IDÉKATALOG

Annica Andersson, Beate Kvien Flaa, Ditte Plauborg Pedersen, Heidi Lønne-Grønseth, Marjun Patursson, Natasja Hvalsøe-Andresen, Merete Riber, Susanna Puisto, Marit Gunhild Sara, Brigita Urmanaite, Eha Vain, Ieva Hermansone, Maria Parr, Marjun Syderbø Kjelnæs, Kristinn Johannesson, Gunnar Hansson, Nanna Hermansson, Malene Berthelsen Lindgren, Heyday

Anne MalmströmHilde MugaasSara LundbergMartin Mohr Olsen, Jacob Mellåker

03

04

06

09

11

11

14

16

17

17

18

Välkommen till Nordiska biblioteksveckan

Årets tema: Vänskap i Norden

Kura Gryning

Kura Skymning

Idékatalog

Idéer till Kura Gryning

Idéer till Kura Skymning

Årets konstverk

Övriga förslag på barnböcker

Övriga förslag på vuxenböcker

Förslag på film

ProjektledareSkribentKonstnärDesign og layout

SÄRSKILT TACK TILL:

INNEHÅLL

3BIBLIOTEK.ORG

9. – 15. november 2015 arrangeras Nordiska biblioteksveckan för 19:e gången! På den stora högläsningsdagen den 9:e november kommer stora och små att samlas på skolor och bibliotek i hela Norden och Baltikum för att lyssna på högläsning av samma texter. Kura Gryning för barn och unga börjar klockan 9 om morgonen. Kura Skymning för vuxna börjar klockan 19. Tidpunkterna kan givetvis anpassas efter enskilda institutioners behov.

Under veckan kommer över tusen nordiska och baltiska skolor och bibliotek fyllas med högläsningar, utställningar, debatter och kulturupplevelser. Trots att vi befinner oss på olika ställen, är vi delaktiga i samma evenemang. Årets tema är «Vänskap i Norden». Vänskap är ett viktigt tema och högläsningarna

återspeglar detta på olika sätt. Vi har sammanställt många olika förslag på aktiviteter som också handlar om vänskap.

Under veckan kommer över tusen nordiska och baltiska skolor och bibliotek fyllas med högläsningar, utställningar, debatter och kulturupplevelser. Trots att vi befinner oss på olika ställen, är vi delaktiga i samma evenemang. Årets tema är www.bibliotek.org kan ni också finna mer material som kan kombineras med högläsningen.

Vi önskar alla arrangörer och deltagare många goda upplevelser under Nordiska biblioteksveckan 2015!

VÄLKOMMEN TILL NORDISKA BIBLIOTEKSVECKAN!

4BIBLIOTEK.ORG

FOTO: MALIN BARKELID | NORDJOBB PÅ ISLAND 2012

Som Mehrens ord ovan visar, kan det vara svårt att sätta ord på vad vänskap är. Men det hindrar inte människor från att pröva. I litteraturen finner man olika former av vänskap, både mellan personerna man läser om samt mellan läsare och bok. I år är Vänskap i Norden tema för Nordiska biblioteksveckan av flera goda skäl.

Vänskap är en av de viktigaste relationerna människor emellan. Få saker kan ge den samma trygghetskänsla som att ha en god vän! Ibland kan man bli nostalgisk av att tänka på barndomen och de vänskapsband man knyter då har ofta en speciell plats i våra hjärtan. Vi behöver alla goda vänner men vi har också behov för att vara goda vänner

för andra. Det är viktigt att känna samhörighet.

Det finns många olika former av vänskap – vänskap mellan jämnåriga, mellan personer av samma kön och olika kön. Det finns vänskap på tvärs av generationer och täta vänskapsband mellan djur och människor. Man kan vara en god vän med sig själv och med någon man nästan inte känner. Vänskap bygger broar mellan människor, men kan också bygga broar mellan land.

