hur påverkar användandet av sociala medier ungdomars...

UMEÅ UNIVERSITET

Institutionen för socialt arbete

Examensarbete 15 hp, Termin 6 Vårterminen 2020

Hur påverkar användandet av

sociala medier ungdomars

självkänsla? - En scoping review

How does the use of social

media effect self-esteem among

youths – A scoping review

Handledare: Författare:

Cristine Isaksson Jessika Bjuhr

Sofie Jakobsson

UMEÅ UNIVERSITET

Institutionen för socialt arbete

Examensarbete, 15 hp

Termin 6, VT -20

Författare: Jessika Bjuhr

och Sofie Jakobsson

Handledare: Cristine Isaksson

Hur påverkar användandet av

sociala medier ungdomars

självkänsla.

Abstrakt

• Bakgrund: Under ungdomstiden genomgår ungdomar en förändring inom vilken de

frigör sig från sina föräldrar, och samhörighet med jämnåriga blir istället speciellt

viktigt. Att känna samhörighet är även en stor del av självkänslan. Ungdomar använder

idag sociala medier främst för att medverka i sociala interaktioner och för att tillgodose

viktiga utvecklingsbehov som intimitet och samhörighet till andra. Påverkan på

ungdomarnas mående utifrån användandet av sociala medier har det forskats på flitigt,

men resultaten utifrån forskningen ger inte en samlad bild av hur denna påverkan ser

ut.

• Syfte: Att sammanställa och få kunskap om hur ungdomars självkänsla påverkas av

användningen av sociala medier.

• Metod: Vi har valt att undersöka ämnet genom att göra en scoping review där elva

kvantitativa artiklar valdes ut och sammanställdes översiktligt.

• Resultat: Samtliga artiklar visar en koppling mellan ungdomars användning av sociala

medier och självkänsla. Fem artiklar visar kopplingar till högre självkänsla, där

begreppen självpresentation och feedback främst användes som förklaringar. Sex

artiklar visade kopplingar till lägre självkänsla, där begreppen social jämförelse,

frekvensen av användningen och emotionell investering i sociala medier användes som

förklaringar. En longitudinell artikel visade däremot att det var självkänslan som

påverkade ungdomarnas användning av sociala medier, och inte tvärtom.

• Slutsatser: Vår översikt visar att det finns samband mellan ungdomars användning av

sociala medier och deras självkänsla. Sambanden består av en mångfald av olika

begrepp, däremot har forskare ännu inte helt lyckats fånga fenomenet eller med säkerhet

påvisa kausalitet.

Nyckelord: Sociala medier, ungdomar, självkänsla

Innehållsförteckning

Inledning ..................................................................................................................................... 1

Bakgrund .................................................................................................................................... 2

- Begynnelsen av forskning kring effekter av internetanvändning ......................................... 2

- Sociala medier och dess förutsättningar för ungdomar ........................................................ 3

- Ungdomstiden och självkänsla ............................................................................................. 3

- Sociala mediers påverkan på självkänslan - Självkänslans påverkan på sociala medier?.... 4

- Påverkan utifrån hur människor använder sociala medier ................................................... 5

Metod och Material .................................................................................................................... 6

Insamling av material ............................................................................................................. 6

Inklusions och- exklusionskriterier ........................................................................................ 7

Urval ....................................................................................................................................... 8

Analys ..................................................................................................................................... 9

Arbetsfördelning ..................................................................................................................... 9

Forskningsetik ........................................................................................................................ 9

Resultat ..................................................................................................................................... 10

- Vilka begrepp används för att förklara kopplingar mellan ungdomars självkänsla och

användande av sociala medier, och hur beskrivs dem? ........................................................ 10

- Vilka kopplingar finns mellan användningen av sociala medier och självkänsla, och hur

används begreppen för att förklara kopplingarna? ............................................................... 11

Kopplingar till högre självkänsla ...................................................................................... 12

Kopplingar till lägre självkänsla ....................................................................................... 14

Ingen eller omvänd koppling till självkänslan .................................................................. 16

Diskussion ................................................................................................................................ 17

Resultatdiskussion ................................................................................................................ 17

Metoddiskussion ................................................................................................................... 19

Slutsatser .................................................................................................................................. 21

Referenslista ............................................................................................................................. 22

Bilaga 1 .................................................................................................................................... 26

Bilaga 2 .................................................................................................................................... 28

1

Inledning

Inom den digitaliserade världen finns möjligheter som diskuterats vara gynnsamma i vissa

avseenden. Exempelvis menar Allen, Ryan, Gray, McInerney och Waters (2014) att ungdomar

får en möjlighet att initiera, utveckla och underhålla relationer samt en möjlighet att få feedback

på sitt beteende och sin online-personlighet. Vidare menar Reich, Subrahmanyam och Espinoza

(2012) att ungdomar får möjligheten att stärka intimiteten i de relationer som de har utanför den

digitala världen. En stor skillnad mellan den digitaliserade världen jämfört med innan internet

påstås vara just möjligheten att skapa mångfacetterade relationer online, med personer som man

annars inte skulle ha träffat samt skapa ett bredare socialt nätverk än vad som är möjligt utan

internet (Chou & Edge, 2012; Reich et al., 2012).

Under ungdomstiden är samhörighet och sociala relationer med jämnåriga speciellt viktiga

(Parrish, 2012). Samhörighet är även en stor del av självkänslan (Lindwall, 2011) och sociala

medier används idag av ungdomar främst för att medverka i sociala interaktioner och aktiviteter

(Allen et al., 2014; Reich et al., 2012).

En enkätundersökning som 3985 ungdomar svarade på visar dock en mer negativ bild av

internetanvändningen (#Misslyckad, 2017). 2614 tjejer svarade på enkäten och nästan en

fjärdedel av dem uppgav att deras självkänsla blir sämre ju mer de använder sociala medier och

över hälften av tjejerna uppgav att de inte är nöjda med sina kroppar. Av killarna var det ett

lägre antal, av 1304 var det 13% som uppgav att sociala medier påverkar deras självkänsla

negativt. På frågan “vad tycker du om sociala medier” skriver en tjej: “Jag tycker att det är bra

om man är uttråkad och söker inspiration och vill umgås med vänner. Det är även dåligt

eftersom man lätt börjar jämföra sig med andra som är "lyckligare" och ”snyggare".”

(#Misslyckad, 2017, s. 44). Även en kille svarar på frågan och skriver: “Det som är bra med

sociala medier är att du lätt kan få nya vänner. Det som är dåligt är ju att man lätt känner sig

misslyckad när man jämför sig med alla andra.” (#Misslyckad, 2017, s. 46). Ungdomarna

uttrycker alltså fördelar med sociala medier i form av inspiration och umgänge, men också en

nackdel då det är lätt att jämföra sig med andra.

Det finns således indikationer på att sociala medier kan påverka ungdomars välbefinnande både

positivt och negativt, men hur påverkar sociala medier ungdomars känsla av samhörighet och

framförallt: självkänsla?

En god självkänsla är vital för att hålla ihop sin tillvaro och kunna hantera stora som små

motgångar i livet (Cullberg Weston, 2009), och självkänsla är i sin tur en viktig del av den

mentala hälsan (Neff, 2011; James, 1890). På Socialstyrelsens hemsida uttrycker

generaldirektör Olivia Wigzell i en debattartikel att den psykiska ohälsan ökar, främst för barn

och unga (Wigsell, 2019). Det är något som yrkesverksamma inom socialt arbete behöver

hantera och jobba med. Men hur ska de kunna arbeta med detta utan att ta hänsyn till den

påverkan som sociala medier kan ha på ungdomars självkänsla, då sociala medier är en så stor

del av ungdomarnas vardagliga liv?

2

Vårt syfte med studien är således att sammanställa och få kunskap om användningen av sociala

mediers påverkan på ungdomars självkänsla. Vi har valt att undersöka ämnet genom en scoping

review för att få en bild av den nuvarande forskningen inom området. De frågeställningar som

hjälper oss att besvara vårt syfte är: vilka indirekta och direkta kopplingar görs mellan

användningen av sociala medier och påverkan på självkänslan? samt vilka begrepp används för

att förklara kopplingen mellan sociala medier och påverkan på ungdomars självkänsla? Tanken

med studien är att den samlade kunskapen kan gynna yrkesprofessionella i arbetet med

ungdomar samt utgöra en grund inför framtida forskning.

Bakgrund

- Begynnelsen av forskning kring effekter av internetanvändning

Redan för drygt 22 år sedan debatterades bland lärda och kritiker kring om

internetkommunikation förbättrade eller skadade sociala relationer (Kraut, Patterson,

Lundmark, Kiesler, Mukophadhyay & Scherlis, 1998). Kraut et al. (1998) utförde en

longitudinell kvantitativ studie för att undersöka effekter på psykologiskt välmående hos

familjer. De fann att internetanvändning innebar minskad kommunikation med

familjemedlemmar, en mindre social cirkel samt ökade nivåer av depression och ensamhet. De

beskrev detta som en paradox när internet främst ansågs användas i avsikt att kommunicera

med andra, men till synes minskade social involvering och psykologiskt välmående. Tvärtemot

detta resultat beskrev i stället Katz och Aspden (1997) utifrån en enkätstudie att internet

användes för att initiera relationer med människor som man sedan ofta även träffade

personligen. Internet användes även för att hålla kontakten med familj och vänner, som det

visade sig att internetanvändarna inte träffade mindre personligen eller pratade med mer sällan

över telefon än innan de började använda internet. Det visade sig även att internetanvändning

inte förändrade deltagande i olika sociala grupper och samhällsengagemang off-line (Katz &

Aspden, 1997). Året innan så beskrev även Rosen (1996), som undersökte lärare och studenters

användning av internet, att många av dem inte hade råd att ha en dator hemma och vid de

utbildningsprogram som överhuvudtaget hade internettillgång - så var det i regel på en av

utbildningsprogrammets datorer. De som dock hade tillgång till internet fann det givande att

bland annat kommunicera, förbättra läs -och skrivkunskaper, söka information och många såg

internet som ett fönster till en värld utanför deras samhälle.

Idag, drygt 20 år senare är däremot internet en naturlig del av vardagen för både vuxna och

ungdomar. Till exempel så uppger 98% av hushållen i Sverige att de har tillgång till- och 95%

av befolkningen uppger att de använder internet (Internetstiftelsen, 2019). Wellman, Boase och

Chen (2002) menar att internet har medfört en förändring som förskjutit karaktären på sociala

grupper från geografisk nära, tätt sammanlänkade ansikte-mot-ansikte relationer till olika

personliga nätverk, som varje individ manövrerar och snabbt kan växla mellan. Internet och

dess förutsättningar som vi beskrivit ovan är vidare en förutsättning för att använda sociala

medier. När det kommer till ungdomar undersökte Tzavela et al. (2015) europeiska ungdomars

3

användning av sociala medier och fann att det mest framträdande beteendemönstret var “alltid

uppkopplad” med vilket de avsåg ett kontinuerligt engagemang i onlinevärlden. Ungdomar som

använder teknologi som internet, mobiltelefoner och sociala medier, har benämnts som

”screenagers” (Griffiths, 2010). Även “digital natives” är en annan benämning på ungdomar

som anses högt skickliga inom teknologin som de förlitar sig på för information och

kommunikation (Prensky, 2001).

