T I D N I N G E N P R O T E C F R Å N F M V – T E K N I K F Ö R S V E R I G E S S Ä K E R H E T . N R 1 2 0 0 4

Hoppers prototyp Phoenix flög i Vidsel

Tjeckien valde Gripen

I N N E H Å L L

Symposium sid 9Världens största symposium rörande skyddmot biologiska och kemiska stridsmedel lockarmånga. Från vänster syns: Ivan Sundström frånSundströms Safety, FMV:s miljöchef BengtStrömstedt, Försvarshögskolans rektor HenrikLanderholm, överbefälhavare Håkan Syrlén ochFMV:s t f generaldirektör Jan - Olof Lind.

Phoenix sid 16 –21Att humlan kan flygahar förbryllat mångenvetenskapsman. Hurden tyska rymdfärjanPhoenix lyckas medkonststycket är en an-nan gåta. Med godhjälp av FMV vad detdock vad den gjordeden åttonde maj iVidsel.

Infernus sid 4–8Den är byggd av KTH

och har fått sitt namn fråndet latinska ordet för ”densom kommer underifrån”.Infernus är en vattenskot-

er som ingen annan.

Gripen sid 12–15Framgångarna fortsätter

för det svenska stridsflyg-planet JAS 39 Gripen.

Tjeckien är nu den tredjeutländska makten som

välkomnar den svenskastoltheten i sitt flygvapen.

Seabotix sid 22–23Den är liten, söt och fjärrstyrd,men ändå en dålig födelse-dagspresent till lillgrabben.Prislappen ligger inte på Nikko-nivå och farkosten trivsbäst i farliga vatten, på jaktefter terroristbomber.

Personporträtt sid 10–11Stark och envis. FMV:s egen

Tjalle Tvärvigg heter JanneLindgren och är en av myn-

dighetens tekniska experter.

Trossbåt sid 24 –26Åtta Lätt trossbåt och 27 Stridsbåt 90 har fått några tons extra ballistisktskydd och står nu emot direkt eldfrån exempelvis en Ak4.

I handen håller du första numret av protec , som från och med nu ersätter vårtidning fmvaktuellt. fmv är i ständig utveckling och för att ytterligare markeradetta så har vi beslutat att göra om vår tidning så att även den ger ett uttryck förfmv :s framtidsinriktade och mångfacetterade verksamhet.

protec är inte fmv:s interntidning utan i första hand en kundtidning somska informera leverantörer, myndigheter och politiker med flera om de kvalifi-cerade kompetenser vi besitter och om de uppdrag vi arbetar med inom myndig-heten. Vi vill ge en dagsaktuell bild av olika verksamheter som vi på ett eller annatsätt är engagerade i. Med det nya namnet vill vi föra tankarna till det som fmvarbetar för ”pro technology” ( för teknik) samt protection (skydd ochsäkerhet). protec erbjuder således mycket nytt både på och under ytan och närdu läst tidningen kommer du förhoppningsvis att ha upptäckt detta. Inriktningenär även fortsättningsvis kvalitativa artiklar och intressanta reportage.

Första halvåret 2004 har varit oerhört intensivt både i fråga om de projekt ochde uppdrag fmv arbetar med, men även vad gäller våra interna utvecklingsin-satser. Sammanfattningsvis har det gått mycket bra och fmv :s medarbetare harånyo visat prov på målinriktat arbete utan att göra avkall på vare sig kvalitet ellersäkerhet. Detta hade dock inte varit möjligt utan de väl etablerade samarbetsfor-merna fmv har med kunder, leverantörer och samarbetspartners såväl inom somutanför landet.

Den 14 juni undertecknade fmv på regeringens vägnar ett avtal med tjeck-iska försvarsministeriet avseende leasing av 14 Gripenplan. Samtidigt som dettavar slutet på ett omfattande förhandlingsarbete så utgjorde det också början på ettmycket intensivt arbete med att utbilda personal samt leverera flygplan inom enmycket kort tidsperiod. Många aktörer är involverade, och nära samverkan medbland annat Försvarsmakten och Saab är en förutsättning för att klara ett sådantåtagande. Samtidigt innebär detta avtal en fortsättning på fmv :s delvis nya upp-gift att företräda staten i vissa försäljningsuppdrag och det är något som vi frånfmv :s sida bejakar till fullo.

I slutet av juni överlämnade den särskilde utredaren Karl Leifland sitt betän-kande till regeringen avseende utveckling av militärtest- och övningsverksamhet i Sverige. För fmv ärutredningens förslag och sedermera statsmakternasställningstagande av stor betydelse för den framtidaverksamheten vid fmv:s anläggningar ute i landet.Från fmv:s sida ser vi givetvis mycket positivt påolika utvecklingsmöjligheter samtidigt som vi villunderstryka de samordnade insatser som behövsmellan olika intressenter för att nå dit.

Detta var bara ett par exempel på viktiga mil-stolpar för fmv. Du finner många fler på följandesidor i tidningen.

Med tillönskan om en trevlig sommar.

Jan-Olof Lind, t f generaldirektör, FMV

ChefredaktörJerry Lindberghjerry.lindbergh@fmv.se08-782 63 86

RedaktionsrådJerry LindberghHans IvanssonDennis Jacobsson

Ansvarig utgivareKurt Svenssonkurt.svensson@fmv.se

PrenumerationBerit Robottiberit.robotti@fmv.se08-782 40 53Prenumerationen är kostnadsfri och kan även beställas per kupong på näst sista sidan i tidningen.

Grafisk form & layoutBacon Annonsbyrå

TryckEO Print

AdressTidningen PROTECFMV, 115 88 Stockholm08-782 40 00www.fmv.se

Tidningen PROTEC utges av FMV och utkommer med fyra nummer per år. Tidskriften får citeras, menuppge gärna källan. Upplaga: 9.000 ex.ISSN 0346-9611

Försvarets materielverk, FMV…är en myndighet som är direkt underställd Försvarsdepartementet.…har Försvarsmakten som sin främsta uppdragsgivare…anskaffar, provar, levererar, vid-makthåller och avvecklar försvaretsmaterielsystem.…har sitt huvudkontor i Stockholm,men anläggningar finns även i Arboga,Karlsborg, Linköping och Vidsel.…har cirka 2.000 anställda och om-sätter cirka 20 miljarder kronor per år.

OmslagetDen tyska rymdfärjan Hopper, tillvilken rymdfärjan Phoenix är en proto-typ i skala 1:7. Hopper kommer att bli50 meter lång och ha ett vingspann på 27 meter. År 2020 är det tänkt attHopper ska vara redo för användning.Phoenix testas redan idag. Mer om det på sidorna 16–21.Foto / illustration: EADS SPACETransportation.

4 •

• 5

INFER-NUS

den somkommerunderifrån

75.000 kronor, en krav-

specifikation och en hop

uppmuntrande ord.

Det var vad som över-

lämnades till 14 KTH-

studenter när de fick i

uppdrag att genomföra

en realiserbarhetsstudie

av en dykgruppbåt som

skulle kunna framföras

såväl ovan som under

vattenytan.

En snabbgående, planande farkostsom kan dyka ner under ytan ochdiskret smyga sig fram med hjälpav elmotorer är inget fordon somköps över disk. Det erfor inte minstFörsvarsmakten när man i börjanav 1980-talet började utforskamöjligheterna att anskaffa en far-kost som omärkligt skulle kunnatransportera ett antal dykare tillsina respektive spaningsområden.Med en sådan farkost skulledykarna slippa simma långasträckor och därmed skulle dekunna vara utvilade vid ankomst –och pigga spanare är bra spanare.

Anskaffningen av en dylik far-kost visade sig dock bli svår. Efterdiverse tester av befintliga far-koster under 1980- och 90-taletinsåg man inom Försvarsmaktenatt man var tvungen att utvecklaen egen farkost för att nå den funk-tionalitet man eftersökte. I slutetav 90-talet gav man därmed fmvi uppdrag att anskaffa en dyk-gruppbåt. fmv arbetade fram enkravspecifikation för farkosten och

gick ut med offertförfrågan.Responsen blev dock klen – ingentillverkare kunde möta samtligakrav, i synnerhet inte systemsäker-hetskraven. Projektet lades imalpåse, men togs upp igen hösten2002. Ett år senare gick en lösareform av förfrågan om intresse (rfi )ut till industrin för att kvalitets-säkra projektkostnaden. I dags-läget ligger uppdraget för omför-handling mellan fmv ochFörsvarsmakten.

KTH

Var kommer då kth-eleverna ochderas enmansdemonstrator”Infernus” in i bilden? Jo, som ettrent stöd till såväl sitt eget dyk-gruppbåtsprojekt som tillKungliga Tekniska Högskolan gavfmv kth-avdelningarna MarinaSystem och Lättkonstruktionermöjlighet att ta fram en studie aven farkost som skulle kunna trans-portera dykare såväl ovan somunder vattenytan.

– Som grund fick eleverna en för-

enklad version av den riktiga dyk-gruppbåtens kravspecifikation,berättar Erik Eklund, uppdragsle-dare för fmv :s uppdrag omskeppsteoretisk utveckling, vilketär det uppdrag som ska bedrivastudier och specifik forskning föratt på lång sikt bibehålla kompe-tens att utveckla fartyg i Sverige.

Att förlägga den här typen avuppdrag på högskolor är mycketkostnadseffektivt och skaparmånga synergier mellan fmv,högskolorna och dess elever. Inte minst är det ett bra sätt förfmv att komma i kontakt medframtida potentiella anställda ellerleverantörer.

