islam och politik

&PO

LITIK

Lättare få jobb i Storbritannien?

”Alla krig är plundringskrig”

Bolån – svår nöt för muslimer

Maha Mahmoudvill göra skillnad

NR 1 2010 • BILAGA TILL TIDNINGEN BRODERSKAP

Sidan 14

SIDAN 5

SIDAN 6

SIDAN 8

VI RAMADAN

SÅ FIRAR

2 Måndag 16 augusti 2010

Islam och muslimer är något al-la har en åsikt om, och sommånga vill uttrycka, ofta imycket enkla termer om ”föreller emot”, ovanför huvudetpå majoriteten av oss musli-mer. Debatten kretsar kringfrågor som inte berör varda-gen för de allra flesta av oss,som handskakningdiskussio-nen, Vilks teckningar ellerburkaförbud. Sluta prata omsådant! Det tar fokus från detsom är verkligt viktigt.Vårt samhällsliv och den of-

fentliga debatten präglas alltmer av samspelet mellan reli-gion och politik, och debattensom följer fokuserar ofta påmycket små och perifera frågor.Visst finns det viktiga principer även imånga av dessa frågor, om hur man be-ter sig schyst mot varandra i ett samhäl-le och hur vi garanterar de mänskligarättigheterna för alla, men det finns enstor fara i att gång på gång deklareraåsikter i marginella frågor. För dessafrågor är just marginella, de är inte top-pen på ett isberg av hemska saker ”mus-limer” vill ändra i Sverige.

Extrema krafter på båda sidor har ett in-tresse av att blåsa upp dessa icke-frågor,och de som svarar emot, oavsett vad detycker i sakfrågorna, hjälper dem attlyckas. Vinnare blir både islamiska ex-tremister och de som vill öka rädslanoch islamofobin för att begränsa musli-mers rättigheter. Förlorarna å andra si-dan blir både majoriteten av oss svenskamuslimer som misstänkliggörs och intefår våra hjärtefrågor behandlade, be-mötta eller diskuterade, men även hela

samhället och alla vi svenskar som villlägga våra gemensamma resurser på ut-veckling och vill bygga ett demokratisktsamhälle.

För majoriteten av oss muslimer här iSverige är det, som för alla andra, vik-tigt att ha en god hälsa, att vara själv-försörjande, bidra till samhället, ha enmeningsfull fritid och samma rätt ochmöjlighet som alla andra att följa våratraditioner.Som socialdemokratiska muslimer vill

vi arbeta för jobb åt alla, bättre bostäder,internationell solidaritet och en kraftfullglobal kamp för miljön, vi vill också mot-verka det ökande alkohol- och drogmiss-bruket, stärka ungas självkänsla ochsträva mot ökad jämställdhet blandmycket annat. Läs också vårt nya mani-fest för socialdemokratiska muslimersom finns längre fram i tidningen.Som muslimer och politiskt aktiva blir

vi inte sällan beskyllda för attinte delta i den diskussion somvi tycker är irrelevant, manvill att vi ska ”bekänna färg”.Men vi vill inte delta i den härdiskussionen, eftersom den in-te berör eller intresserar oss.Den är på någon annans vill-kor och utgår ifrån någon an-nans problemställning. Ochframför allt, den leder till ettsamhällsklimat vi inte vill se.Det skrämmer människor ochdet skapar fördomar som ärsvåra att riva ner. Vi vill föradebatt om andra frågor! Frå-gor som är verkliga och kon-kreta för att göra muslimer tillen naturlig del av Sverige och

för att man ska kunna varasvensk och muslim på samma gång. Vi vill vara med i diskussionen om

muslimers ställning i samhället – mengöra det på våra villkor och föra diskus-sionen utifrån frågor som vi tycker är re-levanta. Samhället måste sluta tvingaoss att arbeta heltid med att diskuterahandskakningar, Vilks och burka, ochistället låta oss tillsammans lösa deverkliga utmaningarna i samhället. Ochdet är det den här tidningen handlar om.

Abdulkader Habibordförande

Adrian Kaba Somar Al Naher

Qaisar MahmoodBroderskapsrörelsens nätverk

för Muslimska Socialdemokrater

Som muslim i Sverige räcker det inte attbara få acceptans, vår utmaning är attvinna respekt och förståelse från våramedmänniskor. Utmaningen är inte enkel. Men vi kan

lyckas genom att väcka ett genuint in-tresse och nyfikenhet för islam, iställetför det negativa ifrågasättande vi alltför ofta möts av i dag.Ibland fylls jag av frustration, när det

vanligaste som händer när man presen-tar sig som muslim är att man bemötsmed insinuation, som följs av frågeställ-ningar med negativ underton.

Vad anser du om det muslimska själv-mordsattentatet i Palestina? Vad sägerdu om attacken på Vilks efter hans kari-katyrporträtt av Profeten Muhammed?Är du för yttrandefrihet? Och burkandå? Och hedersvåld mot kvinnor? Varstår Du som muslim, anser Du att detta

är berättigat? Är du verkligen muslim? Jag får stå till svars för andra männi-

skors handlingar. Det händer sällanmed hänvisning till att vi båda är svens-kar, eller båda från Sundbyberg, men of-ta med hänvisning till min tro.

Jag är muslim och socialdemokrat och villvara med och bygga ett bra samhälle.Liksom många andra människor i vårtsamhälle, oavsett om de är ateister,muslimer, judar, kristna, hinduer ellerbuddister, har jag frihet, jämlikhet ochsolidaritet som mål. Alla vinner på ett jämlikt samhälle,

fundamentet i demokratin är fria och so-lidariska människor.I dag har vårt samhälle stora klyftor,

det vill jag ändra på. Jag tror på ett samhälle som inte läm-

nar någon utanför, där alla är med oav-sett var man är född, om man är kvinna

eller man, vem man blir kär i, vilkenhudfärg man har, vilken Gud man bertill eller vad man tror på.

Mitt mål är en värld utan över- och un-derordning, där alla får plats och gesförutsättningar att förverkliga sinadrömmar. Det samhälle som vi socialde-mokrater kallar för möjligheternas land. Målet kan aldrig vara att vi ska tole-

rera varandra, att vi ska uthärda va-randras närvaro. Jag vill inte bli be-dömd utifrån vad någon annan har sagteller gjort, jag vill bli bedömd utifrånvem jag är.

Jag som muslim vill inte blitolererad i mitt eget hem-land Sverige, jag vill ha re-spekt.

Mariam Osman Sherifay

Det finns viktigareämnen än burkor

Jag vill inte bli tolererad, jag vill ha respekt!

Islam & Politik är en tidningför progressiva och rödgrönamuslimer som ges ut av Bro derskapsrörelsens nätverkför muslimska socialdemo -krater.Broderskapsrörelsen –

Sveriges kristna socialdemo-krater bildades i Örebro på1920-talet. Många kristnaupplevde då att de möttesmed misstänksamhet inomarbetarrörelsen för att de varkristna och ifrågasattes i sinakyrkor för att de var socialde-mokrater. Resultatet blev enprogressiv politisk organisa-tion som ända sedan desskämpar för fred, solidaritetoch rättvisa. För oss sommuslimska socialdemokraterär det också vår kamp. Sedan mitten av 90-talet är

vi allt fler muslimer som enga-gerar oss i Broderskapsrörel-sen. Sedan 2007 har vi ettformellt nätverk och det är visom tagit initiativet till den tid-ning du nu håller i. Detta är första numret, och

vi hoppas att tidningen i fram-tiden ska kunna bli en prenu-mererad veckotidning.

Medarbetare och skribenter i detta nummer:Somar Al Naher, redaktörAnna Ardin, projektledareAbdulkader Habib, ordförandeUlf CarmesundKarin Casimir LindholmAmir DabboussiCecilia Dalman EekHasan DölekMohammad FazlhashemiHanna HellströmReza JavidBora JukovicEmina JukovicAdrian KabaShafqat KhatanaSara Kukka SalamLars G LinderQaisar MahmoodMia MarcusAbdikani MohammedOmar MustafaIda NilsingRahima OrtacMariam Osman SherifayAnna PetterssonHibo Al SaladMohamud SaladFazeela Selberg SaibHanin ShakraVictor SvedbergTahirhan YildisGhassan Yusuf

Omslagsfoto: Victor Svedberg

Redaktionen når du via [email protected] eller via projektledare Anna Ardin: 08-54 55 53 32 [email protected].