Vänskap och samarbete över landsgränser är viktigt för att bevara fred och förståelse i världen. Det nordiska samarbetet står starkt, trots att det inte alltid har varit så. Det

Stein Mehren, norsk dikter

VÄNSKAP I NORDEN

Hva søker jeg i vennskapet?

Nesten ingenting og likevel

mer enn jeg kan finne alene

5BIBLIOTEK.ORG

FOTO

: ÓLA

FUR

ST

EIN

AR

GES

TSS

ON

, 201

4har visat sig att vår gemensamma historia med alla kultur- och språkliga likheter som vi har gör det lättare att vara vänner än fiender med våra grannländer. Som tur! Genom Nordiska biblioteksveckan blir denna vänskap ännu mer synlig, eftersom vi samlas omkring ett gemensamt evenemang med högläsning av nordiska texter. Att de baltiska länderna är så engagerade i Nordiska biblioteksveckan, vittnar om en stark vänskap också mellan Norden och Baltikum.

Genom temat Vänskap i Norden önskar vi att lyfta fram den mångfald av vänskaper som existerar samt belysa ämnet ur olika och kanske lite oväntade synvinklar. Årets högläsningstext för vuxna är från Egils saga, en av islänningasagorna. Den beskriver vänskap i en annan tid och annat rum än vad vi finner i dagens samhälle.

Sagalitteraturen förmedlar en stark lojalitet och starka vänskapsband. Våffelhjärtat, högläsningstexten för barn, beskriver en helt annan typ av vänskap - en äventyrlig vänskap mellan en flicka och pojke i en idyllisk barndomsvärld. Texten för ungdomar är från novellsamlingen Skriv i Sanden, där vi möter många typer av vänskaper ur olika synvinklar. Det är som om alla känner alla i det lilla samhället på Färöarna, men ingen känner till allt.

Vänskap är en form av gemenskap och denna gemenskap hoppas vi att ni känner under biblioteksveckans gång. Då det arrangeras högläsning av samma text på samma tid kan man tänka på alla dem man inte känner, men som en kort stund delar samma upplevelse som en själv, trots att vi befinner oss i olika länder.

6BIBLIOTEK.ORG

FOTO

: SIR

I JU

EL M

AR

TIN

USS

EN

FOTO

: SA

MLA

GET

.NO

VÅFFELHJÄRTAT (2005)Det är för att det är så vanligt att vårt kök är fullt av Lena och farfar, fast ingen av dem bor där. De bara ploppar in. Lena är hos oss så ofta att hon nästan är granne till sig själv.

I Våffelhjärtat möter vi Trille och Lena, de enda nioåringarna på det lilla stället som kallas för ”Dunk-Mathilde”. De hittar tillsammans på många spännande saker och några gånger blir det till och med lite farligt. Ibland lagar faster-farmor världens bästa våfflor. Lena är Trilles bästa vän, men han vet inte om han är hennes för det säger hon aldrig någonting om. Han skulle önska han var det, men kan de vara bästa vänner då Lena snart skall flytta? Våffelhjärtat är en rolig och rörande bok om vänskap. Vänskapen när den är som starkast samtidigt som den är som mest sårbar.

MARIA PARR OCH BO GAUSTAD Norska författaren Maria Parr (f.1981) debuterade med boken Våffelhjärtat år 2005. Den blev snabbt populär – hon vann Nynorsk barnlitteraturpris och nominerades till det prestigefyllda Bragepriset i Norge. Många har jämfört Maria Parr med Astrid Lindgren, speciellt för att hennes lekfulla och livliga huvudpersoner har flera likheter med Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga. Våffelhjärtat blev TV-serie år 2011. Senare har hon utgivit boken Tonje och det hemliga brevet, som också har vunnit flera priser.

Bo Gaustad (f.1946) är en norsk tecknare och illustratör med utbildning från Rom och Oslo. Hon har illustrerat över 25 bilderböcker för barn. År 2013 vann hon Kulturdepartementets illustratorpris. Juryn beskrev henne som en ”bokkonstnär med stort register”.