- Sociala medier och dess förutsättningar för ungdomar

Att definiera och avgränsa begreppet sociala medier låter sig inte göras på ett enkelt sätt. Inom

litteraturen så används olika begrepp; sociala medier, sociala nätverkssajter och sociala

webbplatser. Historiskt sett finns det en skillnad mellan sociala nätverkssajter, som

introducerades först, och sociala mediesajter. Sociala nätverkssajter beskrevs kortfattat som

webbsidor som möjliggjort för människor att hålla kontakten med andra (ex. Facebook), medan

sociala mediesajter beskrevs som webbsidor som möjliggjort för människor att dela

användarskapat innehåll (ex. YouTube). Idag håller skillnaderna mellan dem på att suddas ut

(Kim, Jeong & Lee, 2010). Forskare (Obar & Wildman, 2015; Boyd & Ellison, 2007) menar

att sociala mediesajter och sociala nätverkssajter handlar om en webbaserad plats där människor

kan skapa en individuell profil som de kan sammanlänka med andra personer inom systemet

(vänner). För tydlighetens skull kommer vi i vår studie endast använda uttrycket sociala medier,

och med det avse sajter där man kan dela egenskapat innehåll, sammanlänka sin profil med

andras och kommunicera med varandra via chatt- och meddelandefunktioner. I vår studie

innefattar alltså uttrycket sociala medier både sociala nätverkssidor och sociala mediesidor.

För ungdomar är det naturligt att använda sociala medier för kommunikation, underhållning,

uppdatering av information (Tzavela et al., 2015) samt för att tillgodose viktiga

utvecklingsbehov som intimitet och samhörighet till andra (Reich et al., 2012). Eftersom vänner

och jämnåriga framträder som den primära källan för socialt stöd, är det viktigt att de har

möjlighet att kommunicera och samspela med dem (Manago, 2015; Parrish, 2012). Sociala

medier i sig utgör en plattform med optimala förutsättningar för just kommunikation med

vänner dygnet runt i avsaknad av föräldrar och andra vuxna (Manago, 2015).

- Ungdomstiden och självkänsla

Begreppet ungdom innefattar en social kategori och en livsfas, inom vilken ungdomarna bland

annat fortfarande ses och lever inom ramen för barndomen, de ses som nyfikna, lekfulla och

empatiska samtidigt som förväntningarna på dem förändras när de som ungdomar ska formas

in i samhället (Bjurström, 2018). Enligt Erikssons teori om utvecklingsfaser (Erikson, 1977)

innebär ungdomstiden försök och utmaningar i att etablera sin identitet och självbild i

förhållande till samhället och omvärlden. Han menar att ungdomar är upptagna av det intryck

de gör på andra, av bedömning och godkännande av jämnåriga och att tillhörighet till diverse

4

grupper eller viktiga frågor är olika sätt som ungdomar kan uttrycka sin identitetsupplevelse på.

Även McInerney (2013) menar att just tillhörighet till jämnåriga samt råd och feedback kring

exempelvis kläder, underhållning, och aktiviteter är viktigt i de åren. Ungdomar genomgår en

förändringsprocess från barn till vuxen, inom vilken de frigör sig från och ersätter föräldrarna

med jämnåriga som deras primära källa för socialt stöd (Parrish, 2012). Samhörighet och sociala

relationer med jämnåriga är alltså en stor del av ungdomstiden (Parrish, 2012), och en viktig

del av självkänslan (Lindwall, 2011). Upplevelser av utanförskap och social exkludering har

vidare visat sig ha en negativ effekt på självkänslan (Lindwall, 2011).

Lindwall (2011) menar att självkänsla kan definieras utifrån tre olika perspektiv, global

självkänsla, känslor av självvärde samt självutvärderingar och självuppfattningar. När

självkänsla beskrivs som ett mer stabilt personlighetsdrag används begreppet global

självkänsla. Alltså den övergripande och generella bilden människor har av sig själva och sitt

värde. Känslor av självvärde är till skillnad från global självkänsla inte stabila utan bundna till

specifika situationer som haft positiv eller negativ inverkan på självkänslan, till exempel en

befordran. Slutligen handlar självuppfattning om utvärdering och upplevd kompetens inom

olika områden. Författaren menar att dessa tre perspektiv kan knytas samman som ett sätt att

definiera och se på självkänsla, där de tre delarna påverkar och kompletterar varandra.

Människans vitala behov av att känna social samhörighet påverkar både tankar och känslor,

men också beteende och motivation (Lindwall, 2011). Det blir oerhört viktigt för självkänslan

hur andra människor uppfattar oss, vilket individer försöker kontrollera genom de intryck eller

den bild av sig själv som de väljer att förmedla till andra, det vill säga självpresentation

(Lindwall, 2011). Sociala medier har bland annat skapat nya förutsättningar för

självpresentation. Manago (2015) menar att innan internet konstruerade ungdomar sin

självpresentation ansikte-mot-ansikte i mötet med andra. När självpresentationen istället görs

online är den inte lika spontan och ger därmed ungdomarna mer kontroll över vilka uttryck de

vill förmedla. Mer kontroll innebär i sin tur mer ansvar att skapa och presentera en bild av sig

själv som passar publiken, och det ger även större möjligheter att främja de idealiserade

aspekterna av självet (Manago, 2015).

- Sociala mediers påverkan på självkänslan - Självkänslans

påverkan på sociala medier?

Det finns en hel del forskning som undersöker hur användandet av sociala medier påverkar

ungdomars mående och livskvalitet, men som dessvärre inte ger en samlad bild av hur denna

påverkan ser ut. Å ena sidan har det visats att användande av sociala medier bland ungdomar

gav en stärkt känsla av samhörighet, psykosocialt mående samt identitet. Detta utifrån

möjligheten att skapa, utveckla och underhålla relationer samt genom feedback på sitt beteende

och online personlighet (Allen et al., 2014). Å andra sidan har det även visats finnas en koppling

mellan ungdomars användning av sociala medier och depression (Pantic, Damjanovic,

Todorovic, Topalovic, Bojovic-Jovic, Ristic, & Pantic, 2012), samt att mer omfattande

5

användning av sociala medier bland unga förknippas med högre risk för förekomst av ångest

och ångestsjukdomar (Vannucci, Flannery, & Ohannessian, 2017).

Användningen av sociala medier har även visat sig mer specifikt påverka ungdomars

självkänsla. Chen och Lee (2013) fann en negativ koppling mellan interaktionen på sociala

medier och självkänslan, vilket de i sin tur menar skapar en psykisk ångest (distress). Den

negativa påverkan på självkänslan menar de beror på överbelastning av information. Även

Vogel, Rose, Roberts och Eckles (2014) fann att de som använder Facebook mer frekvent har

lägre självkänsla, men menar att detta beror på att de oftare jämför sig med personer de anser

vara bättre än sig själva. Att jämföra sitt eget liv, som kanske inte alltid är positivt och lyckligt,

med andras uppvisade lycka, kan leda till avund och känslan av att andra är gladare och lever

ett bättre liv än en själv (Chou & Edge, 2012).

Det har även forskats på självkänslan som en förmedlare mellan användningen av sociala

medier och olika typer av påverkan på ungdomar. Martinez-Pecino och Gayilan (2019)

undersökte självkänslans förmedlande roll gentemot likes (symbol man kan ge varandra som

ofta ger uttryck för gillande), utifrån att likes ansågs som den belönings-komponent som bidrog

till så kallat problematiskt användande. Självkänslan visade sig ha en beskyddande roll

gentemot problematisk användning av Instagram, då den hjälpte till att överväga antalet likes

man får på ett mer resonabelt sätt. Även Chua och Chang (2016) fann att känslor av osäkerhet

och låg självkänsla var orsaken till tonårsflickors redigerade bilder av sig själva på sociala

medier och strävan efter kamratigenkänning. De menar att tonårsflickors självpresentationer

och jämförelser med jämnåriga på sociala medier drivs av en önskan att få uppmärksamhet,

bekräftelse och erkännande, vilket var kopplat till frågor om osäkerhet och låg självkänsla. De

fann även att detta beteende kunde leda till tvivel hos flickorna kring deras egenvärde.

- Påverkan utifrån hur människor använder sociala medier

Viner et al. (2019) konstaterade att det inte är sociala medier i sig som ger negativa effekter på

ungdomars psykiska mående, utan snarare ett frekvent användande i kombination med

internetmobbning, brist på fysisk aktivitet eller sömn hos både pojkar och flickor som

påverkade det psykologiska måendet negativt. Ahn (2011) visar i sin forskning att sociala

medier i sig inte orsakar psykosocial eller psyko-emotionell påverkan på ungdomar. Det är

snarare användarnas kulturella beteenden och själva kommunikationen som fungerar som

kausal mekanism. Detta uttrycker Ahn, skulle kunna förklara hur tidigare forskning kommit

fram till polariserade och spridda resultat kring om påverkan av användningen för ungdomar är

positiv eller negativ. Även om sociala medier utan tvekan förändrar hur kommunikation sker

så kan man alltså enligt Ahn, inte hitta en effekt av själva tekniken ensam utan att ta hänsyn till

kommunikationsbeteenden i systemet. Det vill säga att påverkan på psykologiskt välbefinnande

styrs av hur teknologin används, av de människor som använder den.

Sammanfattningsvis går det alltså att urskilja en utveckling inom forskningsfältet, där äldre

forskning snarare bygger på en antydan om att tekniken i sig skulle förutsätta påverkan på

psykosocialt mående. I nyare forskning kan man istället se fler begrepp undersökas som faktorer

6

för påverkan utifrån användningen av sociala medier. Forskningen inom fältet framstår som

kumulativ, forskarna refererar generellt flitigt till och- utgår ifrån kunskapsluckor i varandras

studier.

Metod och Material

Scoping review, som är en översiktlig litteraturstudie med bred inriktning (Forsberg &

Wengström, 2016), kan användas för att beskriva exempelvis nyckelkoncept inom ett

forskningsfält (Folkhälsomyndigheten, 2017). Vid valet av litteraturstudie övervägdes ifall en

systematisk litteraturstudie skulle passa vårt syfte bättre. Systematiska litteraturstudier är dock

lämpliga då man vill undersöka meningsfullheten, effektiviteten eller lämpligheten hos en viss

praxis eller behandling, medan scoping reviews är mer lämpliga om man vill identifiera vissa

begrepp eller egenskaper i artiklarna (Munn, Peters, Stern, Tufanaru, McArthur, & Aromataris,

2018). Då vårt syfte var att sammanställa och få kunskap kring påverkan på ungdomars

självkänsla utifrån användande av sociala medier, så ansåg vi att en scoping review passade

bättre. Till hjälp för att besvara vårt syfte var frågeställningarna: vilka indirekta och direkta

kopplingar görs mellan användningen av sociala medier och påverkan på självkänslan? samt

vilka begrepp används för att förklara kopplingen mellan sociala medier och påverkan på

ungdomars självkänsla?