ModellUnder hösten 2003 kontrolleradeeleverna den kravspecifikation detilldelats och gav synpunkter påvad de trodde sig kunna klaraunder rådande budget och tids-ramar. Efter revidering av kravspe-cifikationen påbörjades ett gedigetskiss- och räknearbete på kth . >

6 •

déerna om hur farkostenborde se ut och fungera var många,men gruppen enades ganska omgå-ende om en gemensam strategi.

När idéerna närmade sig teore-tisk fulländning byggde man ensmåskalig modell av den farkostsom vuxit fram i skissblocket.

– Modellen byggde vi för attverifiera att vi var på rätt väg medvåra beräkningar, berättar MattiasSvedin, som är en av elevernabakom projektet. Med den kundevi bland annat kontrollera farkos-tens möjlighet att plana på vatten-ytan samt dess stabilitet såväl översom under vattenytan. Även girför-mågan var något som vi ville utvär-dera innan vi satte igång att byggaden fullskaliga farkosten. Eftersomden inte har några roder, utan baraindividuella elmotorer för styrning,så ville vi kontrollera att uträk-ningarna om att den ändå skulle habra styrförmåga var riktiga.

InfernusTill projektmedlemmarnas storaglädje visade sig modellen uppförasig precis som beräknat. Nästa stegblev således att börja med den full-skaliga enmansfarkosten ”Infer-nus”, som för övrigt fått sitt namnfrån det latinska ordet som betyder”den som kommer underifrån”.

En gammal vattenskoter från1992 inhandlades och blev farkos-tens stomme. Själva byggandetkunde börja, vilket innebar att deteoretiska problemen nu komplet-terades med praktiska diton.

– Ja, själva byggandet ställde tillen del problem för oss, berättarMattias. Även om vi lyckades lösa allt till slut, så kan man lugnt kon-statera att vi är bättre ingenjörer änvi är byggare…

Man behöll vattenskoternsbotten, dess främre del av skrovetsamt motorn och vattenjetaggre-gatet. I övrigt rensades den påinnehåll. En vattentät motor- och

I

Infernus kan framföras såväl ovan som undervattenytan. Fartresurserna ovan vattenytan ärdet som synes inget fel på. >

• 7

8 •

provningsverksamhet, men till-räcklig för att få koll på farkostensvattentäthet och en del andra funk-tioner.

KörningOvan ytan framförs Infernus precissom vilken vattenskoter som helst,med fingergas och ett vanligt styre.Vattenjeten är drivkällan och styr-ningen sker genom att aggregatetvinklas när styret vrids. När det ärdags att gå ner under ytan stänger

föraren av motorn och sluter dessluftintag. Sedan pumpar han/honin vatten i de tre tankarna, indivi-duellt för fram/bak, varpå farkostensjunker. Principen är att trycketregleras automatiskt av en dykre-gulator för att farkosten ska varaavvägd oavsett djupändring. Vidnedstigning under vattnet tryck-sätts också motor- och styrboxentill ett litet övertryck. Detta för att den lättare ska hålla tätt mot vatten-intrång.

Under vattnet drivs Infernus av två eldrivna propellrar. De sköts avindividuella handgasreglage somkan manövreras steglöst bådeframåt och bakåt, vilket gör att far-kosten blir synnerligen smidig attmanövrera under vattnet. Det finnsockså reglage för att vinkla moto-rerna uppåt och nedåt för att kunnaändra djup utan att behöva trimmaom lufttankarna. För att stigapumpas åter luft in i tankarna.

Stimulerande Att Infernus fungerar i praktikenbevisades bland annat den 17 maj,

när eleverna demonstrerade far-kosten ute i Stockholms skärgård.När man påvisat både fart på ytanoch smidighet under vattnet varentusiasmen stor bland såväl åskå-dare som de inblandade i projektet.

– Det har varit ett otroligt sti-mulerande projekt att jobba i, kon-staterar Mattias. Det är få förunnatatt skapa en farkost som är så unikoch så ”James Bond-aktig” somInfernus.

Såväl inom fmv som kth harman tagit mycket lärdom avInfernus-projektet, men om detfinns någon vidare användning förden unika farkosten är oklart.

– Infernus kommer antingen attanvändas som en plattform somman kan forska vidare runt, ellerockså skrotas den, konstaterar ErikEklund. Huvudsaken är att deninte hamnar i en sådan situation attnågon kan skada sig på den. Det ärtrots allt en farkost som ställer storakrav på användaren.

T E X T : J E R R Y L I N D B E R G H

F O T O : J E R R Y L I N D B E R G H

styrbox tillverkades, liksom trelufttankar för placering under”huven” i Infernos front samt långtut åt sidorna i en egenproduceradbakvinge. Lufttankarna är hemlig-heten bakom möjligheten att fram-föra Infernus såväl ovan som undervattenytan. När det är dags attdyka fylls de nämligen med vatten.

Allteftersom projektetframskred provades farkosten i envattenfylld container på skolom-rådet. Ingen optimal ”bassäng” för

1. Flyttank 2. Snorkel för luft till förbränningsmotor 3. Snorkel för avgaser 4. Vattenstråldriftaggregat 5. Motorlåda 6. Dyktub med tryckluft 7. Thruster8. Ljuddämpare kylvattensseparator 9. Batteri

1

2

1

7

7

1

6

4

3

5

9

8

KTH-studenterna sjösätter Infernus vid en demonstration i Stockholms skärgård den 17 maj.

En av de tidigare skisserna av Infernus. Farkosten fick sedermera de bakre flyttankarna inmon-terade i en bakvinge samt snorklarna för avgaser och luftintag flyttade framåt. Alla konstruk-tionsförändringar har dokumenterats noga. FMV ställde redan från början krav på att elevernaskulle dokumentera hela projektet och påvisa varför de valt vissa lösningar före andra.

• 9

Den 2–6 juni möttes över 1.000delegater i Göteborg för det åttondeinternationella symposiet rörandeskydd mot biologiska (b) ochkemiska (c) stridsmedel. Symposietär det största och mest betydelse-fulla av sitt slag i världen och om-fattade nu totalt 200 föredrag ochen företagsutställning med drygt100 utställare av olika typer avindikerings-, sanerings- och skydds-utrustning. Bland delegaternaåterfanns såväl forskare som besluts-fattare, inköpare och tillverkare,vilket skapade ett bra klimat förutbyte av idéer och åsikter om hurman ska lyckas förhindra använd-ningen av massförstörelsevapen.

KungligtSymposiet invigdes av kung Carlxvi Gustaf varefter kronprinsessanVictoria överlämnade ett pris till Dr Graham Pearson, Storbritannien,för hans mångåriga arbete för attförhindra användning av bc-vapen.Öppningssessionens huvudtalare,Dr Hans Blix, delade med sig avsina erfarenheter från det arbete somfn :s vapeninspektörer genomfördei Irak innan det senaste kriget star-tade. Hans Blix var bland annat kri-tisk mot usa som inte tillät fn attslutföra inspektionerna.

Ett tema på symposiet somväckte stor uppmärksamhet var b-och c-terrorism. Efter händelserna iusa den 11 september 2001 har

intresset och fruktan för en möjligterroristanvändning av bc-strids-medel ökat dramatiskt och entydlig trend är att frågor rörandeskydd mot bc-vapen nu är någotsom i högsta grad berör även detcivila samhället.

NamnkunnigtKronprinsessan Victoria deltogunder hela invigningsdagen ochvisade stort intresse för ämnesom-rådet. Hon lyssnade på ett antalföredrag och bjöds bland annat påen guidad rundtur bland utstäl-larna. Bland andra deltagaremärktes överbefälhavare Håkan Syrén, fmv :s generaldirektör Jan-Olof Lind, Totalförsvaretsforskningsinstituts (foi ) general-direktör Madelene Sandström ochFörsvarshögskolans rektor HenrikLanderholm. Att så många namn-kunniga deltagare fanns på plats ärett bra bevis för det allvar totalför-svarets olika myndigheter visar defrågor symposiet behandlar.

HistorikSymposieserien har sina rötter från1980-talet. Då, mitt i det kallakriget, saknades ett internationelltforum för att utbyta informationom frågor kring skydd mot kemiskastridsmedel.

Detta födde en idé hos den dåva-rande forskningschefen för C-skyddvid Försvarets forskningsanstalt (nu

foi) Johan Santesson – Sverigeskulle arrangera ett symposium i ämnet. Det första symposietgenomfördes 1983 med Försvaretsforskningsanstalt, fmv och Civil-försvarsstyrelsen (nu srv) somarrangörer och har sedan utvidgatstill att omfatta totalt elva totalför-svarsmyndigheter samt Utrikes-departementet och Försvarsdeparte-mentet. Sedan 1995 behandlarsymposiet också frågor om skyddmot biologiska stridsmedel ochårets symposium inkluderade även

bioterrorism. Symposiet är sjävfi-nansierande och de arrangerandemyndigheterna bidrar med funk-tionärer för planering och genom-förande. Antalet deltagande dele-gater har ökat markant de senasteåren, vilket troligtvis beror på denökade risken för terroristattackersamt på den internationella debattsom skapats av anklagelserna motIrak om innehav av bc-vapen.

Protection againstChemical andBiological Warfare Agents

8th International Symposium on

Tillsammans med tio

andra myndigheter

arrangerade FMV den

åttonde upplagan av

världens största sym-

posium rörande skydd

av biologiska och

kemiska stridsmedel.

T E X T : B E N G T S T R Ö M S T E D T

F O T O : S T A F F A N C L A E S S O N

Hans Blix talade om sina erfarenheter från FN:s vapeninspektioner i Irak. Symposiet rörandeskydd mot biologiska och kemiska stridsmedel genomförs var tredje år och deltagandet har ökat stadigt sedan starten: 1983 (322 delegater ), 1986 (370 delegater ), 1989 (585 delegater ), 1992 (643delegater), 1995 (690 delegater), 1998 (687 delegater), 2001 (818 delegater), 2004 (1050 delegater).

