informationsdesign i hemmets hjärta372426/fulltext01.pdf · 2010-11-25 · lena westholm ... med...

Mälardalens Högskola 2010-05-28 Informationsdesign, rumslig gestaltning 3 C-uppsats (KIT 159) Sophia Wattjersson

1

Informationsdesign i hemmets hjärta Struktur och ordning i kök för personer med ett neuropsykiatriskt funktionshinder C- uppsats i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning 15 hp Skriven av Sophia Wattjersson Handledare: Carina Andersson Examinator: Yvonne Eriksson Akademin för innovation, design och produktutveckling 2010 VT Eskilstuna


2

Tack… Till samtliga informanter som ställt upp och gjort detta arbete möjligt. Till en engagerad handledare som följt mig under processen och hjälp mig att stäva efter att hela tiden bli bättre. Till min familj som hjälp och stöttat mig under hela arbetet, ni är fantastiska! Till mina kära vänner i och utanför det rosa huset... ni vet vilka ni är. Jag känner mig oerhört stolt och rörd att få ha er som vänner. Vi har delat många skratt och tårar under tre oförglömliga år. Utan ert stöd och uppmuntrade ord skulle jag inte ha uppnått mina mål eller varit samma person som idag.


3

Innehållsförteckning INLEDNING ................................................................................................................................. 4

SYFTE ....................................................................................................................................... 5 FRÅGESTÄLLNINGAR/FORSKNINGSFRÅGOR ......................................................................................... 5 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................................ 6 BEGREPPSDEFINITION ................................................................................................................... 6 METOD .................................................................................................................................... 8

Informanter ....................................................................................................................... 9 Uppgifter om informanterna ............................................................................................ 10 Litteratursökning ............................................................................................................. 11 Metod och källkritik ......................................................................................................... 11

TEORI..................................................................................................................................... 12

RESULTAT ................................................................................................................................. 15

FÖRVARINGEN AV REDSKAP OCH MATVAROR .................................................................................... 15 EJ AVSLUTADE MOMENT ............................................................................................................. 18

ANALYS .................................................................................................................................... 19

STÄLLTID................................................................................................................................. 19 PÅMINNELSER .......................................................................................................................... 19 FÖRVARING OCH FÄRGKODNING.................................................................................................... 21 BRUSKÄLLOR ............................................................................................................................ 22

DISKUSSION OCH SLUTSATSER ................................................................................................. 24

KÄLLFÖRTECKNING................................................................................................................... 27

TRYCKTA KÄLLOR....................................................................................................................... 27 ELEKTRONISKA KÄLLOR ............................................................................................................... 28 MUNTLIGA KÄLLOR .................................................................................................................... 28

BILAGOR................................................................................................................................... 29

BILAGA 1 SAMMANFATTNINGAR AV INTERVJUER ............................................................................... 29 Birgitta Wennberg ........................................................................................................... 29 Karin Andersson............................................................................................................... 30 Johanna Jansson .............................................................................................................. 32 Lena Westholm ................................................................................................................ 35 Lotta Lind och Ing-Marie Israelsson .................................................................................. 38 Tina Tideman ................................................................................................................... 41

BILAGA 2 INTERVJUMALL............................................................................................................. 44 Intervjumall för brukare ................................................................................................... 44 Intervjumall för experter .................................................................................................. 45


4

Inledning Den här uppsatsen handlar om hur individer med ADHD diagnos kan ordna och upprätthålla struktur och ordning i ett kök för att på ett säkert och inspirerande sätt kunna utföra matlagning i vardagen.

”Att kunna utföra köksrelaterade aktiviteter betraktas som något som höjer livskvaliteten. Trots det växande behovet av att kunna skapa köksmiljöer och köksprodukter, både generellt och med individuella anpassningar, finns det idag ingen samlad kunskap om hur sådana miljöer och produkter bäst kan utformas” (Johansson et al. 2010, s.3).

Citatet ovan är hämtat ur den nyutgivna rapporten Kognitiva köket - framtidens kök som är skriver om kök för personer med ett kognitivt funktionshinder, dock mer fokuserat på demens. Denna uppsats kommer att rikta sig mot individer med Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) som också har kognitiva funktionshinder. Eftersom ADHD kan vara ett dolt handikapp kan det vara svårt för omvärlden att förstå vilken enorm ansträngning varje liten handling kan vara. Många personer med ADHD har ofta svårt att påbörja, byta eller behålla fokus och att slutföra aktiviteter, så kallade exekutiva funktioner. Enligt rapport från ”Samlasprojekt” av Socialförvaltning i Stockholm stad och Stockholm läns landsting (Tengvall, 2008) så kan hanteringen av den egna vardagen även påverkar arbetslivet och relationen till omvärlden. En fungerande hemmiljö kan skapa ordning och struktur för att klara av att komma i tid till ett arbete eller ha ett socialt umgänge. Det är därför viktigt att personer med ADHD får möjlighet till hjälp att strukturera sin hemmiljö. Det ger en säkrare och mer självständig vardag, vilket kan leda till ökad livskvalitet. Vid närmare efterforskning hittades ytterst lite forskning och litteratur om hur personer med ADHD hanterar svårigheterna med de exekutiva funktioner och bibehåller ordning i rumsliga sammanhang. Vanna Beckman tar dock upp ämnet och skriver i sin bok Vuxna med DAMP/ADHD (2008, s.108) om hur en mer strukturerad och mindre stressande omgivning kan minska diagnosens symtom. Genom alla tider har mat varit grundläggande för människans överlevnad och därmed bidragit till att köket är en central del i våra hem. Köket är en del i hemmet där många moment utförs och ibland med flertalet olika redskap. Det kan kräva stor tidsåtgång för att få rutin på matlagning och städning. Utifrån min erfarenhet som köksrådgivare på ett stort heminredningsföretag vet jag vilka problem som ofta kan uppstå i köket för gemene man. För liten arbetsyta, dålig överblick i skåp och ologisk struktur är återkommande problem. Det kan exempelvis vara att förvaringen inte ger en god översikt eller inte är planerad efter rörlighet mellan olika stationer i köket, som mellan spisen och diskhon.


5

När en person med ADHD har problem med bland annat de exekutiva funktioner samt att minnas vart redskap eller porslin ska placeras, blir strukturen ännu mer betydelsefull. Ett rörigt kök kan bli en säkerhetsrisk om individen glömmer spisen påslagen eller att skåpsluckor står vidöppna. Det kan leda till att personen i fråga tar fysisk skada. Den psykiska hälsan kan tyvärr också påverkas. När en person med ADHD inte klarar av en uppgift eller misslyckas kan denne ofta bli mycket besviken eller arg på sig själv. Vanna Beckman förklarar i sin bok, Vuxna med DAMP/ADHD, att det kan leda till både dålig självkänsla och lågt självförtroende (2008, s.48).

Syfte Syfte med studierna är att undersöka hur olika audiella och visuella element i den fasta köksinredningen påverkar individer med ADHD diagnos. Syftet är även att belysa ett antal element som ligger till grund för störning i matlagningsprocessen och hur rumslig1 information kan hjälpa och vägleda individen. Målet med uppsatsen är även att väcka en diskussion och medvetenhet om behovet av struktur och ordning i köket för individer med ADHD eller liknade diagnoser. Detta kan ses som en början till att belysa ämnet för att sedan forska vidare utifrån de resultat och slutsatser som presenteras.

Frågeställningar/forskningsfrågor 1. Vilka specifika moment i ett kök har en vuxen person med ADHD svårt att hantera och fullfölja under en matlagningsprocess? 2. Vilka visuella och audiella element (grafiska, rumsliga, texturer, material) kan störa flödet och strukturen i en fast köksinredning så att en vuxen person med ADHD har svårt att hantera en matlagningsprocess2? 3. Hur kan olika visuella och audiella element i en fast köksinredning hjälpa till att skapa struktur och ordning för en person med ADHD?

1. Rumsliga element står här för ljud, ljus, färg och placering av form eller utformning av något tredimensionellt. 1 En del av den rumsliga miljön kan vara grafiska element som bild, text. 2 I en matlagningsprocess inräknas förberedelse, tillagning och städning (plocka ur eller i diskmaskinen)


6

Avgränsningar Det här arbetet är avgränsat till att endast fokusera på hur den kognitiva nedsättningen hos en vuxen person med ADHD påverkar användningen av ett kök i en hemma miljö. Definitionen av vuxen i detta projekt är en individ mellan 18-65 år med eget hushåll. Med informanter över 65 år fanns det risk att personen i fråga har andra svårigheter som har med åldern att göra och kanske inte har eget hushåll. Jag hade inte satt några krav på hur länge informanten skulle ha haft sin diagnos. Vid en ADHD diagnos upptäcks ofta en kombination med andra diagnoser som exempelvis Bipolär samt Aspberger syndrom vilket flera av informanterna har. Personerna som intervjuats har enbart varit kvinnor eftersom det tidigare gjorts väldigt lite forskning på just kvinnor med ADHD. Eftersom varje individ har olika svårigheter och behov så ska detta inte ses som fasta riktlinjer. Arbetet utgår från de problem som framkommit från mina informanter och kan snarare ses som en ingång för att finna en individanpassad struktur och ordning. Anhörigas osäkerhet eller oro över hur matlagningen hanteras kommer ej tas i beaktning. Arbetet bygger främst på brukarna egen uppfattning av matlagning i vardagen med komplement från experter inom området. Min forskning är avgränsad till endast den fasta köksinredningen där mat och disk iordningställs. Placering eller annan struktur av lösa föremål kommer dock behandlas i viss mån i de fall jag anser att de är viktiga element som påverkar eller påverkas av den fasta köksinredningen. Endast de visuella och audiella sinnesintrycken kommer att behandlas. I analyser, diskussion och slutsats kommer endast ett urval av från mina empiriska data bearbetas för att kunna gå djupare. Förslagen eller resonemangen avseende lösningar kommer inte att ta hänsyn till någon ekonomisk aspekt. Däremot kommer estetiska aspekter vara en del i arbetet eftersom det kan bidra till en mer lugn och samordnad helhet. Vilket i sin tur skulle kunna underlätta hanteringen av information och bidra till att den nedsatta kognitiva förmågan samordnar sinnesintrycken lättare.

Begreppsdefinition Vissa begreppsdefinitioner har kommit från källor och är då angivna med hänvisning i texten nedan. Andra begrepp har varit sådana som jag själv definierat till detta arbete under processen.


7

ADHD - Attention Deficit Hyperactivity Disorder, uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet. ADD är i grunden som en ADHD diagnos fast mer centrerad kring uppmärksamhetstörningen och inte hyperaktiviteten (Beckman, 1999, s. 13). Brukare - individerna i studien som har en ADHD diagnos. De som ska bruka köket. Expert - en person med erfarenhet av individer med ADHD och på något sätt är yrkesverksam inom området Säkerhet - Brukaren kan laga mat utan att känna sig osäker eller göra sig fysiskt illa. Trygghet - Trygghet är det som kommer av säkerhet. När brukaren känner sig säker i matlagningen uppstår trygghet. Matlagningsprocess - alla delar som krävs i matlagning: förberedelse, tillagning och städning. Moment - en del av matlagningsprocessen, en handling som exempelvis hacka grönsaker. Fast köksinredning – De fasta föremålen i köket som exempelvis stommar, luckor, lådor Visuella element - Allt som synligt för människans öga, exempelvis ljus eller färg. Audiella element - Alla ljud som vi människor uppfattar genom hörseln. Exempelvis signaler eller bakgrundsmusik Rumsliga element - står här för ljud, ljus, färg och placering av form eller utformning av något tredimensionellt. Grafiska element - bild, text och formgivning av en tvådimensionell yta. Piktogram - en enkelt illustrerad bild av en symbol som exempelvis visar ett föremål (Bergström, 2007, s 272). Exekutiva funktioner - att påbörja, fullfölja och avsluta en handling. Är sammankopplat med minnet (Beckman, 1999, s. 39) Preattentiv process - (preattentive processing) – Färg, form eller position som skiljer sig från omgivningen och sticker ut kan vara preattentiva. Attributen som


8

sticker ut väcker alltså en preattentive process som kan hjälpa individen att exempelvis hitta ett föremål (Ware, 2004, 152).

