90

Hästgödsel och ekonomiEn kostnadsjämförelse mellan olika hanteringssystem

Magnus Hammar

2

Hästgödsel och ekonomi

Ekonomiska konsekvenserAll hästgödsel måste avyttras på etteller annat sätt. De ekonomiska konse-kvenserna för olika hanteringssystemav hästgödsel är av stor vikt ur före-tagsekonomiska perspektiv för häst-näringen.

För ett stort antal hästägare kan lag-ring och avyttring av gödseln vara ettproblem. Det största dilemmat för justhästnäringen är att mycket få häst-anläggningar har egen åkerareal där dekan sprida sin gödsel.

Många hästanläggningar har fraktatgödseln till deponi, men den avfalls-skatt på 250 kr per ton som infördesvid årsskiftet 1999/2000 har medfört

att många avfallsstationer har höjt tax-orna. Vidare blir det, efter år 2005, för-bjudet att deponera avfall som innehål-ler över tio procent organisk substans.

Kostnaden för att bli av med häst-gödseln styr givetvis valet av hante-ringssystem, men också geografiska fak-torer avgör sättet att hantera gödseln.Det är inte lika lätt för en anläggningmitt i Stockholm att bli av med gödseln,som på landsbygden. Även storlekenoch hästantalet på anläggningen påver-kar val av hanteringssystem.

Vilka system finns?Det finns en mängd olika hanterings-system för hästgödsel. Vad gäller lag-ring är förvaring på gödselplatta utan-för stallet det vanligaste sättet att tahand om hästgödsel. Gödselplattan skavara stor nog att klara lagring under6–10 månader. Även containersystemär vanligt, där gödseln lagras i en con-tainer som hämtas när den är full.

Snabbkompostering är i Sverige enrelativt ny lagringsmodell. Här läggsgödseln i en hög eller sträng (stuka)som rörs om med en kompostvändareunder sex veckor. Läs mer om JTI:sforskningsprojekt gällande snabbkom-postering av hästgödsel på sidan 6.

Hästgödsel – ekonomi och hantering

Idag är gödselhanteringen en stor kostnad för många hästanläggningar, bland annatpå grund av höjda avgifter vid deponering på soptippen.

JTI har i ett examensarbete studerat kostnaderna för tre hästgödselhanterings-system. Studien belyser hela hanteringskedjan av hästgödsel från stalldörren till slut-användning. Olika lagringsalternativ, som snabbkompostering och container, har in-gått i kostnadsanalysen, liksom olika möjligheter till avyttring av hästgödseln, exem-pelvis till deponi eller för spridning på åker. Ur miljösynpunkt är det önskvärt attåterföra den växtnäringsrika hästgödseln till åkermarken.

Resultatet som redovisas här kan användas av hästnäringen som beslutsunderlag vidval av hanteringssystem.

En kostnadsjämförelse mellan olika hanteringssystem

Hästnäringens Miljöråd – för bättre gödselhanteringHästnäringens Miljöråd bildades i juni 1998 för att samordnaarbetet kring de yttre miljöfrågorna vad gäller hästar och häst-sport. Miljörådets huvuduppgift är att starta, intensifiera ochutveckla miljöarbetet inom hästnäringen.

Ett av rådets prioriterade områden är gödselhantering. Enexpertgrupp har bildats kring gödselhanteringsfrågorna därbland annat representanter från JTI – Institutet för jordbruks-och miljöteknik, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, SLU ochLRF med flera ingår.

3

Gödselns värde beror påväxtnäringsinnehålletLantbrukare som tar emot hästgödselvill veta växtnäringsinnehållet igödseln för att undvika övergödningeller låga skördar på grund av att grö-dan får för lite näring. Växtnärings-innehållet påverkar vidare värdet påhästgödseln, om den ska spridas pååkermark.

