InnovationTidningen

Sara Öhrvall driver digital transformation

VINNOVA k Nr 1 2016

får Sverige att spiraINKUBATORER

k k k k k k k k k k k k k k

k k k k k k k k k k k k k k k k

skapar trivsel

SOCIAL RENOVERING

når nya höjder

FRAMTIDENS HISSAR

k k k k k k k k k k k k k k k k k

från Silicon ValleyTRENDSPANING

k k k k k k k k k k k k k

Man måste förstå digitalisering för att kunna förhålla sig till den, men det betyder inte att man måste förändra allt, menar Sara Öhrvall.

Sara Öhrvall

Svindlande system

18

Inkubatorer är ett etablerat sätt att hjälpa nystartade företag och innovativa idéer att ta sig v idare.

Inkubatorer får Sverige att växa

Triss i innovationer när funiculator ska ta hissen till nya höjder.

Innehåll nr 1 2016

RedaktionenTidningen Innovation ges ut av Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet.

ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brogren, Vinnova

REDAKTION Karin Wallton, Vinnova samt Karin Wandrell, Snick-Snack

226

Svindlande system

INNOVATION nr 1 mars 2016 3

I populärkulturen och i det folkliga medvetandet lever föreställningen om geniet som sitter ensam på sin kammare och kommer på nya fantastiska

uppfinningar. I verkligheten uppstår innovation oftast i ett

samspel, där kunskap och kompetens från olika håll kombineras. Därför handlar merparten av Vinno­vas satsningar om att stimulera samarbeten inom forskning och innovation, där företag inom olika branscher samarbetar med universitetsforskare, offentlig verksamhet och andra för att utveckla nya lösningar. Det gäller inte minst satsningarna på Strate giska innovationsområden och Utmanings­driven innovation.

En utgångspunkt är att satsningarna ska bidra till att möta viktiga samhällsutmaningar, som till exem­pel omställningen till ett klimatsmart samhälle eller de utmaningar som en åldrande befolkning innebär.

Vi har föreslagit att regeringen tillför mer resurser till dessa samverkansprogram i den forskningspoli­tiska propositionen som ska läggas fram i höst. Det behövs för att stärka Sveriges position för framtiden.

Sedan flera år har vi styrt alltmer av våra satsning­ar mot samverkansprogram regionalt, nationellt och internationellt. Men precis som i andra organisa­tioner är det viktigt att vi som myndighet också har utrymme att testa nya idéer. Därför har vi skapat något som kallas Öppet labb, som är en snabbfotad experimentverkstad inom Vinnova där vi tar tillvara på idéer från våra medarbetare. Tanken är att kunna adressera aktuella samhällsutmaningar på nya sätt.

Ett resultat av det är en ny satsning för att få fram klimatsmarta proteiner som ska bidra till att utveckla innovativ, hälsosam och god mat för framtiden. I satsningen ingår en smakprovning där gour­metkrögaren Tareq Taylor är med i panelen. Jag ser med spänning fram emot resultatet.

Myten om det ensamma geniet

Ledare

Sid 4 Kort & Koncist

Sid 10 Startupbolaget gick via inkubatorLight Flex Technology och Aifloo är två företag som har fått hjälp av inkubatorn STING. Förutom en bra idé och ett väl fungerande team gäller det också att hitta rätt kunder.

Sid 12 Spelade till sig företagStunlock Studios började som ett projekt på Högskolan i Skövde. I dag är det ett av många framgångsrika spelföre-tag i teknik- och forskningsparken Gothia Science Park.

Sid 13 Innovation ger bättre betaltEkonomiska styrmedel är ett sätt att främja innovationer i äldrevården. Västerås stad jobbar just nu med en modell för att främja innovation på bland annat kommunens åldersdomshem.

Sid 14 Digitala diagnoser ger snabbare cancerbeskedNy digital teknik både effektiviserar och möjliggör ett gränslöst samarbete mellan Sveriges patologer.

Sid 16 Social renovering genom samverkanÖkad social trygghet, fler personer i arbete och ett bo-stadsområde som har ökat i värde. Det är några resultat av Trianonprojektet i Malmö.

Sid 24 Krönika: Trendspaning från Silicon Valley

Sid 25 Internationell kunskap förenarNätvereket EUREKA ska hjälpa svensk och europeisk industri att klara sig i den globala konkurrensen.

Sid 28 Ny metod upptäcker dyslexi tidigtFöretaget Optolexia har tagit fram en ny screeningmetod som avsevärt kan förbättra förutsättningarna för barn med dyslexi.

Redaktionen

Charlotte Brogren

ART DIRECTOR Kim Sonntag, Snick-Snack

TRYCK E-print/Strokirk-Landströms

PAPPER Amber Graphic

OMSLAG Nils-Petter Nilsson

Foto där ej annat anges: Colourbox

Tidningen ges ut fyra gånger per år.

FÖR PRENUMERATION tidningeninnovation@vinnova.se

ISSN 1653-2759

4 INNOVATION nr 1 mars 2016

Vinnova erbjuder genom acceleratorprogrammet TechIncubator unga svenska kunskaps- och teknik intensiva företag möjlighet att validera sin teknik och utveckla sin affärsmodell. I Silicon Valley får de chansen att möta potentiella kunder, samarbetspartners och investerare. De får också hjälp att utveckla affärsstrategin och formulera tydliga budskap. Under hela tiden disponerar företaget kontorsplatser i Innovation House, i centrala Palo Alto. Sista ansökningsdag är 10 maj.

Fler företag får möjlighet att söka finansiering för forsknings- och utvecklings-projekt som stärker den svenska fordonsindustrin. Det handlar om programmet Fordonsstrategisk forskning och innovation, FFI, som är ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin och där Vinnova är en av parterna.

Tidigare har det krävts att de industriella parterna i programmet har ingått eller aktivt gett stöd till ett projekt för att det ska ha kunnat få finansiering genom FFI, men från och med i år är programmet öppet för alla aktörer.

Varje år satsas cirka en miljard kronor på forskning, utveckling och innovation inom programmet, varav hälften utgörs av statliga medel.

vinnova.se/ffi

Teknikfestivalen Tekla går för andra året av stapeln den 9 april. Musikartisten Robyn och KTH ligger gemensamt bak-om festivalen, som vänder sig till tjejer mellan 11 och 18 år.

Under en heldag får besökarna testa robotprogrammering, speldesign, proteinrening, 3D-printing och en massa annat i en blandning som passar alla. På festivalen varvas praktiska workshops med inspirationstalare och dagen av-slutas med fest och musikframträdande av Robyn.

Teklafestivalen.se

Vinnova satsar på att etablera internationellt kon-kurrenskraftiga innovationsmiljöer i tre regioner. De regionala initiativen får finansiering i upp till tio år och handlar om visualisering och bildanalys i Öster-götland, innovationer för hållbara städer i Skåne och om automation i Mälardalen.

Initiativen får finansiering genom Vinnovas pro-gram Vinnväxt och målet är att de inom tio år ska ha etablerats som nationellt och internationellt starka och attraktiva innovationsmiljöer, där aktörer inom näringsliv, forskning, politik och offentlig verksam-het i regionen arbetar tillsammans.

– Syftet är att skapa ledande tillväxtmiljöer som kan locka till sig investeringar och ge nya export-möjligheter inom områden där regionerna ligger i framkant. Erfarenheten från tidigare satsningar visar att den här typen av initiativ kan bli väldigt framgångsrika, säger Charlotte Brogren, general-direktör för Vinnova.

Nytt avtal stärkersvensk flygindustri

I februari tecknades ett nytt avtal mellan det euro-peiska flygforskningsprogrammet Clean Sky och två svenska regioner: Västra Göta landsregionen och Region Östergötland. Avtalet stärker samarbetet mellan en av EU:s största miljö- och forskningssatsningar och de svenska framstående klustren inom flygindustrin. På

sikt förväntas det skapa tillväxt och nya jobb i Sverige. Clean Sky ska bidra till minskad miljöpåverkan från

flyget och har valt att fokusera på samarbete med regi-oner som har en framstående flygindustri. Det inleddes under 2015 med regioner i Frankrike, Spanien och Italien och nu inleds samarbeten med Sverige.

öppnas upp för fler

Robyn bjuder in till teknikfestival

Regioner ska skapa ledande tillväxtmiljöer

Ny chans att accelerera i Silicon Valley

Fordonsstrategiskt forskningsprogram

INNOVATION nr 1 mars 2016 5

Kort & Koncist

Med anledning av den akuta situationen med ökad spridning av zikaviruset i Sydamerika öppnar EU- kommissionen en utlysning för forskning om viruset och potentiellt relaterade neurologiska komplikationer. Sista dag för att lämna in projektförslag är den 28 april.

Zikavirus är en myggburen virussjukdom som tills nyligen ansågs vara relativt godartad. Den senaste tidens snabba spridning av viruset i Latinamerika har visat att det kan leda till neurologiska komplikationer hos vuxna och en ökning av svåra missbildningar på hjärnan hos nyfödda.

Vinnova gör en ny satsning för att få fram klimats-marta och hälsosamma alternativ till konventionell köttproduktion. För att slå igenom behöver maten också smaka gott. Därför ingår en smakprovning i satsningen, där gourmetkrögaren Tareq Taylor är en av de experter som ingår i panelen.

