i smhi hydrologi
TRANSCRIPT
I I
SMHI HYDROLOGI Nr I
NOLSJÖN VELEN
:c· :r
•
16" 18" zo
soLMYREN vuoooASBÄCKEN
BENSBYN
NORRSJÖN .. LILLA TIVSJON
TÄRNSJÖ
BERGSHAMRA STORMYRA
sKAAKIND
ORGVÄTAR
NEDRA BÄGBY
VÄRPINGE
Hydrok~miska data från de svenska F ältf orskningsområdena
Bengt Carlsson
-I HYDROLOGI
Hydrokemiska data från de svenska Fältforskningsornrådena
Bengt Carlsson
Nrl
SMH!s tryckeri, Norrköping 1985
SMHI HOf
I N N E H Ä L L
INLEDNING
VAD ÄR FFO? - BAKGRUND
HYDROKEMISKA ANALYSER OCH ANALYSMETODER
OMRÅDESBESKRIVNINGAR
Solmyren, Vuoddasbäcken
Bensbyn
Lilla Tivsjön, Norrsjön
Tärnsjö
Buskbäcken
Bergshamra
Stormyra
Velen, Nolsjön
Skärkind
Hulubäcken
Värpinge
Nedra Bägby
Orgvätar
REFERENSER
KARAKTERISTISKA VÄRDEN: Geologi, fysiografi, hydrologi mm
Kemi
TIDSERIER: Hydrokemi och vattenföring
Sida
l
l
3
7
8
10
11
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
26
29
31
HYDROKEMISKA DATA FRÄN DE SVENSKA FÄLTFORSKNINGSOMRÄDENA
INLEDNING
En viktig uppgift för SMHI är att övervaka och fortlöpande ge
upplysningar om hydrologiska data i Sverige. I och med över
tagandet 1979 av ansvaret för de av NFR upprättade FältForsk
nings~mrådena (FFO) har även hydrokemin kommit att utgöra en
naturlig del av SMHis verksamhetsområde.
Denna rapport utgör en första publicering av de hydrokemiska
data med korresponderande vattenföringsdata, som idag, 1985,
finns på SMHI i FFO-arkivet. Materialet presenteras här i
form av tidsdiagram samt en tabell över de analyserade vari
ablernas medelvärden. Ytterligare en del äldre material från
IHD-områden finns fortfarande utspritt på andra institutioner
men skall så småningom läggas in i FFO-arkivet. Rapporten
innehåller också en kortfattad beskrivning av varje område.
Inga försök till utvärdering har gjorts. Dock har observerats
en viss skillnad i haltnivå för bl a Cl och N0 2 från IHD
perioden 1965-75 (analyserade av MISU) jämfört med perioden
1979-84 (analyserade av SMHI). Orsaken skall utredas. Avsikt
en är att på ett överskådligt sätt redovisa vilka data, som
finns tillgängliga för forskningsändamål.
VAD ÄR FFO? - BAKGRUND
I mitten av 60-talet startades under Internationella Hydro
logiska Dekaden (IHD) hydrologiska undersökningar i ett antal
representativa områden. Inom Norden var antalet 13 stycken, '
varav 7 i Sverige. Med två extrema undantag - Värpinge 3,3
km 2 och Lappträsket 1004 km 2 - låg arealerna på mellan 20 och
165 km 2 • Flera områden var dock uppdelade i mindfe delom
råden .
Vid ett symposium i Jönköping 1974 (1) sammanfattades resul
taten av mätningarna i de representativa områdena. Det fram
kom, att många värdefulla resultat nåtts, men också att ett
mätprogram av den omfattning och inriktning, som nu genom
förts, ej är tillräckligt fört ex upprättande av hydrolog
iska kartor. Stora områden med heterogen hydrologisk karaktär
kräver omfattande och därmed också dyra mätningar för att man
skall få grepp om de hydrologiska och hydrokemiska processer
na.
Ett nordiskt expertmöte i Uppsala 1975 resulterade i det då
nya begreppet fältforskningsområden (FFO). Iden utvecklades
vidare, och vid ett seminarium i Stockholm 1977 formulerades
förslag till ett program (2). Ett FFO skall uppfylla vissa
minimikrav ifråga om insamling av hydrologiska och hydrokem
iska basdata, fysiografisk och klimatisk beskrivning av om
rådet samt det hydrologiska datamaterialets tillgänglighet.
Målsättningen i övrigt och den nuvarande uppbyggnaden av FFO
framgår tex av (3) och (4).
Med medel från Naturvetenskapliga Forskningsrådet (NFR) upp
rättades fram till 1978 16 st FFO (5). Observationerna skedde
genom flera olika institutioners försorg. Sveriges Meteoro
logiska och Hydrologiska Institut (SMHI), Kungl. Tekniska
Högskolan (KTH), Lunds Tekniska Högskola (LTH), Luleå Tek
niska Högskola (LuTH), Stockholms Universitet och Chalmers
Tekniska Högskola {CTH) har medverkat . 1979 övertog SMHI hela
ansvaret för verksamheten.
De klimat- och ytvattenvariabler, som ingår i FFO, är:
Vattenföring 1 ), vattenstånd, nederbörd 1 ), lufttemperatur 1 )
{max- 1 ) . och min- 1 ), ångtryck 1 ), vind 1 ), globalstrålning,
molnighet, solskenstid, potentiell avdunstning 1 ) (beräknad),
avdunstning (uppmätt), snötaxering 1 ), hydrokemi 1 ), sedi
menttransport), mark- och grundvatten.
1) omfattas av minimiprgrammet.
2
Många klimat- och vattenföringsstationer är gemensamma med
SMHis ordinarie observationsnät. I övriga fall görs särskilda
FFO-observationer.
Parallellt med arbetet med att ta hand om nya värden sker en
komplettering med äldre mätresultat från de tidigare repre
sentativa områden, som nu utsetts till FFO. Detta material
har visat sig vara mycket heterogent och finns lagrat i många
olika former från handskrivna data på blanketter till data på
hålkort och band i olika format. · En hel del arbete återstår
ännu, innan detta material är lagrat enligt det på SMHI utar
betade FFO-datalagringssystemet.
HYDROKEMISKA ANALYSER OCH ANALYSMETODER
De hydrokemiska analyser, som görs inom FFO, är:
pH,. konduktivitet, alkalinitet (eller from 1985 alternativt
aciditet}, so 4 2-, c1-, No 3-, ca 2+, Mg 2+, K+, Na+.
De hydrokemiska analyserna har utförts vid tre laboratorier.
Under IHD-perioden av MISU och KTH (Bergshamra} samt from
1979 alla områden av SMHI.
Provtagning
Under IHD-perioden, 1965-75, togs prover en gång per månad
och vanligtvis i mitten av månaden .
Inom FFO-programmet tas som minimikrav vattenprover för kem
iska analyser minst en gång per månad. Proverna tas i allmän
het vid dammöverfallen. Av praktiska och ekonomiska skäl har
provtagningen samordnats med SMHis övriga observationsverk~
samhet och sker numera kring varje månadsskifte. Special
undersökningar inom vissa områden, tex Nolsjön, har medfört
tidvis tätare provtagning . Ett mål är att förtäta provtag
ningsprogrammet till en gång per vecka för alla områden.
3
I
From 1984 har detta genomförts i fyra områden, nämligen
Buskbäcken, Nolsjön, Skärkind och Värpinge.
Analysmetoder
§MHI: pH: Radiometer pH-mätare PHM 80.
Konduktivitet: Radiometer CDM 83.
Alkalitet:
Cl:
N0 3 :
Tom nov. 79: Tillsats av HCl i överskott och återtitrering till pH 7. From dec. 79:: Titrering med saltsyra under avdrivning av koldioxid. Slutpunkt pH 5 .4.
Tillsats av överskott bariumperklorat. Sulfat fälls ut som bariumsulfat, överskottet bariumjoner får reagera med thorin och bildar en färg, som mäts fotometriskt. Utförs på Autoanalyser.
