hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ... · hur kan arbetet kring hälsa...

Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?

Rektor med vetande 2016, Neuman och Sjöberg

Nationellt identifierade behov

Hur kan arbetet kring hälsa och lärande

systematiseras för ökad måluppfyllelse?


Utmaningar

”Graden av måluppfyllelse, d.v.s. elevernas framgång i skolarbetet är i

hög grad beroende av hur väl skolan fungerar som samarbetsarena.”

Österberg, J. (2014) Resultat och analys i skolan

Hälsa och lärande hör ihop

Att höja skolans elevhälsokompetens

Kap 2. ALLMÄNNA RÅD (Uppmärksamma)…………………………………………………..Rektorn bör

se till att elevhälsans kompetens tas

tillvara i ett tidigt skede i arbetet med

extra anpassningar dels för att identifiera

en elevs behov, dels för att stödja lärare

och övrig skolpersonal i arbetet med

anpassningar i olika lärmiljöer inom

verksamheten….

Styrdokument



Tillgänglighet – Delaktighet - Likvärdighet

Elevhälsan som stödfunktion


- ett processarbete för likvärdig utbildning

Distanskurs

Kursen vänder sig till rektor och hela team inom Elevhälsan

Målgrupp


Elevhälsan Elevhälsa

”Att utveckla elevhälsans arbete ( … ) blir ett skolutvecklingsprojekt för hela skolan,

och elevhälsan kan bli rektors kanske viktigaste arena för pedagogiskt ledarskap.”

Hallberg, J. (2014). Evidensbaserad elevhälsa

Att öka förståelsen kring den samlade elevhälsans gemensamma uppdrag.

Specialpedagogiska skolmyndigheten vill bidra till fördjupade diskussioner och

vidareutveckling inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.

Syfte


Den digitala utbildningsmiljön


Moment 1

Styrdokument

Deltagare får möjlighet till en fördjupad förståelse kring de lagar och förordningar som ligger till grund för elevhälsans gemensamma arbete.


Innehåll och praktiska erfarenheter

Specialister

Olika

kunskapsbaser

Autonomt arbetssätt

Regelverk, sekretess

RolloklarheterNärvaro

Skillnader i terminologi

Inflytande i diskussion/beslut

Värja sig - vara tillgänglig

Krockrisk

Vara en i teamet

Profilera sig i sin yrkesrollTeori/praktik överlägsen andras

Moment 2

Samsyn och samverkan

Deltagare får möjlighet att reflektera och definiera kring begrepp, roller och samtalskultur utifrån elevhälsans gemensamma uppdrag.



Medicinska Psykologiska Psykosociala Specialpedagogiska Pedagogiska


Moment 2





Moment 2




Deltagare får tillgång till nya infallsvinklar för att stärka strukturer och organisation i det gemensamma elevhälsoarbetet.


Samarbetskultur och ledstänger


Moment 3

Styrning och struktur


Moment 3

Styrning och struktur


Deltagare får möjlighet att reflektera kring begreppet arbetsverktyg och de utmaningar skolan står inför.



Moment 4

Arbetsverktyg för elevhälsan

Deltagande team formulerar förslag på mål för elevhälsans fortsatta arbete kopplat till skolans övriga systematiska kvalitetsarbete.



Moment 5

Systematiskt kvalitetsarbete


- ett processarbete för likvärdig utbildning

”För att uttrycka det salutogent: i organisationer där man integrerar

elevhälsofrågor och håller dem levande i vardagen uppfattas de heller inte

som något särskilt, eller som en avvikelse från det pedagogiska arbetet.”

Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa.

Analys

Hur kan arbetet kring hälsa och lärande

systematiseras för ökad måluppfyllelse?



Referenser

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.

Guvå, G. (u.å). Elevhälsans retorik och praktik. Stockholm: Skolverket. Hämtad 1 juni, 2015, http://www.skolverket.se/elevhalsa

Guvå, G. (2009). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik. FOG-rapport 65/2009. Institutionen för Beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet.

Guvå, G. (2010). Och de tre skola bliva ett. Om elevhälsans 3 spår. FOG-rapport 67/2011. Institutionen för Beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet.

Hallberg, J. (2014). Elevhälsan- utveckling för hela skolan. I J. Milerad & C. Lindgren. (Red.), Evidensbaserad elevhälsa.(s. 73- 84).Lund: Studentlitteratur.

Hjörne, E., & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Hylander, I. (2011). Elevhälsans professioner egna och andras föreställningar. FOG-rapport 70/2011. Institutionen för Beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet.

Hylander, I. (2011). Samverkan - professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. FOG-rapport 69/2011. Institutionen för Beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet.

Höög, J. (u.å). Elevhälsan i skolan – teman med variationer. Stockholm: Skolverket. Hämtad 1 juni, 2015, http://www.skolverket.se/elevhalsa

Höög, J. (2013). Elevhälsans dilemman- struktur, kultur, politik, individ. I O. Johansson & L. Svedberg (Red.), Att leda mot skolans mål (s. 205- 224). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. Östersund: Skolutvecklarna Sverige AB.

SFS 2010:800. (2010). 2010 års skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2014). Kunskapsöversikt för kvalitetsgranskning av elevhälsans arbete. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 1 juni, 2015,

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/elevhalsans-arbete/kunskapsoversikt-elevhalsans-arbete.pdf

Skolinspektionen. (2015). Elevhälsa- elevers behov och skolans insatser. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 1 juni, 2015, http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn--

granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/Elevhalsans-arbete/

Skolverket. (2012). Allmänna råd. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2014). Allmänna råd. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.

Skolverket & Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för elevhälsan. Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad 1 juni, 2015,

http://www.regeringen.se/contentassets/17af10b2a3aa44f9ac54ab19e0096b16/sou-200019-fran-dubbla-spar-till-elevhalsa

Sveriges Kommuner och Landsting. (SKL). (2015). Nuläge och utmaningar i elevhälsan. Hämtad 1 juni, 2015, http://webbutik.skl.se

Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.

Törnsén, M. (u.å). Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Stockholm: Skolverket. Hämtad 1 juni, 2015, http://www.skolverket.se/elevhalsa

Törnsén, M. (2013). Rektors ledning och styrning av elevhälsan. I O. Johansson & L. Svedberg (Red).), Att leda mot skolans mål (s. 187- 204). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Unicef. (u.å) Barnkonventionen. Hämtad 1 juni, 2015, http://unicef.se/barnkonventionen

Österberg, J. (2014). Resultatanalys i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Sarah [email protected]

Erica Sjö[email protected]