Köttkonsumtionen ökar snabbt i många länder och animalieproduktionen står för nästan en femtedel av världens utsläpp av klimatgaser. En utveckling som inte är hållbar.

Vinnova gör därför en ny satsning på att få fram klimatsmarta proteiner som ska bidra till att utveckla innovativ, hälsosam och god mat för framtiden. Det kan handla om mat från både växt- och djurriket som produceras på ett hållbart sätt.

– Syftet med satsningen är också att öka den svenska livsmedelsbranschens konkurrens-kraft genom att de nya produkterna baseras på råvaror som kan produceras kostnadseffektivt i Sverige, säger Sebastian Axelsson, ansvarig för satsningen på Vinnova.

Vinnova.se/klimatsmartprotein

Matchning av kommunernas rekryte-ringsbehov med nyanlända som har högskolekompetens, ett program för att fånga upp personer som har varit företagare i sitt hemland och utveck-ling av ett innovativt beslutsstöd för bedömning av asylsökandes utsagor. Det är några av de projekt som får finansiering genom Vinnovas satsning Innovation för säkrare migration och etablering av nyanlända.

Ideella organisationer, företag och offentlig sektor kunde under hösten 2015 söka medel för att utveckla nya lösningar och samarbeten som kan minska den sociala utsattheten för människor på flykt eller som kan bidra till snabbare och bättre etablering i Sverige för nyanlända. De utvalda 16 projekten får finansiering med sammanlagt 10 miljoner kronor.

Marie Wall har blivit rekryterad till jobbet som startupansvarig på Näringsdepartementet. Hon har senast arbetat som projektansvarig för inkubatorprogrammet på Vinnova och har tidigare arbetat på Speed Ventures och Microsoft.

I samband med konferensen Sthlm Tech Fest i september förra året utlovade näringsminister Mikael Damberg att han skulle tillsätta en startup-ansvarig på Näringsdepartementet. I början av februari stod det klart att Marie Wall får axla rollen.

Kostnadseffektiv registrering av tömda sopkärl, en modell för schemalägg-ning av parallella operationssalar och målgruppsanpassad hälsokommuni-kation för att öka vaccinationsgra-den bland barn i områden med låg vaccinationstäckning. Det är några av de projekt som får finansiering av Vinnova för att planera, utveckla eller införa nyskapande lösningar inom offentligt finansierad verksamhet. – Innovation erbjuder nya lösningar

på välfärdens utmaningar och vi stödjer projekt i alla mognadsfaser, från planering av innovativa idéer till utveckling och användning av nyskapande lösningar. Projekten har stor potential att bidra både till bättre samhällsservice och ökad ekonomisk effektivitet, säger Nina Widmark, ansvarig för utlysningen på Vinnova.

Sammanlagt får 30 projekt dela på 21 miljoner kronor.

Vinnova.se/fron

Klimatsmart protein

EU finansierar forskning om ZikaNy startupansvarig utsedd av regeringen

Innovation som ger snabbare etablering av nyanlända

till innovation i offentligt finansierad verksamhet 21 miljoner

istället för konventionell köttproduktion

6 INNOVATION nr 1 mars 2016

Inkubatorer har i dag en självklar plats i arbetet med att främja svenskt företagande. Deras stora nätverk och breda kunskap gör att inkubatorföretag får en chans att ta sina första steg snabbare och till mindre risk.Text Lina Zommorodi

I dag är inkubatorer ett etable-rat sätt för nystartade företag och innovativa idéer att komma igång och ta sig framåt. Det handlar om program som under en begränsad tid ska hjälpa startup-företag med kunskap, kontakter, finansiering, marknadsföring, åtkomst till mark-naden – ja, i stort sett allt som många nystartade företag kämpar med.

– Idéer och tillväxtföretag ut-vecklas genom en effektiv affärs-utvecklingsprocess, säger Gustav Österström, tf vd och chef för affärsutveckling vid Science Park i Jönköping. Det är nästan omöjligt för ett bolag att få samma tillgång till alla resurser på en gång annars.

Potentialen väglederInkubatorer började utvecklas un-der 1970-talet. Men det skulle dröja till början av 2000-talet innan de tog form på allvar. Sedan dess har

mycket hänt i deras professionalisering.

I dag är de orga-nisationer i sig, med olika resurser kopp-lade till sig och an-ställd personal med gedigen erfarenhet från entreprenör-

skap och investmentbolag.– Vi jobbar årligen med ett stort

antal tillväxtföretag, vilket gör att vi hela tiden bygger kunskap, erfaren-het och nätverk. Det i kombination med drivna och engagerade affärs-utvecklare gör att vi har spännande erbjudanden till bolagen.

Det lockar. Bara till Science Park i Jönköping kommer ungefär 1 000 idéer om året. De väljer ut 50–70 case som går in i en förinkubators-process, där bara 15–18 stycken går igenom nålsögat och anses ha så mycket potential att de får ingå i spetsprogrammet, i inkubatorn.

Kundbehovet främstOm en idé går vidare hänger på kundbehovet. Det är den kanske vik-tigaste parametern som inkubatorer vill säkerställa innan de accepterar ett företag in i sina program.

– Många är duktiga på att utveckla sin produkt, men dåliga på att förstå grundproblemet på marknaden. Missar man det spelar det ingen roll hur duktig man är på att bygga team eller att få finansiering, för då använ-der man resurserna på ett ineffektivt sätt, säger Gustav Österström.

Eftersom det är slutkunden som sitter på köpbeslutet får inkubator-

bolag tidigt gå ut och testpitcha sina idéer mot användare, även om det bara är familj och vänner till en börj-an. Det som då fokuseras på är dels om idén skulle tillföra ett värde för kunden, och dels vad de är villiga att betala för den.

Samtidigt måste man vara beredd att kunna förändra sin produkt under resans gång. Annars är risken stor att man anpassar produkten efter den första kunden, snarare än »den stora massan«.

– Om man produktutvecklar först, och verifierar marknaden sedan, riskerar man att utveckla delar som kunderna inte är beredda att betala för och då blir det inga kommersiel-la framgångar, säger Linnéa Lindau, vd för Chalmers Ventures. Därför måste man hela tiden ut och lyssna av vad kunderna behöver, var deras stora behov finns.

Science Park i Jönköping och Chal-mers Ventures är två av flera inkuba-torer som får finansiering av Vinno-va. Chalmers Ventures kom till 2015 efter en hopslagning av Chalmers två inkubatorer Encubator och Chalmers Innovation – två topprankade inku-batorer enligt UBI Index, som i sin tur

Gustav Österström

Inkubatorerfår Sverige att spira

Så lyckas du med din idé1. Utvärdera och försök förstå det faktiska

kundbehovet och betalningsviljan. Se vilken lösning du kan erbjuda för att hantera behovet. Tydliggör vilka fördelarna är för kunden och vad som skiljer detta från konkurrenterna.

2. Fastna inte på kontoret, ut och möt mark-naden.

3. Bygg upp ett starkt team med komplette-rande kompetenser.

4. Kontakta en inkubator tidigt.

5. Sätt mål och förankra dessa i organisatio-nen. Jobba metodiskt och fokuserat.

6. Var lyhörd för eventuella förändringar på marknaden. Många gånger är inte slutpro-dukten exakt det man tänkte från början. Våga förnya erbjudandet.

7. Bli inte uppslukad av finansieringsproces-sen. Ta hjälp från inkubatorn och se till att ni hittar balans mellan finansieringspro-cess och operativt arbete.

8 INNOVATION nr 1 mars 2016

är ett europeiskt forsknings initiativ som rankar universitet knutna inku-batorer globalt.

Olika bakgrunderIdéerna som inkubatorerna möter kommer från alla möjliga håll; från erfarna entreprenörer, forskare, innovatörer och nybakade studen-ter, både av svensk och utländsk härkomst.

– Det är ett tecken på att inkubato-rer är attraktiva för många målgrup-per, säger Gustav Österström och påpekar också att ibland kanske personerna är mer intressanta än idéerna, och då kan de försöka matcha in dem i andra bolag.

På samma sätt kan också idéerna vara mer spännande än personer-na, eller att personen inte vill ha en drivande roll. Till exempel om en forskare har intressanta forsknings-resultat, men själv vill fortsätta att forska.

Här kommer Chalmers Entrepre-nörsskola in som ett stöd till Chal-mers Ventures. Det är en masterut-bildning öppen för alla som har en kandidatexamen att söka.

– Här får unga, drivna entreprenö-rer som är orädda för att testa idéer och kommersia-lisera produkter chansen att, under sitt sista år på mas-tern, driva ett bolag i team av tre, säger

Linnéa Lindau. Det är ett internatio-nellt söktryck med topptalanger.

Forskare kan också matchas med talanger från Chalmers Entrepre-nörsskola och på så sätt bilda team, där forskaren många gånger ansva-rar för den tekniska verifieringen och entreprenörerna ansvarar för den kommersiella verifieringen.

Finansiering – en utmaningÄven om affärsutvecklingsprocessen blir unik för varje bolag så baseras den på samma grundstomme, då det ofta är samma utmaningar man ställs inför i startup-fasen.