10 •

• 11

Bland halvmeterhöga pappers-buntar, MC-ställ, lysgranatkasta-re, vapensäkerhetsskåp, kepsaroch ett gäng vapenvårdsborstartar Jan R Lindgren emot på sittarbetsrum. Jan är det i och för sigingen som säger. Det är Jannesom gäller. Eller jr när det bär avtill usa .

I nio år har han varit på fmv ,utlånad av Försvarsmakten. På vi-sitkortet står det Teknisk Expertils Vapen / Vapenunderhåll.

– Jag går igenom förutsättning-arna för underhåll när det köps innytt materiel samt skapar under-hållssystem anpassat efterFörsvarsmaktens behov, berättarhan. Jag och mina arbetskollegergör både dokumentation, under-hållsberedningar och verktyg-sanskaffningar. Jobbet innebärmånga möten och många resor.

Janne är specialiserad på vapen,allt ifrån pistoler till artilleripjäsersåsom Haubits 77. Även elektro-optiskt materiel, som spaning-skapseln på Viggen, fartygspjäseroch minröjningsutrustning liggerinom hans samordningsområde.Ganska vida begrepp, som hansjälv uttrycker det.

SkoltröttVägen till fmv började när hansom skoltrött Uppsalakille valde

en praktisk utbildning eftergrundskolan. Valet föll på verk-stadsteknik och när det sedan vardags för militärtjänst på T3 iSollefteå blev han först vapenme-kaniker och sedan vapenteknikerpå Arméns tekniska skola. Mendet var inte så att han hade vägenutstakad redan från början.

– Nej, jag halkade in på ett bananskal som så många andra,säger han och tar tag om sitt skäggvilket han ofta gör när han pratar.

Envis, oblyg, självständig ochnågot av en Tjalle Tvärvigg. Det är ord han använder när hanska beskriva sig själv. Egenskapersom inte alltid har gjort karriärenenkel.

– Mellan varje skola jag gjort idet militära har jag fått höra utta-landen i stil med ”över min dödakropp att han ska gå vidare isystemet”. Men oftast har jag haftlängre livslängd på min positionän vad mina chefer har haft. Sådet har löst sig.

Kvalitetssäkrade vapen En idé som han aldrig kommer attsläppa så länge han är kvar på fmvär frågan om att drift och underhållför alla vapen som är i bruk bordekvalitetssäkras. Han förklarargenom att dra paralleller till trafik-lagstiftning samt vägverkets, sjö-

fartsverkets och luftfartsverketshårda regelsystem. För vapen finnsingen motsvarighet.

– Det saknar jag. Varken i för-fattningssamlingar eller i försva-rets interna beslut har jag hittatnågra regler om hur ett vapen skafå se ut eller hur mycket det fårdegradera innan det är oaccepta-belt att använda. Rent teoretisktkan man gräva ner ett gevär i enmyr och ta upp det tio, trettio eller fyrtio år senare och börjaskjuta med det utan att skyttengjort något fel. Som största en-skilda vapenägaren i landet bordeFörsvarsmakten leda den här ut-vecklingen. Det vore kul om degick i bräschen för att få till enlagstiftning som ju även kan användas i det civila. Det här ären hjärtefråga för mig.

Ensamstående pappa Men jobbet är inte allt. När arbets-dagen är över tar han motorcykeln,en Honda 1100, och kör hem tilltolvåriga dottern Sandra och rad-huset i Knivsta. Som ensamståendepappa blir det inte mycket fritidöver men han hinner umgås medbåde grannar och gamla ungdoms-kompisar från Uppsala.

Lika nöjd är han när han ärensam, ”independent” som han äroch alltid har varit.

Och trots vissa organisations-förändringar som känts forceradetycker han att fmv i mångt och mycket är en fantastisk arbetsplats.

– Det finns mycket kunskap här i korridorerna. Hade jag intetrivts så bra hade jag aldrig bettom förlängning. Så är det.

Tjalle värvigg som eknisk expert

T E X T : L O T T A R I N G D A H L

F O T O : J E R R Y L I N D B E R G H

P O RTR ÄTTET

Jan Roland Lindgren, 44 år.

Snusade första gången som sjuåring.

Åker gärna ensam på MC-semester i

Europa.

Är ordförande i bostadsrätts-

föreningen hemma i Knivsta.

Är fackligt aktiv.

Har bott 17 år i Linköping och var då

bl.a. chef på Vapendetaljen på

Tekniska avdelningen på Linköpings

garnison.

Har en äldre bror som är pilot.

Har fyra års militär utbildning.

Tycker att de som omger sig av

ja-sägare inte kommer någonvart.

Slutade röka 1982 då han skulle

springa Lidingöloppet.

12 •

LEASAETT FLYG-VAPEN

I hård konkurrens med fyra andra länderinklusive ryktesspridning och desinformationtog Sverige hem spelet om leasing av flyg-plan till det tjeckiska flygvapnet. Men det tog arbetsgruppen från FMV tre månader av arbete med anbudet och nästan sex

månader av förhandlingar innan affären var i hamn.

Beskedet att Sverige vunnit utvär-deringen kom vid rätt tillfälle. Den17 december 2003 firades flygetshundraårsjubileum i Linköpingmed Hans Majestät Konungen ochen lång rad gäster. Lagom till kaffetkom beskedet – Tjeckien hadebeslutat att inleda exklusiva för-handlingar med Sverige om leasingav flygplan till sitt försvar.

Det kändes otroligt bra. Vi sletmed anbudet i tre månader ochdet var lite av en delseger attkomma till förhandlingsbordet,säger Roland Albinsson på fmv ,som är den som lett projektgrup-pen från Sverige.

En delseger var det, men långtifrån klart. Fram till dess att kon-traktet var undertecknat skulledet gå ytterligare sex månader avtuffa förhandlingar.

Förhandlingar som vid flera tid-punkter hade kunnat avbrytasfrån tjeckisk sida eftersom olikakriterier skulle uppfyllas, eller somde sa: ”ni måste passera nålsögat,annars går vi på nästa kandidat”.

Fem länderDe länder som slogs om anbudetvar Holland, Belgien, usa ,Kanada och Sverige. Det var alltsåinte industrin i form av GripenInternational som i juli 2003 ficken förfrågan att komma in med ettanbud. Det var landet Sverige.Anledningen var att Tjeckien villeha ett bredare avtal som innefat-tade stöttning och garantier.

Uppdraget att företräda re-geringen i anbud och förhandlinggick till fmv . En projektgruppbildades i augusti 2003. Den sista

oktober skulle anbudet vara klart. – Enormt tuffa villkor, samman-

fattar Roland Albinsson. Tjeckernahade en låst och begränsad budget.Dessutom var leveranstiden förplanen otroligt kort, precis somtiden för att ta fram anbudet.

Projektgruppen har, beroendepå vilka uppgifter som varit i fokus, bestått av mellan sju och17 personer från fmv , Försvars-makten och konsultfirmor. RolfHöglund, till vardags kommer-siell rådgivare vid fmv , var kommersiell förhandlingsledare. Han menar att man gjorde ettstrategiskt riktigt val i anbudet.

– Vår inställning var att vi mås-te ta oss till förhandlingsbordet. För att göra det var vi tvungna attuppfylla alla krav samtidigt somvi skiljde ut oss. >

• 13

14 •

Inom gruppen förstod man att deandra länderna skulle erbjuda gamlaplan. Därför landade man i en lös-ning där man erbjöd nya plan.

– Det var det som avgjorde, sägerRolf Höglund. Samtidigt som viskapade en finansiell lösning meden leasingmodell med fast pris itjeckisk valuta. Vi kom dit vi ville,till förhandlingsbordet.

Intensivt arbeteBeskedet att det svenska anbudetvar utvalt av tjeckerna kom alltsåden 17december. Den 22 decemberreste en grupp ner för ett första möteoch för att lägga upp förhandling-arna. Det skulle bli åtskilliga resorinnan avtalet var undertecknat.

– Vi hade siktet inställt på tremånader, det blev nästan sex månader av väldigt hårt arbete,konstaterar Roland Albinsson.

Projektgruppen ockuperadebiblioteket på svenska ambas-saden i Prag, där man arbetademellan förhandlingarna. På fre-dagarna återvände man till Stock-holm för möte i styrgruppen medrepresentanter för Försvarsdeparte-mentet, Finansdepartementet,Utrikesdepartementet ochFörsvarsmakten, en inrutad

arbetsvecka med resor, hotell, förhandlingar och kvällsarbete påambassaden.

– Jag har aldrig varit med om enså intensiv arbetsperiod, säger RolfHöglund. Det fanns inte tid övertill något annat.

På andra sidan förhandlingsbor-det mötte svenskarna en samlingjurister med uppdrag att skaffaTjeckien ett bättre avtal än detsom var offererat. Rolf Höglundberättar att prisfrågan hängdemed länge i förhandlingarna, lik-som finansieringslösningen ochfrågan om viten vid eventuellaförseningar i leveransen. En annanviktig fråga som tog tid i anspråkvar frågan om ansvar för flygpla-nen vid eventuella olyckor.

Flera avtalPå frågan vad det var som gjordeatt processen blev så utdragen för-klarar Roland Albinsson att det,förutom leasingavtalet, är en radavtal som ska på plats. Normalt äravtal länder emellan relativt över-gripande, men här handlar det omett detaljreglerat kommersielltavtal. Ett Memorandum ofUnderstanding undertecknadesockså mellan de två ländernas för-svarsministrar, ett offsettavtal omindustrisamarbete, ett säker-hetsskyddsavtal, ett avtal mellanSaab och fmv om modifiering avflygplanen, ett avtal mellan fmvoch Försvarsmakten om utbildningoch träning. Till det kommer ettavtal som ska ge Tjeckien tillgångtill olika forskningsresultat.