Högläsningen för barn och unga arrangeras under morgonen. Vi har valt ut två böcker till morgonläsningen i år. Våffelhjärtat passar bra för barn över sex år medan målgruppen för Skriv i Sanden är ungdomar.

KURA GRYNING HÖGLÄSNING FÖR BARN OCH UNGA

7BIBLIOTEK.ORG

FOTO

: BIR

GIR

KR

USE

FOTO

: FO

RLA

GET

TO

RG

AR

D

MARJUN SYDERBØ KJELNÆSMarjun Syderbø Kjelnæs (f.1974) är en färöisk författare. Hon utbildade sig till sjuksköterska i Köpenhamn, men nu bor hon på Färöarna och skriver på heltid. Hennes novellsamling för ungdomar, Skriva í sandin (2010) vann Nordiska Skolbibliotekarieföreningens barnbokspris år 2011 och den var nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris år 2013. Hon har givit ut böcker för barn, ungdomar och vuxna och har skrivit både dikter, noveller och skådespel.

SKRIV I SANDEN (2010)“Kanske behöver du bara be om ursäkt.”“Det kan hon göra själv!“ väser Erla så högt att en äldre man på bänken framför vänder sig om och tittar på dem. Tóki nickar leende till honom. “En av er måste ju göra det först” viskar Tóki, när mannen har tappat intresset för dem igen. Erla lägger armarna i kors; Tóki ska alltid lägga sig i allting.

Skriv i sanden Skriv i Sanden är en novellsamling bestående av 10 noveller vars historier är nära sammankopplade. Handlingen sker i Torshavn på Färöarna. Novellerna handlar om tio väldigt olika ungdomar. Några av ungdomarnas vägar korsar varandra, men de upplever dessa möten olika och berättar om dem på olika sätt. Vi möter ungdomar som står framför både små som stora utmaningar. En kille är förälskad i vännen sin, men klarar inte av att säga det till honom. En annan försöker att göra upp efter att ha skällt ut sin bästa vän. En tredje kämpar med ätstörningar. Gemensamt för berättelserna och dessa ungdomar är hur viktigt goda relationer och vänskap är. Och att människor inte alltid är som de först ser ut till att vara.

8BIBLIOTEK.ORG

FOTO

: ÓLA

FUR

ST

EIN

AR

GES

TSS

ON

, 201

4

VID UPPLÄSNING

Både lärare och skolbibliotekarier kan läsa för barn. Man kan även invitera en skådespelare, författare eller annan med intresse för litteraturförmedling att göra det. Arrangerar man högläsning i en klass med unga kanske någon av dem kan läsa högt. Vi rekommenderar att man tänder stearinljus för att göra det extra mysigt under högläsningen. Ifall ni har en projektor eller liknande kan ni visa upp bokpärmen, årets konstverk eller andra bilder. Det kan

också vara intressant att läsa boken på originalspråket eller ett annat nordiskt språk och därmed koppla högläsningen samman med grann- eller främmandespråkundervisningen.

De utvalda textutdragen ur Våffelhjärtat och Skriv i Sanden kommer att vara tillgängliga på biblioteksveckans hemsida några veckor innan arrangemanget börjar.

9BIBLIOTEK.ORG

FOTO

: WIK

I CO

MM

ON

S

KURA SKYMNING HÖGLÄSNING FÖR VUXNA

ISLÄNNINGASAGORNA

Då sade kungen: «”Du lägger mycket kraft på att stödja Egil, Arinbjörn. Jag är ovillig att göra dig någon skada om du hellre vill sätta ditt eget liv på spel än att han blir dödad. Men jag har starka skäl för att straffa Egil, vad jag än kommer att göra med honom.»

Isänningasagorna anses som Nordens viktigaste bidrag till världslitteraturen. De flesta sagorna handlar om «Islands landnam» mellan 900 och 1100-talet, då Island befolkades av nordbor. Det handlar i stort sett om vanliga människor såsom bönder och fiskare och deras liv. Trots att sagorna berättar om många resor runtomkring i Norden, är det Island som står i centrum. På 1200-talet skrevs berättelserna ner av anonyma författare och då hade de levt i folkmun i flera generationer. Ordet «saga» härstammar från det nordiska verbet «segja», som betyder berätta.

