ZambiaUr ett handelsperspektiv

Karlstad Universitet

Deltagare grupp 9: Marie Nilsson, 931121-8201Sofie Palosaari, 930615-1029Samar Jabbar, 930927-8860Philip Latif, 920831-5714

Kurs: Globalisering och utveckling, NEGA01

Inlämnad: 2013-05-30

InnehållsförteckningInledning.....................................................................................................2Syfte............................................................................................................3

Frågeställningar.......................................................................................3Metod..........................................................................................................4Teori............................................................................................................5Empiri..........................................................................................................6

Kunskapsnivå och hälsa...........................................................................6Politik och reformer..................................................................................7Infrastruktur.............................................................................................7Export och import.....................................................................................9Investeringar..........................................................................................10Besparingar och belåningar...................................................................11

Analys........................................................................................................12Slutsats......................................................................................................15Källförteckning..........................................................................................16

Föreläsningsanteckningar......................................................................16Artiklar...................................................................................................16Webbaddresser.......................................................................................16

Elektroniskt uppslagsverk...................................................................16Övriga webbaddresser.........................................................................17

1

InledningZambia, beläget i sydöstra Afrika med huvudstaden Lusaka. Till ytan är landet i samma storlek som Sverige. Det är ett land som angränsar till bland annat; Mocambique, Tanzania, Zimbabwe och Kongo. Landet saknar kust, dock inte vatten då landet gränsar till ett antal stora sjöar. På gränsen till Zimbabwe ligger Victoriafallen, som är ett stort vattenfall, i ett av deras flera naturreservat. Victoriafallen är en berömd turistattraktion som även finns med på UNESCOs världsarvlista. Landskapet är relativt platt och den vanligaste naturtypen är en gles savannskog.

Den 24 oktober 1964 är ett viktigt datum i landets historia, det är dagen då landet blev självständigt. I samband med det utvecklades även Zambias flagga, på denna befinner sig en fågel i övre högra hörnet som symboliserar frihet. Innan sin självständighet var Zambia en brittisk koloni med namnet Nordrhodesia.

Landets population uppgår till nästan 14 miljoner människor som är uppdelade i många olika etniska grupper. Omkring två tredjedelar av alla invånare lever i extrem fattigdom och därmed är Zambia ett av världens fattigaste länder. Det är inte bara pengar landet saknar utan även mänskliga resurser som till exempel läkare och lärare. Landet räknas även in bland de länder som har störst antal Hiv-smittade i världen.

Zambia räknas idag tillsammans med de flesta andra afrikanska länder som ett utvecklingsland. Landets ekonomiska situation har inte varit optimal varken ur ett inhemskt eller internationellt perspektiv. Landet har länge försökt öka sin ekonomiska utveckling och ta sig ur fattigdom.

Det övergripande syftet med arbetet är att analysera handelssituationen i Zambia genom olika faktorers påverkan. För att komma framtill det har vi

2

ställt några olika frågeställningar. Utifrån de faktum vi hittat och den teori som verkar relevant kommer vi göra en analys.

3

SyfteSyftet med detta arbete är att analysera Zambias handelssituation. Det vill vi göra genom en jämförande analys av hur olika faktorer påverkar landets handelssituation.

Frågeställningarna är ett resultat av de faktorer som vi tror är viktiga för att vi ska kunna göra en trovärdig jämförelse. Faktorn som vi anser är viktigast för Zambia, är det internationella handelsförhållandet. Den faktorn kan delas upp i mindre kategorier. Exempelvis internationella marknader och interna faktorer.

Frågeställningar Hur är landets kunskapsnivå och hälsa? Vilka politiska händelser kan kopplas till handeln? Hur ser landets infrastruktur ut? Hur är landets byteshandel?

o Hur är landets export och import situation?

o Vad är landets största exportvaror och dess eventuella prisförändringar på?

o Vilka länder har man byteshandel med?

Sker investeringar i landet, vilken sorts investeringar och vilka investerar?

Vilka besparingar och belåningar har landet?

4

MetodVi startade det här grupparbetet med ett inledande möte för att få ett grepp om vad arbetet skulle komma att handla om. Det diskuterades vad vi skulle fokusera på samt hur vi skulle utforma frågeställningarna för att få fram det vi ville. Syftet bestämdes relativt snabbt och utan motsägningar.

Efter det första mötet tog vi några dagar på oss att fundera. Möte nummer två ägde rum några dagar senare och på det mötet började arbetet ta form på riktigt. Vi skrev ner frågeställningar som vi tyckte passade och gav oss chansen att besvara syftet. På mötet bestämdes även hur arbetsfördelningen skulle gå till. Alla gruppmedlemmar fick sin del att arbeta med, detta för att underlätta arbetet och för att tydliggöra vad alla skulle skriva om.