Insamling av material

Urvalsprocessen tydliggörs i ett flödesschema i figur 1 nedan.

7

Data samlades in genom sökningar i databaserna SocINDEX, Web of Science och PsychINFO.

Sökorden “social media, youth, teens, adolescens, self-esteem” och AND, OR och NOT

användes i olika kombinationer, stavningar eller med trunkering (*) (se bilaga 1). För att inte

missa några träffar av relevans användes breda sökords-slingor som testades före den faktiska

datainsamlingen samt reviderades för att få fram så många och till synes relevanta träffar som

möjligt. Web of Science är en multidisciplinär databas och vi valde ut de relevanta bland de så

kallade “Web of Science”-kategorierna av forskning inom olika discipliner, för att få fram

relevanta träffar för vårt syfte. De ämneskategorier som valdes var exempelvis social work,

olika inriktningar av psychology, kommunikation, interdisciplinär social science etcetera (se

bilaga 1). Ämneskategorier som exkluderades var exempelvis: pharmacology, immunologi,

water resources med flera.

Vi fick totalt 1531 träffar i samtliga sökningar. Vi började med att läsa titlarna och exkluderade

de som inte var relevanta för vårt syfte. Det resulterade i 109 abstracts som lästes och bedömdes

utifrån våra inkludering- och exkluderingskriterier. Från dessa abstracts valdes 33 artiklar

vidare till läsning av fulltext. Av artiklarna var en inte tillgänglig, varken via databaser, Umeås

bibliotek-söktjänst eller Google Scholar. En artikel var skriven på kinesiska och tjugo

exluderades för att de visade sig undersöka självkänslans påverkan på användningen av sociala

medier eller för att de inte hade ungdomar som målgrupp. Det resulterade i ett slutligt urval på

11 artiklar.

I bilaga 1 presenteras de sökningar vi gjort; hur många träffar per sökning vi fick samt abstracts

och fulltexter som lästes och hur många artiklar som slutligt valdes. Det bör nämnas att många

kopior av samma artiklar kom upp under samtliga sökningar, så det totala antalet träffar ska

inte tolkas som det totala antalet unika artiklar. Endnote Online, som är ett program för

referenshantering, användes för att spara de artiklar som gått vidare till läsning i fulltext.

Inklusions och- exklusionskriterier

De artiklar som inkluderades var vetenskapliga, refereegranskade artiklar som undersökte

sociala mediers påverkan på ungdomars självkänsla, om de publicerats tidigast år 2014 och var

skrivna på engelska. Exkluderades gjorde litteraturstudier, artiklar som undersökt online-spel,

nätmobbning, eller som undersökt självkänslans påverkan på användningen av sociala medier,

samt de som inte undersökte ungdomar.

Vi valde att inte avgränsa åldersspannet för ungdomarna initialt eftersom vi ville få ett så stort

urval av artiklar som möjligt. Vi valde nyare studier (inte äldre än 6 år) eftersom mycket har

hänt inom forskningen. Fenomenet sociala medier är vidare ett globalt fenomen och vi valde

att i vår sammanställning inte göra någon geografisk avgränsning för att ge en bild av den

forskning inom ämnet som finns.

8

Urval

Urvalet resulterade i elva artiklar med totalt 7498 deltagare mellan 9 och 24 år. Tio av studierna

är kvantitativa varav sju stycken enkätundersökningar och tre stycken longitudinella

panelstudier. En av studierna är en tvärsnittlig multi-metodundersökning med enkäter samt

innehållsanalys av Facebookprofiler. Fyra av studierna genomfördes i USA och resterande i

Spanien, Skottland, Nederländerna, Australien, Kina, Tyskland respektive Belgien.

I majoriteten av studierna (N=7) användes “Rosenberg self-esteem scale” för att mäta

självkänsla. Övriga artiklar använde andra men liknande mått på självkänsla, som State self-

esteem scale, Social self-esteem subscale eller en subskala av Bern subjective well-being

questionnaire. Se bilaga 2 för tabell över inkluderade artiklar.

I en scoping review behöver inte artiklarna vara kvalitetsgranskade som i en systematisk

litteraturstudie och även så kallad grå litteratur kan ingå (Forsberg & Wengström, 2016). Vi

valde trots det att välja artiklar som var peer-reviewed respektive refereegranskade som

publicerats i respektive tidskrifter och vi inkluderade ingen grå litteratur som exempelvis

rapporter i vår datainsamling. Utifrån att vi på så vis kan visa på en viss nivå av kvalitet och det

fanns ingen anledning för oss att inkludera grå litteratur när det fanns tillräckligt många

vetenskapliga refereegranskade artiklar för att besvara vårt syfte.

Nedan presenteras artiklarna i urvalet utifrån land, år, forskningsdesign, antal deltagare samt

åldersspann (för utförligare tabell som inkluderar begrepp, syfte och resultat se bilaga 2):

Tabell 1, översikt valda artiklar

Artikel, land, år Forskningsdesign Urval; antal + åldersspann

Blomfield Neira & Barber, Australien, 2014 Tvärsnittsstudie N=1819, 13-17år

Errasti et al., Spanien, 2017 Tvärsnittsstudie N=503, 14-17år

Hanna et al., USA, 2017 Tvärsnittsstudie N=1104, 17-24år

Meeus et al., Belgien, 2019 Tvärsnittsstudie N=725, 9-14år

Metzler & Scheithauer Tyskland, 2015 Tvärsnittlig multi-metod N=703, 14-17år

Valkenburg et al., Nederländerna, 2017 Longitudinell panelstudie N=852, 10-15år

Wang et al., Kina, 2017 Tvärsnittsstudie N=696, 17-24år

Woods & Scott, Skottland, 2016 Tvärsnittsstudie N=467, 11-17år

Yang & Brown, USA, 2016 Kortvarig longitudinell panelstudie N=218, M=18,07år

Yang et al., USA, 2017 Tvärsnittsstudie N=219, 18-23år

Yang et al., USA, 2018 Kortvarig longitudinell panelstudie 1a:N=219, M=18,29 år 2a:N=136, M=18,24 år

9

Analys

I analysarbetet sammanställdes först en artikelöversikt med uppgifter om författare och år, land,

design, urval, mått, begrepp, syfte och huvudsakliga resultat (se bilaga 2). Information med

relevans för våra frågeställningar sammanställdes, bearbetades och kategoriserades. Utifrån

sammanställningen fann vi att majoriteten av de elva artiklarna är kvantitativa (N=10), samt

tvärsnittsstudier (N=8). Kvantitativa tvärsnittsstudier kan endast undersöka relationer eller

sambandsmönster mellan begrepp, men inte avgöra orsak och verkan (kausalitet) (Bryman,

2011). För att poängtera att resultaten handlar om sambandsmönster och inte kausala relationer

så sammanställdes resultaten i tre kategorier utifrån de sambandsmönster som hittades, vilka vi

väljer att kalla för “kopplingar”. De tre kategorierna är: 1) “kopplingar till högre självkänsla”,

2) ”kopplingar till lägre självkänsla" och 3) “ingen eller omvänd koppling till självkänslan”.

Inom varje kategori framkom subkategorier som består av de begrepp som användes för att

förklara respektive koppling. Utöver de artiklar som visar en koppling till högre eller lägre

självkänsla, visar den tredje kategorin vissa aspekter och begrepp inom användandet som inte

påverkade självkänslan. Den kategori innehåller även resultaten som visade på att självkänslan

påverkade användningen av sociala medier hos ungdomarna, dvs. omvänd koppling.

Arbetsfördelning

Under arbetets gång har vi tillsammans arbetat med samtligt innehåll; att sammanställa

inledning, bakgrund, syfte, frågeställningar, sökord. Artiklarna söktes tillsammans, detsamma

gäller för valen inom urvalsprocessen. Inklusions och-exklusionskriterier diskuterades alltså

fram emellan oss, tillsammans med annat inom forskningsprocessen. Efter att artiklarna valts,

delades de dock upp mellan oss för att läsas och sammanställas i en tabell inför analysen.

Därefter läste vi båda samtliga elva artiklar och diskuterade resultaten mellan varandra för att

säkerställa att vi tolkat dem på samma sätt. Vår analys, resultat och slutsatser har diskuterats

och formulerats tillsammans.

Forskningsetik

Kalman och Lövgren (2012) menar att etik i forskning kan relateras både till

forskningsdeltagare samt till forskare. Då litteraturöversikter utgår ifrån redan insamlade data i

form av artiklar så väljer vi att i relation till forskningsdeltagare ta etiskt ansvar genom att endast

inkludera etiskt godkända studier eller de som gjort tillfredsställande etiska överväganden. I

relation till forskare är värden som noggrannhet, ärlighet och opartiskhet viktiga (Kalman &

Lövgren, 2012), och detta blir extra relevant för vår studie. Vi har därav vinnlagt oss om att

beskriva tillvägagångssättet noggrant, samt redovisat samtliga av de inkluderade artiklarnas

resultat ärligt och opartiskt.

10

Resultat

- Vilka begrepp används för att förklara kopplingar mellan

ungdomars självkänsla och användande av sociala medier, och

hur beskrivs dem?

Vid analysen av data framkom begrepp som används för att förklara kopplingen mellan

ungdomars användning av sociala medier och självkänsla. För att skapa förståelse för vissa av

begreppens innebörd kan det behövas en förklaring av dem. Se bilaga 2 för en översikt av

undersökta begrepp i respektive studie.

Självpresentation

Självpresentation definieras som processen att kommunicera ens egen bild (image) av sig själv

till andra (Yang, Holden & Carter, 2017; Yang & Brown, 2016) eller som en önskan att påverka

andras uppfattningar om ens bild (image) (Metzler & Scheithauer, 2015). På sociala medier kan

det innebära att till exempel ladda upp profilbilder, göra statusuppdateringar, visa vänner och

kommentarer på sin sida, eller dela information (Metzler & Scheithauer, 2015).

Självpresentation på sociala medier delas av flera författare upp i olika dimensioner enligt

följande: bredd: mängden information om sig själv som presenteras; djup: intimiteten av

informationen som delas vilket innefattar att avslöja känslor och svagheter; positivitet: hur

positiv eller negativ den presenterade bilden är; autenticitet: nivån på hur genuin representation

av jaget är (Yang et al., 2017; Yang & Brown, 2016) samt avsiktlighet: i vilken utsträckning

individer medvetet och avsiktligt avslöjar ett stycke av information (Yang & Brown, 2016).

