut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstill-lämpningen att överklagandet prövasav högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl attpröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant intemeddelas står tingsrättens avgörande fast. Detär därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anseratt prövningstillstånd bör meddelas.
l vilka fall krävs prövningstillstånd?
BrottmålsdelenDet krävs prövningstillstånd för att hovrättenska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har merän 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regelgäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen ochavser överklagandet frågan om den tilltaladeska dömas till ansvar för en gärning krävs inteprövningstillstånd för ett till denna gärningkopplat enskilt anspråk i de fall
1. det enligt ovanstående regler inte krävsprövningstillstånd i brottmålsdelen, el-ler
2. prövningstillstånd i brottmålsdelenmeddelas av hovrätten.
www.domstol.se
Beslut i övriga frågorKrävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävsäven prövningstillstånd vid beslut som endastfår överklagas i samband med överklagande avdomen.
Skrivelsen med överklagande ska innehållauppgifter om
1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dagoch nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och ommöjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom somklaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandetoch i vilket avseende tingsrättensdomskäl enligt klagandens mening äroriktiga,
5. de bevis som åberopas och vad somska styrkas med varje bevis, samt
6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd föratt prövningstillstånd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare skages in samtidigt med överklagandet. Vill klag-anden att det ska hållas ett förnyat förhör elleren förnyad syn på stället, ska han eller honange det och skälen till detta. Klaganden skaockså ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Ärden tilltalade anhållen eller häktad, ska detanges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klagandeneller hans/hennes ombud.
Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten.Adress och telefonnummer finns på första si-dan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenkladdelgivning kan komma att användas med er imålet/ärendet, kan sådant delgivningssättockså komma att användas med er i högre in-stanser om någon överklagar avgörandet dit.
www.domstol.se
HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE
ANVISNINGAR FÖR ÖVERKLAGANDE
Överklagande skall göras skriftligen. Skrivelsen skall ställas till Högstadomstolen, men den skall skickas eller lämnas till hovrätten.
Skrivelsen skall ha kommit in till hovrätten senast den dag som angesunder rubriken ÖVERKLAGANDE i hovrättens avgörande. Någontidsgräns gäller dock inte för klagan över beslut om häktning, reseförbudeller restriktioner enligt 24 kap 5a § rättegångsbalken,
Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen skall pröva ettöverklagande. Prövningstillstånd behövs dock inte när Justitiekanslerneller Riksdagens ombudsmän överklagar i mål om allmänt åtal.
Prövningstillstånd får meddelas endast om1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas av Högsta
domstolen, eller2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för
resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrättenuppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.Om prövningstillstånd meddelas i ett av två eller flera likartade mål, kanprövningstillstånd meddelas också i övriga mål.
I skrivelsen till Högsta domstolen skall anges1. klagandens namn, adress och telefonnummer.2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning, målets
nummer och dagen för avgörandet).3. den ändring i avgörandet som klaganden yrkar.4. de skäl som klaganden åberopar för att avgörandet skall ändras.5. de omständigheter som klaganden åberopar till stöd för att prövningstillstånd
skall meddelas, och6. de bevis som klaganden vill åberopa och vad som skall styrkas med varje
särskilt bevis.