En sådan utmaning är finansie-ring. På Chalmers Ventures har de nyligen startat en ny möjlighet för inkubatorbolag, som i väldigt tidiga skeden kan söka finansiering ur en kapitalbas på 300 miljoner kronor.

På Science Park i Jönköping finns två inkubatorsnära riskkapitalbolag, det första har en mindre kapitalbas men kan gå in i ett tidigt skede och investera upp till 300 000 kronor i inkubatorsbolagen, det andra har drygt 100 miljoner kronor i kapital-bas och investerar senare i proces-sen. De har också en finansierings-portal som samlar länets tillgängliga bidrag och andra offentliga finansie-ringsmöjligheter.

Till sig har de också kopplat ett investeringsnätverk som består av drygt 50 lokala och regionala affärsänglar. Affärsänglar är privat-personer som investerar i växande

företag. De har blivit allt fler genom åren och det är också fler som inves-terar i tidiga skeden.

– Alla finansieringsdelar är viktiga för ekosystemet, men affärsänglar står för en viktig och väsentlig andel av volymen av investeringar i bolag i tidiga skeden. Vårt uppdrag blir där att mäkla ihop rätt bolag med rätt finansiär, säger Gustav Österström.

I ständig utvecklingLiksom marknaden och kundbeho-ven förändras, vilket innovatörer måste ta i beaktande, behöver också programmen ständigt utvecklas för att ha ett attraktivt erbjudande. Un-der förra året startade Science Park Innovation Runway, en stor satsning på innovationsprocesser i befintliga bolag. Dessförinnan hade de främst arbetat med bolag upp till fem år gamla, men nu riktar de också in sig mot etablerade företag med upp till 250 anställda.

– Vi kände att vi ville tillgänglig-göra våra verktyg och processer från inkubatorprogrammet även till befintliga bolag, säger Gustav Öster-ström. Ofta finns riktigt skarpa idéer hos företagen, men de har inte tid att utvärdera dem fullt ut.

Sedan i somras har Science Park varit ute bland bolag och hjälpt dem med den första marknads- och teknikverifieringen. Målet är att träffa 60 bolag per år och att idéerna ska spinna ut i nya bolag eller i nya affärsområden inom befintligt bolag.Linnéa Lindau

»Om man produktutvecklar först, och verifierar marknaden sedan, riskerar man att utveckla delar som kunderna inte är beredda att betala för« Linnéa Lindau, vd för Chalmers Ventures

INNOVATION nr 1 mars 2016 9

I Vinnovas senaste publikationer kan du läsa om våra förslag till regeringen inför den forskningspolitiska propositionen och om hur programmet Vinnväxt förändrats sedan det startades.

Vinnväxt - ett innovativt program i takt med tidenVinnväxt-programmet är ett av Vinno vas mest långsiktiga och lång-livade program. 15 regionalt baserade tillväxtinitiativ har finansierats, de äldsta är inne på sitt trettonde år. För att förstå förutsättningarna för Vinn-växt-programmet måste man förstå

den kontext det har verkat i. Denna effektstudie är en betraktelse av det regional- och forsknings-politiska landskapet under ett antal decennier fram till idag.

Digitalisering av svensk industriKartläggning av svenska styrkor och utmaningar. Digitaliseringen föränd-rar just nu tillverkningsindustrin i grunden, vilket är av stor betydelse för Sverige på grund av tillverknings-industrins stora betydelse för Sveri-ges BNP, export och sysselsättning.

Kartläggningen redogör för de teknikområden som är av störst vikt för digitalise-ringen av den svenska tillverkningsindustrin.

Innovation för ett attraktivare Sverige – sammanfattningBroschyr som kortfattat beskriver Vinnovas förslag till regeringen inför

den kommande forsknings-politiska propositionen.

Årsbok 2015 Svenskt deltagande i europeiska program för forskning och innovationDen första årsrapporten om Sveriges deltagande i de europeiska forsknings- och innovationsprogrammen visar att 350 svenska organisationer har deltagit i Horisont 2020 sedan starten 2014. De har hittills beviljats

närmare 400 miljoner euro vilket placerar Sverige på en åttonde plats bland deltagande länder.

DIGITALISERING AV SVENSK INDUSTRI

Kartläggning av svenska styrkor och utmaningar

Januari 2016

VINNOVA INFORMATIONVI 2016:06

Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning

Årsbok 2015Svenskt deltagande i Europeiska program för forskning och innovationEU-SAMORDNINGSFUNKTIONENFörfattare Katrin Danerlöv och Judit Wefer, Vinnova

VINNOVA I SAMARBETE MED

VINNOVA ANALYSVA 2016:02

Lästips

vinnova.se/publikationer

15 bolag som började i inkubatorerAgainity Omvandlar spillvärme till elenergi vilket ger energieffektiv produktion och högre prestanda till lägre kostnad.

Apsis Erbjuder tjänster inom marknadsföring via sökmotorer och e-post samt programvara för besökaranalys av hemsidor.

Barnebys Digitalt bolag som aggregerar världens alla auktionssajter.

HiNation Produkten HiLight är en liten sol-cellsdriven lampa utvecklad för att användas när du saknar två hål i väggen. Produkten är portabel och har en usb-anslutning.

Infobric Utvecklar system som gör bygg-arbetsplatsen både säkrare och effektivare med ett system som ser till att rätt personer befinner sig på rätt plats, på rätt tid och har tillgång till rätt utrustning.

Klarna IT-företag som tillhandahåller betalningslösningar för e-handelsbranschen, där konsumenten får varan först och betalar i efterhand när de handlar online.

Midsummer Utvecklar maskiner som tillverkar solceller.

MYoroface Utvecklar, tillverkar och säljer ma-terial, produkter och utbildning för utredning och behandling av ät- och sväljsvårigheter, förlamning i ansikte och svalg samt otydligt tal hos barn och vuxna.

Narrative Utvecklar produkter och tekniker som ger användaren möjligheter att fånga och dela varje speciellt tillfälle i deras liv.

Neo Technology, Neo4j Databasföretag.

Oxeon Utvecklar, tillverkar och marknadsför ett armeringstyg som vävs med spridda band i stället för garner.

ScandiDos Utvecklar ett unikt mätsystem inom strålterapiområdet för behandling av cancer.

Videoplaza Videoannonsbolag som levererar reklam genom klickbara annonser i webb-tv-program.

Volumental Företaget har skapat världens första molnbaserade 3D-scanner.

Yubico Tillverkar säkerhetsteknik för internet.

– På så sätt är vi en katalysator för mer innovation i befintliga bolag. Vi har som mål att få företag att börja tänka mer innovativt och konkret hjälpa dem genom att utvärdera deras idéer.

Resultatet har inte låtit vänta på sig.– Vi har hittat något spännande i

cirka 80 procent av bolagen vi har träffat. Några har redan knoppat av nya bolag eller lanserat nya produkter. k

10 INNOVATION nr 1 mars 2016

I en byggnad i gult tegel vid Kung­liga Tekniska Högskolan i Stockholm sitter 33 olika bolag i ett öppet kon­torslandskap. Platsen heter Things och är ett co­working space för hårdva­rustartups med globala ambitioner inom tillväxtområden som sakernas internet, wearables, 3D­skanning och medicinsk teknik.

– Vi trivs väldigt bra här, det är en härlig känsla. Det är värdefullt och inspirerande att sitta med företag som är i samma fas som vi, även om de gör andra saker. Man triggas

Inkubatorer möter tusentals idéer varje år, bara i Sverige. Ett fåtal av dem kommer in i inkubatorprogrammen. De som lyckas vittnar om en positiv upplevelse.

Text Lina Zommorodi

och lär av varandra, säger Victoria Bäcksin, vd och grundare av Light flex technology.

De arbetar med en ljusteknik med aktivt ljus som kan integreras på tunna material som tyg på skyddskläder och andra bärbara material.

Hitta fokusFörra året startade de på allvar efter att ha arbetat med att ta fram tekno­login under tre år. Samtidigt blev de också antagna i inkubatorprogram­met hos Stockholm Innovation and Growth, STING, som är initiativtagare till Things.

– Att vara en del av ett inkubatorpro­gram är fantastiskt. I startup­fasen är

det bra att få hjälp att fokusera på rätt saker. Det känns tryggt att ha dem som bollplank och att få input och vägled­ning kring till exempel finansiering, säger Victoria Bäcksin.

I dag är de sex stycken i teamet, men planerar att utöka ytterligare. Att sitta i en miljö med andra startup­företag gör att de kan hitta rätt kompetenser i an­dra startup­företag. De får också hjälp med rekrytering av inkubatorn.

– I dag lägger vi större fokus vid team­en och människorna än vad vi gjorde för tolv år sedan, säger Pär Hedberg, grundare och vd på STING. Vi har lärt oss att den vanligaste orsaken till att ett företag misslyckas inte beror på tekniken eller pengarna utan på att människor saknar de rätta drivkrafter­na eller egenskaperna som är nödvän­diga för att lyckas.

Snabbare marknadAifloo är ett annat av STINGS:s inkuba­torföretag som sitter i Things­huset. De utvecklar intelligenta lösningar för ett

Victoria Bäcksin

Nätverk ger

VÄXTKRAFT

INNOVATION nr 1 mars 2016 11

tryggare boende för äldre och personer med funktionsnedsättning.