Mindfulness

Mindfulness beskrivs som en form av avsiktlig, icke-dömande uppmärksamhet (attention). Det

beskrivs ofta innefatta självreglering av uppmärksamhet på upplevelser här och nu, och en

öppen, acceptabel orientering till den upplevelsen (Yang et al., 2017). Mindfulness beskrivs ha

en skyddande effekt då det kan förhöja positiva effekter av sociala medieanvändning och lindra

de negativa (Yang et al., 2017).

Passiv användning

Att använda sociala medier passivt innebär att individer endast tittar på andras profiler och den

information som presenteras utan att interagera med den genom exempelvis likes, kommentarer

eller att lägga upp egna inlägg eller bilder (Wang, Wang, Gaskin & Hawk, 2017). Med andra

ord att använda sociala medier utan att för den delen vara delaktig.

Jämförelse-orientering

Med social jämförelse-orientering menas i vilken utsträckning som individer uppmärksammar

och baserar sitt eget beteende på hur andra uppför sig. De med hög social jämförelse-orientering

beskrivs vara mer osäkra på sig själva (Wang et al., 2017). Jämförelse-orientering är alltså en

egenskap hos individer.

11

Social jämförelse av åsikter och förmåga

Social jämförelse, alltså processen att jämföra sig själv med andra, delas upp i två former; social

jämförelse av förmåga och social jämförelse av åsikter (Yang, Holden & Carter, 2018). Den

första beskrivs brett som jämförelse av prestationer och prestanda, den är mer bedömande och

tävlingsinriktad, och handlar om att bestämma hur bra man klarar sig i jämförelse med andra

(Yang et al., 2018). Social jämförelse av åsikter är istället inte tävlingsinriktad eller bedömande,

utan handlar om att jämföra tankar, attityder, värderingar och övertygelser. Målet är inte att

skilja det bättre från det sämre, utan att lära sig om sociala normer och fakta, konstruera eller

modifiera sitt eget värdesystem samt reglera beteenden (Yang et al., 2018).

Stilar för identitets-bearbetning

Stilarna härstammar från Berzonskys teori för identitets-bearbetning som menar att individer

förstår sig själva och sin miljö genom att bearbeta information som erhållits genom erfarenhet

och att alla individer har olika stilar för att bearbeta denna information (Yang et al., 2018). Den

första stilen kallas informationsbehandling och innebär att individen aktivt söker och analyserar

relevant information samt öppet utmanar och reviderar sina självuppfattningar. Den andra stilen

kallas den normativa och innebär att individen internaliserar mål och värden från andra grupper

i samhället, och är mer benägen bevara sin självuppfattning istället för att revidera den. Den

tredje och sista stilen kallas den diffus-undvikande och innebär att individen tar avstånd från

identitetsinformation, konflikter och beslut och på så sätt undviker bearbetning av

identitetsfrågor och förändring av självuppfattningen (Yang et al., 2018).

- Vilka kopplingar finns mellan användningen av sociala

medier och självkänsla, och hur används begreppen för att

förklara kopplingarna?

Vid analysen av data framkom tre kategorier utifrån de sambandsmönster som artiklarna visade:

“kopplingar till högre självkänsla”, “kopplingar till lägre självkänsla” och “ingen eller omvänd

koppling till självkänslan”. Inom varje kategori framkom subkategorier utifrån de begrepp som

användes för att förklara respektive koppling mellan ungdomars användning av sociala medier

och självkänsla. Kategorierna och subkategorierna presenteras i tabell 1 nedan.

Tabell 1. Kategorier och subkategorier av resultaten.

Kategorier Subkategorier

Kopplingar till högre självkänsla - Självpresentation - Feedback från vänner

Kopplingar till lägre självkänsla - Användningen (frekvens, nattetid)

- Social jämförelse - Emotionell investering

Ingen eller omvänd koppling till självkänslan - Positiv feedback - Social jämförelse av åsikter

12

Nedan följer en presentation av resultaten från varje kategori utifrån tillhörande subkategorier.

I slutet av de längre subkategorierna ges en sammanfattning. Först presenteras kategorin

“kopplingar till högre självkänsla” med subkategorierna självpresentation och feedback från

vänner. Därefter presenteras kategorin “kopplingar till lägre självkänsla” med subkategorierna

användningen, social jämförelse och känslomässig investering. Slutligen presenteras kategorin

“ingen eller omvänd koppling till självkänslan” med subkategorierna positiv feedback och

social jämförelse av åsikter.

Kopplingar till högre självkänsla

Resultaten i denna kategori presenteras under två subkategorier; självpresentation och feedback

från vänner, som vi fann var förklarande begrepp på kopplingen, inte kausal-relationen, mellan

ungdomars användning av sociala medier och högre självkänsla. De studier som kan påvisa

kausalitet skrivs ut som longitudinella.

Självpresentation

Fyra av studierna visade att olika typer av självpresentation online har en avgörande roll i

relationen mellan ungdomars användning av sociala medier och högre självkänsla (Meeus,

Beullens, & Eggermont, 2019; Metzler & Scheithauer, 2015; Yang et al., 2017; Yang & Brown,

2016). Då självpresentation mättes som olika dimensioner (djup, bredd, autenticitet, positivitet

och avsiktlighet) framkom det att en positiv självpresentation online hade både en direkt

koppling till högre självkänsla (Yang et al., 2017) och en indirekt koppling, via positiv feedback

(Yang & Brown, 2016).

Även en mer genuin presentation av jaget (autentisk självpresentation) visade sig vara relaterad

till högre självkänsla, men endast bland ungdomar som anses vara mindful (Yang et al., 2017)

eller indirekt via positiv feedback (Yang & Brown, 2016). En mer intim presentation där bland

annat känslor och svagheter presenteras (djup självpresentation) hade däremot både en relation

till högre självkänsla indirekt, via positiv feedback (Yang & Brown, 2016) och en direkt relation

till lägre självkänsla (Yang et al., 2017). Denna negativa relation mellan djup självpresentation

och lägre självkänsla reglerades av mindfulness så att den negativa relationen var mindre

anmärkningsvärd bland ungdomar som var mer mindful (Yang et al., 2017).

Slutligen visade det sig även att en större mängd presenterad information om sig själv (bred

självpresentation) var indirekt associerad med högre självkänsla, även denna via positiv

feedback (Yang & Brown, 2016). En av studierna undersökte dessa dimensioner av

självpresentation i relation till självkänsla longitudinellt, och fann att medveten och avsiktligt

presenterad information om sig själv (avsiktlig självpresentation) var positivt relaterad till

självkänsla via självreflektion. Författarna menar således att när ungdomarna noggrant tänker

igenom sin självpresentation så är det relaterat till mer självreflektion, vilket höjer självkänslan

långsiktigt (Yang & Brown, 2016).

13

Metzler och Scheithauer (2015) mätte självpresentation online mer enhetligt och fann en

signifikant positiv relation mellan en kongruent självpresentation på Facebook och ungdomars

självkänsla. Det innebär att ju mer samstämmig ungdomens självpresentation på Facebook var

gentemot deras självkoncept (kongruent), desto exceptionellt högre var personens självkänsla

(Metzler & Scheithauer, 2015).

Vidare undersöktes bekräftelse och popularitet i relationen mellan ungdomars självpresentation

på sociala medier och självkänsla. Meeus et al. (2019) fann att ungdomarnas självpresentation

online är positivt relaterad till självkänsla via upplevd popularitet online. Självpresentation på

sociala media var även positivt korrelerad med online bekräftelse, vilket i sin tur var positivt

associerat med självkänsla. Författarna menar således att ungdomarnas självpresentationer

online är indirekt relaterat till högre självkänsla via deras upplevda popularitet. Ungdomarna

upplever sig som mer populära då de får (upplevd) positiv uppskattning utifrån sina

självpresentationer, vilket var fördelaktigt för självkänslan. Dock fann de även att upplevd

online popularitet var positivt relaterad till ungdomarnas behov av popularitet, som en indirekt

effekt mellan självpresentation och självkänsla, vilket gav stöd för en signifikant seriell

förmedlingsväg. Detta kan enligt författarna innebära att även om ungdomarna får dessa

(upplevda) positiva uppskattningar som leder till högre självkänsla, så verkar uppskattningarna

även leda till ett ökat beroende av social bekräftelse, vilket paradoxalt är relaterat till lägre

självkänsla (Meeus et al., 2019).

Sammanfattning:

Analysen visar att självpresentation på sociala medier kan vara fördelaktigt för ungdomars

självkänsla om de presenterar en stor mängd information om sig själv (bredd) som är både intim

med känslor och svagheter (djup), och positiv, samtidigt som det förblir en genuin presentation

av jaget (autenticitet) (Yang et al., 2017; Yang & Brown, 2016). Det gäller dock främst genom

den positiva feedback som självpresentationen genererar i form av exempelvis positiva

kommentarer (Yang & Brown, 2016). Denna positiva feedback kan dels, i sig själv, höja

självkänslan, dels leder den till att ungdomarna upplever att de är populära, vilket även kan höja

självkänslan (Meeus et al., 2019). Även en mer samstämmig (kongruent) bild av sig själv på

sociala medier tycks vara fördelaktigt för självkänslan (Metzler & Scheithauer, 2015). Att ha

en djup självpresentation kan även påverka självkänslan negativt, dock inte för ungdomar som

är mer medvetna och har en öppen och acceptabel orientering mot upplevelser (mindful) (Yang

et al., 2017). På så vis tycks mindfulness fungera som en skyddande faktor. Att slutligen mer

noggrant tänka igenom hur de väljer att presentera sig på sociala medier (avsiktlig

självpresentation) leder till att ungdomarna reflekterar mer kring sitt eget själv, vilket med tiden

tycks resultera i högre självkänsla (Yang & Brown, 2016).

Feedback från vänner

En av studierna visade att det var positiv feedback från vänner och bekanta som var en viktig

faktor mellan sociala medier och högre social självkänsla bland ungdomar (Valkenburg,

Koutamanis & Vosse, 2017). Det fanns en positiv korrelation mellan ungdomars användning

av sociala medier och positiv feedback från vänner och bekanta, samt mellan positiv feedback

från vänner och bekanta och social självkänsla (Valkenburg et al., 2017). I longitudinell

14

mätning visades däremot att positiv feedback kan höja den sociala självkänslan tillfälligt men

inte över tid (Valkenburg et al., 2017). Liknande resultat fann Yang och Brown (2016) som

menar att stöttande feedback på sociala medier var relaterat till högre självkänsla på kort sikt,

men i longitudinell mätning var relationen inte längre signifikant.

Sammanfattning:

Ungdomar som använder sociala medier oftare får mer positiv och stöttande feedback online

från vänner och bekanta. Denna positiva och stöttande feedback kan höja självkänslan tillfälligt

men inte över tid (Valkenburg et al., 2017; Yang & Brown, 2016).

Kopplingar till lägre självkänsla

Resultaten i denna kategori presenteras under 3 subkategorier; Användningen, social jämförelse

och emotionell investering, som vi fann vara förklarande begrepp på kopplingen, inte kausal-

relationen, mellan ungdomars användning av sociala medier och lägre självkänsla. De studier

som kan påvisa kausalitet skrivs ut som longitudinella.