Hästgödselns innehåll beror på hurhästen utfodras – utifrån foderstatenkan växtnäringsinnehållet i gödselnberäknas. Även hästens ålder påverkar,eftersom unghästar tar bort lika mycketväxtnäring som motsvarar hästens till-växt.

Den typ av strö som hästen står upp-stallad på måste beaktas vid beräkningav växtnäringsinnehåll. Exempelvistorv har ett högt innehåll av kväve,medan halm och spån har ett högtinnehåll av kalium och fosfor.

En häst på över 500 kg producerar 20–30 kg träck och urin varje dag, vilketinnebär mellan 8–10 ton årligen. Störstbetydelse för gödselproduktionen harhästens storlek, en mindre häst ger intemer än en fjärdedel av denna mängd.

I färsk hästgödsel finns betydandemängder kväve, fosfor och kalium sombehöver återföras till åkermarken föratt förse växtligheten med näring. Ettton hästgödsel innehåller 1 kg fosfor,vilket innebär att en enda häst kan pro-ducera upp till 10 kg fosfor årligen.

Tillsammans producerar landetscirka 300 000 hästar 2–3 miljoner tongödsel årligen, inklusive strö och vat-ten. Med en gödselgiva på 30 ton häst-gödsel per hektar skulle det krävas enspridningsareal på totalt 83 000 hektar.Detta motsvarar endast 3 procent avSveriges totala åkerareal – något somantyder att det bör finnas gott om åker-areal för spridning av hästgödsel.

Kort om hästgödsel

När det gäller att avyttra hästgödselnfinns flera alternativ. Att köra gödselntill en avfallsanläggning är vanligt –där gödseln antingen deponeras, kom-posteras eller används på annat sätt(exempelvis vid rening av oljeförore-nade jordmassor). Spridning på åker-mark är ytterligare ett alternativ samttransport vidare till jordproducerandeföretag eller champinjonodling.

Bild 1. Container-system är ettvanligt sätt attlagra hästgödselninnan den avyttras.

Foto

: Kat

arin

a R

eini

us

4

Beräkningsmodellen som används idenna analys har byggts med hjälp avExcel. Data om hästgödseln (hästantal,foderstat, antal uppstallade dagar samtnäringsförluster) matas in i program-met. Därefter läggs kostnaderna för deolika hanteringssystemen under lagringin, bland annat inventariekostnader,drivmedelspris, arbetskostnad, närings-

förluster, lastningskostnader, transport-kostnader, spridningskostnader, medmera. Utifrån dessa data kan kostnadenför avyttring (deponi, övrig använd-ning och spridning på åker) räknasfram.

En förutsättning för att jämförakostnadsstrukturen i de olika hante-ringssystemen är att olika ingångs-värden som investeringskostnad, intäk-ter per ton gödsel och kostnader vidolika tidpunkter räknas om till sammatidpunkt och sedan fördelas till att avseett år. Grundinvesteringar för de olikahanteringssystemen är gödselplatta,traktor, vagn, kompostvändare samtcontainer.

Växtnäringsvärdet (i kronor) måsteräknas om med hjälp av nuvärdet. En-staka givor av stallgödsel på en måttlignivå, 20-30 ton per hektar, har en efter-verkan av växttillgängligt kväve i för-hållande till totalkvävet i gödseln.

Uppgifterna kring investerings-kostnader, intäkter och kostnader ärhämtade från JTI, Jordbruksverket,Ragn-Sells, Odal maskin AB, SLU samtpersonliga meddelanden.

Förutsättningar för JTI:s kostnadsanalys

I denna skrift jämförs kostnadsstrukturen för tre olikahanteringssystem för hästgödsel. De tre systemen är:

• konventionell hantering (lagring på gödselplatta)• containerhantering• snabbkompostering

De tre hanteringssystemen avslutas med något av treavyttringsalternativ, antingen:

• deponi på avfallsanläggning• övrig användning på avfallsstation• spridning på åkermark

Övrig användning innebär att gödseln avyttras på sop-tippen, där den kan användas till olika ändamål (exem-pelvis rening av oljeförorenade jordmassor eller kom-postering), vilket oftast innebär att det blir billigareför hästägaren att göra sig av med gödseln.