År 2014 utkom en komplett samling av islänningasagorna i nyöversättningar på de skandinaviska språken. Samlingen

består av 40 sagor och 49 «totar», som betyder kortare berättelser om islänningar från sagatiden. Översättningen var ett stort koordinerat projekt som pågick samtidigt i Sverige, Norge och Danmark, med hela 15-24 översättare i vart land. Litterära översättare och rådgivare användes som konsulenter för att säkra ett mer modernt och levande språk. Målet var att bättre kunna förmedla islänningasagornas samnordiska medelåldershistorier till nya läsare. De har således blivit mer tillgängliga än någonsin tidigare.

Typiskt för sagalitteraturen är att den kombinerar prosa med dikt. Rätt som det är kan personer bryta ut i kvad,

10BIBLIOTEK.ORG

en form av dikt. Dessa inslag bryter upp handlingen samtidigt som de demonstrerar en annan form för kamp än den rent fysiska. En skarp tunga eller penna kunde gott och väl fungera som ett vapen. Dikterna bidrar också med att göra texterna mer levande.

Vi möter ett annorlunda samhälle och andra levnadssätt än vad vi finner i Norden idag och trots det, eller kanske på grund av det, fängslas vi av denna mäktiga litteratur. Trots att språket i sagorna kan verka sakligt och kyligt, bjuder sagorna på ett hav av starka känslor. På samma sätt kan sagalitteraturen bjuda på råa, ofta brutala framställningar av våld och dråp samtidigt som de också skildrar hur starka vänskaps- och lojalitetsbanden mellan människor kan vara. Lojalitet var ett viktigt begrepp då och det kommer tydligt fram i de relationer

vi möter i islännigasagorna. Lojalitet och vänskap ställs i kontrast mot hat och hämnd och skildrar således en intressant del av den fornnordiska historien och forntidens syn på släkt- och vänskapsband.

Vid läsning av islänningasagorna kan vi fråga oss vad vi värdesätter i våra relationer och vänskaper idag. Är vi lika trofasta mot våra vänner som vi var förut? Den moderna vänskapen sätts på helt andra prov. Nu handlar kanske den största kampen om att finna tid för varandra och visa att man önskar prioritera sina vänner i en tid där mycket annat kräver vår uppmärksamhet. Samfundet fokuserar mer på individer än sammanhållning men vi får inte glömma att andra har behov av oss och att vi har behov av andra. Vi bör göra ett val för att bevara och vårda de goda relationerna.

VID UPPLÄSNING Nordiska biblioteksveckan har valt ett utdrag ur Egils saga som vi tycker representerar Islänningasagorna samt årets tema på ett bra sätt. Till utdraget följer en introduktion som gärna kan läsas upp för att skapa en bättre förståelse för själva kontexten.

Det utvalda utdraget är från Egils saga, Bind 1: Kapitel 60, strof 33, Kapitel 61, strof 2, 3, 16, 20Kapitel 62, strof 34, 35Kapitel 68, strof 43Kapitel 80, strof 10, 11, 13

Bibliotekarier lämpar sig ofta väl som uppläsare. Man kan också invitera en utomstående person för att läsa högt, t.ex. en författare, skådespelare

eller annan med intresse för litteratur, högläsning och kulturförmedling.

11BIBLIOTEK.ORG

FOTO

: ÓLA

FUR

ST

EIN

AR

GES

TSS

ON

, 201

4

IDÉKATALOGIDÉER TILL KURA GRYNING

Vi hoppas att årets tema kan bidra till att skapa goda läsupplevelser och samtal om vänskap i skolor och bibliotek under biblioteksveckan. I idékatalogen finner du många olika förslag till aktiviteter, som antingen kan göras allena eller tillsammans med andra. Recept, material och flera tips finns på hemsidan www.bibliotek.org.

