ifau, niklas kaunitz, presentation om sänkta arbetsgivaravgifter, 2014-02-11

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Johan Egebark Niklas Kaunitz

Stockholms universitet

2014-02-11

Introduktion

Kan sänkta arbetsgivaravgifter användas för att stimulerasysselsättning för unga?Hur känslig är marginalgruppers sysselsättning m.a.p.arbetskostnad?

Innehåll

1 Bakgrund

2 Data

3 Metod

4 Resultat

5 Diskussion

6 Slutsatser

BakgrundData

MetodResultat

DiskussionSlutsatser

Tidigare forskningEn reform i två steg

Bakgrund

Hög och bestående arbetslöshet för OECD som helhet

0

5

10

15

20U

ne

mp

loym

en

t ra

te

1990 1995 2000 2005 2010

OECD unemployment

15−24 25−54

OECD har rekommenderat riktade sänkningar avarbetsgivaravgiften för låginkomsttagare

Johan Egebark, Niklas Kaunitz Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

BakgrundData

MetodResultat



BakgrundTidigare forskning

Generella nedsättningar (mestadels USA) har gett små effekterpå sysselsättning (men stora löneeffekter)Riktade nedsättningar i norden (Sverige, Finland) har gett småeffekter på sysselsättning (små löneeffekter)Ingen tidigare studie har undersökt sänkningar riktade motungdomar


BakgrundData

MetodResultat



BakgrundEn reform i två steg

Nedsättning:

Period:

Berörda:

Kohorter:

2007 års nedsättning

11.1 procentenheter

1 juli 2007 – 31 dec 2008

18–24 vid årets ingång

1982–1988; 1983–1989

2009 års nedsättning

15.9 procentenheter

1 jan 2009 – 30 juni 2014

≤ 25 vid årets ingång

Född efter 1983; 1984 etc.


BakgrundData

MetodResultat



BakgrundEn reform i två steg

10

15

20

25

30

35

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Payr

oll t

ax ra

te (%

)

>26 19-25 <19/26


BakgrundData

MetodResultat



BakgrundSmå förhoppningar om stora effekter

IFAU: stora dödviktsförluster, varför subventionera just unga?


BakgrundData

MetodResultat


KällorDeskriptiv statistik

DataKällor

För hela Sveriges vuxna befolkning 2001–2010: Registerdata(LOUISE, RAMS)För ett urval av alla anställda: Detaljerad anställningsdata överlöner, arbetade timmar etc. (Lönestrukturstatistiken)

samtliga offentliganställdastratifierat urval av privatanställda

Data samkörs för att skapa sysselsättningsmåttVårt sysselsättningsmått: minst 25% av heltid


BakgrundData

MetodResultat



DataDeskriptiv statistik, hela populationen

Age cohort, 2006

20 23 25 27 30

Employed, ≥ quarter-time 47.3 53.2 56.8 61.7 65.6

Employed, full-time 15.7 25.0 31.0 37.8 40.7

Educ. below HS 14.4 12.5 11.8 13.1 8.17

Educ. HS 77.0 53.5 46.2 42.3 46.1

Educ. above HS 8.61 34.1 42.0 44.6 45.7

Female 48.7 48.8 49.1 49.0 49.0

Foreign-born 12.4 16.6 17.7 18.3 19.0

N 112,618 105,303 108,174 110,202 112,582


BakgrundData

MetodResultat



DataSysselsättning över tid

40

50

60

70

Em

plo

ym

en

t, y

ea

rly a

ve

rag

e (

%)

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

20 25 26

27 30

Notes: Employment is defined as working at least quarter−time. The two vertical lines indicate the reform years.


