INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

f I I r lI N D U S T R I E N S U T R E D N I N G S I N S T I T U T H J . U

trrrjdr en fristlende vetenskaplig forslrningsinetitution grundad 1939 av SvenskaArbetsgivaref6lening€n och Sverigee Induetdf6rbuld.

Syftt

Att be&iva fsaelming rbrand.e ekonomiska och sociala fdrhAllanilen av be-tydelse f6r d.en induetriella o1t..!lingen.

Verksamhet

Huvuddelen av arbetet inom inetitutet 6gnas 6t lingsiktiga forskningsupp.gifter. Man siktar hiirvid till ett studir m av de grundldggando Bamman-hangen inom ndringslivet och eersLilt till att belysa de frigor gom h6rsamman med etrokturella och institutioaella fordnilring4l. !'slgkningsresul.taten publiceras i institutetg skriftsorie.

Vid sidan om det lAngsiktiga fsvgkningsarbetet utfdr iastitutet sm:irreutredningar rdrande spociella problem samt ger viss eeryiee rit induetrifbretagnorganisationero statliga myndigheter etc. fnetitutet sammanstdller vidarebl. a. minadssifrror 6ver indugtriproduktionen samt en index 6ver denna.

Styrelse

Bankdirektbr Marcus Vallenberg, Direktor Sven Schwartzordfbrande Disponent Chr. von Sydow

Direktor Axel Enetrdm DireLtor Lars-Erik ThunholmDirektiir Per Hemberg Fil. dr Jan WallanderDirektiir Bertil Kugelberg Tekn. dr Ernst Wehtje

Personal

Direktor: Fil. dr Jan WallanderpslgLningsassistenter: Docent Ragnar Benzel

Fil. lic. Erik llookSekreterare: Pol. mag. o. eiv.ekon. Lars NabsethKamrer: Frbken Ruth Wikluad

Ar:rig orilinarie personal samt frh siirskilila utreilningar anstiillila:

Amanuens G6ran Albinsson fru Alice Nilsonfrdken Barbro Brdme fru W'era Nyr6aherr Carl Gustaf Dahlerus herl Bertil Olesoncivilekonom Albert Danielseon civilekoaom Ake OrrmarkfiI. Iie. Kurt Ekl0f fru Synndve Petterssonpol. mag. John Ekstrbm fiI. Iic. Bengt G. Runilbladagr. lic. Odd Guldbrandsen fil. kand. Karl-Olov Samuelgeonfru Karin Kasterman fru Inga-Lill Ugglafru Gunnel Kyrd fru Ester Wennerholmfr6ken Ingrid Lindstr6m

\ferks arnhet s ilr e t l9 55

rbetet vid f ndustriens Utrednings institut pr3iglades

under vlren f6rua &ret i h6g grad av de utredniqgar som dAftrdigstf,lldes fdr publicering. Under denna tid publicera-

de institutet silunda tvl U6cker. Den ena behandlade denkerniska industrien och den andra tog upp problemen kringttfndustrien och fdrgubbningentf. Vidare wgavs en urndersdk-

ning r6rande nationaliseringen i Engtrand och erfarenheterna

dlrav sant en analys ev bostadsefterfrigan och dess samband

med bl.a. inkomstfdrilndringar och hushillens sanmanstttning.

I dvrigt fortsattes under lret arbetet med tidigarepibiirjade utredningar. N&gra av dessa korn under hdsten in islutstadiet. Det gxrrer utredningarna om jordbruket och kon-

srxntionsutvecklingen. En betydande del av institutets per-

sonal r'ar vidare under Aret sysselsatt ned arbete i samband

rned den s.k. birurderstikningen. rntervJumaterialet insamla-

des under viren och rnot slutet av Aret kunde den rmskinella

bearbetningen komna iging. Resultaten kommer att publiceras

successivt. Insamlingen av material tilI institutets under-

siikning rlirande kapitalfiirsdrjningens problem kom under lretiging i stdrre onfattning. De r.urders6kningar sorn vi tidiganep&bdrjat rdrande ldnefdrfi,ndringars inverkan pi olika fdretags-

tJ?er utvidgades genon det uppdrag att verkstllla en under-

s6kning r6rande verkningarna av en arbetstidsfdrkortning,

som institutet erholr av utredningen on kortare arbetstid.

En stor plats i institutets forskningspnogram har se-

dan mlnga lr upptagitg av rndersdkningar r6rande de ltng-

siktiga utvecklingstendenserna i det ekonomiska rivet. se-dana problem har toGxo behandrats i unders6kningarna r6randebeforknir.rgsutvecklingen, transport- och distributionsvf,sen-det och inkonstfiirderningen. Den ovan nimnda konsuntionsun-dersdkningen tr ocks& ett ]ed i detta progrem.

Avsikten ned dessa olika utredningar har varit attskapa cn grundval f6r en bcddnning i stort av den ekononiskautvecklingen pe 1&rg sikt. En arbetsgrupp inorn institutetir f6r nxmarande sysselsett med ett senmanstnlla tiugeng-ligt naterial fdr att dxrigenm krmna gc nlgra av htrvuddrageni en sldan hcrhetsbild. oruplnns ordfdrande tr profelrsor

rngvar svcrmilson. r arbetet dcltar flven utonstlende cxper-tGf r

Stockholm den 11 januari 1956

Inneh*Jls f iir teclming

P u b l i c g r a d g u t r e d n i n g a r o . . o o . . o . . . . . . o . . o .

K g m i s k i n d u s t r i . . o o . . o . . o o o . o . . o o . .

Industrien och fi irgubbningen ..... o o

National iser ingen i England . . o. o. o.

B o s t a d s g f t e r f r & g a n o . . o I o o . . o o . . . o o .

6 .

a a o a a a a o a

a a o o o o a a a

a o o a a a o o a

o a a o o a o a a

a o o o o a o a a

s i d .

5

5

7

I

9

11

11

L2

isL7

20

2L

24

11

13

15

L7

2L

22

23

Forskn ingsp ro jek t unde r a rbe te o . . o . . . o . . . o . . o . o . . o .