Därefter blev det nästintill enskilt arbete med empiriskrivning. Till en början utgick vi ifrån de tips på länkar och andra faktakällor som vi fick vid introduktionen till arbetet. Medan arbetet gick vidare behövde vi använda ytterligare källor men vi använde till stor del de källor som vi blivit rekommenderade. När samtliga var klara med sin empiri samlades vi och läste igenom alla texter. Vi rättade och kollade för att få bort små fel och upptäcka eventuella brister som den som skrivit kunde ha missat. Efter detta skrevs empirin om utifrån feedback från övriga gruppmedlemmar och sedan var det dags att sammanställa den.

Teori och analys var nästa fokus i arbetet. Skrivningen av delarna skedde delvis enskilt och delvis tillsammans. Ganska mycket tid gick åt diskussioner och till att försöka fastställa vad som skulle skrivas och på vilket sätt det skulle skrivas.

Sedan var det dags att sammanställa de olika delarna av arbetet och kontrollera så att vi hade allt vi behövde. Sammanställningen gick smidigt

5

och inga större förändringar behövdes för att sätta ihop arbetet. Det allra sista var källförteckningen och det tog många timmar att få ihop den på ett sätt som vi kände oss nöjda med.

6

TeoriMonetär och icke monetär fattigdom. Monetär fattigdom innebär att ha en låg inkomst. Icke-monetär fattigdom handlar om att sakna förmåga att förändra sin situation. Det är inte en låg inkomst som är i fokus utan avsaknad av bland annat demokrati och tillgång till hälsa och utbildning. (Bo Sjö 2013)

HDI, human development index. Inkluderar inkomst per capita, förväntad livslängd och läskunnighet. (Arne Bigsten 2013)

Fattigdomslinjen, poverty line. Handlar om vart linjen för att vara fattig dras. Den allmänt accepterade fattigdomslinjen ligger vid en inkomst under $1,3 per/dag. (Bo Sjö 2013)

Marknadsliberalisering. Bestämmelser som gör marknader friare. (Nationalencyklopedin)

Joint venture. Projekt då företag går ihop och samarbetar. Betyder gemensamt riskåtagande och kan även kallas för samriskföretag. (Nationalencyklopedin)

Privatiseringsansträngningar. Privatisering handlar om att verksamhet som varit offentligt ägd blir privatägd. Finns olika metoder vid privatisering, bland annat; försäljning av verksamhet och återlämnande av verksamhet till de tidigare ägarna före verksamhetens offentliggörande. (Nationalencyklopedin)

Bilateral skuld. Det är en skuld som är direkt till regeringen. (Just business 2011)Det är en typ av utländskt bistånd till ett annat land. Alltså en regering i ett land är skyldig en annan regering i ett annat land pengar. (eHow money 2013)

7

8

Empiri

Kunskapsnivå och hälsaZambia är ett av de fattigaste länderna i världen. Över 60 procent beräknades leva under fattigdomsgränsen, 2006. (CIA 2013) Detta kan bland annat mättas genom välfärdsmåttet HDI. Där Zambia har haft ungefär samma de senaste 20 år, dock hade de en lite nergång vid år 2000. HDI har gått från 0,405 till 0,448 med en dipp på 0.376 vid 2000. Sverige har ungefär dubbelt så mycket på 0,916. (Globalis 2013) Det är fattigast på landsbygden, där ungefär hälften av befolkningen saknar rent vatten. Många barn är undernärda och i snitt var tionde dör innan ett års ålder. Tillgången till vård i Zambia är dålig med endast en läkare per 10 000 människor. Afrika i stort, har länge haft problem med HIV och AIDS, och Zambia är ett av de mest drabbade länderna (Hansson & Rundquist 2013). År 2011 beräknades hela 12,5 % av landets befolkning vara smittade av HIV-virustet. Det är en lägre siffra än tidigare. (Worldbank 2013b)

2012 beräknades BNP var 1,700 per capita i US dollar. Året innan var BNP 1,600 per capita i US dollar. (CIA 2013). Andra intressanta siffror om Zambia är att både män och kvinnor förväntas leva i ungefär 49 år.(Dahl & Rundquist 2013) 2011 beräknades 71 % av befolkningen var skriv- och läskunniga. (Worldbank 2013c). Zambia har en avgiftsfri primärskola(grundskola) i 7 år som följs av en sekundärskola. Om vidare studier önskas, finns det även två universitet i landet. 90 procent av alla barn i varje årskull börjar skolan, antalet barn som börjar skolan har lett till en brist på lärare. (Hansson & Husén 2013) Hur många barn som faktiskt har gått ur skolan har varierat mycket över tiden, men hela tiden har fler killar än tjejer fullföljt utbildningen. (Worldbank 2013d)