Tom feb. 80: Titrering med AgN0 3 • Ny metod from mars 80: Kvicksilver sätts till provet, varvid kvicksilverklorid bildas och frigjord tiocyanat får reagera med järnjoner. Bildad järntiocyanat mäts fotometriskt. Utförs på Autoanalyser.
Nitrat reduceras av kadmiumamalgam till nitrit, som reagerar med sulfanilamid till en diazoförening, som kopplas med N(t-naftyl)-etylendiarnin till ett färgämne, som mäts fotometriskt. Utförs på Autoanalyser.
Ca, Mg, Na, K: Automatiserad spektrometri, Perkin-Elmen 370.
4
M.!§Q: pH: pH-m~tare Orion 404.
Konduktivitet: Automatiskt balanserad brygga 0.5 - 1280 µS.
Alkalitet:
Cl:
NO 3 :
Na:
K:
ca 2 :
KTH: pH:
Fastställd genom titrering till pH 4. Överskott av koldioxid avlägsnas sedan med genomluftning. Titrering till pH 5.6 med alkali.
Jonbyte med katjon-kolumn. Avdunstning till torrhet. Tillsats av vatten, dioxan och thorin. Titrering med bariumperklorat. 0.05 , - 5 mg/1.
Fotometrisk titrering med en lösning av kvicksilversalt Hg(II) i alkohollösning difenylkarbazon som indikator. 0.25 - 15 mg/1.
Reduktion av nitrat till ammoniak med Devardas legering. Destillering och Nesslers reaktion. 0.04 - 1 mg/1.
Flamfotometri. Netheler & Hinz "Ependorf" flamfotometer. 0.01 40 mg/1.
Se natrium. 0.02 - 40 mg/1.
Se natrium. 0.02 - 400 mg/1.
Radiometer, pH-meter 22.
Konduktivitet: Kemotrom Tetramatic 4 elektrod MHO meter.
Alkalinitet:
so 4 :
Cl:
Titrering med 0.02 N saltsyra till pH 5.4. COi-överskott avdrives med kväve under titreringen.
Sulfat fälls med en känd mängd bariumklorid. Överskott av barium bestäms med EDTA-titrering. Vattnets hårdhet måste vara känd. Mängden förbrukad barium beräknas.
Titrering med Hg(II)-nitrat med difenylkarbason som indikator. Ändpunkten bestäms fotometriskt med EEL-titrator .
. 5
Na:
K:
Mg:
Ca:
Reduktion av nitrat till ammonium med Devardas legering. Destillering och Nesslers reaktion. Färgen mäts med kalorimeter.
Beckman DU spektrofotometer:
Beckman DU spektrofotometer.
Atomabsorption Beckman 495.
Differens mellan Ca+ Mg-hårdhet och Mg.
6
~ l
NOLSJÖN VELEN
HUI,lJBÄCKEN
OM RÄD ESBESKRIVNINGAR
I
100 1so I 200"''"
20· 22·
..
soLMYREN .. vuoooASBACKEN
BENSBYN
.. N NORRSJO ..
LILLA TIVSJON
TÄRNSJÖ
BERGSHAMRA ·sroRMYRA
5I{ÄRKIND
ORGVÄTAR
NEDRA BÄGBY
VÄRPINGE
Områdenas geografiska läge framgår av ovanstående översiktskarta.
7
För varje område ges en kortfattad beskrivning av området.
Beskrivningarna är något olika beroende på vilket utgångs
material, som stått till förfogande. Varje beskrivning inne
håller de referenser, som utnyttjats i arbetet. Referenslist
an, som återfinnes sist i rapporten, omfattar endast en liten
del av vad som skrivits om resp. områden. Ytterligare rap
porter finns att tillgå från tex de institutioner, som svar
at för undersökningarna.
Varje område med huvudflöden har markerats på kopior av topo
grafiska kartan. I fem fall - Solmyren, Vuoddas, Nolsjön,
Velen och Nedra Bägby - är originalkartan förminskad till
75 %. Kart-bladsbeteckning anges på varje karta. För ett par
f d IHD-områden har även översiktskartor från IHD-publika
tioner tagits med. Efter områdesbeskrivningarna finns en
tabell med viktigare karaktäristiska data.
Solmyren, Vuoddasbäcken (Lappträsket)
Lapptrösket representct ive bas in , Sweden SUB BASINS
Solmyren och Vuoddasbäcken ligger
båda inom f d IHD-området Lappträsk
et, ca 100 km NNW om Luleå. Inom IHD
valdes Lappträsket såsom varande
representativt för norra Sveriges
skogs- och myrområden.
Inom båda områdena dominerar skogs
bruket och viss kalhuggning före
kommer . Berggrunden utgörs av pre
kambrisk granit täckt av. morän .
Landskapets topografi domineras av
dalar och moränryggar i NW-SE rikt-.
ning. Av hela Lappträsket utgörs ca
29 % av myrmark, 0 - 10 m djup.
Både Solmyren och Vuoddasbäcken
ligger över högsta kustlinjen (ca
195 m ö h).
8
0
"--
' -' I - \ \J 'fF'/' 'l''.I\~'~\-~\
Topografisk karta:
, I r· / _ ·r s \- "-::':_l-::~ \_ \ :_ J_-_i_· --i-~-~
Mätdammarna är utförda i trä men med betongbotten i Vuoddas
bäcken.
Referenser: (6) (7) (8) (12) (14).
Bensbyn
Bensbyns FFO ligger ca 5 km NNE om Luleå. Området har under
ett antal år använts av Luleå Tekniska Högskola som försöks
område för olika experiment. Området närmast dammen utgörs av
ängsmark, 30 % . Övriga 70 % består av i huvudsak granskog.
Marken består av glaciala avlagringar.
Vattenföringsmätningarna har tidvis varit av så undermålig
kvalitet pga dålig dammbyggnad och problem med isdämning,
att de ej redovisas.
Referenser: (15) .
Luleå Tekniska Högskola har gett ut ett flertal rapporter
över undersökningar i Bensbyn-området.
10
Lilla Tivsjön, Norrsjön {Kassjöån)
Lilla Tivsjön och Norrsjön ligger båda inom f d IHD-området
Kassjöån, ca 165 km2 . Områdena är belägna på gränsen mellan
Jämtland och Medelpad ca 60 km in i landet från kusten.
Områdena ligger i höjd med högsta kustlinjen. Prekambriska
graniter och gnejser dominerar berggrunden, som täcks av
morän och ett antal fläckvis utspridda myrområden. Skogs
bruket har medfört, att kalhyggen förekommer i båda om
rådena.
Båda mätdammarna är byggda i trä.
Kassj öån representative basin, Sweden
SUBBASINS
,.,.., .... _..
Referenser: (6) (9) (14) (16).
11
12
. 13
Tärnsjö
Tärnsjö ligger omed
elbart söder om Nora
i Uppland. Avrin
ningsområdets storlek
är svårbestämbar,
beroende på att det i
väster avgränsas av
en åsformation, Mast
eråsen, som utgör en
del av Enköpingsåsen.
Vattentransporter
torde därför före
komma både vid den
norra och den södra
områdesavgränsningen.
Gränserna är satta
utgående från (23).
Betongdammen vid
Gullsmyra kvarn upp
fördes i november
1973. Varmt grund
vatten gör, att damm
en ofta är delvis
isfri hela vintern.
Berggrunden utgörs av
prekambriska graniter
täckta av morän.
Referenser: (23) (25) .