Lastning

Transport 5 km. Transport 5 km.

Avfalls-station

Mellanlagring

Lastning

Spridning på åkerDeponi Övrig användning

GödselplattaBild 2. Konven-tionell hante-ring, medlagring pågödselplatta.

De tre hanteringssystemen

Konventionell hanteringI dag är konventionell hantering detvanligaste sättet att ta hand om häst-

gödsel. I JTI:s kostnadsexempel lagrasgödseln på gödselplatta utanför

stallet under 10 månader.I uträkningen äger hästanlägg-ningen gödselplattan utanförstallet. Därefter lastas gödselnmed hjälp av inhyrd lastare påhyrd lastbil eller traktorkärraför att transporteras iväg. Last-bilen kör till avfallsstationendär gödseln avyttras till deponieller övrig användning.

Hästgödseln som ska spridaspå åkermark transporterasmed traktor och vagn till ett

5

mellanlager. På mellanlagret kompos-teras hästgödseln utan några ytterligareåtgärder under ett år. Mellanlagring ärnödvändig eftersom få lantbrukare villha okomposterad hästgödsel på sinaåkrar. Mellanlagret kostar normalt intenågot, då det utgörs av lantbrukarensegen mark.

Från mellanlagret lastas hästgödselnpå en spridare, transporteras, i dettafall, en kilometer och sprids på åker-mark. När gödseln sprids på åkermarkuppstår kostnader för lastning ochtransport innan gödseln kommer ut pååkermark.

ContainersystemI containersystemet lastas hästgödselndirekt i en container som ägs av häst-anläggningen. När containern är fullhämtas den av en lastbil som kör dentill en avyttringsanläggning eller tillmellanlagring i stuka.

Viktminskningen under mellanlag-ringen är 10 procent av vikten på häst-gödseln. Vid mellanlagring ligger göd-seln under cirka ett år i stuka för attsedan lastas på gödselspridare och spri-das på en åker, som i detta fall ligger enkilometer därifrån.

Transport 5 km. Transport 5 km.

Avfalls-station

Deponi Övrig användning

Mellanlagring

Spridning på åker

Lastning

Container

Bild 3. Container-system. Här tömshästgödseln direkt icontainern, som hämtasnär den är full.

Kompostering och mellanlagringKompostering (lagring under lufttillträde) är of-tast nödvändig för att kunna sprida gödseln pååkermark. Under kompostering sker flera sakerom temperaturen och vattenmängden är denrätta (temperaturen bör ligga mellan 50–70°Cvid kompostering och vattenhalten på 30–50procent).

Framför allt förändras sammansättningen pågödseln under kompostering. Volymen minskarmed ungefär hälften, vilket gör den mer lätthan-terlig. Även vikten minskar och gör kommandetransporter billigare. Också strukturen föränd-ras och gödseln blir lättare att sprida på åker-marken med lantbrukets gödselspridare.Hästgödseln blir också hygieniserad, ogräsfrönförstörs och luktolägenheter avtar. Småkomposter bryts inte ned lika lätt som stora,eftersom de små kyls av.

Vid mellanlagring av hästgödsel i hög eller isträng (stuka), kan det uppstå en spontankomposteringsprocess som medför en omvand-ling av gödseln. En annan fördel är den vikt-minskning som sker i detta led, cirka 10 pro-cent av den totala vikten, varav 5 procent redanhar försvunnit under lagringen på plattan.

6

Bild 5. Kompostvändaren, som kopplaspå en traktor, snabbar på komposterings-processen. Luft tillförs då skruven (t.h.) lyfterupp och blandar om gödseln i stukan. JTIgenomförde komposteringsförsök under två årpå Wången, nu fortsätter man i större skala iGöteborg (se bilder).

Transport tillstukor 1 km.