Metod Jag har valt att utföra kvalitativa intervjuer för att undersöka hur individer med diagnosen upplever köket i sin hemmamiljö samt för att få mer expertkunskap från yrkesverksamma. Annika Lantz skriver i sin bok Intervjumetodik (2007) om hur det alltid finns en risk med ett fåtal kvalitativa intervjuer att endast få en subjektiv synvinkel från informanten. Studiens mål är dock inte att komma fram till några allmänna riktlinjer eftersom problem hos individer med ADHD kan vara väldigt individuella. Målet var att utreda svårigheterna hos ett fåtal utvalda brukare, därför efterstävas inte något objektivt synsätt. De kvalitativa intervjuerna var således till för att ta reda på den enskilde brukarens relation och svårigheter till den fast köksinredningen i det egna hemmet. För att förstå brukarnas upplevelse av köket krävdes en helhetsbild utifrån brukarnas egna berättelser. ”Kvalitativa data och metoder har sin styrka i att de visar på totalsituationen. En sådan helhetsbild möjliggör en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang (systemperspektivet)” (Holme & Solvang, 1997, s. 79). Intervjuer ter sig mer lämpligt än observationer eftersom observationer kan påverka trovärdigheten av den insamlade data. En öppen observation där observatören befinner sig i samma rum alternativt filmar den som observeras skulle kunna göra att individen anstränger sig mer än vanligt. Jag som observatören ställs därför inför flera etiska svårigheter (Holme och Solvang, 1997 s.111). Observationer skulle göra arbetet väldigt tidskrävande och ge en svårtolkad data. Därför valdes istället kvalitativa intervjuer som metod. Enligt Holme och Solvang (1997, s.93) kan jag på det sätt få närhet till informanterna som gör möjligt att få så rätt och riktig information som möjligt av brukarnas struktur, ordning och handlingsmönster i vardagen. En intervjumall upprättades med stöd från projektrapporten ”Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur?” som är skriven av tre arbetsterapeuter för Handikapp och Habilitering i Stockholm läns landting (2008). Intervjumallen gjordes i två olika versioner, en för brukare och en för experter (se bilaga 2 intervjumallar). Intervjumallen fungerade som handledning för att inte intervjuerna skulle skilja sig allt för mycket och för att se till att jag fick svar på rätt frågor som uppfyllde syftet och mina frågeställningar i arbetet. Samtidigt var det viktigt att intervjun blev så pass öppen och ostrukturerad för att informanten skulle känna sig trygg och kunna tala fritt kring problemen. Risken var annars att personen svarade vad de trodde att jag ville höra, eller att jag följde min intervjumall så strikt, att jag missade viktig information då frågorna kanske inte lyckats täcka in alla områden vilket Holme och Solvang belyser i sin bok Forskningsmetodik (1997, s.101).


9

För att kunna utforma intervjumallen och sätta mig in i problematiken läste jag in mig på ADHD i allmänhet och den ytterst begränsade litteratur och forskningen som finns skrivet kring ADHD och miljöer. Det gav även en god förkunskap så att inte första och sista intervjun skilde sig allt för mycket åt. Min förståelsehorisont hade annars haft ett väldigt stort glapp mellan första och sista intervjun något som Holme och Solvang (1997, s. 96) förklarar som förhandsteori. Det innebär att den litteratur som vidgat min förförståelse hjälpte mig att formulera bättre och mer givande frågeställningar redan från första intervjutillfället. Oftast svarade informanterna på mina frågor under samtalet utan att jag ens behövde ställa alla frågor. Det kan bero på att informanterna i förhand kort informerades kring ämnet och syftet med arbetet, vilket gjorde att de redan innan intervjun hade fått möjlighet att reflektera över sin vardag. Intervjumallen hjälpte dock både informanterna och mig att stundtals att hålla strukturen i intervjun. Vid intervjuerna användes diktafon för vara säker på att få med allt som informanterna svarade. Eftersom de data jag fick in från intervjuerna resulterade i ett stort antal timmar ljudinspelning valde jag att inte transkribera hela ljusinspelningen från intervjun. Istället gjordes en längre sammanfattning från varje intervjutillfälle (se bilaga 1).

Informanter Nedan följer en presentation av de informanter som ingår i studien. Informanterna räknas upp i den ordning intervjuerna utfördes, med första intervjutillfället överst. Jag kommer genom arbetet använda två olika begrepp för att skilja mellan individer med ADHD och yrkesverksamma inom området ADHD. När jag talar om brukare menar jag individer med ADHD som ingått i studien och vid användning av experter menar jag yrkesverksamma. Vid användning av ordet informanterna menar jag samtliga i studien. Eftersom en av brukarna ville hållas anonym i studien så valdes fiktiva namn till samtliga brukare av etiska skäl med tanke på att det kan vara ett känsligt ämne. • Informant 1 (expert) Birgitta Wennberg, verksam arbetsterapeut på Klara

Mera - center för kognitivt stöd. • Informant 2 (brukare) Johanna Jansson, diagnoser ADHD samt Aspberger

syndrom. • Informant 3 (brukare) Lotta Lind, diagnoser ADHD samt Autism. • Informant 4 (brukare) Ing-Marie Israelsson, diagnoser ADHD, Autism

samt MS. (intervjun utfördes vid samma tillfälle som informant nr 3)


10

• Informant 5 (expert) Lena Westholm, verksam legitimerad psykolog vid

ADHD center • Informant 6 (brukare) Karin Andersson, diagnoser ADHD samt Bipolär

typ 2. • Informant 7 (brukare) Tina Tideman, diagnos ADHD.

Uppgifter om informanterna Brukarna bestod av fem kvinnor mellan 21-57 år. Ett för stort antal informanter skulle ha gjort att jag inte kunde ge varje informant lika mycket tid under intervjun, med tanke på arbetets tidsbegränsning. Urvalet som gjorts var enligt Holme och Solvang (1997, s.101) icke slumpmässigt då syftet var att undersöka just vuxna med ADHD diagnos. Genom kontakt med Riksförbundet Attention fick jag möjlighet att intervjua två med ADHD diagnos som både var medlemmar och aktiva inom Riksförbundet Attention. Jag rekommenderades även att kontakta Johanna Jansson som både har diagnosen själv, men också aktivt arbetar för personer med neuropsykiska funktionshinder. Via kontakter på Jobbtorg Stockholm fick jag sedan ytterliggare två brukare som befann sig i mycket skilda åldergrupper. Intervjuerna med brukarna utfördes på olika platser vid olika tidpunkter som valdes av respektive intervjuperson. En intervju utfördes hemma i brukarens kök. Två andra utfördes i ett samtalsrum i Jobbtorg Stockholms lokaler vid två olika tidpunkter. En intervju med två brukare utfördes vid ett tillfälle i intresseorganisationen Attentions samlingslokaler. I ADHD centers lokaler i Stockholm, ett kunskapscenter för barn, ungdomar och vuxna, utfördes en expertintervju med Lena Westholm. Legitimerad psykolog som har erfarenhet av målgruppens behov och svårigheter. Hos Klara Mera som är ett center för kognitivtstöd samtalade jag med arbetsterapeut Birgitta Wennberg som visade ett kök där de redovisat hur man kan utforma köket för att hjälpa brukaren. Hon berättade om deras erfarenheter och hur de använt sig av olika typer av hjälpmedel.


11

Litteratursökning För att finna referenslitteratur till uppsatsen tog jag hjälp av högskolebibliotekets personal för att söka i databaser. Sökord jag använde mig av var space, perception, visualperception, interior design, Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD), designing safe kitchen, safe home design, kitchen design. Vid sökningarna använde jag mig främst av Google scholar eftersom den ger en bred sökning i flera databaser. Vid mina sökningar framkom det att relevant litteratur för mitt arbete var om diagnoskriterier för ADHD, ADHD och boende samt de kognitiva funktionerna. Dessa källor fanns främst i tryckt form. För att finna litteratur mot detta begränsade område sökte jag upp hjälpmedelsbiblioteket i Stockholm. De innehar den störta samlingen i norden kring hjälpmedel, funktionsnedsättningar och tillgänglighet. Efter att ha sökt genom sektionerna kognition, boende och ADHD fann jag en stor samling böcker. Litteraturen har sedan snabbt lästs igenom för att sedan välja ut ett mindre antal böcker att studera djupare och använda som källor. Viss litteratur hittades också via biblioteket på Mälardalens Högskola i Eskilstuna samt Libris.

Metod och källkritik Flera av brukarna har dubbeldiagnoser, där ibland en beroendesjukdom eller Aspberger syndrom. Kormobida3 tillstånd är vanligt hos personer med ADHD, speciellt med ökad ålder enligt Hirvikoski et al (2006, s.21). Litteraturen hjälpte mig ändock att få en förförståelse för diagnosen ADHD och gav mig en bra grund till att försöka urskilja vad som är vanligare drag för en person med ADHD. Jag är medveten om att en observation, som inte rymmer i denna studies tidsomfång, skulle behöva utföras för att kunna ta reda på svårigheterna som brukaren inte själv är medveten om. Experternas utlåtanden styrkte dock brukarnas svårigheter och behov vilken ger bättre validitet i uppsatsen enligt Holme och Solvang (1997, s.94). Experterna blev alltså ett bra komplement till intervjuerna med brukarna. Experterna har en annan slags distans och kan därmed ge en lite mer allmän bild av svårigheterna. Huruvida studiens data är reliabel är inte lika viktigt vid en kvalitativ metod förklarar Holme och Solvang (1997, s.94). De menar på att metoden mer handlar om att skapa en förståelse för sina informanters vardag och visa på särskilda faktorer. Att kombinera utförandet av 3 Kormobida betyder att det finns fler diagnoser utöver den huvudsakliga diagnosen (Hirvikoski et al (2006, s.21).


12

djupgående intervjuer och att få statistiskt representativ data är oerhört svårt. Intervjuerna har ändå gett mig tillräckligt mycket data som tydligt pekat åt samma riktning att den bör ses som trovärdig.

Teori Jag utgår från Liljefors teori (2000, s.11) om att allt det vi uppfattar med våra sinnen kan väcka grundläggande känslor. ”Den information vi får genom kroppen när vi går, står, sitter eller ligger, det vi hör, luktar eller ser, allt väcker elementära känslor av olika slags intensitet, t.ex. otrygghet, instängd- fri, skyddad- utelämnad etc. ” (Liljefors, 2000, s.11) Teorin har använts för att analysera varför brukarna undviker köket eller inte klarar av att laga en komplett måltid. I mina analyser och slutsatser har jag använt mig av Colin Wares teorier som han redovisar i böckerna Information visualization (2004) samt Visual thinking for design (2008). I uppsatsen används både teorier för preattentiva processer (preattentive processing), gestaltlagar och färgkodning. De preattentiva processerna uppstår när information sticker ut genom exempelvis färg, form, position som skiljer sig från omgivningen (Ware, 2004, 153). Det kan vara ett sätt att lättare organisera sinnesintrycken och medvetet uppmärksamma ett visst föremål. Gestaltpsykologerna utvecklade under 1900-talet vad som kom att kallas för gestaltlagarna. Gestaltlagarna består av ett antal principer som visar hur människan organiserar de perceptuella intrycken. Prägnanz är en grundläggande princip enligt gestaltlagarna. Den lagen menar att människan i sin natur söker den enklaste, stabilaste formen när vi utsätts för geometriska bedömningar (Ware, 2004, s.189). Enligt Ware kan gestaltlagarna lätt översättas till design-principer för hur information ska utformas (2004, s. 189). I uppsatsen kommer jag att behandla tre ut av gestaltlagarna: Närhetsprincipen (Proximity), Likhetsprincipen (Similarity) och Inneslutningsprincipen (Closure). Colin Ware menar även att det mest betydelsefulla sättet färg kan används på är genom färgkodning. Människan kan lära sig att associera en viss färg till ett avsett föremål eller annan typ av information. Det finns dock vissa rekommendation för hur färgkodningen bör används enligt Ware. Kontexten som färgen används i och antal färger använda för färgkodning är några delar som har betydelse för hur väl en färgkodning fungerar (Ware, 2008, s.77). Bodil Jönsson är fysiker och professor på centrum för rehabiliteringsteknisk forskning vid Lunds tekniska högskola. Hon har skrivit boken Tio tankar om tid som behandlar människan förhållande till tid (Jönsson, 1999). I min uppsats har


13

hennes teorier om ”ställtid” var relevanta eftersom målgruppen har svårt med de exekutiva funktionerna och förhållandet till tid. Jönsson menar att vi medvetet eller omedvetet har ställtid inför olika uppgifter vi ska utföra. Ställtiden är alltså den tid det tar att förbereda, antingen rent fysiskt eller i tanken. ”I köket är det kockens tid att göra >> mis-en-place<<, det vill säga ställa i ordning innan maten ska lagas” (Jönsson, 1999, s. 37). Jag utgår även från teori inom kommunikationsvetenskapen, närmare bestämt Shannon och Weavers kommunikationsteori. Genom att anpassa modellen till den här uppsatsens ämne kan den hjälpa till för att förklara resultat och analysera några av de moment informanterna uttalat som besvärliga eller komplicerade. För att få en nyare syn på kommunikationsmodellen har jag valt att utgå från John Fiskes beskrivning och reflektion kring bruskällor i sin bok Kommunikationsteorier (1997, s.20). Jag har även studerat hur Thomas Porathe tolkat och använt sig av samma kommunikationsmodell i sin doktorsavhandling 3-d Nautical Charts and Safe Navigation (2006) eftersom han har ett informationsdesignsperspektiv som är relevant för detta arbete. Shannon och Weaver som arbetade för Bell Telephone Laboratories utvecklade denna modell för teknisk lösning på kommunikation (Shannon och Weaver, citerad av Fiske, 1997,s.17). Modellen är en enkel och linjär process från informationskälla till destination genom en given kanal. Syftet från Shannon och Weaver sida var att skapa en modell för att kunna mäta den överförda informationen genom en given kanal och vilken bärighet den kanalen har. En del i modellen är vad som kallas bruskälla och är allt som stör signalen för att nå sin mottagare och destination. Modellen har fått en del kritik för att bara vara till för tekniska och matematiska aspekter. Men enligt Shannon och Weaver ska den även kunna tillämpas för kommunikation genom människor. John Fiske skriver även hur begreppet bruskälla breddats på senare år och inte endast innefattar en knastrig tv-bild eller dålig telefonledning som bruskällor. Bruskällor kan alltså vara sådant som uppfattas genom flera av våra sinnen. Obehagligt ljus kan exempelvis vara en störande bruskälla när personen försöker läsa ett recept eller läsa ugnstemperaturen. Bruskällan kan också vara någon som fängslar ens uppmärksamhet och gör att det svårt att ta in övrig information. Modellen har tre problemnivåer för kommunikationsstudier: ”Nivå A (tekniska problem) Hur exakt kan kommunikationssymbolerna överföras? Nivå B (semantiska problem) Hur noggrant uttrycker de överförda symbolerna den önskade betydelsen? Nivå C (effektivitetsproblem) Hur effektivt påverkar den mottagna betydelsen beteendet på önskat sätt?”(Ibid.1997, s.18).