Det bor cirka 14 miljoner människor i Zambia (2013)( CIA 2013 ). I år förväntas befolkningen att växa med ungefär 2,89 %. (CIA 2013) Av befolkningen förväntas 5,7 miljoner vara arbetskraft(Worldbank 2013e),

9

2006 beräknades ungefär 14 % vara arbetslösa, jämfört med år 2000 då hela 50 % beräknades vara arbetslösa. (CIA 2013) Cirka 29 % av befolkningen bor i städerna. De som bor i små byar på landsbyggden livnär sig på jordbruket. De odlar bland annat durra, hirs och jordnötter.( Dahl & Rundquist 2013)

Det officiella språket är engelska, utöver det finns även ett 30-tal inhemska språk runt om i landet. (Dahl 2013) Detta på grund av att det finns många olika etniska grupper i landet, närmare 70 olika. De flesta i landet anser sig vara kristna, och utöver dessa finns det även andra religioner bland annat en gammal inhemsk. (Dahlgren & Westerlund 2013)

Politik och reformerEfter självständigheten hade landet endast ett parti, som företräddes av presidenten Kennethh Kaunda. Han hade en betydande roll för självständigheten för länderna i södra Afrika. 1991 införde han fri val och senare under hösten när det första valet hölls förlorade han makten till partiet MMD. (Regeringskansliet 2013)

I parlamentet, den lagstiftade församlingen, finns det 150 platser som väljs för fem-åriga mandatperioder. Landet leds av presidenten som utser sin egen regering av de folkvalda representanterna i parlamentet. Även presidenten väljs för fem år i taget och kan endast bli omvald en gång. Den nuvarande heter Michael Sata och företräder ett parti som kallas PF(patriotic front). Sedan första valet har paritet MMD varit ledare för landet fram tills Sata tog över makten 2011. Dock har inte alla val varit fläckfria. (Hansson & Palmberg 2013). Nu på senare tid har landet haft någorlunda ekonomisk stabilitet. Dock är korruption vanligt förekommande och det är högt prioriterat av den nuvarande presidenten att motarbeta. (Regeringskansliet 2013)

De flesta politiska reformer har ägt rum sedan 1985. Innan dess var lagar mindre förekommande. Då var det stor skillnad på tullarna, det kunde

10

vara allt ifrån 0 till 150 procent. En del varor var förbjudna att importera och andra varor erhöll importlicenser. 10 år senare, 1975 bestämde regeringen att de skulle sätta kvantitetsbegränsningar på landets importer.

1985 var det år då den första stora reformen ägde rum. Det var en tullreform som ville ta del av de finansiella resurser som finns i mulitnationella företag, även detta var ett försök att kontrollera den utländska valutan. Den maximala tullen sattes till 100 % istället för 150 % och de flesta som var satta till noll ökades till 10-15 procent och de flesta bestämmelser om importkvantiter avskaffades. Två år senare försökte Zambia att klara sig själva utan stöd från världsbanken. Dock misslyckades detta och de fick åter ta världsbankens stöd och därmed även en del av importlicenserna.

1991 ägde den andra stora tullreformen rum. Det året hade de tullar mellan 0-50 %. Två år senare sänktes den maximala tullen tio procent. Ytterligare tre år senare sänktes tullintervallet till 0-25 %. (UNCTAD 2003)

InfrastrukturTransportnätet i Zambia är av blandad kvalité. Fördelningen av landets transportnät kan kopplas till fördelningen av befolkning och näringsliv. (Rundquist 2013) De centrala delarna av landet är de som har bäst tillgång och förbindelse. Det är även där de flesta gruvor och den största befolkningsmängden finns. (Africa infrastructure diagnostic 2010)

Det finns två vägar som anses vara de viktigaste; great north road och great east road. Vägarna skapar en förbindelse mellan landets gruvtätaområden och grannländer. (Rundquist 2013) Zambia har totalt omkring 107,000 km vägar. De kan delas in i tre kategorier; statligt ägda, privat ägda och internationella vägar. (National road fund agency 2011) Landet har ett pågående projekt med namnet The Link Zambia 8000 Project. Projektets syfte är att skapa fler vägar och stärka det befintliga

11

nätverket. Totalt beräknas strax över 8000 km väg som ska ha byggts vid projektets slut. (Road development agency 2012)

Landets järnvägsnät inkluderar totalt omkring 2,157 km järnvägsspår. 891 km av de 2,157 km är en del av TAZARA. (CIA 2013) TAZARA, Tanzania Zambia Railway Authority, är en järnväg som skapar förbindelse mellan Zambia och Tanzania. (Rundquist 2013) Bygget var ett projekt mellan Zambia, Tanzania och Kina. Projektets mål var att länka hamnstaden Dar-es-Salaam i Tanzania med New Kapiri Mposhi i Zambia. Detta skulle ge Zambia en direkt rutt ut mot havet för försäljning av kopparresurser samt koppla Tanzania till resten av fastlandet via räls. (Tanzania Zambia railway authority 2013) Line of rail är en annan järnväg av stor betydelse. Line of rail skapar bra förbindelser mellan landets stora gruvområden och Sydafrika. (Rundquist 2013)