Konsumt ionsunders t i kn ingen . oo . o o oo r o o o . .o oo . .

B i l u n d g r s i i k n i n g e n o . o . o o . r o . r . I o o o . r . . . o o . o o .

J o r d b r u k s u t r e d n i n g e n . . . . o . . o . . o o o o o . . o o . o . o o

Unders6kningar riirande arbetsmarknaden o. o o . .

Kap i . t a l t unde rs i i kn ingen . o . oo . . o . o o o o . o . oo . o o . o

L i i p a n d e s t a t i s t i k . o . . . . . . o . . . o o . o o . . . o . . . . . . o . o o o . .

Ovrig v e f k S a m h g t . o . o o . o . o o . . . f . . f . o . . o o o o . o . o o o o . . o

Piagtam

1. Kemisk industris andel ev antal arbetare, salu-

2 .

ti l lverkningsvirde och investeringar i hela in-d u s t r i g n & r g n 1 9 1 3 - 1 S f 5 3 . o . . . . o o o o f . f . . o o . . . . o .

Yrkesverksamhet.en i olika ildrar och f6r olikay r k e s k a t e g o r i e r l r 1 9 5 0 o o . . . o . . o . o . . . o . o . o . . . o

FtirEndringar mellan 1931 och 1954 i den totalaprivata konstrmtionen i Sverige av n&gra olikaV a f O f . o o . a . o o o . o . o . r o o . o r . . o o . o . o . o o o o o o o o . . o o

Dgn proc€ntuella ftirdelningen i USA och Sverigeav den totala privata konsuntionen p[ olika hu-vudomriden under iren 1930 och 1952 r€s pr 1931o c h 1 9 5 3 . o . o o o o o o o o o o . . o . o . o . . . o . . o o o . o . . 1 . . r .

N&gra olika prognoser fdr utvecklingen av anta-l e t p g r s o n b i l a r i S v e r i g g . o o . . o . . . . . . . . . o . . . . .

Anta1 manliga fi iretagare i jordbruk och boskaps-s k i i t s e l i r e n 1 9 5 5 o c h 1 9 ? 0 o . o f . c . o . . . . . . . o . o . .

P r o d u k t i o n s i n d g x 1 9 5 4 - 5 5 . o o o . . o . o o . . . . . . o o o o . o

P r o d u k t i o n s i n d e x 1 9 3 5 - 5 5 . . r o . . o r o . r . o . . . . o r . . .

Ordering&ngen inom verkstadsindustrien september1 9 5 4 - e u g u s t i 1 9 5 5 . o . . . . . . . . . . . o . . o . o . o . . o . . .

3 .

4 .

6

5 .

F}

l o

8 .

9 .

PUBTICENADE UTREDHIHOAR

K€lnisk industri, fnstitutcts utredning om dcn kemis-

ka industrien, fOrfattad av civilckonon AIv Elshult och pro-

fessor fngvar Svennilson under nedverkan av anatrucns Hans

Wagner, publiceradcs i juni 1955 undcr titeln lKcmisk in-

dustri - karakteristiske drag, struktur och utvccklingstcn-

densertr (ZZZ s inb). Boken ladcs fran i samband rncd Sveriges

Kerniska Industrikontors lrsrndtc, d[r dcn utgjorde rmdcrlag

fdr fiirhandlingarna.

Ett utnlrkendc drag i den industriella utveck]ingcn i

olika lnnder Xr den kemiska industriens kraftiga expansion.

Yad t.Gx. Sverige betriffar berilknas det att pnoduktionen i

denna bransch stigit med i genomsnitt 5 procent rmder tiden

1938-1953 mot 3r5 procent i hcla industrien (i volym rllcnat).

f institutets utrcdning ges cn 6versikt 6ver denna

expansiva industris hittillgvarande utveckling och aktuclla

struktur i Sverigc och de viktigare industriltnderrra. Stor

vikt har hd.rvid lagts vid ett fdrs6k att bedBna och belysa

utvecklingstendenserna inom den keniska industrien ned av-

seende pl produktion och anvnndning av olika pnoduktcr, f6-

retags- och marknadsstruktur €tc. Kapitalbildningens och

forskningens roll ilgnas ocksl spcciell uppntrksamhet. Denne

del av utredning€n, som alltsl syftar till att i stort bc-

stenma den kemiska industriens position i olika avseenden,

innchlllcr ocksl en rcdogdrclse f6r branschcns teknik och de

keniska processer gon koroner till anvlndning vid franst5ll-

ning av olika pnodukter.

Mot denna bakgrund g6rs i det avslutande kapitlet, som

fdrfattats av pnofessor Svcnnilson, ett fiirs6k att bcddna f6r-

utslttningarra f6r den svenska keniska induetriens fortsatta

expansion. I detta samannhang franhllles att det snabba upp-

svinget i Sverigcs kcniska industri under de senaste ferrton

lren hwudsakligen flr ses i samband mcd kriget, avsp6mning-

sn och knappheten pA varor undcr *ren nirmast efter krigct.

Problemet i detta kapitel ilr dlrfdr om branschen kan fortsltta

ett expandera i semna snabba takt undcr den nwarande fiirlndra-

de marknadsfdrutsflttningarna och den h&rdare internationella

konkurrensen.

Ifiijligheterna att utveckla en stdrre kemisk produk-

tion i Sverige 5r ur vissa synpwrkter gynnsinma. Den kernis-

ka industrien ir som frangir av diagram I nycket kapitalkrii-

vande och Sverige h6r vad betrlffar kapitaltillglngen till

dc bist utrustade linderna i virlden. Sverige representerar

vidare ett industriellt rnognadsstaditun d6r det borde vara

miijligt att mobilisera relativt stora resurser av tekniskt

kunnande. A andra sidan blir den svenska keniska industriens

fortsatta expansion i hdg grad beroende av vilken utvecklings-

Iinje man r'6ljer. I institutets utr€dning st[lls avslutnings-

vis frigan orn det inte vore fdrdelaktigt ur svensk synpmkt

att i hiigre grad koncentrera resurserna till en eller flera

specialprodukter pa det kemiska omridet - t.G!t. llkernedel

eller plast - dtr rniijligheter Even skulle fdreligga att sdka

avsiittning de internationella exportmerknaderfi& r

Diagram I

Kemisk industris andel av antal arbetare,

salutillverkningsvlrde och investeringar

i hela industrien iren 1913-1953

O L| 9t3

p&

o/o

tot

$ Investe -f a .r r n'nnAf: ? r '

Ur s O

: i t " q

fqi i if.'i

-4

i--'nnf" ?".-."', Er ' -

, l{ l

I

. a t a

IaaIl.c

t,.\ I

\ t - V .

tF

/920 | 930 t950 t953

fndustrien ggh fiirsulbnileen.