Adress: Broderskap, Box70403, 107 25 Stockholm.

Besöksadress:Sveavägen 68.

Produktion: AiP Media AB105 60 Stockholm

Tryckeri: V-TAB, Norrtälje, miljöcertifierad ISO 14001.

Om du vill stötta projektetkan du göra det via plusgiro:75623-9. Märk inbetalningen”islam”.

GEMENSAM KAMP. Burkdebatten står i vägen för de viktiga frågorna.

HANNA H

ELLSTRÖM/A

IBILD

3Måndag 16 augusti 2010

För tio år sen flyttade min mormor ochmorfar till Sverige, närmare bestämt tillVisby där jag och mina föräldrar bodde.De hann knappt leva något år där innanmorfar dog och mormor bestämde sig föratt flytta tillbaka till Irak. I somras var hon och hälsade på i Sve-

rige och jag passade på att samtala medhenne ända in på småtimmarna. Hen-nes livshistoria är helt ofattbar och fa-scinerande och en krönika gör inte histo-rien rättvisa. Det som slog mig under vårt samtal

var framför allt hennes ödmjuka inställ-ning inför livets plötsliga vändningar.

Mina morföräldrar gifte sig i unga år, fickåtta barn. De kom från mycket enklaförhållanden och sysslade mest medjordbruk. Så småningom när de äldstadöttrarna blev gamla nog började de attstudera på universitet och därigenomkom de i kontakt med progressiva stu-dentrörelser som ville införa demokrati ilandet. Det blev dock inte som de hade

tänkt sig, SaddamHussein tog övermakten, införde dik-tatur samt totalför-bud av alla slags pro-tesrörelser. Mormors äldsta

dotter blev fängsladoch hängd, de andrabarnen flydde utom-lands och kvar blevhon ensam med sor-gen och en döendeman. Hon säger attnär hon var ung kun-de hon inte förutsenågot av det som harinträffat i hennes liv. Jag kör mormor till

Norra Kyrkogården iVisby för att läggablommor på morfarsgrav. Det är den enda

muslimska gravstenen på hela kyrko-gården, solen skiner och mormor sägeratt hon är ovän med Gud i dag.

När jag läser eller hör fördomsfulla åsik-ter om muslimer så tänker jag att det ärså djupt orättvist. Jag känner inte igenmig i bilden som tillskrivs mig och tän-ker att de människor som utrycker deminte heller har träffat min coola mormorsom ibland är arg på Gud, röstar påvänstern i irakiska valet för att hedrasin döda dotters politiska kamp och be-söker morfar på en kristen kyrkogård iVisby. Hon liksom alla andra muslimer, lik-

som alla andra människor, har sina eg-na berättelser, och de berättelserna be-höver höras. De berättelserna behöverbli en del av den stora berättelsen ompolitiken, om Sverige, om mänsklighe-ten. Fler röster och fler perspektiv mås-te finnas i debatten för att vi ska förståvarandra. Fler muslimska röster ochperspektiv behövs för att minska isla-mofobin. Den här tidningen är ett steg,den här tidningen är vårt bidrag till detarbetet.

Somar Alnaher

Fler perspektiv måstefinnas i debatten

TänkvärT

Ship to Gaza är nyttiga idioter,

terrorister och ideologiskt driv-

na israelutrotare.Niklas Wykman, ordförande för Moderata ungdomsförbundet

kommenterar på facebook när nio människor på internationellt vattenskjutits ihjäl med 30 skott, bland annat i bakhuvudet,

av den Israeliska militären.

””Jag kännerinte igen mig ibilden som till-skrivs mig ochtänker att demänniskor somuttrycker deminte heller harträffat min coolamormor.

En man promenerar i Central Park i New York. Plötsligt fårhan se en liten flicka som blir attackerad av en pitbullterri-er. Han springer dit och börjar slåss med hunden. Han lyc-kas döda hunden och räddar flickans liv. En polis som såg händelsen kommer fram till ho-

nom och säger – Du är en hjälte! Imorgon kommer du att

kunna läsa i tidningen ”Modig New York-boräddade livet på en flicka”. Mannen svarar: – Men jag är inte New

York-bo. – Jaha,

men dåkommerdet att stå”Modig ame-rikan räddadelivet på en flicka”. – Men jag är inte

amerikan, svarar man-nen. – Nehej, vad är du då? – Jag är Irakier.Nästa dag kunde

man läsa i tidning-en: ”Islamistiskextremist dödaroskyldig ameri-kansk hund”.

ILLUSTRATIO

N: M

IA M

ARCU

S

ILLUSTRATIO

N: M

IA M

ARCU

S

En aktiv politisk kamp för frihet, jämlikhet och solidaritet är kärnan i socialdemokratin, för oss är det också bästa sättet att omsätta koranens budskap från ord till handling. Följande åtta punkter i detta manifest är för och av dem som identifierar sig som muslimska socialdemokra-ter. 1. Vi är muslimska socialdemokrater, troende

som kämpar för fred, solidaritet och rättvi-sa. Det som förenar oss är den progressiva kampen för ett öppet och demokratiskt samhälle, vi är lite rödare, lite grönare.

2. Vi anser att muslimer är en del av Sverige och har samma rättigheter och skyldigheter som alla andra, att uppfylla rikets lagar, att leva med och i respekt för sina medmänni-skor.

3. Vi vill se ett öppet och demokratiskt sam-hälle. Vi strävar efter rätten att kunna byg-ga moskéer där behovet finns, att få halal-mat i skolan, på konferenser och utbild-ningar, att få förståelse för önskemål om ledighet för fredagsbön och religiösa högti-der och där rätten att bli väl bemött med eller utan slöja är självklar.

4. Vi strävar efter en värld utan över- och un-derordning, utan klasskillnader, utan klyf-tor, ojämlikhet och förtryck på grund av hudfärg, religion eller kön, där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och värde.

Att vara muslim tar sig många uttryck och där olika människor lägger vitt skilda betydelse i varför de kal-lar sig muslimer. Att vara socialdemokrat för oss hand i hans med islams rättvisepatos. En socialdemokrat vill att alla ska med.

Manifest för muslimska socialdemokrater

5. Vi är en rörelse som arbetar mot stigmati-seringen av muslimer och som samtidigt arbetar mot alla former av självisolering. Det råder ingen konflikt mellan att vara svensk och muslim.

6. Vi står för det pluralistiska och demokra-tiska samhället som föder nyfikenhet och intresse för olika sätt att leva, även det som verkar oförståeligt. Vi motsätter oss det auktoritära och inskränkta samhället som föder ifrågasättande och konflikt.

7. Vi anser att alla människor ska ha frihet att välja sitt eget liv och rätt till sin religiö-sa övertygelse och praktik, i enlighet med våra demokratiskt beslutade lagar. Det är bara i respekten för varandras livsval som vi kan få en riktig känsla av frihet och rätt-färdighet i samhället.

8. Vi vill se ett öppet samhällsklimat där man inte ser det annorlunda som ett hot utan tar olika livsstilar och normer på allvar och ser möjligheterna.


Rekordklockabyggs i Mecka � Muslimer får en ny böne -klocka i Mecka. Klockanska sitta på över 400 me-ters höjd över pilgrimer-nas heligaste samlings-plats, stora moskén i Mec-ka. Under urtavlan lysertexten ”I Guds namn” ochdygnets fem bönekallelserkommer att stråla ut från21 000 lampor. De fyraurtavlorna mäter 46 meteri diameter och är över sexgånger så stora som BigBen i London. Klockan in-vigs troligtvis under Ra-madan, uppger saudiskanyhetsbyrån SPA.

Ja till moské på Ground Zero� Moskén vid Ground Zerohar fått klartecken. Denkommunala myndighet iNew York, som avgör vilkabyggnader som har kultu-rellt värde, sa 5 augusti jatill ett muslimskt byggpro-jekt i närheten av denplats där World TradeCenters skyskrapor stod.Muslimska entreprenörerkan nu börja bygga sittplanerade kulturcenter,som omfattar en moskémed plats för 500 perso-ner. Byggnaden blir 13 våningar hög.