14

Nivå A är den som är mest utvecklad då den är grunden som Shannon och Weaver arbetat mest med. De semantiska problemen på nivå B är dock något mer svårdefinierade. Fiske belyser hur individuella och kulturella faktorer påverkar hur en individ tolkar ett meddelande eller någon typ av information som en färg eller rörelse. Nivå C, effektivitetsproblem påverkas av många hur olika delar det finns i kontexten kring informationen. Dessa delar kan vara allt från en oordnad omgivning eller individens tillstånd vid kommunikationstillfället.

Fig. 1. Anpassad modell för hur brukaren kommunikationsprocess kan se ut, med utgångspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell (Porathe, 2006, s 54) Till den här uppsatsen har jag valt att främst belysa de semantiska problemen (nivå b) och effektivitetsproblemen (nivå c) då dessa känns mest relevanta. För att kunna komma fram till hur kommunikationen blir mer noggrann och effektiv är tanken att man ska behandla alla tre nivåerna (Fiske, 1997, s.19) . Därför kommer även Nivå A (tekniska problemen) att användas lite men anpassas något. För att tydliggöra hela processen (se fig. 1) ska den nu gås igenom steg för steg med utgångspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell. Informationskällan är alltså källan som avgjort hur kommunikationen ska ske och när. Det kan i detta fall vara både en formgivare av ordningen i den fasta köksinredningen eller har varit en hjälp från en boendestödjare. I den här uppsatsen är informationskällan och sändaren en och samma eftersom det är formgivaren eller boendestödjaren väljer hur strukturen och utformningen ska se ut för att ge ut ett visst intryck. Formgivaren är i dagsläget ofta brukaren själv. Därmed blir också formgivaren eller boendestödjaren sändaren. Informationskällan/sändaren skickar alltså genom utformningen sedan ut en signal, i detta fall kanske ett synintryck.


15

Den tomma rutan i modellen ska symbolisera mediet som i det här fallet är t ex köksskåpen eller kylen. För att uppfatta och kunna tolka vad vi ser inuti exempelvis köksskåpet måste det till en kanal. Det är kanalen som gör att signalen kan överföras och därför blir kanalen i denna process luft. Luft är det som gör det möjligt för ögat att exempelvis se färger. Det gör det möjligt för Mottagaren, brukaren att ta emot de visuella sinnesintrycken. Processen är dock inte fullbordad förrän Destinationen är nådd och människan har tolkat de visuella sinnesintrycken för att förstå vad han/hon ser eller inte ser. Under processen kan det emellertid komma något som kallas Bruskällor och störa processen. Det kan vara brus på nivå A alltså tekniskt brus som kommer från källan och gör informationen mycket svårare att uppfatta och tolka. Det finns också semantiskt brus på nivå B som är allt som inte är utsänt av källan, som i det här fallet då Bruskällan kommer från omgivningen. Det kan vara att andra förpackningar i skåpen skymmer de bakom eller att redskapen inte fått en given plats vilket gör att de tar oerhört lång tid att finna det hon/han söker.

Resultat Efter att ha bearbetat all data gjordes en sammanfattning från ett urval av utmärkande och återkommande områden från samtliga intervjuer. Dessa data presenteras här nedan under resultat och har därefter analyserats under ett urval rubriker i analysdelen. Resultatet har delats upp under två kategorier, förvaring av redskap och matvaror samt ej avslutade moment. Längre separata sammanfattningar för varje enskild informant finns läsa i bilaga 1.

Förvaringen av redskap och matvaror Vid samtliga intervjuer med brukarna nämndes svårigheten med att hitta diverse redskap eller matvaror i köket. Alla uttryckte frustration över att de inte alltid hittar de föremål de behöver för stunden. Johanna, en av brukarna, tog vid ett tillfälle under intervjun fram och visade ett stort och blått durkslag. Hon förstod inte hur hon inte kan hitta ett så stort och blått durkslag när det behövs. Om det inte ligger där det brukar eller om andra redskap i skåpet skymmer är det som om det är borta. Som Johanna förklarar det: ”… det jag inte ser det finns inte”. Två av de fem brukarna tog också upp kylskåpet som ett exempel. En dålig översikt i kylskåpet gör att brukarna inte vet vad de har hemma och hittar inte för alla de matvaror som står framför. Exakt hur många av redskapen och matvarorna brukarna ville ha synliga var individuellt. Trots att några tyckte det var fint att ha


16

saker framme gick det inte eftersom det istället blev rörigt. Psykologen Lena Westholm nämnde också problemet med vad som ska vara synligt och inte och beskrev det som en paradox: ”Måste ha rent, men det som inte syns finns inte. Egentligen skulle de behöva ha genomskinliga luckor så det syns, men då ska skulle det vara så rörigt att de skulle hata att gå in i köket”. En av brukarna hade tagit bort några av köksluckorna för att lättare kunna orientera sig och skulle kunna tänka sig vitrinluckor på det skåp där denne har föremål som används mest frekvent. De övriga brukarna avstår från vitrinluckor för de blir lätt för rörigt synintryck. Två brukare berättade även att de fotograferat ordningen i köksskåpen (se bild 1.) för att kunna gå tillbaka och titta på när de exempelvis packade upp ur diskmaskinen.

Bild 1. (Eget foto från Johanna Jansson kök, 2010) Samtliga brukare gillade stora lådor bättre eftersom det ger bra översikt. Piktogrambilder (se bild 2 nedan) som påminnelse för att hitta i skåpen stod sig samtliga brukare negativa till. Detta eftersom de känner sig nedvärderade. Något som Tina (brukare) lyfter fram i sitt uttalande: ”Bilder på skåp och så känns ju som på ett dagis. Aldrig i livet att jag skulle ha så i köket. Det känns ju nästan som man är efterbliven” förklarade Tina (brukare).


17

Lena Westholm på ADHD center berättade att de i deras verksamhet undviker piktogram. Hon förklarar att det inte handlar om begåvningshandikapp på det sättet, vilket gör att piktogram kan skicka fel signaler. Johanna (brukare) visade Nilbilder (se bild 3 nedan), som är handtecknade färgbilder på föremål eller handlingar t.ex. som en kopp eller en människa som borstar tänderna. Tyvärr upplevde hon inte heller Nilbilder som användbara då de var målade mer sagoboksinspirerat och kanske inte passar ungdomar och vuxna.

Bild 2. Piktogrambilder på köksinredningen i Klara Meras visningslägenhet (Klara Mera, 2010-05-21).

Bild 3. (Nilbild, 2010-05-25)


18

Tre av brukarna berättar om att de gärna skulle vilja ha ett droppskåp (Ett väggskåp över diskhon där brukaren kan ställa disk). Diskstället med all disk på bänkytan skapade ett rörigt och stressigt intryck. Under intervjuerna nämnde flera hur de gärna vill ha helt rent på bänkytan mellan diskhon och spisen. Diskmaskinen fungerade bra för två brukare som fått in en rutin, men de andra glömde bort att plocka ur eller så blev arbetet med att ställa tillbaka porslinet så svårt eftersom de aldrig riktigt mindes vart sakerna skulle stå. Endast de vanligaste mindre redskapen ville samtliga ha synliga. En redskapsstång under köksskåpen föredrogs av de flesta så redskapen hade en given plats. Eftersom alla brukare hade svårt att hitta i skåpen lämnades ofta skåpdörrarna vidöppna. Det ledde till att många gick in i luckorna och gjorde sig illa.

Ej avslutade moment Alla brukare berättade att de på något sätt hade svårt med de exekutiva funktionerna, att påbörja, fortsätta och avsluta en handling. Det beskrevs som svårt att behålla fokus eller att byta fokus vid kortare moment. När en av brukarna exempelvis kokade nudlar drogs uppmärksamheten åt ett annat håll och så fort hon inte längre hade fokus på nudlarna var det helt glömt. Samtliga brukare har vid flera tillfällen (vissa oftare än andra) glömt spisen eller vattenkranen påslagen för att deras fokus plötsligt fastnat på något annat. En brukare har tidigare haft spisvakt, en timerfunktion som stänger av spisen efter en viss tid. Efter att hon flyttat har den inte monterats upp än, men hon ser det som en väldigt bra sak både för individer med ADHD eller utan. ”Ibland tänker jag när man hör dem berätta att det är ett under att det inte händer mera bränder och så” säger psykologen Lena Westholm under intervjun. I visningsköket på Klara Mera visar Birgitta Wennberg en spisvakt. Vid sidan om spisplattorna sitter färgmarkeringar som har samma färg som någon av knapparna. På det sättet blir det lättare för brukaren att veta att rätt platta som slagits på. Att plocka undan disken eller att städa efter matförberedning är en del av matlagningsprocessen. Det tar långt tid eller kräver mycket fokus för att avsluta ordentligt. Psykologen Lena Westholm förklarade att många inte kommer ihåg hur det såg ut när det var helt städat eller inte ser att det inte är helt undanplockat. Endast en brukare uttrycker att hon använder äggklockan som hjälpmedel regelbundet som hjälp för att byta fokus till nästa moment. Klockans ljud skapar dock stress hos henne berättar hon. Lena Westholm förklarar att de flesta individer med ADHD har svårt med tidsbegrepp: ”Många behöver något mycket mer tydligt än en äggklocka”.


19

Det kom fram fler störande faktorer under intervjuerna. Alla brukare var mer eller mindre ljuskänsliga. Sammanfattningsvis ville de ha mjukare och varmare ljus. Den hårda och kalla belysningen som flera beskrev den, gjorde att en av brukarna arbetade i mörker eller undvek köket. Två av brukarna pointerade även att de tyckte belysningen oftast blänkte i diskbänken vilket var jobbigt för ögonen. Samtliga brukare utom en var dessutom ljudkänsliga på något sätt. En brukare kunde inte vistas i köket när diskmaskinen var påslagen, en annan brukar kunde inte klara sig utan dämpare på luckorna. Mönstrade ytor menade en av brukarna även var en källa till störning.

Analys I denna del reflekterar jag över resultaten som har delats upp under fyra kategorier som utkristalliserats under arbetet: Ställtid, påminnelser, förvaring och färgkodning samt bruskällor.

Ställtid I boken Tio tankar om tid skriver Bodil Jönsson, fysiker, om begrepp - ställtid. ”Ställtid - det är den tid det tar att ställa i ordning, ställa till rätta så att man sedan kan börja göra något” (Jönsson, 1999, s.37). Tiden är något som alla brukarna hade svårt att hantera och är ett typiskt symtom för funktionshindret enligt Hirvikoski et al. (2006, s132). I ett kök blir tiden något som styr flödet och är avgörande för att matlagningen ska lyckas. Det krävs även tid för att förbereda innan matlagningen. Under intervjuerna med brukarna framkom det att deras förberedelser tog oerhört lång tid för att de hade svårt att hitta och få struktur på processen. Ställtiden utgör även den tankekoncentration vi människor behöver enligt Jönsson (1999, s.38). Ett sätt för brukarna att lättare kunna byta fokus från ett moment till ett annat skulle kunna vara att förberedas genom ställtid. För att starta ställtiden behövs då en påminnelse om att starta sin tankekoncentration för att byta moment inom de närmaste minuterna. Problemet är att många inte ens kommer igång med matlagningen eftersom det kräver så väldigt lång ställtid. Middagen blev många gånger svår att ta tag i eftersom brukarnas medicin ofta går ur vid samma tid och orsakar en svacka. Om det tog kortare tid att förbereda inför matlagningen skulle det kanske kunna leda till att middagen kändes mer hanterbar. Jönsson menar att om information är mer lättillgänglig blir ställtiden också mindre (1999, s.41).