7

De problenr som hcir safl-

man med att andelen gamla i befolkningen stiger snabbt har un-

der de senaste lren vEckt 6kad uppnirksanhet. Pt minga hlll

har nran sett med oro pl denna utveckling eftersonn nan tnenat

a?t den nedfdr att den arbetsf6ra befolkningen rnlste fdrsdrja

ett fdrhlllandevis stdrre antal Lldringar. Ett synnerligen

viktigt problem blir dl frlgan om vilka konsekvenser olika

ldsningar av pensionsproblemet ftr f6r den aktiva befolkning-

ens inkomstfdrhlllanden och ftir framstegstakten i sanh5,}let.

Genorn att antalet ildringar stiger blir ocksi alla de socio-

logiska och nedicinska problem som h6r semmen med lldrandet

mera frarntrndande. Fiir att fl bland annat dessa sidor av

problenkomplexet nlrrnare belysta anordnade institutet i okto-

ber 1954 en konferens med fdretagare och fackfdreningsrn[n samt

experter pt skilda omrlden som deltagare. Fdredragen och dis-

kussionerna vid konferensen redovisas i publikationen t{fn-

dustrien och fdrgubbningenn (1ZZ s hft)r sorft utgavs i maj 1955.

De samhlllsekonomiska aspekterna av fdrgubbningsproble-

met behandlas av fil.dr Jan Wallander sant pnofessor Ingvar

Svennilson i uppsatserna tfFdrsiirjningsb6rda och frEmstegstakt

i ett lldrande samhillett r€sp. rtArbete eller fritid i de h6g-

re levnadslldrarnarr. Docent I.G. Porj6 och professor $ven

Forssman anlttrgger medicinska synpurkter pl de lldres arbets-

fiirrnlga i uppsatserrna ftHur fdrindras nEnniskorna nlr de blir

garnlatr Fespo rtDe gamla och industriarbetetx. Aldringarnas

problen ur sociologisk synvinkel behandlas av fil.Iic. Bengt

G. Rundblad i uppsatsen trAtt ildras i industrialisrnens samhil-

lerr. Rland de problern som tas upp till behandling mirkes

bland :rnnat fdrEndringarna i yrkesverksamheten i olika i.lders-

grupper urder de senaste irtiondena. Det visar sig hA'r att

yrkesverksarnheten f6r i.ldersgrupperna 15-25 lr samt f6r &1d-

rarna 6ver 60 ir sjunkit sedan 1930. F6r de Eldre A,lders-

grupperna sanmanhinger detta inte endast med en nedglng av rr-kesverksamheten inom olika vrkesgrupper utan lven rned 6ver-

flyttningen nellan yrkesgrupperna. Som framglr av diagran 2

pi nista sida &r n&nligen yrkesverksamheten i de h6gre lldrar-

na mycket olika inom olika yrkcn.

Referatet av diskussionerna vid konfer€nsen tar upp

problenr som nekaniseringen och de ildres sysselslttningsmdj-

I

Iigheter, omplacering och omskolnine av Xldre arbetare, sys-

selslttningsliiget och pensionlrernas arbete samt fixerad eI-

ler elastisk pensionsilder. Den grundsyn, som doninerade dis-

kussionen av dessa pnoblem, frarngir av fOljande yttrande av

direktdr Syen Schwartz:

rrAven orn det inte'skulIe gEIIa si stora ekorromiska vlr-

den har det utan tvivel. stor betydelse att man inte direkt

tvingar folk att sluta arbeta. Vi bdr se det son en an.geligen

upgift att finna frandconliga vflgar fdr att If,.ta n5nniskor

fortsltta arbeta, n5r de 6r villiga och kapabla att gdra det.

Detta Xr ett stort problem och dess lyckliga l6sning kr8ver

irte bara insatser av niringslivet och sarnhIllet utan ellas

medverkan och anstrtngningar.tt

Diagrgm 2

Yrkesverksavnheten i olika ildrar och

fiir o}ika yr.keskategorier &r 1gS0

AndeZetz yrhes -

verksat t tzct%

too

80

60

+o

20

o7 0 - c o

Nationafiseringen i Enpland. fnstitutets skrift 16-

rande nationaliseringsproblemen i England, f6rfattad av

fil.lic. Erik H6iik, publicerades i juni 1955 under titelnttNationaliseringen i Englandn (88 s multilith). Prarnstill-

ningen bygger pl ett flertal utredningar, bdckcr och artik-

lar orn de nationaliserings&tgtrder, som vidtogs i England ef-

ter.det andra v6rldskriget. Redogdrelsen fdr de frlgorr so'n

tas upp i dessa skrifter, syftar inte till att gc n&gon sarn-

9

nanfattande bcddrnring av dc resurtat, som uppnitts i de na-tionaliserade industrierna, utan hlr redovisas endast deolika pnoblcm och sv&righeter, sorn annrtrt sry vid utfornning-en .av nationaliseringspolitiken.