Bu sk bäcken
Buskbäcken är beläget i Bergslagen i Västmanland. Området
utgör en del av det sk Kloten-området. Här pågick från 1968
och till mitten på 1970-talet det sk Kloten-projektet, vars
ursprungliga syfte var att studera hydrokemiska och biolog
iska effekter av skogsgödsling. Den första mätdarnrnen vid
Buskbäcken byggdes hösten 1969. Den raserades i januari 1971
men byggdes upp igen till hösten samma år. Denna mätdarnrn stod
sedan kvar till 1983. De sista åren fram tom 1983 var funk
tionen tidvis mycket dålig. Den nuvarande dammbyggnaden är,
liksom de tidigare, av trä och uppfördes av SMHI år 1983.
Berggrunden täcks av sandig/moig morän. Skogsbruk med kal
hyggen finns inom området.
h\ ~ BUSKBÄCKEN
n 1o
Topografisk karta : ! -~ - , < - ) -------,,,i, -,--""""c>'""C"TT-'""*...-'--~--,-~~-
Referenser: ( 24).
14
Bergshamra
Bergshamra utgör ett delområde (nr 12) i det f d IHD-området
Verka (Verkaåns avrinningsområde). Bergshamra-området, som är
beläget i Uppland mellan Stockholm och Uppsala, är flackt och
täckt av morän och lersediment. Av hela Verka-området är ca
54 % beläget mindre än 20 m över havsytan. Hydrokemin är
påverkad av att området långa tider legat under havsytans
nivå. Både jord- och skogsbruk förekommer inom området.
En ny mätdamm av trä byggdes av SMHI 1981. Ref.: (6) (19).
15
Stormyra
Stormyra-området är beläget i Tyresö kommun ca 20 km sydost
om Stockholm nära Erstaviken. Det ligger under högsta kust
linjen och är relativt kuperat. Området har stor _andel häll
mark, tunt moräntäcke och lera i dalgångarna. Jordtäcket är
mycket tunt.
Mätdammen är byggd av betong.
~'~\";~t~ STORMYRA · -
_.j;,_;;t.._.:---"'-~-"--l;;-'-""'"'8'1,111!.....,.·
i Topografisk
~~~~~{~~~:}~"~.
Referenser: (17).
16
q(' _i :'A - --~
__ 66 . --
'
Velen-Nolsjön
F d IHD-området Velen ligger i
Tiveden i norra Västergötland
mellan Vänern och Vättern.
FF-områdena Velen och Nolsjön
utgörs dels av hela gamla
Velen-området, ca 45 km 2, och
dels av den norra delen, därav
Nolsjön ca 18 km2.
Sjön Velen avrinner genom Moss
ån via sjön Viken till Vättern.
Landskapet karaktäriseras av en
dalgång i nord-sydlig riktning
igenom större delen av avrin
ningsområdet. Sjön Velen har en
yta på 28 km2, ett medeldjup på
6.5 m, och maxdjupet är 17.6 m.
Volymen är ca 18 miljoner m3 •
Jordlagren utgörs till dominer
ande del av morän. Två mindre
rullstensåsar finns inom områd
et . Högsta kustlinjen går strax
söder om Nolsjön. Öster om
Nolsjön-Älsjön och väster om
V~len finns de två största
myrområdena. Skogsbruk med viss
kalhuggning förekommer.
Velen och Nolsjön är de enda
FF-områden, som har naturliga
sektioner.
Referenser: (6) (10) (13) (14)
(18).
Skärkind
Skärkind är beläget på Östgötaslätten ca 30 km sydost om
Norrköping. Området är flackt och består till 65 % av åker
mark. Resten, den sydligaste delen, är i mer eller mindre
grad skogbevuxet.
Berggrunden består av graniter och olika typer av gnejser. I
norra delen av området finns en del berg i dagen. I de mell
ersta delarna domineras ytlagret helt av varvig lera med
inslag av mjäla till ett djup av ca 2 m. I den mera skogbe
vuxna södra delen består marken av sandig morän.
Hydrokemin får sin karaktär av den stora andelen jordbruks
mark och av leran. Mätdarnrnen är av betong och uppfördes av
SMHI 1976. Referenser: (26).
18
Hulubäcken
FF-området Hulubäcken, 3.7 km 2, utgör en del av f d IHD-om
rådet Komesse, 24.5 km2 . Komesse är en högmosse belägen på en
högplatå SO om SJon Vättern. En högmosse får sitt vatten från
den på ytan fallande nederbörden {800 mm/år).
Ovanpå berggrunden, som här utgörs av nästan vattenogenom
trängliga gnejser, finns ett lager av fin morän. Moränen
täcks av organiskt material i olika fraktioner till en tjocklek på 3 - 4 m i genomsnitt.
Avrinnande vatten kommer från mossens ytvatten och mossgrund
vattnet. Morängrundvattnet har en helt annan kemisk samman
sättning, det innehåller avsevärt mera salter och har inte
urlakats sedan mossen började bildas för ca 10 000 år sedan.
Referenser: (6) {11) {20).
19
=---.1-· ' \ ,.. ' . , nni ' .
·:."'\__
Värpinge
Värpinge-området ligger på Lundaslätten ca 4 km väster om
Lunds centrum. Området saknar skog och består helt och hållet
av åkermark.
Inom IHD påbörjades hydrologisk mätdatainsamling i Värpinge
1969. Området valdes för studier av hur urbanisering påverkar
vattenomsättningen. Utbyggnadsplanerna har dock av olika
anledningar tv skjutits på framtiden.
Berggrunden består av danienkrita , som ligger ca 20 m under
havets nivå. Över berggrunden finns lera (-mjäla), sand och
moränlera. Ytlagret består av mullhaltiga jordarter och sand
ig lera. På större djup än 3 - 4 m kan vattenförande lager av
grovkorniga sediment förekomma.
Värpinge-området avvattnas via dränering. Endast ca 100 m
före mätdammen finns öppet dike. Dammen är byggd i betong med
Thomson-överfall. Referenser: (21).
20
Nedra Bägby
Nedra Bägbys avrinningsområde ligger ca 10 km söder om Borg
holm på Öland. Området är triangelformat med en sida längs
västkusten och motstående spets vid utflödet på ostkusten ca
10 km söder om Gärdslösa.
Berggrunden lutar mot sydost och utgörs av olika typer av
kalksten, 100 250 m mäktig. Ytlagret består till större
delen av morän.
Borrhål inom området ger salthaltigt vatten på 10
djup. Referenser: (22).
Topografisk karta: 4 G N0/4 H NV, 5 H SV
21
.. , ..... ..
15 m
I
~
Orgvätar
Området ligger på nordöstra delen av Gotland ca 8 km väster
om Slite och ca 4 km sydost om Tingstäde . Norra tredjedelen
utgörs av en del av File Hajdar och södra halvan ~v Hejnum
Hällar. Genom ett mittparti, bestående av våtmark, rinner den
bäck , som avvattnar FF-området vid Orgvätar.
File Hajdar och Hejnum Hällar är båda typiska kalkstenshäll
marker. Båda når 60 - 70 m över havet. Mätdammen av betong
ligger ca 45 mö h. Hällmarkerna är helt torra sommartid, och
ofta förekommer ej heller någon avrinning vid mätdammen.
Övriga delar av året är marken vanligtvis mättad med vatten.
Grundvattennivån i hällmarkerna karaktäriseras av mycket
stora och snabba fluktuationer (20 - 25 m/dag i samband med
regn) med åtföljande snabba flödesändringar.
Referenser : (23) .