Användningen

En negativ relation mellan självkänsla och användning av sociala medier fanns i två studier

(Woods & Scott, 2016; Errasti, Amigo & Villadangos, 2017). Woods och Scott (2016) fann att

de med lägre självkänsla rapporterade högre frekvens i användning av sociala medier både

dagtid och nattetid. Även Errasti et al. (2017) fann att lägre självkänsla var kopplat till högre

frekvens av användning av sociala medier, samt att det fanns en skillnad mellan de som specifikt

använde Twitter och Facebook och de som inte använde dessa sociala mediesajter. De

ungdomar som använde dessa plattformar hade lägre självkänsla än de som inte använde dem.

En annan typ av användning som visade sig ha en koppling till lägre självkänsla var passiv

användning. Alltså att använda sociala medier genom att titta på innehållet, utan att vara aktivt

delaktig och göra egna inlägg eller kommentera, kan resultera i lägre självkänsla för ungdomar

(Wang et al., 2017).

Social jämförelse

Att jämföra sig med någon man uppfattar som överlägsen en själv (social jämförelse uppåt)

visade sig ha en negativ koppling till självkänslan bland ungdomar. Wang et al. (2017) kunde

påvisa att “social jämförelse uppåt” hade en viktig roll i kopplingen mellan passiv användning

av sociala medier och ungdomars lägre självkänsla. Men då det även fanns en direkt koppling

mellan passiv användning av sociala medier och ungdomars lägre självkänsla så menar

författarna att “social jämförelse uppåt” bara är en av flera faktorer som kan vara inblandad i

kopplingen (Wang et al., 2017).

Det visade sig även att ungdomar som har en större benägenhet att basera sitt eget beteende på

hur andra beter sig (hög social jämförelse-orientering) tenderar att göra mer sociala jämförelser

15

uppåt. Detsamma gäller dock inte vid låg jämförelse-orientering (Wang et al., 2017). Det tyder

på att de ungdomar som är mindre benägna att basera sitt eget beteende på hur andra beter sig,

och som är mer säkra på sig själv (låg social jämförelse-orientation) kan vara mer skyddade

mot att göra sociala jämförelser uppåt, och i förlängningen mer skyddade mot lägre självkänsla.

En av de longitudinella studierna undersökte hur jämförelse av förmåga samt jämförelse av

åsikter på sociala medier relaterade till tre stilar för identitets-bearbetning, samt hur de

förutspådde självkänsla (Yang et al., 2018). Det fanns en indirekt koppling mellan social

jämförelse av förmåga och lägre självkänsla över tid, via den diffus-undvikande stilen (Yang et

al., 2018). Alltså att jämföra sin förmåga (bedömning av prestanda och fokus på konkurrens)

var associerat med den diffus-undvikande stilen (att undvika att processa information), medan

den diffus-undvikande stilen i sin tur var relaterad till lägre självkänsla över tid (global

självkänsla) (Yang et al., 2018). Även självobjektifiering, alltså att lägga stor vikt vid hur

kroppen och utseendet, istället för förmåga, framstår för andra samt social jämförelse var i en

annan studie en förutsättning för relationen mellan facebook-användning och lägre självkänsla

bland ungdomar (11; Hanna, Ward, Seabrook, Jerald, Reed, Giaccardi, Lippman, 2017).

Sammanfattning:

De ungdomar som jämför sig själv med andra som de upplever har det bättre eller - är bättre än

dem själva på sociala medier (social jämförelse uppåt), eller som lägger stor vikt vid hur deras

kroppar och utseende framstår för andra istället för deras förmågor (självobjektifiering), tycks

ha lägre självkänsla (Hanna et al., 2017). Även de ungdomar som använder sociala medier

passivt kan få lägre självkänsla (Wang et al., 2017). Detta kan delvis förklaras genom att när

ungdomarna använder sociala medier passivt så tenderar de att jämföra sig själva mer med

människor som de anser är överlägsna eller bättre än de själva, vilken kan sänka självkänslan

(Wang et al., 2017). De ungdomar som är mer benägna att uppmärksamma och basera sitt eget

beteende på hur andra uppför sig (högre social jämförelse-orientering) tenderar att göra mer av

dessa jämförelser med människor som de upplever som överlägsna eller bättre än dem själva i

något avseende (Wang et al., 2017). Således tycks alltså låg social jämförelse-orientering, alltså

en benägenhet att inte jämföra och värdera sin förmåga baserat på hur man upplever att andra

exempelvis presterar, fungera som en skyddande faktor mot lägre självkänsla, då de inte har

samma benägenhet att göra dessa sociala jämförelser uppåt (Wang et al., 2017). Även de

ungdomar som undviker eller skjuter upp att bearbeta identitetsfrågor (diffus-undvikande stil)

tycks få lägre självkänsla över tid. Dessa ungdomar tycks även jämföra sin förmåga mer på

sociala medier (Yang et al., 2018).

Emotionell Investering

Emotionell investering i sociala medier hade i två studier en signifikant negativ relation till

självkänsla (Blomfield & Barber, 2014; Woods & Scott, 2016). Det vill säga att de ungdomar

som värdesätter sociala medier högt, eller som får en känsla av press att alltid vara uppkopplad

och känner sig ångestfylld när åtkomsten till sociala medier begränsas, tycks ha lägre

självkänsla (Blomfield & Barber, 2014; Woods & Scott, 2016).

16

Ingen eller omvänd koppling till självkänslan

Resultaten i denna kategori presenteras under två subkategorier; positiv feedback och social

jämförelse, där studierna, utöver att visa kopplingar till högre eller lägre självkänsla, inte visade

några kopplingar mellan ungdomars användning av sociala medier och självkänsla. Alternativt

visade studierna en omvänd koppling, det vill säga att självkänslan påverkade användningen av

sociala medier.

Positiv feedback

Två av artiklarna genomförde longitudinella studier där delar av resultaten inte visade några

kopplingar till självkänsla, eller som visade motsatta resultat från tvärsnittsstudierna.

Kopplingen mellan ungdomars användning av sociala medier och högre social självkänsla

genom positiv feedback, var inte längre signifikant vid en longitudinell studie (Valkenburg et

al., 2017). Detta tyder på att positiv feedback från vänner och bekanta kan höja den sociala

självkänslan tillfälligt men inte över tid. På lång sikt fanns inte heller någon signifikant relation

mellan stöttande feedback på sociala medier och självkänsla (Yang & Brown, 2016). Däremot

fanns signifikant stöd för det omvända, att högre social självkänsla medför en ökad användning

av sociala medier över tid (Valkenburg et al., 2017).

Sammanfattning:

De tidigare beskrivna resultaten av Valkenburg et al. (2017) och Yang och Brown (2016) att

ungdomar som använder sociala medier oftare kan få högre självkänsla genom den positiva och

stöttande feedback som de mottar, är inte varaktig över tid. Positiv och stöttande feedback från

vänner och bekanta på sociala medier kan höja självkänslan tillfälligt men inte på lång sikt

(Valkenburg et al., 2017; Yang & Brown, 2016). Valkenburg et al. (2017) fann däremot ett

omvänt samband, nämligen att de ungdomar som har högre social självkänsla tycks använda

sociala medier mer frekvent över tid.

Social jämförelse av åsikter

Det visade sig att de ungdomar som tenderar att internalisera externa mål och normer och

fokuserar på att bevara sin självuppfattning (den normativa stilen), samt de ungdomar som

tenderar att aktivt söka information och revidera sin självuppfattning (den informations-

behandlande stilen) var mer benägna att göra social jämförelse av åsikter (jämföra tankar,

attityder, värderingar och övertygelser) på sociala medier över tid (Yang et al., 2018). Att göra

dessa sociala jämförelser av åsikter (jämförelse av tankar, värden och attityder) visades däremot

inte påverka självkänslan över tid (Yang et al., 2018).

17

Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet med vår scoping review var att sammanställa och få kunskap om hur ungdomars

självkänsla påverkas av användningen av sociala medier. Resultaten visar att det finns

kopplingar (samband) mellan användningen av sociala medier och ungdomars självkänsla,

däremot går forskningsresultaten isär vad gäller hur självkänslan kan påverkas - det vill säga

positivt eller negativt. Fem artiklar visar kopplingar till högre självkänsla och sex artiklar visar

kopplingar till lägre självkänsla. Av dessa var det tre stycken där resultaten även visade att vissa

begrepp inte hade kopplingar till vare sig högre eller lägre självkänsla, eller som visade på att

självkänslan istället påverkade användningen av sociala medier hos ungdomarna, dvs. omvänd

koppling. Vi kan utifrån vår studie presentera fyra huvudresultat.

För det första så indikerar resultaten i vår studie att självpresentation på sociala medier inte kan

höja självkänslan hos ungdomar av sig själv. Det kan dock leda till att man får mer positiv

feedback som kan höja självkänslan tillfälligt (Meeus, 2019; Metzler & Scheithauer, 2015;

Yang & Brown, 2016), samt till självreflektion som kan höja självkänslan mer varaktigt (Yang

& Brown, 2016). I jämförelse med tidigare forskning så är detta resultat intressant då Chua och

Chang (2016) menar att en låg självkänsla är orsaken till att tonårsflickor redigerar och

förskönar sina självpresentationer på sociala medier, i ett försök att få bekräftelse och

erkännande. En teori utifrån vårt resultat och tidigare forskning kan således vara att ungdomar

med låg självkänsla gör redigerade självpresentationer på sociala medier i ett försök att få mer

bekräftelse, via positiv feedback. Dock höjs deras självkänsla endast tillfälligt av denna

feedback. För att höja självkänslan mer långvarigt bör ungdomarna istället noga överväga, och

presentera sig själva på ett sätt som stämmer överens med deras självkoncept. Denna teori kan

vara något för framtida forskning att undersöka närmare. Ungdomstiden handlar mycket om

just självpresentation samt bedömning och godkännande av jämnåriga (Eriksson, 1977;

Lindwall, 2011), och det är viktigt för självkänslan hur vi uppfattas av andra (Lindwall, 2011).

Således kan det vara av värde att i socialt arbete (och andra områden) ha kunskap om hur

självpresentationer på sociala medier samspelar med ungdomars självkänsla. Att distribuera

eller presentera forskningsresultat i format anpassat till tilltänkt mottagare beskrivs av

Bergmark, Bergmark och Lundström (2011) som dissemination och beskrivs som en

grundläggande strategi för att implementera evidensbaserad praktik i socialt arbete. Vår studie

är därmed en början och ett eventuellt underlag till framtida forskning samt ett bidrag till

evidensbasering inom det sociala arbetets praktik genom att skapa förutsättningar för

dissemination.