uppkonstcn och arten av problenen i de nationaliseradeindustrierna sarmranh&rger med de tidigare f6rhltlandena ino*rdc olika industrierna och ned de skirda motiv, som drev framde statliga ingreppen. Dlrfdr behandlas tilr en btirjan deninstitutionelra och sedcrnrera tven den idcologiska bakgrundentirr nationaliserings&tgxrd€Fnor Detta avsnitt bildar i vissnin Even en utgingspunkt f6r wvalet ev de frlgor som sedan ifortslttningen tas upp till behandring. silunda uppehl,llersig den fdljande redogdrersen frnnst vid hur man s6kt rcali-sera de viktigare nil, nationaliseringarna var avsedda atttjsna, och vid de probrem som dlrvid annllt sig. Formerna ochde reella miijligheterna f6r statsnakterna att ut6va sin be-stxrrmande- och kontrorlrEtt 6vcr de nationaliserade industri-erna, statsfdretagens relationer till konsunenter och enstflrl-da nr t.cxo fr&gor $on ur denna synpunkt ansetts vara av in-tresse. vidare har av liknande sktl uppntrksarnhct rgnats lthur industriernas prispolitik utformats och hur efter natio-nariseringen utv€cklingen inonn dessa gestartat sig med htnsyntilr produktion, investeringarr vinstresultat etc. Avslut-ningsvis berdrs ocksi nigot den dcnationalisering av vissannringar sorn genomfdrts under senare lr.

Bostadsefterfrlsan. Den pi uppdrag av Ntringslivetsbostadsbyggnadsdelegation av fiL.kand. stig Rydorff utfdrdaunders6kningen rdrande sambandct ncllan bostadseftcrfraganoch fdrrndringar i hush&Ilens inkomster och sanngnsettninghar urder lret slutfdrts. Resultatet av undersdkningcn redo-visas i institutets pubrikati.on ,Bostadsefterfrigan - nedhllnsyn till hushllrens inkomster och sanuriansettningn (gg sstencil)1 som publicerades i jwri 1955.

Undersiikningen baserar sig pe naterial frtn Ig45 &rsbostadsr6kning i Stockhornr och odteborg. Fdrfattaren fran-hlller att rndjrigheterna att frin det anviinda materiaret dranigra generella s.lutsatser om de s6kta sambanden ir begrnnsa-

de. Detta samnanhinger mcd att bostadsrlikningarna endast gcr

10

en bild av bostadsfdrhlllandena under ett visst lr. l{5rti11

komncr att mat€rialet endast omfattar tvi orter sant att dc

nuvarandc fiirhillandena pi, bostadsnarknadcn i hdg grad priig-

Ias av den lingvariga bostadsbrigten. Unders0kningens resul-

tat kan dlrf6r helt naturligt inte utan vidare appliceras pA

den nuvarandc marknaden utan den syftar i stilllet framfiir allt

ti1l att behandla vissa metodproblon.

Av stort intresse vid en llngsiktig bcd6mning av ut-

vecklingen pl bostadsmarknaden ir problemet on efterfrlgans

inkornstelasticitet, dvs i detta fall hur inkonstfdrnndringar

plverkar eftcrfrlgan pe bostidcr sivll ned htnsyn till stor-

lek sorn kvalitet. PA grundval av bostadsrlkningens naterial

dcmonstreras och utvecklas i undersdkningcn vissa rnetoder fiir

berlkning av denna typ av elastici.tetcrr Av intrcsse i detta

sammanhang ir de berflkningar som fUrfattaren utfdr riirande

effekten pl bostadscfterfr{.gan av en allmln hdjning av inkornst-

nivin. Fdrfattaren finner exenpelvis att under vissa f6renk-

lande fiirutslttningar kan hyresutgiften f6r hela befolkningen

i Stockholm bcrtknas stiga ned ungefir ? procent om inkonst-

nivin hdjes mcd l0 procent ncn iivriga omstindigheter iir of6r-

itndrade. Hf,lften av denna efterfrigeiikning Er en f6ljd av en

dkning i antalet hushl,ll f6r vilken gruppen ogifta praktiskt

taget helt svarar. Den andra hilften al' efterfrlgedkningen

beror pl standardh6jning ftir de redan existerande bostadshus-

hi,llen av vilka majoriteten 5r gifta par.

f undersiikningen diskuteras ocks& vcrkninqarna av en

inkomstutjlimirry pi bostadsefterfrisan samt olikheterna i ef-

terfrigan rnellan skilda hushillstypen och orter.

T1

FoRS KNTNC^S PR0JEKT ttNDER ARBETE

Konsumtionsundersdknineen. Syftet med dcnna under-

silkning 6r att ge cn dversikt iiver hur konsumtioncn av olika

varor och tjiinster utvecklat sig wtder senere lr samt att 96-

ra en prognos 6ver den fremtida konsr.untionsvarueftcrfr&gans

inrihtning. Undersdkningcn blggcr pl fdrekomnande teorier

pl detta omride och pl ett ornfattande statistiskt material.

Den berEiknas bli flrdig under ir 1956.

Under dcn scnaste 25-lrsperioden har svenska privatper-

soners inkiip av konsuttionsvaror nilra nog fdrdubblats kvanti-

tativt scttr Sarntidigt har konsrmtioncns inriktning fiir[nd-

rats i minga evseenden som frarngir av diagram 3. Kiipen av

Diagram 3

Ftirindringar mellan 1931 och 1954 i den totala pri-

vata konslurttionen i Sverige av nigra olika varor

Imd** lsfi+ ( rcat -rco)

BiLa*. ftnnap)

Da*nnzsrqarv,

Ld.rhedt-yeker

6ydlruhter

f#ishPofuf,i,sHet??j7dlpSa,U,niJ,L

s.k. ni idvlndighetsvaror - potatis, nj i i lk, skor etc. - har

inte 6kat sErskilt mycket eller t.o.rtr minskat medan dtr-

enot k6pen ay ner umb5rliga varor - sydfrukter, irilar och

motorcyklar, danrnsr€are, hobbyartiklar etc. - har stigit

dcsto kraftigare. Det kdps t.€xKr inte mera potatis eller

skor nu ln f6r 25 ir sedan men dilremot inkdps numera irligen

ungeflr sex glnger fler darunsugare in i bdrjan pi 3O-talet.