Påminnelser Tempot i ett kök kan många gånger bli högt och en någorlunda satt tidsplan bör hållas för att de olika momenten ska hinnas med. När flera moment pågår


20

samtidigt är det även viktigt att sökningen efter föremål går snabbt. Därför krävs någon typ av påminnelse om vart föremålet kan vara. Som redovisat i resultatet så är alla brukare negativa till piktogram som påminnelse för att hitta i skåpen. En anledning till detta kan vara att piktogram ofta används på offentliga platser och brukaren kanske då upplevelser sitt eget kök som något främmande. Ett kök där brukaren inte kan känna sig trygg och bekväm i. En brukare påpekar att det inte är för att hon skäms som hon ogillar piktogram utanför att det känns som det dumförklarar en. Det är även väldigt få som använder äggklockan som uppmaning att byta fokus och börja på nästa moment eller till exempel som påminnelse att pastan är färdigkokt. Majoriteten tyckte ljud mest orsakade stress vilket kan vara skälet till att många inte använder sig av äggklockan. Det kan även vara så att de flesta glömmer eftersom de aktivt måste komma ihåg att ställa klockan och sedan varför den ringer. Glömska i vardagslivet är vanlig del av funktionshindret (Hirvikoski et al. 2006, s132). Påminnelserna bör kanske bara vara automatiska eller synliga vid alla tillfällen. Ska påminnelserna vara ständigt synliga gäller det också att de inte tar över synintrycket så att brukaren upplever köket rörigt. Det får heller inte vara för enkelt så det blir barnsligt eller dumförklarande som brukarna upplevde piktogramen. Colin Ware skriver i sin bok Information visualization (2004, s.152) om preattentiva processer (preattentive processing). Det handlar om hur formgivaren (informationskällan/sändaren) kan få former eller färger att stå ut från resten av omgivningen och på det sättet väcka en medvetenhet i den preattentiva process (preattentive processing) som de utmärkande objekten satt igång. De drar alltså till sig uppmärksamhet och kan läggas sig på minnet efter att endast upplevt väldigt korta sinnesintryck. Några exempel på attribut som kan bli särskiljande drag enligt Ware är storlek, antal, färg, position, avvikande form, konvex/konkav, raka eller mjuka linjer (2004, s.153). Alla brukarna trodde att någon typ att färg och form skulle kunna hjälpa och vissa hade själva börjat använda färg som hjälp för att organisera. För att de utmärkande dragen verkligen ska uppmärksammas måste de uppfylla två krav. Colin Ware (2004, s.152) skriver att studier visat att för att någonting ska bli utmärkande måste föremålet skilja sig från närliggande föremål samt hur olika de omgivande föremålen är. Ett oordnat kök utan struktur kan sända ut väldigt många sinnesintryck. Om den omgivande kontexten har alldeles för många olika uttryck blir det svårare att urskilja påminnelsen trots att den kanske är utmärkande i sig. En fördel skulle även vara om påminnelserna kunde bidra till ett positivt estetiskt uttryck för brukaren. Minst två brukare ville uttryckligen ha ett mer levande kök, men det fick inte vara för rörigt.


21

Förvaring och färgkodning Människan är i sin natur minimalist, hon vill sortera och ha ordning. Det är en av de grundläggande lagarna enligt gestaltpsykologi. Prägnanz är den grundprincip inom gestaltlagarna som utgör människans organisering av sinnesintrycken (Araï, 2001, s.19). Det är alltså oftast brukaren som är informationskällan/sändaren som i sin tur bestämmer hur mediet (köksskåpen) ska organiseras. Problemet för en person med ADHD är att det tar så långt tid eftersom de vill få det så perfekt. När annat i omgivningen distraherar brukaren dras deras uppmärksamhet till något annat. Arbetet med att skapa en struktur eller ordning blir därför aldrig avslutat och färdigt. Efter intervjuer med både experter och brukare visade det sig att ett återkommande ämne var svårigheten med att finna redskap och föremål. Beckman (2008, s.108) förklarar att många försöker att organisera men har svårt att upprätthålla strukturen och hemmiljön förblir oftast rörig. Hon nämner också att brukarna behöver hjälp för att organisera och ändra rutiner(Beckman, 2008, s.109). Att lösa problemet är dock inte helt enkelt eftersom samtliga brukare ville ha så rent som möjligt på köksbänken och inte ha för många föremål synliga. När föremålen förvaras i köksskåpen bakom varandra blir det ofta problem med att hitta. En gestaltlag som i detta fall kan vara relevant är inneslutningsprincipen (Ware, 2004, s.194). Det innebär att människan ofta fyller i delarna av det föremål som är dolt och på det sättet kan han/hon snabbt veta vilket föremål som ligger bakom och inte att det är en del av det föremålet som ligger framför. Väggskåp är idag ganska djupa och brukarna kan inte urskilja föremålen som står bakom och minns oftast inte vad som står längst in. Problemen skulle kunna underlättas om man istället kunde använda grundare och högre väggskåp. För att inte brukaren sedan ska behöva leta i alla lådor kan det hjälpa med någon typ av färgkodning utanpå skåpen. En viktig aspekt som Ware även tar upp är att kontexten färgkodningen används i är minst lika viktig som vilka eller antalet färger som används (Ware, 2008, s 77). Kontexten skulle alltså kunna utgöra en bruskälla om informationen genom färgen inte framgår. Därför kan det vara fördelaktigt att se till den specifika miljön vid färgkodning. Många olika visuella intryck skulle kunna göra det svårare för färgkodningen att framträda. Några brukare nämnde dock att de skulle vilja ha mer livligt kök med mönstrat kakel eller mer arbetade luckor. En brukare hade till och med tagit bort av några köksluckor för att hon tyckte det gav ett mer varierat och livligt intryck. Enligt Beckman (2008, s.109) söker sig många spontant till miljöer med hög stimulans trots att de inte riktigt kan hantera stressnivån. Svaren från brukarna indikerar dock att de egentligen mår bäst av rena ytor och ett fåtal synliga föremål. En annan anledning till att brukarna har svårt att urskilja föremål de söker snabbt kan vara för att föremål intill eller framför är alldeles för lika. Enligt Colin Ware (2004, s.190) så menar gestaltpsykologin att människan läser ihop de föremål som liknar varandra, där av namnet likhetsprincipen. En av brukarna visade under


22

intervjun två förpackningar som ofta blandades ihop på grund av de var alldeles för lika. För somliga brukare kan problemet delvis lösas genom att sortera upp skafferivarorna i genomskinliga burkar som vissa av brukarna redan hade gjort eller ville göra. Burkarna kräver dock ändå en tydlig markering eftersom innehållet ibland kan vara väldigt likt något annat. Ett alternativ skulle kunna vara att färgmarkera burkarna eller ha själva burkarna i olika färger. Eftersom ett kök är en mycket komplex miljö med många olika föremål och moment så kan det vara bra att gruppera innan färgkodning används. Om färgkodningen skulle göras på alla matvaror eller redskap skulle det bli alldeles för många färger, vilket skulle göra att färger förlorade sin kommunikativa styrka. Colin Ware förklarar i sin bok Visual thinking for design (2008, s77) att ju fler färger som används desto större risk för att brukaren läser ihop färger som liknar varandra. Colin Ware skriver även om hur ett antal studier visar på att max sex-tolv färger är det rekommenderade antalet färger att använda vid färgkodning. Då även personer utan diagnos har tendens att läsa ihop information som är för lika (Ware, 2004) kan antalet färger vara en god aspekt att ta hänsyn till vid färgkodning. För en utav brukarna som använt sig av ett färgkodningssystem med korgar i olika färger har det fungerat mycket bra. Det tog dock väldigt långt tid innan hon fick till den strukturen. En liknade struktur utan korgar skulle även kunna uppnås om matvaror eller redskap som hörde ihop eller var liknande placerades nära varandra i små grupper. Människan grupperar nämligen automatiskt föremål som står nära varandra. Enligt gestaltlagarna kallas denna princip för närhetsprincipen (Ware, 2004, s.189).

Bruskällor Enligt Liljefors (2000, s.11) upplever människan grundläggande känslor via sina sinnen. Alltså kan visuella eller audiella sinnesintryck skapa otrygghet eller osäkerhet hos människan. Brus kan skapa otrygghet, distrahera brukaren från pågående uppgift eller skapa osäkerhet hos brukaren när informationen inte alltid når destinationen. Vid destinationen ska brukaren tolka och därefter medvetet handla (se kommunikationsmodellen nedan). Störs denna process utförs ingen handling eller så tar momentet längre tid. I kontexten kan det vara olika saker som utgör bruskällor. Samtliga brukare benämner dåligt ljus som något störande, alltså en bruskälla. Sammanfattningsvis ville brukarna ha varmare ljus med lägre wattantal. En brukare beskrev det till och med hur ljus med starkt wattantal kan få henne att må illa. Det störande ljudet blev också en bruskälla för brukarna. Ljudet väckte stress vilket också kan ses som en elementär känsla. Bruskällor berör brukaren eftersom det skapar känslolägen och sinnesstämningar som får denne att ta emot samt tolka information och därefter handla.


23

Fig. 1. Anpassad modell för hur brukaren kommunikationsprocess kan se ut, med utgångspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell (Porathe, 2006, s 54) För att förtydliga hur bruskällor påverkar matlagningsprocessen som kan leda till att en handling aldrig avslutas förklaras här ett exempel med utgångspunkt i Shannon och Weavers modell. Informationskällan och sändaren är som sagt i denna modell en och samma (Det är informationskällan/sändaren som önskar kommunicera med brukaren vad som är nästa moment i matlagningen eller t ex när pastan är färdigkokt). Mediet (representerad av den tomma rutan i mitten) kan exempelvis vara en äggklocka eller den kokande vattnet som visar att pastan nästan är klar. Signalen som informationskällan/sändaren skickar ut via mediet i form av visuella eller audiella påminnelser. Problemen uppstår när brukaren störs av bruskällor som andra ljud eller något annat som pockar på brukarens uppmärksamhet. Det kan leda till denne lämnar köket och missar att se när pastan ska tas av spisen. Ljudet från äggklockan kanske dränks av ljudet från tv där brukaren fastnat och glömt bort tid och rum. Om brukaren däremot inte störs av bruskällor och kan behålla fokus så mottas informationen genom brukarens visuella eller audiella sinnen som sedan skickar vidare informationen till destinationen. Där tolkar brukaren sina sinnesintryck och kan därefter gå till handling genom att ta av pastan från spisen och fortsätta till nästa moment.


24

Diskussion och Slutsatser I denna studie har fem individer med ADHD diagnos och två yrkesverksamma inom området intervjuats. Syfte med studierna är att undersöka hur olika audiella och visuella element i den fasta köksinredningen påverkar individer med ADHD diagnos. Syftet är även att belysa ett antal element som ligger till grund för störningar i matlagningsprocessen och hur rumslig information kan hjälpa och vägleda individen4. Om en person med ADHD har svårt att planera och laga mat kan det leda till att individen undviker att bjuda över bekanta på middag. Som svaren från informanterna indikerar så skulle ett fungerande kök kunna leda till en större trygghet med ett bättre socialt liv och därmed ökad livskvalitet. Jag tror att ett kök som utformats med hänsyn till individens svårigheter och behov kan locka till användning och pekar inte ut funktionshindret mer än vad som behövs. Det gör i sin tur köket mer attraktivt och säkert för användning. Bristen på struktur och ordning i den fasta köksinredningen kan leda till olyckor i vardagen. Brukarna förklarade under intervjuerna om hur de skar sig, gick in i skåpluckor eller glömde spisen påslagen. För att en fast köksinredning ska kunna bli säkrare för brukarna att använda krävs struktur och ordning med hjälp av exempelvis påminnelser. Påminnelser kan exempelvis tas i uttryck genom färg eller ljus och stödja brukaren i tidsuppfattning och minnesförmåga. Om brukaren känner sig säkrare i matlagningsprocessen kan det leda till en bättre självkänsla och mod till att släppa in omvärlden. Målgruppen hade enligt mina studier svårt att exempelvis plocka i och ur köksskåp eftersom de hade svårt att hitta och behålla en struktur. Eftersom synliga föremål stressar brukarna så är min slutsats att det skulle vara bättre med ett avskalat kök med rena ytor och mycket förvaring. Problemet är att det som inte syns finns inte enligt brukarna. För att kunna hålla köksytan avskalad och lätthanterad i vardagen krävs god förvarning med påminnelser för att brukaren ska veta vart olika föremål och matvaror är förvarade. Om strukturen i köket är anpassad på detta sätt kan förberedelserna ta kortare tid. Påminnelser kan efter integrering i den fast köksinredningen leda till ett mer estetsikt tilltalade kök med en minimalistisk känsla av lekfullhet även om grunden måste var enkel och avskalad. På så sätt kan det tillfredställa brukarna, som gärna

4 Rumsliga element står här för ljud, ljus, färg och placering av form eller utformning av något tredimensionellt. En del av den rumsliga miljön kan vara grafiska element som bild, text.