– Inkubatorer är mycket bättre och mer slipade i dag jämfört med tidigare. Det är hög kompetens på de som arbetar i inkubatorerna. De har själva gjort många entreprenörsresor och vet vad vi behöver ha hjälp med, säger Michael Collaros, vd och medgrundare på Aifloo.

Han har själv erfarenhet från bolags­världen, ändå valde han att vända sig till en inkubator. Aifloo har inte ångrat sig en sekund när de vägt fördelarna mot den bolagsandel som de ger i och med programavtalet.

– Vi har en otroligt bra idé, men att gå via en inkubator var en grundför­utsättning för oss. STING har varit skillnaden mellan att finnas eller inte finnas. De har hjälpt oss i svåra avtalspro­

Vinnova lanserar ett nytt metodverktyg för normkreativ innovation, som tagits fram av fyra forskare. Formatet är en kortlek med tips och guidning för hur företag och organisationer kan bli bättre på att använda nya perspektiv för att stärka sin innovationsförmåga och skapa nya lösningar som fungerar för fler.

Ett exempel på normkreativ innovation i prak­tiken är projektet Jämlik avfallshantering, där ett nytt koncept för avfallssystem håller på att tas fram som inte diskriminerar äldre, funktions­nedsatta och andra som av olika skäl inte har tillgång till bil.

– Det finns många exempel där man genom att bli medveten om normerna kan öka chansen att nya lösningar skapas som fungerar för fler, där­för har vi satsat på att ta fram det här materialet, säger Sophia Ivarsson, handläggare på Vinnova.

Vinnova.se/nova

Kortlek främjar normkreativ innovation

cesser, säger han. Att ansöka till STING är det bästa vi har gjort.

Aifloo drog igång på allvar i mars 2015, tre månader senare var de en del av STING. Då var de tre personer. Nu är fler än 20 stycken engagerade i bolaget.

Just tempot är något som inkubator­företag påtalar. Nu ska allt gå snabbare.

– Tidigare tog det 5–7 år för en idé att bli en hårdvaruprodukt. I dag får det max handla om 1–2 år om det är en konsumentprodukt, säger Michael Collaros. Utvecklingen går så snabbt i dag, att ansöker man om pengar för en förstudie är man redan förbi det stadiet när man får pengarna.

Världar att sammanföraFör att lyckas krävs förutom en bra idé och ett drivet team också att du hittar

rätt kund. För att skapa nya kontaktnät och möten med industri och storföretag anordnar Things och STING event i lo­kalerna. Att ha alla startups samlade på ett ställe blir då ett effektivt och enkelt sätt att nå alla.

– STING har överlag varit otroligt generösa med kontakter, vi hade omöjligen fått det kontaktnätet annars, säger Michael Collaros.

Arbetet med kontakter mellan startup­sektorn och storföretagen har dock bara börjat om man får tro Pär Hedberg.

– Vi måste jobba mycket mer i Sve­rige med att gifta ihop dessa. De flesta storföretag står långt ifrån den här världen, och måste närma sig den för att hänga med i den hastighet som idag finns inom innovationsområdet. k

Michael Collaros

Pär Hedberg

»Inkubatorer är mycket bättre och mer slipade i dag«

Åsa

Hafm

ar

12 INNOVATION nr 1 mars 2016

Stunlock Studios startades av 15 studenter från spelutbildningen på Högskolan i Skövde.

– Vi kunde göra spel, men att starta och driva ett företag var en helt annan sak, konstaterar Tau Petersson.

Så de vände sig till Gothia Science Park, GSP inkubator, granne med högskolan och van vid att hjälpa spelstudenter med affärsidéer.

– Vi blev imponerade av Tau och hennes crew, minns Per-Arne Lund-berg, chef för inkubatorn på Gothia Science Park. De hade en intressant spelidé, men också ett väldigt driv och en kapacitet att faktiskt genom-

Text Karin Aase illustration Stunlock studios

Det startade som ett projekt på Högskolan i Skövde. Idag, åtta år senare, är Stunlock Studios ett av många framgångsrika spelföretag i teknik- och forskningsparken Gothia Science Park, GSP. Något Tau Petersson, grundare och vd, är mycket nöjd med. – Att få vara med i miljön här har betytt allt!

Spelade till sig företag

föra det de hade föresatt sig. Vi er-bjöd dem en plats relativt omgående.

I samma veva fick Tau Petersson möjlighet att åka till världens största spelmässa i San Fransisco. Efter 30 möten på tre dagar träffade hon ett norskt företag som blev så impo-nerade av idén att de både började distribuera spelet och investerade i bolaget.

– Det är lite roligt för det spelet ligger fortfarande uppe på nätet och är spelbart, så vi firade faktiskt fem-årsjubileum för bara några veckor sedan, berättar Tau Petersson.

Stark företagskulturIdag har hon och hennes medgrund-are köpt tillbaka företaget, och även låtit några av de anställda (idag totalt 23 personer) köpa in sig som delägare.

– Vi vill egentligen inte växa, för vi har en väldigt stark företagskultur där alla alltid har rätt att komma med synpunkter på alla delar av ut-vecklingsprocessen. Och det skulle

bli svårt att hantera om vi skulle bli för många.

Men bara för att företaget inte vill växa betyder det inte att de inte vill utvecklas. I vår börjar de till exempel samarbeta med ett annat tidigare inkubatorföretag, Coffee Stain Studios, i ett nytt, än så länge hemligt projekt.

– Det ska bli väldigt kul att jobba ihop för att förverkliga den här idén, helt och hållet kommen ur Skövde! säger Tau Petersson.

Idag har ett 20-tal spelföretag och ett antal projekt sin arbetsplats på Gothia Science Parks inkubator, och Per-Arne Lundberg ser en stor möjlighet för framtida tillväxt.

– De studenter vi har på utbild-ningarna här i stan tillhör världens främsta inom spelutveckling, och det är en förmån att få vara med och hjälpa dem. När sedan de här företagen kan samarbeta med varandra, som Stunlock och Coffee Stain Studios gör, känns det helt fantastiskt. k

Tau PeterssonPer-Arne Lundberg

Stunlock studiosGrundat 2010

Gör Utvecklar innovativa onlinespel

Antal anställda 23

Omsättning 2014 14,6 miljoner kronor

Ort Skövde

I Västerås, precis som i många andra kommuner, används idag en modell där de som driver äldreboenden får ersättning från kommunen baserat på hur många boende de kan ta emot. Något som i många fall begränsar möjligheten för utförarna att utveckla verksamheten, de har helt enkelt inga ekonomiska incitament för det.

Sedan nästan två år tillbaka arbetar Västerås stad med projektet Innover­sum för att ta fram en ny ersättnings­modell som ska främja innovation på kommunens ålderdomshem och gruppboenden för personer med de­menssjukdom.

– Sverige har en åldrande befolk­ning och för att kunna ge dem ett gott boende även i framtiden måste vi jobba smartare och ta tillvara på all den förnyelsekraft som finns, förkla­rar Lina Lorenzson, projektledare för Innoversum. I modellen vi har tagit fram baseras en del av ersättningen till utförarna därför inte på antal platser

utan på kända innovationsfrämjande principer.

Den första utgår från intervjuer med de boende för att ta reda på hur de upplever sin situation. Om någon ger maten lägsta betyg och i följd­frågan anger att det beror på att hen bländas av det starka ljuset i mat­salen, så uppdagas en förbättrings­potential för ut föraren. Kanske kan belysningen bytas ut eller dimmers sättas in, huvudsaken är att kunna upptäcka fler situationer där persona­len kan utveckla egna idéer utifrån de boendes önskemål.

Bädda för innovationDe andra två principerna utgår från olika kvantitativa parametrar som kan läsas av från boendets redovisning samt kopplas till boendets HSL­indi­katorer (indikatorer för uppföljning av hälso­ och sjukvård).

– Ser vi i statistiken att andelen rapporterade fall ökar, då finns ett

incitament att tänka innovativt kring hur man kan lösa det problemet för att inte förlora ersättning.

Tanken är att knyta en liten del av ersättningen till de tre innovationsfrämjande komponenterna.

– På så vis hoppas vi rikta uppmärk­samheten mot de delar av verksam­heten som har förutsättningar för innovation och nytänkande.

Just nu påbörjas fas två i projektet där modellen ska införas på prov.

– Det är fantastiskt värdefullt att få ingå i en sådan här satsning, att ha möjlighet att lägga kraft på att utfor­ma en modell teoretiskt och sedan kunna göra ordentliga tester. Vi lär oss hela tiden och vi gör det tillsammans med andra kommuner, utförare och kanske mest av allt med de som bor och arbetar på boendena, säger Lina Lorenzson. k

INNOVATION nr 1 mars 2016 13

Går det att använda ekonomiska styrmedel för att främja innovationer i äldrevården och på så sätt ge de äldre en bättre livskvalitet? Det är precis vad Västerås stad håller på att ta reda på.Text Karin Aase

Lina Lorenzson

InnoversumSyfte Att bidra till en övergång till

nya ersättningsmodeller för äldreomsorg som främjar och möjliggör införande av olika typer av innovationer.