För det andra så indikerar resultaten i vår studie att två skyddande faktorer gentemot låg

självkänsla kan vara att besitta låg jämförelse-orientering och mindfulness vid användningen

av sociala medier. Bland de sex studier som visade kopplingar till lägre självkänsla så användes

i tre studier social jämförelse online som förklaring (Hanna et al., 2017; Wang et al., 2017;

Yang et al., 2018). Det tyder således på att ungdomar som på olika sätt jämför sig själva med

18

andra på sociala medier kan få lägre självkänsla. Det stämmer överens med tidigare forskning

som menar att de som använder sociala medier mer frekvent tenderar att oftare jämföra sig

själva med andras uppvisade lycka på sociala medier, vilket kan leda till lägre självkänsla,

avundsjuka, och en känsla av att andra lever ett bättre liv än en själv (Chou & Edge, 2012;

Vogel et al., 2014). En skyddsfaktor mot detta har visat sig vara en låg jämförelse-orientering,

dvs. en benägenhet att inte basera sitt eget beteende på hur andra beter sig, och att vara mer

säker på sig själv (Wang et al., 2017). Även mindfulness verkade fungera som en skyddsfaktor

mot lägre självkänsla för ungdomar som presenterar mer intim information på sociala medier i

form av känslor och svagheter (djup självpresentation) (Yang et al., 2017). Således tycks låg

jämförelse-orientering och mindfulness kunna fungera som två skyddsfaktorer mot lägre

självkänsla. Båda begreppen uppvisar likheter med varandra men vad de främst har gemensamt

är att båda hänvisar till egenskaper hos individen. Vår slutsats utifrån detta skulle kunna vara

att vissa ungdomar löper större respektive mindre risk att drabbas av lägre självkänsla då de

använder sociala medier. Även detta kan vara relevant för framtida forskning att undersöka

vidare då det kan vara användbart i bland annat förebyggande arbete med ungdomar.

Det tredje huvudresultatet är att det finns och behövs en mängd olika begrepp för att förklara

kopplingen mellan sociala medier och självkänsla bland ungdomar. Detta tillsammans med att

många av studierna inom ämnet verkar vara kvantitativa, innebär att forskningsfältet är fullt av

begrepp som det krävs fördjupade kunskaper i statistik för att kunna tolka. Det leder även till

att det blir svårt att jämföra olika studiers resultat med varandra, då de flesta mäter på olika sätt

och med olika begrepp. Två studier visade exempelvis att de ungdomar som använder sociala

medier mer frekvent kan få lägre självkänsla (Woods & Scott, 2016; Errasti et al., 2017). Det

skulle kunna innebära att det är användningen av sociala medier i sig själv som kan sänka

självkänslan. I tidigare forskning menar dock Ahn (2011) att det inte är tekniken i sig som

påverkar människors psykologiska välbefinnande, utan att denna påverkan styrs av det sätt som

tekniken används på, av de människor som använder den. Ahn diskuterar vidare att det kan

förklara varför forskningsresultaten inom ämnet är så motsägelsefulla och spridda. I enlighet

med Ahns diskussioner visar vårt resultat på att det behövs en mängd olika begrepp för att

förklara kopplingen mellan sociala medier och självkänsla bland ungdomar, när användningen

i sig inte är tillräcklig för att förklara sambanden. Vårt resultat kan trots detta bidra med en

översiktlig bild över hur ungdomars användning av sociala medier kan påverka deras

självkänsla, och vilka begrepp som används som förklaringar.

Det fjärde och sista huvudresultatet är att, eftersom majoriteten av artiklarna är tvärsnittsstudier

(N=8) så kan ingen säker kausalitet fastställas i majoriteten av resultaten. I tvärsnittsstudier

finns nämligen oklarheter angående vad som är orsak och verkan då data om de olika

variablerna samlas in vid samma tidpunkt (Bryman, 2011). Samtliga artiklar i vårt urval som

utfört tvärsnittsstudier (N=8) beskriver denna begränsning. Det kan således vara så att det inte

är de olika sätten att använda sociala medier som påverkar självkänslan, utan det omvända, att

självkänslan styr hur ungdomarna använder sociala medier på olika sätt. Exempelvis att det inte

är den sociala jämförelsen online som resulterar i lägre självkänsla, utan att ungdomar som har

lägre självkänsla tenderar att göra mer sociala jämförelser. Detta är inte helt omöjligt då tidigare

forskning hävdar att tonårsflickors jämförelser med jämnåriga på sociala medier grundar sig i

19

osäkerhet och låg självkänsla (Chua & Chang, 2016). Även i en av de tre longitudinella

studierna visades att det var självkänslan som påverkade hur mycket ungdomarna använde

sociala medier, och inte tvärt om (Valkenburg et al., 2017). Även om detta longitudinella

resultat är intressant så bör det poängteras att det endast var en av studierna som visade detta,

och att det endast visar fragment av hela fenomenet. Det kvarstår således en oklarhet kring

kausaliteten mellan användningen av sociala medier och självkänsla bland ungdomar. Framtida

forskning bör därför fokusera på exempelvis longitudinella eller experimentella studier

(Bryman, 2011) inom området för att klargöra detta.

Merparten av studierna i vår datainsamling var av kvantitativ karaktär (N=10) och har använt

sig av enkäter och självskattningsskalor för att mäta självkänsla och användningen av sociala

medier. Kvantitativ forskning har dock fått kritik angående bland annat ekologisk validitet och

hur väl det som forskarna mäter stämmer överens med deltagarnas vardagliga liv (Bryman,

2011). När det gäller självkänsla så kan vi rimligtvis säga att den kan påverkas av andra

omständigheter i vardagen utöver användningen av sociala medier. Lindwall (2011) menar till

exempel att avvisning och social exkludering har en negativ effekt på självkänslan. Att främst

undersöka sociala mediers påverkan på ungdomars självkänsla med kvantitativa

undersökningar, där andra vardagliga situationer som kan påverka självkänslan inte mäts, kan

således resultera i missvisande resultat. Vi menar att det därav finns ett behov av kvalitativa

studier (Bryman, 2011), för att få en djupare insikt i kopplingen mellan ungdomars användning

av sociala medier och självkänsla.

Avslutningsvis så behövs alltså, utöver longitudinella studier för att avgöra kausalitet mellan

orsak och verkan, även kvalitativa studier, som skulle kunna belysa ungdomarnas egen syn på

fenomenet. I inledningen beskrevs citat från ungdomar om vad de hade för tankar och

erfarenheter av användningen av sociala medier. Där framkom det att de upplever att deras

självkänsla blir lägre när de använder sociala medier, eftersom de jämför sig med andra. Att

utforska ungdomarnas egna beskrivningar skulle kunna ge ett betydande bidrag till

forskningsfältet, inte bara för att få en djupare förståelse av fenomenet, men också för att

möjligtvis generera kunskap till kausalitet mellan vad som är orsak och vad som är verkan. De

ungdomar som växt upp med och använder internet, mobiltelefoner och sociala medier har fått

benämningarna “screenagers” och “digital natives” (Griffiths, 2010; Prensky, 2001). Det visar

på att de är en generation som besitter kunskap som äldre generationer, som inte har växt upp

med dessa teknologier, inte har eller kan få utan att faktiskt prata med och fråga ungdomarna. I

forskningsvärlden så verkar fortfarande sociala medier vara hönan och påverkan på

psykosocialt mående ägget - men vad kom först? Vi anser att svaret finns att hämta hos

ungdomarna, den generation som har mest erfarenhet kring användning av sociala medier och

hur det påverkar deras självkänsla.

Metoddiskussion

För att visa transparens så har vi eftersträvat tydlighet i beskrivningen av vårt tillvägagångssätt

i metodkapitlet kring sökvägar, sökord och träffar (bilaga 1) varav även ett flödesschema (figur

20

1) inkluderades för att tydliggöra processen kring urvalet samt en tabell för att synliggöra

variationer i vårt urval (tabell 1). Enligt Kristensson (2014) är det viktigt att beskriva hur man

gått tillväga för att ta hänsyn till trovärdigheten, som innefattar 4 dimensioner; Tillförlitlighet,

verifierbarhet, överförbarhet, och giltighet. Tillförlitlighet, det första av dimensionerna, kan

stärkas av en noggrann dokumentation och tydliggörande av analysprocessen (Kristensson,

2014). Analysprocessen i vår studie är dokumenterad via en översiktlig tabell över artiklarna

(bilaga 2). Den är även dokumenterad som en beskrivande resultatdel, som förtydligats med en

tabell över funna kategorier efter vilken den beskrivande resultatdelen är strukturerad (tabell

2).

Verifierbarheten, den andra dimensionen, kan stärkas av att fler än en person tolkar och

sammanställer samma material, för att minska missuppfattningar utifrån en persons

förförståelse (Kristensson, 2014). Vi har varit två personer som gemensamt tolkat och

sammanställt resultatet av materialet i vår studie, vilket enligt Kristensson (2014) kallas

triangulering. Att vi var två personer har även underlättat vid översättningen av vissa engelska

ord och begrepp där vi letat upp och diskuterat innebörder sinsemellan för att säkerställa

översättningarna.

Överförbarheten kan stärkas av en noggrann beskrivning av studiedeltagare och kontext, för att

läsaren ska kunna göra en bedömning av rimligheten (Kristensson, 2014). Med överförbarheten

i åtanke sammanställdes länder, antal deltagare samt ålder på deltagarna i bilaga 2. Ifall att vi

valt att avgränsa studien geografiskt, genom att exempelvis välja att bara inkludera artiklar från

Europa eller USA så hade uppskattningsvis 4-6 artiklar inkluderats i studien, vilket inneburit

att flertalet begrepp gått förlorade i vår sammanställning. När det gäller åldrarna så är

åldersspannet i artiklarna mellan 9–24 år; vilket kan uppfattas som stort. Det bör dock nämnas

att det var en av artiklarna inom vårt urval som undersökte ungdomar från 9 år respektive en

annan studie som undersökte ungdomar upp till 24 år. Att hitta någon specifik indikation på

vilken ålder som ungdomstiden räknas som är svårt. En uppskattning på åldersspann inom

adolescensen, som avser tidsperioden för den psykologiska eller känslomässiga utvecklingen,

är ungefär 11–20 år (Andersson & Mattson, 2011). Vidare beskrivs att sociala kännetecken för

ungdomstiden har förskjutits uppåt (Andersson & Mattson, 2011).

Giltigheten, den fjärde och sista dimensionen, kan stärkas genom att tydligt beskriva när i tiden

materialet samlats in (Kristensson, 2014). I bilaga 1 finns en beskrivning över sökord, antal

träffar samt antal valda artiklar för att tydliggöra insamlandet av material. Att vi valde ett

tidsspann på 6 år kan stärka giltigheten genom att beskriva när i tiden vårt urvals data samlades

in.

Vårt urval uppvisar även en del begräsningar. För det första finns inga garantier för att någon

artikel som uppfyller inklusionskriterierna inte missats utifrån genomgången av titlar. Dock har

vi varit utförliga i utformningen av breda sökord samt frikostiga med att ta med artiklar till

läsning av abstract och fulltext då vi inte hittat någon grund till exklusion vid läsning av titel.

