investeringsplan år 2010
DESCRIPTION
Investeringsplan år 2010. Investeringsplaner fastställs av Kommunfullmäktige. 2010 Förvärv Bostadsrätter: 533 000 Reinvesteringar:48 948 000 Lokalanpassning ej spec:12 371 000 Handikappinvesteringar: 5 299 000 Fastighetsinvesteringar:7 927 000 - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Investeringsplan år 2010
Investeringsplaner fastställs av Kommunfullmäktige.
2010
Förvärv Bostadsrätter: 533 000
Reinvesteringar: 48 948 000
Lokalanpassning ej spec: 12 371 000
Handikappinvesteringar: 5 299 000
Fastighetsinvesteringar: 7 927 000
EPC–Projekt (170 Mkr, 3år): 65 000 000
SHBK/Fastighet upprättar planer och kalkylunderlag för
alla fastighetsinvesteringar.
Fastighetsförvaltaren & ekonomi
Ansvarsområden:• Förvaltaren ansvarar inför ägarna (kommunen) för
fastigheternas totalekonomi, lokalplanering samt bereder ärenden till nämnd.
Befogenheter:• Äger rätt att inom angivet förvaltningsområde utföra
erforderliga uppgifter avseende ovanstående inom ramen för anvisad budget och efter särskild vidaredelegation inom SHBK/ Fastighet.
Enligt vidaredelegation: • Rätt att teckna interna och externa hyresavtal. • Förfoga över anvisade medel för utredningar, investeringar,
lokalunderhåll, och avveckling inom förvaltningsområdet.
Fastighetsförvaltaren & ekonomi forts.
• Investerings- & underhållsramar
• Hyreskalkylering
• Hyreskontrakt
• Fastighetsbudgetering
• Månadsuppföljning
• Driftnetto/Betalnetto
• Ekonomi i balans– Självkostnad– Hyresjusteringar
Upplåtelse av lokaler
• Interna upplåtelser tecknas med respektive nämnd till budgeterad självkostnad.
• Externa upplåtelser till marknadshyra.
• Andrahandsupplåtelse endast genom Fastighet.
• Föreningsbyrån korttidsuthyrningar till föreningslivet.
• Uppsägning– Uppsägning i samverkan med Fastighet.
– Sex månaders uppsägning efter ett år.
– Anpassade lokaler kan sägas upp efter tio år.
– Externt förhyrda enligt externt kontrakt plus någon månad.
– Uppsägning kan alltid göras om annan hyresgäst kan ta över lokalerna.
Budget
• Ekonomisk handlingsplan
• Fördelning av medel
• Ledningens styrinstrument
• Test av verksamhetsidén
Varför ska vi budgetera?
• Planera verksamheten – Fördelning av medel
• Styrinstrument – Mål, budgetdirektiv
• Samordningsinstrument– Arbetsplan
• Delegering och ansvarstagande
• Kontroll – och analysverktyg
Olika sätt att budgetera?
• Noggranna beräkningar
• Historiska data
• Balansgång mellan olika budgetmetoder
• Ren gissning - känsla
Budgettyper
• ResultatbudgetIntäkter – kostnader
• LikviditetsbudgetInbetalningar - utbetalningar
• BalansbudgetTillgångar – eget kapital - skulder
Uppföljning
• Stämma av mot budgeterade anslag
• Stämma av mot budgeterade verksamhetsmål (måluppfyllelse)
• Tyda signaler om avvikelser
• Ta hänsyn till ändrade förutsättningar
• Vidta åtgärder
• Sprida information till berörda
Jämförelser och avvikelser
Värden• Senaste månaden
• Ackumulerat från årets början
• Årsvärde
• Prognos (justerat årsvärde)
• Prognos (justerade månadsvärden)
Avvikelser• Absoluta tal
• Procentuella
Investeringstyper
• Verksamhetsinvesteringar
– Ny- till- och ombyggnader
– Verksamhetsanpassning
• Fastighetsinvesteringar
– Lönsamhetsinvesteringar
– Reinvesteringar
Investeringar
• Definition• Större utgifter t ex > 40 000kr• Livslängd minst 3 år
• Gränsdragningsproblem• Investering/underhåll
Kapitalkostnad
• Investeringsutgiften
• Kalkylränta
• Avskrivningstid
Komponentvisa avskrivningar
Grupp Byggdel Avskriv
ningstid Del av kostnad Äldreboende
Del av kostnad Gruppboende
Del av kostnad Skolor
Del av kostnad Kontor
1 Stomme
60 26 28 23 26
2 Fasader, yttertak, ledningsnät, VS Vent
40 13 13 12 12
3 Fönster ,papptak, ledningar EL
30 19 16 25 20
4 Entrepartier, vent aggregat, storkök, asfaltytor
20 19 21 18 20
5 Styr o regler, driftlarm, belysning
15 14 13 1 14
6 Passagekontroll, inbrottslarm, övervakningsutr
10 1 1 6 1
6 Ytskikt in o utv
10 8 8 6 7
Aktivering av investeringar• Syfte• Rutinen beskriver arbetsgången för aktivering av hyrespåverkande
utgifter för investeringsprojekt. • Aktivering initieras av förvaltaren när projektet är slutbesiktat och
genomgång skett med projektledaren genom att markera ”aktiveras” i PUF, projektuppföljningssystem under fliken kostnadsuppföljning.