<-".:~ r'" -. -·--·· f!ingstäde ·mmlut~n
\ T,'ng.; t idefr;isk . 44,,
\ !Julverkel ·,
illgras \
!
karta :
22
REFERENSER
(1) Vannet i Norden (1975) Representativa områden. Specialnummer, nr 2:1975
(2) Naturvetenskapliga Forskningsrådet (1979) Forskning i små avrinningsområden. International Hydrological Programme Sweden, Report 52, Stockholm
(3) Carlsson, B. (1980) Information från SMHI om arbetet med små fältforskningsområden. Vannet i Norden nr 4:1980
(4) Gottschalk, L., Jutman, T. (1980) Small research basins - A tool for comprehensive hydrological mapping. 6:e Nordiska Hydrologiska Konferensen i Vemdalen 1980, UNG! Rapport nr 53, Uppsala
(5) Jutman, T. (1978) FFO - Lägesrapport. SMHI, HBV PM nr 259, Norrköping
(6) Hydrological Data - Norden (1972) Representative basins - Introductory volume. National Committees for the International Hydrological Decade in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, Oslo
(7) Hydrological Data - Norden (1974) Representative basins - Lappträsket, Sweden, Data 1968 -1970). Swedish National Committee for the International Hydrological Decade, Stockholm 1974
(8) Hydrological Data - Norden (1979) Representative basins - Lappträsket, Sweden, Data 1971 -1974. Swedish National Committee for the International Hydrological Programme; Stockholm 1979
(9) Hydrological Data - Norden (1979) Representative basins - Kassjöån, Sweden, Data 1966 -1974. Swedish National Committee for the International Hydrological Programme, Stockholm 1979
(10) Hydrological Data - Norden (1979) Representative basins - Velen, Sweden, Data 1966 -1974. Swedish National Committee for the International Hydrological Programme, Stockholm 1979
,23
(11) Hydrological Data - Norden (1980) Representative basins - Komosse, Sweden, Data 1969 -1977. Swedish National Committee for the International Hydrological Programme, Stockholm 1980
(12) Persson, M. (1971) Hydrologiska undersökningar i Lappträskets representativa område - Rapport I. International Hydrological Decade Sweden, Report No. 15, Stockholm
(13) Eriksson, E. m fl (1973) Dynamiska studier i sjön Velen. IHD-kommittens sjögrupp, International Hydrological Decade Sweden, Report No. 29a, Uppsala-Stockholm-Lund 1973
(14) Andersson, U-M, Eriksson, E. (1978) Hydrochemical investigations in three representative basins in Sweden. International Hydrological Decdde - International Hydrological Programme, Report No. 50, Uppsala 1978
(15) Bengtsson, L. (1984) An analytical ap~roach for determining snowmelt induced runoff. Proceedings of the Fifth Northern Research Basins Symposium, Vierumäki, Finland, 1984
(16) Engelhart, R. (1973) Markvattenstudier i Kassjöåns representationsområde. SMHI, HBV-Rapport nr 17, Stockholm
(17) Liljeqvist, L. (1973) Beskrivning av Stormyraområdet. SMHI, HBV-Rapport nr 23, Stockholm
(18) Hedin, L. (1971) Hydrologiska undersökningar i Velens representativa område - Rapport I. Notiser och Preliminära Rapporter, Serie Hydrologi nr 14, Stockholm·
(19) Nilsson, L.Y. (1980) Verka representative basin - Hydrochemistry. Kungl. Tekniska Högskolan, Inst. för Kulturteknik, Report No. 3:lf, Stockholm
(20) Johansson, I. (1974) Hydrologiska undersökningar inom myrkomplexet Komosse. Kungl. Tekniska Högskolan, Inst. för Kulturteknik, Rapport nr 3:17, Stockholm
24
(21) Lindh, G., m fl (1983) Hydrologiska undersökningar i Värpinge. Lunds Tekniska Högskola, Inst. för Teknisk Vattenresurslära, Rapport nr 3076, Lund
(22) Pousette, J. (1974) Aspects on the groundwater situation on Öland. Acta Universitatis Upsaliensis nr 292, Uppsala
(23) Nordberg, L., Persson, G., 1974 The national groundwater network of Sweden. Sveriges Geologiska Undersökning, Avhandlingar och uppsatser I 4:0, nr 48, Stockholm
(24) Grip, H., 1982 Water chemistry and runoff in forest streams at Kloten. Uppsala Universitet. UNGI-Rapport nr 58, Uppsala
(25) Aneblom, T., Persson, G. (1979) Studies of variation in water content in the unsaturated zone of an esker. Nordic Hydrology, Vol. 10, No.1
(26) Mungai, F. (1978) Skärkind small representative basin - Hydrological Report. SMHI, HBK PM nr 55, Norrköping
25
N C')
Qnr~de
Solmyren
Vuoddas-'bäcken
Bensbyn
Lilla Tivsjön
Norrsjön
Höjd över havet
m
370 (326-466)
240 (298-185)
15 (5-48)
310 (246-470)
430 (391-530)
Area krn2
27.5
42
1.63
12.8
15.3
Sjö Skog Myr Öfpen % % % mark
%
0.5 66 33
0.7 72 27
0 70 30
2.7 88 8
2.1
Berg- Jord- Huvud-gnun art saklig
mm mark-anväm.-ning
Lina- Morän Skogs-granit bruk
Hapa- M:>rän Skogs-randa- bruk granit
Hapa- Morän 61 %, randa- mjäla 17 %, granit, mjäla och åder- lera 10 %, gnejser berg i
dagen 10 %
Revsunds- Morän Skogs-granit bruk
Revsum.s- Morän Skogs-granit bruk
Mooel-vatten-föring Period
1/s
1971-80 296
1968-80 470
1967-83 101
1973-80 146
~ PJ ~ PJ ;;,;-' rt (D ~ f-'· (Il
rt f-'· (Il ;;,;-' PJ
< P,,: ~ 0., (D :::i ..
\.Q (D 0 I-' 0
\.Q f-'· .. Hl
'-< (Il f-'• 0
\.Q ~ PJ Hl f-'· .. ::,
'-< 0., ~ 0 I-' 0
\.Q f-'·
3 3
I'-) -.J
Qriråde
Tär:nsjö
Bergs-hamra
Busk-bäcken
Stormyra
Höjd över havet
m
65 (55-85)
15 (7-27)
.
310 (280-350)
42 10-77
Area Sjö Skog Myr Öfpen kin2 % % % mark
%
16 1.8
21.1 0.2 63 2 33
1.8 0 92 7 1
3.9 0 72 4 24
Berg- Jord-grum art
mm
l?rekamb- M:>rän risk granit
'
Revsunds/ M:>rän 61 %, Fellings- lera 26 %, bro/ torv 8 %, Stock- berg 5 %, holros-graniter.
Revsums/ Sandig/noig Fellings- norän 75 %, bro/ noig/mjälig
,,
Stock- /lerig holms- norän 25 % graniter
Älsta- Lera, graniter, (berg i åder- dagen 58 %) gnejs-anvarrl-lade
Huvud- MErlel-saklig vatten-rrark- föring anvärrl- Period ning 1/s
1975-83 119
Jord- 1978-84 bruk, 153 skogs-bruk
Skogs- 1979-84 bruk 25
Scogs- 1963-80 bruk 38
~ p,i 11 p,i ;;,;-' rt (D 11 I-'· en rt I-'· en ;;,;-' p,i
<: p,i: 11 0., (D ::i ..
lQ (D 'O f-' 0
lQ I-'· .. Hl
"< en I-' · 0
lQ 11 p,i Hl I-'· .. ::Y .
"< 0., 11 Q . f-' 0
lQ I-'·
s s
N 00
Qnråde
Älvnrpegelnr
Velen (inkl. Nolsjön} 67-50084
Nolsjön 67-1912
Skärkind 68-2170
Hulubäcken 101-2305
Vårpinge
Nerlra Bägby 119-2200
Höjd över havet
m
135 (120-175)
144 (124-175)
55 (40-87)
333 (322-348)
22 (8-30)
Area kffi2
45
18
7.6
3.7
1.95
25 I so ( 11-45)
Orgvätar I 50 I 2.7 (35-65)
Sjö %
9
1.5
0
0
0
0
0
Skog %
66
35
2
Myr %
12
98
3.5
öwen mark
%
11
65
100
Berggrurrl
Älsta-, Srrålarrlsoch Vånnlarrlsgraniter
Älstagraniter
Älstagraniter
Gnejser, röda
Danienkrita
Ordovicisk kalksten
Kalksten
Jordart mm
Morän
Morän
lt>ränlera
Morän
Huvudsaklig markanvärrlning
Skogsbruk,
0 •
smal.Il-slag av jordbruk
Skogsbruk,
0 •
sma l.Il-slag av jordbruk
Jordbruk
Jordbruk
Jordbruk
Merlelvattenföring Period
1/s
1968-80 350
1967-80 153
1976-82 51
1982-84 104
1978-84 12
1978-84 282
1980-84 27
~ PJ l'i PJ X' rt (D l'i I-' · C/l rt I-' · C/l X' PJ
< P.,: l'i p_, (D ::i ..