Tidsperiod 2014-2016

Finansiering Vinnova har bidragit till finansieringen med 3 741 000 kronor

Innovation ger bättre betalt

InnoversumSyfte Att bidra till en övergång till

nya ersättningsmodeller för äldreomsorg som främjar och möjliggör införande av olika typer av innovationer.

Tidsperiod 2014–2016

Finansiering Vinnova har bidragit till finansieringen med 3,7 miljoner kronor.

14 INNOVATION nr 1 mars 2016

Digitaladiagnoser

ger snabbare cancerbesked

Utmaningsdriven innovationVinnova ger finansiering till projekt i tre olika steg inom Utmaningsdriven inno-vation, där det första steget handlar om initiering av projekt, i steg två utvecklas och testas lösningarna och i tredje steget ges följdinvesteringar till projekt som nått goda resultat, för att bland annat kunna vidareutveckla och testa lösningarna i större skala.

Både Digipat och Exdin har fått stöd i tre steg och arbetar nu med att sjösätta lösningar inom digital patologi respek-tive regionala, övergripande nationella och internationella nätverk inom diagno stik. Vinnova bidrar till finansie-ringen med 19 miljoner kronor till Exdin och 6,5 miljoner kronor till Digipat.

INNOVATION nr 1 mars 2016 15

Vi lever allt längre och det i kom­bination med att vården blir alltmer avancerad, ställer höga krav på sjuk­vården. Redan i dag är väntetiderna inom cancervården ett återkommande problem och skillnaderna stora mellan olika regioner.

En orsak till att vänte tiderna är långa är att det råder brist på patologer som kan analysera vävnadsprover. Och att anställa nya låter sig inte göras i en handvändning. Förutom tolv års utbildning fram till specialistbeviset, så krävs minst fem års kliniskt arbete innan en patolog blir självständig.

Den medicinska utvecklingen ökar dessutom behovet av spetskompetens. Parallellt med en satsning på fler ST­tjänster behöver arbetet därför effektiviseras för att rädda situationen. För att sätta fart på den utvecklingen har Vinnova finansierat projekten DigiPat och ExDIN inom programmet Utmaningsdriven innovation.

Digital patologi– Mikroskopet är idag patologernas främsta arbetsredskap. Med digital teknik är det möjligt att skanna in och diagnostisera vävnadsproverna på skärmen. Det ger en bättre arbetsmiljö och färre förslitningsskador, säger Helene Fogelberg, projektledare för DigiPat.

Fram till idag har hanteringen av provglas varit ett manuellt och tidskrä­vande moment. De fysiska vävnaderna från biopsier och operationer kommer även fortsättningsvis att lagras, men för patologerna innebär digitaliseringen att de flera hundra gånger förstorade bilderna kan plockas fram med ett snabbt klick på tangentbordet.

– Det effektivare arbetssättet ger snabbare svarstider och bättre kvalitet.

Projektet har nu kommit halvvägs och de tidiga problemen med långsam­

ma arbetsstationer och hanteringen av stora datamängder, är redan lösta. Nu återstår att införa tekniken fullt ut i den kliniska verksamheten.

– Kalmar var pionjärer på det här området och nu är Linköping på fram­marsch. Där har alla redan nu möjlighet att arbeta digitalt och deras inskannade arkiv uppgår till över 700 000 glas.

Trots de uppenbara fördelarna varierar engagemanget hos enskilda patologer. I likhet med många andra projekt där ny teknik ska introduceras, med allt vad det innebär av upplärning, justeringar och förändrade arbetssätt, tar det tid innan alla är med på tåget.

– En del är jättepositiva, medan andra är försiktiga och skeptiska. Det är fullt naturligt. Med DigiPat handlar det dessutom om att skapa förändring i re­dan hårt pressade verksamheter. Nyttan med förändringen måste vara tydlig för alla, säger Helene Fogelberg.

Diagnostik i nätverkEn av de viktigaste fördelarna med digi taliseringen är möjligheten att en­kelt dela bilder med andra patologer. Christina Kling Hassler är överläkare och arbetar med utvecklingen av ExDIN för Regionalt Cancercentrum Stockholm – Gotland. Projektet går ut på att skapa ett nätverk som på sikt ska radera gränserna mellan olika labb.

– Det är bra att vi utvecklar DigiPat och ExDIN parallellt. Jag var med när röntgen digitaliserades och lärde mig hur viktigt det är att nyttan byggs in redan från början.

ExDIN har nyss passerat testfasen och under våren genomförs de första skarpa fallen. Det innebär att de som kopplar upp sig mot nätverket kan få tillgång till patologisk kunskap samt konsultera pa­tologer i andra regioner. Nätverket kom­mer att tillgängliggöra olika tjänster som exempelvis granskning, expertkon­

sultation och handledning av ST­läkare. Tanken är att underlätta utbytet av tjänster mellan olika verksamheter och på så sätt få en effektivare diagnostik genom att rätt person gör rätt sak.

– Vissa regioner har haft svårt att utbilda patologer av den anledningen att det saknas handledare och rätt fördelning av patientfall att träna på. Inom ExDIN­nätverket kan man få tillgång till fler fall inom ett visst område, patologer som kan handleda fler ST­läkare parallellt samt ett helt utbildningsbibliotek.

Christina Kling Hassler beskriver nätverket som ett nytt sätt att leverera vård och förutspår att fler vårdområ­den följer efter.

– Jag tror faktiskt att det här är bör­jan på en ny era. När den medicinska utvecklingen går framåt kommer alla inte att kunna allt. Alltså kommer allt fler personers kunskap behöva samver­ka i patientens vårdprocess. Vi måste kunna utnyttja kompetens från flera organisationer, även på distans.

Sverige är i det här sammanhanget ett föregångsland och omvärlden följer utvecklingen med intresse.

– Vi hade ett symposium i början av året med deltagare från 15 nation­er. Många länder delar vårt problem och intresset är mycket stort för den nyutveckling som pågår i projekten. Men också för den kliniska erfarenhe­ten som finns i Sverige, säger Helene Fogelberg. k

Trots att varje dag räknas är väntetiderna inom cancervården ett återkommande problem. Ny digital teknik effektiviserar diagnostiken och möjliggör ett gränslöst samarbete mellan landets patologer. Det leder till snabbare besked för patienterna och nya exportmöjligheter för Sverige.

Text Alice Helleday

Helene Fogelberg

Christina Kling Hassler

16 INNOVATION nr 1 mars 2016

Social renovering genom samverkanÖkad social trygghet och trivsel. Fler personer i arbete. Energi ­effektivare bostäder och ett område som har ökat så starkt i värde att här nu byggs nytt för första gången på 40 år. Trianonprojektet i Malmö är ett exempel på hur social innovation i kombination med offentlig-privat samverkan kan ge goda resultat i flera led.

Text Karin Aase

Privata fastighetsbolaget Trianon i Malmö behövde renovera sina fastigheter i miljonprogrammet Lindängen för att göra dem mer energi effektiva. Problemet med sådana renoveringar är att de ofta blir så kost­samma att man måste höja hyrorna, något som i resurssvaga områden lätt leder till att de boende tvingas flytta eller att socialförvaltningen får stå för den ökade kostnaden.

Offentlig-privat samverkanTrianon valde att samverka med Malmö stad inom ramen för Vinnova­finansie­rade Innovationsplattform Malmö Sydost. Tillsammans kom man fram till att i samband med renoveringen också göra sociala satsningar, så

kallade sociala kontrakt. Bland annat rekryterades arbetslösa personer som bor i Vårsången i Lindängen för att hjälpa till med renoveringen, man satsade på fritidsgårdar för unga och använde de gamla fönstren för att bygga växthus åt de boende.

Åtgärderna minskade skade görelsen, ökade trivseln och minskade om­flyttningen vilket sparade pengar åt Trianon även på lång sikt. Samman­taget ökade värdet på området så pass mycket att Trianon nu planerar nybyggnation i Lindängen för första gången på 40 år.

– I dag upplever vi att människor flyttar till Vårsången för att de vill bo här, säger Olof Andersson vd Fastig­hets AB Trianon. Det är det enda

område i Malmö där antalet hushåll i behov av försörjningsstöd minskar.

Minskade kostnaderInnovationsplattformen skapade en mötesplats där Trianon och Malmö kommun kunde mötas med sina olika kompetenser och hjälpa varandra att hitta nya sätt att jobba mot samma mål. För Trianon har projektet varit ekono­miskt framgångsrikt, men även Malmö stad sparar pengar genom att fler kom­mer i arbete, den sociala oron minskar och fler bostäder kan renoveras och byggas. Utan stödet från Vinnova hade det dock varit en för stor risk för Tria­non att testa den här modellen.

– Det här är ett tydligt exempel på att inte bara tekniska innovationer

INNOVATION nr 1 mars 2016 17

utan även innovativa arbetssätt kan ge stor effekt i slutändan, både för samhället och för det enskil­da företaget, säger Rebecka Engström, handläggare på Vinnova.

Innovation innebär alltid en risk, men genom den här typen av mötes­platser kan olika organisationer lära av varandra och därmed minska risken det innebär att testa nya metoder.