Lön för mödan fick projektgrup-pen den 14 juni då leasingavtalet

undertecknades. Men det var inteförrän bläcket hade torkat som dekunde andas ut. Till exempel an-tog det tjeckiska parlamentet envecka innan avtalet underteckna-des en lag som gör det möjligt förregeringen att ingå den typ av lea-singavtal som uppgörelsen baseraspå. Alternativet hade varit attSverige hade skrivit ett avtal medett separat bolag. Men det var nå-got som svenskarna motsatte sig.

– Vi har lagt ned mycket tid påatt övertyga motparten om dettamen hela tiden haft beredskap föralternativa lösningar ifall lageninte skulle gå igenom, säger RolfHöglund.

Tredje exportenAtt i hård konkurrens få ytterligareett land att använda Gripen ärnaturligtvis en framgång. Men omarbetet med anbudet och sedansjälva förhandlingarna var en tuffmatch kommer nästa utmaning attvara minst lika tuff.

– Vi måste kunna leverera, kon-staterar Roland Albinsson. De förstaplanen ska vara på plats i maj 2005med allt vad det innebär av anpass-ning av utrustning, utbildning avpiloter och tekniker. Arbetet meddetta är redan i full gång.

T E X T : H A N S I V A N S S O N

F O T O : K A T S U H I K O T O K U N A G A

CZ

MO

D

J.

LIN

DA

HL

/N

-G

WID

H

Det här är förarmiljön som kommer att bli tjeckiska stridspiloters vardag.

Efter avtalsskrivningen genomfördes en presskonferens med Gripen Internationals VD Ian McNamee, FMV:s tillförordnade generaldirektör Jan-Olof Lind, Sveriges försvarsminister Leni Björklund, Tjeckiens försvarsminister Miroslav Kostelka, vice försvarsminister Jaroslav Kopriva samtchefen för generalstaben, generallöjtnant Pavel Strefka.

• 15

F R Å N M I G T I L L G R I P E N

Tjeckien behövde förnya en flyg-

plansflotta bestående av MIG 21 av

samma generation som J35 Draken.

Fem länder deltog i anbudet som

Sverige vann. FMV har företrätt den

svenska staten i förhandlingarna med

den tjeckiska staten.

Avtalet som skrevs under den 14

juni i år innebär att Tjeckien under tio

år (2005-2015) leasar 14 Gripenplan

(12 ensitsiga och två tvåsitsiga) av

den senaste versionen JAS 39 C/D.

Med leasingavtalet blir Tjeckien

det första medlemslandet i Nato som

kommer att operera Gripen,

den fjärde generationens flygplans-

system, för att uppfylla såväl de na-

tionella som Natos försvarskrav. De

Gripenflygplan som Tjeckien kommer

att få med beteckningen C och D är

från delserie 3 vilket innebär att flyg-

planen är fullt Nato-interoperabla.

Flygplanen kommer att levereras un-

der perioden maj - augusti 2005.

Som en del av leasingavtalet kom-

mer Sverige att förse det tjeckiska

flygvapnet med omfattande operativ

och taktisk utbildning både av piloter

och teknisk personal. Denna utbild-

ning kommer att genomföras i

Sverige av det svenska flygvapnet.

Utbildningen startar i augusti,

direkt efter semesterperioden, på

F14 och F7.

Vissa anpassningar av flygplanen

enligt de tjeckiska kraven kommer att

utföras av Saab AB som även deltar

med tekniskt stöd under hela leasing-

perioden. Sverige kommer även

under hela leasingperioden att till-

handahålla nödvändig underhållsut-

rustning, simulatorer, reservdelar, tek-

niska och taktiska stödsystem samt

ett omfattande integrerat logistikstöd.

Tjeckien ansvarar för sina egna

piloter, teknisk personal för normalt

underhåll av flygplanen på flygbasen

i Tjeckien samt förbrukningsmateriel,

främst flygbränsle. Mer omfattande

underhåll på flygplanen och under-

håll samt reparationer på motorer och

andra apparater kommer att genom-

föras i Sverige.

FMV har, enligt sitt uppdrag från

regeringen, säkerställt att alla kostna-

der som uppkommer i och med affä-

ren omhändertas i avtalet. Det totala

värdet på avtalet är 19,650 miljoner

CZK (ca 5,7 miljarder SEK).

16 •

PHOENIXTvå centimeter, större var inte avvikelsen från den programmerade stoppunkten närPhoenix landade på FMV:s flygfält i Vidsel. Prototypen för den europeiska rymdskyt-teln Hopper klarade med andra ord den 90 sekunder långa nerfärden med glans.

E T T L I T E T S T E G F Ö R M Ä N S K L I G H E T E N – E T T S T O R T S T E G F Ö R V I D S E L ?

• 17

F O T O : E A D S S P A C E / I N G O W A G N E R

18 •

K lockan var9.45 den åttonde maj och alla varpå helspänn när fmv:s Vertol-helikopter knuffade iväg den1.200 kilo tunga farkosten från2.400 meters höjd. Phoenixsaknar motor och glider som enpapperssvala, men på samma sättsom i jas Gripen måste flyktenhela tiden passas med en dator. Enprogrambugg och farkosten hadekunnat dratta i backen.

Den åttonde maj flög Phoenixhelt på egen hand med hjälp avgps . fms :s operatörer försåg gästerna från eads i Bremenmed data från radar, teodoliteroch telemätstationer. Hade Phoe-nix kommit ur kurs hade provetssäkerhetsansvarige ropat ”termi-nate” tre gånger och sedan skullede tyska teknikerna från eads hautlöst en fallskärm. För säkerhetsskull fick fem familjer tillfälligtlämna sina hem i Gransel, somligger nära flygplatsen.

– Det var första gången som vihade en säkerhetszon vid flygba-sen säger Nils Widén, som ärplatschef på fmv :s provplats iVidsel. I vanliga fall opererar videt obefolkade skjutområdet, somligger fyra mil åt nordväst.

Men säkerhetszonen hade intebehövts. Phoenix datorstyrningfungerade perfekt och väl nere påasfalten slog bromsarna till i rättögonblick. Och så stod hon därstolt, nästan sju meter lång ochfyra mellan vingspetsarna. Ellerkanske är det en han, likt den mytiska fågeln som återuppstodur askan.

De tre landningarna somgenomfördes i Vidsel blev enfjäder i hatten för eads SpaceTransportation i Bremen, sombyggt Phoenix och som ansvaradeför flygningen. Enligt GoogleNews skrev drygt tvåhundra eng-elskspråkiga tidningar om land-ningen. “Everyone here is ecstatic,This gives us wind in our sails”, såciterar cnn Johanna Bergströmpå neat (North European

Aerospace Test Range). neat ärden resurspool där fmv ochRymdbolaget marknadsför engemensam provbana för obeman-nade flygande farkoster.

Rymdbolaget (med Esrange)hjälper civila kunder att få upptingestar till höga luftlager medraketer och ballonger, medan fmvär mer marknära och siktar in sigpå verksamhet med militära robotar.

Som Jyllandneat :s kärna är fmv :s ochRymdbolagets provområden påcirka 5.000 kvadratkilometer var-dera. Avlyses civil flygtrafik däre-mellan kan en obemannad flygfar-kost (uav , Unmanned AerialVehicle) starta från flygplatsen iKiruna och landa på Vidselsprovplats utan att låta sig besvä-ras av annan trafik. Korridoren ärtio mil bred och 35 mil lång –lika stor som Jylland! Frågan ärom något annat testområde är såskyddat från insyn och ändå sålättillgängligt? I Europa finns detdefinitivt ingen motsvarighet.

– Vi har unika resurser här iVidsel, både vad gäller kompetens,utrustning och landområden säger Nils Widén. Det måste viutnyttja.

Den internationella marknads-föringen av neat börjar nu geresultat. I fjol släppte japanerna sin modell för sin rymdfärja från ballonger högt ovanför Esrange.Vidare testflögs uav -panet Eaglefrån eads mellan Kiruna ochVidsel i samverkan med densvenska Försvarsmakten. Och nästa år gör tyskarna ännu ettPhoenixprov i Vidsel, fast mednytt styrsystem. Det kan sedanföljas av en höghöjdstart från bal-longer. Eller också lättar Phoenixdockningen från ett stort jetplanoch flyger mellan Kiruna ochVidsel.

– Att följa föremål med radaroch mätinstrument är ingetmärkvärdigt för oss, säger projekt-ledaren Annika Lindh på fmv iVidsel. Men det är inte bara attkomma hit och släppa sin farkostoch sedan dra iväg. Det är enkomplicerad operation med nog-granna förberedelser.

fmv fokuserar främst på mili-tära kunder och Rymdbolaget påcivila, så därför föll det sig natur-

ligt att det denna gång varRymdbolagets Esrangepersonalsom skötte kundkontakt och ad-ministration. Förutom fmv :sprovplats i Vidsel har också myn-dighetens provplats i Linköpingbidragit med resurser i Phoenix-projektet, exempelvis i fjol näreads provflög Phoenix hängandeunder en helikopter. Då konstrue-rade man bland annat bärramensom gör att helikoptern kan lös-göra prototypen.

OrkesterProvflygningen i Vidsel var somatt stämma en orkester med ettantal samövade specialister. Fempersoner från fmv i Vidsel ochLinköping utgjorde en ”groundcrew” som monterade Phoenix iramen. f21 hjälpte till med fäll-mekanismen, vilken från börjanvar ett bomblås från Viggen.fmv :s provledare övervakadeflygningen fram till släppet.