25

vill ha en mer varierad och stimulerande miljö. Om de praktiska funktionerna som påminnelser och struktur även kan bidra till ett estetiskt tilltalade uttryck skulle det locka till användning. Utformningen bör dock vara individuellt anpassad eftersom alla brukare uppfattar färg och form på olika sätt. Föremål som står inuti köksskåpen skulle kunna placeras längst fram på hyllan i rad för att inte dölja något bakom. Denna lösning kräver dock mycket utrymme på höjd eller bredd. Det skulle dock ge en god översikt som flera av brukarna saknar idag. Lådor ger god översikt men det kräver att etiketten på förpackningarna är synlig ovanifrån. Alternativt att torrvaror placeras i genomskinliga burkar med märkning genom text, fotografi eller färg. Rumliga eller grafiska element med exempelvis särskiljande färg, form eller position kan bli preattentiva och göra att brukarna snabbare blir medvetna i sin preattentiva process (preattentive processing)5. De visuella elementen kan både hjälpa till att organisera föremål inuti och utanpå en fast köksinredning samt utgöra påminnelser för att byta fokus mellan moment. Det visade sig att det var besvärligt att avsluta kortare moment och handlingar då de hade mycket svårt att rikta sin uppmärksamhet och att avskärma sig från övrigt i omgivningen. Det kan leda till att de glömmer bort moment och blir därför en säkerhetsrisk när spisar eller vattenkranar inte stängs av. Dåligt minne är vanligt förekommande för person med ADHD (Hirvikoski et al. 2006, s. 132) Det resulterar i att paradoxen mellan synligt och osynligt är oerhört svår att lösa. Det gäller att finna en balans och struktur som den enskilde individen trivs med. En tydligare struktur kan exempelvis baseras på ett färgkodningssystem. För att redskap som behöver vara synliga, ska komma tillbaka till samma plats kan kroken på en upphängningsstång vara utmärkt med samma färg som redskapet. Konturerna av redskapets form skulle också kunna målas eller tryckas på platsen där redskapet hör hemma. Brukarnas kök bör vara relativt enkelt och avskalat för att färgkodning ska framträda och kunna fungera som en påminnelse. Annars kan omgivande färger/föremål utgöra en bruskälla i sig. I min studie framkom det att bruskällor berör brukaren på ett negativt sätt, eftersom de skapar elementära känslor av stress eller obehag som får denne att ta emot och tolka information och handla därefter. Ljud störde majoriteten av brukarna i min studie och utgör därför en bruskälla. Det ger indikationer på att audiell information ska användas med försiktighet. Även om ljud väcker uppmärksamhet och på så sätt är en bra påminnelse för att exempelvis ha kontroll

5 Preattentiv process (preattentive processing) - Färg, form eller position som skiljer sig från omgivningen och sticker ut kan vara preattentiva. Attributen som sticker ut väcker alltså en preattentive process som kan hjälpa individen att exempelvis hitta ett föremål (Ware, 2004, 152).


26

på tiden så kan det vara stressande för brukaren. Därför kan det vara klokt att använda ljud som påminnelse med försiktighet. Jag har också kommit fram till att kallt ljus med högt wattantal upplevdes obehagligt för samtliga brukare. Ett varmare ljus med lägre wattantal fick däremot flera brukare att trivas bra. Det behagligare ljuset skulle därmed kunna fungera som påminnelse, genom att ljuset signalerar när brukaren bör förbereda sig på att avsluta pågående moment och flytta fokus till nästa moment. Ett ljus som är inbyggt i en fast köksinredning skulle kunna förprogrammeras och automatiskt tändas, för att signalera när det är dags att byta moment. Det kan hjälpa individer med ADHD som ofta har svårt med tidsuppfattningen. Eftersom signalljuset endast är tänt och synligt när påminnelsen aktiveras behöver inte denna påminnelse störa brukaren sinnesintryck vid övriga tidpunkter. Därmed kanske brukaren upplever köket mindre rörigt och mer estetiskt tilltalande när påminnelserna inte ständigt är synliga. Hur ljus och även ljud skulle fungera som påminnelser är något som är i behov av vidare forskning. Det är relevant med studier om ett integrerat signalljus i den fasta köksinredningen, eftersom det kan bli ett stöd för brukarna när de ska byta och behålla fokus. Påminnelser kan dessutom hjälpa brukaren med tidsuppfattningen för att förhindra värre konsekvenser än bränd mat. För att vidareutveckla användbara lösningar som fungerar för olika brukares behov bör grundliga observationer utföras vid en större studie. För att dra vidare slutsatser bör prototypkök byggas för att där genom pröva ut vilka idéer och lösningar som faktiskt fungerar i vardagen.


27

Källförteckning Tryckta källor Araï, Dariush (2001), Introduktion till kognitiv psykologi, Lund: Studentlitteratur, (2:a uppl.) Första utgåvan 1999. Övers. kap. 11: Björn Nilsson, ISBN:91-44-02077-5 Beckman, Vanna (1999) Vuxna med Damp/ADHD, Stockholm: Cura, ISBN: 91-8909111-6 Bergström, Bo, (2007), Effektiv visuell kommunikation, Stockholm: Carlssons bokförlag (6:e reviderade uppl.) Första utgåva 1998. ISBN:978-91-7331-070-3 Fiske, John, (1997), Kommunikationsteorier: en introduktion, Stockholm: Wahlström & Wistrand, ny rev. uppl. Övers: Lennart Olofsson, ISBN: 9146170472 Hirvikoski, Tatja, (2006), Utredning och diagnostik av ADHD hos vuxna, Stockholm: Psykologi förlaget, ISBN 978-91-7418-385-1 Holme, Idar Mange & Krohn Solvang, (1997), Forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur, (3e uppl.) Första utgåvan 1991. Övers: Björn Nilsson, ISBN: 91-44-00211-4 Johansson, Karin, Lundberg, Stefan, (2010), Kognitiva kök, Vällingby: Hjälmedelsinstitutet, (första uppl.), ISBN 978-91-85435-79-1 Jönsson, Bodil, (1999), Tio tankar om tid, Stockholm: Brombergs bokförlag, (första uppl.) ISBN:91-7608-776-x Lantz, Annika, (2007), Intervjumetodik, Lund: Studentlitteratur, (2:a uppl.) Första utgåvan 1993, ISBN: 978-91-44-00832-5 Liljefors, Anders (2000) Seende och ljusstrålning: baskompendium, Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan Porathe, Thomas (2006). 3-d Nautical Charts and Safe Navigation. Diss. Mälardalens Högskola, Eskilstuna/Västerås, ISBN: 91-85485-12-8


28

Tengvall, L. (red.). (2007). Samlas projektet - Samordnade insatser för personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Stockholm läns landsting och Socialförvaltningen Stockholm stad. Rapport från ”Samlas projketet”. Stockholm: Stockholm läns landsting och Socialförvaltningen. Ware, Colin, (2004), Information visualization- Perception for design, Amsterdam: Morgan Kaufmann, (2:a uppl.) Första upplagan 2000. ISBN: 1-55860-819-2 Ware, Colin, (2008), Visual thinking for design, Burlington: Morgan Kaufmann, ISBN: 0-12-370896-6

Elektroniska källor Handikapp och habiliteringen Stockholms stad. (2008). Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur?, Stockholm: Handikapp och Habilitering. Hämtad: 2010-05-25 från: <http://www.habilitering.nu/gn/opencms/web/HAB/Generella_sidor/katalog/rapporter/struktur_i_vardagen.html?sort=title&catalogue.start=0&catalogue.pattern=struktur&calendar.category=%2Fweb%2FHAB%2FGenerella_sidor%2Fkatalog%2F> Klara Mera, (2010-01-15) ”Köket” (www). Hämtat 2010-05-21 från <http://www.habilitering.nu/gn/opencms/web/HAB/_Subwebbar/klara_mera/visningslagenhet/kok.html> Nilbild, (2010-05-25) ”Galleri” (www). Hämtat 2010-05-25 från < http://www.nilbild.se/galleri.php>

Muntliga källor Andersson, Karin, ADHD diagnos. Intervju: 2010-04-14 Israelsson, Ing-Marie, ADHD diagnos. Intervju: 2010-04-13 Jansson, Johanna, ADHD diagnos. Intervju: 2010-04-04 Lind, Lotta, ADHD diagnos. Intervju: : 2010-04-13 Tideman, Tina, ADHD diagnos. Intervju: 2010-04-16 Wennberg, Birgitta, arbetsterapeut vid Klara Mera, center för kognitivt stöd. Intervju: 2010-04-07 Westholm, Lena, legitimerad psykolog vid ADHD center. Intervju: 2010-04-16


29

Bilagor

Bilaga 1 Sammanfattningar av intervjuer Sammanfattningar är sammanställda utifrån ljudinspelningen som utfördes vid intervjutillfällena.

Birgitta Wennberg Arbetsterapeut, 2010-04-07 kl.11:45, Klara Mera, center för kognitivtstöd. Birgitta Wennberg arbetar som arbetsterapeut på Klara Mera som är center för kognitivt stöd. Under våren har centret haft öppet hus i en visningslägenhet där stöd och hjälpmedel visas i sin rätta miljö. ADHD är bara en av många grupper som är i behov av kognitivt stöd och behoven är väldigt individuella. Köket som är uppbyggt i visningslägenheten ser i grunden ut som vilket kök som helst. Det som skiljer sig mest är tillägg i färger eller bilder som till exempel de svart/vita piktogrambilderna som placerats utanpå skåpsluckorna. Det är vanligt att många glömmer vad som är i skåpen och därför ska bilderna fungera som en påminnelse. Endast ett av skåpen i visningsköket har vitrinluckor och Birgitta förklarar att de kan fungera på någon enstaka lucka där man har de mest vardagliga sakerna, men det kan också bli för rörigt. Spisens plattor har fått stora tydliga färgmarkeringar som visar vilket vred som går till vilken platta. Birgitta berättar att det är mycket tydligare med vred som har steg och där plattorna är synligt markerade. Därför har de ingen häll med touchknappar utan en hederlig vanlig spis som har upphöjda svarta plattor med vred nedanför till både ugn och spisplattor. För de som lätt glömmer att stänga av spisen kan en spisvakt även vara att föredra. Den stänger automatiskt av spisen efter en viss tid. Många kan ha svårt att förstå orsak och verkan samt ha med problem med rumsuppfattning. Inuti ett av väggskåpen har små bilder på matförpackningar som mjöl eller socker placerats på hyllplanen. Det hjälper den boende att minns vart mjölet ska stå och vad som är slut när det är tomt på platsen. Birgitta visar även hur man kan använda genomskinliga burkar med markering på för att hantera skafferivaror. Många har problem med att upprätthålla ordning i skåpen, därför kan det vara en bra knep att fotografera och fästa en bild på hur man vill att det ska se ut på insidan av skåpsluckan. Frysen kan märkas upp på olika sätt. Vissa märker efter veckodagarna, andra efter matvarugrupper som kött, fisk och bröd.


30

Birgitta tror att för många små lådor kan bli rörigt eftersom många kräver en god översikt. Då är det mer fördelaktigt att ha några få stora lådor för exempelvis skafferivarorna. Det är viktigt att var sak har sin plats och att allting är logiskt planerat. Brigitta tar fram en genomskinlig liten låda ur kylen och visar hur man kan ordna matvaror i grupper för att lättare hitta i kylskåpet. Somliga kan tycka det är skönt att ha ett ”frukostkit” med till exempel smör, ost, ägg och juice. Det finns även ”måttkitt” som hjälper till att veta hur mycket pasta man ska ha för två personer. Eftersom flertalet har svårt med måttenheter och lätt blandar ihop måtten så är det bra om de kan få en synlig plats. En färgmarkering i samma färg som måttet kan hjälpa för att hänga tillbaka det på samma plats. Det kan även hjälpa om man gjort kokböcker där dessa färgmarkeringar återkommer. När det gäller vattenkokare och kaffebryggare är det bra om behållaren är genomskinlig, åtminstone delvis, så man ser vattnet. Att synliggöra tiden tycker Brigitta också är viktigt. Det finns ett hjälpmedel kallat ”Timstock” som är en teknisk lösning. Föremålet är mindre än en fjärrkontroll och har olika färger för olika tidsintervaller. Trycker man in en knapp och tänds ett mängd lampor för antalet minuter. Därefter släcks sedan en efter en vartefter tiden går.