INSTAGRAMTÄVLINGOfficiell hashtag: #NORDBIB15Vad betyder vänskap för dig? Dela dina bilder från Nordiska biblioteksveckan och temat «Vennskap i Norden» med hashtaggen #NORDBIB15, och var med i Nordiska biblioteksveckans instagramtävling! Vi lottar ut priser bland deltagarna. Om du inte har instagram så kan du också delta genom att dela bilden på facebook med #nordbib15.

DELA DINA BILDER VIA FACEBOOKHur arrangerar DIN skola eller DITT bibliotek Nordiska biblioteksveckan? Dela dina bilder med oss och följ med hur andra arrangerar biblioteksveckan i hela Norden och Baltikum. Dela bilderna på Nordiska biblioteksveckans facebookvägg på facebooksidan: bibliotek.org.

12BIBLIOTEK.ORG

TALA OM VÄNSKAP I KLASSENEfter högläsningen kan det vara fint att tala om textens handling. Hur upplevde ni årets tematisering av vänskap? Känner någon igen sig i handlingen eller vänskapsrelationerna? Vad betyder det att vara en god vän? Hur vill du att dina vänner skall vara? Hur känns det att inte ha goda vänner? Kan flickor och pojkar vara vänner? Kan barn och vuxna vara vänner? Vad kan ni göra för att alla skall känna sig inkluderade?

TALA OM NORDEN I KLASSENVad vet ni om de nordiska och de baltiska länderna? Hur ser flaggorna ut, vad heter huvudstaden och var ligger de? Se på en karta tillsammans, kanske har ni en vänskapsby eller en vänklass i ett av länderna? Eller kanske ni gärna vill ha en?

De nordiska länderna har ett tätt samarbete på många områden. På hemsidan till nordiska biblioteksveckan kommer vi att lägga in en quiz eller frågesport om Norden. Dela klassen in i grupper och låt dem lösa frågorna tillsammans. Svårighetsgraden kan anpassas genom att ta bort svarsalternativ, eller genom att tillåta användning av hjälpmedel såsom internet och andra uppslagsverk. Ni kan lära mer om Norden och nordiskt samarbete på hemsidorna till Föreningen Norden och Norden i skolan.

ANVÄND LÄROPORTALEN «NORDEN I SKOLEN» I UNDERVISNINGENNorden i skolen är en gratis lärportal för lärare och elever som vill arbeta med språk och kultur samt klimat och natur i undervisningen. Upprätta en profil på www.nordeniskolen.org och finn ett varierat urval av undervisningsmaterial.

I lärportalen finns material om vänskap under «Språk og kultur». I lärportalen finns material om vänskap under «vänskap» och lös uppgifter om texten.

Ni finner också ett unikt virtuellt klassrum där ni kan komma i kontakt med vänskapsklasser och låta eleverna videochatta och skriva till andra elever i hela Norden.

GÖR EN DRAMATISERING

På hemsidan www.bibliotek.org finns ett manus som kan användas för att göra en dramatisering av Våffelhjärtat. Dramatiseringen är gjord av Ung Dramatik i Finland på basen av högläsningstexten samt andra avsnitt ur boken.

Den äldre målgruppen kan också ta utgångspunkt i de andra högläsningstexterna och göra en dramatisering på basen av handlingen. Man kan också finna på en egen historia om vänskap och lägga upp ett skådespel eller en film och uppträda inför de andra i klassen. Kanske kan det handla om en ny vänskap eller gräl och försoning.

13BIBLIOTEK.ORG

TECKNA, SKRIV OCH LÄS

Teckna och skriv en berättelse eller dikt om vänskap. Läs dikterna högt för varandra och visa bilderna som ni har tecknat. Gör ett collage om vänskap, eller en affisch som kan hängas upp i klassrummet eller på biblioteket. Eleverna kan samarbeta om att göra en tankekarta över vad vänskap är eller trivselregler för klassen.