De tyska teknikerna fick datafrån Vidsels mätstationer ochfmv :s säkerhetsansvarige såg tillatt inget gick på tok. Totalt settbestod provpersonalen således avett vältrimmat proffslag från såvälfmv i Vidsel och Linköping som Esrange och f21.

– Enligt våra kunder måsteman på andra provplatser snälltvänta till ett senare tillfälle omman inte hinner genomföra sinaförsök på det utdelade slot-tiden,säger Annica Lindh. Hos oss fårde en helt annan service.

PensionRaketen Ariane pensioneras omcirka tio år och därför behövereads rymddivision en ersättaresom är billigare, säkrare och somkan ta tyngre last. RymdfärjanHopper är tänkt att bli den ersät-taren. Hopper kommer att bli något av rymdens obemannadelångtradare. Den ska lossa sju tonlast tretton mil upp i skyn och sedan återvända till jorden. Detkan mycket väl finnas en astronauti bagaget men framförallt gällerdet att få upp satelliter till lågpris.

Den drygt två kilometer långastartbanan i Vidsel skulle i och försig räcka för raketsläden somslungar iväg Hopper, fast de rymd-skotten kommer nog att fortsätta ifranska Guyana som tidigare.

Phoenix är en nedskalad modell av Hopperfärjan.

eads Space Transportation,som är en del i eads rymddivi-sion, satsar drygt åtta miljonereuro på Phoenix. Lika mycketkommer från tyska rymdstyrelsenoch delstaten Bremen. eads ut-vecklar även stridsflygplanetEurofighter som spanjorerna villköldprova i december i Vidsel, dåmed assistans från f21. Det testetkan ha viss betydelse när riksda-gen i samma veva beslutar omf21:s framtid.

Siktar högt Det var under knapphetens kallastjärna som neat -samarbetet offentliggjordes 2001. Antaletprovdagar på provplatsen minska-de från 100 till 60 per år när försvaret skar ner, med röda siffroroch personalminskning som följd.Även rymdforskningen kände avlågkonjunkturen. Man kan seneat som de två bolagens egenöverlevnadskurs i vildmarken.

Men framtiden är inte baragrå. uav-marknaden bjuder påen lovande dynamik, och med rättuthållighet kan den få en stor be-tydelse för regionen. Arktisk kylaoch ödemark, som inte i onödanbesväras av insyn, går att om-vandla till hårdvaluta. Det harbiltesterna visat sex mil västerut i Arjeplog – Sveriges mest expan-derande kommun i fjol enligtVeckans Affärer. Få platser ovan polcirkeln ligger så bekvämt till och under högsäsong brukardet vara fullsatt på planen tillArjeplog.

Till skillnad från Arjeplog harVidsel redan infrastruktur ochteknik för radar, teodoliter och telemetri. På flygbasen finns han-garer, verkstäder och plats för in-kvartering. Samma kan sägas omEsrange och flygplatsen i Kiruna.

Takeoff för UAV Att testa rymdfärjor, såsomPhoenix, är en liten marknad.Betydligt intressantare är uav-området, där Europa vill knappain på amerikanernas försprång.Inom eads är tyska och franskatillverkare de som mest aktivt på-skyndar utvecklingen av obeman-nad flygning, men även svenskasaab bidrar.

• 19

AN

DE

RS

ÅB

ER

G

20 •

T E X T : I N G E M A R L I N D M A R K

N E AT & E A D S

Om NEAT. North European Aero-

space Test Range är sedan 2001 ett

samarbete mellan FMV och Rymd-

bolaget, för att med gemensamma

resurser ge civila och militära kunder

möjlighet att prova system för obe-

mannade flygfarkoster. För att nå

rymd/flygföretag och organisationer

bedriver NEAT en aktiv marknads-

föring på bl a internationella mässor.

Om EADS. European Aeronautic

Defence and Space Company är

världens största flygindustri efter

Boeing och även Europas näst störs-

ta vapentillverkare. 100 000 anställda

tillverkar för 30 miljarder euro per år.

Mest kända produkter är Airbus,

Eurocopter och Eurofighter. Ägare är

franska Aerospatiale-Matra, tyska

DASA (Dornier, Daimler Chrysler)

och CASA i Spanien. En av divisio-

nerna är EADS Space, vars 12 000

anställda arbetar för det europeiska

rymdprogrammet. En del i detta är

EADS Space Transportation i

Bremen, som administrerar Phoenix-

projektet. Bolaget bygger också

Arianeraketerna, Columbuslabbet

och lastbärare för den internationella

rymdstationen.

Mycket talar för att morgon-dagens stridsplan blir uav:er, där piloten stannar på marken. Priset blir lägre och man törs tastörre risker. Sådana plan måstedock öva, kanske också ihop med trupp. Regeringen har sagtsig vilja underlätta för utländskaförband att öva i Sverige. I Norr-botten hoppas man därför på positiva effekter efter att den statliga utredning som nu pågårslutförts.

Analysföretaget Frost &Sullivan spår att Europa kommeratt spendera 5,5 miljarder euro på utveckling av militära uav:ermellan 2003 och 2012. Mark-naden för civila uav:er sägs varaväl så lovande eftersom de i mångafall kan ersätta såväl satelliter somvanliga flygplan och helikoptrar.

I Kiruna kan man rulla inen jumbojet i hangaren ArenaArctica, ett tunnland stor till ytan.

Teoretiskt går det att flyga trafikflygplan utan piloter om detinte vore för skräckslagna passa-gerare. Varför inte redan nu bokaen stol som testresenär om sasskulle få för sig att landa medtom cockpit i Vidsel?

Efter att ha blivit släppt från 2 400 meters höjdsvävar Phoenix kontrolllerat in på FMV:s land-ningsbana i Vidsel. Efter en perfekt landning varfarkostens första helautomatiska soloflygning ett faktum. Foto: Anders Åberg/Thomas Ernsting

• 21

22 •

Det som senare ledde till ett inför-skaffande av sökfarkostenSeabotix Light Benthic Vehiclebörjade 2003. Då fick fmv:s OlaGustafson i uppdrag av Försvars-makten att undersöka möjlighe-terna att bygga om den drygthundra kilo tunga undervattens-farkosten Sjöugglan till ett porta-belt system. I samma veva hittades

den nedskjutna DC 3:an på sjö-bottnen utanför Gotland, varpåbärgningsbesättningen lät Olaveta att man snabbt behövde enliten, obemannad farkost för attundersöka vraket inifrån.

– Då bestämde jag mig för attkombinera de två uppdragen,säger Ola. Att det skulle bli extremttidskrävande och kostsamt att göraSjöugglan portabel var uppenbart,så den bästa lösningen var att köpain en smidig, färdigutvecklad rov(Remotely Operated Vehicle).

Riktad upphandlingPå grund av tidsbristen som rådderunt bärgningen av DC 3:angenomförde Ola en riktad upp-handling mot det amerikanskaföretaget Seabotix Inc.

– Men även om vi haft mer tid,så skulle jag ha föredragit Seabotixsökfarkost, berättar Ola. Det finnsegentligen inga konkurrerandesystem på marknaden, endastmindre och enklare farkoster. Ochde är antingen alltför små, lättaoch motorsvaga eller av enklareoch mindre robust uppbyggnad.

Seabotixfarkosten är motor-stark och har en väl avvägd viktoch storlek för att klara av att ope-rera vid ytan, där vind och vågorlätt kan påverka en alltför liten farkost. Dessa egenskaper var vik-tiga eftersom farkostens huvud-sakliga arbetsområde kommer attbli ytnära operationer inomMarinens ammunitionsröjnings-grupp (eod Sjö).

Först skulle dock DC 3-insat-

sen genomföras. Tiden var knappredan när fmv:s specifikation påhur man ville ha sökfarkostenutrustad gick iväg till Seabotix för-säljningskontor i Australien.Samtidigt reste Ola ”down under”för att lära sig att köra, underhållaoch felsöka farkosten.

–Allt gick bra nere i Australien,men tyvärr drog sedan leveransenut på tiden, så vi fick inte hem far-kosten förrän någon vecka innanbärgningsoperationen. När detsedan uppstod ett problem medett kraftförsörjningskort tvingadesvi att undersöka flygplansvraketmed en annan, inhyrd farkost.Det var tråkigt.

Gladare miner blev det istället under ett besök på Försvarsde-partementet i februari i år. Där

Att röja terroristbomberär en sak. Att hitta demär en annan. Med enliten, fjärrstyrd farkostför undervattensbruksäkrar man lätt kajer ochbåtskrov från terrorist-laddningar.

Densomsöker ska finna

• 23

träffade Ola departementssekrete-rare Henrik Ohlin och föreslog attman borde ge fler myndigheterchansen att ta del av sådant somfmv köper in åt Försvarsmakten.Idag genomför så gott som varjemyndighet sina egna inköp ochdet innebär många timmars dub-belarbete.

Synergi– På regeringskansliet jobbar vibland annat med att hitta militäraoch civila synergier, bekräftarHenrik Ohlin. Olas projekt är ettbra exempel på hur man kanutnyttja militär materiel i detcivila samhället. I framtiden lär vise fler samordnade upphandlingarför att undvika dubbelarbete ochspara pengar åt staten.

– Ett samordnat inköp innebärockså trygghet, konstaterar Ola.Att veta att Försvarsmaktenanvänder produkten och att fmvtestat den väl innan leverans ärtryggt. Genom fmv skulle myn-digheterna också kunna erhålla enreservdelsförsörjning samt admi-nistrativ avlastning gällande säker-hetsgodkännanden och dylikt.