De fOrlndringar, sorn skett i den privata konsurntionens

inriktning under efterkrigstiden, visar stora }ikheter ned

dem, som skedde under lg3O-talet. Efterkrigstidens fdrind-

ringar kan pi flertalet omr&den ses som €n av enbart inkonst-

och prisftirEndrir\gar beroende fdljdriktig fortsittning pa

mcllankrigstidens utveckling. De varor, pi vilka efterfrl-

gan under 1930-talet 6kade fbrhillandevis mer in inkomsternae

har ilven under efterkrigstiden visat senna utveckling. Det-

samme gEll.er f6r varor pl vilka efterfrlgan stigit rnindre En

inkomsterna. Ftirlndringarna i den svenska konsumtionens in-

riktning uppvisar vidare som franglr av diagram 4 pl sid. 13

stora likheter med dem, sorn intr&ffat i USA.

Bilunders6kninsen. Denna undersiikning iglngsattes un-

der 1954 som ett led i institutets konsumtionsundersiikning.

Under der- gingna iret har intervjuer genomfdrts med ca I 250

igare av privatbilar r€spr ca I 000 icke-bi15,gare. Vidare

har det insamlade naterial€t kodats och stansats pl hAlkort

sant bearbetningen pAbdrjats.

Intervjuarbetet utfdrdes av Statistiska centralblriins

lokalonbud i februariqnars 1955. 96 procent av billgarinter-

vjuerna kunde genornfdras, vilket miste betraktas som ett n5rc-

ket gott resultat. Fdr att kunna bestEnnra vilka faktorer, som

plverkar bilkonsuntionen, jiimfbres biliigarna med en kontroll-

grupp av icke-bilEgare, som har ungefir samna inkonst, llder,

civilstlnd, kiin och hernort som bilEgarna. Jimftirelsen 5,r be-

grtnsad til1 bilegare resp. icke-billgare ned mindre fln 30 000

kr i samnanr6knad nettoinkomst. Trots detta har det i flera

falI varit sv&rt att bl.a. i de hiigre inkomstklasserna finna

icke-bilf,gare rned samna inkomst, &lder €tc. sorfr de utvalda

billgarna. Det har dock lyckats att fiirse 92 procent av bil-

lgarna med kontrollpersoner. (Sammanlagt har I 235 billtgare

och 1 086 icke-bi l igare intervjuats.i

Diagram 4

Den procentuella fcirdelningen i usA och sverige avden totala privata konsumtionen pi olika huvudomri-den under &ren 1930 och 1952 trespr 1931 och i.g53

asA %

Littsnd,cl, radl -ttd,s - o. alltoTzaZ-halQo drye,lur,tobah,

-Bosfud., brcirzsk,Lyse eb.

2 075/o

5o

,931

KkiAer, sknr 1l/930 /952 /93/

Eernztru^stnir"g 1l/g,to /93/

1i

SUERIGD

Pri*at t'zan^spofr

/930 /952 /93/

'_---1:

74

Efter det att intervjuarbetet avsrutats har det in-samlade materialet kodats och stansats p6, hirkort, Fiir var-je bilfuare finns f6r nErvarande fem hilkort teckande olikaproblemomlden, ex. konsuntionsvanor, birkdpets finansieringsamt biLens driftskostnader under 1954, och ftir varje icke-bilEgare tre hirkort. under hdsten har de fdrsta k6rningar-na av detta matefial gjorts, varvid innehavet av varaktigakonsumtionsvaror i de tvl grupperna understikts. fnstitutetplancrar att publicera de fiirsta undersdknirgsresultaten un-der vlren 1956. Denna publikation komrer att avse endastbirAgare och innchilla uppgifter on dessas fdrdelning pi enrad dcmografiska och geografiska variabrer, bilbestindetssanmansrttning vid undersokningstilrfiillet samt inkdpens fi-nansiering och bilarnas driftskostnader.

senare komner institutet att pubricera analyser av defaktorer, som piverkar birkonsumtionen, sant om bilinnchavetsinverkan pi annan konsrmtion.

En av nllslttningarna f6r institutets bilundersdkning6r att ge blttrc underl.ag f6r en beddmning av den framtidapersonbilsparkens storrek. r awaktan pl undersdkningsresur-taten gjordes inom institutet under r9s4 pi uppdrag av dele-gationen frir dversiktrig v5gpranering vissa dvcrslagsberEk-ningar iiver antalet personbirar i randet ar 1960. Dcssa be-rlkningarr som alltsl senare korrmer att revidcras, bygger ptvissa j$rnfdrelser ncd personbilsutvecklingen i USA.

r usA hade rnan redan 1920 rika niinga bilar per r 000invi,nare som sverige hade vid lrsskiftet Lgs4/ss. studieriv rGSpo llinders privata konsrmtionsutgiftcr visar att ir 1920ca 6 procent av amerikanarnas konsumtionsutgifter avsd,g bilenlnedan motsvarande siffra f6r sverigc lr 1954 yar ca 5 procent.

Jxmf6relsen med usA utrnynnar i tvi bcrIkningar 6ver antaletpersonbilar 1960. r btda dversragskarkyrerna (det har rEknatsnrcd tvl alternativ fdr realinkomstutvecklingen i landet frantill 1960) trar prognosen utgatt frln birtetheten i usA lr 1920.Arternativ r som fdrutsetter sanrna utveckring ay personbirsbe-st&ndet som i usA ircn 1920-26 och cn realinkonstdkning pl ca3 pnocent pcr ar, gcr en personbirspark i sverige ir 1960 pl ca1r2 nilj. bilar, nedan alternativ rr, dEr det antagits en real-inkomst6kning pl 2r5 procent per lr, ger en knapp niljon person-

bilar dr 1960.

vanskligheten i dyrika berEkningar frarngir tydligt avfrera fdregiende f6rs6k att pnognosticera bilis.nens utveck-ling. De inom rur utfdrrJa berrkningarna sant nagra tidigareutftirda prognoser har itergivits i diagran 5 pri sid. 16. An-taret personbilar vid lrsskiftet lgs5/s6 har prerirninErt be-rilknats till 640.000.