BakgrundData

MetodResultat


Difference-in-DifferencesUtförandeOavsedda effekter av reformen

MetodDifference-in-Differences (DiD)

Vi jämför förändringen i sysselsättning över tid för den gruppsom studeras (behandlingsgrupp) med motsvarande förändringför en grupp som inte berörs av reformen (kontrollgrupp)Metoden bygger på antagandet att kontrollgruppen fångar uppden sysselsättningsutveckling som behandlingsgruppen skulleha haft om arbetsgivaravgiften inte skulle ha sänkts


BakgrundData

MetodResultat



MetodDifference-in-Differences (DiD)

Vi kontrollerar för (exogena) bakgrundsfaktorer för att görabehandlings- och kontrollgrupp jämförbaraVi använder två olika metoder

1 DiD med linjär regressionsmodell (den gängse metoden)2 DiD med exakt matchning – ickeparametrisk m.a.p. lokala

arbetsmarknader (SCB:s def.)


BakgrundData

MetodResultat



Metod2007 års nedsättning

År 2007–2008: Vi jämför tre olika par avbehandlings-kontrollgrupper

Lokalt vid brytpunkten: äldre 25-åringar mot yngre 26-åringar25-åringar mot 26-åringar (hela kohorter)19–25-åringar mot 26-åringar

Resultat för undergrupper (utlandsfödda, arbetslösa, KY)


BakgrundData

MetodResultat



Metod2009 års nedsättning

Oklart huruvida kontrollgruppen är giltig för denna period

2009 års nedsättning sammanfaller med en konjunkturnedgång(”the great recession”)Alla jämförbara åldersgrupper har behandlats något tidigare år

Vi fokuserar på den kortsiktiga effekten

Den långsiktiga effekten sannolikt mindre


BakgrundData

MetodResultat



MetodUtförande, löner

Kan förändring i relativlöner förklara effekterna påsysselsättning?


BakgrundData

MetodResultat



MetodOavsedda effekter av reformen

Individer som inte ingår i målgruppen kan påverkas indirekt

substitutionseffekter: äldre anställda blir relativt dyrare

Förmodligen är substitutionseffekten viktig ⇒ vi kommertroligen att överskatta reformeffekten


BakgrundData

MetodResultat



MetodOavsedda effekter av reformen

Eftersom vi mäter den relativa effekten överskattar viförmodligen antalet skapade jobb2007 är enda året med ”ren” reformeffekt – övriga år harindivider i målgruppen behandlats även tidigare


BakgrundData

MetodResultat


HuvudresultatUndergrupperLönerElasticiteterKostnadsanalys

Resultat


BakgrundData

MetodResultat



ResultatGrafisk representation: Vad händer vid gränsen 25-26?

54

55

56

57

58

59

60

61

62

Syss

elsä

ttnin

gsgr

ad (%

)

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Faktiskt utfall


BakgrundData

MetodResultat



ResultatGrafisk representation: Vad händer vid gränsen 25-26?

54

55

56

57

58

59

60

61

62

Syss

elsä

ttnin

gsgr

ad (%

)

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Faktiskt utfall Kontrafaktisk utfall Konfidensintervall (95%)


BakgrundData

MetodResultat



ResultatHuvudresultat: 2007 års nedsättning

Local 25 vs. 26 19–25 vs. 26

Linear Matched Linear Matched Linear Matched

DD 2005 0.001 0.001

0.003 0.002 −0.002 −0.003’

(0.003) (0.004)

(0.002) (0.002) (0.002) (0.002)

DD 2006 −0.001 0.000

−0.001 −0.001 0.003 0.002

(0.004) (0.004)

(0.001) (0.002) (0.003) (0.002)

DD 2007 0.006* 0.006

0.008*** 0.008*** 0.014*** 0.013***

(0.003) (0.005)

(0.002) (0.002) (0.003) (0.001)

DD 2008 0.007* 0.007’

0.005* 0.005* 0.007* 0.007***

(0.003) (0.004)

(0.002) (0.002) (0.003) (0.002)

R2 0.09 0.11

0.09 0.10 0.10 0.11

N 419,153 419,153

1,735,836 1,735,836 6,902,252 6,902,252

yTG 0.59 0.59

0.59 0.59 0.52 0.52

*** p < 0.1%, ** p < 1%, * p < 5%, ’ p < 10%Notes: Years 2001–2008. Fixed effects included for year, gender, age, local labor markets(LLM), immigration status, and country of birth. Standard errors are clustered on LLM(Linear) or bootstrapped (Matched).


