Efter sju decennier av handelsliberalisering be-finner sig världen i en si-tuation med stor risk för ett större handelskrig. Och det är paradoxalt nog presidenten i det land som varit centralt för den världsordning och de globala handels-regler vi lever med som sitter med pekfingret på avtryckaren för krig i världshandeln. Kina må vara i fokus men det kaos som riskerar att följa drabbar alla.

USAs huvudproblem Kina är ett problem för fler. Landet gick inte mot riktig marknadsekonomi. Trumps föregångare Obama valde samarbete – handelsför-handlingarna TPP, TTIP syftade mycket till att skapa regler för handeln som Kina sedan skulle få anpassa sig till. Trump har

hittills valt protektionism och höjda tullar.

Hans handelsansvarige Robert Lighthizer kan ha en annan plan. Han anses kunna handelspolitik, ser värdet av det WTO och tänker reform. Kanske kan han tillsammans med EU och Japan få Kina att inse valet mellan stabila han-delsregler, nya justerade sådana eller isolering.

Hittills har det varit mer vapenskrammel och mindre reellt höjda tullar, men Trump har lagt ut en bombmatta hot om betydligt mer. Effekterna på världsekonomin har därmed än så länge varit ökad osäkerhet och risk för grus i den geopolitiska harmonin.

Med Trump har han-delspolitikens utveckling blivit närmast omöjlig att förutspå och allt fler talar om stora risker för lägre

ekonomisk tillväxt.

EU i skottgluggen I början av sommaren såg det mycket mörkt ut även för EUs handelsrelation till USA. En eskalering av den negativa utvecklingen vis a vis USA var nära. Läget är fortsatt mycket osäkert, bland annat beträffande nya amerikanska tullar på bilar.

Efter ett möte i somras mellan president Donald Trump och Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker ser relationen EU-USA något lite mer positiv ut. Parterna säger att de ska göra vad de kan för att undvika ytterligare bilate-ral friktion i handeln. En arbetsgrupp är tillsatt som även ska titta på de globala reglerna för handel och hur WTO kan reformeras.

Forts på sidan 3

InnehållNr 12 7 september 2018

Sidan 1• Handelspolitiskt kaos som skapar osäkerhet

Sidan 2• USAs bönder manar till snabbt beslut om Farm Bill

Sidan 3• MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valuta- o prisnoteringar

Sidan 4• USAs jordbruksminister lanserar krisstöd som får ljumt mottagande

Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1

Handelspolitiskt kaos som skapar osäkerhet

JapanDen 17 juli undertecknades ett omfattande avtal med Japan som innefattar jordbruket.Potentialen för svensk och euro-peisk export är stor. EU får genom avtalet efter en övergångsperiod (15 år) tullfritt tillträde till 85 pro-cent av Japans livsmedelsmarknad. Även för känsligare produkter försvinner eller sänks tullarna efter en övergångsperiod på 15 år. Exempel på viktig europeisk export som blir tullfritt är berett griskött och hårdost samt färskt griskött som får kraftigt sänkt tull-skydd. Även för andra produkter såsom nötkött, färskost, vassle och

mjölkpulver sänks tullarna. I vissa fall är tullsänkningarna generella, i andra fall gäller de inom ramen för en importkvot.

MercosurFör jordbruket är Mercosur fortfarande det mest aktuella. För-handlarna har fortsatt att träffas under sommaren och handels-kommissionär Cecilia Malmström säger sig fortsatt tro på ett avslut inom kort. Under våren lät det likadant i media men informellt har kommissionen varit mindre optimistisk. Problem som fortfa-rande efter sommarens förhand-lingsomgång lyfts är bland annat

enighet internt i Mercosur, bilar och bildelar, EUs GIs, maritima tjänster och tillträde för europe-iska mejeriprodukter. Den tullfria kvot för nötkött som diskuterats mycket ser ut att bli 100 000 ton.Nästa möte är planerat till andra veckan i september i Montevideo, Uruguay, men det torde vara sista chansen. I oktober är det en första valomgång i det brasilianska presidentvalet. Och har brasilian-ska handelsförhandlare inte börjat oroa sig för det än så lägre de göra det i oktober. Det ser minst sagt rörigt ut.

Australien/Nya ZeelandI vår/sommar godkände rådet mandat för frihandelsförhand-lingar med Australien och Nya Zeeland.

KanadaCETA-avtalet med Kanada är provisoriskt ikraft i avvaktan på godkännande i allas parlament. Italien med flera kan ställa till det. Här finns frågor att hålla ett öga på för att se om EU får något reellt ökat marknadstillträde.

Aktuella handelsavtal

Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund

Den 30 september löper USAs nuvarande jord-brukspolitik, Farm Bill, ut. Kongressens båda kamrar har arbetat fram sina respektive versio-ner av en ny Farm Bill. Nu ligger frågan hos den kommitté i kongressen som ska sammanjämka kamrarnas båda förslag till ett gemensamt.