Karin Andersson 2010-04-14, kl. 13:10, Jobbtorg Roselundsgatan Caroline, 45 år, fick diagnosen ADHD/Bipolär typ 2 väldigt sent i livet. I september 2006 kraschade hon rejält och har via behandling, terapi och 12-stegsprogram, varit nykter och drogfri sedan dess. Det var under behandling som misstankar om ADHD och Bipolär uppstod, vilket ledde till olika utredningar och så sent som mars 2009 fick hon diagnosen. Eftersom diagnosen kom så sent i livet har hon precis börjat lära sig om ADHD och dess funktioner, för- och nackdelar, och försöka förstå vad ADHD innebär i det dagliga livet. Karin bor sedan länge i en liten två där hon beskiver det som mycket trångt. Det har ständigt varit nödlösningar. ”Men jag har märkt att när jag kommer till kök, en miljö eller hemma hos någon där det redan finns någon slags struktur då har jag lättare att följa det”. Karin är helt övertygad om att färg och form påverkar henne och tror det kan hjälpa. Hon tror färg kan hjälpa henne minnas. Innan maten ska börja lagas ska göras ser Karin inga hinder. Det är oftast vid avslut som problem uppstår. För att få disken gjord måste hon göra det på en gång. Det är ofta hon börjar laga mat, men förlorar ofta fokusen när hennes uppmärksamhet lockas av något annat. ” … om jag går från vardagsrummet med en kaffekopp som bara står och så är jag på väg till köket. På väg till köket så ser jag en borr ligger eftersom den inte har någon plats och då kom jag på att jag ska borra, då kan jag börja borra och sen kom jag på att, jag har inga plugg och så på vägen ut så hittar jag något annat och


31

den här koppen har fortfarande inte kommit ut i köket. Så kan det ju vara i kök också”. Karin kan lämna köket och glömma att ställa klockan, för att sedan upptäcka att maten bränts vid. Vattenkranar och gasspisen är också något som lätt glömts bort och får kontrolleras upprepade gånger. Karin säger att hon vet att hon måste ha koll och att hon behöver äta, speciellt när hon tar medicin. Men det är tråkigt nu när hon bor ensam utan barn eller man. ”Jag tvingar mig själv att laga minst ett mål om dagen. Ett lagat mål”. Karin berättar att hon undermedvetet inspirerats eller tagit efter kök som det ser ut på en krog eftersom hon tidigare arbetet inom den branschen. Det snabba tempot i ett restaurangkök kräver effektivitet och att allt är lättillgängligt. Även föräldrarnas och mormors kök har utgjort liten del av hur hon fördelat sakerna i skåpen. Belysningen är väldigt viktig för Karin. Hon skulle gärna vilja ha spotlights med ”mjukare ljus”, gärna LED. Kraftigare ljus får henne till och med att må lite illa. Hon gillar inte när det blänker i diskbänken. Om hon fick välja hur hennes kök skulle se ut så skulle det vara med en köksö och öppna hyllor på väggarna. Hon vill ha öppet så hon ser allt, med endast vardagssaker framme. I köket skulle hon allra helt endast vilja ha arbetsredskap och bassaker. Finare porslin vill Karin ha i något skåp någon annanstans eftersom hon ofta tappar eller slår sönder. Köksapparater tycker hon det finns alldeles för många framme. Hon vill endast ha vardagliga apparater som brödrost och kaffebryggare synliga. Karin har blivit mer ljudkänslig på senare år. Men det är inte något jättestörande om hon vet att ljudet är tillfälligt från en apparat som är på och stängs av när det är klart. Karin använder ljud som verktyg för att komma vidare till nästa moment i matlagningen. Hon använder äggklockan och andra ljud som vägledning i matlagningsprocessen. Dock tror hon att ljus skulle vara ännu bättre som vägledning eller något snällare ljud. När det blir stressigt gör hon lätt fel och då blir det ännu mer stressat, ljudet bidrar till stressen och blir istället störande. Skulle vara bättre med blickande ljus kommer hon slutligen fram till. Karin betonar vikten av ett väl utformat kök i färg och form och som ger henne inspiration att laga mat. Annars tappar hon lusten och ger upp. Om man har påminnelser i form av tecknade bilder eller piktogram utanpå dörrarna tycker hon det kännas som man är lite dum i huvudet och känns inget bra. Fotografier på innehållet kanske skulle vara bra. Hon vet inte hur, men hon tror att färg och form skulle vara till stor hjälp.


32

I Karins skåp står massa saker bakom som hon egentligen inte skulle behöva. Hon tycker skåpen är fördjupa och det är bara störande. Det få gärna vara mindre dörrar och de kan gärna ha skjutdörrar så att inte luckorna står öppna så att hon går in i dem. På flera ställen i köket har Karin grytlappar eftersom hon ofta bränner sig. Hon skulle gärna vilja ha alla redskap hängande på en stång med krokar för att hålla bänkytan ren. Om saker har sin givna plats blir det lättare att hålla ordning. ”För mig är det inte någon skillnad om det bara står en kopp framme eller om det är något som inte hör till köket t ex en stor borrmaskin eller en såg… jag ser det inte”. ”Jag känner mig handikappad för att jag är osäker, då börjar mitt huvud ordna en plan b”. Många med ADHD slår sig själva psykiskt enligt Karin. Hon beskriver hur hon blir arg på sig själv hela tiden. Det är mest småsaker, men dom skapar negativa tankebanor enligt henne själv. Karin berättar att hon lätt isolerar sig och ingen får komma hem till henne. Men om hon hade en fungerande hemmiljö skulle hon kunna bjuda hem folk på middag. Hon tror att hennes självförtroende skulle kunna bli betydligt högre om köket fungerade.

Johanna Jansson 2010-05-04, kl. 13:40 Villavital, Ösmo Johanna Jansson fyller 40 år i maj i år och har Aspbergers syndrom samt en ADD diagnos vilket är en typ av ADHD. Johanna har tre barn tillsammans med sin man som också har Aspbergers syndrom. Två av deras barn har diagnostiserats med ADHD och Aspbergers syndrom. Johanna är en engagerad person som varit aktiv i flera sammanhang för människor med neuropsykiska funktionshinder och driver sedan en tid tillbaka en egen verksamhet. Verksamheten låg tidigare i det som kallades visningslägenheten, där hon visar sitt hem för branschmänniskor och andra intresserade privatpersoner. I hemmet visar hon flera tekniska lösningar och andra hjälpmedel hon själv har utvecklat eller lösningar från andra företag till hemmet. Nyligen flyttade hon tillsammans med man och barn till en villa i Ösmo. Där har hon fortsatt med verksamheten under namnet Villavital. Enligt Johanna så utgör perceptions brister stora delar av svårigheterna för en person med ADHD. Det svåra är att kunna tolka och hantera sinnesintryck och inte bara de andra symtomen som står i diagnoskriterierna idag. Johanna påpekar även att för henne är det inte någon större skillnad mellan ADHD eller ADD. Skillnaden är hur andra upplever mig säger hon. Hon förklarar


33

att H:et som står för hyperaktiv är någon som syns utåt när man har ADHD, men för henne personligen som har ADD så menar hon att det hyperaktiva sitter uppe i huvudet. Johanna har testat många olika lösningar för att få struktur i sitt hem. Hon ogillar piktrogrambilderna, ”…de får mig att vända mig ut och in” förklarar hon. Piktogram menar Johanna är språk som utvecklingsstörda att kommunicera med. Johanna visar Nilbilder som i princip är motsatsen till piktogram med mycket färg och små detaljer. Problemet är att varken Nilbilder eller piktogram går att identifiera sig med. Nilbilder är alldeles för gulliga för en vuxen eller tonåring förklarar Johanna. Därför har Johanna och hennes dotter börjat teckna egna bilder som påminnelser för bl.a. kläder. Johanna och hennes familj använde tidigare fotografier på ordningen i köksskåpen. Men i den nya villan har de ännu inte kommit i ordning och endast ett fotografi är uppsatt än så länge. ”Kastrullskåpet är ju det som gör mig mest frustrerad”. Ordning är viktig både för att det ska vara lätt att hitta, men också för att ett av barnen är allergisk vilket gör att kokkärlen inte får blandas. Johanna fortsätter att visa sitt kök och tar fram ett blått durkslag. Hon beskriver hur hon kan stå med färdigkokt pasta och leta efter durkslaget. ”Man tycker det är stort och blått, det kan ju inte bara försvinna, men jo det kan det”. Johannas man tittar in i köket och instämmer. ”Det är det värsta som finns när man lagar mat och inte hittar grejerna”. Johanna använder sig mycket av bilder, färg och till en viss del av ord som påminnelse. En tavla på exempelvis ost och kex kan bli en påminnelse om att fråga om gästerna vill ha något att äta eller en extra röd knapp på kaffebryggaren kan bli en påminnelse om att fråga om någon vill ha kaffe. ”Det behöver inte vara fult eller sterilt. Det kan vara integrerat i miljön”. Hon skulle gärna se att det fanns bestickslådor med färdiglackerade bilder i varje fack för kniv, gaffel, sked. I frysen har hon redan uppmärkt för exempelvis fisk, kött och så vidare. I köksskåpen har Johanna satt eltejp i olika färger och gett varje familjmedlem en plats var. Sedan har alla fått en flat tallrik, en djup tallrik och ett glas. På detta sätt måste alla ta ansvar för sin disk så man har något rent att äta på vid nästa måltid. Resten av tallrikarna förvarar hon högst upp i skåpen för tillfällen då det kommer gäster. Detta hjälper till med ordningen i skåpen men också för att ingen i familjen någonsin plockar i eller ur diskmaskinen. ”Jag kan ibland känna att jag tycker det är mer ett skälpmedel än ett hjälpmedel många gånger”. Johanna förklarar att hon har försökt att ha många olika strategier för att inte glömma diskmaskinen, men skulle exempelvis hennes mobil eller dator pipa på grund av flera påminnelser skulle hon ”bli tokig” som hon själv uttrycker det. Johanna vill hellre ha ett diskställ som hennes farmor hade. Ett sådant som är inbyggt i köksskåpet över diskhon istället för på diskbänken.


34

”…man skulle kunna klara sig ganska minimalt med saker i köket” säger Johanna och funderar att förvara mindre vardaglig saker som t ex saker till pepparkaksbaket som ”kit” i en genomskinligplast låda eller en låda med redskapsset för att göra eget potatismos. Hon tycker även det är för mycket köksmaskiner framme idag. ”Mackjärnet stoppar man ju undan men mixerstaven står framme för den ska ju laddas”. Hon vill inte stoppa undan brödrosten helt eftersom hon inte tror att hon kommer att orka ta fram den varje gång. Johanna önskar att det fanns ett skåp med dörr av frostat glas där man bara ser dem svagt som en påminnelse, inte att det ger lika rörigt intryck som idag. Tidigare hade Johanna ett hörnskåp i köket med genomskinlig vitrinlucka. Även om det skulle underlätta var sakerna står så tycker hon inte om att det inte ser fint ut med t ex porslin av samma serie. ”… samtidigt kan jag säga så här, det jag inte ser det finns inte”. Johannas skafferi är märkt med små diskreta klisterlappar med ord på hyllkanten. Det är som en påminnelse om vad som stod på den platsen innan matvaran tar slut förklarar Johanna. Hon tycker inte om att märka upp allt och hon vill gärna ha kvar specerivarorna i sin originalförpackning hellre än att hälla upp i genomskinliga burkar. Men hon vet att detta är ett problem. Förpackningarna är ofta för lika vilket gör att familjemedlemmarna blandar ihop pakten och tror att de har socker hemma när det i själva verket var något helt annat i en liknande förpackning. Det fungerar smidigast om man gör en matlista för hela månaden berättar Johanna. Problemet är bara att det blir väldigt dyrt i längden när man inte tar hand om resterna. Det blir en väldig massa krångel med all mat som blir över. Det positiva är om man har får in en rutin, exempelvis ”Alltid fisk varannan tisdag”. I familjens förra lägenhet hade Johanna en spistimer installerad. Hon förklarar att hon inte är sån som glömmer spisen så ofta, men att det händer och att hon kan känna sig lugn av att vet att den alltid stängs av automatiskt. ”Spisfunktionen skulle jag säga är väldigt viktig”. För att veta vilka moment eller steg som sker exempelvis under kvällen finns ett hjälpmedel som Johanna visar. Det heter Widget Rebus och är som ett visuellt schema med bilder för varje steg som ska göras. Schemat kan anpassas efter varje individ, vilket är viktigt så att varje steg känns betydelsefullt och personen kan följa och förstå schemat. Det kan förslagsvis visa varje steg under morgonritualen från att vakna till att äta frukost. Det ger en god överblick och personen i fråga är mentalt förberedd på vad som ska göras härnäst. Material som blänker får gärna undvikas enligt Johanna. Hon tycker bättre om när det är tonat eller frostat glas. Starka färger stör henne inte, även om hon gärna ser


35

dem lite mer dova eller med någon frostad yta framför. Olika mönster och blommigt är mycket jobbigare. Även ljud är en bruskälla. Johanna störs av ljudet från kylen och det första hon gjorde när hon flyttade in i villan var att köpa små dämpande plastpluppar till alla köksskåp. Hon hade hellre velat ha skjutdörrar på alla skåp. Något som Johanna försöker ha ordning på är att ytan mellan diskhon och spisen ska vara ren och snygg. Hon vet att om en sak hamnar där är det lätt att tio andra saker lägg på hög. ”Jag tror man ska försöka minimera så mycket plana ytor som möjligt”. I flera rum har hon skruvat bort fönsterbrädor för att undvika skräp på dem. Men för liten mellan spis och diskho ville hon ändå inte ha.