Lagförslag omreligiös slakt � Broderskapsrörelsen villändra lagen så att religiösslakt med bedövning eftersnittet blir tillåtet. Till-sammans med Sverigesmuslimska råd och Judis-ka centralrådet har enskrivelse skickats till rege-ringen. Helene Benaouda,ordförande i Sveriges mus-limska råd, menar dock attde flesta muslimer inte äremot bedövning före in-greppet. Tillsammans medVeterinärförbundet villhon visa andra EU-länderatt Halal-slakt kan kombi-neras med bedövning.

Ahmed Sahal levde i Sverigei tio år, innan han flyttade tillStorbritannien 1998. Väl därtog det en vecka innan hanfick jobb som buss chaufför. I Sverige har vägen mot ettarbete varit en mycket utdra-gen och jobbig process.

– Det finns ingen tillit i Sveri-ge, allt genomförs inom strik-ta systematiska ramar. Pas-sar man inte in i ramen är detlätt att tappa hoppet här, sä-ger Ahmed Sahal, 42 år, somnu ändå flyttat tillbaka.Mellan 2002 och 2005 var

somalisvenskar den tredjestörsta gruppen, efter britteroch svenskar, som utvandra-de från Sverige till Storbri-tannien (källa: SCB). Ofta vardet för att söka jobb. Men är det så lätt för soma-

lier i Storbritannien? Inte en-ligt rapporten ”Britains immi-grants” som togs fram av tan-kesmedjan Institute for Pu-blic Policy Research. Enligtden hade bara 19 procent avdem med somalisk bakgrundsysselsättning i landet, denlägsta siffran av de undersök-ta invandrargrupperna.

Men statistiken står inte stadigför sig själv. I rapportens slut-sats hänvisar man till den flyk-tingbakgrund somalier bär på,för att förstå den låga siffran. – Det är den arbetsförmög-

na, utbildade somaliern somhar större möjligheter i Storb-ritannien än i Sverige. Vi harkompetens och vi försökerhopplöst att få jobb i Sverige.Det är vi som lämnar landet, iförhoppning om möjligheterpå andra marknader, sägerAhmed Sahal. Han blev färdigutbildad

verkstadsmekaniker 1993.Men något jobb inom sittkompetensfält blev det aldrig. – Jag fick söka arbete i näs-

tan ett år innan jag äntligenfick en möjlighet på SL. Efteren process på ytterligare åttaveckor hade jag arbete.När han flyttade blev det

snabbt annorlunda.– När jag kom till England

sökte jag jobb och fick nappdirekt. Det enda arbetsgivaren ha-

de som önskemål var ett stäl-le han kunde nå Ahmed Sahalpå om han skulle bli aktuellför jobbet. – Några dagar senare fick

jag börja.Vilka är då de stora skillna-

derna mellan Sverige ochEngland, enligt honom?

Ahmed Sahal illustrerar skill-naderna med dörrar. – I Storbritannien behöver

du bara ta dig igenom en,högst två, dörrar så är du in-ne. I Sverige kan du behövapassera upp till ett dussindörrar innan du får jobbet. Systemet i Sverige är enligt

Ahmed Sahals utsago bådesvårt och rigitt. Rapporten ”På tröskeln till

lönearbete. Diskriminering,exkludering, och underord-ning av personer med ut-ländsk bakgrund” (SOU2006:60) skrevs i syfte att:”kartlägga mekanismer bak-om strukturell/institutionelldiskriminering på grund avetnisk och religiös tillhörig-het”.

De svårigheter Ahmed Sahalupplevde under 90-talets Sve-rige beskrivs i rapporten somen del av den strukturella dis-kriminering som förekommer:”(detta) visar på falskheten

i föreställningen om att dis-kriminering är resultatet avnågra ’onda’ individers age-rande. Diskrimineringen påarbetsmarknaden i allmänhetoch inom rekrytering i syn-nerhet är en systematisk före-teelse”. Är systemet så mycket

bättre på de brittiska öarnadå? Ahmed Sahal menar attdet är svårt för alla att få jobbi båda länderna. – Du ska ha kompetensen

och många gånger språket,men i Storbritannien kännsdet aldrig som en omöjlighet.

Forskningen och Ahmed Sa-hals erfarenheter pekar åtsamma håll. Det är ett sy-stemfel som försvårar jobb-processen för utrikesfödda.Storbritannien erbjuder enbredare marknad där fler fårchansen att konkurrera utanatt systematiskt brytas ner. Ahmed Sahal menar att

man lyckas i Sverige med tå-lamod och uthållighet, det ärinte omöjligt men det är myc-ket svårare än det borde vara.

Hibo al Salad

OLIKA SYSTEM. Ahmed Sahal är tillbaka i Sverige

Lättare få jobb iStorbritannien

HIB

O A

L SALA

D

Ramadan KareemGLAD EID

aip.nustockolmstidningen.se

nytid.se

När två plan flög in i WorldTrade Center för snart tio årsedan förändrades världenför alltid. Det är i alla fall vadvi fått lära oss. Men krigetmot terrorismen handlar inteom religion och idéer. Dethandlar om resurser, det sä-ger både en israelisk och enpalestinsk debattör.– I själva verket är världen

inte annorlunda på någotsätt, säger Yuval Ben Ami, enisraelisk journalist och blog-gare.

Yuval Ben Ami menar att allakrig i världen, både före ochefter 11 september 2001, harsamma orsaker.

– Alla krig är plundrings-krig, om man tänker efter.Det sker plundring på olikanivåer. Soldater plundrar bo-stadshus och roffar åt sig mu-seiföremål, som i Irak och Pa-lestina. Man våldtar och för-

slavar kvinnorna, som i Kon-go. Men plundringen skeräven på en högre nivå. Ingenskulle väl i dag ifrågasätta attkriget och ockupationerna iAfghanistan och Irak harhandlat om att säkra olje- ochgasfyndigheter, säger han.

Ett vanligt argument är attvår demokrati och våragrund läggande värderingarstår på spel, och kriget för attförsvara dem förs på olika ni-våer. Det kan vara genom attbeskjuta danska styrkor iAfghanistan, eller genom attförbjuda kvinnors heltäckan-de slöjor i franska skolor.

Palestiniern Ghassan Andoni ären erfaren gräsrotsaktivist,och grundare av InternationalSolidarity Movement (ISM).Han har arbetat med påver-kansarbete och med att taemot internationella besökaretill Palestina i decennier.

Samtidigt som han i alla årmödosamt förklarat hur Isra-el koloniserat vatten- ochlandresurser, har mer ochmer land stulits från de pales-tinska områdena och inkorpo-rerats i Israel.

Trots att bosättarpolitikenär väl känd, möter han mångabesökare som inte kan tro atten konflikt, som den i Palesti-na, har sitt ursprung i enkamp om resurser och till-gångar, och inte i tro och vär-deringar.

– När ni får läsa om bosätt-ningar hemma i Sverige, sålåter det som om det handlarom enkla hus här och var.Det är först när man står häroch tittar ut som man förstårvad det innebär att stjäla re-surser genom att bebyggaland. Bosättningar användssom ett sätt att säkra vatten-reserver i marken, och somett sätt att befästa kullar och

strategiskalandområden.Inget har för-ändrats i detavseendetfrån korsfa-rarna och de-ras fort.

År 2003 in-vaderadeUSA och dess allierade Irak –anledningen var att ”krigamot terrorismen”.

En amerikansk soldat somtjänstgör i Irak i dag, mensom vill vara anonym, har enannan förklaring:

– Det finns inget krig motterrorism här. Det finns barakrig, och fienden är alla somhindrar mig och mina kamra-ter från att komma härifrånlevande. Ibland är de irakier,men lika ofta är de våra befälsom ger oss undermålig ut-rustning och dåligt under-

SÄKRANDE AV NATURRESURSER. Det finns inget krig mot terrorism, säger en amerik


Ghassan Andoni.