I..Q (D 0 I-' 0
I..Q I-'· ~
H) 1-,< C/l I-'· 0
I..Q l'i PJ H)
I-'· ~
::r 1-,< p_, l'i 0 I-' 0
I..Q I-'·
3
a
Karakteristiska värden: kemi
Område, So~ren Vuoddas- Bensbyn Lilla Jon, period bäcken Tivsjän koncentra-tion ng/1 1969-84 1969-84 1978-84 1969-84
HO) - + 0) 2- * 3 3 13.58 10.28 39.07 14.69
so 2-4 5.43 2.86 40.72 6.61
c1- 1.02 >0.96 10.06 1.43
No3- 0.11 0.16 0.96 0.34
ea,2+ 4.42 2.72 14.75 5.84
Mg2+ 1.03 0.82 5.46 1.47
Na+ 1.74 ) 1.84 11.84 1.69
i<+- 0.61 0.42 5.96 o.50
FH ** 6.39 6.36 6.17 6.61
Kond. µS/c:m 40.88 29.65 185.59 48.09
Område, Norrsjän Tärnsjö Busk- Bergs-Jon, period bäcken hamra koncentra-tion ng/1 1969-84 1978-84 1978-84 1974-84
HO) - + 0) 2- * 3 3 9.40 49.41 <O. 72.16
so 2-4 4.61 13.25 7.68 141.23
c1- 0.97 7.42 2.67 19.14
No3- 0.12 0.59 0.36 6.21
ca2+ 3.97 20.51 1.84 56.31
Mg2+ 0.91 1.95 0.64 14.41
Na+ 1.19 3.91 2.20 18.36
i<+- 0.33 1.13 o.51 5.10
FH ** 6.48 6.87 4.78 6.32
Kond. µS/c:m 33.49 134.95 35.39 449,64
* Negativt värde anger aciditet.
** Beräknat ur rredelvärdet av a+-koncentrationerna.
,29
Karakteristiska värden: kemi
Område, Stornyra Nolsjön Velen Skärkind Jon, period koncentra-tion ng/1 1978-84 1968-84 1969-84 .. 1978-84
HCD - + CD 2- * 3 3 20.84 - 0.38 2.14 192.12
so 2-'+ 24.71 11.67 12.47 49.83
c1- 5.68 6.03 5.55 15.47
NO -3 1.09 0.29 0.49 9.27
ca2+ 12.16 4.17 4.67 56.91
Mg2+ 2.63 1.07 1.23 14.27
Na+ 4.67 3.78 3.73 15.89
~ 1.46 0.90 1.03 6.70
Iif ** 6.32 4.87 5.84 7.62
Kond. µS/cm . 111.06 58.87 58.60 460.27
Område, Vårpinge Hulu- Orgvätar Nedra Jon, period bäcken Bägby koncentra-tion ng/1 1978-84 1978-84 1980-84 1978-84
HCD - + CD 2- * 3 3 286.22 < o. 244.28 296.86
so 2-'+ 108.49 6.40 16.62 59.97
c1- 62.31 4.82 5.02 21.03
No 3- 51.90 0.35 o.53 6.17
ea2+ 139.56 2.42 86.96 127.14
Mg2+ 9.83 0.70 1.66 1.89
Na+ 38.22 2.65 2.68 7.60
l(f- 4.89 0.34 0.38 2.60
Iif ** 7.80 4.90 7.60 7.91
Kond. µS/cm 909.66 36.12 425.74 629.29
* Negativt värde anger aciditet.
** Beräknat ur nedelvärdet av W-koncentrationema.
30
SMHI HOf
TIDSERIER: HYDROKEMI OCH VATTENFÖRING
Solmyren
Vuoddasbäcken
Bensbyn
Lilla Tivsjön
Norrsjön
Tärnsjö
Buskbäcken
Bergshamra
Stormyra
Nolsjön
Velen
Skärkind
Hulubäcken
Värpinge
Nedra Bägby
Orgvätar
31
Sida
32
34
37
38
40
42
43
44
45
46
48
50
51
52
53
54
CA
S04
pH
NR 300 300
250 so
200 00
1 so 150
100
so
500
~00
300
200
250
200
1 so
100
so
0
600
500
~00
200
100
9 . 0
8. S 70
8 . 0 0
6 . 0
5. S
s.o .lg..,_,,,.,.....,...,...,_,....,...=6--f"'i=== ..,...====+":1'=!'F:':'=-==~d 8~~~~===,-,:,...j"':'f.~~~-===d====-===~ ====~=""'
Sorter: K' Na, Ca,
s.ooo
~ .ooo
2 . 000
l . 000
Mg, Konduktivitet: Vattenföring:
1971
Cl , S0 4 ,
µS/cm m3 /s
7-2002 S0LMYREN
5 .0
1.0,
1972 1973 1974 1975
Alk, NO 3 : µek V /1
32
NR 300 300
250 50
200 00
I 50
100
so
CA
500 50
400
300
200
250
200
150
100
so
504 600
500 00
400
200
100
FH 9. 0
8 . S 70
8. 0 0
5. 5
S. O~===-=+-===crc=~=;";l'!'+=;;"!';~::-r.:T",1'4':'l":':;:;;=~;:;;=;:;=,,R'l'~~r-'r~~r-ic~~..,,-.,,.,,l'"::1'::1':°:1';;'A;"'1':'~H'-:1'":,>;:<l'::1'.=~P:'i'~b-:-:f""'.1'"':b=;--,
2 . 000
l.000
Sorter:
1979 I 980
K, Na, Ca, Mg,
Konduktivitet: Vattenföring:
198 1
C 1 , SO 4
µS/cm m3 /s
7-2002 S0LMYREN
L 1982 1983 1984
Alk, µek V /1
33
7 . 000
5 . 000
2 . 000
1.000
NR 300 300
250 50
200 00
150 150
100
50
CA NG 600 300
500 50
400 00
300 ISO
200
100
CONO CL
504
pH
10 .000
9.000
8.000
7.000
6.000
s.ooo
'l..'ooo
3.000
2.000
1.000
300 00
250 so 200 00
150 ISO
100 100
so
600
500
400
300
200
100
N03 s. 0 0
8. 5 70
8. 0 0
7. 5 so
s. 5
5 . 0
I 969 1970 1971
Sorter: K, Na, Ca, Mg,
Konduktivitet: Vattenföring:
1972
C 1 , SO 4 , A 1 k ,
µS/cm m3 /s
7-1963 VUODDASBÄCKEN 34
9. 0
l. 00
1973 l 974 1975
µekv/1
NA 300 300
250 250
200 00
150
I 00
50
CA
500 50
YOO 00
300 150
200 100
J R S 1978
COND CL 300 300
250 50
200 00
1 so 150
100
50
504 600
200
100
0
pH. 9. 0
8 . S 70
8 . 0 0
7 . S so
s. s
S. D ~ ~ ~~c-l--~ccr.c-r7...::,.,;:.~~d---=T7=-c,.,,.,,l'""!""'f='.:;::;ccr.ch-=r.~Ä--~~~:;:::.,-=-+-,,.;cc--r.~,...,.':1':::'l'-::1'~~-=~d".,,-'!"":1'=-c-f:'l~+=;::;;:=:-c-~..,..,..,t-,-=-r=-,
9.000
6.000
7,000
6.000
s.ooo
,.ooo
2.000
! . 000
Sorter:
1979 1980 1981
K, Na, Ca, Mg, Cl , so 4
Konduktivitet: µS/cm
Vattenföring: m3 /s
7-1963 VUODDASBÄCKEN
1982 1983 1984 ,
Alk, NO 3 µek V /1
35
11.000
9.000
8,000
7,000
6.000
s.ooo
ll.000
2.000
1 .000
NR 3000 3000
2500 500
2000 000
1500 1500
1000
500
2500
2000
1500
l 000
500
1979
500 500
~00 000
300 1500
200 1000
100
2500 500
2000 000
1500 1500
l 000 1000
500
pH 9 . 0
8. 5 350
8. 0 00