Zambia har 88 flygplatser. Endast 8 av dem har asfalterade landningsbanor medan resterande är oasfalterade. (CIA 2013) Landets flygtrafik har legat runt 1,46 miljoner flygplanssäten inom Afrika och runt 0,11 miljoner flygplanssäten till andra kontinenter. Flygplanen som används är av olika kvalité och åldrar. Av alla flygningar som genomförs har det beräknats att 63,8 % sker i nya flygplan, 19,8 % är i äldre flygplan och 16,4 % är i flygplan som inte har åldersbestämts. (Africa infrastructure diagnostic 2010)

Precis som när det gäller vägar och annan infrastruktur är det stor skillnad på tillgänglighet och kvalitet av elektricitet i Zambia. (Africa infrastructure diagnostic 2010) Landets produktion av elektricitet ligger på 10,2 miljarder kWh. Konsumtionen ligger på 7,7 miljarder kWh. (CIA 2013) Det finns stora möjligheter att utvinna elektricitet och landets konsumtion är högre än i andra närliggande länder. Konsumtionen är i första hand fokuserad på att fylla gruvornas behov av elektricitet. (African development bank group 2011)

12

771 km oljeledningar finns i landet. Zambia har ingen oljeproduktion och inte heller någon känd oljekälla. (CIA 2013) Företaget TAZAMA pipelines är ett samarbetsföretag mellan Zambias och Tanzanias regeringar som startade 1966. Målet var att transportera färdiga petroleumprodukter från Dar-es-Salaam i Tanzania till Ndola i Zambia. Det är TAZAMA som förser Zambia med landets olja. (TAZAMA pipelines limited 2009) Zambias regering är ägare till 66,7 % av företaget och Tanzanias regering är ägare till 33,3 % av företaget. Privatisering av företaget har föreslagits och diskuterats. (Sinyangwe 2010)

Export och importZambia har byteshandel med Sydafrika, Kongo, Kina och Schweiz, som är mottagare av exportvarorna. Sydafrika, Kuwait, Kongo, Storbritannien och Kina får Zambia sina importvaror från. De allra viktigaste handelsparterna är Sydafrika, Kongo(Kinshasa) och Kina (Rundquist 2013).

Elektricitet är en vara som både exporteras och importeras. Exporten ligger på omkring 110 miljoner kWh och importen ligger på omkring 33 miljoner kWh. Olja är en annan vara landet importerar. Importen ligger på omkring 10,790 bbl/dag (CIA 2013), bbl/dag är ett amerikanskt mått; 1 bbl/dag är ungefär lika med 0.16 mᶟ/dag (Unit conversion 2009). Kopparn är viktig för landets export och denna har ökat. 903,138 ton koppar exporterades från Zambia 2012 vilket är en ökning från 832,145 ton som var den tidigare totala exporten av tillgången koppar. (Mfula 2013)

De absolut viktigaste exportvarorna är Koppar, kobolt och elektricitet (Rundquist 2013). Zambias export består mestadels av koppar, som är ca 65 % av exportintäkterna. Zambias export är oftast råvaru- och mineraldominerande. (Rundquist 2013)

Kopparpriserna började öka vid år 2004, sedan dess har priset på Koppar vart relativt högt (Investment mine 2013). Värdet på koppar var som högst år 2010 (London metal exchange 2013) . Mellan åren 1989 – 2004,

13

så har koppar legat på lägre priser. Och året innan föll kopparpriset otroligt mycket. (Investment mine 2013).

Kobolt är en av de viktigare exportvarorna för Zambia. Men genom åren kan man se en värde minskning på kobolt. Kobolts värde var högt under 2010, men har sjunkit sen dess. Den senaste tiden har värdet gått upp lite (London metal exchange 2013)

InvesteringarUnder de tidiga åren efter sin självständighet leddes Zambia av en extremvänster-administration vars policy ledde till en minimerad privat marknad. Förutom att statens ekonomi i princip bestod utav endast en offentlig sektor led landet ytterligare av oroligheter i grannländerna, något som ytterligare hämmade utlänska investeringar. (CIA 2013) Några av de större investeringar/projekt som skedde i landet under denna period var TAZAMA-ledningen och TAZARA-järnvägen. (TAZAMA pipelines limited 2009, Tanzania Zambia railway authority 2013)