Lena Westholm legitimerad psykolog, 2010-04-16, kl. 11.10, ADHD center i Stockholm Lena Westholm är leg. Psykolog vid ADHD center i Stockholm som är ett stöd - och kunskapscenter för barn, ungdomar och unga vuxna med ADHD i åldrarna 4-25 år boende i Stockholms län, deras familjer och andra närstående. Centret har kurser som tar upp ämnen som medicinering, hälsa, stress och sömn, men även mat och motion. Under kurserna hålls korta föredrag och deltagarna delar även med sig av sina erfarenheter och funderingar. Mellan 3-6% (man brukar säga ca. 5 %) har idag ADHD i Sverige. Frontalloben är färdigutvecklad först vid ca 24-25 år åldern och man brukar säga att man kan dra av ca 30 % på åldern vad gäller exekutiva funktionern. Lena poängterar dock att många är duktiga på flera andra sätt och inom andra områden. Lena berättar att maten är något som är för många med ADHD. Det finns inga rapporter, men enligt erfarenhet på ADHD-center så är det många som är smala och andra som är mulliga. Många småäter mest hela tiden och har svårt att få rutin på matvanor. En stor del äter alldeles för ensidigt, vilket gör att man sett brister på näringsämnen som exempelvis zink berättar Lena. ”Det kan vara för att de inte äter regelbundet, äter för lite eller inte tillräckligt varierat. Köket är en jätte viktig…om man kan få det att funka”. Det är jätte många som aldrig äter frukost. ”Den vanligaste biverkningen av ADHD medicinen är att man tappar aptiten”. Många medicinerar under dagtid och det hjälper dem att öka koncentrationen, för att fungera i skolan eller på jobbet. När de sedan kommer hem och medicinen går ur kroppen ungefär vid middagstid, då kommer aptiten. Det kan det visa sig att de inte känt någon hunger under dagen och det är först vid middagstid när medicinen


36

slutat verka som hungern ger sig tillkänna. Det gör att man utsätts för en svacka som får brukarna att ha svårt för att fokusera och ordna en ordentlig måltid. Många är också känsliga för dofter. De kan exempelvis tycka att saker doftar väldigt äckligt beskriver Lena. Det gäller inte för alla, utan samtliga personer med ADHD har individuella svårigheter, vissa vanligare och andra kanske mindre vanliga. Vissa tycker till exempelvis att en del strukturer är jobbiga att ha i munnen eller att ta på. Det finns olika undergrupper till ADHD, exempelvis ADD vilket innebär att de saknar H:et som står hyperaktivitet. Många människor har även dubbeldiagnoser. Vanligt förekommande är Aspberger syndrom eller autismliknande drag. Bipolär är inte heller ovanlig i kombination. ADHD center försöker undvika piktogram. I så fall fästs de inuti och inte utanpå skåpen. De uppmuntrar mycket mer till att använda riktiga bilder från nätet eller ett foto av innehållet i sitt skåp.”De är inte förståndshandikappade. De ska se lite coolt och snyggt ut”. Frysen är däremot mer accepterad att märka upp. Måtten är något som måste synas tydligt för att allting ska gå smidigt vid matlagningen. Många hittar inte måtten när de behövs och öser då i. ”Själva utrustningen är basen”. Flertalet blir även frustrerade när det är för trångt i köket. Men stora ytor som köksöar orsakar ofta att det läggs en massa annat skräp i högar. Då gäller det att upprätta en rutin, på köksön läggs aldrig något annat än kökssaker. Fördelen med en köksö är att den ger friheten att röra sig runt. Problemet är ofta att det blir så mycket paradoxer förklarar Lena. ”Måste ha rent, men det som inte syns finns inte. Egentligen skulle de behöva ha genomskinliga luckor så det syns, men då ska skulle det vara så rörigt att de skulle hata att gå in i köket”. Hon berättar också att man förr alltid sa att det skulle vara en väldigt avskalad miljö, men detta har förändrats. Inte alla men många gillar ljus och mycket intryck. Lena tror att färg skulle kunna hjälpa till struktur. Hon föreslår exempelvis att de skulle kunna måla hyllplan i olika färger för att med hjälp av färgerna automatiskt skulle kunna veta vart glasen ska stå. Lena och kollegorna på ADHD center uppmuntrar till att använda det som ligger i tiden av hjälpmedel. Exempelvis Google calender eller nyare telefoner med fler smarta funktioner som kommit de senaste åren. De fungerar som helt vanliga hjälpmedel som alla kan använda vilket gör det mer accepterat. Lena tror att detta kan vara något som skulle kunna integreras eller användas i köket också. Det behövs mycket tidshjälpmedel, kortare intervaller är ofta svårare. Mycket bränns vid eller glöms på. ”Ibland tänker jag när man hör dem berätta, att det är ett under att det inte uppstår mer bränder”. Vissa har också problem med motoriken, ofta finmotoriken, vilket gör att Lena tycker det är underligt att de inte gör sig mer illa än vad hon får höra.


37

Att plocka in disken i skåpen är väldigt stressande moment förklarar Lena. Hon tror att diskställ integrerat i köksskåpet ovanför diskbänken skulle kunna minska stressen som blir när diskstället på bänken är helt fullt. Om det är rörigt på bänkytan orsakar det stress som gör att de inte orkar ta tag i kaoset. En annan lösning som Lena tog upp var att installera två smala diskmaskiner att alternera mellan ren och smutsig disk. Hon tycker att man kan finna nya lösningar än att följa försöka att porslinet alltid ska stå i skåpen som vi är uppfostrade med. Det skulle också göra att man slipper leta eller hålla ordning i skåpen. Lena tror det är bra om man kan ta efter rutiner och ordningen som ens föräldrar har i köket. Men pointerar att detta kan orsaka svårigheter när man flyttar ihop med någon eftersom många med ADHD ofta hittar någon med liknande diagnos. Då måste de hitta en egen rutin. Problemet är att många ofta ogillar rutiner trots att det är det som de behöver allra mest. ”De är ju så disträ, de behöver ha det så det nästan sitter i ryggmärgen”. De har inga bevis, men de på ADHD center tror att väldigt många kockar har ADHD. Fler pappor som varit på kurser hos dem har haft ADHD och arbetat som kock. Även vissa tv kockar tenderar att visa drag som är typiska för ADHD. Det är ett perfekt jobb om du är rastlös. Restaurangkök är väldigt strukturerade med var sak på sin plats. Det måste vara rent och effektivt planerat. Det går även att dra paralleller till stall där många ADHD tjejer trivs väldigt bra. Där måste allting vara perfekt. Lena tror restaurangbranschen har många smarta lösningar där man kan få mycket inspiration. ”Många behöver något mycket mer tydligt än en äggklocka”. Vissa personer, främst flickor som har varit jättestökiga när det bodde hemma blir sedan nästan överpedantiska. Många av personerna Lena träffat vill egentligen ha det perfekt. Men det tar så långt tid och får de inte till strukturen ger dem upp. De skulle behöva en boendestödjare eller någon annan som hjälper till att skapa struktur för rutiner och visar hur man exempelvis frostar av frysen, hur ofta man ska rensa kylskåpet. ”De ser inte det som ligger bakom, ibland kan det vara jättegamla grejer. Det blir ganska lätt lite sunkigt i köket”. När det blir sådär stökigt i köket är det lättare att äta något färdigt som bara kan värmas. Många ogillar att städa eller plocka som de flesta människor, problemet är att när en person med ADHD har tagit undan tallriken tror de flesta att de är klara, på allvar. Lena berättar hur de på ADHD center arbetar mycket med målbilder. De uppmuntrar föräldrar eller unga vuxna att ta bilder på hur det ska se ut när det är städat för att få en tydligare bild av vad som ska göras och hur det ska se ut när det är färdigt. De flesta har svårt med de exekutiva funktionerna. Att byta eller behålla fokus och påbörja samt avsluta. Många behöver vad man kallar omställningstid. Det innebär att man förvarnar att snart ska vi gå vidare till nästa moment. Dessa svårigheter bidrar också till deras relation med föräldrarna. De hamnar ofta i konflikter då föräldrarna tjatar och flertalet har svårt att bli självständiga. Många känner sig


38

väldigt misslyckade och har dåligt självförtroende på grund av dåligt bemötande från omgivningen. Personer med ADHD har ofta väldigt höga krav på sig själva och blir ofta arga och slår sig själva när de misslyckas. Även andra personer med eller utan diagnos skulle kunna ha stor nytta av ett strukturerat och välplanerat kök tror Lena. Det gäller ändå att individanpassa köket. Inte ens alla med samma diagnos har samma svårigheter även om det finns gemensamma nämnare eller mer vanligt förekommande drag.

Lotta Lind och Ing-Marie Israelsson 2010-04-13, kl 14.15, Attention Stockholms län Lotta Lind 57 år och Ing-Marie Al Q 51 år har båda ADHD och Autism och är deltids aktiva inom Stockholm länsförening Attention, en intresseorganisation för neuropsykiatriska funktionshinder. Den 13 april 2010 träffade jag Ing-Marie och Lotta i Attention lokaler på Kungsholmen, för att samtala om svårigheter och möjligheter vad gäller kök. Både Ing-Marie och Lotta fick sina diagnoser väldigt sent i livet. Det har gjort att de lyckats hitta egna vägar och lösningar för att klara av vardagen. Lotta förklarar att hon tror köket är den plats i hemmet som fungerar bäst för henne trots allt. Hon menar att det är mer naturligt att ha struktur i ett kök, det är mer accepterat. ”Nu är jag så pass gammal. Jag har ju levt med de här svårigheterna… jag tror jag lärt mig kompensera genom att ha mycket struktur”. Ing-Marie berättar att hon fått mer problem det senaste året. För ungefär ett år sedan stambyttes hennes lägenhet och ett nytt kök sattes in. Innan hade Ing-Marie levt med samma utförande på den fasta köksinredningen sedan hon var nio år med undantag för ett år. Ing-Marie vantrivs i det nya köket och har svårt att finna en ny struktur. ”Jag hittar ingenting och jag ställer fel… saker och ting har inte fått sin givna plats, det blir väldigt förvirrande”. Ing-Marie bor idag tillsammans med sin man vilket fungerade bra i det tidigare köket. Efter ombyggnaden så ställer de ständigt saker på olika platser. Lotta har bott i två år i sin nuvarande lägenhet. Hon märker inte upp skåpet eller sådant för att hitta utan försöker finna en struktur med var sak på sin plats. ”Jag fick inte sätta lappar för min exman för att han tyckte det kändes som på ett dagis”. Det enda hon märker upp är frysen som hon alltid gjort. Innan märkte Lotta allt med textmarkeringar. Hon sa att de var för barnen skull, trots att det mest var för henne själv. Enligt Lotta är det är positivt för en person med ADHD att leva med barn, det kräver struktur. Grunden för hur hon organiserat i sina kök genom åren har nog varit med inspiration från föräldrarnas kök förklarar Lotta.


39

Problemet de senaste åren har varit att det nuvarande köket är för trångt, vilket gjort att hon fått rensa bort mycket. I hennes förra kök fanns det kyl och frys i fullhöjd. Där kunde Lotta sprida ut matvarorna i kylskåpet så att hon såg dem. Idag har hon halv kyl och halv frys vilket gör att hon får placera matvaror bakom varandra vilket ger dålig översikt. Piktogram är inte något som någon av Lotta eller Ing-Marie skulle vilja sätt upp som hjälpmedel i sina kök. ”Vi är inte utvecklingsstörda. Det känns ju jättelöjligt. Det har ju inget med begåvning att göra de här funktionshindret … Ofta ser de där piktogrambilderna så töntiga ut”. Lotta förklarar att det inte handlar så mycket om vad andra egentligen tycker, utan mer den egna känslan om att de faktiskt kan läsa och att det känns lite barnsligt. Ing-Marie har tagit till en annan teknik än piktogram för att få ordning i skåpen. Hon har öppnat och fotograferat skåpinnehållets ordning för att sedan kunna gå tillbaka och titta på fotografiet om hon skulle bli osäker på var saker och ting ska stå. Lotta och Ing-Marie diskuterar och kommer fram till att Lotta är en ”text människa” och Ing-Marie en ”bildmänniska”. Sedan Ing-Marie fick mjölbagge har hon börjat använda täta genomskinliga brukar till torrvaror. Hon tycker inte det hjälper om hon skriver på burken att detta är exempelvis mjöl. Hon litar inte på att hon själv lägger mjölet i rätt burk ändå, därför trivs hon bättre med genomskinliga burkar så hon ser innehållet. Ing-Marie skulle kunna tänka sig färdigtryckta etiketter i olika färger för att visa olika matgrupper som blandat annat gryn eller kryddor. Förut hade Lotta även genomskinliga små utdragslådor under väggskåpen. Hon tror det är bra med stora utdragslådor som ger en god översikt över allt i skafferiet. Slevar och andra redskap som man använder dagligen gillar hon att ha framme på bänken i en kruka bredvid spisen. Ing-Marie kan också tänka sig att ha de mindre redskap framme som hon använder ofta, men på en redskapstång som hon hade i sitt tidigare kök. För övrigt vill hon ha det så avskalat som möjligt. Hon tycker det är väldigt störande att det blev så lite bänkyta att arbeta på i det nya köket. Lotta tycker det fungerar i sitt kök trots sin lilla bänkyta eftersom hon numera bor ensam. Det är annorlunda när sönerna är hemma förklarar hon. Då blir det lätt trångt. Hon tycker det är viktigt att det är rent och snyggt, inte bli flera utspridda avlastningsplatser. ”Jag är väldigt ljuskänslig” berättar Lotta. Vid inflyttningen fanns det endast kalla lysrörsarmaturer under skåpen. Det ledde till att hon sällan tände upp i köket och stod istället i mörker. På senare tid har hon installerat spotlight med en dekorlist framför som täcker armaturerna. Spotlights ger ett mer varmt ljus som hon tycker bättre om. Nu tycker hon det är betydligt roligare att vara i köket. Ing-Marie som varit hemma hos Lotta instämmer ”Jag håller med, det är jättevarmt och jättesnällt