Transport 5 km. Transport 1 km.

Avfalls-station

Spridning på åkerDeponi Övrig användning

Blandning medkompostvändare

Bild 4. Snabb-komposterings-systemet.

SnabbkomposteringI detta system lastas gödseln direkt påen vagn, för att minska lastnings-momenten. Vagnen körs iväg till enlämplig jordyta en kilometer bort. Därtippas gödseln och läggs i stuka.Stukorna rörs om med en kompost-vändare under en period av sex veckor.Gödseln lastas därefter för spridning pååkermark eller transport till övrig an-

vändning eller deponi.I detta hanterings-

system äger hästanlägg-ningen traktor, vagnoch kompostvändare.Anläggningen måstedärför ha en anställdsom kör traktorn vidtransport av gödsel ochkompostvändning.Spridning och lastningav gödseln är inhyrdatjänster.

JTI:s projekt med snabbkomposteringUnder åren 1998-1999 genomförde JTI ett forsknings-projekt på trav- och galoppskolan i Wången. Syftet varatt utveckla en komposteringsmetod som ger en häst-gödsel som är lätt att sprida och bruka ned i åkermarkoch har högsta möjliga växtnäringseffekt. Detta åstad-koms genom att snabba på komposteringsprocessenmed hjälp av omblandningar med en traktordrivenkompostvändare.

Gödseln lades ut i olika strängar, beroende på omhästen utfodrats med ensilage eller hö, samt vilketströmedel den stått på. Strängarna ”lyftes upp” avkompostvändaren och blandades väl – en process somtillför luft. Totalt kördes kompostvändaren 14 gångergenom högen, med avtagande intensitet. Komposte-ringsprocessen var avslutad efter bara sex veckor.Högarna fick en helt annan struktur efter komposte-ringen. Vikten sjönk med cirka 25 procent och voly-men reducerades kraftigt. Före och efter komposte-ringen analyserades gödseln.

Den snabbkomposterade hästgödseln från projektetkunde lätt spridas i fältförsök under våren 1999 ochgav bra skörd. Gödseln, från hästar som utfodrats medhö och som haft halm som strö, gav nästan lika högskörd som samma mängd kväve i konstgödsel. Nöt-gödsel, som var med som jämförelse, gav sämre skörd.

7

Oavsett vilket hanteringssystem manväljer så är det billigaste avyttrings-alternativet att sprida hästgödseln pååkermark, enligt JTI:s kostnadsanalys*.Att transportera gödseln till övrig an-vändning är mer än dubbelt så dyrtsom att sprida på åker, oavsett hante-ring. Allra dyrast är att deponeragödseln, oavsett system.

Vid konventionell hantering harspridning på åker en genomsnittskost-nad på 98 kronor per ton, övrig an-vändning 253 kronor per ton samtdeponi som kostar 757 kronor per ton.

Genomsnittskostnaden vid container-system, i förhållande till mängden häst-gödsel, stabiliseras kring 70 kronor perton vid spridning på åker, 223 kronorper ton vid övrig användning och 753kronor per ton vid deponi.

Vid snabbkompostering uppgårgenomsnittskostnaden till cirka 400

kronor per ton, vidspridning på åker-mark, om anläggnin-gen har 70 hästar. Vid120 hästar ligger kost-naden på 300 kronorper ton, tack vare attkapitalkostnadernaför kompostvändare,traktor, etc sjunker.

Avyttringskostnader för de olika systemen

Bild 7. Nettokostnader per år vid containersystem beroendepå antalet hästar.

Bild 8. Nettokostnader per år för snabbkompostering beror påantalet hästar. Graferna börjar inte i origo, på grund av investerings-kostnaden i inventarier för detta hanteringsystem. I detta system ärkapitalkostnaden per enhet cirka 60 000 kronor.

Bild 6. Nettokostnader per år för konventionell hanteringberoende på antalet hästar.

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

1 20 40 60 80 100 120Antal hästar

Kro

nor

Deponi (konv.)