USAs två största bonde-organisationer American Farm Bureau Federation, AFBF och National Farmers Union, NFU uppmanade nyligen tillsammans kon-

gressen att enas om en ny Farm Bill i tid innan den nu gällande löper ut.

Det som fått organisa-tionerna att be kongressen skynda på är att det ameri-kanska jordbruket befinner sig i ett läge med den lägsta jordbrukarinkomsten på tolv år. Ordförandena för organisationerna Zippy Duval, AFBF och Roger Johanson, NFU poängterar att allt från prisstödet för olika produkter till livs-medelshjälp för behövande amerikaner, miljöprogram för jord och vatten och handelsfrämjande hänger

på en snabb hantering av Farm Bill i kongressen.

Ovanpå en situation med låga jordbrukspriser har det exportinriktade amerikanska jordbruket fått känna av strafftullar i Kina och Europa med flera vikti-ga marknader på grund av de tullar president Donald Trump infört mot omväl-den.

Zippy Duval citeras i AFBFs pressmeddelan-de: ”Amerikanska bönder klarar de svåraste av tider, men nu har jordbrukets ekonomi gått från dåligt till sämre. Överskott, en stag-

nerande global efterfrågan och tullar har försatt jord-bruket i den värsta situatio-nen sedan jordbrukskrisen på 1980-talet. Långivarnas undersökningar liksom vår egen erfarenhet säger oss att våren kan komma med en våg av nedstängda jord-bruk om inte marknadslä-get förbättras.” I detta läge behöver jordbrukarna den säkerhet som Farm Bill erbjuder för att kunna leve-rera den livsmedelstrygghet som amerikanerna önskar, resonerar AFBF vidare.

Forts på sidan 4

USAs bönder manar till snabbt beslut om Farm Bill

USAs nuvarande jordbrukspolitik, Farm Bill 2014, beslutades den 7 februari 2014. Den juridiska grun-den för politiken arbetas fram och slås fast i en förhandling mellan administrationen och kongressens båda kamrar. Processen äger rum ungefär vart femte år.

Amerikanska Farm Bills styr den amerikanska politiken för jordbruk, mat, nutrition och landsbygd, men även bioenergi och skog. En ny Farm Bill ändrar i befintlig lagstiftning på de områden den styr. Områdena kan variera från en Farm Bill till en annan beroende på aktuella politiska behov. En Farm Bill kan också förlänga, ändra eller ersätta bestämmelser i tidigare Farm Bills.

Det är med andra ord i det närmaste ogörligt att beskriva hela den amerikanska jordbrukslagstift-ningen på ett rättvisande sätt.

Jordbrukspolitiken i USA är starkt produktionsgrensinriktad. Ofta är det de politiska villkoren för odlingen av spannmål och soja-bönor som avses när USAs politik diskuteras. För dessa produkter är USAs exportambitioner stora. De traditionella jordbrukspolitiska programmen/marknadsreglering-arna för dessa och andra vegeta-bilier finns under benämningen ”Commodity Programs”.

Det finns produktionsgrenar som är betydligt mer hemma-marknadsorienterade och där jordbrukspolitiken fortfarande huvudsakligen baseras på prisstöd och starka gränsskydd – till ex-

empel mjölk och socker. För nöt-, gris- och fågelkött är å andra sidan den jordbrukspolitiska styrning-en obefintlig. Stödet till dessa produktionsgrenar består främst i att stödinsatserna på växtodlings-området normalt levererar låga foderpriser.

Vid sidan av de jordbruks-politiska programmen som är att jämföras med EUs CAP-stöd bedriver USA jordbruks- och livs-medelspolitik också genom pro-gram för skördeförsäkring samt program för livsmedelstrygghet och nutrition, som innebär mat till fattiga amerikaner, samt program för miljöåtgärder i jordbruket. Programmet för skördeförsäkring har vuxit i betydelse och är idag mycket viktigt för producenter av olika grödor. Programmet återfinns under rubriken ”Crop Insurence”.

Den amerikanska jordbrukspolitiken har haft olika inriktning lite fram och tillbaka över åren. Farm bill 2014 värkte fram ur en mer polariserad amerikansk jordbrukspolitisk diskus-sion än tidigare, både inom jordbruket och i po-litiken. Inom jordbruket hade olikheterna accen-tuerats genom åren med höga och volatila priser. Många talade om minskat behov av jordbrukspolitik som konsekvens av en stark marknad. Såsom

jordbruket utvecklats var enskilda grödor/produkter mer beroen-de av sin egen marknad och det som förenade sektorerna hade successivt minskat i betydelse. Bioenergin och politiken runt denna hade också bidragit. Etanol och biodiesel har blivit viktigare för producenter av soja och majs medan bioenergi blivit huvudfien-de för animalieproducenterna.