BakgrundData

MetodResultat




Local 25 vs. 26 19–25 vs. 26


DD 2005 0.001 0.001 0.003 0.002

−0.002 −0.003’

(0.003) (0.004) (0.002) (0.002)

(0.002) (0.002)

DD 2006 −0.001 0.000 −0.001 −0.001

0.003 0.002

(0.004) (0.004) (0.001) (0.002)

(0.003) (0.002)

DD 2007 0.006* 0.006 0.008*** 0.008***

0.014*** 0.013***

(0.003) (0.005) (0.002) (0.002)

(0.003) (0.001)

DD 2008 0.007* 0.007’ 0.005* 0.005*

0.007* 0.007***

(0.003) (0.004) (0.002) (0.002)

(0.003) (0.002)

R2 0.09 0.11 0.09 0.10

0.10 0.11

N 419,153 419,153 1,735,836 1,735,836

6,902,252 6,902,252

yTG 0.59 0.59 0.59 0.59

0.52 0.52



BakgrundData

MetodResultat




Local 25 vs. 26 19–25 vs. 26


DD 2005 0.001 0.001 0.003 0.002 −0.002 −0.003’(0.003) (0.004) (0.002) (0.002) (0.002) (0.002)

DD 2006 −0.001 0.000 −0.001 −0.001 0.003 0.002(0.004) (0.004) (0.001) (0.002) (0.003) (0.002)

DD 2007 0.006* 0.006 0.008*** 0.008*** 0.014*** 0.013***(0.003) (0.005) (0.002) (0.002) (0.003) (0.001)

DD 2008 0.007* 0.007’ 0.005* 0.005* 0.007* 0.007***(0.003) (0.004) (0.002) (0.002) (0.003) (0.002)

R2 0.09 0.11 0.09 0.10 0.10 0.11N 419,153 419,153 1,735,836 1,735,836 6,902,252 6,902,252yTG 0.59 0.59 0.59 0.59 0.52 0.52



BakgrundData

MetodResultat




Inga tecken på större effekter på lång siktBör tolkas med försiktighet!


BakgrundData

MetodResultat



ResultatUndergrupper: Utlandsfödda

25 vs. 26 19–25 vs. 26

Linear Matched Linear Matched

DD 2005 0.001 0.002 −0.004 −0.004(0.004) (0.005) (0.002) (0.004)

DD 2006 −0.002 −0.002 −0.001 −0.002(0.003) (0.005) (0.003) (0.003)

DD 2007 0.004 0.004 0.004 0.004(0.004) (0.005) (0.003) (0.004)

DD 2008 −0.008* −0.007 −0.005 −0.003(0.004) (0.005) (0.004) (0.004)

R2 0.18 0.20 0.17 0.18N 291,125 291,125 990,850 990,850yTG 0.37 0.37 0.32 0.32

*** p < 0.1%, ** p < 1%, * p < 5%, ’ p < 10%Notes: Years 2001–2008. Fixed effects included for year, gen-der, age, local labor markets (LLM), immigration status, andcountry of birth. Standard errors are clustered on LLM (Linear)or bootstrapped (Matched).


BakgrundData

MetodResultat



ResultatUndergrupper: Arbetslösa och KY (25 mot 26)

Unemployed Vocational

Linear Matched Linear Matched

DD 2005 −0.000 −0.002 −0.004 0.003(0.006) (0.007) (0.009) (0.013)

DD 2006 −0.005 −0.009 −0.003 0.009(0.006) (0.007) (0.014) (0.014)

DD 2007 0.004 −0.001 0.024* 0.024’(0.008) (0.007) (0.010) (0.014)

DD 2008 −0.003 −0.004 0.044** 0.048***(0.009) (0.007) (0.014) (0.012)

R2 0.03 0.07 0.08 0.13N 153,931 153,931 37,963 37,963yTG 0.43 0.43 0.66 0.66

*** p < 0.1%, ** p < 1%, * p < 5%, ’ p < 10%Notes: Unemployed defined as having been registered at theunemployement office at least 100 days during the previousyear. Vocational is conditioned on having 0.5–2 years ofpost high-school education.