Övrigt (konv.)

Åker (konv.)

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

1 20 40 60 80 100 120Antal hästar

Deponi (komp.)

Övrigt (komp.)

Åker (komp.)

Kro

nor

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

1 20 40 60 80 100 120Antal Hästar

Kro

nor

Deponi (cont.)

Övrigt (cont.)

Åker (cont.)

Foto

: Mar

iann

e T

ersm

eden

8

Spridning på åkermark är överlag detbilligaste sättet att avyttra gödseln viden jämförelse mellan de tre alternativen(spridning på åker, deponi och övriganvändning).

En orsak till att spridning på åker-mark är billigast är att det är det endaalternativ där växtnäringsvärdet harbetydelse – vilket alltså påverkar samtminskar kostnaden för att bli av medgödseln.

Högst värde på snabbkomposteradhästgödselVäxtnäringsvärdet varierar mellan 25och 27 kronor per ton vid konventionellhantering och containerhantering. Vidsnabbkomposthantering har gödseln ettvärde mellan 35–45 kronor per ton.Näringsvärdena i den snabbkomposte-rade gödseln varierade beroende på vil-ket strömedel som fanns med i gödseln.För hästgödsel med halm är växtnär-ingsvärdet totalt 45 kronor per ton,

med spån 44 kronorper ton och med torv35 kronor per tonhästgödsel.

Skillnaden i växt-näringsvärde mellansystemen beror på ettstörre innehåll av ka-lium och fosfor isnabbkomposteradgödsel, som har mins-kat i vikt men inteförlorat fosfor ellerkalium.

En annan faktorsom bidrar till attspridning på åker-mark blir billigare ärspridningskostnaden.

Spridning av gödseln på åkermark medgödselspridare istället för att levereratill övrig användning eller deponi är ettbilligare alternativ. Gödselspridning pååkermark kostar cirka 55 kronor perton vilket kan jämföras med avyttringtill övrig användning vilket kostar 180kronor per ton och deponi 710 kronorper ton.

Container för mellanstor anläggningDen allra lägsta kostnaden får man omman använder sig av containersysteminnan gödseln sprids på åkermark. Dåblir den totala kostnaden för att bli avmed hästgödseln cirka 70 kronor perton.

Den stora fördelen med container-hantering är att containern kan flyttas,säljas eller bytas ut. I takt med att häst-anläggningen utökar sin verksamhetkan fler containrar införskaffas.

En nackdel med containerhanterin-gen är att anläggningen blir beroendeav en lastbil som kör containern tillåkermarken. Lösningen är inte likaflexibel som när lantbrukare med trak-tor och vagn kan utföra gödsel-transporten.

Gödselplatta för små anläggningarMånga anläggningar har inte själva till-gång till åkermark vilket gör att kon-takt måste etableras med en lantbru-kare som kan ta hand om gödseln föratt sedan sprida den på åkermark. Dåhar man också fördelen att kunna kon-centrera avyttringen av gödseln till entidpunkt per år. För små anläggningarmed 5–10 hästar rekommenderas att enlantbrukare hämtar gödseln enligt denkonventionella hanteringskedjan(gödselplatta) på gården.

Billigt att sprida hästgödsel på åkermark

Kostnader för lantbrukarenvid spridning på åkermarkI det konventionella systemetoch containersystemet är kost-naden identisk för lantbrukaren,cirka 30 kronor per ton spriddhästgödsel. Det billigaste syste-met för lantbrukaren är snabb-komposterad gödsel, vilket geren kostnad på cirka 10 kronorper ton. Den lägre spridnings-kostnaden beror huvudsakligenpå ett högre växtnäringsinnehållper ton.

9

Beroende av avfallsstationens taxaÖvrig användning innebär att gödselnavyttras till en avfallsstation och an-vänds till någonting, exempelvis reningav oljeförorenade jordmassor. Kostna-den för avyttring till övrig användningär ett dyrare alternativ än spridning pååkermark.