Demokrati-argument –vapen i krig

HAN

IN S

HAKRA

Sfendonh var ett av skeppen iFreedom Flotilla/Ship to Ga-za som gick från Aten motGaza sent i maj 2010. Om-bord på Sfendonh fanns ju-dar, kristna och muslimerfrån Grekland, Palestina,Sverige, USA, Italien, Bulga-rien och många andra län-der.

Vi förenades av en gemen-sam sak som var större änoss själva.

Issam och jag reste om-bord på Sfendonh. Han var

ungdomsledare från en mos-ké i Dublin som arbetademed läger, kurser i arabiska,koranstudier och med att ar-rangera resor för ungdomar.

De hade till exempel varit iIstanbul på en underbar resaför dessa unga pojkar ochflickor vars familjer självainte hade råd att resa på se-mester.

Issam och jag kom sedan attdela cell i förvaret på BenGurion-flygplatsen i nästan

två dygn. När han beskrevsitt arbete i Dublin lät detungefär som mitt eget enga-gemang i Svenska Missions-förbundets Ungdom och dessledarutbildning.

Det slog mig att islam i Euro-pa mobiliserar en generationav unga män och kvinnorsom vill förändra Europa ochsom vill upp.

De vill lära sig och de villfå det bättre. En del vill göraEuropa mer jämlikt, och an-

dra vill bara göra karriär. Men vi blonda svenskar

som lever segregerat i villormed klimatriktiga solpane-ler, långa utbildningar och fi-na titlar har egentligen ingeteget intresse i denna föränd-ring. Vi har det bra som vihar det.

Men Sfendonh rymde ossalla, liksom ett samhällemed lika rättigheter för allaockså kan göra.

Khaled från USA var en ele-

”Vi för-enades av en gemensamsak som varstörre än osssjälva.

”Alla krigär plund-ringskrig,om man tän-ker efter.

Ship to Gaza – ett bra exempel på samarbete

DEBATTÖR. Yuval Ben Ami, israe-lisk journalist och bloggare.

HAN

IN S

HAKRA

byggd underrättelse. Allt somfinns här är en olidlig hettasom bränner hål på skinnet,en befolkning som inte vill haoss här, och ett säkrande avallt som finns av naturtill-gångar och politisk makt. När

vi fått det så kommer vi åkahärifrån, och ingen kommeratt minnas varför vi ens åktehit.

Israelen Yuval Ben Ami sägeratt tanken på att ett krig kan

föras på idéhistoriska grun-der tycks mer begriplig ochrealistisk för oss än att ettlands politik grundas i ett an-språk på landytor, strategis-ka positioner eller naturreser-ver. Men:

– En invasion är alltid enbrottslig handling, ett rån.Ofta är det ett brott begångetmed Gud som ursäkt, men omdet är lättare att använda an-dra förklaringar, som att manstrider för ”demokrati” så görman det. Målet är detsamma.

Hanin Shakra

Hanin Shakrah är svensk-palestinier sombott och arbetat i Mellanöstern, föreläsareoch inspiratör i globala frågor för Sidas in-formationsprojekt Zenit. Hon studerar för

närvarande till jurist i Uppsala

”Segregation hörihop med bilism”Trafikfrågor har varit ovan-ligt hett omdebatteradeden senaste tiden, inteminst i och med den globa-la klimatkrisen. Planka.nu har kommit

med en rapport som visarvilka grupper som gynnasav trafiksatsningarna.

Miljardmotorvägen Förbi-fart Stockholm, och de röd-grönas löfte om folkomröst-ning om de vinner valet harockså fått fart pådebatten. Hur trafi-ken planeras ochom kollektivtrafikeller vägbyggen skaprioriteras i sam-hället har mycketatt göra med andramaktstrukturer, ialla fall om manska tro en ny rapport frånkollektivtrafikantorganisa-tionen Planka.nu.

I Trafikmakt ordningen, somrapporten heter, beskrivsden typiske bilisten som vit,medelklass och medelål-ders. Det är hos just dengruppen pengarna för tra-fiksatsningar hamnar, ochkollektivtrafikanterna fåristället nöja sig med vad

som blir över, höga biljett-priser och trånga tunnelba-netåg som skapar klyftor isamhället.

Även hur billeder dras ärolika beroende på vilka somberörs, i rikare områden ärdet större sannolikhet attvägen dras i tunnel ellerrunt för att inte störa.

I rapporten ifrågasätts idénom automobilitet, att vi blirfria individer genom att för-

flytta oss så myc-ket som möjligt.Rapporten före-slår istället att er-sätta denna idémed att uppvärde-ra tillgänglighe-ten.

– I ett tillgäng-ligt samhälle

finns bankomater, sam-hällstjänster och nöjen därman bor, och inte bara kon-centrerat i centrum, sägerChristian Tengblad frånPlanka.nu.

– Hela idén om uppdel-ningen av livet i olika zoner:en där man jobbar, en därman sover och en där detfinns nöjen leder till bilbe-roende.

Ghassan Yusuf

ansk soldat på plats i Irak. Personen på bilden har inget samband med texten.


gant, lätt överviktig östkust-bo som odlade en vinnandesjälvironi om sin rondör.

Han hade jobbat flera år iWashington som lobbyist förPalestinafrågan och bar enOmega Seamaster på armen.Han kombinerade ett skarptintellekt med en stil somkunde kallas amerikansk;rättfram, prestigelös och re-sultatorienterad. Han är des-sutom en from muslim.

Till skillnad från mig ochmånga av oss européer på bå-

tarna hör Khaled inte till enpolitisk vänster och är inteintresserad av stark välfärdeller ekonomisk jämlikhet.Han underströk värdet av attden enskilde skulle kunnajobba sig upp och blir rik påsin inkomst.

Vi resenärer var en religiöstoch etniskt heterogen grupp.Men vårt engagemang visaratt arbete för politisk rättvisakan förena över alla gränser.I Sverige riskerar politiken

att fastna i debatten omutanförskap och integration,när även vi borde diskuterapolitisk rättvisa.

Ulf Carmesund

Ulf Carmesund är internationell sekreterare i Broderskapsrörelsen

och var en av dem som tillfångatogs av den israeliska militären i samband

med den humanitära aktionen Ship to Gaza, som reste med

byggmateriel och andra förnödenheter till Palestina i maj i år, men som stoppades våldsamt och blodigt

av israelisk militär. HEMMA IGEN. Ulf Carmesund håller presskonferens på Landvetter.

över flera gränser

GYNNAD GRUPP. En rapport från Planka.nu visar den typiske bilis-ten; vit, medelklass och medelålders.

”STJÄL RESURSER”. – De israeliska bosättningarna i Palestina an-vänds som ett sätt att befästa strategiska landomområden och attsäkra vattenreserver i marken, säger Ghassan Andoni.

HANIN SH

AKRA

CEC

ILIA DALM

AN EEK

ina Omer och hen-nes nyexaminera-de make Omer Fa-raz är nyblivnaföräldrar till so-nen Ibrahim, åtta

månader. I dag bor de i en studentetta

i södra Stockholm men harbara några månader kvar avhyrestiden.

Vart de ska ta vägen senvet de inte ännu, även om fa-miljen drömmer om ett första-handskontrakt på en hyresättnära Omers arbete. Hindretär att det inte finns tillräck-ligt med hyresrätter i Stock-holm. Om man vill ha bostadtvingas man ta stora bostads -lån med räntor för att kunnaköpa en lägenhet. Det är

många som inte kan eller fårav ekonomiska skäl. Men förmånga muslimer finns ytterli-gare ett problem. Nämligenränteekonomin, för mångatroende muslimer ses räntasom haram.

Ränta kan förklaras som prisetpå lån av pengar. Låntaga-rens räntekostnad blir långi-varens ränteintäkt.

Islams begrepp ”riba”, sombrukar översättas med ocker,är förbjudet inom islam. Ribaavser en affärstransaktion, dären part betalar medan den an-dra inte gör någon motpresta-tion. Det tydligaste exempletär när en privatperson lånarpengar från en bank som stäl-ler villkoret att mer pengaråterbetalas än vad som lånats,det vill säga att pengarna beta-las tillbaka med ränta.

Bostadsbristen i Stockholm ärakut. Ett stort antal allmän-nyttiga, kommunalt ägda, hy-resrätter har under de senas-te åren ombildats till bostads-rätter och sålts till privatper-soner. Det snabbaste, och i endel områden det enda, sättetatt i dag få en lägenhet i stor -staden är att köpa en.