Plattformen avgörande– Även om vi inte hade deltagit i inno­vationsplattformen så hade vi påbörjat renoveringarna, säger Olof Andersson. Men tack vare att vi i det här program­met kunde möta Malmö stad och andra aktörer och ta del av deras kontakter och idéer kring sociala kontrakt har resultatet blivit mycket bättre än vad vi kunde ha uppnått själva. Jag skulle säga att samverkan har varit direkt avgörande för resultatet. k

Innovationsplatt­formen Malmö SydostMalmö Sydost skapar innovationer (sociala, tekniska, digitala, organisatoriska och finan-siella) och lokala arbetstillfällen samt ser till att miljon programsområdena rustas upp på ett miljö mässigt hållbart sätt. Plattformen vill också skapa energieffektivisering, hållbara ekonomiska modeller för Malmö samt social hållbarhet.

Vinnova har bidragit till finansieringen med tio miljoner kronor.

Rebecka Engström

Olof Andersson

Foto

: Tri

ano

n

18 INNOVATION nr 1 mars 2016

PersonaliaÅlder 44 år.

Familj Man och fyra barn.

Bor Bromma.

Utbildning Civilekonom vid Umeå Universitet.

Karriär Produktutvecklingschef Nischbilar Volvo Cars, vd varumärkesbyrån Differ och grundare av innovationsbyrån Ninety, forsknings- och utvecklingschef Bonnier, startat nätverksbyrån Mindmill, styrelseledamot i Vinnova, Bonnier News, Investor, Umeå universitet med flera.

Motto Tillför mer värde än du konsumerar.

Det driver mig Möjligheten att använda digital teknik till att förbättra det vardagliga livet såväl som det demokratiska samhället.

Senaste kulturupplevelse Anna von Hausswolff på Dramaten. Fantastisk konsert!

Fritid Allt som är utomhus; kajak, mountainbike, skidor, skridskor. Läser kopiöst, mest facklitteratur som trendrapporter och teknisk utveckling. Älskar att konsumera nyhetsbrev i mängder.

INNOVATION nr 1 mars 2016 19

Sara Öhrvall delar sin tid mellan konsult- och styrelseuppdrag och sitter sedan i december i Vinnovas styrelse. För ett par år sedan var hon med och grundade Mindmill, ett nätverk av egna företagare som arbetar under samma namn.

- Jag tror att det i framtiden kommer bli allt vanligare med egna oberoende individer som går in och ut ur olika konstellationer.

Text Karin Wandrell Foto Nils Petter Nilsson

Digitalisering har blivit en ny

dimension

20 INNOVATION nr 1 mars 2016

Vi träffas i kafeterian på Epicenter, Stockholms första inn-ovationshus, där Mindmill hyr in sig tillsammans med många andra likasinnade. Här är alla spirande innovatörer välkomna att teckna ett medlemskap och på så sätt knyta nya kontakter och samarbeten.

– Att sitta här har gett mig många nya idéer, säger Sara Öhrvall. Jag tror att vi är förbi fasen där företa-gandet är den optimala organisatio-nen av arbetskraft.

I botten är hon civilekonom. Första jobbet var på Toyota i Tokyo, men hon bytte ganska snabbt till Volvo Cars där hon jobbade på pro-duktplaneringssidan.

– De arbetade väldigt progressivt. Alla utvecklingsteam bestod av marknad, design, konstruktion och produktion som jobbade parallellt med varje nybilskonstruktion från marknadsundersökning till lanse-ring. Det var ett fantastiskt bra och väldigt modigt sätt att arbeta.

Volvo tog bland annat fram en miljögasbil som kom ut i begränsad upplaga, men efterfrågan visade sig vara låg. Det blev en viktig lärdom för Sara Öhrvall.

– Det här gäller vid många skiften. Det går att se dem ganska tidigt om du är alert och studerar signalerna i samhället. Men det tar ofta längre tid än man tror innan marknaden finns på plats, samtidigt som det finns en tendens att underskatta hur omvälvande det kommer att bli. När marknadsskiftet väl har skett är det för sent att ställa om. Nu blev det

Toyota Prius som tog täten istället för Volvo.

Sara Öhrvall har ofta haft rollen som den som driver fram föränd-ringar och hon försöker att hålla sig i gränslandet mellan vad man kan göra med ny teknik och vad använ-darna verkligen får nytta av.

– Jag vill se det från båda perspek-tiven så att det inte bara blir innova-tion för sakens skull. Det ska finnas ett marknadsperspektiv och en ef-terfrågan. Det gäller att hitta sätt att motivera och engagera människor i det skiftet. Det är samma sak när man jobbar med digitalisering.

Hon menar att alla inte gillar den digitala utvecklingen eftersom den hotar deras befintliga kompetens eller roll. Men det gäller ändå att få med sig dem eftersom de för det första ofta har fel, deras kompetens måste bara uppdateras, och för det andra för att undvika att de motar-betar.

Tuff transformationHon började jobba med digitalise-ring som vd på varumärkesbyrån Differ redan under den så kallade dot com-tiden på 90-talet när alla start ups växte så det knakade och de stora företagen ville transfor-meras. Digitalisering stod högt på agendan och det fanns en enorm framåtanda. Sedan kom it-kraschen och allt rasade.

– I efterhand kan man se att många av affärsidéerna och -modellerna var till stor del rätt, men man var för tidigt ute. Det jag skulle vilja

förstärka från den tiden, som till viss del fortfarande finns kvar, är Stockholms position som nav när det gällde innovation, framåtanda och tilltro till den nya tekniken.

Differ överlevde men 2003 sålde hon och de andra delägarna före-taget och Sara Öhrvall tog en liten paus i livet. Hon flyttade till New York och läste arkitektur och design på Parsons School of Design.

– Jag tycker att designfrågan är viktig i allt man gör, men det var mest ett sätt att tanka nya intryck. Väl hemma igen startade jag kon-sultbyrån Ninety som till största de-len arbetade med digital innovation och strategiska utvecklingsfrågor, främst inom retail och media.

Till slut blev det så mycket media att Jonas Bonnier, som då var ny-bliven vd för Bonnier, tyckte att det var lika bra att flytta verksamheten inhouse. Sara Öhrvall tog plats i koncernledningen och startade upp en forsknings- och utvecklingsavdel-ning som både skulle transformera befintliga enheter, hjälpa dem att förstå vad digitaliseringen innebar, rigga internt för att klara av den och skapa helt nya digitala produkter och tjänster.

– Det var ganska tufft att driva den transformationen. Men det är en lärdom i sig att man så lätt mäter sig mot sina konkurrenter istället för att se de aktörer som kommer från ett helt annat håll. Det var sex år av tung intensiv kamp men väldigt, väldigt roligt.

Allt hänger ihopÅr 2009 fick de tillåtelse av Bonnier att öppna en forskning och utveck-lingsenhet i San Francisco som hade

»VI FICK MYCKET SKIT för att vi släppte vår fina nya idé gratis på nätet.«

som första uppdrag att utveckla för Ipaden som man anade var på väg. Arbetet gick främst ut på att ta fram nya plattformar.

– Vi gjorde en konceptstudie av vad vi ville bygga och lade ut den på sociala medier som Apple sedan fick syn på. De tog kontakt och tillsam-mans med deras utvecklare fick vi fram plattformen i tid till lansering-en den 9 april 2009. Vårt magasin, Popular Science, var det första i värl-den på Ipad vilket känns väldigt kul.

Sara Öhrvall ser samarbetet med Apple som ett intressant exempel när det gäller nätverksutveckling och hur långt det går att komma i sin produktutveckling med rätt part-ner. Genom gemensamma syften går det att väva samman sin tekniska utveckling och komma i mål, även för ett – i globala sammanhang – litet företag som Bonniers.

– Jag tror att man mer och mer går mot den typen av samarbeten. Allt hänger ihop och vi måste tänka i nätverk, ekosystem, och se hur man kan använda sig av de stora aktörernas innovationskraft för att få fram sina egna produkter, något som ofta är ganska kontroversiellt. Vi fick mycket skit för att vi släppte vår fina nya idé gratis på nätet med en creative commons-licence (fri användning) men det lönade sig i längden.

Sara Öhrvall är nybliven styrel-seledamot i Vinnova och hoppas kunna bidra med sina erfarenheter av att sitta i koncernledningen för ett stort företag som genomgår en digital transformation.

– Den fjärde industriella revolutio-nen kommer nu vilket både näringsli-vet och offentlig sektors omställning kommer att handla om. Jag har varit delaktig i både tjänste-, industri- och entreprenörskapsvärlden. För mig är digitalisering en kraft som möjliggör de förändringar vi vill se. Utöver tid och rum har digitalisering blivit yt-terligare en dimension som skär tvärs igenom. Man måste förstå den för att kunna förhålla sig till den, men det betyder inte att man måste förändra allt. Det är det som känns så spännan-de med det här uppdraget. k

Sara Öhrvall om svenskt forsknings- och innova-tionsklimat:FÖRDELAR: Det är generellt väldigt bra om man tittar på själva innovations-kraften. Vi har många patent per fors-kare, många start ups och så vidare. Det finns en kreativ bubblande miljö och det kommer hela tiden en mängd nya affärsidéer, vilket märks inte minst på Epicenter. Sverige har placerat sig på kartan som ett ställe där det finns gott om kreativ talang.