Om en hästanläggning väljer att av-yttra gödseln till övrig användning be-ror kostnaden till stor del på vilket prisavfallsstationen debiterar. I detta arbeteantas kostnaden vara 180 kronor perton vilket är taxan vid Hagby avfalls-station i Stockholm. Om avfalls-stationens taxa är lägre kan dennaavyttringsform bli konkurrenskraftigjämfört med spridning på åkermark.Konventionell och containerhanteringhar likartade kostnader i detta avytt-ringsalternativ vilket innebär att val avsystem saknar egentlig betydelse.

Övrig användning och deponi

Deponi – det dyraste alternativetDet i särklass dyraste avyttringssättetär transport till deponi. Vid avyttringtill deponi kostar det 710 kronor perton vid Högbytorp avfallsstation iStockholm. Detta alternativ är mycketdyrt för hästanläggningar och är knap-past eftersträvansvärt. Dessutom kom-mer det att bli förbjudet från 2005 attdeponera organiskt avfall.

Hästanläggningar som idag avyttrarsin gödsel till deponi kan istället trans-portera gödseln till ett mellanlager föratt den ska kunna spridas på åkermarkoch eventuellt få en lägre avyttrings-kostnad. Lägger man hästgödseln pådeponi spelar det ingen roll för total-kostnaden om man hanterat gödselnenligt det konventionella alternativeteller med containersystem.

Genomsnittskostnaden för slutanvändning på åker med olika hanteringssystemEftersom avyttring till åkermark är det billigaste alternativet är det intressant att jämföra genomsnitts-kostnaden för de olika hanteringssystemen:

• Vid konventionell hantering är kostnaden relativt konstant, cirka 100 kronor per ton hästgödsel.

• Containerhantering är ett dyrt alternativ för anläggningar med färre än tio hästar. Men vid fler än tio hästarär containerhantering det billigaste alternativet – då kostar containerhantering cirka 70 kronor per ton.

• Vid snabbkomposthantering sjunker genomsnittskostnaden ända upp till cirka 120 hästar, där kostnadenplanar ut och uppgår till cirka 300 kr. Detta beror på att kapitalkostnaderna per ton hästgödsel för trak-tor, vagn och kompostvändare sjunker. För anläggningar med mer än 120 hästar är det svårt att veta varkostnaden hamnar för snabbkomposthantering, vilket beror på att snabbkompostering är en oprövad tek-nik. En väsentlig fråga är om kompostvändaren håller för en årlig användning på cirka 425 timmar.

0

200

400

600

800

1 20 40 60 80 100 120Antal hästar

kr/to

n (p

rod.

)

kr/ton (komp.)kr/ton (konv)kr/ton (cont.)

Bild 9. Genom-snittskostnadenför hästgödsel medslutanvändning pååker. Kostnaden förcontainerhanteringminskar rejält omman har fler än tiohästar.

10

Maskinring eventuell lösningOavsett vilket sätt man väljer att av-yttra hästgödseln, så är det dyrastehanteringsalternativet snabbkomposte-ringen, eftersom den kräver en högrekapitalkostnad jämfört med de andrasystemen. Vid snabbkomposteringmåste anläggningen ha tillgång tilltraktor, vagn och en kompostvändare.Kostnaderna stiger ytterligare på grundav att det måste finnas en anställd somkör traktorn vid kompostvändningsamt underhålls- och bränslekostnader.

Snabbkompostering är ingen vanliglösning på hanteringsproblematiken iSverige idag. Vi har många mindrehästanläggningar där investeringarnablir alltför höga. Däremot kan mindreanläggningar gå samman och dela påkostnaderna eller köpa tjänsterna av enmaskinring.