Samtalet med Henrik Ohlin resul-terade i att Ola redan den 29 aprili år genomförde en farkostdemon-stration för ett antal represen-tanter från brandkåren. Inom kortkommer även polisen att få en pre-sentation av Seabotixsystemet.

– Idag finns inga som helstriktlinjer för hur en samordnadupphandling mellan myndigheterskulle kunna se ut, säger Ola.Införskaffandet av denna lilla sök-farkost agerar helt enkelt som ettslags pilotprojekt i frågan.

Vidare testerFör den inköpta sökfarkosten ärdet nu användartester som gäller.Marinens ammunitionsröjnings-grupp (eod Sjö) är farkostens slut-användare och fram till i höst ärdet de som provar systemet i upp-tänkliga situationer. eod Sjö-för-bandet är idag under uppbyggnad,men kommer att ansvara för”eod -verksamheten till och medvattenbrynet”. Därmed komplet-terar man det redan etableradeeod -förbandet inom Armén.eod -förbanden (ExplosiveOrdinance Disposal) är specialist-förband för omhändertagande avoexploderad ammunition, terro-ristladdningar och minor. eodSjö-förbandet kommer att beståav två grupper om cirka tolv man ivarje. Grupperna ska kunna verkaoberoende av varandra och en av dem ska även ingå i den svenskainternationella minröjnings-styrkan.

eod Sjö kommer till skillnadfrån ”eod Land” att behöva endel specifik marin materiel för attkunna utföra sina uppgifter påbästa sätt. ”Olas” sökfarkost är etteventuellt exempel på sådan materiel. När eod Sjö testat fär-digt farkosten i höst följer en utvärdering av fmv. Denna ut-värdering ligger till grund för omfarkosten ska serieanskaffas. Det är också utifrån den man beslutar om vilken slutlig konfi-guration farkosten ska ha videventuell anskaffning.

Och vem vet, kanske är detinte bara Försvarsmakten som är intresserade av en serieanskaff-ning i höst?

S E A B O T I X L B V

Vikt: 13 kilo

Längd: 53 cm

Bredd 30 cm

Höjd: 27 cm

Klarar 150 meters djup

Pris i FMV-utförande: 375.000:-

Utrustning: Tritech-sonar med räck-

vidd på 80 m, Griparm, Färgkamera,

Svartvit kamera med IR-lysdioder för

dåliga ljusförhållanden, Styrkonsol

med TV-skärm och inspelningsfunk-

tion, Extraljus

Övrigt: Seabotix har borstlösa elmo-

torer för hög effekt och minimalt

underhåll. Farkosten är modulärt

uppbyggd, vilket innebär att alla

reparationer kan utföras i fält.

Systemet levereras som portabelt

system i tre Pelican-väskor. I framtiden

utrustas systemet eventuellt med ett

positioneringssystem som kan använ-

da sig av både kartor och ritningar.

Behovet av fjärrstyrda farkoster för un-dervattensbruk ökar i världen. Inför OS iAthen har arrangören samlat ihop dylikafarkoster och EOD-kompetens från storadelar av världen. Detta för att kunnagarantera säkerheten för OS-deltagarna,vilka bland annat inkvarteras på fartyg iAthens hamnområden.

T E X T : J E R R Y L I N D B E R G H

F O T O : J E R R Y L I N D B E R G H

<

Fredrik Björsell från Försvarsmaktens EOD-förband får användarinstruktioner av FMV:s OlaGustafson. Farkosten fjärrstyrs från en portabel kontrollstation med TV-skärm...

...och när operationen är slutförd kan hela systemet packas ihop i tre smidiga väskor.

24 •

• 25

PL A S T & P A N S A R P L Å T

Internationella uppdrag kräver oftaatt materielen anpassas för de situa-tioner och klimat de ska verka i.Stridsbåt 90 h och dess följesla-gande ”supplyfartyg” Lätt trossbåtutgjorde inget undantag. NärFörsvarsmakten år 2000 bestämdesig för att genomföra en internatio-nell anpassning av ett antal amfibi-ebåtar var det Stridsbåt 90 h ochLätt trossbåt man vände blickarnamot. Båtarna är redan i grundver-sionen lämpliga för internationellauppdrag, men har en akilleshäl -det ballistiska skyddet. Stridsbåtenhade visserligen ett lättare skydd istyrhytten, men det var inte i när-heten av tillräckligt. För att kunnaskicka svenska soldater till oros-härdar krävdes att båtarna skulleklara direkt eld från ett vapen avtyp Ak4.

FMVFörsvarsmakten vände sig till fmvmed sin önskan, varpå fmv gnug-gade geniknölarna och tog framkravspecifikationer som industrinkunde skicka in anbud på ochsedermera arbeta utifrån.

Vid den här tidpunkten varsamtliga 16 trossbåtar och 120 av147 stridsbåtar redan levereradetill Försvarsmakten. Ordern attproducera de 27 ännu ej leverera-de stridsbåtarna efter den nyakonfigurationen gav man hösten2001 till Dockstavarvet iÖrnsköldsvik, som tog hjälp av

Gotlands Varv för att klara denönskade produktionstakten.Samtidigt som produktionen avstridsbåtar pågick, började manockså specificeringsarbete för attkunna utföra motsvarande modi-fieringar på Lätt trossbåt. Ordernatt modifiera fyra lätta trossbåtarmed option på ytterligare fyra lassommaren 2002 till DjupviksVarv på Tjörn. Optionen utlöstesett år senare.

Stridsbåt 90 HSArbetet med att bygga de 27Stridsbåt 90 hs (HalvputonSkyddad) gick som på räls och den30 september 2003 kunde den sistabåten levereras. Då hade man plast-laminatskyddat båtarnas helaskrov, med undantag från förpiken.Därtill var också akterspegeln för-sedd med 5-millimeters pansarplåtoch fönstren utbytta till 38-milli-meters pansarglas. Pansar ochplastlaminat var dock inte allt sombeskrevs i kravspecifikationen. För att ytterligare öka säkerhetenombord hade man också installeratkollektivt C-skydd, dvs skydd motkemiska stridsmedel i varje ut-rymme där det vistas folk. Ett över-tryck i dessa utrymmen gör demlufttäta och cirkulationsluften somtas in via ett kolfilter filtrerar bortkemiska skadeämnen.

VärmeAtt klara drift i varmare miljöervar också ett krav från Försvars-makten. Därför försågs de 27

Plast och pansarplåt var viktiga ingredienser när 27stridsbåtar och åtta lätta trossbåtar genomgick en anpassning för internationella uppdrag.

< En stridsbåt 90 HS i ett spektakulärtkraschstopp. Foto: Håkan Nyström/FBB

26 •

stridsbåtarna även med luftkon-ditionering. För att driva luftkon-ditioneringen installerades en dieseldriven generator. Från denfinns också 230-voltsuttag föreventuella andra ändamål.

Vidare byttes båtarnas alla sjö-vattenrör ut mot rostfria rör sominte riskerar att frätas sönder i saltvatten. Och när man ändå höllpå, så bytte man också ut båtarnas fällbara originalstolar mot ditonsom tar mindre plats när de inteanvänds. De nya stolarna är förövrigt av samma modell som iStridsfordon 90.

Totalt sett ledde alla dessa för-ändringar och tillägg till attbåtarna blev en hel del tyngre – 3,5 ton närmare bestämt. Ochextra vikt betyder som bekant för-sämrade prestanda.

– Ja, därför fick båtarna också kraftigare motorer, berättar fmv:sJohan Sunnman, före detta upp-dragsledare för Stridsbåt 90 och nuuppdragsledare för Lätt trossbåt. I grunden är det fortfarandesamma 14-liters Scaniadieslar somdriver båtarna, men nu levererar de 2 x 675 hästkrafter istället för 2 x 625. Även kyl- och bränsle-system har modifierats för attmotorerna ska klara drift i högrevattentemperaturer.

Idag finns 26 av de 27 skyddadestridsbåtarna utspridda på svenskaförband i väntan på internationellauppdrag. Den 27:e båten är ut-lånad till Dockstavarvet för attstödja deras exportverksamhet i

Brasilien. Även om man ännu intehar gjort någon affär med Brasilienså har exporten av Stridsbåt 90varit mycket lyckosam.

– Ja, hittills har vi sålt båten tillNorge, Mexico, Malaysia, Grek-land och Estland i totalt drygt 80exemplar, konstaterar MagnusSörenson, marknadsdirektör påDockstavarvet AB.

Sancho PanzaStridsbåt 90 i all ära, men i längdenkan den inte operera helt på egenhand. Precis som i hjältesagor be-

hövs en driftig medhjälpare. MedanStridsbåt 90 effektivt transporterartrupper och landsätter dem vidstränder är det supplyfartyget Lätttrossbåts uppgift att hålla med alltfrån vatten, mat, och sjukvårdsre-surser till bränsle och reservdelar.Därför gjordes också åtta trossbåtarskottsäkra. Den sista överlämnadesfrån Djupviks Varv till fmv den 9juni i år och hade precis som de sjutidigare genomgått motsvarandebehandling som de 27 stridsbå-tarna, inklusive motoruppgra-dering, C-skydd, luftkonditio-

nering och ballistiskt skydd.Dessutom anpassades båtarna föratt ta emot de reparationsresursersom är framtagna för amfibiebatal-jonen, omfattande bland annatströmförsörjning och sambands-installationer. Vidare har fmvgenomfört ett fullständigt system-säkerhetsarbete på Lätt trossbåt S.Det innebär att fmv identifieratoch minimerat de risker som finnsi samband med materielen, gäl-lande person-, egendom- eller mil-jöskada från materielens modifi-ering till dess avveckling.