NACKDELAR: Vi är inte tillräckligt bra på att utnyttja forskningen. Framgångsrika kluster består ofta av akademin och små och stora företag. Det borde finnas mer av start up-kultur kring stora företag. Vi måste öppna upp fler dörrar och där kan akademin, om den fungerar väl, spela en roll.

INNOVATION nr 1 mars 2016 21

Svindlande systemSvindlande system

Text Klara Möller Noren

Illustration Anders Végh Blidlöv

Systemet har tre olika loopar: Dubbelloopen är tänkt för snabb transport mellan två punkter, till exempel vid tunnelbanened-gångar och gruvor. High rise loop ersätter expresshissar i skyskrapor. Den stannar vid vissa knutpunkter, mellan vilka vanliga hissar transporterar personer. Helixloopen vrider sig kring sig själv för att ge maximal utsikt under uppfärden. Den har alltid tunn-formade poddar med stora glaspartier.

De senaste 100 åren har de flesta transportmedel utvecklats i hög takt. Nu är det hissens tur att ta nästa stora steg i sin tekniska evolution.

Fritz King, affärsutvecklare på Tyréns, utvecklar The Articulated Funiculator. En innovation som inte bara ska revolutionera transport av människor i höjdled, utan även ge stora effekter när riktigt höga hus konstrueras. Ordet och principen för systemet bygger på dagens bergbanor – funicular är engelska för bergbana; funiculator en ordlek som ska väcka associationer till elevator (hiss) och escalator (rulltrappa).

– Funiculator är inte en ny sorts hiss, utan ett nytt transportsystem. Det speglas i namnet, säger Fritz King.

Systemet består av små hytter, poddar, som rör sig runt en loop. Pod­darna hör ihop i par som är varandras motvikt. När en podd är högst upp är den andra längst ner på loopen. Varje loop kan ha i princip hur många podd­par som helst. I en hög byggnad stan­nar dessa samtidigt på förutbestämda knutpunkter, sky lobbys. Ungefär som dagens expresshissar i höga hus, men med ett betydligt mindre antal schakt, eftersom alla poddar går upp och ner längs samma rundgående bana.

Färre schakt, större ytaDet är just den drastiska minskningen av antalet hisschakt som är den största vinsten. Byggnaden med världens just nu snabbaste hissar, Shanghai Tower, har till exempel 16 schakt bara till sina åtta expresshissar.

Sammanräknat tar hisschakt upp 40 procent av byggnadens yta.

– Med vårt system kan 90 procent av byggnaderna utnyttjas. Istället för 16 schakt behövs bara två.

Mer ljus på gatornaFärre schakt innebär flera fördelar. Förutom att en större del av byggna­derna kan utnyttjas är själva schakten dyra att bygga. Skaderisken när en kabel löper från översta till neders­ta våningen är hög, eftersom höga byggnader alltid svajar lite. När den rörelsen tas upp av kablarna, riskerar de att slå i schaktets väggar. För att undvika detta byggs skyskrapor med olika tekniker för dämpning, vilket också är kostsamt. När byggnaders yta utnyttjas bättre kan skyskrapor också byggas smalare, vilket ger mer solljus nere på gatorna.

– Projektet rymmer egentligen tre innovationer; själva systemet, tekniken för att gjuta poddarna och tekniken för att montera dem på loopen, the turn table, berättar Fritz King.

Studenter från sex högskolor och universitet är involverade i projektet. Bland dem finns Kungliga tekniska hög­skolan i Stockholm, Uppsala universi tet och University of Colorado, USA. k

THE ARTICUALTED FUNICULATORSyfte Skapa en prototyp för ett

nytt transportsystem för långa transporter i höjdled, över och under jord.

Tidsperiod 2013–2015

Finansiering Vinnova har bidragit till finansieringen med två miljoner kronor.

Poddarna kan vara sfäriska, rektangulära eller formade som tunnor. De gjuts i ett stycke för att minimera antalet lösa delar.

Fritz King

24 INNOVATION nr 1 mars 2016

Internet of Things eller Sakernas InternetJust nu är det kanske mer ett »Internet Of Silos« då alla stora aktörer bygger sitt eget »universum«. Även frågor om säkerhet, NSA och bakdörrar till syste­men debatteras, senast med FBI som vill komma åt Apple­användares data i syfte att bekämpa terrorism.

Artificiell intelligens och självlärande datorerAlla stora företag har köpt på sig en rad små bolag som arbetar med datorers lärande. Tillämpningarna är allt från hjälpredor i vardagen, som Apples Siri och Googles Ok Google, till enorm datakraft i sjukvården som exempelvis IBM:s Watson som nu sägs ställa säkra­re cancerdiagnoser än läkarna själva.

Trendspaning från Silicon Valley

krönika Donnie SC Lygonis

Donnie SC Lygonis arbetar under tio månader som rådgivare på Nordic Innovation House i Palo Alto, där han hjälper svenska startups att få bra och värdefulla ingångar till Silicon Valley. Till vardags arbetar han som affärsutvecklingscoach på KTH Innovation. Här listar han spännande områden som det bubblar mycket kring i Silicon Valley.

Virtual Reality (VR) och Augumented Reality (AR)På svenska virtuell verklighet och förstärkt verklighet. Än så länge domi­nerar spel och häftiga upplevelser VR, med de problem som medföljer. AR däremot, med glasögon som lägger på ett lager datorgrafik över det du ser, upplevs som mycket intressantare och mer direkt tillämpbart. Men det »alla« pratar om är Magic Leap, ett Florida­baserat företag som precis tog in 750 miljoner dollar (!) i sin senaste finan­sieringsrunda och säger sig lansera framtidens teknik senare under 2016.

Självkörande bilar Silcon Valley har plötsligt blivit värl­dens mittpunkt för självkörande bilar. Alla stora biltillverkare är här med sina forskningslabb. Apple är superhemliga men alla är övertygade om att de också arbetar på något. Men snackisen är inte bilarna i sig, utan regelverket. Kalifornien kommer inte att släppa ut några självkörande bilar i första

taget, medan staden Austin i Texas vill bli först ut med självkörande bilar i trafiken.

E-hälsa och uppkopplad fitnessAllt fler stora varumärken satsar på att bli din digitala tränings­ och hälsocoach, och allt fler prylar som du har på dig kommunicerar med appar och molnet. Samtidigt satsar allt fler entreprenörer på den alltmer digitali­serade sjukvården. Snart möts de två branscherna i en, och frågan är vem som kommer att äga informationen som samlas in om dig. Du, sjukvården, Apple, Google, Facebook eller kanske Nike?

FinTech – tjänster on-demandAll form av finansiell teknologi med betaltjänster och banktjänster är superhett, liksom tjänster on­demand. Det innebär att du betalar för det du behöver när du behöver det. Det går nu att prenumerera på vilken konsum­tionsvara som helst, oavsett om det är rakblad eller mjölk. Både Google Express och Amazon Prime Now vill leverera inom en timme med hjälp av drönare, men precis som med bilarna så säger regelverket nej än så länge. k

INNOVATION nr 1 mars 2016 25

Internationell kunskap

förenar– Det var länge sedan industrin kunde förlita sig enbart på

den kunskap som finns inom det egna landet. Det säger Per Tervahauta, kansliråd på Näringsdepartementet.

Han är för närvarande ordförande i det internationella nätverket EUREKA, som ska hjälpa svensk och europeisk

industri att klara sig i global konkurrens.

Text Karin Aase

– Allt fler länder konkurrerar högt upp i förädlingskedjorna med en kvalificerad produktion av varor, tjänster och akademisk forskning, konstaterar Per Tervahauta. Sats-ningar på forskning och innovation är därför avgörande för företagens konkurrenskraft.

Och ska man få tillgång till den mest framstående forskningen, då räcker det inte längre att bara titta innanför det egna landets gränser,

framförallt inte om man är verksam i ett litet land som Sverige.

– I jakten på den mest framståen-de forskningen tenderar företagens värdekedjor att bli allt mer globala, säger Per Tervahauta.

Även om de allra största industri-företagen idag sedan länge har lämnat nationalstaterna bakom sig och istället har forskning och utveckling på många olika ställen i världen så är det inte alltid helt

enkelt att samarbeta internationellt. Det behövs därför plattformar där forskare och företag kan mötas, oav-sett nationalitet.

Internationell plattformEn sådan plattform är EUREKA, ett nätverk för internationella samarbe-ten med fokus på marknadsnära in-dustriell forskning, teknisk utveck-ling och innovation. Sedan starten 1985 har målet för EUREKA varit att

26 INNOVATION nr 1 mars 2016

stärka den europeiska industrins konkurrenskraft på världsmark-naden och att skapa samarbeten mellan företag och forskare i de numera 41 medlemsländerna och de tre associerade länderna: Sydafrika, Sydkorea och Kanada. I projekten samarbetar såväl små som stora fö-retag, institutioner och myndigheter från minst två medlemsländer.