Under det nya seklet har förändringar i landets interna- och externa miljöer såsom höjda kopparpriser, politisk stabilitet samt en kombination av ansvarsfull makroekonomisk hantering, marknadsliberalisering och ökade privatiseringsansträngningar medfört ett decennium av ekonomisk tillväxt. (Worldbank 2013a) Då denna tillväxt till stor del grundar sig på en ökad vinst i landets lukrativa kopparindustri har det samtidigt varit kritiskt att en re-vitalisering av denna sektor möjliggjorts med hjälp av FDI(Foreign Direct Investment). FDI har sedan dess haft en succesiv ökning i landet. Under 2002 till 2009 hade Zambia ett genomsnittligt FDI på $651 miljoner med en investeringssumma på sin höjd på $1,324 miljoner under år 2007, majoriteten av dessa investeringar gjorts inom kopparindustrin.

Landets mål på senare tid har, varit att brädda de sektorer utlänska investerare investerar i, samt utbudet av investerare i landet. Sektorer landet hoppas kunna locka investeringar till inkluderar framförallt turist-,

14

jordbruks- och produktionssektorn. Då landet efter sin självständighet haft en hög investeringsvillighet från nästan uteslutande Kina och Indien hoppas landet kunna locka investeringsvilliga länder från hela världen. Både för att minska beroende hos gamla partners samt att berika sin marknad. (United nations 2011) Landet hoppas uppnå detta framförallt genom skapandet av ZDA (Zambia Development Agency) i januari 2007, en konsolidering av ett antal handels- och investeringsrelaterade organ med mål att genom dessa promotera och organisera direktinvestering i landet. För att nå dessa mål har organisationen möjlighet att använda sig både av skattemässiga och icke-skattemässiga förmåner. (U.S department of state 2013, Zambia development agency 2013)

Projekt på stor skala, som andra länder på senare tid har investerat i har antingen varit i form av Offentlig-Privata partnerskap eller genom joint ventures. Ett exempel på ett sådant är Zambias första Multi-facilitets ekonomiska zon som utvecklades av kinesiska investerare och som vid full sysselsättning estimeras generera upp till $900 miljoner i investeringar över en femårsperiod. (United nations 2011) År 2012 representerade investeringar 20,5% av Zambias BNP. (CIA 2013)

Besparingar och belåningarSedan sin självständighet 1964 har Zambia varit helt beroende på sina mineraltillgångar, speciellt koppar. När kopparpriset sjönk under mitten av 70-talet blev detta ett hårt slag för den zambiska ekonomin. Staten fick från och med denna period mestadels förlita sig på finansiering från världsbanken för att upprätthålla en fungerande stat. På sin höjd nådde Zambia en total utländsk statsskuld på $7 miljarder under april 2005, då landet även uppfyllde kraven för att ingå i initiativet högt skuldsatta fattiga länder (Highly Indepted Poor Counties Initiative(HIPC)) samt det Multilaterala initiativet för skuldlättnad (Multilateral Dept Relief Initiative(MDRI)). Samma år signerade Zambias regering ett avtal med världsbanken som skulle skriva av $280 miljoner i bilaterala skulder. (Infoplease 2007, Worldbank 2013a)

15

Målet med HIPC var att i slutändan kunna eliminera $6 miljarder i skuld. Under denna period skedde även en ökning i de internationella kopparpriserna vilket har påverkat denna process positivt. Sedan 2005 har världsbanken assisterat med två budgetstöd till ett värde av $100 miljoner i stöd för landets reformer. År 2012 representerade 31,2% av landets BNP Zambias statsskulder, sparande är på grund av landets situation obefintligt. (CIA 2013)

16

AnalysZambia räknas som sagt som ett av de fattigaste länderna i världen. Det finns olika sätt att mäta fattigdom eller välmående i ett land. I teorin har vi tagit upp tre olika aspekter som det är möjligt att stämma av med, HDI, monetär och icke-monetär fattigdom. Den beräknade HDI-siffran i landet är numera nästan 0,45 och i Sverige har vi ungefär dubbelt så mycket(0,91). Innebär detta att vi mår dubbelt så bra?

Förväntad livslängd i Zambia är 49 år. Här i Sverige blir de flesta långt över den åldern. Inkomst per capita är numera 1,700 US dollar. Det är en ökning med 0,100 US dollar på ett år. Det är en stor ökning, troligtvis mycket mer än vi har i Sverige, även om det är troligare att vi har större inkomst per capita. I Zambia uppskattas cirka 70 procent vara läs- och skrivkunniga. En relativt hög siffra med tanke på landets unga befolkning samt den låga procenten av befolkningen som anses som en del av arbetskraften. Det är mest sannolikt att den delen av befolkningen som inte kan läsa är de äldre samt de från fattigare områden. I Sverige kan de allra flesta läsa och skriva. Sammanfattningsvis, baserat på dessa punkter kan vi anta att Sverige är det land med den bättre välfärden, dock kan vi inte se exakt hur stor skillnaden är.