• Ansvar• Förvaltaren ansvarar för att projektet när det är slutbesiktat
markeras med ”aktiveras” i PUF projektuppföljningssystem under fliken kostnadsuppföljning. Ett mejl går i detta skede till ekonom.
• Ekonom ansvarar för att projektets utgifter aktiveras i anläggningsregistret med rätt IKB och de rätta avskrivningstiderna.
• Projektledaren ansvarar för att gå igenom projektet med förvaltaren efter slutbesiktning samt att meddela ekonom när eventuella tilläggsutgifter kan aktiveras. Aktivering sker två gånger per år - juni och november.
Hyressättning
• Lokalförsörjningsfunktionens kostnader för fastighetsförvaltning, upplåtelser och lokalresursplanering täcks genom självkostnadsbaserade ersättningar och internpris för lokaler och bostäder från kommunens verksamheter.
Mål med internpriset
• Ska visa de verkliga kostnaderna för lokalerna.
• Ska stå i relation till verksamheternas lokalanvändning och gjorda verksamhetsanpassningar.
• Ska vara så utformat att lokalkostnaderna kan särskiljas och kalkyleras in i verksamhetens budget för prissättning av sina tjänster.
• Ska medverka till en effektiv resursanvändning genom att underlätta för verksamheterna att väga kostnaderna för lokalerna mot nyttan för verksamheten.
• Ska sättas så att Fastighet kan sköta fastigheterna på ett resursmässigt optimalt sätt över tiden.
• Ska sättas så att den utmanar till ständiga förbättringar och hög effektivitet i fastighetsförvaltningen.
• Ska vara lättadministrerat, tillförlitligt, begripligt och lätt att kommunicera.
Princip för prissättning av lokaler
• Lokaler som ägs av kommunen och som upplåts till kommunens verksamheter ska ha det pris som motsvarar dess kostnad. Prissättningen ska vara självkostnads-baserad men med schablon när det gäller prissättning av underhåll. Med självkostnad avses att fastigheternas verkliga kostnader ligger till grund för de pris som debiteras verksamheterna för det nyttjade beståndet.
• För förhyrda lokaler sätts priset utifrån den externa kostnaden (hyra), samt tillägg för Fastighets kostnader för administration och eventuell fastighetsservice, el, värme och vatten.
Internhyra/internpris
• Självkostnad
• Driftkostnad inkl media
• Underhåll
• Administration
• Kapitalkostnad
Internhyra/internpris
• Fördelar
• Medvetandegör lokalanvändarna om lokalkostnaden
• Styrningseffekt
• Lokaler som inte behövs lämnas
• Underlag för prisjämförelser
• Intresset för lokalresursplanering ökar
• Optimerar kommunnyttan
Internhyra/internpris
• Nackdelar
• Inga riktiga pengar
• Hyran motsvarar inte ”värdet” av lokalen
• Kan bli komplicerat
• Brist på flexibla lösningar
• Monopolsituation
• Kräver administrativa resurser
Nyckeltal
• Kontrollera och följa upp utvecklingen
– Inom den egna verksamheten
– Hos andra jämförbara organisationer
• Men även stimulera och sporra organisationen till förbättringar.
Nyckeltal
• Lokalkostnad/m2
• Lokalkostnad/anställd
• Lokalkostnad/elev
• Energiförbrukning/m2
• Underhållskostnad/m2
• Administrationskostnad/m2
• Kapitalkostnad/Total kostnad
Nyckeltal
• Att tänka på
– Vad menas med m2?
– Förbrukning eller kronor?
– Vilken period avses?
– Begränsa antalet nyckeltal