– Det är inte rimligt att viska behöva välja mellan attfölja vår religion och tak överhuvudet till vår son. Bostads -marknaden är som en endastor aktion med hektisk bud-givning. Lägenheter säljs försummor som vi helt enkelt in-te har på vårt sparkonto, sä-ger Hina Omer.

Efter att ha hört att bekantastått i bostadskö i flera år utanatt få komma på visning, harhon tappat hoppet om en hy-reslägenhet och i dag förhand-lar hon med banker om attskräddarsy ett räntefritt lån.

– Men det är få banker somvill förhandla fram lösningareftersom det finns så mångamänniskor som är beredda attbetala höga räntor, konstate-rar hon.

Det är ingen hemlighet att rän-teekonomin har vinnare. Omlägenheter såldes för summorsom familjer hade möjlighetatt spara ihop, skulle banker-na förlora stora förtjänster.

Det finns i dag en existe-

rande räntefri bank i Sverige,JAK medlemsbank. För att fålåna hos dem förbinder mansig att spara i förhållande tilllånets storlek. Men även detkan vara svårt för familjermed låga inkomster, eftersomstora lån kräver ett stort spa-rande.

Imam Mohammad Muslim, somarbetar vid Aysha-moskén icentrala Stockholm är bekym-rad över dagens situation. En-ligt honom är det viktigt attminnas islams motiv till för-budet av ränta.

– Ränta är ett sätt för denrika att tjäna pengar på denfattiges behov av pengar, be-rättar han. Det leder till öka-

de klyftor i samhället. Konsumtion kan delas in i

två kategorier: lyxkonsum-tion och baskonsumtion, ochdenna indelning har en cen-tral roll inom islam.

Med baskonsumtion menasanvändandet av en produktsom är nödvändig för överlev-nad i det samhälle man leveri. Ett tak över huvudet i ettkallt Stockholm är ett sådant.

Lyxkonsumtion är motsatsen,sådant man kan leva utan.Reklamen, som frestar tilllyxkonsumtion, syns överallt istäderna. Koranen fördömerslöseri och understryker vik-ten av att inte använda merän man behöver, menar ima-


Hina Omer och hennes man längtar efter ett förstahands-kontrakt, men i Stockholm råder akut bostadbrist. De ärhänvisade till att köpa en lägenhet. Problemet är delspengar, dels räntan som av många anses vara haram.

”Ränta ärett sätt för denrika att tjänapengar på denfattiges behov.

H

Haram eller hemlös?Många muslimer står inför svåra val

SNART UTAN BOSTAD. Hina Omer bor med maken och sonen Ibrahim i en studentläg

– Det är mindre lönsamt attinvestera i hyresfastigheter,mycket beror på att rege-ringen avskaffat investe-ringsstödet. Det säger professor Lena

Magnusson Turner som enförklaring till att bostads-bristen ökar.

Lena Magnusson Turner ärprofessor i kulturgeografi vidInstitutet för bostads och ur-banforskning vid Uppsalauniversitet. Hon har en långkarriär av forskning kringbostäder bakom sig och fors-kar just nu om rörlighet på

bostadsmarknaden och boen-desegregation.

Islam & Politik sökte upphenne för att ställa den vikti-ga politiska frågan; varförökar bostadsbristen?

– En stor del av detta berorpå att regeringen avskaffatdet investeringsstöd som tidi-gare fanns för nybyggda hy-resrätter, vilket gör att det ärmindre lönsamt att investerai och äga hyresfastigheter.

På vissa platser, till exempelStockholm, har det varitsvårt att hitta mark att byg-ga på. Inom bostadsbran-

schen speku-leras det i attmarkägarnainte släppertill mark ef-tersom dessvärde kanstiga ytterli-gare i mor-gon eller näs-ta år, enligt Lena MagnussonTurner. Dessutom är detmånga överklaganden iStockholm som fördröjer byg-gandet.

Hon förklarar också att hy-ressättningssystemet är ettproblem. Investerarna menar

Lena Magnus-son Turner.

Avskaffat investeringsstöd har

men. Islam avråder från lyx-konsumtion. Lyxkonsumtio-nen kan en storstadsmuslimavstå från, men när han ellerhon inte kan konsumera detnödvändiga, till följd av rän-teekonomin så uppstår ett di-lemma.

I dag kan en person med ränte-kostnader göra avdrag för des-sa i deklarationen och på såsätt betala lägre skatt. Perso-ner med höga inkomster harlättare att få banklån bevilja-de, och kan få mer pengaröver varje månad. De kan allt-så finansiera lyxkonsumtionmed lån tillsammans medskatteavdrag på låneräntor.Detta driver på inflationen.

Mohammad Muslim är kri-tisk mot att man även frånstatligt håll uppmuntrarunga människor att ta lånmed ränta, såsom studielå-net.

Han anser att studielånet börgöras räntefritt. – Utbildning är en rättighet

som ingen ska behöva väljabort för att de inte har råd attförsörja sig utan studielån,avslutar imamen.

Sara Kukka-Salamekonomistuderande Handelshögskolan i

Stockholm


MOAMMAD FAZLHASHEMI

Förra sommaren var den sudanesiskakvinnan Lubna al-Hussein på restaurang.Polisen grep henne och hennes kvinnli-

ga sällskap, anklagade för att vara ”osed-ligt klädda”. De bar byxor. Enligt para-graf 152 i Sudans strafflag kan männi-skor som klär sig ”osedligt” straffas tillböter och upp till 40 piskrapp.Lagen tillkom i början av 1990-talet ef-

ter islamisternas maktövertagande, medhänvisning till islam och landets traditio-ner. I en majoritet av muslimska länderklär sig troende och praktiserande kvin-nor i byxor utan att det uppfattas somosedligt. Byxförbud för kvinnor saknarstöd i islam, den enda förklaringen ver-kar vara den patriarkala kulturen.Tio av dem som greps tillsammans

med Lubna har redan fått spöstraff ochböter. Lubna överklagade domen och fal-let väckte stor uppmärksamhet.Överklagandet ledde till att hon slapp

spöstraff men böterna på 500 sudanesis-

ka pund, cirka 1 400 kronor, kvarstod.Lubna vägrade betala och för dettafängslades hon innan hennes vänner lös-te ut henne. Lubnas motivering att intebetala var att det var en sjuk och felaktiglag som strider mot såväl islam som motgrundläggande mänskliga rättigheter.

Historien har parallellermed den debattsom rasar i Europa. Efter att främlingsfi-entliga partier i land efter land drivit för-bud mot olika klädesplagg, tävlar partieri princip alla Europeiska länder om attlägga fram populistiska, främlingsfientli-ga och inte sällan islamofobiska förslag.Den europeiska väljarkåren tycks bli

allt mer intolerant, ibland med jäm-ställdhetspolitiska förtecken, trots attdet redan är bevisat att förbud mot burkai första hand drabbar kvinnor.Jag är inte alls någon anhängare av

burkan utan ser den som ett förkastligtplagg som inte minst omyndigförklararkvinnan. Dessutom har burka lika litetstöd i islam som det sudanesiska byxför-budet. I de flesta muslimska länder ärburkan fortfarande ett okänt fenomen.I diktaturer som Sudan och Iran, i de-

mokratier som Frankrike och Belgien ochkanske snart i ännu fler länder, tycksstatsmakterna vara eniga om en sak,nämligen att det ligger i statens jurisdik-tion att bestämma vilka kläder männi-skor ska bära. Spanien har brutit dentrenden, men frågan är om fler länder vå-gar stå emot det populistiska trycket.En intressant fråga är om poliser i eu-

ropeiska städer i likhet med sedlighetspo-liserna i Sudan och Iran kommer att slä-pa in kvinnor som anses vara felklädda ipolisbilar och förnedra dem offentligt? Och hur kommer Europadomstolen och

Europarådets kommissarie för mänskli-ga rättigheter Thomas Hammarberg attagera i denna fråga? Det återstår att se.