Vilken form av fattigdom finns i landet? Är den monetär eller icke-monetär? Eller både och? (Är den monetär, icke-monetär eller både och? Monetär fattigdom innebär att befolkningen har dåligt med pengar, 2006 var ungefär 60% av befolkningen under fattigdomslinjen. De lever i monetär fattigdom. De fattigaste i landet lever på landsbygden och försörjer sig på jordbruk som är beroende av väderförhållanden, som de själva inte kan styra. Hur mycket pengar en invånare har att spendera på en dag kan vara varierande. På landsbygden saknas även vatten och infrastruktur, det gör människorna som bor där ännu fattigare. Människorna som lever där lever inte bara i monetär fattigdom utan också i icke-monetär fattigdom. Zambias HDI är lågt. Därmed

17

överensstämmer HDI med övriga antaganden, så som levnadsstandard, som vi gjort.

Fria val anses vara demokrati och demokrati anses vara bra för välfärden. Hur är det då i Zambias fall? För ungefär 30 år sedan började regleringar kring handel uppstå, i början var en del tullar väldigt höga och andra existerade inte. De relativt oreglerade tullarna och därmed väldigt varierade priser på varor försvårade för befolkningen. Företagen påverkades inte till samma grad utan exporterade om det var lönsamt. Numera kan tullen inte överstiga 25 %, vilket kan tänkas ge en bättre prissättning ur befolkningens perspektiv.

Samma problem uppstår med importkvoterna. Priset blir mycket högre än vad jämviktspriset är på marknaden. Med de ökade priserna på importerade produkter tvingas befolkningen minska sina kostnader (till exempel äta mindre per person), detta kan på långsikt bli ett stort problem när befolkningsmängden växer.

Ett lands infrastruktur kan ha stor påverkan på landets handel. Infrastrukturen finns i hela landet och den påverkar förutsättningarna som finns för handel. Dålig infrastruktur ger dåliga förutsättningar för att föra produkter och varor till andra platser. Det blir svårt att föra till exempel koppar från gruvorna till andra länder ifall det inte finns fungerande transportnätverk, vilket medför en stor påverkan på den slutgiltiga handeln. För Zambia som har koppar som en viktig exportvara är landet beroende av att infrastrukturen som berör kopparhanteringen fungerar bra och smidigt.

Utan infrastruktur som gör det möjligt att ta vara på och optimera handeln blir hela landet lidande. Handeln kommer inte kunna fungera optimalt då andra länder kanske har bättre förutsättningar och kan ta vara på fler handelsmöjligheter än Zambia. För Zambia blir det därför väldigt viktigt att uppgradera och hålla sin infrastruktur i bästa möjliga

18

skick, för att på bästa sätt kunna ta vara på potentiella kortsiktiga möjligheter.

Sedan landets självständighetsförklaring, har landets mineraltillgångar varit en av de stora faktorer som lockat landets olika regimer att investera i infrastruktur. Denna vilja hos landet att periodvis investera i infrastruktur som järnvägar har möjliggjort en ökning i landets kopparexport. Den ökade exporten av koppar stärker landets byteshandel mer och mer. Det är den viktigaste exportvaran och genom den ökade exporten stärks byteshandeln.

En av landets andra viktiga exporttillgångar är elektricitet. Elektriciteten både importerar och exporterar landet, anledningen till detta är något oklar. Importen är mycket lägre än exporten vilket väcker frågan varför man inte använder den egen producerade elektriciteten istället för att importera. En möjlig förklaring skulle kunna vara att det är ett försök till att uppehålla en god relation till sina grannländer. Importen stärker därigenom handelsbalansförhållandet mellan länderna, vilket kan tänkas hjälpa landet i vidare handels kontakt med landet och även andra grannländer.

TAZAMA-oljeledningen som direktpumpar olja från grannliggande Tanzania, ett av dessa speciella handelsförhållanden. Zambias stora mängd importerad olja är logisk med tanke på att landet självt inte har några kända betydliga oljetillgångar. Landets oljebehov behöver fyllas och bristen på egen olja gör det nödvändigt att importera. Till exempel behövs oljan för transporter av olika slag och för vidarutveckling av den befintliga infrastrukturen.

Som tidigare påpekats är koppar en nyckelprodukt för möjliggörandet av ekonomisk tillväxt i Zambia. Utan koppar, skulle Zambia haft svårigheter med utvecklingen av samma nivå av byteshandel som det har idag. Även Zambias historiskt allmänna utveckling kan kopplas till kopparns

19

prisutveckling. När kopparpriserna var som lägst, hade Zambia en mindre framgångsrik utvekling, men nu när kopparpriserna är höga sker en snabbare utveckling inom landet. En av anledningarna till landets stora beroende på kopparförsäljningen är då andra resurser så som kobolt inte heller varit lönsamma eller inte genererat tillräckligt stor inkomst. Genom förbättring av sin infrastruktur, kan Zambia öka sina möjligheter för export till flera länder och därmed få en ökad byteshandel. Investeringar som dessa kan t.ex. öka landets transporter mellan sig självt och Kongo och Sydafrika (två av landets viktigaste handelsparters), och därigenom skapa en möjlighet till ökad export.