40

för ögonen. Belysning och våra ögon går inte alltid ihop”. Lotta påpekar också att hon stör sig på när det speglar och blänker i diskbänken. En annan störande bruskälla är ljud. Lotta klarar inte av att vara i köket samtidigt som diskmaskinen är igång och slår därför alltid på den när hon ska gå och sova eftersom hon annars vistas så mycket i köket. Det fungerar även som en rutin för Lotta. ”Släpper jag på den rutinen så blir det kaos”. På morgonen tömmer sedan Lotta diskmaskinen efter att ha läst morgontidningen. Sedan fortsätter hennes morgonrutin med nästan samma frukost varje dag bestående av en skål fruktsallad med yoghurt, en kopp kaffe och en smörgås. ”Det handlar ju också om att duga. Att jag håller någonslags styrfart…” säger Lotta. Mot kvällen blir det dock svårare då Lotta ”chipsar ur” som hon beskriver det. Lagad mat vid middag känns ofta som ett för stort projekt. Det blir lite övermäktigt när det först måste vara rent och städat innan hon börjar laga middagen för att sedan hålla ordning och ha rutin under matlagningsprocessen. Det har alltid varit svårt för Lotta att planera matlagningen så att exempelvis pasta och köttfärs är färdiga samtidigt. ”Jag har så dåligt begrepp om tid”. Lotta försöker dock äta en lagad måltid under dagen. Att bjuda på middag blir ofta jobbigt och Lotta försöker ofta dölja sina svårigheter genom att skämta och spela dummare än vad hon är, främst för hennes egen skull. ”Man känner sig som en jävla loser”. Med hjälp av boendestödjare har Lotta försökt att skapa bättre rutiner och skriver varje vecka en ny matsedel tillsammans med sin boendestödjare. Det blir som ett stöd när hon inte vet vad hon ska laga. Kokböckerna som finns på hjälpmedelsinstitutet tycker både Ing-Marie och Lotta är förlöjligande. Det är så simpla saker att det blir svårt att ta på allvar. På väggskåpen har Lotta plockat bort vissa luckor. Hon tycker det är lättare att orientera sig och gillar att det ger ett mer ”levande” intryck. Vitrinluckor med klarglas är också något skulle kunna fungera tror Lotta. ”Jag tycker överhuvudtaget väldigt illa om när det döljer sig något bakom och man inte vet vad det är”. Men hon pointerar att det är väldigt olika från person till person. Ing-Marie är av motsatt åsikt och gillar inte vitrinluckor efter de ofta har någon slags träram runt vilket gör att det delvis döljer det som är innanför ändå. Ing-Marie skulle gärna vilja ha skjutdörrar eftersom hon ofta lämnar skåpsluckorna öppna. Hon skulle dock vilja ha vanliga dörrar för att använda insidan som en anslagstavla för matlista eller andra papper. Lotta håller inte med utan vill hellre att pappret ska synas utåt för att inte glömma att det finns där. Grundare skåpstommar är något båda skulle föredra eftersom de inte kan dölja så mycket bakom. Lotta har egen erfarenhet av grundare köksskåp som hon tyckte fungerade väldigt bra. Det kräver ju yta i köket, men möjliggör för redskap och


41

matvaror att kunna radas upp bredvid varandra istället för bakom. En önskan från Lotta och Ing-Marie är också att väggskåpen sitter något högre för att få ett bättre ljus in på bänken. I köket sker allting väldigt fort berättar Lotta. Hon börjar ofta laga mat och glömmer förklädet, tar i dörrar och kokböcker trots att hon vet att hon är kladdig. Som tidigare nämnts så glömmer Ing-Marie ofta köksluckorna öppna, men även vattenkranar och annat. Lotta berättar att hon glömt spisen så det kokat över eller kokat torrt i kastrullen. Det har aldrig börjat brinna, men risken finns ju. Lotta berättar om spisvakt, ett hjälpmedel som hon är positiv till. Hon menar att det är något alla skulle kunna behöva. Spisvakten gör att spisen stängs av automatiskt efter en viss tid. ” ... det är en ganska billig försäkring” säger Lotta. Både Lotta och Ing-Marie påpekar dock att anpassning av köket med exempelvis kökskranar som stängs av automatiskt också kan göra en person ännu funktionshindrad utanför sitt eget hem eftersom man då vänjer dig vid detta. Ing-Marie har ett stort matintresse och har via tidigare erfarenhet från hemtjänsten lärt sig att komma till avslut och hantera lite mer stressiga situationer. Lotta förklarar att det troligen är svårare att endast ha ADHD. Eftersom både Ing-Marie och Lotta har ADHD och autistisk diagnos har de upplevt att de olika svårigheterna hos båda diagnoserna kompletterar varandra.

Tina Tideman 2010-04-16, kl. 13:19 Jobbtorg Rosenlundsgatan, Stockholm Tina Lissner är 21 år och fick sin ADHD diagnos för inte så lång tid sedan. Hon bor själv i sin lägenhet men pojkvännen som också har ADHD är ofta och hälsar på eller bor med henne under vissa perioder. Köket är av 50- 60-tal och format som ett u. Det är endast ett arbetskök utan någon plats för matbord. Tina berättar att hon tar medicin som hjälper under dagtid men att den slutar verkar vid middagstid när hon kommer hem. Pojkvännen tar inte medicin och hon ser stor skillnad på när han ska laga mat. Det är saker överallt och allting hamnar fel, som exempelvis mjölet i kylskåpet. Hon skrattar lite och säger att hon inte ska skylla allt på honom utan att det blir jobbigt för henne också ibland. Hon beskriver hur allt måste vara strukturerat hela tiden. När det är oordning försvinner saker helt. ”När det är så okoll i hjärnan då vill man ha så mycket koll runt omkring sig som gör att det ska fungera”. Saker och ting måste ha en bestämd plats för att den ska ställas tillbaka så man hittar den igen. Skafferiet är något som fungerar bra eftersom hon lagt ned mycket tid på det. Där är det små korgar i olika färger som man kan lyfta ned. Då kan man lätt plocka ned de olika korgarna när man letar efter något utan att riva ut allt i skåpet. Varorna hamnar alltid på samma plats igen eftersom de redan är ordnade


42

i korgarna. ”… jag sorterar saker i flera flera timmar… om det är något som jag aldrig får ordning på så släpper jag det helt”. Tina tycker utdragbara lådor är bra eftersom det ger en god översikt. I skåpet är det svårt att se vad som står innanför och när man inte minns så river t.ex. hennes pojkvän ut allt ur skåpet utan att tänka på det. Tina märker upp alla skafferivaror och häller upp i burkar så det ser snyggt ut. Men hon skulle aldrig vilja ha bilder eller ord på hyllor eller utanpå skåpen. ”Bilder på skåp och så känns ju som på ett dagis. Aldrig i livet att jag skulle ha så i köket. Det känns ju nästan som man är efterbliven”. Tina förklarar att det är skillnad att märka upp burkar i skafferiet eller städskåpet där man vill ha ordning. Känns mer naturligt, något som vem som helt skulle kunna göra för att få det snyggt. Diskmaskinen ser Tina som ett stort plus eftersom den utgör en naturlig rutin till att ställa ned tallrikarna direkt och inte göra diskberg som aldrig kommer diskas. Tallrikar tar så pass stor plats att det ställer man ner direkt, men glas ställs överallt. Sedan fylls en hel diskmaskin med bara glas. Hennes bild av ADHD är att det är lätt att börja, men svårt att avsluta. Det sker ofta att skåpluckor står öppna, att vattenkranen eller spisen glöms på eller att kyl- frysdörren lämnas öppen. Även fläkten glöms på eller att hon glömmer att slå på den när hon väl behöver den. ”I köket så uppstår det ju rätt ofta stressituationer och det är då det är lätt att glömma spisplattorna. Både jag och min pojkvän går ut i köket tio gånger för att kolla om vi inte har glömt plattorna på.” En glaskeramikhäll är ännu farligare eftersom hon lätt glömmer att det kan vara varmt. Tinas mamma har en sådan som Tina upprepade gånger har glömt plast eller annat på när hon bodde där eller nu när hon hälsar på. Med en vanlig spis ser man tydligt vart plattan är och vart det blir varmt någonstans. Både nivåskillnaden och kontrastfärgerna svart och vitt ser Tina som fördelar för att inte råka lägga opassande saker på spisen. Tina berättar hur de båda är ”rätt klantiga” som hon uttrycker det. I hennes kök hänger grytvantarna på en krok en bit bort, vilket gör att hon glömmer och tar direkt i den varma formen. Nu har hon istället skaffat några i gummi som sitter precis vid spisen. Från början ville hon ha allting framme för att det ser fint ut. Dock har hon insett att det är bättre att det inte står något framme. ”Redskapen som jag använder ofta kan få vara framme, men dem vill jag gärna att de hänger”. Tina berättar att hon har en redskapsstång, men som inte är monterad än. Kylskåpet är alltid äckligt enligt Tina. De glömmer de matvaror som står bakom och de kommer aldrig för sig att rensa kylskåpet. Det händer även att hon börjar laga mat för att sedan upptäcka att det som behövs är slut. Hon vill ändå försöka ha någon ordning på vilken hylla olika varor ska stå på. I frysen är det endast tre


43

lådor, inuti finns tydligt uppmärkta burkar med bilder och text som hon ritar själv. Hon tycker det känns okej för att det ser gulligt ut och hon beskriver sig vid flera tillfällen som lite pedantisk. Hon skulle inte vilja ha märkningen om det inte var för illustrationerna, det är det som gör det lite mer snyggt enligt henne. När det gäller ljuset så ska det gärna vara ordentligt med ljus. ”Vi tänder upp allt. Överallt vill jag ha dov belysning förutom i köket”. Just nu har hon lysrör ”sådär äcklig belysning” och sedan en vanlig taklampa. Önskan är att ha mer varmt ljus. Tiden är något som är svårt att hålla koll på. Ofta glömmer hon nudlar på spisen då hon lämnar köket en liten stund. ”Likförbannat ställer jag aldrig den där förbannade äggklockan. Jag tänker att det här glömmer jag aldrig för det är så kort tid, sen försvinner det helt”. Det är lättare att behålla fokus när det är en hel process och hon lagar en hel middag. Tv eller musik är alltid på hemma hos Tina, oavsett om de är i köket, badar eller sover. De gillar ljudet, även fast det är medvetna om att de inte alltid är bra för det eftersom det kan störa fokus i köket. Trots att det är jobbigt att köksluckor ofta lämnas öppna och de ständigt går in i dessa så vill hon hellre ha vanliga dörrar än öppna hyllor eller skjutdörrar. När det gäller skjutdörrar tror hon inte att de någonsin skulle stängas. Öppna hyllor går absolut inte enligt Tina. ”När det är öppet är det som det skulle kunna vara överallt. Medan om det är i lådor och luckor så kan jag systematiskt gå genom varje låda”. Vitrin beskrev Tina mest som irriterande i ett kök. Det krävs att det är ordning innanför för att det ska vara snyggt. Hon skulle föredra grundare väggskåp som gör att det inte samlas massa bakom som man inte ser. I dag ställer hon endast matvaror och porslin en liten bit in för att minska sin stress. Endast saker av samma sort får gå hela vägen in i skåpet. Eftersom det lätt blir stressigt i köket och både Tina och hennes pojkvän kan bli irriterade så slås det mycket i lådor och dörrar. Tina önskar att det fanns dämpare på köket som minskade det oljudet.


44

Bilaga 2 Intervjumall Här nedan följer två olika versioner (en för brukaren och en för experter) av intervjumallen som jag utformat utifrån rapporten: ”Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur?” som är skriven av tre arbetsterapeuter för Handikapp och Habilitering i Stockholm läns landting (Handikapp och habiliteringen Stockholms stad, 2008).

Intervjumall för brukare Kan du beskriva ditt kök? Vad fungerar bra i matlagningsprocessen (förberedelse, tillagning och städning)? Vad fungerar mindre bra? I vilka moment uppstår svårigheter? Har du något/några lösningar för att stödja dina svårigheter i ditt kök idag? Om inte, ser du några behov? Om ja, hur fungerar de och ser du fler behov? Vad är ett pratiskt kök för dig? Vad innebär ordning för dig i ditt kök? Har du en logisk struktur för förvaring? Har du arbetszoner där du exempelvis skär grönsaker? Finns det några störande audiella (hörsel) eller visuella (syn) intryck som skäl uppmärksamhet vid matlagningsprocessen? Vad tycker du om piktogram eller andra bilder (t.ex. fotografier) som påminnelse? Vad du tycker du om text som påminnelse? Hjälper endast bilder som påminnelse eller krävs text och tvärt om? Vad tror du skulle kunna hjälpa dig att skapa ordning och struktur och därefter upprätthålla den?


45

Intervjumall för experter Berätta lite om hur ni arbetar med ADHD. Vad är utmärkande drag för en individ med ADHD diagnos? Vad fungerar bra i matlagningsprocessen (förberedelse, tillagning och städning)? Vad fungerar mindre bra? I vilka moment uppstår svårigheter? Tror du det finns det några störande audiella (hörsel) eller visuella (syn) intryck som skäl uppmärksamhet vid matlagningsprocessen? Vad tror du är ett pratiskt kök för individer med ADHD? Vad tror du brukaren tycker om piktogram eller andra bilder (t.ex. fotografier) som påminnelse? Vad du tror du om text som påminnelse? Hjälper endast bilder som påminnelse eller krävs text och tvärt om? Hur inverkar färg på individer med ADHD? Kan det hjälp till struktur och ordning? Vad tror du skulle kunna hjälpa brukaren att skapa ordning och struktur och därefter upprätthålla den?

informationsdesign i hemmets hjärta372426/fulltext01.pdf · 2010-11-25 · lena westholm ... med...

Documents