BakgrundData

MetodResultat



ResultatLöner

Viss indikation på löneeffekter men effekten är liten (ca 1procent)Inträffar redan samma år som nedsättningen införs, dvs 2007

tog facken hänsyn till reformen i 2007 års avtalsrörelse? (innanreformen implementerades)individuell löneförhandling?långsiktig underliggande trend?

Effekten kan vara större på längre siktLöneeffekter kan inte förklara de små effekterna påsysselsättningen!


BakgrundData

MetodResultat



ResultatElasticiteter (2007–08)

Sysselsättningsökning ca 2 procentLöneökning ca 1 procent ⇒ kostnadssänkning på ca 6,5procentElasticitet för målgruppen som helhet: −0,31Motsv för 25-åringar: −0,14


BakgrundData

MetodResultat



ResultatKostnadsanalys: Intäktsbortfall

0

1

2

3

Billio

ns o

f S

EK

16−18 19 20 21 22 23 24 25 26

2008 2009

Totalt 2008:9,9 mdr. kr

Totalt 2009:17 mdr. kr


BakgrundData

MetodResultat



ResultatKostnadsanalys: Antal nya jobb per år (2007–08)

19–25: 6 000 – 10 00025: 250 – 1 100Överskattar troligen antal nya jobb: substitutionseffekter +långsiktig löneanpassning


BakgrundData

MetodResultat



ResultatKostnadsanalys: Intäktsbortfall per skapat jobb och år (2007–08)

0

2

4

6

8

Mill

ion

s o

f S

EK

19−25 2525

Estimate Confidence interval (95%)


BakgrundData

MetodResultat


UtbudsbegränsningarEfterfrågebegränsningarFortfarande hög kostnad att anställa unga?

DiskussionUtbudsbegränsningar

Vi undersöker undergrupper där utbudsbegränsning torde varamindre (ej i utbildning, villig att arbeta)

betinga på arbetslöshet föregående år (minst 100 dagar)25-åringar (har lekt rommen av sig)

Inga signifikanta effekterIndikerar att det inte är en fråga om brist på arbetskraft


BakgrundData

MetodResultat



DiskussionEfterfrågebegränsningar

Var arbetsgivarna inte medvetna om nedsättningen?

ej sannolikt: reformen har fått relativt stort utrymme i media

Var arbetsgivarna osäkra på hur bestående nedsättningarnaskulle bli?

åtminstone kvar till nästa val fyra år senaremånga jobb kortvarigaytterligare avgiftssänkning 2009


BakgrundData

MetodResultat



DiskussionEfterfrågebegränsningar

Högt kapacitetsutnyttjande begränsade skaleffekten?

talar för: 2007 års sänkning infördes mitt i en högkonjunkturtalar mot: effekterna verkar ha varit små även inomdetaljhandeln (Skedinger 2013)talar mot: effekten är inte större under lågkonjunkturåren2009–2010


BakgrundData

MetodResultat



DiskussionFortfarande hög kostnad att anställa unga?

Det är ett riskbeslut att anställa individer utan tidigarearbetslivserfarenhet

osäker produktivitet

Riskpremien på ung arbetskraft kompenseras inte av skillnad ianställningskostnad (sammanpressad lönestruktur)För många företag är efterfrågan på unga i en hörnlösning (0)

⇒ små kostnadsförändringar får då mkt liten effekt (dvselasticiteten är lokalt 0) – stöds av nollresultat förutlandsfödda och arbetslösa⇒ större effekt vid en inre lösning – stöds av de betydligtstörre effekterna för KY


BakgrundData

MetodResultat


Slutsatser

Nedsättningen har givit små effekter på sysselsättning, medstort intäktsbortfall per skapat jobbFörmodligen överskattar vi antal nya jobb (underskattarkostnad per jobb)

substitution med kontrollgruppsubstitution med äldre arbetare (se Adeccofallet)möjlig löneanpassning på lång sikt


BakgrundData

MetodResultat


Slutsatser

Tack för uppmärksamheten!


ifau, niklas kaunitz, presentation om sänkta arbetsgivaravgifter, 2014-02-11

Investor Relations