Lönsamt för större anläggningSnabbkompostering, där hästgödselnsedan sprids på åkermark, kan dock ivissa fall vara billigare än container-system och konventionell hantering därgödseln körs till deponi. Vid cirka 20hästar är kostnaderna ungefär de-samma för systemen. Därför är det eko-nomiskt lönsamt att vid mer än 20 häs-tar investera i en snabbkomposterings-maskin för att därefter låta gödselnspridas på åkermark.

Förutsättningen är att det finns markdär gödseln kan snabbkomposteras ochåkermark tillgänglig en kilometer frånanläggningen, enligt denna kostnads-analys.

Samarbete med lantbrukareEn fördel med snabbkomposteringen äratt det troligtvis blir lättare att avyttragödseln till lantbrukare för spridningpå åkern. Jordbrukare kan annars ställasig tveksamma till att ta emot hästgöd-sel, dels för att den är svår att spridaom den innehåller mycket halm, delsför att den även kan innehålla ogräs-frön som man inte vill ha i sina od-lingar.

Snabbkomposteringen innebär dockatt gödseln också blir lättare att spridaeftersom komposteringen gör den merfinfördelad. Vikt och volym minskar,vilket gör den mer lätthanterlig. Ävenväxtnäringsvärdet stiger. Att spridagödsel från ett konventionellt systemkostar lantbrukaren 30 kronor per ton,jämfört med snabbkomposterad gödselsom kan spridas till en kostnad på cirka10 kronor per ton.

Om ett samarbete med en häst-anläggning etableras kan det vara avintresse för lantbrukaren att investera ien kompostvändare, beroende på omlantbrukaren kan utnyttja kompost-vändaren för egen användning.

Snabbkompostering – möjligheter och begränsningar

Bild 10. Bilden visar när snabbkomposte-ring, där gödseln avyttras på åkern, kanvara ett billigare alternativ än deponi.Här visas nettokostnader för konventionellhantering och containerhantering då gödselnavyttras till deponi, samt snabbkomposteringdär gödseln avyttras till övrig användning ellersprids på åkermark. Vid cirka 20 hästar korsarkostnadslinjerna varandra. Enligt beräkningarnaär det lönsamt att vid mer än 20 hästarinvestera i en snabbkomposteringmaskin omgödseln ska spridas på åkermark.

0

50 000

100 000

150 000

200 000

1 10 20 30 40 50Antalet hästar

Kro

nor

Deponi (konv. eller cont)Övrigt (komp.)Åker (komp.)

11

Sammanfattning

• Val av strömedel påverkar totalkost-naden för systemet eftersom växtnä-ringsinnehållet varierar. Gödsel medhalm och spån hade ett mervärde på10 kronor per ton gödsel jämfört medtorv. Värdet på komposterad gödselökade med 20 kronor per ton.

• Lantbrukarens kostnader för sprid-ningen på åker blir lägst med densnabbkomposterade gödseln, vilketbland annat beror på ett högre växt-näringsinnehåll.

Fortsatt forskning behövs för att för-bättra hanteringen av hästgödsel ochkunna återföra växtnäring till åker-mark. Olika tekniksystem för att kom-postera hästgödsel behöver utvecklas.Snabbkomposterad hästgödsel är ettintressant alternativ som kan utvecklasvidare. Men för att det ska vara intres-sant måste växtnäringen i hästgödselnkunna användas i jordbruket och billi-gare alternativ än nuvarande snabb-kompostvändare utvecklas.

Samarbetet mellan lantbrukare ochhästanläggningar bör utvecklas så attlantbrukaren levererar strö och foder

Framtida utveckling

samtidigt som han/hon tar tillbakahästgödseln. Hjälp kan behövas för attupprätta långsiktiga samarbetsavtal.Forskning rörande den ekonomiska nyt-tan av olika typer av avtalsformer, föratt ge långsiktiga lösningar, är en fram-tida möjlighet.

Bild 12. Detbilligaste alternati-vet är genomgåendeatt sprida hästgödselpå åkermark. Häst-anläggningar bördärför sträva eftersystem där gödselntransporteras tillmellanlagring för attdärefter spridas pååkermark.