GE DINA KLASSKAMRATER EN POSITIV UPPLEVELSEBe eleverna skriva namnen på sina klasskamrater på ett papper. Det skall vara lite avstånd mellan varje namn. Efteråt skall de tänka på det finaste de kan säga om varje person och skriva det ner under namnen. Till sist samlar läraren pappersarken in och gör en lista till varje elev, där eleverna kan läsa vad som skrivits om dem själva.

GÖR VÄNSKAPSGÅVORMan kan laga många fina vänskapsgåvor med enkla medel såsom papper, tråd och färgpennor. T.ex. kan man knyta vänskapsarmband, klippa ut en ring av pappersmänniskor eller virka en amigurumivän. Se på hemsidan under «materiale» för inspiration.

VÄNBOKMan kan göra sina egna vänböcker där klasskamraterna får en sida var att skriva en hälsning, en dikt eller ett minne. Ni kan också hitta på frågor som alla i klassen kan svara på. Till

exempel vad man blir då man blir stor, favoritmaträtt, favoritartist osv.

NORDISKA VÄNORTERTa reda på vilken er nordiska vänort är och gör en utställning om denna by. Man kan också skicka brev till jämnåriga i en klass i vänskapsorten.

NORDISK KVÄLL/NATT PÅ SKOLANAtt vara på skolan om kvällen/natten är något helt speciellt. Gör en stämningsfull kväll i klassrummet tillsammans med den egna klassen eller med andra klasser. Man kan t.ex. grädda våfflor, höra på musik, läsa högt eller se en av filmerna på listan.

14BIBLIOTEK.ORG

FOTO

: ÓLA

FUR

ST

EIN

AR

GES

TSS

ON

, 201

4

IDÉKATALOG IDÉER TILL KURA SKYMNING

Under Kura Skymning kan man ha det mysigt inomhus tillsammans med andra under den mörkaste tiden på året. Tänd stearinljus, baka pepparkakor, sätt på tekannan. Kura Skymning är stunden för det bästa Norden kan bjuda på om vintern. Kombinera gärna högläsningen med flera tips från listan och skapa en helnordisk kväll.

NORDISK FILMKVÄLLSe en film från ett annat nordiskt land. Sist i idékatalogen finner ni en lista över Nordiska filmer som handlar om vänskap. En god idé kan vara att kombinera högläsningen och traditioner för julbakning med filmvisning. Obs! Kom ihåg att orientera er om upphovsrättsreglerna innan ni visar film.

FÖRFATTARBESÖKArrangera gärna en författarkväll med besök av en eller flera nordiska författare. Man kan till exempel inleda eller avsluta med högläsning, ha en intervju med författaren, hålla ett bokbad eller bara tala om hur det är att vara författare. Eventuellt kan man också kombinera författarkvällen med en snabbkurs i skrivning.

FÖREDRAGMan kan gärna invitera en professor, lektor eller medlem från Föreningen Norden för att hålla föredrag om Norden, nordisk litteratur, nordisk historia eller språk. I förbindelse med högläsningen kan det också vara intressant med föredrag om islänningasagorna. Kanske kan man arrangera en diskussion om hur islänningasagorna kan relateras till modern tid, politik och värderingar.

NORDISK HÖRNA PÅ BIBLIOTEKETInred ett hörn av biblioteket med nordiska böcker som handlar om vänskap. Man kan hänga upp årets plakat, lägga fram nordiska biblioteksveckans böcker eller annan nordisk litteratur. Be en lokal skolklass att göra teckningar om vänskap och ställ ut dem på biblioteket.

15BIBLIOTEK.ORG

FOTO

: ÓLA

FUR

ST

EIN

AR

GES

TSS

ON

, 201

4HÖGLÄSNING AV FLERA BÖCKERMan kan kombinera högläsningen av de utvalda böckerna till Nordiska biblioteksveckan med annan nordisk litteratur. Eventuellt kan man se i listan för övrig nordisk litteratur eller använda möjligheten att läsa högt ur vinnarboken av Nordiska rådets litteraturpris.