De stora investeringsprojekt som gjorts efter landets självständighet har varit ytterst viktiga, dock har avsaknaden av mindre lokala investeringar hämmat landets chanser för ekonomisk självständighet. Brist på storskalig effektivisering av lokalt producerade produkter samt projekt utanför kopparsektorn har resulterat i en misslyckad välfärd för landet. Detta faktum blev som tydligast under 70-talet då minskningen i den globala kopparefterfrågan nästan slog ut landets ekonomi. Detta berodde kanske framförallt på att landet saknade andra vinstdrivande resurser att falla tillbaka på.

Zambias nuvarande försök att bredda och öka investeringar i landets olika sektorer är en satsning som om lyckat, på lång sikt kommer ge landet andra möjligheter för resursprioritering när landets mineraltillgångar inte längre är lönsamma alternativt har tagit slut. De ökade investeringarna kan även bygga nya relationer mellan Zambia och andra länder på den internationella marknaden som i många olika avseenden, både ekonomiskt och politiskt kan påverka landet positivt.

Som ett resultat av världsmarknadens minskade kopparbehov under 70-talet, hamnade Zambia i ett läge där de var tvungna att låna resurser från andra för att kunna finansiera och investera i sitt eget land. Valet att bygga regeringen och dess organ på socialistiska principer från och med

20

dess självständighet visade sig långsiktigt inte vara gynnande för landet. Detta framförallt då regeringen aldrig utvecklade nog med resurser för att genomföra sina antaganden samtidigt som det hjälpte landet att ytterligare isolera sig från utlänska investeringar. Större marknadsliberalisering och privatiseringsansträngningar tidigt i landets historia skulle kunnat ha haft en positiv påverkan på landets handelssituation. Detta då landets brist på infrastruktur och FDI är två nyckelfaktorer som idag hämmar tillväxt och långsiktig ekonomisk stabilitet.

SlutsatsUnder arbetets gång har en del slutsatser kommit fram. Några stycken har utmärkt sig lite extra. Den första handlar om levnadsstandarden i landet. Vi har kommit fram till att de förbättringar som skett är begränsade, sjukdomar som HIV samt massfattigdom är fortfarande hämmande faktorer för landets ekonomi vilket påverkar handelssituationen i landet.

Vår andra slutsats berör reformerna som har skett i Zambia. Det är viktigt att reformerna inte hindrar landets import och export. Vi avser främst tullar och importkvoter. Även nästa slutsats kan kopplas till att förbättra handelsmöjligheterna. Infrastrukturen är en av nyckelbitarna för handeln.

Koppar är som tidigare nämnts viktig, den har haft en stor roll i landets tillväxt under en längre period. Zambia behöver dock utöka de sektorer som skapar tillväxt och delvis släppa fokus från kopparn. Investeringar är nödvändigt för att uppnå utökad produktion inom andra sektorer.

Zambias handelssituation är idag betydligt bättre än den var för tio år sedan. Landet är fortfarande beroende av sina kopparresurser och bistånd från bland annat världsbanken för att stimulera tillväxt. Vi anser att om kopparpriset håller sig på den nivå det ligger på idag har landet

21

möjlighet till att fortsätta öka sin tillväxt och samtidigt stimulera andra resurser utanför mineralsektorn för framtida inkomster. Förhoppningsvis leder det till en stimulering av landets välfärd, ökning av arbetsmarknaden samt en ökning av landets medelklass. Faktorerna kommer leda till en stabilare handelssituation för Zambia.

22

Källförteckning

FöreläsningsanteckningarBigsten, A. Power Point; utvecklings ekonomi och politik [2013-05-13]

Sjö, B. Power Point; biståndseffektivitet [2013-05-10]

ArtiklarMfula, C. (2013). Zambia´s 2012 copper output falls y/y to 824,976 T. Reuters. 2 februari.

Sinyangwe, C. (2010). Govt explores using TAZAMA as common carrier of products. The post online. 14 juli.