Iran och Frankrikevill styra klädval

MOHAMMADFAZLHASHEMIÄr professor iidéhistoria vidUmeå universi-tet och förfat-tare till ettstort antalböcker om per-sisk och mus -limsk idé his -toria. Handispu terade1994 på av-handlingen”Förändringoch kon ti -nuitet: Al-Ghazâlîs politiska om-svängning.”Hans forsk-ning handlar ihuvudsak ommottagandetav Europa/Väst i denmus limskavärlden undermodern tid.

Partier i Europa tävlar om attlägga fram populistiska, främ-lingsfientliga förslag.”

”Det är inte rimligt attvi ska behövavälja mellanatt följa vår re-ligion och taköver huvudettill vår son.

genhet. Kontraktet går snart ut och familjen vet inte hur det blir med bostad framöver.

att bruksvärdessystemet sät-ter hinder i vägen för att byg-ga, och att de skulle byggamer om de kunde få mer be-talt för att hyra ut. Det sombyggts de senaste åren ärframför allt bostadsrätter ef-tersom de säljs på markna-den.– Omläggningen av fastig-

hetsskatten har gynnat bo-stadsrätter och villor ochmånga kommuner har tillåtitomfattande ombildningar avhyresrätter till bostadsrätter.

Det byggs alltså mindre änvad som behövs, särskilt hy-

resrätter. Det här leder, en-ligt Lena Magnusson Turnertill effekter för den ekonomis-ka tillväxten.

– Bristen på bostäder hämmarföretagens möjligheter att re-krytera personal. Det får ock-så effekter för hushålls -bildningen, det vill säga attunga människor får svårareatt flytta hemifrån och attpriserna på bostäder ökar.För många som tvingas pend-la långa sträckor har bristenpå bostäder effekter för livs-kvalitet, och för miljön. Egen -tligen är listan på negativa

effekter hur lång som helst.

Vad behöver göras för att vän-da utvecklingen?– Det behövs en aktiv bo-

stadspolitik och offentliga re-surser, som investeringsstödför att bygga hyresrätter tillrimliga priser. Att bygga tillvilket pris som helst är noginget problem för byggföreta-gen. Men att bygga till demsom är nya på bostadsmarkna-den och för familjer med lågainkomster är en utmaning somockså är regeringens ansvar,säger Magnusson Turner.

Anna Ardin

r lett till ökad bostadsbrist


Att kvinnors hjärnor skulle varamindre än mäns, och att man riske-rade att kvinnor skulle delta i valutan sina mäns tillåtelse. Ja, det varnågra av de argument som fram tillår 1971 hindrade kvinnor från att fåallmän rösträtt i Schweiz. Bara 66procent av männen röstade för lag-ändringen. I dag lever Schweiz vidare som ett

land med god choklad och snyggatennisspelare utan att stämplas somkvinnoförtryckande. För ett landsom inte ger kvinnor det mest basalauttrycket för deras självständighetoch existens, rösträtten, kan väl intebeskrivas på ett annat sätt?

Frankrike var en aning mer pro-gressivt med deras égalité. Där fickkvinnor rösträtt år 1944. Belgien in-såg att kvinnors röster var lika vär-da männens år 1947. Och nu 63 år senare är det straff-

bart för en kvinna att välja om honvill täcka över sitt ansikte. Frankri-ke och Belgien, som inte tillät kvin-nor att utbilda sig förrän år 1880, äri dag besatta av muslimska kvinnorsklädsel.

Europa har tagit viktiga beslut till för-del för kvinnan sedan andra hälftenav 1800-talet. Och det är inte kons-tigt att man känner en viss stolthet

över denna framgång, som röst- ocharvsrätt, rätt till utbildning ochskilsmässa faktiskt är ett tecken på. Som europé och

muslim känner jag endubbel stolthet. Å enasidan är jag en del avEuropas dryga 150 årav aktiv feministiskkamp. En kamp somegentligen pågick i fle-ra århundraden, medotroligt långdragnaförändringsprocesser.Å andra sidan tittar

jag med beundran påProfeten Muhammeds rekordinsats

för världens kvinnor. På endast 23 årsom Profet, för 1400 år sedan, gavhan kvinnan det Europa inte sett

som självklart i mer än någ-ra tiotals år: rätten att är-va, äga, arbeta, studera,skiljas, älskas och göra sighörd.

Med ett enormt förlåtandeöga på vårt mörka förflut-na, viftar vi i väst våraframgångar i ansiktena påandra. Och än i dag visar vilite uppskattning till denman som faktiskt startade

den första feministiska revolutionen.

En 1400 år gammal feminist

Vi frågade femmuslimer hur defirar Ramadan ochEid-al-fitr.

RASHEEDKHAN33 år, bor i Karlstad, född i Pakistan

Vad betyder Ramadan för dig?– Ramadan är en möjlighet

att komma närmare sina nä-ra, och även främlingar. Tå-lamod är viktigt, och att delamed sig av det man har.

Hur firar du Eid-al-fitr?– Jag vaknar tidigt på mor-

gonen för att ta på mig minanyinköpta kläder och tillsam-mans med familjen gå och beEid-bönen i moskén. Efter bö-nen äter jag en ljuvlig frukostmed hela familjen och underhela dagen får min familj gäs-ter och vi hälsar också påsläktingar samt vänner. – På kvällen samlas jag och

min familj för en stor fest medvänner och äter en stor mid-dag.

SARAH DABBOUSSI13 år, Karlstad

Hur ser en dag under Ramadanut för dig?– De dagarna jag väljer att

fasta väcker någon av minaföräldrar mig och mina sys-kon före gryningen för att vi

ska få i oss ordentligt medmat inför en lång dag av fas-tande. Under dagen försökerjag göra saker som får migatt inte tänka för mycket påhungern. – Ramadan är viktig för det

är en månad som hela famil-jen samlas hemma oftare.

Hur firar du Eid-al-fitr?– Jag vaknar tidigt med

glädje och väcker mina för-äldrar, pussar dem och öns-kar dem en God Eid. Underdagen får jag pengar och jagbrukar följa med och handlatårta. Det är en hel dag medfamiljen.

Vilka är de tre viktigaste ordendu förknippar med Ramadan?– Tålamod, Glädje, Gud.

AMER SARSOUR20 år, Uppsala

Vad betyder Ramadan för dig?– Ramadan är ungefär

samma sammanhållning ochnärhet som julafton, men i 30dagar!

Hur ser en vanlig dag ut underRamadan?

–Man blir uppväckt tidigt,eller vaknar av sig själv.Ibland går man och gör i ord-ning maten som en zombieibland lika pigg som en red-bull. Man äter sig mätt, mensamtidigt så glufsar man inte isig maten, det ligger en konst iatt äta för att behålla sinmättnad inför nästa måltid!– Jag träffar vänner, fa-

milj, går till moskén och görbönen, eller så gör man denhemma.

Vilka är de tre viktigaste ordendu förknippar med Ramadan?– Sammanhållning, re-

spekt och uthärda.

HASSAN MERI56, bor i Göteborg, född i Turkiet

Hur ser en vanlig dag ut underRamadan?–Man går upp och äter på

morgonen innan solen gårupp och avbryter fastan närsolen gått ner. På kvällen berman kvällsbönen i moskén.

Tre saker som du förknipparmed Ramadan?– Att man blir hungrig, he-

lig månad och ett stort firan-de efter fastan.

Hur firar du Eid-al-fitr? – Jag och familjen går till

moskén på morgonen. Sedangår vi till begravningen ochber till familj och anhöriga ef-ter det firar vi med vänner,det lagas mycket mat.

SAHRA BIHI50, bor i Gård -sten, Göteborg,född i Somalia

Vad betyder Ramadan för dig?– Ramadan är en stor och

viktig månad för mig. En må-nad full av glädje. Det vikti-gaste under Ramadan ärskötsamhet, att ha tanken pådem som har det sämre, spe-ciellt folket i Somalia där jagsjälv kommer ifrån.

Hur ser en vanlig dag ut underRamadan?–Man fastar på dagen, det

lagas mycket mat med familjoch släktingar, på kvällenblir det böner.

”…ingen av histori-ens betydelsefullafigurer har fått sålite uppskattning iväst som ProfetenMuhammed.” W. Montgomery Watt i ‘Mu-hammad at Mecca,’ Oxford,

1953

Citatet

Ramadan mubarak!