– Syftet är att underlätta för forskare och företag att mötas och dra fördel av varandras kunskaper, säger Per Tervahauta. Många av de stora industriföretagen deltar, inte primärt för att få pengar till sina forskningsprojekt utan för att få del i nätverken, se vad som är på gång och påverka utvecklingen inom olika områden. Helt enkelt sköta en

tekniken bakom hd-tv sitt ursprung i ett EUREKA-projekt. Men spänn-vidden är stor, och ett av de projekt som prisats på senare år är Celtic+ HFCC/G.fast med Henrik Almeida, chef för forskningsenheten Small Cell Transport på Ericsson, som koordinator.

– Det startade som ett fortsätt-ningsprojekt i ett tidigare EURE-KA-projekt som vi kallade för fjärde generationens fasta bredband, berättar Henrik Almeida. På Ericsson hade vi länge, tillsammans med Lunds universitet, forskat kring vilken kapacitet man egentligen kan krama ur koppartrådar. I det första projektet började vi arbetet med att starta en ny standard för gigabitkapacitet, kallad G.fast, och i det uppföljande projektet stöttade vi fullbordandet av den standarden och demonstrerade olika lösningar till-sammans med våra projektpartners.

Fler perspektivMen varför väljer Ericsson, ett stort företag med globala resurser, att köra sina teknikutvecklingsprogram som del i ett internationellt samar-betsprojekt?

– När du utvecklar en ny tekno-logi är det viktigt att så många som möjligt är med på tåget, förklarar Henrik Almeida. För en universell teknologi gäller det även att få med så många spelare som möjligt så tidigt som möjligt. Det räcker inte med bara ett perspektiv, du måste förstå hela kedjan från komponenter

Henrik Almeida Per Tervahauta

»När du utvecklar en ny teknologi är det viktigt att så många som möjligt är med på tåget«

Henrik Almeida

del av sin omvärldsbevakning på det här sättet.

Ordförandeskapet i EUREKA cirkulerar mellan medlemsländerna och sedan den första juli 2015 och ett år framåt är det Sverige som är ordförande i EUREKA. Under året har man valt att fokusera på tre saker: att utveckla nya verktyg för internationella FoU-samarbeten med parter som inte är medlemmar i nätverket, att skapa en plattare och mer effektiv organisation samt att se över EUREKAs roll inom den europe-iska innovationspolitiken.

– Alla tre delar hänger ihop och har sin grund i globaliseringen, förklarar Per Tervahauta. Vi ser som sagt ett ökat behov av globala forsknings- och innovationssam-arbeten, men det ställer nya krav på EUREKA och nätverkets roll i framtiden. För att EUREKA verkligen ska bli en effektiv global plattform för FoI-samarbeten måste vi anpassa organisationen och de verktyg vi har tillgängliga.

Sedan starten 1985 har över 5 000 projekt genererats, bland annat har

Innovativa koncept och konkre­ta lösningar för stadsutveckling är i fokus när EUREKA i april bjuder in till internationell konferens. På EUREKA Innovation Week i Stockholm den 26–29 april presenteras den senaste utvecklingen när det gäller smarta städer och här visas de möjligheter

som finns till interna tionellt samarbete inom programmet.

Sverige leder just nu det stora industri samarbetsprogrammet E UREKA och det är inom ramen för ordförandeskapet som konferensen arrangeras.

Under dagarna kommer innovativa

Smarta städer i fokus för internationellt mötekoncept och konkreta lösningar för stadsutveckling runt om i världen att presenteras.

Du kommer också kunna ta del av de möjligheter till internationella samarbeten som finns med Kanada och Sydkorea. k

vinnova.se/eureka

INNOVATION nr 1 mars 2016 27

5-6 april Sveriges Innovations-riksdag, ÅreSveriges Innovationsriksdag är årskonferensen för Swedish Incubators & Science Parks (SISP). I april samlas företrädare för Sveriges inkubatorer och Science parks i Åre och träffar Mikael Damberg, samt många andra politiker, beslutsfattare och näringslivsrepresentanter för dialog, erfarenhets-utbyte och inspiration.

sverigesinnovationsriksdag.se

13 april Forum för forsknings-kommunikation, Göteborg

Kom och inspireras och dra lärdom av framstå-ende experter inom forskningskommunikation. Trenden inom området går mot en ökad dialog med samhället och allmänheten. Forumet har fokus på forskningskommunikation i utveckling – från information till samverkan.

VINNOVA.se/kalendarium

7-8 maj Mini Maker Faire, StockholmStockholm Mini Maker Faire är festivalen där teknik, lek, vetenskap, konst och experimenteran-de möts. Här får barn och vuxna prova, upptäcka, visa upp, mecka, smaka, inspireras och imponeras av alla möjliga manicker och mojänger. Festivalen är öppen för alla och anordnas av Tekniska museet tillsammans med Stockholm Makerspace.

stockholmmakerfaire.se/

25-27 maj Offentliga Rummet, MalmöMötesplatsen för inspiration och tankeutbyte om hur digitalisering kan bidra till en modern och samverkande offentlig sektor. Offentliga Rummet är en mötesplats för dig som arbetar med verksamhetsutveckling och digitalisering i offentlig sektor.

offentligarummet.se

Kalendarium

illustrerat Anders Westerberg

Rollator 2.0

JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DECtill operatörer och då krävs det samarbete.

Att samarbetet kanaliserades just genom EUREKA berodde på tidigare goda erfarenheter.

– Jag ser två stora fördelar med EUREKA, säger Henrik Almeida. Dels att det inom EUREKA forskas i olika dedikerade kluster, bland annat Celtic+ som handlar om telekommunikation, vilket gjorde att vi fick ihop ett väldigt bra kon-sortium med deltagare. Dels att det inte är särskilt administrativt tungt. Det finns en smidighet och flexibilitet som gör att du kan om-forma projekten allteftersom nya resultat genereras eller tekniken i omvärlden utvecklas. För oss som jobbar med forskning inom ett område där utvecklingen går mycket snabbt är den här enkel-heten i anpassning till omvärlden jätteviktig! k

Till sist

Dyslexi påverkar inlärningen i alla skolämnen negativt och kan dessutom leda till social ohälsa. Optolexia har tagit fram en helt ny screeningmetod som går ut på att analysera barnens ögonrörelser när de läser en kort text på en datorskärm. Totalt tar testet runt två till tre minuter, det kräver ingen rättning och har mycket hög träffsä-kerhet. Det gör att skolor på ett enkelt och resurseffektivt sätt kan fånga upp elever som ligger i riskzonen.

– Vårt mål är att fånga upp eleverna redan på lågstadiet. Ju tidigare insats som görs, desto bätt-re för barnen, säger Fredrik Wetterhall, vd för Optolexia.

Ny metod upptäcker dyslexi tidigtDet nystartade företaget Optolexia har fått stor uppmärksamhet och flera utmärkelser för sin nya screeningmetod som avsevärt kan förbättra förutsättningarna för barn med dyslexi.

Text Karin Wandrell

Fredrik Wetterhall

I dag säger sig två av tre kommuner i Sverige screena barn för dyslexi, men eftersom det inte sker någon uppföljning vet ingen hur det ser ut i praktiken. Med dagens papperstest stannar dessutom resultatet hos enskilda lärare.

– Med vår lösning kan kunderna jämföra resultat över tid och mellan olika skolor, vilket ger en helt annan överblick än i dag.

Uppmärksammade världen överStödet från Vinnova har gjort det möjligt att testa metoden i stor skala och att snabbt starta ett företag kring tjänsten.

Målet är att även lansera Opto-lexia internationellt. Med ytterligare stöd från Vinnova har företaget fått

möjlighet att göra en första analys av potentialen och förutsättningarna på den amerikanska marknaden.

– Kalifornien har till exempel försökt införa obligatorisk screening, men lärarfacket sa nej eftersom de manuella testen tar för mycket tid. Därför ligger vår snabba och effektiva metod helt rätt i tiden. Nu har vi sökt mer pengar från Vinnova för att validera metoden för engelska och spanska samt göra en djupare analys av den amerikanska marknaden. Vår ambition är även att komma in i Dan-mark och Norge under 2016.

I Sverige har tjänsten redan lanse-rats och den första affären är gjord. Vid årets slut hoppas Optolexia att antalet medarbetare, som i dag är sex stycken, ska ha fördubblats.

Företaget har redan fått ett antal utmärkelser, bland annat Svenska Dagbladets och Carnegies utmärkelse Framtidens entreprenör, i november 2015.

– Microsoft, som vi samarbetar med, gjorde en film om oss i höstas som visats på flera stora kongresser i USA vilket skapat intresse och deras vd, Satya Nadella, pratade om oss på World Economic Forum vilket är stort. Vi har fått mycket draghjälp och publicitet som vi i vår tur nu måste ta tillvara på. k

OptolexiaSyfte Att undersöka förutsättning-

arna för att introducera scre-eningmetoden för dyslexi på den amerikanska marknaden.

Tidsperiod 2015–2016

Finansiering Vinnova har bidragit till finansieringen med 250 000 kronor.

Optolexia är resultatet av Vinnovas program Digitalisering för framtidens skola och skapat med stöd från KI Innovations. Företagets grundare är verksamma på Marianne Berna-dotte Centrum vid Karolinska Institutet..