Webbaddresser

Elektroniskt uppslagsverkDahl, Ö. Zambia: språk. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/zambia/spr%C3%A5k [2012-05-15]

Dahl, Ö & Rundquist, F-M A. Zambia: befolkning. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/zambia/befolkning[2013-05-15]

Dahlgren, C & Westerlund, D. Zambia: religion. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/zambia/religion [2013-05-15]

Hansson, A. & Husén, T. Zambia: utbildning. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/zambia/utbildning [2013-05-15]

Hansson, A & Palmberg, M. Zambia: statsskick och politik. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/zambia/statsskick-och-politik [2013-05-15]

23

Hansson, A. & Rundquist, F-M A. Zambia: sociala förhållanden. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/zambia/sociala-f%C3%B6rh %C3%A5llanden [2013-05-15]

Joint Venture. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/joint-venture [2013-05-28]

Liberalisera. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/sve/liberalisera?i_h_word=liberalisering [2013-05-28]

Privatisering. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/privatisering [2013-05-28]

Rundquist, F-M A. Zambia: kommunikationer. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/zambia/kommunikationer [2013-05-14]

Rundquist, F-M A. Zambia: näringsliv. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/zambia/n%C3%A4ringsliv/utrikeshandel [ 2013-05-12]

Rundquist, F-M A. Zambia. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/zambia/landsfakta [ 2013-05-12]

Övriga webbaddresserAfrican development bank group (2011). Zambia. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.infrastructureafrica.org/countries/zambia [2013-05-15]

Africa infrastructure country diagnostic (2010). Zambia´s infrastructure: a continental perspective. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ppiaf.org/sites/ppiaf.org/files/publication/AICD-Zambia-country-report.pdf [2013-05-19]

CIA (2013). World factbook. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/za.html [2013-05-15]

24

eHowmoney (2013). What is bilateral debt?. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ehow.com/info_8456945_bilateral-debt.html[2013-05-29]

Globalis (2013). Zambia. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.globalis.se/Laender/Zambia/(show)/indicators/(indicator)/549 [2013-05-28]

Infoplease (2007). Zambia. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.infoplease.com/country/profiles/zambia.html [2013-05-15]

Ivestment mine (2013). Historical copper prices and price chart. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.infomine.com/investment/metal-prices/copper/all/ [2013- 05-22]

Just business(2011). Glossary. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.jusbiz.org/glossary.html#letter-b [2013-05-29]

London metal exchange (2013). Historical price graph for Cobalt. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.lme.com/metals/minor-metals/cobalt/#tab2 [2013-05-22]

National Road Fund Agency(2011). Road network. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.nrfa.org.zm/index.php?option=com_content&view=article&id=57&Itemid=14 [2013-05-20]

Regeringskansliet (2013). Zambia. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/2574/a/75617 [2013-05-24]

Road development agency(2012). Link Zambia 8,000 project. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.rda.org.zm/index.php/link-zambia-8000-project [2013-05-20]

Tanzania Zambia Railway Authority (2013). Your preferd transporter. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.tazarasite.com/index.php?option=com_content&view=article&id=26&Itemid=39 [2013-05-19]

25

TAZAMA pipelines limited (2009). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.tazama.co.zm/ [2013-05-15]

UNCTAD – united nations conference on trade and development (2003). Trade policy reform and adjustment in Zambia. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.unctad.info/upload/TAB/docs/TechCooperation/zambia_study.pdf [2013-05-24]

Unit conversion (2009). Cubic Meters/ day to barrels/day conversion calculator. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.unitconversion.org/flow/cubic-meters-per-day-to-barrels-us--per-day-conversion.html [2013-05-25]

United nations (2011). Investment guide to Zambia. [Elektronisk] Tillgänglig: http://unctad.org/en/Docs/diaepcb201008_en.pdf [2013-05-18]

U.S. department of state (2013). Investment climate statement – Zambia. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.state.gov/e/eb/rls/othr/ics/2013/204763.htm [2013-05-18]

Zambia development agency (2013). Zambia development agency. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.zda.org.zm/ [2013-05-20]

Worldbank (2013a). Zambia overview. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.worldbank.org/en/country/zambia/overview [2013-05-14]

Worldbank (2013b). Prevalence of HIV, total. [Elektronisk] Tillgänglig: http://data.worldbank.org/indicator/SH.DYN.AIDS.ZS/countries/ZM-ZF-XN?display=graph [2013-05-15]

Worldbank (2013c). Literacy rate, adult total. [Elektronisk] Tillgänglig: http://data.worldbank.org/indicator/SE.ADT.LITR.ZS/countries/ZM-ZF-XN?display=graph [2013-05-15]

Worldbank (2013d). Children out of school, primary, male. [Elektronisk] Tillgänglig:

26

http://data.worldbank.org/indicator/SE.PRM.UNER.MA/countries/ZM-ZF-XN?display=graph [2013-05-15]

Worldbank (2013e). Labor force, total. [Elektronisk] Tillgänglig: http://data.worldbank.org/indicator/SL.TLF.TOTL.IN/countries/ZM-ZF-XN?display=graph [2013-05-15]

27