För det andra skulle även Web of Science-kategorierna som valdes bort för att smalna av antalet

träffar i databasen Web of Science kunna medfört en begränsning, en översiktlig läsning av

titlar gjordes dock på den första sökningen. Vi gjorde vidare vår datainsamling genom

21

sökningar i 3 olika databaser (SocINDEX, Web of Science och PsychINFO), men hade

eventuellt kunnat använda fler i vår insamling av materialet med syfte att eventuellt öka antalet

inkluderade artiklar i urvalet.

Att vi bara inkluderat artiklar som publicerats före år 2014, skulle vidare kunnat medföra en

begränsning i form av att artiklar av relevans inte kommit med i urvalet. Axelsson (2012)

uttrycker dock att endast det senaste materialet ska tas med i en litteraturstudie ifall att

forskningen inom området är omfattande men om forskningen är begränsad skall även äldre

artiklar inkluderas. Den teknologiska utvecklingen av vilken sociala medier är en del, är vidare

någonting som har utvecklats snabbt och vi valde därför att endast inkludera studier som inte

var äldre än 6 år.

Slutsatser

Denna litteraturöversikt visar att det finns samband mellan ungdomars användning av sociala

medier och deras självkänsla. Den bidrar med en samlad bild över det aktuella forskningsläget

inom området, en bild som visserligen pekar i två skilda riktningar. Å ena sidan finns kopplingar

till högre självkänsla, å andra sidan finns kopplingar till lägre självkänsla. Bilden blir dessutom

inte tydligare av att ingen kausalitet med säkerhet kan fastställas. Inledningsvis beskrevs den

splittrade forskningen kring internetanvändning mellan åren 1996–1998. Bilden då av internets

påverkan på människors välbefinnande uppvisade liknande tvetydighet som framkommer här.

Möjligtvis är det just så att det kan vara både och, att sociala medier påverkar självkänslan bland

ungdomar både positivt och negativt, men att de specifika faktorer som påverkar sambandet

ännu inte hittats. Det kvarstår dock att forskare, under en lång tid, har försökt att fånga och mäta

någonting som de ännu inte helt lyckats fånga. Det kan möjligtvis bero på att forskningsfrågan

varit felställd, utifrån förutfattade meningar och egna antaganden om orsaks-riktningen i

sambanden, där fokuset legat på den ena riktningen eller den andra. Kanske behöver vi se på

fenomenet med nya ögon och undersöka sambanden utan förutfattade meningar om riktningen,

för att komma framåt i att fånga och förklara fenomenet sociala medier och ungdomars

självkänsla.

22

Referenslista

Ahn, J. (2011). The effect of social network sites on adolescents' social and academic development:

Current theories and controversies. Journal of the American Society for information Science and

Technology, 62(8), 1435-1445.

Allen, K. A., Ryan, T., Gray, D. L., Mclnerney, D. M., & Waters, L. (2014). Social media use and social

connectedness in adolescents: The positives and the potential pitfalls. The Australian Educational and

Developmental Psychologist, 31, 18–31.

Andersson, U., & Mattsson, T. (2011). Ungdomar i gäng: social- och straffrättsliga reaktioner. (1.

uppl.) Malmö: Liber.

Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ

forskning inom hälso- och sjukvård. (2., [rev.] upplaga s. 203-218) Lund: Studentlitteratur

Bergmark, A., Bergmark, Å., & Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete: teori, kritik,

praktik. Stockholm: Natur & kultur.

Bjurström, E. (2018). Ungdom i ett historiskt perspektiv. I T. Johansson, & E. Sorbring (Red.). Barn-

och ungdomsvetenskap: grundläggande perspektiv. (1 uppl, s.54-76). Stockholm: Liber.

* Blomfield Neira, C. J., & Barber, B. L. (2014). Social networking site use: Linked to adolescents'

social self‐concept, self‐esteem, and depressed mood. Australian Journal of Psychology, 66(1), 56-64.

Boyd, D. M., & Ellison, N. B. (2007). Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship.

Journal of Computer‐Mediated Communication, 13(1), 210–230.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Chen, W., & Lee, K.-H. (2013). Sharing, Liking, Commenting, and Distressed? The Pathway Between

Facebook Interaction and Psychological Distress. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking,

16(10), 728–734.

Chou, H.-T. G., & Edge, N. (2012). “They Are Happier and Having Better Lives than I Am”: The Impact

of Using Facebook on Perceptions of Others' Lives. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking,

15(2), 117–121.

Chua, T. H. H., & Chang, L. (2016). Follow me and like my beautiful selfies: Singapore teenage girls’

engagement in self-presentation and peer comparison on social media. Computers in Human Behavior,

55, 190-197.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso-

och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Cullberg Weston, M. (2009). Självkänsla på djupet: en terapi för att reparera negativa självbilder. (Ny

utg.). Stockholm: Natur & kultur.

Erikson, E.H. (1977[1969]). Ungdomens identitetskriser. (1. uppl., 3. tr.) Stockholm: Natur och kultur.

*Errasti, J., Amigo, I., & Villadangos, M. (2017). Emotional uses of Facebook and Twitter: Its relation

with empathy, narcissism, and self-esteem in adolescence. Psychological Reports, 120(6), 997-1018.

https://doi.org/10.1111/j.1083-6101.2007.00393.x

23

Folkhälsomyndigheten. (2017). Handledning för litteraturöversikter: Förutsättningar och metodsteg för

kunskapsframtagande baserat på forskningslitteratur vid Folkhälsomyndigheten. (Artikelnummer

01841-2016-3.3-1). Hämtad 30-03-20 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-

material/publikationsarkiv/h/handledning-for-litteraturoversikter/

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och

presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Griffiths, M. D. (2010). Trends in technological advance: Implications for sedentary behaviour and

obesity in screenagers. Education and Health, 28(2), 35-38.

* Hanna, E., Ward, L. M., Seabrook, R. C., Jerald, M., Reed, L., Giaccardi, S., & Lippman, J. R. (2017).

Contributions of social comparison and self-objectification in mediating associations between Facebook

use and emergent adults' psychological well-being. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking,

20(3), 172-179.

Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och internet. Hämtad 17-03-20 från

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/

James, W. (1890). Principles of Psychology, Chicago: Encyclopedia Britannica.

Kalman, H., & Lövgren, V. (2012). Etik i forskning och etiska dilemman: en introduktion. I H. Kalman,

& V. Lövgren (red.), Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet (s. 7-20). Malmö:

Gleerups.

Katz, J. E., & Aspden, P. (1997). A nation of strangers? Communications of the ACM, 40(12), 81-86.

Kim, W., Jeong, O.-R., & Lee, S.-W. (2010). On social Web sites. Information Systems, 35(2), 215–

236.

Kraut, R., Patterson, M., Lundmark, V., Kiesler, S., Mukophadhyay, T., & Scherlis, W. (1998). Internet

paradox: A social technology that reduces social involvement and psychological well-being?. American

psychologist, 53(9), 10-17.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso-

och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Lindwall, M. (2011). Självkänsla: bortom populärpsykologi och enkla sanningar. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Manago, A. M. (2015). Identity development in the digital age: The case of social networking sites. The

Oxford handbook of identity development, 508-524.

Martinez-Pecino, R., & Garcia-Gavilán, M. (2019). Likes and Problematic Instagram Use: The

Moderating Role of Self-Esteem. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, 22(6), 412–416.

McInerney, D. M. (2013). Educational psychology: Constructing learning. Australia: Pearson Higher

Education.

* Meeus, A., Beullens, K., & Eggermont, S. (2019). Like me (please?): Connecting online self-

presentation to pre- and early adolescents’ self-esteem. New Media & Society, 21(11-12), 2386–2403.

* Metzler, A., & Scheithauer, H. (2015). Adolescent self-presentation on Facebook and its impact on

self-esteem. International Journal of Developmental Science, 9(3, 4), 135-145.

#Misslyckad (2017). Sociala medier. Hämtad 15-04-20 från: https://www.misslyckad.se/undersokning/

https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf

https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/

https://www.misslyckad.se/undersokning/

24

Munn, Z., Peters, M. D., Stern, C., Tufanaru, C., McArthur, A., & Aromataris, E. (2018). Systematic

review or scoping review? Guidance for authors when choosing between a systematic or scoping review

approach. BMC medical research methodology, 18(1), 143.

Neff, K. D. (2011). Self‐compassion, self‐esteem, and well‐being. Social and personality psychology

compass, 5(1), 1-12.

Obar, J.A., & Wildman, S. (2015). Social media definition and the governance challenge: An

introduction to the special issue. Telecommunications policy, 39(9), 745-750.

Pantic, I., Damjanovic, A., Todorovic, J., Topalovic, D., Bojovic-Jovic, D., Ristic, S., & Pantic, S.

(2012). Association between online social networking and depression in high school students:

behavioral physiology viewpoint. Psychiatria Danubina, 24(1), 90-93.

Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende: perspektiv inom socialt arbete. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Prensky, M. (2001). Digital natives, digital immigrants. On the horizon, 9(5).

Reich, S. M., Subrahmanyam, K., & Espinoza, G. (2012). Friending, IMing, and hanging out face-to-

face: overlap in adolescents' online and offline social networks. Developmental psychology, 48(2), 356-

368.

Rosen, D. J. (1996). Learning to ride the wave of the future: How adult students and teachers are

“surfing” the Internet. Adult Learning, 8(1), 15-24.

Tzavela, E. C., Karakitsou, C., Dreier, M., Mavromati, F., Wölfling, K., Halapi, E., ... & Tsitsika, A. K.

(2015). Processes discriminating adaptive and maladaptive Internet use among European adolescents

highly engaged online. Journal of adolescence, 40, 34-47.

*Valkenburg, P. M., Koutamanis, M., & Vossen, H. G. (2017). The concurrent and longitudinal

relationships between adolescents' use of social network sites and their social self-esteem. Computers

in human behavior, 76, 35-41.

Viner, R. M., Aswathikutty-Gireesh, A., Stiglic, N., Hudson, L. D., Goddings, A. L., Ward, J. L., &

Nicholls, D. E. (2019). Roles of cyberbullying, sleep, and physical activity in mediating the effects of

social media use on mental health and wellbeing among young people in England: a secondary analysis

of longitudinal data. The Lancet Child & Adolescent Health, 3(10), 685-696.

Vogel, E. A., Rose, J. P., Roberts, L. R., & Eckles, K. (2014). Social comparison, social media, and self-

esteem. Psychology of Popular Media Culture, 3(4), 206-222.

* Wang, J. L., Wang, H. Z., Gaskin, J., & Hawk, S. (2017). The mediating roles of upward social

comparison and self-esteem and the moderating role of social comparison orientation in the association

between social networking site usage and subjective well-being. Frontiers in psychology, 8, 771.