Iordbruksutrednin.'en. undersdkningen rbrande struktur-rationaliseringen i jordbruket har r.urder lret i det nlrmastesrutfiirts och beriknas bli publiceringskrar under v&ren 19.56.Den takt varrqed strukturftirEndringarne i jordbruket fortgirhar gjort det nddvindigt att i utredningen anrrigga ett lang-siktigt perspektiv vid studiet av dg beriirda probrernen. Detvisar sig di att fdrxndringarna i jordbrukets storreksfdrdel-ning dels f6rl6per pl annat sfltt f,n vad det hittills ribenopa-de statistiska meterialet ger vid handen, dels sker i andraformer ln vad den statliga rationariseringsverksamheten f6r-utsfltter. En analys av de utveckringsdrivande krafterne an-tyder att det rider ett intimt samband merlan tEtortsntring-arnas utveckling och avflyttningen av fdretagare i jordbru-ket. Avfryttningen av folk frin jordbruket nedfdr en mins-kad rekrytering av nya jordbrrrksfiiretagare och hErigenom eniikad nedl5.ggning och sammanliggning av fra'nf6r allt mindrejordbnrk. vad en fortslttning av r940-talets utveckling idessa avseenden kan komma att medfdra i friga on nedglng iantalet jordbrukare'illustreras av diagram 6 Ft sid. l?.

De undersdkningar rdrande tende'serna i rivsmedels-konsumtionen och lterverkningarna hirav f6r jordbruk, livs-medelsindustri och distribution, virka ingir i jordbruksut-

redningen, har under iret sammankopprats med den ti<ligareonnE"mnda konsuntionsutredningen och kommer att ingi son endel i denna undersdkning.

Atnfa/L regL$berada.per6on) i Za,r t eat enfaL

7t50

I too

/o50

looo

950

900

850

r\&gra olika

av antalet

&iagram 5

Frognos er

personbilar

f f i r utveckl i ngen

i S v e r i g . l )

( 7I

- { 2 .I[ .r.

IrrdrJ.sbtbn^s

,,

-bofesEor io*a>o")

U*e-dn:ng,n>zsdtui /e U z Itt /euz/

750

550

500

+50

+@

/952

/, /. lgSl i ,roo drs

Ubednngsztz^s/t*tt

/c.tupew/ 7

8. pah,fiih tl*eclth*?g 1r '/

Io 6

oof/ . "

/o

{,1

350

300

250

200

/50

50

{ t€b

/

l9+\t

1 )

2 )4 )

Progrzooulgdngopunh*

/95+

(

) 4. ]v{obrorg an,atb*rro- t)

/' / ' /esd'!r .'n' r' '

1 ;';;;n*-urredningen ilIt

8 t b o o 0 6. Inds*sbh?Ls

l;?€*d^su*eA*z;rzg

*nqxFgffidry?g

hc

+6 +7 +A +9 50 5f 52 53 5+ 55 56 57 5E 59 60 6/ 62r diagramrnet har en riitlin_iig utveekling f6r prognoserna angivits. Detta:1:=1,.":iT^:r.i "lgr

falI inte helt nld den'faiiti.r." prog;;;;;.

Tlri*... andra arternativ-i_Petris_ "Svenskt ti""ip"ii"a".i"^ iiiri*insz) skul-

/

le antalet personbilar 1960 uppgl tili s+o-ooor'zzo 000 resp. I l0o 000.

L7

Diagrpm 5

Antal manliga fdretagare

och boskapsskiitsel &ren

i jordbruk

1955 ocir 19?0

Onte, gOdr

(Ind* 50d?

275000 1E5000

Undersiikninrrar berdrande arbetsmalknaden. fnstitu-

tets forskningsverksa'nhet har undcr lret i 6kad grad komnritatt inriktas pi problem med anknytning till arbetsmarknaden

och dess struktur. Den tidigare pibdrjade undersdkningenon rrilka verkningar en avtalsmllssig l6nef6rrindring fir i oli-ka typer av fdretag har fortsatt under !.ret. Genom i.nter-vjuer och studier av de olika fdretagens statistiska rappor-ter har material insamlats fdr att ge underlag f6r en bed6m-ning av sanbandet mellan ldnefdrlndringar och f6rindringari investeringar, priser och produktionsinriktning under ef-terkrigstiden i sex fiiretag av skilda typer. Bearbetningenav detta rnaterial pigir fiir nErvarande.

| 955

1970

18

Att ddna av de prelinintra understikningsresultaten

fiirsvdrras rndjligheterra att statistiskt uppskatta de sdkta

sambanden i hiig grad av det fiirhillandet, att de lrliga lii-

nefiirflndringarna, on dessa inte &r onorrualt stora, tycks

spela endast en nindre ro11 vid utforrningen av fiiretagens

pris- och investerfuUspolitik. Sd t.ex. tycks fdrindringar

i rivanrkostnaderna pi grund av derag i allnrlnhet betydligt

stdme andel av de totala kostnaderna ofta vara en klart me-

ra betydelsefull faktor vid prisftir?indringorner Eftcrson

rivaruprisfdriindringar i allmlnhet [r internationellt utbred-

da sklrpes denna tendens fdr fdretag rned utlf,ndsk konkurrens.

Utredningen fdrsdker ocksi i viss mln studera hur fdr-

flndringar av lUnerna piverkar arbetet och besluten pi olika

avdelningar i fiiretaget. Av tablin pi ntsta sida fra'nglr

ett av de reaktionsfdrlopp som en avtalsm[ssig liinefdrEnd-

ring kan ge upphov tiII i ett stdre verkstadsfdretag. Sche-

matiskt kan man tolka teblin pi f6ljande vis:

Personer i fdretagsledande stillning deltar i riksav-

talets faststEllande. Ldnefdrindringar i detta kan, om de

anses tillrlckligt stora, rnedfdra Sndrade kalkyler fdr alla

fiiretagets produkter. Dessa kalkyler vidarebefordras tilI

fiirslljningsavdelningarna och bildar dd.r till viss del grun-

den fiir pris- och fdrsiiljningspolitikens utfonnning. 0m 16,-

neftir5ndringen medfdr en fdrlndring i denna politik, vilket

blir beroende av kostnads- och marknadsfiirhillanden €tc.e upp-

korrner sarurolikt lven Endringar i fdretagets orderinging.