7. 5 50
7. 0 00
6. 5
6. 0
5 . 0
Sorter: K, Na, Ca, Mg, Cl , S0 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s
8/9-2316 BENSBYN 37
NA 1 50 300
125 50
100 00
75 150
50
25 '
CA 600
500
400
300
200
0
CCNO CL 150 300
125 50
100 00
75
so
25
0
1970 504 ALK
600 00
500 00
400 00
300
200
100
pH N03 9. 0 0
8 . 5 70
8. 0 0
7 , 5
6. 0
5. 5
5. 0
1.500
l.250 I,
l.000
0.750
0.500
0 . 250 0,
1969 1970 197 1 19 7 2 197 3 197 4 19 7 5
Sorter: K' Na, Ca, Mg, Cl , so 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s
42-1920 LILLA TIVSJON
38
NR 150 300
125 50
IDO 00
75 150
50
25
CA
500
400
300
200
125
100
75
50
25
SOY 600
500 00
400 00
100
pH . 9. 0
8. 5 70
8 . 0
6 . 5
5 . 5
5 . 0
\ . 7 50
l.250
1. 000
0 . 250
0
Sorter:
197\l 1980 1981
K' Na, Ca, Mg, Cl , so 4
Konduktivitet: µS/cm Vattenför i ng: m3 /s
42-1920 LILLA TIVSJON
1982
Alk, NO 3 µek V /1
39
1983 1984
1.15 0
1.250
0.500
0. 250
k 1111 150 300
125
100
75 150
50 100
25
0
CA 11G
0
CDNO Cl 150
125
100
75
50
25
0
0
pH NCI! 9.0
8. 0
6. 5
6.0
5 . 0
1972 197 3 l 97 Y 19 75
Sorter: K' Na, Ca, Mg, Cl , S0 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s
42-2053 NORRSJON
40
NR 150 300
125 50
100 00
75 150
so
25
0
CA 600
500 50
400 00
300
200
0
125 50
100 00
75 150
so
25
504 600
500
YOO
300
200
100
pH 9. 0
B. 5 70
B. 0 0
7. 5 50
7. 0 0
6. 5 30
s. 5
5 . 0
3 . 500
3.000
2.500
2 . 000
1.500
!.000
0. 5 00
l979 1980
Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet: Vattenföring:
l981
Cl , SO 4
µS/cm m3 /s
42-2053 NORRSJDN
2.500
0.500
1982 1983 l 984
Alk, µek V /1
41
600
500
400
300
200
100
CA 3000
2500
2000
1000
500
C0N0 600
500
400
300
200
S04 600
500
400
100
pH 9 . 0
8. 5
8. 0
O.HOO
0 . 700
0 . 500
0 . 11.00
0 . 200
0 .1 00
NR 00
00
00
300
00
00
00
700
00
[979 [980
Sorter: K, Na , Ca , Mg, Konduktivi t et: Vattenföring:
l 98 l
Cl, S0 4 , Alk,
µS/cm
m3 /s
54-2299 TÄRNSJO
42
l 982 l983
µekv/1
l 98Y
0.700
0.500
0.200
0.100
NR 300 300
250 50
200
150
100
50
CA
250 50
200 00
150
foo
50
0
CONO 300
250 50
200 00
150
100
so
504 300
250
200
150
100
50
pH 7. 0
6 . 5 175
6 . 0
s . 5
s . 0
3 . 5
3. 0
0.500
O.llSO
0. llOO
0.350
0 . 300
0.250
0.200
0.150
0.100
0.050
1979 1980 1981
Sorter: K Na Ca M , , , g • Cl, S0 4 ,
µS/cm m3 /s
Konduktivitet: Vattenföring:
61-2227 BUSKBACKEN
DI
\ 0 . 550
0,500
0.450
0,IIOQ
0.350
0.300
0.250
0 . 200
0,150
0.100
0 .050
1982 1983 1984
Alk, µek V /1
43
CA
NR 6000 000
5000 5000
4000 000
3000 3000
2000
1000
CONO 3000
2500 000
2000 000
1 500 3000
3,500
2,500
;?.000
1. 000
0.500
Sorter:
3.500
2.500
0.500
1979 1980 1981 1982 1983 1984
K, Na, Ca, Mg, Cl , S0 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s
61-2300 BERGS HAMRA
44
600
500
Y00
300
200
100
CA 3000
2500
2000
1000
500
CONO 600
500
Y00
2500
2000
1500
1000
9 . 0
NA 00
00
00
00
B. 5 700
B. 0 00
7 . 5 500
0.900
0.500
0.100
1979 1980
Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet:
Vattenföring:
1981
Cl, S0 4 , Alk,
µS/cm
m 3 /s
62/63-1835 STORMYRA
45
0.900
0.500
0.100
1982 1983 1984
µek V /1
NA 300 300
250 50
200 00 ----l 50 15~ V-100 100
50 0
CA
250 50 ~
1 200 00 ~ l so 150
~ 100 '\....--so
125
100
~ · --75
\::r'" --so
25
504 600
500
400
~ ~ ..____.
200 -100
19 70 1971 pH
7 . 0
6. S 175
~ 6 . 0 150
5. S 125
V 5 . 0 100
4 . 5 75
Y. 0 50
3. 0
2.000 2 . 000
1.750 1. 7S0
\ . 5 00 1.500
1. 250 1.250
1. 000 1.000
0. 7S0 0 , 750
0. 500 0.500
0 .250 .0.2S0
1969 1970 1971 1972 1973 1974
Sorter: K, Na, Ca, Mg, C 1 , so 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s
67-1912 NOLSJON
46
NA 300 300
250
200
150
l 00
so
CA
250
200
150
l 00
50
125
l 00
75
50
25 0
504 60 0
500 00
400 00
300 100
200
I 00
pH 7. 0
6 . 5 I 75
6. 0 150
5. 5
s . 0
4 . 0
3. 5
3. 0
l,250
1979 1980
Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet: Vattenföring:
1981
Cl , SO 4
µS/cm
m3 /s
67-1912 NOLSJON
1.250
0.250
1982 1983 1984
Alk, µek V /1
47
NR 300 300
250 50
200 00
150 150 --100 100
50
CA
250 50
200 00 ~ ~
150 150
100 100 ,._____
-------__.
50
0
125
100
75 ...... 5 0 ~ ~ -25
500 00
400
300 ~
200
100 -----pH
9 . 0 00
8. 5 175
8. 0 150
7 . 5 125
7. 0 100
6 . 5 75
6. 0 50
5. 5
5. 0
2.250 2.250
2.000 2.000
l.750 1.750
1.500 1.500
1.250 1.250
l.000 1.000
0.7S0 0.750
0.500 o.soo
0.250 0. 2S0
1969 1970 1971 1972 1973 1974
Sorter: K ' Na, Ca, Mg, C 1 , so 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s
67-50034 VELEN
48
CA
NR 300 300
250
200
150
100
so
250
200
1 so
100
so
125
100
75
so
25
11171:1 SOY ALK
pH
fiOD 500
sno oo
YOO 300
300 00
?IJO 100
lUO
.,.,,.