De åtta lätta trossbåtarna harockså utrustats med gmdss(Global Maritime Distress andSafety System) enligt krav frånFörsvarsmakten. gmdss är ettvärldstäckande system sominnebär att en båt alltid skakunna komma i kontakt med enmrcc -räddningscentral(Maritime Rescue CoordinationCentre ) som ansvarar för attbesättningen får den hjälp denbehöver. gmdss kommer på siktatt införas även på Stridsbåt 90samt på amfibiebataljonensövriga båtar.

T E X T : J E R R Y L I N D B E R G H

Lätt trossbåt S klarar liksom Stridsbåt 90 HS direkt eld från ett vapen av typ Ak4.Foto: Johan Sunnman

Här två av totalt 27 stridsbåtar med extra ballistiskt skydd, opererandes under namnet Stridsbåt 90 HS. Foto: Niclas Dahlström

• 27

Tisdagen den 18 maj fick de förstaungerska journalisterna en flygtur iGripen vid fmv:s provplats i Lin-köping. fmv-piloter var AndersHåkansson och Jonas Jakobsson.De lyckliga journalisterna var

Den 11–13 maj bjöd fmv ochTotalförsvarets forskningsinstitut(foi ) in deltagare från försvarsmyn-digheter i Norge, Finland och Dan-mark till en tredagars experimentellworkshop inom hpm-skydd. Dettaför att utbyta erfarenheter och kun-skaper samt visa fmv:s experimen-tella resurser som förvaltas avAerotech Telub i Linköping. hpmstår för Högeffekt Pulsad Mikro-vågsstrålning. Huvudsyftet medhpm-vapen är att störa eller förstörafunktionen hos elektronikberoendesystem. Även en kortvarig störningkan innebära att ett kvardröjande feluppstår, till exempel att en bil ellerdator måste startas om. För ett flyg-plan eller en robot skulle ett sådantfel vara förödande. Flygplan har såstränga krav på tålighet mot yttreelektromagnetiska störningar attdet skulle krävas mycket starkayttre hpm-källor för att påverkasäkerheten.

Under de tre workshopdagarna

provades civila system med mili-tära applikationer. Många tydligaeffekter inträffade under hpm-experimenten och gästerna varmycket nöjda med dem.

Tack vare det samlade utbytetav många experimentobjekt frånde åtta gästerna från Norge,Finland och Danmark erhöllsvärdefull information om hpm-tålighet av civila system medmilitära applikationer. De systemsom provades var övervaknings-larm och kameror, pc-lan ,wlan, tetra, laptop och engsm -telefon.

Resultatet kommer att redo-visas i enskilda rapporter och påett uppföljningsseminarium iKöpenhamn. En särskild mål-sättning med workshopen var attpresentera Sveriges provresurseroch introducera de övriga län-derna i vårt arbetssätt vid hpm -provning.Barbro Nordström

Den 10 maj besökte Slovakiens försvarsminister, H.E. Mr JurajLiska med delegation fmv och tf generaldirektör Jan-Olof Lind.Under en del av besöket oriente-rades Liska av delar av svensk försvarsindustri, i form av Saab

Kunden i fokus

fmv kommer under hösten 2004att teckna avtal med en leverantörom att införa ett integrerat affärs-system. Systemet ska bidra till attmyndigheten ska kunna öka sittkundfokus och bli en mer effektivoch attraktiv samarbetspartner.fmv:s mål – att bredda sinkundbas och bli Europas mestframstående materielförsörjnings-myndighet – gör det nödvändigtatt öka flexibiliteten både i arbets-sätt och systemstöd. Att införa ettfmv-gemensamt affärssystem är

Samnordisk HPM-provning

Zoltán Sajtos från flygtidningenAeromagazin samt Laszlo Szarvasfrån ungerska tv2 , som spelade inett program om händelsen.Ulf Lindström

ett steg mot målet. Ökad kund-nöjdhet – genom bättre prognoser,samverkansmöjligheter och infor-mationsdelning – är ett viktigtskäl för fmv att göra detta.

– Vi kommer att få ännu bättrekontroll på verksamheten ochökade möjligheter att prioriteramellan olika uppdrag, säger NiklasEkman, delprojektledare på fmv.Ökad transparens är också enviktig effekt av affärssystemet. Detger på sikt ett ökat förtroende förFMV såväl nationellt som inter-nationellt.Susanne Bodin

Luftburna journalister

Liska mötte LindAircraft, Gripen International och Ericsson Microwave Systems.

Besöket ingick i ett officielltbesök i Sverige 10–11 maj påinbjudan av försvarsminister Leni Björklund.Björn Uggla

Deltagarna framför det mäktiga HPM-provsystemet.

Jonas Jakobsson bjöd Zoltán Sajtos på en flygtur.

PIA

ER

ICS

SO

NJ

ER

RY

LIN

DB

ER

GH

AE

RO

TE

CH

TE

LU

B

28 •

Under perioden 8–19 maj besöktecirka 20 ungerska journalister fråntv , radio och tidningar Sverige påinbjudan av fmv och GripenInternational. Besöket var ett led i

att informera ungersk media omGripensystemet. Under vistelsengenomfördes besök vid bland annatEricsson i Mölndal, Volvo Aero, f 7 , flygvapenövningen vid Hags-hult samt vid Saab, där besökarnabland annat fick se den pågåendeproduktionen av de första ungerskaGripenplanen.

Ett besök på fmv stod givetvisockså på programmet. Vid fmv :sprovplats på Malmen i Linköpingerbjöds bland annat ett besök tillanläggningens dynamiska flyg-simulator.

Den första delen av journalist-besöket avslutades den 12 maj med en lunch på Skansen i Stockholm,

Ungerskt Sverigebesök

fmv har under våren levererat tvåflygplan av typ Saab 340b tillFörsvarsmakten. Planen användsför transporter i Europa och ingåri de regionala transportflyggrup-perna på f17 och f21.

fmv fick i uppdrag att anskaffanya transportflygplan då de tidi-gare transportplanen tp 101/Beech Super King Air 200 intelängre uppfyllde ställda krav ochbehov. Valet föll på Saab 340b ef-tersom Försvarsmakten redan an-vänder flygplan av denna typ.Därmed kan ett samutnyttjandeav personal, reservmateriel ochunderhåll ske.

Flygplanen som konkurrensupp-handlats av fmv är tillverkade1995 och har tidigare använts förregionalflygningar mellan Sydneyoch Melbourne och mellanmindre flygplatser på landsbyg-den i Australien. Flygplanen, sombenämns tp 100 c, har före leve-rans genomgått underhåll i formav bland annat kontroll och byteav förslitningsdetaljer, funktions-

Nya trans-portflygplan

kontroll av apparater och korro-sionskontroll. Förutom flygpla-nen upphandlar och levererarfmv även underhållsutrustning,reservmateriel, operatörs- och underhållsmanualer och slutligenutbildning för sex kompletta be-sättningar, var och en beståendeav två flygförare och en tekniker.Dennis Jacobsson

där fmv :s tillförordnade general-direktör Jan-Olof Lind stod värd.Bland gästerna fanns bland andraUngerns ambassadör i Sverige,Saab:s VD Åke Svensson samtAnders Scharp från Investor.Ulf Lindström

SA

AB

AIR

CR

AF

T A

BP

IA E

RIC

SS

ON

Ungerska journalister på ursvensk mark – Skansen.

• 29

I början av juni avslutade fmv enseparat försäljning av Försvars-maktens före detta skolflygplan sk61. Med det ungerska företagetavia-Rent Ltd Budapest tecknadefmv ett avtal som gäller försälj-ning av 26 flygplan av typen

Scottish Bulldog, i Sverige be-nämnt sk 61, samt ett mindreparti reservdelar.

Försäljningen skedde genomanbudsförfarande. Med hänsyn tillden speciella typ av materiel somförsäljningen omfattat las mycketstor omsorg på att finna en kompe-tent köpare för att säkerställamaterielens fortsatta användning.

fmv har i uppdrag frånFörsvarsmakten att genom försälj-

ning avveckla den materiel somFörsvarsmakten själv inte haranvändning för i sin nya organisa-tion eller som ska användas förbland annat säkerhetsfrämjandematerielsamarbete eller humani-tärt bistånd. Målet är att avveck-lingen i form av försäljning skavara slutförd under år 2004.

Enligt planerna återstår tvåhuvudförsäljningsomgångar. Ulf Lindström

SEPöver-lämnadDen 22 april överlämnade AlvisHägglunds funktionsdemonstra-torn för den splitterskyddade en-hetsplattformen (sep ) B13-hjultill fmv för provning. I sambandmed överlämningen förevisadesäven sep b13-band, populärtkallad ”blå lådan”, och den brit-tiska ”Mobile Rig”. Mobile Rigär en teknikdemonstrator som tagits fram inom ramen för ett samarbete mellan Sverige ochStorbritannien. Den syftar till att visa mognadsgraden för denföreslagna drivlinan i sep b13-band. Jerry Lindbergh

Ungern köperBulldog

Svensk-franskt miljöarbete

I slutet av maj gästades fmv av endelegation miljöexperter från densvenska myndighetens franskamotsvarighet dga . Represen-tanter för de båda organisationernahar, sedan det franska försvaret för1,5 år sedan identifierade fmvsom sin lämpligaste benchmar-kingpartner, mötts ett flertalgånger för att utbyta informationom pågående miljöarbeten. Syftetmed det aktuella besöket var att gefransmännen detaljerade presenta-tioner inom områden som miljö-anpassad materielförsörjning,hantering av kemiska produkter,livscykelanalys (lca ), kartlägg-ning och undersökning avdumpad ammunition samt åter-vinning och återanvändning avexplosivämnen från avveckladammunition. En viktig punkt påagendan var också att ta framunderlag för ett formellt samar-betsavtal mellan fmv och dga .