NORDISKT TEATERSTYCKEArrangera ett teaterstycke, gärna inspirerat av en av böckerna från litteraturlistan. Man kan antingen använda amatörer eller professionella skådespelare. Man kan också invitera en skolklass för en uppvisning av antingen ett nyskrivet eller redan existerande teaterstycke.

KONSERTArrangera en konsert med ett nordiskt band eller en nordisk artist. Det är fint om musiken passar till temat. Det kan vara allt från klassisk musik till hårdrock.

NORDISKT GÄSTABUDInvitera till en mysig matkväll eller laga en traditionell nordisk rätt tillsammans. Det kan t.ex. vara karelska piroger från Finland, danska smörrebröd eller rømmegrøt från Norge.

”POP-UPP” LÄSNINGKontakta en teaterskola, folkhögskola eller dylikt och hör om de vill ”poppa upp” olika ställen i staden och läsa högt från texterna. De kan klä ut sig som t.ex. vikingar eller författare och kan samtidigt göra reklam för det lokala biblioteket och Nordiska biblioteksveckan.

HÖGLÄSNINGSGRUPPBibliotekarier eller frivilliga kan tillsammans bilda en läsgrupp. De kan resa runt bland olika skolor och högläsa för barnen.

16BIBLIOTEK.ORG

FOTO

: ALV

INA

FOR

LAG

.SE

ÅRETS KONSTVERK

Årets konstverk är skapat av den svenska konstnären Sara Lundberg (f.1971). Hon är bildkonstnär, illustratör och författare med utbildning från Stockholm och Maryland i USA. Lundberg vann Augustpriset år 2009 för illustrationerna i boken Skriv om och om igen. Samma år debuterade hon med bilderboken Vita Streck. Uppföljaren, Vita Streck och Öjvind, nominerades till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris år 2013. Som konstnär har hon bland annat haft utställningar i Sverige, Norge, England, Frankrike, Italien och Spanien.

Nedan är Sara Lundbergs tankar omkring konstverket

Det är i leken vänskapen slår rot

Jag tittar på bilden jag har gjort. Det är alltid så, att man blir lite förvånad när allt är klart. Förvånad och lite självkritisk. Det hör till. För hur ska man illustrera vänskap? Jag vilar blicken på båten som glider fram i sommardiset. Nöjd över formen och speglingen i vattnet. Tre personer i en båt, en familj kanske. Parasoller som skyddar mot solen. Hur skönt vore det inte att sakta puttra fram i den båten, hälsa på någon gammal, upptäcka något nytt.

Jag ser på barnet med sin morfar, hon ropar till de två som rör sig över bron. Hon söker kontakt. Vilka är de och var ska de? Kanske är det någon hon känner eller vill lära känna. Kontakt.

Vänskap kan vara så mycket. Hur ska man få plats med all dess innebörd i en enda bild, utan att bli för smetig eller för romantisk, eller att vilja för mycket? Jag vet inte, jag är ingen expert. Vänskap kan vara så intimt och nära som det förtroliga samtalet,

hemligheten vi delar. En stig vi går på, smultronen vi plockar. Jag kan spegla mig i dig. Jag kan luta mig på dig, vi behöver inte prata, i tystnaden bara är vi. Vänskapen kan också vara bred och allomfattande, som broar mellan öar, folk som möter folk, kulturer som blandas och korsbefruktas. Samarbeten. Utbyten.

Två skator sliter i en bok, på en picknickfilt. I förgrunden pågår en slags ringlek, vuxna och barn håller varandra i hand och dansar. Pojken i hängsel-shorts tittar beundrande mot flickan i röd klänning. Ett universum av upptåg ligger framför dem. Kanske var det hon som fattade hans hand och han blygt följde med, för i hennes ögon fanns något glittrande lekfullt. Något oemotståndligt.

Vänskap är ett litet frö som finns i ditt hjärta och jag ser det i ditt öga som en gnista. Vi leker något. Skrattet lockas fram och rinner som en flod mellan oss, och där uti slår vänskapen rot.