MAT SOM SYMBOL. Både att äta mat och att avstå vid vissa tider ingår i Ramadan. Samt att dela med sig.

CLA

US G

ERTSEN/SC

ANPIX

Fazeela Selberg Zaib är partipolitiskt obundenskribent och debattör på bloggen inlanning.se

– FAZEELA SELBERG ZAIB


Karin Casimir Lindholm är född 1987, bor i Malmö och går i dag på Malmö serieskola, som är en del avKvarnby folkhögskola. Se mer av henne på http://karincasimirlindholm.blogspot.com

Självporträtt.

1

2 3


Socialtjänsten i Sigtunahar omhändertagit ett30-tal muslimska barn,vilket har väckt starkareaktioner och protester.”Sorgligt och allvarligt”skriver Omar Mustafafrån Islamiska Förbun-det i Sverige.

Vi har under våren fått olika vittnes-mål om att socialtjänsten i Sigtunasystematisk ska ha omhändertagitmuslimska barn och omplacerat demi ickemuslimska familjer. Muslimer-na i kommunen menar att över 30barn har blivit drabbade.

Jag har själv varit i kontakt mednågra av de drabbade familjerna somvittnar om muslimfientlighet och bru-talitet från socialtjänstens sida.

Det rör sig troligen om en och sammasocialsekreterare som har legat bak-om omhändertagandena och det finnsall anledning att misstänka muslimfi-entliga motiv då socialsekreterarenska ha fällt kommentarer som ”beslö-jade kvinnor är inte lämpliga att upp-fostra barn”.

En av papporna, som med vaga be-vis var anklagad – men varken åtaladeller dömd – för att ha slagit sitt barnvid något tillfälle, berättade att hanvar beredd att lämna familjen ombarnen fick vara kvar med sin mam-ma.

Men socialtjänsten var inte intresseradav en lösningsinriktad diskussion ut-ifrån barnens bästa. Istället så om-händertogs deras fyra månader gam-la spädbarn under en brutal razzia,samtidigt som dess två äldre systrartogs från dagiset och tvingades till attflytta från fosterfamilj till fosterfa-milj.

Enligt föräldrarna, som inte fårträffa sina barn så ofta, så mår bar-nen mycket dåligt.

Flera familjer berättar att de inte fåtttillfälle att uttrycka sig ordentligt ochatt barnens bästa sällan kommit iförsta hand.

”Det viktigaste var att ta barnenfrån de muslimska föräldrarna till ettevigt vårdande hos främmande famil-jer” sa en av föräldrarna.

Vi har hört liknande rapporter frånandra delar av landet, där enskildasocialsekreterare med tvivelaktigamotiv, strävar efter att omhändertamuslimska barn.

Vi har till exempel hört hur social-sekreterare som är aktiva i pingströ-relsen konsekvent placerar muslims-

ka barn i olika pingstfamiljer i syfteatt ”omvända dem”.

Det är givetvis ytterst allvarligt närsådant sker utan noggrannare kon-trollmekanismer från andra instan-

ser. Dessa anklagelser måste därförutredas grundligt, för hittills har var-ken ansvariga politiker, myndighetereller media intresserat sig för attgranska händelserna.

Barn är det värdefullaste vi har.Vaga misstankar, språkliga missför -stånd eller islamofobi ska därför ald-rig kunna orsaka omhändertagan-den.

Omar Mustafa,Islamiska Förbundet i Sverige

VÄRNA BARNEN . Vaga misstankar får aldrig orsaka omhändertaganden av barn. Personerna på bilden har inget samband med texten.

Stängd fritids-gård – bakslag i GottsundaFörra sommaren hade vi upplopphär i Gottsunda i Uppsala. Fru-strationen och rastlösheten blandungdomarna kunde inte hållas in-ne längre. Bilbränder, vandalise-ring och polisutryckningar blevvardag.

Tyvärr visade det sig att upp-loppen var en förutsättning föratt ungdomarnas frustrationskulle tas på allvar. Både kom-munen och andra ville satsa merresurser. Alla ville hjälpa till.

Men döm om vår besvikelse närBarn och ungdomsnämnden i årvalde att återigen stänga fritids-gården hela sommaren! Just närden behövs som mest, när rastlös-heten är som värst.

Arbetslösheten är hög bland ungai Uppsala, och särskilt i Gottsun-da och många har inte råd att åkapå semester.

Enda alternativet har blivit ”entraditionell sommar”, att hängamed kompisar på gatorna härhemma.

Och även om bara några få, el-ler kanske ingen, i en stadsdel,kommer på den dåliga idén attförstöra sina grannars bilar ochaffärer så undrar jag hur kommu-ner tänker när de tror att ned-skärningar på fritidsgårdar spa-rar pengar?

Jag är helt övertygad om att enstängd fritidsgård kostar mer änen öppen!

Rahima Ortac20 år, Uppsala

UD, praktiserai förorten!I Rosengård bor människor med111 olika nationaliteter, i Bergs-jön har 93 procent av befolkning-en utländsk bakgrund och i Ten-sta talar människorna 137 språk.

Dessa områden, och många fler,ser vi som platser med fantastiskkapacitet att lära personalen påUtrikesdepartementet och andraom diplomati och förståelse förandra kulturer.

Vi vill säga till ungdomarnahär: varför kasta sten när ni kanföreläsa för UD? Varför brännapapperskorgar när ni har unikakunskaper som kan hjälpa helaSverige att nå framgång på denglobala arenan?

Föreningen Love Tensta harkommit med ett förslag som vi villstötta. Vi vill att våra områdenska bli praktikplatser för UDs di-plomater.

Sedat ArifRosengårds S-förening, Malmö

Mohamud SaladSomaliska S-föreningen, Bergsjön, Göteborg

Emilia BjuggrenSSU, Tensta, Stockholm

Kom med i debatten! E-posta: [email protected] kort! Vi förbehåller oss rätten att korta texterna.

ULLA

RICH

TER/AIB

ILD

” Vi har till exempelhört hur socialsek -

reterare som är aktiva ipingströrelsen konsek -vent placerar muslimskabarn i olika pingstfamiljeri syfte att ’omvändadem’.

Omhändertagandepå suspekta grunder


MAHA MAHMOUD24 år, Stockholm, född i Egypten

– Ja.

Varför?– För att det gör stor skill-

nad! Jag blev svensk medbor-gare för tio månader sedan sådet är viktigt för mig att hjäl-pa mitt land att bli ett ännubättre ställe. Jag vill lära migbättre svenska fort för attkunna bidra.

Varför tror du att det är färrepersoner som röstar blandmuslimerna?

– Ja, det är konstigt, ellerhur? För det påverkar ju demminst lika mycket. Muslimeri Sverige behöver bli mermedvetna och förstå att valetpåverkar dem, de vet för liteom vad som händer. Men vikan lösa det genom att pratamed varandra.

– Personer som jag, somtycker att det är viktigt, bor-de gå ut och prata med andra.Jag tror det behövs mer poli-tisk reklam också.

Vad drömmer du om?– Jag vill bli lärare. För Sve-

rige drömmer jag om att detska bli en plats där vi kan levamer tillsammans, utan pro-blem, diskriminering och ra-sism. En plats där vi kan ac-ceptera varandra som folk, föräven om vi har olika bakgrundoch tro så är vi i slut änden ba-ra människor. Jag säger somMartin Luther King: Vi kan-ske kom hit i olika skepp, mennu sitter vi i samma båt.

SAYMA ISLAM25 år, Botkyrka

– Nej. Jagtycker att manska rösta framden kandidatman gillar, men tyvärr kanjag inte på grund av att jaginte är svensk medborgare.Jag skulle vilja rösta i kom-munvalet.

SAID BOTAN24 år, Örebro

– Nja. Oav-sett vilket partijag röstar påkommer det attta emot. Helst vill jag röstablankt men det är svårt, fördå ökar Sverigedemokrater-

nas chans att komma in, ettparti som drömmer om entillbakagång till 1960-talet.

– Jag vill inte rösta på nå-got parti, men det kostar förmycket att inte rösta.