Dessa impulser glr vidare till planeringsavdelningen och i

vissa fall Even till konstruktionsavdelningen, fiirslvitt nan

vill 6ndra produktutfornningen och produkturvalet. FrAn des-

sa avdelningar gl.r impulserna vidare till fdretagets verkstil-

der fdr Endringar i produktionsstorlek och pnoduktionsinrikt-

ning. De hirigenom uppkomna fdrEndringarna av ackords- och

arbetsfiirhillandena i verkstEderna komner till uttryck i ar-

betskorten, vilka vidarebefordras till kalkylavdelnirg€ro

Den ursprungliga ldnefiirlndringen kormer pl detta siitt tiII-

baka till kalkylavdelningen och kan df,.r ge upphov till ett

nytt lFetslopp.

Fi* j

$it

#ii$ifr,1$i*ifi$il;,it{

fiii: l ; !4l i t (l i : {

:ii:i1

rtil, $ l i i

,iir{ifii

fiiliii

't:1::l

.l,.

i i i !

l r l

. l l l l i l

, ;1 ; :L ; .

:il,i,:ri,i,,

i l l..li; i::j i

iii:il:iililirlilri:iriiiliirii, l t, i l

iliiiItiiit

,liiii,iiiiirfiiii';iili:iii i jiii:i

liiiiir,l,iiiir' i ' i i

li.:'r;i i. iI;ii

i;iiiiiriii

:tiiiit',i',l i i i i i

Ir;iiiti' , 4 . ' . i l

: g i i i i

r i l i i ii ; : r i i,ii.iit i i i i

r i : : : i

I tLil

,'{ili;#iii| + t t t i

; ! i : i i. z ' . t ' : :

iiliii, E : : i i,1,1!ir l l i1i

i lri iiliti1tg';,:i

ill,it!';t'iil;ii 1 1 1 r I

! i : r : i

; J i : i i

| \ ) ; ii i i : i ii * i i i

!fiiii, :,:::,i i , . r i : :i i i i r

i'i,!,i u't ' ! i ! t . : . t : :

I9

Ett av de tf,nkbara

fd,retag som fttljd

reakt ions f iirloppen

av en avtalsr,rfi.s s ig

i et t verkstads-

Iiineforlndring

UtforvzrzinAerz a'vfdreta4spoTtfrJ+en

frapportu tiZZ Led,nz>W *,f a r

trtl l l

\tpo(ytilL Indninaaf>dr?olilu, a*r@

11tFr*lt-n272gE -

lft.dfk -

tzad,*z

Fciretagsbdningen

20

Problernen i sarnband med en arbetstidsfdrkortning har

rmder senare lr fitt 6kad aktualitet och institutet har un-

der iret fitt i uppdrag av den statliga utredningen om kor-

tare arbetstid att utfdra en mindre undersdkning rdrande de

verkningar som en eventuell arbetstidsfiirkortning kan tlnkas

fl inom industrien. Denna utredning har karaktxren av en in-

tensivundersdkning vid ett dussintal fdretag. Materialet in-

samlas genom intervjuer med olika personer i ledande sttllning

i fiiretagen. Med hiinsyn till att metodiken vid rnaterialinsam-

lingen i viss utstreckning Er densamnra som i undersdkningen

6ver verkningarna av ldnefdrindringar i fbretagen har erfarcn-

heterna frln denna utredning varit av stort vilrde. UrvaLet

av f6retag har skett wtder htnsynstagande till att sl rni,nga

som rndjligt ev de skilda problem som kan tf,nkas uppkonne inon

industrien skall bli belysta. lted hilnsyn till det begrlnsadc

antalet fdretag korwner utredningen naturl.igtvis endast att

kunna g6ra ansprlk p& att ge en trprovkartart pt olika viktiga

problern. Intervjuarbetet har utfdrts under hdsten och rap-

porten till den statliga utredningen berdknas bli fErdig i

bdrjan av 1956.

fnstitutet planerar iven att mera lA,ngsiktigt ta upp

problem med anknytning till 16ne- och arbetsmarknadsmlssiga

frlgestiillningar. Det 1r hiirvid naturligt att inlednirgsvis

utarbeta en iiversikt 6ver utvecklingen av den hittillsvaran-

de teoribildningen fdr ldneomrldet fdr att dirigenon fl ett

fast underlag fiir den fortsatta forskningen. Detta arbete

har p&b6rjats.

Kanitalundersdkninsen. Under iret har en unders6kriing

om kapitalbildningen i Sverige pab6rjats. Nlgra nlrrnare rikt-

linjer fdr och omfattningen av denna unders6kning har dock

Innu inte fastst[llts. I{ittills har arbetet fr$nst inriktats

pl en inventering och genomging av litteraturr statistik och

annat tillglngligt material. Sirskilt har dirvid uppnrii,rksam-

mats de problem som sammanhii.nger ned industriens fdrsdrjning

med kapital f6r investeringar i byggnader, maskiner Gtcr F6r

att belysa denna friga har ocksi i samarbete med Konjunktur-

institutet en bearbetning av Statistiska centralbyrlns vinst-

statistik pabiirjats, varvid formerna f6r att tillgodose fdre-

21

tagens externa upplaningsbehov eller disponeringen av 6ver-

shottsmedel frlbnst studeras. Utrednirgsmlinnen har iven del-

tagit i diskussioner rdrande uppliggningen av en undersdkning

av det enskilda sparandet sorn planeras av Konjwrkturinstitu-

tet och Statistiska centralbypSn. Utredningsarbetet stir ur-

der ledning av docenten Erik Dahrn6n.