Det alla i den senaste amerikanska jordbrukspolitis-ka diskussionen kunde samlas kring var skördeförsäkring (Crop Insurance) och riskhantering. De två största nyheterna genom 2014 Farm Bill föreföll designade för att komplettera det redan befintliga skördeskyddet.

I övrigt var trycket starkt på att avveckla de direktersättningar amerikanska bönder fått oavsett de producerat eller inte. Dessa

kom i särskilt fokus eftersom 2014 Farm Bill (som skulle ha varit 2012) mycket handlade om att spara pengar.

2014 Farm Bill gav stora för-ändringar i de jordbrukspolitiska programmen/marknadsreglering-arna för grödor och mjölk, den kompletterade befintliga skörde-försäkringar med fler möjligheter, effektiviserade miljöprogrammen, justerade reglerna för livsmedels-hjälpen och utvidgade de särskilda åtgärderna för specialgrödor, ekobönder, bioenergi, lands-bygdsutveckling samt nystartare. Sockerprogrammet lämnades oförändrat.Men politiken fortsatte efter 2014 Farm Bill att ha de övergripande beståndsdelarna som redovisas i diagrammet nedan. Och budgeten för perioden 2014-2018 sattes till 489 miljarder dollar.

Farm Bill

80%

8%

5%

6%1%

Farm bills beståndsdelar

Livsmedelshjälp till nödställda amerikaner, så kallade ”Food stamps” 80%

Skördeförsäkringar, ”Crop insurance” 8%

Marknadsregleringar för grödor och mjölk, ”Commodity programs” 5%

Miljöprogram, ”Conservation programs” 6%

Övrigt 1%

Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3

MarknadenVärldsmarknadspriserNoteringar i USD per ton på Chicagobörsen

0

100

200

300

400

500

600

700

vete

soja

majs

havre

Källa: Riksbanken, Danish Crown

Valutor

Genomsnittlig kurs Aktuell kurs 2017 Aug 2018 4 sept 2018

USD 8,54 9,06 9,12Euro 9,63 10,46 10,55

PrisnoteringarNoteringen för griskött avser den danska marknaden.

Inhemsk marknad, vecka 36 DKK/kg SEK/kgGriskött, slaktad vikt, Danmark 8,70 12,32

Världsmarknadspriser I diagrammet illustreras prisnoteringar på spann-målsbörsen i Chicago. Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader. Chicagobörsen avspeg-lar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den euro-peiska.

Forts från sidan 1På jordbruksområdet

kom man överens om att EU ska öka importen av amerikanska sojabönor - soja som Kina slutat impor-tera på grund av införda amerikanska tullar.

Men som vanligt vet man aldrig med Trump. I media redan veckan efter mötet visade sig europeiska respektive amerikanska handelsmänniskor mycket oense om hur mycket jord-bruk som ska diskuteras i de gemensamma överlägg-ningarna. - Bara soja, säger europé-erna.- Jordbruket är i allra hög-sta grad med, säger ameri-kanerna.

Europeiskt jordbrukDet europeiska jordbruket,

inklusive det svenska, har än så länge inte påverkats annat än genom ökad osäkerhet. På sikt om det påverkar världsekonomin, dess tillväxt, räntor och så vidare blir påverkan större. I ett kortare perspektiv på-verkas sektorn också genom de förändringar i handels-mönstret som kan komma av USAs strafftullar och andra länders motåtgärder. USA har också beslutat om stödpaket till landets jordbruk för att motverka förlust av exportmarkna-der. Hur detta avlöper är intressant för europeiskt jordbruk att följa.

Exempel på förändra-de handelsmönster ser vi redan. Kina köper soja från Latinamerika. USA letar nya marknader och tittar mot EU.

EU skulle för att slippa tullar på bilar kanske också kunna tänka sig andra eftergifter på jordbruksom-rådet. Allt beror lite på vad Juncker och Trump egentli-gen kom överens om.

Nya handelsavtalEU har länge och med intensifierad kraft sedan Trumps tillträde försökt stärka sin roll som interna-tionell aktör och har tagit upp den värja som USA lagt ifrån sig i rollen som frihandelns väktare. Och förutom att slå tillbaka med tullar är det väl just att hitta andra samarbetspartners som är vad EU kan göra i förhållande till USA med Trump som president.EU-kommissionen fortsät-ter att förhandla frihandels-avtal där jordbruket är en

del. EUs jordbruk behöver fungerande exportmarkna-der och många av avtalen borgar för detta. Andra avtal skulle det europeiska jordbruket gärna vara utan.

Christina Furustamchristina.furustam@lrf.se

Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm

POSTTIDNING A

Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund

INTERNATIONELLAPERSPEKTIV

...produceras av Lantbrukarnas Riks-förbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handels-politiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år.