Wellman, B., Boase, J., & Chen, W. (2002). The networked nature of community: Online and offline.

It & Society, 1(1), 151-165.

Wigzell, O. (2019). Ångest och depression ökar bland våra unga. Hämtad 20-04-16 från:

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/debattartiklar/angest-och-depression-okar-

bland-vara-unga/

* Woods, H. C., & Scott, H. (2016). #Sleepyteens: Social media use in adolescence is associated with

poor sleep quality, anxiety, depression and low self-esteem. Journal of adolescence, 51, 41-49.

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/debattartiklar/angest-och-depression-okar-bland-vara-unga/

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/debattartiklar/angest-och-depression-okar-bland-vara-unga/

25

Vannucci, A., Flannery, K. M., & Ohannessian, C. M. (2017). Social media use and anxiety in emerging

adults. Journal of Affective Disorders, 207, 163–166. * Yang, C. C., & Brown, B. B. (2016). Online self-presentation on Facebook and self development

during the college transition. Journal of youth and adolescence, 45(2), 402-416.

* Yang, C. C., Holden, S. M., & Carter, M. D. (2017). Emerging adults' social media self-presentation

and identity development at college transition: Mindfulness as a moderator. Journal of Applied

Developmental Psychology, 52, 212-221.

* Yang, C. C., Holden, S. M., & Carter, M. D. (2018). Social media social comparison of ability (but

not opinion) predicts lower identity clarity: Identity processing style as a mediator. Journal of youth and

adolescence, 47(10), 2114-2128.

26

Bilaga 1

Tabell över sökord, träffar och valda artiklar.

Databas och datum

Sökord Avgräns- ningar

Träffar Urval abstract

Urval fulltext

Valda artiklar

SocINDEX 130320

Social media OR social network* AND self-esteem AND youth* OR Adolesc* OR teen*

Peer-review, 2014-2020

128 19 5 3

SocINDEX 160320

Social-media* OR social network AND use AND self-esteem OR self esteem AND Adolesce* OR teen* OR youth*


42 6 0 0

SocINDEX 160320

Self-esteem AND Social media* OR social network* AND use AND adolesc* OR youth*


118 4 1 0

SocINDEX 160320

Self-esteem OR Self esteem AND Social-media use OR social netwo* use AND Adolesce* OR teen* OR youth* NOT adult*


18 1 0 0

Web of Science 130320


2014-2020 Ämneskategorier*

204 28 9 5


Social-media* OR social network AND use AND self-esteem OR self esteem AND Adolesce* OR teen* OR youth*


164 1 0 0


Self-esteem AND Social media* OR social network* AND use AND adolesc* OR youth* NOT support


218 4 1 0

27




109 2 1 0

PsycINFO 160320



233 36 13 3

PsycINFO Social-media* OR social network AND use AND self-esteem OR self esteem AND Adolesce* OR teen* OR youth*

Peer-review, 2014-2020, engelska

103 3 1 0

PsycINFO 160320

3. Self-esteem AND Social media* OR social network* AND use AND adolesc* OR youth*


142 3 2 0

PsycINFO 170320



52 2 0 0

Totalt: • • 1531 109 33 11

*Ämneskategorier som applicerats: Psychology Multidisciplinary, Psychology Developmental, Psychology Social, Psychology

Experiment, Communication, Social Science Interdisciplinary, Social Work, Psychology, Multidisciplinary Sciences, Psychology Applied, Social Issues, Behavioural Sciences.

28

Bilaga 2

Tabell över valda artiklar.

Författare, år Land Design Urval Mått Begrepp Syftade till att... Huvudsakligt resultat

Blomfield Neira

& Barber

(2014)

Australien Tvärsnittsstudie N=1819

(13-17år) The self-esteem

scale, 7 frågor om

frekvens, 2 frågor

om investering

Investering i sociala

nätverkssajter ...undersöka om det fanns ett

samband mellan ungdomars

användning av sociala

nätverkssajter och deras

sociala självkoncept,

självkänsla och depressivt

mående.

Investering i sociala

nätverkssajter förutsäger lägre

självkänsla.

Errasti et al.,

(2017) Spanien Tvärsnittsstudie N=503

(14-17år) RSES*,

UFQ**,

UTQ***

Användning: frekvens,

känslomässig och

empatisk

…undersöka om det existerar

samt- riktningen på relationer

mellan frekvensen och typen

(känslomässig och empatisk)

av användning av sociala

medier samt 3

personlighetsvariabler

(empati, narcissism och

självkänsla).

Fanns en negativ korrelation

mellan frekvensen av twitter och

facebook användande och

självkänsla. De ungdomar som

använde Twitter och Facebook

rapporterade lägre självkänsla än

de som inte använde dem.

Hanna et al.,

(2017) USA Tvärsnittsstudie N=1104

(17-24år) State self-esteem

scale Social jämförelse,

självobjektifiering ... testa social jämförelse och

självobjektifiering som

möjliga förutsättningar i

länken mellan Facebook

användning och tre aspekter

av psykiskt välmående;

självkänsla, mental hälsa och

body shame.

De som använde Facebook mer

frekvent rapporterade högre

nivåer av jämförelse och

självobjektifiering vilket i sin tur

förutspådde lägre självkänsla

Meeus et al.,

(2019) Belgien Tvärsnittsstudie N=725

(9-14år) RSES*, Media

and technology

usage and

attitudes scale,

Popularity scale, 3

frågor om

popularitet

Självpresentation, upplevd

popularitet, behov av

popularitet, online

bekräftelse

...undersöka länkar mellan

självpresentation på sociala

medier och självkänsla, via:

online popularitet och-

upplevd popularitet.

Fann en indirekt positiv effekt av

självpresentation på ungdomars

självkänsla via upplevd online

popularitet. Självpresentation och

online bekräftelse var

tillsammans positivt associerade

med självkänsla.

29

Metzler &

Scheithauer

(2015)

Tyskland Tvärsnittlig

multi-metod N=703

(14-17år) Subskala av Bern

subjective well-

being

questionnaire,

användarprofiler

på Facebook

Självpresentation

(kongruent) ...undersöka om ungdomar

presenterar sig i enlighet med

deras självkoncept & om

kongruent självpresentation är

associerad med självkänsla.

Fann en betydande relation

mellan överensstämmande

(kongruent) självpresentation på

facebook gentemot sitt

självkoncept och självkänsla.

Relationen verkar innebära att ju

mer kongruent

självpresentationen var desto

exceptionellt högre var deras

självkänsla.

Valkenburg et

al., (2017) Neder-

länderna Longitudinell

panelstudie N=852

(10-15år) Social self-esteem

subscale, frekvens

via 5 frågor

Feedback ...undersöka relationer mellan

ungdomars användande av

sociala nätverkssajter och

deras sociala självkänsla samt

om valensen av feedback de

mottar på sociala

nätverkssajter kan förklara

relationen.

Det fanns en indirekt koppling

mellan ungdomars användning av

sociala nätverkssajter och högre

social självkänsla via positiv

feedback från vänner och bekanta . Den positiva feedbacken höjde

självkänslan tillfälligt men inte på

lång sikt. Social självkänsla

visade sig influera användningen

av sociala nätverkssajter med

tiden.

Wang et al.,

(2017) Kina Tvärsnittsstudie N=696

(17-24år) RSES*, passiv

användning 3

frågor, (social

comparison

orientation scale,

negative upward

social comparison

affect scale)

Social jämförelse uppåt,

social jämförelse-

orientation,passiv

användning

...undersöka om social

jämförelse uppåt förutsätter

relationen mellan passiv

användning av sociala medier

och självkänsla, som vidare

relateras till wellbeing.

Social jämförelse uppåt var en

förutsättning mellan passiv

användning och förutsägelser

kring självkänsla. Passiv

användning var relaterad till

social jämförelse uppåt men

också direkt associerad till

förutsägelser kring självkänsla.

Låg jämförelse-orientation kan

vara en skyddande faktor mot

social jämförelse uppåt, och i

förlängningen mot lägre

självkänsla.

Woods & Scott

(2016) Skottland Tvärsnittsstudie N=467

(11-17år) RSES*,

(Specialdesignat

mått av

Användning-

övergripande och natt-

...undersöka hur övergripande

användning och specifik natt

användning av sociala medier

Användning av sociala medier

både dagtid och nattetid, samt

känslomässig investering i

30

övergripande och

nattspecifik

användning)

specifik, känslomässig

investering samt känslomässig investering

i sociala medier, relaterar till

sömnkvalitet, ångest,

depression och självkänsla.

sociala medier var alla

associerade med lägre

självkänsla. Emotionell

investering var starkast

förknippad med självkänsla.

Yang & Brown

(2016) USA Kortvarig

longitudinell

panelstudie

N=218

(M=

18,07år)

RSES*, Frekvens,

Revised Self-

Disclosure Scale,

5 frågor om

stöttande

feedback

Självpresentation,

stöttande feedback ...undersöker förändringar i

ungdomars självpresentation

och dess association till

självkänsla och klarhet kring

självkoncept i samband med

flytt till college.

Bred, djup, positiv och autentisk

självpresentation var associerat

till mer stöttande feedback, vilket

var relaterat till högre självkänsla

tillfälligt, men inte över tid. Avsiktlig självpresentation var

relaterat till mer självreflektion

vilket i sin tur var relaterat till

högre självkänsla över tid.

Yang et al.,

(2017) USA Tvärsnittsstudie N=219

(18-23år) RSES*,

Social media self-

presentation scale

Självpresentation,

mindfulness … undersöka hur 4 olika

dimensioner av

självpresentation på sociala

medier var associerad med

studenters självkänsla och

identitets-klarhet.

En positiv självpresentation var

relaterat till högre självkänsla.

Även en autentisk

självpresentation var relaterat till

högre självkänsla, men endast

bland ungdomar som är mindful.

En djup självpresentation var

relaterat till lägre självkänsla,

men reglerades av mindfulness så

att den negativa relationen blev

mindre anmärkningsvärd.

Yang et al.,

(2018) USA Kortvarig

longitudinell

panelstudie

1a:N=219

(M=18,29)

2a:N=136

(M=18,24)

RSES*, Iowa-

Netherlands

Comparison

Orientation

Measure

Social jämförelse uppåt,

social jämförelse neråt,

identitetsbearbetnings

stilar

… undersöker skillnader

mellan två typer av social

jämförelse relaterat till 3

identitets-bearbetande stilar

på sociala medier gentemot

självkänsla och klarhet kring

identitet.

Social jämförelse av förmåga på

sociala medier var relaterad till

den diffus-undvikande stilen, som

förutspådde lägre självkänsla

över tid.Den normativa stilen och

den informations-behandlande

stilen var båda relaterad till högre

social jämförelse av åsikter,

vilken inte hade någon påverkan

på den globala självkänslan.

*Rosenberg self-esteem scale ** Use of Facebook questionnaire (12 items) (13 items) *** Use of Twitter questionnaire

hur påverkar användandet av sociala medier ungdomars...

Documents