NASRA ISMAIL50 år, Malmö

– Ja. Vadåvarför? Det ärmin rätt.

ALI BIDE FARAH31 år, Uppsala

– Ja. Varförinte? Tänk digalla i Afrikasom inte fårrösta!

– Om alla Somalier i Sveri-ge röstar kan vi avgöra valet.

MIRIAM BEN SALEH23 år, Göteborg

– Ja. Samhäl-let påverkas avhur man röstar.Jag vill att samhället ska vararättvist. För mig är jämställd-het och jämlikhet de viktigastefrågorna. Jag vill inte att de

fattiga ska bli fattigare ochkanske inte få lika bra hjälp iskolan och sjukvården.

HANI ABDULKADIR23 år, Stockholm

– Absolut!Det är inte baramin rättighet,utan även min skyldighet,tycker jag.

ABDUL GHAFFARTAYYAB21 år Botkyrka

– Nej. Jag villrösta men jagfår tyvärr inteeftersom jag är pakistanskmedborgare. Jag har bott iSverige ett och ett halvt år.

ASUMAN ÜNVER31 år, Stockholm

– Ja. Sommuslim och sty-relseledamot iSvenska Musli-mer för Fred och Rätt -visa tycker jag att det är vik-tigt att visa sitt engagemangoch ta ansvar.

Anna Ardin

RÖ(S)TA MED HJÄRTATByt politik och regering, gå och rösta den 19 september.

Ramadan Kareem

EID MUBARAK

GLAD EID

Islam & politik frågade nio personer:

Ska du rösta i riksdagsvalet?

VIC

TOR SV

EDBERG

Badkläder för alla kroppstyper Burqinis för barn och vuxna

www.aquawebshop.com

Han flydde från en by i Eritreaoch hamnade på en folkhög-skola i Värmland. Det tog tidatt lära sig de svenska seder-na – just därför blev han po-pulär. När Abdulkader Habibflyttade till Stockholm starta-de han en egen folkhögskola.Han blev också politiskt aktivinom de kristna socialdemo-kraterna – trots att han ärmuslim. – Jag hittade en plattform

där jag kunde kombinera trooch politik, och fler och flermuslimer samlas här nu, dettycker jag är väldigt positivt.

Abdulkader Habib pluggade itre år i Värmland och trots atthan trivdes bra flyttade hansnart till Stockholm. – Dels hade jag träffat min

fru som bodde i Rinkeby, ochdels ville jag få ett jobb. I Stockholm gick han lärar-

programmet och för sex år se-dan startade han en mus-limsk folkhögskola i Kista. – Det roliga är att vi formar

en stor del av kurserna till-

sammans med eleverna. Vihar till exempel märkt att fåkvinnor har körkort här. Dåhar vi snabbt startat en kör-kortsutbildning för kvinnor,säger han.

Medborgarexpo är ett annatinitiativ han har startat. Enfestival för demokrati, delak-tighet och socioekonomisk ut-veckling skulle man kunnasäga, med utställningar, se-minarier och mycket annat.Besökarna är allt från barntill 90-åringar, från innersta-den till förorten som lär sigoch som uttrycker sina politis-ka åsikter.– Vi vill få alla att känna

att de är aktiva medborgare,vi har inte råd att tappa någ-ra grupper i samhället.

I valet 2006 röstade tre av fy-ra muslimer på socialdemo-kraterna, men AbdulkaderHabib tror att den siffrankommer att sjunka om intepartiet blir bättre på att orga-nisera muslimer.

– Medelklassen har blivitalla partiernas mecka, medanarbetarklassen och medbor-gare med invandrarbakgrundtas som säkra väljare.

Tomrummet som skapats avbåde mediernas och Socialde-mokraternas sviktande fokuspå dessa grupper kan lätt fyl-las upp av andra partier somseglar in och förändrar det po-litiska landskapet, menarAbdulkader Habib. Samtidigtsom Sverigedemokraterna iv-rigt talar med en missnöjd ar-betarklass så lockar partiernafrån högerblocket fler förorts-

bor med invandrarbakgrund. – Vi progressiva muslimer

måste vara med och väckaden här björnen.I dag är han också ordfö-

rande i Broderskaps nätverkför troende Socialdemokrater. – Vi vill förnya broderskap

och göra att de hörs mer isamhällsdebatten. Vi jobbarför jämlikhet och jämställdhetoch visar att man kan använ-da tron som inspiration ochkraft. De idéer och drivkraftersom byggt upp Sverige ärminst lika viktiga i dag somnågonsin tidigare.

Abdulkader Habib vill också vi-sa att troende grupper bety-der mycket för att bygga uppen sekulär stat. – Det är bara att jämföra

med hur mycket frikyrkorö-relsen betydde som folkrörel-se för att bygga upp det mo-derna Sverige. Vi troende kanfortfarande bidra på sammapositiva sätt.

Anna PeterssonAnna Ardin

Progressivamuslimerviktiga röster

Ålder: 38 år.Bor: I Kista med fru och fyrabarn.Aktuell: Rektor för Kista folk-högskola, grundare av förorts-riksdagen och medborgar -expo, första initiativtagare tillstudieförbundet Ibn Rushd,ordförande i nätverket för tro-ende Socialdemokrater.

ABDULKADER HABIB

”Medelklassenhar blivit allapartiers mec-ka, medanarbetarklas-sen och med-borgare medinvandrar-bakgrund tassom säkraväljare.

Jag vill bli medlem i Broderskap! Jag vill dessutom bli medlem i Nät-

verket för muslimska socialdemokrater Namn Adress Postadress Personnummer E-post Telefon Jag godkänner att mina uppgifter läggs in i Broderskapsrörelsens medlemsregister

Broderskapsrörelsen Svarspost 110405500 110 01 STOCKHOLM

Vi är lite rödare, lite grönare Broderskapsrörelsen - Sveriges kristna socialdemokrater bildades i Örebro på 1920-talet. Många kristna upplevde då att de möttes med misstänksamhet inom arbetarrörelsen för att de var kristna och ifrågasattes i sina kyrkor för att de var socialdemokrater. Re-sultatet blev en progressiv politisk organisation som ända sedan dess kämpar för fred, solidaritet och rättvisa. Sedan mitten av 90-talet är vi allt fler muslimer som engagerar oss i Broderskapsrörelsen. Sedan 2007 har vi ett formellt nätverk. Välkommen som medlem du också!

Portot är betalt!

,ree rödatlir äVin elserörspkasroderB - rSve

2019på obreÖr - nåMt. etalm inomhetastänkssmid mekorkyinasi ttesasgaåifrh oc

egrönarte literamokrldeiaocstna krissgeirttadådepplevutna krisgan

vdettaröffönelserötarrberam mokldeiaocsrvadett aörfförrko

i lli mebblllllg vi ilaag viJJauessdllivgaJmskislmuröfetkerv

mnNa

isdebildaterstemötdeatnskrirav-eRter. armok

soderrs Br roderii Brm eem lleddli metNäiem ledmilbmot -ertarmokedlaciosamsk

!pkaapsska

!tlaetbrätortoP

kygaivssogrerpn ev bletet ultas

olidad, ser f frröpar f föm kässde

90v amittenn daSe - rät etaldaSen. elseörrspkasrdeori Blemedmom sen mälkomV

fle

äm ostionasnigaorkpolitisiv. atvistät och riterolida

ganeom srlimesmurlefllt avi rllt nätmero f fott vi er7 han 200da

! å ocks dulem

mnNa

essrAd

essrdastoP

remmunnsoerP

E- stop

noefelTigpupanmitt arennäkäodggaJ

ndaesnda ä

ssorargegak.rvellt nät

retsiisgerremseldemsnesllseörrspaksrrseodBrin isggälrteffte

odBrSvars110405500

0 0111

ensleörsrpskaerodstopSvars

110405500MLOHCKOST0 01

Box 70411

107 25 Stockholm

VASALOPPET NÄSTA. Abdulkader Habib och sonen Yusuf i Södra Dalarna. – Jag har åkt en del skidor här iDalarna, säger Abdulkader, och min dröm är att Yusuf en dag ska vilja åka Vasaloppet.

LENA LÖ

NN

QVIST

Abdulkader Habib:

islam och politik

News & Politics