1:171:l N03
'J, 0 00
B, S 175
B. D ISO
7. S 125
1.250
0. 250
Sorter:
197<)
1979 1980
K, Na, Ca, Mg,
Konduktivitet: Vattenföring:
198 l
Cl, S0 4 , Alk,
µS/cm
m3/s
67-50034 VELEN
1.250
o.soo
0.250
1982 l 983 1984
µekv/1
49
NA 3000 3000
2500 500
2000 000
1500 1500
1000 1000
500 00
5000 500
4000 000
3000 1500
2000 1000
1000
J R S 1978
CONO CL 1500 3000
1250
1000
500
250
504 6000
5000
4000
2000
1000
pH 9. 0
8. 0
7. 5
7. 0
s .. 5
5. 0
1.11 00
l.0D0
0.1100
0.200 0.200
1979 1980 1981 1982 1983 1984
Sorter: K' Na, Ca, Mg, C 1 , so 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s
68-2170 SKARKIND
50
CA
NR 300 300
250
200
1 so
100
so
500
YOO
300
200
D
200
150
100
so
500
YDD
300
200
Y, D
3 . S
so
3. ok..~~~--+-=-~~~~d~~~'.,.,,~~c..,_:;:;~:::;::;~--=r~ ~ .::,...,=-cc-rc~~ .,,..;.:.,.;~'F'/--cr='l"e'l'e'l"~l-'.';:~;_,,;,~,{...,.,~,.,.;o~=-1---,-':;;~"F":~'!'r.cr.cr=,
0.900
0.100
0.500
0.100 o. 100
198 1 1982 1983 1984
Sorter: K' Na, Ca, Mg, Cl , so 4 , Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m 3 /s
101-2305 HULUBÄCKEN
· 51
CA
6000
5000
4000
2000
l 000
1200
1000
8000
4000
2000
CONO 3000
2500
2000
1500
1000
500
0.125
Q. 075
0. 025
Sorter:
1979 1980 1981
K, Na, Ca, Mg, Cl , S0 4
Konduktivitet: µS/cm Vatten f öring: m3 /s
91-2317 VARPINGE
0 ,1 25
0.02S
1982 1983 1984
Alk, NO 3 µek V /1
52
NR 3000 3000
2500 500
2000 000
1500 1500
1900 1000
500
CA 1200
I 000 500
8000 000
6000 1500
4000 1000
2000
CONO 3000
2500 000
2000 000
1500 3000
1000 00 0
500
504 6000
5000 10000
4000 000
3000 000
2000 000
1000
pH 9. 0
8. 5 3500
8. 0 000
7. 5 500
7. 0 000
6 . 5 1500
6 . 0 1000
5. 0
2.500
0.500
Sorter:
~
., v\
1979 1980 1981
K, Na, Ca, Mg, C 1 , so 4 ,
Konduktivitet: µS/cm Vattenföring: m3 /s
119-2200 NEDRA BÄGBY
1982
Alk, NO 3 µek V /1
53
1983 l 984
3.000
2.500
0.500
600
500
400
300
200
100
CA 6000
5000
4000
2000
1000
0
CONO
504
pH
600
500
400
0
600
500
400
300
200
100
9. 0
6. 0
5. 5
NR 00
500
00
300
1000
s. o!o..,~~~d~~~=~====+-==~~==-r,-,-=1<=:,,~:,..,.-,....,._==-..-.h-,......-..... ?-;-",.-,~,..,...__,.....,_..-'l-~+-~~~-'\!'='!""'"--I--""'.....,..-----~~
0 . 360
0.200
0.200
o.oeo
o.oqo
1980 1981 1982
Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet:
1983
Cl , SO 4 , Al k ,
µS/cm Vattenföring: m3/s
118/117-2304 ORGVATAR
54
0.360
o. o~o
1984
µek V /1
HB-R&J'PORTER
Nr Titel
10
11
12
13
14
.15
16
17
1B
19
20
21
22
23
24
25
Hydrologiska undersökningar i Kasejö&ne representativa omr.Ade Meddelande nr III: Vatt.enomsät.t.ningen i L~lla Tivejöns omr&de 1966/67 - 1972/73 av A Waldenst.röm Stockholm 1974
Hydrologiska undersökningar i Lappt.räsket.s represent.ati va · områ.de Meddelande nr IV: Nederbörd och vattenomsättning av M Persson Stockholm 1974
Oceanografiska observationer i Östersjön 1973 med kustbevakningens båtar samt från isbrytare av U Ehlin och B J uhlin Stockholm 1974
Oceanografiska undersökningar i Alands hav Meddelande nr 1: Mätningar juni - september 1973 av U Ehlin och C Ambjörn Stockholm 1974
SMHl-rapport Verification af heat.ed water jet numerical roode l by James G Weil Stockholm 1974
Hydrologiska undersökningar i Lappträskets representativa område Meddelande nr V: Markvattenstudier av T Milanov Stockhol m 1975
Hydrologiska undersökningar i Lappträskete representativa område Meddelande nr VI: Vattenomsät.tnin"gen 1968-73 med feluppskattning av M Persson Stockholm 197 5
Hydrologiska undersökningar i Kassjöåns representativa område Meddelande nr IV: Snötaxering 1974 och vattenomsättning 1969- 73 av A Waldenström Stockholm 1975
Snösmä1 tningen i en punkt som funktion av meteorOlogiska data av S Jönsson Stockholm 1975
Oceanografiska undersökningar i Alands hav Meddelande nr 2: Mätningar okt-dec 1973 och juli -sept 1974 av U Ehlin och C Amb järn Stockholm I975
Oceanografiska observationer i Östersjön 1974 med kustbevakningens båtar samt från is}:)rytare av U Ehlin och B Juhlin Stockholm 1975
Vattenomsättning och flöde i Stormyra-området av L Liljequist och L Sterner Stockholm 1975
Hydrologiska undersökningar i Lappträskets representativa område Meddelande nr VII: Avrinningen och dess variationer inom området av M Persson Norrköping 1976
Vattenomsättningsstudier m m i Velens och Kassjöåns representativa områden av A Waldenström Norrköping 1976
Strömmätningar i sundet mellan Värmlandssjön och Dalbas jön, Vänern Vänerundersökningen. Meddelande nr 1 av B Carlsson och M Brandt Norrköping 1976
Oceanografiska observationer i Östersjön 1975 med kustbevakningens b~tar samt från isbrytare av U Ehlin och B Juhlin Norrköping 1976
Oceanografiska undersökningar i Alands hav 1975 Meddelande nr 3 . Mätningar 1974-75. Vattentransport.er av U Ehlin och C Ambjörn N<;>rrköping 1976
Tillämpning av HBV-2 modeller på regleringsmagasin i Angermanäl ven av S Bergström och S Jönsson Norrköping 1976
Grundvattenståndsmätningar i Angermanälvens övre til lr inningsområde av · T Milanov Norrköping 1976
Beräkning av frekvenser av torr.!r av L Gottschalk Norrköping 1976
Hydrografi och sandsugning av M Brandt Norrköping 1976
Hydrologiska undersökningar i Lappträskets repiesentativa område Meddelande nr VIII: Vattenomsättning och avdunstning under perioden 1968-76 av M Persson Norrköping 1976
Oceanografiska observationer i Östersjön 1976 med kustbevakningens bAtar av U Ehlin och B Juhlin Norrköping 1977
Oceanografiska undersökningar i Alands hav Meddelande nr 4 : Mätningar 1975-76, vatten-, värmeoch materialtransport.beräkningar av U Ehlin och C Ambjörn Norrköping 1977
Ström- och vattentraneportstudier i norra Öresund, sydöstra Kattegatt och i Skälderviken av M Brandt · Norrköping 1977
55
26
27
2B
29
30
31
32
33
34
35
36
37
3B
39
40
41
42
43
44
45
46
47
4B
49
50
51
52
53
Strömmätningar i Himmerfjärden 1976 av E Berget.rand Norrköping 1977
Oceanografiaka observationer i Östersjön 1977 med kustbevakningens båtar av U Ehlin och B Juhlin Norrköping 1978
Slutrapport över hydrologiska undersökningar i Velena representativa område av A Waldenatröm Norrköping 1977
Slutrapport över hydrologiska undersökningar i Kase jöåns representativa område av A Waldenström Norrköping 1977
Oceanografiska undersökningar i A: l ands hav Meddelande nr 5: Mätresultat 1977, vatten- och materialtransport.beräkningar ur 1974 och 1975 års mätningar av C Ambjörn Norrköping 1978