Ansvarig utgivare och redaktörChristina Furustamchristina.furustam@lrf.seRedaktionsassistentMargaretha GanslandtTelefon 08-787 54 22margaretha.ganslandt@lrf.seGrafisk produktion/Tryck LRF/Partner Print, 2018. ISSN 1103-4084

LRF huvudkontorLRF, 105 33 StockholmTelefon 0771-573 573LRF BrysselkontorFederation of Swedish FarmersRue de Tréves 61, 7th floorB - 1040 BrysselTelefon +32-2-280 06 64www.lrf.se

Amerikanska bönder välkomnar det stödpa-ket Trump-administra-tionen tagit fram för att hjälpa jordbruket som drabbats av USAs försämrade handelsre-lationer. Men de är tydli-ga med att fler export-marknader och rättvisa handelsavtal är det som på riktigt kan hjälpa bönderna.

Det var inga stående ovationer som mötte USAs jordbruksminister, Sonny Perdue, när han den 27 augusti presenterade sitt krispaket på 12 miljarder dollar som administratio-nen satt ihop som plåster på såren för tullar och de exportskador man åsamkat jordbruket.

National Farmers Union, NFU upprepade i samband med jordbruksmi-nisterns presentation, tidi-gare framförda önskemål om rättvisare handelsavtal, positiv attityd vis à vis USAs handelsvänner och riktade åtgärder mot länder som verkligen dumpar eller på annat sätt bryter mot han-delsregler.

Organisation upprepar också vikten av verktyg i nästa Farm Bill som kan motverka negativa handel-seffekter på jordbruket. Handelsfrågan är inte ny för NFU. Man har i flera utspel påtalat problemet med att landets handels-avtal inte verkar kunna motverka växande han-delsunderskott. Jordbruket bidrar förvisso fortsatt med

ett överskott i handeln, men detta minskar enligt NFU. NFU meddelar via en talesperson, inte ordföran-de, att paketet välkomnas, men att skadan redan är skedd och svår att reparera.

American Farm Bureau Federation, AFBF är något lite mer välkomnande till krispaketet och menar att det hjälper i det akuta läget, men att medicinen på sikt är handelsavtal som öppnar dörren för ameri-kansk export.

En del av jordbruks-departementet, USDAs, krispaket är särskilda direk-tersättningar till produ-center av sojabönor, durra, vete, majs, griskött, mjölk och bomull som drabbats av handelspartners motåt-gärder mot amerikanska

tullar (”Market Facilitation Program”). Ersättningen baseras på faktisk produk-tion 2018 och är föremål för utbetalningsbegräns-ningar.

En annan del av stöd-paketet är att myndigheten köper upp vissa produkter såsom frukt, nötter, ris, grönsaker, nötkött, griskött och mjölk genom ”Food Purchase and Distribu-tion Program”. I en tredje del av paketet avsätts 200 miljoner dollar till mark-nadsfrämjande åtgärder som ska utveckla utländska marknader för amerikansk export.

Christina Furustamchristina.furustam@lrf.se

USAs jordbruksminister lanserar krisstöd som får ljumt mottagande

Forts från sidan 2NFUs Roger Johnson

uttrycker sig på liknande sätt. Han inleder med att det amerikanska familje-jordbruket behöver säker-het. Låga priser till följd av marknadsstörningar och överskott samt osäkerhet om den nationella politi-ken innebär stor ekono-misk press på jordbruket. Vill kongressen ge lättnad till dem som förser landet med mat, bränsle och fiber, resonerar Johson, då ska de leverera en stark Farm Bill

före den 30 september.Sedan har organisa-

tionerna lite olika syn på detaljerna i Farm Bill. Men i stort verkar det som att man vill få de program som inrättades med förra Farm Bill förlängda och i vissa fall förstärkta.

När det gäller de tradi-tionella jordbrukspolitiska programmen i den ameri-kanska jordbrukspolitiken vill NFU se mer pengar och vissa tekniska justeringar i de system som infördes i Farm Bill 2014. Vidare vill

man stärka mjölkreglering-en genom tillskapande av ett system för att hantera (manage) lagren och på så sätt får bättre koll på mjölkproduktionen. NFU vill se starka försäkringslös-ningar för både pris- och skördeskador samt risk-hantering samt breddade möjligheter till försäkrings-lösningar för animaliepro-ducenter.

AFBF känns med sina uttalanden betydligt mycket mer vänligt sinnade till en stark Farm Bill än

de normalt brukar vara. Deras budskap brukar vara ”så lite statlig intervention och regler som möjligt.” Organisationen hanterar stora delar av försäkrings-systemet i amerikanskt jordbruk och brukar vara mer skeptiskt inställda till de jordbrukspolitiska stöd-programmen.

Christina Furustamchristina.furustam@lrf.se