17BIBLIOTEK.ORG

IDÉER TIL ÖVRIG LÄSNING

BÖCKER TILL SMÅ BARNVaskedamen – Anna Fiske (no)Garmanns hemmelighet – Stian Hole (no)Vem ska trösta knyttet? – Tove Jansson (fi)Mummibøkene – Tove Jansson (fi)Ronja Rövardotter og Alla vi børn i Bullerbyn – Astrid Lindgren (sv)Pippi-bøkene – Astrid Lindgren (sv)Brune – Øyvind Torseter (no)Monster-bøkene av Jónsdóttir, Güettler og Helmsdal (no, is, sv)Gummi-Tarzan og Lille Virgil – Ole Lund Kirkegaard (dk)Kalaaq meeraqataalu / Kalaaq og hans venner - Juaanna Platou (gr, dk)Julia - arnaqquassaaq arnattartorlu / Julia – heksen og ånden, der vandrede - Juaanna Platou (gr, dk)Nasaq teqqialik piginnaanilik / Den magiske kasket - Kathrine Rosing (gr, dk)Miteraq aamma Bjarni / Miteraq og Bjarni - Mette Felbo (gr, dk)

BÖCKER TILL STÖRRE BARN OCH UNGDOMMikkas fra Lapland – Kirsten Nordstrøm Hansen (dk)Leo og Mei – Synne Lea (no)Det är jag som är Lisa – Moa-Lina Croall (sv)Anton, jag gillar dig!, En vän som heter Mia og Janne, min vän – Peter Pohl (sv)Kompisboken og Bästisboken – Lin Hallberg (sv)Tonje Glimmerdal – Maria Parr (no)Det er sådan man laver krig – Flemming Jarlskov (dk)Tilstrekkelig vakkert – Synne Sun Løes (no)Tähtimosaiikki - Iida Sammalisto (fi) Selvitymispeli - Markku Karpio (fiMaresi: Punaisen luostarin kronikoita - Maria Turtschaninoff (fi)Virhemarginaali - Salla Simukka (fi)

BÖCKER TIL VUXNANu vill jag sjunga dig milda sånger – Lena Olsson (sv)Homo Sapienne – Niviaq Korneliussen (gr)Vennskap – Björg Thorhallsdottir (is, no)Jeg nekter – Per Petterson (no)Fvonk – Erlend Loe (no)Honningtunger – Helene Uri (no)Et rikt liv – Mirjam Kristensen (no)Isslottet – Tarjei Vesaas (no)Den kroniske uskyld – Klaus Rifbjerg (dk)Dina brev lägger jag undar madrassen. En brevvexling 1971–2002 – Astrid Lindgren och Sara Scwardt (sv)Ned til hundene – Helle Helle (dk)

18BIBLIOTEK.ORG

IDÉER TILL FILM

BARN/FAMILJEskil & Trinidad (se)Bare skyer beveger stjernene (no)Ikke naken (no)Isdraken (se)Hur många lingon finns det i världen (sv)Kan du vissla Johanna (sv)Äpplet & masken (dk)Risto Räppääjä ja Viileä Venla (fi)

UNGDOMKick-it (no)

VUXNABuddy (no)Alt for Egil (no)Jeg reiser alene (no)En man som heter Ove (sv)Blinkende lygter (dk)Zappa (dk)Känn ingen sorg (sv)

Inuusuttut – nunatsinni nunarsuarmilu / Ung i Grønland – Ung i verden (gr, dk)Paaraluta : Oqaluttuaaqqiat 16-it inuusuttunit allatat / Vi passer på hinanden : 16 noveller skrevet af unge (gr, dk)Ukiut trettenit qaangiummata / tretten år efter - Mâliâraq Vebæk (gr, dk) GU2 : Oqaluttuaaraq nuannersoq / GU2 : Den gode historie / GU2 : The Good Story (gr, dk, en)Asavaanga – asanngilaanga / Elsker mig – Elsker mig ikke (novelle samling udgivet på 16 forskellige sprog)