T,OPMEON STATISTI'(

Prqd$ktigginfu)x

Institutet har l iksom

tidigare &r utfdrt de

ldpande berlkningarna

f6r fndustrifbrbundets

produktionsindex. Dess

utveckling nnAnad fiir

minad wrder 1954 sarnt

tiden januari-oktober

1955 frangir av yid-

st&ende diagrEffio Pro-

dukt ionsutvecklingen

1935 - tredje kvarta-

let 1955 redovisas pi

f6l jande sida. ( Pro-

duktionssiffrorna fdr

november och december

1955 6r lnnu inte fir-

digstellda. )

Diasra$ 7

Produktionsindex1954-55

+ 5 6 7 E-Udna^d,

2@

f5g

Industriell mlnadgstatistik. Uppgifter on industri-

prodtrktion, byggnadsverksanhet, export, inrport h.n. har in-

samlats och sanmanstlllts varje mlnad. Sveriges Hekanf6r-

bunds oeh Sveriges J&rn- och Metallrnanufakturfdrenings sta-

tistik 6ver sysselsiittningen inon verkstadsindustrieh har

liksom tidigare ir bearbetats ino.rr institutet. ltinadssta.-

Irzdnu l9E5 - foo

Fiaeram 8

Produktionsindex 1935-5 5

fndex: 1935 = 100

(fOr perioden 1952 - oktober 1955[r kurvorna baserade pi produktio-nen under s ista minaden i rrar j ekvartal. )

o l1935 37

Kapita,Zvarac*zd.- - r \ ,

- b . e a V

J . - o - . / t - l -

o - i t -

"

Kon^su*rztbns,va*'r,and,.

\l.z'r.

F y 2 ^ - - - \ _ , t s A \ =

LddEr -o.sltnind.

23

t ist jken har publ icerats i t idskr i f ten Arbetsgivarcno

0rderbels.F pnineen inoin verkstadsindustrj.,en har under-

sdkts tvl ginger under fdregdende lr nflmlieen per den 2B/2 och

31r/8. Samtidigt har en viss omlil,ggning iigt ru'n betr8ffande in-

samlandet och presentationen av denna statistik. De uppgifter

som tidigare insa'ilIats fr&n fdretagen har g5llt orderstockens

storlek uttryckt i antal arbetstincner samt den andel df,rav som

lr avsedd fiir export. Utdver dessa uppgifter tillfrigas f6r'e-

tagen nu iiven orrr orderinglngens onrfattning under var och en av

de tvl sistfdrflutna trernflnadersperioderna. Di det ansetts va-

ra av ringa intresse att pulll.icera orderstockens ornfattning i

antal arbetstirmnar i absoluta tal redoyisas orderstocken nunera

i form av en index. Fiir ordering&ngen publiceras en indexserie

son baserar sig pl antalet arbetstinrnar. Utvecklingen av de

hittills redovisade indexsiffrorna fdr de olika hwudgrupperna(varven ej rnedtagna) fraqg6.r av diagram 9. Fdr att msjliggiira

en jinfiirelse mellan produktion (rn6tt nredelst sysselsEttningen)

och orderinging publiceras iven siffror iiver syssel.sdttningen

i sanband med orderstatistiken.

Diggram ..9_0rder:ing&ngen inom verkstadsindus trien

septennber 1954 - august i 1955

fndex 3 S ept€mber-november 1954 '+ 100

Inda,

tro

Me.lo .v evlestdds o . giufu-rb

Jd?r"-o.m

ELv?rkstddg

c l r r r Is#.t9t+

n ar$ irbnt,t955

dea. ,t#-

24

6vris statistisk v_erksanhet. Inom institutct har un-

der iret en dversikt riirande olika metoder fdr pnoduktivi-

tetsmetningar pibiirjats. 0versikten komner ocksi att inne-

hilla en analys ay de olika netodernas innebdrd och anvflnd-

barhet f6n industrien. Arbetet ledes av fil.dr Erik Ruist,

Jernkontorct.Problemet on olika sfltt att fdrenkla statistikrappor-

teringcn fdr fdretagen har ocksi kornmit upp till behandling

vid skilda tillfnllen r.rnder iret.

OVNTC VERKSA},IHET

Ekonorni sk 6vers ikt f 5r Industrif6rburrdets-&r'sberat-

telse. Institutet har utarbetat en redogbrelse fdr den eko-

nonriska utvecklingen i Sverige och utlandet under 1954 f6r

Indw trif tirbundets &rsberEttelse.

Det -ekgq.omiskaJflset . Enligt iiverenskornmelse med

Svenska Arbetsgivarefdreningen har institutet under iret

f5rdigsttllt tre rapporter om det ekonomiska llget i Sverige

och utlandet fdr anv&ndning i fdretagsnErtrderna. Den fiirsta

rapportcn rmdcr viren samt htistrapporten har legat ti11 grund

fdr stillfilmer som inspelatg av Kursverksamheten Vlr Ekononi

fdr visning vid ninnndsanunantriidena.

t t t

Institutct har under iret fdr sina utllndska kontakter lttit

utarbeta en kortfattad redogdrelsc pl engelska fiir de viktigas-

te synpunkterna i den tidigare i samarbete rncd Studiefdrbundet

Ntringsliv och Sanhf,Ile utgivna skriften om |tTif,nstemlnnen och

den industriclla onrvandlingenrr. En liknande redogdrelse har

lven utarbetats av SNS.

tt t. Institutet har medver-

kat vid omarbetningen av en under fdregiende ir publicerad

broschyr med statistiska uppgiftcr om den svenske ekonomien.

25

tsroschyren utges av Svenska Arbetsgivarefbreningen.

lnstitutet har hnrutdver under iret varit sysselsatt

ured problem ber6rande industrif6retagens lokalisering samtbitrett f6retag och organisationer inom n&ringslivet med sm5r-

re utredningar och annan s€rvice.

Institutets chef och dvriga nedarbetare har under tret

htllit ett flertal fdredrag i skilda sannanhang. F6redra.gen

har i allmlnhet haft anknytning till inorn institutet publi-

ccrade eller piglende utredningar och beriirt t.exe konsum-

tionsutvecklingen i Sverige. fnstitutets chef har ocksi tm-

der iret sisom ledamot i det s.k. utredningsrid.ct deltagit i

nationalbudgetarbctct. ltedarbetarna vid institutet, docent

Ragnar Bcntzel och agr.lic. Odd Culbrandsen, har varit medlem-

unr av 195L irs penningviirdeutredning resp. 1953 irs skdrde-

skadeutredning.