Basnät för vattentemperatur Stationsförteckning 1978- 01 - 01 av O Cabelie och A Moberg Norrköping 1978
Operational Hydrological Forecasting by Conceptua l Mod.els av S Bergström, M Persson och B Sundqvist Norrköping 1978
Slut.rapport över hydrologiska undersökningar i Lappträskete representativa område av M Persson Norrköping 1978
Oceanografiska observationer runt. svenska k usten med kustbevakningens båtar av U Ehlin och B J uhlin Norrköping 1979
Utvärdering av 1979 åra vårflödeeprognoser av S Bergström och S Jönsson Norrköping 1979
Oceanografiska observationer i Österjön 1979 med kustbevakningens båtar av U Ehlin och B Juhlin Norrköping 1980
Vårflödeevol ymeprognoser baserade på analys av nederbördskartor av S Jönsson Norrköping 1980
Resultat och erfarenheter av försöksverksamhet med utökad vattenprovtagning från kustbevakningens båtar av B Juhlin och B Carlsson Norrköping 1980
Sediment.transport i svenska vattendrag 1979 av M Brandt Norrköping 1980
Slut.transport till Miljödatanämnden över pro j ekt Ml - 01: 2. Systemutredning rörande samordnade uttag av information u r MI ?Ch SHHis maskinel l a register av T Milanov och B Sundqvist Norrköping 1980
Användning av ·vädersatellitdata för att studera ytvattentemperatur av G Wennerberg Norrköping 1980
Nordisk hydrologi i utveckling . Tillägnad Ragnar Melin av A Forsman, J Otnes, M Falkenmark, E Kuusisto, R Lemmelä och J Lundager-Jensen Norrköping 1980
Beräkning av en föroreningstransport och blandning i en grund istäckt sjö av U Ehlin, I Bark och J Svensson Norrköping 1980
Utvärdering av 1980 åra vårflödesprognoser av S Bergström, M Häggström och M Persson Norrköping 1980
Mätningar av sjötemperatur vid SMHI av A Moberg Norrköping 1981
Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens båtar 1980 av B. Juhlin Norrköping 1981
Temperaturmät.ningar vid Visby av B Broman samt Spridning av utsläppt. vatten av B Vasseur Norrköping 1981
Användning av satellit.data från Landeat för studium av vattengrumlingar av G Wennerberg Norrköping 1981
Utvärdering av 1981 års vårflödesprognoser av S Bergström, M Häggström och M Persson Norrköping 1981
Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens båtar 1981 av B Juhlin Norrköping 1982
Sediment.transport i svenska vattendrag 1980 av M Brandt Norrköping 1982
The areal precipitat.ion index method - A simple method to forecast the spring flood volume by M Häggström Norrköping 1982
V&gdata från svenska kustvatten 1981 av J Svensson Norrköping 198 2
10
11
12
13
14
15
16
HO-RAPPORTER
Metod för homogenitetskontroll av meteorologiska och hydrologiska observationsserier av Sven-Erik Westman Norrköping 1982
Utvärdering och moc:3,ellsimulering av grundVattenrnätningarna i Angermanälvens övre tillrinningsområde av G Sandberg Norrköping 1982
Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevak·ningens båtar 1982 av B Juhlin Norrköping 1983
Utvärdering av 1982 års vårflödesprognoser av H Hli.ggström och M Persson Norrköping 1983
Vågdata från svenska kustvatten 1982 av Jonny Svensson Norrköping 1983
The new harbour in Landskrona - oceanc;:igraphic inveatigations by Jonny Svensson Norrköping 1983
Operational hydrological forecasting in Sweden by Magnus Persson Norrköping 1983
vattenutbyte mellan Bottniska Viken och Östersjön av Cecilia Ambjörn Norrköping 1983
Var vintern 1982/83 extrem? En j ämförande studie av vattentemperatur i några mellansvenska sjöar av Gun Zachrisson Norrköping 1983
Sedi menttransport i svenska vattendrag 1 981, Resultat frål'l sedimenttransportnäte t av Haja 'Brandt Norrköping 1983
För sök med automatisk vattenprovtagning i Marviken av Bo Juhlin Norrköping 1983
Värmeuttag ur Helgasjön - Möjligheter och konsekvenser av Gun Zachrisson och Ba rry Broman Norrköping 1984
Oceanografiska observa tioner runt svenska k usten med kustbevakningens fartyg 1983 av Bo Juhlin Norrköping 1984
Atgärder mot försurning i Velen . Erfarenheter från utförd· behandling med kalk och soda samt förslag till fortsatta åtgärder. En utredning för Töreboda kommun av Ingemar Halmström Norrköping 1984
Vågdata från svenska kustvatten 1983 a v Jonny Svensson Norrköping 1984
Beräkning av daglig vattenföring vid Ulva kvarn i Fyrisån 1951-82 av Magnus Pers son oc h Sven-Erik Westman Norrköping 198_4
17 Utvärdering av i 983 års vårflödesprognoser av Martin Häggström och Magnus Persson Norrköping 1984
18 Vattenståndsprognoser för Hammarsjön - Helge a . En utredning för Kristianstad län av Barbro Johansson
19 Utvärdering a v . 1984 års vårflödesprognose r av Martin Häggström Norrköping 1984
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
56
Svenskt Sjöregister - Uppdate ring a v Torbjörn Lindkvist och Christina Thoms-Hjärpe Norrköping 1984
Snörnätning med flygburen gamma·spektrometer i Kult sjöns avrinningsområde 1980 - 1984 av Sten Bergström och Maja Brandt
PROBE - An Instruction Manual by Urban Svensson · Norrköping 1984
Kartläggning av ytvattentemperaturen med satellitdata av Thomas Thompson Norrköping 1985
Oceanografiska observ ationer runt svenska kusten med Kustbevakningens fartyg a v Bo Juhlin Norrköping 1985
Vindförluster vid mätning a v snönederbörd med SMHI nederbördsmätaren av Bengt Carlsson Norrköping 1985
Svenskt Vattendragsregister · av Torbjörn Lindkvis t Norrköping 1985
Svenskt Sjöregister av Kurt Ehlert (projek tledare) Norrköping 1983
Aplicaci6n del rnodelo HBV a la cuenca del Lago de Arenal en Costa Rica av Barbro Johansson, Magnu s Persson, Göran Sandberg och Edgar Robles (ICE ) Norrköping 1985
Beräknat markvattenunderskott i Simlångens a vrinnin gsområde 1 934- 83 a v Gun Grahn, Barbro Joh a nsson och Barbro Norlander Norrköping 1985
Beräknat markvattenunderskott i Emåns avrinningsomr åde 1934-83 av Gun· Grahn, Barbro J ohansson och Barbro Norlander Norrköping 1985
Application of the HBV-model ta pilot basins in Burma a v Ohn Gyaw och Magnus Persson Norrköping 1985
Vattenbalanskartor ö ver S verige - månadsme delvärden för 1931 - 1960 a v nederbörd , avdunstning o ch a vrinning a v Todo r Milanov Norrköping 1985
Vågdata från svenska kustvatten 1984 av Jonny Svensson Norrköping 1985
H-RAPPORTER
Hydroke mis k a data f r ån de svensk a fä ltfo r skn ingsområde na av Bengt Ca rlsson Norr köping 1985
SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
60176 Norrköping. Tel 011-158000. Telex 64400 srnhi s.