Den franska delegationenbestod av Claude Eon, ansvarig förframtida strategifrågor vid dgaoch med uppdrag att driva organi-sationens övergripande miljöar-bete, brigadgeneral Xavier Lebacqmed ansvar för anläggningar,logistik och operativa miljöfrågorsamt Hélène Perret, chef för miljö-byrån vid dga . Bengt Strömstedt

GÖ

ST

A B

OL

AN

DE

R/

FB

B

JE

RR

Y L

IND

BE

RG

H

Mobile Rig, SEP B13-band och SEP B13-hjul

30 •

fmv behöver de små och medel-stora företagens innovativa för-måga. De sade Staffan Näsström,operativ verksamhetsledare vidfmv , vid ett seminarium där fmv bjudit in representanter förförsvarsindustrin och myndig-heter. Temat för seminariet var desmå och medelstora företagens roll i Försvarsmaktens materiel-försörjning.

Målsättningen med seminarietvar att skapa ett ömsesidigt infor-mationsutbyte kring forskning,utveckling, internationellt samar-bete, upphandling och affärsmöj-ligheter. Den målsättningen tyckteStaffan Näsström att man upp-nådde.

– Vi ska leverera en viss förmågatill vår kund och då måste vi ta tillvara all kompetens som finns. Sam-tidigt vill jag inte sticka under stolmed att koncentrationen inom för-svarsindustrin och kraven som

ställs av lagen om offentlig upp-handling gör att det finns svårig-heter att få med de mindre ochmedelstora företagen.

Staffan Näsström hävdar att för-mågan till nytänkande inte alltidfinns hos stora företag, därför är det viktigt att fmv gör allt somgår för att underlätta för små ochmedelstora företag att till exempelkomma in som underleverantörer.

Small and mediumRepresentanter för den nybildadeföreningen Small and MediumEnterprices (sme ) menade attbara offertarbetet för stora anbudär tungt för dessa företag. Små företag är dessutom specialister,vilket gör det svårare att ge an-bud på helheter.

En representant för en av fmv:shuvudleverantörer, Saab, poäng-terade hur viktiga sme är för före-taget på längre sikt. Saab har inte

råd att låta bli att utnyttja smeom det stärker den egna offerten,alltså förmågan att tillgodose kundens krav och förväntningar.Inom vissa eu-projekt är till ochmed samverkan med sme en för-utsättning för att komma ifråga.

På grund av Försvarsmaktensbehov finns en efterfrågan på attleverantörer kan ta större ansvar för utveckling och systemintegra-tion inom ett område. En frågasom då ställdes var hur de små ochmedelstora företagen ska kommain i bilden. Detta är ett bekymmer,menade Staffan Näsström, det ärnågot fmv måste fundera kring.

– Vi har inte svar på alla frågoridag, men klart är att det inte blirnågra nya storföretag om inte desmå får möjligheter att utvecklas,konstaterar Staffan. Där ska fmvbidra så gott vi kan. Hans Ivansson

Den 28 maj skrev fmv kontraktmed sydafrikanska Alvis omc omleverans av två prototypfordon avmodell rg32m mine-hardenedpatrol vehichle, med option på

upp till 200 seriefordon.Fordonet täcker Försvarsmaktensbehov av ett min- och splitter-skyddat fordon med plats för 3–4passagerare.

De två prototypfordonen levere-ras till fmv i september och efter utprovning av dem följer en eventuell serieanskaffning.Daniel Johnson

Avtal om patrullfordon

Nya medlemmar i FMV:s styrelse

Regeringen har utsett KerstinPaulsson och Madelene Sandströmtill nya medlemmar i fmv:s sty-relse på ett förordnande från den 1april 2004 till den 31 mars 2005.

– Eftersom jag har bakgrund ibranschen tycker jag att det kännsmycket spännande att få vara endel av fmv: s styrelse, sägerKerstin Paulsson. Kerstin har tidi-gare arbetat vid Kockums undertolv år, varav de sista fyra somutvecklingschef på KockumsSubmarine AB. Sedan augusti1999 har hon varit verksam somvd och delägare i företaget NetsoftLund AB, ett företag inom tele-kommunikation som arbetar medprogramvara för kommunikation ifasta och mobila telenät.

Madelene Sandström är idaggeneraldirektör för Totalförsvaretsforskningsinstitut, foi , och varinnan dess ställföreträdande gene-raldirektör för Vinnova (Verket förinnovationssystem). Madelene haren bakgrund som forskare inomekonomi och har arbetat på före-gångaren till dagens foi , foa(Försvarets forskningsanstalt)under nästan 10 år. Dennis Jacobsson

Kerstin Paulsson

Madelene Sandström

FMV öppnar för dialog

JE

RR

Y L

IND

BE

RG

H

JE

RR

Y L

IND

BE

RG

HF

OI

Alvis OMC:s projektledare Geert Pretorius och FMV:sdito Anders Östberg vid kontraktsskrivningen.

• 31

nbf handlar om att skapa ett för-svar där alla enheter kan samverkamed varandra. De ska kunna kom-municera obehindrat med varandraoch ha tillgång till samma infor-mation. I ett sådant försvar kan demateriella resurserna användasoptimalt och insatser kan genom-föras mycket snabbt.

Vägen till ett heltäckande nbfär både kurvig och lång, varförregelbundna avstämningar mellaninblandade parter är en nödvän-dighet. För att prova och utvärderaolika lösningar för försvarets fram-tida lednings- och informa-tionshantering genomförs därfördemonstrationer varje halvår framtill och med år 2006. Dessa”demos” är också till för att infor-mera bland annat Försvarsdeparte-mentet, industri, media och an-ställda inom försvarsmyndig-heterna om den svenska nbf-utvecklingen.

EnköpingDemo 04 Vår genomfördes underveckorna 19-22 i Försvarsmaktenscentrum för ledningssystemut-veckling i Enköping. Centrumet ärden gemensamma arbetsplatsen förde olika Ledsyst-projekten som skaleda till nbf :

– Ledsyst M, med huvudinrikt-ning att utveckla och provametoder för insatsledning.

– Ledsyst O, med uppdrag attvidareutveckla ledningsorganisa-tionen.

– Ledsyst P, som ska säkerställatillförseln av kompetens och se till

Demo04 VårArbetet med att skapa detnätverksbaserade försvaret(NBF) pågår för fullt. UnderDemo 04 Vår genomfördesbåde metod- och teknik-övningar för att få synpunkterpå hur metod och teknik skautvecklas framöver.

att humanperspektivet får infly-tande på nbf-utvecklingen.

– Ledsyst T, som ska skapa förut-sättningar för utveckling av de tek-niska delarna i det framtida led-ningssystemet och leverera förslagtill designregler för hur systemetska konstrueras. fmv har upp-draget att genomföra LedsystT.

TjänstebegreppetI Ledsyst-centrumet i Enköpinggenomför tekniker från fmv , fors-kare från Totalförsvarets forsk-ningsinstitut (foi ) och operatörerfrån olika förband tester på hur enstabs förutsättningar att ta beslutoch leda insatser kan utvecklas påbästa sätt. Genom att spela upp sce-narion med bekämpning av tänktamål prövas bland annat effekten avatt presentera lägesinformationenpå olika sätt. Utvärderingarna avdessa tester ligger sedan till grundför den vidare utvecklingen mot det

ledningssystem som ska råda i detnätverksbaserade försvaret.

Under Demo 04 Vår fokuserademan verksamheten på det så kalla-de tjänstebegreppet. Med hjälp avit-stöd kan staben begära framolika typer av ”tjänster”, såsomkartunderlag och lägesinformationfrån olika sensorer. För detta ända-mål har fmv tagit fram en tjänste-demonstrator, ett embryo till ettslags militärt internet, som gör detmöjligt att simulera olika slagsledningsorganisationer och infor-mationsflöden, för att på bästa sättkunna analysera dess för- respekti-ve nackdelar. Till tjänstedemon-stratorn är ett antal simulatoreroch befintliga tekniska systeminom Försvarsmakten kopplade.System som användes under Demo04 Vår var sjöspaningsradarn Torö,luftspaningsradarn UndE23 samtdelar av marklägesfunktionen ifunktionsmodell Stridslednings-

bataljon (fum slb ). Även simu-latorer för flygspaning och flyg-ledningssystem deltog i försöken.

UtvärderingUnder veckorna 23-25 utfördesen utvärdering och sammanfatt-ning av Demo 04 Vår. Resultatetvisade på både ris och ros men gavvärdefulla ingångsvärden till vadman bör fokusera på inför kom-mande demonstrationer.

Demo 04 Vår är avklarad mennågon vila för Ledsyst-projektenblir det inte. Snart är det dags förDemo 04 Höst och med dessahalvårsvisa demonstrationernasom grund, ska ny teknik för in-formationsinhämtning och -han-tering samt nya ledningsmetoderutvecklas och börja användas ope-rativt inom Försvarsmakten.

Jag vill erhålla en kostnadsfri prenumeration på PROTEC

Porto

PROTEC

Berit RobottiFörsvarets materielverk115 88 Stockholm

N A M N

A D R E S S

T E X T : J E R R Y L I N D B E R G H

F O T O : J E R R Y L I N D B E R G H

JE

RR

Y L

IND

BE

RG

H/

HÅ

KA

N B

RA

ND

T/

AN

DR

EA

S K

AR

LS

SO

N/

TH

OM

AS

WIN

GS

TE

DT