Bild 11. Häst-gödseln är rik påväxtnäring, som böråterföras till åker-marken. För attfrämja detta förloppbör tekniken försnabbkomposteringutvecklas vidare.

• I studien framgår det med stor tyd-lighet att alternativen deponi ochövrig användning är dyra sätt att bliav med hästgödsel*.

• Valet av system för gödselhanteringvid en hästanläggning beror på hurmånga hästar som finns vid anlägg-ningen och var den är belägen.

• För små anläggningar med 5-10 häs-tar rekommenderas att en lantbru-kare hämtar gödseln enligt den kon-ventionella hanteringskedjan frångårdens gödselplatta.

• För anläggningar med fler än tio häs-tar är det billigaste alternativet con-tainer med slutanvändning på åker.

• För en normalstor anläggning ärkostnaden hög för snabbkomposte-ring, på grund av investeringskost-nader. Flera mindre anläggningarkan istället gå ihop om en gemensamkompostvändare.

• Snabbkompostering är ett intressantalternativ för större anläggningar(över 20 hästar) som idag transporte-rar gödsel till deponi eller övrig an-vändning.

* Resultatet från studien är beroende avde förutsättningar som använts. Kalky-len måste därför anpassas efter en en-skild hästanläggning för att ge en kor-rekt kostnadsnivå. Den ekonomiskaanalysen i detta arbete bygger dock påförutsättningar som kan anses rimligaför de olika systemen.

12

© JTI, 2001. Enligt lagen om upphovsrätt är det förbjudetatt utan skriftligt tillstånd av copyrightinnehavaren helteller delvis mångfaldiga detta arbete.

Ansvarig utgivare: Lennart NelsonFaktaunderlag: Magnus HammarText och grafisk form: Katarina ReiniusIllustrationer : Kim Gutekunst

JTI , Box 7033, 750 07 UPPSALATfn 018 - 30 33 00, fax 018 - 30 09 56Besöksadress: Ultunaallén 4office@jti.slu.se, www.jti.slu.se

JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik är ett industriforskningsinstitut somarbetar med forskning, utveckling och information inom områdena jordbruk, miljö, energi och avfall.

Det övergripande målet är att utveckla ny teknik som både är miljövänlig och kostnadseffektiv ochsom på olika sätt kan stärka konkurrenskraften inom jordbruk och industri.

Vill du få fortlöpande information om aktuell verksamhet och nya publikationer från JTI? Beställ våranyhetsbrev Axplock från JTI och JTI-perspektiv, som är gratis. Axplock från JTI tar främst upp äm-nen som rör lantbruk och industri, och JTI-perspektiv handlar om kretslopp och avfall.

Du kan också prenumerera på Teknik för lantbruket, som kortfattat beskriver ny teknik och nyametoder inom lantbruket. Vill du fördjupa dig ytterligare finns JTI-rapporterna, som är vetenskapligasammanställningar över olika projekt. JTI-rapporterna beställer du som lösnummer från JTI ellerhämtar hem gratis som pdf-filer från vår webbplats: www.jti.slu.se www.jti.slu.se www.jti.slu.se www.jti.slu.se www.jti.slu.se

ISSN 0282-6674

Mer att läsa!Hammar M., 2001. Ekonomiska konsekvenser av olika hanterings-system för hästgödsel. JTI-rapport nr 279.

Hästnäringens Miljöråd, 2000. Avfallsskatt. Miljöfakta nr 1.

Jakobsson C., Steineck S. & Djurberg L., 1995. Hästar – gödsel ochmiljö. Jordbruksinformation 16, Jordbruksverket

Steineck S., Svensson L., Jakobsson C., Karlsson S., Tersmeden M.,2000. Hästar – gödselhantering. Teknik för lantbruket, nr 82. JTI,Uppsala.

Steineck S., Gustafson A., m.fl., 2000. Växtnäring i kretslopp. JTI,SLU, m.fl. SLU kontakt 11.